Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Medicinalstyrelsen: Avlöningar m. m

1946-03-08 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:185, Angående anslag till Medicinalstyrelsen: Avlöningar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

1

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till Medicinalstyrelsen:

Avlöningar m. m.; given Stockholms

slott den 8 mars 1956.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

Inledning.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 109—lil föreslagit riksdagen att, i avbidan å

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag beräkna
-

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 185.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

till Medicinalstyrelsen: Avlöningar ett belopp av 823 500 kronor,

till Medicinalstyrelsen: Omkostnader ett belopp av 150 000 kronor, samt

till Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation ett belopp av 65 000

kronor.

I samband härmed framhöll jag bland annat, att medelsbehovet för hithörande

ändamål vöre beroende av vissa förslag, som framlagts dels av

1941 års befolkningsutredning rörande förlossningsvården (SOU 1945: 50)

dels ock av medicinalstyrelsens materielnämnd rörande den civila sjukvårdsberedskapen.

Vid den fortsatta beredningen inom departementet ha, såsom jag i annat

sammanhang närmare utvecklat (prop. nr 89), flera omständigheter befunnits

tala för ett uppskov med det definitiva ställningstagandet till de olika spörsmål,

som avhandlas i befolkningsutredningens betänkande. Detta gäller enligt

min mening även de förslag, som syfta till en förstärkning av medicinalstyrelsens

organisation för inspektion och handläggning av ärenden rörande

förlossningsvården.

Betänkande angående den centrala organisationen av medicinal- och veterinärväsendet

har i dagarna framlagts av medicinalstyrelseutredningen. Med

prövningen av de frågor, som behandlas i detta betänkande, torde få anstå

till dess detsamma i vanlig ordning varit föremål för remissbehandling. Följande

framställning tager i enlighet härmed sikte på ett bibehållande i stort

sett av medicinalstyrelsens nuvarande organisation under nästa budgetår.

Frågan örn den civila sjukvårdsberedskapens upprätthållande behandlar jag

närmare under vederbörande anslagsrubrik.

1. Medicinalstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1944/45 ...................... 755 000 790 830

1945/46 ...................... 823 500

1946/47 (förslag) .............. 875 000

Kungl. Maj:t har den 22 juni 1945 fastställt av riksdagen godkänd personalförteckning

för medicinalstyrelsen, vilken finnes intagen i statsliggaren

för innevarande budgetår, s. 259.

Vidare har Kungl. Majit samma dag fastställt följande av riksdagen godkända

avlöningsstat för styrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 305 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ » 112 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 325 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 81 500

Summa förslagsanslag kronor 823 500

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

3

Beträffande de bestämmelser, som meddelats för ifrågavarande anslags

användning, får jag hänvisa till statsliggaren för innevarande budgetår, s.

259—62.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag

rörande beräkningen av ifrågavarande anslag för budgetåret 1946/47.

Styrelsen har inledningsvis erinrat örn att den fortgående utbyggnaden av

hälso- och sjukvården ökat styrelsens arbetsbörda så, att åtskilliga avdelningar

inom styrelsen icke medhunne sina arbetsuppgifter. Dessa avdelningar

hade bland annat måst lägga större ärenden av utredningskaraktär åt sidan

och inställa eller i vart fall starkt begränsa den inspektionsmässiga

övervakningen av underställda hälso- och sjukvårdsorgans verksamhet. Den

nuvarande situationen för medicinalstyrelsens del vore därför i längden

ohållbar. 1 avbidan på slutförandet av medicinalstyrelseutredningens arbete

hade styrelsen emellertid funnit riktigast att i sina anslagsäskanden utgå från

gällande organisation av styrelsen. Styrelsen har dock icke ansett sig kunna

underlåta att anmäla vissa medelsbehov, vilka uppkommit på senaste tiden

och väntas komma att kvarstå, oberoende av hur den väntade omorganisationen

av styrelsen genomföres.

Till en början framlägger medicinalstyrelsen en del förslag av beskaffenhet

att påverka anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.

Sålunda påkallar styrelsen medel för anställande mot arvode av en medicinskt

utbildad »direktörsassistent» åt generaldirektören. Till stöd härför anför

styrelsen följande.

Generaldirektören och chefen för medicinalstyrelsen har såsom sekreterare

en kvinnlig befattningshavare i kanslibiträdes tjänsteställning. Erfarenheten

har emellertid visat, att det i ett med tiden allt större antal ärenden är påkallat

att verkschefen till sin personliga disposition erhåller en befattningshavare

med medicinsk utbildning. Det förekommer exempelvis ej sällan, att

generaldirektören kallas till statsrådsberedningar för att tillhandagå med upplysningar

örn medicinalstyrelsens erfarenheter av och önskemål beträffande

visst spörsmål. Då generaldirektören praktiskt taget hela dagen är upptagen

av sammanträden, hinner han i regel ej själv förbereda dylika ärenden. Erforderlig

utredning får i stället åvägabringas därigenom, att handsekreteraren

införskaffar material från de skilda avdelningar inom styrelsen, vilka ha

att göra med olika sidor av det ärende, som är i fråga. Det ligger i öppen dag,

att detta material borde omhändertagas av medicinskt sakkunnig person för

att de luckor, som måste uppkomma, skulle kunna utfyllas och en översiktlig

muntlig elller skriftlig redogörelse lämnas. Den nu angivna situationen

uppkommer även, när riksdagsutskott elid- sidoordnade ämbetsverk anhålla

örn samråd beträffande skilda ämnen.

Sedan kriget avslutats, hänvända sig utländska myndigheter i större utsträckning

än tidigare lill generaldirektören personligen med anhållan örn

redogörelser för skilda företeelser inom svenskt medicinalväsen. Även i dessa

fall är det önskvärt, att materialet från styrelsens olika avdelningar bearbetas

och utformas under generaldirektörens personliga ledning av medicinskt

sakkunnig person. Slutligen är del för verkschefen ej sällan erforder
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 18-5.

ligt att även för det interna arbetet snabbt kunna erhålla en utredning om

viss medicinsk frågas aktuella läge.

Medicinalstyrelsen finner sig alltså böra hemställa, att en befattning som

direktörsassistent åt generaldirektören inrättas. Av befattningshavaren bör

krävas god medicinsk allmänutbildning samt vana vid utredningsuppdrag.

Hans arbetstid torde åtminstone till en början kunna begränsas till fem

och en halv timme örn dagen, varav minst tre och en halv timme å tjänsterummet.

Som ersättning till denne befattningshavare har styrelsen räknat med ett

arvode av 7 200 kronor för år. Härjämte har beräknats ett belopp av 600

kronor till vikarie under semester för ifrågavarande assistent.

Vidare har styrelsen äskat förhöjning av arvodet till inspektören för sinnesslövården

m. m. Styrelsen yttrar härutinnan:

På förslag av Kungl. Maj:t medgav 1945 års riksdag, att posten tilli arvoden

och säi''skilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, finge uppräknas

med 8 500 kronor, vilket belopp tillsammans med dittills utgående arvodesbelopp

till sinnesslövårdsinspektören och dennes vikarie, 7 700 kronor, avsågs

komma att utgöra den ram, inom vilken Kungl. Majit skulle träffa

lämpligaste anstalter för åstadkommande av inspektion av såväl sinnesslövård

som psykisk harna- och ungdomsvård. Inspektionen av dessa båda

vårdformer har numera anförtrotts en och samma person, varvid det av

riksdagen för ändamålet anvisade beloppet — 16 200 kronor —- av Kungl.

Majit disponerats på det sätt, att arvodet för inspektionsverksamheten bestämts

till 14 900 kronor, medan återstoden hänförts till det för ersättning

till vikarie för vissa arvodestagare avsedda beloppet.

Enligt vad medicinalstyrelsen under hand inhämtat har sinnessjuknämnden

i sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 hemställt örn sådan höjning

av det till nämndens sekreterare utgående arvodet, att detsamma skulle

motsvara avlöning till en befattningshavare i lönegrad C 5, dock med den

skillnaden att pensionsavdrag beräknats allenast såsom för tjänsteman i lönegrad

A 26 och att arvodet föreslagits avrundat uppåt. Arvodet har med utgångspunkt

härifrån föreslagits bestämt till 16 000 kronor. Då de skäl, som

åberopats av sinnessjuknämnden till stöd för denna hemställan i lika hög

grad kunna åberopas beträffande inspektören för sinnesslövården samt psykisk

harna- och ungdomsvård, får medicinalstyrelsen föreslå, att jämväl arvodet

till sistnämnda befattningshavare höjes till 16 000 kronor, innebärande

en höjning med 1 100 kronor. Då den nuvarande benämningen av ifrågavarande

befattningshavare är tungrodd, får styrelsen tillika föreslå, att densamma

förändras till inspektör för psykisk barnavård m. m. Ett bifall till förslaget

torde jämväl böra föranleda, att delposten till ersättning till vikarier

för vissa arvodestagare höjes från 1 700 kronor till 2 700 kronor.

Styrelsen föreslår ävenledes en jämkning av grunderna för ersättning till

ledamöterna i den s. k. apotekarbefordringsnämnden, varvid styrelsen anför

bland annat:

Apotekarbefordringsnämnden, som utgöres av ordförande samt fyra legitimerade

apotekare, varav två privilegieinnehavare och två, som icke inneha

eller arrendera apotek, har att avgiva yttranden i ärenden angående tilldelande

av personligt privilegium å apotek m. m. Ordföranden uppbär ett arvode

av 15 kronor för dag och nämndens övriga medlemmar arvode av 10

kronor för dag, allt under tid då de deltaga i nämndens arbeten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

5

Ersättningarna i apotekarbefordringsnämnden äro vid nuvarande penningvärde

uppenbart för låga. I de fall, då ledamot nödgas begära ledighet från

innehavande tjänst för deltagande i nämndens arbeten, kunna ersättningarna

medföra direkt förlust. På grund härav får medicinalstyrelsen i anslutning

till de grunder, som gälla för ersättning till specialitetsnämnden, föreslå att

för ordföranden fastställes dels ett fast årsarvode av 250 kronor dels ock ett

dagarvode av 25 kronor samt för ledamöter fastställes ett dagarvode av 18

kronor. Ett bifall till detta förslag skulle föranleda uppräkning av posten

till arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, med

1 800 kronor.

Härjämte påkallar styrelsen en uppräkning av delposten till arvoden och

ersättningar åt det vetenskapliga rådet, som för innevarande budgetår är

upptagen med 25 000 kronor. Styrelsen framhåller, att detta belopp under

de senaste budgetåren visat sig otillräckligt, varför detsamma efter medgivande

av Kungl. Majit årligen överskridits. Den ökade verksamheten inom

styrelsen bade medfört ett oavvisligt behov att anlita ledamöter av styrelsens

vetenskapliga råd i väsentligt större utsträckning än tidigare. För att beloppet

skall kunna förslå till de ändamål, för vilka det avsetts, finner styrelsen

det nödvändigt, att detsamma höjes med 2 000 kronor.

Under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har styrelsen beräknat medel till förstärkning av den juridiskt

utbildade personalen å lasarettsbyrån, apoteksbvrån och kameralbyrån. Styrelsen

anför bland annat:

Hittills har den till lasarettsbyrån knutna byråinspektören för sjuksköterskeväsendet

vid behandlingen av de juridiska och kamerala sidorna av

förekommande ärenden erhållit biträde av en förste amanuens å lasarettsbyrån.

1 samma mån som arbetet å denna byrå ökat lia emellertid svårigheterna

för denne amanuens att lämna byråinspektören erforderligt biträde

stegrats. Under de senaste åren kan därför det juridiskt-administrativa biträde,

som erhållits från lasarettsbyrån, betecknas såsom nästan rent formellt.

Sedan byråinspektören genom inrättandet av en biträdande inspektörsbefattning

erhållit möjlighet att i viss mån frigöra sig från löpande arbetsuppgifter

och angripa hittills vilande frågor av större räckvidd, har bristen på

tillgång till juridiskt-administrativ sakkunskap visat sig avsevärt försvåra

sjuksköterskeavdelningens arbete. På avdelningens handläggning ankomma

bland annat frågor örn sjuksköterskornas ställning i avlönings- och pensionsavseende.

Vidare pågå å avdelningen utredningar rörande ökade och effektiviserade

utbildningsmöjligheter för sjukvårdspersonal. Antalet och storleksordningen

av dylika och liknande ärenden nödvändiggöra inrättande av

en amanuensbefattning å denna avdelning. Då åtskilliga av de frågor, vid

vilkas behandling denne amanuens skulle medverka, kräva avsevärd erfarenhet,

bör befattningen placeras i lönegrad Eo 18, varvid kostnaden skulle

komma att uppgå till 5 634 kronor för budgetår räknat.

Antalet å apoteksbyrån diarieförda ärenden -— frånräkna! s. k. anmälningsärenden,

apoteksräkningar m. m. — har stigit från 2 923 år 1940 till

3 538 år 1944. Anledningen härtill är bland annat, att, sedan ny giftstadga

av Kungl. Majit utfärdats i november månad 1943, dels direkt nya uppgifter

tillförts byrån, dels styrelsen såsom sakkunnigmyndighet kommit att i ökad

utsträckning anlitas för utlåtanden och uttalanden till myndigheter, företag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

och andra, som i sin verksamhet lia att tillämpa stadgans föreskrifter. Det

må också framhållas, att gällande apoteksvarustadga är avsevärt föråldrad

och att förslag till ny sådan stadga numera utarbetats inom byrån. Avsikten

är, att förslaget efter förberedande remissbehandling snarast skall föreläggas

Kungl. Maj:t. En fastställelse av sistnämnda stadga kan beräknas komma

att i minst samma omfattning som den nya giftstadgan öka apoteksbyråns

arbetsuppgifter, då de av lagstiftningen direkt följande åliggandena för

byrån kunna förutses bliva flera än de, som tillförts byrån genom giftstadgan.

Även andra ärendegrupper hava tillkommit respektive ökat i omfattning.

För att apoteksbyrån skall medhinna det ökade arbetet, torde det vara

nödvändigt att byråns personal utökas med en amanuens, vilken jämväl torde

böra placeras i lönegrad Eo 18.

Den fortgående utbyggnaden av den statliga sinnessjukvården har medfört

en motsvarande stegring av antalet ärenden, som handläggas av byrådirektören

å kameralbyråns avdelning för sinnessjukhusens ekonomiska förvaltning.

För att biträda honom vid utredningar samt i expeditionsarbetet är en

halvtidsamanuens numera behövlig. För ändamålet bör beräknas elt belopp

av 2 500 kronor.

Styrelsen erinrar tillika om att på samma avdelning sedan den 1 juli 1944

finnes anställd en revisionsassistent, placerad i lönegrad Fx 18. Inrättandet

av denna befattning har, framhåller styrelsen, visat sig medföra en effektivare

sakrevision och en intensifierad kameral revision av sinnessjukhusens

räkenskaper. För att dessa vinster skola bestå, vore det av vikt, att ombyte

av innehavare icke ägde rum allt för ofta. Den av 1945 års riksdag beslutade

revisionen av tjänsteförteckningen vid statens sinnessjukhus hade medfört,

att det numera ställde sig ekonomiskt förmånligare att tjänstgöra såsom

assistent vid sinnessjukhusen än å ifrågavarande befattning, varav i sin

tur följde, att täta ombyten å befattningen kunde befaras. Med hänsyn härtill

funne sig styrelsen böra föreslå, att revisionsassistenten uppföres såsom

extra ordinarie i oförändrad lönegrad. Kostnaden härför inskränkte sig till

270 kronor.

Beträffande den kvinnliga biträdespersonalen har styrelsen bland annat

föreslagit utbyte av vissa befattningar mot sådana i högre lönegrad. 1 detta

hänseende yttrar styrelsen:

Under hänvisning till ansvällningen av arbetet hemställde medicinalstyrelsen

i sina anslagsäskanden till 1945 års riksdag örn medel för anställande

å styrelsens hälsovårdsbyrå av ett extra ordinarie kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring.

Denna hemställan bifölls, dock med den jämkningen, att

lönen beräknades endast såsom till extra tjänsteman. Efter det nämnda framställning

avlåtits har arbetet å hälsovårdsbyrån visat en fortsatt stegring.

Från och med den 1 juli 1945 har byråns ledning övertagits av en ordinarie

byråchef, medan denna befattning tidigare stått vakant under en följd av år.

Den ordinarie byråchefen har för att kunna medhinna arbetet påyrkat anställande

av en välutbildad heltidsstenograf i stället för nyssnämnda halvtidsbiträde.

Enligt vad styrelsen inhämtat från den offentliga arbetsförmedlingen ligger

månadslönen för fullgoda stenografer i Stockholm för närvarande omkring

400 kronor, indextillägget inräknat. Med hänsyn härtill och då det är hälsovårdsbyråchefens

avsikt att anförtro sin stenograf kvalificerade arbetsupp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

7

{Öfter (bland annat självständigt uppsättande av rutinskrivelser), anser styrelsen

det nödvändigt, att avlöning beräknas för ett extra ordinarie kanslibiträde.

Kostnadsökningen härför skulle, på grund av indragningen av den

nuvarande halvtidstjänsten i Ex 4, stanna vid (3 300— 1 280) 1 010 kronor.

På veterinärbyråns tuberkulosavdelning äro anställda nio kvinnliga biträden

med placering, en i lönegrad Eo 11 och åtta i fjärde lönegraden. Den

extra ordinarie kansliskrivaren handlägger under byrådirektörens inseende

självständigt ärenden rörande pastöriseringskontroll. Ett extra ordinarie kontorsbiträde

tjänstgör såsom avdelningens registrator och ett annat utför maskinskrivningsgöromålen.

Återstående sex kontorsbiträden äro knutna till avdelningens

register över djurbesättningar, som äro anslutna till tuberkulosbekämpandet.

Detta register består av omkring 200 000 kort, å vilka redovisas

nära 2 000 000 djur. Antalet till avdelningen årligen inkommande rapporter

från landets veterinärer utgör mellan 90 000 och 100 000.

Självfallet kunna de tre å avdelningen tjänstgörande veterinärerna icke

medhinna en granskning av ett så stort antal rapporter. Rapporterna omhändertagas

i stället av kontorsbiträdena. Därvid sker en uppdelning till en början

så, att rapporter rörande åtgärder och resultat, som anses kräva stor

erfarenhet och särskilt skolat omdöme överlämnas till ett specialutbildat biträde.

Exempel på dylikt material utgör rapporter örn förekomsten av djur

med tuberkulos i smittfarligt stadium. Återstående rapporter uppdelas på

fem kontorsbiträden så, att varje biträde ansvarar för viss region. Rapporterna

underkastas granskning, huruvida däri redovisade åtgärder varit författningsenliga

samt om gjorda fynd böra föranleda någon medicinalstyrelsens

åtgärd. Sedan granskningen fullgjorts och eventuella åtgärder vidtagits,

överföres rapportens innehåll till kortet. Vid tvekan hos ett kontorsbiträde

om något i rapporten förekommande förhållande lia de fyra till tjänståren

yngre kontorsbiträdena att i första hand rådfråga den till tjänståren äldsta

arbetskamrat, som .sysslar med ifrågavarande rapporter. Detta kontorsbiträde

tjänstgör alltså i förmansställning.

Av redogörelsen framgår, att två av de biträden, sorn deltaga i rapportgranskningen,

intaga en särställning. Resultatet av tuberkulosavdelningens

arbete är i väsentlig mån avhängigt av noggrannheten, omdömet och påpassligheten

hos dessa befattningshavare. På grund härav anser medicinalstyrelsen

det fullt befogat, att de uppflyttas till kanslibiträden i lönegrad

Eo 7. Ett ytterligare skäl för en sådan uppf lyftning utgör den omständigheten,

att tillräcklig erfarenhet icke kan förvärvas utan en mångårig tjänstgöring

på registret samt att vederbörande befattningshavare helt naturligt

vilja söka sig över till högre tjänster på annat håll i styrelsen, örn befordringsmöjligheter

icke skapas på tuberkulosavdelningen. Kostnaden härför

uppgår till (2 X 525) 1 050 kronor.

1 proposition nr 273 till 1943 års riksdag lämnades en redogörelse för i

promemoria från besparingsberedningens delegation för organisationsundersökningar

framlagda förslag rörande rationalisering av kontorsorganisationen

inom medicinalstyrelsen. Ett av dessa förslag avsåg att åvägabringa en decentralisering

av diarieföringen av inkommande handlingar från styrelsens registratorskontor

till de olika byråerna. I promemorian förutsattes, att den befattningshavare,

som på varje byrå skulle sköta regissatorsgöromålen, skulle

placeras i kanslibiträdes tjänsteställning. I anslutning till detta förslag halen

decentralisering av diarieföringen prövats på vissa byråer och befunnits

lämplig för bland annat apoteksbyråns del. 1 överensstämmelse med besparingsberedningens

intentioner torde därför det kontorsbiträde, som å apoteksbyrån

handhar diarieföringen, böra uppflyttas från lönegrad Eo 4 till lönegrad

Eo 7.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 18-5.

Slutligen har en rent kvantitativ utökning av den kvinnliga biträdespersonalen

ansetts erforderlig. Under hänvisning till arbetsbördans ökning å såväl

apoteksbyrån som rättspsykiatriska avdelningen har styrelsen sålunda beräknat

medel för avlöning åt ett heltidsanställt och ett halvtidsanställt kontorsbiträde.

Vidare har styrelsen framhållit, att utvidgningen av sinnesslövårdsinspektörens

verksamhet till att omfatta jämväl psykisk harna- och

ungdomsvård medfört behov av biträdeshjälp åt nämnda befattningshavare.

Biträdet skulle närmast handha diarieföringen och ombesörja expeditionsarbetet

åt inspektören. Under dennes ofta förekommande resor skulle biträdet

i möjligaste mån även tillhandagå allmänheten med upplysningar och

vidtaga vissa preliminära åtgärder för att påskynda handläggningen av inkommande

ärenden. Med hänsyn till arten och omfattningen av dessa göromål

anser styrelsen nödvändigt att anställa ett kontorsbiträde med heltidstjänstgöring.

Härjämte har styrelsen erinrat örn att styrelsen, efter vederbörligt

medgivande, under år 1945 låtit utbyta en äldre telefonväxel mot en

modern, halvautomatisk växel. Efter utredning rörande samtalsfrekvensen

hade från telegrafverket meddelats, att en tillfredsställande betjäning icke

längre såsom dittills kunde lämnas av en telefonist, utan att två befattningshavare

erfordrades. Medicinalstyrelsen hade därför nödgats tillfälligtvis anställa

ytterligare en telefonist, vilken den 1 juli 1946 borde beredas extra

ordinarie anställning. Den sammanlagda kostnaden för biträdespersonalens

utökning har styrelsen uppskattat till omkring 10 000 kronor.

Från angivna utgångspunkter har styrelsen upptagit anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän till oförändrat belopp eller 305 000 kronor,

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, till (112 000 + 13 300) 125 300 kronor samt anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal till i runt tal (325 000 + 30 000)

355 000 kronor. Posten till rörligt tillägg anses med hänsyn till belastningen

under sistförflutna budgetår (77 295 kronor) kunna minskas med 1 800 kronor

till 79 700 kronor. Anslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkningar

för nästa budgetår uppgå till (305 000 + 125 300 4- 355 000 +

79 700) 865 000 kronor.

Över medicinalstyrelsens framställning ha till följd av remiss yttranden

avgivits av statskontoret och medicinalstyrelseutredningen.

Statskontoret har ansett, att med prövningen av frågan örn inrättande av

nya tjänster hos styrelsen samt om löneregleringar för styrelsens befattningshavare

borde anstå, intill dess resultatet av då pågående utredningsarbete

rörande styrelsens organisation förelåge. Ämbetsverket har därför icke

ingått på prövning av styrelsens anslagsäskanden i nämnda hänseenden. Styrelsens

hemställan om uppräkning av delposten till ersättningar och arvoden

åt vetenskapliga rådet samt om höjda ersättningsbelopp till ledamöterna i

apotekarbefordringsnämnden har icke givit statskontoret anledning till

erinran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 18ö.

!)

Medicinalstyrelscutrcdningen yttrar i huvudsak följande.

Medicinalstyrelsen har i första hand påkallat medel tor anställande av en

»direktörsassistenl» åt generaldirektören med huvudsaklig uppgift att från

olika byråer införskaffa och bearbeta material i frågor, som beröra två eller

flera byråer eller avdelningar och i vilka generaldirektören personligen kallats

att tillhandagå med upplysningar eller samråd i departement, riksdag

eller sidoordnade ämbetsverk. Medicinalstyrelseutredningen är lör sin del väl

medveten örn den dryga arbetsbörda, som för närvarande åvilar generaldirektören

och som gör det angeläget att i möjligaste mån avlasta generaldirektören

från göromål, som icke nödvändigtvis kräva hans personliga medverkan.

Utredningen kommer också att i sitt betänkande föreslå åtgärder

av skilda slag i syfte att nedbringa generaldirektörens arbetsbörda och förstärka

styrelsens personalorganisation. 1 betraktande härav och då det synes

utredningen vara mera rationellt att för biträde nied förenämnda arbetsuppgift

i första hand anlita tillgänglig arbetskraft å den byrå eller avdelning,

som huvudsakligen beröres av ärendet, vill utredningen förorda att ined prövning

av frågan örn inrättande av den föreslagna assistenttjänsten tills vidare

anstår.

Medicinalstyrelsen har vidare föreslagit, att arvodet till inspektören för

sinnesslövården samt den psykiska harna- och ungdomsvården liöjes från

14 900 till 16 000 kronor. Utredningen hyser för sin del den uppfattningen,

att det med hänsyn till denne befattningshavares uppgift att tillvarataga de

å sinnesslöanstalt intagna patienternas intressen i fråga om behandling och

utskrivning lii. m. måste anses vara av väsentlig vikt, att befattningshavaren

beredes en självständigare och ekonomiskt mera oberoende ställning än hittills.

Inom utredningen överväges därför att för ifrågavarande inspektör inrätta

en pensionsberättigad befattning å löneplan C, placerad i 6 lönegraden,

varigenom befattningshavaren skulle få en löneställning som i det närmaste

motsvarar överläkarnas vid statens sinnessjukhus. Från denna utgångspunkt

kan ett arvode av 16 000 kronor icke anses för högt tilltaget.

Från medicinalstyrelsens sida har jämväl föreslagits förstärkning av den

juridiskt utbildade personalen med två amanuenser med heltidstjänstgöring

och en amanuens nied halvtidstjänstgöring. Utredningen vill i anledning

härav framhålla, att utredningen vid sina undersökningar rörande personalorganisationen

inom medicinalstyrelsen kommit till den uppfattningen, att

behov föreligger av en relativt betydande utökning av den juridiskt-adminislrativa

personalen. Huvudvikten torde emellertid böra läggas på att öka

beståndet av kvalificerade befattningar. Utredningens blivande förslag i ämnet

tager därför i första hand sikte på att tillgodose denna sida i personalbehovet.

Huruvida och i vad mån därutöver behov av ökad juridiskt utbildad

personal i lägre löneställning kommer att föreligga är vanskligt att på förhand

bedöma. Inom utredningen verkställda preliminära beräkningar giva

dock vid handen, att en förstärkning av denna personal med en å två befattningshavare

i lönegraden 15—21 torde bliva erforderlig.

Antalet befattningshavare för registrerings- och skrivgöromål i medicinalstyrelsen

uppgår, frånräknat dem sorn huvudsakligen sysselsättas med beredskapsärenden,

till ett 50-tal. Bland dessa innehava 1 anställning som registrator,

4 som kansliskrivare, 7 som kanslibiträden, 22 sorn kontorsbiträde!! och

de övriga som extra eller tillfälliga befattningshavare. I sina anslagsäskanden

för nästa budgetår har medicinalstyrelsen beräknat medel för dels utbyte av

.''t e. o. kontorsbiträden och 1 extra skrivbiträdesbefaltning mot 4 e. o. kanslibiträdesbefattningar,

dels ock avlönande av ytterligare .‘i å 4 biträden, företrädesvis

avsedda för apoteksbyrån, rättspsykiatriska avdelningen, inspektören

för sinnesslövården m. lii. samt telefonväxeln.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Departements
chefen.

Utredningen har icke kunnat så i detalj taga del av det löpande arbetet

mom medicinalstyrelsen, att utredningen äger tillräckliga hållpunkter för att

närmare bedöma behovet av skrivpersonal inom styrelsen. Utredningen vill

emellertid erinra om att medicinalstyrelsens kontorsorganisation på initiativ

av besparingsutredningen under år 1942 varit föremål för en ingående undersökning

av särskilda utredningsmän, vilka i betänkande den 8 oktober 1942

tunnb en icke oväsentlig begränsning av skrivpersonalen möjlig under förutsättning

att vissa föreslagna rationaliseringsåtgärder vidloges. En del av dessa

förslag lia enligt vad styrelsen upplyst belt eller delvis redan genomförts,

medan prövningen av andra uppskjutils i avvaktan på resultatet av medicinalstyrelseutredningens

arbete och lösningen av vissa lokalfrågor. Bland de

uppskjutna åtgärderna nämnas särskilt ifrågasatt decentralisering av diarieföringen

från registratorskontoret till de olika byråerna, utvidgning av den

nuvarande skrivcentralen samt överföring i viss omfattning av specialitetsärendenas

handläggning till statens farmacevtiska laboratorium. Utredningen

har för egen del hittills icke tagit ställning till dessa spörsmål i annan mån

än att utredningen i skrivelse den 1(5 februari 1943 i allt väsentligt anslutit

sig till förslaget örn överflyttning av handläggningen av s. k. specialitetsärenden

till statens farmacevtiska laboratorium. Beträffande förslagen i övrigt

har utredningen preliminärt kommit till den uppfattningen, att vägande skäl

tala för att en decentralisering av diarieföringen och en utvidgning av skrivcentralen

åtminstone i viss utsträckning åvägabringas. Därest så sker, borde

enligt utredningens mening en utökning av den nuvarande skrivpersonalen

kunna undvikas, i den mån icke nya uppgifter tillföras medicinalstyrelsen.

Utredningen är därför för närvarande icke beredd att tillstyrka medicinalstyrelsens

framställning i denna del. På skäl, som medicinalstyrelsen anfört,

och i betraktande av omfattningen av det nuvarande personalbeståndel för

registrerings- och skrivgöromål finner sig utredningen däremot böra förorda

medicinalstyrelsens förslag, såvitt detta avser förändring av vissa e. o. kontorsbiträdesbefattningar

till e. o. kanslibiträdesbefattningar.

I övrigt föranleder medicinalstyrelsens framställning intet uttalande från

utredningens sida.

Med prövning av frågan om anställande av en medicinskt utbildad »direktörsassistent»

at generaldirektören torde på skäl, som medicinalstyrelseutredningen

anfört, böra tills vidare anstå.

Medicinalstyrelsens förslag örn förbättrad löneställning för inspektören för

sinnesslövården bör bedömas i samband med frågan örn ändrad löneställning

för överinspektören för sinnessjukvården, i vilket hänseende förslag

tramlagts i medicinalstyrelseutredningens betänkande, .lag räknar därför

nied oförändrat arvode åt sinnesslövårdsinspektören under nästa budgetår.

Däremot har jag, i likhet med statskontoret och medicinalstyrelseutredningen,

intet att erinra mot bifall till styrelsens förslag örn ändrade grunder

flir ersättning till apotekarbefordringsnämndens ledamöter samt örn höjning

av delposten till arvoden och ersättningar åt vetenskapliga rådet. Posten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:!, bör

i anledning härav uppräknas med 3 000 kronor.

I anslutning till vad medicinalstyrelseutredningen anfört anser jag mig likaledes

höra tillstyrka, att medel beräknas för avlöning av ytterligare två

juridiskt utbildade amanuenser, vilka tills vidare böra anställas mot ersätt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

11

ning i form av arvode. För ändamålet torde böra avses ett belopp av 12 000

kronor. Jag biträder även den föreslagna överflyttningen av revisionsassistenten

i lönegrad Ex 18 till extra ordinarie stat i samma lönegrad.

Beträffande den kvinnliga biträdespersonalen finner jag, liksom medicinalstyrelseutredningen,

fullgoda skäl hava förebragts för uppfattning av

tre kontorsbiträdesbefattningar till extra ordinarie kanslibiträdesbefattningar.

En utökning av biträdespersonalen synes jämväl vara motiverad. Visserligen

har medicinalstyrelseutredningen i sitt förut återgivna utlåtande preliminärt

ställt sig avvaktande till styrelsens framställning i detta hänseende,

men i sitt nyligen avgivna betänkande har utredningen, efter närmare undersökning,

funnit sig böra räkna med en förstärkning av biträdespersonalen

för bland annat de uppgifter, som avses i styrelsens framställning. Jag

tillstyrker därför, att ett belopp av 10 000 kronor beräknas för ändamålet,

och vill tillägga, att detta till större delen allenast innebär en överflyttning

lill styrelsens avlöningsstat av personalkostnader, som hittills bestritts från

anslaget till medicinalstyrelsens beredskapsorganisation.

På framställning av medicinalstyrelsen har Kungl. Majit den 9 november

1945 medgivit, att under innevarande budgetår må å styrelsens hälsovårdsbyrå

vara anställd dels en sekreterare mot ett arvode av 930 kronor i månaden

och dels ett kvinnligt biträde mot ett arvode av 400 kronor i månaden

med uppgift att utföra kansligöromål åt statens gengasforskningsråd samt i

övrigt biträda med arbetet å hälsovårdsbyrån. Kostnaden för dessa befattningshavare

bestrides från anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

inom medicinalstyrelsen. 1 sina anslagsäskanden rörande gengasforskningsverksamheten

under nästa budgetår har medicinalstyrelsen utgått från att

behov av nu nämnda befattningshavare kommer att tills vidare kvarstå.

Jag anser mig även för egen del böra räkna med denna personal med hänsyn

till den ökade aktivitet å hälsovårdsområdet, som kan förväntas inträda

med en mera normal tillgång till materiel och arbetskraft. Kostnaden för

denna personal uppgår för helt år till omkring 16 000 kronor. En omprövning

av ifrågavarande personalbehov torde lämpligen kunna ske i samband

med ställningstagandet till föreliggande förslag örn utbyggnad av styrelsens

organisation.

Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten vid att inom medicinalstyrelsen

pågående utredningar och andra omständigheter samverkat till att ett betalande

överskridande av styrelsens anslagspost lill avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal för innevarande budgetår icke kan undvikas. Frågan

örn medgivande härtill anmäler jag i annat sammanhang. Enligt vad

medicinalstyrelsen under hand framfört kommer behov av extra personal

all kvarstå i icke obetydlig omfattning under nästa budgetår, därest icke

en väsentlig förstärkning av styrelsens fasta personal genomföres. I varje

fall lärer man få räkna med nödvändigheten av att medgiva byråcheferna

å medicinal- och kameralbyråerna partiell tjänstledighet under stora delar

av budgetåret. Till nu berörda förhållande torde, i avvaktan på ställningstagande

till medicinalstyrelseutredningens förslag, hänsyn böra såtillvida

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

tagas, att icke-ordinarieposten uppräknas med ett belopp av förslagsvis

12 000 kronor.

\ id bifall till vad jag sålunda förordat torde medelsbehovet för avlöningar

inom medicinalstyrelsen under nästa budgetår böra beräknas sålunda.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör upptagas

till oförändrat belopp eller 305 000 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj: t, bör höjas med 3000 kronor till 115000 kronor.

Posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

bör uppräknas med i runt tal (12 000 + 10 000 + 16 000 + 12 000) 50 000

kronor till 375 000 kronor.

Posten till rörligt tillägg slutligen torde med hänsyn till belastningen

för sistförflutna budgetår kunna upptagas till 80 000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså medicinalstyrelsens avlöningsanslag

för nästa budgetår komma att uppgå till (305 000 +115 000 + 375 000 4

80 000) 875 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47

Avlöningsstat.

1. Avlöningar lill ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 305 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.. » 115 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 375 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 80 000

Summa kronor 875 000;

dels ock till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kronor.

2. Medicinalstyrelsen: Omkostnader, förslagsamlag.

Budgetår Anslag

1944/45 .................. 145 000

1945/46 .................. 150 000

1946/47 (förslag) .......... 180 000

Den 18 maj 1945 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat för

medicinalstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Nettoutgifter

284 220

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 18ö

Omkostnadsstat.

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor 4 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 36 000

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 103 000

4. Publikationstryck, förslagsvis........................ » 27 000

Summa kronor 170 000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försålda publikationer, förslagsvis .......... kronor 20 000

Nettoutgift kronor 150 000

Av posten till expenser hänföra sig 15 000 kronor till bränsle, lyse och

vatten samt 88 000 kronor till övriga expenser.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen framlagt förslag rörande

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Styrelsen upplyser till en början, att belastningen å anslaget för budgetåret

1944/45 utgjort för sjukvård m. m. 7 340 kronor, för resor 41 440 kronor

och för expenser 215 436 kronor, varav 15 436 kronor för bränsle, lyse

och vatten samt 200 000 kronor för övriga expenser. Å posten till publikationstryck

har belastningen utgjort 33 226 kronor, medan inkomsterna av

under budgetåret försålda publikationer uppgått till 13 222 kronor.

För nästa budgetår räknar styrelsen med ett belopp av förslagsvis 5 000

kronor till sjukvård m. m.

I fråga om posten till reseersättningar erinrar styrelsen örn att densamma

under förkrigstiden varit upptagen med 40 000 kronor.

Styrelsen framhåller vidare, att ett gott resultat av styrelsens verksamhet

i avsevärd mån vore beroende av möjligheterna för styrelsen att verkställa

inspektioner av underordnade organs verksamhet samt att vid personliga

besök meddela dylika organ muntliga råd och anvisningar. För att styrelsen

under nästkommande budgetår skulle kunna gottgöra de försummelser i

förevarande avseende, som statsmakternas direktiv örn sträng återhållsamhet

under krigsåren framtvingat, anser styrelsen ofrånkomligt, att posten

till reseersättningar höjes till 45 000 kronor för styrelsens verksamhet i allmänhet.

Därigenom skulle densamma, om icke uppgå till så likväl närma

sig förkrigstidens reella belopp.

Härutöver påkallar styrelsen medel för två särskilda ändamål, varvid styrelsen

anför.

Den av riksdagen begärda utredningen örn landets indelning i provinsialläkardistrikt,

vilken Kungl. Majit anförtrott åt styrelsen, torde komma att

pågå även under budgetåret 1946/47. I varje läll torde styrelsen komma att anmodas

avgiva förslag lill inrättande av ett stort antal dylika distrikt. För

att förslag till ändring i provinsialläkardistriktsindelningen skola kunna fotas

på ett säkert underlag, måste vederbörande befattningshavare i styrelsen

företaga resor för att på ort och .ställe överlägga med representanter för läns
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 18-5.

styrelser, landsting, kommuner samt andra av hälso- och sjukvården intresserade.

Härför erfordras ett belopp av 5 000 kronor.

Enligt vad styrelsen inhämtat torde en av styrelsen till Kungl. Majit gjord

framställning örn skärpta behörighetsvillkor för läkare vid epidemisjukhus

m. m. göras till föremål för proposition till 1946 års riksdag. Ifrågavarande

förslag avser en effektivisering av epidemivården. För att denna effektivisering

skall kunna uppnås anser styrelsen det nödvändigt, att dess epidemiologiska

expert, hälsovårdsbyråchefen, företager resor till samtliga epidemisjukhus

och åtminstone större epidemisjukstugor för att orientera huvudmän

samt läkare örn innebörden av och syftet med den nya lagstiftningen.

För dessa resor, vilka bliva omfattande, beräknas ett belopp av 5 000 kronor

bli erforderligt.

I enlighet med det anförda finner styrelsen, att anslagsposten till reseersättningar

bör höjas till 55 000 kronor.

Utgifterna för bränsle, lyse och vatten lia nära motsvarat det under anslagsposten

till expenser härför beräknade beloppet, varför styrelsen för

detta ändamål räknar med oförändrat belopp eller 15 000 kronor.

Delposten till övriga expenser örn högst 88 000 kronor föreslås däremot

höjd med 42 000 kronor. Till stöd härför anför styrelsen:

Den exceptionellt höga belastningen av denna delpost under budgetåret

1944/45 beror på dels att styrelsen nödgas utbyta sin omoderna telefonväxel

mot en halvautomatisk växel, vilket dragit en kostnad av omkring 32 000

kronor, dels ock att styrelsen till följd av tandläkarinstitutets ombyggnad fått

sina lokalförhållanden starkt försämrade, vilket medfört omfattande åtgärder

av skdda slag, såsom ianspråktagande av tidigare utdömda lokaler, omflyttning

och delvis borttransport av arkiv och bibliotek, utbyte av äldre

möbler, vilka på grund av sin storlek ej rymmas i de nya, starkt förminskade

tjänsterummen, kassation av äldre armatur och anskaffning av ersättning

därför m. m. Kostnaderna för de av omflyttningen föranledda åtgärderna

kunna uppskattas till omkring 58 000 kronor. Även örn dessa kostnader av

engångskaraktär frånräknas, kvarstår en belastning för budgetåret 1944/45

av omkring 110 000 kronor.

Det föreligger grundad anledning antaga, att sistnämnda belopp icke kommer

att kunna underskridas för nästkommande budgetår. Till följd av hälsooch

sjukvårdsorganisationens pågående utbyggnad måste styrelsens kostnader

för expenser till annat än eget behov antagas komma att utvisa en fortgående

stegring. Styrelsens kostnader för telefon komma genom installerandet

av den nya växeln att öka. Eftersatt inbindning av tidskrifter och böcker,

försummat underhåll av kontorsinventarier och möbler samt ett under krisåren

uppdämt behov av maskinell och annan utrustning kommer slutligen

att nödvändiggöra ej obetydliga kostnader.

Utöver det belopp, som styrelsen sålunda anser böra beräknas för normala

expenser, 110 000 kronor, bör enligt styrelsens mening ett belopp beräknas

till utrustning av de nya lokaler, som med all säkerhet måste anskaffas

vid ett genomförande av medicinalstyrelseutredningens förslag. Såsom

tidigare nämnts lia styrelsens lokaler genom ombyggnaden av tandläkarinstitutet

redan blivit otillräckliga. När styrelsens organisation ökas lill följd av

medicinalstyrelseutredningens förslag, blir det nödvändigt att på det ena eller

andra sättet skaffa flera rum. Ehuru en beräkning av lättförstådda skäl icke

kan göras, anser sig styrelsen böra påyrka ett belopp av uppskattningsvis

20 000 kronor till utrustning av nya lokaler.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

15

Anslagsposten till expenser har enligt vad sålunda anförts upptagits med

145 000 kronor, varav 15 000 kronor till bränsle, lyse och vatten, samt 130 000

kronor till övriga expenser.

Beträffande anslagsposten till publikationstryck erinrar medicinalstyrelsen,

att för budgetåret 1944/45 beräknats ett belopp av 9 000 kronor

för utgivande av en läkemedelsförteckning, avsedd att möjliggöra förbilligande

av läkemedelsinköp. Styrelsen framhåller, att denna läkemedelsförteckning

blivit mycket uppskattad av sjukhushuvudmän, läkare, farmacevtisk

personal och andra, som hade att syssla med läkemedelsfrågor, och att densamma

medfört ett förbilligande av läkemedlen för vissa sjukhus. För att

förteckningen skulle göra avsedd nytta måste den ständigt vara aktuell. Med

hänsyn härtill förordar styrelsen, att medel anvisas för utgivande av en tredje

upplaga av ifrågavarande förteckning. På grund av de sedan 1944 stegrade

avlöningskostnaderna inom tryckeri- och bokbinderifacken beräknar styrelsen

kostnaderna härför till 10 000 kronor, i följd varav anslagsposten skulle

behöva höjas med 8 000 kronor till 35 000 kronor. I den mån ytterligare

publikationer behöva tryckas eller eljest särskilda förhållanden så påkalla,

har styrelsen för avsikt att framdeles göra framställning örn att överskrida

posten i fråga.

Att inkomsterna av försålda publikationer sjunkit under

nästföregående budgetår sammanhänger enligt styrelsens uppfattning

med att inkomsterna för andra upplagan av läkemedelsförteckningen icke

hunnit inflyta under budgetåret. Då dylika inkomster kunna påräknas under

budgetåret 1946/47, föreslår styrelsen, att denna inkomstpost uppföres med

oförändrat belopp eller 20 000 kronor.

Styrelsen har alltså uppskattat anslagsbehovet för styrelsens omkostnader

under nästa budgetår till (5 000 -+- 55 000 + 145 000 + 35 000 — 20 000 =)

220 000 kronor.

I likhet med medicinalstyrelsen förordar jag, att delposten till sjukvård Departementsm.

lii. upptages till 5 000 kronor. chefen.

En höjning av posten till reseersättningar synes även vara motiverad.

Jag är dock icke beredd att tillstyrka medicinalstyrelsens förslag i

vidare mån än jag förordar, att delposten uppräknas till 45 000 kronor. Härvid

har jag utgått från att erforderlig orientering rörande innebörden av den

liva epidemilagstiftningen i den mån så är möjligt lämnas i samband med resor

för annat ändamål.

Under posten till expenser torde liksom för innevarande budgetår

beräknas ett belopp av 15 000 kronor för bränsle, lyse och vatten. Med hänsyn

till vad medicinalstyrelsen anfört torde en höjning av delposten till övriga

expenser däremot icke kunna undvikas. Jag tillstyrker, att för ändamålet

beräknas ett belopp av i runt bil 100 000 kronor för nästa budgetår. Frågan

örn anvisande av medel för utrustning av nya lokaler vid en eventuell utökning

av styrelsens organisation torde böra prövas i samband med ställningstagandet

till medicinalstyrelseutredningens förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Mot den föreslagna höjningen av anslagsposten till publikation stryck

har jag intet att erinra. Denna höjning kan efter hand beräknas

komma att motsvaras av inkomster genom försäljning av den nya upplagan

av läkemedelsförteckningen. Posten torde alltså böra upptagas till 35 000

kronor.

Inkomsterna av försålda publikationer torde böra beräknas

till oförändrat belopp eller 20 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda anfört skulle styrelsens omkostnadsstat för

nästa budgetår komma att upptaga följande huvudposter:

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor 5 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ » 45 000

3. Expenser, förslagsvis .............................. » 115 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 35 000

Summa kronor 200 000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomster av försålda publikationer, förslagsvis.......... kronor 20 000

Nettoutgift kronor 180 000

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000 kronor.

3. Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation, förslagsanslag.

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1944/45 ...........

..... 275 000

271 394

1945/46 ...........

..... 175 000

—

1946/47 (förslag).....

..... 110 000

Ifrågavarande anslag är väsentligen avsett att täcka personalkostnaderna

för dels en inom medicinalstyrelsen anordnad särskild avdelning för ärenden,

som sammanhänga med personal- och lokalberedskapen å sjukvårdens

område, dels en under styrelsen sorterande sakkunnig nämnd med uppgift

att biträda styrelsen vid utredning och handläggning av ärenden rörande

rikets försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel, den s. k. materielnämnden,

dels förstärkning av vissa byråer inom styrelsen, dels

ock vissa sakkunniga för beredskapssjukhusens planläggning, upprättande

och drift.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 18 maj 1945 må anslaget för innevarande

budgetår disponeras sålunda:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

17

Kronor

Beredskapsavdelningen ...................................... 32 000

Materielnämnden: Avlöningar .......................... 60 000

» : Omkostnader ........................ 29 700 89 700

Förstärkning av kameralbyrån .............................. 26 000

» » apoteksbyrån och tandvårdsavdelningen........ 27 120

Sakkunniga för granskning av planer m. m. för beredskapssjukhus 180

175 000.

Beträffande den närmare specificeringen av posterna hänvisas till statsliggaren

för innevarande budgetår, s. 263.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen preliminärt beräknat

anslagsbehovet för hithörande ändamål under nästa budgetår till oförändrat

belopp. Styrelsen har därvid utgått från att medicinalstyrelseutredningen

komme att till prövning upptaga spörsmålet om lämpligaste sättet

att fullgöra beredskapsorganisationens uppgifter, sedan fullt fredsmässiga

förhållanden inträtt, samt framlägga förslag härutinnan.

Med skrivelse den 9 oktober 1945 har medicinalstyrelsens materielnämnd

framlagt förslag till civil beredskapsorganisation å sjukvårdens område,

närmast avseende upprätthållande av erforderlig beredskap i fråga om materiel

och lokaler.

Under det förberedande arbetet har samråd ägt rum med medicinalstyrelsen,

överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsförvaltning, civilförsvarsstyrelsen,

direktionerna för akademiska sjukhuset i Uppsala och karolinska

sjukhuset, centrala sjukvårdsberedningen, statens reservförrådsnämnd, statens

industrikommission, svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet

bland annat på så sätt, att dessa myndigheter och institutioner bereus

tillfälle att yttra sig över ett av nämnden utarbetat preliminärt förslag

i ämnet. Detta förslag innebar delvis en annan organisationsform än den

nu förordade och nämnden har härutinnan ävensom i vissa andra hänseenden

vid sitt slutliga ställningstagande beaktat de i yttrandena framförda erinringarna.

Nämnden lämnar till en början en redogörelse för den nuvarande beredskapssjukhusorganisationen,

av vilken här följande må återgivas.

Nuvarande bered skapssju k husorganisation.

Den nuvarande organisationen för beredskapen på den civila sjukvårdens

område är grundad på lagen den 22 juni 1939 om sjukhusvård vid krig eller

krigsfara (SFS 310/1939) jämte Kungl. Majus kungörelse den 3 september

1939 med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av denna lag

(SFS 634/1939). Jämlikt 3 § i nämnda lag skall sjukhusvård vid krig eller

krigsfara beredas vid i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka fortsätta

sin verksamhet utan eller med förändring i fråga örn verksamhetens art

eller omfattning, samt vid under krig eller krigsfara upprättade militära och

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 185.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

civila sjukhus. Enligt 6 § samma lag skola samtliga sjukhus, i den mån så

erfordras, mottaga såväl civila som militära patienter.

Jämlikt bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förutnämnda kungörelse har medicinalstyrelsen

att utöva uppsikten över och ledningen av sjukhusvården

vid civila sjukhus. Medicinalstyrelsen har den 23 februari 1942 meddelat

anvisningar angående beredskapssjukhusens etablerande och drift m. m.

Genom brev den 3 september 1939 har Kungl. Maj:t fastställt förteckning å

de beredskapssjukhus, som skola upprättas vid krig eller krigsfara.

Genom av Kungl. Maj:t den 1 december 1939 och den 28 juni 1941 fastställda

tilläggsförteckningar har den ursprungliga förteckningen, som jämväl innehåller

uppgifter rörande antalet vårdplatser vid varje beredskapssjukhus och

vårdplatsernas fördelning på olika specialavdelningar, erhållit sin nuvarande

utformning. Totala antalet vårdplatser vid de sålunda planerade beredskapssjukhusen,

inklusive sjukvårdsinrättningarnas vårdplatser i fredstid, uppgår

till cirka 68 000.

Kärnan i den civila beredskapssjukhusorganisationen utgöres av vissa i

fredstid befintliga civila sjukvårdsinrättningar (lasarett, sjuktugor m. fl.).

Dessa s. k. kärnsjukhus — av vilka 109 drivas av landsting, 2 av kommuner,

7 av staten och 10 av andra huvudmän — skola vid krig eller krigsfara fortsätta

sin verksamhet med vissa förändringar i fråga om verksamhetens art

och omfattning enligt för varje beredskapssjukhus upprättad plan. De sålunda

upprättade planerna avsedels den personal (läkare, sjuksköterskor m. fl.),

som enligt fastställd placering skall tillföras vederbörande beredskapssjukhus,

dels ock de annexlokaler (skolor, gymnastiksalar o. d.) och den utrustning,

vilka skulle ställas till förfogande vid varje beredskapssjukhus, i den mån

kämsjukhusets lokaler och utrustning icke äro tillräckliga för beredskapssjukhusets

drift.

Planer rörande beredskapssjukhusens utrustning med sjukvårdsmateriel

hava ursprungligen upprättats av särskilda av medicinalstyrelsen

utsedda sakkunniga, vilken planering fortsatts av medicinalstyrelsen och

dess materielnämnd. Man har därvid utgått från att vid kämsjukhusen befintlig

materiel i första rummet skaij tagas i anspråk för beredskapssjukhusens

räkning. I den mån kärnsjukhusens tillgångar icke befunnits tillräckliga

för detta ändamål, har utrustningsbehovet tillgodosetts genom central upphandling

av materiel. Denna centralupphandling har verkställts av medicinalstyrelsens

materielnämnd. Sammanlagt har på detta sätt utrustning för

omkring 46 000 vårdplatser anskaffats, inberäknat den materiel, som upphandlats

för tillgodoseende av första ersättningsbehovet. Kostnaderna för

den utrustning, som sålunda inköpts genom materielnämndens försorg, belöpa

sig till i runt tal 10 000 000 kronor och hava gäldats från de av riksdagen

å tilläggsstatema I och II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade

reservationsanslagen för utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid

krig eller krigsfara å tillhopa 16 700 000 kronor.

Utöver den materiel, som anskaffats genom central upphandling, hava

kämsjukhusen, på uppdrag av materielnämnden, genom lokala inköp anskaf
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

19

fat viss materiel, som icke ansetts böra bliva föremål för central upphandling.

Dessa inköp lia dock varit av obetydlig omfattning.

Den genom centralupphandling anskaffade sjukvårdsutrustningen har i

allmänhet av säljaren levererats direkt till vederbörande kämsjukhus och

förvaras tills vidare därstädes i förrådslokaler, som tillhöra sjukhuset eller

förhyrts för ändamålet. Den utrustning, som anskaffats för täckande av första

ersättningsbehovet av materiel, har sammanförts till fyra centralförråd.

Vid de centrala beredskapsförråden förvaras även materiel, avsedd för sådana

beredskapssjukhus, som äro belägna inom vissa riskzoner och av denna anledning

icke ansetts lämpliga såsom förvaringsplatser för beredskapsmatériel.

Till redogörare för de centrala beredskapsförråden har materielnämnden

förordnat syssloman vid sjukvårdsinrättningar — antingen statens eller vederbörande

landstings — på samma ort.

De för beredskapssjukhusen erforderliga förråden av läkemedel hava

anskaffats av vederbörande kärnsjukhus, som även sörja för att dessa förråd

omsättas och förnyas, i den mån så är erforderligt till förhindrande av

att läkemedlen förstöras genom långvarig lagring.

Slutligen erinras om att Kungl. Majit genom brev den 30 december 1939

med stöd av 4 § lagen örn sjukhusvård vid krig eller krigsfara föreskrivit, att

ett antal sjukhus —- benämnda reservsjukhus — för behandling företrädesvis

av akuta infektionssjukdomar skola genom vederbörande landstings

försorg inrättas inom vissa län. Kungl. Maj :t har vidare föreskrivit, att reservsjukhusen

skola träda i verksamhet i den ordning och i den utsträckning,

medicinalstyrelsen efter samråd med överbefälhavaren och vederbörande

landstings förvaltningsutskott föreskriver. Sjukhusen skola drivas av vederbörande

landsting med biträde, där så lämpligen kan ske, av vederbörande

provinsialläkare och förste provinsialläkare. Kostnaderna för reservsjukhusens

utrustning, iordningställande och drift bestridas av statsmedel. Utrustning

för reservsjukhusen har anskaffats av materielnämnden samtidigt med

upphandlingen av materiel för beredskapssjukhusen.

Nämnden lämnar i fortsättningen en översikt över den sjukvårdsorganisation,

som handhaves av försvarsväsendet och civilförsvarsstyrelsen; denna

torde i detta sammanhang kunna förbigås.

Materielnämnden s förslag.

Vid upprättandet av sitt förslag bar materielnämnden utgått från dels att

beredskapssynpunktema komma alt beaktas i fredstid i frågor rörande landets

försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel och dels att den nuvarande

beredskapen på den civila sjukvårdens område skall tills vidare i

stort sett bibehållas med avseende å såväl antalet vårdplatser vid beredskapssjukhuset

som den för dessa vårdplatser anskaffade utrustningen, såvitt angår

sjukvårdsmateriel. De förråd av läkemedel, som anskaffats för beredskapssjukhusens

räkning och lagrats vid kärnsjukhusen, föreslås däremot skola

avvecklas, lämpligen genom överlåtelse till vederbörande kärnsjukhus för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

nämndens självkostnadspris eller gällande dagspris. Förråd av vissa betydelsefulla

läkemedel, som icke tillverkas inom landet, samt av råvaror för

tillverkning inom landet av viktiga läkemedel m. m. förutsättes dock skola uppläggas

centralt genom statens försorg. Denna lagerhållning bör enligt nämndens

uppfattning anförtros åt statens reservförrådsnämnd eller det centrala

lagringsorgan, som efter slutförandet av pågående utredning rörande den

fortsatta planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen kan komma

att upprättas. Detta organ skulle jämväl ombesörja erforderlig omsättning

av de lagrade varorna. Uppgifter å de läkemedel oell råvaror m. m.,

som sålunda böra finnas i förråd inom landet, skulle av materielnämnden

eller det organ, som skall övertaga dennas hittillsvarande verksamhet, tillställas

lagerhållningsorganet.

Nämnden förutsätter tillika, att vissa reservlager av andra för sjukvården

betydelsefulla importvaror, såsom operationshandskar och röntgenmateriel,

finnas inom landet, ävensom att den tillverkning av röntgenfilm och röntgenpapper

m. m., sorn bedrives av det statsägda aktiebolaget Ceaverken i

Strängnäs, i någon form bibehålies.

Såsom i det föregående anförts förvaras den för beredskapssjukhusen

anskaffade utrustningen i allmänhet vid vederbörande barnsjukhus. Endast

utrustning, som anskaffats för tillgodoseende av det s. k. första ersältningsbehovet,

samt materiel för beredskapssjukhus, som äro belägna inom vissa

riskzoner, lia sammanförts till centralförråd. Rörande den fortsatta förvaringen

av beredskapsmaterielen yttrar nämnden:

Kärnsjukhusen sakna i de flesta fall lämpliga förvaringslokaler för beredskapsutrustningen.

Denna måste därför till stor del förvaras antingen i

vindsutrymmen, vilka med hänsyn till brandrisk m. m. icke äro lämpliga

såsom förvaringsplatser för dylik materiel, eller i källarlokaler, som icke

alltid äro fuktfria, eller också i provisoriskt förhyrda lokaler, vilka i vissa

fall äro belägna på jämförelsevis stort avstånd från barnsjukhuset, ett förhållande

som ofta medför svårigheter för vederbörande sjukhuspersonal att

utöva nödig tillsyn över utrustningen. Ehuru lagringsförhållandena vid kärnsjukhusen

således ofta äro mindre tillfredsställande, har utrustningen hittills

förvarats å dessa sjukhus, enär beredskapskravet ansetts bäst kunna

tillgodoses på detta sätt. Så snart förhållandena medgiva, bör emellertid

även denna utrustning sammanföras till cenlralförråd. En dylik centralisering

är erforderlig jämväl med hänsyn till nödvändigheten att efter hand

omsätta sådan materiel, som icke tål långvarig lagring eller som av andra

orsaker måste omsättas. Det torde nämligen stöta på stora praktiska svårigheter

att omsätta utrustning och på betryggande sätt redovisa och öva

nödig tillsyn över förråd, som äro utspridda på det stora antalet barnsjukhus,

i synnerhet som dessa sjukhus i åtskilliga fall sakna personal, som kan

åtaga sig de med omsättningen och redovisningen förenade bestyren. Förutom

de redan befintliga fyra centrala beredskapsförråden torde centralförråd

därför böra anordnas på andra bland annat ur försvarssynpunkt lämpliga

platser. Materielnämnden har beräknat, att för förvaring av nu befintlig

utrustning ytterligare fem å sex centralförråd komma att erfordras. Endast

i den mån fullgoda och lämpligt belägna förrådslokaler icke kunna erhållas

genom övertagande av redan befintliga förrådsbyggnader, som ägas eller

disponeras av staten, eller genom förvärv eller förhyrande av förrådsbygg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S5.

Hader, som ägas av enskilda, böra nybyggnader uppföras för ändamålet.

Då den för beredskapssjukhusen anskaffade utrustningen representerar stora

värden, är det av synnerlig vikt, att lämpliga förrådslokaler anskaffas och att

förrådens förvaltning och vård anförtros åt fullt kompetent personal. Centralförråden

böra om möjligt förläggas till sådana orter, varest sjukvårdsinrättningar,

som drivas av staten, landstingen eller kommuner, äro belägna.

Förvaltningen och vården bör i första hand anförtros åt vederbörande sysslomän.

En sådan anordning är för statsverket förmånlig även ur den synpunkten,

att kostnaderna för förrådens handhavande därigenom bliva för

statsverket väsentligt lägre, än örn särskilda redogörare måste anställas.

Med avseende å materiölens omsättning anför nämnden bland annat:

Sjukvårdsmateriel, som genom statens försorg anskaffats och lagrats för

beredskapsändamål, måste, i den mån dessa varor icke äro hållbara vid lagring,

omsättas inom viss tid till förhindrande av att varorna förstöras genom

lagringen. De varor, som sålunda komma att omsättas, böra, så länge den

civila sjukvårdsberedskapen skall uppehållas, ersättas genom inköp och lagring

av nya varor. Även sådana varor, som äro hållbara under praktiskt

taget obegränsad tid, böra omsättas i de fall, då det på grund av den fortskridande

utvecklingen på det sjukvårdstekniska området kan förutses eller

antagas att varor av viss typ eller av viss beskaffenhet icke vidare komma

att användas inom sjukvården. Sålunda torde bland annat den alltjämt fortskridande

standardiseringen av sjukvårdsmateriel komma att medföra, att

.särskild uppmärksamhet måste ägnas åt nödvändigheten att omsätta sådan

beredskapsmateriel, som icke kan antagas komma att bliva fastställd såsom

standardtyp inom den svenska sjukvården. Den materiel, som måste omsättas,

kan således uppdelas i två huvudgrupper, nämligen

a) materiel, som icke är hållbar vid långvarig lagring samt

b) materiel, som på grund av sin beskaffenhet och den fortskridande utvecklingen

kan befaras bliva otidsenlig.

En stor del av den för beredskapssjukhusen anskaffade utrustningen utgöres

av sådana textilvaror, som äro att hänföra till den första av nyssnämnda

varugrupper. I samråd med experter från textil- och gummiindustrien

har materielnämnden undersökt betingelserna för lagring av olika varor.

Undersökningen har givit vid handen, att yllevaror (filtar, strumpor, tofflor

m. m.) utan olägenhet torde kunna förvaras cirka 10 år och ofärgade

linne- och bomullsvaror (lakan, handdukar m. m.) samt trikåvaror av bomull

cirka 20 år, under förutsättning att varorna förvaras i fuktfria, väl

ombonade och ventilerade förrådslokaler. Omsättningen av textilvarorna bör

således planeras med hänsyn till dessa lagringstider. Operationshandskar,

drainagerör, varmvattenpåsar och övrig sjukvårdsutrustning av gummi kunna

förvaras endast jämförelsevis kort tid. Vid prov, som materielnämnden

låtit utföra, har framgått, att operationshandskar av latexgummi av förstklassig

beskaffenhet varit fullt användbara, även örn de förvarats vid beredskapsförråd

under 3 å 3’/-■ år. Då gummivarornas lagringshållbarliet är i

hög grad beroende av varans kvalitet och icke alltid med säkerhet kan fastställas

vid inköpen, torde man icke böra beräkna längre lagringstid än i

genomsnitt 3 år. För lagring av gummivaror erfordras särskilt lämpliga lokaler

och noggrann tillsyn.

Till den andra varugruppen böra i första rummet hänföras sådana artiklar

— såväl textilier som andra varor — som icke ännu blivil föremål för

standardisering.

Den för beredskapssjukhusen anskaffade och lagrade utrustningen bör

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 18-5.

omsättas vid sjukvårdsinrättningar, som drivas av staten, samt för den händelse

så skulle befinnas erforderligt, jämväl vid andra sjukvårdsinrättningar.

Även om beredskapsförråden sålunda i första hand böra anlitas vid anskaffning

av materiel för de statliga sjukhusen, synas desamma med fördel kunna

anlitas jämväl i andra fall, då materiel inköpes för statsmedel, exempelvis

vid upphandlingar för försvarets, fångvårdens eller den statliga socialvårdens

räkning eller vid upphandlingar av samma eller liknande art som

de, vilka från svensk sida beslutats och till en del redan verkställts till förmån

för den internationella hjälpverksamheten. Materielnämnden har under

utredningens gång låtit införskaffa uppgifter rörande årsförbrukning

och förråd av läkemedel och annan sjukvårdsmateriel vid statens sinnessjukhus,

de statliga sjukvårdsinrättningarna karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet

och akademiska sjukhuset i Uppsala samt försvaret underställda sjukvårdsinrättningar.

Utredningsmaterialet kan lämpligen läggas till grund för

det kommande omsättningsarbetet.

Med hänsyn till omsättningskravets allmänna intresse synes det erforderligt

att statliga organ genom särskild föreskrift åläggas skyldighet att i förekommande

fall och där så befinnes lämpligt vid upphandling anlita ifrågavarande

förråd som inköpskälla.

För bedömandet av frågan angående lämpligaste organisationsformen för

sjuk vårdsberedskapens centrala hand havande erinrar

nämnden örn att dess nuvarande arbetsuppgifter kunna uppdelas i följande

två huvudgrupper, nämligen

a) att vidtaga sådana åtgärder, som befinnas erforderliga för alt under

rådande utomordentliga förhållanden i möjligaste mån trygga landets försörjning

med läkemedel och sjukvårdsmateriel;

b) att verkställa central upphandling, lagring och omsättning av för heredskapssjukhusen

avsedd materiel.

Nämnden framhåller vidare, att de under a) omförmälda arbetsuppgifterna,

vilka upptagit en stor del av nämndens hittillsvarande verksamhet, visserligen

torde kunna beräknas avsevärt minska efter återgången till fredsmässiga

förhållanden, men att vissa viktiga ställningstaganden vid bedömanden

av försörjningsfrågor ur beredskapssynpunkt dock torde bli erforderliga

jämväl i fredstid och anförtros åt därtill lämpat organ. Detta torde i så fall

böra befrämja nämnda synpunkter dels genom egna initiativ och dels såsom

remissinstans vid beredningen av ärenden rörande ifrågakommande försörjningsfrågor.

Kvar skulle jämväl komma att stå samtliga under b) angivna

uppgifter, d. v. s. upprätthållandet av materielberedskapen på den civila

sjukvårdens område.

Frågor rörande den personella beredskapen på den civila sjukvårdens område

bör enligt nämndens uppfattning, liksom hittills, handläggas av medicinalstyrelsen.

Däremot finner nämnden det nära sambandet mellan lokaloch

materielberedskapen tala för att materielnämnden eller det organ, som

kommer att efterträda densamma, förutom frågor rörande inköp, lagring

och omsättning av beredskapsmateriel, liandhaver övervakningen av detaljplanläggningen

av beredskapssjukhus samt anskaffandet och inredningen

av lokaler för sådana sjukhus, valka uppgifter hittills åvilat styrelsens bered
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

23

skapsavdelning. Beredskapsarbetet inom medicinalstyrelsen skulle alltså framdeles

komma att huvudsakligen avse ärenden rörande den personella beredskapen.

Härefter yttrar nämnden i huvudsak följande.

Under utredningsarbetet har givetvis först och främst övervägts lämpligheten

av att inordna materielnämndens fortsatta verksamhet under någon

av medicinalstyrelsens byråer med särskild tanke på samordning med styrelsens

nuvarande beredskapsavdelning. En dylik anordning innebär den

uppenbara fördelen, att samtliga med den civila sjukvårdsberedskapen sammanhängande

uppgifter komme att handhavas av en och samma myndighet.

Å andra sidan synes denna omständighet icke böra vara avgörande, därest

det ur andra synpunkter icke befinnes ändamålsenligt att direkt tillföra

medicinalstyrelsen dessa uppgifter.

Materielnämnden finner erfarenheten tala för lämpligheten av att beslutanderätten

i ärenden av ifrågavarande art utövas av ett kollegium, vars medlemmar

representera de olika insikter och synpunkter, som kunna krävas och böra

anläggas vid ärendenas behandling. Ett sådant kollegium synes emellertid av

förvaltningsmässiga grunder icke böra inrättas inom styrelsens ram. Vidare

tillkommer den omständigheten att, även om styrelsen för handläggning av

här avsedda beredskapsärenden skulle kunna tillföras den erforderliga sakkunskapen

genom ett för ändamålet tillsatt organ av rådgivande natur, dess

nuvarande arbetsbörda torde vara så stor, att en ytterligare belastning med

ifrågavarande beredskapsärenden icke kan synas önskvärd med hänsyn till

styrelsens egentliga arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Dessa

synpunkter torde även ha varit utslagsgivande vid tillkomsten av den nuvarande

materielnämnden, vilken som bekant erhållit formen av en fristående

men i nära samband med medicinalstyrelsen arbetande kommitté.

Materielnämnden, som visserligen funnit det oundgängligt att ifrågavarande

beredskapsärenden handläggas i nära anknytning till medicinalstyrelsen,

anser på anförda skäl icke lämpligt att inordna nämndens fortsatta verksamhet

direkt under medicinalstyrelsen.

Därest verksamheten skulle inordnas under redan förefintlig myndighet,

arman än medicinalstyrelsen, synas inga andra än försvarets sjukvårdsförvaltning

och centrala sjukvårdsberedningen kunna komma i fråga. Sjukvårdsförvaltningen

får antagas vara väl lämpad att tillgodose beredskapssynpunktema

och även genom sin materielbyrå besitta erforderlig expertis ur omsättningssynpunkt,

men redan den omständigheten att sjukvårdsförvaltningen

är avsedd och inrättad speciellt för den militära sjukvården utan närmare

kontakt med huvudmännen för de sjukvårdsinrättningar, som utgöra grundvalen

för beredskapssjukhusen, gör att man enligt materielnämndens mening

måste starkt ifrågasätta dess lämplighet i övrigt för tillgodoseende av den

civila sjukvårdsberedskapens krav.

I styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen ingå företrädare för de intressen

som enligt nämndens mening böra bevakas av ett nyinrättat beredskapsorgan,

med undantag av alt i sjukvårdsberedningens styrelse civilförsvarsstyrelsen

icke är representerad. Sistnämnda omständighet synes emellertid

vara av sådan betydelse, att därest sjukvårdsberedningen komme

ifråga såsom organ för elen fortsatta civila sjukvårdsberedskapen, en ledamot

av beredningens styrelse bör förordnas efter förslag av civilförsvarsstyrelsen.

Gentemot alternativet med centrala sjukvårdsberedningen såsom organ för

ifrågavarande beredskapsuppgifters handhavande har emellertid av vissa av

de myndigheter, med vilka materielnämnden under utredningen samråd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

framhållits den omständigheten att beredningen hade till syfte att utöva en

utredande och rådgivande verksamhet, under det att de uppgifter varom här

är fråga vore av i huvudsak verkställighetsnatur.

Beträffande kostnadssynpunkterna må anföras, att inrättandet av ett nytt

organ icke ställer sig dyrare än den kostnadsökning för centrala sjukvårdsberedningen,

som uppkommer genom ett inlemmande i beredningen av materielnämndens

verksamhet.

Vid övervägande av skälen för och emot har materielnämnden funnit,

att ett särskilt för ändamålet nyinrättat organ i nära samband med medicinalstyrelsen

bäst är ägnat att tillvarataga de betydelsefulla statliga intressen,

som sammanhänga med en tillfredsställande beredskap på den civila

sjukvårdens område. Materielnämnden har vid detta ställningstagande jämväl

beaktat de erinringar emot ett på ett tidigare stadium i utredningen framlagt

förslag med förord för alternativet centrala sjukvårdsberedningen, vilka

framställts av vissa myndigheter.

I anslutning till det anförda föreslås, att den centrala ledningen av lokaloch

materielberedskapen anförtros åt en särskild nämnd, kallad civila sjukvårdsberedskapsnämnden

och bestående av följande ledamöter:

1 :o) 1 representant för medicinalstyrelsen,

2 :o) 1 representant för försvarets sjukvårdsförvaltning, tillika representant

för försvarsstaben,

3:o) 1 representant för civilförsvarsstyrelsen,

4:o) 1 representant för statens reservförrådsnämnd,

5:o) 1 representant för svenska landstingsförbundet.

Samtliga medlemmar föreslås utsedda av Kungl. Majit på förslag av de

representerade institutionerna. Såsom ordförande skulle Kungl. Majit förordna

en av ledamöterna. För ledamöterna skulle utses suppleanter på

samma sätt som de ordinarie ledamöterna. Av nämndens ledamöter anses en

böra vara läkare och en apotekare.

Civila sjukvårdsberedskapsnämnden föreslås skola stå under medicinalstyrelsens

överinseende. Då materielnämnden icke ifrågasätter någon ändring

i nu gällande föreskrifter rörande högsta ansvaret under Kungl. Majit för

den civila sjukvården, inberäknat beredskapssjukhusen, vid krig eller krigsfara,

enligt vilka bestämmelser uppsikten över och ledningen av sjukhusvården

vid civila sjukhus utövas av medicinalstyrelsen, förutsättes medicinalstyrelsens

inflytande på den nya nämndens beslut vara av avgörande natur

dels på så sätt, att medicinalstyrelsen tillerkännes direktivrätt gentemot

nämnden och dels därigenom alt, därest vid besluts fattande representanten

för medicinalstyrelsen har en från nämndens majoritet skiljaktig mening,

ärendet skall överlämnas till medicinalstyrelsen för slutligt avgörande.

Vidare föreslås att till nämndens förfogande står en verkställande tjänsteman

(deltidstjänstgörande), som är väl förtrogen med beredskapssjukvården

och statlig upphandlingsverksamhet, särskilt beträffande sjukvårdsmateriel,

och som därjämte äger ingående kännedom om statsförvaltningen. Den verkställande

tjänstemannen skulle förbereda och föredraga ärendena inom nämnden

och ombesörja, att beslut av nämnden eller i förekommande fall av

medicinalstyrelsen bleve vederbörligen verkställda. Till sitt förfogande skulle

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

25

nämnden tillika ha ett kansli, bestående av en tjänsteman med placering i

lönegrad Eo 24 (intendent) och en i lönegrad Eo 7 (kanslibiträde, tillika registrator),

båda med heltidstjänstgöring. På grundval av de erfarenheter,

som vunnits inom materielnämnden och medicinalstyrelsens beredskapsavdelning

vid handläggningen av arbetsuppgifter av samma eller liknande art

som dem, vilka enligt förevarande förslag skola åvila civila sjukvårdsberedskapsnämnden,

anser sig materielnämnden kunna förutse, att dessa arbetsuppgifter

icke helt kunna fullgöras av allenast nämnda personal. Tillfällig

arbetskraft och särskild expertis förutsättes därför kunna i mån av behov

anlitas. Nämndens räkenskapsbokföring föreslås äga rum hos medicinalstyrelsen,

liksom dess in- och utbetalning av medel borde ske över medicinalstyrelsens

kassa.

Materielnämnden tillägger, att därest dess funktioner komme att övertagas

av centrala sjukvårdsberedningen, synes denna böra utökas med ytterligare

en avdelning, förslagsvis benämnd beredskapsavdelningen. Vad här ovan anförts

beträffande för civila sjukvårdsberedskapsnämnden erforderlig kanslipersonal

gäller i så fall även för centrala sjukvårdsberedningen, dock att

den för sjukvårdsberedskapsnämnden föreslagna tjänsten med placering i

lönegrad Eo 7 synes kunna utbytas mot en kontorsbiträdestjänst (lönegrad

Eo 4) med hänsyn till att i beredningen redan är inrättad en tjänst för bland

annat registratorsgöromål.

Kostnaderna för den nya nämndens verksamhet lia uppskattats sålunda.

Avlöning sstat.

1. Arvoden och ersättningar till ledamöter och experter, för
-

slagsvis ......................................... kronor 2 000

2. Arvode till en verkställande tjänsteman................ » 3 000

3. Arvoden till redogörare för centrala beredskapsförråd.... » 6 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 16 015

5. Rörligt tillägg m. m., förslagsvis............. » 3 725

Summa kronor 30 740

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ......................... » 2 500

3. Expenser, förslagsvis ................................ » 3 000

4. övriga utgifter:

a. Tomthyror och underhåll av förrådslokaler m. m., förslagsvis

........................ » 5 000

b. Hyror för förrådslokaler m. m., förslagsvis .......... » 11 000

c. Inköp och underhåll av inventarier, förslagsvis........ » 3 000

d. Diverse utgifter, högst ............................ » 9 660

Summa kronor 34 260

Samtliga dessa kostnader förutsättas skola bestridas av staten.

Kostnaderna för uppförande av nya förrådsbyggnader anses likaledes böra

gäldas av anslagsmedel. Materielnämnden avser att snarast möjligt till Kungl.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr ISö.

Majit inkomma med förslag till nybyggnadsprogram för sådana förråd,

som redan nu behöva uppläggas och för vilka lagerlokaler icke äro tillgängliga.

På samma sätt borde jämväl bestridas utgifter för dels större omändringar

och ombyggnader av sådana fastigheter, dels ock alla ändringsarbeten,

som erfordras för iordningställande av annexlokaler för beredskapssjukhus.

Utgifterna för ersättningsanskaffning av sådan sjukvårdsmateriel, som

omsättes genom försäljning till sjukvårdsinrättningar, föreslås skola gäldas

av medel, som inflyta vid omsättningen, i den mån sålunda influtna medel

äro tillräckliga för utgifternas bestridande. Därest influtna medel icke täcka

utgifterna för ersättningsanskaffningen, skulle kostnaderna för denna bestridas

av anslagsmedel.

Dessa kostnadsberäkningar gälla i allt väsentligt jämväl för det fall,

att materielnämndens funktioner skulle övertagas av centrala sjukvårdsberedningen.

Avlöningskostnaden beräknas i detta fall kunna jämkas nedåt

till i runt tal 28 000 kronor, huvudsakligen beroende på minskad ersättning

till den verkställande tjänstemannen. Omkostnaderna beräknas öka

med 4 000 kronor för utvidgning av beredningens lokaler.

Yttranden.

Över materielnämndens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,

medicinalstyrelsen, försvarsstaben, försvarets sjukvårdsförvaltning, civilförsvarsstyrelsen,

reservförrådsnämnden, ekonomiska försvarsberedskapsutredningen,

medicinalstyrelseutredningen, centrala sjukvårdsberedningen samt

styrelserna för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet.

I fråga om sjukvårdsberedskapens omfattning samt

materielens förvaring och omsättning ansluta sig remissyttrandena

i allt väsentligt till det föreliggande förslaget. I några yttranden

har förslaget i dessa delar närmare kommenterats eller jämkningar i detsamma

ifrågasatts.

Medicinalstyrelsen anför sålunda:

Utgångspunkten för materielnämndens förslag har varit, att den nuvarande

beredskapen på den civila sjukvårdens område skall tills vidare i stort sett

bibehållas. Medicinalstyrelsen vill framhålla, att sjukvårdsberedskapen icke

får ses såsom en isolerad företeelse utan att graden av beredskap på detta

område bör anpassas efter den militära och allmänna civilförsvarsberedskap,

som vid varje tidpunkt upprätthålles. Principiellt sett synes sjukvårdsberedskapen

icke vid något tillfälle böra vara högre än vad som med hänsyn till

det politiska och militära läget i världen är oundgängligt. Med de förbehåll i

fråga örn framtida förhållanden, som ligga i det sålunda anförda, anser medicinalstyrelsen

materielnämndens utgångspunkt vara riktigt vald och tillstyrker

vad materielnämnden föreslagit beträffande beredskapens omfattning.

Vad materielnämnden anfört om lagerhållningens organisation föranleder

intet annat uttalande från medicinalstyrelsens sida än att styrelsen dels understryker

vikten av att de föreslagna fem å sex nya centralförråden förläggas

i anslutning till befintliga sjukvårdsanstalter dels ock uttalar önskemålet

att dessa förrådsbyggnader utformas så, att de vid en framtida avveck
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr ISö.

27

ling av beredskapen kunna användas för andra sjukvårdsändamål. Förslagen

rörande materielens omsättning synas riktigt avvägda; dock bör den säkerligen

nödvändiga föreskriften om skyldighet för statliga organ att vid upphandling

anlita beredskapsförråden givas en så mjuk avfattning som möjligt.

Medicinalstyrelseutredningen yttrar bland annat:

Frågan om och i vad mån beredskapen på sjukvårdens område skall bibehållas

torde med någorlunda säkerhet kunna bedömas först mot bakgrunden

av förhållandena i världen efter ett kommande fredsslut. Rent principiellt

torde emellertid omfattningen av beredskapen på detta område böra

anpassas efter den grad av militär och allmän civilförsvarsberedskap, som

vid olika tidpunkter upprätthålles. Från dessa utgångspunkter synes det utredningen

vara riktigt att liksom materielnämnden utgå från att den materiella

beredskapen, som icke utan stor tidsutdräkt kan nyorganiseras, skall

tills vidare i stort sett bibehållas i nuvarande omfattning. Den personella sjukvårdsberedskapen,

som .låter sig snabbare upporganiseras, torde, åtminstone

under mera normala förhållanden, kunna hållas inom en mera begränsad

ram.

Chefen för försvarsstaben framhåller, att erfarenheterna från det nu avslutade

kriget visade, att antalet civila och militära stridsskadade till följd av

främst den intensifierade hemortsbekämpningen blivit väsentligt större än

vad man tidigare kalkylerat med. En framtida utökning av beredskapsorganisationen

kunde därför bliva nödvändig. De av materielnämnden angivna

förutsättningarna för utredningen, vilka toge hänsyn till en dylik eventuellt

erforderlig ökning, vore därför väl motiverade.

Rörande beredskapsmaterielens förvaring anser försvarsstabschefen det

böra tagas under övervägande, huruvida icke viss lagringsbeständig materiel

fortfarande kunde lagras vid respektive kämsjukhus. Ett sammanförande av

materielen till några få platser minskade beredskapen och medförde ökade

transportkrav i händelse av krig.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har intet att erinra mot att reservförrådsnämnden

handhar lagerhållningen och omsättningen av vissa läkemedel och

råvaror i enlighet med förslaget, såvitt angår den civila sjukvårdsberedskapens

behov. I fråga om läkemedel, avsedda för den militära sjukvårdsberedskapen,

anser emellertid sjukvårdsförvaltningen, att de hittillsvarande riktlinjerna

böra i princip följas, vilka innebära, att sjukvårdsförvaltningen skall

svara för denna del av läkemedelsberedskapen och alltså genom egen försorg

lagerhålla för den militära organisationen erforderliga läkemedel ävensom

ombesörja dessas omsättning. Samma synpunkter gällde beträffande av

materielnämnden omnämnda reservlager av andra för sjukvården betydelsefulla

importvaror, såsom t. ex. operationshandskar och röntgenmateriel. En

reservant inom sjukvårdsförvaltningen har dock i princip uttalat sig för gemensam

lagring och omsättning av läkemedel eller råvaror för civila och

militära behov.

Sjukvårdsförvaltningen ifrågasätter vidare, huruvida icke en uppdelning

av materielen på kämsjukhus och centralförråd .skulle kunna äga rum, så

att främst materiel, som icke fordrade någon högre grad av tillsyn och ej lid
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

ler kunde bliva föremål för kontinuerlig omsättning, i de fall där de lokala

förhållandena så medgåve, alltjämt skulle uppläggas vid vederbörligt barnsjukhus.

Genom en dylik åtgärd skulle kraven på transportmedel för materielens

distribution från centralförråd till barnsjukhus i någon mån kunna

nedbringas.

Ekonomiska försvarsberedskapsutredningen yttrar:

Försörjningen med sjukvårdsmateriel och läkemedel, som huvudsakligen

produceras inom industrien, måste enligt ekonomiska försvarsberedskapsutredningens

mening ses i sammanhang med den industriella försörjningen

överhuvudtaget inom landet. Beredskapen i fråga örn förstnämnda försörjning

måste följaktligen samordnas med övrig industriell beredskap och ett

samarbete mellan beredskapsorganet på sjukvårdsområdet och det organ,

som kan komma att handha industriberedskapen i allmänhet, måste därför

etableras.

För att hålla beredskapen på sjukvårdsområdet i ett tillfredsställande skick

torde bland annat vara erforderligt att, såsom materielnämnden också föreslår,

åstadkomma upplagring inom landet av betydelsefulla, huvudsakligen

importerade färdigvaror och råvaror.

Beträffande organiserandet av denna upplagring vill utredningen dock

ifrågasätta en från materielnämndens förslag avvikande anordning. Man bör

således undersöka, om det icke skulle vara lämpligare att upplagringen — i

den mån den icke kan komma till stånd i det enskilda näringslivet eller hos

sjukvårdsanstalterna, vilken möjlighet i första hand bör utnyttjas — ombesörjdes

på det sätt, att det centrala statliga lagringsorgan, som framgent

torde komma att stå kvar i någon form, finge hand örn råvaror, medan

däremot färdigvaror borde hänföras till det speciella sjukvårdsberedskapsorganets

verksamhetsområde.

Statens reservförrådsnämnd har för egen del intet att erinra mot det föreliggande

förslaget i nyssberörda avseende.

Civilförsvarsstgreisen yttrar bland annat:

Vad angår frågan om lagerhållning av civilförsvarets sjukvårdsmateriel

har civilförsvarsstyrelsen tänkt sig, att dessa uppgifter skola jämväl under

fredstid handhavas av civilförsvaret självt centralt, länsvis eller lokalt. Men

ett viktigt spörsmål blir här att kunna ordna erforderlig omsättning på ett

tillfredsställande sätt. Civilförsvarsstyrelsen vill föreslå, att detta må ske genom

ett samarbete med det centrala organ, som skall handhava omsättningen

av beredskapssjnkhusens sjukvårdsmateriel. Jämväl för inköp av sjukvårdsmateriel

för civilförsvarets räkning synes tillfälle till sådant samarbete böra

beredas. Civilförsvarsstyrelsen torde få tillfälle att senare närmare återkomma

till dessa båda spörsmål.

Vad som i förslaget anföres rörande lagring och omsättning av vissa betydelsefulla

läkemedel, som icke tillverkas inom landet, samt av råvaror för

tillverkning inom landet av viktiga läkemedel m. m. synes civilförsvarsstyrelsen

lämpligt. Även i denna verksamhet bör skälig hänsyn tagas till civilförsvarets

behov, en fråga som jämväl torde få upptagas närmare framdeles.

Civilförsvarsstyrelsen utgår ifrån, att i den mån civilförsvaret ligger inne

med läkemedel, som civilförsvaret icke tills vidare har användning för, sådana

läkemedel kunna få överlämnas till kämsjukhusen på samma sätt som

de läkemedel, som anskaffats och lagrats för beredskapssjukhusens räkning.

I fråga om sjukvård sberedskapens centrala handhavande

hava meningarna varit mera delade.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lSö.

29

Medicinalstyrelsen, sora nied viss tvekan anslutit sig till förslaget, yttrar:

Såsom alternativ till förslaget örn inrättande av civila sjukvårdsberedskapsnämnden

har materielnämnden diskuterat dels att överföra till lokal- och

materielberedskapen hörande arbetsuppgifter till någon av medicinalstyrelsens

byråer, dels ock att anförtro dem åt centrala sjukvårdsberedningen.

Sistnämnda förslag synes medicinalstyrelsen icke lämpligt. Ehuru åtskilliga

skäl tala för att bibehålla lokalberedskapsärenden hos medicinalstyrelsen och

åstadkomma önskvärt samband med materielberedskapsärenden genom att

överföra dessa ärenden från materielnämnden till styrelsen, anser styrelsen

sig kunna godtaga förslaget örn inrättande av en civil sjukvårdsberedskapsnämnd

för handläggning av båda dessa ärendesgrupper. Bestämmande för

styrelsens ståndpunkt har härvid varit dels synpunkten att det är principiellt

riktigast att samtliga intressenter i sjukvårdsberedskapen — föra tom medicinalstyrelsen

försvarets sjukvårdsförvaltning och försvarsstaben, civilförsvarsstyrelsen,

reservförrådsnämnden och de civila sjukhusens huvudmän —

få deltaga i besluten och dels den praktiska synpunkten att handläggning av

dessa ärenden hos styrelsen skulle ytterligare öka styrelsens stora arbetsbörda.

De föreslagna bestämmelserna att sjukvårdsberedskapsnämnden skall

stå under medicinalstyrelsens överinseende, att styrelsen skall tillerkännas

direktivrätt gentemot nämnden samt att ärende, vari representanten för styrelsen

har en från nämndens majoritet skiljaktig mening skall överlämnas

till medicinalstyrelsen för slutligt avgörande, synas styrelsen innefatta tillfredsställande

garantier för att styrelsen skall lia möjlighet att utöva uppsikten

över och ledningen av den civila sjukvårdsberedskapen.

Mot förslaget om civila sjukvårdsberedskapsnämndens organisation och

vad som anförts örn nämndens befattning med beredskapssjukvården finnes

från styrelsens sida intet ali erinra; dock synes en översyn av den föreslagna

organisationen böra verkställas örn ett år eller ett pär.

Mcdicinalstyrelseutredningcn tillstyrker ävenledes förslaget med huvudsakligen

samma motivering som medicinalstyrelsen.

Utredningen har jämväl berört frågan örn den personella beredskapens

organisation, i vilket hänseende utredningen anför:

För upprätthållande av denna beredskap torde främst nuvarande beredskapsregister

över* olika slag av tjänstepliktig personal böra vidmakthållas, i

första hand beträffande läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och barnmorskor

samt tandläkare och apotekare. Huruvida och i vad mån härutöver arbetet

med beredskapsplacering av denna personal bör fortsättas torde böra

avgöras mot bakgrunden av den försvarsberedskap, som vid skilda tidpunkter

i övrigt upprätthålles. Med hänsyn härtill har utredningen vid fullgörandet

av sitt uppdrag begränsat sig till att söka beräkna personalbehovet för

nyssnämnda registrering. På grundval av uppgifter, som utredningen i detta

hänseende erhållit, torde det stadigvarande personalbehovet för detta ändamål

kunna uppskattas till ett kanslibiträde på deltid för läkarregistret, vars

förande av praktiska skid iir och bör vara förlagt till arméns sjukvårdsinspektion,

samt ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde för övriga register,

vilka föras inom medicinalstyrelsen. Härutöver torde under vissa perioder,

främst då årliga anmälningar inkomma, erfordras tillfällig hjälp av bland

andra en kikare och en sjuksköterska.

Med beaktande av vad sålunda antoris och då den för registrens förande

erforderliga biträdespersonalen i viss utsträckning lämpligen kan anlitas jämväl

för annai arbete inom styrelsen, förefaller det utredningen vara mest rationellt,

att denna överföres till medicinalstyrelsens avlöningsstat, medan

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 1SÖ.

kostnaderna för övrig personal, inklusive den som vid skilda tidpunkter kan

påkallas för placering av tjänsteplikt^ medicinalpersonal, alltjämt bestrides

från ett särskilt anslag av förslagsanslags natur, benämnt medicinalstyrelsens

beredskapsorganisation. Från detta anslag torde liksom hittills även

böra bestridas kostnaderna för den föreslagna beredskapsnämnden.

Centrala sjukvårdsberedningen ansluter sig jämväl till det nu föreliggande

förslaget.

I fråga om alternativet att överlåta uppgifterna rörande lokal- och materielberedskapens

centrala ledning å centrala sjukvårdsberedningen har beredningen

i yttrande över materielnämndens preliminära förslag anfört bland

annat följande.

Beredningen anser intet vara att erinra mot att detaljplanläggningen av

beredskapssjukhusen eller kanske riktigare uttryckt övervakningen och

granskningen av detaljplanläggningen av beredskapssjukhusen övertages av

beredningen, då arten av dessa arbetsuppgifter är likartad med de arbetsuppgifter,

vilka nu handläggas på beredningens arkivavdelning.

Beträffande de uppgifter, som sammanhänga med beredskapsmaterielens

lagring och omsättning har beredningen icke funnit tillräckligt bärande

skäl för att uppdraget skulle överflyttas från medicinalstyrelsen till sjukvårdsberedningen.

De arbetsuppgifter, varom här är fråga, äro av helt annan

karaktär än beredningens nuvarande arbetsuppgifter.

Då medicinalstyrelsen såsom överstyrelse för de statliga sinnessjukhusen

handhar viss upphandling för dessa sjukhus, synes det naturligt, att även

lagring, omsättning och upphandling för beredskapssjukhusen ombesörjes

av medicinalstyrelsen genom dess kamerala avdelning, helst som omsättningen

av beredskapsutrustningen är avsedd att huvudsakligen ske på de

statliga sjukhusen.

Enligt beredningens uppfattning synas sålunda de uppgifter, som sammanhänga

med beredskapsmaterielens upphandling, lagring och omsättning, böra

anförtros medicinalstyrelsen. Skulle emellertid medicinalstyrelsen icke lämpligen

anses kunna handhava dessa uppgifter, har beredningen intet att erinra

mot att de övertagas av beredningen. Härvid förutsätter dock beredningen,

att denna verksamhet inskränka till att avse endast omsättningen av beredskapslagren.

Skulle en organisation för central upphandling för de staflösa

sjukhusen, motsvarande dem som redan finnas för landstingens och storstädernas

sjukhus, komma till stånd, synas förenämnda uppgifter böra överflyttas

till denna organisation.

Beredningens ordförande har mot denna ståndpunkt uttalat avvikande mening

såtillvida, att han ansett ifrågavarande uppgifter lämpligen böra anförtros

åt beredningen under förutsättning, att erforderlig personalförstärkning

erhålles.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet erinrar om att styrelsen i tidigare

yttranden i ämnet uttalat sin anslutning till tanken att anförtro ledningen

av lokal- och materielberedskapen åt centrala sjukvårdsberedningen.

Sedan det emellertid visat sig, att denna utväg icke vore framkomlig,

bland annat på grund av den ståndpunkt beredningens styrelse intagit, hade

förbundsstyrelsen funnit sig böra godtaga materielnämndens nu framlagda

förslag. Mot den föreslagna nämndens sammansättning hade styrelsen ej

heller någon erinran att göra.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

31

Chefen för försvarsstaben anser, atl samtliga till sjukvårdsberedskapens

ledning börande uppgifter böra läggas i en hand och yttrar:

Det av materielnämnden framlagda förslaget tillgodoser kravet på samma

ledning för förberedelsearbetet i fred som verksamheten i krig. Olägenheterna

av att denna ledning är uppdelad på två myndigheter har man sökt motverka

genom att nära samordna nämnden med medicinalstyrelsen. En ur

alla synpunkter lämpligare lösning torde vara, att samtliga frågor rörande den

civila sjukvårdsberedskapen handläggas hos en myndighet. Enär personalärendena

svårligen kunna överföras från medicinalstyrelsen till annan insituation,

synes i första hand medicinalstyrelsen böra ifrågakomma såsom

denna centrala myndighet. Till medicinalstyrelsens förfogande för att biträda

vid avgörandet av här berörda frågor böra ställas representanter för

de myndigheter, vilka eljest skulle varit representerade i den föreslagna

nämnden.

Därest emellertid medicinalstyrelsen på grund av särskilt vägande skäl

befinnes icke lämpligen böra vara central myndighet för den civila sjukvårdsberedskapen,

är intet att erinra mot förslaget örn inrättande av särskild

nämnd för ändamålet. Med hänsyn till den synnerliga vikt, som beredskapssjukhusorganjsationen

har för försvaret i dess helhet, bör ock särskild

representant från försvarsstaben ingå i nämnden.

Försvarets sjukvårdsförvaltning delar i princip den uppfattning, som framförts

av chefen för försvarsstaben. Med hänsyn till de skäl, som medicinalstyrelsen

anfört emot ett överförande av ifrågavarande arbetsuppgifter till

någon av styrelsens byråer, har ämbetsverket likväl icke velat motsätta sig

materielnämndens förslag i denna del. Mot materielnämndens förslag till

sammansättning av civila sjukvårdsberedskapsnämnden samt till organisationen

av det kansli, som skulle stå till denna nämnds förfogande, har sjukvårdsförvaltningen

intet att erinra.

Ekonomiska försvarsberedskapsutredningen ifrågasätter för sin del, om

det behövs ett fristående organ och om icke i stället ansvaret för beredskapen

på sjukvårdsområdet i dess helhet bör läggas på medicinalstyrelsen.

Enligt utredningens mening synes samråd av det slag, som skulle etableras

inom nämnden, kunna åvägabringas även om beslutanderätten skulle tillkomma

medicinalstyrelsen direkt.

Civilförsvarsstyrelsen hyser i princip den uppfattningen, att samtliga med

sjukvårdsberedskapens ledning förenade uppgifter böra med hänsyn till

deras natur och inbördes sammanhang anförtros åt medicinalstyrelsen. Ämbetsverket

finner dock förslaget örn inrättande av en civil sjukvårdsberedskapsnämnd

för handläggning av ärenden rörande lokal- och materielberedskapen

godtagbart.

Statskontoret yttrar bland annat:

Statskontoret har i annat sammanhang ansett sig böra framföra allvarliga

betänkligheter mot alt för uppgifter, som ankomma på redan bestående myndigheter

och institutioner, inrätta särskilda organ, som omhändertaga olika

detaljer av dessa uppgifter. En sådan anordning medför lätt fara för bristande

samordning mellan åtgärder med liknande syften oell försvårar översynen

över arbetsområdet i dess helhet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

De uppgifter, om vilka här är fråga, höra organisatoriskt till medicinalstyrelsen

såsom högsta myndighet på den allmänna hälso- och sjukvårdens

område. Styrelsen förutsättes ock enligt förslaget skola alltjämt handhava

de göromål, som avse den personella sjukvårdsberedskapen. Det nära sambandet

mellan den tilltänkta nämnden och medicinalstyrelsen framgår ytterligare

av förslagen örn direktivrätt för styrelsen gentemot nämnden och

örn beslutanderätt i vissa av nämnden handlagda ärenden. Uppmärksammas

må även, att räkenskapsbokföringen skulle ske hos medicinalstyrelsen samt

dess kassa anlitas för in- och utbetalningar. Huruvida medicinalstyrelsens

arbetsbörda för närvarande är av den storleksordning, att det skulle möta

svårigheter för styrelsen att med nuvarande organisation bemästra den ökning

av arbetsmängden, som skulle inträda, om styrelsen ålades att övertaga

materielberedskapsärendena, undandrager sig statskontorets bedömande.

Det torde emellertid få anses ankomma på den pågående medicinalstyrelseutredningen

att fatta ståndpunkt till frågan, om dessa ärenden skola

handhavas av medicinalstyrelsen eller ej.

Medicinalstyrelsen bör givetvis, örn den övertager materielberedskapsärendena,

äga att — liksom beträffande beredskapsärendena i övrigt -— vid

behov tillkalla representanter för försvarets sjukvårdsförvaltning och andra

berörda myndigheter, antingen såsom adjungerade myndigheter eller såsom

sakkunniga. Den föreslagna befattningen som verkställande tjänsteman

blir icke behövlig, örn ärendena förläggas till medicinalstyrelsen. Föredragningsskyldigheten

inför styrelsen bör åvila intendenten, vilken i sådant fall

bör erhålla högre löneställning än den av nämnden förordade, enligt statskontorets

mening Eo 26.

Därest det icke skulle finnas lämpligt att anförtro ifrågavarande uppgifter

åt medicinalstyrelsen, kan det likväl enligt statskontorets uppfattning

knappast komma i fråga att för dessa uppgifter, vilkas utförande icke skulle

kräva större heltidstjänstgörande personal än en intendent och ett kanslibiträde,

inrätta ett särskilt organ. I stället synes anknytning till annan myndighet

höra tagas under övervägande, varvid centrala sjukvårdsberedningen

närmast kommer i betraktande. Statskontoret föreslår därför i andra hand, att

de angivna beredskapsärendena överlämnas åt centrala sjukvårdsberedningen.

Även i detta fall bör befattningen såsom verkställande tjänsteman bortfalla

och föredragningsskyldigheten åläggas intendenten.

Styrelsen för svenska stadsförbundet åberopar ett av förbundets sjukvårdsdelegation

avgivet yttrande, vari betänkligheter uttalas mot det nu föreliggande

förslaget. Delegationen anför bland annat:

Materielnämnden föreslog preliminärt, att personalberedskapen liksom dittills

skulle handhavas av medicinalstyrelsen, medan ärenden rörande lokaloch

materielberedskapen skulle överföras från styrelsen till ett beredskapsutskott

inom centrala sjukvårdsberedningen. Nu föreslås den ändringen, att

arbetsuppgifterna rörande lokal- och materielberedskapen överflyttas till ett

helt nytt organ, civila sjukvårdsberedskapsnämnden.

Sjukvårdsdelegationen framhöll i sitt nyssnämnda yttrande önskvärdheten

av att ledningen av sjukvårdsberedskapsorganisationen icke splittrades

på flera händer. Vid planeringen av beredskapsorganisationen vore det nödvändigt

att samtidigt beakta personal-, lokal- och utrustningsförhållandena.

Att till centrala sjukvårdsberedningen överföra de håda sistnämnda uppgifterna

vore icke välbetänkt, särskilt som detta organ dittills uteslutande varit

rådgivande och icke direkt förvaltande. Den betydande arbetsanhopningen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

33

hos medicinalstyrelsen kunde dock motivera en överflyttning av en del uppgifter

till andra organ. I första hand borde en mängd detaljfrågor ej

handläggas av medicinalstyrelsen utan avgörandet överlåtas åt de enskilda

huvudmännen eller andra organ. Delegationen ifrågasatte därför en sådan

lösning av förevarande fråga, att bestyren med beredskapsmaterielen överlätes

åt centrala sjukvårdsberedningen men att beredskapsgöromålen i övrigt

kvarstannade hos medicinalstyrelsen.

I den nu föreliggande utredningen synas icke några skäl framförts, som

kunde motivera ett ändrat ställningstagande från delegationens sida. En

enhetlig ledning av den civila sjukvårdsberedskapsorganisationen i dess helhet

är ett ofrånkomligt krav ur effektivitetssynpunkt. Visserligen beredas de

skilda intressenterna möjligheter att genom det föreslagna organet göra sina

synpunkter gällande rörande frågor om lokal- och materielberedskap. Men

denna fördel uppväger icke svagheten med en splittrad ledning. Då personalfrågorna

kunna anses stå i paritet med materiel- och lokalfrågan, borde för

övrigt vederbörande intressenter beredas tillfälle deltaga i handläggningen

av personalfrågor likaväl som i lokal- och materielärenden.

Skulle emellertid den nu föreslagna organisationen ändock komma till

stånd, förutsätter sjukvårdsdelegationen, att den bliver representerad i det

nya organet under hänvisning bland annat till att de stora och till sitt läge

utsatta städerna, som delegationen representerar, i försvarsberedskapshänseende

måste anses intaga en särskilt betydelsefull ställning.

Materielnämnden har i sitt förslag utgått från att den nuvarande beredska-Departementspen

på den civila sjukvårdens område skall tills vidare i stort sett bibehållas chelenbeträffande

såväl antalet vårdplatser vid beredskapssjukhusen som den för

dessa vårdplatser anskaffade materielutrustningen. Vid remissbehandlingen

har häremot icke framställts någon erinran. Några remissinstanser ha till

förtydligande av sin ståndpunkt i detta hänseende tillagt, att beredskapen

på sjukvårdens område i princip torde böra anpassas efter den grad av militär

och allmän civilförsvarsberedskap, som vid olika tidpunkter upprätthålles.

För egen del är jag icke beredd att i nuvarande läge taga närmare ställning

till frågan örn beredskapens omfattning på förevarande område. Det synes mig

i varje fall förtjäna att ytterligare övervägas, huruvida en beredskap av den

omfattning och natur, som materielnämnden tänkt sig, bör för någon längre

tid vidmakthållas.

I konsekvens härmed anser jag mig icke heller böra ingå på prövning av

föreliggande förslag rörande sjukvårdsberedskapens organisation; detsamma

torde dock kunna tjäna till viss ledning vid beräkning av kostnaderna för

lokal- och materielberedskapens upprätthållande under nästa budgetår. En

ytterligare anledning till uppskov med ställningstagandet till detta förslag

utgör den omständigheten, att frågan örn en avveckling av den nuvarande beredskapsorganisationen

i dess helhet sammanhänger med det förslag till omorganisation

av medicinalstyrelsen, som nyligen framlagts av medicinalstyrelseutredningen.

Härjämte bör beaktas, att beredskapsorganisationen för närvarande

lill stor del tages i anspråk för beredande av sjukvård åt flyktingar,

som uppehålla sig i Sverige, samt för leverans av sjukvårdsmateriel och läke
Bihang

lill riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 185.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

medel till utlandet i anslutning till den verksamhet, som bedrives av svenska

kommittén för internationell hjälpverksamhet. Med all sannolikhet torde denna

sida av beredskapsorganisationens verksamhet komma att fortsätta under

en avsevärd del av nästa budgetår.

Även om jag sålunda i princip utgår från ett bibehållande av nuvarande

ordning i fråga om sjukvårdsberedskapens upprätthållande under nästa budgetår,

anser jag mig dock kunna räkna med att en begränsning av personalbehovet

för denna beredskap blir möjlig i förhållande till innevarande budgetår.

Enligt en inom departementet i anslutning till materielnämndens och

medicinalstyrelseutredningens förslag verkställd uppskattning torde anslagsbehovet

för beredskapsorganisationen, frånsett extra personal för administrationen

av flyktingvården och den internationella hjälpverksamheten, kunna

för nästa budgetår beräknas till i runt tal 110 000 kronor. Härvid ha avsetts

omkring 15 000 kronor för beredskapsavdelningen och 45 000 kronor för materielnämnden,

vilka belopp motsvara ungefär hälften av de för innevarande

budgetår beräknade, samt 50 000 kronor till förstärkning av medicinalstyrelsens

kameralbyrå, apoteksbyrå och tandvårdsavdelning. Jag vill beträffande

sistberörda personalförstärkning framhålla, att densamma i medicinalstyrelseutredningens

betänkande föreslagits skola i huvudsak överföras till

medicinalstyrelsens avlöningsstal med hänsyn till den ökning av styrelsens

ordinarie arbetsbörda, som efter hand inträtt. I avvaktan på prövningen av

detta förslag synes mig försiktigheten bjuda att man tills vidare räknar med

ett belopp, motsvarande ungefärliga kostnaden för denna förstärkning.

Då de på förevarande anslag belöpande utgifterna för administrationen av

flyktingvården och den internationella hjälpverksamheten svårligen låta sig

på förhand uppskatta samt medelsbehovet även för övriga ändamål är i viss

mån osäkert, förutsätter nu angivna beräkning, att ett överskridande av anslaget

må efter prövning av Kungl. Maj:t kunna ske, i den mån förhållandena

så påkalla. Det torde vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de

närmare bestämmelser rörande anslagets användning, som kunna erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna 1—3 med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Söderqvist.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

461023

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.