Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag)

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:186, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om

samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag);

given Stockholms slott den 8 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924

(nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1946.

1 sami. Nr 186.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 186.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård

och ungdomsskydd (barnavårdslag).

Härigenom förordnas dels att rubriken till 5 kap. lagen den 6 juni 1924

om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag) samt underrubriken

närmast före 43 § samma lag skola erhålla nedan angivna ändrade

lydelse dels ock att 21, 35, 37 och 38 §§, 39 § 1 morn., 43, 44, 45, 46,

48, 67, 74 och 77 §§ samt 81 § 1 och 4 mom. nämnda lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

21 §.

Jämte det---närmare föreskrifter.

Angående tillsyn över verksamheten vid de i 5 kap. omförmälda skolor

tillhörande harna- och ungdomsvården förordnar Konungen.

35 §.

1 mom. För skyddsuppfostran omhändertaget vanartat barn skall genom

barnavårdsnämndens försorg intagas i skola tillhörande harna- och

ungdomsvården, varom förmäles i 5 kap. Person, som avses i 22 § d), skall

intagas i sådan skola eller i allmän uppfostringsanstalt.

I stället för att intagas i skola som i första stycket sägs eller i allmän

uppfostringsanstalt må omhändertagen överlämnas till enskilt hem, barnhem,

arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt, om sådant anses

lämpligare för den omhändertagne och våda för andras sedliga utveckling

icke kan befaras därigenom uppkomma. I sådant fall skola bestämmelserna

i 34 § gälla i tillämpliga delar.

Har barnavårdsnämnd jämlikt 25 § förordnat örn omedelbar verkställighet

av beslut angående omhändertagande för skyddsuppfostran av person,

som avses i 22 § d), eller har sådan person omhändertagits av nämndens

ordförande jämlikt 31 §, ankommer det på polismyndighet, därest den om
1

Senaste lydelse, se beträffande rubriken till 5 kap. samt 21 § och 39 § 1 mom. SFS

1945:503, beträffande 35 §, 37 § 2 morn., 38, 46 och 74 §§ SFS 1934:204, beträffande

37 § 1 morn., 43 § 2—6 morn., 44 § 1 och 2 morn-, 45 och 67 §§ samt 81 § 1 och 4 mom.

SFS 1936:266, beträffande 43 § 1 mom. SFS 1937: 387, beträffande 44 § 3 mom. och

48 § SFS 1937:78 samt beträffande 44 § 4 mom. SFS 1939:324.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

3

händertagne befunnits föra ett oordentligt eller sedeslöst liv eller eljest

visat svår oart samt hans uppförande tillika innebär fara för allmän ordning

eller säkerhet, att, efter framställning av nämnden eller dess ordförande,

på lämpligt sätt förvara den omhändertagne, till dess länsstyrelsen

eller barnavårdsnämnden meddelat beslut i ärendet.

2 mom. Har för skyddsuppfostran omhändertagen, som ej intagits i

skola tillhörande harna- och ungdomsvården eller i allmän uppfostringsanstalt,

visat sig så vanartad eller befunnits föra ett så oordentligt, lättjefullt

eller sedeslöst liv eller visat så svår oart, att hans tillrättaförande anses

kräva strängare uppfostran än den, som kan meddelas i det hem eller

den anstalt, dit han överlämnats, eller att hans samvaro med andra finnes

innebära våda för dessas sedliga utveckling, skall barnavårdsnämnden

draga försorg om hans intagande i skola tillhörande harna- och ungdomsvården

eller i allmän uppfostringsanstalt.

37 §.

1 mom. Örn uppsikt över elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården,

örn disciplinära åtgärder för tillrättavisande av sådan elev samt

örn den rätt till umgänge med elev, som tillkommer elevens föräldrar, meddelar

Konungen erforderliga föreskrifter.

2 mom. Beträffande omhändertagen, som ej fyllt tjuguett år och icke

är elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården, tillkommer barnavårdsnämnden

eller den, åt vilken nämnden sådant överlåtit, den rätt att

hava uppsikt över den omhändertagne och att tukta honom, vilken eljest

tillkommer föräldrarna.

Föräldrarna äro--- ■— därtill föranleda.

38 §.

Anmälan om förordnande av förmyndare för omhändertagen bör, när

skäl därtill föreligger, göras hos vederbörande domstol, i fråga örn elev i

skola tillhörande harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och beträffande

annan av barnavårdsnämnden.

5 kap. Om barnavårdsanstalter och om skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården.

39 §.

1 mom. Med barnavårdsanstalt förstås i denna lag för barns vård och

uppfostran avsedd anstalt, som ej är att hänföra till sjukhus, sjukhem,

anstalt för abnorma eller vanföra, skola tillhörande harna- och ungdomsvården,

allmän uppfostringsanstalt eller skoldistrikt tillhörigt skolhem.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 186.

Skolor tillhörande harna- och ungdomsvården.

43 §.

1 mom. För beredande av skyddsuppfostran skola finnas av staten eller

andra upprättade skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården.

Särskilda skolor eller skolavdelningar skola finnas:

a) för barn i skolpliktig ålder (skolhem);

b) för barn, som vid omhändertagandet avslutat sin skolgång men icke

fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d) (yrkesskolor);

c) för väntande mödrar och mödrar med späda barn (hemskolor).

För omhändertagna över skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen,

skola särskilda yrkesskolor vara inrättade. Särskilda

skolhem och yrkesskolor skola därjämte finnas för omhändertagna, som

på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn.

Där Konungen beträffande viss yrkesskola så medgivit, må person, som

avses i 22 § d), intagas i skolan, ändå att denna ej är avsedd för sådana

personer.

Elever av olika kön må ej intagas i samma skola.

2 mom. För Stockholm och Göteborg skola finnas erforderliga av städerna

själva upprättade eller för dem anordnade skolhem och yrkesskolor

för barn, som vid omhändertagandet icke fyllt aderton år. Vad nu sagts

gäller dock ej skolor för barn, som på grund av själslig abnormitet böra

stå under särskild läkartillsyn.

3 mom. Elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården må kunna

genom skolans försorg utackorderas i enskilt hem.

4 mom. Elev över femton år, som vid omhändertagandet icke fyllt aderton

år, må örn han visat särdeles svår vanart överflyttas till allmän uppfostringsanstalt.

5 mom. Personer, som avses i 22 § d), må, då särskilda förhållanden

det påkalla, överflyttas från skola tillhörande harna- och ungdomsvården

till allmän uppfostringsanstalt eller från sådan anstalt till skola som nyss

nämnts.

6 mom. Närmare bestämmelser angående intagning i skola tillhörande

harna- och ungdomsvården och i allmän uppfostringsanstalt, angående

elevs utackordering i enskilt hem genom sådan skolas försorg ävensom

angående elevs överflyttning mellan olika skolor samt mellan skola och

allmän uppfostringsanstalt meddelas av Konungen.

44 §.

1 morn. Skola tillhörande harna- och ungdomsvården skall stå under

ledning av en styrelse som har att besluta om intagning i hemmet.

Dylik skola som upprättats av annan än staten skall vara godkänd av

Konungen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

5

Närmare föreskrifter om sådana skolors organisation, ledning och skötsel

meddelas av Konungen.

2 mom. I skolhem skall meddelas skolundervisning, motsvarande den

som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsättningsskola

enligt gällande bestämmelser om folkundervisningen.

I yrkesskola och hemskola skall meddelas yrkesutbildning i den omfattning

Konungen föreskriver.

3 mom. Har någon, som blivit omhändertagen jämlikt denna lag, intagits

i allmän uppfostringsanstalt eller överflyttats dit från skola tillhörande

harna- och ungdomsvården, äga bestämmelserna i 4 § första stycket

och 7—14 §§ i lagen örn tvångsuppfostran motsvarande tillämpning.

I fråga om slutlig utskrivning av person, som omhändertagits jämlikt

22 § d), gäller dock vad i 46 § 1 mom. första stycket och 2 mom. andra

stycket är stadgat; beslut om utskrivningen meddelas av anstaltens styrelse.

4 mom. Misstänkes den, som för skyddsuppfostran intagits i skola tillhörande

harna- och ungdomsvården, att hava före slutlig utskrivning begått

brott, och hör brottet under allmänt åtal eller har det av målsäganden angivits

till åtal, ankommer det, där brottet är begånget i Stockholm, å förste

stadsfiskal och eljest å landsfogden att efter hörande av skolans styrelse

avgöra, huruvida åtal lämpligen bör ske.

45 §.

För skyddsuppfostran omhändertagen må, där så prövas lämpligt, tills

vidare utskrivas (villkorlig utskrivning). Beslut härom meddelas, beträffande

elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och

eljest av barnavårdsnämnden. I beslutet må uppställas villkor med hänsyn

till den utskrivnes bostad och sysselsättning samt förordnas om övervakning

av den utskrivne. Beslut örn villkorlig utskrivning innefattar rätt för styrelsen

eller nämnden att när som helst återtaga den utskrivne; och skall han

återtagas, där hans uppförande eller annat förhållande föranleder därtill.

Villkorlig utskrivning av elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården

bör ej, utan att särskilda omständigheter därtill föranleda, äga rum, förr än

ett år förflutit, sedan eleven blivit intagen i skolan, eller senare än att eleven

får tillfälle att vistas utom skolan minst sex månader, innan han slutligt

utskrives.

Beträffande elev, som genom skolans försorg utackorderats i enskilt hem

innan hans skolgång avslutats, må villkorlig utskrivning ej äga rum förrän

efter fullgjord skolplikt men skall då ske, därest eleven i allmänhet ådagalagt

gott uppförande. Beträffande elev, som utackorderats efter avslutad skolgång,

må villkorlig utskrivning ej äga runi.

Närmare föreskrifter--— — av Konungen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds proposition nr 186.

46 §.

1 mom. När för--— (slutlig utskrivning).

Beslut örn slutlig utskrivning meddelas beträffande elev i skola tillhörande

harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och eljest av barnavårdsnämnden.

2 mom. Slutlig utskrivning av barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran,

skall äga rum senast, då barnet fyller aderton år. Utskrivning av

barn, som intagits i skola tillhörande harna- och ungdomsvården efter fyllda

femton år, må dock uppskjutas, till dess tre år förflutit från intagandet. Har

i dylik skola intaget barns uppförande varit opålitligt, må med utskrivningen

anstå, till dess det fyllt tjuguett år.

Slutlig utskrivning---ett år.

3 mom. Vid slutlig---nödig utrustning.

Nämnden eller styrelsen bör även, där så prövas lämpligt, besluta, alt den

utskrivne skall stå under tillsyn,

örn han omhändertagits med stöd av 22 § a), b) eller c), under en tid av

minst ett och högst tre år från utskrivningen, i intet fall dock längre än till

fyllda tjuguett år beträffande elev i skola tillhörande hama- och ungdomsvården

och till fyllda aderton år beträffande annan utskriven, samt

örn han omhändertagits med stöd av 22 § d), minst ett och högst två år

från utskrivningen, i intet fall dock längre än till fyllda tjugufyra år.

Närmare föreskrifter---av Konungen.

I fråga---tillkommer föräldrarna.

48 §.

Barnavårdsnämnds beslut---förklarats förverkat.

Vad sålunda stadgats gäller även beträffande den, som intagits i allmän

uppfostringsanstalt eller dit överflyttats från skola tillhörande hama- och

ungdomsvården.

67 §.

Örn statsbidrag till bestridande av vissa kostnader enligt denna lag samt

om avgift för uppfostran av elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården

är särskilt stadgat.

74 §.

1 mom. Har någon genom att dölja person, som avses i 22 eller 49 §, eller

genom att hjälpa honom att avvika eller genom vilseledande uppgifter uppsåtligen

lagt hinder i vägen för verkställighet av beslut eller undersökning i

ärende rörande honom,

eller har någon uppsåtligen förlett eller hjälpt den, som omhändertagits

för skyddsuppfostran, att avvika från hem, skola eller anstalt, dit han överlämnats,

eller sedermera, genom att dölja den avvikne eller genom vilsele
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

7

dande uppgifter uppsåtligen lagt hinder i vägen för hans återförande till

hemmet, skolan eller anstalten,

straffes, där gärningen icke eljest är i lag belagd med strängare straff, med

dagsböter eller, då omständigheterna äro synnerligen försvårande, med

fängelse i högst sex månader.

2 mom. Den, som överträder av barnavårdsnämnd eller styrelse eller rektor

för skola tillhörande harna- och ungdomsvården meddelat förbud mot att

besöka person, som omhändertagits för skyddsuppfostran, straffes, där gärningen

icke eljest är i lag belagd med strängare straff, med dagsböter.

77 §.

Barnavårdsnämnd eller dess ordförande samt styrelse eller rektor för skola

tillhörande harna- och ungdomsvården äga att, där de så pröva nödigt för

vidtagande av åtgärd, som enligt denna lag ankommer på dem, utan kostnad

för nämnden eller styrelsen erhålla handräckning av polismyndighet ävensom

biträde av prästerskap och kommunal myndighet.

81 §.

1 mom. Då barnavårdsnämnd meddelat beslut, varigenom barns omhändertagande

för samhällsvård vägrats,

eller barnavårdsnämnd eller styrelse för skola tillhörande harna- och ungdomsvården

avslagit framställning om slutlig utskrivning av för skyddsuppfostran

omhändertagen,

eller barnavårdsnämnd meddelat beslut i fråga, som avses i 7 kap.,

eller barnavårdsnämnd eller styrelse för anstalt meddelat beslut rörande

behandlingen vid fullgörande av arbetsskvldighet eller beträffande kvarhållande

av arbetsskyldig å anstalten eller i arbetet,

eller barnavårdsnämnd meddelat beslut i annat ärende enligt denna lag,

vilket icke angår i 3, 4 eller 6 kap. avsedd fråga och icke heller förvaltningsfråga,

för vars behandling nämnden jämlikt de i denna lag eller kommunallagarna

givna föreskrifter är ansvarig endast inför kommunen,

må den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen inom trettio

dagar, räknade från det han av beslutet erhållit del; dock går beslutet i verkställighet,

där ej förbud däremot meddelas av länsstyrelsen.

4 mom. Barnavårdsnämnd eller styrelse för skola tillhörande bärna- och

ungdomsvården, vilken är missnöjd med beslut av styrelse för sådan skola

eller arbetshem rörande någons intagning i skolan eller arbetshemmet, äger

över beslutet anföra besvär hos länsstyrelsen inom trettio dagar från det

nämnden eller styrelsen erhållit del av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

Vad i lag eller författning finnes stadgat om skyddshem skall efter nämnda

dag hava avseende å skola tillhörande harna- och ungdomsvården.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majis proposition nr 186.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maji

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

1916.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Quensel, Erlander, Danielson,

Myrdal, Zetterberg, Vougt, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

statsrådet Mossberg fråga angående vissa ändringar i barnavårdslagen samt

anför därvid följande.

Sedan chefen för socialdepartementet med stöd av Kungl. Maj.ts bemyndiganden

den 12 juni och den 18 december 1942 tillkallat särskilda sakkunniga

för att inom departementet verkställa utredning rörande möjligheterna

till effektivisering av skvddshemselevemas eftervård jämte därmed sammanhängande

spörsmål, ha de sakkunniga, som antagit benämningen 1942

års skyddshemsutredning, den 4 januari 1945 avgivit betänkande och förslag

i ämnet (statens offentl. utredn. 1945: 10) \ innefattande bland annat förslag

till åtskilliga ändringar i gällande bamavårdslagstiftning.

över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,

medicinalstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, ungdomsvårdskommittén,

styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund,

svenska fattigvårds- och bamavårdsförbundet samt Sveriges storloge

av I. O. G. T. Socialstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat en sammanfattning

av yttranden i ärendet, som till styrelsen inkommit från femton skyddshemsstyrelser

ävensom föreningen Sveriges skyddshemsrektorer och föreningen

Sveriges skyddshemsfjänstemän.

Vid ärendets fortsatta behandling inom socialdepartementet ha vissa av de

sakkunniga föreslagna ändringar i bamavårdslagstiftningen befunnits böra

bliva föremål för ytterligare överväganden. I förevarande sammanhang anhåller

jag endast att till behandling få upptaga av de sakkunniga väckt fråga

örn ändrad benämning å skyddshemmen.

1 Vid betänkandets färdigställande har skyddshemsulredningen utgjorts av numera

t. f. statssekreteraren Josef Weijne, ordförande, skyddshemsinspeklören Torsten Eriksson,

direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona Bertil Forsell och ledamoten av riksdagens

andra kammare, bibliotekarien Gustaf Nilsson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

9

Barnavårdsnämnd åligger enligt 22 § b a r n a v å r d s 1 a g e n att vidtaga

åtgärder beträffande a) barn under sexton år, som i föräldrahemmet misshandlas

eller utsättes för allvarlig vanvård eller annan fara till sin kroppsliga

eller själsliga hälsa; b) barn i sagda ålder, som på grund av föräldrarnas

lastbarhet, vårdslöshet eller oförmåga att fostra barnet är i fara att bliva

vanartat; c) barn under aderton år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda

uppfostringsåtgärder krävas för dess tillrättaförande; samt d) person i

åldern mellan aderton och tjuguett år, som befinnes föra eli oordentligt, lättjefullt

eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda

åtgärder från samhällets sida krävas för hans tillrättaförande. I vissa

fall må, enligt 24 § barnavårdslagen, nämnden omhändertaga den, varom

fråga är, för skyddsuppfostron enligt de närmare bestämmelser som meddelas

i 4 kap. barnavårdslagen.

Den som omhändertages för skyddsuppfostran skall enligt 35 § barnavårdslagen

i regel intagas i skyddshem, varom närmare bestämmelser äro meddelade

dels i 43 och 44 §§ barnavårdslagen och dels i den av Kungl. Maj:t

den 24 september 1937 utfärdade stadgan för skyddshemmen (SFS nr 860).

Enligt 43 § bamavårdslagen skola särskilda skyddshem eller avdelningar av

skyddshem finnas: a) för vanartade barn i skolpliktig ålder, vilka böra erhålla

skolundervisning (skolhem); b) för vanartade gossar, som avslutat sin

skolgång och vid omhändertagandet icke fyllt aderton år (yrkeshem); c) för

vanartade flickor, som avslutat sin skolgång och vid omhändertagandet icke

fyllt aderton år (hemskolor); d) för vanartade över den egentliga skolåldern,

vilka med avseende å förståndsutvecklingen äro efterblivna (jordbrukshem);

e) för personer, som avses i 22 § d) (ungdomshem); samt f) för omhändertagna,

vilka äro själsligt abnorma.

Vid sina överväganden angående åtgärder för en effektivisering av skyddshemselevernas

eftervård har skyddshemsutredningen funnit benämningen

skyddshem böra avskaffas. De sakkunniga ha anfört, att denna benämning

under årens lopp fått en mycket ogynnsam klang. De ungdomar, som blivit

föremål för samhällets ingripande i form av skyddshemsvård, mötte vid sin

återinpassning i samhället allvarliga hinder, örn det bleve känt i deras omgivning

att de vistats på skyddshem. I allmänna medvetandet stämplades

skyddshemmens elever ofta som mindervärdiga individer för lång tid efter

utskrivningen. Tidigare hade termen skyddshem i regel ingått i namnet på

respektive anstalter. På förslag av 1934 års skyddshemssakkunniga hade i

bamavårdslagen införts neutrala särbenämningar för olika slag av skyddshem,

hänsyftande på den utbildning hemmen avsågo att meddela. Som gemensam

beteckning hade dock skyddshemsnamnet bibehållits. Det hade visat

sig, att egentligen endast en av de nya benämningarna nämligen »skolhem»

vunnit sådan utbredning, att den i viss mån förträngt allmänhetens uppfattning

av att vederbörande anstalter först och sist vöre skyddshem, övriga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

beteckningar »yrkeshem», »hemskola», »ungdomshem», »jordbrukshem»

hade mera speciell karaktär och anknöte icke till gängse föreställningar.

Stundom vore barnavårdsnämnderna med hänsyn till den klang ordet skyddshem

hade obenägna att tillgripa placering å skyddshem, även då alla förutsättningar

förelåge för intagning i sådan anstalt. I stället anlitades barnhem

av skyddshemsliknande karaktär. Människor utan kontakt med den offentliga

barnavården syntes fortfarande utan åtskillnad uppfatta »skyddshem»

som den lämpligaste beteckningen på anstalter för äldre asocial ungdom av

alla slag. I dagspressen användes beteckningen skyddshem stundom till och

med för institutioner inrättade till stöd för frigivna fångar och liknande.

Eftervårdsarbetet försvårades onödigtvis av den belastning skyddshemsnamnet

utgjorde. En arbetsgivare, som måhända skulle tveka att anställa en pojke

från Gräskärrs skyddshem, torde icke hysa samma betänkligheter att antaga

en elev från Gräskärrs skolhem. Det vore lättare att bli accepterad i en ny

kamratkrets för den yngling, som kunde tala örn att han vistats på en skola,

än för den, som komme från ett yrkeshem-skyddshem.

De sakkunniga säga sig ha sökt efter ett uttryck tillräckligt omfattande

att användas som gemensam benämning på anstalterna i stället för det nuvarande

»skyddshem» och av sådan beskrivande karaktär, att det icke lika

lätt som nyssnämnda term kunde bli till ett slagord. Benämningen skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården ha de sakkunniga ansett fylla dessa krav.

För att åtskilja olika elevgrupper ha de sakkunniga funnit det vara tillräckligt

att terminologiskt skilja på två slags anstalter, nämligen skolhem för barn

i skolåldern och yrkesskolor för elever, som avgått från den egentliga folkskolan.

Skolor, avsedda att tjänstgöra som mödrahem, borde däremot erhålla

en särskild beteckning, exempelvis hemskolor.

I enlighet härmed har utredningen ansett följande olika slag av skolor för

harna- och ungdomsvården böra finnas, nämligen skolhem för barn i

skolplikt^ ålder, yrkesskolor för barn, som vid omhändertagandet avslutat

sin skolgång men icke fyllt aderton år, yrkesskolor för personer,

som avses i 22 § d) barnavårdslagen, hemskolor för väntande mödrar

och mödrar med späda barn, yrkesskolor för omhändertagna över

skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen, skolhem

för barn i skolpliktig ålder, som på grund av själslig abnormitet böra stå

under särskild läkartillsyn, och yrkesskolor för omhändertagna över

skolpliktig ålder, vilka på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild

läkartillsyn.

I de yttranden, som avgivits över skyddshemsutredningens betänkande

ha de sakkunnigas förslag att utbyta beteckningen skyddshem mot benämningen

skolor tillhörande harna- och ungdomsvården i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Socialstyrelsen anser det sålunda lyckligt, att

eleverna frigöras från den fördomsfulla tradition, som skyddshemsnamnet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

11

släpade med sig i allmänhetens ögon. Den av de sakkunniga föreslagna benämningen

kunde förefalla tung och svårhanterlig, men den gåve ett

neutralt och ofärgat samlingsnamn för samtliga hithörande anstalter. Då

styrelsen icke kunde finna någon bättre benämning, tillstyrkte styrelsen

förslaget. Ungdomsvärdskommittén finner det likaledes vara välkommet,

örn skyddshemsstämpeln på eleverna kunde försvinna.

I några yttranden har man emellertid ställt sig avvisande till de sakkunnigas

förslag att ändra skyddshemmens benämning eller tveksam i fråga

om lämpligheten av den av de sakkunniga föreslagna ändrade benämningen.

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet anför sålunda att den föreslagna

nya benämningen vore så allmän och litet uttrycksfull, att namnet

skyddshem, om reformen genomfördes, fortfarande överallt skulle komma

att användas. Åtgärder att utesluta skyddshemsnamnet i benämningen på

de olika skyddshemmen men bibehålla termen som gemensam beteckning

i lagtexten syntes förbundet vara riktigast.

Styrelserna för vissa skolor tillhörande harna- och ungdomsvården, däribland

styrelserna för Stockholms stads skyddshem och Johannisbergs skoloch

ijrkeslxem, finna den föreslagna benämningen »skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården» föga ändamålsenlig och alltför tungrodd. Styrelserna

instämma emellertid i att benämningen skyddshem bör utbytas mot ett

annat lämpligt namn, vilket dock borde vara kortfattat och användbart

även i dagligt tal, enär eljest benämningen skyddshem komme att leva

kvar. Styrelsen för Råby skol- och yrkeshem anför:

Namnet på skolhemmet — skyddshem eller icke — spelar mindre roll,

då de flesta väl veta dess ändamål och klientelets art. Mera betyder tillförlitligheten

i den bedömning av förutsättningar, som skolan kan ge, och

det förtroende skolans ledning kan vinna åt sig och eleverna. Namnet får

under inga omständigheter camouflera det faktiska förhållandet, att många

elever dock äro — genom arv och miljö — vanskliga. Det finns sådana

även utanför skyddshemmen. — Säges det för deras vidkommande ärligt

ifrån, blir man så mycket bättre trodd, när man för andra elever kan hävda

rent yttre omständigheter som orsak till omhändertagandet.

överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit sig kunna godtaga att som

gemensam beteckning på nuvarande yrkes-, jordbruks- och ungdomshem

m. fl. införes benämningen yrkesskolor, överstyrelsen har framhållit, att

begreppet yrkesskola vöre definierat i yrkesskolestadgan och att den skolform,

som avsåges därmed, vore av helt annan struktur än de nu ifrågavarande;

den innebure i stort sett att åt personer, som redan hade anställning

inom näringslivet, genom kvällskurser meddela en kompletterande,

huvudsakligen teoretisk yrkesutbildning. Som motiv för slopandet av

skyddshemsbeteckningen hade utredningen anfört bland annat, att vissa

fördelar vore att vinna vid elevernas utplacering i arbete. Detta vöre emellertid

endast problemets ena sida. Arbetsmarknaden vore känslig icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts proposition nr 186.

Föredraganden.

endast för arbetskraftens föregående utan framförallt med hänsyn till dess

kvalifikationer. De olika utbildningsanstalternas goda namn och rykte

vore självfallet i sista hand helt beroende av de hos dem utbildade ungdomarnas

kunskaper och uppträdande. Det förtroende hos näringslivet,

som yrkesutbildningsväsendet så småningom byggt upp, skulle sannolikt

minskas väsentligt, även om blott ett fåtal pojkar från en harna- och ungdomsvårdens

»yrkesskola» misslyckades, sedan de kommit ut i arbetet;

och sådant kunde icke undvikas. De olika skoltyperna med sina väsentligt

olika alternativ borde därför klart avgränsas från varandra genom lämpligt

valda beteckningar. Önskemålet att för skyddshemmen erhålla en beteckning,

varav framginge dels att eleven åtnjutit undervisning vid en verklig

skola och dels att denna undervisning varit yrkesbetonad och alltså ej

enbart teoretisk, syntes bliva tillgodosett genom benämningen »arbetsskolor».

Några skyddshemsstyrelser ha likaledes ifrågasatt lämpligheten av benämningen

»yrkesskola». Styrelsen för Stockholms stads skyddshem har

förklarat sig ej kunna biträda utbytet av benämningen »hemskola» mot »yrkesskola».

I stället för namnet »yrkesskola» för de nuvarande jordbrukshemmen

har styrelsen för Forsane skyddshem förslagit »jordbruksskola». Sistnämnda

skyddshemsstyrelse har därjämte, liksom styrelsen för Stockholms

kyrkliga skyddshemsförening, ansett, att i samband med avskaffande av

benämningen skyddshem även ordet skvddsuppfostran borde utbytas mot

en lämpligare benämning.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har ansett benämningen

skolhem mindre lämplig, då den förekomme i andra sammanhang och så

småningom kunde få samma nedsättande innebörd som skyddshemsnamnet.

Då anledning icke förelåge att giva ifrågavarande skolor en benämning

som markant skilde sig från den som normalt användes för undervisningsanstalter

för landets skolpliktiga barn, borde benämningen »skolhem»

utbytas mot »folkskola» i kombination med namnet å den ort där anstalten

vore belägen.

Ett huvudsyfte med den vård och uppfostran, som på skyddshem lämnas

av samhället omhändertagna barn och ungdomar, är att möjliggöra

deras inpassande i ett normalt arbets- och samhällsliv. För detta ändamål

är det uppenbarligen av stor vikt, icke blott att den uppfostran och utbildning

som lämnas på skyddshemmen blir så god som möjligt, utan också att

den omständigheten att denna uppfostran och utbildning kommit till stånd

genom särskilda åtgärder från samhällets sida icke försvårar skyddshemselevemas

återinpassning i samhällslivet.

Såsom skyddsliemsutredningen anfört torde det tyvärr förhålla sig så,

att benämningen skyddshem under årens lopp fått en ogynnsam klang och

att i det allmänna medvetandet skyddshemseleverna ofta stämplas som

mindervärdiga individer för lång tid efter utskrivningen. I huvudsak torde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

13

detta bero på bristande insikt hos den stora allmänheten om skyddshemsvårdens

egentliga innebörd och på oberättigade generaliseringar med utgångspunkt

från fall, där skyddshemsvården icke medfört den önskade

återinpassningen. För underlättande av eftervårdsarbetet synes det emellertid

angeläget att man söker undanröja möjligheten till dylika generaliseringar

genom att skyddshemmen erhålla ändrad benämning. I likhet med skyddshemsutredningen

och flertalet av remissinstanserna finner jag en beskrivande

benämning av relativt tungrodd karaktär vara att föredraga framför en

enklare, mera kortfattad och särpräglad benämning. Härigenom torde man

nämligen i stort sett kunna undgå att benämningen får en slagordsmässig

prägel, som kan utnyttjas som en förklenande stämpel å de omhändertagna.

Det av utredningen föreslagna uttrycket »skola tillhörande barnaoch

ungdomsvården» synes mig från dessa utgångspunkter böra godtagas.

Någon anledning att i samband därmed ändra jämväl benämningen skyddsuppfostran

synes mig icke föreligga.

Skyddshemsutredningen har vidare ansett, att de särskilda benämningar

å olika former av skyddshem som för närvarande finnas böra utbytas

mot mera generella benämningar. För att åtskilja olika elevgrupper

har utredningen funnit det vara tillräckligt att terminologiskt skilja på två

slags anstalter, nämligen skolhem för barn i skolåldern och yrkesskolor för

elever, som utgått från den egentliga folkskolan, varjämte skolor, avsedda

som mödrahem, borde erhålla benämningen hemskolor.

Även i denna del har förslaget lämnats utan erinran i flertalet yttranden.

Vissa remissinstanser lia dock anfört betänkligheter mot förslaget. Överstyrelsen

för yrkesutbildning har sålunda ansett benämningen yrkesskola

böra förbehållas det nuvarande yrkesskolväsendet och uttalat farhågor för

att vid ett bifall till utredningens förslag på denna punkt det förtroende

hos näringslivet, som de egentliga yrkesskolorna åtnjöte, kunde komma att

väsentligt minskas, därest jämväl skyddshemmen komme att benämnas

yrkesskolor. Dessa farhågor synas mig dock överdrivna. Då jag delar

skyddshemsutredningens uppfattning, att en förenklad terminologi på detta

område är önskvärd, och de föreslagna benämningarna synas på ett lämpligt

sätt antyda skolornas karaktär, vill jag uttala min anslutning till förslaget

på denna punkt.

Ett utbyte av benämningen skyddshem mot namnet skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården medför att åtskilliga redaktionella ändringar

måste göras i barnavårdslagen. Benämningen skyddshem förekommer där

dels i rubriken till 5 kap. och underrubriken närmast före 43 §, dels ock

i 21, 35, 37, 38, 39, 43, 44, 45, 46, 48, 67, 74, 77 och 81 §§, varför ändring av

lagen torde böra göras på dessa punkter.

Skyddshemsutredningen har ansett bestämmelserna angående de skilda

slag av skolor som skola finnas för beredande av skyddsupplostran kunna

överföras till stadgan för skolor tillhörande harna- oell ungdomsvården.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Dessa bestämmelser, som angå skyddshemsorganisationens uppbyggnad,

synas mig emellertid vara av den betydelse, att de såsom hittills böra upptagas

i 43 § barnavårdslagen. Då benämningen yrkesskola blir gemensam för

de nuvarande yrkeshemmen, hemskolorna och ungdomshemmen, synes i

4 mom. av nämnda paragraf andra punkten kunna utgå.

I samband med de nu föreslagna ändringarna torde lämpligen i 35 § barnavårdslagen

böra göras redaktionella jämkningar till vinnande av överensstämmelse

med den nuvarande lydelsen av 22 § d) samma lag.

De föreslagna lagändringarna synas böra träda i kraft den 1 juli 1946. I

en övergångsbestämmelse torde föreskrift böra meddelas att vad i lag eller

författning finnes stadgat om skyddshem efter nämnda dag skall hava avseende

å skola tillhörande harna- och ungdomsvården.

Föredraganden hemställer härefter att i enlighet med det anförda upprättat

förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn

samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag) måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Söderqvist.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616472

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 19,24 a1 i texten
  2. Rskr. 1946:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1946/47 till skolor tillhörande hamaoch ungdomsvården jämt s. 12 i texten