Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag)
14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:186, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag)
Dokumentets text
Kungl. Majus proposition nr 186.
1
Nr 186.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om
samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag);
given Stockholms slott den 8 mars 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924
(nr 361) om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag).
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1946.
1 sami. Nr 186.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 186.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård
och ungdomsskydd (barnavårdslag).
Härigenom förordnas dels att rubriken till 5 kap. lagen den 6 juni 1924
om samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag) samt underrubriken
närmast före 43 § samma lag skola erhålla nedan angivna ändrade
lydelse dels ock att 21, 35, 37 och 38 §§, 39 § 1 morn., 43, 44, 45, 46,
48, 67, 74 och 77 §§ samt 81 § 1 och 4 mom. nämnda lag1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
21 §.
Jämte det---närmare föreskrifter.
Angående tillsyn över verksamheten vid de i 5 kap. omförmälda skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården förordnar Konungen.
35 §.
1 mom. För skyddsuppfostran omhändertaget vanartat barn skall genom
barnavårdsnämndens försorg intagas i skola tillhörande harna- och
ungdomsvården, varom förmäles i 5 kap. Person, som avses i 22 § d), skall
intagas i sådan skola eller i allmän uppfostringsanstalt.
I stället för att intagas i skola som i första stycket sägs eller i allmän
uppfostringsanstalt må omhändertagen överlämnas till enskilt hem, barnhem,
arbetshem eller annan därmed jämförlig anstalt, om sådant anses
lämpligare för den omhändertagne och våda för andras sedliga utveckling
icke kan befaras därigenom uppkomma. I sådant fall skola bestämmelserna
i 34 § gälla i tillämpliga delar.
Har barnavårdsnämnd jämlikt 25 § förordnat örn omedelbar verkställighet
av beslut angående omhändertagande för skyddsuppfostran av person,
som avses i 22 § d), eller har sådan person omhändertagits av nämndens
ordförande jämlikt 31 §, ankommer det på polismyndighet, därest den om
1
Senaste lydelse, se beträffande rubriken till 5 kap. samt 21 § och 39 § 1 mom. SFS
1945:503, beträffande 35 §, 37 § 2 morn., 38, 46 och 74 §§ SFS 1934:204, beträffande
37 § 1 morn., 43 § 2—6 morn., 44 § 1 och 2 morn-, 45 och 67 §§ samt 81 § 1 och 4 mom.
SFS 1936:266, beträffande 43 § 1 mom. SFS 1937: 387, beträffande 44 § 3 mom. och
48 § SFS 1937:78 samt beträffande 44 § 4 mom. SFS 1939:324.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
3
händertagne befunnits föra ett oordentligt eller sedeslöst liv eller eljest
visat svår oart samt hans uppförande tillika innebär fara för allmän ordning
eller säkerhet, att, efter framställning av nämnden eller dess ordförande,
på lämpligt sätt förvara den omhändertagne, till dess länsstyrelsen
eller barnavårdsnämnden meddelat beslut i ärendet.
2 mom. Har för skyddsuppfostran omhändertagen, som ej intagits i
skola tillhörande harna- och ungdomsvården eller i allmän uppfostringsanstalt,
visat sig så vanartad eller befunnits föra ett så oordentligt, lättjefullt
eller sedeslöst liv eller visat så svår oart, att hans tillrättaförande anses
kräva strängare uppfostran än den, som kan meddelas i det hem eller
den anstalt, dit han överlämnats, eller att hans samvaro med andra finnes
innebära våda för dessas sedliga utveckling, skall barnavårdsnämnden
draga försorg om hans intagande i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
eller i allmän uppfostringsanstalt.
37 §.
1 mom. Örn uppsikt över elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården,
örn disciplinära åtgärder för tillrättavisande av sådan elev samt
örn den rätt till umgänge med elev, som tillkommer elevens föräldrar, meddelar
Konungen erforderliga föreskrifter.
2 mom. Beträffande omhändertagen, som ej fyllt tjuguett år och icke
är elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården, tillkommer barnavårdsnämnden
eller den, åt vilken nämnden sådant överlåtit, den rätt att
hava uppsikt över den omhändertagne och att tukta honom, vilken eljest
tillkommer föräldrarna.
Föräldrarna äro--- ■— därtill föranleda.
38 §.
Anmälan om förordnande av förmyndare för omhändertagen bör, när
skäl därtill föreligger, göras hos vederbörande domstol, i fråga örn elev i
skola tillhörande harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och beträffande
annan av barnavårdsnämnden.
5 kap. Om barnavårdsanstalter och om skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården.
39 §.
1 mom. Med barnavårdsanstalt förstås i denna lag för barns vård och
uppfostran avsedd anstalt, som ej är att hänföra till sjukhus, sjukhem,
anstalt för abnorma eller vanföra, skola tillhörande harna- och ungdomsvården,
allmän uppfostringsanstalt eller skoldistrikt tillhörigt skolhem.
4
Kungl. Maj-.ts proposition nr 186.
Skolor tillhörande harna- och ungdomsvården.
43 §.
1 mom. För beredande av skyddsuppfostran skola finnas av staten eller
andra upprättade skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården.
Särskilda skolor eller skolavdelningar skola finnas:
a) för barn i skolpliktig ålder (skolhem);
b) för barn, som vid omhändertagandet avslutat sin skolgång men icke
fyllt aderton år, eller för personer, som avses i 22 § d) (yrkesskolor);
c) för väntande mödrar och mödrar med späda barn (hemskolor).
För omhändertagna över skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen,
skola särskilda yrkesskolor vara inrättade. Särskilda
skolhem och yrkesskolor skola därjämte finnas för omhändertagna, som
på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild läkartillsyn.
Där Konungen beträffande viss yrkesskola så medgivit, må person, som
avses i 22 § d), intagas i skolan, ändå att denna ej är avsedd för sådana
personer.
Elever av olika kön må ej intagas i samma skola.
2 mom. För Stockholm och Göteborg skola finnas erforderliga av städerna
själva upprättade eller för dem anordnade skolhem och yrkesskolor
för barn, som vid omhändertagandet icke fyllt aderton år. Vad nu sagts
gäller dock ej skolor för barn, som på grund av själslig abnormitet böra
stå under särskild läkartillsyn.
3 mom. Elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården må kunna
genom skolans försorg utackorderas i enskilt hem.
4 mom. Elev över femton år, som vid omhändertagandet icke fyllt aderton
år, må örn han visat särdeles svår vanart överflyttas till allmän uppfostringsanstalt.
5 mom. Personer, som avses i 22 § d), må, då särskilda förhållanden
det påkalla, överflyttas från skola tillhörande harna- och ungdomsvården
till allmän uppfostringsanstalt eller från sådan anstalt till skola som nyss
nämnts.
6 mom. Närmare bestämmelser angående intagning i skola tillhörande
harna- och ungdomsvården och i allmän uppfostringsanstalt, angående
elevs utackordering i enskilt hem genom sådan skolas försorg ävensom
angående elevs överflyttning mellan olika skolor samt mellan skola och
allmän uppfostringsanstalt meddelas av Konungen.
44 §.
1 morn. Skola tillhörande harna- och ungdomsvården skall stå under
ledning av en styrelse som har att besluta om intagning i hemmet.
Dylik skola som upprättats av annan än staten skall vara godkänd av
Konungen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
5
Närmare föreskrifter om sådana skolors organisation, ledning och skötsel
meddelas av Konungen.
2 mom. I skolhem skall meddelas skolundervisning, motsvarande den
som förekommer i sjuårig folkskola och därpå följande fortsättningsskola
enligt gällande bestämmelser om folkundervisningen.
I yrkesskola och hemskola skall meddelas yrkesutbildning i den omfattning
Konungen föreskriver.
3 mom. Har någon, som blivit omhändertagen jämlikt denna lag, intagits
i allmän uppfostringsanstalt eller överflyttats dit från skola tillhörande
harna- och ungdomsvården, äga bestämmelserna i 4 § första stycket
och 7—14 §§ i lagen örn tvångsuppfostran motsvarande tillämpning.
I fråga om slutlig utskrivning av person, som omhändertagits jämlikt
22 § d), gäller dock vad i 46 § 1 mom. första stycket och 2 mom. andra
stycket är stadgat; beslut om utskrivningen meddelas av anstaltens styrelse.
4 mom. Misstänkes den, som för skyddsuppfostran intagits i skola tillhörande
harna- och ungdomsvården, att hava före slutlig utskrivning begått
brott, och hör brottet under allmänt åtal eller har det av målsäganden angivits
till åtal, ankommer det, där brottet är begånget i Stockholm, å förste
stadsfiskal och eljest å landsfogden att efter hörande av skolans styrelse
avgöra, huruvida åtal lämpligen bör ske.
45 §.
För skyddsuppfostran omhändertagen må, där så prövas lämpligt, tills
vidare utskrivas (villkorlig utskrivning). Beslut härom meddelas, beträffande
elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och
eljest av barnavårdsnämnden. I beslutet må uppställas villkor med hänsyn
till den utskrivnes bostad och sysselsättning samt förordnas om övervakning
av den utskrivne. Beslut örn villkorlig utskrivning innefattar rätt för styrelsen
eller nämnden att när som helst återtaga den utskrivne; och skall han
återtagas, där hans uppförande eller annat förhållande föranleder därtill.
Villkorlig utskrivning av elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
bör ej, utan att särskilda omständigheter därtill föranleda, äga rum, förr än
ett år förflutit, sedan eleven blivit intagen i skolan, eller senare än att eleven
får tillfälle att vistas utom skolan minst sex månader, innan han slutligt
utskrives.
Beträffande elev, som genom skolans försorg utackorderats i enskilt hem
innan hans skolgång avslutats, må villkorlig utskrivning ej äga rum förrän
efter fullgjord skolplikt men skall då ske, därest eleven i allmänhet ådagalagt
gott uppförande. Beträffande elev, som utackorderats efter avslutad skolgång,
må villkorlig utskrivning ej äga runi.
Närmare föreskrifter--— — av Konungen.
6
Kungl. Majds proposition nr 186.
46 §.
1 mom. När för--— (slutlig utskrivning).
Beslut örn slutlig utskrivning meddelas beträffande elev i skola tillhörande
harna- och ungdomsvården av skolans styrelse och eljest av barnavårdsnämnden.
2 mom. Slutlig utskrivning av barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran,
skall äga rum senast, då barnet fyller aderton år. Utskrivning av
barn, som intagits i skola tillhörande harna- och ungdomsvården efter fyllda
femton år, må dock uppskjutas, till dess tre år förflutit från intagandet. Har
i dylik skola intaget barns uppförande varit opålitligt, må med utskrivningen
anstå, till dess det fyllt tjuguett år.
Slutlig utskrivning---ett år.
3 mom. Vid slutlig---nödig utrustning.
Nämnden eller styrelsen bör även, där så prövas lämpligt, besluta, alt den
utskrivne skall stå under tillsyn,
örn han omhändertagits med stöd av 22 § a), b) eller c), under en tid av
minst ett och högst tre år från utskrivningen, i intet fall dock längre än till
fyllda tjuguett år beträffande elev i skola tillhörande hama- och ungdomsvården
och till fyllda aderton år beträffande annan utskriven, samt
örn han omhändertagits med stöd av 22 § d), minst ett och högst två år
från utskrivningen, i intet fall dock längre än till fyllda tjugufyra år.
Närmare föreskrifter---av Konungen.
I fråga---tillkommer föräldrarna.
48 §.
Barnavårdsnämnds beslut---förklarats förverkat.
Vad sålunda stadgats gäller även beträffande den, som intagits i allmän
uppfostringsanstalt eller dit överflyttats från skola tillhörande hama- och
ungdomsvården.
67 §.
Örn statsbidrag till bestridande av vissa kostnader enligt denna lag samt
om avgift för uppfostran av elev i skola tillhörande harna- och ungdomsvården
är särskilt stadgat.
74 §.
1 mom. Har någon genom att dölja person, som avses i 22 eller 49 §, eller
genom att hjälpa honom att avvika eller genom vilseledande uppgifter uppsåtligen
lagt hinder i vägen för verkställighet av beslut eller undersökning i
ärende rörande honom,
eller har någon uppsåtligen förlett eller hjälpt den, som omhändertagits
för skyddsuppfostran, att avvika från hem, skola eller anstalt, dit han överlämnats,
eller sedermera, genom att dölja den avvikne eller genom vilsele
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
7
dande uppgifter uppsåtligen lagt hinder i vägen för hans återförande till
hemmet, skolan eller anstalten,
straffes, där gärningen icke eljest är i lag belagd med strängare straff, med
dagsböter eller, då omständigheterna äro synnerligen försvårande, med
fängelse i högst sex månader.
2 mom. Den, som överträder av barnavårdsnämnd eller styrelse eller rektor
för skola tillhörande harna- och ungdomsvården meddelat förbud mot att
besöka person, som omhändertagits för skyddsuppfostran, straffes, där gärningen
icke eljest är i lag belagd med strängare straff, med dagsböter.
77 §.
Barnavårdsnämnd eller dess ordförande samt styrelse eller rektor för skola
tillhörande harna- och ungdomsvården äga att, där de så pröva nödigt för
vidtagande av åtgärd, som enligt denna lag ankommer på dem, utan kostnad
för nämnden eller styrelsen erhålla handräckning av polismyndighet ävensom
biträde av prästerskap och kommunal myndighet.
81 §.
1 mom. Då barnavårdsnämnd meddelat beslut, varigenom barns omhändertagande
för samhällsvård vägrats,
eller barnavårdsnämnd eller styrelse för skola tillhörande harna- och ungdomsvården
avslagit framställning om slutlig utskrivning av för skyddsuppfostran
omhändertagen,
eller barnavårdsnämnd meddelat beslut i fråga, som avses i 7 kap.,
eller barnavårdsnämnd eller styrelse för anstalt meddelat beslut rörande
behandlingen vid fullgörande av arbetsskvldighet eller beträffande kvarhållande
av arbetsskyldig å anstalten eller i arbetet,
eller barnavårdsnämnd meddelat beslut i annat ärende enligt denna lag,
vilket icke angår i 3, 4 eller 6 kap. avsedd fråga och icke heller förvaltningsfråga,
för vars behandling nämnden jämlikt de i denna lag eller kommunallagarna
givna föreskrifter är ansvarig endast inför kommunen,
må den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen inom trettio
dagar, räknade från det han av beslutet erhållit del; dock går beslutet i verkställighet,
där ej förbud däremot meddelas av länsstyrelsen.
4 mom. Barnavårdsnämnd eller styrelse för skola tillhörande bärna- och
ungdomsvården, vilken är missnöjd med beslut av styrelse för sådan skola
eller arbetshem rörande någons intagning i skolan eller arbetshemmet, äger
över beslutet anföra besvär hos länsstyrelsen inom trettio dagar från det
nämnden eller styrelsen erhållit del av beslutet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.
Vad i lag eller författning finnes stadgat om skyddshem skall efter nämnda
dag hava avseende å skola tillhörande harna- och ungdomsvården.
8
Kungl. Majis proposition nr 186.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maji
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars
1916.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Quensel, Erlander, Danielson,
Myrdal, Zetterberg, Vougt, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler
statsrådet Mossberg fråga angående vissa ändringar i barnavårdslagen samt
anför därvid följande.
Sedan chefen för socialdepartementet med stöd av Kungl. Maj.ts bemyndiganden
den 12 juni och den 18 december 1942 tillkallat särskilda sakkunniga
för att inom departementet verkställa utredning rörande möjligheterna
till effektivisering av skvddshemselevemas eftervård jämte därmed sammanhängande
spörsmål, ha de sakkunniga, som antagit benämningen 1942
års skyddshemsutredning, den 4 januari 1945 avgivit betänkande och förslag
i ämnet (statens offentl. utredn. 1945: 10) \ innefattande bland annat förslag
till åtskilliga ändringar i gällande bamavårdslagstiftning.
över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen,
medicinalstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, ungdomsvårdskommittén,
styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund,
svenska fattigvårds- och bamavårdsförbundet samt Sveriges storloge
av I. O. G. T. Socialstyrelsen har vid sitt utlåtande fogat en sammanfattning
av yttranden i ärendet, som till styrelsen inkommit från femton skyddshemsstyrelser
ävensom föreningen Sveriges skyddshemsrektorer och föreningen
Sveriges skyddshemsfjänstemän.
Vid ärendets fortsatta behandling inom socialdepartementet ha vissa av de
sakkunniga föreslagna ändringar i bamavårdslagstiftningen befunnits böra
bliva föremål för ytterligare överväganden. I förevarande sammanhang anhåller
jag endast att till behandling få upptaga av de sakkunniga väckt fråga
örn ändrad benämning å skyddshemmen.
1 Vid betänkandets färdigställande har skyddshemsulredningen utgjorts av numera
t. f. statssekreteraren Josef Weijne, ordförande, skyddshemsinspeklören Torsten Eriksson,
direktören vid statens uppfostringsanstalt å Bona Bertil Forsell och ledamoten av riksdagens
andra kammare, bibliotekarien Gustaf Nilsson.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.
9
Barnavårdsnämnd åligger enligt 22 § b a r n a v å r d s 1 a g e n att vidtaga
åtgärder beträffande a) barn under sexton år, som i föräldrahemmet misshandlas
eller utsättes för allvarlig vanvård eller annan fara till sin kroppsliga
eller själsliga hälsa; b) barn i sagda ålder, som på grund av föräldrarnas
lastbarhet, vårdslöshet eller oförmåga att fostra barnet är i fara att bliva
vanartat; c) barn under aderton år, som befinnes vara så vanartat, att särskilda
uppfostringsåtgärder krävas för dess tillrättaförande; samt d) person i
åldern mellan aderton och tjuguett år, som befinnes föra eli oordentligt, lättjefullt
eller sedeslöst liv eller eljest visat svår oart och beträffande vilken särskilda
åtgärder från samhällets sida krävas för hans tillrättaförande. I vissa
fall må, enligt 24 § barnavårdslagen, nämnden omhändertaga den, varom
fråga är, för skyddsuppfostron enligt de närmare bestämmelser som meddelas
i 4 kap. barnavårdslagen.
Den som omhändertages för skyddsuppfostran skall enligt 35 § barnavårdslagen
i regel intagas i skyddshem, varom närmare bestämmelser äro meddelade
dels i 43 och 44 §§ barnavårdslagen och dels i den av Kungl. Maj:t
den 24 september 1937 utfärdade stadgan för skyddshemmen (SFS nr 860).
Enligt 43 § bamavårdslagen skola särskilda skyddshem eller avdelningar av
skyddshem finnas: a) för vanartade barn i skolpliktig ålder, vilka böra erhålla
skolundervisning (skolhem); b) för vanartade gossar, som avslutat sin
skolgång och vid omhändertagandet icke fyllt aderton år (yrkeshem); c) för
vanartade flickor, som avslutat sin skolgång och vid omhändertagandet icke
fyllt aderton år (hemskolor); d) för vanartade över den egentliga skolåldern,
vilka med avseende å förståndsutvecklingen äro efterblivna (jordbrukshem);
e) för personer, som avses i 22 § d) (ungdomshem); samt f) för omhändertagna,
vilka äro själsligt abnorma.
Vid sina överväganden angående åtgärder för en effektivisering av skyddshemselevernas
eftervård har skyddshemsutredningen funnit benämningen
skyddshem böra avskaffas. De sakkunniga ha anfört, att denna benämning
under årens lopp fått en mycket ogynnsam klang. De ungdomar, som blivit
föremål för samhällets ingripande i form av skyddshemsvård, mötte vid sin
återinpassning i samhället allvarliga hinder, örn det bleve känt i deras omgivning
att de vistats på skyddshem. I allmänna medvetandet stämplades
skyddshemmens elever ofta som mindervärdiga individer för lång tid efter
utskrivningen. Tidigare hade termen skyddshem i regel ingått i namnet på
respektive anstalter. På förslag av 1934 års skyddshemssakkunniga hade i
bamavårdslagen införts neutrala särbenämningar för olika slag av skyddshem,
hänsyftande på den utbildning hemmen avsågo att meddela. Som gemensam
beteckning hade dock skyddshemsnamnet bibehållits. Det hade visat
sig, att egentligen endast en av de nya benämningarna nämligen »skolhem»
vunnit sådan utbredning, att den i viss mån förträngt allmänhetens uppfattning
av att vederbörande anstalter först och sist vöre skyddshem, övriga
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
beteckningar »yrkeshem», »hemskola», »ungdomshem», »jordbrukshem»
hade mera speciell karaktär och anknöte icke till gängse föreställningar.
Stundom vore barnavårdsnämnderna med hänsyn till den klang ordet skyddshem
hade obenägna att tillgripa placering å skyddshem, även då alla förutsättningar
förelåge för intagning i sådan anstalt. I stället anlitades barnhem
av skyddshemsliknande karaktär. Människor utan kontakt med den offentliga
barnavården syntes fortfarande utan åtskillnad uppfatta »skyddshem»
som den lämpligaste beteckningen på anstalter för äldre asocial ungdom av
alla slag. I dagspressen användes beteckningen skyddshem stundom till och
med för institutioner inrättade till stöd för frigivna fångar och liknande.
Eftervårdsarbetet försvårades onödigtvis av den belastning skyddshemsnamnet
utgjorde. En arbetsgivare, som måhända skulle tveka att anställa en pojke
från Gräskärrs skyddshem, torde icke hysa samma betänkligheter att antaga
en elev från Gräskärrs skolhem. Det vore lättare att bli accepterad i en ny
kamratkrets för den yngling, som kunde tala örn att han vistats på en skola,
än för den, som komme från ett yrkeshem-skyddshem.
De sakkunniga säga sig ha sökt efter ett uttryck tillräckligt omfattande
att användas som gemensam benämning på anstalterna i stället för det nuvarande
»skyddshem» och av sådan beskrivande karaktär, att det icke lika
lätt som nyssnämnda term kunde bli till ett slagord. Benämningen skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården ha de sakkunniga ansett fylla dessa krav.
För att åtskilja olika elevgrupper ha de sakkunniga funnit det vara tillräckligt
att terminologiskt skilja på två slags anstalter, nämligen skolhem för barn
i skolåldern och yrkesskolor för elever, som avgått från den egentliga folkskolan.
Skolor, avsedda att tjänstgöra som mödrahem, borde däremot erhålla
en särskild beteckning, exempelvis hemskolor.
I enlighet härmed har utredningen ansett följande olika slag av skolor för
harna- och ungdomsvården böra finnas, nämligen skolhem för barn i
skolplikt^ ålder, yrkesskolor för barn, som vid omhändertagandet avslutat
sin skolgång men icke fyllt aderton år, yrkesskolor för personer,
som avses i 22 § d) barnavårdslagen, hemskolor för väntande mödrar
och mödrar med späda barn, yrkesskolor för omhändertagna över
skolpliktig ålder, vilka äro efterblivna till förståndsutvecklingen, skolhem
för barn i skolpliktig ålder, som på grund av själslig abnormitet böra stå
under särskild läkartillsyn, och yrkesskolor för omhändertagna över
skolpliktig ålder, vilka på grund av själslig abnormitet böra stå under särskild
läkartillsyn.
I de yttranden, som avgivits över skyddshemsutredningens betänkande
ha de sakkunnigas förslag att utbyta beteckningen skyddshem mot benämningen
skolor tillhörande harna- och ungdomsvården i allmänhet tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Socialstyrelsen anser det sålunda lyckligt, att
eleverna frigöras från den fördomsfulla tradition, som skyddshemsnamnet
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
11
släpade med sig i allmänhetens ögon. Den av de sakkunniga föreslagna benämningen
kunde förefalla tung och svårhanterlig, men den gåve ett
neutralt och ofärgat samlingsnamn för samtliga hithörande anstalter. Då
styrelsen icke kunde finna någon bättre benämning, tillstyrkte styrelsen
förslaget. Ungdomsvärdskommittén finner det likaledes vara välkommet,
örn skyddshemsstämpeln på eleverna kunde försvinna.
I några yttranden har man emellertid ställt sig avvisande till de sakkunnigas
förslag att ändra skyddshemmens benämning eller tveksam i fråga
om lämpligheten av den av de sakkunniga föreslagna ändrade benämningen.
Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet anför sålunda att den föreslagna
nya benämningen vore så allmän och litet uttrycksfull, att namnet
skyddshem, om reformen genomfördes, fortfarande överallt skulle komma
att användas. Åtgärder att utesluta skyddshemsnamnet i benämningen på
de olika skyddshemmen men bibehålla termen som gemensam beteckning
i lagtexten syntes förbundet vara riktigast.
Styrelserna för vissa skolor tillhörande harna- och ungdomsvården, däribland
styrelserna för Stockholms stads skyddshem och Johannisbergs skoloch
ijrkeslxem, finna den föreslagna benämningen »skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården» föga ändamålsenlig och alltför tungrodd. Styrelserna
instämma emellertid i att benämningen skyddshem bör utbytas mot ett
annat lämpligt namn, vilket dock borde vara kortfattat och användbart
även i dagligt tal, enär eljest benämningen skyddshem komme att leva
kvar. Styrelsen för Råby skol- och yrkeshem anför:
Namnet på skolhemmet — skyddshem eller icke — spelar mindre roll,
då de flesta väl veta dess ändamål och klientelets art. Mera betyder tillförlitligheten
i den bedömning av förutsättningar, som skolan kan ge, och
det förtroende skolans ledning kan vinna åt sig och eleverna. Namnet får
under inga omständigheter camouflera det faktiska förhållandet, att många
elever dock äro — genom arv och miljö — vanskliga. Det finns sådana
även utanför skyddshemmen. — Säges det för deras vidkommande ärligt
ifrån, blir man så mycket bättre trodd, när man för andra elever kan hävda
rent yttre omständigheter som orsak till omhändertagandet.
överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit sig kunna godtaga att som
gemensam beteckning på nuvarande yrkes-, jordbruks- och ungdomshem
m. fl. införes benämningen yrkesskolor, överstyrelsen har framhållit, att
begreppet yrkesskola vöre definierat i yrkesskolestadgan och att den skolform,
som avsåges därmed, vore av helt annan struktur än de nu ifrågavarande;
den innebure i stort sett att åt personer, som redan hade anställning
inom näringslivet, genom kvällskurser meddela en kompletterande,
huvudsakligen teoretisk yrkesutbildning. Som motiv för slopandet av
skyddshemsbeteckningen hade utredningen anfört bland annat, att vissa
fördelar vore att vinna vid elevernas utplacering i arbete. Detta vöre emellertid
endast problemets ena sida. Arbetsmarknaden vore känslig icke
12
Kungl. Maj-.ts proposition nr 186.
Föredraganden.
endast för arbetskraftens föregående utan framförallt med hänsyn till dess
kvalifikationer. De olika utbildningsanstalternas goda namn och rykte
vore självfallet i sista hand helt beroende av de hos dem utbildade ungdomarnas
kunskaper och uppträdande. Det förtroende hos näringslivet,
som yrkesutbildningsväsendet så småningom byggt upp, skulle sannolikt
minskas väsentligt, även om blott ett fåtal pojkar från en harna- och ungdomsvårdens
»yrkesskola» misslyckades, sedan de kommit ut i arbetet;
och sådant kunde icke undvikas. De olika skoltyperna med sina väsentligt
olika alternativ borde därför klart avgränsas från varandra genom lämpligt
valda beteckningar. Önskemålet att för skyddshemmen erhålla en beteckning,
varav framginge dels att eleven åtnjutit undervisning vid en verklig
skola och dels att denna undervisning varit yrkesbetonad och alltså ej
enbart teoretisk, syntes bliva tillgodosett genom benämningen »arbetsskolor».
Några skyddshemsstyrelser ha likaledes ifrågasatt lämpligheten av benämningen
»yrkesskola». Styrelsen för Stockholms stads skyddshem har
förklarat sig ej kunna biträda utbytet av benämningen »hemskola» mot »yrkesskola».
I stället för namnet »yrkesskola» för de nuvarande jordbrukshemmen
har styrelsen för Forsane skyddshem förslagit »jordbruksskola». Sistnämnda
skyddshemsstyrelse har därjämte, liksom styrelsen för Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening, ansett, att i samband med avskaffande av
benämningen skyddshem även ordet skvddsuppfostran borde utbytas mot
en lämpligare benämning.
Styrelsen för svenska landskommunernas förbund har ansett benämningen
skolhem mindre lämplig, då den förekomme i andra sammanhang och så
småningom kunde få samma nedsättande innebörd som skyddshemsnamnet.
Då anledning icke förelåge att giva ifrågavarande skolor en benämning
som markant skilde sig från den som normalt användes för undervisningsanstalter
för landets skolpliktiga barn, borde benämningen »skolhem»
utbytas mot »folkskola» i kombination med namnet å den ort där anstalten
vore belägen.
Ett huvudsyfte med den vård och uppfostran, som på skyddshem lämnas
av samhället omhändertagna barn och ungdomar, är att möjliggöra
deras inpassande i ett normalt arbets- och samhällsliv. För detta ändamål
är det uppenbarligen av stor vikt, icke blott att den uppfostran och utbildning
som lämnas på skyddshemmen blir så god som möjligt, utan också att
den omständigheten att denna uppfostran och utbildning kommit till stånd
genom särskilda åtgärder från samhällets sida icke försvårar skyddshemselevemas
återinpassning i samhällslivet.
Såsom skyddsliemsutredningen anfört torde det tyvärr förhålla sig så,
att benämningen skyddshem under årens lopp fått en ogynnsam klang och
att i det allmänna medvetandet skyddshemseleverna ofta stämplas som
mindervärdiga individer för lång tid efter utskrivningen. I huvudsak torde
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
13
detta bero på bristande insikt hos den stora allmänheten om skyddshemsvårdens
egentliga innebörd och på oberättigade generaliseringar med utgångspunkt
från fall, där skyddshemsvården icke medfört den önskade
återinpassningen. För underlättande av eftervårdsarbetet synes det emellertid
angeläget att man söker undanröja möjligheten till dylika generaliseringar
genom att skyddshemmen erhålla ändrad benämning. I likhet med skyddshemsutredningen
och flertalet av remissinstanserna finner jag en beskrivande
benämning av relativt tungrodd karaktär vara att föredraga framför en
enklare, mera kortfattad och särpräglad benämning. Härigenom torde man
nämligen i stort sett kunna undgå att benämningen får en slagordsmässig
prägel, som kan utnyttjas som en förklenande stämpel å de omhändertagna.
Det av utredningen föreslagna uttrycket »skola tillhörande barnaoch
ungdomsvården» synes mig från dessa utgångspunkter böra godtagas.
Någon anledning att i samband därmed ändra jämväl benämningen skyddsuppfostran
synes mig icke föreligga.
Skyddshemsutredningen har vidare ansett, att de särskilda benämningar
å olika former av skyddshem som för närvarande finnas böra utbytas
mot mera generella benämningar. För att åtskilja olika elevgrupper
har utredningen funnit det vara tillräckligt att terminologiskt skilja på två
slags anstalter, nämligen skolhem för barn i skolåldern och yrkesskolor för
elever, som utgått från den egentliga folkskolan, varjämte skolor, avsedda
som mödrahem, borde erhålla benämningen hemskolor.
Även i denna del har förslaget lämnats utan erinran i flertalet yttranden.
Vissa remissinstanser lia dock anfört betänkligheter mot förslaget. Överstyrelsen
för yrkesutbildning har sålunda ansett benämningen yrkesskola
böra förbehållas det nuvarande yrkesskolväsendet och uttalat farhågor för
att vid ett bifall till utredningens förslag på denna punkt det förtroende
hos näringslivet, som de egentliga yrkesskolorna åtnjöte, kunde komma att
väsentligt minskas, därest jämväl skyddshemmen komme att benämnas
yrkesskolor. Dessa farhågor synas mig dock överdrivna. Då jag delar
skyddshemsutredningens uppfattning, att en förenklad terminologi på detta
område är önskvärd, och de föreslagna benämningarna synas på ett lämpligt
sätt antyda skolornas karaktär, vill jag uttala min anslutning till förslaget
på denna punkt.
Ett utbyte av benämningen skyddshem mot namnet skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården medför att åtskilliga redaktionella ändringar
måste göras i barnavårdslagen. Benämningen skyddshem förekommer där
dels i rubriken till 5 kap. och underrubriken närmast före 43 §, dels ock
i 21, 35, 37, 38, 39, 43, 44, 45, 46, 48, 67, 74, 77 och 81 §§, varför ändring av
lagen torde böra göras på dessa punkter.
Skyddshemsutredningen har ansett bestämmelserna angående de skilda
slag av skolor som skola finnas för beredande av skyddsupplostran kunna
överföras till stadgan för skolor tillhörande harna- oell ungdomsvården.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 186.
Dessa bestämmelser, som angå skyddshemsorganisationens uppbyggnad,
synas mig emellertid vara av den betydelse, att de såsom hittills böra upptagas
i 43 § barnavårdslagen. Då benämningen yrkesskola blir gemensam för
de nuvarande yrkeshemmen, hemskolorna och ungdomshemmen, synes i
4 mom. av nämnda paragraf andra punkten kunna utgå.
I samband med de nu föreslagna ändringarna torde lämpligen i 35 § barnavårdslagen
böra göras redaktionella jämkningar till vinnande av överensstämmelse
med den nuvarande lydelsen av 22 § d) samma lag.
De föreslagna lagändringarna synas böra träda i kraft den 1 juli 1946. I
en övergångsbestämmelse torde föreskrift böra meddelas att vad i lag eller
författning finnes stadgat om skyddshem efter nämnda dag skall hava avseende
å skola tillhörande harna- och ungdomsvården.
Föredraganden hemställer härefter att i enlighet med det anförda upprättat
förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn
samhällets barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslag) måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bengt Söderqvist.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946
616472
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:379 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 6 juni 19,24 a1 i texten
- Rskr. 1946:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1946/47 till skolor tillhörande hamaoch ungdomsvården jämt s. 12 i texten