Sök i Ratio Lex

Angående pensionsreglering för folkskolans Överlärare

1946-03-01 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:195, Angående pensionsreglering för folkskolans Överlärare

Dokumentets text

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

43

Nr 195.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pensionsreglering

för folkskolans Överlärare; given Stockholms slott

den 1 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelser

1) om ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglemente den

18 juli 1942 (nr 699) och

2) örn ändring i vissa delar av folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700);

dels ock bifalla det förslag i övrigt, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans tjänstepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 699).

Härigenom förordnas, att 5 § 1 och 3 morn., 12 § 2 morn., 13 § 1 och 3

mom. samt 21 § 1 mom. folkskolans tjänstepensionsreglemente den 18 juli

1942 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.1

5 §•

1 mom. Såsom tjänstepensionsavdrag---innehavda befattningen.

Där jämlikt 12 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket tjänstepensionens

grundbelopp ej må understiga det belopp, vartill det skulle hava beräknats

vid tillämpning av visst för befattningshavaren tidigare gällande tjänstepensionsunderlag,

skall för honom tillämpas det tjänstepensionsavdrag, som svarar

mot nämnda underlag.

3 mom. För lärare--— 78 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, skola,

där annat ej föranledes av stadgandena i 1 morn., såsom tjänstepensionsavdrag

för år räknat tillämpas de belopp, som här nedan angivas:

Lönegrad Överlärararvodets i Tjänste
för

folkskol- författning fastställda pensions
lärarbefatt-

minimiårsbelopp avdrag

ningen kronor kronor

I 600— 900 186

LO 16......................| 1 200—2 100 204

I 2 400—3 000 222

i 600— 900 204

LO 17......................J 1 200—2 100 222

| 2 400—3 000 243

12 §.

2 mom. För ordinarie---5 § 1 mom. andra stycket.

Har folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, frånträtt

sistnämnda befattning, utan att det föranletts av hans därom uttryckta

önskan eller något hans förvållande, skall, så framt han inom viss av Kungl.

Maj:t fastställd tid till skolöverstyrelsen ingiver anmälan örn sin önskan därom,

med avseende å den tjänstepension, vartill han må bliva berättigad, iakttagas,

att pensionens grundbelopp icke må understiga det belopp, vartill det

skulle hava beräknats, örn tjänstepensionsunderlaget för den senast innehavda

befattningen varit lika med det lägsta tjänstepensionsunderlag, som

1 Senaste lydelse av 5 § 1 mom. och 12 § 2 morn., se 1945:479.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

45

varit för honom gällande under de senaste tolv åren före distriktsöverlärarbefattningens

frånträdande. Såsom villkor härför skall dock gälla, att han

under en tid av sammanlagt minst tolv år i oavbruten följd innehaft distriktsöverlärarbefattning.

Vad i nästföregående stycke sägs skall jämväl gälla för distriktsöverlärare,

som under minst tolv år i oavbruten följd innehaft sådan befattning, därest

efter nämnda tid tjänstepensionsunderlaget för distriktsöverlärarbefattningen

på grund av minskning av överlärararvodet nedgår under det lägsta pensionsunderlag,

som för honom varit gällande under de senaste tolv åren före ändringen.

13 §.

1 mom. Såsom tjänstepensionsunderlag —--förenad anställning.

I fråga om ålders- eller förtidspension för distriktsöverlärare må, där ej

Kungl. Maj :t annorlunda förordnar, ej tillämpas högre tjänstepensionsunderlag

än som motsvarar medeltalet för år räknat av de högsta tjänstepensionsunderlag,

som varit för honom gällande under vart och ett av de senaste

tre åren före pensionsålderns inträde eller dessförinnan inträffande avgång

ur tjänst.

3 mom. För lärare--- 2 280 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra

tjänstepensionsunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

Lönegrad

Överlärararvodets i

för folkskol-

författning fastställda

Tjänstepensionsunder

lärarbefatt-

minimiårsbelopp

nian

kvinna

ningen

kronor

kronor

kronor

i 600- 900

4 236

3 996

LO 16 ............

............. 1 200—2 100

4 500

4 236

1 2 400—3 000

4 800

4 500

i 600— 900

4 500

4 236

LO 17 ............

............ 1 200—2 100

4 800

4 500

| 2 400—3 000

5 124

4 800

21 §.

1 mom. Beloppet för---— i 22 §.

Härvid iakttages

a) att i---örn förtidspension;

b) att stadgandet i 13 § 1 mom. tredje stycket skall äga motsvarande tilllämpning;

samt

c) att tid---två tredjedelar.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1046, dock att vad i kungörelsen

stadgas icke skall äga tillämpning å den, för vilken vid ikraftträdandet

gäller dessförinnan meddelat förordnande eller beslut om fastare anställning

såsom Överlärare och vilken senast den 31 augusti 1946 hos vederbörande

skolstyrelse skriftligen anmält sig icke vilja bliva underkastad de genom

kungörelsen stadgade bestämmelserna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kunni. Maj.ts proposition nr 195-

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande skola gälla följande

Övergångsbestämmelser.

1. Vad i 1 punkten första—tredje styckena övergångsbestämmelserna till

folkskolans tjänstepensionsreglemente stadgas örn befrielse från eller nedsättning

av tjänstepensionsavdrag skall icke äga tillämpning i fråga örn distriktsöverlärare

eller förutvarande sådan lärare, som gjort anmälan enligt 12 §

2 mom. tredje eller fjärde stycket reglementet.

2. Beträffande den, som den 30 juni 1946 är anställd såsom Överlärare

med arvode, till vilket statsbidrag utgår enligt kungörelsen den 12 juni 1936

(nr 307) angående statsbidrag till arvoden åt Överlärare vid folk- och småskolor,

skall vid tillämpning av detta reglemente i avseende å tid, varunder

han innehaft sådan anställning, så anses, som örn han därunder innehaft anställning

såsom distriktsöverlärare med det tjänstepensionsunderlag, som blivit

för honom gällande då han första gången erhöll befattning såsom distriktsöverlärare.

3. Om distriktsöverlärare på grund av före denna kungörelses ikraftträdande

meddelade kommunala bestämmelser om pensionering av Överlärare

kommer i åtnjutande av kommunal pension, beror på Kungl. Maj:ts prövning,

om och i vad mån honom enligt folkskolans tjänstepensionsreglemente

tillkommande förmån av sådan anledning skall minskas med förmån, tillhörande

den kommunala pensionen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

47

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av folkskolans familjepensionsreglemente

den 18 juli 1942 (nr 700).

Härigenom förordnas, att 6 § 1 och 3 morn., 10 § 2 inom. och 11 § 3 mom.

folkskolans familjepensionsreglemente den 18 juli 1942 skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.1

6 §•

1 mom. Såsom familjepensionsavdrag--- — innehavda befattningen.

Där jämlikt 10 § 2 mom. tredje stycket familjepensionstalet ej må understiga

det belopp, vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst i

nämnda stycke avsett familjepensionsunderlag, skall för vederbörande befattningshavare

tillämpas det familjepensionsavdrag, som svarar mot nämnda

underlag.

3 mom. För lärare---99 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, skola,

där annat ej föranledes av stadgandena i 1 morn., såsom familjepensionsavdrag

för år räknat tillämpas de belopp, som här nedan angivas:

Lönegrad

Överlärararvodets i

Familj e-

för folkskol-

författning fastställda

pensions-

lärarbefatt-

minimiårsbelopp

avdrag

ningen

kronor

kronor

r 600— 900

192

LO 16...........

........... 1 200 2 100

204

1 2 400—3 000

219

f 600— 900

204

LO 17...........

...........]l 200—2 100

219

l 2 400—3 000

234

10 §.

2 mom. I fråga---6 § 1 mom. andra stycket avses.

Där jämlikt 12 § 2 mom. tredje eller fjärde stycket folkskolans tjänstepensionsreglemente

tjänstepensionens grundbelopp ej må understiga det belopp,

vartill det skulle hava beräknats vid tillämpning av visst för befattningshavaren

tidigare gällande tjänstepensionsunderlag, skall med avseende

1 Senaste lydelse av 6 § 1 mom. och 10 § 2 morn., se 1945: 480.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

å familjepension, vartill rätt må föreligga efter befattningshavaren, iakttagas,

att familjepensionstalet icke må understiga det tal, vartill det skulle

hava beräknats vid tillämpning av det familjepensionsunderlag, som svarar

mot berörda tjänstepensionsunderlag.

11 §•

3 mom. För lärare--- 1 020 kronor.

För folkskollärare, som tillika innehar distriktsöverlärarbefattning, utgöra

familjepensionsunderlagen de belopp, som här nedan angivas:

Lönegrad

för folkskol- lärarbefatt- ningen

Överlärararvodets i

författning fastställda

minimiårsbelopp

kronor

Familje-

pensions-

underlag

kronor

r 600— 900

1 752

LO 16...........

...........>1 200—2 100

1 848

1 2 400—3 000

1 944

j 600— 900

1 848

LO 17...........

...........<1 200—2 100

1 944

| 2 400—3 000

2 040

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1946, dock att vad i kungörelsen

stadgas icke skall äga tillämpning å den, som icke blivit underkastad bestämmelserna

i kungörelsen denna dag örn ändring i vissa delar av folkskolans

tjänstepensionsreglemente.

I anslutning till kungörelsens ikraftträdande skall gälla följande

Övergångsbestäm m else.

Om efterlevande till distriktsöverlärare på grund av före denna kungörelses

ikraftträdande meddelade kommunala bestämmelser om pensionering

av efterlevande till Överlärare kommer i åtnjutande av kommunal pension,

beror på Kungl. Maj:ts prövning, örn och i vad mån enligt folkskolans familjepensionsreglemente

utgående förmån av sådan anledning skall minskas

med förmån, tillhörande den kommunala pensionen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts proposition nr 195.

49

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet fråga örn pensionsreglering

för folkskolans Överlärare samt anför därvid följande.

Inledning.

I proposition förut denna dag, nr 194, har framlagts förslag till reglering

av anställnings- och avlöningsförhållandena för folkskolans Överlärare m. m.

Frågan om sådan reglering har utretts av 1941 års lårarlönesakkunniga, vilka

framlagt sitt förslag i frågan i ett den 30 november 1944 avgivet betänkande

med förslag till reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för

folkskolans Överlärare m. m. (SOU 1944:64). Löneregleringspropositionen

ansluter sig i huvudsak till de sakkunnigas i betänkandet framlagda förslag.

Sålunda föreslås i propositionen, bland annat, att överlärarinstitutionen skall

göras obligatorisk i varje skoldistrikt med minst tio läraravdelningar, att

distrikt med mindre antal läraravdelningar framdeles icke skola få anställa

Överlärare, att Överlärare som tillika är skolledare för distriktets skolor, skall

erhålla benämningen distriktsöverlärare, att distriktsöverlärarna skola bliva

berättigade att utöver lärarlönen åtnjuta vissa minimiarvoden, varå några

rörliga tilläggsförmåner ej skola utgå, att det skall stå vederbörande skoldistrikt

fritt att utgiva större överlärararvode än det fastställda minimiarvodet,

men icke lägre, att minimiarvodena skola fastställas enbart med hänsyn

till antalet läraravdelningar, så att särskild prövning i varje enskilt fall

icke skall bliva erforderlig, samt att statsbidrag skall utgå med 50 procent

av distriktsöverlärarnas minimiarvode. Däremot har i propositionen icke

upptagits ett av ‘de sakkunniga i betänkandet framlagt förslag till ändring

av tillsättningsförfarandet, innebärande att överlärama hädanefter skulle

förordnas av skolöverstyrelsen och ej av vederbörande lokala skolstyrelse,

samt att de skulle förordnas för viss tid, förslagsvis högst sex år.

De föreslagna minimiarvodena framgå av följande tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 194—195. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kunert. Maj:ts proposition nr 195.

Antal liirar- avdelningar i

skoldistriktet

Minimiarvode

kronor

10—14 ..........

.......... 600

15—19 ..........

.......... 900

20—24 ..........

.......... 1 200

25—29 ..........

.......... 1 500

30—39 ..........

.......... 1800

40—49 ..........

.......... 2 100

50—59 ..........

.......... 2 400

60—74 ..........

.......... 2 700

Lägst 75 ..........

.......... 3 000

I det förenämnda betänkandet upptogo de sakkunniga till behandling

även frågan om storleken av överlärarnas pensionsförmåner. De sakkunniga

anförde härom följande (s. 41—42).

Sveriges överlärarförbund har hemställt, att överlärarna skulle erhålla högre

pension än den, som tillkommer dem såsom lärare. De sakkunniga vilja till

en början erinra om, att rektorsarvodena vid de högre kommunala skolorna

äro pensionsgrundande. Bestämmelser härom äro meddelade i tjänstepensionsreglementet

för de högre kommunala skolorna (1943:510, 21 §). Vid avgång

från rektorsbefattningen, som jämväl innefattar avgång med rätt till pension

för lärarbefattningen, utgår rektorspensionens grundbelopp med det för befattningen

gällande tjänstepensionsunderlaget, där befattningen innehafts

minst 12 år eller avgången är föranledd av olycksfall i tjänsten (grundbelopp

av hel pension). Eljest minskas tjänstepensionsunderlaget med Vibo för varje

full fjärdedel av år, varmed tjänstetiden understiger 12 år, dock med högst

24/iso (grundbelopp av avkortad pension). Under vissa försättningar kan rektorspension

utgå, även örn ordinarie lärare efter frånträdande av rektorsbefattning

kvarstår i lärarbefattningen. Tjänstepensionsunderlaget för rektorsbefattning

är lika med det tjänstepensionsunderlag, som gäller för befattning i den

lönegrad, som för rektorsbefattning vid kommunal flickskola, kommunal mellanskola

eller praktisk mellanskola med tre lönegrader och för rektorsbefattning

vid högre folkskola med en lönegrad överstiger den, som gäller för innehavaren

av rektorsbefattningen i hans egenskap av ordinarie lärare.

De sakkunniga anse, att distriktsöverlärare liksom nämnda rektorer böra

tillförsäkras större pensionsförmåner genom statens pensionsanstalt än som

tillkomma dem såsom lärare. Därvid böra tillämpas minst två olika pensionsunderlag

allt efter minimiarvodets storlek, överlärarnas arvoden äro visserligen

icke avsedda att motsvara olika löneklasser, men arvodena torde vara

av sådan natur, att de kunna bliva pensionsgrundande enligt de principer, som

uttalats av 1938 års pensionssakkunniga (SOU 1941:10 s. 51 och 52). Den

närmare utformningen av pensionsbestämmelserna torde böra bliva föremål

för särskild utredning.

Då det på vissa håll rått ovisshet, huruvida skoldistrikten för närvarande

äga rätt att tillförsäkra överlärarna särskilda kommunala pensionsförmåner,

vilja de sakkunniga framhålla, att en dylik rätt måste anses tillkomma

skoldistrikten även efter det förbud införts mot kommunala pensionstillägg

till lärarna. Då skoldistrikten enligt de sakkunnigas förslag skola äga rätt att

tillerkänna överlärarna högre arvoden än minimiarvodena, böra distrikten även

framdeles äga rätt att tillerkänna dem högre pensionsförmåner än de statligt

bestämda.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

51

I anledning av vad 1941 års lärarlönesakkunniga sålunda uttalat angående

särskild utredning av frågan om pensionsbestämmelsernas utformning anbefallde

Kungl. Majit genom beslut den 5 oktober 1945 statens pensionsanstalt

att upprätta och till Kungl. Majit inkomma med förslag till de pensionsbestämmelser,

som bleve erforderliga, därest anställnings- och avlöningsförhållandena

för folkskolans Överlärare komme att regleras i huvudsaklig överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag och överlärararvodena medgåves bliva pensionsgrundande

på sätt de sakkunniga i betänkandet ifrågasatt.

Till åtlydnad av det givna uppdraget har statens pensionsanstalt med skrivelse

den 22 december 1945 överlämnat förslag till erforderliga pensionsbestämmelser

i ämnet.

över pensionsanstaltens förslag lia infordrade utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen

den 30 och av statskontoret den 31 januari 1946.

Statens pcnsionsanstalts förslag.

Statens pensionsanstalts första förslag gäller frågan, örn distriktsöverlärarna

böra erhålla rätt till förordnandepension i likhet med bland andra rektorerna

vid de högre kommunala skolorna. I denna fråga uttalar pensionsanstalten,

att denna — med hänsyn till att anställning såsom distriktsöverlärare

synes kunna anses såsom mera fast än anställning såsom rektor -—- icke finner

det motiverat att bereda distriktsöverlärama tjänstepensionsrätt av liknande

slag som den för rektorerna gällande tjänstepensionsrätten. Pensionsanstalten

anser dock att möjlighet skäligen bör beredas distriktsöverlärare, vilkens förordnande

utan något hans förvållande upphör, att kvarstå vid de för överlärar - befattningen gällande pensionsunderlagen och pensionsavdragen. Såsom villkor

härför bör dock fordras, att överlärarförordnande innehafts viss tid, förslagsvis

10 år, i följd.

Beträffande härefter pensionsförmånernas storlek framlägger pensionsanstalten

två alternativa förslag, det ena med differentierade pensionsunderlag

och det andra med enhetliga pensionsunderlag för alla distriktsöverlärare.

Pensionsanstalten finner för egen del övervägande skäl tala för att enhetliga

pensionsunderlag skola bestämmas för distriktsöverlärama.

Alternativ 1. Differentierade pensionsunderlag.

Pensionsanstalten anför i fråga örn detta alternativ följande.

Tjänstepensionsunderlagen böra enligt pensionsanstaltens mening i alternativet

med differentierade sådana underlag bestämmas till de belopp, som

sammanfalla med tjänstepensionsunderlag enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

för lönegrader tillhörande löneplan A i civila avlöningsreglementet.

Härvid bör lämpligen i fråga örn varje särskilt överlärararvode tillses,

att vid bestämningen av underlag icke tillämpas högre lönegrad än att densammas

med rörligt tillägg och kristillägg ökade slutlön icke för någon ortsgrupp

överstiger slutlönen inklusive tilläggsförmåner i folkskollärartjänsten,

ökad med överlärararvodet. Detta skulle innebära en uppdelning av arvodesbeloppen

på vissa grupper med gemensamt tjänstepensionsunderlag för de i

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

varje grupp innefattade arvodesbeloppen. Ökningen av tjänstepensionsunderlaget

över underlaget för folkskollärarbefattningen kommer att för varje grupp

motsvara ett visst procenttal av det genomsnittliga arvodet för gruppen. Enligt

anstaltens mening bör grupperingen göras sådan, att nämnda procenttal icke

blir större för en högre arvodesgrupp än för en lägre sådan grupp. Från nu

angivna utgångspunkter erhålles i fråga örn manlig distriktsöverlärare i lönegraden

Lo 17 en indelning i tre grupper, omfattande, första gruppen arvodesbeloppen

600 och 900 kronor, andra gruppen arvodesbeloppen 1 200, 1 500,

1 800 och 2 100 kronor samt tredje gruppen arvodesbeloppen 2 400, 2 700 och

3 000 kronor. Härvid bör tjänstepensionsunderlaget motvärn, för första gruppen

det för lönegraden A 18 gällande beloppet eller 4 500 kronor, för andra

gruppen det för lönegraden A 19 (och A 20) gällande beloppet eller 4 800

kronor samt för tredje gruppen det för lönegraden A 21 gällande beloppet

eller 5 124 kronor.

I anslutning till vad ovan anförts böra tjänstepensionsunderlagen för Överlärare

i ovannämnda tre olika arvodesgrupper fastställas, för kvinnlig befattningshavare

i Lo 17 och för manlig befattningshavare i Lo 16 till 4 236, 4 500

och 4 800 kronor, motsvarande de för lönegraderna A 17, A 18 respektive

A 19 (och A 20) gällande underlagen samt för kvinnlig befattningshavare i

Lo 16 till 3 996, 4 236 och 4 500 kronor, motsvarande de för lönegraderna

A 16, A 17 respektive A 18 gällande underlagen.

Familjepensionsunderlagen böra liksom tjänste- och familjepensionsavdragen

bestämmas, för befattningshavare i Lo 17 till de i sådant hänseende för

lönegraderna A 18, A 19 och A 21 gällande beloppen samt för befattningshavare

i Lo 16 till de för lönegraderna A 17, A 18 och A 19 gällande beloppen.

Vid genomförande av detta alternativ erfordras, påpekar pensionsanstalten,

vissa bestämmelser för beräkningen av pension i det fall, att pensionsunderlaget

för en och samma befattning och för samme befattningshavare varit

olika under olika perioder.

Alternativ 2. Enhetliga pensionsunderlag.

Beträffande detta alternativ anför pensionsanstalten.

Vid alternativet med enhetliga tjänstepensionsunderlag synas dessa böra

bestämmas med tillämpning av de förut omförmälda av 1938 års pensionssakkunniga

angivna principerna. Härvid skulle möjligen kunna anses tveksamt,

huruvida underlaget bör fastställas till det lägsta eller det näst lägsta

av de belopp, som av anstalten förordats vid alternativet med differentierade

underlag. Enligt vissa av de sakkunniga meddelade uppgifter beträffande

fördelningen av antalet Överlärare på de olika arvodesbeloppen skulle ett val

av det högre underlaget visserligen medföra att för det övervägande

antalet lärare komme att gälla tjänstepensionsunderlag, som vid nu tillämpliga

procenttal för beräkning av rörligt tillägg och kristillägg kunde anses

mera förmånligt avvägda än som följer av vanliga pensioneringsprinciper.

Med hänsyn till att det här är fråga om minimiarvoden anser pensionsanstalten

emellertid att man vid frågans lösning bör göra en mera summarisk

avvägning, och har anstalten därför funnit sig böra föreslå, att tjänstepensionsunderlaget

för distriktsöverlärare i förevarande alternativ fastställes till

det högre av ifrågavarande belopp eller, för befattningshavare i Lo 17 för

man 4 800 kronor och för kvinna 4 500 kronor samt för befattningshavare

i Lo 16 för man 4 500 kronor och för kvinna 4 236 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

53

Utlåtandena.

Statskontoret anser i likhet med pensionsanstalten, att åt distriktsöverlärarna,

trots föreliggande likheter i anställnings- och avlöningshänseende,

icke bör beredas tjänstepensionsrätt av sådant slag, som gäller för rektorerna

vid de högre kommunala skolorna i deras egenskap av förordnandetjänstemän.

Såväl skolöverstyrelsen som statskontoret anse i likhet med pensionsanstalten,

att distriktsöverlärare, vars förordnande upphört utan något hans förvållande,

bör efter återgång till folkskollärartjänst få kvarstå vid de för överlärarbefattningen

gällande pensionsunderlagen och pensionsavdragen, under

förutsättning att förordnandet innehafts under viss längre tid. I fråga om

denna förutsättning anse emellertid båda remissmyndigheterna, att för förmånens

åtnjutande bör krävas, att överlärarförordnandet varat minst 12 år,

i likhet med vad som gäller för rektorerna vid de statliga läroverken och vid

de högre kommunala skolorna.

Beträffande pensionsförmånernas storlek finner skolöverstyrelsen övervägande

skäl tala för pensionsunderlagens uppdelning i grupper. Överstyrelsen

hänvisar härvid till de av 1941 års lärarlönesakkunniga föreslagna

minimiarvodena, vilka avvägts med hänsyn till att antalet läraravdelningar

samt arbetsuppgifternas art och omfattning äro mycket växlande i olika

distrikt. Överstyrelsen förordar pensionsanstaltens förslag med i tre grupper

differentierade pensionsunderlag.

Statskontoret upptar först till behandling det av pensionsanstalten förordade

alternativet med enhetliga pensionsunderlag. Ämbetsverket finner sig

icke kunna tillstyrka detta alternativ. Motiveringen härför återfinnes i följande

uttalanden i remissvaret.

Såsom pensionsanstalten själv framhållit kommer den föreslagna pensionsställningen

att medföra, att tjänstepensionsunderlaget för det övervägande

antalet Överlärare blir mera förmånligt avvägt än vad som följer av vanliga

pensioneringsprinciper. För distriktsöverlärare med högst 14 läraravdelningar

skulle sålunda förhöjningen av tjänstepensionsunderlaget i det närmaste

belöpa sig till samma belopp som överlärararvodet. Enligt den av

1941 års lärarlönesakkunniga framlagda utredningen (betänkandet s. 66)

uppgick år 1942 antalet skoldistrikt i landet med minst 10 läraravdelningar

till 665. Därav hade icke mindre än 286 distrikt högst 14 läraravdelningar.

Av distriktsöverlärarna i dessa distrikt, betydligt överstigande en tredjedel

av det totalantal, varpå de sakkunniga grundat sina kostnadsberäkningar,

skulle alltså övervägande delen bli klart överkompenserade i pensionshänseende.

Ett dylikt resultat torde icke låta sig väl förenas med de av 1938

års pensionssakkunniga angivna principerna för hänsynstagande vid pensionsbestämningen

till avlöningsförmån utöver lön. Ej heller kan statskontoret

finna resultatet ur kostnadssynpunkt godtagbart. Den omständigheten

att skoldistrikten skulle äga höja arvodesbeloppen, bör enligt statskontorets

mening rimligen icke få tjäna såsom skäl för en dylik förbättring av de väsentligen

av statsmedel bekostade pensionerna.

Statskontoret finner sig alltså av nu angivna skäl icke kunna tillstyrka en

reglering av distriktsöverlärarnas pensionsförhållanden efter de av pensions
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Monts proposition nr 195.

anstalten förordade grunderna. Med hänsyn till den avsevärda skillnaden

mellan de föreslagna högsta och lägsta arvodesbeloppen torde det å andra

sidan icke innebära en skälig avvägning att i pensionshänseende generellt

placera överlärarna endast en lönegrad högre än vad som gäller för den

innehavda folkskollärartjänsten. Detta skulle bl. a. innebära, att för Överlärare

med högsta arvodet 3 000 kronor ett belopp av allenast 432 kronor

blir pensionsgrundande. Vid dylikt förhållande torde det bliva ofrånkomligt

att frångå systemet med enhetligt pensionsunderlag trots de därmed förknippade

fördelarna.

Sedan statskontoret sålunda avvisat alternativet med enhetliga pensionsunderlag,

uttalar ämbetsverket, att vid bestämmande av differentierade pensionsunderlag

kategoriindelningen i pensionshänseende av överlärarna syntes

kumla begränsas till att omfatta endast två grupper med gemensamt

pensionsunderlag för alla till respektive grupp hörande arvodesbelopp. Med

utgångspunkt från denna indelning framlägger statskontoret följande förslag.

Till ena gruppen symes böra hänföras Överlärare med högst 29 läraravdelningar,

alltså med arvodesbelopp från 600—1 500 kronor. Den andra gruppen

skulle då innefatta Överlärare med 30 läraravdelningar och däröver och

omsluta arvoden från 1 800—3 000 kronor. För första gruppen, således för

Överlärare med högst 29 läraravdelningar, synes därvid böra fastställas pensionsunderlag

enligt lönegrad, som med en enhet överstiger den lönegrad,

till vilken vederbörande folkskollärartjänst hör, således samma underlag

som pensionsanstalten i sitt förslag örn differentierade pensionsunderlag förordat

för grupp 1. För Överlärare med minst 30 läraravdelningar synes åter

böra gälla pensionsunderlag enligt lönegrad, som med två enheter överstiger

lönegraden för folkskollärartjänsten. För denna grupp föreslås alltså enahanda

underlag som av pensionsanstalten förordats för grupp 2.

Departementschefen.

I likhet med 1941 års lärarlönesakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna

anser jag skäligt, att i tjänste- och familjepensionsavseende hänsyn

tages till de minimiarvoden, som skola tillkomma folkskolans Överlärare.

Av vad skolöverstyrelsen och statskontoret anfört synes mig framgå, att alternativet

med enhetliga pensionsunderlag icke lämpligen bör genomföras

för överlärama. Jag förordar därför införande av ett system med differentierade

pensionsunderlag. Två sådana system hava föreslagits, nämligen dels

pensionsanstaltens av skolöverstyrelsen tillstyrkta alternativ med differentiering

på tre grupper, deisi ock av statskontoret föreslagen differentiering på

två grupper. Med hänsyn till det stora antalet olika minimiarvoden och till

den betydande spännvidden mellan största och minsta minimiarvodet anser

jag en differentiering på tre grupper vara mest lämplig. Jag tillstyrker därför,

att överlärarnas pensionsförmåner fastställas i enlighet med det av pensionsanstalten

framlagda alternativet med differentierade pensionsunderlag.

Till pensionsanstaltens förslag, att överlärarna icke skola äga rätt till s. k.

förordnandepension men att distriktsöverlärare, vars förordnande upphört

utan något hans förvållande, må under viss förutsättning få kvarstå vid

de för överlärarbefattningen gällande pensionsunderlagen och pensionsav
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 195.

55

dragen, kan jag i stort sett ansluta mig. Den av remissmyndighetema föreslagna

jämkningen av den ifrågavarande förutsättningen torde dock böra genomföras.

Den sålunda föreslagna pensionsregleringen torde böra träda i kraft den 1

juli 1946.

Vissa särskilda spörsmål rörande pensionsregleringen.

Statens pensionsanstalt har i sin skrivelse till slut till behandling upptagit

vissa särskilda spörsmål rörande pensionsregleringen samt därvid anfört och

föreslagit bland annat följande.

I fråga örn distriktsöverlärare, som före de nya bestämmelsernas ikraftträdande

innehaft anställning såsom Överlärare med arvode, till vilket statsbidrag

utgått enligt kungörelsen den 12 juni 1936 (nr 307) angående statsbidrag

till arvoden åt Överlärare vid folk- och småskolor, bör i pensionshänseende

så anses, som om han under tid för sådan anställning innehaft tjänst

såsom distriktsöverlärare. Fyllnad i de å den föregående anställningstiden

belöpande pensionsavdragen bör ej uttagas. Ej heller böra pensionsförmånerna

underkastas en däremot svarande särskild avkortning.

Lärarlönesakkunniga hava uttalat, att vederbörande skoldistrikt skall vara

oförhindrat att bereda distriktsöverlärare kommunala tillägg till såväl överlärararvoden

som pensionsförmåner. Beträffande de distriktsöverlärare, som

icke före de nya bestämmelsernas ikraftträdande innehaft motsvarande anställning,

torde få förutsättas, att den eventuella kommunala tilläggspensioneringen

begränsas under hänsynstagande till den statliga pensionen. I fråga

om distriktsöverlärare, som tidigare innehaft sådan anställning och vilken på

grund därav varit tillförsäkrad rätt till kommunal pension, torde det emellertid

kunna inträffa, att bestämmelserna för denna pension äro sådana, att

summan av den statliga och kommunala pensionen kan komma att bliva

högre än vad som kan anses skäligt. Med hänsyn härtill anser pensionsanstalten,

att bestämmelserna i folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen

om sammanträffande förmåner övergångsvis böra tiliämpas beträffande

kommunala tilläggspensioner för distriktsöverlärare.

Överlärare, som före pensionsregleringens ikraftträdande vunnit fastare

anställning såsom Överlärare men ändock kommer att förordnas såsom distriktsöverlärare,

bör undantagas från tillämpning av de nya bestämmelserna.

Förutsättning för undantaget bör emellertid vara, att befattningshavaren

inom viss tid — förslagsvis en månad från ikraftträdandet räknat —

hos skolstyrelsen skriftligen anmäler sin önskan därom. Sålunda undantagen

distriktsöverlärare bör ej heller framdeles bliva underkastad de nya

bestämmelserna.

Vad pensionsanstalten sålunda föreslagit har icke föranlett någon erinran

från remissmgndigheternas sida.

Pensionsanstaltens förslag i nu nämnda hänseenden lia icke givit mig anledning

till erinran.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 195.

Vid ordnandet av distriktsöverlärarorganisationen har förutsatts, att distriktsöverlärare

endast skola finnas anställda i skoldistrikt med minst tio

läraravdelningar men att de Överlärare, som nu finnas i mindre skoldistrikt

— och som icke avses skola benämnas distriktsöverlärare — skola kunna

bibehållas övergångsvis. Den i det föregående föreslagna pensionsregleringen

berör icke dessa Överlärare, vilkas minimiarvoden komma att bliva väsentligt

lägre än arvodena för distriktsöverlärarna. Till vikariat å distriktsöverlärarbefattning

bör självfallet ej tagas hänsyn i pensionshänseende

Hemställan.

Den av mig förordade pensionsregleringen bör föranleda vissa ändringar

i folkskolans pensionsreglementen. Vid statens pensionsanstalts skrivelse finnas

fogade förslag till kungörelser örn dylika ändringar. Dessa förslag ha

undergått vidare bearbetning, bland annat föranledd av att lärarlönesakkunnigas

förslag om ändring av formen för tillsättning av Överlärare icke upptagits

i samband med löneregleringen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förenämnda förslag till kungörelser,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter

i övrigt, som må befinnas erforderliga i anledning av den

föreslagna pensionsregleringen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Westerlind.

4674S7. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:411 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familiepensionsreglementena, m. m a1 i texten
  2. BU 1946:63 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts propositioner med förslag till vissa ändringar i allmänna tjänsteoch familjepensionsreglementena, m. m., dels ock Ku s. 1 i texten