Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten m. m. för länsstyrelserna

1946-01-09 · 38 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:197, Angående vissa byggnadsarbeten m. m. för länsstyrelserna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsarbeten

m. m. för länsstyrelserna; given Stockholms

slott den 8 mars 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF,

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, social- och finansdepartementen

anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Nilsson:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t å

kapitalbudgeten under statens allmänna fastiglietsfond (bil. 5, punkten 120)

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret

1946/47 beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor. Jag anhåller

nu att ånyo få anmäla denna fråga.

I skrivelse den 13 juli 1944 meddelade byggnadsstyrelsen, att den betydande

utvidgning av länsstyrelsernas arbetsområden och därav föranledd

personalökning, som ägt rum under de senaste åren, för samtliga länsstyrelser

och dem närstående institutioner hade föranlett behov av ytterligare

lokalutrymmen. För vissa länsstyrelser hade åtgärder att bereda ökade lokaler

redan beslutats eller förslag härtill framlagts, för vissa andra pågingo

Bihang till riksdagens protokoll l!)iC>. 1 sami. Nr 197.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

utredningar i dessa frågor. Skrivelsen utmynnade i en hemställan om medel

till utredningar rörande lämpligaste sältet att tillgodose de lokalbehov, som

uppträtt vid de återstående länsstyrelserna. Med anledning härav bemyndigade

Kungl. Maj:t den 11 augusti 1944 byggnadsstyrelsen att för verkställande

av utredning rörande anskaffande av ökade lokaler åt nämnda länsstyrelser

taga i anspråk visst belopp från anslaget till utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m.

Sedan byggnadsstyrelsen avlät berörda .skrivelse hava samtliga länsstyrelser

fått sig tilldelade nya arbetsuppgifter, varigenom ytterligare behov av utrymmen

uppstått. Vidare hava vägförvaltningama svällt ut till en omfattning,

som icke var beräknad vid tidpunkten för styrelsens framställning.

Även för länsarkitektkontoren har en ökad arbetsbelastning medfört behov

av större och ändamålsenligare lokaler. Denna utveckling bar haft till följd,

att frågan örn ökade utrymmen för länsstyrelserna och dem närstående institutioner

blivit synnerligen aktuell. För närvarande torde icke någon av länsstyrelserna

förfoga över tillräckliga och ändamålsenliga lokaler, och på ett

flertal platser har detta förhållande medfört betydande olägenheter för

själva arbetet, bortsett från att personalen icke kunnat beredas rimliga lokalförhållanden

i tjänsten.

I detta läge hava ytterligare krav på lokaler för länsstyrelsernas räkning

framkommit genom omläggningen av folkbokföringen och uppbördsförfarandet.

Vidare skola i anslutning till de nya uppbördsavdelningama lokaler

beredas vissa av häradsskrivarna, varjämte utrymmen krävas för den förstatligade

lantbruksingenjörsinstitutionen och för arbetsförmedlingarna i länen.

Dessutom torde den pågående utredningen rörande lantmäteriväsendets

omorganisation kunna förväntas medföra anspråk på tjänstelokaler åt de nuvarande

disiriktslantmätama.

Med hänsyn till föreliggande lokalbehov uppdrog Kungl. Majit redan i

samband med avlåtandet av propositionen 1945:312 angående anslag till

anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar

åt byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande de örn- och tillbyggnader

av landsstatshusen eller de nybyggnader för länsstyrelserna och

dem närstående institutioner, som kunde bliva erforderliga för att tillgodose

det framtida lokalbehovet efter genomförande av den i propositionen 1945:

282 föreslagna omorganisationen av folkbokföringen, samt med beaktande

av de organisationsförslag i övrigt, till vilka hänsyn lämpligen kunde tagas

i detta sammanhang.

Med skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen framlagt resultaten

av det inom styrelsen bedrivna utredningsarbetet samt därav föranledda

förslag. Styrelsen har härvid anmärkt, att vid de förslag till ny- och tillbyggnader

för länsstyrelsernas räkning, som för närvarande utarbetades, där

så läte sig göra erforderliga utrymmen beräknades även för de statliga institutioner,

för vilka för närvarande lokaler förhyrdes, för att dessa så vitt

möjligt måtte kunna beredas plats inom kronans fastigheter.

Den nya fögderiindelningen i riket hade dock fastställts först den 18 januari

1946 och exakta uppgifter rörande det lokalbehov, som uppstått för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

3

häradsskrivarkontoren, hade sålunda icke förelegat förrän i utredningens

slutskede. På gi-und härav hade det i föreliggande förslag endast vid ett fåtal

länsstyrelser varit möjligt att taga hänsyn till detta lokalbehov genom att

lämpligt reservutrymme kunnat användas för ändamålet. Styrelsen avsåge

dock att vid det slutliga utformandet av ritningarna i görligaste mån bereda

utrymme för häradsskrivarkontoren.

Byggnadsstyrelsen erinrar slutligen om, att det vid vissa länsstyrelser alltjämt

kunde tänkas nödvändigt att förvärva ytterligare tomtmark för att tillfredsställa

framdeles uppkommande lokalbehov. Styrelsen bomme att allt

framgent ägna denna fråga nödig uppmärksamhet.

Jag övergår nu till att behandla de olika länsstyrelsernas lokalfrågor var

för sig och kommer därvid att upptaga jämväl några av byggnadsstyrelsen

tidigare gjorda, länsstyrelsernas lokalbehov berörande framställningar, vilka

hittills icke blivit anmälda för Kungl. Maj:t.

1. Länsstyrelsen i Stockholms län.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 meddelar byggnadsstyrelsen, att länsstyrelsens

i Stockholms län nuvarande lokaler vore otillräckliga samt även

i andra avseenden otillfredsställande och att någon till- eller påbyggnad av

länsstyrelsens hus, det så kallade Preisiska huset, Drottninggatan 36, icke

vore möjlig att verkställa. Byggnadsstyrelsen ansåge dock, alt nybyggnad på

annan plats ej borde ifrågasättas, då lokalernas belägenhet vore synnerligen

lämplig och då inom den till Preisiska huset angränsande, staten tillhöriga

fastigheten Skansen nr 17, Beridarebansgatan 17, funnes utrymme för att tillgodose

länsstyrelsens lokalbehov även på längre sikt. Detta utrymme kunde

dock icke för närvarande till någon större del tagas i anspråk, enär byggnaden

i huvudsak disponerades av Överståthållarämbetet och av privata hyresgäster,

för vilka kontrakten vid nu gällande hyreslagstiftning icke kunde uppsägas.

Vissa av de uthyrda lokalerna hade emellertid redan nu kunnat tagas

i anspråk för länsstyrelsens räkning genom att hyresgästerna erbjudits och

godtagit motsvarande utrymmen inom den tidigare av norska staten disponerade

fastigheten Vasagatan 36, varest byggnadsstyrelsen bemyndigats vidtaga

förhyrningar för kronans räkning i avvaktan på att förhandlingarna

om förvärv av fastigheten skulle leda till resultat. Härigenom skulle länsstyrelsen

kunna beredas viss lättnad i sina lokalsvårigheter. I samband med

frågan om överståthållarämbetets slutliga förläggning, varom utredning för

närvarande påginge inom byggnadsstyrelsen, avsåge styrelsen även att utreda,

huru fastigheten Skansen nr 17 lämpligen borde utnyttjas för länsstyrelsen

och denna närstående institutioner samt vilka ombyggnadsarbeten, som därvid

påfordrades inom Preisiska huset. Tills vidare måste emellertid provisoriska

åtgärder tillgripas beträffande länsstyrelsen för att i görlig mån tillgodose

föreliggande lokalbehov.

En lösning av lokalfrågorna för länsstyrelsen i Stockholms län sammanhänger

bland annat med spörsmålet örn överståthållarämbetets förläggning,

varom utredning för närvarande pågår. Med hänsyn härtill har byggnads
-

Departements•

chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunot. Maj.ts proposition nr 197.

styrelsen icke kunnat framlägga något slutligt ombyggnadsförslag beträffande

länsstyrelsens nuvarande fastighet och en därintill gränsande, kronan likaledes

tillhörig fastighet, vilken disponeras såväl av Överståthållarämbetet

och länsstyrelsen som av privata hyresgäster men är avsedd att huvudsakligen

upplåtas åt länsstyrelsen. Länsstyrelsens lokalbehov torde därför tills

vidare i görlig mån få tillgodoses genom provisoriska åtgärder. Hithörande

frågor torde framdeles få anmälas för Kungl. Maj:t.

2. Länsstyrelsen i Uppsala län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 2 framställda förslag

anvisade riksdagen (skrivelse nr 23) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 till Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län ett investeringsanslag

av 250 000 kronor. Anslaget avses för inredning av de odisponerade

utrymmena inom våningen 3 trappor upp i Uppsala slott.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 meddelar byggnadsstyrelsen, att sålunda

beslutade åtgärder icke kunde tillgodose hela det för länsstyrelsen och

denna närstående statsinstitutioner föreliggande lokalbehovet. Byggnadsstyrelsen

erinrar vidare, hurusom styrelsen i skrivelse den 22 februari 1945

framhållit, bland annat, att utredning angående anskaffandet av ytterligare

lokaler för länsstyrelsen fortginge, därvid övervägdes att uppföra antingen

en flygel invid slottets norra torn eller en fristående nybyggnad i slottets

närhet väster örn Stockholmsvägen. Därmed hade byggnadsstyrelsen avsett

att bereda utrymmen åt länsstyrelsens folkbokförings- och uppbördsavdelningar,

landsfogden, lantbruksingenjören, vägförvaltningen, egnahemsnämnden

och länsarkitektkontoret.

Sedan denna tidpunkt hade emellertid, anför byggnadsstyrelsen, nya omständigheter

tillkommit, som enligt styrelsens mening ändrat förutsättningarna

för lokalfrågornas lösning. Den 30 november 1945 hade Kungl. Majrt

sålunda godkänt ett avtal örn förvärv för postverkets räkning av tomterna

nr 3, 12 och 14 i kvarteret Draken i Uppsala — av vilket kvarter den övriga

delen redan vore i kronans ägo och disponerades av telegrafverket — samt

ställt för förvärvet erforderliga medel till generalpoststyrelsens förfogande.

På det sålunda nytillkomna tomtområdet, som vore av betydande omfattning,

hade avsetts att uppföra ett nytt posthus, vilket för att ett ändamålsenligt

bebyggande av området skulle ernås, måste givas sådan storlek, att betydande

utrymmen bomme att erhållas utöver vad som erfordrades för postverkets

egen räkning. Detta utrymme borde i första band lämpligen tagas i

anspråk för att tillgodose lokalbehovet för de statsinstitutioner, som icke

oundgängligen måste förläggas i direkt samband med länsstyrelsen. Efter

samråd med länsstyrelsen ville byggnadsstyrelsen därför föreslå, att till det

blivande posthuset förlädes vägförvaltningen, vars nuvarande förhyrda lokaler

vore otillräckliga och otillfredsställande, samt egnahemsnämnden och

lantbruksingenjören. Inom Uppsala slolt skulle i så fall endast behöva beredas

lokaler åt den egentliga länsstyrelsen med dess nytillkomna avdelningar

för folkbokföring och uppbörd samt åt landsfogden och länsarkitektkontoret.

Enligt vad byggnadsstyrelsen inhämtat komme endast en av länets tre hä
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

5

radsskrivare att vara stationerad i Uppsala, och från länsstyrelsens sida hade

icke ansetts oundgängligt att denne placerades inom slottet, varför även häradsskrivarkontoret

skulle kunna förläggas till det nya posthuset. Hemställan

örn erforderligt anslag till posthusets uppförande torde, enligt vad byggnadsstyrelsen

erfarit, komma att av generalpoststyrelsen ingivas till Kungl. Majit

innevarande år.

Beträffande möjligheterna att inom Uppsala slott för länsstyrelsens räkning

disponera ytterligare utrymmen anför byggnadsstyrelsen i huvudsak

följande.

Att för länsstyrelsens behov få disponera de utrymmen i södra tornet, som

för närvarande utnyttjas av fångvårdsstyrelsen såsom bostäder för viss vaktpersonal

vid fängelset, har visat sig icke möta hinder från fångvårdsstyrelsens

sida. Utom dessa bostäder, länsstyrelsens ämbetslokaler och landshövdingebostället

finnas för närvarande inom slottet den så kallade rikssalen

med biutrymmen, lantmäterikontoret och landsarkivet. Vidare upptages

översta delen av södra tornet av en staden tillhörig vattencistern, som uppställts

här med stöd av Kungl. Maj:ts medgivande den 24 april 1903 och som

skall få kvarstå till dess lokalerna erfordras för annat ändamål. Något beskärande

av rikssalens utrymmen torde icke kunna sättas i fråga. Man borde

snarare överväga, örn icke vissa av de till rikssalen hörande bilokalema

i samband med här ifrågasatta byggnadsarbeten borde omgrupperas och något

utökas. Lantmäterikontorets lokalfråga synes för närvarande icke kräva

några åtgärder, och därest länsarkitektkontoret inrymmes i slottet, innebär

det en viss fördel ur arbetssynpunkt att lantmäterikontoret kvarbliver. En utflyttning

av landsarkivet kan givetvis övervägas och vore i och för sig behövlig

men skulle innebära, att en för ändamålet särskilt avsedd nybyggnad

måste uppföras. Vidare äro de lokaler landsarkivet för närvarande disponerar

av sådan art, att de icke äro särskilt ägnade alt omändras till vanliga

tjänsterum. Med anledning härav anser sig byggnadsstyrelsen icke för närvarande

böra framlägga förslag om landsarkivets utflyttande från slottet. Fråga

härom torde emellertid kunna uppstå inom en icke alltför avlägsen framtid,

då landsarkivets utrymmen äro mycket hårt utnyttjade.

De utredningar, som länsarkitektkontoret på byggnadsstyrelsens anmodan

verkställt i samråd med länsstyrelsen, hade, uttalar byggnadsstyrelsen, givit

vid handen, att de nu aktuella lokalbehoven skulle kunna tillgodoses genom

att även södra tornet foges i anspråk för länsstyrelsens räkning. Tornets tre

nedre våningar skulle inredas för folkbokförings- och uppbördsavdelningarna.

och sedan fångvårdsstyrelsen utrymt sina lokaler, .skulle våningarna 3

och 4 trappor upp iordningställas för länsarkitektkontoret. Härutöver erfordrades

vissa åtgärder för att öka brandsäkerheten, särskilt med hänsyn till

lantmäterikontorets arkiv. Med denna lösning skulle i framtiden ytterligare

utvidgningar av länsstyrelsens lokaler inom slottet kunna genomföras i mån

av behov, eventuellt i samband med utflyttande av lantmäterikontoret, landsarkivet

och länsarkitektkontoret.

I samband med dessa arbeten borde enligt byggnadsstyrelsen en nödvändig

ompulsning av slottets fasader jämte utbyte av fönstersnickerier verkställas.

Kostnaderna härför beräknades till 150 000 kronor.

Kostnaderna för de för närvarande erforderliga åtgärderna i tornet hade styrelsen

uppskattat lill 150 000 kronor, i vilket belopp de förutnämnda brand
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

” Kungl. Maj-.ts proposition nr 197.

säkerhetsåtgärderna inbegripits. Byggnadsstyrelsen hemställer, att nämnda

två belopp örn vartdera 150 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

De lokalutrymmen, som länsstyrelsen i Uppsala län och denna närstående

institutioner förfoga över, lia på grund av de alltfort ökande arbetsuppgifterna

sedan länge varit otillräckliga. Byggnadsstyrelsen har redan tidigare övervägt

en lösning av lokalfrågan genom uppförande av en flygel till slottet eller

en nybyggnad i slottets närhet.

Sedan 1945 års höstriksdag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisat medel till inköp tor postverkets räkning av tomter inom kvarteret

Draken i Uppsala, har en ny lösning av frågan yppat sig genom att vissa

utrymmen i ett blivande posthus i staden skulle kunna ställas till disposition

även för andra statsorgan. Byggnadsstyrelsen har nu, efter samråd med

länsstyrelsen, föreslagit, att vägförvaltningens, egnahemsnämndens, lantbruksingenjörens

och den i Uppsala stationerade häradsskrivare^ lokaler

skulle förläggas till det nya posthuset. Den egentliga länsstyrelsen jämte folkbokförings-

och uppbördsavdelningarna samt landsfogden och länsarkitektkontoret

skulle i så fall inrymmas i slottet. Tills vidare skulle emellertid, enligt

byggnadsstyrelsens förslag, endast slottets södra torn inredas för folkbokförings-

och uppbördsavdelningarna samt, sedan fångvårdsstyrelsen utrymt

sina lokaler i tornet, jämväl för länsarkitektkontoret.

Jag finner mig böra i princip biträda byggnadsstyrelsens förslag om förläggande

av vissa institutioner till en blivande nybyggnad för postverket. Frågan

om anvisande av medel till posthusbyggnaden torde framdeles, sedan förslag

i ämnet avgivits av generalpoststyrelsen, få anmälas för Kungl. Maj:t. I

samband härmed torde de olika institutionernas lokalfrågor få upptagas till

närmare prövning.

Vad angår förslaget örn inredning av slottets södra torn samt vidtagande

av vissa brandskyddsåtgärder finner jag detta ändamålsenligt. Den härför

erforderliga kapitalinvesteringen, 150 000 kronor, torde böra omedelbart avskrivas.

Då investeringen delvis föranledes av behovet av lokaler för länsstyrelsens

folkbokföringsavdelning torde, därest riksdagen icke finner anledning

till erinran häremot, det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget

till Anordnande av provisoriska lokaler för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar,

varå tillräcklig behållning föreligger, få tagas i anspråk

för ändamålet. Vid bifall till mitt förslag skulle alltså något särskilt anslag

icke behöva anvisas för nästa budgetår.

Byggnadsstyrelsen har slutligen hemställt om anvisande av 150 000 kronor

till omputsning av fasaderna på Uppsala slott. En dylik omputsning torde få

anses vara av behovet påkallad. Med hänsyn till att inredningsarbeten under

den närmaste tiden komma att bedrivas såväl i våningen 3 trappor upp i

norra delen av slottet som i södra tornet anser jag lämpligt, att medel nu

anvisas för ändamålet i form av ett investeringsanslag, vilket omedelbart

bör avskrivas. Avskrivningsfrågan torde i annat sammanhang få anmälas av

chefen för finansdepartementet. Jag tillstyrker, att anslag till omputsningen

äskas för nästa budgetår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj:ts proposition nr 197.

7

3. Länsstyrelsen i Södermanlands län.

Till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping anvisade 1941 års riksdag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag

(B) av 270 000 kronor (prop. 1941:2, bil. 17, punkten 30). Med bifall

till propositionen 1943: 259 medgav riksdagen, att erforderligt belopp

av anslaget finge disponeras för en ökning av byggnadsprogrammet, avseende

att inom nybyggnaden för lantmäterikontoret bereda lokaler även åt väg

förvaltningen i Södermanlands län.

Jämlikt Kungl. Maj:ts i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 4, punkten 48) framlagda förslag anvisade riksdagen till Tillbyggnad

till länsresidenset i Nyköping för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

Med sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen underställt

Kungl. Maj:ts prövning ett med förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande

ingånget avtal mellan byggnadsstyrelsen å Kungl. Ma.j:ts och kronans vägnar

samt Nyköpings stad örn byte av vissa markområden i staden. Avtalet

torde i avtryck få fogas såsom bilaga till dagens statsrådsprotokoll (Bilaga 1).

I skrivelsen erinrar byggnadsstyrelsen inledningsvis, att en mindre tillbyggnad

av residensets norra flygel utförts år 1942 oell att på den nuvarande

länsresidenstomteii- år 1944 uppförts en fristående nybyggnad med lokaler

för lantmäterikontoret och vägförvaltningen. Därigenom hade tomten

blivit så starkt utnyttjad, att någon tillbyggnad av den omfattning, som för

hållandena numera krävde, icke lämpligen kunde ske å densamma.

Då för ändamålet lämpligt belägen mark icke funnes i kronans ägo, hade

styrelsen sett sig nödsakad att undersöka, om annat lämpligt tomtområde

kunde förvärvas. Vid de förberedande undersökningar som gjorts rörande

möjligheten för sådant markförvärv hade staden under hand erbjudit ett

större sammanhängande område i kvarteret Borgaren invid residensets

västra gräns, skild från residenset genom den jämförelsevis smala Bergsgatan.

Staden hade emellertid därvid uttalat önskemålet, att i samband med

en eventuell överlåtelse till kronan av nämnda markområde vissa olösta frågor

mellan kronan och staden i avseende å den kronan tillhöriga, under liksmarskalksämbetets

vård och inseende stående så kallade Gripsholmstäppan

slutgiltigt måtte avgöras. Huvuddelen av sistnämnda markområde hade år

1939 försålts till hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening för uppförande

av bostadshus. Köparen hade därvid befriats från skyldighet att utgiva

gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag, vilken skyldighet alltså

fortfarande ålåge kronan. I kronans ägo kvarstode efter försäljningen vissa

gatumarksområden jämte en tomtdel, nr 1 i 99 kvarteret Ståthållaren. Staden

önskade nu förvärva denna tomtdel jämte omförmälda gatumarksområden

samt utfå gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag etter vanliga

grunder.

Efter samråd med riksmarskalksämbetet bade byggnadsstyrelsen upptagit

förhandlingar med staden rörande såväl förvärv av området i kvarteret

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

Borgaren som överlåtelse till staden av nämnda tomt- och markområden

i Gripsholmstäppan jämte utgivande av gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag

till staden. Förhandlingarna hade resulterat i ett avtal, enligt

vilket staden till kronan i nu befintligt skick överläte tomten nr 4 i 26 kvarteret

Borgaren å Väster samt av allmänna platserna litt. v, n och go de delar,

vilka tillsammans med nämnda tomt bildade ett område, som å en vid avtalet

fogad karta begränsats med grön linje, jämte å nämnda områden varande

byggnader. Vidare skulle för vinnande av bättre form åt residenstomten

företagas en sådan reglering inom 28 kvarteret Residenset, att till kronan

överlätes den del av tomten nr 4 i samma kvarter, som å nyssnämnda

karta omramats med röd färg. Kronan skulle å sin sida till staden överlåta

kronan tillhörig, under riksmarskalksämbetets vård och inseende stående

mark tillhörande den så kallade Gripsholmstäppan, nämligen stadsägan

nr 250 jämte tomten nr 1 i 99 kvarteret Ståthållaren å Öster, samt till staden

såsom mellangift erlägga ett belopp av 178 000 kronor.

Priset för de områden, som enligt avtalet skulle tillfalla kronan, motsvarade,

uttalar styrelsen, 36 kronor per nr och måste anses såsom skäligt med

hänsyn till det fördelaktiga läge, som detta tomtområde hade för en tillbyggnad

till residenset. Kronan skulle genom detta förvärv tillförsäkra sig

möjligheten att på ett fördelaktigt sätt få sitt markbehov tillgodosett för

överskådlig tid framåt.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att länsarkitektkontoret på uppdrag

av styrelsen uppgjort förslag till bebyggelse av det område kronan enligt

avtalet skulle förvärva. Enligt förslaget skulle å området kunna uppföras 5

byggnadskroppar i 2 och delvis 3 våningar med en sammanlagd tjänsterumsyta

av cirka 2 700 m2. För tillgodoseende av nu föreliggande behov erfordrades,

att antingen de å ritningen med A, B och E eller de med A, C, D

och E betecknade byggnaderna utfördes. Det senare alternativet vore ur

flera synpunkter att föredraga, särskilt med hänsyn lill den nära belägenheten

till residenset och önskvärdheten av att bebyggelsen omkring torget

snarast möjligt bleve ordnad. Den för genomförande av detta alternativ erforderliga

marken vore emellertid för närvarande upptagen av hyresfastigheter,

och med nuvarande hyreslagstiftning syntes det ovisst, när dessa fastigheter

kunde bliva disponibla för rivning. Under sådana förhållanden ville

byggnadsstyrelsen föreslå, att i en första byggnadsetapp byggnaderna A, B

och E uppfördes. Skulle emellertid rivning av hyresfastigheterna visa sig

möjlig, syntes de tre närmast residenset belägna byggnaderna i första hand

böra uppföras.

Någon kostnadsskillnad mellan de båda alternativen förelåge enligt styrelsen

icke.

Den nu planerade byggnadsetappen vore, yttrar styrelsen slutligen, avsedd

att bereda lokaler för folkbokföringen, uppbördsavdelningen, vägförvaltningen

samt vissa delar av postens uppbördsavdelning. Vidare skulle lokaler kunna

beredas åt arbetsförmedlingen samt utrymme erhållas för vissa andra,

smärre statliga institutioner. De genom vägförvallningens utflyttande ledigblivna

lokalerna skulle utnyttjas för lantbruksingenjören och egnahems
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj.ts proposition nr 197.

9

nämnden. Kostnaden för de föreslagna byggnadsarbetena hade styrelsen

beräknat till 1 200 000 kronor, av vilket belopp 600 000 kronor erfordrades

för nästa budgetår.

Byggnadsstyrelsen hemställer, dels att avtalet örn markbyte mellan styrelsen

och Nyköpings stad måtte godkännas, dels ock att medel måtte anvisas

med 178 000 kronor för gäldande av mellangift vid markbytet samt

med 600 000 kronor för påbörjande av de föreslagna byggnadsarbetena.

Länsstyrelsen i Södermanlands län synes, örn än med vissa svårigheter, Departementskunna

under den allra närmaste tiden inrymmas inom nuvarande lokaler. ohr.fen.

För att tillgodose länsstyrelsens ökade lokalbehov böra emellertid ytterligare

utrymmen ställas till förfogande.

Den nuvarande länsresidenstomten i Nyköping är så starkt utnyttjad att

nu erforderliga utvidgningar icke kunna i tillräcklig omfattning åstadkommas

å densamma. Byggnadsstyrelsen har därför föreslagit förvärv från Nyköpings

stad av vissa i närheten av residenstomten belägna markområden för uppförande

därå av byggnader för länsstyrelsens räkning. Sedan viss kronan

tillhörig mark lämnats i byte samt en äldre fråga örn gatumarksersättning

och gatukostnadsersättning reglerats, skulle för kronan återstå att gälda en

mellangift av 178 000 kronor. Med hänsyn till den till förvärv föreslagna

markens fördelaktiga läge torde uppgörelsen få anses godtagbar, särskilt som

genom förvärvet statens behov av byggnadsmark i Nyköping skulle bliva tillgodosett

för avsevärd tid framåt. Kungl. Maj:t torde böra av riksdagen utverka

bemyndigande att godkänna det med staden träffade markavtalet.

Enligt av byggnadsstyrelsen framlagt förslag till planläggning av bebyggelsen

å den förvärvade marken äro två alternativ tänkbara. Då dessa böra

bliva föremål för ytterligare övervägande, anser jag mig icke nu kunna taga

slutgiltig ställning till frågan. Kostnaderna för förverkligande av vartdera

alternativet ha beräknats till 1 200 000 kronor, varav 600 000 kronor erfordras

för nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna

plandisposition och blivande ritningsförslag.

Jag tillstyrker, att till nybyggnad för länsstyrelsen i Södermanlands län

m. m. för nästa budgetår äskas ett investeringsanslag av (178 000 + 600 000)

778 000 kronor.

4. Länsstyrelsen i Östergötlands län.

Med bifall lill Kungl. Maj:ts i propositionen 1941:2 (bil. 17, punkten 34)

framlagda förslag anvisade riksdagen till Nybyggnad för länsstyrelsen i

Östergötlands län å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett

reservationsanslag (B) av 400 000 kronor.

Sedan riksdagen därefter på Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1941: 332

medgivit, att anslaget finge tagas i anspråk för avsett ändamål, uppdrog

Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen afl för en kostnad av högst 275 000 kronor

låta utföra en annexbyggnad enligt ett begränsat förslag. Medan bygget pågick,

beslöts emellertid (se propositionen 1943: 259) att även länets vägförvallning

skulle inrymmas i byggnaden och alt länsstyrelsens lokaler alltså

tills vidare skulle i motsvarande mån minskas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 erinrar byggnadsstyrelsen inledningsvis,

hurusom nämnda nybyggnad, vilken läge vid borggården mitt emot

Linköpings slott vari länsstyrelsens ämbetslokaler vöre belägna, fullbordats ar

1944. Nybyggnaden inrymde vägförvaltningen och länsarkitektkontoi et samt

länsstyrelsens bilavdelning och avdelning för omsättningsskatt. Provisoriskt

hade vissa delar av länsstyrelsen inrymts i den så kallade gamla slottsflygeln.

Denna, vars utrymmen ur alla synpunkter vore underhaltiga, läge delvis

på gatumark och måste rivas vid ett framtida genomförande av ny stadsplan

för området. Åt folkbokföringsavdelningen hade måst beredas provisoriska

lokaler i det gamla seminariet, vilket vore beläget på avsevärt avstånd

från slottet.

Redan före inrättandet av folkbokföringsavdelningen vore, fortsätter byggnadsstyrelsen,

länsstyrelsens utrymme otillräckligt, varför byggnadsstyrelsen

övervägt lämpligaste sättet att bereda utökning av detsamma. Under de

förhållanden som numera inträtt vore en sådan ofrånkomlig. De lokaler inom

slottet, som länsstyrelsen disponerade, vore i och för sig goda, varför byggnadsstyrelsen

noga undersökt, örn möjlighet kunde anses föreligga att anskaffa

behövligt utrymme genom tillbyggnad av slottet. Det hade härvid

visat sig, att en tillbyggnad icke vore möjlig utan ett ytterst olämpligt ingripande

i en estetiskt och kulturhistoriskt synnerligen känslig miljö med

högt traditionsvärde samt att ett ur praktiska synpunkter fullgott resultat i

allt fall icke kunde erhållas. Under sådana förhållanden hade byggnadsstyrelsen

efter samråd med länsstyrelsen kommit till den bestämda uppfattningen,

att den enda utväg, som stöde till buds, vore att för den ena av

länsstyrelsens båda avdelningar uppföra en särskild nybyggnad i slottets

närhet. Då de nu framkomna ytterligare utrymmesbehoven i första hand

hänförde sig till landskontoret, syntes det vara denna avdelning, som borde

beredas nya lokaler utanför slottet. Vid landskontorets avflyttning skulle i

slottet frigöras utrymmen, i vilka landskansliet kunde beredas utökade lokaler,

varjämte ett reservutrymme erhölles, som tills vidare kunde utnyttjas

för vissa smärre statliga institutioner.

Beträffande platsen för en nybyggnad hade byggnadsstyrelsen undersökt

möjligheten att förvärva den tomt, där den nuvarande domprostgården vöre

belägen, men vederbörande lokala myndigheter hade förklarat sig icke kunna

avstå från denna. Den vidare utredningen hade givit till resultat, att under

sådana förhållanden nybyggnaden borde förläggas till den nuvarande fängelsetomten,

vilken enligt vad byggnadsstyrelsen erfarit bleve disponibel, då

fängelset den 1 juli 1946 skulle nedläggas. Länsstyrelsen hade för sin del

funnit en sådan lösning av frågan lämplig. Av länsarkitektkontoret hade upprättats

ritningsförslag, som innebure, att å fängelsetomten skulle uppföras en

ämbetsbyggnad, avsedd att inrymma lokaler för landskontoret.

Kostnaderna för förslaget, inklusive rivning av fängelsebyggnaden, hade

av byggnadsstyrelsen beräknats till 825 000 kronor, varav ett belopp av

500 000 kronor vore erforderligt för nästa budgetår.

Örn anvisande av detta belopp hemställer byggnadsstyrelsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

11

I likhet med byggnadsstyrelsen finner jag i detta fall lämpligast att en ny- Departementsbyggnad

för länsstyrelsens i Östergötlands län räkning uppl öres. Byggnaden

synes kunna förläggas till den nuvarande fängelsetomten i staden.

Mot byggnadsstyrelsens ritningsförslag och beräkning av byggnadskostnaden

har jag ej funnit skäl till erinran. Jag tillstyrker därför, alt tor nästa budgetår

ett belopp av 500 000 kronor äskas av riksdagen till påbörjande av byggnadsarbetet.

5. Länsstyrelsen i Jönköpings län,

I propositionen 1946: 2 (bil. 15, punkten 8) föreslog Kungl. Maj.t, att

riksdagen måtte till Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län å tdläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av

600 000 kronor. Nybyggnaden skulle innehålla lokaler för landskontoret och

var avsedd att uppföras å den nuvarande fängelsetomten i Jönköping. Förslaget

är alltjämt beroende av riksdagens prövning.

Med skrivelse den 6 februari 1946 har länsstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat

en samma dag dagtecknad, av länsstyrelsen tillstyrkt framställning

från drätselkammaren i Jönköping, vari drätselkammaren hänskjuta frågan

örn förläggningsplats för den planerade nybyggnaden till Kungl. Maj:ts

förnyade prövning under hemställan att Kungl. Maj :t ville godkänna i framställningen

angivna riktlinjer för ifrågasatt markbyte mellan staden och

kronan.

Drätselkammaren meddelar i framställningen, att länsstyrelsen gjort vissa

erinringar mot förslaget örn förläggning av nybyggnaden till fängelsetomten

(tomten nr 3 örn 8 325,5 kvadratmeter inom kvarteret Göta) samt föreslagit,

att nybyggnaden förlädes till ett staden tillhörigt markområde örn

4 688 kvadratmeter inom kvarteret Gullvivan. Fängelsetomten vore belägen

ca 200 meter från länsresidenset, medan kvarteret Gullvivan läge endast

ca 80 meter därifrån. Vid underhandlingar mellan länsstyrelsen och staden

hade framlagts förslag, att staden skulle till kronan med full äganderätt

överlåta nämnda markområde mot det att kronan till staden i utbyte överlämnade

dels fängelsetomten och dels, därest vid värdering fängelsetomten

befunnes i värde understiga markområdet inom kvarteret Gullvivan, så

stor del av kronoegendomen Mellan- och Österängen, som vid värderingen

befunnes motsvara skillnaden i värde mellan området inom kvarteret

Gullvivan och fängelsetomten. För värdering av de i det ifrågasatta bytet ingående

markområdena skulle vardera parten utse en sakkunnig värderingsman.

Byggnadsstyrelsen har den 11 februari 1946 avgivit utlåtande över framställningen

och därvid meddelat, att styrelsen tidigare under utredningarna

undersökt, örn icke tomten i kvarteret Gullvivan kunde disponeras för nybyggnad

åt länsstyrelsen. Då det emellertid uppgivits, alt tomten skulle ani

vändas för ett stadens ändamål, hade byggnadsstyrelsen funnit sig böra

framlägga förslag örn nybyggnadens placering å fängelsetomten, vilken förläggning

även erbjöde en godtagbar lösning. Styrelsen ansåge emellertid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts proposition nr 197.

>e.partemenls

chef en.

alltjämt, att tomten i kvarteret Gullvivan ur olika synpunkter borde givas

företräde. Styrelsen ville därför tillstyrka framställningen och vore beredd

att, örn Kungl. Maj:t så funne för gott, utse sakkunnig värderingsman.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 uttalar byggnadsstyrelsen -—- under

erinran om sitt tillstyrkande av nyssnämnda framställning — att sedan den

föreslagna byggnaden färdigställts och vägförvaltningen erhållit lokaler i

samband med pågående ombyggnad av telegrafverkets fastighet, lokalfrågorna

för länsstyrelsen och denna närstående institutioner torde hava blivit

lösta för avsevärd tid framåt.

Vid framläggande av propositionen 1946: 2 förordade jag, att för tillgodoseende

av länsstyrelsens i Jönköpings län lokalbehov en till 600 000 kronor

kostnadsberäknad nybyggnad uppfördes å kronohäktets nuvarande tomt inom

kvarteret Göta i staden samt att anslag för ändamålet anvisades å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Därefter har emellertid möjlighet yppats att genom markbyte med Jönköpings

stad bereda plats för den föreslagna nybyggnaden i kvarteret Gullvivan

i stället för på fängelsetomten. Av detta kvarter, vilket är beläget omedelbart

intill länsresidenset, är en del redan i kronans ägo, bland annat de

tomter på vilka riksbankshuset samt lantmäteri- och länsarkitektkontorens

byggnad äro uppförda. Vissa fördelar skulle otvivelaktigt stå att vinna genom

en sådan ändring av nybyggnadens förläggning. Jag vill därför tillstyrka,

att därest markbyte kommer till stånd, nybyggnaden förlägges till

kvarteret Gullvivan.

Vid preliminära underhandlingar mellan länsstyrelsen och representanter

för staden har föreslagits, att fängelsetomten skulle gå i byte mot området

inom kvarteret Gullvivan, varjämte staden skulle, därest vid värdering tomtens

värde befunnes understiga områdets, erhålla så stor del av kronoegendomen

Mellan- och Österängen, som svarade mot skillnaden i värde.

Jag är för egen del beredd tillstyrka, att kronan förvärvar ifrågavarande

område inom kvarteret Gullvivan mot vederlag i kronan tillhörig mark. I

första hand torde därvid fängelsetomten, vilken lärer kunna användas för

stadens behov, helt eller delvis böra gå i byte. Därvid bör emellertid uppmärksammas,

att fångvården behöver disponera den nuvarande fängelsebyggnaden

till dess ersättningsutrymme anskaffats, bland annat genom uppförande

av en ny fångvårdsanstalt i Jönköpingstrakten. Det är med hänsyn

härtill angeläget, att stadens disponerande av fängelsetomten icke blir till

men för långvården. Därest fängelsetomtens värde skulle befinnas understiga

värdet av stadens markområde i kvarteret Gullvivan, torde jämväl en

del av kronoegendomen Mellan- och Österängen få tagas i anspråk för genomförandet

av markbytet.

Enligt vad Jag erfarit har byggnadsstyrelsen redan upptagit förhandlingar

med Jönköpings stad i syfte att med staden sluta på Kungl. Majrts godkännande

beroende avtal örn markbytet. Samråd kommer därvid att äga rum

med fångvårdsstyrelsen. Kungl. Majit torde, med hänsyn till frågans brådskande

natur, nu böra inhämta riksdagens bemyndigande att, efter prövning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

13

av de villkor, varom överenskommelse kan träffas mellan byggnadsstyrelsen

och staden, godkänna ett sådant markbytesavtal. För den händelse en för

kronan godtagbar uppgörelse bedömes icke kunna komma till stånd, torde,

efter beslut av Kungl. Majit, nybyggnaden få förläggas till fängelsetomten i

enlighet med vad som ursprungligen förutsattes. Byggnadskostnaderna torde,

enligt vad jag inhämtat, i båda fallen komma att bliva desamma.

(i. Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1943: 104 därom framlagda

förslag anvisade riksdagen till Örn- och tillbyggnad av länsresidenset i Växjö

för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag av 220 000 kronor. Under samma

rubrik anvisade 1944 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för nämnda

budgetår ett investeringsanslag av 230 000 kronor (propositionen 1944:

275, bil. 10, punkten 2).

Genom särskilda beslut den 7 maj 1943 och 22 juni 1944 uppdrog Kungl.

Majit åt byggnadsstyrelsen att för en kostnad av sammanlagt högst 450 000

kronor låta verkställa om- och tillbyggnaden av länsresidenset i Växjö. Detta

byggnadsarbete har numera fullbordats.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 meddelar byggnadsstyrelsen, att för

länsarkitektkontoret och vägförvaltningen avsedda lokaler inom den närmaste

tiden skulle bliva iordningställda inom postverkets nybyggnad i det

i residensets omedelbara närhet belägna kvarteret Gunnar Gröpe. Därigenom

hade de mest aktuella lokalbehoven för länsstyrelsen och denna närstående

institutioner blivit tillgodosedda. Alltjämt kvarstode dock vissa på senare tid

uppkomna lokalbehov, som lämpligen borde fyllas genom breddning och påbyggnad

med en våning av länsresidensets västra flygel, varigenom omkring

20 tjänsterum skulle erhållas. Förslag till sådan utbyggnad hade uppgjorts

av länsarkitektkontoret och åskådliggjordes å uppgjorda ritningar. Enligt

detta förslag skulle i länsresidenset beredas plats åt länsstyrelsens uppbördsoch

folkbokföringsavdelningar, varjämte vissa smärre reservutrymmen skulle

erhållas.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att örn ytterligare utrymmen skulle

komma att erfordras för länsstyrelsens behov, möjlighet torde förefinnas att

.erhålla lokaler i en framtida tillbyggnad till posthuset. Härför erforderlig

tomtmark vore redan i postverkets ägo.

Kostnaderna för förslagets genomförande hade av byggnadsstyrelsen beräknats

till 225 000 kronor.

Örn anvisande av nämnda belopp gör byggnadsstyrelsen hemställan.

För alt tillförsäkra länsstyrelsen i Kronobergs län behövliga utrymmen för

länsstyrelsens folkbokförings- och uppbördsavdelningar har byggnadsstyrelsen

föreslagit, att länsresidensets i Växjö västra flygel påbygges med en våning

och breddas. Då jag intet har att erinra mot vare sig det framlagda

förslaget, beräkningen av kostnaderna eller föreliggande ritningar, tillstyrker

jag, alt det erforderliga beloppet, 225 000 kronor, nu äskas för ändamålet.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

Departementschefen

.

7. Länsstyrelsen i Kalmar län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 99 framlagda förslag anvisade

riksdagen för budgetåret 1945/46 dels till Förvärv av tomterna nr 4,

5, 6 och 7 i kvarteret Landshövdingen i Kalmar ett investeringsanslag av

410 000 kronor dels ock till Tillbyggnad till landsstalshuset i Kalmar ett investeringsanslag

av 900 000 kronor.

Genom beslut den 4 maj 1945 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att träffa avtal om förvärv för statens räkning av nämnda tomter för en köpeskilling

av högst 410 000 kronor samt att i samråd med länsstyrelsen för

en kostnad av högst 900 000 kronor låta utföra tillbyggnaden.

Samtliga tomter ha förvärvats för kronans räkning med tillträde beträffande

tomten nr 4 den 1 oktober 1946, medan de övriga redan tillträtts.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 erinrar byggnadsstyrelsen, hurusom

enligt ritningarna tillbyggnaden skulle omfatta ett omedelbart utnyttjande av

tomterna nr 4—6, medan tomten nr 7 först vid en senare tidpunkt skulle

tagas i anspråk.

Emellertid hade det visat sig, fortsätter byggnadsstyrelsen, att med den ökning

av länsstyrelsens lokalbehov, som uppstått genom utvidgning av olika

avdelningar inom länsstyrelsen samt genomförandet av folkbokförings- och

uppbördsreformema, utrymmet inom den avsedda tillbyggnaden icke komme

att förslå, varför byggnadsstyrelsen funne det ofrånkomligt, att även tomten

nr 7 omedelbart bebyggdes. Därigenom skulle lokaler för länsstyrelsen i dess

helhet erhållas. Enligt länsarkitektkontorets byggnadsförslag skulle den å

tomten nr 7 planerade byggnadsdelen i bottenvåningen inrymma affärslokaler

samt i våningarna 1 och 2 trappor upp lokaler för vägförvaltningen.

Kostnaderna för nämnda ytterligare tillbyggnad hade byggnadsstyrelsen

beräknat till 425 000 kronor.

Örn anvisande av detta belopp för nästa budgetår hemställer styrelsen.

Den av statsmakterna år 1945 beslutade tillbyggnaden av länsresidenset i

Kalmar beräknas redan nu icke kunna till fullo tillgodose länsstyrelsens behov

av lokaler. Det torde därför vara nödvändigt att utvidga tillbyggnaden

av residenset till att omfatta även den icke ianspråktagna tomten nr 7 inom

kvarteret Landshövdingen i staden. Mot kostnaderna för den ytterligare tillbyggnaden

har jag intet att anmärka. Jag tillstyrker därför, att 425 000 kronor

nu äskas för detta ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

besluta örn tillbyggnadens slutliga utformning. 8

8. Länsstyrelsen i Gotlands län.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 meddelar byggnadsstyrelsen, att inga

tillbyggnader kunde verkställas å residenstomten i Visby. Emellertid funnes

i kronans ägo en tomt, som väl lämpade sig för uppförande av en byggnad

åt länsstyrelsen närstående institutioner, nämligen den under fångvårdsstyrelsens

förvaltning ställda fastigheten nr 5 i kvarteret Södertull vid Söder

Torg. Fångvårdsstyrelsen hade förklarat sig icke lia något alt erinra mot

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

att den nu för bostäder åt viss fångvårdspersonal utnyttjade fastigheten överflyttades

till byggnadsstyrelsens förvaltning och foges i anspråk för länsstyrelsens

räkning. I en promemoria angående dispositionen av vissa fångvårdsanstalter

den 22 december 1945 hade fångvårdsstyrelsen meddelat, att den

beslutat uppsäga i fastigheten boende hyresgäster. På uppdrag av byggnadsstyrelsen

hade länsarkitektkonloret uppgjort förslag till nybyggnad a fastigheten

i fråga, avsedd att inrymma lantmäterikontor, vägförvaltning samt

länsarkitektkontor. Kostnaden för nybyggnaden hade styrelsen beräknat till

500 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att detta belopp anvisas for nasta budgetår.

I överensstämmelse nied byggnadsstyrelsens förslag förordar jag, att lans- Departementsstyrelsens

i Gotlands län lokalfråga löses genom uppförande av en nybygg- chefen.

nåd å tomten nr 5 inom kvarteret Södertull i Visby. Jag förutsätter därvid,

att fångvården icke vidare har behov av fastigheten, vars förvaltning torde

böra överföras från fångvårdsstyrelsen till byggnadsstyrelsen. Mot styrelsens

beräkning av byggnadskostnaden har jag ingen erinran. Jag tillstyrker därför,

att 500 000 kronor nu äskas för ändamålet. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att godkänna ritningar och vidtaga de åtgärder i övrigt, som

må anses erforderliga för byggnadens uppförande.

9, Länsstyrelsen i Blekinge län.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 uttalar byggnadsstyrelsen, att frågan

örn anskaffande av utökade och förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Karskrona

sedan länge varit föremål för byggnadsstyrelsens uppmärksamhet. Tidigare

utredningar hade emellertid givit vid handen, att frågans lösning bolde

uppskjutas tills fastigheterna nr 11 och 12 i kvarteret Wattrang, vilka

gränsade till det å tomterna nr 9 och 10 i samma kvarter belägna landsstatshuset

och disponerats av marinen, kunde ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.

Detta bade numera skett. Det nuvarande landsstatsliuset vore till

sin huvudsakliga del av så dålig beskaffenhet, att dess bibehållande icke kunde

komma i fråga, utan det måste jämte de byggnader, som för närvarande

funnes på tomterna nr 11 och 12, till större delen rivas samt ersättas med en

nybyggnad. Den år 1934 färdigställda delen av landsstatsliuset, belägen utmed

Stenbergsgränd, inginge i den nu planerade utbyggnaden. För att ernå

en ändamålsenlig bebyggelse torde det vara nödvändigt att även förvärva

den lill statens fastigheter direkt angränsande tomten nr 13 inom samma

kvarter. Hur en bebyggelse av de sålunda behövliga tomtområdena lämpligen

borde ordnas, framginge av upprättade ritningar. Det samlade området

skulle genom en gata delas i två partier, av vilka det östra och större avsages

alt bebyggas med fyra längor, omslutande en fyrkantig gård. Den väster

örn gatan belägna delen tänktes utnyttjad för en särskild byggnad, som utmed

gränsen lill tomten nr 14 skulle sträcka sig mellan de kvarteret Wattrang

i norr och söder begränsande Stenbergsgränd och Ronnebygatan.

Byggnadsstyrelsen meddelar vidare, att styrelsen genom länsstyrelsen anmodad

staden ali åvägabringa en stadsplaneändring enligt den föreslagna be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Departementschefen

.

byggelseplanen, vilken ändring framginge av ritningarna. Detta förslag till

ändrad stadsplan hade av stadsfullmäktige antagits den 24 januari 1946.

Byggnadsstyrelsen hade även inlett förberedande förhandlingar om förvärv

av tomten nr 13 i kvarteret Wattrang.

För att säkerställa genomförandet av den planerade bebyggelsen hade

byggnadsstyrelsen för avsikt att sluta ett på Kungl. Maj:ts godkännande beroende

avtal om förvärv av nämnda tomt. Anslag för genomförandet av

detta tomtförvärv torde framdeles få äskas av styrelsen.

Den nu föreslagna nybyggnaden vore, upplyser byggnadsstyrelsen, avsedd

att inrymma lokaler för länsstyrelsens samtliga avdelningar samt vägförvaltningen,

lantmäterikontoret, länsarkitektkontoret, egnahemsnämnden, hushållningssällskapet,

lantbruks förbundets byggnadsförening och lantbruksingenjören.

Kostnaden för förverkligandet av nu beskrivna byggnadsprojekt hade styrelsen

beräknat till 1 800 000 kronor, varav 600 000 kronor vore behövliga

för nästa budgetår.

Om anvisande av della belopp gör byggnadsstyrelsen nu hemställan.

Sedan tomterna nr 11 och 12 i kvarteret Wattrang i Karlskrona nu ställts

till byggnadsstyrelsens förfogande, föreligga goda förutsättningar att på ett

tillfredsställande sätt anordna lokaler för länsstyrelsen i Blekinge län. Med

hänsyn till att huvuddelen av det nuvarande landsstatshuset är så gammal

och otidsenlig att den icke synes böra bibehållas, vill jag förorda, att nybyggnader

uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med byggnadsstyrelsens

förslag. Härför erfordras emellertid, att statsverket blir ägare till den landsstatshuset

angränsande tomten nr 13 i nämnda kvarter. Sedan pågående förhandlingar

örn förvärv för statens räkning av nämnda tomt slutförts, torde

medel till gäldande av köpeskillingen böra anvisas. Förslag i ämnet torde

framdeles få föreläggas riksdagen.

För byggnadsarbetenas bedrivande under nästa budgetår erfordras enligt

byggnadsstyrelsens beräkning ett anslag av 600 000 kronor. Jag har icke

funnit anledning till erinran mot styrelsens förslag och tillstyrker förty att

anslag äskas med angivet belopp. Jag förutsätter emellertid därvid att anslaget,

intill dess tomtfrågan blivit löst, skall få tagas i anspråk endast för

ritnings- och andra förberedelsearbeten.

10. Länsstyrelsen i Kristianstads län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 146 därom framlagda

förslag anvisade riksdagen till Om- och tillbyggnad av länsresidenset i

Kristianstad för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Genom beslut den 1 juni 1945 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande med Kristianstads stad

träffa avtal örn markbyte, varigenom kronan erhölle äganderätten till Ljunggrens

plan och Landshövdingens trädgård överlätes till staden, samt uppdrog

åt styrelsen att i samråd med vederbörande myndigheter upprätta ritningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

17

till om- och tillbyggnad av länsresidenset i anslutning till ett av vederbörande

departementschef förordat förslag.

Genom beslut den 27 juli 1945 godkände Kungl. Majit bytesavtalet.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 meddelar byggnadsstyrelsen, att ritningar

till byggnaden i fråga uppgjorts av länsarkitektkontoret i Kristianstad.

Förslaget innebure, att å Ljunggrens plan uppfördes en i vinkel utformad

byggnad, belägen utmed Södra Kasemgatan och Västra Storgatan samt

genom en överbyggnad över Västra Vallgatan förbunden med den del av

residenset, som för närvarande innehölle lantmäterikontoret. I tillbyggnaden

skulle inrymmas lokaler för lantmäterikontoret, vägförvaltningen, länsarkitektkontoret,

egnahemsnämnden, lantbruksingenjören, landsfogden och vissa

delar av länsstyrelsen.

Sedan de planer uppgjorts, som legat till grund för den kostnadsberäkning

byggnadsstyrelsen på sin tid framlagt och på vilken det anvisade anslaget

grundats, hade emellertid, fortsätter styrelsen, lokalbehoven i hög grad

stegrats, varför det nuvarande byggnadsbehovet vore avsevärt större än det

av styrelsen på sin tid redovisade. Sålunda hade två nya utrymmeskrävande

avdelningar till länsstyrelsen tillkommit, nämligen avdelningarna för folkbokföring

och uppbörd, varjämte de övriga statliga institutionernas behov

av lokaler ökat i en då icke förutsebar omfattning. Därtill komme, att sedan

lantbruksingenjörsorganisationen förstatligats, kontorslokaler även måste beredas

åt lantbruksingenjören. Detta hade tvingat till en betydande utvidgning

av lokalprogrammet. Därigenom komme även kostnaderna att väsentligt

ökas, och på grundval av de av länsarkitektkontoret upprättade ritningarna

hade byggnadsstyrelsen beräknat medelsbehovet till 1 300 000 kronor, varför

600 000 kronor skulle behöva anvisas av innevarande års riksdag.

På grund av de ökade arbetsuppgifter, som under senaste tiden tillkommit Departementsoch

de närmaste åren väntas uppkomma för de till Kristianstad förlagda Mejeri.

statliga myndigheterna, torde ramen för den år 1945 beslutade örn- och tillbyggnaden

av länsresidenset i Kristianstad nu böra vidgas. Nya utrymmen

erfordras sålunda för länsstyrelsens folkbokförings- och uppbördsavdelningar.

Jag finner därför det redan i princip godkända förslaget till omoch

tillbyggnad av länsresidenset böra tagas under omprövning.

Mot byggnadsstyrelsens beräkning av det ytterligare anslagsbehovet, 600 000

kronor, har jag ej något att anmärka. Jag tillstyrker, att detta belopp äskas

för nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles

taga ställning till byggnadsföretagets slutliga utformning.

11. Länsstyrelsen i Malmöhus län.

Med bifall till Kungl. Majlis i propositionen 1944: 281 (bil. 12, punkten 24)

därom framlagda förslag uppförde riksdagen å allmän beredskapsstat II

till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett anslag av 850 000 kronor till Tillbyggnader

till landsstatsbuset i Malmö.

Mildrig till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 197.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Departements
chefen.

Sedan Kungl. Majit den 15 juli 1944 fastställt nämnda beredskapsstat att

lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat II, uppdrog

Kungl. Majit den 30 december 1944 åt byggnadsstyrelsen att låta utföra tillbyggnaderna

samt ställde förenämnda anslag till styrelsens förfogande.

Genom beslut den 3 augusti 1945 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med länsstyrelsen låta för en kostnad av högst 525 000

kronor utföra ytterligare tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1945: 334 (bil. 15, punkten 4)

därom framlagda förslag anvisade riksdagen till Ytterligare tillbyggnader till

landsstatshuset i Malmö å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46

ett investeringsanslag av 525 000 kronor.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 anmäler byggnadsstyrelsen, att tillbyggnaderna

väntades vara färdigställda omkring den 1 augusti 1946. Genom

denna utbyggnad torde, såvitt nu kunde bedömas, länsstyrelsens lokalbehov

för en avsevärd tid framåt bliva tillgodosedda, och ytterligare åtgärder vore

därför icke för närvarande påkallade.

Med hänsyn till redan beslutade åtgärder torde länsstyrelsens i Malmöhus

län lokalfråga inom kort vara tills vidare tillfredsställande löst.

12. Länsstyrelsen i Hallands län.

Med bifall till Kungl. Majits i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 4, punkten 49) därom framlagda förslag anvisade riksdagen till

Nytt landsstatshus i Halmstad för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 395 000 kronor.

Till samma ändamål anvisades för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag

av 110 000 kronor (1943 års statsverksproposition: bil. 4, punkten 56).

Vidare torde här få erinras om att Kungl. Majit den 6 augusti 1943 anbefallde

byggnadsstyrelsen alt av medel, anvisade å staten för statens allmänna

fastighetsfond för en kostnad av högst 12 000 kronor iordningställa

lokaler inom Halmstads slott åt vägförvaltningen i Hallands län.

Vad först angår vägförvaltningens lokaler i slottet har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 29 januari 1946 meddelat, att vägförvaltningen i slottets östra

flygel disponerade halva bottenvåningen, inrymmande förråd, kapprum och

toaletter, hela våningen 1 trappa upp, omfattande 4 arbetsrum, samt i vindsvåningen

2 rum jämte vindsutrymmen. Därutöver förfogade förvaltningen

över 5 arbetsrum i södra flygeln samt 3 rum i norra flygeln, vilka senare

utrymmen dock saknade inomhusförbindelse med förvaltningens övriga lokaler.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att de för vägförvaltningen iordningställda

lokalerna visat sig vara otillräckliga, samt hemställer därför, att till ombyggnadsarbeten

inom Halmstads slott för beredande av ökade lokaler för vägförvaltningen

i Halmstad måtte för budgetaret 1946/47 anvisas ett investe
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 197.

19

ringsanslag av 54 000 kronor. Styrelsen meddelar i samband härmed, att

länsarkitekten Bengt Östnäs i Halmstad framlagt förslag till ombyggnad

och inredning för vägförvaltningens räkning av huvudsakligen slottets östra

och norra flyglar samt i mindre utsträckning även av södra flygeln. Ritningar

och arbetsbeskrivningar häröver hade utarbetats och vore bilagda styrelsens

skrivelse.

Av de för ombyggnad avsedda lokalerna hade, anför styrelsen, halva bottenvåningen

och hela våningen 1 trappa upp i norra flygeln sedan några år

tillbaka varit uthyrda till landsfiskaler, häradsskrivare och kristidsstyrelsen

i länet. Kristidsstyrelsens lokaler, vilka för närvarande disponerades av länsstyrelsen,

skulle emellertid utrymmas, så snart en planerad tillbyggnad av

landsstatshuset avslutats.

Enligt länsarkitektens förslag skulle i huvudsak hela bottenvåningen i

östra flygeln samt halva bottenvåningen och halva våningen en trappa upp

i norra flygeln iordningställas för vägförvaltningens räkning. Ett rum i södra

flygeln skulle dessutom uppdelas i två. Genom dessa åtgärder skulle förvaltningen

tillföras ytterligare nio arbetsrum samt erhålla förbättrade utrymmen

för förråd och toaletter m. m. Vidare avsåges att upptaga en ny

innertrappa i östra flygeln samt att anordna inomhusförbindelse mellan de

olika lokalerna.

I fråga om arbetets utförande framhåller byggnadsstyrelsen, att detta

lämpligen kunde uppdelas i två etapper, därvid i första hand östra och södra

flyglarna skulle iordningställas. Därefter, sedan landsstatshusets tillbyggnad

slutförts och länsstyrelsen utrymt sina lokaler i norra flygeln, kunde inom

denna flygel planerade arbeten utföras. Kostnaderna för dessa arbeten ha av

byggnadsstyrelsen uppskattats lill 50 000 kronor för första etappen och 4 000

kronor för andra etappen.

Byggnadsstyrelsen meddelar slutligen, att riksantikvarieämbetet den 18

januari 1946 avgivit yttrande i ärendet och därvid uttalat, att ämbetet för

sin del icke hade något att erinra emot förslaget i fråga, vid vars upprättande

hänsyn tagits till byggnadsverkets antikvariska och kulturhistoriska

värde.

Beträffande länsstyrelsens lokaler i övrigt har byggnadsstyrelsen i sin skrivelse

den 22 februari 1946 erinrat, att det nya landsstatshuset uppförts åren

1942 och 1943 i enlighet med civila byggnadsutredningens anvisningar, vilka

inneburit ytterligt starkt beskurna rumsstorlekar samt förbud mot några som

helst reservutrymmen. Byggnaden hade på grund härav redan från början

visat sig otillräcklig och ytterligare lokaler måste därför snarast möjligt

anskaffas.

Beträffande möjligheterna att tillgodose lokalbehovet anför byggnadsstyrelsen

i huvudsak följande.

Vid landsstatshusets planläggning förutsattes alt en blivande tillbyggnad

skulle kunna ske mot öster å den kronan tillhöriga, framför stadens kyrka belägna

marken. Stadsplanen är utformad i enlighet härmed. Då förslag till sådan

bebyggelse nu skalle planeras, framhöllos emellertid från stadens sida

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Departementschefen.

stärka betänkligheter däremot, då det ansågs, att kyrkan därigenom skulle

komma att skymmas till förfång för stadsbilden. För att undvika detta erbjöd

sig staden att förvärva och till kronan överlåta vissa väster örn landsslatshuset

i kvarteret S:t Nicolaus belägna tomter i utbyte mot den kronan tillhöriga

marken öster om landsstatshuset. Dessa förhandlingar resulterade i en skrivelse

den 24 september 1945 från drätselkammaren, varmed överlämnades

en promemoria, innefattande drätselkammarens erbjudande beträffande markbytet.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter har byggnadsstyrelsen ansett

sig böra, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,^ antaga

drätselkammarens erbjudande, ehuru detta ur vissa synpunkter måste anses

vara mindre fördelaktigt för kronan. Stadsfullmäktige hava emellertid

ännu icke tagit slutlig ställning i frågan. Då tomtfrågan alltså ännu icke är

definitivt löst, är styrelsen icke nu i tillfälle att framlägga förslag rörande

den behövliga nybyggnaden.

Styrelsen vill emellertid nämna, att de fortsatta undersökningar rörande

lämpligt läge för nybyggnaden, som styrelsen vidtagit med anledning av vad

i frågan förekommit, hava givit vid handen, att en lämplig förläggning skulle

kunna erbjudas på den intill slottet belägna fängelsetomten, örn denna kunde

bliva för ändamålet tillgänglig genom nedläggande av det nuvarande fängelset.

Underhandlingar härom pågå med fångvårdsstyrelsen.

Behovet av en nybyggnad vore, framhåller styrelsen, under alla förhållanden

trängande. Sedan närmare klarhet vunnits i tomtfrågan, borde ritningsförslag

föreligga slutligt utarbetat i så god tid, att arbetena omedelbart kunde

påbörjas, efter det riksdagen fattat beslut i frågan. Byggnadsstyrelsen hade

därför hos arbetsmarknadskommissionen hemställt, att nybyggnad för länsstyrelsen

måtte upptagas å det förslag till investeringsreserv för budgetaret

1946/47, som skulle föreläggas 1946 års riksdag. Styrelsen hade därvid beräknat

kostnaderna för byggnaden till 850 000 kronor.

Vägförvaltningen i Hallands län är trångbodd och i behov av ökade utrymmen

för att rationellt kunna bedriva sitt arbete. Jämväl den ökade arbetsbörda,

som till följd av den stegrade landsvägstrafiken kan förväntas, torde

medföra krav på större lokaliteter. Det torde därför vara erforderligt att åtgärder

vidtagas för att tillgodose förvaltningens behov i detta hänseende. Det

av länsarkitekten framlagda förslaget synes mig ägnat att väl lösa problemet.

Emot den beräknade kostnaden härför har jag ingen erinran att göra.

Jag vill därför förorda, att förvaltningens lokalfråga ordnas på sätt länsarkitekten

föreslagit, samt tillstyrker, att anslag för ändamålet äskas med

54 000 kronor. Beloppet synes böra i sin helhet omedelbart avskrivas. Frågan

härom torde framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Frågan om anslag till uppförandet av en nybyggnad för länsstyrelsen torde

framdeles få anmälas i samband med arbetsmarknadskommissionens förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

13. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Efter därom av Kungl. Maj:t i propositionen 1941: 2 (bil. 17, punkten 32)

framlagt förslag anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av 850 000 kronor till Nybyggnad

för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Genom beslut den 9 januari

1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att med anlitande av anslaget

låta för en kostnad av högst 695 000 kronor uppföra tillbyggnaden. Dennas

omfång blev därvid i besparingssyfte begränsat på sådant sätt, att endast

de vid tidpunkten för byggnadsarbetets igångsättande aktuella behoven tillgodosågos.

Med bifall till propositionen 1945:205 anvisade riksdagen (skrivelse nr

213) till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg för budgetåret 1945/46

ett investeringsanslag av 645 000 kronor.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 anför byggnadsstyrelsen, att sedan den

nu pågående andra etappen för landsstatshusets utbyggnad avslutats, bleve

länsstyrelsens mest trängande lokalbehov tillgodosedda för den närmaste tiden.

En fullt tillfredsställande lokalisering av samtliga civila förvaltningsmyndigheter

i staden hade emellertid därmed icke vunnits. Någon reserv för

tillgodoseende av i en framtid uppkommande behov av ökat utrymme för

länsstyrelsen erhölles sålunda icke, och ej heller hade lokaler kunnat beredas

för vissa smärre, länsstyrelsen närstående institutioner såsom länsarkitektkontoret

samt fartygs- och yrkesinspektionerna. De nuvarande tomtområdena

vöre genom den senaste utbyggnaden till det yttersta utnyttjade, varför

det vore önskvärt, att staten i god tid tillförsäkrade sig lämpligt belägen

mark för att möjliggöra ett fortsatt utbyggande, vilket med hänsyn till såväl

redan förefintliga som nu förutsebara lokalbehov torde bliva ofrånkomligt.

Byggnadsstyrelsen hade igangsatt undersökningar i sadant syfte och komrne

att i sinom tid framlägga förslag därom.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen anfört finner jag det önskvärt, att Departementsutredning

verkställes rörande tillgodoseendet pa längre sikt av länsstyrelsens t

jämte densamma närstående statsinstitutioners tomt- och lokalbehov samt

att med anledning därav underhandlingar inledas med vederbörande rörande

förvärv av erforderlig tomtmark.

14. Länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (propositionen

1945:334, bilaga 15, punkterna 5 och 6) har riksdagen dels till Nybyggnad

för lantmäterikontor och vattendomstol i Vänersborg, dels ock till Nybyggnad

för länsstyrelsen i Älvsborgs län å tilläggsstat I till riksstaten för budgetaret

1945/46 anvisat investeringsanslag av respektive 365 000 kronor och 385 000

kronor.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen erinrat örn att

under senare år åtgärder vidtagits till förbättrande av lokalförhållandena

för länsstyrelsen i Vänersborg, närmast genom uppförande av två flygelbyggnader

invid länsresidenset, av vilka den ena helt tagits i anspråk av

länsstyrelsen medan den andra disponerades av vägförvaltningen och läns
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

Departements
chefen.

arkitektkontoret. På grund av de ökade lokalbehov, som uppstått sedan

dessa byggnader färdigställts, vore emellertid länsstyrelsens lokaler numera

otillräckliga. Genom byggnadsstyrelsens försorg skulle, så snart byggnadstillstånd

erhållits, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 november 1945 med

anlitande av förenämnda för budgetåret 1945/46 anvisade anslag uppföras

två byggnader å den av kronan från staden genom ett av Kungl. Majit den

28 maj 1943 godkänt avtal förvärvade norra delen av tomten nr 1 i kvarteret

Palmen. Den ena av dessa byggnader skulle inrymma lokaler för vattendomstolen

och lantmäterikontoret och den andra för vägförvaltningen och

länsarkitektkontoret. Genom den senare byggnadens uppförande frigjordes

således utrymme inom den ena av flyglarna vid residenset och ställdes

till länsstyrelsens disposition. Härigenom hade förevarande lokalfrågor tills

vidare erhållit en godtagbar lösning. För tillgodoseende av det ytterligare

utvidgningsbehov, som kunde förväntas inom en ej alltför avlägsen framtid,

syntes det emellertid lämpligt, att kronan redan nu försäkrade sig om den

återstående delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen, vilken tomtdel kronan

enligt nyssnämnda avtal ägde förvärva mot ett vederlag av 20 000 kronor

och på de villkor i övrigt, varom överenskommelse kunde träffas mellan

kronan och staden. För detta ändamål hade staden i avtalet förbundit sig att

under en tid av 5 år från den dag, då kronan underskrivit avtalet, vilket skedde

den 2 juni 1943, icke sälja eller på annat sätt avyttra området till annan än

kronan. Efter förloppet av de fem åren finge staden ej avyttra området

utan att först hembjuda detsamma till kronan, som därefter utan oskäligt

dröjsmål skulle lämna staden besked, huruvida kronan ville köpa fastigheten.

För närvarande vore det följaktligen lämpligast, att med staden träffades

avtal om sistnämnda ytterligare markförvärv inom kvarteret Palmen.

Byggnadsstyrelsen hade för avsikt att härom med staden inleda förhandlingar

och till Kungl. Majit inkomma med förslag.

Styrelsen hemställer, att till ifrågavarande markförvärv måtte för nästa

budgetår anvisas ett anslag av 20 000 kronor.

Enligt ett den 1 april 1943 upprättat avtal mellan kronan och Vänersborgs

stad har staten förvärvat norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen i

Vänersborg, varjämte kronan erhållit rätt att förvärva återstående del av

nämnda tomt mot ett vederlag av 20 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten

av att möjlighet hålles öppen lill ytterligare utbyggnader för länsstyrelsen

i Älvsborgs län får jag tillstyrka, att nämnda avtal nu fullföljes.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, under förutsättning att uppgörelse

kan träffas med staden örn villkoren i övrigt för förvärvet, godkänna

blivande avtal mellan parterna. För förvärvets genomförande erfordras ett

anslag av 20 000 kronor.

15. Länsstyrelsen i Skaraborgs län.

1945 års höslriksdag har, med bifall till propositionen nr 334, å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

hetsfond till Nybyggnad för länsstyrelsen i Skaraborgs län anvisat ett investeringsanslag

av 500 000 kronor. Genom beslut den 30 november 1945

bär Kungl. Majit dels bemyndigat byggnadsstyrelsen att med Mariestads

stad träffa avtal om markbyte i huvudsaklig överensstämmelse med ett i

statsrådsprotokollet för den 19 oktober 1945 återgivet avtalsförslag, dels ock

uppdragit åt styrelsen att, under förutsättning att avtalet slötes, i samråd

med vederbörande myndigheter och med beaktande av vad i nämnda statsrådsprotokoll

anförts upprätta ritningar till nybyggnad för länsstyrelsen.

I sin förenämnda skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen

anfört, att styrelsen å kronans vägnar med staden träffat avtal, enligt vilket

ett staden tillhörigt, mellan Komministergatan, Hamngatan, Fisktorget och

Tidan beläget område skulle överlåtas till kronan i utbyte mot landsstatshusets

nuvarande tomt, varvid staden skulle lösa landsstatshuset med en

summa av 150 000 kronor vid tillträdet, som skulle ske senast den 1 januari

1949. Styrelsen hade för avsikt att framdeles till Kungl. Majit inkomma med

huvudritningar till nybyggnaden för länsstyrelsen. Byggnadsföretaget hade

beräknats draga en kostnad av 1 400 000 kronor, varför utöver redan anvisade

500 000 kronor erfordrades 900 000 kronor, därav 400 000 kronor för

nästa budgetår.

För nästa budgetår erfordras för fortsatta arbeten å den av 1945 års riks- Departementsdag

beslutade nybyggnaden för länsstyrelsen i Skaraborgs län ett anslag av

400 000 kronor. Jag tillstyrker, att nämnda belopp äskas av riksdagen.

16. Länsstyrelsen i Värmlands län.

Med bifall till Kungl. Majits i propositionen 1944:41 därom framlagda

förslag har riksdagen till Nybyggnad för vägförvaltningen m. m. i Värmlands

län å kapitalbudgeten under Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1944/45 anvisat ett investeringsanslag av 340 000 kronor. Byggnaden avsågs

för vägförvaltningen, länsarkitektkontoret och egnahemsnämnden i länet.

Sedermera har riksdagen i anledning av Kungl. Majits proposition 1944.

288 (bil. 11, punkten 4) å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45

anvisat ytterligare ett investeringsanslag av 25 000 kronor för att bereda ett

utrymmes tillskott av sex rum till den projekterade ämbetsbyggnaden.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen beträffande frågan

örn nybyggnad för länsstyrelsen i Värmlands län anfört följande.

För länsstyrelsen och denna närstående institutioner hava lokalsvårigheterna

sedan lång tid tillbaka varit starkt kännbara, och byggnadsstyrelsen

har i samråd med länsstyrelsen vidtagit ingående utredningar rörande lämpligaste

sättet att åvägabringa förbättrade förhållanden. Såsom en första etapp

i arbetet på frågans lösning är enligt Kungl. Majits uppdrag den 1 december

1944 inom kvarteret Mätaren invid lantmäterikontorsbyggnaden en särskild

nybyggnad under uppförande, som från början var avsedd att inrymma lokaler

för egnahemsnämnden, vägförvaltningen och länsarkiteklkontoret. Det

har emellertid redan visat sig, alt byggnaden kommer att Idiva för liten för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

att tillgodose samtliga dessa ändamål, varför numera endast vägförvaltningen

och länsarkitektkontoret kunna tänkas bliva inrymda i densamma. Från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida har dessutom framhållits, att man

mäste räkna med en sådan ansvällning av vägförvaltningen, att denna inom

en nära framtid måste taga jämväl det tills vidare för länsarkitektkontoret

beräknade utrymmet i anspråk. Under sådana förhållanden har länsstyrelsen

icke, som avsetts, kunnat beredas utvidgning genom att övertaga egnahemsnämndens

nuvarande lokaler, varjämte det kan bliva erforderligt att skaffa

lokaler åt länsarkitektkontoret på annat håll, därest vägförvaltningen ensam

mäste disponera byggnaden i kvarteret Mätaren.

I fortsättningen anför byggnadsstyrelsen, att de utredningar, som verkställts

rörande möjligheterna att uppföra en tillbyggnad till det nuvarande

länsresidenset, givit till resultat, att därigenom en fullgod lösning icke för en

rimlig kostnad kunde erhållas. Styrelsen hade därför efter samråd med länsstyrelsen

kommit till den uppfattningen, att den enda utväg, som både vore

ekonomiskt fördelaktig och samtidigt kunde lämna möjligheter för en framtida

utvidgning, vore att på en för ändamålet lämplig tomt uppföra en större

statlig nybyggnad.

Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen å kronans vägnar och under

förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande med Karlstadsortens mejeriförening

u. p. a. träffat ett vid styrelsens skrivelse fogat avtal angående förvärv

för kronans räkning av de föreningen tillhöriga tomterna nr 3 och 4

i kvarteret Bryggaren samt stadsägan nr 1459 invid samma kvarter, allt med

en sammanlagd areal av omkring 7 500 m2 och för en köpeskilling av

373 000 kronor, motsvarande ett markpris av omkring 50 kronor per m2.

Styrelsen funne den begärda köpeskillingen skälig och markområdet, beläget

omedelbart invid de två statliga förvaltningsbyggnaderna i kvarteret

Mätaren, väl lämpat för ändamålet.

Härjämte hade styrelsen under förutsättning av Kungl. Majds och stadsfullmäktiges

godkännande med staden träffat avtal örn överlämnande till

staden av vissa delar av de nyförvärvade områdena i kvarteret Bryggaren

och stadsägan 1459 för genomförande av ändrad stadsplan i utbyte mot den

staden tillhöriga stadsägan 1458, vilka markområden funnes angivna å en

vid skrivelsen fogad karta.

Byggnadsstyrelsen meddelar vidare, att styrelsen efter samråd med länsstyrelsen

funnit den bästa lösningen av länsstyrelsens lokalfråga vara, att

å den nu av kronan förvärvade marken uppfördes en nybyggnad för landskontoret,

varvid landskansliets olika avdelningar skulle kunna sammanföras

inom residenset.

Kostnaderna för den ifrågasatta nybyggnaden samt erforderliga ombyggnadsarbeten

inom residenset hade av byggnadsstyrelsen, med ledning av beräknade

kostnader för jämförliga nybyggnader för andra länsstyrelser, uppskattats

till 750 000 kronor. Styrelsen förklarar sig slutligen hava för avsikt

att framdeles till Kungl. Majit inkomma med fullständigt förslag i ärendet.

Styrelsen hemställer i anslutning till vad sålunda anförts, att Kungl. Majit

måtte godkänna det ifrågavarande tomtbytesavtalet samt att för nästa bud
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197-

25

getår måtte anvisas dels 373 000 kronor för genomförande av markbytet dels

ock 250 000 kronor till påbörjande av en nybyggnad för länsstyrelsen.

För länsstyrelsen i Värmlands län hava lokalsvårighetema hittills icke kunnat

effektivt avhjälpas. Den byggnad, vartill medel anvisats av 1944 års riksdag

och vilken avsåg att tillgodose de nya utrymmesbehoven för egnahemsnämnden,

vägförvaltningen och länsarkitektkontoret i länet, har numera, såsom

byggnadsstyrelsen anfört, visat sig förslå endast för den starkt expanderande

vägförvaltningen samt för länsarkitektkontoret. I en nära framtid

kunna även länsarkitektkontorets lokaler komma att visa sig erforderliga för

vägförvaltningen.

Då utrymme icke kan beredas länsstyrelsen genom övertagande av egnahemsnämndens

lokaler, har fråga uppstått örn uppförande av antingen en

tillbyggnad till länsstyrelsens nuvarande ämbetsbyggnad eller ytterligare en

nybyggnad för länsstyrelsens och vissa densamma närstående statsinstitutioners

behov.

Efter att hava tagit del av byggnadstyrelsens utredning i ärendet anser jag

mig böra förorda, att lokalbehovet löses på längre sikt genom uppförande av

en nybyggnad på en för ändamålet inköpt tomt. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela beslut örn nybyggnadens utformning. Anslagsbehovet

för nästa budgetår för markförvärvet och påbörjande av nybyggnaden

uppgår till sammanlagt (373 000 + 250 000) 623 000 kronor. Jag tillstyrker,

att medel i angiven omfattning äskas av riksdagen.

17. Länsstyrelsen i Örebro län.

Efter framställning av Kungl. Majit i propositionen 1943: 106 anvisade

riksdagen till Lantmäterikontorsbyggnad i örebro ett investeringsanslag av

250 000 kronor. Sagda byggnad avsågs för såväl lantmäterikontoret som den

nya vägförvaltningen i Örebro län. Sedermera anvisade riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts i propositionen 1943:344 (bil. 13, punkten 6) därom

framlagda förslag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond ett ytterligare investeringsanslag

av 25 000 kronor, avseende en viss utökning av byggnaden i fråga.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstrjrelsen anfört, att genom

lantmäterikontorets utflyttning från slottet till den för kontoret och

vägförvaltningen avsedda nybyggnaden länsstyrelsen nyligen erhållit ett visst

utrymmestillskott. Detta vore emellertid icke tillräckligt, men då inom en

nära framtid ytterligare utrymmen inom slottet syntes kunna beredas i samband

med att örebro läns museum, som även vore inrymt i slottet, avflyttade

till egen byggnad, behövde ytterligare åtgärder för närvarande icke vidtagas.

Frågan örn fortsatt nybyggnad i anslutning till den nyligen färdigställda

byggnaden för lantmäterikontoret och vägförvaltningen kunde dock

snart bliva aktuell med hänsyn till den senare institutionens växande arbetsuppgifter.

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

Departements
chefen.

Lokalbehovet för länsstyrelsen i Örebro län torde kunna tillgodoses under

den närmaste framtiden utan särskilda nybyggnadsarbeten. Jag har

följaktligen för närvarande icke något anslagsbehov att anmäla i detta sammanhang.

18. Länsstyrelsen i Västmanlands län.

I skrivelse den 21 augusti 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett anslag

av 25 000 kronor måtte anvisas för anordnande av personhiss inom södra

delen av Västerås slott.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att styrelsen efter framställning av länsstyrelsen

i Västmanlands län genom vederbörande länsarkitektkontor låtit undersöka

möjligheten att anordna hiss inom södra delen av slottet, varest

länsstyrelsens lokaler vöre belägna i tre våningar och däröver landshövdingebostadens

köksavdelning. Trappförbindelsen vore nämligen synnerligen obekväm

och livligt trafikerad, varjämte våningshöjdema vore stora. Länsarkitektkontoret

hade utarbetat två alternativa förslag, av vilka alternativ I

avsåge en hiss förlagd inom ett befintligt schakt i trappans mitt och alternativ

II anordnande av ett helt och hållet nytt hisschakt på sidan örn trapphuset.

Kostnaderna beräknade byggnadsstyrelsen för alternativ I till 25 000

kronor och för alternativ II till 33 000 kronor. I skrivelse till byggnadsstj’- relsen den 6 juni 1945 hade länsstyrelsen framhållit vissa olägenheter, som

vore förenade med alternativ II, samt förordat utförande av alternativ I.

Byggnadsstyrelsen hade i ärendet inhämtat riksantikvarieämbetets yttrande.

Ämbetet förklarade sig finna alternativ II, enligt vilket hissen skulle anordnas

vid sidan örn trapphuset, vara att föredraga ur den synpunkten, att det

vackra trapphuset därigenom bevarades intakt. Ämbetet ville dock icke motsätta

sig utförande av alternativ I, därest detta skulle ställa sig fördelaktigare

ur andra synpunkter.

Byggnadsstyrelsen säger sig för egen del ha funnit alternativ I vara att

föredraga med hänsyn till att det innebure lägre kostnad och icke medförde

ingrepp i länsstyrelsens tjänsterum, ehuru alternativ II ur kulturhistorisk

och estetisk synpunkt vore gynnsammare. I

I sin förenämnda skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen anfört,

att en av 1944 års riksdag beslutad tillbyggnad till landsstatshuset i

Västerås nu vore i det närmaste färdigställd. Enligt de ursprungliga planerna

skulle i tillbyggnaden beredas plats för vissa delar av länsstyrelsen samt

vägförvaltningen. På grund av de beslutade utökningarna av länsstyrelsen

hade denna dispositionsplan ändrats på så sätt att vägförvaltningen avsåges

skola kvarbliva i de för densamma förhyrda lokalerna i fastigheten kvarteret

Manfred nr 6, Munkgatan 20, vilka tills vidare kunde användas för ändamålet

och på skäliga villkor förhyras. På så sätt hade det varit möjligt att

bereda lokaler åt folkbokförings- och uppbördsavdelningarna vid länsstyrelsen,

varför byggnadsstyrelsen ansåge, att med ytterligare tillbyggnadsåtgärder

tills vidare kunde anstå. Dock gällde även här, att en utvidgning av vägförvaltningen

snart kunde aktualisera frågan örn nybyggnad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

27

Liksom byggnadsstyrelsen finner jag det ändamålsenligt, att en person- Departementshiss

anordnas inom södra delen av Västerås slott. Det synes även lämpligt, Zeferi.

att hissanläggningen anordnas inom ett befintligt schakt i södra trapphuset,

alltså i överensstämmelse med det av styrelsen såsom alternativ I betecknade

förslaget. Jag tillstyrker, att ett anslag av 25 000 kronor äskas av riksdagen

för nästa budgetår. Beloppet synes böra i sin helhet omedelbart avskrivas.

Frågan härom torde framdeles få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Vad byggnadsstyrelsen anfört i sin skrivelse den 22 februari 1946 föranleder

icke något särskilt uttalande från min sida.

19. Länsstyrelsen i Kopparbergs län.

Sedan riksdagen med bifall till propositionen 1945: 195 till Tillbyggnad

av landsstatshuset i Falun m. m. för budgetåret 1945/46 anvisat ett investeringsanslag

av 950 000 kronor, har Kungl. Maj:t godkänt ett av byggnadsstyrelsen

å kronans vägnar undertecknat köpekontrakt, varigenom kronan för

en köpeskilling av 120 000 kronor förvärvat tomten nr 10 i kvarteret Kansliet,

samt uppdragit åt styrelsen att upprätta ritningar till nämnda tillbyggnad

m. m.

I skrivelsen den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen anfört, att arbetet

med upprättande av ritningar till tillbyggnaden för länsstyrelsens räkning

påginge. Genom uppförandet av denna byggnad bleve länsstyrelsens mest

aktuella och kännbara lokalbehov avhjälpta. Någon lokalreserv erhölles

emellertid icke, och för vissa till Falun förlagda statsinstitutioner kunde lokaler

alltjämt icke anvisas inom någon kronan tillhörig byggnad. Då ytterligare

bebyggelse av landsstatshustomten även i dess nu utökade skick icke

lämpligen borde ifrågakomma, hade byggnadsstyrelsen inlett underhandlingar

rörande inköp av vissa tomter i närheten av landsstatshuset. Dessa underhandlingar

hade ännu icke lett till resultat. Styrelsen komme emellertid

framdeles att för Kungl. Maj:t framlägga förslag i ärendet.

I fortsättningen anför styrelsen, att vid den beräkning av medelsbehovet

för tillbyggnaden till landsstatshuset i Falun, som legat till grund för anvisande

av anslaget å 950 000 kronor, hade avsetts att befintliga rörledningssystem

för värme, vatten och avlopp inom det nuvarande landsstatshuset

skulle bibehållas. Dessa vore visserligen gamla och i dåligt skick, men med

hänsyn till då rådande materialsvårigheter hade det ansetts nödvändigt att

bibehålla dem något år framåt.

Då emellertid utsikterna i sistnämnda avseende under innevarande år väsentligt

förbättrats och de noggrannare beräkningar, som gjorts i och för utbyggnaden,

givit vid handen, att ledningssystemen på grund av sin ålder icke

väl skulle ansluta sig till en ändamålsenlig nyanläggning, ansåge styrelsen

det ur ekonomisk synpunkt fördelaktigare att nu utföra omläggningen av

nuvarande rörledningssystem samt att genomföra utbyte av befintliga värmepannor.

Kostnaderna härför skulle utgöra 125 000 kronor.

Om anvisande av detta belopp gör byggnadsstyrelsen framställning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Departements
chejen.

Departements
chefen.

Jag har icke något att erinra mot att, på sätt byggnadsstyrelsen föreslagit,

i samband med tillbyggnaden av landsstalshuset i Falun även verkställes omläggning

av nuvarande rörledningssystem och utbyte av befintliga värmepannor

samt att för ändamålet anvisas ett anslag av 125 000 kronor.

20. Länsstyrelsen i Gävleborgs län.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen anfört, att sedan

Kungl. Maj:t den 4 maj 1944 anbefallt styrelsen att verkställa detaljplanering

av de i investeringsutredningens betänkande (SOU 1944: 12—13)

såsom investeringsreserv upptagna företagen, bland vilka inginge nybyggnad

för vägförvaltningen och lantmäterikontoret m. m. i Gävleborgs län, hade

länsarkitektkontoret på styrelsens uppdrag utarbetat vid styrelsens skrivelse

fogat förslag till nybyggnader för länsstyrelsen i Gävle å den kronan tillhöriga,

för närvarande av fångvårdsstyrelsen disponerade tomten nr 4 i kvarteret

Tullstuvan, vilken efter företagen utredning befunnits vara den lämpligaste

platsen för byggnaderna i fråga. Undersökningar hade gjorts rörande

möjligheten att för ändamålet förvärva det staden tillhöriga, landsstatshuset

angränsande kvarteret Lyktan, men detta område hade visat sig icke vara

tillräckligt rymligt för att på ett lämpligt sätt kunna bebyggas.

I det förevarande förslaget hade byggnaderna förlagts till fängelsetomtens

obebyggda västra del. Den östra delen vore för närvarande upptagen av

straffängelset, som ej bleve disponibelt för rivning förrän den planerade nya

fångvårdsanstalten vid egendomen Brynäs utanför Gävle uppförts. För att

erhålla en lämplig bebyggelse vore det även önskvärt, att tomten nr 4 utökades

med vissa mindre, delvis bebyggda områden utanför tomtens västra

gräns. Förhandlingar i denna fråga bade upptagits med drätselkammaren i

Gävle.

Förslaget omfattade dels vissa ändringsarbeten inom det nuvarande

landsstatshuset och dels uppförande i kvarteret Tullstuvan av två byggnader,

den större belägen vid Södra Trädgårdsgatan och den mindre belägen

vid den blivande Borgmästarplan. Härigenom beräknades lokaler kunna beredas

för vägförvaltningen, landskontorets taxeringsavdelning, yrkesinspektionen,

lantmäterikontoret, två distriktslantmätare och jägmästaren i Gästriklands

revir. Det sålunda framlagda förslaget beräknades i genomförande

kosta 1 550 000 kronor, varav 750 000 kronor erfordrades för nästa budgetår.

Om anvisande av sistnämnda belopp gör byggnadsstyrelsen framställning.

Det av länsarkitekten på byggnadsstyrelsens uppdrag utarbetade förslaget

till lösande av länsstyrelsens i Gävle byggnadsfråga innebär, att genom vissa

ändringsarbeten inom det nuvarande landsstatshuset samt uppförande av två

nybyggnader å i huvudsak tomten nr 4 i kvarteret Tullstuvan lokaler .skulle

beredas för landskontorets taxeringsavdelning, vägförvaltningen, lantmäteri
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

kontoret och ytterligare några myndigheter. Då förslaget synes mig ändamålsenligt,

vill jag tillstyrka, att byggnadsfrågan löses efter dessa linjer.

Byggnadsstyrelsens beräkningar rörande kostnaderna för nybyggnaderna

hava icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker alt för nästa budgetår

äskas 750 000 kronor till arbetenas påbörjande. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t alt fastställa huvudritningar för byggnadsföretaget.

21. Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen anfört, att styrelsen

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 augusti 1944 verkställt

utredningar rörande möjligheterna att utöka de för länsstyrelsen med

flera statsinstitutioner i Härnösand avsedda lokalerna. Då det på ett tidigt

stadium av utredningen visat sig, att den nuvarande landsstatshustomten icke

medgåve fortsatt bebyggelse och att annan lämplig mark icke funnes i kronans

ägo, hade byggnadsstyrelsen anmodat länsstyrelsen att förhandla med

stadens vederbörande myndigheter angående förvärv av tomt tor kronans

räkning. Dessa förhandlingar hade lett till ett under förutsättning av Kungl.

Maj:ts godkännande träffat köpekontrakt mellan länsstyrelsen och Härnösands

drätselkammare rörande förvärv för kronans räkning av visst område

av stadsägan nr 221. Tomtområdet hade en areal av 3 417 m\ och köpeskillingen,

85 425 kronor, motsvarade 25 kronor per m2, vilket pris byggnadsstyrelsen

funne skäligt. Tomtens läge mitt emot landsstatshustomten

på andra sidan av Nybrogatan vore synnerligen lämpligt för det avsedda

ändamålet.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen hade länsarkitektkontoret uppgjort vid

styrelsens skrivelse fogade ritningar till en byggnad å den till inköp föreslagna

tomten, inrymmande vägförvaltningen, lantmäterikontor och länsarkitektkontor

samt kostnadsberäknad lill 1 500 000 kronor, varav 750 000 kronor

erfordrades för nästa budgetår.

Genom att lantmäterikontoret erhölle nya lokaler skulle, fortsätter styrelsen,

inom kontorets nuvarande byggnad frigöras motsvarande utrymmen,

vilka huvudsakligen borde utnyttjas för att avhjälpa länsstyrelsens trångboddhet

samt för att bereda plats åt uppbörds- och folkbokföringsavdelningarna,

varigenom den sistnämnda kunde utrymma de lokaler i landsarkivet,

som avdelningen tillfälligtvis disponerade.

Byggnadsstyrelsen hemställer örn anvisande av dels 85 425 kronor till gäldande

av köpeskillingen för nyssnämnda tomtmark, dels ock 750 000 kronor

för uppförande av den ifrågavarande byggnaden.

För länsstyrelsen i Härnösand föreligger ett starkt behov av utvidgade Departementslokaler.

Detta behov kan, såsom byggnadsstyrelsens utredning givit vid han- chefen.

den, icke lämpligen tillgodoses genom om- eller lillbyggnadsarbeten på den

befintliga fastigheten. En lösning av lokalfrågan måste taga sikte på upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

förande av en helt ny byggnad å en därför lämplig, för ändamålet inköpt

tomt.

Det av byggnadsstyrelsen till inköp föreslagna området är väl beläget

i förhållande till den nuvarande ämbetsbyggnaden, från vilken det skiljes

endast av Nybrogatan. Med hänsyn härtill torde det begärda priset få anses

förmånligt. Jag tillstyrker därför, att uppgörelse med markägaren, Härnösands

stad, träffas på de av byggnadsstyrelsen föreslagna villkoren.

Det av länsarkitekten på styrelsens uppdrag utarbetade förslaget till nybyggnad

å det till inköp föreslagna markområdet har icke givit mig anledning

till erinran, vilket ej heller är fallet med styrelsens beräkningar rörande

byggnadskostnaderna. Det torde få ankomma på Kungl. Majit alt fastställa

huvudritningar för byggnadsföretaget.

Jag tillstyrker, att anslag till tomtförvärvet och påbörjande av nybyggna

den äskas med (85 425 + 750 000) avrundat 835 000 kronor.

22. Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Med bifall till Kungl. Majits därom framlagda förslag (propositionen 1945:

334, bilaga 15, punkten 8) har riksdagen till Inköp av tomter för länsresidenset

i Östersund å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisat

ett investeringsanslag av 99 000 kronor. Enligt bemyndigande av Kungl. Majit

den 30 november 1945 har byggnadsstyrelsen numera träffat avtal om förvärv

för kronans räkning av ett område om ca 300 mI 2 av tomten nr 5 i

kvarteret Onkel Adam för 24 000 kronor och av tomten nr 6 i samma kvarter

för 7 5 000 kronor.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen erinrat om att

den ifrågavarande tomtmarken vore avsedd för tillbyggnader åt länsstyrelsen,

som för närvarande hade sina lokaler inom det omedelbart söder om

kvarteret Onkel Adam belägna kvarteret Residenset. Byggnadsstyrelsen hade

låtit uppgöra vid styrelsens skrivelse fogad skissritning till de nyförvärvade

tomternas bebyggande. Genom överbyggande av den mellan de båda kvarteren

löpande Residensgränd skulle nybyggnaden och länsresidenset sättas i direkt

förbindelse med varandra i våningen 1 trappa upp. Nybyggnaden skulle

utformas pa sa sätt att utmed Residensgränd uppfördes en smalare huskropp,

vilken för att i denna landsdel undvika åt norr belägna arbetsrum planerades

med enkelsidig korridor och mot söder förlagda tjänsterum. Denna smalare

länga skulle i sin västra ände ansluta till en utmed Strandgatan uppförd

byggnadskropp, vilken planlagts med mittkorridor. Den smala bvggnaden

komme att förutom arkivlokaler innehålla lokaler för folkbokföringsavdelningen

samt utrymmen, vilka, intill dess länsstyrelsen själv behövde dem,

kunde disponeras för andra statliga ändamål. Byggnaden utmed Strandgatan

komme att inrymma lokaler för taxeringsavdelningen och uppbördsavdelningen.

Kostnaden för den sålunda föreslagna nybyggnaden hade av byggnadsstyrelsen

beräknats till 700 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

31

Den nu förvärvade tomtmarken, rörande vars bebyggande förslag sålunda

framlagts, vore emellertid icke tillräcklig för att tillfredsställa länsstyrelsens

framtida utvecklingsbehov. Med anledning härav hade underhandlingar förts

angående förvärv för kronans räkning av tomterna nr 1 och 3 i kvarteret

Onkel Adam, vilkas läge i förhållande till de tidigare av kronan inköpta

tomterna framginge av en vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogad kartskiss.

Dessa underhandlingar hade resulterat i ett anbud av ägarna att försälja

tomten nr 1 för en summa av 57 000 kronor. Däremot hade överenskommelse

icke kunnat träffas om förvärv av tomten nr 3. Styrelsen meddelar, att om

det skulle visa sig omöjligt att komma till en uppgörelse angående sistnämnda

tomt, hade styrelsen för avsikt att hemställa om expropriationsförfarande.

Styrelsen hade gjort framställning till staden örn att kvarteret genom stadsplaneändring

skulle utläggas såsom område för allmän byggnad.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för inköp

av tomten nr 1 i kvarteret Onkel Adam samt för uppförande av en nybyggnad

för länsstyrelsen i Östersund anvisa investeringsanslag å respektive

57 000 kronor och 700 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att å tomterna nr 5 och 6 i kvarteret DepartementsOnkel

Adam i Östersund för en kostnad av 700 000 kronor uppföres en äm- chelenbetsbyggnad,

innehållande lokaler för i huvudsak länsstyrelsens folkbokförings-,

taxerings- och uppbördsavdelningar. Jag vill tillstyrka, att länsstyrelsens

byggnadsfråga löses i enlighet med det av byggnadsstyrelsen sålunda

framlagda förslaget. Styrelsens beräkningar rörande kostnaderna för nybyggnaden

hava icke givit mig anledning till erinran. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att fastställa huvudritningar för byggnadsföretaget.

För att tillgodose länsstyrelsens framtida utvecklingsbehov torde, på sätt

byggnadsstyrelsen föreslagit, ytterligare tomtmark lämpligen böra förvärvas

''i kvarteret Onkel Adam. Mot den för tomten nr 1 i kvarteret av ägaren fordrade

köpeskillingen 57 000 kronor har jag icke funnit anledning till erinran.

Frågan om förvärv av tomten nr 3 i kvarteret torde framdeles, efter framställning

från styrelsen, få anmälas för Kungl. Majit.

23. Länsstyrelsen i Västerbottens län.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen beträffande

länsstyrelsens i Västerbottens län byggnadsfråga anfört, att åtgärder erfordrades

för att bereda lokaler åt ej blott länsstyrelsens nytillkomna avdelningar

utan även dess ursprungliga delar, som sedan länge lidit av stor trångboddhet.

Härutöver bleve erforderligt att anskaffa helt nya lokaler åt länets

vägförvaltning, varjämte även andra institutioner borde beredas permanenta

utrymmen inom kronans fastigheter. Utredningar hade givit vid handen, att

plats för den omfattande nybyggnad, som bleve erforderlig, skulle kunna

beredas inom den kronan tillhöriga Döbelns park, vilken direkt gränsade

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Departements
chefen.

till residenstomten. Emellertid utgjorde denna park av olika skäl en mycket

värdefull tillgång för staden. Med anledning härav hade från stadens sida

gjorts framställningar om att parken måtte undantagas från bebyggelse, något

som även byggnadsstyrelsen för sin del funne i hög grad befogat. Styrelsen

hade därför förhandlat nied stadens representanter angående byte mellan

kronan och staden av Döbelns park mot annat för kronans ändamål

lämpligt område. Dessa underhandlingar hade resulterat i ett vid styrelsens

skrivelse fogat, under förbehåll av Kungl. Maj:ts och stadsfullmäktiges godkännande

träffat bytesavtal, varigenom kronan mot överlåtande till staden

av Döbelns park och erläggande av 25 000 kronor skulle förvärva äganderätten

till det så kallade Nytorget.

Omförmälda avtal, vilket den 18 januari 1946 godkänts av stadsfullmäktige

i Härnösand, torde i avtryck få fogas såsom bilaga till dagens statsrådsprotokoll

(Bilaga 2).

Byggnadsstyrelsen meddelar vidare, att länsarkitektkontoret utarbetat förslag

till nybyggnad. Förslaget innebure, att å Nytorget uppfördes en byggnad,

bestående av två vinkelställda längor, avsedda att innehålla lokaler för

landskansliet och landskontoret jämte arbetsförmedling och länsarkitektkontor.

I samband härmed skulle i residenset beredas utrymme för vägförvaltningen

samt vissa andra statliga institutioner.

Förslaget hade kostnadsberäknats till 1 900 000 kronor, och för byggnadsarbetena

samt genomförandet av markavtalet skulle alltså erfordras sammanlagt

1 925 000 kronor, varav 1 025 000 kronor belöpte på budgetåret 1946/47.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna förevarande markbytesavtal, dels för genomförande av avtalet

anvisa ett belopp av 25 000 kronor dels ock för uppförande av en ny

ämbetsbyggnad för länsstyrelsen i Umeå anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har sedan lång tid varit i stort behov av

rumsutvidgning för de äldre avdelningarna. Vidare hava nya omfattande lokalbehov

anmälts för länsstyrelsens på senare år tillkomna avdelningar och

för vissa styrelsen närstående statsinstitutioner. Byggnadsstyrelsen bar föreslagit,

att länsstyrelsens nybyggnadsfråga löses på längre sikt genom uppförande

å det s. k. Nytorget —- vilket för närvarande tillhör Umeå stad men

skulle överlåtas till kronan mot det att kronan till staden överläte den s. k.

Döbelns park — av en omfattande nybyggnad, avsedd att innehålla lokaler

för landskansliet och landskontoret jämte länsarkitektkontor och arbetsförmedling.

I det nuvarande residenset skulle beredas utrymme åt vägförvaltningen

och vissa andra statsinstitutioner.

Jag förordar att länsstyrelsens byggnadsfråga löses i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag. Kungl. Majit torde böra utverka bemyndigande av

riksdagen att godkänna med Umeå stad träffat avtal örn markbyte. För genomförande

av markbytet samt påbörjande av den till 1 900 000 kronor

kostnadsberäknade nya ämbetsbyggnaden erfordras för nästa budgetår ett

anslag av 1 025 000 kronor. Jag tillstyrker, att nämnda belopp äskas av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

33

riksdagen. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan huvudritningar

utarbetats, fastställa plan för byggnadsföretaget.

24. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Med bifall till Kungl. Majlis i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkten 52) gjorda framställning anvisade riksdagen till Oinoch

tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag

av 380 000 kronor. .Sedermera har riksdagen med bifall till Kungl.

Maj:ts därom framlagda förslag (propositionen 1944: 288) till samma ändamål

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisat ett ytterligare

investeringsanslag av 175 000 kronor. Sistnämnda anslag var avsett

att möjliggöra en revision av planen för den tidigare beslutade om- och tillbyggnaden

av landsstatshuset i enlighet med av riksdagen i skrivelse 1944:

448 uttalade önskemål örn beredande åt länsstyrelsen av ett ytterligare tillskott

av tjänstelokaler.

Genom beslut den 1 december 1944 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med länsstyrelsen låta för en kostnad av högst 555 000

kronor utföra sagda örn- och tillbyggnad i enlighet med det utvidgade byggnadsprogram

som förutsatts i propositionen 1944: 288.

I sin skrivelse den 22 februari 1946 har byggnadsstyrelsen meddelat, att

den med Kungl. Majlis beslut den 1 december 1944 avsedda tillbyggnaden

till landsstatshuset i det närmaste färdigställts. Denna byggnad hade från

början varit avsedd att bereda ytterligare utrymme åt länsstyrelsen och nya

lokaler åt länsarkitektkontoret. Under byggnadstiden hade dock denna dispositionsplan

måst förändras, i det att enda sättet att bereda lokaler åt den

nyinrättade folkbokföringsavdelningen varit att för densamma taga i anspråk

det för länsarkitektkontoret avsedda utrymmet. Detta medförde, att länsarkitektkontoret

alltjämt måste kvarbliva inom förhyrda lokaler, trots att

dessa vore både otillräckliga och olämpliga. För att möjliggöra folkbokföringsavdelningens

inflyttande vid önskad tidpunkt hade för övrigt byggnadsarbetena

på denna del av tillbyggnaden måst forceras, så att den kunde

tagas i bruk innan byggnadsarbetena i övrigt avslutats. Inom det tillbyggda

landsstatshuset skulle även kunna beredas erforderligt utrymme åt uppbördsavdelningen.

Andra statliga lokalbehov, av vilka vägförvaltningens vore det

mest framträdande, måste emellertid tillgodoses genom nybyggnad. Utrymme

därför funnes på landsstatshusets tomt, och inom byggnadsstyrelsens utredningsbyrå

hade uppgjorts ett vid styrelsens skrivelse fogat rilningsförslag.

Delta innebure att på sidorna örn uppfarten från Residensgatan till landsstatshuset

skulle uppföras två flygelbyggnader, av vilka den södra vore avsedd

att helt disponeras av vägförvaltningen och den norra skulle innehålla

lokaler för länsarkitekten, vaktmästarbostad jämte visst reservutrymme.

Genom alt vägförvaltningen på så sätt bereddes lokaler frigjordes den

gamla så kallade södra residensflygeln, som hittills disponerats av vägförvaltningen.

Dess lokaler kunde för en kostnad av 10 000 kronor iordning
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 197. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departeme niselle,

jen.

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

ställas på sådant sätt, att de kunde utnyttjas av bergmästaren, lantbruksingenjören

med flera.

Kostnaderna för de här beskrivna åtgärderna beräknade byggnadsstyrelsen

till 850 000 kronor.

Om anvisande av sagda belopp gör styrelsen framställning.

Behovet av ytterligare lokaler för länsstyrelsen i Luleå har närmast föranletts

av de reformer på folkbokförings- och uppbördsväsendets område,

som beslutats efter prövningen av länsstyrelsens byggnadsfrågor år 1944.

Jämväl för det statliga vägväsendet har behovet av lokalutrymmen ökats.

Byggnadsstyrelsen föreslår, att dessa lokalfrågor lösas enligt ett nybyggnadsprogram,

innebärande att två flyglar uppföras till landsstatshuset, varjämte

vissa lokaler inom detta skulle ombyggas, allt för en kostnad av

850 000 kronor.

Jag finner mig böra förorda, att detta byggnadsprogram kommer till utförande,

samt tillstyrker, att för ändamålet äskas ett anslag av 850 000 kronor

för nästa budgetår.

Hemställan.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att godkänna dels ett mellan

byggnadsstyrelsen och Nyköpings stad den 12 och den 22

januari 1946 träffat avtal om visst markbyte, dels ock ett

mellan byggnadsstyrelsen och Umeå stad den 4 och den 9

januari 1946 träffat avtal om visst markbyte,

att bemyndiga Kungl. Majit att med Jönköpings stad träffa

avtal om markbyte mellan kronan och .staden i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

grunder

samt att å kapitalbudgeten under Statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1946/47 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till

Ompntsning av fasaderna på Uppsala slott kronor 150 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Södermanlands

län m. m......................... kronor 778 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Östergötlands

lån .............................. kronor 500 000;

örn- och tillbyggnad av länsresidenset i

Växjö ................................ kronor 225 000;

Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar kronor 425 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Gotlands

län

kronor 500 000;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

35

Nybyggnad för länsstyrelsen i Blekinge län kronor 600 000;

Om- och tillbyggnad av länsresidenset i

Kristianstad .......................... kronor 600 000;

Ombyggnads- och inredningsarbeten i

Halmstads slott ........................ kronor 54 000;

Förvärv av tomtmark i Vänersborg .... kronor 20 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Skaraborgs

län .................................. kronor 400 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Värmlands

län m. m............................. kronor 623 000;

Anordnande av personhiss inom Västerås

slott ................................ kronor 25 000;

Omläggning av värmesystemet m. m. i

landsstatsliuset i Falun ................ kronor 125 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Gävleborgs

län .................................. kronor 750 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västernorrlands

län m. m.........................kronor 835 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Jämtlands

län m. m............................... kronor 757 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Västerbottens

län m. m......................... kronor 1 025 000;

Nybyggnad för länsstyrelsen i Norrbottens

län .................................. kronor 850 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Bilaga 1.

Mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt Nyköpings stad, å andra

sidan, har träffats följande

Avtal.

1 :o

Kronan överlåter till staden i nu befintligt skick all kronan tillhörig, under

riksmarskalksämbetets vård och inseende stående mark tillhörande den

s. k. Gripsholmstäppan, nämligen stadsägan nr 250 jämte tomten nr 1 i 99

kvarteret Ståthållaren å öster i Nyköpings stad.

2:o

Staden överlåter till kronan i nu befintligt skick tomten nr 4 i 26 kvarteret

Borgaren å väster samt av allmänna platserna litt. v, n, och go, de delar,

som tillsammans med ovannämnda tomt bildar ett område, begränsat med

grön linje å en av länsarkitekten den 12 januari 1946 upprättad och här bifogad

karta, jämte å nämnda område befintliga byggnader.

3:o

Parterna äro ense om företagande av sådan reglering inom 28 kvarteret

Residenset å väster, att till kronan skall överlåtas den del av tomten nr 4

i samma kvarter, som å bilagda karta omramats med röd färg.

4:o

Från utgivande av gatumarksersättning och gatukostnadsbidrag friskrivas

dds kronan för enligt detta avtal överlåten egendom, dels ock i vad avser

nu gällande stadsplan nuvarande och blivande ägare av tomterna nr 2 i 99

kvarteret Ståthållaren och n:ris 2 och 3 i 100 kvarteret Gripsholm å öster

för nämnda tomter.

5:o

Kronan erlägger den 1 augusti 1946 till staden som mellangift ett belopp

av etthundrasjuttioåttatusen (178 000:—) kronor.

6:o

Tillträdet av enligt detta avtal överlåten egendom äger rum den 1 juli

1946.

Vardera kontrahenten garanterar, att av honom överlåten egendom icke

besväras av gravation.

7 :o

Vardera kontrahenten uppbär all å tiden från och med tillträdesdagen

belöpande avkastning från egendom, som av honom förvärvats genom detta

avtal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 197.

■61

Skatter, emera och övriga avgifter för egendomen gäldas av överlåtaren i

den mån de förfalla till betalning före tillträdesdagen och av förvärvaren i

den mån de förfalla till betalning därefter.

8:o

Kontrahenterna förbinda sig att medverka till åstadkommandet snarast

möjligt av de stadsplaneändringar, toinlindelnmgar m. m., som erfordras för

detta avtals genomförande.

9:o

Vardera kontrahenten skall vidkännas kostnader för lagfart å den av honom

förvärvade egendomen jämte härför erforderliga mätnings- och styckningsförrättningar.

10:o

Hava Nyköpings stadsfullmäktige icke före den 1 april 1946 genom beslut,

som vinner laga kraft, eller Kungl. Majit före den 1 juli 1946 godkänt detta

avtal, skall detsamma anses hava till alla delar förfallit.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade, av vilka kontrahenterna

tagit var sitt.

Stockholm den 22 jan. 1946.

För Kungl. Majit och kronan:

Kungl, byggnadsstyrelsen

Henning Leo

Christian Lovén

/B. Hasselrot

Nyköping den 12 jan. 1946.

För Nyköpings stad:

A. V. Wallnér

Överlärare A. V. Wallnérs egenhändiga

namnteckning bevittna:

namn C. B. Björling

Riksmarskalksämbetet

AXEL VENNERSTEN

IWilhelm Tersmeden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majlis proposition nr 197.

Bilaga 2.

Bytesavtal.

Mellan Kungl, byggnadsstyrelsen för Kungl. Maj:ts och Kronans räkning

och under förbehåll av Kungl. Maj:ts godkännande, å ena, samt drätselkammaren

i Umeå, under förbehåll av godkännande av stadsfullmäktige i staden

genom beslut, som vinner laga kraft, å andra sidan, är följande bytesavtal

träffat:

1. Staden överlåter med äganderätt till Kronan det så kallade Nytorget,

vilket område begränsas av östra Esplanaden, Kungsgatan, östra Fängelsegatan

och Storgatan.

2. Kronan överlåter med äganderätt till staden att av staden besvaras såsom

park den del av stadsägan 679 (Döbelns park), vilken sträcker sig mellan

Östra Kyrkogatan och en linje, som erhåles genom förlängning av Döbelnsgatans

västra gräns ned till Östra Strandgatan.

3. Förutom överlämnandet av nämnda del av stadsägan 679 erlägger Kronan

till staden en summa av 25 000 kronor.

Kronan befrias från eventuella anspråk på gatukostnadsbidrag och gatumarksersättning.

4. Kronan förbinder sig att i den av Kronan behållna delen av stadsägan

679 icke uppföra någon byggnad, som skulle kunna anses olämplig eller störande

med hänsyn till omgivningarna.

5. De överlåtna områdena, som skola vara fria från inteckningar, tillträdas

den 1 juli 1946, och förbinda sig kontrahenterna att tillhandahålla nödiga

åtkomsthandlingar ävensom gravationsbevis.

6. Onera och utskylder för de överlåtna områdena gäldas av överlåtaren

i den mån de förfalla till betalning före tillträdesdagen och av förvärvaren i

den mån de förfalla till betalning därefter.

7. Har avtalet icke blivit i vederbörlig ordning godkänt före den 1 augusti

1946, skall det anses till alla delar förfallet.

Härav äro två likalydande exemplar upprättade.

Umeå den 4 januari 1946. Stockholm den 9 januari 1946.

För Drätselkammaren För Kungl. Maj:t och Kronan

P. G. Lundgren Dess byggnadsstyrelse

Harald Bengtsson Henning Leo

Christian Lovén

Gustaf Lindholm.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

401088

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till vissa byggnadsarbeten för länsstyrelserna m. m. s. 8 i texten
  2. SU 1946:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till vissa byggnadsarbeten för länsstyrelserna m. m. s. 1 i texten