Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tilllägg sstat ll till riksstat en för budgetåret 1945146

1946-01-04 · 140 sidor, varav 132 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 132 av 140 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:2, Angående utgifter å tilllägg sstat ll till riksstat en för budgetåret 1945146

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllägg

sstat ll till riksstat en för budgetåret 1945146; given

Stockholms slott den 4 januari 1946.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemtällt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom jag framhöll vid anmälan av proposition till fjolårets riksdag under

dess höstsession angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för lö.

pande budgetår har statsregleringen under krigsåren karakteriserats av att

riksstatema, sådana de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare regelbundet

kompletterats med öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna

merkostnader och överskridanden samt även anvisats anslag för nya ändamål.

Under den tid som förflutit sedan nämnda proposition avlämnades

lia av myndigheterna äskats medel för ändamål, vilkas tillgodoseende icke

Bihang tilt riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ansetts kunna anstå. Därjämte ha vissa tidigare inkomna förslag och yrkanden

befunnits påkalla framställning till riksdagen om anslag för det löpande

budgetåret.

Då numera förskottsstaterna avvecklats och då statsverkets utgifter och

medelsbehov i princip böra prövas enhetligt i samband med statsverkspropositionen,

möter givetvis detta förfaringssätt betänkligheter. Möjligheterna till

en återgång till en sluten statsreglering av tidigare gängse typ torde böra

prövas i samband med den översyn av nuvarande budgetpraxis som är avsedd

att företagas i anslutning till av riksdagen uttryckta önskemål örn en

reglering av gällande budgeträtt.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet böra i år liksom

föregående år nytillkommande framställningar örn anslag å tilläggsstat,

där ej särskilda omständigheter annat föranleda, anmälas i två propositioner,

en avgiven vid slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av

riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses för avskrivning av å tilläggsstat

äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang

föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning

av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid

på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

(bil. 1—17) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta

ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa

39 miljoner kronor å driftbudgeten och 75 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Av driftbudgetsutgifterna avse sammanlagt 22 miljoner kronor tillfälligt

lönetillägg. Vidare äskas 8 miljoner kronor för underhåll av allmänna vägar.

Ytterligare äskas sammanlagt 1,4 miljoner kronor under olika huvudtitlar

för förstärkning av kommittéanslagen m. fl. anslag för bestridande av utredningskostnader.

Bland övriga anslag märkas 2 miljoner kronor till bidrag

till inrättande av pensionärshem och 2 miljoner kronor till befrämjande av

landsbygdens elektrifiering.

Av anslagen på kapitalbudgeten avse sammanlagt 45 miljoner kronor stödåtgärder

för bostadsbyggandet, 7,5 miljoner kronor forcering av byggnadsarbetena

för statens vattenfallsverk och 5 miljoner kronor investeringar för

telegrafverket. Bland övriga anslag märkas 8 miljoner kronor för aktieteckning

i aktiebolaget Aerotransport samt 5 miljoner kronor såsom investering

i väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Slutligen äskas anslag örn

sammanlagt 3,6 miljoner kronor för statliga husbyggnadsföretag, varav 2,5

miljoner kronor avse åtgärder för anskaffande av häradsskrivarkontor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

3

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—17) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

5

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till

första huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

B. Kungl, slottsstaten.

[1.] 1. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl, slotten.

I skrivelse den 6 oktober 1945 har riksmarskalksämbetet, under hänvisning

till framställning från ståthållarämbetena på Drottningholms och

Tullgarns slott, hemställt örn anvisande för budgetåret 1945/46 av ytterligare

12 000 kronor under förevarande anslag till täckande av vissa merkostnader

för avlönande av park- och trädgårdsarbetarna vid nämnda slott.

Såsom av 1946 års statsverksproposition, första huvudtiteln (s. 9), närmare

framgår ha ståthållareämbetena räknat med vissa ökade kostnader för parkoch

trädgårdsanläggningarna vid ifrågavarande slott redan från och med

innevarande budgetår. Sålunda ha utgifterna för park- och trädgårdsarbetarnas

timlöner beräknats öka med sammanlagt i runt tal 12 000 kronor för

år med hänsyn till efter år 1944 avtalade lönehöjningar, övriga omkostnader

för parker och trädgårdar vid Drottningholms och Tullgarns slott ha för

budgetåret 1946/47 av ståthållareämbetena beräknats till sammanlagt 20 700

kronor mera än de belopp, som upptagits härför i den för innevarande budgetår

fastställda staten. Enligt ståthållareämbetena sammanhänger denna ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Majtts proposition nr 2.

giftsökning med att ifrågavarande utgifter såväl i staten för innevarande

budgetår som i de tidigare fastställda staterna varit genomgående för lågt

beräknade i förhållande till de verkliga utgifterna. Merkostnaderna utöver

de i de fastställda staterna upptagna beloppen ha för tidigare budgetår täckts

genom de före omläggningen av slottens fastighetsredovisning inflytande inkomsterna

från hyresverksamheten m. m., vilka i regel uppgått till större

belopp än i staterna beräknats. Beträffande merkostnaderna för innevarande

budgetår ha ståthållareämbetena i sin ovanberörda framställning hemställt

örn anvisande av 12 000 kronor för täckande av de ökade avlöningskostnadema

för park- och trädgårdsarbetama, medan merkostnaderna i övrigt av

ståthållareämbetena beräknats bliva täckta genom disposition av vid vissa

slott vid utgången av budgetåret 1944/45 befintliga överskottsmedel.

Jag tillstyrker riksmarskalksämbetets framställning örn att ytterligare medel

måtte anvisas under förevarande anslag till täckande av ifrågavarande

merkostnader för avlönande av park- och trädgårdsarbetama vid Drottningholms

och Tullgarns slott.

Vad beträffar frågan örn täckande av ytterligare merkostnader för parker

och trädgårdar vid nämnda slott genom disposition av de överskottsmedel

från budgetåret 1944/45, vilka uppkommit vid vissa övriga slott till följd av

att fastighetsinkomstema då redovisades vid slotten, far jag i detta sammanhang

erinra örn att Kungl. Maj :t genom tidigare beslut förklarat, att av sådana

överskottsmedel finge i erforderlig man bestridas vissa för budgetaret

1944/45 uppkommande merkostnader under kungl, slottsstaten, vilka borde

täckas före övergången till nytt redovisningssystem. Därest riksdagen icke

har något att erinra, torde även för innevarande budgetår medgivande böra

lämnas att av återstående överskottsmedel bestrida vissa med omläggningen

av redovisningen under första huvudtiteln sammanhängande merkostnader.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Polis-, Igs- och renhållning samt brandväsendet vid

de kungl, slotten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av.............. kronor 12 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1946.

N ärvar ande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt

anför därvid följande.

A. Justitiedepartementet m. m.

[1.] Justitiedepartementet: Avlöningar. Såsom närmare framgår av en

i årets statsverksproposition lämnad redogörelse (II ht s. *2 f) har justitiedepartementets

arbetsbörda under senare år undergått en mycket betydande

ökning. Sedan år 1940 utgör ökningen av antalet till departementets kansliavdelning

inkomna ärenden över 100 procent. En avsevärd del av denna stegring,

vilken väsentligen är av icke krisbetonad natur, kommer på ärenden angående

svenskt medborgarskap. Beträffande dessa ärenden bar en betydande

balans uppstått. Vid det senaste årsskiftet utgjorde balansen sålunda omkring

900 ärenden eller mer än som före kriget inkom under ett helt år. Om

en fortsatt ökning av balansen skall kunna förebyggas, erfordras att departementets

nuvarande personal förstärkes med två föredragande, därav en förste

och en andre kanslisekreterare, samt två amanuenser och två kontorsbiträden.

Samtliga dessa befattningshavare torde tills vidare böra uppföras på

extra ordinarie stat. Då personalförstärkningen bör genomföras snarast, torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

möjlighet böra beredas att anställa ifrågavarande befattningshavare redan

under löpande budgetår. Riksdagens bemyndigande torde därför böra utverkas

dels att från och med den 1 mars 1946 upptaga ifrågavarande kanslisekreterarbefattningar

i justitiedepartementets personalförteckning och dels att

överskrida departementets icke-ordinariepost med 10 300 kronor motsvarande

kostnaderna för ifrågavarande personal under tiden 1 mars—30 juni 1946.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i gällande personalförteckning

för justitiedepartementet från och med den 1 mars 1946

upptaga ytterligare en förste kanslisekreterare i lönegraden

Eo 26 och en andre kanslisekreterare i lönegraden Eo 21;

dels ock medgiva att den i avlöningsstaten för justitiedepartementet

uppförda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1945/46 överskridas med högst

10 300 kronor.

C. Domstolarna.

[2.] 9 a. Flyttning av Göta hovrätts arkiv. I annat sammanhang denna

dag (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bilaga 5, punkten 117) har

chefen för kommunikationsdepartementet anmält fråga örn anvisande av medel

för utvidgning av Göta hovrätts ämbetslokaler. Erforderliga ämbetsrum

avses enligt detta förslag att inredas i hovrättens nuvarande arkivbyggnad.

En förutsättning för att dessa mycket angelägna byggnadsarbeten skola kunna

igångsättas i sådan tid att de hinna slutföras före ikraftträdandet av processreformen

är att arkivet snarast förflyttas till annan lämplig förvaringsplats.

Tveksamhet råder dock ännu huruvida arkivet skall förflyttas till Stockholm

eller om för detsamma erforderliga förvaringsutrymmen skola kunna beredas

i Jönköping. Kostnaderna för arkivets förflyttning till Stockholm ha beräknats

till 80 000 kronor. Ett anslag å detta belopp torde böra anvisas å tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår. Därest emellertid betryggande

förvaringslokaler för arkivet kunna beredas i Jönköping, böra kostnaderna

för arkivets förflyttning bliva avsevärt lägre. Det torde ankomma på Kungl.

Maj:t att, om arkivet skall kvarbliva i Jönköping, vidtaga den begränsning

av medelstilldelningen som på grund härav visar sig möjlig.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att tili Flyttning av Göta hovrätts arkiv å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av

kronor 80 000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

9

G. Diverse.

[3.] 14. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet anfört vid anmälan denna dag av förslag till proposition

till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.............................. kronor 550 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stefan Stjernstedt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

11

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.

I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört

ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

Vid beräkningen av detta anslag i innevarande års statsverksproposition

har icke kunnat förutses den påverkan, som anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål skulle röna av en stegrad prisnivå i olika länder. Utvecklingen

har sedermera i betydande utsträckning nödvändiggjort lönetillägg för att

möta de förhöjda levnadskostnaderna. Ytterligare löneförhöjningar torde under

budgetårets lopp bliva ofrånkomliga på ett flertal håll. Därjämte tillkomma

under innevarande budgetår ett antal nya beskickningskanslier, vilkas

behov av skrivpersonal måste tillgodoses. Till följd härav kan anslaget redan

nu förutses bliva otillräckligt. På grundval av hitillsvarande utgifter kan det

för ändamålet behövliga tilläggsbeloppet icke beräknas till mindre än 100 000

kronor. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 100 000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 11. Lastkommittén i New York, förslagsanslag. Denna kommitté har

under kriget utgjort ett centralorgan för handläggning i Amerikas Förenta

Stater av alla med den s. k. Göteborgstrafiken sammanhängande frågor.

Kommitténs nuvarande arbetsuppgifter innefatta dels frågor, sammanhängande

med Sveriges anslutning till 1944 års internationella londonöverenskommelse

angående kontrollen över handelssjöfarten, dels ock i allmänhet

sådana frågor, vartill den i Amerikas Förenta Stater alltjämt bestående importregleringen

giver anledning för den svensk-amerikanska handelns vidkommande.

Kommittén förutses komma att fortsätta sin verksamhet under

hela innevarande budgetår. Kostnaderna för sagda tid kunna beräknas till

250 000 kronor, d. v. s. samma belopp, som av riksdagen anvisats för budgetåret

1944/45; de sålunda erforderliga medlen torde nu få äskas å tilläggsstat.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lastkommittén i New York å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 250 000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[3.] 2. Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag. Detta anslag,

som första gången uppfördes i riksstaten för budgetåret 1942/43 med

ett belopp av 15 000 kronor och sedan dess utgått med oförändrat belopp, avser

att täcka sådana kostnader för representation, som uppstå i samband

med internationella förhandlingar och konferenser ävensom övriga liknande

representationskostnader. Anslaget, som under de senaste åren varit hårt

anlitat, kan förutses under innevarande budgetår bliva otillräckligt. De kostnader,

som anslaget är avsett att täcka, hava efter krigets upphörande icke

oväsentligt stigit främst till följd av ett växande antal besök i Sverige av

förhandlingsdelegationer från olika länder. Som exempel må anföras, att under

den hittills förflutna delen av innevarande budgetår delegationer av

större eller mindre omfattning från Belgien, Canada, Colombia, Danmark,

Frankrike och Norge uppehållit sig i Sverige för varuutbytesförhandlingar.

Jag förordar, att ett ytterligare anslag av 10 000 kronor för ändamålet äskas

å tilläggsstat, och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 10 000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

13

D. Diverse.

[4.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 000 kronor, vartill kommer

en reservation från föregående budgetår av 13 300 kronor. Anslaget kan

förutses under innevarande budgetår komma att genom nya utredningar

inom utrikesdepartementet tagas i anspråk i väsentligt större utsträckning

än tidigare. Jag erinrar i sådant avseende om att sakkunniga tillkallats för

bl. a. utgivandet av en framställning över Sveriges utrikespolitik under det

andra världskriget, beredande av frågan örn Sveriges anslutning till Förenta

nationerna samt utredning rörande svenska fordringar och skulder i Japan

och Tyskland. Ersättningar till dessa sakkunniga beräknas komma att utgå

under tre kvartal av innevarande budgetår och föranleda en merkostnad utöver

tillgängliga medel av approximativt 25 000 kronor. Till mötande härav

torde medel böra äskas å tilläggsstat, och jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 25 000.

[5.] 14 a. Utländska pressbesök, reservationsanslag. Redan under kriget besöktes

vårt land av representativa utländska pressdelegationer, bland vilka

särskilt må nämnas en grupp amerikanska tidningsmän, som gästade Sverige

under förra hälften av ar 1943, ett besök som torde hava varit av väsentlig

betydelse för förståelsen i Amerikas Förenta Stater av Sveriges ställning under

kriget. För bestridandet av kostnader i samband med dessa pressbesök

anvisade riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag

av 100 000 kronor. Dessa medel hava numera helt tagits i

anspråk.

Under det sista krigsåret framkommo i utlandet ytterligare önskemål örn

utväxlandet av pressbesök. Besvärliga transportförhållanden och brist på

medel lade emellertid hinder i vägen för deras förverkligande. Sedan krigets

slut medfört vissa förbättringar i transportförhållandena, synes det önskvärt

att kunna tillmötesgå dessa framställningar från utländskt presshåll, så mycket

mera som dylika besök på verksamt sätt bidraga till att sprida upplysning

örn Sverige. Nyligen har sålunda en representativ delegation av franska

tidningsmän besökt Sverige och kunnat skaffa sig förstahandsintryck av

svensk kultur och svenska sociala anordningar. Det synes angeläget, att

vårt land mot de besökande utövar sådan gästfrihet, som i allmänhet brukas

vid sådana tillfällen och som svenska tidningsmän i gengäld kunna påräkna

vid svarsbesök i utlandet. För innevarande budgetår kan ett belopp av 50 000

kronor beräknas bliva tillräckligt för ändamålet. Jag förordar, att ett anslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av denna storlek med reservationsanslags karaktär nu äskas å tilläggsstat och

hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utländska pressbesök å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 50 000.

[6.] 19. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition

till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av ..................................... kronor 80 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bo Siegbahn.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

15

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

C. Förs varskraf terna.

Flygvapnet.

Flygmateriel m. m.

[1.] 116. Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel, reservationsanslag. Detta

anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

17 300 000 kronor. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 136) föreslår

jag, att anslaget förstärkes med ett belopp av 875 000 kronor för bestridande

av vissa merkostnader på grund av nytt kollektivavtal. Beloppet bör

icke medräknas inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen

för försvaret.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel å tilläggsstat

II lill riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 875 000.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

[2.] 119. Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag.

Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition anvisade riksdagen

(skrivelse nr 4) till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag

av 1 400 000 kronor och till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel

ett reservationsanslag av 720 000 kronor.

I skrivelse den 27 juli 1945 har flygförvaltningen anfört, att under anslagen

beräknats 750 000 kronor för drift av motorfordon och motorbåtar och

140 000 kronor för drift av snöröjningsmateriel, samt gjort framställning om

förstärkning med vissa angivna belopp av nämnda anslag under motivering

att drivmedel för motorfordon och motorbåtar samt snöröjningsmateriel för

närvarande betingade avsevärt större kostnader än som beräknats under anslagen.

Dessa hade beräknats efter förkrigspriserna på bensin.

I en under hand överlämnad, den 3 oktober 1945 dagtecknad promemoria

har förvaltningen på grundval av då tillämpade drivmedelspriser gjort förnyad

beräkning av de erforderliga förstärkningsbeloppen. För anslaget till

motorfordon och motorbåtar ha ytterligare 475 000 kronor beräknats erforderliga,

under det anslaget till snöröjningsmateriel beräknats behöva förstärkas

med 100 000 kronor.

I yttrande över flygförvaltningens framställning bär försvarets civilförvaltning

framhållit, att den drivmedelsförbrukning, varom fråga vore, avsåge

ekonomikörslor. För att sådana körslor skulle kunna utföras i den i

försvarsbeslutet förutsatta utsträckningen syntes det enligt civilförvaltningens

uppfattning bliva ofrånkomligt att anvisa medel för täckande av ifrågavarande

merkostnader.

I nuvarande läge torde det bliva nödvändigt att förstärka anslaget till motorfordon

och motorbåtar. Emellertid kan jag med hänsyn till de av 1945

års riksdag beslutade ändringarna i drivmedelsbeskattningen och övriga under

den senaste tiden inträffade omständigheter icke lägga flygförvaltningens

kostnadsberäkningar till grund för uppskattningen av den erforderliga förstärkningens

storlek. Vid anmälan tidigare denna dag av statsverkspropositionen

för budgetåret 1946/47 (fjärde huvudtiteln) har jag ansett mig kunna

utgå från ett bensinpris av 43 öre per liter och ett pris å motorbrännolja av

30 öre per liter, allt inklusive skatt. Då dessa priser böra kunna läggas till

grund för uppskattningen av drivmedelskostnaderna jämväl under sista hälften

av innevarande budgetår beräknar jag den erforderliga anslagsförstärkningen

till 215 000 kronor. Jag anser mig böra uttala, att flygförvaltningen

bort tidigare än som skett anmäla ifrågavarande medelsbehov.

Vad åter angår anslaget till snöröjningsmateriel skulle med angivna utgångspunkt

det ytterligare medelsbehovet uppgå till så ringa belopp, att jag

förutsätter detsamma kunna genom lämpliga åtgärder tillgodoses inom ramen

för det å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget. Jag ifrågasätter

alltså ingen förstärkning av detta anslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

17

att till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 215 000.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Krigsarkivet.

[3.] 7 a. Krigsarkivet: Inredning m. m. i krigsarkivets nybyggnad, reservationsanslag.

I enlighet med i propositionerna 1942:270 och 1944:175

framlagda förslag har riksdagen (skrivelserna 1942:376 och 1942:322) medgivit,

att en nybyggnad för krigsarkivet finge uppföras med anlitande av investeringsanslaget

för armén till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Utöver i propositionen 270 upptagna byggnadskostnader anmäldes däri

(s. 48) jämväl medelsbehov för arkivhyllor med omkring 200 000 kronor

samt för inredning i övrigt. Föredragande departementschefen fann det dock

icke behövligt att i nämnda sammanhang taga ställning till dessa medelsbehov.

Kungl. Majit har den 26 januari och den 16 mars 1945 ställt medel till

förfogande för bestridande av kostnaderna för utsprängning och inredning

m. m. av för krigsarkivet avsedda arkivlokaler inom den till Ladugårdsgärde

förlagda skyddsrumsanläggningen för de militära ämbetsbyggnadema

samt den 11 maj 1945 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att gå i författning

örn uppförande av ifrågavarande nybyggnad för krigsarkivet.

I skrivelse den 28 juni 1945 har krigsarkivarien efter samråd med byggnadsstyrelsen

anfört, att byggnaden förmodligen komme att uppföras i

tvenne etapper, varvid i första etappen ämbetsbyggnaden, i den andra ett

arkivtorn skulle färdigställas. Ämbetsbyggnaden, vars dimensioner vore förhållandevis

små, syntes komma att stå färdig för inflyttning omkring den

1 april 1946, medan de bombsäkra arkivlokalerna som holle på att inredas

i berget under den blivande ämbetsbyggnaden, förmodligen kunde tagas i

bruk omkring den 1 december 1945.

Krigsarkivarien har vidare anfört i huvudsak följande.

Vad beträffar frågan om byggnadens möblering finge till en början framhållas,

att krigsarkivet icke tidigare erhållit någon speciell för arkivändamål

avpassad inredning utan huvudsakligen fått övertaga äldre möbler från

generalstaben och från genom 1925 års försvarsbeslut indragna truppförband.

Det nu förefintliga möbelbeståndet bildade därför en heterogen samling

av olika typer och vore delvis i bristfälligt skick. Det kunde emellertid

till sin huvuddel alltjämt användas, varvid en del av de äldsta möblerna

dock först borde repareras, innan de foges i bruk i de nya lokalerna. För

lagning och renovering av dessa möbler hade beräknats en summa av 2 500

kronor.

Nyanskaffningen av möbler förutsattes skola ske med beaktande av bestämmelserna

i Kungl. Maj:ts cirkulär den 12 november 1943 (nr 781) angående

standardtyper för kontorsmöbler. Det borde framhållas, att denna

nyanskaffning även avsåge alt delvis tillgodose försvarsstabens krigshistoriska

Bihang till riksdagens protokoll ISAC). I sand. Nr 2. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avdelning, som även skulle erhålla vissa lokaler i ämbetsbyggnadens bottenvåning.

De nya möblerna vöre avsedda för forskarsal, expeditionslokaler,

8 tjänsterum, visningssalar samt lunchrum, och totalkostnaden för ifrågavarande

möbelanskaffning beräknades uppgå till 27 500 kronor. Härtill komme

ett belopp av 350 kronor för ett ljusbord, erforderligt för undersökning

av kartor och ritningar, ävensom en summa av 375 kronor för anskaffning

av 4 väggur, varav ett avsett för forskarsalen. Kostnaderna för

inköp av gardiner hade beräknats till 1 200 kronor, varvid förutsatts, att

gardintyg kostnadsfritt ställdes lill förfogande av intendenturavdelningen.

Sammanlagt fordrades alltså för möbler och gardiner (2 500 + 27 500 +

350 + 375 + 1 200=) 31 925 kronor.

Kostnaderna för elektrisk armatur till ljuspunkter i forskarsal, tjänsterum,

arbetsrum, visningssalar m. m. hade beräknats till sammanlagt 2 600

kronor. Därtill komme kostnader för ljuspunkter i arkivlokalerna under

jord eller 2 000 kronor, alltså tillhopa 4 600 kronor.

Beträffande nyanskaffningen av arkivhyllor — och kartskåp — hade avkostnadsskäl

kraven sänkts och fordringarna på kvaliteten satts lägre än

vid krigsarkivets tidigare inköp av sådan inredning. De under ämbetsbyggnaden

belägna bombsäkra tunnlarna beräknades rymma 7 500 hyllmeter

arkivalier. Krigsarkivets bestånd av moderna arkivhyllor omfattade omkring

8 700 hyllmeter och täckte således ifrågavarande behov, varför någon

nyanskaffning av hyllor ej behövde äga runi. Hyllorna i ordnarrum, katalogrum

och bibliotek omfattade 1 800 hyllmeter, varav 1 200 kunde erhållas

från det nuvarande återstående beståndet. Kostnaderna för nyanskaffning

av 600 hyllmeter hade uppskattats efter ett pris av 7: 50 kronor per hyllmeter

till 4 500 kronor. För montering och justering av 8 700 hyllmeter

erfordrades 4 200 kronor samt för nya hyllståndare 2 000 kronor. För rullade

kartor erfordrades särskilda hyllor, uppgående till 40 meter och vilkas

anskaffning efter en kostnad av 15 kronor per hyllmeter hade uppskattats

till 600 kronor.

För de betydande samlingar av kartor och ritningar, vilka efter byggnadens

färdigställande skulle inlevereras huvudsakligen från de marina

myndigheterna, erfordrades 40 kartskåp. Kostnaderna för inköp av dessa beräknades

efter 650 kronor per skåp till 26 000 kronor. För målning och

renovering av äldre kartskåp hade beräknats en summa av 1 100 kronor.

Inköp av 4 nya transportvagnar (3 för arkivalier och 1 för kartor och ritningar)

beräknades efter en kostnad av 375 kronor per vagn till 1 500

kronor.

6 eldsläckningsapparater betingade ett pris av 125 kronor per st eller

sammanlagt 750 kronor.

Behov förelåge av såväl rikstelefon som lokaltelefon. Ur ekonomisk synpunkt

fördelaktigast syntes vara att dels teckna abonnemang för 8 rikstelefonapparater,

dels anskaffa en lokaltelefonanläggning av L.. M. Ericssons

typ. Inträdesavgifter för rikstelefonabonnemangen, anläggning och lokaltelefon

samt vissa signalanordningar droge en sammanlagd kostnad av

19 300 kronor.

För städmaterial, servis för lunchrum, skyltar m. m. hade beraknats ett

belopp av 1 000 kronor.

För 30 markiser erfordrades 2 430 kronor, räknat efter 81 kronor tor

markis (uppsättningen inberäknad).

Ett cykelstall för 25 cyklar beräknades draga en kostnad av 400 kronor.

För transport av 9 000 hyllmeter arkivalier och böcker samt 97 000 kartor

m. m. ävensom för flyttning av möbler, arkivhyllor, kartskåp m. m.

hade beräknats åtgå en summa av 12 500 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

19

För oförutsedda utgifter och smärre ospecificerade kostnader i samband

med inflyttningen i nybyggnaden borde 1 195 kronor beräknas.

Samtliga ovannämnda kostnader uppginge till 114 000 kronor enligt följande

sammanställning:

Möblering, klockor, gardiner, inklusive lagning och renovering

av äldre möbler ............................ kronor 31 925

Elektrisk armatur .................................... » 4 600

Arkivhyllor .......................................... » 11300

Kartskåp ............................................ » 27 100

Transportvagnar ................................ .... » 1 500

Eldsläckningsapparater ................................ » 750

Riks- och lokaltelefoner m. m......................... » 19 300

Städmaterial, lunchservis, skyltar m. m................. » 1 000

Markiser ............................................ » 2 430

Cykelstall............................................ > 400

Transport av arkivalier, möbler m. m................. » 12 500

Oförutsedda utgifter .................................. » 1 195

Summa kronor 114 000.

Beräkningarna vore grundade på infordrade preliminära anbud. Det vore

av vikt med hänsyn till de långa leveranstiderna samt behovet att i god tid

kunna uppgöra noggranna planer över lokalerna, att krigsarkivet redan innevarande

höst kunde disponera den erforderliga anslagssumman.

Under åberopande av det anförda hemställde krigsarkivarien att 114 000

kronor måtte anvisas för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har den 9 augusti 1945 avgivit yttrande i ärendet och

därvid intet haft att erinra.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att krigsarkivets nya byggnad är Departementsavsedd

att uppföras i två etapper, varvid i första etappen själva ämbets- chelenbyggnaden

och de bombsäkra arkivlokalerna skola färdigställas, i den andra

ett arkivtorn uppföras. Då ämbetsbyggnaden och de i berg insprängda

arkivlokalerna beräknas kunna tämligen snart tagas i bruk, böra medel

för inredning m. m. av dessa lokaler stå till förfogande redan under innevarande

budgetår. Jag upptager därför i detta sammanhang frågan om anvisande

av medel för ifrågavarande ändamål. Vid kostnadsberäkningen har

förutsatts, att redan befintlig utrustning skall i största möjliga utsträckning

tagas i anspråk. De beräknade kostnaderna, 114 000 kronor, ge mig icke

anledning till erinran. Beräknade efter prisläget den 1 juli 1941 uppgå kostnaderna

till omkring 90 000 kronor, vilket belopp bör belasta den för försvarets

utbyggande under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.

Jag förutsätter, att inventarieanskaffningen skall ske av byggnadsstyrelsen

i samråd med krigsarkivarien.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Krigsarkivet: Inredning m. in. i krigsarkivets nybyggnad

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 114 000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

E. Diverse.

[4.] 12 b. Historik över den militära försvarsberedskapen m. m., reservationsanslag.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln,

punkt 192) har jag beräknat kostnaderna för angivna ändamål till 85 000

kronor. Härav ha i statsverkspropositionen äskats 30 000 kronor såsom reservationsanslag

å riksstaten för nästa budgetår. Återstående belopp, 55 000

kronor, synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad vid anmälan av statsverkspropositionen samt

här anförts får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Historik över den militära försvarsberedskapen m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av..................kronor 55 000.

[5.] 30. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition

till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av ...................... kronor 12 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

21

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg

anmälde härefter under socialdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—4 och 7—13

samt statsrådet Mossberg beträffande punkterna 5 och 6. Föredragandena

yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen äro upptagna bland annat

en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, å förslagsvis 13 300 kronor och en högstberäknad anslagspost till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal å 490 000 kronor. Under förstnämnda

anslagspost har, såvitt nu är i fråga, till ersättningar till sakkunniga

personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt beräknats ett belopp

av 5 500 kronor (prop. 233/1945 s. 22 och 23).

I skrivelse den 12 december 1945 har socialstgrelsen hemställt, att sistnämnda

belopp måtte få överskridas med 2 800 kronor och icke-ordinarieposten

med 46 000 kronor. I förstnämnda hänseende har styrelsen anfört i

huvudsak följande.

Styrelsen har i sina petita för budgetåret 1946/47 erinrat örn att av den

för budgetåret 1945/46 upptagna delposten till ersättningar till sakkunniga

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt å 5 500 kronor

avse 3 500 kronor ersättning till arkitekt, 1 500 kronor den balans beträffande

arkitektarvoden, som beräknades föreligga vid ingången av budgetåret

1945/46, samt 500 kronor ersättning till läkarexpertis. I nämnda petita

framhöll styrelsen vidare, att den faktiska balansen i fråga örn arkitektarvoden

den 1 juli 1945 utgjort 1 825 kronor eller 325 kronor mer än det

tidigare beräknade beloppet samt att medelsbehovet för anlitande av arkitektexpertis

under budgetåret 1945/46 på grund av ökningen av hithörande

arbetsuppgifter sannolikt skulle komma att uppgå till 6 000 kronor eller 2 500

kronor utöver vad som anvisats för ändamålet. Av denna anledning uppskattade

styrelsen arkitektkostnadsbalansen vid budgetårets slut till omkring

2 800 kronor, vilken summa inräknades i det belopp, som styrelsen ansåg

sig böra föreslå till täckande av förevarande kostnader under budgetåret

1946/47.

Styrelsen har sålunda utgått från att det under innevarande budgetår uppkommande,

förslagsvis beräknade underskottet skulle balanseras till nästa

budgetår. Skulle en dylik överföring icke befinnas lämplig, hemställer styrelsen

att med 2 800 kronor få överskrida det belopp, som för innevarande budgetår

anvisats för ändamålet.

Vad angår det begärda överskridandet av icke-ordinarieposten har styrelsen

till en början erinrat örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945

medgivit, att hos styrelsen finge såsom förstärkning av personalen å styrelsens

socialvårdsbyrå under tiden 1 juli—31 december 1945 finnas anställda

två befattningshavare med uppgift att biträda med tillsynen över de utländska

barn, som vistades i riket. I skrivelse den 13 november 1945 hade styrelsen

hemställt, att angivna befattningshavare skulle få vara anställda hos

styrelsen jämväl under återstoden av budgetåret. Vid bifall till denna framställning

komme icke-ordinarieposten att belastas med, för hela budgetåret

räknat, sammanlagt 17 550 kronor.

Vidare har styrelsen erinrat om att den i särskild skrivelse den 12 oktober

1945 anmält, att dess behov av personal icke skulle kunna täckas av de möjligheter,

som icke-ordinarieposten erbjöde. Styrelsen hade därvid framhållit,

att anledningen härtill vore en vid anslagsberäkningen oförutsedd ökning

av styrelsens arbetsuppgifter, främst å socialvårdsbyrån. I nämnda skrivelse

upplyste styrelsen, att socialvårdsbyråns personal förstärkts med en

amanuens å hemhjälpsavdelningen och ett skrivbiträde å skyddshemsavdelningen

varjämte nykterhetsvårdsbyrån tillförts ett skrivbiträde. Styrelsen

framhåller nu, att dessa tre befattningshavare varit anställda hos styrelsen

från budgetårets början samt att kostnaderna för deras avlöning under budgetåret

komme att uppgå till sammanlagt 9 760 kronor. Styrelsen framhåller

vidare, att socialvårdsbyråns barnavårdsavdelning erhållit väsentligt vidgade

arbetsuppgifter i samband med den nya, från och med den 1 januari 1946

gällande barnavårdslagstiftningen. Med hänsyn härtill måste avdelningen

tillföras ytterligare en amanuens och avdelningens kanslipersonal förstärkas

med två arbetskrafter, varav en i ledande ställning. För nu angivna tre befattningshavare,

en amanuens, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde beräknar

styrelsen avlöningskostnaden för sex månader till omkring 5 300 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

23

Såsom en tredje grupp av avlöningskostnader, vilka komma att föranleda

ett överskridande av icke-ordinarieposten, upptager styrelsen avlöningar till

vikarier under befattningshavares tjänstledighet för sjukdom eller av annan

anledning. Visserligen har, framhåller styrelsen, vid avlöningsstatens beräkning

hänsyn i viss omfattning tagits till dylika kostnader, men de härför

beräknade beloppen jämte vad som på grund av tjänstledighetsavdrag m. m.

kan komma att inbesparas av avlöningsanslaget torde icke kunna täcka behovet.

Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Förste byråsekreteraren på arbetsmarknadsbyrån åtnjuter sedan flera år

tjänstledighet för offentligt uppdrag. Denna tjänst, som är ordinarie, uppehälles

på förordnande med vikar iatsersättning av en av styrelsens förste

amanuenser. Lönen jämte vikariatsersättning till vikarien belastar icke-ordinarieposten.

Befattningens ordinarie innehavare torde icke återinträda i tjänst

förrän mot budgetårets slut. Avlöningskostnadén till vikarien uppgår till

6 582 kronor.

En av livrustkammarens ordinarie expeditionsvakter har tjänstgjort hos

socialstyrelsen sedan 1940 och därunder avlönats ur avlöningsstatens ordinariepost.

Sedan denna tjänstgöring upphört den 30 september 1945 har såsom

ersättare anställts en extra expeditionsvakt. Avlöningen till denne under

nio månader av budgetåret utgår ur icke-ordinarieanslaget. Kostnaden utgör

2 057 kronor.

Härutöver har icke-ordinarieposten kommit att belastas på grund av långvariga

förordnanden av icke-ordinarie befattningshavare på ordinarie tjänster,

vilka förordnanden i viss utsträckning föranlett anställande av ersättare

i rekryteringsgraden. Vidare har styrelsen på grund av förekommande tjänstledigheter

för kvinnliga befattningshavare för havandeskap och barnsbörd

måst anställa vikarier i tidigare icke beräknad omfattning. Styrelsen beräknar

emellertid att en del av dessa kostnader skall kunna täckas utan överskridande

av icke-ordinarieposten. Behovet av ytterligare medel torde kunna

begränsas till ett belopp motsvarande avlöningen till två skrivbiträden under

hela budgetåret, 4 764 kronor.

Sammanlagt skulle kostnaderna för de till denna grupp hörande avlöningsbehoven,

för vilka särskilda medel erfordras, uppgå till 13 400 kronor.

Vad först angår socialstyrelsens hemställan om överskridande av den un-Departementsder

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. chelenMaj:t,

upptagna delposten till ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens

specialområden samt till arkitekt vill jag framhålla, att jag har för

avsikt att, därest riksdagen icke anmäler erinran häremot, föreslå Kungl.

Majit att medgiva överskridande under innevarande budgetår av delposten

med belopp, motsvarande den av styrelsen beräknade balansen å arkitektarvoden

vid utgången av budgetåret, eller 2 800 kronor. Jag får i detta sammanhang

erinra örn att jag vid framläggande denna dag av förslag rörande

socialstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår under hänvisning härtill

ansett någon uppräkning av delposten för nästa budgetår av ifrågavarande

anledning icke böra förekomma.

Beträffande härefter styrelsens förslag örn överskridande under innevarande

budgetår av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

vill jag erinra om att Kungl. Majit genom beslut den 21 december 1945

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medgivit, att hos styrelsen må som förstärkning av personalen å styrelsens

socialvårdsbyrå från och med den 1 januari tills vidare till och med den 30

juni 1946 finnas anställda två befattningshavare med uppgift att biträda med

tillsynen över de utländska barn, som vistas i riket. Såsom styrelsen omnämnt

har tidigare motsvarande medgivande lämnats för tiden 1 juli—31

december 1945. Avlöningskostnaderna för nämnda befattningshavare beräknar

jag liksom styrelsen till 17 550 kronor. Vad styrelsen anför beträffande

behovet i övrigt av personal utöver icke-ordinariepostens ram kan jag icke

biträda i vidare mån än att jag förordar en förstärkning av positn för detta

ändamål med 12 150 kronor, motsvarande kostnaden för avlöning under helt

budgetår åt en amanuens i lönegrad Ex 15, ett kontorsbiträde i lönegrad Eo 4

och två skrivbiträden i lönegrad Ex 2. Mot de av styrelsen beräknade ytterligare

kostnaderna för avlöning till vikarier och en extra expeditionsvakt,

13 400 kronor, har jag intet att erinra.

De av mig i det föregående förordade ytterligare utgifterna under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppgå till sammanlagt

(17 550 + 12 150 + 13 400) 43 100 kronor. Orsakerna till utgiftsökningen

äro huvudsakligen att finna i omständigheter, som icke kunnat förutses

vid anslagspostens beräknande. Då det under anslagsposten för innevarande

budgetår anvisade beloppet icke torde komma att förslå till bestridande av

dessa nytillkomna utgifter, tillstyrker jag, att riksdagens medgivande inhämtas

till överskridande av posten med högst nämnda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 43 100 kronor.

[2.] 27. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. För

rubricerade ändamål är för innevarande budgetår å driftbudgeten under

femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 8 miljoner kronor.

I skrivelse den 4 december 1945 har statens byggnadslånebgrå hemställt

om ett tilläggsanslag å 2 miljoner kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem

för innevarande budgetår. Till stöd härför har byggnadslanebyrån

anfört följande.

Under tiden 1 juli—30 november 1945 ha statsbidrag till inrättande av

pensionärshem av byrån tillstyrkts med i runt tal 4,6 miljoner kronor, varav

1 miljon kronor avsett ansökningar, som inkommit till byggnadslånebyrån

före den 1 juli 1945. Vid ingången av december månad 1945 förelåg således

en medelsreservation av omkring 3,4 miljoner kronor.

Därest antalet till byggnadslånebyrån inkommande ansökningar örn statsbidrag

till ifrågavarande ändamål under återstoden av innevarande budgetår

kommer att ligga på samma nivå som hittills under budgetåret, skulle för

sagda tid uppstå ett behov av statsbidrag av omkring 5 miljoner kronor.

Enligt byråns hittillsvarande erfarenheter synes emellertid en viss ökning i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

25

efterfrågan på statsbidrag vara att förvänta under återstoden av budgetåret.

Ifrågavarande behov av medel torde enligt byråns mening därför kunna uppskattas

till omkring 5,5 miljoner kronor. Enär för närvarande en medelsreservation

av omkring 3,4 miljoner kronor föreligger, erfordras för täckande

av ifrågavarande behov ett belopp av cirka 2 miljoner kronor.

Den bostadsförsörjning för mindre bemedlade åldringar och invalider, som Departementsavses

med ifrågavarande anslag, är av den sociala angelägenhetsgrad, att ett ^/elavbrott

i bidragsgivningen till pensionärshem på grund av uppkommande

brist på medel bör undvikas. I likhet med byggnadslånebyrån uppskattar jag

behovet av ytterligare medelsanvisning för det löpande budgetåret till ett

belopp av omkring 2 miljoner kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ...................... kronor 2 000 000.

[3.] Försäkringsrådet: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för försäkringsrådet

är upptagen bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal å 89 000 kronor.

Genom beslut den 18 maj 1945 har Kungl. Majit i anledning av en av försäkringsrådet

gjord framställning bemyndigat rådet att från och med den 22

maj 1945 tills vidare till och med den 30 juni 1946 förordna två befattningshavare

hos rådet i lägre lönegrad än den 24 :e att därstädes vara tillfälliga

föredragande med rätt för envar av dem att, utöver lön å egen befattning,

härför uppbära en särskild ersättning motsvarande vad som skulle hava tillkommit

honom vid vikariat å förste byråsekreterartjänst hos rådet. Därjämte

förklarade Kungl. Majit hinder icke möta för rådet att från och med den 22

maj 1945 tills vidare, utöver förut befintlig amanuenspersonal, anställa ytterligare

två amanuenser. — Skälet till denna anordning är att försäkringsrådets

arbetsbalans fått en relativt betydande omfattning och att det är angeläget

att denna balans nedbringas eller i vart fall icke ytterligare ökas. Vid beräkningen

av rådets icke-ordinariepost har hänsyn icke tagits till kostnaderna

för denna anordning.

I skrivelse den 24 augusti 1945 har försäkringsrådet anfört, att de tillfälliga

föredragandena lia exakt samma arbetsbörda som försäkringsrådets förste

byråsekreterare, vilka äro placerade i 24 :e lönegraden, och att anordningen

med tillfälliga föredragande kommer att bestå under återstoden av innevarande

budgetår. Med hänsyn härtill hemställer rådet, att till de två tillfälliga

föredragandena måtte från och med den 1 januari 1946 utgå vikariatslön,

beräknad efter lönegrad Eo 24, löneklass 23. Vidare hemställer rådet, att anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal måtte med hänsyn

till ifrågavarande anordning förstärkas med ett belopp av 14 900 kronor.

I ärendet har allmänna lönenämnden avgivit utlåtande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag mig icke

kunna biträda försäkringsrådets hemställan om vikariatslön åt ifrågavarande

tillfälliga föredragande. Däremot torde rådets arbetsbörda nödvändiggöra

att den genom beslutet den 18 maj 1945 medgivna anordningen bibehålies

under hela innevarande budgetår. Kostnaderna härför under den å avlöningsstaten

för försäkringsrådet upptagna posten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal beräknas till 11 500 kronor, varav 1 800 kronor hänföra sig

till vikariatsersättningar åt de tillfälliga föredragandena och 9 700 kronor till

avlöning åt två i lönegrad Ex 16 placerade amanuenser. Då vid beräkningen

av icke-ordinarieposten hänsyn icke tagits till denna kostnad, torde riksdagens

medgivande böra inhämtas att överskrida posten med högst 11 500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för försäkringsrådet upptagna anslagsposten

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 11 500 kronor.

[4.] 62 a. Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten, reservationsanslag.

Till uppförande av en centraldepå för blindas arbeten har

för budgetåret 1939/40 under rubriken vissa nybyggnader för en central depå

för blindas arbeten under femte huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag av

285 000 kronor. Den 5 maj 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 285 000 kronor låta uppföra ifrågavarande nybyggnader

å det till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda upplåtna

markområdet i Stockholms län. Samtidigt ställdes berörda anslag till byggnadsstyrelsens

förfogande. — Sedan Kungl. Majit den 30 december 1939 med

ändring av nämnda beslut förordnat, att byggnadsföretaget icke finge utföras,

med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd, förordnade Kungl. Majit

den 4 juli 1941, att beslutet den 30 december 1939 icke vidare skulle utgöra

hinder för byggnadsstyrelsen att låta uppföra nybyggnaderna för centraldepån.

Härvid föreskrev emellertid Kungl. Majit, med ändring av beslutet

den 5 maj 1939, att kostnaderna för byggnadsföretaget finge uppgå till högst

275 000 kronor. — Sedermera förordnade Kungl. Majit den 2 oktober 1942,

att med vidare åtgärder för uppförande av ifrågavarande byggnader skulle

anstå, till dess Kungl. Majit annorlunda bestämde, samt slutligen den 31

augusti 1945, att beslutet den 2 oktober 1942 icke vidare skulle utgöra hinder

för byggnadsstyrelsen att låta uppföra byggnaderna.

I skrivelse den 17 december 1945 har byggnadsstgrelsen anmält, att byggnadsarbetena

igångsatts snarast möjligt efter beslutet den 31 augusti 1945 och

numera fortskridit så långt, att grund och sockel för själva depåbyggnaden

i det närmaste färdigställts. Styrelsen har vidare i skrivelsen hemställt, att

för slutförande av byggnadsföretaget för centraldepån för blindas arbeten ytterligare

ett anslag av 40 000 kronor måtte anvisas. Som skäl härför har styrelsen

i berörda skrivelse och en denna kompletterande promemoria anfört

följande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27

Det belopp å 275 000 kronor, till vilket kostnaden för byggnadsföretaget

enligt beslutet den 4 juli 104f högst får uppgå, är beräknat efter prisläget i

maj 1941. Då nuvarande prisläge måste beräknas ligga cirka 20 procent högre

än prisläget vid sistnämnda tidpunkt, skulle en merkostnad av cirka 55 000

kronor kunna beräknas uppstå, men styrelsen håller före, att denna, om

största sparsamhet iakttages, dock icke behöver överstiga 45 000 kronor.

Härtill kommer emellertid en kostnadsökning av cirka 11 000 kronor för

anordnande av en transformatorstation i depåbyggnadens källare. Denna

transformatorstation var ursprungligen tänkt att förläggas i den för några år

sedan uppförda byggnaden för statens sjuksköterskeskola och utföras i samband

med denna byggnad. Enär det vid denna tidpunkt icke var bestämt,

varifrån den elektriska strömmen till sjuksköterskeskolans byggnad skulle

tagas, ansåg styrelsen lämpligast att låta anslå med utförandet av transformatorstationen,

till dess denna fråga blivit avgjord. Sjuksköterskeskolan hatmed

anledning härav hittills tillförts elektrisk ström genom en provisorisk

kabel, som framdragits från karolinska sjukhuset. Sedan det numera av kostnadsskäl

bestämts, att för sjuksköterskeskolan och depåbyggnaden erforderlig

elektrisk ström skall tagas från karolinska sjukhusets kraftcentral, är det

emellertid, med hänsyn till möjligheten att kunna från transformatorstationen

tillföra även övriga byggnader vid blindinstitutet samt eventuellt blivande

statliga byggnader å närbelägna markområden elektrisk ström, lämpligast att

förlägga stationen i depåbyggnaden i stället för i sjuksköterskeskolan. Det

därstädes för transformatoranläggningen ursprungligen avsedda utrymmet

blir därigenom disponibelt för annat ändamål.

Kostnaden för transformatoranläggningen i sjuksköterskeskolans byggnad

ingår i byggnadsanslaget för denna byggnad med 6 000 kronor. Detta belopp

finnes alltjämt tillgängligt. Kostnaden för den planlagda transformatoranläggningen

i depåbyggnaden är beräknad till samma belopp, men en kostnad

av cirka 5 000 kronor tillkommer för iordningställande av ett transformatorrum.

Då de sammanlagda byggnadskostnaderna för centraldepån alltså kunna

beräknas till (275 000 + 45 000 + 5 000) 325 000 kronor och för ändamålet

anvisats ett anslag av 285 000 kronor, föreligger elt ytterligare anslagsbehov

av 40 000 kronor.

Med hänsyn till den förändring i prisläget, som inträtt sedan ifrågavarande Departementsbyggnadsföretag

i maj 1941 kostnadsberäknades till 275 000 kronor, finner cAc/cre.

byggnadsstyrelsen att även med största sparsamhet en merkostnad av cirka

45 000 kronor kommer att uppstå. Mot denna beräkning har jag intet att

erinra.

Styrelsen föreslår vidare, att den transformatorstation, som varit avsedd att

förläggas till den för några år sedan ävenledes å Tomtebodaområdet uppförda

byggnaden för statens sjuksköterskeskola, skulle anordnas i depåbyggnaden.

Styrelsen beräknar den ytterligare merkostnaden härför lill 11000

kronor men upplyser, att ett belopp av 0 000 kronor, motsvarande kostnaden

för själva transformatoranläggningen, alltjämt finnes tillgänglig å byggnadsanslaget

för skolbyggnaden. Då enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat

det ur ekonomisk synpunkt är önskvärt alt kunna tillföra även övriga

byggnader vid blindinstitutet å Tomteboda och eventuellt blivande statliga

byggnader å närbelägna markområden elektrisk ström från ifrågavarande

Iransformatorstation och detta tekniskt lättare skulle kunna genomföras örn

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stationen anordnas i den centralt inom området belägna depåbyggnaden, biträder

jag byggnadsstyrelsens förslag i denna del. Styrelsens beräkning av

den ytterligare merkostnaden härför, 11 000 kronor, föranleder icke erinran

från min sida. Dock synes hela denna kostnad böra upptagas under byggnadsanslaget

för blinddepån och härav föranledd besparing å byggnadsanslaget

för sjuksköterskeskolan icke böra vidare få disponeras.

Då för depåbyggnadernas uppförande tidigare anvisats ett anslag av 285 000

kronor, skulle det sammanlagda ytterligare medelsbehovet uppgå till (275 000

"T" 45 000 + 11 000 — 285 000) 46 000 kronor. Under rubriken Vissa nybyggnader

lör en central depå för blindas arbeten torde ett reservationsanslag å

sistnämnda belopp böra äskas å tilläggsslat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa nybyggnader för en central clepå för blindas

arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 46 000.

[5.] Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Avlöningar. På senare tid ha från såväl personalens som särskilda

internerades sida klagomål riktats mot vissa förhållanden vid statens

alkoholistanstalt å Svartsjö. Klagomålen ha främst avsett anstaltens sinnessjukavdelning

och isoleringsmöjlighetema vid anstalten.

Sinnessjukavdelningen vid Svartsjö inrättades inom anstaltens slutna avdelning

under hösten 1943 (prop. 65/1943 och riksdagens skrivelse 193/1943).

För sinnessjukavdelningen, vilken är avsedd för 24 vård tagare, nyinrättades

fem förmansbefattningar. Läkarvården vid avdelningen ombesörjes dels av

den för kroppssjukvården vid anstalten anställde läkaren och dels av anstaltens

rådgivande psykiater. Bland de å sinnessjukavdelningen internerade

ha ej sällan förekommit orosutbrott av så allvarlig art, att det varit nödvändigt

att isolera vissa patienter. Isoleringscellerna äro emellertid inrymda i

den slutna avdelningens bottenvåning och bristfälligt ljudisolerade. Den oroliges

införande å sådan cell eliminerar därför icke alltid sådana störningar,

som inverka menligt på de övriga internerades hållning. I särskilt svåra fall

har på grund härav vederbörande måst placeras i källarcell i huvudanstalten.

Enligt inhämtade upplysningar har detta under åren 1940—1945 skett sammanlagt

25 gånger, därav under år 1940 två gånger, år 1942 en gång, år 1944

fem gånger och år 1945 sjutton gånger.

Riksdagens justitieombudsman — hos vilken ett antal å anstalten intagna

anfört klagomål rörande vissa förhållanden vid anstalten, däribland beskaffenheten

av isoleringscellerna — har efter verkställd utredning i skrivelse till

chefen för socialdepartementet den 8 maj 1945 anmält, att han vid prövning

av de anförda klagomålen funnit desamma ej kunna föranleda någon åtgärd

från hans sida mot befattningshavare vid anstalten. På grund av vad i ärendet

förekommit rörande isoleringscellerna har emellertid justitieombudsman
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

29

nen ansett sig böra med samma skrivelse till departementschefen för kännedom

överlämna de till ärendet hörande handlingarna. Justitieombudsmannen

har genom en befattningshavare vid sin expedition låtit verkställa besiktning

av cellerna. Denne tjänsteman uttalar till besiktningsprotokollet bland annat,

att källarcellerna i huvudanstalten »föreföllo vara helt olämpliga för förvaring

av mänskliga varelser».

I skrivelse den 23 augusti 1945 har anstciltsstyrelsen anmält, att styrelsen

låtit beräkna kostnaderna för de åtgärder som kunde anses erforderliga för

att bringa anstaltens lokaler i ett mot tidens krav någorlunda svarande

skick. Sagda kostnadsberäkning slutar på ett belopp av 564 000 kronor. Emellertid

finner styrelsen nödvändigt, att, innan medel av sådan omfattning

äskas, visshet erhålles örn anstaltsbvggnademas framtida användning. Särskilt

i betraktande av att anstaltens klientel under de senare åren i större utsträckning

kommit att omfatta ur psykisk synpunkt svårartade fall, säger

sig styrelsen alltmera luta åt den uppfattningen, att vården av detta klientel

kräver tillgång till en anstalt med annan utrustning än den Svartsjöanstalten

erbjuder. Styrelsen hemställer därför om utredning av frågan örn inrättande

av en specialanstall för förvaring av det alkoholistklientel, som för närvarande

hänvisas till Svartsjö, ävensom rörande den lämpliga användningen

av anstaltsbyggnadema å Svartsjö.

I särskild skrivelse samma den 23 augusti har anstaltsstyrelsen behandlat

spörsmålet örn anstaltens isoleringsceller. Styrelsen upplyser härvid, att den

uppdragit åt anstaltsdirektören att med biträde av en byggnadstekniskt sakkunnig

och i samråd med rådgivande psykiatern verkställa utredning angående

erforderliga åtgärder för undanröjande av bristfälligheterna å isoleringscellerna

i slutna avdelningen. Denna utredning hade gett till resultat, att frågan

icke syntes kunna tillfredsställande lösas annorledes än genom inrättande

av en ny isoleringsavdelning i särskild tillbyggnad till slutna avdelningen. I samband

med en sådan tillbyggnad hade även ansetts påkallat vidtaga vissa

smärre förbättringsarbeten inom denna avdelning. Kostnaderna för de sålunda

erforderliga tillbyggnads- och förbättringsarbetena hade beräknats till

82 000 kronor. Styrelsen finner icke rådligt att uppskjuta ifrågavarande arbeten

i avbidan på berörda utredning av frågan om inrättande av en specialanstalt

för förvaring av det alkoholistklientel, som för närvarande hänvisas

till Svartsjö. Med anledning härav hemställer styrelsen, att ett anslag

av 82 000 kronor måtte anvisas för utförande snarast möjligt av dessa arbeten.

Socialstyrelsen sammanfattar i utlåtande över sistnämnda framställning sin

mening beträffande läget för alkoholistanstalten å Svartsjö sålunda.

Denna för presumera! normala individer organiserade anstalt har på senare

tid fått mottaga ett allt större klientel av psykiskt abnorma eller sjuka

människor. De provisoriska anordningar, som vidtagits för att i någon mån

möta de härav uppkomna kraven i vårdhänseende, lia varit otillräckliga. Enligt

styrelsens uppfattning bero de nu rådande otillfredsställande förhållandena

dels på det bristfälliga skick, vari anstalten i fråga örn såväl inredning

som utrustning befinner sig, och dels därpå att vården av de psykiskt ali
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före
draganden.

nonna alkoholisterna icke ordnats på ett sätt som klientelets beskaffenhet

kräver. Den uppgift, som åvilar den psykiatriska vårdledaren — anstaltens

rådgivande psykiater — är olöslig. Det är icke möjligt att handha vården av

ett psykiskt sjukt klientel sådant som det ifrågavarande under intermittenta

besök med flera veckors mellanrum, supplerade med telefonkorsultationer

via en sjukvårdsförman. Endast alltför lätt leder detta till eftergivenhet mot

klientelets anspråk på narkotika, vilket i sin tur är ämnat att i längden skärpa

klientelets bristande psykiska jämvikt med härav följande stegrade krav på

narkotika.

Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen redan år 1937 gjort framställning

örn utredning rörande de psykiskt sjuka och abnorma alkoholmissbrukarnas

omhändertagande och vård. Erfarenheterna under de härefter förflutna åtta

åren ha i hög grad stärkt styrelsen i dess uppfattning, att det inom alkoholistvården

ofrånkomligen erfordrades en ny anstalt med sinnessjukhusets

tekniska resurser. Från denna utgångspunkt måste varje förslag örn provisoriska

byggnadsföretag av någon omfattning vid den tillfälliga sinnessjukavdelningen

vid Svartsjöanstalten av socialstyrelsen mottagas med reservation.

Då styrelsen hyste den uppfattningen, att Svartsjöanstalten vore olämplig för

sitt nuvarande ändamål, kunde styrelsen icke förorda, att kostnader av den

storleksordning, som anstaltsstyrelsen föreslagit, nedlades på provisoriska

förbättringar av anstalten. I avbidan på den slutliga lösningen av frågan örn

en ny anstalt för det psykiskt abnorma alkoholistklientelet syntes det socialstyrelsen

vara mest angeläget, att åtgärder omedelbart vidtoges för en mera

tillfredsställande ordning beträffande läkarvården för detta klientel.

I yttrande häröver anför anstaltsstyrelsen följande.

Anstaltsstyrelsen behjärtar till fullo de skäl, som socialstyrelsen anfört mot

att för närvarande för provisoriska förbättringar å anstalten nedlägga kostnader

av den storleksordning, varom det i ärendet rör sig.

Anstaltsstyrelsen vill ej heller bestrida, att det skulle kunna vara till viss

fördel för vården av alkoholistklientelet, örn den psykiatriska sjukvården vid

anstalten effektiviserades. Hur långt man härvid behöver sträcka sig, kan

givetvis diskuteras. För sin del är styrelsen av den asikten, att någon nämnvärd

förbättring i det nuvarande tillståndet icke kan påräknas med mindre

anstalten för den psykiska omvårdnaden av klientelet får tillgång till en psykiatriskt

skolad läkare, som regelbundet kan ägna åtminstone en dag i. veckan

åt ifrågavarande uppgift samt även däremellan i fall av behov stå anstaltsledningen

till tjänst genom besök på anstalten eller telefonledes. En för ändamålet

lämplig läkarkraft torde, enligt vad styrelsen vid underhandssamråd

med medicinalstyrelsen erfarit, icke stå att erhålla mot lägre arvode än 3 000

kronor för år, vartill kommer ersättning för av besöken å Svartsjö föranledda

rese- och traktamentskostnader.

Under åberopande av det anförda vill anstaltsstyrelsen tillstyrka, att, oavsett

utgången av den av styrelsen tidigare i ärendet gjorda framställningen,

för effektiviserande av den psykiatriska vården av ifrågavarande klientel det

nu till arvode åt en rådgivande psykiater vid anstalten utgående anslagsbeloppet,

1 000 kronor, höjes till 3 000 kronor.

De svårigheter, som uppstått vid alkoholistanstalten å Svartsjö, torde såsom

socialstyrelsen påpekar väsentligen ha sin grund i att anstalten avsetts

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

31

för ett psykiskt normalt klientel men på senare år i ständigt ökad omfattning

fått mottaga alkoholmissbrukare, som äro psykiskt abnorma. De anordningar,

som vidtagits för att eliminera härmed förenade olägenheter, främst

inrättande å anstaltens slutna avdelning av en sinnessjukavdelning, ha icke

visat sig tillräckliga. Hela frågan om anstaltsvården för alkoholister synes

vara i behov av utredning, därvid särskild uppmärksamhet torde böra ägnas

spörsmålet om de psykiskt sjuka och abnorma alkoholmissbrukarnas vård

och om inrättande av en anstalt för detta klientel av ny typ och med annan

belägenhet än å Svartsjö. Det är även min avsikt att inom den närmaste tiden

begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att låta verkställa en sådan utredning.

Att i detta läge för uppförande av en ny isoleringsavdelning vid Svartsjöanstalten

och vissa arbeten i samband härmed nedlägga ett så relativt stort belopp

som 82 000 kronor finner jag mindre lämpligt. Däremot syntes det böra

prövas om icke de missförhållanden, som anmält sig, skulle kunna undanröjas

genom en förbättring av den psykiatriska läkarvården vid anstalten.

Socialstyrelsen uttalar i ärendet, att åtgärder i sådant syfte syntes styrelsen

mest angelägna i avbidan på den slutliga lösningen av frågan om en ny anstalt

för det psykiskt abnorma alkoholistklientelet. För närvarande handbaves

den psykiatriska läkarvården av anstaltens rådgivande psykiater, vilken

härför åtnjuter ett arvode av 1 000 kronor för år. Denna vård meddelas

dels vid besök å anstalten, vilka återkomma med flera veckors mellanrum,

och dels genom telefonkonsultationer. I likhet med anstaltsstyrelsen är jag av

den uppfattningen, att en förbättring av det nuvarande tillståndet förutsätter

att anstalten får tillgång till psykiatriskt skolad läkare, som regelbundet kan

ägna åtminstone en dag i veckan åt ifrågavarande uppgift och även däremellan

i fall av behov stå anstaltsledningen till tjänst genom besök å anstalten

eller telefonledes. Genom en sådan anordning torde emellertid den psykiatriska

vården kunna så effektiviseras, att man bör kunna räkna med att orosutbrott

av den art, som vid vissa tillfällen förekommit, böra kunna förebyggas

och i varje fall isolering i källarcell kunna undvikas. Kostnaden för anlitande

i angiven omfattning av en för ändamålet lämplig läkare torde kunna

beräknas till 3 000 kronor för ar. I den å anstaltens avlöningsstat upptagna,

till beloppet begränsade posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, å 8 700 kronor ingår det angivna arvodet å 1000

kronor till en rådgivande psykiater. För löpande budgetår torde för ifrågavarande

ändamål en förstärkning av arvodesposten med 1 000 kronor vara

tillräcklig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens tvångsarbetsanstalt å

Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes upptagna anslagsposten

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, ina lör budgetåret 1945/40 överskridas med

högst 1 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] Statens skyddshem: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för statens

skyddshem äro, bland annat, upptagna dels en högstberäknad post till ai voden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, å 8 200 kronor

och dels en post till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å förslagsvis

449 500 kronor. Sistnämnda anslagspost må överskridas allenast för vissa

särskilt angivna ändamål. Fråga om förstärkning av berörda båda anslagsposter

har uppkommit i samband med det förslag om förändring

av Hornö hemskola till statligt skyddshem, för vilket

redogörelse lämnas i det följande.

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening — vilken bildats den 1 februari

1928 på initiativ av Stockholms kyrkliga socialråd i syfte att upprätta ett

eller flera skyddshem för flickor, vilka omhändertagits av barnavårdsnämnd

för skyddsuppfostran — har i en till socialstyrelsen ingiven, den 27 juni 1945

dagtecknad skrift gjort framställning i fråga om det fortsatta bedrivandet av

verksamheten vid föreningens å fastigheten 1li mantal Hornö nr 1 (Hornö 1 )

i Vallby socken av Uppsala län inrättade skyddshem (Hornö hemskola). Föreningen

har därvid hemställt, att hemskolan matte i befintligt skick övertagas

av staten eller, därest detta icke kunde ske, att föreningen erhölle ökade statsanslag

av sådan storlek att ej mindre personallönerna vid hemmet bringades

i nivå med de för de statliga skyddshemmen gällande än även förutsättningar

skapades för tillfredsställande utveckling och skötsel av hemmet. Såsom

motivering härför åberopades föreningens ansträngda ekonomi.

Socialstyrelsen har med skrivelse den 24 oktober 1945 överlämnat styrelsens

framställning. I sin skrivelse — som utmynnar i en hemställan till

Kungl. Majit om åtgärder för överförande av Hornö hemskola i statlig ägo

— har styrelsen inledningsvis hänvisat till en av skyddshemsinspektören i

ärendet upprättad promemoria, vilken bifogats styrelsens skrivelse.

Av skyddshemsinspektörens promemoria framgår till en början, att skyddshemsföreningen

samma år som den bildades — 1928 inköpt anstaltsegendomen

för medel, som erhållits genom ett räntefritt statslån. De första eleverna

hade mottagits samma år. År 1933 hade upprättats en särskild mödraavdelning

vid hemskolan och för ändamålet hade uppförts ytterligare en anstaltsbyggnad.

Platsantalet uppginge till 33, varav 15 mödrahemsplatsei. På

grund av svårighet att anskaffa personal m. m. hade emellertid mödraavdelningen

tills vidare nedlagts under våren 1945.

Beträffande hemskolans läge samt anstaltsegendomens

storlek och värde anmäler skyddshemsinspektören följande.

Hemskolan är belägen vid Mälaren 15 km från Enköpings järnvägsstation.

Med Enköping finnes daglig bussförbindelse.

Enligt avstyckningshandlingama omfattar skyddshemsfastigheten 39,8650

hektar därav åker 22,2980 hektar, äng 0,0580 hektar och avrösningsjord 17,5090

Fastigheten är för år 1945 taxerad till 47 300 kronor. Enligt bokslutet för

år 1944 är fastighetsvärdet upptaget till 258 014 kronor 90 öre samt värdet av

inventarierna till 46 702 kronor 91 öre. Brandförsäkringsvardet var 1939 tor

byggnaderna 293 700 kronor och för inventarierna 85 500 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

33

Beträffande hem skolans ekonomiska förhållanden erinras

i promemorian, att föreningen för inköp, inredning och utbyggnad av

hemskolan erhållit lån av staten å tillhopa 315 800 kronor jämlikt särskilda

av Kungl. Majit den 24 november 1928, den 3 juli 1930, den 27 maj 1938, den

9 juni 1939 och den 14 mars 1941 meddelade beslut. Å lånen utgår för närvarande

icke någon ränta. Till säkerhet för lånen ha inteckningar meddelats

i anstaltsfastigheten Hornö l1. — Efter skyddshemsreformen 1936 regleras

verksamheten vid Hornö genom avtal med Kungl. Majit och kronan. Nu

gällande avtal av den 9 april 1943 avser tiden 1 januari 1943—31 december

1947, dock att detsamma, örn det icke uppsäges senast ett år före avtalstidens

utgång, skall anses vara förnyat för ytterligare fem år. I huvudsak innehåller

avtalet följande.

Verksamheten vid skyddshemmet skall bedrivas enligt typen hemskola förenad

med mödrahem. I skyddshemmet skall mottagas högst 33 elever därav

högst 15 mödrar och blivande mödrar å mödrahemmet.

För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller föreningen av statsmedel

ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde, vilket fastställts

till 208 000 kronor.

Föreningen skall för eleverna uppbära de kommunala skyddshemsavgifter,

som fastställts i 15 § stadgan för skyddshemmen.

Har Kungl. Maj:t medgivit, att å skyddshemmet må intagas elever i åldern

18—21 år, skall nyssnämnda avgift icke erläggas för dylika elever.

Av staten erhålles för varje elevplats ett årligt bidrag av 900 kronor samt

för envar av de 15 platserna å mödrahemmet därutöver 300 kronor för år.

Överbeläggning ersättes, beräknad efter medeltalet överskjutande elever per

år.

Rörligt tillägg utbetalas å platsbidraget såsom ersättning för de genom

dyrtiden ökade kostnaderna.

För elev, som omhändertagits enligt 22 § d) barnavårdslagen betalar staten

ett belopp, som motsvarar den kommunala skyddshemsavgiften.

För villkorligt utskrivna och utackorderade elever betalas vissa bidrag.

Omförmälda bidrag och ersättningar av statsmedel utbetalas kvartalsvis i

efterskott, dock att utbetalningen av rörligt tillägg sker årsvis i efterskott

men må kunna utbetalas i förskott.

För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare bestrides ersättningen

av statsmedel med högst 400 kronor för år.

Verksamheten vid skyddshemmet skall ledas av en styrelse bestående av

fem ledamöter och två suppleanter. Tre ledamöter och en suppleant utses av

föreningen och de övriga av Stockholms kyrkliga socialråd. Kungl. Majit

kan i visst fall insätta ledamöter i styrelsen i stället för de av föreningen utsedda.

Befattning

Grundlön

Tillägg

Pensions-

avdrag

Avdrag tor

fritt vivre

Nettolön

Rektor .............................

3 600

574

131:52

730

3312: 48

Bitr. rektor.........................

3 SOU

414

71:40

730

2 412: 60

Lärarinna i lanthushållsgöromål......

3 800

414

71:40

730

2 412: 60

» > > ......

3 800

414

71: 40

730

2 412: 60

Lärarinna i sömnad och vävning.....

2 800

414

71:40

730

2 412: 60

Lärarinna i husligt arbete...........

3 400

334

58: 80

730

1 945: 20

Rättare.............................

2 800

180

—

2 980: —

Summa

20 (100

2 744

475: !)2

4 380

17 888: 08

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I avseende å hemskolans nuvarande personal och för densamma under

1945 beräknad lön åberopas i promemorian vissa uppställningar, vilka

torde få intagas i protokollet (sid. 33 och 34).

Dessutom finnes anställd en lantarbetare med lön enligt lantarbetareavtalet.

Innan verksamheten vid mödraavdelningen upphörde, funnos där följande

befattningshavare, för vilka lönen sålunda beräknats för år 1945.

Befattning

Grundlön

Tillägg

Pernio ns- avdrag

Avdrag för

fritt vivre

Nettolön j

Avdelningsföreståndarinna...........

3 000

454

83: 90

730

2 640:10 !

Lärarinna i husligt arbete...........

2 400

334

58: 80

730

1 945:20

Summa

5 400

788

142: 70

1 460

4 585:30

Totalsumma avlöningskostnader

25 400

3 532

618:62

5 840

22 473:38

Rörande anstaltens olika byggnader lämnas i promemorian en

detaljerad redogörelse, varur följande må anföras.

Huvudbyggnaden eller Storgården är uppförd i två våningar troligen på

1700-talet samt renoverad ett flertal gånger, senast 1938. I Itottenvåningen

finnas matsal, expeditionslokal, rektors rum, ett lärarinnerum, elevernas sällskapsrum,

hall, två större elevrum, köksavdelning bestående av kök med

två elektriska spisar och en vedspis samt serveringsrum och ett annat mindre

rum. I övre våningen äro inrymda två lärarinnerum, elva rum för 1—3 elever,

hall och två mindre förrådsrum. Under byggnaden finnes rymlig källare

med pann- och bränslerum, badrum för personalen samt ett flertal förvaringsrum.

Medelst en gång förenad med huvudbyggnaden ligger flygelbyggnaden,

uppförd av plank i två våningar 1938. 1 nedre våningen äro belägna rektors

sovrum, två lärarinnerum, elevernas badrum med dusch- och torkrum, stor

hall samt gymnastiksal med en golvyta av omkring 100 m2. Gymnastiksalen

har 1944 försetts med nytt golv. Övre våningen består av ett lärarinnerum,

ett gästrum, ett elevrum samt en slöjdsal med tillhörande mindre provrum.

Nygården, vari mödraavdelningen varit inrymd, byggdes 1932°—33 av

plank i två våningar samt med inredd vind. Bottenvåningen består av ett

lärarinnerum, elevernas dagrum, två elevrum, barnens lekrum, hall och ett

stort kök. Dessutom finnes en ej vinterbonad veranda. I andra våningen

finnes en dublett för lärarinna, sju elevrum, hall och badrum. Vindsvåningen

utgöres av ett gästrum, ett hospitantrum, en mindre hall och förrådsrum.

Under byggnaden finnes rymlig källarvåning bestående av pannrum med

ved- och koiupplagsrum jämte förrådslokaler.

I Gammelgården, uppförd troligen på 1700-talet och ombyggd 1938, finnes

i bottenvåningen dels rättarens bostad innehållande två rum och kök jämte

ett ej inrett rum, dels mejerilokal och bagarstuga samt två boningsrum. Övre

våningen, som för närvarande är oanvänd, består av torkrum, strykrum, ett

mindre sovrum och ett stort förrådsrum. Under huset finnes källare.

Något hundratal meter från nu nämnda byggnader ligger ett äldre hus,

Hornö torp, som användes till bostad för en lantarbetare. Det innehåller två

rum och kök, vilka reparerades 1943. Till Hornö torp höra ett uthus samt

fristående källare, uppförd på 1930-talet.

Vidare finnas å fastigheten ladugårds- och stallbyggnad jämte loge, hönshus,

tvättstuga, pumphus, snickarbod, vedbod och två visthusbodar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

35

Samtliga byggnader äro uppförda å god grund av sten eller cement samt

försedda med tegeltak med undantag för hönshuset, som har plåtLak. Vattenledning

är indragen i boningshusen, dock ej i Hornö torp, samt i ladugården

och tvättstugan. I boningshusen finnas centrala uppvärmningsanordningar,

dock ej i Hornö torp, som uppvärmes medelst spis och kakelugnar. Elektriskt

ljus finnes i de flesta byggnaderna. Byggnaderna förklaras befinna sig i tämligen

gott skick med undantag av Nygården, som anses vara i behov av

såväl yttre som inre reparation.

Härefter övergår skyddshemsinspektören i sin promemoria till en granskning

av hemskolans skötsel som ekonomiskt företag, därvid jämförelse

anställes med Sonestorps av staten drivna hemskola, vilken i likhet med

Hornö är belägen i dyrortsgrappen A. Det anföres inledningsvis, att antalet

platser vid Sonestorp ordinärt uppginge till 36, varav 12 i särskild mödraavdelning.

Medan vid Hornö möjlighet saknades att överbelägga, kunde vid

Sonestorp i gynnsammaste fall 45 elever samtidigt mottagas. Antalet anställda

kvinnliga befattningshavare hade vid Sonestorp varit detsamma som vid

Hornö med det undantaget att biträdande rektor saknades. Till belysande

av genomsnittligt elevantal och kostnader vid Sonestorp under budgetåret

1944/45 och vid Hornö under kalenderåret 1944 åberopar skyddshemsinspektören

innehållet i följande tablå.

Sonestorp

Hornö

Medeltal elever vid hemmet ..................

38

29

» » utom hemmet ................

21

30

Lönekostnader, brutto........................

45 206: —

26 393

.

Omkostnader, brutto ........................

53 890: —

47 754

_

Vårdkostnad för det allmänna för elev inom

hemmet:

per år ..................................

2 078: —

2 033: —

» dag ................................

5: 70

5

57

Vårdkostnad för det allmänna för elev utom

hemmet:

per år ..................................

273: —

203

—

» dag ................................

—:7b

_

56

Utgifter för kost per dag för elev inom hemmet

1: 11

1

22

Utgifter för beklädnad per elev och år inom hemmet

90: —

39

_

Utgifter för elevbelöningar per elev och dag....

20

_

15

Vinst och förlust å jordbruksdriften ..........

+ 1 094: —

+ 2 525

_

» » » » verkstadsdriften...........

+ 5 548: —

- 549

—

I anslutning till tablån anför skyddshemsinspektören följande.

Tablån ger en antydning om att eleverna vid Hornö skulle vara sämre

klädda än vid Sonestorp men att kosthållet skulle vara rikligare vid Hornö.

I själva verket äro förhållandena både beträffande klädesutrustning och mathållning

betydligt mera spartanska vid Hornö än vid Sonestorp. Tar man

hänsyn endast till direkta omkostnader och alltså bortser från löneutgifter

uppgår utgiften per elev och år inom hemmet vid Sonestorp till 1 265 kronor

och vid Hornö till 1 431 kronor. Då är ändå att märka, alt vid Sonestorp

anordningarna för elevernas trevnad varit mera omfattande än vid

Hornö.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Att Sonstorps direkta omkostnader kunnat hållas lägre torde delvis bero

på dess något högre kapacitet nren delvis även på den bättre ekonomiska planering,

som kan äga rum vid ett företag, vilket icke av och till står helt utan

medel. Sådan har nämligen situationen varit vid Hornö. Leverantörer ha

anfort klagomål över att de alltför länge fått vänta på likvid för sina räkningar

och även personalen har inte alltid kunnat utfå sina avlöningar i ratt

lid. Det har inte så sällan förekommit, att befattningshavare fått med egna

medel förskottera utgifter för hemskolans räkning.

Dessa ständiga bekymmer för ekonomien lia inte kunnat undgå att satta

sin prägel även på uppfostringsarbetet. Det har varit svårt för ledningen att

på ett tillfredsställande sätt planera den pedagogiska verksamheten, da det

inte stått klart i vilken utsträckning medel kunnat beräknas vara tillgängliga.

Ej blott de jämförelsevis låga lönerna utan även den olust, som antydda

förhållanden skapa inom en anstalt, har medfört täta ombyten pa lärår efattningarna.

Ar 1942 avgingo samtidigt alia anställda kvinnliga befattningshavare.

Alldeles speciella omständigheter medverkade till detta, hedan helt

ny personal anställts, har under tiden därefter avgang inträffat i atta fall.

Att dylika täta personalombyten inverka högst ofördelaktigt pa upptostnngsarhetet

torde inte behöva särskilt understrykas.

Som ett sammanfattande omdöme uttalar skyddshemsinspektoren, att

skyddshemsföreningen, även om goda föresatser funnits, syntes på grund

av sina bristande ekonomiska resurser sakna förutsättningar att bedriva verksamheten

vid Hornö på ett tillfredsställande sätt.

Skyddshemsinspektoren tar härefter ställning till de av skyddshemsforeningen

i dess framställning gjorda förslagen. Föreningens alternativa, mot

ett statligt övertagande av Hornö ställda förslag, att föreningen skulle erhålla

ökat statsanslag till personallöner m. m., förklarar sig inspektoren icke

kunna tillstyrka, enär detta förslag i realiteten skulle innebära, att Homo

hemskola skulle jämställas med ett statligt skyddshem utan att staten skulle

äga samma inflytande beträffande den ekonomiska skötseln samt det pedagogiska

arbetet och utväljandet av personal som vid de statliga skyddshemmen.

,

Ett direkt statligt övertagande av hemskolan vore enligt skyddshcmsin
spektören

att förorda som den bästa lösningen. På socialstyrelsens uppdrag

hade inspektören därför inlett förhandlingar med föreningen örn forvarv for

Kungl Maj-ts och kronans räkning av skvddshemsegendomen. Köpeskillingen

hade därvid ansetts böra bestämmas till 315 800 kronor för fastigheten och de

å hemskolan befintliga inventarierna. Köpeskillingen, vilken utgjorde samma

belopp som föreningen erhållit såsom lån av staten, kunde måhända i betraktande

av det verkliga värdet av fastigheten och inventarierna verka hog,

men samtidigt mäste det anses skäligt att hänsyn toges till önskvärdheten

av att föreningen, som icke bedreve annan verksamhet än den vid Homo

hemskola, bereddes tillfälle alt i möjligaste mån förnöja samtliga sina fordringsägare.

Tidpunkten för statens övertagande syntes lämpligen böra bestämmas

till den 1 januari 1946.

Som resultat av förhandlingarna förelåge följande av skyddshemsföreningen

godtagna förslag till köpeavtal mellan Kungl. Maj:t och kronan

genom socialstyrelsen, å ena, samt skyddshemsföreningen, å andra sidan.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

37

1. Till Kronan försäljer föreningen fastigheten Hornö l1 om mantal i

Vallby socken med därå uppförda byggnader. I försäljningen ingå jämväl

alla föreningen tillhöriga döda och levande inventarier, som finnas å Hornö

hemskola den dag då föreningen undertecknar avtalet. Över ifrågavarande

inventarier har särskild förteckning upprättats.

2. Fastigheten försäljes fri från servitut och nyttjanderätter.

3. Fastigheten och inventarierna försäljas i befintligt skick; och åligger

det föreningen att intill tillträdesdagen väl vårda desamma.

4. Från den i köpet ingående skogen må föreningen intill tillträdesdagen

icke företaga avverkning annat än till husbehov för fastigheten.

5. Fastigheten skall av Kronan tillträdas den 1 januari 1946, såvida icke

annan tillträdesdag bliver mellan Kronan och föreningen överenskommen.

6. Köpeskillingen för fastigheten jämte ovannämnda inventarier utgör

315 800 kronor.

7. Köpeskillingen gäldas på det sättet, att föreningen befrias från återbetalningsskyldigheten

av de statslån å 315 800 kronor, som föreningen erhållit

enligt Kungl. Majlis beslut den 24 november 1928, den 3 juli 1930, den 27

maj 1938, den 9 juni 1939 och den 14 mars 1941, till säkerhet för vilken

gäld inteckningar meddelats i fastigheten.

8. Föreningen förklarar, att fastigheten efter den 4 september 1945 icke

belastats med ytterligare inteckningar.

9. Alla för fastigheten utgående skatter och onera samt andra avgifter,

vilka belöpa å tiden före tillträdesdagen, betalas av föreningen.

10. Alla åtkomsthandlingar, kartor och övriga fastigheten rörande handlingar

skola å tillträdesdagen överlämnas till Kronan.

11. Kostnaderna för erhållande av lagfart å detta fång bestridas av Kronan.

12. Detta avtal bliver icke för Kronan bindande, förrän detsamma godkänts

av Kungl. Majit.

Verkställd beräkning av inkomster och utgifter under tiden fram till den

31 december 1945 hade givit vid handen — anför skyddshemsinspektören

vidare — att föreningen vid godkännande av berörda avtal torde kunna tillfredsställa

samtliga sina fordringsägare samt därjämte återbetala ett för inköp

av en automobil tidigare uppburet men ej för sitt ändamål disponerat

statsbidrag å 4 600 kronor.

Vad angår det ifrågavarande skyddshemmets organisation i händelse

av ett statligt övertagande uttalar skyddshemsinspektören som sin åsikt,

att Hornö lämpligen borde, åtminstone tills vidare, användas uteslutande som

hemskola och mödraavdelningens platser beläggas med vanliga hemskoleelever.

Som skäl för mödraavdelningens nedläggande anföres, att den byggnad,

vari den inrymts, ur byggnads- och brandfaresynpunkt vore mindre

lämplig för ändamålet. Den rådande situationen på arbetsmarknaden hade

vidare visat, alt det vore synnerligen svårt att erhålla kvalificerad personal

för avdelningen. Det långa avståndet, 57 km, till den anlitade förlossningsavdelningen

(å akademiska sjukhuset i Uppsala) medförde dryga kostnader och

ofta besvärliga resor. Slutligen hade det överhuvud taget visat sig mindre

lämpligt att förena hemskola med mödraavdelning. Det klientel, som vore

avsett att intagas på mödraavdelningen, torde i avvaktan på eventuellt upprättande

av särskilt mödrahem lills vidare kunna intagas å Sonestorps hemskolas

mödraavdelning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Skyddshemsinspektören föreslår, att för verksamheten vid hemskolan tills

vidare följande befattningshavare skola vara anställda, nämligen en rektor,

tre lärarinnor i hushållsgöromål, två lärarinnor i kvinnlig slöjd och en tvättföreståndarinna.

För jordbruket borde dessutom anställas en rättare och en

lantarbetare. Vidare föreslås att skyddshemmets nuvarande personal tills

vidare bibehålies och erhåller avlöning i enlighet med följande uppställningar.

Befattning

Lönegrad

Löneklass

Grundlön

per år kronor

Rektor .........................

Ex 19

16

4 278

Lärarinna i hushållsgöromål.....

Ex 15

12

3 438

» > > .....

Ex 15

12

3 438

,

Ex 15

12

3 438

i Lärarinna i kvinnlig slöjd.......

Ex 15

12

3 438

> > > > .......

Ex 15

12

3 438

| Tvättföreståndarinna............

V 2

1

1938

I jordbruksdriften.

Anställningshavare

Lönegrad

Löneklass

Grundlön

per år kronor

Rättare.........................

Ex 10

7

2 739

Lantarbetare....................

avlöning enligt lantarbetareavtalet

För omkostnaderna föreslås för halvåret 1 januari—30 juni 1946

en stat å 21 000 kronor.

Arvode till verkställande ledamot i skyddshemmets styrelse beräknas

slutligen till 300 kronor.

Socialstyrelsen finner för egen del angeläget, att verksamheten vid Hornö

även i framtiden upprätthålles med hänsyn till det stora behovet av skyddshemsplatser.

I valet mellan de av skyddshemsföreningen framförda alternativa

förslagen förklarar sig socialstyrelsen i likhet med skyddshemsinspektören

anse, att hemskolan, vilken praktiskt taget redan ägdes av statsverket,

borde även formellt övertagas av staten och i fortsättningen drivas i statlig

regi. Socialstyrelsen tillstyrker, att övertagandet äger rum i de former, som

av skyddshemsinspektören föreslagits och av föreningen godkänts. Övertagandet

syntes böra äga rum från och med den 1 januari 1946.

Socialstyrelsen tillstyrker vidare, att den nuvarande personalen tills vidare

bibehålies, dock med full rätt för den kommande skyddshemsstyrelsen att

med iakttagande av gällande uppsägningsvillkor företaga eventuella nödvändiga

utbyten. Jämväl tillstyrker socialstyrelsen de av skyddshemsinspektören

framlagda förslagen i avseende å avlöningar och omkostnader.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för statsverket

av det ifrågasatta förstatligandet anmäler styrelsen, att statsverket

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

39

därigenom skulle för tiden 1 januari—30 juni 1946 tillföras inkomster till ett

sammanlagt belopp av 35 000 kronor, nämligen upphörande statsbidrag till

Hornö å ca 25 000 kronor, kommunavgifter å ca 7 000 kronor och ersättning

av befattningshavarna för kost och logi å ca 3 000 kronor. De sammanlagda

utgifterna beräknas komma att för samma tid uppgå till 37 000

kronor, nämligen arvode 300 kronor, avlöningar 11 800 kronor, rörligt tilllägg

1 800 kronor, kristillägg 1 900 kronor, provisorisk avlöningsförbättring

200 kronor och omkostnader 21 000 kronor. Under berörda tid skulle alltså

statsverkets merutgifter komma att uppgå till omkring 2 000 kronor.

Socialstyrelsen hemställer på grund av vad den sålunda anfört, att Kungl.

Majit måtte vidtaga åtgärder dels för överförande av Hornö hemskola i statlig

ägo från och med den 1 januari 1946, dels ock för förstärkning av anslaget

till avlöningar vid statens skyddshem för budgetåret 1945/46 med 300

kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

med 11 800 kronor till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och med

1 800 kronor till rörligt tillägg.

Ifrågavarande skyddshem — Hornö hemskola för flickor — tillkom år

1928 såsom ett led i avhjälpandet av en då särskilt starkt framträdande brist

på platser för kvinnliga skyddshemsklienter. Sedan i anslutning till Stockholms

kyrkliga socialråd en särskild förening bildats under benämningen

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening i syfte att anordna skyddshem

för flickor, erhöll föreningen jämlikt beslut av 1928 års riksdag för inköp

av skyddshemsfastigheten Hornö i Vallby socken av Uppsala län samt för

byggnaders uppförande och inredande ävensom för inköp av inventarier

m. m. ett första lån av statsmedel å 100 000 kronor. Ytterligare statslån lia

sedermera under årens lopp lämnats föreningen för skyddshemsfastighetens

fortsatta utbyggnad, i följd varav det sammanlagda beloppet av de i fastigheten

investerade statliga lånemedlen numera uppgår till 315 800 kronor,

allt mot säkerhet av inteckningar i fastigheten. Samtliga berörda lån ha i

sin helhet blivit indirekt avskrivna genom anvisande av medel på driftbudgeten.

För driften av skyddshemmet utgår vidare statsbidrag i enlighet med

därför tillämpade grunder. Statsbidraget, fördelat på platsbidrag och därå

utgående rörligt tillägg, bidrag till skyddshemsbyggnadernas underhåll samt

ersättning till psykiatriskt skolad läkare uppgår för närvarande till sammanlagt

omkring 50 000 kronor årligen.

Skyddshemsföreningen har aldrig ägt tillgång till andra medel än omförmälda

statsbidrag samt de skyddshemsavgifter som influtit. Den vid skyddshemmet

bedrivna verksamheten har därför kommit att präglas av ständiga,

med åren tilltagande ekonomiska bekymmer, vilka nu nått en sådan omfattning,

att föreningen förklarat sig icke kunna i fortsättningen omhänderhava

verksamheten under annan förutsättning än att ökade statsanslag ställas till

dess förfogande. I första hand har föreningen emellertid ansett sig böra

hemställa om statens övertagande av skyddshemmet.

Den utredning, som förebragts av skyddshemsinspektören och för vilken

Före
drarjanden.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

redogörelse lämnats i det föregående, synes mig lia givit vid handen, att föreningen

på grund av sina bristande ekonomiska resurser saknar möjlighet

att på ett tillfredsställande sätt bedriva den föreningen anförtrodda verksamheten

vid Hornö. De emellanåt uppkomna svårigheterna för föreningen

att i rätt tid gälda såväl likvider till hemmets leverantörer som befattningshavares

löner ha icke kunnat undgå att framkalla irritation bland personalen

på hemmet. Därtill kommer att personallönerna varit relativt låga. Dessa

omständigheter synas ha varit orsaken till de påfallande täta personalombyten,

som under senare år förekommit på Hornö. Att sådana förhållanden

måste inverka menligt på verksamheten torde ligga i öppen dag.

I betraktande av den rådande knappheten på skyddshemsplatser synes mig

klart, att hemmet icke bör nedläggas. Särskilda åtgärder från statens sida

synas därför påkallade i syfte att skapa erforderliga förutsättningar för en

framförallt ur socialpedagogiska synpunkter betryggande fortgång av verksamheten

vid Hornö. Frågan om skyddshemmets framtida bedrivande synes

från denna utgångspunkt kunna övervägas enligt ettdera av de båda av föreningen

framlagda förslagen. Enligt föreningens alternativa förslag skulle

densamma komma i åtnjutande av ökade statsanslag i syfte, bland annat,

att bringa personallönema vid hemmet i nivå med de statliga skyddshemmens.

Detta förslag skulle otvivelaktigt — såsom skyddshemsinspektören och

socialstyrelsen framhållit — innebära, att Hornö hemskola skulle, ehuru i

enskild regi, praktiskt taget bli jämställd med ett statligt skyddshem utan att

staten gåves samma inflytande beträffande den ekonomiska förvaltningen,

uppfostringsarbetet och personalutvalet som vid de statliga skyddshemmen.

Några skäl för åvägabringandet av en dylik ordning lära icke kunna anföras.

I likhet nied socialstyrelsen finner jag mig därför böra avböja detta

förslag.

Ett övertagande från statens sida av skyddshemmet synes vara att föredraga.

Ekonomiskt sett torde en dylik lösning i förhållande till nuvarande

anordning endast innebära en relativt obetydlig kostnadsökning för statsverket.

Det är nämligen anledning att antaga, att den ökning av lönekostnaderna,

som blir en följd av övertagandet, kommer att i viss utsträckning

kompenseras av minskade omkostnader för hemmets fortsatta bedrivande.

Jag tillstyrker alltså, att Hornöhemmet övertages av staten för att i framtiden

bedrivas i statlig regi. I fråga om de villkor, som böra gälla för övertagandet

torde det av skyddshemsinspektören framlagda och av skyddshemsföreningen

godtagna avtalsförslaget kunna i stort sett godtagas. Tidpunkten

för övertagandet bör lämpligen fastställas till den 1 april 1946. A Kungl.

Maj:t torde få ankomma att i enlighet med de grunder, som godkänts av

1939 års lagtima riksdag (propositionen nr 158), utfärda erforderliga bestämmelser

i avseende å skyddshemsfastighetens och anstaltsbyggnadernas redovisning.

Beträffande skyddshemmets organisation efter förstatligandet har till en

början föreslagits, att detsamma i fortsättningen bedrives uteslutande som

hemskola och att sålunda även mödraavdelningen belägges med hemskole
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

41

elever. Då de skäl, som av skyddshemsinspektören anförts till stöd härför,

synas övertygande, ger mig förslaget i denna del ej anledning till erinran.

Jag utgår därvid från att å Sonestorps hemskola beredes plats för det klientel,

som tidigare avsetts för intagning på mödraavdelningen vid Hornö.

Skyddshemsinspektörens av socialstyrelsen tillstyrkta förslag, alt den nuvarande

personalen på hemmet skall tills vidare bibehållas, biträder jag. Givetvis

skall emellertid den blivande skyddshemsslyrelsen lia fria händer i

fråga om eventuellt nödvändiga personutbyten. Den personal, som för närvarande

sysselsättes i utbildningsarbetet, sammanlagt sex personer, avses enligt

föreliggande förslag skola tills vidare intill budgetårets utgång komma

att vara anställda såsom extra befattningshavare, en såsom rektor och fem

såsom facklärarinnor, med löneställning bestämd enligt de grunder, som

tillämpas för den extra personalen vid de statliga skyddshemmen. Därjämte

skulle tillkomma en tvättföreståndarinna, jämväl såsom extra befattningshavare,

med lön bestämd enligt lönegraden V 2, lägsta löneklassen. Till vad

sålunda föreslagits vill jag förorda bifall.

Förevarande av mig förordade förslag till personalorganisation kräver en

förstärkning för innevarande budgetår av icke-ordinarieposten i avlöningsstaten

för statens skyddshem. Med hänsyn till att övertagandet av skyddshemmet

enligt min mening skall äga rum först från och med den 1 april

1946 erfordras för ändamålet ett belopp, motsvarande grundlönen under ett

kvartal till de nyssnämnda befattningshavarna, eller i runt tal 5 900 kronor.

Vidare bör den i samma avlöningsstat upptagna och till sitt belopp begränsade

delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit uppräknas med ett belopp av 150 kronor, som av mig avses såsom

arvode under nämnda kvartal till verkställande ledamot i den styrelse för

skyddshemmet, som må bliva utsedd. Förstatligandet av ifrågavarande

skyddshem torde även komma att nödvändiggöra överskridanden av den å avlöningsstaten

för statens skyddshem upptagna anslagsposten till rörligt tilllägg

och av anslaget till statens skyddshem: omkostnader. Då emellertid berörda

anslagspost och anslag äro förslagsvis anvisade, torde frågan om desammas

överskridande icke behöva underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit alt med styrelsen för Stockholms

kyrkliga skyddshemsförening träffa avtal, i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående omförmält

förslag, örn statens övertagande av skyddshemmet Hornö

hemskola från och med den 1 april 1946,

dels ock medgiva, att de i avlöningsstaten för statens

skyddshem upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret

1945/46 överskridas med högst 150 respektive 5 900 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[7.] 14 a. Förste provinsialläkare oell provinsialläkare m. fl.: Bidrag för

anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, reservationsanslag.

Enligt kungörelsen den 2 december 1921 (nr 687; ändr. 152/1927 och

411/1936) angående statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden kan bidrag på ansökning beviljas landsting, en eller

flera kommuner eller kommunalförbund för uppförande eller inköp av byggnad

eller för till- eller ombyggnad av sökanden tillhörig byggnad i ändamål

att anskaffa bostad åt provinsialläkare i distrikt inom rikets ödemarksområden,

där lämplig läkarbostad icke kan på annat satt erhållas. Statsbidrag

utgår med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller

köpesumman, dock högst med 18 000 kronor för varje bostad.

Anslag för ifrågavarande ändamål anvisades senast för budgetåret 1940/41.

Med skrivelser den 17 oktober och den 3 november 1945 har medicinalstyrelsen

överlämnat ansökningar av Vilhelmina och Fredrika kommuner om

statsbidrag till uppförande av bostäder för provinsialläkarna i Vilhelmina

södra respektive Fredrika distrikt, därvid styrelsen tillstyrkt statsbidrag med

18 000 kronor för vardera bostaden. Styrelsen har tillika hemställt, att för

ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas

ett reservationsanslag av (2 X 18 000) 36 000 kronor.

Mot medicinalstyrelsens föreliggande förslag har jag intet att erinra. Jag

förordar alltså, att å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår för

tillgodoseende av förenämnda båda statsbidragsansökningar anvisas ett reservationsanslag

av 36 000 kronor samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å

landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 36 000.

[8.] 17 a. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. Med skrivelse

den 4 september 1944 har direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

överlämnat ett av professorn B. Jacobowsky uppgjort förslag till utrustning

av den psykiatriska kliniken vid nämnda sjukhus. Det för utrustningen

erforderliga medelsbehovet har därvid beräknats till 600 000 kronor, innebärande

en kostnad av 5 128 kronor för var och en av klinikens 117 platser.

Till jämförelse härmed har framhållits, att kostnaderna för utrustningen av

den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset med 109 vårdplatser år

1939 beräknats till 510 000 kronor eller alltså 4 879 kronor för vårdplats.

Vidare bär åberopats ett av statens priskontrollnämnd avgivet yttrande, vari

nämnden anfört, att den kostnadsstegring, som det nu framlagda utrustnings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

43

förslaget utvisade i förhållande till kostnaderna för utrustningen av den psykiatriska

kliniken vid karolinska sjukhuset, syntes nämnden synnerligen

måttlig och fullt motiverad.

Sjukhusdirektionen har för egen del tillstyrkt det av professor Jacobowsky

uppgjorda utrustningsförslaget.

Över förslaget ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, efter hörande

av styrelsens materielnämnd, och centrala sjukvårdsberedningen.

Medicinalstyrelsens materielnämnd har, i syfte att åstadkomma omsättning

av den för beredskapssjukhus anskaffade utrustningen, föreslagit, att

vid utrustningen av den psykiatriska kliniken i Uppsala i möjligaste mån

måtte utnyttjas den materiel, som anskaffats för beredskapssjukhusen.

Nämnden har vidare förutsatt, att, innan anskaffning för kliniken igångsattes,

förhandlingar bomme att föras mellan nämnden och sjukhuset för bestämmande

av lämpliga modeller m. m.

Medicinalstyrelsen anför, att styrelsen efter en översiktlig granskning av

utrustningsförslaget funnit, att avsevärda besparingar syntes kunna vinnas

genom en detaljrevision av förslaget, och på grund härav föreslagit, att utrustningsförslaget

måtte underkastas en ingående granskning.

Den av medicinalstyrelsen ifrågasatta detaljrevisionen av utrustningsförslaget

har härefter verkställts av centrala sjukvårdsberedningen. Vid denna

granskning, som med anlitande av särskilda sakkunniga utförts inom beredningens

standardiseringsavdelning i samråd med professor Jacobowsky, ha

kostnaderna kunnat reduceras till sammanlagt 536 000 kronor. Under åberopande

av vad som anförts i en i anledning av granskningen upprättad, vid

beredningens yttrande fogad promemoria har beredningen hemställt, att för

klinikens utrustning måtte beräknas ett anslag å sistnämnda belopp.

Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 16 oktober 1945 hemställt,

att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett

belopp av 13 000 kronor för inköp av möbler m. m. för en nyuppförd administrationsbyggnad

vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Enligt vad jag inhämtat synes man, så vitt nu är möjligt att bedöma, kunna

räkna med att arbetena med uppförande av den av riksdagen beslutade

psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala skola bliva slutförda

i sådan tid, att kliniken kan tagas i bruk under loppet av nästa budgetår.

Med hänsyn härtill och då en upphandling av den storleksordning,

det här gäller, måste beräknas taga en betydande tid i anspråk, bör frågan

örn anvisande av medel för klinikens utrustning nu upptagas till prövning.

Jag kan därvid godtaga de kostnadsberäkningar, slutande på ett sammanlagt

belopp av 536 000 kronor, som framlagts av centrala sjukvårdsberedningen

efter dess ingående granskning av det ursprungliga utrustningsförslaget. Med

anledning av vad medicinalstyrelsens materielnämnd anfört i sitt yttrande

vill jag framhålla, att jag i likhet med nämnden förutsätter att, i den mån

så visar sig möjligt, för beredskapssjukhus anskaffad materiel utnyttjas för

klinikens utrustning.

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag torde vidare för inköp av möbler

m. m. för den nyuppförda administrationsbyggnaden vid Mariebergs

sjukhus böra avses ett belopp av 13 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till (536 000 + 13 000)

549 000 kronor, vilket belopp torde såsom reservationsanslag böra anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår under rubriken Utrustning

av nya sinnessjukhus.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ............................ kronor 549 000.

[9.] 75 a. Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsundersökning,

reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört

i samband med äskande av anslag för budgetåret 1946/47 till granskningscentral

för allmän skärmbildsundersökning (1946 års statsverksproposition,

V. punkt 183) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

att till Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsundersökning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 385 000.

[10.] 82 a. Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i

Lund, reservationsanslag. Under denna rubrik anvisade 1945 års riksdag

(prop. nr 2, bil. 5, punkt 6; rd. skr. nr 30) å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 55 000 kronor. Anslaget var

avsett för bestridande av kostnaderna för anordnande under ett års tid vid

Vipeholms sjukhus i Lund av undersökningar rörande sambandet mellan

kost och tandsjukdomar. Beträffande den närmare planläggningen av ifrågavarande

undersökningar tillåter jag mig hänvisa till den redogörelse härför,

som lämnats i förenämnda proposition. Enligt Kungl. Majits beslut den 23

februari 1945 må av anslaget disponeras ett belopp av högst 40 000 kronor

till avlöning åt personal för undersökningarna samt ett belopp av högst 15 000

kronor till bestridande av övriga med undersökningarna förenade utgifter.

I promemoria den 29 oktober 1945 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande undersökningar Av promemorian

och sedermera under hand inhämtade uppgifter framgår i huvudsak

följande:

Sedan mars månad 1945 hade pågått vissa förberedande arbeten, omfattande

i huvudsak registrering av undersökningsmaterialet samt undersökningar

i syfte att fastställa materialets utgångsläge i odontologiskt och medicinskt

avseende före påbörjandet av de egentliga undersökningarna, vilka

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

45

.skulle utföras i samband med reglerandet av kosten. Dessa förberedelser, för

''ilka varit anställd den enligt planen för undersökningarna avsedda personalen

— två tandläkare, två tandsköterskor, två extra läkare, en labora toriesköterska

och ett skrivbiträde — hade befunnits nödvändiga för att med erforderlig

vetenskaplig noggrannhet kunna följa den inverkan i olika hänseenden

på organismen, som den lil iva rute regleringen av kosten kunde komma

att medföra. De förberedande undersökningarna beräknades vara slutförda

omkring årsskiftet 1945/46, varefter huvudförsöket omedelbart skulle

påbörjas. Med oförändrad personalstyrka beräknades de för undersökningarna

anvisade medlen — å vilka den 1 oktober 1945 funnits en behållning

av i runt tal 29 900 kronor — vara tillräckliga för verksamhetens bedrivande

ungefär intill utgången av löpande budgetår. För nästa budgetår erfordrades

minst samma belopp, som tidigare anvisats för ett års verksamhet, eller

55 000 kronor.

I anslutning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett reservationsanslag

av 55 000 kronor.

Vid framläggande i propositionen nr 2/1945 av förslag rörande ifrågava- Departementsrande

odontologiska undersökningsverksamhet förordade jag, att medel skulle CÄe''*nanvisas

för en försöksvis anordnad undersökning under ett års tid samt att

frågan om fortsatta undersökningar skulle upptagas först sedan viss tids erfarenhet

vunnits. Förslaget vann Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall. Såsom

av den lämnade redogörelsen framgår har emellertid en betydande del av

det för ändamålet anvisade anslaget tagits i anspråk för tidigare icke förutsedda

förberedande arbeten, varför återstående medel beräknats förslå till bestridande

av kostnaderna för den egentliga försöksverksamhetens bedrivande

under allenast en tid av omkring ett halvt år eller ungefär till utgången av

innevarande budgetår. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig, att ytterligare

medel nu anvisas till förevarande verksamhet. Jag anser mig dock

icke helt kunna tillstyrka medicinalstyrelsens föreliggande förslag, utan begränsar

mig till att förorda, att medel nu ställas till förfogande i sådan omfattning,

att de egentliga undersökningarna kunna bedrivas under ett års tid,

samt att frågan örn anvisande av medel för fortsatt verksamhet får anstå till

dess viss tids erfarenhet vunnits av de egentliga undersökningarna. Med den

av mig sålunda förordade begränsningen av medelsanvisningen synes det erforderliga

anslagsbehovet kunna uppskattas till i lamt tal 30 000 kronor.

Nämnda belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten iör löpande

budgetår under samma rubrik som det tidigare anvisade anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus

i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av......... kronor 30 000.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

G. Diverse.

[11.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

reservationsanslag av 600 000 kronor. Vid budgetårets ingång fanns å anslaget

en reservation av cirka 34 000 kronor, varför det för budgetåret disponibla

beloppet utgjorde 634 000 kronor.

Utgifterna för ändamålet uppgingo för budgetåret 1944/45 till inalles

1 116 855 kronor. De mest kostnadskrävande kommittéerna voro socialvårdskommittén,

1941 års befolkningsutredning, statens sjukhusutredning av år

1943, parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden

och säkerhetstjänst samt jordbrukets byggnadsstudiekommitté. Samtliga

nyssnämnda kommittéer ha fortsatt sitt arbete under innevarande budgetår.

Förevarande anslag har till följd härav blivit starkt belastat. Förbrukningen

för första hälften av budgetåret har utgjort i runt tal 600 000 kronor, varför

anslaget numera är i det närmaste helt förbrukat. Aven om vissa av

nämnda kommittéer kunna beräknas komma att avsluta eller inskränka sitt

arbete under första halvåret 1946, torde genom ökade utgifter för andra redan

tillsatta kommittéer samt behov av att igångsätta ytterligare utredningar

någon nedgång i de sammanlagda utgifterna knappast vara att förvänta.

I samband härmed vill jag emellertid förorda, att medel för de utredningar,

som bedrivas av jordbrukets byggnadsstudiekommitté, vilka för närvarande

till lika delar utgå från femte och nionde huvudtitlarnas anslag till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, i fortsättningen anvisas från ett

särskilt anslag. Nämnda utredningar avse att genom arbetsstudier åstadkomma

lägre byggnadskostnader och ändamålsenliga konstruktioner för byggnader

för jordbrukets behov. Utredningarna få därför anses vara att jämställa

med sådan forsknings- och experimentverksamhet, för vilken särskilda

anslag plägat upptagas på riksstaten. Så har exempelvis skett med medlen

till statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, med vilken kommitté

jordbrukets byggnadsstudiekommitté nära samarbetar. Särskilt anslag

för sistnämnda kommittés verksamhet torde böra anvisas redan på tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår. Jag återkommer härtill under

nästföljande punkt. Det för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

erforderliga tilläggsanslaget torde med hänsyn härtill kunna beräknas till

500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga k

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av....................kronor 500 000.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[12.] 17 a. Jordbrukets byggnadsstudiekomniitté, reservationsanslag. Under

nästföregående punkt har jag föreslagit, att för bestridande av kostnaderna

för jordbrukets byggnadsstudiekomniitté uppföres ett särskilt anslag.

I skrivelse den 20 november 1945 har jordbrukets byggnadsstudiekomniitté

framlagt beräkningar rörande utgifterna för kommitténs verksamhet dels

under tiden 1 februari—30 juni 1946 dels ock under nästa budgetår. Kommittén

har härvid beräknat utgifterna för förstnämnda tidsperiod till 90 000

kronor samt för budgetåret 1946/47 till 250 000 kronor. Den för kommittén

uppgjorda arbetsplanen upptager följande huvudfrågor: 1) byggnader ur

planlösnings- och byggnadsteknisk synpunkt, 2) lämpliga produktionsformer

för byggandet, 3) principer för ackordsstudier samt 4) sociala problem,

som stå i samband med lämpliga ackord.

Mot byggnadsstudiekommitténs beräkningar rörande medelsbehovet för Departementskommitténs

fortsatta verksamhet har jag ej funnit anledning till erinran. chelenFör

täckandet av medelsbehovet för tiden 1 februari—30 juni 1946 bör anslag

anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. I annat

sammanhang föreslår jag anvisande av medel för ändamålet fö>- budgetåret

1946/47.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Jordbrukets byggnadsstudiekommitté å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetaret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av............................... kronor 90 000.

[13.] 23. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet anfört vid anmälan denna dag av förslag till

proposition till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen

för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av............................. kronor 4 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Olov Örtengren.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

49

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsär enden, hållet inför

Hans Majit Ko ingen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari )46.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m.

[1.] 11. Barmarksunderhållet, reservationsanslag. Med bifall till Kungl.

Maj:ts i 1945 års statsverksproposition framlagda förslag har riksdagen för

budgetåret 1945/46 till barmarksunderhållet anvisat ett reservationsanslag

av 54 300 000 kronor. Genom beslut den 11 maj 1945 har Kungl. Majit bemyndigat

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av nämnda anslag taga i anspråk

52 800 000 kronor. Beträffande dispositionen av det å anslaget återstående

beloppet av 1 500 000 kronor, vilket avsetts såsom reserv för att möta

oförutsedda underhållsbehov av trängande beskaffenhet, har Kungl. Majit

förklarat Sig vilja framdeles, efter framställning av styrelsen, meddela

beslut.

I skrivelse den 23 oktober 1945 meddelade styrelsen, att på grund av

svåra tjällossningsförliållanden våren 1945, militärtrafik, tunga vedlransporter

samt skador å vägar och broar genom översvämningar till följd av exceptionella

nederbördsförhållanden i skilda delar av landet under nästlidna

höst uppstått behov av återställningsarbeten i så stor omfattning, att det

då icke kunde slutligt fastställas, huruvida kostnaderna härför kunde inrymmas

inom de för innevarande budgetår anvisade medlen för barmarksliihany

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

underhållet. Styrelsen hemställde emellertid, att det å anslaget reserverade

beloppet finge av styrelsen disponeras för angivna ändamål. Genom beslut

den 2 november 1945 biföll Kungl. Majit framställningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 5 december

1945 anmält, att enligt vad nu kunde överblickas, anslagsmedlen icke

vore tillräckliga för att täcka redan inträffade skador. En viss reserv borde

därjämte finnas för skador och andra utgifter, som kunde uppkomma under

tiden till den 1 juli 1946. Dessutom erfordrades anslagsförstärkning för intensifiering

av underhållsarbetena på grund av ökad trafik.

I fråga örn möjligheten för styrelsen att under löpande budgetår hava tillgång

till medel för oförutsedda underhållsbehov erinrar styrelsen örn att

styrelsen i sina petita hösten 1944 hemställde, att ett belopp av 4 500 000

kronor måtte anvisas härför. Vid anmälan i 1945 års statsverksproposition

(sjätte huvudtiteln, punkten 13) uttalade emellertid föredragande departementschefen,

att han i dåvarande läge icke kunde tillstyrka den anslagsökning,

som härför skulle erfordras. I stället förutsattes, alt, därest barmarkstiden

i mera avsevärd grad komme att förskjutas i förhållande till vad som

vore normalt eller en större trafikökning inträdde eller eljest särskilda förhållanden

inträffade under budgetårets lopp, framställning finge göras örn

anslagsförstärkning å tilläggsstat. Under denna förutsättning ansågs reservbeloppet

kunna utan större olägenhet bestämmas till 1 500 000 kronor eller

samma belopp som för budgetåret 1944/45.

Styrelsen anför vidare, att då styrelsen avgav sina riksdagspetita hösten

1944, den tidpunkt självfallet icke kunde förutses, då freden skulle komma

och trafiken åter öka. Styrelsen hade därför icke äskat några särskilda medel

för intensifiering av underhållsarbetena på grund av ökning av trafiken.

Sedan restriktionerna beträffande användningen av flytande drivmedel numera

upphävts, och då under 1946 en väsentlig lättnad beträffande gummiringssituationen

torde vara att förvänta, hade förutsättningarna för motortrafiken

helt förändrats. Denna kunde numera förutsättas komma att snabbt

öka. Även om denna ökning icke skulle bliva så framträdande under årets

första månader eller ens före den 1 juli 1946 som senare, ansåge sig styrelsen

dock kunna förutsätta en avsevärt ökad trafik från och med sommaren

1946. Styrelsen ville särskilt framhålla nödvändigheten av att erforderlig

upprustning påbörjades och övriga underhållsåtgärder intensifierades redan

innan denna trafikökning inträffade. Vidtoges åtgärderna först i samband

med eller efter mera väsentlig trafikökning, vore ren skadegörelse på vägarna

med därav följande förluster för väghållningen och trafiken att förvänta.

Styrelsen anser det icke vara möjligt att beräkningsmässigt angiva de medelsbehov,

som avses med framställningen. Uppskattningsvis borde emellertid

enligt styrelsens mening ett belopp av 8 000 000 kronor förslå för angivna

ändamål.

I fråga örn täckningen av dessa ytterligare medel förutsätter styrelsen att

desamma, liksom anslaget till barmarksunderhållet, skola avräknas mot auto
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

51

mobilskattemedel. Dessa hade för budgetåret 1945/46 beräknats till 55 000 000

kronor. I samband med den beräkning, som styrelsen med stöd bland annat

av 1945 års bensinskatteutrednings betänkande gjort rörande inkomsten

av automobilskattemedel för budgetåret 1946/47, hade styrelsen jämväl beräknat

inkomsten av automobilskattemedel för innevarande budgetår under

de nya förutsättningar, som numera förelåge på detta område. Styrelsen

hade därvid kommit till att automobilskattemedlen — oavsett den särskilda

tilläggsskatten på bensin — för innevarande budgetår komme att uppgå till

85 000 000 kronor. Då således en ökning av inkomsten med 30 000 000 kronor

beräknades uppstå, syntes förutsättningar ur finansieringssynpunkt föreligga

att tillgodose vägväsendet med de nu avsedda medlen.

Styrelsen hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46

måtte anvisas 8 000 000 kronor till barmarksunderhållet.

De för innevarande budgetår till barmarksunderhållet anvisade anslags- Departementsmedlen

ha i större utsträckning än från början beräknats måst tagas i an- chefenspråk

för reparation av vägar som skadats bland annat under tjällossningstiden

och regnperioderna förra året. Det för oförutsedda underhållsbehov

avsatta beloppet av 1 500 000 kronor har varit otillräckligt, varför även de

egentliga underhållsmedlen måst användas för dessa reparationsarbeten. Härigenom

ha även möjligheterna att använda underhållsanslagen i sysselsättningsu

t jämnande syfte minskats. En viss anslagsförstärkning torde därför

vara pakallad. Jämväl för att kunna möta ytterligare skador under våren

1946 böra medel finnas tillgängliga.

Vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår ansågs hänsyn icke böra

tagas till den ökning av underhållsarbetena, som skulle bliva ofrånkomlig i

händelse en ökning av vägtrafiken inträdde under budgetåret. Till följd av

att försäljningen av flytande drivmedel nyligen frigivits och att en viss lättnad

därjämte kan skönjas i fråga örn försörjningen med avseende å bilgummi,

har numera en viss trafikökning skett. Det är att antaga, att återgången

till en mera normal trafikomfattning kommer att gå förhållandevis

hastigt. Vägarnas underhållsstandard är för närvarande så låg, att viss fara

föreligger för att vägarna vid en ökad trafik komma att taga allvarlig

skada, om ej en upprustning kan påbörjas redan innan trafiken nått alltför

stor omfattning. Jag anser därför erforderligt, att vägunderhållsanslaget för

innevarande budgetår förstärkes jämväl för alt möjliggöra ett intensifierat

underhåll och viss upprustning redan under detta budgetår.

Beträffande beräkningen av anslagsmedlens storlek vill jag ansluta mig

lill väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barmarksunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 8 000 000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

F. Brandväsendet.

[2.] 6 a. Bidrag till upprättande av brandkårer, reservationsanslag. Under

hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av svenska brandkårernas

riksförbunds anslagsäskande för budgetåret 1946/47 (sjätte huvudtiteln,

punkten 69) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till upprättande av brandkårer å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ............................kronor 5 400.

G. Diverse.

[3.] 18. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet anfört vid anmälan denna dag av förslag till

proposition till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen

för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 350 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

53

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Under hänvisning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition

av medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik för budgetåret 1946/47

anfört angående medelsbehovet för innevarande budgetår hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 150 000.

[2.] 14. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad jag

anfört vid anmälan denna dag av förslag till proposition till riksdagen angående

provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i

statens tjänst m. fl. hemställer jag att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 1 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

samt anför därvid följande.

D. Akademier m. m.

[1.] 13. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad jag under

punkten 58 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ......................................kronor 3 000.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[2.] 17 a. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för hygieniska

institutionen. I skrivelse den 27 april 1945 har kanslersämbetet för

rikets universitet hemställt om ett anslag av 6 500 kronor för tillgodoseende

av behovet av viss utrustning vid karolinska institutets hygieniska institution.

Framställningen bygger på en av institutionsföreståndaren, professorn G.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements
chefen.

Fischer gjord, av lärarkollegiet tillstyrkt ansökning av den 17 april 1945,

vari anförts i huvudsak följande.

Å institutionen behövs ett utrymme, där substrat kan förvaras sommartid

och vidare en ordentlig termostat. Substraten förvaras för närvarande i ett

rum, där sommartid temperaturen går upp till emot 30° och som redan nu

börjar bli alldeles för varmt. Substraten torkar in och förstöres på mycket

kort tid, och de bakteriologiska undersökningar, som för närvarande pågå,

torde icke länge kunna fortsätta under nuvarande förhållanden. Vi behöva

nämligen för dem ett mycket stort antal delvis ganska känsliga substrat. Det

är därför absolut nödvändigt, att institutionen får ett tillräckligt stort utrymme

med en temperatur av högst 8°. Jag har för den skull införskaffat

anbud på ett nedkylt rum av lämplig storlek. Det visar sig emellertid vara

avsevärt billigare och säkerligen ungefär lika praktiskt att inköpa ett stort

kylskåp av den typ, som charkuterier bruka använda. Detta skulle betinga

ett pris av omkring 3 000 kronor.

På institutionen finnes vidare icke någon termostat, som är användbar.

Vi ha en gammal, liten, dåligt isolerad elektrisk termostat med mycket stora

temperaturdifferenser på de olika hyllorna. Vidare ha vi en gammal gaster-»

mostat. Ingen av dem ger konstant temperatur, och båda tillsammans bjuda

vidare ett allt för litet utrymme. Det är därför ett trängande behov att institutionen

får en ordentlig termostat. Vid förfrågan har det uppgivits, att ett

tillräckligt stort termostatrum, tillfredsställande isolerat och med god värmereglering

skulle kunna erhållas till ett pris av omkring 3 500 kronor.

Den kylanläggning och den termostat, varom i förevarande framställning

är fråga, äro uppenbarligen nödvändiga för verksamheten vid den hygieniska

institutionen. Behovet av anläggningarna har, enligt vad jag inhämtat, ansetts

så trängande, att lärarkollegiet nödgats av fondmedel förskottera kostnaderna

härför. Då emellertid utgifterna få anses vara av natur att böra

täckas av statsmedel, torde ett anslag för ändamålet å 6 500 kronor böra anvisas.

Anslaget synes böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer således att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning

för hygieniska institutionen å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av .... kronor 6 500.

[3.] 28 a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Ändringsarbeten inom

neurokirurgiska kliniken, reservationsanslag. I skrivelse den 27 mars 1945

har direktionen för karolinska sjukhuset hemställt dels om ett anslag av

11 500 kronor till vissa ändringsarbeten inom serafimerlasarettets neurokirurgiska

klinik, dels örn viss personalförstärkning för samma klinik från och med

innevarande budgetår för en sammanlagd merkostnad av 11 216 kronor vartill

skulle komma vissa ökade kostnader för kristillägg (1 669 kronor) och för

provisorisk avlöningsförbättring (1 440 kronor). Av direktionens framställning

inhämtas följande.

Ändringsarbeten. Genom den nuvarande lokaldispositionen har serafimerlasarettets

neurokirurgiska avdelning blivit synnerligen tungarbetad.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 2.

57

Framför allt har placeringen av sköljrum och tekök i avdelningens ena ända,

vilken placering vid ombyggnad 1942/43 av kostnadsskäl bibehölls, visat sig

mycket olägligt genom att högst väsentligt öka personalens arbete.

Det tunga arbetet på ifrågavarande avdelning bär under nu rådande sjuksköterskebrist

medfört stora svårigheter i fråga örn rekryteringen av avdelningens

sköterskepersonal. Till följd av dessa svårigheter har direktionen på

framställning av klinikens överläkare nödgats att från mitten av februari

månad 1945 minska antalet vårdplatser på avdelningen, vilken enligt planen

omfattar en enskild avdelning örn 13—14 sängar, en allmän avdelning för

kvinnor om 24—25 sängar och en allmän avdelning för män, betecknad som

nr 9, om 43 sängar, med 16 och att verkställa utredning om möjligheterna till

delning av densamma.

I avbidan på att klarhet vinnes örn en eventuell flyttning av hela den neurokirurgiska

avdelningen framdeles bör övervägas, har direktionen framlagt

förslag om undanröjande av de mest framträdande olägenheterna för arbetet

på avdelningen. Förslaget, vilket beräknats kosta 11 500 kronor, innebär att

den nuvarande avdelningen uppdelas på två, vilka vardera få sitt eget sköljrum,

linneförråd, undersökningsrum, medicinskåp och signalsystem samt sin

egen telefon och matvagn men att omklädningsrum för personal, tekök, sterilisering

och patienttoalett skulle bli gemensamma. Vårdplatsernas antal skulle

bli 21 på vardera avdelningen. Ehuru det ovan anförda kostnadsbeloppet icke

är så stort, kan direktionen likväl ej finna möjligt att bestrida kostnaden av

anslaget till fastighetens underhåll.

Personalen bör i detta sammanhang ökas så att personalen på var och

en av de två vid delningen uppkommande avdelningarna blir lika stor som på

den nuvarande kvinnliga allmänna avdelningen. Ökningen innebär anställande

av två nya assistentsköterskor, varav den ena i stället för en provsköterska,

samt två nya sköterskebiträden. Därjämte hemställer direktionen att av befintliga

assistentsköterskebefattningar ytterligare tre måtte uppföras som ordinarie

i lönegrad A 5.

Byggnadsstyrelsen har vidare hemställt örn ett anslag av 28 000 kronor till

komplettering'' av ventilationsanläggningar för operationsavdelningen vid ifrågavarande

klinik. Byggnadsstyrelsen anför.

Den 4 juli 1941 har Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombesörja

vissa om- och tillbyggnadsarbeten m. m. för anordnande av en neurokirurgisk

klinik vid serafimerlasarettet. Sedan dessa arbeten under påföljande

år i huvudsak slutförts, har det emellertid visat sig, att de båda

operationssalarnas ventilationsanordningar, vilka givits den omfattning, som

inom ramen för tillgängliga medel varit möjligt, icke äro tillräckliga för att

åstadkomma de temperaturförhållanden och det lufttillstånd, som äro önskvärda

i lokaler för vid denna klinik förekommande, ofta mycket långvariga

operationer. Professorn vid kliniken H. Olivecrona har sålunda vid flera

tillfällen framhållit den allvarliga olägenheten härav särskilt under sommarens

värmeperioder.

För att åstadkomma en nödvändig förbättring i detta avseende erfordras

anordningar för ventilationsluftens avkylning, det vill säga lämpligen installation

av ett kylmaskinaggregat för vardera operationssalen jämte utbyte

av befintliga luftfilter. Kostnaderna härför hava inom styrelsen beräknats

till 28 000 kronor.

Med anledning härav och då det uppenbarligen är angeläget, att nämnda

anordningar kunna färdigställas före niista sommar, får byggnadsstyrelsen

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till komplettering av

ventilationsanläggningen för operationsavdelningen vid serafimerlasarettets

neurokirurgiska klinik å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 28 000 kronor.

Den manliga avdelningen å den nya neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet

är avsedd för 43 sängplatser. Sjukhusledningen har emellertid

varit nödsakad att minska avdelningens storlek med icke mindre än 16 sängplatser

och detta trots den starka patienttillströmningen, som förorsakat en

ständigt tilltagande köbildning av väntande patienter. Anledningen till detta

beklagliga förhållande är, såsom direktionen framhållit, att söka främst i svårigheterna

att tillfredsställande rekrytera sköterskepersonalen för denna tungarbetade

avdelning. Det föreliggande förslaget har till syfte att inom en rimlig

kostnadsram i största möjliga utsträckning förbättra denna personals arbetsförhållanden.

Det måste anses angeläget, att väntetiden för patienterna å den neurokirurgiska

kliniken nedbringas till den minsta möjliga. Åtgärder böra därför vidtagas

för att den manliga avdelningen å kliniken snarast möjligt åter må kunna

tagas i bruk i full utsträckning. Jag är därför beredd att tillstyrka direktionens

förslag om anvisande av 11 500 kronor till de av direktionen förordade

ändringsarbetena. Nämnda medel torde böra anvisas å tilläggsstat II

till riksstaten för innevarande budgetår. Jag är jämväl beredd att förorda

direktionens förslag om personalens utökning med två assistentsköterskor,

den ena i stället för en provsköterska, och två sköterskebiträden, samtliga i

icke-ordinarie ställning. Jag har för avsikt att framdeles underställa denna

fråga Kungl. Majits prövning. Då anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal vid serafimerlasarettet är förslagsvis betecknad, erfordras

för ändamålet icke någon anslagshöjning redan för innevarande budgetår.

Direktionens förslag om beredande av ordinarie ställning åt tre assistentsköterskor,

torde böra upptagas till prövning först i samband med anslagsäskandena,

avseende nästa budgetår.

Jag anser mig böra tillstyrka, att i enlighet med den av byggnadsstyrelsen

gjorda framställningen på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

anvisas 28 000 kronor till komplettering av ventilationsanordningarna

å den neurokirurgiska klinikens operationsavdelning.

Å tilläggsstat II synes alltså böra anvisas ett reservationsanslag av sammanlagt

(11 500 + 28 000 =) 39 500 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Ändringsarbeten

inom neurokirurgiska kliniken å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 39 500.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

[4.] 32. Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm. Enligt de intill

den 1 juli 1946 gällande avtalen mellan staten, Stockholms stad och Stockholms

läns landsting har staten åtagit sig att svara för viss andel i kostnaderna

för allmänna barnbördshusets drift. Beträffande grunderna för bestämmande

av storleken av denna andel hänvisas till den redogörelse härför

som lämnats under punkten 89 (sid. 214 ff) i 1945 års åttonde huvudtitel.

I enlighet med bestämmelserna i nämnda avtal har statens bidrag för

innevarande budgetår till barnbördshuset beräknats till 583 000 kronor, vilket

belopp anvisats såsom obetecknat anslag, vilket alltså icke må överskridas.

Direktionen över allmänna barnbördshuset äger enligt det av Kungl. Majit

fastställda reglementet för sjukhuset att inom de gränser, som betingas av

givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar, bestämma avlöningsförmånerna

bland annat för husmoder samt sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalen.

I skrivelse den 3 september 1945 har direktionen hemställt om anvisande

för innevarande budgetår av ett tilläggsanslag av 39 512 kronor utgörande

statens avtalsenliga andel i en utgiftsökning av 72 500 kronor, som föranleddes

av ett bifall till framställningar om vissa löneförbättringar, vilka direktionen

för sin del tillstyrkte. Beträffande denna fråga har direktionen anfört

i huvudsak följande.

Löneförbättring för sjukvårdspersonal. Svensk sjuksköterskeförenings

centralstyrelse har i särskild framställning hemställt om

lönereglering för husmoder, sjuksköterskor och barnmorskor vid barnbördshuset

i överensstämmelse med de löner, som från den 1 januari 1945 utgå

vid Stockholms stads sjukhus, och att bruttolönesystemet därvid måtte införas,

ävensom att kupongsystem med s. k. självservering ordnas för ifrågavarande

personal.

Översköterskor och barnmorskor ha liksom motsvarande personal vid

stadens sjukhus hittills varit placerade i lönegrupp 6 och åtnjutit rörligt

lönetillägg enligt stadens bestämmelser. Assistentsköterskoma ha icke varit

inplacerade i någon viss lönegrupp utan ha åtnjutit en nettolön av 1 800

kronor i begynnelselön samt ett rörligt lönetillägg härå, som med 6 % understigit

för statens befattningshavare utgående tillägg, varjämte de åtnjutit

fri kost, bostad och tvätt. För husmoder, översköterskor och barnmorskor

bär bruttolönesystemet varit gällande, men de ha varit tvungna att intaga

sina måltider på sjukhuset utom å hellediga dagar.

Den nya grupperingen enligt föreliggande framställning bygger på en uppdelning

av sjuksköterskor och barnmorskor i dels sådana som ha överinseendet

över en viss avdelning, vilka benämnas översköterskor och placeras i lönegrupp

8, dels övriga sjuksköterskor och barnmorskor, vilka benämnas sjuksköterskor

respektive barnmorskor och placeras i lönegrupp 7 eller lönegrad

VII. Vid en övergång till föreslagna löner skulle även de nuvarande assistentsköterskorna

erhålla bruttolön i likhet med vad som redan nu gäller för

övriga sköterskor.

Direktionen tillstyrker sjuksköterskeföreningens framställning angående

lönereglering och har uppgjort sitt förslag lill lönestat för budgetåret 1946/47

efter i framställningen angivna lönesatser. Förslaget angående bruttolönesystemets

införande tillstyrkes ävenledes, enär den nuvarande anordningen

är behäftad med åtskilliga olägenheter och det icke finnes någon anledning

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att låta en del sköterskor erhålla bruttolön och andra nettolön. Inför den

vändning, sora frågan örn befattningshavarnas utspisning vid sjukhusen i allmänhet

tagit under de senaste åren, går det enligt direktionens mening icke

heller att motsätta sig kravet på att kupongsystemet införes jämväl för icke

kollektivpersonal, vilket innebär, att mattvånget får slopas för alla egentliga

lönetagaie. Med anledning härav har i lönestaten icke såsom tidigare

varit fallet gjorts något avdrag för den kost, vederbörande varit skyldiga att

intaga på barnbördshuset, och tilläggen i lönestaten för kostersättning under

hellediga dagar samt kost- och bostadsersättning under semester ha bortfallit.

I utgifterna för kosthåll har som en konsekvens härav icke heller räknats

med utgifter för personalens kosthåll.

Om man tager hänsyn till nuvarande kostnader för assistentsköterskornas

kosthåll samt den ersättning för bostad, som de framdeles skulle komma att

få erlägga, beräknar direktionen att ifrågavarande lönereglering drager en

årlig merkostnad av cirka 21 000 kronor, jämfört med nu utgående löneutgifter.

Av denna kostnadsökning belöpa cirka 5 000 kronor på den beräknade

höjningen av det rörliga tillägget.

Sjuksköterskeföreningen har slutligen hemställt, att löneregleringen genomföres

från den 1 januari 1945.

Löneförbättring för kollektivanställd personal. Efter

det direktionen den 28 augusti 1943 avgav sitt statförslag för budgetåret 1944/

45 begärde Stockholms kommunalarbetares samorganisation två gånger förhandlingar

angående löneförhöjningar och ändringar av vissa avtalsbestämmelser.

Det förslag till kollektivavtal, efter vilket direktionen beräknade löneutgifterna

för 1944/45, ersattes med ett nytt avtal redan från budgetårets

början och medförde en kostnad utöver de beräknade av ca 21 000 kronor

för sagda budgetår. Detta avtal uppsades till den 1 juli 1945 i samband med

att lönereglering för ifrågavarande personal genomförts vid Stockholms stads

sjukhus.

Det senaste avtalsförslagets specialbestämmelser, som närmast avse höjning

av lönerna samt ersättning för nattjänst och visst skiftarbete, medföra

jämfört med närmast föregående avtal en årlig merkostnad av c:a 41 000

kronor, häri icke medräknat merkostnaden för sjuk- och semestervikarier.

För den största gruppen av kollektivanställda arbetstagare, d. v. s. de lägst

avlönade biträdena, innebär det nya förslaget en höjning av begynnelselönen

från 239 kronor till 262 kronor pr månad och av slutlönen efter 6 år från

269 kronor till 297 kronor pr månad, allt inklusive rörligt lönetillägg. Därtill

kommer enligt det nya avtalsförslaget särskild ersättning för nattjänst.

Direktionen, som utgår ifrån att lönerna för all personal vid barnbördshuset

böra utgå med belopp som gälla för motsvarande befattningshavare

vid Stockholms stads sjukhus, har i statförslaget för budgetåret 1946/47 upptagit

de belopp, som betingas av det nya avtalsförslaget. Då detta senare avses

skola träda i tillämpning redan från och med den 1 juli 1945 får direktionen

äska medel för de med avtalets ikraftträdande nämnda dag erforderliga

kostnaderna under innevarande budgetar, i den man sagda kostnader

belöpa på statsverket.

Statens bidrag till barnbördshusets driftkostnader under innevarande budgetår

kommer säkerligen att helt tagas i anspråk för i stat beräknade utgifter.

För ifrågavarande lönereglering behövliga medel stå således icke till

direktionens förfogande.

Det vid ett bifall till framställningarna från statsverket erforderliga bidraget

beräknas på följande sätt:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 61

Merkostnad tor reglering av lön till sjuksköterskor o. d.

för tiden Vi 1945—30/8 1946 (21 000 + 10 500 kronor) . . kronor 31 500: —

Merkosinad för reglering av kollektivpersonalens löner

för tiden V7 1 945—30/8 1946 ...................... » 41 000: —

Summa kronor 72 500: —

Efter samma beräkningsgrunder, som gälla för budgetåret 1945/46, skulle

staten erlägga

dels halva beloppet härav eller ...................... kronor 36 250: —

dels 9 %> av återstående hälft ...................... » 3 262:50

Summa kronor 39 512:50.

Direktionen hemställer således, att Kungl. Maj:t behagade av riksdagen

begära och till direktionens förfogande under innevarande budgetår ställa

ett belopp av 39 512 kronor till löneförhöjningar m. m. åt husmoder, sjuksköterskor

och barnmorskor samt åt befattningshavare, på vilka kollektivavtal

är tillämpligt, för de förra avseende tiden a/i 1945—-3% 1946, för de senare

avseende tiden 7- 1945—3% 1946.

Statskontoret har tillstyrkt anvisande av ett tilläggsanslag av 30 000 kronor

tor innevarande budgetår. Statskontoret förutsätter härvid, att löneregleringen

för sköterskepersonalen icke skall tillämpas från tidigare tidpunkt än den

1 juli 1945.

Såsom i ärendet framhållits avlönas sjukvårds- och biträdespersonalen vid Departement*- allmänna barnbördshuset enligt samma grunder som Stockholms stad till- che-f«nlämpar

beträffande motsvarande personal vid statens sjukhus. De löneförbättringar,

som innevarande år genomförts för sistnämnda personal, återverkar

därför helt naturligt på löneutgifterna för motsvarande personal vid

barnbördshuset. Då barnbördshusets direktion emellertid vid fastställandet

av lönerna för ifrågavarande personal reglementsenligt har att hålla sig inom

ramen för givna anslag, har direktionen nu, eftersom de aktuella löneförbättringarna

icke rymmas inom anslaget för innevarande budgetår, sett sig nödsakad

begära ett tilläggsanslag för mötande av de stegrade löneutgifterna.

Ett tillmötesgående av denna framställning lärer endast vara en konsekvens

av statsmakternas tidigare ställningstagande. Jag anser mig därför böra tillstyrka,

att ett anslag till ytterligare bidrag till allmänna barnbördshuset anvisas

å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag erinrar i

detta sammanhang, att Kungl. Majit genom beslut den 26 oktober 1945 förklarat

hinder från Kungl. Maj:ts sida icke möta för direktionen att, räknat

från och med den 1 juli 1945, tillämpa de i direktionens framställning avsedda

lönesatserna. De ifrågasätta löneförbättringarna för sköterskepersonalen

och husmodern ha alltså icke ansetts böra få retroaktiv verkan i vidare

män än statskontoret i sitt i ärendet avgivna yttrande tillstyrkt. I likhet med

statskontoret anser jag att det erforderliga tilläggsanslaget bör kunna begränsas

till i avrundat tal 30 000 kronor.

I detta sammanhang anhaller jag att lå beröra en fråga som sammanhänger

med allmänna barnbördshusets verksamhet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På det till allmänna barnbördshusets nyttjande upplåtna området å Norra

Djurgården finnes uppförd en särskild byggnad för den s. k. Benedickska

asylen, vilken är en från barnbördshuset skild, ehuru under direktionens

förvaltning stående välgörenhetsanstalt för eftervård av fattiga förlösta mödrar

och deras barn. En andra avdelning av denna asyl upprätthålles sedan

gammalt på Södermalm i Stockholm inom förhyrda lokaler i närheten av

det av Stockholms stad upprätthållna södra barnbördshuset. Då allmänna

barnbördshusets tomt på norra Djurgården av statsmakterna genom beslut

år 1912 uppläts även för nämnda asylbyggnad, fästes på riksdagens begäran

vid upplåtelsen ett villkor av innebörd, att den södra avdelningen av Benedickska

asylen alltjämt skulle upprätthållas i oförminskad omfattning i anslutning

till södra barnbördshuset. Med hänvisning till att asylverksamheten

helt vore beroende av storleken av vissa räntemedel samt att ränteinkomsterna

numera sjunkit och beräknades komma att sjunka ytterligare, har

direktionen anhållit om Kungl. Maj:ts förklaring, att omförmälda, av riksdagen

uppställda villkor icke skulle utgöra hinder för direktionen att nedlägga

asylverksamheten på Södermalm. Direktionen har i stället ämnat utvidga

verksamheten vid norra asylen. Mot ifrågavarande framställning, beträffande

vars detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, har jag

icke funnit anledning till erinran. Därest riksdagen icke framställer erinran

mot ett bifall till framställningen, torde det få ankomma på Kungl. Majit

att lämna ett medgivande av ifrågasatt innebörd.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett anslag av ............................kronor 30 000.

J. Yrkesundervisningen.

[5.] 35. Fortbildningskurs för vissa lärare inom yrkesundervisningen, reservationsanslag.

Under åberopande av vad jag under punkten 254 i bilagan

åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortbildningskurs för vissa lärare inom yrkesundervisningen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 12 000.

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

[6.] 10. Statens studielån: Studielånenämnden. Detta anslag är för innevarande

budgetår uppfört med 25 000 kronor, vilket innebär en höjning i förhållande

till föregående år med 16 000 kronor. Höjningen har föranletts av

att nämnden genom tillkomsten av de s. k. landsbygdsstipendierna erhållit

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

63

avsevärt ökade arbetsuppgifter och måst utöka sin organisation. Av anslaget

disponeras en delpost å 7 000 kronor till sekreterare och biträden samt en

delpost å 6 000 kronor till övriga utgifter, däribland expenser. I övrigt disponeras

anslaget på sätt framgår av sid. 697 i statsliggaren. Studielånenämnden

har nu hemställt, att ytterligare 10 000 kronor måtte ställas till förfogande

för nämndens verksamhet innevarande budgetår. Såsom motivering har

nämnden anfört följande.

Arbetet inom nämnden har varit av större omfattning än som kunnat beräknas,

då anslaget till nämnden bestämdes. För att så snabbt som möjligt

kunna delgiva sökandena beslut i fråga om stipendierna har därför extra

personal i större utsträckning än beräknat måst anställas. Även våren 1946

mäste extra personal anlitas. Delposten till sekreterare och biträden kommer

därför icke att vara tillräcklig. Tryckningskostnaderna bli också större

än väntat. Rekvisitioner av ansökningsblanketter ha ingått i sådan mängd,

att tryckning måst ske av inalles 32 000 blanketter. Under budgetåret 1945/

46 skola dessutom tryckas blanketter för ansökan om fortsatta stipendier,

cirkulär angående utdelning av stipendierna för läsåret 1945/46 och för läsaret

1946/47, cirkulär angående utdelning av stipendier för studier per korrespondens

1945/46, cirkulär angående utdelning av studielånen läsåret 1946/

47, anvisningar till rektorerna angående principerna för bedömning av ansökningar

örn stipendier m. m. Delposten till övriga utgifter kan därför med

säkerhet förväntas bli otillräcklig. Härtill kommer, att ordföranden för att

leda och övervaka arbetet mäste till en del frigöras från sitt ordinarie arbete

såsom lektor. Så har varit nödvändigt hösten 1945, men ersättning för

mistade löneförmåner har under denna tid utgått från annat anslag än

nämndens. Då så icke torde kunna bli fallet våren 1946, bör anslag till täckning

av hans mistade löneförmåner beräknas utgå från nämndens anslag.

Vid uppgörande av studielåncnämndens stat för innevarande budgetår sak- Departementsnades

erfarenhet rörande den erforderliga storleken av nämndens organisa- chefen''

tion. På grund av den stora mängd stipendieansökningar, som inströmmat

från landsbygdens ungdom, måste nämndens kansli förstärkas för att nämnden

inom rimlig tid skall hinna bearbeta det inkomna materialet. Tryckningskostnaderna

bliva dessutom ansenliga. Jag förordar därför, att det för nämndens

verksamhet avsedda anslaget av 25 000 kronor under innevarande budgetår

förstärkes med 10 000 kronor och hemställer, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens studielån: Studielånenämnden å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 10 000.

N. Diverse.

[7.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Åttonde huvudtitelns kommittéanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 400 000 kronor. Såsom framgår av den under punkten 294 i bilagan

åttonde huvudtiteln lill årets statsverksproposition lämnade redogörelsen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ha utgifterna å nämnda konnnittéanslag under de fyra första månaderna av

innevarande budgetår uppgått till över 200 000 kronor. Med hänsyn till nytillkomna

kommittéer kunna utgifterna för återstående två fyramånadersperioder

icke beräknas sjunka. En avsevärd brist kan därför med säkerhet

motses. Bristens storlek är svår att exakt beräkna. De omfattande betänkanden,

som 1940 års skolutredning vid nyårsskiftet avlämnat, ha dragit dryga

tryckningskostnader, vilka ännu icke gäldats. Vissa av de nyligen tillsatta

kommittéerna, exempelvis 1945 års universitetsutredning och atomforskningsutredningen,

kunna även väntas orsaka avsevärda kostnader. Med beaktande

av de omständigheter, som påverka medelsåtgången, har jag funnit tillrådligt,

att å tilläggsstat till innevarande års riksstat äskas ett förstärkningsanslag

av 400 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 400 000.

[8.] 14. Extra utgifter, reservationsanslag. Åttonde huvudtitelns anslag till

extra utgifter var för budgetåret 1939/40 uppfört med 150 000 kronor men

är för närvarande sänkt till 100 000 kronor. Under punkten 295 i bilagan

åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposilion har jag framhållit angelägenheten

av en anslagsförstärkning för nästa budgetår. Även för innevarande

budgetår är emellertid en anslagsförstärkning av nöden. Anslaget belastas

regelmässigt av vissa årligen återkommande utgifter av skiltande slag,

vilka icke ansetts vara av sådan natur, att särskilda anslagsmedel för ändamålet

bort anvisas under åttonde huvudtiteln, och dels därjämte av en mängd

tillfälliga utgifter av engångsanslags karaktär. Framställningar om anslag av

sistnämnda slag ha sedan krigsavslutningen i fjol inströmmat i en omfattning,

som icke kunnat förutses vid anslagsberäkningarna för innevarande

budgetår. Åtskilliga av dessa framställningar ha ansetts böra helt eller delvis

bifallas, därav åtskilliga av sådan art, att, därest saken icke brådskat, särskilda

anslagsmedel torde ha äskats av riksdagen. Såsom exempel på sistnämnda

medelsanvisningar må nämnas:

anslag till riksarkivet för inköp av viss vetenskaplig litteratur

................................................. kronor 5 000

anslag till förberedande lärarinnekurs vid Ateneums skol
köksseminarium

..................................... * 3 00G

anslag till en kurs för skolkökslärarinnor rörande norrländska

näringsfrågor........................................ » 3 200

anslag till 28:e allmänna svenska läroverkslärarmötet .... » 8 000

bidrag till vissa kostnader för femte nordiska yrkesskolmö
tet.

................................................ ä I 800

anslag till utbildningskurs för utlandssvenska folkskollärare

................................................ » 3 500

Summa kronor 24 350.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

65

Med hänsyn till att ifrågavarande anslag är hårt anlitat synes en förstärkning

för innevarande budgetår påkallad med 25 000 kronor, i avrundat tal

motsvarande summan av nyssnämnda medelsanvisningar. Jag hemställer, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av............................... kronor 25 000.

[9.] 21 a. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad

chefen för finansdepartementet vid anmälan denna dag av proposition till

riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 2 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Bruno.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19A6. t sami. Nr 2.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

''i.-. - . ■ • . - *•'' • .. • ''

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

67

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i

januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

a tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1945/46 samt anför därvid

följande.

F. Veterinärväsendet m. m.

[1.] Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under förevarande anslagstitel

anvisade 1944 års riksdag (IX H. T. 1944 p. 69; r. skr. nr 9) ett förslagsanslag

av 1 500 000 kronor, varjämte riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t

alt av anslaget disponera ett belopp av 200 000 kronor att användas för utrensning

av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar. Sedermera

medgav 1945 års riksdag (prop. nr 163; r. skr. nr 200), att av anslaget ytterligare

100 000 kronor finge disponeras för sistnämnda ändamål. Å riksstaten

för budgetåret 1945/46 (IX H. T. 1945 p. 73; r. skr. nr 9) anvisades

under samma anslagstitel ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, varav

250 000 kronor finge av Kungl. Maj:t disponeras för nyss berörda verksamhet.

Genom beslut den 27 september 1945 fördelade Kungl. Maj:t nämnda

belopp mellan vissa hushållningssällskap i enlighet med av medicinalstyrelsen

avgivet förslag.

I skrivelse den 22 september 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, att av

det för innevarande budgetår beviljade anslaget ytterligare 250 000 kronor

måtte få användas till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbe
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

sättningar. Styrelsen har i sin skrivelse meddelat att styrelsen från de hushållningssällskap,

vilka kunde komma i fråga för tilldelning av bidrag för

förevarande ändamål, inhämtat uppgifter rörande det beräknade sammanlagda

medelsbehovet för innevarande budgetår. Av dessa uppgifter — vilka

intagits i tabellform i styrelsens ifrågavarande skrivelse — framginge, att

nämnda behov kunde uppskattas till omkring 630 000 kronor.

Styrelsen har härjämte i skrivelsen anfört bland annat följande.

Ökningen av bidragsansökningarna har med hänsyn till den relativt goda

fodertillgången samt höga livdjurspriser ej varit att förvänta. Styrelsen måste

dock med tillfredsställelse konstatera det stora intresse för tuberkulosbekämpandet,

som för närvarande räder, och finner det synnerligen önskvärt att

möjlighet finnes att stimulera djurägarna till åtgärder genom att bidrag vid

behov kunna ställas i utsikt. Styrelsen finner det därför angeläget att ytterligare

medel ställes till hushållningssällskapens förfogande för här ifrågavarande

ändamål. Med utgångspunkt från hushållningssällskapens anslagsäskanden

skulle ytterligare 380 000 kronor erfordras. Vid bifall till medicinalstyrelsens

framställning att för nästkommande budgetår ett belopp å 500 000

kronor måtte anvisas, torde för innevarande budgetår en summa av 250 000

kronor utöver redan beviljade medel vara tillfyllest för att tillgodose sådana

bidragsansökningar, som inkomma under höstens och vinterns lopp, medan

senare inkommande ansökningar lämpligen torde kunna överföras till följande

års anslag.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen kommer det belopp

å 250 000 kronor, som för innevarande budgetår avsetts för utrensning

av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar, icke på långt när att förslå

för ändamålet. Medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet har sålunda

angivits till icke mindre än omkring 630 000 kronor. Med hänsyn till den

stora betydelse verksamheten äger finner jag mig böra förorda, att ytterligare

medel må disponeras för verksamhetens fullföljande under innevarande

budgetår. För ändamålet torde emellertid i anslutning till vad medicinalstyrelsen

föreslagit ett belopp av 250 000 kronor bliva tillräckligt. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid efter nytt förslag från medicinalstyrelsen

meddela beslut örn medlens fördelning mellan olika hushållningssällskap.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret 1945/46

under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till Förekommande

och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen ytterligare

250 000 kronor må disponeras för utrensning av tuberkulos

inom mindre nötkreatursbesättningar.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

69

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2.] 42 a. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda

undersökningar, reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av

8 000 kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande

potatislagerhus. Sedermera ha å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1944/45 under samma anslagstitel anvisats ytterligare 12 500 kronor

för ändamålet.

I skrivelse den 18 september 1945 -—- varöver infordrade utlåtanden avgivits

av statskontoret, lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,

statens livsmedelskommission, styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt

och styrelsen för statens växtskvddsanstalt — har styrelsen för statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter hemställt, att Kungl. Majit måtte

dels ställa till anstaltens förfogande ett belopp av 11 000 kronor för fortsättande

av ifrågavarande verksamhet, dels ock bemyndiga Svenska spannmålsaktiebolaget

att i samråd med anstalterna för samma verksamhet inlösa

högst 100 ton potatis. Anstaltsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Ifrågavarande undersökningar ha utförts vid Vittskövle, Ugerup, Mariedal,

Godegård, Skyllbergs bruk, Rastaborg samt Ultuna och ha omfattat bestämning

av temperatur, fuktighet, energiförbrukning m. m. under lagringen,

lagringsförluster samt arbetsåtgång i jämförelse med stukläggning. I

samband med fastställandet av lagringsförluster ha analyser med hänsyn

bland annat till skador, parasitangrepp och kemisk sammansättning kommit

till utförande. Vidare ha maskintekniska detaljer i lagerhusen varit föremål

för granskning. Undersökningarna, i vilka deltagit frökontrollanstalten,

växtskvddsanstalten, lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad samt

Svenska lantarbetsgivareföreningen, ha bland annat visat möjligheterna att

i lagerhus förvara potatis under avsevärt utsträckt tid på våren och försommaren

jämfört med stuklagring. Å andra sidan ha också bestämda svårigheter

beträffande användning av tvångsmässig luftcirkulation, mekanisering

av in- och urlastning samt transporter i lagerhusen påvisats. Förslag till modifikationer

i konstruktivt avseende och beträffande skötseln ha i vissa fall

kunnat göras. Gjorda praktiska erfarenheter kunna genom redogörelser

komma till mera allmän kännedom.

Undersökningar av förevarande slag, som utföras icke laboratoriemässigt

utan i praktisk drift och i naturlig skala, påverkas i hög grad av de växlingar

från år till år, som väderlek och gröda uppvisa. Det är därför angeläget,

att bestämda slutsatser icke dragas, förrän resultat från minst 2—3 års

fortlöpande undersökningar föreligga. Med hänsyn härtill är önskvärt, att

dessa påbörjade studier fortsättas även under lagringsperioden 1945/46.

För närvarande finnes av för ändamålet anvisade medel en behållning

av i runi tal 3 400 kronor, vilket belopp emellertid i huvudsak torde åtgå för

kostnaderna i samband med provningsnämndens och de sakkunnigas resor

samt färdigställandet av redogörelse. Kostnaderna för fortsättande av undersökningarna

under budgetåret 1945/46 kunna med hänsyn härtill beräknas

till ett belopp av 11000 kronor enligt följande sammanställning.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Instrument m. m....................................... kronor 500

Analyser ............................................ » 800

Arbets- och kontrollantkostnader ........................ » 2 500

Provningsnämndens resekostnader och konsultering av sakkunniga

............................................ » 5 000

Frakter och diverse.................................... » 200

Tryckning av redogörelse .............................. » 1 500

Oförutsedda utgifter ............................ » 500

Summa kronor 11 000.

De i sammanställningen upptagna posterna ha beräknats till samma belopp

som för löpande undersökningsår med undantag av posterna instrument

m. m. samt arbets- och kontrollantkostnader, vilka ansetts kunna sänkas

med 1 000 respektive 500 kronor. Vid beräkningen ha medel icke upptagits

för ersättning till försöksvärdar för förluster under lagringen och genom

eventuell prissänkning på produkten vid utsträckt lagringstid. Lämpligast

synes vara, att potatisen efter överenskommelse inlöses av staten, förslagsvis

genom Svenska spannmålsaktiebolaget. Den kvantitet det härvid rör sig om

utgör omkring 100 ton.

Ifrågavarande framställning har i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna.

Ur yttrandena må här återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har ansett, att kostnaderna för försöksverksamheten

med hänsyn till hittillsvarande medelsåtgång borde kunna beräknas till

lägre belopp än vad anstaltsstyrelsen angivit. Enligt lantbruksstyrelsen mening

syntes posterna arbets- och kontrollantkostnader samt provningsnämndens

resekostnader och konsultering av sakkunniga kunna minskas från

2 500 respektive 5 000 kronor till 2 000 respektive 3 500 kronor, vilket skulle

medföra ett från 11000 till 9 000 kronor reducerat anslagsbehov.

Statskontoret har uttalat, att en närmare planläggning av förevarande försöksverksamhet

syntes önskvärd. Därest ytterligare medel ansåges böra anvisas

till verksamheten, har statskontoret ansett dessa liksom tidigare böra

äskas å tilläggsstat.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts synes önskvärt, att förevarande undersökningar

kunna fortsättas även under innevarande budgetår. Jag anser

mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel anvisas för ändamålet. Emellertid

torde, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, försöksverksamheten kunna

hållas inom en kostnadsram av 9 000 kronor. Detta belopp torde följaktligen

böra upptagas för ändamålet å tilläggsstat II till riksstaten för löpande

budgetår. Vid undersökningarnas bedrivande torde liksom hittills erforderligt

samarbete böra åvägabringas med övriga institutioner, vid vilka

verksamhet av liknande art förekommer. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att i sinom tid, sedan styrelsen för maskin- och redskapsprovningsanstalterna

inkommit med närmare planläggning rörande ifrågavarande undersökningar,

meddela föreskrifter angående anslagets disposition. Frågan

om bemyndigande för Svenska spannmålsaktiebolaget att inlösa för under
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sökningarna erforderlig mängd potatis torde jag senare få ånyo anmäla för

Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 9 000.

[3.] 47. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.

För detta ändamål ha hittills anvisats sammanlagt 30 000 000 kronor, därav

5 000 000 kronor för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42, 2 000 000

kronor för budgetåret 1942/43, 4 000 000 kronor för budgetåret 1943/44 och

7 000 000 kronor för ett vart av budgetåren 1944/45 och 1945/46. Av det för

budgetåret 1944/45 anvisade beloppet ha 3 000 000 kronor uppförts å tillläggsstat.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet

med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av

utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifiering

har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående

av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

I skrivelse den 21 augusti 1945 har elektrifieringsberedningen hemställt,

att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas dels å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1945/46 4 000 000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret

1946/47 7 000 000 kronor. Beredningen har till stöd för sitt äskande av anslag

å tilläggsstat anfört följande.

De kvalificerade bidragsanspråken ha under de senaste tre åren uppgått

till ungefär 7 000 000 kronor per år, och någon tendens till avmattning har

ej kunnat spåras. Beredningen har ansett sig böra räkna med att ansökningar

inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår.

Med hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklas synes man vara

berättigad räkna med att materieltillgången ej skall utgöra hinder för en

årlig subvention av nämnd omfattning.

Vid ingången av innevarande budgetår voro de för budgetåret 1944/45 till

förevarande ändamål anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt

innelågo kvalificerade ansökningar på cirka 4 000 000 kronor. För huvudparten

av projekten har materiel redan tilldelats. Under tiden 1 juli—-21

augusti 1945 lia hos beredningen framställts anspråk på ytterligare inemot

I 000 000 kronor, varjämte enligt uppgift till länsstyrelsen i Norrbottens län

inkommit en ansökan örn drygt 2 000 000 kronor, avseende elektrifiering av

Arvidsjaurs socken. Beredningen räknar med alt anspråk på ytterligare minst

4 000 000 kronor skola framställas innan budgetårets slut. Sammanlagt synes

behovet för innevarande budgetår sålunda kunna uppskattas till cirka

II 000 000 kronor. Härvid iir dock alt märka att byggnadstiden för de allra

största projekten torde överstiga ett år, och att som följd härav en viss del

av de för dessa projekt ifrågasatta bidragsbeloppen skulle kunna utlämnas

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

först under följande budgetår utan att arbetstakten i väsentlig omfattning

behöver nedbringas. Det belopp av 7 000 000 kronor som anvisats för innevarande

budgetår torde, även örn hänsyn tages till nyss berörda förhållande,

emellertid icke på långt när bliva tillräckligt för anspråkens tillgodoseende.

1 detta sammanhang vill beredningen erinra om att investeringsutredningen

upptagit 5 000 000 kronor som bidrag till landsbygdselektrifiering i sitt förslag

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

På grund av det anförda förordar beredningen, att å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår äskas ett anslag av 4 000 000 kronor till

ifrågavarande ändamål.

Statens industrikommission har i utlåtande den 5 september 1945 förklarat,

att det ökade behov av materiel, som skulle uppkomma vid ett bifall till

elektrilieringsberedningens anslagsäskande, utan större svårighet torde kunna

tillgodoses.

Sedermera har elektrifieringsberedningen i en den 21 september 1945 dagtecknad

skrivelse anfört följande.

Av det anslag å 7 000 000 kronor, som anvisats på riksstaten för innevarande

budgetår, har Kungl. Maj:t redan beviljat bidrag med i runt tal

2 000 000 kronor, och beredningen har därutöver tillstyrkt bidrag med cirka

1 000 000 kronor.

För närvarande inneligga hos beredningen ansökningar örn bidrag å

4 400 000 kronor, avseende nyligen planerade arbeten. Dessutom finnas sedan

flera år tillbaka ansökningar avseende anläggningar som ej kunnat

komma till stånd på grund av kopparknappheten. De senare beräknas, sedan

nu lättnader i restriktionerna inträtt, i huvudsak kunna komma till

stånd under budgetåret och erfordra vid nuvarande prisläge och bedömningsgrunder

bidrag å cirka 600 000 kronor. De redan behandlade och de

inneliggande ansökningarna representera sålunda ett sammanlagt behov på

cirka 8 000 000 kronor.

Emellertid kunna på grund av den långa utbyggnadstiden vissa av bidragsbeloppen

uppdelas på det innevarande och de båda följande budgetåren.

Sålunda böra anspråk på cirka 3 000 000 kronor, avseende Arvidsjaur

och Lule älvdal, utan större olägenheter kunna uppdelas med cirka 1 100 000

kronor på budgetåret 1945/46, cirka 1 100 000 kronor på budgetåret 1946/47

och cirka 700 000 kronor på budgetåret 1947/48. De för budgetåret aktuella,

redan inkomna ansökningarna skulle sålunda, inberäknat redan expedierade

ärenden, kunna tillgodoses med 6 200 000 kronor.

Nya ansökningar inkomma ständigt och beräknas under tiden fram till

budgetårets slut motsvara ett ytterligare behov av minst 3 600 000 kronor.

Av dessa ansökningar torde emellertid en del icke hinna slutbehandlas under

budgetåret, varför vid beräkningen av anslagsbehovet sistnämnda belopp

torde kunna minskas med cirka 500 000 kronor.

De anslagsmedel, som för arbetenas behöriga gång skulle vara erforderliga

under budgetåret, kunna, såvitt beredningen nu kan bedöma, sålunda begränsas

till cirka 9 300 000 kronor, varav 7 000 000 kronor redan anvisats

och 2 300 000 kronor skulle erfordras såsom tilläggsanslag. Sistnämnda belopp

torde emellertid icke behöva ställas lill förfogande förrän till våren

1946.

För befrämjande av landsbygdens elektrifiering ha under de senaste krisåren

anvisats anslag å sammanlagt 30 000 000 kronor, varav 7 000 000 kro
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

73

lior för innevarande budgetår. Av vad elektrifieringsberedningen anfört torde

emellertid framgå, att sistnämnda belopp icke kommer att förslå för utförande

av sådana elektrifieringsföretag, som måste anses önskvärda att få till

stånd under återstående del av löpande budgetår. Med hänsyn härtill anser

jag mig böra tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

ytterligare anslag anvisas för ifrågavarande ändamål. Enligt min mening

torde anslagets storlek lämpligen kunna bestämmas till 2 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 2 000 000.

[4.] 48. Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten. Såsom

jag tidigare denna dag i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,

punkten 123, anfört har under en följd av år bidrag anvisats till bestridande

av kostnaderna för lantbruksmöten. För innevarande budgetår lia för ändamålet

anvisats 70 000 kronor.

Med skrivelse den 24 september 1945 har lantbruksstyrelsen överlämnat

av bestyrelsen för rikslantbruksmötet 1946 tillstyrkta ansökningar från styrelserna

för lantbrukshögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

statens centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens

maskin- och redskapsprovningsanstalter ävensom från styrelserna för Svenska

vall- och mosskulturföreningen samt Sveriges utsädesförening samt från

vissa andra enskilda organisationer på jordbrukets område om statsbidrag

med sammanlagt 63 000 kronor för deltagande i det rikslantbruksmöte, som

skall äga rum i Stockholm år 1946.

Lantbruksstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse framhållit, att avsikten

vore att samordna berörda institutioners och föreningars deltagande i rikslantbruksmötet

till en instruktiv enhet, som belyste forsknings- och försöksverksamheten

inom jordbruket ävensom utvecklingen inom olika produktionsgrenar.

Då vissa betydelsefulla områden av husdjursskötseln och växtodlingen

icke vore företrädda i de av utställningsbestyrelsen överlämnade

ansökningarna har styrelsen ifrågasatt, om icke planerna för ett gemensamt

framträdande vid rikslantbruksmötet borde utformas jämväl i samråd med

andra organisationer än dem, från vilka bidragsansökningar förelåge. Med stöd

av vad sålunda anförts har styrelsen föreslagit, att statsbidrag till ett belopp

av 55 000 kronor ställdes till förfogande för bestyrelsen för rikslantbruksmötet

1946 att av bestyrelsen i samråd med berörda institutioner oell föreningar

eller andra lämpliga organ användas till att å utställningen belysa

forsknings- och försöksverksamheten samt utvecklingen inom olika områden

av jordbruket.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 29 oktober 1945 framhållit, att

enligt statskontorets beräkningar ett sammanlagt belopp av 385 000 kronor

skulle finnas tillgängligt för rikslantbruksmötets anordnande. Ämbetsverket

ansåge sig därför icke kunna tillstyrka bifall till framställningarna om ytterligare

bidrag. Därest Kungl. Majit likväl skulle vilja tillmötesgå desamma,

borde erforderliga medel äskas av riksdagen.

En viktig förutsättning för att de framtida ansträngningarna att förbättra

jordbruket och förstärka dess produktionsresurser skola krönas med framgång

torde vara, att näringens yrkesutövare äga kännedom om de mera

framträdande bristerna inom näringen liksom örn möjligheterna att avhjälpa

dessa brister. Härför erfordras utan tvivel en omfattande upplysnings- och

instruktionsverksamhet, som bland annat åsyftar att göra forsknings- och

försöksresultat mera allmänt kända bland jordbrukarna. I samband med

rikslantbrulcsmötet 1946 erbjuder sig ett lägligt tillfälle för en dylik upplysningsverksamhet.

Med hänsyn härtill anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen,

att bidrag av statsmedel bör lämnas för att möjliggöra för olika försöks-

och forskningsinstitutioner på jordbrukets område att deltaga i rikslantbruksmötet

med material, som belyser betydelsen av att rön och erfarenheter

från nämnda institutioners arbetsfält bliva tillämpade. För här

berörda ändamål synes ett belopp av 30 000 kronor böra anvisas att fördelas

mellan statliga och av staten understödda försöks- och forskningsinstitutioner

efter de grunder, som Kungl. Maj:t senare torde få bestämma. Det

torde få ankomma på bestyrelsen för rikslantbruksmötet 1946 att tillse, att

det utställningsmaterial, som i detta sammanhang kan ifrågakomma, samordnas

på lämpligt sätt.

Det synes mig emellertid också i hög grad angeläget, att jämväl vissa

andra sidor av jordbrukets förbättringsbehov och framtida rationaliseringsmöjligheter

än de, som kunna åskådliggöras i samband med forsknings- och

försöksverksamheten, bliva belysta vid lantbruksutställningen. Särskilt torde

detta gälla den yttre rationaliseringens problem, d. v. s. frågor sammanhängande

med jordbrukets fastighetsindelning och arrondering, samt de medel

som erbjuda sig att anpassa arealernas omfattning, utformning och utrustning

med vägar och diken till kraven på rationell jordbruksdrift. Då

dessa och liknande frågor ej i annat sammanhang lära komma att belysas

vid rikslantbruksutställningen 1946, torde för anordnande av åskådningsmaterial

i här berörda syfte vid nämnda utställning ett belopp av 30 000 kronor

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Sammanlagt skulle sålunda för

förevarande ändamål ett belopp av (30 000 -f- 30 000 =) 60 000 kronor vara

erforderligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/

46 anvisa ett anslag av .................. kronor 60 000.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

75

J. Skogsväsendet.

[5.] 11 a. Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.

I skrivelse den 20 juni 1945 har styrelsen för statens skogsmästarskola hemställt,

att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas

ett belopp av 10 000 kronor till ombyggnad och reparation av skolans vaktmästarbostad.

Till motivering för framställningen har styrelsen i huvudsak

anfört, att ifrågavarande vaktmästarbostad trots vidtagna tillfälliga åtgärder

befunne sig i sådant skick, att den icke kunde användas ännu en vinter utan

att grundliga förbättringsarbeten utfördes. Styrelsen hade därför ansett sig

redan nu böra ingiva hemställan om anslag för bostadens iordningställande.

I samråd med domänstyrelsen har skolstyrelsen upprättat förslag till

ombyggnad och reparation av densamma för en kostnad av 10 000 kronor.

I betraktande av vad skolstyrelsen anfört vill jag förorda, att ifrågavarande Departementsförbättringsarbeten,

vilka beräknats draga en kostnad av 10 000 kronor, ettien.

snarast komma till utförande. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av .................... kronor 10 000.

[6.] 20. Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Under förevarande

anslagstitel anvisade 1944 års riksdag (prop. nr lil; r. skr. nr 400) ett

anslag å 600 000 kronor. Sedermera anvisade 1945 års riksdag (prop. nr 163;

r. skr. nr 200) under denna anslagstitel ytterligare 40 000 kronor för att

möjliggöra utbetalande av löneförbättring till skogsvårdsstyrelsernas personal

under budgetåret 1944/45 i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt

barntillägg. Å riksstaten för innevarande budgetår (IX ht 1945 p. 200; r.

skr. nr 9) har under samma anslagstitel anvisats ett anslag av 560 000 kronor.

I skrivelser den 31 juli 1945 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund

hemställt att, då de skäl på vilka förbundet grundat sin år 1944 gjorda framställning

alltjämt ägde tillämpning, Kungl. Majit måtte jämväl för innevarande

budgetår anvisa medel till löneförbättring för viss hos skogsvårdsstyrelserna

anställd personal.

över förbundets framställning lia infordrade utlåtanden avgivits av skogsstyrelsen,

statskontoret och allmänna lönenämnden.

Skogsstyrelsen har förklarat sig biträda förevarande framställning och i

samband därmed hemställt om bemyndigande alt med tillämpning av i kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 490) angående provisoriskt lönetillägg under

budgetåret 1945/46 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. angivna

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

riktlinjer medgiva skogsvårdsstyrelserna rätt att under tiden den 1 juli

1945—30 juni 1946 till vissa befattningshavare utbetala provisoriskt lönetillägg

och barntillägg. Skogsstyrelsen har tillika hemställt örn anvisande av

50 000 kronor såsom bidrag åt skogsvårdsstyrelserna till kostnaderna för omförmälda

tillägg. I anslutning härtill har styrelsen anfört bland annat följande.

Sedan statsmakterna beslutat att provisorisk löneförbättring och tillfälligt

barntillägg till statliga befattningshavare i lägre löneställning skola utgå även

under budgetåret 1945/46, synes jämväl skogsvårdsstyrelsernas personal i de

lägre lönelägena böra medgivas fortsatt provisorisk löneförstärkning. För

de merkostnader, som en dylik fortsatt löneförbättring skulle medföra för

skogsvårdsstyrelserna, torde styrelserna, i likhet med vad som skett budgetåret

1944/45, böra lämnas bidrag av statsmedel.

En provisorisk löneförbättring för skogsvårdsstyrelsernas personal torde

även i fortsättningen böra anknytas till de grunder, som reglera den löneförstärkning,

som beviljats de statliga befattningshavarna. Närmare föreskrifter

rörande till dessa senare befattningshavare utgående lönetillägg ha meddelats

i kungörelse den 29 juni 1945, därvid rätten till lönetillägg utsträckts till att

omfatta jämväl anställda med lön i 9 och 10 löneklasserna av de för statens

befattningshavare gällande allmänna löneplanema. Därjämte ha fastställts

ökade lönetillägg för vissa löneklasser.

Därest lönetilläggen för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare bestämmas

med ledning av de i nyssnämnda kungörelse angivna riktlinjerna, skulle

den provisoriska löneförbättringen innevarande budgetår komma att omfatta

jämväl en del av de ordinarie länsskogvaktarna samt vissa kontors- och

skrivbiträden, vilka föregående budgetår fallit utom ramen för den då beviljade

löneförbättringen.

De kostnader, som en dylik utvidgning av rätten till lönetillägg kommer att

medföra, kunna uppskattningsvis angivas till 15 000 kronor. De sammanlagda

omkostnaderna för löneförbättringen under budgetåret 1945/46 synas

kunna beräknas till omkring 65 000 kronor. Då såsom under budgetåret

1944/45 ett antal skogsvårdsstyrelser torde utan tillskott av särskilda medel

kunna bestrida utgifterna för löneförhöjningen, uppskattar skogsstyrelsen

det statsanslag som erfordras för ändamålet till 50 000 kronor. Vid dessa

beräkningar har skogsstyrelsen icke tagit hänsyn till de mern tgifter, som

föranledas av den utvidgning av rätten till tillfälligt barntillägg, som i anslutning

till vad bestämts för de statliga befattningshavarna jämväl torde

böra gälla skogsvårdsstyrelsernas personal. Dessa merkostnader synas dock

knappast bliva av den storleksordning, att de mera avsevärt påverka de

förut angivna kostnadsberäkningarna.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot att ■— i likhet med

vad som medgivits för budgetåret 1944/45 — hos skogsvårdsstyrelserna anställda

länsskogvaktare ävensom där tjänstgörande kanslipersonal under innevarande

budgetår finge komma i åtnjutande av omförmälda tillägg efter enahanda

grunder, som fastställts för vissa statliga befattningshavare (r. skr. nr

478/1945). Nämnda löneförbättring syntes böra utgå under samma villkor

som angivits i Kungl. Maj:ts beslut angående den för budgetåret 1944/45

medgivna provisoriska löneregleringen för ifrågavarande tjänstemän.

Allmänna lönenämnclen har i huvudsak uttalat sig i likhet med statskontoret.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

77

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att skogsstyrelsen i skrivelse den

17 november 1945 gjort framställning om anvisande av ett belopp å 200 000

kronor att användas till utdelande av gratifikationer åt vissa befattningshavare

hos skogsvårdsstyrelserna såsom kompensation åt dem för under krigsåren

till följd av de extra ordinarie vedavverkningama utfört merarbete.

Statskontoret har i remissutlåtande den 28 november 1945 avstyrkt skogsstyrelsens

framställning örn anvisande av medel till berörda ändamål.

Även under budgetåret 1945/46 synes skogsvårdsstyrelsemas personal böra Departementsberedas

provisorisk löneförbättring i form av provisoriskt lönetillägg och till- chefenfälligt

barntillägg efter enahanda grunder som för samma budgetår fastställts

för vissa statliga befattningshavare. Då det för innevarande budgetår under

anslagstiteln Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande anvisade beloppet,

560 000 kronor, icke torde förslå för utdelande av erforderliga bidrag till de

med förevarande löneförbättring förenade kostnader, som belöpa å nämnda

budgetår, synes en förstärkning av omförmälda anslag böra ske genom anvisande

av medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken av det

härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen anfört

böra bestämmas till 50 000 kronor.

Vad beträffar den av skogsstyrelsen gjorda framställningen örn medel till

gratifikationer åt vissa hos skogsvårdsstyrelserna anställda befattningshavare

såsom gottgörelse för av dem under krigsåren utfört merarbete vid de extra

ordinarie vedavverkningarna är jag icke beredd att nu upptaga denna fråga

till slutligt avgörande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 50 000.

K. Lantmäteriväsendet.

[7.] 5 a. Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal hos

distriktslantmätare och extra lantmätare, förslagsanslag. Under åberopande

av vad jag förut denna dag anfört under nionde huvudtiteln, punkten Distriktslantmätare

och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal

hos distriktslantmätare och extra lantmätare å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

förslagsanslag av ........................ kronor 60 000.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

[8.] 11 a. Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning

åt vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. Jag

torde få erinra om att jag förut denna dag under punkt 234 i nionde huvudtiteln

av årets statsverksproposition förordat, att ett särskilt förslagsanslag å

50 000 kronor anvisas för bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt

lagen om enskilda vägar. Därvid framhöll jag, att den föreslagna ersättningen

syntes böra få utgå jämväl under innevarande budgetår samt att kostnaderna

härför kunde beräknas till 25 000 kronor. Vidare fann jag mig kunna

biträda ett under samma punkt anmält förslag örn rätt för nyssnämnda

förrättningsmäns tekniska biträden att uppbära resekostnads- och traktamentsersättning

av statsmedel i enlighet med de grunder, som gälla för lantmätares

tekniska biträden. I samband därmed uttalade jag, att jämväl denna

förmån syntes böra få åtnjutas redan under innevarande budgetår samt

att de av förslagets genomförande betingade kostnaderna lämpligen kunde

bestridas från förslagsanslaget till Distriktslantmätare och extra lantmätare

m. fl.: Reseersättningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag

till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda

vägar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 25 000.

N. Diverse.

[9.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Såsom jag förut denna dag framhållit vid anmälan av nionde huvudtiteln,

punkten Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, torde det

för innevarande budgetår anvisade kommittéanslaget vara i behov av förstärkning.

Det ytterligare medelsbehovet under anslaget torde i anslutning

till vad jag under nämnda punkt anfört kunna beräknas till 175 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 175 000.

[10.] 15 a. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad

chefen för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition

till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

79

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .............................. kronor 475 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Holmgren.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

81

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 30. Bidrag till standardiseringsverksamheten. Till bidrag till standardiseringsverksamheten

är å riksstaten för budgetåret 1945/46 under tionde

huvudtiteln anvisat ett belopp av 170 500 kronor.

I skrivelse den 25 april 1945 har Sveriges standardiseringskommission hemställt,

att ett anslag av 15 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande

såsom bidrag till kostnader för standardisering av handredskap. Till

stöd härför har kommissionen anfört, att starka krav framförts att kommissionen

skulle utarbeta och fastställa standard för sådana handredskap,

som användas inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna, vid skogsbruket,

vid väg-, gatu-, ban- och linjearbeten samt vid bergsbruket. Arbetet skulle

avse bland annat olika slag av spadar, skyfflar, grepar, hackor, räfsor, liar,

sågar, barkspadar och yxor. Det nu tillverkade antalet typer av sådana redskap

vore alldeles för stort. I många fall kunde berättigade klagomål framföras

mot redskapens kvalitet. Genom standardisering skulle typantalet

kunna reduceras avsevärt, varigenom tillverkningen skulle kunna rationaliseras

så att varorna skulle bli billigare. Då i samband med standardiseringen

kvalitetsbestämmelser skulle utfärdas, skulle kunderna dessutom få en ga
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2. 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

rand för att fullgoda varor erhölles. Standardiseringsarbetet skulle handhavas

av svenska verkstadsindustriens standardcentral. De sammanlagda kostnaderna

för arbetet skulle uppgå till 39 800 kronor, varav från enskilt håll

24 800 kronor skulle ställas till förfogande. Sveriges standardiseringskommission

saknade medel för att täcka återstående del av kostnaden.

I ärendet ha infordrade utlåtanden avgivits av kommerskollegium och kommissionen

för ekonomisk efterkrigsplanering.

Kommerskollegium framhåller, att ämbetsverket såge det mycket önskvärt

att den föreslagna standardiseringen komme till stånd. Kommissionen

borde emellertid söka erhålla ökade bidrag från enskilt håll och närmast

då från de producenter, som hade intresse av verksamheten. Med hänsyn

härtill kunde kollegium icke tillstyrka statsbidrag med högre belopp än

10 000 kronor.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering tillstyrker bifall till standardiseringskommissionens

framställning.

Vidare har Sveriges standardiseringskommission i skrivelse den 2 .juni 1945

bemött vad kommerskollegium anfört i ärendet.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till Bidrag till standardiseringsverksamheten

må jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1945

ett belopp av 50 000 kronor användas för standardiseringsverksamhet å det

byggnadstekniska området. Denna verksamhet handhaves under Sveriges

standardiseringskommissions överinseende av en för ändamålet bildad kommitté

för bvggstandardiseringen. I skrivelse den 7 juli 1945 har nu Sveriges

standardiseringskommission efter förslag av nämnda kommitté hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte utöver nämnda belopp ställa 150 000 kronor till förfogande

för standardisering inom bvggnadsområdet.

Till stöd för framställningen har standardiseringskommissionen anfört

bland annat följande.

Under den tid, som kommittén för bvggstandardiseringen varit i verksamhet,

nu i det närmaste 3 år, har det i första hand varit av vikt, att få

arbetet så organiserat att uppnådda resultat snarast och i största utsträckning

få praktisk tillämpning. Arbetsområdet var helt nytt och de som berördes av

denna standardisering hade i allmänhet icke tidigare någon erfarenhet av

huru man på bästa sätt skulle tillgodogöra sig resultaten. Det ansågs därför

icke lämpligt att börja i allt för stor skala; ett felaktigt upplagt arbete hade

då varit svårare att rätta till. Dessutom var man på det klara med, att en

fast grund för hela detta vittomfattande arbete måste finnas, innan detaljstandardisering

igångsattes inom olika områden. Denna grund har nu skapats,

genom att ett för hela byggnads- och bvggnadsämnesindustrin gällande

modulsvstem utarbetats, vilket nu håller på att slutredigeras för publicering.

I och med att ett dylikt system finnes, möjliggöres en mycket rationell

standardisering och man behöver icke befara några bakslag.

De rent tekniska förutsättningarna för en avsevärd utökning av verksamheten

finnas alltså, både hur arbetet skall bedrivas för att nå bästa resultat

och vilka principer som skola följas vid utformning av olika detaljer. Här

ger modulsystemet mycket klara och generella riktlinjer. Ur ekonomisk synpunkt

är det även av stor betydelse att arbetet intensifieras, så att på så kort

tid som möjligt resultat uppnås. Det kan nämligen med stor sannolikhet förut
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

83

sättas, att byggnadsverksamheten i och med de ändrade utrikespolitiska förhållandena

kommer att avsevärt ökas. Det ligger i allas intresse, att kostnaderna

för bostadsproduktionen minskas. Härtill bidrager standardiseringen

i hög grad och ju längre standardiseringen hunnit, desto mer kan den

medverka till en sänkning av byggnadskostnaderna.

över framställningen lia infordrade utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen,

statskontoret, egnahemsstyrelsen, kommerskollegium, statens byggnadslånebyrå

och statens kommitté för byggnadsforskning. Kommerskollegium

har vid sitt utlåtande fogat ett yttrande från Sveriges industriförbund.

Byggnadsstyrelsen, egnahemsstyrelsen, kommerskollegium, statens kommitté

för byggnadsforskning och Sveriges industriförbund tillstyrka förslaget.

Statens byggnadslånebyrå anför, att byrån icke har något att erinra mot

bifall till framställningen. Byrån anser det dock böra prövas, huruvida icke

kommittén för byggstandardiseringen borde fastare anknytas till staten, förslagsvis

därigenom att för kommittén skulle gälla de för statliga sakkunnigutredningar

i allmänhet bestämda reglerna.

Statskontoret yttrar, att frågan i vad mån ytterligare statsmedel för närvarande

borde ställas till förfogande för ifrågavarande ändamål undandroge

sig ämbetsverkets säkra bedömande.

Förevarande standardiseringsfrågor synas vara av den vikt, att medel för Departement).

ändamålen böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budget- chefen~

år. De av standardiseringskommissionen äskade beloppen avse emellertid,

enligt vad jag under hand inhämtat, arbeten under hela kalenderåret 1946.

Bidragen för andra halvåret 1946 torde få prövas i samband med kommissionens

anslagsäskanden för nästkommande budgetår. För första halvåret

1946 är, enligt vad kommissionen upplyst, hälften av de äskade beloppen

tillfyllest.

I fråga örn standardiseringen av handredskap innebär kommissionens förslag

att bidraget fran enskilt hall skulle uppgå till 165 procent av statsanslaget.

Ehuru det givetvis är önskvärt att än större bidrag lämnas av enskilda,

synes det likväl ur allmän synpunkt icke finnas anledning till erinran mot

kommissionens förslag härutinnan. Jag förordar sålunda att ett statsbidrag

å 7 500 kronor för ändamålet ställes till kommissionens förfogande.

Beträffande anslaget till standardisering inom byggnadsområdet har jag

inhämtat, att Sveriges industriförbund bidragit till utarbetandet av modulsystemet

med 30 000 kronor. Utsikter lära förefinnas att erhålla ytterligare

bidrag till standardiseringsverksamheten inom byggnadsområdet från enskilt

håll. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande standardiseringsverksamhet

icke minst i nuvarande läge är ett allmänt intresse av största betydelse förordar

jag i anslutning lill kommissionens förslag, att ett bidrag av statsmedel

å 75 000 kronor ställes lill kommissionens förfogande för ifrågavarande

arbete. .Tåg förutsätter då, att kommissionen verkar för att det enskilda näringslivet

i sin mån bidrager till kostnaderna för verksamheten.

Statens byggnadslånebyrå har i sitt yttrande ifrågasatt, att kommittén för

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

byggstandardiseringen skulle fastare anknytas till staten, förslagsvis därigenom,

att för kommittén skulle gälla de för statliga sakkunnigutredningar i

allmänhet bestämda reglerna. Vad byggnadslånebyrån sålunda anfört är utan

tvivel värt beaktande. Frågan torde emellertid böra prövas i större sammanhang.

Jag avser att upptaga detta spörsmål till fortsatt övervägande.

Av det anförda framgår, att det sammanlagda medelsbehovet för nu ifrågavarande

undersökningar skulle uppgå till (7 500 + 75 000) 82 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till standardiseringsverksamheten å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 82 500.

F. Diverse.

[2.] 4 a. Ersättningar för vissa skador i samband med den s. k. Hansakatastrofen,

förslagsanslag. Natten mellan den 23 och 24 november 1944 förolyckades

det ångfartygsaktiebolaget Gotland tillhöriga ångfartyget Hansa

under färd från fastlandet till Visby. Av de ombordvarande, 63 passagerare

jämte besättningen som uppgick till 23 man, räddades endast 2 personer.

Praktiskt taget intet av passagerarnas bagage, besättningens tillhörigbeter

eller fartygets last räddades.

Genom en på offentligt uppdrag sedermera verkställd undersökning rörande

katastrofen har fastslagits, att förlisningen förorsakades av torpedcring

från fartyg av okänd nationalitet samt att olyckan inträffade på internationellt

vatten.

I skrivelse den 2 juli 1945 har nu statens krigsskadcncimnd anfört, att enligt

nämndens mening starka billighetsskäl talade för att ersättning i en eiler

annan form bereddes de anhöriga till Hansakatas troféns offer för egendom,

som förlorades vid olyckan. Innan jag närmare redogör för innehållet i

framställningen, torde jag få lämna en översiktlig redogörelse för de ersättningsbestämmelser,

som gälla på ifrågavarande område.

Enligt lagen den 21 juni 1940 (nr 540) örn ^^skadeersättning skall i den

mån krigsskada å egendom icke gottgöres i annan ordning för sådan skada

beredas ersättning i den omfattning och på de villkor, som i lagen stadgas.

Lagen omfattar fyra särskilda egendomskollektiv, eif för fastigheter jämte

vissa inventarier och produkter därå, ett för varor, huvudsakligen handelsvaror,

ett för maskiner samt slutligen ett för annan lösegendom, huvudsakligen

personligt lösöre. Beträffande varu- och lösörekollektiven, vilka nu

närmast äro av intresse, gäller såsom förutsättning för krigsskadeskydd bland

annat, att egendomen blivit i sedvanlig ordning brandförsäkrad, I fråga om

lösörekollektivet gäller den inskränkningen, att den skadelidande står självrisk

intill 5 procent av försäkringsbeloppet för hela lösöreboet. Av särskild

betydelse i förevarande sammanhang är att lagen — med ett undantag, vilket

här saknar intresse — endast avser sådan skada som inträffar här i ri
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

85

ket. Eftersom Hansakatastrofen inträffade på internationellt vatten kan redan

av denna anledning ersättning enligt lagen om krigsskadeersättning icke

utgå.

Möjlighet förelåg icke att i fall som det nu ifrågavarande hos statens krigsförsäkringsnämnd

teckna frivillig transportförsäkring mot krigsrisk beträffande

medförda reseffekter. Däremot kunde sådan försäkring tecknas i fråga

örn styckegods, som medfördes å Hansa. Enligt vad jag inhämtat hade denna

möjlighet utnyttjats, ehuru i begränsad omfattning. Statens krigsförsäkringsnämnd

har sålunda kunnat i någon utsträckning bereda ersättning för styckegods,

som gick förlorat vid olyckan.

För besättningens förlorade persedlar har ersättning utgått enligt kungö^

reisen den 22 december 1922 (nr 628) angående ersättning åt sjöfolk för förlust

av effekter vid fartygs förolyckande samt på grund av gällande avtal i

detta hänseende.

Ehuru krigsskadenämndens framställning avser allenast egendomsskada

vill jag i korthet redogöra för vissa andra ersättningar, som kunna utgå till

de omkomnas efterlevande. Sålunda äro de efterlevande till den å Hansa anställda

personalen enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag och 1937 års lag

om krigsförsäkring för ombord å fartyg anställda personer berättigade till

livränta, begravningshjälp och visst kapitalbelopp. I fråga om passagerarna

gäller nyssnämnda olycksfallsförsäkringslag beträffande envar, som mot avlöning

användes till arbete för annans räkning utan att i förhållande till honom

vara att anse såsom självständig företagare. Som olycksfall i arbete anses

olycksfall vid färd till eller från arbetsstället, där färden föranledes av

och står i omedelbart samband med arbetsanställningen. Därest dessa förutsättningar

varit för handen, äro de efterlevande berättigade till ersättning

i form av livränta och begravningshjälp. Beträffande värnpliktiga och fast

anställda vid försvarsväsendet gäller icke olycksfallsförsäkringslagen utan i

stället 1927 års militärersättningsförordning. Förutom begravningshjälp erhålla

de efterlevande livränta efter i huvudsak samma grunder som enligt

olycksfallsförsäkringslagen. Efter behovsprövning kan därutöver familjebidrag

utgå. Givet är att för efterlevande till sådana passagerare, som innehade

pensionsberättigande anställning i statens eller kommuns tjänst, pension

utgår enligt vederbörligt reglemente.

I sin förut omförmälda skrivelse har statens krigsskadenämnd erinrat om

att Hansakatastrofen ägde rum på internationellt vatten samt att de omkomnas

anhöriga sålunda icke kunde beredas krigsskadeersättning för mistade

effekter. Nämnden har vidare anfört bland annat följande.

Att trafiken på Gotland fått en annan och vida sämre ställning än trafiken

i övrigt inom landet, såvitt angår krigsskadeskyddet, är desto mera att beklaga

som just Gotlandstrafiken torde vara i särskild grad utsatt för risken

av krigshandlingar. Den nyss nämnda konsekvensen av krigsskadelagens nuvarande

konstruktion är uppenbart stötande. Lika uppenbart är att densamma

icke åsyftats av lagstiftaren. Från flera anhöriga till Hansaolyckans

offer ha inkommit framställningar örn ersättning för mistade effekter och i

ett stort antal fall lia förfrågningar rörande möjlighet lill ersättning riktats

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

till nämnden. Med hänsyn till gällande bestämmelser i lagen har nämnden

nödgats lämna avböjande svar.

Krigsskadenämnden hade funnit sig icke kunna underlåta att hos Kungl.

Majit påpeka den ifrågavarande inadvertensen i krigsskadelagen samt särskilt

understryka de stötande verkningarna därav i Hansafallet. Enligt nämndens

mening talade starka billighetsskäl för att ersättning i en eller annan

form bereddes de anhöriga till Hansakatastrofens offer för egendom, som

förlorades vid olyckan.

Av det anförda framgår, att ersättning för personlig lösegendom, som förlorades

vid Hansakatastrofen, icke kunnat utgå enligt lagen om ^^skadeersättning,

enär olyckan inträffade på internationellt vatten. Såvitt angår

besättningens effekter har ersättning kunnat utgå enligt gällande avtal och

1922 års kungörelse angående ersättning åt sjöfolk för förlust av effekter vid

fartygs förolyckande. Däremot har någon ersättning icke kunnat lämnas för

den av passagerarna medförda egendomen.

Liksom statens krigsskadenämnd anser jag starka billighetsskäl tala för

att ersättning för de förlorade effekterna i viss utsträckning beredes av statsmedel.

Lämpligen böra skadorna regleras efter de grunder, som skulle ha

gällt därest krigsskadelagen varit tillämplig. Med denna utgångspunkt skulle

ersättning ej kunnat utgå i fall, då det förstörda godset icke var brandförsäkrat.

Vidare skulle bestämmelsen örn självrisk, motsvarande 5 procent av

brandförsäkringsbeloppet för vededbörandes hela lösörebo, i många fall leda

till att ingen eller endast en mycket obetydlig ersättning skulle utgå. Då emellertid

de sålunda angivna ersättningsgrunderna med hänsyn till de föreliggande

särskilda omständigheterna te sig obilliga, förordar jag sådan jämkning

av krigsskadelagens regler att ersättningen icke i något fall skall understiga

50 procent av det förstörda godsets värde.

Vissa skäl kunna otvivelaktigt anföras för att staten bör träda emellan

även såvitt angår styckegods, som gick förlorat vid olyckan, i den mån förlusten

icke blivit täckt. Såsom redan framhållits kunde emellertid dylik egendom

försäkras mot krigsrisk i statens krigsförsäkringsnämnd. Jag finner därför

icke skäl förorda, att särskild ersättning skulle utgå för förlust av sådant

gods.

Någon värdering av den personliga lösegendom, som förlorades vid olyckan,

har icke skett. Enligt vad jag under hand erfarit, torde emellertid totalvärdet

approximativt kunna skattas till 50 000 kronor, bortsett från den besättningen

tillhöriga egendomen, vilken ersatts eller ersättes i annan ordning.

För reglering av skadorna enligt förut angivna grunder torde ett uppskattningsvis

beräknat belopp av 25 000 kronor vara tillfyllest.

Anslag för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår. Anslaget bör anvisas såsom förslagsanslag.

Givetvis kunde ifrågasättas att erfarenheterna från Hansafallet skulle medföra

en översyn i vissa hänseenden av krigsskadelagen. .Tåg har emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke för avsikt att i detta sammanhang upptaga frågan om ändrad lagstiftning

till behandling.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningar för vissa skador i samband med den

s. k. Hansakatastrofen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 25 000.

[3.] 14. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning lill vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition

till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\

till

• •; J f:

-.t(r hj a- /i!

•*. -''1.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

89

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den A januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter

under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid

följande.

C. Statlig lagerhållning m. m.

[1.] 4. Undanförsel av varuförråd, reservationsanslag. Genom beslut den

3 september 1943 bemyndigande Kungl. Majit statens livsmedelskommission

att med aktiebolaget Karlshamns oljefabriker träffa överenskommelse om

bortförande genom bolagets försorg och i huvudsaklig överensstämmelse

med av kommissionen i skrivelse den 22 juli 1943 angivna riktlinjer av vissa

bolaget tillhöriga, i Karlshamn lagrade fettvaror och fettråvaror. Kungl.

Majit ställde därefter genom beslut den 6 oktober 1944 ett belopp av 500 000

kronor till livsmedelskommissionens förfogande, att av kommissionen användas

för täckande av kostnaderna för tidell före den 1 juli 1944 i anledning

av ifrågavarande undanförsel. Beloppet anvisades från det å förskottsstat för

försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln uppförda

förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder

och har sedermera täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag.

Genom särskilda beslut den 9 juni och den 15 december 1944 bemyndigade

Kungl. Majit vidare livsmedelskommissionen att med aktiebolaget Karlshamns

oljefabriker träffa överenskommelser örn skyddsplacering genom bo
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lagets försorg och i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen

föreslagna riktlinjer av tvenne bolaget tillhöriga partier kopra, varjämte

Kungl. Maj :t förklarade Sig vilja framdeles, efter framställning av livsmedelskommissionen,

meddela beslut angående bestridandet av den ersättning,

som enligt överenskommelserna kunde tillkomma bolaget.

I skrivelse den 12 oktober 1945 har livsmedelskommissionen hemställt örn

anvisande av medel för bestridande av dels ytterligare kostnader i anledning

av det med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 3 september 1943 verkställda

bortförandet av vissa fettvaror och fettråvaror, dels ock kostnaderna för i

enlighet med Kungl. Maj:ts den 9 juni och den 15 december 1944 lämnade

bemvndiganden verkställd skyddsplacering av kopra.

Livsmedelskommissionen har i skrivelsen till en början meddelat, att ifrågavarande

skyddsplacering av fettråvaror, som ägt rum i fartyg och på kommissionens

uppdrag handhafts av aktiebolaget Karlshamns oljefabriken med

hänsyn till det förändrade världsläget samt till ett påvisbart behov av vissa

råvaror för förädling hos bolaget numera avvecklats och att varorna återförts

till Karlshamn.

Beträffande kostnaderna för skyddsplaceringen har livsmedelskommissionen

anfört i huvudsak följande.

För bortförandet av de i Kungl. Maj:ts beslut den 3 september 1943 avsedda

varorna hade kommissionen under tiden från och med den 1 juli

1944 fått vidkännas kostnader å tillhopa 423 020 kronor 78 öre. Vid avvecklingen

hade kommissionen emellertid genom försäljning av kommissionen

tillhörig, för bortförandet använd materiel tillförts ett belopp av 2 000 kronor,

vilket belopp möjligen kunde komma att ytterligare öka något. I anledning

av skyddsplaceringen av de förut nämnda partierna kopra hade

kommissionen av till kommissionens förfogande stående men för annat ändamål

avsedda medel utanordna! 138 610 kronor 11 öre, respektive 100 167

kronor 48 öre. Kostnaderna för ifrågavarande skvddsplaceringsåtgärder utgjorde

sålunda tillhopa (423 020:78 — 2 000 + 138 610:11 4- 100 167:48

=) 659 798 kronor 37 öre.

Livsmedelskommissionen, som vid sin skrivelse fogat specifikationer av

de olika kostnaderna, har hemställt, att för täckande av ifrågavarande kostnader

måtte anvisas ett till 660 000 kronor avrundat belopp.

överrevisionen för krisförvaltningen har i avgivet utlåtande den 18 december

1945 över framställningen, efter granskning av de skilda utgiftsposterna,

förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till densamma.

Departements- De nu ifrågavarande åtgärderna för skyddsplacering av vissa partier fettchefen.

varor och fettråvaror ha av livsmedelskommissionen företagits med stöd av

bemyndiganden av Kungl. Maj:t. Medel böra därför ställas till kommissionens

förfogande för täckande av de av skyddsplaceringen föranledda utgifterna.

Då överrevisionen för krisförvaltningen icke haft något att erinra

mot de olika utgiftsposterna, synes för ändamålet böra anvisas ett anslag

av den storlek som av livsmedelskommissionen äskats eller 660 000 kronor.

Anslaget bör upptagas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetar

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 91

och liksom under föregående budgetår benämnas Undanförsel av varuförråd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undanförsel av varuförråd å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 660 000.

D. Diverse.

[2.] Upplysningsverksamhet rörande folkhushållningsfrågor. I skrivelse

den 29 juni 1945, nr 502, anmälde riksdagen, att riksdagen — i samband

med anvisande av medel till avveckling av statens informationsstyrelse —

till Upplysningsverksamhet rörande folkhushållningsfrågor för budgetåret

1945/46 under elfte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 62 500 kronor.

I skrivelsen anförde riksdagen bland annat, att nämnda anslag vore avsett

att för tiden från och med den 1 oktober 1945 användas för bestridande av

kostnaderna för utgivande av tidskriften »Från departement och nämnder»

samt för övrig erforderlig upplysning i ransonerings- och kristidsfrågor. Riksdagen

förutsatte, att den åsyftade verksamheten skulle upprätthållas endast

i den omfattning, som av förhållandena oundgängligen påkallades, och räknade

med att verksamheten skulle kunna slutföras med utgången av mars

månad 1946. Därest så icke skulle visa sig möjligt borde framställning örn

ytterligare medelsanvisning för ändamålet framläggas för 1946 års riksdag.

Genom beslut den 27 september 1945 förordnade Kungl. Maj:t om inrättande

inom statens priskontrollnämnd av en fristående byrå, benämnd statens

upplysningsbyrå, för fullgörande av de uppgifter som dittills ankommit

på upplysningsavdelningen inom statens informationsstyrelse. I samband

därmed ställde Kungl. Maj:t förslagsanslaget till Upplysningsverksamhet rörande

folkhushållningsfrågor till statskontorets förfogande för utbetalning,

på rekvisition i mån av behov, till priskontrollnämnden, som skulle äga disponera

anslaget för därmed avsett ändamål i enlighet med bestämmelser som

Kungl. Majit meddelade. Kungl. Majit medgav vidare, att priskontrollnämnden

finge för bestridande av utgifter för avlöningar och omkostnader för

upplysningsbyrån under tiden 1 oktober—31 december 1945 taga i anspråk

högst 33 000 kronor av anslaget. Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut

den 14 december 1945 medgivit, att ytterligare 25 000 kronor av anslaget

finge användas för bestridande av utgifterna för upplysningsbyrån under

tiden 1 januari—31 mars 1946.

Den upplysningsverksamhet rörande folkhushållningsfrågor som bedrivesDepartement).

av statens upplysningsbyrå torde böra fortsätta så länge det till följd av kris- cAe/entidsregleringarna

är behövligt. Tack vare de inträdda förbättringarna i vårt

lands försörjningsläge ha ransoneringarna på flera områden redan kunnat

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

upphävas. Åtskilliga ransoneringar kunna dock väntas äga bestånd ännu

den 1 juli 1946. Under sådana förhållanden synes upplysningsbyrån böra

fortsätta med sin verksamhet under hela innevarande budgetår. Det av riksdagen

angivna beloppet torde emellertid icke vara tillräckligt för bestridande

av kostnaderna för byråns verksamhet under denna tid. Jag förutsätter

därför att anslaget, som har förslagsanslags natur, får överskridas. Då ytterligare

medelsbehov blir aktuellt, torde jag få anmäla frågan härom för Kungl.

Maj:t. Med hänsyn till riksdagens uttalande om tidpunkten för upplysningsverksamhetens

avveckling samt om riksdagens medverkan vid ytterligare

medelsanvisning synes vad jag nu anfört böra bringas till riksdagens kännedom.

[3.] 16. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition

till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 5 500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet;

Carl D. Ossmark.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

93

Bilaga 12.

Egentliga statsutgifter.

Fjortonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under

huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m. samt anför därvid följande.

[1.] 33. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad jag

anfört vid anmälan denna dag av förslag till proposition till riksdagen angående

provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. hemställer jag att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av ............................ kronor 65 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

95

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

I egenskap av särskilt förordnad föredragande anmäler statsrådet Sköld

härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1945/

46 m. m. och anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Armens delfond.

[1.] 11 c. Täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands dragonregementes

skolskjutningsbana. Genom två särskilda beslut den 28 juni

1941 har Kungl. Maj:t bemyndigat dåvarande arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

att anlita det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret

1941/42 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet

(VII b) dels intill ett belopp av högst 56 000 kronor för utförande av vissa

brådskande och ofrånkomliga förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid

Norrlands dragonregemente, dels ock intill ett belopp av 20 300 kronor för

förvärv av vissa fastigheter invid ammunitionsfabriken i Karlstad. Beträffande

sistnämnda utgiftsändamål torde få hänvisas till propositionen 1943:

344 (bilaga 12, p. 5).

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 5 juni 1945 har försvarets civilförvaltning — med förmälan,

att anslag icke anvisats för täckning av de med stöd av förenämnda beslut

förskottsvis bestridda utgifterna, vilka enligt vad räkenskaperna utvisade

uppgått till de anvisade beloppen — hemställt örn äskande av anslag för

dylik täckning.

Riksräkenskapsverlcet har i utlåtade i ärendet den 21 juni 1945 tillstyrkt

framställningen.

Före.- I enlighet med tillämpade principer för reglering av förskottsutgifter undraganden.

der beredskapstiden har av Kungl. Majit beslutad anvisning från det under

kapitalbudgeten uppförda förskottsanslaget (VII b) täckts genom av riksdagen

för det speciella ändamålet anvisat investeringsanslag. Samma förfarande

bör tillämpas beträffande här ifrågavarande båda anvisningar, vilka

ännu icke reglerats. Enär värdet av den förvärvade marken vid ammunitionsfabriken

i Karlstad numera bör redovisas under försvarets fabriksfond, får

jag i det följande återkomma till frågan om täckning av anvisning för detta

ändamål. I detta sammanhang får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands

dragonregementes skolskjutningsbana å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 56 000.

[2.] 11 d. Täckning av utgift för utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde.

Efter förslag av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition

anvisade riksdagen (skrivelse nr 72) ett reservationsanslag av 160 000

kronor för utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde. Genom brev

den 15 mars 1940 ställde Kungl. Majit anslaget till dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsstyrelses förfogande.

I skrivelse den 8 september 1945 har arméns fortifikationsförvaltning anfört,

att av nämnda anslag hade för ändamålet uttagits ett belopp av 122 604

kronor 70 öre från riksgäldskontoret. Kostnaderna för med utvidgningen förenade

markförvärv, som i sin helhet vore genomförda före utgången av budgetåret

1942/43, uppginge emellertid till 127 606 kronor 45 öre, varför rätteligen

detta belopp borde ha rekvirerats från riksgäldskontoret. Skillnadsbeloppet,

5 001 kronor 75 öre, balanserades i ämbetsverkets räkenskaper å

diversemedelskonto. Under åberopande av det anförda hemställde fortifikationsförvaltningen,

att ett täckningsanslag å sistnämnda belopp måtte ställas

till ämbetsverkets förfogande för reglerande av ifrågavarande balans.

Före- För tackande av ifrågavarande kostnad torde medel, i avrundat tal 5 100

draganden. kronor) böra äskas å tilläggsstat till innevarande års riksstat. Jämlikt grunderna

för avgränsning av försvarsutgifterna för femårsperioden 1942/47 ber

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 97

beloppet icke medräknas i den för armén för nämnda period fastställda kostnadsramen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen.

alt till Täckning av utgift för utvidgning av infanteriskjutskolans

övningsområde å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av................................ kronor 5 100.

C. Försvarets fabriksfond.

[3.] 9. Täckning av utgift för förvärv av mark vid ammunitionsfabriken

i Karlstad. Under hänvisning till vad jag i det föregående under punkt 1

anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgift för förvärv av mark vid ammunitionsfabriken

i Karlstad å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 20 300.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

n >A-u '' /''i1

; J ’

%

*• ,y ,\i. '' v

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

99

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets

handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 2. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. I skrivelse den 4 december 1945 har statens byggnadslånebyrå

hemställt om anvisande av ytterligare medel för innevarande budgetår

till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. Byggnadslånebyrån — som erinrar om att å riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisats ett investeringsanslag av 50 miljoner kronor för ändamålet

-— anför till stöd för framställningen i huvudsak följande.

Efterfrågan på bostadsanskaffningslån har under den hittills gångna delen

av budgetåret varit större än under något tidigare budgetår. Till belysning av

ifrågavarande stegring må framhållas, att till byrån under tiden 1 juli—26

november 1945 inkommo 1 407 ansökningar örn bostadsanskaffningslån för

ny- eller ombyggnad av egnahem, medan antalet under månaderna juli—

november åren 1943 och 1944 inkomna sådana ansökningar utgjorde 782

respektive 1 174. Antalet inkomna ansökningar örn bostadsanskaffningslån

avseende hyreshus uppgick under samma tid innevarande år till 18 samt

under månaderna juli—november vartdera av åren 1943 och 1944 till 28.

Det sammanlagda antalet inkomna ansökningar örn boHadsanskaffningslån

avseende såväl egnahem som hyreshus under perioden juli—november ut
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

gjorde sålunda åren 1943 och 1944 810 respektive 1 202 samt under tiden 1

juli—26 november 1945 1 425. Det antal hyreslägenheter, beträffande vilka

lån och/eller bidrag sökts under samma perioder angivna år, uppgick till 172,

377 och 56. Det till hyreslägenheter hänförliga behovet av lånemedel är

emellertid, relativt sett, av underordnad betydelse; i detta sammanhang må

särskilt framhållas, att vid nyproduktion av hyreslägenheter i Stockholm

finansieringen regelmässigt ordnas utan bostadsanskaffningslån.

Byggnadslånebyrån har under tiden 1 juli—30 november 1945 beviljat

bostadsanskaffningslån med ett sammanlagt belopp av omkring 32 miljoner

kronor samt tilläggslån med cirka 3 miljoner kronor. Det antal lägenheter,

som omfattades av lån- och bidragsgivningen under nämnda tid, uppgick till

2 489, varav 2 138 utgjorde lägenheter i egnahem. Det totala antalet för

mindre bemedlade, bamrika familjer avsedda lägenheter, beträffande vilka

lån och/eller familjebidrag beviljats till och med den 30 november 1945,

uppgick till 22 577, varav 9 733 utgjorde hyreslägenheter och 12 844 lägenheter

i egnahem.

Vid ingången av december 1945 befintlig medelsreservation för bostadsanskaffningslån

uppgick till i runt tal 18 miljoner kronor.

Nämnda reservation av medel för utlämnande av bostadsanskaffningslån

beräknas icke förslå till att upprätthålla låneverksamheten längre än till

slutet av februari 1946. De låneansökningar, som därefter inkomma under

återstoden av innevarande budgetår, skulle vid dylikt förhållande få balanseras

över till nästkommande budgetår.

Uppkomsten av en balans av sagda omfattning skulle medföra uppenbara

olägenheter ur såväl de lånesökandes som byråns synpunkt. Om det antages,

att medelsefterfrågan under tiden januari—juni 1946 blir av ungefär samma

storleksordning som för motsvarande tid 1945 — och någon anledning att

antaga en mindre medelsefterfrågan lärer icke föreligga —■ skulle balansen

vid nästkommande budgetårsskifte komma att avse bostadsanskaffningslån

till ett sammanlagt belopp av cirka 20 miljoner kronor. Därest proportionerna

mellan låneansökningar för egnahem och hyreslägenheter bli ungefär

oförändrade, skulle lånestoppet under månaderna mars—juni 1946 innebära,

att mer än 1 000 familjer komme att tvingas uppskjuta sina planer på

lösandet av sin bostadsfråga. Särskilt med hänsyn till ifrågavarade familjers

ekonomi och bostadsbehov måste, enbgt byggnadslånebyråns uppfattning, ett

så långt uppehåll i låneverksamheten te sig betänkligt. I detta läge har byggnadslånebyrån

icke ansett sig kunna underlåta att hos Kungl. Maj :t hemställa

örn framläggande av anslagsäskande å tilläggsstat i vad avser bostadsanskaffningslån.

Vid bedömande av det erforderliga beloppets storlek har byggnadslånebyrån

ansett det vara av stort värde, om medel kunde ställas till förfogande

i sådan omfattning, att ingen balans av ärenden förelåge vid innevarande

budgetårs utgång. Med hänsyn härtill bär byrån funnit sig icke kunna föreslå,

att det belopp, som må komma att äskas för bostadsanskaffningslån,

sättes lägre än till 20 miljoner kronor.

I enlighet härmed har byggnadslånebyrån hemställt, att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte till Lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer anvisas ett investeringsanslag av

20 miljoner kronor.

• Av byggnadslånebyråns framställning framgår, att den stora stegringen i

efterfrågan på bostadsanskaffningslån beräknas komma att medföra, att de

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

för dylika lån tillgängliga medlen äro förbrukade vid utgången av februari

månad 1946. Därest ytterligare medel ej anvisas för innevarande budgetår,

skulle således ett avbrott i långivningen behöva ske ända till dess det anslag

för denna verksamhet, som må komma att beviljas för budgetåret 1946/

47, blir disponibelt. Då emellertid i nuvarande läge på bostadsmarknaden

ett dylikt avbrott skulle få till följd, att en i de flesta fall trängande lösning

av bostadsfrågan för ifrågavarande befolkningskategori komme att ställas på

framtiden, förordar jag, att medel för ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår. Mot byggnadslånebyråns beräkning av det

ytterligare medelsbehovet, 20 miljoner kronor, har jag intet att erinra.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .......................... kronor 20 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. För ifrågavarande

ändamål har a riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisats ett investeringsanslag

av 150 miljoner kronor.

I skrivelse den 4 december 1945 har statens byggnadslånebgrå hemställt

om anvisande av ytterligare medel för innevarande budgetår till tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Byggnadslånebyrån erinrar därvid om

att byrån i skrivelse den 31 augusti 1945 med förslag till anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47 jämväl berört frågan örn medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål för det nu löpande budgetåret. Sålunda hade byrån uppskattat

behovet av tertiärlånemedel vid en produktion av 45 000 bostadslägenheter

i tätorterna under 1946 till drygt 175 miljoner kronor för budgetaret

1945/46. Därest den av Stockholms stad för år 1945 beslutade sekundärlånegivningen

för bostadsproduktion med Kungl. Maj:ts medgivande komme

till stånd och i oförändrad omfattning fullföljdes jämväl under år 1946, kunde

dock angivna belopp enligt byråns fortsatta uttalande reduceras med i runt

tal 25 miljoner kronor eller till 150 miljoner kronor, motsvarande vad som

för ändamålet anvisats för budgetåret. I detta sammanhang framhöll byrån

emellertid en omständighet, som ytterligare påverkade behovet av tertiärlånemedel

under budgetåret 1945/46, nämligen den höjning av lånestorleken vid

slutlig behandling av ärenden avseende flerfamiljshus, vilken föranleddes av

övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 27 april 1945 (nr 176) angående

ändring i vissa delar av tertiärlånekungörelsen. Därom anförde byrån i

huvudsak följande.

Den under juni och juli 1945 framträdande betydande ökningen av tertiärlånens

storlek vid låneärendenas slutliga behandling, uppgående till i runt

tal 25 procent, torde förklaras därav, att praktiskt taget samtliga sökande

opaginerad Kontrollera mot PDF

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

erhållit preliminärt lånebeslut före den tid, då kungörelsen nr 176/1945 trätt

i kraft. Det måste antagas, att låneärenden av dylik art fortfarande under

innevarande och en del av nästa budgetår komme att bli föremål för slutligt

beslut; sagda ärenden måste dock givetvis efterhand komma att omfatta

en allt mindre andel av samtliga för slutlig behandling inkommande låneärenden.

Det ställde sig svårt att uppskatta, vilken ökning i tertiärlånebehovet,

som kunde komma att föranledas av angivna förhållande, men det

vöre tydligt, att det belopp som för budgetåret 1945/46 anvisats^ för ändamålet

icke kunde, därest bostadsproduktionen för år 1946 uppnådde den avsedda

omfattningen, täcka hela medelsbehovet.

I anslutning till det anförda framhöll byggnadslånebyrån, att byrån hade

för avsikt att, då förhållandena kunde klarare överblickas, för Kungl. Majit

framlägga de förslag, som betingades av utvecklingen.

I byggnadslånebyråns nu föreliggande skrivelse den 4 december 1945 har

byrån i fråga om det slutligen beräknade medelsbehovet för tertiärlånegivningen

under innevarande budgetår anfört bland annat följande

Under den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1945/46 har byggnadslånebyrån

slutligt beviljat tertiärlån till flerfamiljshus med sammanlagt

34,3 miljoner kronor, varav 7.4 miljoner kronor avse den lånehöjning, som

betingas av övergångsbestämmelserna till kungörelsen nr 176/1945. Med ledning

härav anser sig byrån böra uppskatta den av angivna skäl föranledda

ökningen i medelsbehovet under hela budgetåret 1945/46 till 20 miljoner kronor.

Om sagda belopp lägges till den summa av 175 miljoner kronor, som

enligt byråns i skrivelsen den 31 augusti 1945 gjorda beräkningar motsvarar

behovet av tertiärlånemedel för budgetåret 1945/46 — förutsatt att därvid

bortsåges från verkningarna av den från Stockholms stads sida beslutade sekundärlånegivningen

— skulle således förvarande medelsbehov utgöra (20 +

175) 195 miljoner kronor. Från sistnämnda belopp torde emellertid böra

dragas dels summan av de beviljade tertiärlån, beträffande vilka under budgetåret

1945/46 anmäles, att de icke komma att tagas i anspråk för sitt ändamål,

dels ock det belopp, som motsvarar den av Stockholms stads sekundärlånegivning

betingade behovsminskningen. Med ledning av erfarenheterna

under tiden juli—oktober 1945 uppskattar byrån förstnämnda summa

till 10 miljoner kronor. Beträffande Stockholms stads nämnda låneverksamhet

synes det — förutsatt att Kungl. Maj:ts medgivande för staden till upplåning

av de för verksamhetens bedrivande erforderliga medlen erhålles^—

kunna antagas, att den under budgetåret 1945/46 skall medföra en nedgång

i tertiärlånebehovet med 10 miljoner kronor. Byggnadslånebyrån anser sig

i enlighet härmed kunna uppskatta sagda behov till [195— (10 + 10)] 175

miljoner kronor.

På grund härav och då det för innevarande budgetår till tertiärlån anvisade

anslaget uppgår till 150 miljoner kronor, synes en ytterligare medelsanvisning

för ändamålet av 25 miljoner kronor erforderlig för att säkerställa

fullföljandet av låneverksamheten fram till den 1 juli 1946.

I enlighet härmed har byggnadslånebyrån hemställt att å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

anvisas ett investeringsanslag av 25 miljoner kronor.

Av vad statens byggnadslånebyrå anfört synes mig framgå, alt för budgetåret

1945/46 ytterligare medel böra anvisas till tertiärlån till viss bostads
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

byggnadsverksamhet i syfte att säkerställa fullföljandet av denna låneverksamhet

intill budgetårets utgång. Mot byråns utgångspunkter för beräknandet

av föreliggande medelsbehov finner jag ej anledning till erinran.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/16 anvisa ett

investeringsanslag av ................ kronor 25 000 000.

[3.] 6 a. Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda. De

blindas förening u. p. a. och Stockholms blindförening u. p. a. —• av vilka

föreningar den förstnämnda utgör en riksorganisation av Sveriges blinda

med lokalavdelningar inom länen och den sistnämnda riksorganisationens

lokalavdelning i Stockholm — ha i en den 19 april 1945 dagtecknad skrift

gjort framställning om statsanslag med 500 000 kronor för uppförande å

tomterna nr 34 och 35 inom kvarteret Monumentet vid Gotlandsgatan i

Stockholm av en byggnad, inrymmande bostäder och verkstäder för blinda

jämte andra för föreningarnas verksamhet erforderliga lokaler.

Föreningarna lia till stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Föreningarnas verksamhet är nu förlagd till tre fastigheter vid Majorsgatan

i Stockholm, vilka samtliga ägas av de blindas förening. Förutom kontors-,

verkstads- och butikslokaler innehålla fastigheterna bostäder, som upplåtas

åt blinda mot lägsta möjliga hyra. Fastigheterna voro gamla redan då

föreningen för inemot fyrtio år sedan förvärvade dem och de kunna nu

icke längre tjäna sitt ändamål, enär såväl bostäder som verkstäder äro bristfälliga.

Vid en den 30 januari 1945 av vederbörande yrkesinspektris företagen

inspektion av arbetslokalerna har inspektrisen funnit dessa befinna sig

i sådant skick, att de ur arbetarskyddssynpunkt icke kunna godtagas. Verkställd

undersökning har vidare ådagalagt, att en ombyggnad eller modernisering

av fastigheterna icke är utförbar.

Med hänsyn till de rådande höga byggnadskostnaderna i förening med

den omständigheten, att de hyror, som de blinda med sina knappa inkomster

äro i stånd att erlägga, icke kunna förränta ett i en nybyggnad investerat

kapital, kräver emellertid det förslag till nybyggnad, som i rådande läge

framkommit, för sitt genomförande ekonomisk medverkan från det allmännas

sida. Förutom framställningen om statsbidrag föreligger därför från

föreningarnas sida framställning till Stockholms stad örn dels ett anslag å

500 000 kronor för nybyggnadsföretaget, dels ock kostnadsfri upplåtelse av

den för ändamålet erforderliga tomtmarken.

Av de vid föreningarnas ifrågavarande framställning fogade skissritningarna

jämte kalkyl över byggnadsföretaget framgår, att den planerade byggnaden,

som avses uppförd i fyra våningar ovan två källarvåningar, skulle

inrymma dels i källarvåningarna lagerlokaler för uthyrning och för föreningarnas

eget bruk jämte för föreningsverksamhetens bedrivande erforderliga

verkstads-, kontors- och styrelselokaler ävensom samlingslokal för 220 personer

samt bibliotek, dels ock i övriga våningar 80 bostadslägenheter av typ

och storlek, som framgår av följande förteckning:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

8 st. om 2 rum och kök, matvrå, hall, badrum............ (64,5—65 kvm.)

12 » » » » » » » » » ............ (48 kvm.)

8 » » 1 » » » » , alkov, hall, badrum...... (44,5—45 kvm.)

4 » > 1 » » » » » , badrum........... (37 kvm.)

32 > » 1 > » » » , badrum ................ (30—31,5 kvm.)

2 » enkelrum med kokvrå, alkov, badrum................ (27,5 kvm.)

12 » » » » » » ................ (25 kvm.)

2 » » kokskåp, duschrum................... (21 kvm.)

Genomsnittsyta per lägenhet 37,4 kvm.

Enligt den upprättade kostnadskalkylen över byggnadsföretaget, vari förutsatts

att tomtmarken upplåtes med tomträtt utan avgäld, har byggnadskostnaden

beräknats till 1 920 000 kronor på basis av 1945 års priser.

Med utgångspunkt från denna siffra har uppgjorts följande räntabilitetskalkyl.

Utgifter:

1. Låneräntor:

Kassalån kronor 620 000 å 3,1 °/o...... kronor 19 220

Föreningarnas egna fondmedel kronor

300 000 å 3,0 % .................. » 9 000

Subventionslån av staten kronor 500 000

räntefritt ........................ » —

Subventionslån av Stockholms stad kronor

500 000 räntefritt .............. » — kronor 28 220

2. Årliga normala omkostnader ........................ » 46 820

3. Skatter ............................................ » 8 660

4. Årlig avskrivning, 0,6 % å kronor 1 920 000 .......... » 11500

Summa kronor 95 200.

Å kalkylens inkomstsida räknas med en årsomkostnaderna motsvarande

hyresinkomst eller 95 200 kronor, varav 14 200 kronor belöpa å lagerlokalerna,

29 400 kronor å bibliotek, samlingssal, verkstads-, kontors- och styrelselokaler

samt återstoden eller 51 600 kronor å bostadslägenheterna. Vad

de sistnämnda särskilt angår, avses hyrorna komma att efter storleksgraden

inom respektive lägenhetstyp uppgå till, för enkelrummen 400, 480 och 500

kronor, för enrumslägenhetema 520, 600, 720 och 760 kronor samt för tvårumslägenheterna

800 och 1 040 kronor. Medelhyran per kvm. blir med de

sålunda kalkylerade hyrorna 17 kronor 25 öre. Hyresbeloppen motsvara i

huvudsak de hyror, vilka av de blinda erläggas i de blindas förenings nuvarande

fastigheter. Dessa hyror uppgivas nämligen variera mellan 400 och

1 200 kronor.

Vad angår föreningarnas berörda framställning till Stockholms

stad har denna bifallits av stadsfullmäktige.

I tjänsteutlåtande den 12 maj 1945 över framställningen fann Stockholms

stads kammarkontor ej anledning till erinran mot den föreslagna kostnads
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

105

kalkylen, därvid kontoret bland annat framhöll, att de för bostadslägenheterna

föreslagna hyresbeloppen ur allmän hyresmarknadssynpunkt vore

att anse sorn låga och i ungefärlig nivå med de hyror, som av de blinda erlades

i de blindas förenings nuvarande fastigheter. Med tanke på de blindas

i allmänhet låga inkomststandard vore det enligt kontorets mening särskilt

angeläget, att hyrorna för bostäderna i den föreslagna fastigheten icke överstege

de hyror, som utginge i de nuvarande fastigheterna. Med hänsyn härtill

och då högre bidrag från statsmakternas sida än det begärda icke kunde

påräknas, tillstyrkte kontoret såväl det begärda bidraget å 500 000 kronor

som den begärda kostnadsfria tomtupplåtelsen, trots att ett bidrag av denna

storleksordning måste framkalla viss tveksamhet. Då tomtupplåtelserna av

stadens fastighetskontor värderats till 300 000 kronor, skulle nämligen stadens

bidrag komma att uppgå till 800 000 kronor, motsvarande 36 % av

fastighetskostnaderna. Som förutsättning för stadens medverkan borde enligt

kontoret gälla, att staten bidroge med ett belopp av 500 000 kronor samt

att bostäderna företrädesvis upplätes åt blinda med hemortsrätt i Stockholm.

Vidare borde byggnaden uppföras och förvaltas av en särskild, av staden och

blindföreningama bildad stiftelse, vars styrelse förslagsvis borde bestå av

fem ledamöter och lämpligt antal suppleanter. Med hänsyn till det betydande

ekonomiska engagement från stadens sida som föreslagits, syntes staden

böra förbehålla sig rätt att utse minst tre styrelseledamöter och en revisor,

av vilka drätselnämnden borde utse en ledamot samt revisorn.

Stockholms stadsfullmäktige beslöto vid sammanträde den 18 juni 1945

att på förenämnda villkor dels bevilja fattigvårdsnämnden ett anslag å

500 000 kronor ur den bostadssociala fond, som av drätselnämnden föreslagits

skola uppläggas av uppkommande överskott på byggnadskreditivverksamheten,

att för uppförande av ifrågavarande byggnad tillhandahållas en av

staden och blindföreningarna för ändamålet bildad stiftelse, dels medgiva

kostnadsfri upplåtelse till stiftelsen av de för byggnaden avsedda tomterna

nr 34 och 35 i kvarteret Monumentet samt att bereda fastighetsnämnden

ersättning därför genom uppförande av anslag å fattigvårdsnämndens stat,

dels ock bemyndiga drätselnämnden att tillhandahålla stiftelsen för byggnadens

uppförande erforderligt byggnadskreditiv.

Det må anmärkas, att stadsfullmäktiges beslut vunnit laga kraft ävensom

att Kungl. Majit genom beslut den 23 november 1945 fastställt ett av stadsfullmäktige

den 18 juni 1945 antaget reglemente för den särskilda fond för

bostadssocial subvention, varur stadens berörda bidrag avses skola utgå.

Över föreningarnas framställning örn statsbidrag lill byggnadsföretaget

ha utlåtanden avgivits av pensionsstyrelsen, statens byggnadslånebyrå

och statskontoret.

Pensionsstyrelsen anför inledningsvis följande.

Enligt förordningen den 20 april 1934 örn blindhetsersättning utgår, med

vissa undantag, blindhetsersättning med ett fast belopp av 500 kronor om

året till envar svensk medborgare över 16 år, som saknar synförmåga eller

vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt ali han saknar

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ledsyn. Därjämte utbetalas för närvarande dyrtidstillägg och provisorisk

förstärkning å blindhetsersättningen med ett sammanlagt belopp för innevarande

budgetår av 316 kronor. De nämnda förmånerna utgå således för

närvarande med tillhopa 816 kronor örn året. Antalet personer, vilka åtnjuta

blindhetsersättning, uppgår för närvarande till omkring 3 200. Av

dessa personer torde omkring 900 därjämte uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd.

Antalet i Stockholm bosatta blinda personer torde utgöra

omkring 600.

Trots de icke obetydliga statliga bidrag, som sålunda utbetalas till blinda

personer, torde likväl många av dem för sin utkomst nödgas anlita hjälp av

enskilda personer eller organisationer. Det är tydligt, att de i de större städerna

boende blinda hava särskilda svårigheter att finna sin utkomst. De

höga hyrorna för bostäder i storstäderna medföra att blindhetsersättningen

och därå utgående tillägg ofta äro otillräckliga för även en enkel livsföring.

Strävandena att skaffa de blinda tidsenliga bostäder och verkstadslokaler

i fastighet med lägre hyra än i allmänna marknaden synas därför värda att

understödjas. 1 "

Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen inhämtat, att de fastigheter, som

de blindas förening ägde vid Majorsgatan i Stockholm, endast inrymde 34

bostadslägenheter. Den planerade byggnaden vid Gotlandsgatan skulle däremot

innehålla 80 lägenheter. Därigenom skulle ett icke obetydligt ökat antal

blinda personer kunna erhålla bostäder och verkstadslokaler i nybyggnaden

mot en hyra, som avsevärt skulle understiga den i allmänna marknaden vanliga.

Då det syntes vara av stort värde för de blinda i Stockholm, att byggnadsföretaget

komme till utförande, ville styrelsen tillstyrka, att bidrag av

statsmedel lämnades för detta ändamål.

Statens byggnadslånebyrå vitsordar behovet för de blinda i Stockholm av

att få tillgång till lägenheter, som kunde upplåtas mot lägre hyror än de å

marknaden förekommande. Vad pensionsstyrelsen anfört i fråga arn de blindas

svårigheter att trots förekomsten av statliga blindhetsersättningar finna

sin utkomst måste i särskilt hög grad gälla Stockholm med dess abnormt

höga hyresnivå.

Byggnadslånebyrån anför vidare, att byrån granskat den vid föreningarnas

framställning fogade kostnadskalkylen, därvid byrån — enligt vad en

inom byråns tertiärlåneavdelning upprättad och vid byråns utlåtande fogad

promemoria utvisade — kommit till resultat, som nära överensstämde med

de i den nämnda kalkylen gjorda beräkningarna.

Beträffande föreningarnas kapitaltillskott till byggnadsföretagets finansiering

anmäler byrån sig ha inhämtat följande. Fastigheterna vid Majorsgatan

vore för närvarande åsätta ett taxeringsvärde av tillhopa 505 000 kronor.

Summan av i fastigheterna intecknad gäld samt sådana investerade fondmedel,

vars avkastning avses för speciella blindvårdsändamål såsom sjukvård

m. m., uppginge till något mer än 400 000 kronor, varför alltså ett belopp

av i runt tal 105 000 kronor kunde antagas utgöra vad de blindas förening

komme att fritt disponera efter försäljning av fastigheterna. Av det kapital

å 300 000 kronor, som de båda föreningarna vore beredda investera i nybyggnaden,

tillsköte de blindas förening 100 000 kronor — motsvarande

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

107

ungefär hela den behållning som föreningen kunde förväntas erhålla vid

försäljning av fastigheterna på Majorsgatan -— medan Stockholms blindförening

svarade för återstoden, 200 000 kronor.

Det kunde givetvis tänkas — fortsätter byrån — att invändningar restes

mot att staten subventionerade ett företag, som vore avsett att i allt väsentligt

bli till gagn för de blinda inom en viss ort. I händelse av bifall till den

föreliggande framställningen måste det vidare antagas, att från andra orter

liknande framställningar komme att göras, vilka i så fall knappast kunde

avvisas. Då emellertid mycket betydande subventioner till det planerade företaget

lämnades av Stockholms stad och då vidare de båda föreningarna

tydligen bidroge efter måttet av sin förmåga, ansåge byrån, med hänsyn till

de synpunkter som inledningsvis anförts, det vara skäligt, att jämväl staten

stödde byggnadsprojektet. Därest statsbidrag i den begärda omfattningen

lämnades, syntes det emellertid naturligt, att staten i någon form finge utöva

kontroll över byggnadsföretaget samt över fastighetens finansiering. En

dylik kontroll syntes kunna anförtros byggnadslånebyrån.

Under åberopande av det anförda har byggnadslånebyrån tillstyrkt bifall

till framställningen.

Statskontoret förklarar sig hysa tveksamhet mot lämpligheten av ett bifall

till föreningarnas framställning och anför i detta avseende följande.

Statskontoret vill i anledning av framställningen erinra, att staten — såsom

framgår av pensionsstyrelsens utlåtande — redan nu i betydande utsträckning

lämnar bidrag till de blinda. Förutom blindhetsersättning utbetalas

å denna för närvarande dyrtidstillägg och provisorisk förstärkning.

Vid sidan av dessa förmåner utgå i många fall tilläggspension eller invalidunderstöd.

Dessutom lämnas avsevärda årliga bidrag till de blindas föreningsverksamhet

och till driften av centraldepån för blindas arbeten. Sammanlagda

beloppet av de å riksstaten för innevarande budgetår för blindvård

anvisade anslagen utgör 2 780 000 kronor.

Redan i betraktande av det avsevärda ekonomiska stöd, som från statsmakternas

sida för närvarande lämnas de blinda, vill det förefalla statskontoret

tveksamt, huruvida staten även bör medverka till att bereda dessa

de särskilda förmåner, som här avses. Denna ämbetsverkets tvekan torde

vara så mycket mera befogad, som den planerade nybyggnaden endast avser

att gagna blindvården inom en viss del av landet, och det ifrågasatta bidraget

följaktligen torde medföra konsekvenser beträffande landel i övrigt.

Därest sociala eller humanitära skäl skulle anses tala för att staten i någon

form underlättar anskaffandet av billiga och tidsenliga bostäder och

arbetslokaler för de blinda, vill det förefalla statskontoret, som örn detta

spörsmål — innan beslut fattas i föreliggande ärende -—• borde göras till

föremål för ett övervägande i bela dess vidd. Härvid synes bland annat böra

undersökas, örn icke statens medverkan till lösandet av de blindas bostadsfråga

lämpligen kunde ske i anslutning till de grunder, som gälla i fråga

om bidrag för inrättande av pensionsärshem.

I varje fall — anför statskontoret fortsättningsvis — syntes vid el t tillmötesgående

av framställningen statens understöd böra givas formen av ett

räntefritt lån. förbundet med villkoret att detsamma skall återbetalas örn

verksamheten icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. Vidare borde krävas,

att såsom säkerhet för lånet lämnades inteckning i fastigheten, motsva
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

rande lånebeloppet, med förmånsrätt näst efter inteckningar till säkerhet för

bottenlånet, samt att de slutliga kostnadsberäkningarna och ritningarna för

arbetena för fastställelse underställdes statlig myndighet, förslagsvis statens

byggnadslånebyrå. För lånet erforderliga medel torde av riksdagen böra anvisas

under fonden för låneunderstöd.

Trots de åtgärder av skilda slag — främst i form av blindhetsersältning

jämte dyrtidstillägg och provisorisk förstärkning — som från statsmakternas

sida vidtagits för att bispringa de blinda i deras förvärvsverksamhet,

kämpa de blinda i regel med stora ekonomiska svårigheter. Deras av lytet

begränsade arbetsförmåga hänvisar dem företrädesvis till vissa hävdvunna

hantverksgrenar -—- de s. k. blindyrkena — vilka äro starkt hotade av den

fortskridande industrialiseringen. Det ligger också i sakens natur, att den

blinde hantverkaren har vida mindre möjligheter än den seende att kunna

hävda sig i konkurrensen med fabriksproduktionen inom vederbörande yrkesområde.

Uppenbart är vidare, att de blindas svårigheter att finna sin utkomst

måste — bland annat med hänsyn till att blindhetsersättningen icke

är dyrortsgraderad —• göra sig särskilt starkt gällande i de större städerna

med deras högre levnadskostnader och hyresnivå. Framförallt på sådana orter

måste en oproportionerligt stor del av den blindes inkomst åtgå till utgifter

för bostaden och detta trots att ifrågavarande samhällsmedborgare

ofta äro hänvisade till bostäder av låg kvalitet. Det sist sagda gäller givetvis

i första hand Stockholm med dess höga hyresnivå.

Antalet i Stockholm för närvarande bosatta blinda personer torde utgöra

omkring 600. I de blindas förenings nuvarande fastigheter i Stockholm upplåtas

34 bostadslägenheter på fördelaktiga hyresvillkor till blinda. Såsom av

den i det föregående lämnade redogörelsen framgår befinna sig emellertid dessa

fastigheter i sådant skick, att de icke längre kunna lämpligen användas för

sitt ändamål. I detta läge lia de blindas förening och dess lokalavdelning för

Stockholm — Stockholms blindförening — planerat uppförandet av en större

fastighet vid Gotlandsgatan på Södermalm i Stockholm, vilken, förutom lager-,

verkstads-, kontors- och styrelselokaler jämte samlingssal och bibliotek, skulle

inrymma 80 för blinda avsedda bostadslägenheter i olika storlekar av modern

standard. För finansierande av byggnadsprojektet, vilket jämlikt föreliggande,

av såväl Stockholms stad som statens byggnadslånebyrå godkänd

kostnadskalkyl beräknats komma att, under förutsättning av fri tomtupplåtelse,

draga en kostnad av 1 920 000 kronor, äro föreningarna beredda att

upplåna ett bottenkapital av 620 000 kronor i allmänna marknaden samt

att för egen del av tillgängliga fondmedel tillskjuta ett sammanlagt kapital

av 300 000 kronor. I övrigt hava Stockholms stadsfullmäktige genom beslut

den 18 juni 1945 förklarat sig villiga att för ändamålet anslå ett bidragsbelopp

av 500 000 kronor och ställa kostnadsfri tomtmark till förfogande, dock

under villkor, bland annat, att jämväl statsverket stöder byggnadsföretaget

med ett bidrag å 500 000 kronor.

Vid mitt ställningstagande till frågan om statens medverkan finner jag,

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

109

att sökandeföreningarna med deras begränsade ekonomiska resurser endast

genom kommunalt och statligt stöd i av föreningarna beräknad omfattning

kunna genomföra byggnadsplanerna på en så gynnsam räntabilitetsbasis, att

hyressättningen i de planerade bostadslägenheterna kan hållas på så låg

nivå, att den någorlunda motsvarar de blindas inkomststandard. Ett bifall

till framställningen skulle innebära, att sökandeföreningarna skulle kunna

i väsentligt ökad omfattning bereda blinda personer förmånen av tidsenliga

bostäder mot hyra, som avsevärt skulle understiga den på den allmänna

marknaden nu förekommande. Ett sådant resultat framstår ur allmänna

synpunkter som eftersträvansvärt. Men därjämte anmäla sig sådana fördelar

med byggnadsföretagets genomförande som att nya lokaler, motsvarande

arbetarskyddets krav, tillföras de blinda förvärvsarbetarna i Stockholm samt

att de blindas förening i sin allmänna blindvårdsverksamhet får tillgång till

mera ändamålsenliga lokaler för administrations- och andra ändamål än

dem som nu stå till buds.

Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att staten medverkar till förelagets

utförande genom att för ändamålet lämna ett engångsbidrag med begärda

500 000 kronor. Beloppet torde i form av räntefritt lån utan amorteringsskyldighet

tillhandahållas den stiftelse, som enligt handlingarna avses bildad

av staden och sökandeföreningarna. Vid lånet bör knytas det villkoret, att

lånet skall återbetalas, om verksamheten icke upprätthålles på tillfredsställande

sätt. För lånets utbetalande bör krävas, att såsom säkerhet för lånet

lämnas inteckning i fastigheten, att de slutliga kostnadsberäkningarna och

ritningarna för byggnadsarbetena underställas statens byggnadslånebyrå för

granskning och godkännande samt att för stiftelsen må föreskrivas skyldighet

att underkasta sig den tillsyn över byggnadsföretagets utförande, som

byggnadslånebyrån finner erforderlig.

För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

böra anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Anslaget bör

upptagas under rubriken Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad

för blinda och anvisas under fonden för låneunderstöd.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå

riksdagen,

att till Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för

blinda å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Olov Örtengren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.qii

t if- tibast* i’V''>iiv ■

* ’ 1 '''' I r , •'' i 1! i /!

i !''•.< i''.’A

. i >

-.V-.; 1 • <:••*.) H

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet [Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 11 a. Förvärv av billinjer. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag

under postverkets fond till förvärv av billinjer (kapitalbudgeten: bil. 5,

punkten 13) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av billinjer å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av.......................... kronor 300 000.

B. Telegrafverket.

[2.] 21. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mcllanortsledningar.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (kapitalbudgeten:

bil. 4, punkten 30) anvisade 1945 års riksdag till nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1945/

46 ett investeringsanslag av 33 300 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

I skrivelse den 27 september 1945 erinrar telegrafstyrelsen om att styrelsen

i skrivelse den 3 oktober 1944 hemställde om ett anslag av 38 300 000 kronor

till ifrågavarande ändamål. Därvid bade styrelsen beräknat den del av

anslaget, som vöre avsedd att täcka kostnaderna för nya abonnentanläggningar,

till 20 000 000 kronor, varvid styrelsen utgått från den förutsättningen,

att ökningen av antalet uppsatta telefonapparater under år 1945 skulle

bli 65 000. Det av riksdagen anvisade anslaget motsvarade en ökning av apparatantalet

med omkring 50 000, och av det totala anslaget — 33 300 000 kronor

— beräknades 15 000 000 kronor falla på denna apparatökning, ökningen

under år 1945 kunde emellertid numera förutses uppgå till omkring

70 000 apparater, och kostnaden för nya abonnentanläggningar komme således

att stiga till omkring 20 000 000 kronor eller 5 000 000 kronor mera än

det av riksdagen anvisade anslaget. Det vore därför .nödvändigt med ett tillläggsanslag

å sistnämnda belopp.

Telegrafstyrelsen hemställer sålunda, att å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1945/46 för angivna ändamål måtte anvisas ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

Vid behandling av ifrågavarande anslagsbehov i 1945 års statsverksproposition

ansågs en begränsning av det äskade anslaget böra ske med förslagsvis

5 000 000 kronor, detta med hänsyn till svårigheterna att överblicka hur

abonnentantalet komme att öka. Därvid förutsattes, att erforderlig anslagsförstärkning

finge äskas å tilläggsstat, därest den fortsatta utvecklingen av

telegrafverkets rörelse det skulle påkalla och materialläget befunnes vara sådant,

att det tilläte ett tillgodoseende av de föreliggande behoven.

Telegrafstyrelsens nyss återgivna framställning utvisar, att vad rörelsens

utveckling beträffar de sålunda angivna förutsättningarna för en anslagsförstärkning

nu äro för handen. Jag finner mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens

hemställan örn ett tilläggsanslag av 5 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanart sledning ar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 5 000 000.

D. Statens vattenfallsverk.

[3.] 2. Kraftstation vid Forsmoforsen. Under åberopande av vad jag

tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan

örn anslag till kraftstation vid Forsmoforsen (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten

97) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Forsmoforsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 2 000 000.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

[4.] 3. Kraftstation vid Höllcforsen. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om

anslag till kraftstation vid Hölleforsen (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 98)

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Hölleforsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 3 000 000.

[5.] 8. Distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag

anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag till förevarande

ändamål för nästa budgetår (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 103)

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 2 500 000.

II. Luftfartsfonden.

[6.J 6. Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport. Enligt bolagsordningen

för aktiebolaget Aerotransport skall bolagets aktiekapital utgöra lägst

3 000 000 kronor och högst 9 000 000 kronor. Varje aktie skall lyda å nominellt

100 kronor, och aktierna skola utgöras av två slag, aktier av serien A

och aktier av serien B. Aktier av sistnämnda slag kunna utgivas till belopp

av högst 584 000 kronor. Mellan de båda grupperna aktieägare förefinnes

viss skillnad i fråga örn rätten att utse styrelseledamöter och revisorer, medan

aktierna av de båda serierna i övrigt äro sinsemellan likaberättigade. Vid

ökning av aktiekapitalet medelst teckning mot penningar hava A-aktieägarna

företrädesrätt framför B-aktieägarna att teckna nya A-aktier och B-aktieägarna

företrädesrätt framför A-aktieägarna att teckna nya B-aktier. I bolagsordningen

är vidare föreskrivet, att bestämmelserna i densamma icke må

ändras utan tillstånd av Kungl. Maj:t.

Det hittills tecknade aktiekapitalet, vilket är till fullo inbetalt, uppgår till

3 084 000 kronor, varav 2 500 000 kronor i A-aktier och 584 000 kronor i

B-aktier. B-aktierna hava sålunda utgivits lill det högsta belopp, som enligt

bestämmelserna i bolagsordningen må förekomma. Samtliga A-aktier

ägas av svenska staten, medan B-aktierna ägas lill ett belopp av 354 000 kronor

av svenska staten och till övrig del av svenska företag och enskilda

personer.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 16 augusti 1945 har aktiebolaget Aerotransport anfört, att

bolaget för såväl den trafik, som bolaget redan bedreve, som den trafik, som

planerades att igångsättas inom de närmaste åren, nödgats ikläda sig och

även framdeles måste ikläda sig betydande ekonomiska engagemang för anskaffande

av erforderlig materiel. Emellertid vore bolagets kapitaltillgångar

härför otillräckliga, i vilket hänseende bolaget hänvisade till följande, per

den 31 december 1944 fastställda

Balansräkning.

Tillgångar

I. Anläggningar för lufttrafik

Flygplan (3 st. Douglas DC 3 jämte 5 st. Ju 52 och

1 st. F. XII) ................................ kronor 75 006

Kontrakterade flygplan (3 st. Douglas DC 4) ...... » 4 095 000

Motorer ...................................... * 3(50 054

Propellrar .................................... * 01

Radiostationer, instrument och hjälpapparater .... » 487 014

Inventarier .................................... * 336 563

Bilar, bussar och traktorer ...................... » 32 500

Byggnader:

Hangar I Bromma (Byggnadsår 1942; byggnadsvärde

kr. 3 800 000) ........................ * 2 3o2 000

Hangar II Bromma (Byggnadsår 1944; byggnadsvärde

kr. 2 800 000) ........................ * 2 416 000

Övriga byggnader ............................ »__37 509

Summa I kronor 10 411 707.

II. Förråd

Reservdelar .................................. kronor 583 867

Bränsle och olja (ca 7,3 milj. 1 bensin och 150 000

1 olja) ...................................... * 2 290 817

Bensin och olja som beställts och är under transport

(7 milj. 1 bensin och 144 000 1 olja) ............ » 1 300 000

Ved till nya verkstadsbyggnaden ...... *_109 219

Summa II kronor 4 283 903.

III. Fordringar

Diverse personer ................... kronor 2 966 346

Summa lil kronor 2 966 346.

IV. Banker och kassa

Depositions-, kapital- och checkräkning .......... kronor 584 054

Försvarsobligationer och aktier....... *_310 000

Summa IV kronor 894 054.

Tillgångar, summa kronor 18 556 010.

Skulder

I. Eget kapital

Aktiekapital .................................. kronor 3 084 000

Reservfond .................................... * 128 432

Försäkringsfond .............................. * 253 696

Dispositionsfond .............................. * 000

Balanserade vinstmedel .............. »_20 435

Summa I kronor 3 546 563.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts propositioii nr 2.

115

II. Skulder

Diverse personer .............................. kronor

Douglasfabrikerna för 3 st. kontrakterade Douglas

DC 4 flygplan .............................. »

Inteckningslån:

I Thule för hangar I ......... 1 530 000

I Thule för hangar II......... 1 200 000 2 730 000

I luf tfartslånef onden för hangar I 918 000

I luftfartslånef onden för hangar II 660 000 1 578 000 ,

Växelskulder .................................. »

Summa II kronor 14 870 559

HL Vinst ____Summa III kronor_138 888

Skulder, summa kronor 18 556 010

3 425 559

5 187 000

4 308 000

1 950 000

Av balansräkningen framginge, framhåller bolaget, att bolagets ställning

tack vare kraftiga avskrivningar i konsolideringssyfte — speciellt under de

senaste åren — vore mycket god. Skulderna vore visserligen avsevärda, men

desamma motsvarades av säkra tillgångar, till största delen upptagna till låga

värden. Mot de enligt balansräkningen till 14 870 559 kronor upptagna skulderna

funnes följande, lätt realiserbara tillgångar:

Bränsle och olja i lager..............................

Bränsle under transport .................

Ved .......................................

Kortfristiga fordringar ..............................

Banktillgodohavanden (584 054) samt försvarsobligationerna

(300 000) äro oundgängligen nödvändiga såsom rörelsekapital

resp. tulldepositioner.

kronor 2 290 817

» 1 300 000

» 109 219

» 2 966 346

Lätt realiserbara tillgångar, summa kronor 6 666 382.

Återstående nettoskulder, summa kronor 8 204 177.

Under år 1945 planerades, meddelar bolaget, inköp av flygmateriel m. m.

till ett sammanlagt belopp av 9 750 000 kronor. Härav framginge, att angivna

»nettoskulder» tillsammans med nämnda belopp å 9 750 000 kronor komme

att uppgå till en sammanlagd skuldsumma av ca 18 000 000 kronor. Av detta

belopp vore omkring 4 300 000 kronor bundna hos Livförsäkrings-aktiebolaget

Thule och hos luftfartslånefonden. Av återstoden, omkring 13 700 000

kronor, beräknade bolaget kunna amortera 6 000 000 kronor på fem år, och

heloppet avsages att upplanas hos luftfartslånefonden. Härutöver erforderligt

belopp, cirka 8 000 000 kronor, ansåge bolaget böra täckas genom en ökning

av aktiekapitalet.

I anslutning härtill meddelar bolaget följande.

Efter förslag, framlagt å 1945 års ordinarie bolagsstämma den 4 juni 1945,

därvid samtliga aktieägare voro representerade, beslöts enhälligt, att § 4 i

bolagsordningen ■ ■ under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande —

skulle ändras därhän, att bolagets aktiekapital skulle utgöra lägst 10 000 000

kronor oell högst 30 000 000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vidare beslöts, likaså enhälligt, att — under förutsättning dels att nämnda

ändring av bolagsordningen bleve vederbörligen godkänd och registrerad,

dels ock att Kungl. Majit och kronan forbonde sig teckna hela det till teckning

utbjudna aktiekapitalet —- bolagets aktiekapital skulle ökas från

3 084 000 kronor med 8 000 000 kronor till 11 084 000 kronor genom utgivande

av 80 000 stycken nya A-aktier å vardera nominellt 100 kronor. För

de nya aktierna, vilka alla, enligt bolagsstämmans beslut, skola gälla med

sinsemellan lika rätt, fastställdes följande villkor:

att den företrädesrätt till teckning av de nya aktierna, som tillkomme Aaktieägarna

enligt bestämmelserna i bolagsordningen § 7, skulle begagnas

inom åtta månader från det beslutet om ökningen av aktiekapitalet vederbörligen

kungjorts,

att de nya aktierna skulle betalas med nominella beloppet kontant,

att betalning för tecknade aktier skulle vara fullgjord senast den 1 juni

1946,

att de nya aktierna skulle medföra delaktighet i bolagets vinst från och

med räkenskapsåret 1946,

att överteckning ej finge ske

samt att föreskriven stämpel å de nya aktierna skulle gäldas av tecknaren.

Under åberopande av vad bolaget sålunda anfört har bolaget hemställt, att

Kungl. Majit måtte dels godkänna den av bolagsstämman beslutade ändringen

av § 4 i bolagsordningen, dels ock vidtaga erforderliga åtgärder för

teckning och inbetalning av det nya aktiekapitalet, 8 000 000 kronor.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret

den 30 augusti, luftfartsstyrelsen den 1 oktober, riksräkenskapsverket

den 2 oktober och statskontoret den 5 oktober 1945, varjämte generalpoststyrelsen

den 2 september 1945 avgivit utlåtande i anledning av vad

villkoren för teckning av nya A-aktier i bolaget innehålla rörande stämpel

för aktierna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ej funnit anledning till erinran mot

bolagets framställning.

Enligt luftfartsstgrelsens mening förelåge för närvarande bristande balans

mellan bolagets aktiekapital och dess främmande kapital. Tillskottet av främmande

kapital borde emellertid, med hänsyn till att bolaget så gott som helt

ägdes av svenska staten, i huvudsak lämnas av denna. Det vore enligt styrelsens

mening uppenbart, att den kredit, som nu tillhandahållits av enskilda

kreditinstitut, kunnat lämnas i den utsträckning, som skett, därför att bolaget

ägdes av staten.

Luftfartsstyrelsen, som anser frågan om utökning av aktiebolaget Aerotransports

aktiekapital äga visst samband med förhållandet mellan detta

bolag och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, erinrar örn att sistnämnda

bolag ägdes av ett antal svenska företag och enskilda personer och

att bolagen sig emellan uppdelat trafiken genom ett särskilt avtal. Hela trafiken

sköttes emellertid av aktiebolaget Aerotransport, medan det andra bolaget

saknade annan trafikorganisation än viss representation i Amerika. Av

olika skäl kunde det ifrågasättas, om icke nuvarande ordning, vilken torde

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

få anses som eif provisorium, förr eller senare måste avlösas av en fastare

organisationsform. Enligt styrelsens mening borde genom en särskild utredning

undersökas förutsättningarna för en sammanslagning av de båda bolagen.

Med hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke med avgörande

av sättet för kapitaltillskottet till aktiebolaget Aerotransport borde anstå

i avvaktan på resultatet av en dylik utredning.

Beträffande aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov framhåller styrelsen,

att det icke torde behöva möta hinder för bolaget att mot dess obelånade flygplanpark

och eventuellt andra tillgångar erhålla lån i luftfartslånefonden med så

stort belopp, att något omedelbart behov av kapitaltillskott genom nyteckning

av aktier icke förelåge, helst som bolagets likviditet förbättrats under

den tid som gått från balansräkningens upprättande per den 31 december

1944.

Luftfartsstyreisen har slutligen i detta sammanhang berört frågan örn ett

överlåtande på staten av bolagets hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma

flygplats, vilken fråga enligt styrelsens mening kunde komma att påverka

bolagets kapitalbehov i framtiden. Styrelsen yttrar:

De större flygplatserna i landet -—- med undantag för den kommunala flygplatsen

Bromma i Stockholm — förvaltas av luftfartsstyrelsen. Luftfartsfonden

lämnar för närvarande ett betydande underskott, som under den

närmaste tiden kan förväntas bliva ytterligare ökat på grund av att organisationens

utbyggnad måste föregå den trafik, som giver fonden dess huvudinkomster.

Luftfartsstyrelsen fattar det som en angelägen uppgift att i framtiden

söka minska detta underskott. Styrelsen har för avsikt att efter ett

driftårs erfarenheter söka framlägga vissa förslag till huru detta om möjligt

skall kunna förverkligas. Härvid kommer styrelsen icke att kunna förbigå

det förhållandet, att det är de anläggningar och den personal, som staten tillhandahåller,

som giver övriga anläggningar vid flygplatserna deras värde.

Detta stiger i den mån trafiken utökas. Det stegrade markvärde, som sålunda

uppkommer, bör tillfalla staten. I princip böra därför alla anläggningar

vid de statliga flygplatserna tillhöra staten eller åtminstone uppföras

på av staten ägd eller disponerad mark. Anläggningarna böra sedan uthyras

till företag eller enskilda, respektive marken upplåtas med tomträtt.

Då Bromma flygplats övertagits av staten, vilket luftfartsstyrelsen håller

för sannolikt kommer att bliva fallet förr eller senare, synes det styrelsen

böra övervägas, huruvida icke aktiebolaget Aerotransports till ett byggnadsvärde

av 6 000 000 kronor upptagna hangarer (verkstäder) böra inlösas av staten.

Härigenom skulle bolaget erhålla ett med lösenbeloppet minskat kapitalbehov.

Med hänsyn till att topplånen ligga i luftfartslånefonden och bottenlånen

i sin tur äro bundna hos enskilda kreditföretag, torde emellertid redan

nu tills vidare vid bedömandet av bolagets behov av kapitaltillskott kunna

bortses från hangarerna.

På grund av vad luftfartsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen — som

säger sig visserligen icke vilja motsätta sig bifall till den remitterade framställningen

— funnit, att med ökning av bolagets aktiekapital utan större

olägenhet torde kunna anstå i avbidan på den begärda utredningens verkställande.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kunell. Maj:ts proposition nr 2.

Riksräkenskapsverket har funnit det uppenbart, att relationen mellan bolagets

eget kapital och skulder icke vore tillfredsställande. Den ytterligare

investering, som nu planerades, komme, om det egna kapitalet icke ökades,

att förskjuta denna balans i ännu ogynnsammare riktning. En höjning avaktiekapitalet

måste alltså redan av detta skäl anses vara motiverad. Emellertid

inginge bland skulderna två lån från staten, som tillika ägde 92 procent

av aktiekapitalet. Nämnda lån kunde anses nära jämställda med bolagets

eget kapital.

Riksräkenskapsverket har även upptagit frågan örn ett överförande i statens

ägo av aktiebolaget Aerotransports hangar- och verkstadsbyggnader.

Härom anför ämbetsverket:

Bland bolagets tillgångar ingå hangarbyggnader med ett bokfört värde av

4,77 miljoner kronor. Dessa byggnader tillhöra det slag av anläggningar vid

flygplatserna, som eljest pläga uppföras med luftfartsfondens medel och som

redovisas som tillgångar för denna. Riksräkenskapsverket finner sannolikt,

att hangarbyggnaderna kunna utnyttjas på ett mera rationellt sätt, örn samtliga

dylika byggnader tillhöra luftfartsfonden och förvaltas av luftfartsstyrelsen.

Gentemot detta kan visserligen invändas, att de nu ifrågavarande

hangarbyggnaderna äro belägna å Bromma flygplats, vilken tillhör Stockholms

stad. Detta förhållande behöver dock icke rubba de principiella utgångspunkterna

för det här förda resonemanget. Som ett ytterligare skäl för

detta resonemang kan anföras den av luftfartsstyrelsen åberopade sannolikheten

för att staten förr eller senare kan väntas bli ägare även till Bromma

flygplats. På grund av vad sålunda anförts, och med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen

i det remitterade utlåtandet anfört i denna fråga, anser sig

riksräkenskapsverket böra förorda, att staten förvärvar äganderätten till de

av bolaget uppförda hangarerna. Då dessa hangarer äro relativt nya, anser

sig riksräkenskapsverket vidare kunna förorda, att de inköpas till anskaffningsvärdet.

Bolaget skulle härigenom tillföras kontanta medel, varigenom

relationen mellan bolagets eget kapital och skulder skulle förbättras.

Genom den av riksräkenskapsverket nu föreslagna anordningen vinnes

även den fördelen, att medel för finansiering av samtliga till luftfartsfonden

hänförliga byggnader bliva anvisade av riksdagen. Därjämte elimineras risken.

att riksdagens rätt att besluta om sådana medelsanvisningar åsidosättes

genom den nära till hands liggande möjligheten, att det statliga aktiebolaget

för ändamålet upptager lån i allmänna marknaden.

Riksräkenskapsverket får i detta sammanhang framhålla, att ett genomförande

av denna transaktion på sätt riksräkenskapsverket här föreslagit

icke torde påverka värdet av de privatägda aktierna i bolaget.

Den medelsanvisning, som erfordras för täckande av det härför erforderliga

medelsbehovet, bör meddelas i form av anslag å investeringsstaten för

luftfartsfonden. Fråga uppkommer då, huruvida för detta ändamål även bör

äskas avskrivningsanslag. Riksräkenskapsverket vill här erinra, att principen

om 100-procentig avskrivning av anläggningarna å flygfälten numera

synes kunna rubbas. Med beaktande av luftfartsfondens ställning såsom affärsverksfond

anser sig riksräkenskapsverket därför kunna förorda, att frågan

örn reglerna för avskrivning av luftfartsfondens tillgångar upptages till

förnyad prövning. Riksräkenskapsverket ifrågasätter för sin del, om icke

hangarbyggnader i framtiden böra avskrivas genom medel, anvisade å luftfartsfondens

stat på samma sätt som sker med de affärsdrivande verkens

byggnader. Hangarbyggnaderna torde nämligen inom en nära framtid kim
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

lia anses som räntebärande tillgångar. Riksräkenskapsverket har anledning

räkna med, att luftfartsstyrelsen till år 1946 kommer att närmare undersöka

detta spörsmål. I avvaktan härpå finner riksräkenskapsverket icke erforderligt

att för nu ifrågavarande investeringsanslag förorda något avskrivningsanslag

å driftbudgeten.

Under erinran om att luftfartsstyrelsen i ärendet även berört vissa frågor,

som sammanhängde med förhållandet mellan aktiebolaget Aerotransport och

det andra svenska bolag, som deltoge i den intemationalla flygtrafiken på

Sverige, uttalar riksräkenskapsverket, att ämbetsverket för sin del icke hade

anledning taga ställning härtill. Riksräkenskapsverket ville dock framhålla,

att de olika spörsmål, som luftfartsstyrelsen i detta sammanhang berört,

syntes motivera att frågan om aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov ytterligare

utreddes. Med anledning härav förordade riksräkenskapsverket, att

med realiserandet av den av bolagsstämman beslutade höjningen av aktiekapitalet

finge anstå ytterligare ett år samt att i avvaktan härpå det nu

omedelbart erforderliga kapitalbehovet tillgodosåges — utom genom förut

förordade inlösning av hangarbyggnaderna — genom ett kortfristigt statslån.

Den höjning av aktiekapitalet, som senare kunde komma att genomföras,

borde då, i den mån medel icke omedelbart erfordrades för anskaffning av

nya flygmaskiner, kunna användas till återbetalning av lyftade statslån.

Under framhållande att de statliga lån, som hittills utlämnats till aktiebolaget

Aerotransport, redovisades å luftfartslånefonden, medan däremot de

statsägda aktierna i bolaget och samtliga statliga anläggningar å flygfälten

redovisades under luftfartsfonden, ville riksräkenskapsverket vidare förorda,

att det nu ifrågasatta lånet utlämnades från sistnämnda fond samt att de

hittills till bolaget utlämnade lånen överflyttades från luftfartslånefonden

till luftfartsfonden. Härigenom skulle den senare fonden komma att utvisa

summan av samtliga statliga engagemang i den trafik, som ombesörjdes av

bolaget, samtidigt som luftfartslånefonden kunde avvecklas.

Riksräkenskapsverket uttalar slutligen sammanfattningsvis, att ämbetsverket

sålunda ville, utan att därmed definitivt avstyrka bifall till den av aktiebolaget

Aerotransport gjorda hemställan, förorda, att frågan om genomförandet

av bolagsstämmans beslut om ökning av aktiekapitalet finge anstå

ytterligare ett år samt att bolagets omedelbara kapitalbehov tillgodosåges genom

statsförvärv av de omnämnda hangarbyggnaderna och genom ett kortfristigt

lån från luftfartsfonden.

Statskontoret, som vid avgivande av sitt utlåtande haft tillgång till luftfartsstyrelsens

och riksräkenskapsverkets yttranden i ämnet, har uttalat, att

därest den av luftfartsstyrelsen förordade utredningen komme till stånd, statskontoret

delade styrelsens uppfattning, att med ökning av aktiebolaget Aerotransports

aktiekapital borde anstå i avbidan på utredningsresultatet.

För mötande av bolagets medelsbehov under den lid utredningen påginge

torde, fortsätter statskontoret, på sätt luftfartsstyrelsen föreslagit, för ändamålet

erforderliga medel kunna anvisas från luftfartslånefonden. Fondens

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

för utlåning tillgängliga medel belöpte sig den 30 juni 1945 till omkring

9 882 300 kronor. Av detta belopp hade genom Kungl. Majds beslut den 10

augusti 1945 för lån tagits i anspråk ett belopp, motsvarande 90 °/o av det

till sammanlagt 1 260 000 kronor beräknade värdet av fem nyförvärvade

flygplan. Efter lyftning av lånet återstode för ytterligare utlåning omkring

8 748 300 kronor. Frågan huruvida bolagets lån ur luftfartslånefonden borde

överföras till luftfartsfonden på sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt torde

enligt statskontorets mening böra upptagas till prövning i samband med utredningen.

I anledning av riksräkenskapsverkets uttalande rörande frågan om luftfartslånefondens

upphörande ville statskontoret slutligen erinra därom, att

fonden kunde tagas och hade tagits i anspråk även för andra ändamål än

dem som sammanhängde med bolagets verksamhet.

Generalpoststyrelsen har rörande frågan om stämpelskyldighet för de aktier

i aktiebolaget Aerotransport, som avsetts skola nytecknas, anfört:

Bolaget har tidigare enligt beslut å bolagsstämma den 4 juli 1935 verkställt

ökning av aktiekapitalet med 2 500 000 kronor medelst utgivande efter

teckning av 25 000 aktier å 100 kronor per aktie. Stämpelavgiften för dessa

aktier, som tecknats av Kungl. Majit och kronan, skulle enligt bolagsstämmobeslutet

gäldas av tecknaren.

Sedan bolaget under hänvisning till 19 § stämpelförordningen, vari stadgas

viss stämpellrihet för kronan, hemställt, att styrelsen ville förklara, att stämpelskyldighet

icke förelåge för dessa aktier, har generalpoststyrelsen enligt beslut

den 1 oktober 1935 funnit bolaget skyldigt att förse de aktiebrev avseende

ökningen, som komme att utgivas av bolaget, med stämpel enligt de

i .8 §, rubriken aktiebrev i inländskt aktiebolag, av nämnda förordning angivna

grunder.

Bolaget fullföljde sin talan hos Kungl. Majit. Målet avgjordes i regeringsrätten

den 22 maj 1936, därvid regeringsrätten ej fann skäl göra ändring i

generalpoststyrelsens beslut. Rättsfallet är refererat i regeringsrättens årsbok

1936 s. 60 ff.

Villkoren för ökningen av bolagets aktiekapital enligt rättsfallet synas i

vad avser frågan örn stämpelavgiftens erläggande överensstämma med villkoren

för aktiekapitalets ökning enligt det i remissakten angivna beslutet av

bolaget den 4 juni 1945.

På grund av det anförda anser generalpoststyrelsen, att stämpelavgift jämlikt

8 § i förenämnda förordning även skall erläggas för aktier motsvarande

det belopp, varmed bolagets aktiekapital på grund av sistnämnda beslut

kommer att ökas.

Aktiebolaget Aerotransport har i skrivelse den 11 oktober 1945 rörande

frågan om inlösning av bolagets hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma

uttalat som sin bestämda uppfattning, att de som använde flygplatsen själva

borde äga rätt att där uppföra och äga fasta anläggningar, lämpade för vars

och ens speciella behov. Endast härigenom kunde dessa behov tillfredsställande

tillgodoses, då utvecklingen ständigt påfordrade möjligheter till snabba

örn- och nybyggnader.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121

Luftfartsstyrelsen har i sitt utlåtande förordat en utredning rörande för- Departementsutsättningarna

för en sammanslagning till ett bolag av aktiebolaget Aerö- chelentransport

och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag samt har ifrågasatt,

huruvida icke i avvaktan på resultatet av en dylik utredning med utökningen

av Aerotransports aktiekapital borde anstå. I anledning härav har

jag med bolagsledningarna dryftat frågan om sammanslagning. Det har därvid

framkommit, att vissa fördelar måhända skulle stå att vinna genom ett

samgående men att olika uppfattningar råda i fråga om, bland annat, den

ställning inbördes, som de nuvarande delägarna i de båda bolagen skulle

erhålla i ett sammanslaget bolag. Då denna fråga icke torde vara mogen för

ett avgörande inom den närmaste tiden, synes anledning icke föreligga att

skjuta på ett ställningstagande till spörsmålet om en höjning av Aeroiransports

aktiekapital. En utökning nu av aktiekapitalet torde icke komma att

försvåra en eventuell sammanslagning framdeles av de båda bolagen, enär

ett betydande kapitaltillskott i någon form är nödvändigt, oavsett huruvida

detta kommer Aerotransport eller ett genom sammanslagning av de båda

bolagen nyorganiserat bolag till godo.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag uppenbart, att nuvarande relation

mellan Aerotransports egna kapital och bolagets skulder icke är tillfredsställande.

De ytterligare investeringar, som bolagets hastigt ökande trafik

torde nödvändiggöra, komma att förskjuta denna balans i ännu ogynnsammare

riktning, örn icke det egna kapitalet förstärkes. Visserligen ingå

bland bolagets skulder lån, erhållna ur luftfartslånefonden, och möjligheter

till ytterligare lån ur fonden torde föreligga, men då verksamheten bedrives

i bolagsform, synes relationen mellan det egna kapitalet och skulderna böra

bedömas utan hänsyn till det förhållandet att bolaget i huvudsak är ett statsägt

företag.

Luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsverket ha förordat, att det erforderliga

kapitaltillskottet, som bolaget beräknat till 8 000 000 kronor, skulle till

viss del tillgodoses genom att bolaget till staten överläte sina nyuppförda

hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma flygplats och sålunda erhölle

likvida medel till belopp motsvarande byggnadernas värde. Det ytterligare

erforderliga beloppet har riksräkenskapsverket förutsatt skola tills vidare

ställas till förfogande genom lån från staten i avvaktan på det förslag till

ändrad redovisning av de av luftfarten föranledda statliga utgifterna och inkomsterna,

vilket luftfartsstyrelsen enligt uppgift har för avsikt att under

innevarande år framlägga. Riksräkenskapsverket har till stöd för sitt förslag

om statens övertagande av ifrågavarande byggnader framhållit, att byggnaderna

sannolikt skulle kunna utnyttjas på elt mera rationellt sätt, örn samtliga

byggnader av motsvarande slag å flygplatsen tillhörde luftfartsfonden

och förvallades av luftfartsstyrelsen. Enligt riksräkenskapsverkets mening

skulle därjämte vinnas den fördelen, att medel för finansiering av samtliga

till luftfartsfonden hänförliga byggnader bleve anvisade av riksdagen. Härigenom

skulle risken elimineras, att riksdagens rätt att besluta om dylika medelsanvisningar

åsidosattes genom den nära till hands liggande möjligheten,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att det statliga aktiebolaget för ändamålet upptoge lån i allmänna marknaden.

I princip delar jag luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets uppfattning,

att byggnaderna å flygplatserna böra ägas av staten och redovisas å

luftfartsfonden. Beträffande det nu aktuella fallet äro emellertid förhållandena

sådana, att ett avsteg från denna princip kan ifrågasättas. De ifrågavarande

byggnaderna utgöras av en verkstadsbyggnad med tillhörande

hangar för uppställning av de flygplan, som äro under reparation, samt en

större hangar. Verkstadsbyggnaden har tillkommit för bolagets ökade verkstadsrörelse

och för att en ur rationaliseringssynpunkt önskvärd koncentration

av denna skulle kunna ske till Bromma flygplats. Tidigare var verkstadsrörelsen

i huvudsak förlagd till Bulltofta flygplats. Lokalerna inrymma

även bolagets omfattande förråd av reservmateriel och äro inredda och utrustade

för att kunna tillgodose de särskilda krav, som föranledas av en

rörelse sådan som den ifrågavarande. Då verkstaden och hangaren äro helt

utnyttjade för bolagets egen rörelse, kunna de näppeligen utnyttjas på ett rationellare

sätt än vad för närvarande sker. Det kan här nämnas, att enligt

vad från bolaget upplysts bolagets rörelse nått en sådan omfattning, att planer

föreligga på uppförande av ytterligare hangarbyggnader. Därest för bolagets

rörelse erforderliga byggnader uppföras genom bolagets försorg, komma,

såsom riksräkenskapsverket framhållit, dessa byggnadsfrågor icke under

riksdagens prövning. Enligt min mening kan det ifrågasättas, huruvida

icke vissa av de fördelar, som avsetts skola vinnas genom att bolagsformen

valts för denna gren av statsverksamheten, skulle gå förlorade, därest riksdagens

medverkan skulle erfordras för genomförande av byggnadsföretag av

här ifrågavarande slag. Jag tänker därvid bland annat på den omgång och

tidsutdräkt, som icke kan undvikas, därest erforderligt medelsbehov skall i

vanlig ordning tillgodoses över riksstaten. Den av bolaget bedrivna flygverksamheten

är stadd i en synnerligen snabb utveckling, och det är därför angeläget,

att bolaget äger alla möjligheter att på ett smidigt och rationellt sätt

kunna snabbt anpassa sin verksamhet efter nya eller ändrade förhållanden.

Enligt min mening bör man vid bedömandet av här föreliggande fråga även

taga hänsyn till att statsmakterna till följd av att bolaget i huvudsak är statsägt

indirekt torde få anses äga tillfredsställande möjligheter att följa och

påverka bolagets verksamhet.

Till de skäl som sålunda kunna anföras mot luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets

förslag kommer därjämte, att Bromma flygplats tillhör

Stockholms stad och att byggnaderna sålunda äro belägna på staden tillhörig

mark. Frågan örn ett övertagande från statens sida av flygplatsen är visserligen

föremål för förhandlingar, men det är ovisst, huruvida förutsättningar

föreligga för uppnående av en överenskommelse.

Vid övervägandet av de olika skäl, som tala för och emot ett övertagande

från statens sida av de ifrågavarande byggnaderna, har jag kommit till den

uppfattningen, att något övertagande icke nu bör komma i fråga. Jag anser

sålunda, att det för bolaget behövliga kapitaltillskottet bör tillgodoses genom

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2.

123

att staten begagnar sig av sin enligt bolagsstämmans beslut tillkommande rätt

att teckna nytt kapital i bolaget. Då det av bolaget angivna kapitalbehovet

av 8 000 000 kronor synes vara lämpligt avvägt, bör statens aktieteckning

omfatta hela detta belopp. Enligt bolagsstämmans beslut åligger det tecknaren

att gälda stämpelbeloppet, 80 000 kronor, å de nya aktierna. Det erforderliga

anslagsbeloppet uppgår således till 8 080 000 kronor. Då betalningen

för de aktier, som kunna komma att tecknas, skall vara fullgjord senast

den 1 juni 1946, bör detta belopp anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 8 080 000.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[7.] 16 f. Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län. Genom beslut

den 27 mars 1942 ställde Kungl. Maj:t 3 500 kronor av reservationsanslaget

för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. till byggnadsstyrelsens

förfogande för bekostande av utredning angående ökade lokaler för

länsstyrelsen i Uppsala län.

I skrivelse den 22 februari 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av anslag för inredning av våningen tre trappor upp inom Uppsala

slott.

Styrelsen meddelar till en början, att de av länsstyrelsen i Uppsala län disponerade

lokalerna inom Uppsala slott sedan länge varit otillräckliga och

att till följd härav allt flera avdelningar av länsstyrelsen samt med denna

sammanhörande institutioner måst genom förhyrningar beredas lokaler utom

slottet. För närvarande förhyrdes för länsstyrelsens räkning lokaler för taxeringsavdelningen,

civilförsvarsavdelningen, länsarkitektkontoret och vägförvaltningen.

Den av byggnadsstyrelsen i samråd med länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet

verkställda utredningen i förevarande lokalfråga hade, anför byggnadsstyrelsen,

i första hand tagit sikte på behovet av att inom slottet bereda

lokaler för taxeringsavdelningen. För detta ändamål hade det befunnits lämpligt

att iordningställa den nu oinredda vinden i våningen 3 trappor upp. I

anslutning härtill hade länsarkitektkontoret i samråd med länsstyrelsen utarbetat

ett vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogat, i januari 1945 dagtecknat

ritningsförslag till våningens iordningställande till tjänstelokaler. Enligt detta

förslag skulle för taxeringsavdelningens räkning inredas 14 tjänsterum med

tillhörande biutrymmen, såsom väntrum, toaletter, kapprum och deklarationsarkiv.

Jämväl uppbördsavdelningen och familjebidragsnämnden, som

för närvarande vore placerade i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements
chefen.

i slottet, kunde beredas nöjaktigt utrymme med tillsammans fyra rum i

våningen 3 trappar upp. Härigenom frigjordes motsvarande utrymmen i bottenvåningen

och våningen 1 trappa upp, vilka kunde tilldelas civilförsvarsavdelningen,

vars behov av förhyrd lokal därigenom skulle upphöra.

Kostnaden för ifrågavarande inredningsarbeten jämte anordnande av erforderlig

hiss hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 250 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att utredningen rörande anskaffande av

ytterligare lokaler för länsstyrelsen fortginge, varvid förslag att antingen tillbygga

en flygel invid slottets norra torn eller uppföra en nybyggnad i slottets

närhet väster örn Stockholmsvägen komme att övervägas. Utredningens

slutliga resultat komme att sedermera underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Byggnadsstyrelsen hemställer slutligen, att för inredande av våningen 3

trappor upp inom Uppsala slott måtte för budgetåret 1945/46 anvisas ett investeringsanslag

av 250 000 kronor.

Behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län samt vissa länsstyrelsen

närstående institutioner har sedan länge varit aktuellt. Då länsstyrelsen

under senare år erhållit vidgade arbetsuppgifter, hava olägenheterna

i nämnda avseende gjort sig alltmer kännbara. Genom förhyrningar utom

slottet ha sålunda måst anskaffas lokaler för taxeringsavdelningen, civilförsvarsavdelningen,

länsarkitektkontoret och vägförvaltningen.

Byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag, vilket såsom styrelsen anfört ingår

som ett led i en större plan för nyanskaffning av lokaler för länsstyrelsens

behov, innebär att den för närvarande oinredda vindsvåningen tre trappor

upp i slottet inredes till ämbetslokaler. Härigenom skulle, visserligen

för en relativt hög kostnad, erhållas sammanlagt 18 nya ämbetsrum, varav

14 avses för taxeringsavdelningen samt 4 för uppbördsavdelningen och

familjebidragsnämnden, varjämte vissa lokaler skulle kunna frigöras för

civilförsvarsavdelningen.

Det synes även mig vara lämpligt, att länsstyrelsens behov av utökade

lokaler för här avsedda ändamål anskaffas genom inredning av vindsvåningen

i slottet, och detta oavsett huru länsstyrelsens övriga lokalfrågor

lösas. Med hänsyn till fördelarna av att de nya tjänsterummen erhålla anslutning

till länsstyrelsens övriga lokaler i slottet anser jag mig icke böra

avstyrka en medelsanvisning av föreslagen storlek. Då arbetena örn möjligt

böra påbörjas redan under senare hälften av maj 1946, torde anslag för

ändamålet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett investeringsanslag av ................ kronor 250 000.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

125

[8.] 16 g. Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län. Med skrivelse

den 20 april 1944 framlade byggnadsstyrelsen utredning rörande åtgärder

för att bereda ökat lokalutrymme åt länsstyrelsen i Jönköpings län och

denna närstående institutioner. Tre alternativa lösningar av lokalfrågan förelågo,

nämligen dels ett förslag till om- och påbyggnad av residensbyggnaden,

varigenom ett tillskott till länsstyrelsens tjänstelokaler av omkring 500

kvadratmeter skulle erhållas, dels ett förslag om tillbyggnad av residensets

västra flygel samt uppförande av en bostadsbyggnad för landshövdingen och

förändring av dennes nuvarande boställsvåning till tjänstelokaler, varigenom

tjänsterum med sammanlagt omkring 900 å 950 kvadratmeter kunde utvinnas,

dels ock — såsom alternativ till ett ianspråktagande av landshövdingebostaden

— ett förslag om uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen,

för vilken byggnad kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens mening

i vart fall icke komme att överstiga de sammanlagda kostnaderna för ett

nytt landshövdingeresidens och ombyggnad av det befintliga residenset.

Byggnadsstyrelsen hemställde, att 450 000 kronor måtte anvisas för att möjliggöra

ett genomförande av det mest lämpliga förslaget.

Vid anmälan av anslagsfrågan i statsrådet tillstyrkte föredragande departementschefen

styrelsens hemställan samt uttalade därvid bland annat, att

han icke kunde taga ställning till de alternativa förslagen till lokalfrågans

lösning, innan utredningen slutförts, samt att denna enligt hans mening borde

inriktas på att finna en lösning, som icke nödvändiggjorde uppförande av

en särskild ämbetslokal för landshövdingen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom i propositionen 1944: 281 (bil. 12, punkten

23) gjorda hemställan uppförde riksdagen sedermera å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 ett anslag av 450 000 kronor till ökade

lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Därvid förutsattes, att Kungl.

Majit skulle äga att träffa avgörande huru byggnadsfrågan inom anslagets

ram borde lösas.

I skrivelse den 16 november 1945 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen

i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag att ombesörja detaljplanering

av byggnadsföretaget verkställt ytterligare utredningar dels rörande den verkliga

omfattningen av länsstyrelsens lokalbehov, vilket bland arnat genom

olika nytillkommande arbetsuppgifter för länsstyrelsen ökats under den tid,

utredningarna pågått, och dels rörande ytterligare alternativ att tillgodose

detta lokalbehov.

Under utredningens gång hade, meddelar byggnadsstyrelsen, en möjlighet

öppnats att bereda lokaler åt vägförvaltningen i telegrafhuset, varifrån posten

komme att avflytta. Byggnadsstyrelsen hade numera överenskommit

med telegrafstyrelsen att i samband med förestående ombyggnad av telegrafhuset

lokaler skulle inrättas för vägförvaltningen. Vid sådant förhållande

hade byggnadsstyrelsen kunnat begränsa utredningen till afl endast gälla

tillgodoseendet av länsstyrelsens egna lokalbehov, däri inbegripet det nytillkomna

behovet av lokaler för folkbokföringen och uppbördsväsendet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen meddelar vidare, att det syntes vara uteslutet att genom till- och

ombyggnad av länsresidenset inom en och samma byggnad kunna erhålla

såväl det utrymme länsstyrelsen för närvarande vore i trängande behov av

som dessutom en sparsamt tilltagen utrymmesreserv, för såvitt icke även

landshövdingens boställsvåning toges i anspråk. De utredningar, byggnadsstyrelsen

vidtagit beträffande möjligheterna för ett utflyttande av landshövdingebostaden

— styrelsen hade därvid bland annat undersökt möjligheten

att för ändamålet få disponera det nuvarande, intill landsstatshuset belägna

riksbankshuset — hade icke givit sådant resultat, att styrelsen ansåge sig

böra framlägga förslag i denna riktning.

Vid tillgodoseendet av länsstyrelsens utökade lokalbehov gällde det, fortsätter

byggnadsstyrelsen, icke allenast att bereda ett visst bestämt utrymme

utan även att planlägga utbyggnaden så att en för länsstyrelsens arbete rationell

uppdelning av utrymmet kunde erhållas. Härvid måste i första hand

eftersträvas att samla länsstyrelsens båda avdelningar, landskansliet och

landskontoret, till avgränsade enheter, som, i den mån en framtida utveckling

av länsstyrelsens arbetsförhållanden så påfordrade, kunde var för sig

och oberoende av varandra utvidgas eller omdisponeras.

Med anledning härav förordar byggnadsstyrelsen, med länsstyrelsens instämmande,

såsom den lämpligaste lösningen, att åt endera avdelningen

skulle uppföras en särskild nybyggnad, medan den andra i sin helhet kvarstannade

i det nuvarande länsresidenset. Nybyggnaden borde avses för landskontoret,

emedan denna avdelning för närvarande hade mest kännbart behov

av utrymmestillskott. En given förutsättning för en sådan uppdelning

vore, att de båda byggnaderna bleve belägna i varandras nära grannskap. I

Jönköping disponerade kronan över den vid Brunnsgatan mellan Vall- och

Verkstadsgatorna belägna tomt, varå kronohäktet vore uppfört. Denna tomts

nordliga och alltså närmast länsresidenset belägna del vore för närvarande

obebyggd. Fångvårdsstyrelsen hade medgivit, att å denna del utmed Brunnsgatan

erforderligt utrymme finge tagas i anspråk för den avsedda nybyggnaden.

Genom att fängelset i framtiden kunde förväntas bliva flyttat till annan

plats, skulle den planerade byggnaden även erhålla vissa utvidgningsmöjligheter.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen bär länsarkitekten utarbetat ritningar

till nybyggnad för landskontoret. Förslaget innebär, att en byggnad av 48

meters längd och 12,2 meters bredd samt av tre våningars höjd uppföres

utmed Brunnsgatan. I bottenvåningen äro inrymda lokaler för taxeringsavdelningen

samt en vaktmästarbostad örn två rum och kök. Våningen en

trappa upp innehåller ämbetsrum för landskamrerare och länsassessor, ett

sammanträdesrum samt lokaler för brevdiariet, omsättningsskatteavdelningen,

länsbokhållare och bokföringsavdelning. Översta våningen är avsedd för

uppbörds- och folkbokföringsavdelningarna, varjämte till denna våning förlagts

ett mindre reservutrymme och ett lunchrum. Kostnaden för den sålunda

föreslagna nybyggnaden har av byggnadsstyrelsen beräknats till

600 000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

Byggnadsstyrelsen anför till slut, att behovet av ökat utrymme för länsstyrelsen

vore synnerligen trängande och måste tillgodoses med minsta möjliga

dröjsmål. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå 1945 års höstriksdag att för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med de företedda ritningarna av en nybyggnad för landskontoret i

Jönköpings län å tilläggsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av

600 000 kronor.

Då förslag om utökning av lokalerna för länsstyrelsen i Jönköpings län Departementsförelades

1944 års riksdag, kunde ståndpunkt icke tagas till frågan hur en chefen.

utbyggnad lämpligen borde ske. Sedermera företagna ytterligare utredningar

lia givit vid handen, att länsstyrelsens hela lokalbehov icke skulle kunna

tillgodoses genom en örn- och tillbyggnad av länsresidenset utan ianspråktagande

av landshövdingens boställsvåning. Då en dylik lösning torde få anses

mindre tillfredsställande, och utrymmesbehovet icke kan tillgodoses genom

förhyrning, anser jag mig böra tillstyrka att erforderliga lokaler i stället

beredas länsstyrelsen genom uppförande av en nybyggnad i länsstyrelsens

närhet. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet vill jag förorda,

att den nya byggnaden uppföres på kronohäktets nuvarande tomt.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag torde den nya byggnaden böra

givas sådan storlek, att landskontoret jämte uppbörds- och folkbokföringsavdelningama

kan inrymmas i densamma. Mot styrelsens kostnadsberäkningar,

vilka sluta på en sammanlagd byggnadskostnad av 600 000 kronor,

har jag icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att framdeles besluta örn byggnadens slutliga utformning.

Med hänsyn till byggnadsfrågans brådskande natur har jag ansett mig

böra förorda, att medel för ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 600 000.

[9.] 16 h. Anordnande av häradsskrivarkontor. Riksdagen har nyligen

(r. skr. 1945: 605) i huvudsak godkänt av Kungl. Majit i propositionen 1945:

382 framlagda grunder för en omläggning av uppbördsorganisationen, avsedda

att träda i kraft den 1 juli 1946. Enligt dessa grunder skall antalet fögderier

och häradsskrivartjänster utökas från 119 till 156, varjämte en lönereglering

för häradsskrivarna skall genomföras och statsverket i samband

därmed övertaga samtliga utgifter för häradsskrivarkontoren.

Vid anmälan av nämnda fråga utialade föredragande departementschefen

beträffande lokalbehovet, att statsverket bolde anskaffa tjänstelokaler åt häradsskrivarna.

För varje häradsskrivarkontor torde i medeltal behövas 4

tjänsterum jämte erforderliga biutrymmen. Lokaler syntes, fortsatte före
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

draganden, i regel få anskaffas genom förhyrning. Där detta på grund av rådande

läge på hyresmarknaden icke kunde ske, måste lokaler tills vidare ordnas

genom provisoriska åtgärder.

Jag torde nu få anmäla frågan om anvisande av medel till anordnande av

häradsskrivarkontor.

Beträffande behovet av lokaler för häradsskrivarkontoren i enlighet med

den föreslagna fögderiindelningen samt kostnaderna för anskaffande av sådana

lokaler har jag under hand inhämtat uppgifter från byggnadsstyrelsen.

Enligt byggnadsstyrelsens mening komme det att möta synnerligen stora svårigheter

att anskaffa erforderliga lokaler för kontoren, vilka komme dels att

förläggas till residensstäderna, dels att placeras i mindre orter inom respektive

län. Såvitt styrelsen för närvarande kunde finna, vore det icke möjligt

att i något fall bereda kontoren lokaler inom någon staten tillhörig, befintlig

byggnad. I första hand måste strävandena därför inriktas på att anskaffa

lokaler genom förhyrning, men på grund av den lokalbrist, som för närvarande

gjorde sig starkt gällande inom hela riket, och de restriktioner hyresmarknaden

för närvarande vore underkastad funne styrelsen det föga sannolikt,

att någon större del av lokalbehovet kunde tillfredsställas genom förhyrningar.

Styrelsen ansåge för sin del icke tillrådligt att räkna med, att mer

än omkring en tredjedel av häradsskrivarkontoren skulle kunna beredas erforderligt

utrymme på detta sätt. För återstående två tredjedelar, eller i runt

tal 100 häradsskrivarkontor, torde man få bereda sig på att tillgripa någon

annan utväg, såsom inköp av mindre fastighet och iordningställande av densamma,

uppförande av någon mindre byggnad, barack eller eventuellt monteringsfärdigt

trähus eller örn-, till- eller påbyggnad av någon under de

affärsdrivande verken hörande fastighet. I en del fall kunde möjligen nuvarande

kontorslokaler användas även i fortsättningen, men undersökningar

i detta hänseende hade tiden icke medgivit byggnadsstyrelsen att verkställa.

Byggnadsstyrelsen anser en uppskattning av kostnaderna för här ifrågavarande

lokalanskaffning icke kunna göras med någon större grad av säkerhet.

De hyreskostnader, som kunde beräknas för det fall att förhyrningar för

samtliga 156 häradsskrivarkontor stöde att erhålla, hade styrelsen beräknat

till omkring 600 000 kronor. Kostnaderna för de åtgärder, som kunde komma

att visa sig erforderliga på platser, där förhyrningar ej kunde verkställas,

undandroge sig helt naturligt varje säkrare bedömande. För att erhålla

en föreställning om medelsbehovet vöre det nödvändigt att antaga en genomsnittskostnad,

och styrelsen hade kommit till den uppfattningen att man

borde räkna med omkring 30 000 kronor för varje kontor. Beräknades, såsom

förut antagits, att åtgärder av ett eller annat slag måste förutses för

ungefär 100 kontor, komme alltså det belopp, som borde stå till förfogande,

att uppgå till omkring 3 000 000 kronor. Detta belopp torde av riksdagen

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas på sätt Kungl.

Maj :t i varje särskilt fall kunde finna lämpligt.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

129

För att tillgodose lokalbehovet för häradsskrivare!! toren i samband med Departementsgenomförandet

av den beslutade utbyggnaden och omläggningen av upp- chefenbördsorganisationen

kan det komma att visa sig erforderligt att — i den mån

förhyrningar icke kunna verkställas på den allmänna hyresmarknaden —

taga i anspråk möjligen tillgängliga utrymmen i statens fastigheter samt att

anordna nya lokaler i anslutning till sådana fastigheter. De härav föranledda

kostnaderna torde i fråga örn affärsverkens fastigheter kunna bestridas från

verkens dispositionsanslag i den män dessa förslå för ändamålet. Arbeten å

fastigheter, redovisade under statens allmänna fastighetsfond, torde däremot

få bekostas av medel, anvisade å ett särskilt investeringsanslag, förslagsvis

betecknat Anordnande av häradsskrivarkontor. Från detta anslag torde, därest

riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, få överföras för förstärkning

av affärsverkens dispositionsanslag erforderliga belopp. I andra

fall, där lokaler icke gå att uppbringa genom förhyrning, torde lokalfrågan

endast kunna lösas genom inköp och iordningställande av någon för ändamålet

godtagbar fastighet eller uppförande av en provisorisk byggnad. Även

härav föranledda kostnader synas böra bestridas från anslaget Anordnande

av häradsskrivarkontor. Slutligen kan det måhända i undantagsfall bliva

erforderligt att verkställa ändrings- och inredningsarbeten i andra fastigheter

än statens. Kostnaderna härför torde däremot böra bestridas från den å staten

för statens allmänna fastighetsfond upptagna utgiftsposten till hyres- och

arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden,

delposten byggnadsstyrelsens delfond (C 5).

Ehuru en betydande osäkerhet uppenbarligen föreligger beträffande det

verkliga medelsbehovet till ifrågavarande ändamål, anser jag dock, att anslagets

storlek bör kunna något minskas i förhållande till vad byggnadsstyrelsen

överslagsvis beräknat. Jag förordar därför, att anslaget bestämmes till

2 500 000 kronor. Då den nya häradsskrivarorganisationen är avsedd att träda

i funktion den 1 juli 1946, torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av häradsskrivarkontor å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ............................ kronor 2 500 000.

IX. Diverse kapitalfonder.

[10.] 1. Väg- och vatteiibyggnadsväseiidets förrådsfond. Vid anmälan av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse den 27 september 1945

angående investeringsanslag för nästa budgetår för väg- och vattenbyggnadsväsendets

förrådsfond bar jag förordat, att ett sammanlagt belopp av

5 050 000 kronor, avseende förrådsbyggnader m. m., måtte anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår. Av nämnda belopp avse 1 512 000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 2.

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

smärre, icke närmare angivna byggnadsarbeten m. m., vilka vart för sig beräknats

draga en kostnad icke överstigande 100 000 kronor, 800 000 kronor

sanitära anordningar i befintliga garage samt 2 738 000 kronor särskilt specificerade

förråds- och garagebyggnader, för vilka kostnaderna för var och

en av dem beräknats överstiga 100 000 kronor.

Ifrågavarande anslag torde böra redovisas å riksstaten för innevarande

budgetår under rubriken Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för anslaget, varvid

de olika posternas rubricering såvitt möjligt bör anslutas till den för nästa

budgetår föreslagna anslagsuppdelningen.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av .................. kronor 5 050 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt

anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 20 a. Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsplaner

och entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag

anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

I propositionen 1941:2 (sid. 288 ff.) föreslog Kungl. Majit riksdagen att till

ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag (B) av 500 000 kronor. Härvid förutsattes emellertid,

att byggnadsprogrammet skulle underkastas granskning i besparingssyfte,

innan detsamma förverkligades. Riksdagen biföll det framlagda förslaget.

Sedan ytterligare granskning av byggnadsplanerna ägt rum inom såväl

byggnadsstyrelsen som civila byggnadsutredningen, underställdes frågan 1942

års riksdag (1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 6,

punkt 1). Vid anmälan av ärendet förklarade chefen för ecklesiastikdepartementet

sig biträda majoritetens inom civila byggnadsutredningen förslag till

förenklings- och begränsningsåtgärder. Riksdagen framställde icke någon er
-

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

inran mot vad sålunda anförts (se riksdagens skrivelse 1942: 81) och medgav

med hänsyn till det trängande behovet av ifrågavarande nybyggnad på Kungl.

Maj:ts förslag, att reservationsanslaget (B) av 500 000 kronor finge från och

med budgetåret 1942/43 tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag

eljest gällande förutsättningarna.

Den 9 oktober 1943 förordnade Kungl. Majit, att av tillgängliga anslagsmedel

ett belopp av 30 000 kronor finge av byggnadsstyrelsen disponeras för

uppgörande av ritningar, arbetsbeskrivningar och entreprenadhandlingar för

ifrågavarande byggnadsföretag. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att dessa ritningar

m. m. skulle utarbetas i huvudsaklig överensstämmelse med det byggnadsprogram,

som förordats vid anmälan av förutnämnda anslagsfråga i

1942 års statsverksproposition. Byggnadsstyrelsen ägde därvid, efter samråd

med vederbörande institutionsföreståndare, vidtaga de jämkningar av

nämnda byggnadsprogram, som kunde befinnas erforderliga, under villkor

dock, dels att huvudbyggnadens volym icke komme att överstiga cirka

10 900 kubikmeter (d. v. s. den byggnadsvolym för huvudbyggnaden, varmed

civila byggnadsutredningen räknat), dels ock att den på grundval av byggnadskostnaderna

i december 1941 beräknade totala kostnadssumman,

1,320,000 kronor (d. v. s. det belopp, som angivits av civila byggnadsutredningen)

icke därigenom överskredes.

I 1943 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 5, punkt 1) föreslog

Kungl. Majit — med anledning av en av större akademiska konsistoriet

i Uppsala gjord framställning om slutanslag för ifrågavarande byggnadsföretag

— riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 745 000 kronor. Riksdagen biföll Kungl. Majits förslag.

Av handlingarna i ärendet inhämtas i övrigt följande. Större akademiska konsistoriet

hade i sin framställning anhållit, att slutanslaget måtte bestämmas

till (1 320 000 — 500 000 =) 820 000 kronor med tillägg av det belopp, som

betingades av byggnadskostnadens stegring sedan den tidpunkt, då byggnadsutredningens

beräkning verkställdes (d. v. s. i december 1941). Vid anmälan

av ärendet ansåg emellertid chefen för ecklesiastikdepartementet, att för

budgetåret 1943/44 borde anvisas allenast återstoden av det belopp, som erfordrades

för byggnadsföretagets fullbordande jämlikt de på grundval av prisnivån

i december 1941 beräknade totalkostnaderna, d. v. s. (1 320 000 — 75 000

— 500 000 =) 745 000 kronor. Skulle kostnaden för det fastställda byggnadsprogrammet

på grund av prisstegring visa sig överstiga den sålunda beräknade,

finge eventuellt erforderligt tilläggsanslag senare anvisas.

Den 25 februari 1944 förordnade därefter Kungl. Majit, att återstående

medel av ovannämnda reservationsanslag av 500 000 kronor samt omförmälda

investeringsanslag av 745 000 kronor skulle av byggnadsstyrelsen disponeras

för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 27 augusti 1945 har nu byggnadsstyrelsen hemställt om utverkande

för ifrågavarande byggnadsföretag av ett slutanslag av 150 000

kronor. Till stöd härför har byggnadsstyrelsen anfört följande.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

133

Byggnadsföretaget igångsattes i oktober 1944 och har numera fortskridit

så långt, att såväl huvudbyggnaden som bostadshusets stomme uppförts och

invändig puts verkställts. Arbetena, som försenats genom knapp materialtillgång,

begränsade arbetskrafter och arbetsinställelsen inom inetallarbetar1''acket,

beräknas vara fullbordade under förra hälften av år 1946.

Betydande prisstegringar ha förekommit, sedan kostnaderna för byggnadsföretaget

beräknades i december 1941. I genomsnitt kunna de uppskattas till

lägst 15 %> av nämnda kostnader. Prisstegringen skulle således utgöra lägst

198 000 kronor. Emellertid håller byggnadsstyrelsen före, att merkostnaden

icke torde komma att överstiga 150 000 kronor.

Totalkostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknades i decem-Departementsber

1941 till 1 320 000 kronor. Statsanslag för ändamålet har beviljats med chefen.

75 000 kronor vid 1938 års riksdag, med 500 000 kronor vid 1940 års riksdag

och med 745 000 kronor vid 1943 års riksdag eller sålunda med tillhopa

1 320 000 kronor, vilket motsvarar det för byggnadsföretagets utförande beräknade

beloppet. Vid anmälan av anslagsfrågan till 1943 års riksdag förutsatte

dåvarande departementschefen, att ytterligare anvisning av medel kunde

bli erforderlig på grund av inträdd prisstegring sedan december 1941. Byggnadsstyrelsen

har nu hemställt örn anvisande av ett belopp av 150 000 kronor

för täckande av genom prisstegring uppkomna merkostnader för byggnadsföretagets

utförande. Den av byggnadsstyrelsen gjorda framställningen har

icke givit mig anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och

farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 150 000.

[2.] 28 a. Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler. Sedan riksdagen

i skrivelse den 16 juni 1943, nr 310, anmält, bland annat, alt riksdagen

till om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler inom kvarteret Grönlandet

norra i Stockholm för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under statens

allmänna fastighetsfond anvisat ett investeringsanslag av 755 000 kronor,

uppdrog Kungl. Majit den 23 juli 1943 åt byggnadsstyrelsen att ombesörja

om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen med underdånig skrivelse

den 17 december 1942 framlagt, av chefen för ecklesiastikdepartementet i

propositionen 1943: 214 förordat förslag.

Sedermera har Kungl. Majit den 8 januari 1944 anbefallt byggnadsstyrelsen

att vid utförandet av örn- och tillbyggnader av tandläkarinstitutets lokaler

m. m. vidtaga vissa ändringar beträffande byggnadsföretaget enligt i ärendet

företedda ritningar av innebörd, att en inom bottenvåningen i fastighetens

gårdshus belägen bostad, som för närvarande disponeras av medicinal
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

styrelsens förste expeditionsvakt, skall tagas i anspråk för anordnande av en

experimentdjuravdelning för tandläkarinstilutets räkning. Utgifterna för omändring

av lägenheten för avsett ändamål hava i de för om- och tillbyggnadsföretaget

beräknade kostnaderna upptagits till omkring 9 000 kronor.

Med skrivelse den 9 mars 1945 har byggnadsstyrelsen överlämnat en av

medicinalstyrelsen gjord framställning angående viss lokaldisposition inom

kvarteret Grönlandet norra m. m. jämte yttrande från tandläkarinstitutets

lärarråd i anledning av densamma. Av handlingarna inhämtas i huvudsak

följande.

Medicinalstyrelsen har motsatt sig experimentdjuravdelningens anordnande

i den av styrelsens förste expeditionsvakt disponerade lägenheten samt anfört

bland annat följande.

På grund av de olägenheter i hygieniskt avseende, som den planerade dispositionen

av ifrågavarande utrymmen kommer att medföra för medicinalstyrelsen

och för innehavarna av andra bostadslägenheter i fastighetens gårdshus,

anser sig styrelsen icke kunna godtaga en dylik byggnadsplan. Någon

annan bostad för förste expeditionsvakten kan icke beredas inom fastigheten,

enär en härtill tidigare avsedd lägenhet redan tagits i anspråk och delvis

ombyggts för medicinalstyrelsens materielnämnd. Medicinalstyrelsens förste

expeditionsvakt bör hava bostad inom fastigheten för att kunna utöva erforderlig

tillsyn över styrelsens ämbetslokaler efter tjänstgöringstidens slut.

Med hänsyn härtill böra lokalutrymmen för en experimentdjuravdelning iordningställas

på någon annan plats inom fastigheten, förslagsvis inom vindsvåningen

av de av tandläkarinstitutet disponerade lokalerna. Då dessutom för

medicinalstyrelsen uppstått ett oavvisligt behov av ökat lokalutrymme, som

icke kan tillgodoses inom fastigheten, kommer styrelsen — trots de olägenheter

ur arbetssynpunkt som därigenom uppstå —- att nödgas hemställa att,

räknat från och med den 1 juli 1945, ett utrymme utanför styrelsens nuvarande

lokaler örn cirka 170 kvadratmeter ställes till förfogande.

Tandläkarinstitutets lärarråd har icke funnit någon anledning föreligga att

icke söka tillmötesgå medicinalstyrelsens önskemål under förutsättning, att

djurstallar och djurexperimentelit laboratorium av samma omfattning som

det planerade kunna beredas institutet på annan plats inom byggnadskomplexet

och anför bland annat följande.

Enligt beslutet den 8 januari 1944 har tandläkarinstitutet tilldelats vaktmästarbostaden

på nedre botten av ifrågavarande fastighet, varjämte fastslagits

att ifrågavarande lokal skall äga anslutning till de lokaler på nedre

botten, som institutet fått sig tilldelade såsom laboratorier för vetenskapligt

ändamål. Institutet har ett oundgängligt behov av att senast från och med

hösten 1945 kunna taga i bruk de färdigställda djurstallarna. Samtliga de

laboratorier för vetenskapligt arbete, som vid örn- och tillbyggnaden iordningställts

på tandläkarinstitutet, måste för såväl vetenskaplig forskning som

för dagligt rutinarbete kunna repliera på ett djurexperimentelit laboratorium.

Alla nödvändiga ritningar för sanitet, värme, ventilation, belysning och kraft

äro färdiga och godkända; även snickeriarbetena äro färdigritade. Genom

medicinalstyrelsens åtgärder i frågan, vilka medfört, att expeditionsvaktmästaren

ännu icke — trots Kungl. Ma.jrts beslut —- avflyttat från lägenheten,

har arbetet på djurlaboratoriets iordningställande hejdats, och tandläkarinstitutet

fruktar nu att icke kunna utnyttja detsamma på beräknad tid, till

allvarligt men för klinisk och teoretisk forskning och undervisning. — För

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

135

inredande av djurstallar och djurexperimentelit laboratorium av samma omfattning

som de planerade kan endast vinden komma i fråga. Ragnar Östbergs

arkitektbyrå har på uppdrag av byggnadsstyrelsen uppgjort ett förslag

över djuravdelningens iordningställande inom vindslokalerna av längan utefter

Wallingatan. Fodertillförsel och bortskaffande av gödsel kan bär endast

ske genom hiss och hisstrumma inåt gården. Konstruktion, vattentillförsel

och avlopp, värme, ventilation, kraft och belysning äro här mycket besvärliga

att ordna och draga dryga kostnader. Lokalen beräknas kunna bli

färdig hösten 1945. Merkostnaderna kunna icke inrymmas i de för tandläkarinstitutets

ombyggnad anvisade anslagen. Den föreslagna ändringen bereder

medicinalstyrelsen de önskade fördelarna; dels kan expeditionsvaktmästaren

tills vidare bo kvar i lägenheten på nedre botten, dels kan lägenheten

en trappa upp i gårdslängan användas såsom tjänstelokaler för medicinalstyrelsen

även efter materielnämndens eventuella avflyttning, dels slutligen

slippa medicinalstyrelsens tjänstemän ifrån det fruktade obehaget av

eventuell stank från djurstallarna. För tandläkarinstitutet bereder det nya

förslaget vissa fördelar men även nackdelar. Fördelen består däri att djurexperiment

bäst utföras inom vindslokaler där även golvytan bättre kan tillvaratagas

än i bottenvåningen. Nackdelarna utgöras därav att tillträdet till

vindslokalerna är synnerligen besvärligt och att deras skötsel bereder betydligt

större arbetsbörda för personalen, vartill kommer att djuravdelningen

saknar direkt förbindelse med de närmast till hands liggande laboratorierna.

Byggnadsstyrelsen har ansett sig icke med säkerhet kunna bedöma i vad

mån de olika för- och nackdelarna äro av betydelse att inverka på ett slutligt

avgörande i förevarande fråga. Därest det skulle befinnas mest ändamålsenligt

att förlägga djuravdelningen till vinden, föreslår byggnadsstyrelsen,

att det inom Ragnar Östbergs arkitektbyrå utarbetade förslaget principiellt

godkännes och att medel för täckande av härigenom uppkomna ökade

kostnader till ett belopp av (85 000 — 9 000=) 76 000 kronor ställes till

byggnadsstyrelsens förfogande. Byggnadsstyrelsen anför vidare.

En inredning av vinden på föreslaget sätt komme enligt av byggnadsstyrelsen

gjorda beräkningar att betinga en byggnadskostnad av omkring 85 000

kronor. Härvid är att bemärka, att lokalerna måste förläggas å träbjälklag,

varvid särskilda åtgärder för bjälklagets och golvens isolering mot inträngande

spolvatten måste vidtagas. Relativt dyrbara värmeisoleringsanordningar

beträffande taklaget över lokalerna måste föranstaltas och belysning anordnas

genom upptagande av takfönster. Ledningar för värme-, sanitetstekniska

och elektriska anläggningar komma att betinga betydande kostnader, likaså

hissanordningar för foder och gödsel, förlagda utefter byggnadens gårdstad.

Den av Kungl. Majit på styrelsens förslag fastställda dispositionen för

ändamålet av den av medicinalstyrelsens förste expeditionsvakt bebodda lägenheten

inom gårdshuset erbjuder den onekliga fördelen av en lämplig belägenhet

i anslutning till de lokaler, som skola iordningställas för tandläkarinstitutets

laboratorium för vetenskapligt ändamål. Härtill kommer att detta

förslag betingar en väsentligt lägre kostnad än alternativet med en vindsförläggning.

Vid frågans bedömande är det ävenledes att beakta att lägenheten

är av hälsovårdsnämnden utdömd såsom bostad. Byggnadsstyrelsen anser det

icke kunna vara av större betydelse att medicinalstyrelsens förste expeditionsvakt

nödgas förhyra sig bostad utanför fastigheten, enär såväl maskinist

som eldare äga bostad inom densamma.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

En förläggning av djuravdelningen å vinden erbjuder vissa fördelar ur

hygienisk synpunkt men innebär dels en väsentligt högre anläggningskostnad

och dels vissa olägenheter beträffande kommunikationen med tandläkarinstitutets

forskningsavdelning ävensom ökad arbetsbörda för personalen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har hinder mött för ett

ianspråktagande av den av medicinalstyrelsens förste expeditionsvakt disponerade

lägenheten i gårdshuset inom ifrågavarande kvarter till djurstall för

tandläkarinstitutets behov. I stället har förslag framkommit att inreda nämnda

djurstall å vinden till institutets lokaler. Institutet synes ha ett oavvisligt

behov av dylika experimentdjurslokaler och någon annan utväg än att inreda

dylika på vinden torde icke stå till buds. Efter samråd med chefen för socialdepartementet

har jag därför nödgats frångå planerna på att nämnda gårdshuslägenhet

skulle tagas i anspråk för ändamålet och förordar i stället lärarrådets

förslag, ehuru dettas realiserande på sätt byggnadsstyrelsen framhållit

medför väsentligt högre kostnader. Då byggnadsföretaget är av brådskande

natur, torde medel för ändamålet böra anvisas på tilläggsstat för innevarande

budgetår. Kostnaderna för byggnadsarbetena ha beräknats till 85 000 kronor.

Då emellertid 9 000 kronor finnas tillgängliga för ändamålet, reduceras

det erforderliga tilläggsanslaget till 76 000 kronor. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av..................... kronor 76 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Bruno.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

137

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

januari 19U6.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför

därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

[1.] 3. Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län. I propositionen

nr 139 till 1944 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att försöksverksamhet på

jordbrukets område skulle få anordnas vid Öjebyn i Norrbottens län i huvudsaklig

överensstämmelse nied av departementschefen i propositionen angivna

riktlinjer. För ändamålet avsågs skola inrättas en ny försöksgård under

lantbrukshögskolan förlagd till de av egnahemsnämnden i Norrbottens län

inköpta, å jordfonden bokförda s. k. Hedquistska egendomarna vid Öjebyn i

Piteå socken. I anslutning härtill uttalades, att egendomarnas övertagande

kunde ske genom Kungl. Maj:ts beslut om deras överförande från jordfonden

till statens domäners fond, vilket syntes icke böra ske vid senare tidpunkt

än den 1 juli 1945. Någon särskild medelsanvisning i samband härmed

förutsattes icke bliva erforderlig. För att få till stånd en bättre anordning

och lämpligare ägovidd å den nya försöksgården föreslogs vidare, alt

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

densamma skulle kompletteras genom inköp av ett intill densamma beläget

jordbruk, tillhörigt A. V. Bergstedt. Till bestridande av kostnaderna härför

äskades å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket

ett investeringsanslag av 50 000 kronor. I skrivelse nr 309/1944 biföll riksdagen

vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

Sedermera anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 domänstyrelsen

och styrelsen för lantbrukshögskolan att efter erforderligt samråd

med egnahemsstyrelsen gemensamt upprätta och till Kungl. Majit inkomma

med förslag såväl beträffande erforderliga åtgärder för de s. k. Hedquistska

egendomarnas överförande från jordfonden till statens domäners fond, som

ock rörande inköp för kronans räkning av det s. k. Bergstedtska hemmanet.

I anledning härav har domänstyrelsen i skrivelse den 1 juni 1945, med överlämnande

av yttranden från egnahemsstyrelsen och styrelsen för lantbrukshögskolan,

föreslagit, att den 1 juli 1945 skulle från jordfonden till statens

domäners fond överföras dels de s. k. Hedquistska egendomarna mot den

nedskrivning av jordfonden och uppskrivning av statens domäners fond,

varom Kungl. Majit sedermera efter förslag av domänstyrelsen och egnahemsstyrelsen

komme att förordna, dels ock det s. k. Bergstedtska hemmanet

— vilket numera inköpts för 50 000 kronor av egnahemsnämnden i Norrbottens

län — mot en ersättning till jordfonden av nämnda belopp, att gäldas

av domänstyrelsen från det för ändamålet anvisade investeringsanslaget.

Över domänstyrelsens förslag har riksräkenskapsverket den 21 juni 1945

avgivit utlåtande och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt domänstyrelsens föreliggande framställning skulle de s. k. Hedquistska

egendomarna överföras till domänfonden utan ersättning, varvid

jordfonden skulle nedskrivas och domänfonden uppskrivas med ett ännu

icke fastställt belopp. Riksräkenskapsverket vill härtill erinra, att jordfonden

är en förlagsfond, som bör erhålla kontant ersättning för avyttrade egendomar.

Jordfonden torde alltså icke böra användas såsom ett inköpskonto

för förvärv av statliga domäner. I proposition nr 139/1944 och jordbruksutskottets

utlåtande nr 49/1944 har förutsatts, alt överföring till domänfonden

skall ske utan medelsanvisning. Detta skulle enligt riksräkenskapsverkets

mening innebära, att ersättning till jordfonden skulle utgå från domänfondens

markförvärvsfond. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand

erfarit äro emellertid kostnaderna för förvärvet så höga, att domänstyrelsen

icke anser sig kunna disponera markförvärvsfonden för detta ändamål.

I totalkostnaden ingå emellertid reparationskostnader och kostnader för

inköp av inventarier. Hur jordfonden skall ersättas för dessa kostnader är

icke utrett. Hänsyn bör vidare tagas till att den del av kostnaderna, som finansierats

med driftbudgetsanslag, icke ingå i jordfonden och ej heller i

annan kapitalfond.

Örn egendomen skall med värde ingå i domänfonden och utnyttjas av lantbrukshögskolan,

bör domänfonden tillföras viss ersättning för nyttjanderätten.

Hur denna ersättning skall finansieras är icke utrett.

Riksräkenskapsverket hemställer, att ärendet återremitteras till domänstyrelsen

för förnyad utredning så att frågorna om den ersättning som skall

utbetalas till jordfonden, det kapitalvärde som skall redovisas å domänfonden

och den årliga ersättning som skall utbetalas till domänfonden för nyttjanderätten

kunna lösas i ett sammanhang och eventuellt underställas riks
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

139

dagen. Redovisning å domänfonden per den 1 juli 1945 kan beslutas under

loppet av budgetåret 1945/46.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört har domänstyrelsen

i skrivelse den 11 december 1945 inkommit med nytt förslag i ämnet.

I skrivelsen har styrelsen -— under åberopande av vad egnahemsstyrelsen

i ett vid skrivelsen fogat yttrande anfört —• föreslagit, att de s. k. Hedquistska

egendomarnas bokföringsvärde å domänfonden måtte fastställas till

319 579 kronor 36 öre, samt att ett belopp av nämnda storlek måtte äskas av

riksdagen för beredande av ersättning till jordfonden.

Egnahemsstyrelsen har i nyssnämnda yttrande anfört i huvudsak följande.

Enligt uppgift från egnahemsnämnden i Norrbottens län uppgå de bokförda

inkomsterna och utgifterna från och med startandet av Öjebyns jordförmedlingsföretag

den 10 november 1938 till och med den 30 juni 1945 till

respektive 276 138 kronor 3 öre och 811 071 kronor 18 öre. Skillnaden mellan

inkomster och utgifter, 534 933 kronor 15 öre, utgör nettokostnaden för

jordförmedlingsföretaget sistnämnda dag. Jordförmedlingsföretagets värde

inklusive yttre inventarier och förråd den 1 juli 1945 kan sålunda beräknas

till nämnda belopp 534 933 kronor 15 öre. Av detta värde äro 369 579 kronor

36 öre bokförda på den från och med den 1 juli 1940 inrättade jordfonden,

medan återstoden avser medel, som före den 1 juli 1940 anvisats å

driftbudgeten till jordförmedlingsverksamhet i Norrland. För det belopp,

som finnes bokfört å jordfonden, bör denna fond, som är en förlagsfond,

ovillkorligen erhålla kontant ersättning. Då emellertid i beloppet 369 579

kronor 36 öre ingår värdet av det s. k Bergstedtska hemmanet, för vars inköp

1944 års riksdag å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder:

Domänverket anvisat 50 000 kronor, synas sålunda ytterligare 319 579 kronor

36 öre böra anvisas för att jordfonden skall erhålla kontant ersättning

för hela det på fonden bokförda beloppet. Domänstyrelsen torde därför —

därest medel för ändamålet icke finnas disponibla — utverka, att Kungl.

Majit hos riksdagen måtte göra framställning om anvisande av medel för

att bereda jordfonden ersättning i nämnda hänseende. Däremot synes någon

ersättning för de medel, som anvisats å driftbudgeten, icke ovillkorligen

böra ifrågakomma.

Beträffande frågan med vilket kapitalvärde Hedquistska egendomarna böra

redovisas å domänfonden vill styrelsen meddela följande. Egendomarna

inköptes den 10 november 1938 för ett belopp av 150 000 kronor. Därefter

har från samma egendomar fastighetsförsäljningar skett till ett belopp av

25 247 kronor. Skillnaden mellan köpeskillingen och vad som erhållits vid

försäljningarna uppgår till 124 753 kronor. Vid beräkningen av förenämnda

kapitalvärde böra till sistnämnda belopp läggas de värden, vilka blivit investerade

i egendomarna. Hit är att hänföra dels byggnadsverksamheten å

egendomarna, vilken dragit en kostnad av tillhopa 222 151 kronor 27 öre,

dels ock nyodlingsverksamheten därstädes, för vilket ändamål utgivits 5 198

kronor 41 öre. Nu angivna kostnader representera alltså ett kapitalvärde

av (124 753 + 222 151: 27 + 5 198 :41 =) 352 102 kronor 68 öre.

Såsom framgår av det förut anförda förutsattes vid beslutet örn inrältande Departement».

av en ny försöksgård å de s. k. Hedquistska egendomarna vid Öjebyn, att chehnnämnda

egendomar skulle överföras från jordfonden lill domänfonden utan

någon särskild medelsanvisning i samband därmed. Emellertid torde, så
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som riksräkenskapsverket och egnahemsstyrelsen framhållit, med hänsyn

till jordfondens konstruktion vara lämpligare, att denna fond vid ifrågavarande

överlåtelse erhåller kontant ersättning med egendomens å fonden

bokförda värde. I förevarande fall skulle sålunda ett belopp av i runt tal

320 000 kronor behöva tillföras jordfonden. Då emellertid domänfondens

medel icke avsetts för transaktioner av förevarande slag, synes lämpligt, att

å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket ett särskilt

anslag av nyssnämnda storlek äskas av riksdagen för ändamålet. Enär ifrågavarande

överföring avsetts skola ske senast per den 1 juli 1945, torde anslaget,

som synes böra benämnas Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens

län, böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.

Det torde få ankomma å Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter rörande

anslagets disposition ävensom de övriga bestämmelser, som i förevarande

sammanhang kunna vara erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

investeringsanslag av ....................kronor 320 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar

Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Holmgren.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

141

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

B- 1 Polis-, lvs- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl.

slotten.............................................. 12 000

II. Justitiedepartementet.

Hovrätterna:

C: 9 a Flyttning av Göta hovrätts arkiv..................... 80 000

G: 14 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 550 000

630 000

III. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag....................... 100 000

B: 11 Lastkommittén i New York, förslagsanslag ............... 250 000

C: 2 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag...... 10 000

D: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 25 000

D: 14 a Utländska pressbesök, reservationsanslag.................. 50 000

D: 19 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag ..................... 80 000

515 000

IV. Försvarsdepartementet.

Flygmateriel m. m.:

C: 116 Underhåll av flygmateriel, reservationsanslag............ 875 000

C: 119 Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag......... 215 000

Krigsarkivet:

D: 7 a Inredning m. m. i krigsarkivets nybyggnad, reservationsanslag

............................................ 114 000

E: 12 b Historik över den militära försvarsberedskapen m. m., reservationsanslag

...................................... 55 000

E: 30 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 12 500 000

13 759 000

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Mai:ts proposition nr 2.

V. Socialdepartementet.

Kronor

B: 27 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 2 000 000

B: 62 a Blindvård:

Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten,

reservationsanslag................................... 46 000

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

C: 14 a Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å

landsbygden, reservationsanslag.................... 36 000

Sinnessj ukvårdsanstalter:

Statens sinnessjukhus:

C: 17 a Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag ... 549 000

C: 75 a Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsunder
sökning,

reservationsanslag..........................r. 385 000

C: 82 a Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i

Lund, reservationsanslag.............................. 30 000

G: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 500 000

G: 17 a Jordbrukets byggnadsstudiekommitté, reservationsanslag.... 90 000

G: 23 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 4 100 000

7 736 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,

där kronan är väghållare:

B: 11 Barmarksunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................. 8 000 000

F: 6 a Bidrag till upprättande av brandkårer, reservationsanslag . . 5 400

G: 18 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 350 000

8 355 400

VII. Finansdepartementet.

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 150 000

E: 14 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 1 500 000

1650 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

D: 13 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag......... 3 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E: 17 a Utrustning för hygieniska institutionen................ 6 500

U niversitetssj ukhus:

Serafimerlasarettet:

E: 28 a Ändringsarbeten inom neurokirurgiska kliniken, reservationsanslag

.................................. 39 500

E: 32 Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm....... 30 000

J: 35 Fortbildningskurs för vissa lärare inom yrkesundervisningen,

reservationsanslag..................................... 12 000

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

143

Kronor

Statens studielån:

K: 10 Studielånenämnden................................... 10 000

N: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.......................................... 400 000

N: 14 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 25 000

N: 21 a Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 2 000 000

2 526 000

IX. Jordbruksdepartementet.

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

G: 42 a Särskilda undersökningar, reservationsanslag............ 9 000

G: 47 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

.............................................. 2 000 000

G: 48 Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten . 60 000

Statens skogsmästarskola:

J: 11 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 10 000

Skogsvård m. m.:

J: 20 Skogsvårdens befrämjande............................ 50 000

Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:

K: 5 a Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal

hos distriktslantmätare och extra lantmätare, förslagsanslag

............................................ 60 000

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:

K: 11 a Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt lagen

örn enskilda vägar, förslagsanslag.................... 25 000

N: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.............................................. 175 000

N: 15 a Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 475 000

2 864 000

X. Handelsdepartementet.

C: 30 Bidrag till standardiseringsverksamheten ................. 82 500

F: 4 a Ersättningar för vissa skador i samband med den s. k. Hansa
katastrofen,

förslagsanslag............................ 25 000

F: 14 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 500 000

607 500

XI. Folkhushållning sdepartementet.

C: 4 Undanförsel av varuförråd, reservationsanslag............. 660 000

D: 16 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag....................... 5 500

665 500

XIV. Riksdagen och dess verk.

33 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 65 000

Säger för driftbudgeten 39 385 400

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens afl årsverksfonder.

A. Postverket.

Kommunikationsdepartementet:

lia Förvärv av billinjer..................................

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

21 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellan
ortsledningar.

.....................................

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

2 Kraftstation vid Forsmoforsén........................

3 Kraftstation vid Hölleforsen..........................

8 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk.......................

E. Domänverket.

Jordbruksdepartementet:

3 Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

6 Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport ..

III. Statens allmänna fastighets fond.

Kommunikationsdepartementet:

16 f Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län.......

16 g Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län..........

16 h Anordnande av häradsskrivarkontor...................

Ecklesiastikdepartementet:

20 a Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala . ..

28 a örn- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler.....

Kronor

300 000

5 000 000

2 000 000

3 000 000

2 500 000

7 500 000

320 000

13 120 000

8 080 000

250 000

600 000

2 500 000

150 000

76 000

3 576 000

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Kronor

Arméns delfond:

11 c Täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands

dragonregementes skolskjutningsbana................ 56 000

lid Täckning av utgift för utvidgning av infanteriskjutskolans

övningsområde.................................... 5 100

61 100

C. Försvarets fabriksfond.

9 Täckning av utgift för förvärv av mark vid ammunitions
fabriken

i Karlstad.................................. 20 300

81 400

V. Statens utlånings fonder.

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.................................. 20 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

1 Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet......... 25 000 000

6 a Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda 500 000

25 500000

IX. Diverse kapitalfonder.

Kommunikationsdepartementet:

1 Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond......... 5 050 000

Summa för kapitalbudgeten 75 407 400

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. i sand. Nr 2.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

37 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (37)

37 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:468 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46. a1 i texten
  2. SU 1946:253 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1946:205 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till vissa byggnadsarbeten för länsstyrelserna m. m. s. 7 i texten
  4. SU 1946:115 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag till vissa byggnadsarbeten för länsstyrelserna m. m. s. 2 i texten
  5. Rskr. 1946:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande skadeståndsskyldigheten för förare s. 1 i texten

Visa alla 37