Sök i Ratio Lex

Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

588 sidor, varav 559 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 559 av 588 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:211, Angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

1

Nr 211.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47; given Stockholms

slott den 5 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 och anför därvid följande.

Inledning.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 281 godkände 1944 års riksdag

(skrivelse nr 432) allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Beredskapsstaten

var uppdelad på tre delstater, betecknade allmän beredskapsstat

I, II och III och bundna vid olika dispositionsförutsättningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19''40. 1 sami. Nr 211.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Allmän beredskapsstat I avsåg vissa kostnader av krisnatur, vilka beräknades

erforderliga under budgetåret 1944/45. Staten blev jämlikt riksdagens

bemyndigande genom beslut den 15 juli 1944 fastställd av Kungl. Majit, varvid

de å staten uppförda anslagen ställdes till statskontorets förfogande.

Från staten bestridda utgifter ha sedermera jämlikt särskilda riksdagsbeslut

täckts genom anslag å tilläggsstat.

På allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III sammanfördes

anslag för olika investeringsändamål, vilkas tillgodoseende gjordes beroende

av läget på arbetsmarknaden. Till allmän beredskapsstat II hänfördes utgifter

av mer angelägen karaktär, och i anledning härav erhöll Kungl. Majit

riksdagens bemyndigande att fastställa nämnda delstat att lända till efterrättelse.

Så skedde genom Kungl. Majits förenämnda beslut den 15 juli 1944.

Kungl. Majit erhöll vidare riksdagens bemyndigande dels att ställa anslagen

å beredskapsstat II till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande

planeringsåtgärder dels ock att, om och i den mån försörjnings- eller

arbetsmarknadsläget det medgåve, respektive örn och i den mån en försämring

av arbetsmarknadsläget det påkallade, beträffande vissa anslag eller

viss grupp av anslag förklara, att de finge disponeras för därmed avsedda

ändamål. Från anslagen ha i överensstämmelse härmed bestritts vissa planerings-

och förberedelsekostnader, däribland för förvärv av mark till vissa

med anslagen avsedda anläggningar. Därjämte har Kungl. Majit i ett mindre

antal fall disponerat över anslag å allmän beredskapsstat II för genomförande

av investeringsföretag. De härav föranledda utgifterna ha sedermera täckts

genom särskilda anslag å tilläggsstat.

På allmän beredskapsstat III slutligen samlades de investeringsobjekt av

något lägre angelägenhetsgrad, vilka avsågos skola utföras därest arbetsmarknadsläget

det påkallade. Denna stat kunde av Kungl. Majit fastställas

först efter riksdagens hörande eller, örn riksdagen icke vore samlad, under

förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändå

skulle inom tjugo dagar sammanträda. Allmän beredskapsstat III har icke

blivit fastställd.

Med bifall lill Kungl. Majits i proposition nr 264 framlagda förslag bemyndigade

1944 års riksdag (skrivelse nr 435) Kungl. Majit att i huvudsaklig

överensstämmelse med vissa i propositionen uppdragna riktlinjer för

budgetåret 1944/45 fastställa grunder för utlämnande av statsunderstöd vid

arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets

områden. Härigenom erhöll Kungl. Majit befogenhet, att, där så erfordrades

för att erforderliga arbeten skulle igångsättas i arbetslöshetsbekämpande

syfte, tillämpa gynnsammare bidragsgrunder, medge bidrag till kategorier,

vilka eljest icke komme i åtnjutande av statsbidrag, o. d. I propositionen,

vilken utarbetats på grundval av förslag från 1942 års jordbrukskommitté

och skogsstyrelsen, angavs en allmän ram, inom vilken bidrag skulle kunna

utlämnas till dylika arbeten.

1 1945 års statsverksproposition upptogs under rubriken Inkomsterna å

driftbudgeten (s. 6) till behandling frågan om riksstatens avvägning i förhål
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 211.

3

lande till beredskapsstatema. Därvid framhölls, att den allmänna beredskapsstat

vid sidan örn riksstaten, varav behov ansåges föreligga, borde göras

helt enhetlig och begränsas till att omfatta anslag till arbeten, avsedda att utföras

i sysselsättningspolitiskt syfte, med tillägg av dels ett anslag till planering

av dylika arbeten, dels ett anslag för kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Sistnämnda båda anslag skulle Kungl. Majit äga disponera i viss

utsträckning utan riksdagens vidare hörande. Därjämte skulle Kungl. Majit

erhålla rätt att utan förnyad riksdagsprövning disponera å staten uppförda

anslag intill ett visst sammanlagt belopp. I övrigt skulle staten icke få sättas

i kraft utan riksdagens hörande. Angående den närmare innebörden av de

föreslagna ändringarna torde i övrigt få hänvisas till vad i propositionen anförts

härom.

Sedan investeringsutredningen framlagt betänkande (SOU 1945: 12 och 13)

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, anmäldes i proposition

nr 265 till 1945 års riksdag frågan örn anslag till arbetslöshetsbekämpande

åtgärder. I anslutning till förenämnda uttalande i 1945 års statsverksproposition

förutsattes jämväl i proposition nr 265, att beredskapsstaten

skulle vara helt enhetlig. Med hänsyn till den sena tidpunkten under riksdagen

och då läget på arbetsmarknaden icke gav anledning till större farhågor

ansågs med fastställande av allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46

böra anstå till 1945 års riksdags höstsession. Emellertid ansågs lämpligt att

medel ställdes till Kungl. Majits förfogande för mötande av en under mellantiden

eventuellt uppkommande arbetslöshetssituation. Kungl. Majit hemställde

därför om riksdagens bemyndigande att, intill dess allmän beredskapsstat

för budgetåret 1945/46 av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela

beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat

II och allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Härvid förutsattes

att, för den händelse fullmakten foges i anspråk för förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden, de förmånligare bidragsgrunder

skulle tillämpas, som Kungl. Majit erhållit 1944 års riksdags bemyndigande

att fastställa. För kostnader för överflyttning av arbetskraft anvisades

anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46. Planeringskostnader förutsattes

få bestridas förskottsvis i avvaktan på att ny stat fastställdes. Propositionen

bifölls av riksdagen (skrivelse nr 450). Det av riksdagen sålunda lämnade bemyndigandet

alt igångsätta arbeten har icke tagits i anspråk.

Frågan om allmän beredskapsstat för innevarande budgetår anmäldes för

fjolårets riksdag även under dess höstsession. Härvid befanns utvecklingen på

arbetsmarknaden möjliggöra ett ytterligare uppskov med fastställandet av allmän

beredskapsstat, varför Kungl. Majit i proposition nr 365 hemställde, att

riksdagen måtte förlänga giltigheten av förenämnda fullmakt intill dess ny

allmän beredskapsstat fastställts av riksdagen. Propositionen bifölls av riksdagen

(skrivelse nr 584).

Jämlikt förslag av Kungl. Majit i proposition nr 334 har 1945 års riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

dag å tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår anvisat anslag under

de olika huvudtitlarna för planeringskostnadernas bestridande. Till bestridande

av kostnaderna för fortsatta planeringsarbeten ha anslag för budgetåret

1946/47 äskats i årets statsverksproposition.

Genom beslut den 24 november 1944 har Kungl. Majit upprättat ett investeringsråd

för överläggningar rörande riktlinjerna för konjunkturpolitiken så

vitt angår investeringsverksamheten. Rådets överläggningar ledas av en av

Kungl. Majit utsedd ordförande. I rådet ingå i övrigt två ledamöter representerande

statens arbetsmarknadskommission och statens byggnadslånebyrå,

varjämte tillfälle beretts fullmäktige i Sveriges riksbank att utse en ledamot.

Vidare ingå i rådet elva ledamöter utsedda på förslag av följande näringsorganisationer,

nämligen Sveriges industriförbund två ledamöter, den

ena representerande exportindustrien och den andra hemmamarknadsindustrien,

landsorganisationen i Sverige två ledamöter samt envar av följande

organisationer en ledamot, nämligen Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet

landsbygdens folk, svenska arbetsgivareföreningen, svenska bankföreningen,

tjänstemännens centralorganisation, kooperativa förbundet ävensom

Sveriges köpmannaförbund och Sveriges grossistförbund gemensamt en ledamot.

Slutligen äger professorn och ledaren för konjunkturinstitutets undersökningar

att såsom sakkunnig deltaga i rådets överläggningar.

Genom beslut den 1 februari 1946 har Kungl. Maj :t efter framställning från

investeringsutredningen uppdragit åt statens arbetsmarknadskommission att

i samråd med statssekreterarna i vederbörande statsdepartement årligen upprätta

och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda investeringsobjekt inom de verksamhetsområden, beträffande

vilka icke planeringen uppdragits åt annat organ, samt att till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som

må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas

i investeringsreserven, skall komma till stånd. Vidare har Kungl. Majit

uppdragit åt statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen

och skogsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, att årligen upprätta

och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och

statsunderstödda investeringsobjekt samt att föranstalta örn detaljplanering

av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven. Slutligen har Kungl.

Majit bemyndigat statens arbetsmarknadskommission att från statliga organ

inhämta erforderliga uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga

investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

5

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47.

Med skrivelse den 21 februari 1946 har statens arbetsmarknadskommission

överlämnat betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/

47 (SOU 1946: 27 och 28). Betänkandet jämte bilagor torde få såsom bihang

fogas vid protokollet i detta ärende (Bihang B och C).

Utredningsarbetets bedrivande (se betänkandet s. 3—7). Vid utarbetandet

av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har arbetsmarknadskommissionen

tagit som utgångspunkt investeringsutredningens förslag

för innevarande budgetår. Kommissionen har jämväl haft tillgång till utredningens

material, vilket utredningen efter avgivande av nyssnämnda förslag

överlämnat till kommissionen. Då de i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår upptagna arbetena i betydande utsträckning kunna beräknas

komma till utförande inom den normala investeringens ram eller av skilda

anledningar redan utförts eller påbörjats, har reserven måst kompletteras.

Vad beträffar kommunala och enskilda företag har kommissionen för detta

ändamål kunnat anlita länsarbetsnämnderna såsom lokalorgan. Beträffande

statliga företag har arbetet till övervägande del åvilat de centrala förvaltningsmyndigheterna

och dem underställda organ.

Vid investeringsreservens komplettering har urvalsunderlaget utgjorts dels

av vid tidigare inventeringar anmälda investeringsobjekt, vilka av olika skäl

icke medtagits i förslaget till reserv för innevarande budgetår, dels ock av

investeringsobjekt, som anmälts till kommissionen i samband med en under

år 1945 verkställd kompletterande inventering. Urvalsunderlaget har efter

hand ökats därigenom att inventeringen kommit att omfatta nya områden

eller grupper av företag och genom att inom vissa områden investeringsbehoven

blivit mera fullständigt utredda.

Kommissionen har i betänkandet framhållit, att den grundläggande urvalsprincipen,

nämligen att i investeringsreserven endast medtagas företag av

hög angelägenhetsgrad, medfört en relativt stark omsättning av de i reserven

ingående företagen. I anslutning härtill har kommissionen understrukit vikten

av att investeringsreserven, så.länge statsmakterna finna att denna form av

arbetsmarknadsberedskap bör upprätthållas, successivt förnyas allteftersom

i reserven ingående företag tagas i anspråk i normal ordning eller av annan

anledning icke längre äro aktuella. I anslutning därtill har kommissionen

vidare framhållit, att investeringsplaneringen alltsedan sin tillkomst blivit av

stor betydelse för utväljandet av beredskapsarbeten för motverkande av den

begränsade arbetslöshet, som rått under senare år.

Med avseende å de med planeringsarbetet förenade kostnaderna har kommissionen

anfört följande.

Då investeringsreserverna skola bestå av förelag som normalt beräknats

komma till utförande under de 2 å 3 närmaste åren även om arbetslöshet

icke skulle motivera deras igångsättande, utgör detta planeringsarbete endast

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

ett tidigareläggande av planeringen för den normala verksamheten. Om planeringsverksamheten

hålles inom rimliga gränser och inskränker sig till angelägna

arbeten medför den sålunda på längre sikt ingen större extra kostnad.

Vissa ränteförluster uppstå givetvis genom att planeringen i den mån företagen

icke komma att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte utföres tidigare

än erforderligt. Vidare kan i sådana fall, då på grund av ändrade förhållanden

det utförda planeringsarbetet behöver revideras, en kostnadsökning för

planeringen uppstå. Å andra sidan medför förtidsplaneringen, att man får

längre tid och större möjligheter i övrigt att överväga det lämpligaste sättet

för arbetenas genomförande, varigenom avsevärda besparingar och fördelar

av annat slag böra kunna vinnas. Både i fråga örn statliga och kommunala

investeringar har arbetsmarknadskommissionen funnit, att det normala planeringsarbetet

ofta ej bedinves så snabbt att förslag hinna framläggas för de

beslutande organen i tillräckligt god tid för att medge en tillfredsställande

prövning med beaktande i erforderlig utsträckning även av alternativa lösningar.

Kommissionen har emellertid även påpekat, att förtidsplaneringen syntes

ha en tendens att stimulera till förtidsinvestering, vilket ur monetära synpunkter

samt arbetsmarknads- och materialsynpunkter under vissa förhållanden

kunde vara en betydande nackdel.

Investeringsreservcns omfattning och sammansättning (se betänkandet

s. 8—15 samt 375 o. f.). Enligt hittills tillämpade principer har investeringsreserven

ansetts höra omfatta sådana statliga, kommunala och statsunderstödda

anläggningsarbeten, vilka med hänsyn till sin art och angelägenhetsgrad

äro lämpliga att taga i anspråk för att vid en arbetsmarknadskris

öka sysselsättningsmöjligheterna. De företag, bland vilka urvalet sker,

lia enligt samma principer begränsats till sådana, som av vederbörande förvaltningar

ansetts böra komma till utförande under de närmaste två eller

tre åren under förutsättning av normal angelägenhets- och produktivitetsbedömning.

Vad beträffar investeringsreservens storlek har målet varit att

nå fram till en reserv, som ungefärligen motsvarar två års normala investeringsbehov.

Dessa principer lia enligt vad i arbetsmarknadskommissionens betänkande

anföres även varit vägledande vid uppgörandet av det nya förslaget till

investeringsreserv. Beträffande de allmänna synpunkter, som i övrigt ligga

till grund för förslaget, torde få hänvisas till betänkandet. Här skall endast

lämnas en sammanfattning av däri anförda huvudsynpunkter på hithörande

spörsmål.

I betänkandet framhålles, att den ovisshet, som måste råda örn arten och

omfattningen av en eventuell arbetsmarknadskris, medförde att investeringsreserven

måste planläggas på sådant sätt, att den så långt möjligt medgåve

genomförande av alternativa sysselsättningsprogram. Såväl ur nationalekonomisk

som social synpunkt framstode det som önskvärt att arbetskraften

vid en tillfällig arbetslöshet i största utsträckning kvarstannade inom

sitt egentliga yrkesområde. De sysselsättningsbefrämjande åtgärderna borde

därför i första hand taga sikte på att stimulera sysselsättningen inom det

primära depressionsområdet. Det kunde emellertid visa sig svårt att åstad
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

7

komma en tillräcklig reserv av arbeten, för vilka den ledigblivna arbetsstyrkans

yrkeskunnighet kunde tagas i anspråk. Man borde då — förutom

omskolningsåtgärder — främst tillgripa en reserv av arbeten, som kunde

utföras av för arbetena oskolad arbetskraft. Härvid koinme i första hand

grovarbeten i fråga. Även med hänsyn till osäkerheten i materialförsörjningen

vore det önskvärt, alt grovarbeten såsom mindre materialkrävande i

största möjliga utsträckning medtoges i investeringsreserven. För mötande

av en arbetslöshetssituation i vilken sysselsättningsmöjligheter måste beredas

huvudsakligen genom grovarbeten erfordrades en större reserv av dylika

arbeten än tillgången på företag av högsta angelägenhetsgrad medgåve.

Utöver den tidigare omnämnda, olika slag av arbeten omfattande reserven

— den allmänna investeringsreserven — erfordrades därför en extra reserv

av sådana företag av en något lägre angelägenhetsgrad, vilka varken vore i

högre grad materialkrävande eller i avsevärd grad förutsatte yrkesskicklighet

hos arbetskraften, i betänkandet benämnd den särskilda grovarbetsreserven.

Vid utväljandet av arbetsobjekt för investeringsreserven hade, anföres i

betänkandet vidare, i enlighet med förut anförda principer investeringsobjektens

angelägenhetsgrad varit grundläggande. I den utsträckning detta

varit möjligt hade vid utväljandet av investeringsobjekt beaktats de allmänna

riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken. Det läge dock

i sakens natur, att svårighet måste möta att redan på utredningsstadiet verkställa

en så noggrann avvägning av de olika föreliggande arbetsobjektens

angelägenhet, att denna avvägning utan vidare kunde läggas till grund vid

investeringsreservens ianspråktagande. Även sådana synpunkter som arbetslöshetens

art och omfattning, tillgången på material och specialarbetare

m. m. måste dessutom spela in vid det slutliga urvalet av sysselsättningsobjekt.

Det framlagda förslaget till investeringsreserv finge därför icke betraktas

som ett arbetsprogram, som under alla förhållanden borde komma

till utförande vid en arbetsmarknadskris och vars antagande skulle binda

statsmakterna, när det gällde det framtida valet av arbetsobjekt.

Redan vid det förberedande urval av arbetsobjekt, som verkställdes vid

upprättandet av förslag till investeringsreserver, måste hänsyn tagas även

till andra omständigheter än de föreliggande investeringsbehovens angelägenhet

i och för sig. Såväl när det gällt husbyggnader som övriga materialkrävande

företag hade viss hänsyn måst tagas till materialförsörjningen.

Överhuvud taget hade bland annat på grund av den ännu kvarstående

knappheten på vissa materialier investeringsreservens tyngdpunkt ansetts

böra förläggas till mindre materialkrävande arbeten.

Även ur arbetsmarknadssynpunkt hade det ansetts lämpligt att endast i

begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserverna.

Då bostadsproduktionen, i den mån materialförsörjningen kunde ordnas

genom olika åtgärder från samhällets sida, kunde väntas komma att upprätthållas

på en hög och stabil nivå, syntes behovet av sysselsättningsbeirämjande

åtgärder inom detta område främst hänföra sig till de relativt konjunkturkänsliga

investeringarna i industribyggnader o. d. lin ansvällning

av de offentliga investeringarna i husbyggnader utöver vad som krävdes

för att kompensera en nedgång i själva husbyggnadsverksamheten

framstode däremot som mindre lämplig med hänsyn till svårigheterna att,

därest byggnndsarbetarkåren tillfälligt överdimensionerades, åstadkomma erforderlig

återgång av arbetskraften lill andra sysselsättningar, sedan behovet

av extra arbetskraft för husbyggnadsarbeten upphört. lill stort behov av

byggnader för offentliga ändamål uppstode emellertid som en följd av den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

omfattande bostadsproduktionen och därmed sammanhängande folkomflyttningar.

Det hade bland annat med hänsyn härtill befunnits lämpligt att i

investeringsreserven inrymma ett relativt stort antal sådana offentliga byggnader

som byggnader för skolor, administration, post, telegraf och sociala

ändamål av skilda slag.

Genom att en förhållandevis stor investeringsreserv erfordrades i de särskilt

konjunkturkänsliga orterna samtidigt som man i fråga om dessa orter

i mångå fall måste räkna med en relativt liten tillgång på angelägna investeringsobjekt

på grund av forcerad investeringsverksamhet under tidigare arbetslöshetsperioder,

hade i viss utsträckning för sådana orter arbeten av lägre

angelägenhetsgrad ansetts böra medtagas i den allmänna investeringsreserven.

Med hänsyn icke minst till det stora investeringsbehovet i landet hade

det dock ansetts olämpligt att i någon större utsträckning frångå den allmänna

angelägenhetsnormen. Då vid en större arbetsmarknadskris relativt

omfattande förflyttningar av arbetskraften sålunda kunde bliva nödvändiga,

måste det läggas vikt vid att förflyttningen ordnades rationellt. I syfte att

belysa härmed sammanhängande frågor hade vissa utredningar företagits

inom kommissionen.

Med avseende å arbetsobjektens lämplighet för ökande av sysselsättningsmöjligheterna

vid en arbetsmarknadskris måste de direkta arbetslönernas

andel av anläggningskostnaderna, lönekvoten, tillmätas betydelse. Lönekvoten

för olika slag av arbeten belystes i bilaga 1 till betänkandet.

Den överdimensionering av de offentliga arbetena, som ett ianspråktagande

av investeringsreserven skulle innebära, kunde i många fall beräknas

medföra en på längre sikt ogynnsam snedbelastning av produktionssystemet.

Det måste därför anses viktigt, att arbetskraften icke kvarhölles vid ifrågavarande

arbeten längre än som vore nödvändigt med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Då ett avbrytande av ett arbete innan detta färdigställts ofta måste

ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, syntes arbeten av mindre eller medelstor

omfattning, som kunde färdigställas relativt snabbt, vara att föredraga. Å

andra sidan medförde de stora företagen bättre möjligheter att variera arbetsstyrkans

storlek efter sysselsättningsbehovet och att vid större arbetsmarknadskriser

bereda lämpliga förläggningar åt arbetsstyrkor utanför hemorten.

Såsom särskilt fördelaktiga framstode sådana arbeten, som utan större

olägenheter kunde bedrivas i etapper, framför allt om de efter ett avbrytande

kunde tagas i bruk och göra tjänst i fullbordade delar, såsom fallet bland

annat ofta vore med större vägomläggningsföretag.

En annan synpunkt som måste beaktas vore möjligheten att bedriva arbetena

oavsett årstiden. Särskild uppmärksamhet hade därför ägnats åt objektens

lämplighet såsom vinterarbeten. Då särskilt vad beträffar norra Sverige

svårigheterna att finna arbetsobjekt, som kunde utföras vintertid, vore relativt

stora, ville kommissionen framhålla vikten av att dylika arbeten om

möjligt icke tillgrepes under den varma årstiden.

Såsom närmare framgår av den vid arbetsmarknadskommissionens betänkande

fogade bilagan 31 upptar investeringsreserven företag för ett sammanlagt

belopp av omkring 1 061 miljoner kronor. Härav belöpa på den allmänna

investeringsreserven i runt tal 840 miljoner kronor och på den särskilda

grovarbetsreserven omkring 221 miljoner kronor. Den allmänna investeringsreserven

innehaller företag för en sammanlagd kostnad av omkring 425 miljoner

kronor, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten. Därest materialknapphet

skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av materialkrävande

företag, kunna alltså ur de föreslagna reserverna tillgripas företag

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

av utpräglad grovarbetskaraktär för en sammanlagd kostnad av (425 + 221

=) 646 miljoner kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär beträffande

vilka beslut redan fattats om företagens utförande till ett sammanlagt

belopp av omkring 50 miljoner kronor. För nästa budgetår står sålunda till

förfogande en sammanlagd reserv av företag av grovarbetskaraktär för en

kostnad av omkring 696 miljoner kronor.

Den av kommissionen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats

innefatta totalt omkring 22,8 miljoner dagsverken, varav 17,3 miljoner

dagsverken för grovarbetare och 4,5 miljoner för yrkesarbetare i egentlig

anläggningsverksamhet samt 1,0 miljon industridagsverken. Dessa antal

dagsverken kunna beräknas motsvara omkring 91 000 årsarbetare, varav

69 000 grovarbetare, 18 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare

och 3 700 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro schematiskt beräknade

under antagande av för grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet

250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare samt för industriarbetare

270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Det angivna antalet industridagsverken

hänför sig endast till företag, som helt och hållet eller till väsentlig

del utgöras av direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av

telefonapparatur, rullande jämvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk

etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta sammanlagt omkring

6,7 miljoner dagsverken, varav för grovarbetare 6,1 miljoner och yrkeskunniga

anläggningsarbetare 0,6 miljon dagsverken, motsvarande omkring

24 400 respektive 2 400 årsarbetare eller tillhopa 26 800 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, omfattande arbeten för omkring 696

miljoner kronor, beräknas innefatta omkring 22,0 miljoner dagsverken, varav

för grovarbetare 20,0 miljoner och för yrkeskunniga anläggningsarbetare

2,0 miljoner dagsverken, motsvarande omkring 80 000 respektive 8 000 årsarbetare

eller tillhopa 88 000 årsarbetare.

Tekniska förutsättningar för investeringsreservens utnyttjande. Med skrivelse

den 2 januari 1946 har investeringsutredningen överlämnat betänkande

med utredning rörande personal- och materielresurser m. m. för genomförande

av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag (SOU

1946: 13). I betänkandet upptar utredningen till diskussion tillgången inom

landet på dels arbetsledande personal och yrkesarbetare, dels byggnadsmaskiner,

transportmedel, verktyg och redskap ävensom möjligheterna till förläggning

av arbetsstyrkor under utförande av beredskapsarbeten. Utredningens

redogörelse baseras på verkställda inventeringar beträffande de ifrågavarande

personella och materiella resurserna. Därjämte framlägger utredningen

beräkningar rörande behovet av sådana resurser för genomförande av normal

årlig investering samt rörande den ytterligare ökning som erfordras, därest

vid sidan av normal investering jämväl i investeringsreserven ingående

arbeten skola utföras. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen beträffande

högre ledningspersonol, att tillgången i händelse av beredskapsstatens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

ikraftträdande måste beräknas bliva knapp, men att med hänsyn till den

långa utbildningstiden en utökning av den årliga utbildningskvoten icke vöre

en lämplig utväg. Utredningen förordar i stället en effektivisering i utnyttjandet

av befintliga personaltillgångar därigenom att högre ledningspersonal

reserveras uteslutande för sådana arbetsuppgifter, som kräva mot denna personals

utbildning svarande kvalifikationer, under det att mera rutinmässiga

arbetsuppgifter i större utsträckning än normalt sker anförtros åt personal

med lägre kompetens. För att tillgodose det härigenom ökade behovet av

lägre ledningspersonal ha enligt vad i betänkandet meddelas, redan anordnats

vissa utbildningskurser, varjämte förberedelser vidtagits för en intensifiering

av verksamheten i händelse av hotande arbetslöshetskris. Jämväl för utbildning

av yrkesarbetare lia dylika förberedelser vidtagits enligt vad utredningen

upplyser.

Vad beträffar bgggnadsmaskiner, transportmedel, redskap och verktyg har

utredningen icke ansett sig böra förorda en generell beredskapslagring, utan

förordat, att sådan upplagring verkställes endast när sysselsättningen inom de

industrier, som producera dylika hjälpmedel, lämnar utrymme för en ökad

produktion för lagringsändamål. Det åsyftade beredskapslagret skulle begränsas

till en storlek som möjliggjorde att bemästra en första ansvällning av

arbetsvolymen vid inträffande arbetslöshet samt att säkerställa tillgången på

sådana maskiner, redskap och verktyg beträffande vilka den inhemska industriens

tillverkningskapacitet vore otillräcklig för att möta den ökade efterfrågan

vid en arbetsmarknadskris. Från dessa utgångspunkter har utredningen

ansett ändamålsenligt att en komplettering i viss omfattning av maskinförråden

hos statens arbetsmarknadskommission samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

kommer till stånd. Beträffande redskap och verktyg har utredningen

icke funnit någon ökning av nämnda myndigheters förråd vara erforderlig.

Ifråga om transportmedel har utredningen ansett att en tillfredsställande

försörjning av landets normala behov av lastbilar skulle täcka även

behoven i händelse av en arbetsmarknadskris, varför några särskilda åtgärder

icke vore erforderliga. Slutligen har utredningen framhållit rådande brist

på decauvillemateriel men funnit möjligheterna att åstadkomma någon ökning

av dessa tillgångar mycket begränsade. I anledning härav har utredningen

understrukit lämpligheten av att i största utsträckning utnyttja möjligheterna

att anpassa den relativa användningen av olika transportmedel

efter befintliga tillgångar.

I fråga om förläggningsutrymmena har verkställts en inventering av barackbeståndet,

varvid med hänsyn till träindustriens stora produktionskapacitet

särskilda åtgärder i beredskapssyfte icke ansetts vara erforderliga.

Investeringsreservernas finansiering (se betänkandet s. 16—17 och 372—

373). Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit att för de statsutgifter,

som betingas av i investeringsreserv ingående arbeten, upptagas särskilda

anslag å en allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Vad beträffar helt

opaginerad Kontrollera mot PDF

1]

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

statliga arbeten har anslagsrubriceringen så långt kommissionen funnit möjligt

anpassats efter de för riksstatens uppställning gällande reglerna. Jämväl

för finansieringen av sådana enskilda och kommunala arbeten, till vilka

statsbidrag regelmässigt utgå från anslag pa riksstaten, har anslagsrubriceringen

anslutits till den för riksstaten gällande. Förutom dessa särskilda anslag,

hänförliga till den allmänna investeringsreserven, har beräknats ett allmänt

anslag till åtgärder för arbetsmai-knadens reglering m. m. Sistnämnda

anslag avses dels för arbeten vilka medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv

men för vilka speciellt anslag icke upptagits, dels för sådana företag

för vilka anslag finnas uppförda å riksstaten eller föreslagits å allmän

beredskapsstat men för vilka en ökning av arbetena utöver de särskilda anslagens

ram kan befinnas motiverad, dels till täckande av merkostnader till

följd av ett företags utförande som arbetslöshetsarbete i de fall då sådana

merkostnader icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag, dels

ock till grovarbeten vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke

medtagits i den allmänna reserven utan hänförts till den särskilda grovarbetsreserven.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten har

arbetsmarknadskommissionen åberopat investeringsutredningens uttalande

att en generell bidragshöjning icke vore nödvändig för att öka kommunernas

och de enskildas beredvillighet att öka sin investeringsverksamhet under

en arbetslöshetsperiod och icke heller lämplig med hänsyn till de ökade

krav som en höjning skulle komma alt ställa på statsverket och till den

stimulans som därigenom skulle givas ål tendensen att på staten överflytta

allt större delar av kostnaderna för statsunderstödda företag. I likhet med

investeringsutredningen har dock kommissionen funnit skäligt, att gällande

statsbidragsbestämmelser uppmjukas där så erfordras för att möjliggöra hänsvnstagande

till uppkommande merkostnader i särskilda fall, t. ex. vid forcering

av investeringsverksamheten, arbetenas utförande vid olämplig årstid

eller med anlitande av ovan arbetskraft.

Det totala anslagsbehovet för de i investeringsreserven upptagna arbetena

har beräknats till sammanlagt omkring 829 miljoner kronor, varav 609 miljoner

kronor belöpa på den allmänna investeringsreserven och 220 miljoner

kronor på den särskilda grovarbetsreserven. Kommissionen har i anslutning

härtill understrukit, att de sammanlagda anslagssummornas belopp icke gåve

en riktig bild av investeringsreservernas verkliga anslagsbehov. Grovarbetsreserven

vore sålunda avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under

speciella förhållanden, i första hand då brist på material för de i den allmänna

reserven medtagna företagen omöjliggjorde genomförandet av ett

differentierat arbetsprogram. Vidare kunde olika arbetslöshetssituationer

ställa skilda krav på ett utnyttjande av de å beredskapsstaten upptagna anslagen.

För att möjliggöra ingripande i de mest olika arbetslöshetssituationer

hade anslagsbehovet för varje företag eller varje grupp av företag beräknats

under förutsättning all ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kunde

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

bliva en nödvändighet. Härigenom hade en viss överdimensionering av beredskapsstaten

blivit nödvändig.

Beträffande den i det föregående omnämnda fullmakten för Kungl. Majit

att inom ramen av visst belopp meddela beslut om utförande av arbeten upptagna

å beredskapsstaten har arbetsmarknadskommissionen funnit storleken

av det av riksdagen för innevarande budgetår medgivna beloppet, 150 miljoner

kronor, lämpligt avvägt med hänsyn till önskvärdheten av att kunna

begränsa arbetslöshetsanslagen pa riksstaten till vad som endast motsvarar

medelsbehovet vid en mera normal utveckling på arbetsmarknaden men ändock

möjliggöra ett snabbt och effektivt ingripande vid en eventuellt inträdande

försämring i arbetsmarknadsläget. Då vidare någon mera betydande

förändring i arbetsmarknadsutsiktema icke inträffat, sedan riksdagen senast

prövade finansfullmaktens storlek, har kommissionen icke funnit skäl föreligga

att nu ifrågasätta ändring av denna. Kommissionen har därför föreslagit

att Kungl. Majit inhämtar riksdagens bemyndigande att därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor

meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Särskilda framställningar.

I särskilda skrivelser ha statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och skogsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, ingivit

förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt

samt hemställt om uppförande av anslag för ändamålens tillgodoseende

på allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Över framställningarna

har statens arbetsmarknadskommission, efter remiss, avgivit

utlåtanden. De för dessa myndigheters verksamhetsområden föreslagna investeringsreservema

med de jämkningar, som vidtagits vid framställningarnas

departementsbehandling och som redovisas i annat sammanhang, innebära

i huvudsak följande.

Beträffande byggnadslånebyråns verksamhetsområde föreslås anslag på beredskapsstat

till ett sammanlagt belopp av 82 miljoner kronor avseende husbyggnadsföretag

med statlig subvention, huvudsakligen i tätorter. Det häremot

svarande totala anläggningsvärdet kan uppskattas till i runt tal 265

miljoner kronor, vilket beräknas motsvara i runt tal 4 miljoner dagsverken.

För lantbruksstyrelsens verksamhetsområde föreslås — utöver anslag till

torrläggningsarbeten och byggnadsarbeten för lantbruksundervisningsanstalter,

vilka frågor upptagits av arbetsmarknadskommissionen — en investeringsreserv

omfattande anläggningsarbeten för en uppskattad total kostnad

av i Tunt tal 180 miljoner kronor. Motsvarande antal dagsverken kan uppskattas

till i lamt tal 6 miljoner. För genomförande av dessa investeringar

äskas 50 miljoner kronor under anslaget till bidrag lill vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets område, under vilket anslag jämväl äskas i runt tal

10 miljoner kronor för förenämnda torrläggningsföretag, samt 11,5 miljoner

kronor till vissa lånefonder.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

13

För skogsstyrelsens verksamhetsområde har framlagts en arbetsreserv omfattande

4,8 miljoner dagsverken, motsvarande en total anläggningskostnad

av omkring 55 miljoner kronor. Motsvarande statsbidrag beräknas uppgå bil

35 ä 40 miljoner kronor. På beredskapsstat föreslås ett anslag å 10 miljoner

kronor till bidrag till skogliga beredskapsarbeten, utgörande den del av förenämnda

bidrag, som i händelse av inträffande arbetslöshet kan beräknas

bliva erforderlig. Motsvarande sysselsättningsreserv kan uppskattas till 1,2

miljoner dagsverken.

För egnahemsstyrelsens verksamhetsområde föreslås — utöver anslag till bidrag

till uppförande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden, vilken

anslagsfråga upptagits i arbetsmarknadskommissionens betänkande —

anslag med 0,9 miljon kronor för bidrag till byggande av odlingsvägar samt

med 2 miljoner kronor för investering i egnahemslånefonden. Vidare föreslås

35 miljoner kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden samt sammanlagt 35 miljoner kronor såsom investering i olika

lånefonder för samma ändamål. Anslagen avse en total anläggningskostnad

av i runt tal 90 miljoner kronor, motsvarande närmare 2 miljoner dagsverken.

Departementschefen.

När riksdagen i fjol beslöt uppskjuta fastställandet av ny allmän beredskapsstat,

skedde detta med hänsyn främst till utvecklingen på arbetsmarknaden.

Det ansågs nämligen då osannolikt, att allmänna arbeten skulle under

den närmaste framtiden behöva tillgripas i sysselsättningssyfte i vidare

mån än den Kungl. Maj:t lämnade fullmakten att disponera anslag på 1944/

45 års beredskapsstat kunde möjliggöra. Fullmakten har hittills icke behövt

tagas i anspråk. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden är emellertid

i olika hänseenden oviss, och örn än något omedelbart behov av förstärkt

beredskap på detta område för närvarande icke föreligger, kan likväl möjligheten

av en försämring av läget icke lämnas ur räkningen. Det torde därför

vara påkallat, att den form av arbetsmarknadsberedskap, som en successivt

förnyad och av statsmakterna prövad investeringsreserv utgör, alltjämt

upprätthålles.

För investeringsreservens vidmakthållande erfordras ett fortgående planeringsarbete.

Medel till bestridande av kostnaderna för sådant arbete äro

numera anvisade å riksstaten. Såsom kommissionen framhållit behöver förtidsplaneringen

på längre sikt icke innebära någon större belastning utöver

de utgifter, som ändock skulle ifrågakomma för planering inom normal investeringsverksamhet.

Emellertid bör i anslutning till vad i betänkandet därom

yttrats understrykas vikten av att en efter förhållandena lämpad avvägning

mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet av arbetsmarknadsberedskap

upprätthålles samt att uppmärksamheten hålles riktad på den tendens

att stimulera till förtidsinvesteringar, som förtidsplaneringen i och för sig

innebär.

1 anslutning till det anförda och i överensstämmelse jämväl med vad som

förutsattes vid behandlingen under 1945 års riksdags höstsession av frågan

örn arhetsmarknadsberedskapen har ett på aktuellt material grundat förslag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

lill allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ansetts nu böra föreläggas

riksdagen. Den nya beredskapsstaten bör göras fullt enhetlig och omfatta

endast förslag till arbeten avsedda att utnyttjas vid en försämring av läget

på arbetsmarknaden. Anslagen böra utan riksdagens hörande få utnyttjas

blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande bör således

krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj:t bemyndigas

att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt

beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Det förslag till allmän beredskapsstat, sorn nu föreligger, har utarbetats

efter granskning inom de olika departementen av de investeringsplaner, som

framlagts dels av arbetsmarknadskommissionen, dels för vissa specialområden

av statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och

skogsstyrelsen. De allmänna riktlinjer för avvägandet av investeringsreservens

omfattning och för urvalet av investeringsobjekt, vilka uppdragits i

arbetsmarknadskommissionens betänkande, ha berörts i det föregående. Vad

arbetsmarknadskommissionen sålunda föreslagit bär vid departementsbehandlingen

funnits böra godtagas som en i nuvarande läge lämplig grundval

för investeringsreservens förnyelse. Förslaget till beredskapsstat är således

i huvudsak grundat på det av arbetsmarknadskommissionen framlagda

materialet, kompletterat med ledning företrädesvis av de utredningar,

som framlagts av övriga nyssnämnda myndigheter.

Det ligger emellertid i sakens natur, att principerna för det fortlöpande

planeringsarbetet icke äro att betrakta som definitiva utan kunna behöva

tid efter annan revideras i följd av förskjutningar i det allmänna läget och

i anslutning till fortsatta svsselsättningspoliliska undersökningar och överväganden

under planeringsorganens medverkan. Dylik medverkan från såväl

de egentliga planeringsorganen som investeringsrådet torde även böra

förutsättas vid beredningen av frågor, som bli förknippade med ett realiserande

av irnesteringsreserven i händelse av en försämring i arbetsmarknadsläget.

Såsom närmare framgår av redogörelsen i det föregående har det ansetts

önskvärt att i den allmänna investeringsreserven — som innefattar arbeten

utvalda främst på grund av sin angelägenhetsgrad — bereda så stort utrymme

som möjligt för arbeten lämpliga för sysselsättning av oskolad arbetskraft.

Vid sidan härav har emellertid för mötandet av en skärpt arbetslöshetssituation

med ansträngt materialförsörjningsläge i förslaget inrymts en

särskild grovarbetsreserv upptagande arbeten som visserligen äro av något

lägre angelägenhetsgrad men som särskilt väl lämpa sig för sysselsättning

av oskolad arbetskraft och därtill äro mindre materialkrävande.

Den sysselsättningsreserv, som sålunda nu är avsedd alt underställas riksdagens

prövning, beräknas sammanlagt omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken,

motsvarande ett antal årsarbetare, som kan uppskattas till cirka

170 000. I anslutning till vad arbetsmarknadskommissionen yttrat vill jag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 211.

15

emellertid understryka, att investeringsreserven icke är upplagd med tanke

på att den skall kunna realiseras i sin angivna totala omfattning utan är

konstruerad att inrymma alternativa sysselsättningsprogram.

Genomförandet av extra investeringsarbeten i den omfattning, varom här

kan bliva fråga, är förknippat med åtskilliga tekniska spörsmål. Den inventering

av de personella och materiella resurserna, som investeringsutredningen

företagit, har såsom av den föregående redogörelsen framgår visat, att

resurserna väl få anses relativt tillfredsställande men att vissa svårigheter

vid genomförande av ett mera omfattande extra investeringsprogram dock

icke kunna undvikas. Jag förutsätter, att arbetsmarknadskommissionen i fortsättningen

beaktar dessa frågor och vidtager på kommissionen ankommande

åtgärder för den komplettering av resurserna, som kan visa sig möjlig och

lämplig.

Vidare bör i detta sammanhang uppmärksammas frågan örn grunderna

för bidrag till kommuner och enskilda vid utförande av arbeten tillhörande

investeringsreserven. Arbetsmarknadskommissionen har för sitt verksamhetsområde

utgått ifrån att en generell bidragshöjning icke vore erforderlig eller

lämplig såsom medel att stimulera till ökad kommunal och enskild investeringsverksamhet.

Kommissionen har emellertid framhållit, att en jämkning

i de vanliga statsbidragsgrunderna bör kunna ske i särskilda fall där så erfordras

med hänsyn till de särskilda förhållanden, under vilka investeringsföretagen

komma att utföras. I det av kommissionen föreslagna anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ha medel för möjliggörande

av vissa sådana jämkningar beräknats. Vad kommissionen sålunda anfört

och föreslagit har icke givit anledning till erinran. För lantbruksstyrelsens

och skogsstyrelsens verksamhetsområden bör Kungl. Maj:t, i enlighet med

vad chefen för jordbruksdepartementet i annat sammanhang denna dag

anfört, äga meddela beslut om sådana förmånligare bidragsgrunder, som avses

i propositionen nr 264 till 1944 års riksdag.

För förvärv av mark, som erfordras för igångsättande av beredskapsarbeten,

stå för närvarande endast i vissa fall medel till Kungl. Maj:ts förfogande.

I den mån det befunnits nödvändigt med särskilda åtgärder för att

tillgodose anspråken på en tillfredsställande beredskap, ha dessa frågor anmälts

av vederbörande föredragande statsråd.

Såsom bihang (Bihang A) till detta protokoll torde få fogas förslag till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47, upprättat i enlighet med vad jag

här förordat och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda

anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande föredragande

(Bil. 1—15). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma

av 676 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 375 miljoner

kronor. I förstnämnda summa ingår det under femte huvudtiteln upptagna

anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. av 245 miljoner

kronor, varav 220 miljoner kronor belöpa på den särskilda grovarbets
-

reserven.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Det i det föregående omförmälda bemyndigandet för Kungl. Majit att utan

riksdagens hörande meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka anslag

uppförts på beredskapsstaten, torde böra avse samma belopp som för

närvarande eller 150 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande

torde i det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrundema

få medgivas, därest så visar sig erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150

miljoner kronor meddela beslut örn utförande av arbeten, för

vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Bjured.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 211.

17

Bihang A.

Förslag

till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet...............................

V. Socialdepartementet.................................

VI. Kommunikationsdepartementet .......................

VIII. Ecklesiastikdepartementet.............................

IX. Jordbruksdepartementet..............................

X. Handelsdepartementet................................

Summa

Kronor

180

000

300

029

000

285

200

000

2

713

000

79

600

000

7

990

000

675

712

000

Kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.............................

Kronor

194 280 000

9 250 000

18 503 000

32 900 000

50 500 000

67 020 000

2 300 000

III. Statens allmänna fastighetsfond........................

Summa

374 753 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 211.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Specifikation till driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Sjökarteverket:

Nybyggnad av sjömätningsfartyg .............

180 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

lö

V. Socialdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten:

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

245 000 000

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ..............................

35 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.......

15 000 000

50 000 000

Folkpensionering:

Åtgärder till förebyggande och hävande av in-

validitet..................................

275 000

Blindvård:

Bidrag till uppförande av hem för blinda barn

i förskolåldern............................

117 000

Tvångsarbetsanstalten alkoholistanstalter m. m.:

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Vissa byggnadsarbeten.....................

255 000

Fattigvård och barnavård:

Statens skolor tillhörande harna- och ungdoms-

vården:

Byggnadsarbeten m. m.....................

692 000

296 339 OOO

C. Medicinalstaten samt hälso* och sjukvården.

Sjukvårdsanstalterna.

övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter....................

1 000 000

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna

190 000

Bidrag till uppförande,inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus............................

700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka....................................

1 000 000

2 890 000

Förlossningsanstalter:

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss-

ningsanstalter............................

800 000

3 690 OOO

Summa

300 029 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

VL Kommunikationsdepartementet.

Kronor

r

Kronor

B. Väg- och vattenbyggnads väsendet.

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållningen på landet samt i städer och stads- liknande samhällen, där kronan är väghållare:

Barmarksunderhållet......................

40 500 000

Nyanläggning av bygdevägar..............

23 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar...........

6 500 000

Byggande av huvudvägar ..................

64 800 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

29 500 000

Förstärkning och förbättring av vägar......

1 000 000

Vägbeläggningar..........................

10 000 000

175 300 000

Väghållningen i städer och stadsliknande sam- hällen, som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator.. ..

55 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar.......

4 500 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar.....................

7 500 000

Byggande av broar .........................

2 900 000

10 400 000

Hamnar och farleder.

245 200 000

Bidrag till handelshamnar och farleder.........

10 000 000

Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder....................

1 800 000

Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-

stödda fiskehamnar......................

5 700 000

Vatten- och avloppsledningar.

17 500 000

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp.............................

20 000 000

282 700 000

G. Brandväsendet.

Bidrag till kommuner för anläggande av brand-

dammar.....................

2 100 000

Bidrag till kommuner för uppförande av brand-

stationer......................

400 000

2 500 000

Summa

|

285 200 000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 211.

21

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

Kronor

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och

ventilationssystemet inom nordiska museet....

745 000

C. Kyrkliga ändamål.

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö.......

120 000

Iordningställande av vissa lokaler för domka- pitlet i Skara m. m.......................

27 000

147 000

D. Akademier m. m.

Akademien för de fria konsterna med konsthög- skolan:

Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m......

147 000

21 000

I. Folkundervisningen.

Folkskoleväsendet.

Folkskolor m. m.:

Bidrag till underhåll av skollokaler..........

1 800 000

Summa

2 713 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kronor

Kronor

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks- undervisningsanstalter.....................

5 300 000

G. Lanthushållning i allmänhet.

Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbru- kets område...............................

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.....

60 000 000

3 000 000

H. Egnahemsbildning, kolonisation och

grundförbättringar m. m.

63 000 000

i

Egnahemsbildning:

Byggande av odlingsvägar...................

Bidrag för anläggande av gemensamma tvättin- rättningar på landsbygden ...................

900 000

400 000

J. Skogsväsendet.

1 300 000

Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m.......

10 000 000

Summa

79 600 000

X. Handelsdepartementet.

Kronor

Kronor

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Sveriges geologiska undersökning:

Undersöknings- och förberedande gruvarbeten .

740 000

D. Sjöfart och handel.

Lotsverket:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten..............

750 000

F. Diverse.

Avsättning till fonden för idrottens främjande . .

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande

4 500 000

2 000 000

6 500 000

Summa

7 990 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

23

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

Kronor

Kronor

A. Postverket.

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm.

1 500 000

Posthusbyggnad i Uppsala....................

1 500 000

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm......

1 100 000

Posthusbyggnad i Eskilstuna..................

1 600 000

Posthusbyggnad i Arvika......................

1 000 000

Posthusbyggnad i Västerås....................

1 260 000

Posthusbyggnad i Skellefteå...................

875 000

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina.......

500 000

Anskaffning av motorfordon...................

500 000

9 835 000

B. Telegrafverket.

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnader m. m.:

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i

Stockholm ...............................

800 000

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg........

270 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäs-

hamn ....................................

375 000

Telefonstationsbyggnad i Nyköping...........

400 000

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs...........

225 000

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik.......

225 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jon-

köping ...................................

625 000

Telefonstationsbyggnad i Nässjö.............

500 000

|

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda...........

300 000

Telefonstationsbyggnad i Ljungby............

300 000

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby..........

275 000

Telefonstationsbyggnad i Hultsfred...........

250 000

Telefonstationsbyggnad i Visby..............

425 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karls-

hamn ....................................

100 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Sim-

rishamn.................................

250 000

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm..........

300 000

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm.........

400 000

1

Telefonstationsbyggnad i Klippan............

475 000

Telefonstationsbyggnad i Höganäs............

250 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Käv-

linge ....................................

400 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halm-

stad.....................................

600 000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Kronor

Kronor

Telefonstationsbyggnad i Kungälv............

250 000

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn.........

250 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karl-

stad.....................................

600 000

Telefonstationsbvggnad i Arvika.............

300 000

Telefonstationsbyggnad i Sunne..............

300 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i öre-

bro ......................................

600 000

Telefonstationsbyggnad i Nora...............

275 000

Telefonstationsbyggnad i Sala................

300 000

Telefonstationsbyggnad i Köping.............

750 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga.............

400 000

Telefonstationsbyggnad i Norberg............

250 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun

450 000

Telefonstationsbyggnad i Mora...............

300 000

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i

Gävle ...................................

600 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljus-

dal ...................................

100 000

Telefonstationsbyggnad i Kramfors...........

300 000

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur..........

175 000

13 945 000

Förrådsbyggnader m. m.:

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norr-

köping ...................................

525 000

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte............

370 000

Förrådsbyggnad i örebro....................

200 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle

525 000

1 620 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

15 565 000

Riks- och landskablar m. m...................

500 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar.........................

6 000 000

Radioanläggningar.

6 500 000

Rundradioanläggningar:

Ny rundradiostation i Stockholm.............

3 200 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby........

5 270 000

8 470 000

Telegrafverkets dispositionsanslag.

Telegrafverkets dispositionsanslag..............

500 000 [

31 035 000

C. Statens järnvägar.

Byggnader och anläggningar.

Bangårdar:

i

Bangårdsombyggnader m. m.................

8 765 000

1

Gångbroar och gångtunnlar ..................

1 700 000

Diverse bangårdsanordningar................

1 895 000

Tegelbackens reglering......................

1 000 000

13 360 000 1

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

25

Kronor

Kronor

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Fortsatt anläggning av dubbelspår...........

40 050 000

Linjeomläggningar..........................

5 660 000

Diverse linjearbeten.........................

Ombyggnad till normalspår av linjen Har-

710 000

månger—Bergsjö.........................

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karls- krona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

700 000

och Bredåkra—Växjö.....................

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:

8 000 000

55 120 000

Diverse åtgärder för spårförstärkning.........

1 000 000

Skenfria vägkorsningar m. m...................

Husbyggnader:

200 000

Stationshus................................

5 200 000

Godsmagasin...............................

400 000

Personallokaler.............................

1 155 000

Bostadshus.................................

1 800 000

Diverse byggnader ..........................

705 000

9 260 000

Telefonanläggningar m. m.....................

5 340 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift.............

5 735 000

Elektrifiering.................................

25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar ....

390 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............

Rullande materiel.

875 000

116 280 000

Rullande materiel........................... •

25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m........................

430 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens järnvägars dispositionsanslag...........

500 000

142 210 000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftstation i Norrland.......................

2 000 000

Kraftstation vid Hammarby...................

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraft-

2 000 000

station....................................

2 000 000

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation

Distributionsanläggningar och därmed samman-

700 000

hängande arbeten vid statens kraftverk......

3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.......

1 500 000

11 200 OOO

Summa

194 280 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

II. Luftfartsfonden.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser......

9 250 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

27

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Kronor

Kronor

Justitiedepartementet:

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga . |

120 000

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsår

stalten å Skenäs.........................

120 000

Verkstadslokal vid ungdomsanstalten i Ystad ..

32 000

Fångvårdsanstalt invid Jönköping............

1 000 000

Fångvårdsanstalt invid örebro...............

1 000 000

Gymnastikbyggnader vid ungdomsanstalterna

i Uppsala, Ystad och Nyköping...........

240 000

2 512 000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk- hus m. .................................

1 500 000

Kommunikationsdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.....

99 000

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg- institut..................................

60 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut .. .

1 700 000

Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och

Blekinge.................................

600 000

Ökade lokaler för hovrätten för Övre Norrland

400 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad....

850 000

3 709 000

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gräns- bevakning...............................

1 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska mu- seum....................................

300 000

Iordningställande av undervisnings- och kon- serveringslokaler i vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad......

32 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska

trädgården i Uppsala.....................

35 000

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden

för kemiska institutionen vid Chalmers tek- niska högskola...........................

63 000

Simhallsanläggning vid gymnastiska central-

594 000

1 024 000 1

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan......

2 069 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, me- jeri- och trädgårdsinstitut.................

485 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan......

50 000

1

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Kronor

Kronor

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicin- ska anstalt...........................

55 000

Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsin- stitut............................

24 000

2 683 000

Handelsdepartementet:

Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersök- ning .....................................

1 000 000

Nybyggnad för elektriskt fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt...............

925 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstek- niska avdelningen vid statens provningsanstalt

700 000

Ökade lokaler för statens hantverksinstitut ...

300 000

Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakade- miens försöksstation.................

2 300 000

Säkerhetsanstalter för sjöfarten..............

850 000

6 075 000

Summa

18 503 000

IV. Försvarets fonder.

Kronor

Kronor

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

Vissa investeringsarbeten för armén...........

12 400 000

Marinens delfond:

Vissa investeringsarbeten för marinen..........

4 500 000

Flygvapnets delfond:

Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.......

16 000 000

Summa

32 900 000 |

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

29

V. Statens utlåningsfonder.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be- medlade, barnrika familjer.................

15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden...........................

22 000 000

37 000 000

Jordbruksdepartementet:

Gödselvårdslånefonden......................

10 000 000

Egnahemslånefonden.........................

2 000 000

Täckdikningslånefonden......................

1 500 000

13 500 000

Summa

50 500 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kronor

Kronor

Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .

50 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

2 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbe- tarbostäder ...............................

5 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet.........

8 000 000

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

2 000 000

67 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd- lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten..

20 000

Summa

67 020 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kronor

Kronor

Kommunikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader m. m.

755 000

Garage i vägmästareområde nr 4, Uppsala län

190 000

Garage i vägmästareområde nr 3, Söderman- lands län...............................

145 000

Garage i vägmästareområde nr 4, Jönköpings

län.............................

145 000

Garage i vägmästareområde nr 5, Älvsborgs

län............................

■

175 000

Garage i vägmästareområde nr 10, Värmlands

län........................

175 000

Garage i vägmästareområde nr 5, Örebro län.

165 000

Garage i vägmästareområde nr 5, Kopparbergs

län.........................

125 000

Garage i vägmästareområde nr 10, Västernorr- lands län.............................

170 000

Garage i vägmästareområde nr 18, Västerbot- tens län.......................

120 000

Garage i vägmästareområde nr 18, Norrbottens

län..........................

135 000

2 300 000

Summa

2 300 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

31

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[1.] Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Arbetsmarknadskommissionen

har i detta avseende i förslaget till allmän investeringsreserv

för nästa budgetår upptagit medel för ett sjömätningsfartyg (se kommissionens

betänkande s. 172).

Då jag icke har något att erinra mot kommissionens förslag, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 180 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

33

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Danielson

anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47, statsrådet Möller beträffande punkterna 2, 3, 4, 5, 8 och 9, samt statsrådet

Danielson beträffande punkterna 1, 6 och 7. Föredragandena anföra

härvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. uppföres ett

anslag av 245 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde

få hänvisas till betänkandet (s. 367—371).

De arbetslöshetsarbeten, som bedrivits under senare år, ha finansierats med

bidrag av ett på riksstaten uppfört anslag till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Detta anslag har beräknats för en arbetslöshet av mycket

begränsad omfattning. För budgetåret 1945/46 har anslaget uppförts med

47 500 000 kronor. I innevarande års statsverksproposition har anslaget upptagits

med ett preliminärt beräknat belopp av 22 000 000 kronor. Det slutgiltiga

bedömandet av medelsbehovet för budgetåret 1946/47 har —- för att de

förhållanden, vilka böra ligga till grund för beräkningen, skola kunna bättre

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211.

Föredraganden

■

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

överblickas — ansetts böra anstå till så sen tidpunkt som möjligt före budgetårets

ingång.

Den av arbetsmarknadskommissionen angivna investeringsreserven är avsedd

att utnyttjas vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Föreslagna arbeten

skola härvid i stort sett finansieras från specificerade anslag. Av olika skäl

har emellertid icke befunnits lämpligt att läcka medelsbehovet uteslutande genom

anvisande av sådana anslag. I överensstämmelse med det förfarande,

som tillämpats vid upprättande av den allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1944/45, har därför arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att å beredskapsstaten

för budgetåret 1946/47 uppföres ett allmänt anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. Rörande den närmare motiveringen

för denna anordning tillåter jag mig hänvisa till propositionen nr 281/1944

(s. 55—56) jämte arbetsmarknadskommissionens betänkande.

Från det å beredskapsstaten upptagna allmänna anslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering äro avsedda att bestridas dels kostnader för utvidgning

av arbeten, för vilka särskilda anslag anvisats å riksstaten eller å

allmän beredskapsstat, dels merkostnader, som direkt orsakas av att ett företag

utföres såsom arbetslöshetsarbete, dels kostnader för vissa angivna arbeten,

för vilka specificerade anslag icke föreslagits, dels ock utgifter för en

särskild grovarbetsreserv omfattande grovarbeten av mindre utpräglad angelägenhet.

Vid anmälan i annat sammanhang denna dag (bil. 9) av frågan om anslag

på allmän beredskapsstat för investering i försvarets fonder har föredragande

statsrådet förordat en minskning med 3,5 miljoner kronor av de i

grovarbetsreserven ingående arbetena för arméns räkning. Då emellertid vid

förefallande behov denna minskning av grovarbeten för arméns räkning

torde kunna ersättas av andra arbeten av motsvarande karaktär, synes någon

jämkning av det av arbetsmarknadskommissionen föreslagna beloppet icke

erforderlig. Då jag vidare delar arbetsmarknadskommissionens uppfattning

örn lämpligheten att även i den allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1946/47 hava tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag, hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ............................ kronor 245 000 000.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[2.] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. I skrivelse

den 29 mars 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt om uppförande å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 av vissa anslag till bostadsförbättringsverksamhet

på landsbygden.

Styrelsen erinrar härvid till en början om att å den för budgetåret 1944/45

fastställda beredskapsstaten under femte huvudtiteln upptagits anslag för

ändamålet enligt följande förteckning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

35

A. Å driftbudgeten:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ............................

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfon
der:
Lånefonden

för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden (nybyggnadslån) ..........

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder
-

Bcredskapsstat Beredskapsstat

II III

Belopp kronor

15 000 000 20 000 000

8 000 000 10 000 000

stöd:

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

.......................... 2 000 000 3 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet (förbättringslån)

.............................. 5 000 000 7 000 000

Styrelsen finner, att motsvarande anslag böra upptagas även å beredskapsstaten

för nästa budgetår och med i huvudsak oförändrade belopp. Den ökade

efterfrågan på nybyggnadslån syntes emellertid böra föranleda viss förskjutning

i relationen mellan nybyggnadslån och förbättringslån till de förras förmån.

Styrelsen föreslår därför, att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföras följande anslag, nämligen till

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 35 000 000 kronor

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på lands
-

bygden ........................................ 22 000 000 »

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder 5 000 000 »

Lån till bostadsförbättringsverksamhet................ 8 000 000 »

Slutligen anför styrelsen följande.

För att stimulera till igångsättande vid önskad tidpunkt av bostadsförbättringsföretag,

som här avses, synes böra skapas möjligheter att medgiva mera

liberala normer vid bedömningen av bidragsansökningarna ävensom att höja

bidragsbeloppen utöver vad eljest gäller. I överensstämmelse härmed torde

dels böra lämnas medgivande att bidrag av statsmedel må utgå för utförande

av ny bostad, även då den ej ersätter en gammal byggnad, dels ock Kungl.

Majit böra bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget utfärda direktiv

rörande normer för bedömningen av bidragsansökningarna och meddela

bestämmelser om höjning av bidragsbeloppen.

Statens arbetsmarknadskommission har i infordrat utlåtande förklarat sig

tillstyrka egnahemsstyrelsens förslag till anslagsberäkning.

Egnahemsstyrelsens förslag, att anslag till bostadsförbättringsverksamhet Departementspå

landsbygden skola med av styrelsen angivna belopp uppföras å allmän chel™- beredskapsstat för nästa budgetår, finner jag mig böra biträda. I överensstämmelse

med vad som medgavs beträffande motsvarande anslag å allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1944/45 torde Kungl. Majit äga vidtaga de

jämkningar av normerna för bidragsgivningen, som betingas av det aktuella

arbetsmarknadsläget när beredskapsstaten sättes i kraft.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majlis proposition nr 211.

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av......................kronor 35 000 000.

[3.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 16 februari

1946 har statens byggnadslånebyrå framlagt förslag till anslag å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47, såvitt angår byggnadslånebyråns verksamhetsområde.

Härvid erinrar byggnadslånebyrån till en början örn vissa i byråns skrivelse

den 31 augusti 1945 med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1946/

47 gjorda uttalanden av i huvudsak följande innehåll.

Inför budgetåret 1945/46 hade byggnadslånebyrån beräknat bostadsproduktionen

under år 1946 till minst 45 000 lägenheter. Den av handelsavspärrningen

närmast före och efter vapenstilleståndet föranledda skärpningen av materialläget,

eftersläpningen av vedavverkningen och verkstadskonflikten hade

emellertid rubbat förutsättningarna för berörda beräkning. Huruvida dessa

förutsättningar skulle kunna återställas genom import av fossila bränslen

och genom forcering av driften inom verkstadsindustrien, vore det icke möjligt

att då med säkerhet avgöra. Med hänsyn till den av äktenskapsfrekvens,

omflyttning och hushållssprängning betingade efterfrågan på lägenheter ävensom

reduceringen av lägenhetsbeståndet på grund av rivning torde emellertid,

även med en bostadsproduktion under år 1946 av 45 000 lägenheter, det till

50 000 lägenheter uppskattade bostadsunderskottet kunna under nästa år nedbringas

med endast 10 %>. Under angivna förhållanden borde enligt byråns

mening bostadsproduktionen från och med år 1947 inriktas på att avveckla

bostadsbristen så snabbt som detta utan vådor av arbetsmarknadspolitisk art

vöre möjligt. I enlighet därmed borde målsättningen för bostadsproduktionen

för år 1947 vara 50 000 lägenheter. Byrån vore emellertid fullt medveten

om att materialsvårigheter kunde förhindra genomförandet av ett sådant

program.

Beträffande utvecklingen på materialmarknaden anför byggnadslånebyrån,

att den eftersläpning av byggnadsproduktionen som främst på grund av

verkstadskonflikten inträtt under år 1945 — cirka 37 000 färdigställda lägenheter

mot 47 000, för vilka byggnadstillstånd beviljats — torde komma att

icke obetydligt minskas under år 1946. Byrån finner icke osannolikt, att lägenhetstillskottet

under år 1946 kommer att uppgå till inemot 50 000. En

sannolik successiv förbättring av materialförsörjningsläget borde enligt byggnadslånebyråns

mening under år 1947 tillåta en bostadsproduktion av ungefär

samma omfattning som under år 1946.

Vad angår möjligheterna ur arbetskraftssynpunkt att under år 1947 genomföra

en bostadsproduktion av antydd omfattning anför byggnadslånebyrån

följande.

Svårigheterna att utföra mera exakta beräkningar i detta avseende äro

stora. Det för en viss bostadsproduktion erforderliga antalet byggnadsarbetare

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 211.

37

är beroende av produktionens fördelning under året. Tillgången på dylik

arbetskraft påverkas bland annat av omfattningen av annan byggnadsproduklion.

Byrån har visserligen med stöd av erfarenheter från de senaste åren

rörande arbetsmarknadsförhållandena icke ansett sig kunna räkna med ett

högre lägenhetstillskott i tätorterna än 50 000 per år men det kan — med

hänsyn till svårigheterna att tillförlitligt uppskatta tillgång och efterfrågan

på arbetskraft för bostadsbyggnadsproduktionen — icke anses uteslutet att

under särskilda förhållanden tillfälligt ytterligare något utbygga produktionen.

En sådan utbyggnad kan till och med i ett läge, karakteriserat av risk

för allmän arbetslöshet, komma att framstå såsom synnerligen önskvärd.

Under hänvisning till det anförda finner byggnadslånebyrån välbetänkt att

för budgetåret 1946/47 å allmän beredskapsstat anvisas medel avsedda att

tågås i anspråk vid en arbetslöshetskris för finansiering av en tillfällig utvidgning

av bostadsproduktionen. Enligt byråns mening äro strävandena att

förbättra åldringarnas bostadsförhållanden särskilt beaktansvärda och därför

finner byrån det önskvärt, att en avsevärd del av nämnda produktionsutvidgning

kommer dessa strävanden till godo. Med hänsyn härtill föreslår

byrån, att för bidrag till inrättande av pensionärshem ett

belopp av 15 miljoner kronor uppföres å allmän beredskapsstat för nämnda

budgetår.

Då enligt byråns erfarenheter verksamheten för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer, i vad den gäller

landsbygden, icke nått önskvärd omfattning, föreslår byrån vidare, att ett belopp

av likaledes 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån anvisas å

allmän beredskapsstat för nästkommande budgetår. I nära anslutning till

hittillsvarande erfarenheter angående behovet av tilläggslån, knutna

till bostadsanskaffningslån, anser byrån, att ett belopp av 2 miljoner

kronor skall visa sig vara tillräckligt för sådana tilläggslån.

Däremot finner byrån sig icke böra föreslå, att medel å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 anvisas för finansiering medelst tertiärlån

och tilläggslån av viss bostadsbyggnadsverksamhet.

I yttrande över byggnadslånebyråns förslag anför statens arbetsmarknadskommission

följande.

Enligt kommissionens uppfattning måste bostadsproduktionen ur arbetsmarknadssynpunkt

ses i sammanhang med övrig byggnads- och anläggningsverksamhet.

En nedgång i den mycket konjunkturkänsliga industriella investeringsverksamheten

kan t. ex. motverkas av ökad produktion av bostäder,

offentliga byggnader o. d.

I arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 har medtagits husbyggnader för en sammanlagd kostnad av cirka

230 miljoner kronor. Denna reserv utgöres till huvudsaklig del av byggnader

för offentliga ändamål och innefattar med undantag för ett begränsat

program avseende bostäder för viss förvaltningspersonal icke bostadsproduktion.

Då en forcering av bostadsbyggandet i den mån arbetslöshet uppstår bland

byggnadsarbetare torde vara åtminstone lika angelägen som den husbyggnadsverksamhet,

vilken innefattas i kommissionens förslag till investeringsreserv

för offentliga byggnader, synes med hänsyn till det anförda å beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 även böra uppföras eli lämpligt anslag

till finansiering medelst lån av viss bostadsbyggnadsverksamhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

3° Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Beträffande byggnadslånebyråns förslag i övrigt har kommissionen intet

att erinra.

Byggn;! dslånebvrån synes utgå från att det bostadsbyggnadsprogram som

enligt byråns förslag skall genomföras under år 1947 är så omfattande, att

inom programmets ram sysselsättning kan beredas mindre grupper byggnadsarbetare,

vilka av någon anledning friställas. Skulle emellertid en krissituation

uppkomma på byggnadsmarknaden, synes uppenbart, att så länge

mera påtaglig bostadsbrist föreligger den ledigblivna arbetskraften bör inriktas

— utom på uppförande av offentliga byggnader — även på bostadsproduktion.

Jag förordar därför, att å beredskapsstat för budgetåret 1946/47

för kapitalinvestering i form av tertiärlån uppföres ett anslag av 50 miljoner

kronor. Dispositionsbestämmelserna för anslagsmedlen torde få anpassas

efter de grunder, som av riksdagen må komma att beslutas för det ordinarie

anslaget till förevarande ändamål för nästa budgetår.

Under hand har från byggnadslånebyrån upplysts, att med hänsyn till

förefintliga reservationer någon anvisning å beredskapsstat av medel för beviljande

av tilläggslån, knutna till tertiärlån, icke är erforderlig.

Byggnadslånebyråns förslag, att å beredskapsstat skola anvisas å driftbudgeten

ett anslag av 15 miljoner kronor till bidrag till inrättande av pensionärshem

samt å kapitalbudgeten ett anslag av 15 miljoner kronor till lån

för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer och ett anslag

av 2 miljoner kronor till tilläggslån, knutna till sistnämnda lånegivning,

biträdas av mig.

I enlighet med det anförda tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 måtte uppföras följande anslag:

Kronor

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till inrättande av pensionärshem .................. 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer .................................... 15 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ............ 50 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet............ 2 000 000

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av.................................. kronor 15 000 000.

Folkpensionering.

[4.] Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår, att för detta ändamål å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföres ett anslag av 275 000 kronor. Anslaget är

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

39

avsett såsom bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden m. m. Rörande

motiveringen för förslaget och grunderna för medelsberäkningen torde

få hänvisas till betänkandet (s. 342—344).

Ifrågavarande byggnadsarbeten synas mig utgöra lämpliga sysselsättnings- Departementsobjekt

vid en arbetsmarknadskris. Det föreslagna beloppet synes mig lämp- c efen‘

ligt avvägt.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av .......................... kronor 275 000.

Blindvård.

[5.] Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i förskolåldern. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår ett anslag för detta ändamål å 117 000

kronor (se betänkandet s. 257—258).

Kommissionen erinrar, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

till uppförande av hem för blinda i förskolåldem anvisats ett anslag av

72 000 kronor (prop. 281/1944, s. 69—70). Kostnaderna för hemmet beräknades

då uppgå till 130 000 kronor, varav 58 000 kronor kunde bestridas av

för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda tillgängliga fondmedel.

Anslaget uppfördes därför med 72 000 kronor. Numera har byggnadsstyrelsen

efter detaljplanering uppskattat kostnaderna till 175 000 kronor. Anslaget

behöver alltså uppföras med (175 000 — 58 000) 117 000 kronor.

Medel för ifrågavarande ändamål torde böra avses även för budgetåret Departements1946/47.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen c e,en''

att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i

förskolåldem å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 uppföra ett anslag av ................ kronor 117 000.

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.

[6.] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. I årets

statsverksproposition (V ht p. 72) har — i avbidan pa särskild proposition

i ämnet — beräknats ett reservationsanslag av 95 000 kronor för vissa byggnadsarbeten

vid Venngarn. Arbetsmarknadskommissionen föreslår (betänkandet

s. 258—260), att i investeringsreserven för nästa budgetår medtagas

bvggnadsarbeten för en sammanlagd kostnadssumma av 295 000 kronor med

avdrag av det belopp, som beräknats å riksstaten. Medelsanvisningen å beredskapsstaten

skulle alltså uppgå lill 200 000 kronor. De företag, som skulle

utföras, avse ombyggnad av den s. k. gula flygeln för inredande av personalbostäder

(50 000 kronor), uppförande av centraltvättstuga (45 000 kronor),

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Före
draganden.

Före
draganden.

uppförande av personalbostäder (150 000 kronor) och inredning av gymnastikbyggnadens

vind till bostadsrum (50 000 kronor).

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag torde i och för sig intet vara

att invända. I proposition den 29 mars 1946 angående anslag till statens

tvångsarbets- och alkoholistanstalter har emellertid för nästa budgetår till

byggnadsarbeten vid Venngam äskats ett anslag av endast 40 000 kronor, avseende

ett personalbostadshus vid anstalten. Med hänsyn härtill bör det å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår för byggnadsarbeten å anstalten

avsedda beloppet höjas till (295 000—40 000) 255 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngam: Vissa byggnadsarbeten

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

uppföra ett anslag av .................. kronor 255 000.

Fattigvård och barnavård.

[7.] Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. I årets statsverksproposition (V ht p. 104) har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Statens skyddshem:

Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett reservationsanslag

av 503 800 kronor. Den föreslagna medelsanvisningen avser av

socialstyrelsen i anslagsframställning beträffande nästa budgetår angivna

byggnadsföretag. Arbetsmarknadskommissionen föreslår (betänkandet s. 260

—263), att härutöver utföras vissa byggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad

av 473 000 kronor. Rörande förslagets närmare innehåll och motiveringen

för detsamma torde få hänvisas till betänkandet.

För utförande av byggnadsarbeten vid här avsedda anstalter har Kungl.

Majit i proposition den 8 mars 1946, nr 187, föreslagit riksdagen att under

ett anslag med rubriken Statens skolor tillhörande hama- och ungdomsvården-.

Byggnadsarbeten m. m. å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 300 500 kronor, mot i statsverksproposition beräknade

503 800 kronor. Genom denna minskning på anslaget å riksstaten hava

följande företag, vilka i arbetsmarknadskommissionens förslag medtagits

som ordinarie arbeten i investeringsplanen, icke kommit att ingå vare sig

som ordinarie arbete eller som reserv, nämligen:

Beräknad

kostnad

kronor

Ombyggnad och renovering av flygelbyggnad vid Lövsta ........ 36 300

Uppförande av lärarbostad vid Gräskärr ...................... 42 000

Uppförande av svinhus vid Forsane........................... 16 000

Uppförande av rektorsbostad och två bostadshus vid Johannisberg. . 124 500

Summa kronor 218 800.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 211.

41

Medel för nyssnämnda byggnadsarbeten, tillhopa kostnadsberäknade till i

runt tal 219 000 kronor, torde jämväl böra beräknas å allmän beredskapsstat.

Då den förebragta utredningen övertygat mig örn behovet av de föreslagna

arbetena och intet synes vara att erinra mot de gjorda beräkningarna,

torde anslaget å beredskapsstaten böra upptagas till (473 000 + 219 000)

692 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit matte föreslå

riksdagen

att till Statens skolor tillhörande borna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. ni. å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av kronor 692 000.

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[8.] Bidrag till uppförande av vissa sjukvårdsinrättningar. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande behandlat fragan om upptagande pa

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 av vissa under femte huvudtiteln

hänförliga anslag till bidrag för uppförande m. m. av olika sjukvårdsinrättningar.

Kommissionen har därvid föreslagit, att för nästa budgetår skulle

upptagas följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk
vårdsanstalter

.................................... kronor 1 000 000

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatoriema ...... » 190 °°0

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus » 700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. . » 1 000 000

I fråga om den närmare motiveringen för kommissionens förslag ber jag få

hänvisa till betänkandet (s. 331—336 och 364—366).

I likhet med arbetsmarknadskommissionen anser jag lämpligt, att å allmän Departementsberedskapsstat

för nästa budgetår upptagas medel för bidrag till uppförande diefen.

m. m. av förenämnda slag av sjukvårdsanstalter. Mot de av kommissionen

föreslagna anslagsbeloppen har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter ........ kronor 1 000 000

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna

............................ » 190 000

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen

av epidemisjukhus.............. 5 700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för

kroniskt sjuka ...................... » 1 000 000

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Förlossningsanstalter.

[9.] Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. Såsom

av årets statsverksproposition (punkt 167) framgår, har medicinalstyrelsen

i skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 gjort framställning

örn anvisande av medel till förevarande ändamål under budgetåret 1946/47

och därvid — med utgångspunkt från gällande bidragsgrunder — beräknat

anslagsbehovet till 1 000 000 kronor. I avbidan på slutligt ställningstagande

till vissa av 1941 års befolkningsutredning i betänkande om förlossningsvården

framlagda förslag, innebärande bl. a. att statsbidragsgrundema skulle

ändras, upptogs anslaget i statsverkspropositionen med allenast ett preliminärt

beräknat belopp av 400 000 kronor.

I sedermera till riksdagen avlåten proposition, nr 89, erinrade jag, att någon

rätt till statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke förelåge utan att

Kungl. Majit i varje särskilt fall prövade, huruvida bidrag finge utgå. Under

tiden efter gällande statsbidragsbestämmelsers införande år 1937 hade utbildat

sig den praxis, att landsting, vars utdebitering per skattekrona understege

medeltalet för riket, icke ansåges böra komma i åtnjutande av statsbidrag, såvida

icke särskilda skäl förelåge. I statsverkspropositionen till 1944 års riksdag

hade jag emellertid föreslagit en sådan jämkning av denna praxis, att även

landsting, vars landstingsskatt något understege det belopp, som dittills ansetts

böra i bidragshänseende utgöra minimigräns, skulle kunna komma i åtnjutande

av bidrag. Detta förslag, för vilket som motivering anfördes då

föreliggande behov av ytterligare vårdmöjligheter för förlossningsfall samt

landstingens ökade kostnader för förlossningsvården, gav riksdagen ej anledning

till erinran.

Jag anförde härefter, att enligt min mening nämnda motiv i dagens situation

kunde göras gällande för ytterligare utvidgning av kretsen av huvudmän,

som finge komma i åtnjutande av byggnadsbidrag. Jag förutsatte därför,

att Kungl. Majit i fortsättningen vid prövning av inkommande ansökningar

om bidrag till inrättande av förlossningsanstalter skulle äga att, i den mån

så befunnes befogat, medgiva byggnadsbidrag jämväl för förlossningsanstalter

inom sjukvårdsområden, som enligt dittillsvarande gränsdragning varit

undantagna från förmånen av dylikt bidrag.

Beträffande anslagsbehovet framhöll jag, att till medicinalstyrelsens förfogande

stöde en anslagsreservation å 837 412 kronor. Hos Kungl. Majit och

styrelsen förelåge ansökningar till ett sammanlagt belopp av 121 500 kronor.

Med hänsyn till storleken av reservationen och då man syntes få räkna med

att en del av de tillämnade byggnadsföretag, för vilka ansökningar om byggnadsbidrag

förväntades skola ingivas, representerande ett sammanlagt bidragsbelopp

av 1 712 500 kronor, på grund av brist på byggnadsmateriel eller

av andra anledningar icke kunde komma till utförande under nästa budgetår,

ansåg jag — även örn den av mig förordade ytterligare jämkningen i ludragspraxis

beaktades — anslaget för nästa budgetår kunna bestämmas till samma

belopp, som för innevarande budgetår, eller 400 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

43

Arbetsmarknadskommissionen föreslår, att medel till uppförande och inrättande

av förlossningsanstalter medtagas i investeringsreserven för nästa

budgetår. Beträffande medelsanvisningens storlek anför kommissionen, att

denna komme att till väsentlig del bestämmas av statsmakternas slutliga

ställningstagande till medicinalstyrelsens äskanden och befolkningsutredningens

förslag. I avvaktan härpå hade kommissionen räknat med ett anslagsbehov

motsvarande skillnaden mellan det av medicinalstyrelsen äskade beloppet

och det av Kungl. Maj :t preliminärt föreslagna eller 600 000 kronor (se

betänkandet s. 336).

Jag tillstyrker, att anslag å beredskapsstaten uppföres för ifrågavarande än- Departementsdamål.

Med avseende å anslagets storlek torde med hänsyn till den av mig chefen.

förordade uppmjukningen av bidragsreglerna en viss höjning av det av arbetsmarknadskommissionen

föreslagna beloppet vara motiverad. På grund av

bl. a. de begränsningar av användningsmöjligheterna såsom sysselsättningsobjekt,

vilka överhuvud taget äro utmärkande för husbyggnadsarbeten, lärer

dock någon större höjning icke böra ifrågakomma. Jag anser anslaget lämpligen

böra bestämmas till 800 000 kronor.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

uppföra ett anslag av.................... kronor 800 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!

Nils Hedfors.

opaginerad Kontrollera mot PDF

w /i:

// u-.> r ii'';

v * •

*, , - i;.. : ■ t:

.7-»

, , .''v.. .*

i'',''

J i J''

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

45

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] Vägunderhåll och vägbyggnader. Statens arbetsmarknadskommission

har i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten

(SOU 1946: 27) å s. 173—192 och 198 (jfr bil. 11—18) framlagt förslag till

investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

samt hemställt, att anslag för genomförande av de till investeringsreserven

hörande anläggningsarbetena måtte uppföras å allmän beredskapsstat. Kommissionen

har därvid utgått från att Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda äskanden örn anslag å riksstaten till motsvarande ändamål skulle av

riksdagen bifallas.

Statsutskottet har i utlåtande nr 6 föreslagit följande ändringar beträffande

anslagen å riksstaten för budgetåret 1946/47 till nu ifrågavarande ändamål,

nämligen höjning av anslagen till Nyanläggning av bygdevägar med

1 000 000 kronor och till Stensättning av vägar med 800 000 kronor samt

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

sänkning av anslagen till Förstärkning och förbättring av vägar med 1 000 000

kronor och till Byggande av huvudvägar med 800 000 kronor.

Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens förslag beträffande

investeringsplanens omfattning i nu förevarande avseenden, synes, därest

utskottets förslag antages av riksdagen, investeringsreserven och de av kommissionen

beräknade anslagen å beredskapsstaten böra i motsvarande mån

minskas respektive ökas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 upp
-

föra följande anslag, nämligen

Barmarksunderhållet ................ kronor 40 500 000

Nyanläggning av bygdevägar.......... » 23 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...... » 6 500 000

Byggande av huvudvägar ............ » 64 800 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

............................ » 29 500 000

Förstärkning och förbättring av vägar.. » 1000 000

Vägbeläggningar .................... » 10 000 000

Bidrag till byggande av vägar och gator » 55 000 000

Bidrag till byggande av enskilda vägar. . » 4 500 000

Stensättning av vägar ................ » 7 500 000

Byggande av broar .................. » 2 900 000.

[2.] Hamnar och farleder. Arbetsmarknadskommissionen har (s. 208—

216 i betänkandet, jfr bil. 21 och 22) föreslagit, att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 måtte uppföras anslag till Bidrag till handelshamnar

och farleder med 10 000 000 kronor, till Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder med 2 300 000 kronor samt till Bidrag till

byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar med 5 700 000

kronor.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 6 föreslagit, att å riksstaten för budgetåret

1946/47 måtte till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar

och farleder anvisas ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, vilket innebär

en ökning med 500 000 kronor i jämförelse med Kungl. Majits förslag.

Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens förslag beträffande

omfattningen av investeringsplanen, i vad densamma avser statens fiskehamnar,

synes, därest utskottets förslag vinner riksdagens bifall, investeringsreserven

för sådana hamnar böra i motsvarande mån minskas och

ifrågavarande anslag å beredskapsstaten uppföras med 1 800 000 kronor.

Mot kommissionens förslag i fråga om handelshamnar och farleder samt

statsunderstödda fiskehamnar har jag icke funnit anledning till erinran.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

47

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till handelshamnar och farleder. . kronor 10 000 000

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder .......... » 1 800 000

Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar........ » 5 700 000.

[3.] Vatten- och avloppsledningar. Arbetsmarknadskommissionen har i sitt

betänkande (s. 321—324) beräknat totalkostnaderna för de vatten- och avloppsanläggningar,

som förutsättas kunna med statsbidrag utföras under budgetåret

1946/47, till ca 48 000 000 kronor. Uppskattades statsbidraget till i

medeltal 50 % av anläggningskostnaden, uppginge det sammanlagda bidragsbehovet

till 24 000 000 kronor samt anslagsbehovet med hänsynstagande till

av Kungl. Maj :t för samma ändamål å riksstaten för budgetåret 1946/47 äskat

belopp till 22 000 000 kronor.

I sitt utlåtande nr 6 har statsutskottet föreslagit, att å riksstaten för budgetåret

1946/47 måtte till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp anvisas 4 000 000 kronor eller 2 000 000 kronor mera än Kungl. Maj :t

i statsverkspropositionen äskat.

Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens förslag beträffande

investeringsplanens omfattning, synes, därest utskottets förslag antages av

riksdagen, investeringsreserven böra i motsvarande mån minskas och anslaget

å beredskapsstaten uppföras med 20 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av .................... kronor 20 000 000.

G. Brandväsendet.

[4.] Branddammar oell brandstationer. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande (s. 336—338) föreslagit, att investeringsplanen för anläggande

av branddammar m. m. för budgetåret 1946/47 skulle omfatta företag

för en totalkostnad av 5 000 000 kronor. Örn högsta bidragsprocenten

tillämpades, skulle av statsmedel erfordras ett belopp av 2 500 000 kronor

för planens genomförande, därav 100 000 kronor å riksstaten och 2 400 000

kronor å beredskapsstat.

Kommissionen har vidare (s. 340 och 341 i betänkandet) föreslagit, att å

allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte till Bidrag till kommuner

för uppförande av brandstationer uppföras ett anslag av 400 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

I sitt utlåtande nr 6 har statsutskottet föreslagit, att å riksstaten för budgetåret

1946/47 måtte till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar

anvisas 400 000 kronor eller 300 000 kronor mera än Kungl. Majit

1 statsverkspropositionen äskat. Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens

förslag beträffande omfattningen av investeringsplanen för branddammar,

torde, därest utskottets förslag antages av riksdagen, investeringsreserven

böra i motsvarande mån minskas och anslaget till bidrag till kommuner

för anläggande av branddammar å beredskapsstaten uppföras med

2 100 000 kronor. Mot kommissionens förslag rörande brandstationer synes

intet vara att erinra.

dag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till kommuner för anläggande av

branddammar ...................... kronor 2 100 000

Bidrag till kommuner för uppförande av

brandstationer ...................... » 400 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

49

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, och statsrådet

Quensel anmäla härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande

ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47, statsrådet Erlander beträffande punkten 1 och punkterna

4—7 samt statsrådet Quensel beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena

yttra härvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom nordiska museet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har nordiska

museets nämnd gjort framställning om anvisande av ett anslag av

372 400 kronor till påbörjande av omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom nordiska museets under åren 1888—1907 uppförda

byggnad vid Lejonslätten. Beträffande behovet av de föreslagna arbetena

har nämnden anfört bland annat följande.

Den nuvarande värmeledningen, som arbetar med ångvärme, har sex pannor,

uppställda i två block med tre pannor i varje. Pannorna i norra blocket

äro monterade år 1900, i det södra blocket år 1903. Då värmeledningen installerades,

voro pannorna nya och ha sedan dess ständigt varit i funktion.

Efter inspektion av pannorna den 3 april 1945 har mellersta och norra Sveriges

ångpanneförening framhållit, att samtliga pannor i ena blocket till följd

av läckage hade igenproppade tuber, varför deras effektivitet vore betydligt

nedsatt. Den mellersta av dessa vore dessutom läck i bakgaveln. Med hänsyn

till ålder och driftstillstånd i övrigt borde den ej repareras utan kasseras.

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 211. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Pannornas tillstånd vore jämväl i övrigt enligt ångpanneföreningens uttalande

sådant, att ett utbyte torde vara nödvändigt inom en snar framtid.

Emellertid är i själva verket hela värmeanläggningen så försliten, att alla

ledningar måste utbytas. I annat fall riskerar man skador i största omfattning

genom att rör brista eller att värmeledningen för längre tid bringas ur

funktion. Särskilt stora äro dessa risker under den kallaste årstiden, då pannornas

kapacitet pressas. En katastrof av nu antytt slag skulle innebära, att

museet tvingades stänga sina lokaler för allmänheten och att de oersättliga

kulturvärden, som museets egna och livrustkammarens deponerade samlingar

utgöra, skulle löpa risk för allvarliga skador.

Ångtrycksvärmen i museet måste i och för sig anses olämplig med hänsyn

till den starka rostbildningen i rören samt på grund av elementens höga

temperatur, varigenom dammet förbrännes och avsätter sig i form av sot

på rummens väggar, vilket inom ett museum helt naturligt medför mycket

betydande olägenheter. Den nuvarande anläggningens höga ålder förklarar,

att den icke heller har den ur modem synpunkt lämpligaste utformningen.

Särskilt gäller detta elementens placering vid innerväggarna eller på andra

ogynnsamma platser i stället för vid fönstren. Systemet är också oekonomiskt

på så vis, att uppvärmning av bostads- och tjänsterum samt av arbetslokaler,

i vilka vanlig rumstemperatur är nödvändig, icke kan ske utan att samtidigt

uppvärma byggnadens huvuddel, där avsevärt lägre temperatur är önskvärd.

Av ovan angivna skäl har det ansetts lämpligt, att i stället för en omfattande

reparation av det gamla systemet, som i praktiken även den skulle

betyda en nyanläggning, övergå till ett helt nytt system. Därvid skulle cirkulerande

varmvatten komma till användning och elementens form och placering

anpassas efter de olika rummens behov. Framför allt är det av vikt,

att bostads- och tjänsterummen få från de egentliga museilokalerna skilda

ledningar och pannor.

I samband med dessa arbeten torde även en omläggning av ventilationssystemet

bli nödvändig för att museets lokaler på ett fullt tillfredsställande

sätt skola kunna utnyttjas. Ytterst önskvärt vore emellertid att med hänsyn

till museiföremålens vård en anordning för artificiell luftkonditionering i

museet bleve installerad. Luftens ringa fuktighetshalt i stora delar av museet

gör, att föremål av trä lätt bli uttorkade med åtföljande risk för sprickbildning.

Olikheterna i luftens fuktighetsgrad på olika håll i lokalerna, sannolikt

i sin tur beroende på de likaledes kraftigt växlande temperaturförhållandena,

äro överhuvud icke gynnsamma för de museala föremålens fortbestånd.

Slutligen blir det även nödvändigt att utbyta den nuvarande vattenledningen,

som är anlagd samtidigt med värmeledningen, mot en ny, alldenstund

även vattenledningsrören befinna sig i mycket dåligt skick. De äro så igenrostade,

att vattentrycket i de övre våningarna är ytterligt nedsatt och riskerna

för allvarlig skadegörelse vid bristning mycket stora.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena ha beräknats sålunda:

Omläggning av värme 1 edningsan 1 äggningen ............ kronor 245 000

Omläggning av ventilationsanläggningen ................ » 110 000

Konstruktionsritningar för nämnda ändamål ............ » 15 800

Omläggning av vatten- och avloppsledningar ............ » 66 000

Byggnads-, isolerings- och ändringsarbeten i samband med

omläggningen av värmesystemet m. m............... » 350 000

Summa kronor 786 800.

Nämnden framhåller, att avsevärda besparingar å driftkostnaderna komme

att göras, sedan de planerade arbetena utförts. Framför allt komme de ofant
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

51

liga värmeförluster, som nu uppstode i den synnerligen bristfälligt isolerade

byggnaden att avsevärt nedbringas genom i samband med den planerade

omläggningen utförda isoleringsarbeten. Genom skilda system å ena sidan för

bostads- och tjänsterum samt arbetslokaler, å andra sidan för byggnadens

huvuddel, där avsevärt lägre temperatur vore önskvärd, borde vidare i framtiden,

särskilt under vår- och höstmånaderna en icke oväsentlig kostnadsminskning

kunna uppstå.

Beträffande finansieringen av byggnadsföretaget har nämnden anfört

följande.

För museet är det givetvis fullkomligt otänkbart att nu eller under överskådlig

tid av egna medel kunna täcka utgifter av denna storleksordning.

Uppförandet av museibyggnaden skedde med hjälp av betydande anslag

från de i samband härmed startade penninglotterierna. Underhållet av byggnaden

bekostades ursprungligen helt av institutionens egna tillgängliga medel.

Då detta emellertid blev alltför betungande beviljade Kungl. Maj:t enligt

nådigt brev den 21 november 1930 en andel i en dragning i penninglotteriet,

uppgående till 200 000 kronor, avsedda att bilda en fond för byggnadens

framtida underhåll. Avkastningen, som i genomsnitt uppgått till 4

procent, har sedermera varje år använts till löpande underhållsarbeten. Dessutom

har vid ett tidigare tillfälle riksdagen beviljat museet särskilt anslag för

sådant ändamål, nämligen 1924, då 26 000 kronor anvisades för åtgärder till

stärkande av brandsäkerheten inom museibyggnaden, vilka arbeten utfördes

av byggnadsstyrelsen.

Enligt testamentariskt förordnande av makarna Hans och Augusta Wersén

erhöll museet dessutom 1941 en penningsumma, som avsatts till en fond,

benämnd nordiska museets nya byggnadsfond. Kapitalbehållningen utgjorde

den 31 december 1944 42 090 kronor 73 öre, och avkastningen skall enligt

gällande bestämmelser tills vidare läggas till kapitalet. Fondens ändamål är

att bidraga till kostnaderna för tillbyggnad till eller ombyggnad av den nuvarande

museibyggnaden vid Lejonslätten, däri inbegripet förbättringar å

densamma. Denna fond kan tagas i bruk för nu ifrågavarande ändamål. Därutöver

har museet emellertid inga medel tillgängliga för dessa oundgängligen

nödvändiga arbeten.

Då här berörda arbeten äro av en sådan storleksordning, att deras utförande

torde komma att erfordra längre tid än ett år, synes det nämnden

lämpligt att fördela kostnaderna på de tvenne budgetåren 1946/47 och 1947/

48. Nämnden nödgas sålunda nu hemställa, att halva det beräknade beloppet

eller 1I2 (786 800 — 42 000=) 372 400 kronor anvisas för att möjliggöra påbörjande

av byggnadsarbetena.

Byggnadsstyrelsen har funnit de föreslagna arbetena önskvärda och behövliga

men ifrågasatt, örn icke utförande av desamma med hänsyn till

knappheten på materiel och arbetskraft borde uppskjutas någon tid. Mot

de beräknade kostnaderna har byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.

Statskontoret har ansett lämpligast, att arbetena i fråga helt eller delvis

upptagas i investeringsreserven av statsunderstödda anläggningsarbeten för

nästa budgetår. Beträffande finansieringen av arbetena har ämbetsverket

anfört följande.

Enligt vad nordiska museets nämnd framhållit komma arbetena alt leda

till avsevärda besparingar i driftkostnader, för vilka statsbidrag ej utgår.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Arbetskostnaderna torde böra stanna å institutionen med minst ett belopp,

som svarar mot de årliga besparingarnas kapitalvärde. För detta ändamål

lärer institutionen böra erhålla ett amorteringslån på fördelaktiga villkor av

statsmedel. Det förtjänar därvid tagas under övervägande, huruvida icke

medgivande bör Jämnäs att i första hand taga den i framställningen omnämnda

fonden å 200 000 kronor för museibyggnadens framtida underhåll

i anspråk i stället för lånemedel. Det sålunda angivna sättet för finansieringen

av kostnaderna förutsätter, att en närmare uppskattning av besparingarna

kommer till stånd.

DePa^fmrUS De av nordiska museets nämnd föreslagna arbetena inom museibyggnaden

vid Lejonslätten finner jag i likhet med byggnadsstyrelsen behövliga. Kostnaderna

för arbetenas utförande ha beräknats till 786 800 kronor. Mot kostnadsberäkningen

har jag icke funnit anledning till erinran. Till bestridande

av kostnaderna stå vissa fondmedel å i runt tal 42 000 kronor till förfogande.

Då museet icke har möjlighet att av egna medel bestrida återstoden av de

beräknade kostnaderna eller 744 800 kronor, anser jag mig böra förorda, att

staten här träder hjälpande emellan. Enligt vad nämnden framhållit skulle

genom arbetenas utförande väsentliga besparingar uppstå i driftkostnader,

för vilka statsbidrag ej utgår. Med hänsyn härtill kan, såsom statskontoret

föreslagit, en viss reducering av det begärda statsbidraget vara motiverad. Jag

finner det emellertid lämpligare, att hänsyn tages till driftkostnadsminskningen,

när sådan inträtt, vid avvägningen av det anslag, som årligen utgår till

museets verksamhet. Jag förordar därför, att bidrag av statsmedel lämnas till

ifrågavarande byggnadsarbeten med det belopp, som utöver nyssnämnda belopp

av 42 000 kronor erfordras för arbetenas utförande, dock med högst

745 000 kronor. Därest arbetena komma till utförande i arbetslöshetsbekämpande

syfte synes det lämpligt, att hela företaget kan utföras i ett sammanhang,

varför på beredskapsstat för nästa budgetår bör upptagas ett till 745 000

kronor avrundat belopp för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom nordiska museet å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 745 000.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i

Växjö. Till detta ändamål har anslag senast uppförts å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 med 120 000 kronor. En utförlig redogörelse

för denna byggnadsfråga har lämnats i propositionen 1944: 281 (s. 107 ff.)

till vilken redogörelse torde få hänvisas.

I skrivelse den 17 oktober 1945 har domkapitlet i Växjö — under fram
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

53

hållande av angelägenheten av ifrågavarande byggnadsföretag — hemställt

om vidtagande av åtgärder för byggnadsföretagets utförande.

Arbetsmarknadskommissionen har i sitt betänkande (s. 288) hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra anslag för ändamålet med oförändrat belopp,

120 000 kronor.

Med biträdande av arbetsmarknadskommissionens förslag hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag av........kronor 120 000.

[3.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av vissa lokaler

för domkapitlet i Skara m. m. I skrivelse den 13 mars 1945 har domkapitlet i

Skara hos Kungl. Majit gjort framställning örn anvisande — eventuellt å beredskapsstat

-—- av ett anslag å 60 750 kronor för iordningställande av arkivlokaler,

sessionssal och panncentral m. m. i konsistoriehuset i Skara, över

nämnda framställning har byggnadsstyrelsen, som hort riksantikvarieämbetet,

den 13 december 1945 avgivit utlåtande.

Arbetsmarknadskommissionen, som tagit del av handlingarna i ärendet, har

i sitt betänkande (s. 288) hemställt, att anslag för ifrågavarande ändamål

måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med 54 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget

torde jag få hänvisa till kommissionens betänkande (s. 280 ff.).

Jag finner i likhet med arbetsmarknadskommissionen lämpligt, att de av

domkapitlet i Skara föreslagna byggnadsarbetena beträffande konsistoriehuset

medtagas i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Kostnaderna

för byggnadsarbetena ha beräknats till 58 610 kronor, varav 54 200

kronor ansetts belöpa å sådana lokaler, som disponeras av domkapitlet och

stiftsnämnden, och återstoden eller 4 410 kronor å övriga lokaler. Mot kostnadsberäkningen

och kostnadsfördelningen har jag icke funnit anledning till

erinran. Sistnämnda kostnad torde, såsom domkapitlet förutsatt, böra bestridas

av domkyrkan i Skara, som äger konsistoriehuset. Då domkyrkan enligt

vad domkapitlet framhållit saknar medel att bestrida byggnadskostnaderna

i övrigt, föreslår jag, att dessa såsom tidigare skett i liknande

fall (jfr 1939 års åttonde huvudtitel, punkten 39) lika fördelas mellan

staten och kyrkofonden. Statens bidrag för ändamålet torde böra anvisas från

ett särskilt å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppfört anslag under

åttonde huvudtiteln, vilket anslag torde böra bestämmas till 27 000 kronor.

Då enahanda belopp enligt vad jag föreslagit skulle utgå ur kyrkofonden,

bör riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Före
draganden
-

Före
draganden
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts preposition nr 211.

Departements
chefen.

Domkapitlets framställning, i vad densamma avser medelsanvisning för

anskaffande av möbler m. m. till sessionssalen, torde icke i detta sammanhang

böra upptagas till prövning.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande

av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 27 000;

dels ock medgiva att av kyrkofonden må, under för beredskapsstaten

gällande förutsättningar, till iordningställande av

vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. utgå ett belopp

av 27 000 kronor.

D. Akademier m. m.

[4.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till

vissa reparationsarbeten m. m. Till ifrågavarande ändamål har riksdagen

efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1944: 281 (s. 110) å allmän beredskapsstat

III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 21 000 kronor.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits

på den av arbetsmarknadskommissionen framlagda investeringsplanen för

vissa kommunala och enskilda arbeten (se betänkandet s. 365—366), bör

upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med oförändrat belopp.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av ............................ kronor 21 000.

I. Folkundervisningen.

[5.] Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande (s. 329) hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att till nämnda ändamål å allmän beredskapsstat för

nästa budgetår uppföra ett anslag av 17 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde

jag få hänvisa till kommissionens betänkande (s. 324 ff.).

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

55

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten har riksdagen för Departementsbudgetåret

1946/47 beviljat ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor. Då me- cJlelendelsbehovet

för detta ändamål vid genomförande av den av arbetsmarknadskommissionen

för samma budgetår föreslagna investeringsplanen för folkskolebyggnader

enligt kommissionens beräkningar med 17 000 000 kronor

överstiger det redan beviljade anslagets belopp, har kommissionen ansett sig

böra föreslå, att anslag för ändamålet jämväl skall uppföras å allmän beredskapsstat

för nästa budgetår med sistnämnda belopp. Vid ett utnyttjande av

investeringsreserven på detta område torde emellertid de byggnadsbidrag, som

komma att utbetalas under nästa budgetår, böra bestridas från det av riksdagen

för samma budgetår redan anvisade anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet, vilket anslag har förslagsanslags natur.

Särskilt anslag för ändamålet torde sålunda icke böra uppföras å beredskapsstat.

Med hänsyn till det väsentliga anslagsöverskridande, som ett mera avsevärt

utnyttjande av ifrågavarande investeringsreserv skulle medföra, synes

det emellertid lämpligt, att kommissionens förevarande förslag i detta sammanhang

bringas till riksdagens kännedom.

[6.] Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll av skollokaler. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande (s. 331) hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår för

nämnda ändamål uppföra ett anslag av l 800 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde

jag få hänvisa till kommissionens betänkande (s. 329 ff.).

Enligt arbetsmarknadskommissionens förslag, vilket jag anser mig böra Departementsbiträda,

skall bidrag ur nu ifrågavarande anslag utgå för underhållsarbeten chelenå

skolhusbyggnader, därest behovet av de ifrågasatta arbetena konstaterats

av vederbörande folkskolinspektör, med 50 kronor per lokal och skolenhet,

dock högst med kostnaden för arbetena. Bidraget bör, såsom kommissionen

synes ha avsett, utgå utöver det underhålls- och materielbidrag, som skoldistriktet

enligt nu gällande bestämmelser äger uppbära. Vid bidragets bestämmande

torde, såsom kommissionen av anslagsberäkningen att döma förutsatt,

endast sådana lokaler böra medräknas, för vilka underhålls- och materielbidrag

utgår, d. v. s. klassrum, specialrum, gymnastikrum, slöjdsalar

och rum för undervisning i hushållsgöromål.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

till Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll av skollokaler

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av ..........................kronor 1 800 000.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Matts proposition nr 211.

Departements
chefen.

J. Yrkesundervisningen.

[7.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1944:281 (s. 112 ff.) uppfördes dels å allmän beredskapsstat

I för budgetåret 1944/45 ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor

till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m., dels ock å allmän beredskapsstat

III för samma budgetår ett anslag av 20 000 000 kronor till Yrkesutbildning

i kurser för arbetslösa. Under förstnämnda anslag beräknades ett belopp

av 1 500 000 kronor till förberedande åtgärder för och igångsättande vid

behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Från och med innevarande

budgetår har det å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppförda

anslaget överflyttats till riksstaten. I årets åttonde huvudtitel har för nästa

budgetår äskats ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor till Yrkesutbildningskurser

för arbetslösa m. m. Av detta anslag ha förslagsvis 1 500 000 kronor

beräknats skola disponeras till anordnande i begränsad omfattning av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa.

Med stöd av 1944 års riksdags beslut (skrivelsen nr 431, p. 4) har Kungl.

Maj:t den 29 juni 1945 utfärdat kungörelse (nr 445) angående yrkesutbildningskurser

för arbetslösa. Bestämmelserna i nämnda kungörelse taga sikte

på såväl en mera lokalt betonad arbetslöshetssituation som en riksomfattande

arbetsmarknadskris.

Under det av riksdagen numera för budgetåret 1946/47 under riksstatens

åttonde huvudtitel beviljade förslagsanslaget å 1 800 000 kronor till Yrkesutbildningskurser

för arbetslösa m. m. ha medel beräknats till anordnande

i begränsad omfattning av kurser för meddelande av yrkesutbildning åt arbetslösa.

Några säkra hållpunkter för beräkningen av det verkliga medelsbehovet

för dylik utbildningsverksamhet under nästa budgetår föreligga givetvis

icke. Därest det skulle visa sig lämpligt och erforderligt att med stöd

av nämnda kungörelse anordna yrkesutbildningskurser för arbetslösa i större

omfattning, torde statens utgifter för ändamålet komma att avsevärt överstiga

det medelsbehov, varmed räknats vid avvägningen av nyssnämnda anslag.

Det synes mig ur budgetteknisk synpunkt lämpligt, att statens utgifter

även för dylik händelse bestridas från sagda anslag, som har förslagsanslags

natur. Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag

sålunda förordat, torde därför särskilt anslag för ändamålet icke böra uppföras

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

57

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5

april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför

därvid följande.

[1.] Grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden. Med bifall till Kungl.

Maj:ts proposition nr 264 bemyndigade 1944 års riksdag (skrivelse nr 435)

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av min företrädare

uppdragna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa grunder för utlämnande

av statsunderstöd i händelse av mera omfattande arbetslöshet till

vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden. I propositionen

angavs såsom den allmänna ram, inom vilken bidrag skulle kunna

utlämnas till dylika arbeten, vissa av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen

angivna procentsatser. I fråga om lån till dessa arbeten skulle gälla i huvudsak

vissa av 1942 års jordbrukskommitté angivna grunder. Det förutsattes,

att Kungl. Maj :t skulle äga att i samband med fastställandet av bidragsgrunderna

meddela närmare bestämmelser rörande låneverksamheten. Beträffande

innehållet i propositionen i övrigt tillåter jag mig hänvisa till densamma.

I särskilda skrivelser den 9 och 10 mars 1945 ha lantbruksstgrelsen och

skogsstyrelsen hemställt, att berörda grunder måtte givas fortsatt tillämpning

vid medelsanvisning för ändamålet under budgetåret 1945/46. I anslutning

härtill har emellertid skogsstyrelsen, under åberopande av en av stiftsjägmästaren

i Uppsala, Hemming Gadd till styrelsen ingiven framställning, ifrå
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

gasatt utvidgning av möjligheten att lämna statsbidrag för skogliga beredskapsarbeten

till att i vissa fall avse även skogar av ecklesiastik natur, vilka

enligt nu gällande bestämmelser icke omfattas av bidragsgivningen. Rörande

skälen härtill inhämtas av styrelsens promemoria och stiftsjägmästaren Gadds

framställning väsentligen följande.

Det övervägande flertalet pastorat äro för finansieringen av sina prästlönekostnader

beroende av att, utöver egna prästlönetillgångar, erhålla tillskott

från kyrkofonden. Vid bestämmandet av detta tillskott tages ej den

verkliga boställsavkastningen i betraktande utan till grund för beräkningen

av pastoratets egna prästlönetillgångar lägges en efter vissa grunder för 10

år framåt beräknad s. k. normalavkastning. Härvid upptages för löneboställes

skogsdel såsom inkomst det bedömda rotvärdet av hushållningsplanens

avverkningsbelopp och på utgiftssidan samtliga kostnader för skogens förvaltning

och skötsel. Vid normaluppskattningsförrättningen bestämmes sålunda

med stöd av detaljuppgifter i bushållningsplanen, vilka arbeten av olika

slag, som skola komma till utförande inom de närmaste 10 åren samt anvisas

erforderliga medel härför. Kostnaden för dessa arbeten kommer härigenom

att åvila kyrkofonden. Då dennas storlek regleras genom den s. k.

allmänna kyrkoavgiften, som uttages av samtliga skattebetalare i riket, innebär

arbetenas upptagande i normaluppskattningen, att de bekostas av’ allmänna

medel. Man torde kunna utgå ifrån att så gott som samtliga kulturoch

avdikningsarbeten som böra utföras å ecklesiastika skogar ingått i normaluppskattningama.

En förutsättning för alt vid normaluppskattning avdrag

medgivits för vägbyggnad har varit, att fullständig utredning förelegat

angående kostnaderna för företaget. Vanligen synas frågor angående löneboställes

anslutning till vägföretag ha avgjorts efter hand, i den mån de anmält

sig och sålunda utan samband med normaluppskattning. Av vad sålunda

anförts torde framgå, att, medan kulturer och dikningar å de ecklesiastika

skogarna genom att intagas i normaluppskattningarna, i de flesta fall kunna

anses vara i förväg bekostade av allmänna medel, någon motsvarande generell

regel icke torde gälla beträffande skogsvägar. Då anläggandet av skogsbilvägar

drager relativt stora kostnader, skulle möjligheten att bevilja statsbidrag

för ändamålet underlätta ett snabbt och effektivt genomförande av

planläggningen av dylika företag å de ecklesiastika skogarna. I delta sammanhang

må erinras örn att statsbidrag för anläggning av enskilda vägar

även utgår till företag å ecklesiastika skogar (kungörelsen nr 800/1943). Likaså

kunna statsbidrag utgå från statens avdikningsanslag för torrläggningsföretag

å marker tillhörande ecklesiastika fastigheter (kungörelsen nr 431/

1939).

I anslutning till vad sålunda anförts och under framhållande av önskvärdheten

av att få till stånd skogliga beredskapsarbeten även å ecklesiastika fastigheter

har skogsstyrelsen föreslagit, att tillämpningsområdet för bidragsgivningen

vidgas till att gälla jämväl skogar av ecklesiastik natur i sådana

fall då avdrag för kostnaderna ej medgivits vid enligt kyrkofondlagen företagen

uppskattning av löneboställes normalavkastning. Styrelsen har förklarat

sig förutsätta att å skogar, som stå under stiftsnämnds inseende och

vård, förvaltning och redovisning av anvisade medel samt övriga uppgifter

i samband med verksamheten handhavas av vederbörande stiftsnämnd. Då

ecklesiastika skogar som regel läge insprängda bland enskildas marker, torde

det ofta inträffa, särskilt beträffande skogsvägar, att endast mindre delar

av företagen berörde de ecklesiastika skogarna. Med hänsyn härtill torde det

i dylika fall vara ändamålsenligt, att vederbörande stiftsnämnd träffade överenskommelse

med skogsvårdsstvrelsen, att denna åtoge sig alla uppgifter,

som stöde i samband med företaget.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen lia i särskilda skrivelser den 21 respektive

den 28 februari 1946 framlagt förslag till anslagsäskanden å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 avseende bland annat anslag till vissa

förbättringsarbeten å jordbrukets och skogsbrukets områden. Ämbetsverken

ha vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån att de av dem föreslagna bidragsgrunderna

skulle få tillämpas även under nästa budgetår.

I det följande har jag för avsikt att förorda anvisande av anslag å allmän DepartemtnUberedskapsstat

för budgetåret 1946/47 till förbättringsarbeten inom jordbrukets

och skogsbrukets områden. Av samma skäl som åberopades i propositionen

nr 264 till 1944 års riksdag torde Kungl. Majit böra bemyndigas att

för nästa budgetår, i huvudsaklig överensstämmelse med i nämnda proposition

angivna riktlinjer, fastställa grunder för utlämnande av statsunderstöd

till förenämnda förbättringsarbeten. Med anledning av vad skogsstyrelsen anfört

synes emellertid Kungl. Majit böra erhålla möjlighet att, där sa befinnes

lämpligt, bevilja bidrag jämväl för vissa skogliga arbeten å fastighet av

ecklesiastik natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna riktlinjer, för budgetåret 1946/47

fastställa grunder för utlämnande från anslag å allmän beredskapsstat

av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets och skogsbrukets områden.

D. Undervisningsanstalter för Jordbruk och lantmanna
näringar

m. m.

[2.] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsanstalter. För detta ändamål har å riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisats ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Kungl. Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående

statsbidrag till nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning,

ändrad genom kungörelserna nr 120/1945 och 622/1945.

I sitt den 21 februari 1946 avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv

av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för

budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27), har statens arbetsmarknadskommission

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 upptaga ett anslag å 5 300 000 kronor till

byggnadsarbeten vid vissa iantbruksundervisningsanstalter. Beträffande motiveringen

för kommissionens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet

s. 328.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Departements
chefen.

I detta sammanhang torde jag få anmäla att lantbruksstyrelsen i sin förenämnda

skrivelse den 21 februari 1946 föreslagit anslagsäskande till förevarande

ändamål med 4 500 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak

följande.

Behovet av statsmedel för genomförande av samtliga de byggnadsarbeten,

beträffande vilka ansökningar om bidrag äro beroende av Kungl. Maj :ts prövning

eller inkommit till lantbruksstyrelsen, uppgår till 11 428 300 kronor.

Av de för ifrågavarande ändamål å riksstaten till och med innevarande budgetår

anvisade medlen återstå 1 343 600 kronor. Skulle samtliga dessa byggnadsarbeten

komma till utförande under budgetåret 1946/47, skulle vid bifall

till Kungl. Maj :ts förslag om anvisande under förenämnda anslagstitel

av ett anslag av 2 600 000 kronor å riksstaten för nästa budgetår erfordras

en medelsanvisning av (11 428 300 — 1 343 600 — 2 600 000 =) 7 484 700

kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Det torde emellertid

enligt^ lantbruksstyrelsens mening icke vara möjligt att under nästa budgetår

igångsätta samtliga nu omförmälda byggnadsarbeten, varför medelsbehovet

kan beräknas bliva något lägre än sistnämnda belopp. Styrelsen beräknar

sålunda, att de byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter,

vilka redan äro i det närmaste färdigställda eller påbörjade samt de

byggnadsarbeten, vilka lämpligen kunna påbörjas under budgetåret 1946/

47 påfordra ett statsbidragsbelopp av sammanlagt i runt tal 8 271 700 kronor.

Under förutsättning att riksdagen anvisar det av Kungl. Maj:t för budgetåret

1946/47 å riksstaten äskade reservationsanslaget å 2 600 000 kronor

och med hänsyn tagen till den förutnämnda reservationen av 1 343 600 kronor

å ifrågavarande anslag, skulle sålunda å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 för ändamålet böra anvisas ett reservationsanslag av i runt

tal 4 328 100 kronor.

Då^ emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträffande åtminstone

några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda vid en tidpunkt då

prisnivån var avsevärt lägre än vad för närvarande är fallet, torde det behövliga

beloppet böra beräknas till 4 500 000 kronor. För tillgodoseende av

föreliggande bidragsbehov skulle sålunda å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 erfordras anslagsanvisning med 4 500 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar av behovet av anslag å allmän

beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till

byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter ansett sig böra

utgå från nu gällande bidragsgrunder.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande den 21 mars

1946 förklarat, att anledningen till att kommissionens beräkning av anslagsbehovet

blivit högre än lantbruksstyrelsens vore, att kommissionen vid uppgörande

av ifrågavarande förslag tagit hänsyn jämväl till ansökningar, som

vid tidpunkten för investeringsplanens upprättande ännu icke ingivits till

lantbruksstyrelsen.

Då statens arbetsmarknadskommissions förslag örn medelsanvisning grundas

pa en mera omfattande inventering av arbetsobjekt av förevarande slag,

synes anslag böra äskas med det av kommissionen föreslagna beloppet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

61

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till

byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett

anslag av ............................kronor 5 300 000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anvisades till förevarande ändamål

dels å beredskapsstat II 6 000 000 kronor dels ock å beredskapsstat III

18 000 000 kronor. Från anslagen, som icke togos i anspråk, avsågos kunna

utlämnas bidrag bland annat till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar,

avdikningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar,

nyodlingar, stenröjningar, jordkömingar och avloppsförbättringar ävensom

till uppförande av siloanläggningar. Beträffande de närmare bestämmelserna

för anslagens användning torde jag få hänvisa till propositionerna

nr 281/1944 s. 137 f. samt 264/1944 s. 5 f., 17 f. och 39 f.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom i statsverkspropositionen framlagda

förslag har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisat

1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar ett reservationsanslag av

250 000 kronor;

2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 400 000

kronor;

3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av

100 000 kronor;

4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av

3 600 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk

m. m. ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

6) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

I fråga örn de för anslagen gällande bestämmelserna torde jag få hänvisa

till statsverkspropositionen punkterna 107, 126, 128 och 154—156.

I sin skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budget
-

året 1946/47 anvisa följande anslag, nämligen

till Bidrag till gödselvårdsanläggningar.................... kronor 5 500 000

» » » ladugårdsförbättringar .................... » 45 000 000

» » » uppförande av siloanläggningar ............ » 100 000

» Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag.......... » 4 000 000

* » Bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m............. » 17 000 000

» » Bidrag till täckdikningar .......... » 9 200 000

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Vidare har lantbruksstyrelsen i anslutning till förslagen rörande medelsanvisning

till statens avdikningsanslag och till bidrag till förstärkning av

ofullständiga jordbruk m. m. hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva, såvitt angår det förra anslaget, att under budgetåret 1946/47

statsbidrag till utförande av såsom beredskapsarbeten planerade torrläggningsföretag

måtte få beviljas från statens avdikningsanslag med tillhopa

högst 6 000 000 kronor ävensom att Kungl. Maj :t finge under nämnda budgetår

från anslaget anvisa erforderliga medel till anställande hos lantbruksstyrelsen

av för granskning av ansökningarna om bidrag till torrläggningsföretag

m. m. erforderlig arbetskraft samt, såvitt angår det senare anslaget,

att Kungl. Majit finge för budgetåret 1946/47 bevilja statsanslag intill anslagets

belopp för utlämnande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m.

Av innehållet i lantbruksstyrelsens omförmälda skrivelse må ytterligare

återgivas följande.

Gödselvårdsanlåggningar. Inom hushållningssällskapen bedrives för närvarande

en omfattande verksamhet med planläggning av sådana förbättringsföretag,

vilka äro avsedda att bereda sysselsättning inom jordbrukets

område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. I fråga örn gödselvårdsanläggningar

synes ifrågavarande planläggningsarbete höra giva anledning

till att å beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 medel anvisas i sådan

utsträckning, att vid behov bidrag skall kunna utlämnas till i runt tal 8 000

gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär 6 500 kunna beräknas förefinnas

å brukningsdelar, som omfatta mindre än 20 hektar åker. Därest de i propositionen

264/1944 förordade grunderna för bidragstilldelningen skulle komma

att tillämpas, torde medelsbehovet böra beräknas till 5 500 000 kronor. Lantbruksstyrelsen

har förutsatt, att de gödselvårdsanläggningar, till vilkas utförande

statsbidrag kan komma att utgå, bliva utförda inom loppet av högst

ett år från den tidpunkt, då bidrag till vederbörande företag beviljas.

Ladugårdsförbättringar. Planläggningen av beredskapsarbeten inom jordbruket

omfattar bland annat i runt tal 12 000 ladugårdsförbättringsföretag.

Planläggningen av ifrågavarande arbetsobjekt torde dock icke kunna beräknas

slutföras så tidigt att samtliga nyssnämnda företag kunna komma till utförande

under nästkommande budgetår, men å beredskapsstaten för budgetåret

1946/47 torde dock medel böra anvisas för att tillgodose behovet av bidrag

utav statsmedel för utförande av omkring 10 000 ladugårdsförbättringsföretag,

varav omkring 9 000 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker.

Därest de i propositionen nr 264/1944 förordade grunderna för beviljandet

av statsbidrag till ifrågavarande slag av ladugårdsförbättringar skulle komma

att bliva gällande, torde ifrågavarande medelsbehov, under förutsättning

att de förbättringsföretag, till vilkas utförande statsbidrag avses skola utgå,

utföras inom högst ett år från den tidpunkt, då bidrag till vederbörande företag

beviljas, böra beräknas till 45 000 000 kronor.

Statens avdikningsanslag. Den uppkomna balansen av i lantbruksstyrelsen

inneliggande ansökningar har efter hand ökats och kan beräknas komma att

vid utgången av budgetåret 1945/46 representera ett bidragsbelopp av omkring

9 300 000 kronor. Då det torde kunna förväntas, att under budgetåret

1946/47 ansökningar om bidrag från anslaget inkomma till ett belopp av

omkring 4 000 000 kronor, skulle för tillgodoseende under sistnämnda budgetår

av samtliga föreliggande ansökningar erfordras ett belopp av omkring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

G3

13 300 000 kronor. Enär det emellertid kan förutses, att beträffande till ansökningarna

hörande arbetsplaner och utredningar viss komplettering blir

erforderlig, ävensom att ansökningarna i stor utsträckning inkomma så sent,

att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före budgetårets utgång,

torde bidragsbeloppet under budgetåret kunna beräknas till 10 000 000

kronor. Under förutsättning att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag medgiver att för budgetåret 1946/47

bidrag från statens avdikningsanslag må beviljas å tillhopa 4 000 000 kronor,

skulle således för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för

samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare

(10 000 000 — 4 000 000 =) 6 000 000 kronor.

För utbetalning av medel från anslaget under budgetåret 1946/47 torde vid

medgivande av en till 10 000 000 kronor ökad bidragstilldelning erfordras en

ökad medelsanvisning av 4 000 000 kronor.

Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Den inom hushållningssällskapen

pågående beredskapsplanläggningen av förbättringsföretag

avseende nyodling, stenröjning, jordkörning, betesförbättring och avloppsförbättring

synes böra giva anledning till att å beredskapsstat för budgetåret

1946/47 medel anvisas för beviljande av bidrag till utförande av i

runt tal 25 000 företag av vilka ungefär 23 000 kunna beräknas avse brukningsdelar

om mindre än 20 hektar. Därest i propositionen nr 264/1944 föreslagna

grunder för hidragstilldelningen skulle komma att tillämpas, torde

medelsbehovet böra uppskattas till 17 000 000 kronor.

Bidrag till tåckdikningar. Den av hushållningssällskapen bedrivna planläggningen

av beredskapsföretag inom jordbruket omfattar, bland annat, omkring

11 000 täckdikningsföretag. Planläggningen av dessa företag har numera

framskridit så långt, att å beredskapsstat för budgetåret 1946/47 medel

böra beräknas för beviljande av bidrag till utförande av nämnda antal företag.

För utlämnande av bidrag till desamma enligt de i propositionen nr

264/1944 föreslagna grunderna för hidragstilldelningen, torde erfordras ett

belopp av 9 200 000 kronor.

Vidare får jag anmäla, att statens arbetsmarknadskommission i sitt betänkande

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i anslag till

Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 inräkna ett belopp av 9 400 000 kronor avseende

torrläggningsföretag.

Beträffande motiveringen till utredningens förslag torde jag få hänvisa till

betänkandet s. 352—355.

I infordrat utlåtande den 21 mars 1946 över lantbruksstyrelsens anslagsäskande

har statens arbetsmarknadskommission anfört bland annat följande.

Lantbruksstyrelsens förslag till medelsanvisning till här förevarande ändamål

innebär en avsevärd anslagsökning utöver såväl vad beräknats i 1942

års jordbrukskommittés den 22 september 1943 avgivna promemoria (se

prop. nr 264/1944) som vad upptagits å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45.

Arbetsmarknadskommissionen har vid uppgörandet av förslag till investeringsplaner

haft att följa de för investeringsutredningen gällande direktiven.

Enligt dessa direktiv (se kommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47, s. 3) borde företagen i reserven begränsas

till sådana, som av vederbörande förvaltningar ansåges böra komma till

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Departements
chefen.

utförande under de närmaste två å tre åren under förutsättning av normal

angelägenhets- och produktivitetsbedömning. — Vad här ifrågavarande område

beträffar, är uppskattningen av normalinvesterings storlek beroende av

de riktlinjer, som statsmakterna kunna komma att fastställa för statliga åtgärder

till befrämjande av jordbruket. Med hänsyn härtill anser sig kommissionen

icke kunna taga ställning till frågan om den lämpliga avvägningen av

investeringsreserven för jordbruksförbättrande åtgärder.

Med hänsyn till de svårigheter, som alltid föreligga att som arbetslöshetsarbeten

igångsätta enskilda företag, och för vilka närmare redogöres i förutnämnda

betänkande s. 311—313, har kommissionen i sitt förslag till investeringsreserv

beräknat den effektiva svsselsättningsreserven av sådana företag

avsevärt lägre än summan av tillgängliga företag. De av lantbruksstyrelsen

föreslagna investeringsplanerna för gödselvårdsanläggningar, ladugårdsförbättringar,

förbättring av ofullständiga jordbruk och täckdikningar synas

emellertid huvudsakligen ha baserats på tillgången på färdigplanerade företag.

Vid beräkningen av erforderliga statsmedel för reservens ianspråktagande

synes hänsyn härtill böra tagas.

Under förutsättning att statsanslag till här ifrågavarande investeringar anvisas

i form av ett gemensamt samlingsanslag torde ytterligare någon reduktion

av anslagsbehovet kunna beräknas. Såsom investeringsutredningen och

arbetsmarknadskommissionen framhållit måste nämligen investeringsplanerna

betraktas som en vid ram inom sig rymmande olika alternativa handlingsprogram

allt efter arten av den arbetslöshetssituation, som påkallar reservernas

utnyttjande. På grund av den större handlingsfrihet, som ett samlingsanslag

medför i förhållande till specificerade anslag, är det möjligt, att

med ett mindre anslagsbelopp än som motsvarar summan av kostnaderna

för alla de delvis som alternativ tänkta arbetena säkerställa medelsbehovet

för alla antagliga eventualiteter.

I fråga om torrläggningsföretag hänvisar kommissionen till det förslag till

investeringsplan (betänkandet s. 352—354) som kommissionen uppgjort i

samråd med lantbruksstyrelsen. Genom att kommissionen vid uppgörandet

av ifrågavarande förslag tagit hänsyn jämväl till ansökningar, som vid tidpunkten

för investeringsplanens upprättande ännu icke ingivits till lantbruksstyrelsen

har kommissionens beräkning av anslagsbehovet blivit högre än

lantbruksstyrelsens.

Vad beträffar värdet ur arbetsmarknadssynpunkt av de framlagda förslagen

till investeringsreserver erinrar kommissionen örn att dessa till övervägande

delen bestå av förhållandevis små arbetsobjekt, som mindre väl lämpa

sig för att mottaga hänvisad arbetskraft från annan ort och annan näringsgren,

men som kunna bliva av betydelse för att sysselsätta friställd arbetskraft

inom orten och för att i en depression kvarhålla arbetskraft i orten. I

I anslutning till vad som anfördes vid anmälan av motsvarande punkt i

propositionen nr 281 till 1944 års riksdag förordar jag, att jämväl för nästkommande

budgetår medel beräknas å allmän beredskapsstat för bidrag till

vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. För ändamålet torde med

beaktande av de av arbetsmarknadskommissionen anförda synpunkterna böra

beräknas ett belopp av 60 000 000 kronor.

För bidragstilldelningen torde de grunder få tillämpas, vilka jag förordat

under punkten 1. Hinder torde icke böra möta mot att förevarande anslagsmedel

även disponeras för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning

av bidragsansökningar rörande torrläggningsföretag m. m.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211. 65

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets

område å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av.................... kronor 60 000 000.

[4.] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av

vad statens arbetsmarknadskommission (s. 355 o. 356) anfört rörande frågan

örn upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag till

befrämjande av landsbygdens elektrifiering hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av

kronor ..................................... 3 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[5.] Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar. Till förevarande ändamål

har å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 anvisats ett anslag

av 900 000 kronor. Årets riksdag har medgivit, att för budgetåret 1946/47 må

beviljas statsbidrag intill 125 000 kronor för byggande av odlingsvägar (i

Norrland och Dalarna), ävensom för detta ändamål anvisat ett förslagsanslag

av 50 000 kronor. Beträffande bestämmelserna för ifrågavarande bidragsverksamhet

hänvisas till statsliggaren s. 800.

I skrivelse den 4 mars 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte uppföras ett anslag av 900 000

kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att viss mer

eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten, varom

här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge kommer

att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igångsättas

och utföras under budgetåret 1946/47, skulle behovet av statsbidrag —

vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräknade

kostnaden — utgöra bortåt 1 000 000 kronor.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande den 21 mars 1946

tillstyrkt egnahemsstyrelsens förevarande anslagsäskande. I

I anslutning till vad som anfördes vid anmälan av motsvarande punkt i Departementspropositionen

nr 281 till 1944 års riksdag hemställer jag, att Kungl. Majit cAe/cnmåtte

föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 900 000.

Billang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Departementschefen.

[6.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

För detta ändamål har Kungl. Maj:t i proposition nr 47 till årets

riksdag äskat ett reservationsanslag av 250 000 kronor för budgetåret 1946 ''47.

Kungl. Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående

statsbidrag till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande hemställt, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag å 400 000 kronor till bidrag för anläggande

av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Beträffande motiveringen

för kommissionens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet s. 342—344.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att egnahemsstyrelsen i skrivelse

den 4 mars 1946 hemställt, att å allmän beredskapsstat måtte för budgetåret

1946/47 uppföras ett anslag av 1 100 000 kronor till bidrag för anläggande av

gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Vid en sådan ökning av anslagsanvisningen,

att bidragen kunde höjas upp lill det författningsenliga

maximum, skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas

med hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas.

Med utgångspunkt från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på förevarande

område, representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor,

har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av

redan äskade 250 000 kronor — av omkring 1 100 000 kronor.

I infordrat utlåtande den 21 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission

förordat, att förevarande anslag skulle uppföras med 400 000 kronor.

Kommissionen har härvid anfört följande.

I sitt betänkande (s. 311 och 313) har kommissionen framhållit, att sammanlagda

kostnaden för de kommunala och enskilda företag, som kunna

bliva utförda under nästa budgetår, beräknas bliva lägre än totalkostnaderna

för tillgängliga företag av samma kategori. Detta sammanhänger bl. a. med

att enligt hittillsvarande erfarenhet särskilt stora svårigheter ofta visat sig

föreligga att med kort tidsfrist igångsätta kommunala och enskilda företag,

vilka ju mer än statliga arbeten äro beroende av samverkan mellan centrala

och lokala myndigheter och intressenter. Med hänsyn bl. a. härtill har den

tillgängliga, effektiva investeringsreserven av kommunala och enskilda arbeten

beräknats avsevärt lägre än totalkostnaderna för tillgängliga företag.

Kommissionen vill förorda, att enahanda reduktion göres för den av egnahemsstyrelsen

angivna tillgängliga mängden arbeten avseende tvättinrättningar

på landsbygden för nästa budgetår, varvid erforderligt anslagsbehov

skulle uppgå till i runt tal 400 000 kronor.

Då den statliga bidragsverksamheten för anläggandet av gemensamma tvättinrättningar

på landsbygden synes vara av beskaffenhet att lämpligen kunna

utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för ändamålet

beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. I fråga om medelsanvisningens

storlek ansluter jag mig till arbetsmarknadskommissionens förslag om

upptagande av ett anslag av 400 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 211.

67

att till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt

ningar på landsbygden å allmän beredskapsstat för budget

året 1946/47 uppföra ett anslag av........ kronor 400 000

J. Skogsväsendet.

[7.] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. Å riksstaten för budgetåret

1946/47 lia anvisats

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag

av 200 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo

ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I proposition nr 126 till årets riksdag har Kungl. Majit vidare föreslagit

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag måtte för budgetåret

1946/47 anvisas ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna för anslagens användning torde få hänvisas

till den redogörelse härför som lämnats i propositionen nr 264/1944 angående

grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på

jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.).

För budgetåret 1944/45 ha å allmän beredskapsstat II och III till vissa

skogsvårdsåtgärder m. m. — omfattande torrläggningsåtgärder, skogsodling

och röjning samt skogsväg- och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet

uppförts anslag av tillhopa 7 000 000 kronor. Härjämte har å

allmän beredskapsstat III för samma budgetår till bidrag till byggande av

cykelstigar uppförts ett anslag av 1 000 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1946 har skogsstyrelsen framlagt förslag i fråga

örn anslagsbehovet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Styrelsen

bär ansett, att som bidrag till skogliga beredskapsarbeten under budgetåret

1946/47 borde beräknas ett belopp av 10 000 000 kronor. Styrelsen har därvid

förutsatt, att bidrag skulle lämnas i enlighet med de grunder som skogsstyrelsen

tidigare föreslagit och som angivits i proposition nr 264/1944. Styrelsen

har vidare utgått ifrån att anslaget skulle få anlitas för utlämnande av bidrag

i vissa fall till beredskapsarbeten jämväl å ecklesiastika skogar samt att från

anslaget även måtte få utgå bidrag till byggande av cykelstigar och till vissa

kurser i skogsbruk.

Till motivering för sin framställning har skogsstyrelsen anfört bland annat

följande.

Behovet av medel för understödjande av skogliga beredskapsarbeten under

budgetåret 1946/47 är främst beroende på arbetsmarknadens utveckling. Det

nuvarande läget synes ej ge anledning till antagandet, att beredskapsarbeten

skulle behöva igångsättas för den normala arbetarekåren inom skogsbruket

under början av budgetåret. Under nästkommande vinter torde man även

kunna räkna med avverkningsarbeten i normal omfattning. Utvecklingen kan

dock icke bedömas med någon större säkerhet, framförallt under budgetårets

senare del, varför försiktigheten bjuder, att medel finnas tillgängliga

i viss omfattning för understödjandet av beredskapsarbeten under näström
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

mande budgetår. Det ställer sig givetvis svårare för skogsstyrelsen att kunna

bedöma arbetstillgången inom andra näringsgrenar. Då en del av de skogliga

beredskapsarbetena lämpligen kunna utföras av annan arbetskraft än skogsarbetarna

anser skogsstyrelsen, att statsbidrag till skogliga beredskapsarbeten

även kunna erfordras under nästkommande budgetår för att lindra arbetslöshet

bland andra arbetarekategorier.

För utförande av planlagda arbeten inom det enskilda skogsbruket ha beräknats

åtgå omkring 4 800 000 dagsverken. Anläggningskostnaderna beräknas

uppgå till i runt tal 55 000 000 kronor. Enligt de grunder för statsbidrag

som föreslagits av skogsstyrelsen skulle för utlämnande av bidrag erfordras

35 000 000 å 40 000 000 kronor. Såvitt nu kan bedömas synes emellertid i

händelse av inträdande arbetslöshet endast omkring en fjärdedel av det totala

bidragsbeloppet kunna bliva erforderligt under budgetåret 1946/47.

I remissutlåtande den 14 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission

tillstyrkt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 under förevarande

anslagsrubrik anvisades 10 000 000 kronor.

I detta sammanhang, torde jag vidare få anmäla fråga om anskaffande

av skogsodlingsmaterial i beredskapssyfte. Sagda fråga har redan

tidigare i viss mån beaktats, och jag ber härutinnan få erinra örn att 1945 års

riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 3 i bilaga 6 till propositionen

nr 163/1945 framlagda förslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1944/45 anvisat ett anslag å 100 000 kronor till Skogsvård m. m.: Kostnader

för anskaffande av skogsfrö. Under nyssangivna punkt framhöll min

företrädare bland annat önskvärdheten av att skogsodlingsarbeten ingående

i det planerade skogliga beredskapsprogrammet komme till utförande. I anslutning

till det sålunda anförda torde jag få anmäla, att skogsstyrelsen underställt

Kungl. Majit frågan örn avslutande av ett avtal mellan skogsstyrelsen

och skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län rörande en beredskapsplantskola.

Enligt avtalet skall skogsvårdsstyrelsen förplikta sig bland annat att,

sedan skogsvårdsstyrelsens normala behov av skogsfrö till den egna plantskolan

täckts, utså frö i sådan mängd att skogsvårdsstyrelsen vid varje tidpunkt

under avtalstiden kan beräknas tillhandahålla omkring 3 000 000 plantor.

Skogsvårdsstyrelsen skall vidare vara skyldig att omhänderhava försäljningen

av plantorna, därvid emellertid köpare som anvisas av skogsstyrelsen

skall äga företrädesrätt till inköp. Priset för plantorna fastställes av

skogsstyrelsen efter skogsvårdsstyrelsens hörande. Skogsstyrelsen å sin sida

skall enligt avtalet vara förpliktad bland annat att i händelse förlust uppstår

å plantskoleverksamheten ersätta skogsvårdsstyrelsen med 75 procent av

förlusten, där ej skogsstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner

skäligt gottgöra skogsvårdsstyrelsen för hela förlusten. Eventuell vinst å

verksamheten tillfaller skogsvårdsstyrelsen. Avtalet avses gälla under tiden

1 april 1945—1 oktober 1950 med rätt för parterna att efter den 1 januari

1946 uppsäga avtalet till upphörande tre månader från uppsägningen.

I en den 1 februari 1945 dagtecknad promemoria har skogsstyrelsen uppgivit

bland annat att ifrågavarande plantskola skulle anordnas å en av skogsvårdsstyrelsen

i Gävleborgs län nyligen inköpt egendom, Kratte Masugn i

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211. 69

Torsåkers kommun inom länet. Ytterligare anföres i promemorian såvitt nu

är i fråga.

Under sommaren 1944 Ira förberedande arbeten utförts i de nya plantskolorna

på Knatte Masugn, så att man på våren 1945 skulle kunna sätta i

gång den mycket omfattande verksamhet, som är nödvändig för att tillgodose

det starkt ökade behovet av skogsodlingsmaterial. Förutom den för länets

normala behov erforderliga verksamheten har skogsvårdsstyrelsen åtagit sig

att upprätta och vidmakthålla en s. k. beredskapsplantskola på cirka 3 000 000

plantor. Dessa plantor skulle, därest mera omfattande skogskulturer måste

igångsättas i arbetslöshetshindrande syfte, utnyttjas för sådana kulturer ej

blott inom Gävleborgs utan även inom angränsande län. Därjämte skall vid

Kratten uppföras ett växthus med ympningscentral, vilket utgör första ledet

i en planerad verksamhet att med utnyttjande av de senaste rönen på skogsträdförädlingens

område skapa fröplantager, som avses skola lämna ett förstklassigt

föryngringsmaterial.

Enligt vad jag inhämtat från skogsstyrelsen har verksamheten vid plantskolorna

på Krahe Masugn planenligt igångsatts.

Vid framläggandet av förut nämnda proposition nr 264/1944 framhölls Departementsatt

inom skogsbruket i betydande omfattning finnas arbetsobjekt, som äro chefenlämpade

för sysselsättning av arbetslösa. Såsom dylika arbetsobjekt angåvos

därvid förbättringsarbeten avseende torrläggningsåtgärder, skogsodlingar och

röjningar ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader. Vid uppgörande av

allmän beredskapsstat för nästkommande budgetår synas därför böra beräknas

medel för utlämnande av bidrag till förbättringsarbeten av nyssnämnda

slag. Mot skogsstyrelsens förslag att för ändamålet avses ett anslag av

10 000 000 kronor har jag intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen ifrågasatt

torde från anslaget även få beviljas bidrag till byggande av cykelstigar

samt till anordnande av vissa kurser i skogsbruk. Hinder torde heller icke böra

möta att anslaget anlitas för utlämnande av bidrag till vissa förbättringsarbeten

jämväl å ecklesiastika skogar i enlighet med vad jag i annat sammanhang

denna dag förordat.

Vad angår de särskilda grunder, som böra tillämpas vid utlämnande av

bidrag från förevarande anslag, torde jag få hänvisa till vad jag därom under

punkten 1 anfört.

Beträffande den bidragsgivning för byggande av cykelstigar, som må komma

att ske under nästa budgetår, torde anledning saknas frångå de av 1944

års riksdag för dylik bidragsgivning antagna grunderna.

Såsom skogsstyrelsen framhållit torde det vara erforderligt att vidtaga ytterligare

åtgärder i syfte att tillgodose det starkt ökade behovet av skogsodlingsmaterial.

Med hänsyn härtill och då den av skogsstyrelsen föreslagna åtgärden

synes innebära en godtagbar utväg för att förbättra frötillgången,

anser jag mig böra förorda att avtal träffas i huvudsaklig överensstämmelse

med det framlagda förslaget. Därest riksdagen icke har något att erinra mot

detta förslag, torde jag sedermera ånyo få anmäla frågan härom för Kungl.

Majit.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ................................. kronor 10 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. M. Elgenstierna.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

71

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] Sveriges geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande

gruvarbeten. För detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisats

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Under hänvisning till vad statens arbetsmarknadskommission (SOU 1946:

27 s. 217 ff.) anfört och föreslagit rörande investeringsplan för och anslag

till undersöknings- och förberedande gruvarbeten får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Under sökning soch

förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av .. kronor 740 000.

D. Sjöfart och handel.

[2.] Lotsverket: Säkerhetsanstaltcr för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål

äro anvisade å riksstaten för budgetåret 1946/47 dels under tionde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 1 015 000 kronor dels ock å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastiglietsfond ett investeringsanslag av 625 000

kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

I sitt betänkande har statens arbetsmarknadskommission (s. 220 ff.) föreslagit,

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte till säkerhetsanstalter

för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa 1 600 000 kronor, därav

å driftbudgeten 750 000 kronor och å kapitalbudgeten 850 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen torde jag få hänvisa till betänkandet.

Mot kommissionens förslag har jag icke något att erinra. Rörande delbeloppet

å 850 000 kronor ämnar jag göra hemställan under kapitalbudgeten.

Vad angår anslag å driftbudgeten får jag nu hemställa, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerlietsanstalter för sjöfarten å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 750 000.

F. Diverse.

[3.] Avsättning till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande.

För dessa ändamål har å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisats anslag

av 2 250 000 kronor respektive 1 500 000 kronor.

Under hänvisning till vad statens arbetsmarknadskommission (s. 346 ff.)

anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar

får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Avsättning till fonden för idrottens främjande

.............................. kronor 4 500 000

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande

.............................. » 2 000 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 211.

73

Bilaga 7.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn bemyndigande

för Kungl. Maj:t att under de för allmän beredskapsstat gällande

förutsättningarna överskrida de på staterna för statens fastighetsfonder

uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader m. m.

samt anför därvid följande.

[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. m. under

statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond. Under åberopande

av vad statens arbetsmarknadskommission (s. 304—309) anfört rörande

anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar

tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond

får jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar

medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna

fastighetsfond respektive försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposterna till reparations-

och underhållskostnader m. m. må överskridas med

följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .............. kronor 700 000

Fångvårdsstyrelsens » » 90 000

Medicinalstyrelsens » » 500 000

Byggnadsstyrelsens » » 500 000

Uppsala universitets » » ISO 000

Lunds » » » 100 000

Lotsstyrclsens » » 85 000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Försvarets

Arméns delfond......

Marinens » ......

Flygvapnets » ......

fastighetsfond:

kronor 1 000 000

» 500 000

» 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gustaf Bjured.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

75

Bilaga 8.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 april 19i6.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid fångvården. Å kapitalbudgeten för budgetåret

1946/47 har i statsverkspropositionen äskats byggnadsanslag för fångvårdsändamål

å tillhopa 327 000 kronor (kapitalbudgeten bil. 1). Ytterligare investeringsanslag

för fångvårdens räkning å 117 000 kronor har äskats i proposition

den 29 mars 1946. Framdeles avser jag att framlägga förslag örn anslag

till ny fångvårdsanstalt vid Gävle.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande med förslag till

investeringsreserv för samma budgetår (s. 254—257) föreslagit, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret uppföras ytterligare byggnadsföretag, kostnadsberäknade

till sammanlagt 2 512 000 kronor.

Med biträdande av kommissionens förslag får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga .............................kronor 120 000

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten

å Skenäs..................

120 000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Verkstadslokal vid ungdomsanstalten i

Ystad .............................. kronor 32 000

Fångvårdsanstalt invid Jönköping ...... » 1 000 000

Fdngvårdsanstalt invid örebro .......... » 1 000 000

Gymnastikbyggnader vid ungdomsanstal
terna

i Uppsala, Ystad och Nyköping.. » 240 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

77

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

I egenskap av särskilt förordnad föredragande anmäler statsrådet Sköld

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför

därvid följande.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för byggnadsarbeten

inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett

belopp av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande

sig med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och

145 000 000 kronor på flygvapnet. Det sistnämnda beloppet har sedermera

efter beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor, vilket belopp

jämlikt förslag i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2 s. 90

och 91) med hänsyn till uppsättandet av Södertörns flygflottilj har höjts

till 166 270 000 kronor. Huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna belöper

på arbeten, som föranledas av genomförandet av försvarsbeslutet eller

stå i omedelbart samband därmed. För vissa andra arbeten ha i de angivna

kostnadssummorna reserverats jämförelsevis betydande belopp.

Vid framläggandet av förslag för 1944 års riksdag (proposition 1944:281,

s. 161 ff.) rörande inom försvarsdepartementets verksamhetsområde fallande

lämpliga investeringsobjekt framhöll jag, bland annat, att den för femårsperioden

1942/47 för försvarets byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen

var helt utnyttjad så när som på vissa mindre marginaler, varför inom

ramen utrymme icke kunde beredas för investeringar av den storleksordning,

som investeringsutredningens då föreliggande förslag innebar. Bifall till utredningens

förslag måste därför — framhöll jag — medföra ett överskridande

av den del av femårsplanens kostnadsram, som avsåg kapitalinveste
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

ringar. Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens förslag

avsåg att tjäna, syntes ett sådant överskridande i och för sig icke behöva

framkalla betänkligheter.

Riksdagen (skrivelse 1944: 457) fann icke anledning till erinran mot vad

sålunda anförts.

Beträffande belastningen för närvarande å femårsplanens kostnadsram torde

få hänvisas till de sammanställningar härutinnan, som fogats vid den till

årets riksdag avlåtna propositionen nr 121 angående vissa byggnadsarbeten

m. m. för försvaret. Av sammanställningarna framgår, att vid bifall till de i

propositionen framlagda förslagen försvarsbeslutets kostnadsram för arméns

Byggnadsarbeten kommer att överskridas med omkring 11 000 000 kronor,

medan för marinens och flygvapnets vidkommande relativt obetydliga marginaler

komma att kvarstå. I princip bör, såsom i propositionen 1944:281 förutsatts,

angivna marginaler belastas med så stor del av kostnaderna för de i

investeringsreserven ingående arbetena, som kunna bestridas inom kostnadsramen

utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande hänförliga

arbeten skjutas åt sidan. Jag förutsätter dock, att dessa marginaler i första

hand tagas i anspråk för bestridande av merkostnader — beräknade på

grundval av prisläget den 1 juli 1941 — för beslutade byggnadsföretag.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för försvarsväsendet

för budgetåret 1946/47 innefattar ordinarie arbeten för sammanlagt

69 420 000 kronor, en allmän investeringsreserv om sammanlagt 37 550 000

kronor samt en särskild grovarbetsreserv om sammanlagt 55 746 000 kronor.

Vid beräknandet av anslagen för ordinarie arbeten ha medtagits dels de

äskanden, som framlagts i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,

dels ock de tidigare anvisade medel, som enligt uppgifter av de centrala

förvaltningsmyndigheterna stå till förfogande för byggnadsarbeten m. m. för

nästa budgetår. Hänsyn har sålunda icke tagits till de äskanden, som framlagts

i nyssnämnda proposition nr 121. Vid bifall till de i denna proposition

framlagda förslagen ökas de av arbetsmarknadskommissionen angivna anslagen

till ordinarie arbeten för nästa budgetår med i runda tal 15 500 000

kronor för armén, 600 000 kronor för marinen och 8 800 000 kronor för

flygvapnet. Till de av bifall till propositionen nr 121 föranledda ändringarna

i fråga om de till den allmänna investeringsreserven hänförliga anslagen återkommer

jag i det följande i samband med äskande av anslag under försvarsgrenarnas

delfonder av försvarets fastighetsfond.

Vad beträffar de till grovarbetsreserven hänförda arbetena skola kostnaderna

härför bestridas från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Särskilda anslag för

dylika arbeten skola sålunda icke äskas i detta sammanhang. Med hänsyn

till de förslag som framläggas i propositionen nr 121 under avsnitten Anordnande

av vissa förråd för armén och Vissa flygfältsarbeten skulle grovarbetsreserven

kunna minskas med för arméns del 3 500 000 kronor och för flygvapnets

del 1 475 000 kronor. Från flygförvaltningen har emellertid framhållits,

att ett flertal flygfält, för vilka medel icke beräknats i nämnda pro
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 211.

79

position eller i arbetsmarknadskommissionens förslag, äro i stort behov av

utvidgningar med hänsyn till de ökade kraven på landnings- och startbanornas

längd. Dessa ntvidgningsbehov ha upptagits i en under hand överlämnad

promemoria, i vilken de totala kostnaderna beräknats till omkring 5 500 000

kronor. Då ifrågavarande arbeten äro värdefulla ur sysselsättningssynpunkt,

finner jag mig böra tillstyrka, att medel för dem beräknas å beredskapsstat.

Till grovarbetsreserven synes av nämnda belopp böra hänföras arbeten för

sammanlagt 1 475 000 kronor, varför någon reducering av flygvapnets del

av nämnda reserv icke bör ske. Däremot synes arméns del av grovarbetsreserven

kunna minskas med nämnda belopp av 3 500 000 kronor.

Jag övergår härefter till arbetsmarknadskommissionens förslag i fråga om

arbeten, som böra hänföras till den allmänna investeringsreserven.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv för armén,

som innefattar arbeten till ett belopp av 14 190 000 kronor, har i stort sett

icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn till i propositionen nr 121

framlagda förslag rörande förråd för armén beräknar jag dock här inga medel

för centralförråd för sjukvårdsmateriel och för tyg- och intendenturmateriel

samt för fasta drivmedelsförråd liksom ej heller för kompletteringsarbeten

vid visst förråd. Ehuru medel äskats å ordinarie stat i nämnda proposition

för om- och nybyggnad av fyra av de sjukhus, beträffande vilka

arméns fortifikationsförvaltning hos arbetsmarknadskommissionen anmält

behov av ombyggnad och modernisering och som av kommissionen upptagits

1 ifrågavarande investeringsreserv, anser jag mig dock icke böra förorda begränsning

av det av kommissionen för ändamålet beräknade beloppet av

2 000 000 kronor; kostnaderna för örn- och nybyggnad av övriga av kommissionen

upptagna sjukhus ha beräknats till 3 000 000 kronor, vilket ger

vid handen, att medelsbehovet på detta område är stort. Jag upptager vidare —

utöver arbetsmarknadskommissionens förslag -— i den allmänna investeringsreserven

för nästa budgetår ett belopp av 2 300 000 kronor för exercisbyggnader

vid tolv truppförband. Detta belopp upptogs i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår och de byggnader,

som därvid avsågos, ha enligt vad jag under hand erfarit från arméns fortifikationsförvaltning

gjorts till föremål för detaljplanering.

I anslutning till det anförda torde för arbeten, hänförliga till arméns delfond

av försvarets fastighetsfond, medel böra beräknas under den allmänna

investeringsreserven enligt följande sammanställning (jfr betänkandet s.

123—144).

Företag

Örn- och tillbyggnad av matinrättningar .............. kronor 4 029 000

Gymnastikbyggnader .............................. » 2 376 000

Exercisbyggnader ................................. » 2 300 000

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Truppförbandssjukhus .............................. kronor 2 000 000

Garagebyggnader .................................. » 756 000

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg

........................................... » 447 000

Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg...... » 192 000

Brandstation vid Karlsborgs luftvämsregemente........ » 80 000

Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente

.................................. » 34 000

Skjutbanor ....................................... » 164 000

Summa kronor 12 378 000.

Beloppen avse nuprisläge och innefatta administrationskostnader, beräknade

till omkring 6 °/o av byggnadskostnaderna. Anslagssumman torde kunna

avrundas till 12 400 000 kronor.

Enär medel för i grovarbetsreserven ingående arbeten, enligt vad inledningsvis

anförts, avses skola utgå i särskild ordning, får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén k allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av .................... kronor 12 400 000.

Marinens delfond.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag till allmän investeringsreserv

för marinen, som innefattar arbeten till ett belopp av 5 102 000 kronor, har

jag ingen erinran. Då i propositionen nr 121 medel ha äskats å ordinarie

stat för förråd för ekoradiomateriel och för bostäder för regionala uppbördsman

samt i propositionen nr 144 föreslagits, att vissa tillgängliga medel skola

disponeras för kompletterings- och förbättringsarbeten i vissa oljecisternanläggningar,

torde dessa medelsbehov böra här utgå. Arbetsmarknadskommissionens

förslag torde vidare böra reduceras med vissa mindre byggnadsarbeten,

vilka äro relativt värdelösa ur sysselsättningssynpunkt och vid prövningen

av marinförvaltningens anslagsäskanden å riksstat för nästa budgetår

befunnits icke böra komma till utförande.

Under marinens delfond av försvarets fastighetsfond torde sålunda i den

allmänna investeringsreserven böra beräknas medel enligt följande samman
-

ställning (jfr betänkandet s. 144—156).

Företag

Ombyggnad av matinrättningar ...................... kronor 480 000

Gymnastikbyggnader ............................... » 1 446 000

Skjutbanor ....................................... » 78 000

Frontreparationsverkstäder .......................... » 274 000

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasningslokaler........ » 58 000

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 211. 81

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid

Näsby .......................................... kronor 64 000

Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga .... » 262 000

Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga. . » 144 000

Krigscentral för chefen för kustflottan ................ » 370 000

Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv » 240 000

Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet .... » 24 000

Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och

brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på

Vaxön och östra delen av Rindön .................. » 63 000

Skolbyggnad i Fårösund............................. » 60 000

Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår ...................... » 431000

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona........... » 300 000

Båtbrygga på Kålsholmen............................ » 89 000

Proviantförråd .................................... » 25 000

Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv

och örlogsstation ......................... » 69 000

Summa kronor 4 477 000

Beloppen avse nuprisläge och innefatta jämväl administrationskostnader.

Anslagssumman torde kunna avrundas till 4 500 000 kronor.

Åberopande det anförda och enär medel för i grovarbetsreserven ingående

arbeten, enligt vad inledningsvis anförts, avses skola utgå i särskild ordning,

får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 4 500 000.

Flygvapnets delfond.

För flygvapnet har arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att å allmän

beredskapsstat för nästa budgetår måtte uppföras dels ett anslag av 500 000

kronor till Markförvärv för flygfält och dels eif anslag av 17 500 000 kronor

för Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet.

Medel till markförvärv för flygfält torde erfordras redan innan den allmänna

beredskapsstaten sättes i kraft. Denna fråga behandlas vid anmälan

av särskild proposition denna dag.

I förslaget till investeringsreserv i övrigt böra icke medtagas de arbetsobjekt,

för vilka medel äskats å ordinarie stat i propositionen nr 121. Sålunda

torde de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna anslagsbeloppen till permanentbeläggning

av rullbanor och till fältutvidgningar böra minskas med

2 654 000 respektive 1 312 000 kronor. A andra sidan synes det av flygförvalt
B

i hang till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 211.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

ningen under hand i förutnämnda promemoria anmälda ytterligare behovet

av flygfältsutvidgningar böra tillgodoses. Då av de för ändamålet beräknade

kostnaderna — omkring 5 500 000 kronor — ett belopp av 1 475 000 kronor

upptagits i grovarbetsreserven, torde återstående belopp (5 500 000

1 475 000 =) 4 025 000 böra upptagas i investeringsreserven. I propositionen

nr 121 ha vidare medel beräknats för tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj

och för administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel

i Arboga. Dessa arbetsobjekt synas därför kunna utgå ur arbetsmarknadskommissionens

förslag till investeringsreserv. I nämnda förslag ha vidare

medtagits vissa arbeten, vilka upptagits i flygförvaltningens medelsäskanden

å riksstat för nästa budgetår men vilka vid prövningen av nämnda äskanden

funnits icke böra komma till utförande. Då jag anser, att medelsbehovet för

dessa arbeten, vilka icke äro särskilt betydelsefulla ur sysselsättningssynpunkt,

icke lämpligen bör nu tillgodoses över beredskapsstat, torde dessa

arbeten icke böra här medtagas.

För arbeten hänförliga till flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond

torde i enlighet med det anförda medel böra beräknas å beredskapsstat för

nästa budgetår enligt följande sammanställning (jfr betänkandet s. 156—172).

Företag

Musikbyggnader ...................................kronor

Gymnastikbyggnader ..............................

Tygverkstäder .................................... *

Garage för snöröjningsmateriel ......................

Vissa flygfältsarbeten:

Permanentbeläggning av rullbanor .................

Fältutvidgningar ................................

Fältförbättringsarbeten ..........................

Vägarbeten .......................................

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer

...........................................

Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj ....

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj

till fritidsbyggnad ............................

Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta

flygflottilj ...................................... *

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats

i Kiruna ........................................ *

Summa kronor

196 000

2 796 000

485 000

51 000

4 400 000

7 170 000

138 000

43 000

82 000

61 000

58 000

480 000

50 000

16 010 000.

Beloppen avse nuprisläge och inkludera administrationskostnader. Anslagssumman

torde kunna avrundas till 16 000 000 kronor.

Enär enligt vad inledningsvis anförts medel för i grovarbetsreserven ingående

arbeten avses skola utgå i särskild ordning, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

83

att till»Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 16 000 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

85

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. På grundval av

framställningar från medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen

i föreliggande betänkande framlagt en preliminär

investeringsplan för budgetåret 1946/47 rörande byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus. Enligt denna plan skulle sådana arbeten utföras för en sammanlagd

kostnadssumma av 9 626 400 kronor. Då i årets statsverksproposition

preliminärt beräknats ett anslag av 5 800 000 kronor för byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus, skulle alltså investeringsreserven av ifrågavarande

byggnadsarbeten omfatta arbeten motsvarande en kostnadssumma av

3 826 400 kronor eller, i avrundat tal, 3 800 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår, att sistnämnda belopp uppföres å beredskapsstaten. Beträffande

förslagets närmare innehåll och motiveringen för detsamma ber jag

få hänvisa till betänkandet (s. 263—273).

Jag har i propositionen nr 177 till årets riksdag tagit ställning till en av nepartementamedicinalstyrelsen

utarbetad tioårsplan för den statliga sinnessjukvårdens chefen.

och sinnesslövårdens utbyggande. Av skäl, som i propositionen angivits, har

jag beträffande framförda förslag örn utbyggande av de statliga sinnessjuk
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

husen och av anstaltsväsendet för asociala imbecilla ansett mig böra i stort

sett intaga en avvaktande hållning i avbidan på ytterligare utredning rörande

vissa spörsmål av mera principiell betydelse. Av de byggnadsföretag, som ingingo

i medicinalstyrelsens tioårsplan, återfinnas fyra i den av arbetsmarknadskommissionen

föreslagna investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Dessa företag — avseende uppförande av vårdpaviljonger vid Mariebergs,

Frösö och Furunäsets sjukhus samt ändring av flyktinglägret Olofsfors till

sinnesslöanstalt -— hava beräknats draga en sammanlagd kostnad av 2 225 000

kronor. Jag anser detta belopp icke böra tagas i betraktande vid upprättande

av beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. I investeringsreserven skulle

vidare ingå uppförande — för en kostnad av 108 000 kronor — av nya ekonomibyggnader

å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund.

Förslag örn anvisande av medel för detta byggnadsföretag torde komma att

framläggas i särskild proposition till årets riksdag. Även detta företag bör

alltså utgå ur investeringsreserven. I propositionen nr 177/1946 har jag för

till arbetsmarknadskommissionens investeringsplan hörande byggnadsarbeten

beräknat ett belopp av cirka 5 800 000 kronor. Med utgångspunkt från

arbetsmarknadskommissionens förslag skulle alltså för upptagande å beredskapsstaten

återstå arbeten motsvarande en kostnadssumma av (9 626 400 —

2 225 000 — 108 000 — 5 800 000) 1 493 400 kronor, eller, i avrundat tal

1 500 000 kronor. Då jag, frånsett nyss förordade jämkningar i kommissionens

förslag, i övrigt icke har något att erinra mot detsamma, tillstyrker jag

att å beredskapsstaten ett belopp av 1 500 000 kronor beräknas för ifrågavarande

ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av...................... kronor 1 500 000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande

av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag

till inrättande av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag av .... kronor 15 000 000.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

[3.] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Under

åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

uppföra ett anslag av ................ kronor 22 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[4.] Tertiärlån och tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under

åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag till inrättande

av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

.......................... kronor 50 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

.......................... * 2 000

Lån till lantarbetarbostäder och till bostadsförbättringsverksamhet.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av

anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Maj .t

måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .................. kronor 5 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksam.

..................................... kronor 8 000 000.

[6.] Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår för detta ändamål anvisande a beredskapsstaten av

ett belopp av 2 000 000 kronor. För kännedom örn motiveringen härtill ber

jag få hänvisa till betänkandet (s. 338—340).

Jag tillstyrker kommissionens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Departement»- Majit måtte föreslå riksdagen

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 211.

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .............................. kronor 2 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

89

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter

under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

[1.] Posthusbyggnader m. m. Statens arbetsmarknadskommission har i

sitt betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av

statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten (SOU 1946:

27) å s. 18—32 (jfr bil. 4) behandlat frågan om investeringsplan för postverket

samt därvid hemställt om upptagande å allmän beredskapsstat av

anslag till anskaffning av motorfordon och uppförande av posthusbyggnader

till ett sammanlagt belopp av 9 835 000 kronor.

Tomter hava redan förvärvats för samtliga byggnader utom för en posthusbyggnad

inom Gärdesstaden i Stockholm. Den för sistnämnda byggnadsföretag

avsedda tomtmarken står för närvarande under Djurgårdskommissionens

förvaltning. Jag förutsätter att det skall få ankomma på Kungl. Majit

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

att, därest för byggnadsföretaget avsett anslag tages i anspråk, vidtaga erforderliga

åtgärder för överförande på postverket av dispositionsrätten till

denna tomtmark. Då kommissionens förslag ej i övrigt föranleder något uttalande

från min sida, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
-

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i

Stockholm .........................

Posthusbyggnad i Uppsala ........

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm

............................

Posthusbyggnad i Eskilstuna ..........

Posthusbyggnad i Arvika ..............

Posthusbyggnad i Västerås ............

Posthusbyggnad i Skellefteå............

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina

Anskaffning av motorfordon............

kronor 1 500 000

» 1 500 000

» 1 100 000

» 1 600 000

» 1 000 000

» 1 260 000

» 875 000

» 500 000

» 500 000.

Telegrafverket.

[2.] Telefonstationsbyggnader m. m. Beträffande investeringsreserven för

telegrafverket för nästa budgetår bär arbetsmarknadskommissionen i sitt betänkande

å s. 33—74 (jfr bil. 5) upptagit arbeten till en sammanlagd kostnad

av 30 535 000 kronor. Jag finner icke anledning ifrågasätta någon ändring

i kommissionens nu förevarande förslag.

Enligt förslaget skola å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföras

anslag till telefonstationsbyggnader bland annat inom Högalidsområdet i

Stockholm samt i Nyköping, Valdemarsvik, Vetlanda, Hultsfred, Visby, Höganäs,

Ulricehamn, Norberg och Arvidsjaur. Byggnadstomter för dessa stationsbyggnader

ha ännu icke anskaffats, men underhandlingar härom ha i

de flesta fall redan inletts. För genomförande av tomtförvärven erforderliga

medel lära i viss utsträckning ha inräknats i det å riksstaten uppförda anslaget

till Inköp av fastigheter. Därest arbetsmarknadsläget skulle påkalla

igångsättande av byggnadsföretag, för vilka tomtkostnaden icke tagits i beaktande

vid beräknande av sistnämnda anslag, torde medel för tomtförvärv

böra stå till förfogande å ett särskilt å beredskapsstaten uppfört dispositionsanslag.

Detta anslag synes även böra få användas för andra ändamål,

vilka äro avsedda att tillgodoses i den ordning som gäller för de å riksstaten

uppförda dispositionsanslagen. Anslaget i fråga synes lämpligen böra uppföras

med 500 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

91

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsom
rådet

i Stockholm .................. kronor 800 000

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg .... » 270 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken

i Nynäshamn ...................... * 375 000

Telefonstationsbyggnad i Nyköping .... » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs ---- » 225 000

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik . . » 225 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Jönköping ...................... * 325 000

Telefonstationsbyggnad i Nässjö ........ » 500 000

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda .... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Ljungby ...... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby .... » 275 000

Telefonstationsbyggnad i Hultsfred .... » 250 000

Telefonstationsbyggnad i Visby ........ » 425 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Karlshamn ........................ » 100 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Simrishamn ...................... » 250 000

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm .... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm . . » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan ...... » 475 000

Telefonstationsbyggnad i Höganäs ...... » 250 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken i

Kävlinge .......................... » 400 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Halmstad .........................» 600 000

Telefonstationsbyggnad i Kungälv ...... » 250 000

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn . . » 250 000

Tillbyggnad av tclefonstationsbyggnaden i

Karlstad .......................... 5 600 000

Telefonstationsbyggnad i Arvika ........ » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Sunne ........ » 300 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Örebro ............................ » 600 000

Telefonstationsbyggnad i Nora ........ » 275 000

Telefonstationsbyggnad i Sala .......... » 300 000

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Telefonstationsbyggnad i Köping .......kronor 750 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga ...... » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Norberg ...... » 250 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Falun ............................ > 450 000

Telefonstationsbyggnad i Mora ........ » 300 000

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden

i Gävle ........................ » 600 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Ljusdal .......................... » 100 000

Telefonstationsbyggnad i Kramfors .... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur .... » 175 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Norrköping ........................ > 525 000

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte ...... » 370 000

Förrådsbyggnad i Örebro .............. » 200 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Gävle ............................. » ''525 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m.............kronor 500 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .......... » 6 000 000

Radioanläggningar.

Ny rundradiostation i Stockholm........ kronor 3 200 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby . . » 5 270 000

Telegrafverkets dispositionsanslag.

Telegrafverkets dispositionsanslag ...... kronor 500 000

Statens järnvägar.

[3.] Investeringar för statens järnvägar. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande å s. 75—105 framlagt förslag till investeringsplan för

statens järnvägar för budgetåret 1946/47, innefattande bland annat en allmän

investeringsreserv örn 134 210 000 kronor, att bestridas av medel å kapitalbudgeten.

I den allmänna investeringsreserven ingående arbeten ha specificerats

i bilagan 6 till betänkandet. Kommissionen bär därjämte föreslagit,

att investeringsreserven skall omfatta vissa företag, avsedda att bestridas av

driftmedel till ett belopp av 6 145 000 kronor och av rörelsemedel till ett

belopp av 230 000 kronor, varför den föreslagna investeringsreserven i sin

helhet omfattar arbeten och anskaffningar för ett sammanlagt belopp av

140 585 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

93

Beträffande disposition av drift- och rörelsemedel för sålunda ifrågasatta

ändamål torde det böra ankomma på Kungl. Majit att i förekommande fall

meddela beslut.

Jag biträder arbetsmarknadskommissionens förslag om upptagande å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 av anslag för kapitalinvesteringar

i statens järnvägars fond med av kommissionen angivna belopp. Dessutom

bör av skäl, som av mig utvecklats i annat sammanhang denna dag, å beredskapsstaten

upptagas ett anslag av 8 000 000 kronor för vissa arbeten med

ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn

—Vislanda och Bredåkra—Växjö, i samband varmed det av kommissionen

föreslagna anslaget å 700 000 kronor till Smalspårsombyggnader bör erhålla

beteckningen Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Byggnader och anläggningar.

Bangårdsombyggnader m. m.........kronor 8 765 000

Gångbroar och gångtunnlar ........ » 1 700 000

Diverse bangårdsanordningar ...... » 1 895 000

Tegelbackens reglering ............ » 1 000 000

Fortsatt anläggning av dubbelspår .... » 40 050 000

Linjeomläggningar ................ » 5 660 000

Diverse linjearbeten ................ » 710 000

Ombyggnad till normalspår av linjen

Harmånger—Bergsjö ............ » 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—

Växjö .......................... Ä 8 000 000

Diverse åtgärder för spårförstärkning » 1 000 000

Skenfria vägkorsningar m. m......... » 200 000

Stationshus ....................... » 5 200 000

Godsmagasin ...................... * 400 000

Personallokaler .................... » 1 155 000

Bostadshus ...................... » 1 800 000

Diverse byggnader.................. » 705 000

Telefonanläggningar m. m........... » 5 340 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift .... » 5 735 000

Elektrifiering ...................... * 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanlägg
ningar

.......................... * 390 000

Anläggningar vid huvudverkstäder .... » 875 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Majda proposition nr 211.

Rullande materiel.

Rullande materiel .................. kronor 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m.............kronor 430 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens järnvägars dispositionsanslag . . kronor 500 000.

Statens vattenfallsverk.

[4.] Kraftstationer m. m. I enlighet med arbetsmarknadskommissionens

i dess betänkande (s. 106—119, jfr bil. 9) framlagda förslag till allmän investeringsreserv

för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/47, upptagande

anslag örn sammanlagt 11 200 000 kronor, samt under erinran örn att

enligt vad kommissionen förutsatt det för kraftstation vid Harsprånget avsedda

anslaget bör efter Kungl. Majits prövning kunna användas även till

annan kraftstation i Norrland, vilket bör föranleda jämkning av anslagets

rubricering, hemställer jag, att Kungl Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Kraftstation i Norrland ................ kronor 2 000 000

Kraftstation vid Hammarby ............ » 2 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens

kraftstation ........................ » 2 000 000

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets

kraftstation ........................ » 700 000

Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .......................... » 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag » 1 500 000.

Luftfartsfonden.

[5.] Byggande och förbättring av flygplatser. Jag tillstyrker arbetsmarknadskommissionens

i dess betänkande (s. 200—207, jfr bil. 20) framlagda

förslag i fråga om investeringar i statliga och statsunderstödda flygplatser

samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 9 250 000.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

95

Statens allmänna fastighetsfond.

[6.] Statliga byggnadsföretag. Med biträdande av arbetsmarknadskommissionens

förslag (s. 273—279, jfr bil. 25) örn uppförande av anslag under

statens allmänna fastighetsfond till i det följande angivna byggnadsföretag

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott kronor 99 000

Uppförande av grovlaboratorium vid statens

väginstitut .................... » 60 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut » 1 700 000

ökade lokaler för hovrätten över Skåne

och Blekinge ...................... * 600 000

ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland

.............................. 5 400 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad » 850 000.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

[7.] Förrådsbyggnader m. m. Med tillstyrkande av arbetsmarknadskommissionens

förslag (s. 192—195, 198 och 199, jfr bil. 19) hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader m. m. kronor 755 000

Garage i vägmåstareområde nr i, Uppsala

län ................ » 190 000

Garage i vägmåstareområde nr 3, Södermanlands

län ............................

Garage i vägmåstareområde nr 4, Jönköpings

län ................................

Garage i vägmåstareområde nr 5, Älvsborgs

län ................................

Garage i vägmåstareområde nr 10, Värmlands

län ............................

Garage i vägmåstareområde nr 5, örebro

län..................................

145 000

145 000

175 000

175 000

165 000

Garage i vägmåstareområde nr 5, Kopparbergs

län ............................

125 000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Garage i vägmästareområde nr 10, Västernorrlands

län ........................ kronor 170 000

Garage i vägmästareområde nr 18, Västerbottens

län .......................... » 120 000

Garage i vägmästareområde nr 18, Norrbottens

län ............................ » 135 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

97

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. Till förevarande

ändamål har i årets statsverksproposition äskats ett belopp av 500 000

kronor för budgetåret 1946/47.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande med förslag till

investeringsreserv förbudgetåret 1946/47 (SOU 1946:27 s. 279—280) föreslagit

att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår uppföres ett anslag

för ändamålet av 1 000 000 kronor.

Jag biträder arbetsmarknadskommissionens förslag. Vid byggnadernas

detaljplanering bör självfallet tillses i vad mån medelsbehovet kan begränsas

genom besparingsåtgärder. I enlighet med det anförda hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av ........................ kronor 1 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gustaf Bjured.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211.

7

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

99

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler under

ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

på allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och yttrar

därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande (s. 288, jfr.s. 282 f.) föreslagit, att förenämnda

byggnadsföretag, vilket kostnadsberäknats till 300 000 kronor, skall

upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag biträder kommissionens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte Departementsföreslå

riksdagen chefen.

att till Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett

anslag av ..............................kronor 300 000.

[2.] Iordningställande av undervisnings- oell konservcringslokalcr i vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad. Arbetsmarknadskommissionen

har i sitt betänkande (s. 288, jfr s. 283) föreslagit, att anslag

till nämnda ändamål skall upptagas å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Kostnaderna för de föreslagna arbetena ha beräknats till 32 000

kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Departements
chefen.

Med biträdande av kommissionens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler

i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

åmbetsbgggnad å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 uppföra ett anslag av..................kronor 32 000.

[3.] Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala. I

skrivelse den 23 februari 1945 har drätselnämnden vid universitetet i Uppsala

hos Kungl. Majit gjort framställning om anslag till iståndsättande av muren

omkring botaniska trädgården i Uppsala. Drätselnämnden har därvid åberopat

ett den 28 december 1944 av länsarkitekten i Uppsala och landsantikvarien

N. Sundquist gemensamt avgivet yttrande, vari anförts bland aimat följande.

Vid besiktning av ifrågavarande mur konstaterades, att densamma befinner

sig i fallfärdigt skick och att omedelbar restaurering mäste anses synnerligen

angelägen. Speciellt gäller detta muren mot Thunbergsvägen, då ett ras kan

föranleda svårartad olyckshändelse. Denna del av trädgårdsmuren lutar nämligen

mot gatan.

Muren mot Wahlenbergsvägen befinner sig i minst samma byggnadstekniskt

dåliga skick, men denna murdel lutar in mot trädgården, varför

olyckshändelse torde kunna förekommas genom förstärkning av den provisoriska

uppstöttningen. Det synes oss emellertid angeläget, att även denna

mursträcka med det snaraste restaureras.

Beträffande båda mur delarna erfordras grundförstärkning genom undergjutning

med betong och neddragande av betongplintar till frostfritt djup.

Kostnaderna för murens iståndsättande i enlighet med ett av länsarkitekten

och landsantikvarien i samråd med byggnadsfirman Anders Dios upprättat

restaureringsförslag ha i kostnadskalkyl av den 20 december 1944 beräknats

till 33 387 kronor. Detta förslag avser endast en partiell restaurering av muren.

Däri ingår icke anordnande av trappförbindelse m. m. vid gamla entrén

mot Wahlenbergsvägen. En fullständig restaurering har beräknats draga en

kostnad av cirka 50 000 kronor.

Drätselnämnden har erinrat, att ifrågavarande mur jämlikt Kungl. Majits

beslut den 25 januari 1935 vore att anse såsom byggnadsmiimesmärke. Nämnden

har vidare framhållit, att till universitetets förfogande för reparationsoch

underhållskostnader stående anslagsmedel icke försloge till bestridande

av kostnaderna för erforderlig restaurering av muren.

Det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala och universitetskanslern

ha tillstyrkt drätselnämndens framställning.

Byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet ha tillstyrkt, att medel anvisas

till restaurering av muren i enlighet med förenämnda, till 33 387 kronor

kostnadsberäknade restaureringsförslag. Myndigheterna ha därvid framhållit,

att rivning och återuppbyggnad av murpartier borde undvikas, örn det

visade sig vara tekniskt möjligt att utan rivning verkställa erforderlig uppritning

och förstärkning, samt att arbetena borde ställas under kulturhistorisk

kontroll av landsantikvarien Sundqvist. Frågan örn mera fullständig

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

101

restaurering av muren har ansetts böra uppskjutas i avvaktan på uppgörandet

av en plan till iordningställande av slottsområdet och terrasserna väster

om slottet, vilka direkt ansluta sig till botaniska trädgården.

Behovet av den av byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet förordade Departementsrestaureringen

av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala är påtag- cflelenligt.

Då till universitetets förfogande stående medel till underhåll och reparationer

icke torde lämna tillgång till bestridande av de i december 1944 till

33 387 kronor beräknade kostnaderna för murens iståndsättande, förordar

jag, att anslag för ändamålet uppföres å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Anslaget torde böra uppföras med ett uppåt avrundat belopp av

35 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården

i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag av ............ kronor 35 000.

[4.] Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola. Till detta ändamål har riksdagen

efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1944: 281 (s. 275 f.) å allmän

beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 63 000 kronor

(jfr arbetsmarknadskommissionens betänkande s. 287—288).

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits Departementspå

den av arbetsmarknadskommissionen framlagda investeringsplanen för CÄe/*"- statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., bör upptagas

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av ................................ kronor 63 000.

[5.] Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet. Till uppförande

av nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet ha för budgetåren

1941/45 anvisats statsanslag av tillhopa 2 535 000 kronor. En utförlig redogörelse

för denna byggnadsfråga har lämnats i propositionen 1941:223 och

i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, s. 11 ff.). Såsom

av denna redogörelse framgår har utförandet av den simhallsanläggning,

som planerats skola ingå i den nu uppförda byggnaden för värmecentral

m. m., ansetts böra tills vidare uppskjutas.

Arbetsmarknadskommissionen har nu i sitt betänkande (s. 288, jfr s. 287)

föreslagit, att anslag till utförande av simhallsanläggningen skall uppföras

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Kostnaderna för anläggningen

lia beräknats till 594 000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Jag biträder kommissionens förslag och förordar alltså, att anslag till

ifrågavarande ändamål uppföres å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att arbetsmarknadskommissionen

i sitt betänkande (s. 288) föreslagit, att anslag skola uppföras å beredskapsstaten

för nästa budgetår under statens allmänna fastighetsfond jämväl

till vissa andra byggnadsföretag än de av mig i det föregående behandlade.

Vissa av dessa byggnadsföretag har jag funnit vara av sådan angelägenhetsgrad,

att anslag för desamma böra uppföras å riksstaten för nästa

budgetår, och jag har för avsikt att framdeles framlägga förslag härom.

På grund härav har jag icke nu ansett mig böra förorda, att anslag för

dessa byggnadsföretag uppföras å beredskapsstaten. Med hänsyn till bvggnadsfrågans

samband med spörsmål av organisatorisk art eller av andra

skäl har jag ej heller ansett mig böra föreslå, att anslag till övriga nu ifrågavarande

byggnadsföretag upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Simhallsanlåggning vid gymnastiska centralinstitutet

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

ett anslag av ...................... kronor 594 000.

Fonden för låneunderstöd.

[6.] Lån till August Ahrahamsons stiftelse för slöjdläraruthildning för

vissa ombyggnadsarbeten. Till detta ändamål har riksdagen med bifall till

ett av Kungl. Majit i propositionen 1944:281 (s. 277 f.) framlagt förslag, å

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av

20 000 kronor (jfr arbetsmarknadskommissionens betänkande s. 365—366).

Anslag till lån för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits

på den av arbetsmarknadskommissionen framlagda investeringsplanen

för vissa kommunala och enskilda arbeten, bör upptagas å allmän beredskapsstat

för nästa budgetår med oförändrat belopp.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riskdagen

att till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för vissa ombyggnadsarbeten å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 20 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

103

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. I sitt den 21 februari 1946

avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1946/47 (SOU

1946:27, s. 289—294 o. 297) har statens arbetsmarknadskommission hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan upptaga

ett anslag av 2 069 000 kronor. Anslaget skulle fördelas enligt följande

sammanställning.

Kärlförsöksgård för institutionerna för allmän jordbruks
-

on och växtodlingslära .......................... kronor 175 000

Varmväxthus och lagringsrum för potatis ............ » 50 000

Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården

.......................................... » 674 000

Nybyggnad för restaurang m. m. vid Ultuna .......... » 700 000

Bostäder för assistenter ............................ » 105 000

Uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten

........................................ » 23 000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler för fjä
-

derfäförsök vid Bäcklösa.......................... kronor 50 000

Häststall vid Kungsängen .......................... » 85 000

Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen............ » 32 000

Djurstallar m. m. vid öjebyns försöksgård .......... » 175 000

Summa kronor 2 069 000.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde

jag få hänvisa till betänkandet s. 289—294.

Under åberopande av vad statens arbetsmarknadskommission anfört hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................. kronor 2 069 000.

[2.] Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti
tut.

I sitt betänkande har statens arbetsmarknadskommission hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 upptaga ett anslag å 485 000 kronor till i följande sammanställning

upptagna byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd
-

gårdsinstitut (se betänkandet s. 294).

Uppförande av elevbostäder .......................... kronor 295 000

Uppförande av lärarbostad .......................... » 35 000

Lagerkällare ........................................ » 60 000

Växthus och värmeanläggningar (första etappen) ........ » 95 000

Summa kronor 485 000.

Redogörelser för förenämnda arbeten ha lämnats i propositionen angående

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 nr 281/1944 (s. 131—134) samt i fråga

örn elevbostädema och växthusanläggningen jämväl årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 8 s. 11 och 12), till vilka propositioner jag torde

få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruksmejerioch

trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag av .......... kronor 485 000.

[3.] Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I sitt betänkande har statens

arbetsmarknadskommission hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 upptaga ett

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

105

anslag å 50 000 kronor till uppförande av ett kombinerat luftskyddsrum och

garage vid veterinärhögskolan.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde

jag få hänvisa till betänkandet s. 294 o. 295.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag har jag icke funnit anledning Departement*

till erinran. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 50 000.

[4.] Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt. Statens arbetsmarknadskommission

har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till här förevarande

ändamål upptaga ett anslag av 145 000 kronor, avseende uppförande av två

personalbostäder för 55 000 kronor samt uppförande av två laboratorbostäder

för 90 000 kronor.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde

jag få hänvisa till betänkandet s. 296 o. 297.

Arbetsmarknadskommissionens förslag att beräkna medel för uppförandeDepartemenieav

två personalbostäder, vilka avse bostadslägenheter för en smådjursskötare c ''en''

och en befattningshavare vid serumstallarna, föranleder ingen erinran från

min sida. Däremot är jag icke beredd tillstyrka att medel upptages till de

föreslagna laboratorbostäderna. På grund härav synes förevarande anslag

böra uppföras med 55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska

anstalt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

eif anslag av ...................... kronor 55 000.

[5.] Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut. I sitt betänkande

har statens arbetsmarknadskommission hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen alt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

uppföra ett anslag av 24 000 kronor till uppförande av ett växthus och insektarium

vid statens skogsforskningsinstitut.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde

jag få hänvisa till betänkandet s. 295.

“1$

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag har jag icke något att erinra .DepartementsJag

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett

anslag av................................kronor 24 000.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Statens utlåningsfonder.

[6.] Gödselvårdslånefonden. Såsom kapital till gödselvårdslånefonden lia

från och med år 1919 anvisats tillhopa 4 500 000 kronor, varav dock ett belopp

av 500 000 kronor icke tagits i anspråk utan såsom besparing återlevererats

till riksgäldsfonden. Härjämte har 1933 års riksdag (r. skr. nr 356)

för budgetåret 1933/34 såsom särskilt reservationsanslag anvisat 500 000

kronor att, i den mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge,

disponeras för beviljande av lån för ifrågavarande ändamål och under de

villkor, som stadgas för lån ur nämnda fond. Sistberörda villkor äro intagna

i kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna

nr 186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. I kungörelsen

den 13 december 1918 (nr 972) lia meddelats bestämmelser angående

liden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om statslån

ur gödselvårdslånefonden.

1944 års riksdag (r. skr. nr 436) har å allmän beredskapsstat II och III

för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande fond uppfört anslag av tillhopa

5 000 000 kronor, vilka anslag avsetts för utlämnande av lån till dels gödselvårdsanläggningar,

dels ock ladugårdsförbättringar.

I skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte till gödselvårdslånefonden

anvisas ett anslag av 15 000 000 kronor, varav 3 000 000 kronor för utlämnande

av lån till gödselvårdsanläggningar och 12 000 000 kronor till ladugårdsförbättringar.

Ur styrelsens förevarande skrivelse må här återgivas följande.

Gödselvårdslån. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att åtgärder för en förbättrad

gödselvård syntes utgöra i hög grad lämpliga arbetsobjekt, då det

gällde att bereda sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande

arbetslöshet. Enligt styrelsens mening syntes den pågående planläggningen

av gödselvårdsanläggningar böra giva anledning till att å beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 medel borde anvisas i sådan utsträckning att vid behov

statsbidrag och lån skulle kunna utlämnas till i runt tal 8 000 gödselvårdsanläggningar,

av vilka ungefär 6 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar,

omfattande mindre än 20 hektar åker. Efterfrågan å dylika lån har

av styrelsen förväntats bliva särskilt stor, därest nu gällande grunder komme

att oförändrade tillämpas beträffande tilldelningen av gödselvårdsbidrag. I

sådant fall skulle enligt styrelsens beräkning under budgetåret 1946/47 ett

belopp av i runt tal 8 000 000 kronor bliva erforderligt för utlämnande av

lån till nyssnämnda anläggningar. För den händelse andra, förmånligare bidragsvillkor

komme att bliva gällande, har styrelsen räknat med en ej oväsentligt

mindre efterfrågan å lån av här ifrågavarande slag. Styrelsen har sålunda

utgått från att vid tillämpning av de bidragsgrunder, som föreslagits

i propositionen nr 264/1944, ett belopp av 3 000 000 kronor skulle bliva tillfyllest

för att tillgodose uppkommande lånebehov för ifrågavarande ändamål.

Lån till ladugårdsförbättringar. Lantbruksstyrelsen har erinrat, att för när
varande

några särskilda bestämmelser för utlämnande av lån till ladugårds
förbättringar

icke funnes. I likhet med föregående år har emellertid styrel
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

107

sen ansett sig böra föreslå att gödselvårdslånefonden finge anlitas för utlämnande

av lån till ladugårdsförbättringar av beredskapskaraktär samt att med

anledning härav ytterligare medel utöver nyssnämnda belopp tillfördes fonden

å beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Härvid har styrelsen utgått från

att omkring 10 000 ladugårdsförbättringsföretag av beredskapskaraktär, varav

ungefär 9 000 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker, skulle kunna

komma till utförande under budgetåret 1946/47. Styrelsen har räknat med att

därest nu gällande villkor för utlämnande av lån från gödselvårdslånefonden

skulle komma att i huvudsak tillämpas jämväl å ifrågavarande företag,

ett ökat behov av lån från fonden å 8 000 000 kronor skulle uppstå. Under

förutsättning att de i förenämnda proposition nr 264/1944 föreslagna grunderna

för understöd till ifrågavarande ändamål skulle komma att bliva gällande,

har styrelsen beräknat, att motsvarande belopp i stället skulle komma

att uppgå till 30 000 000 kronor. Med hänsyn till att vid tillämpning av sistnämnda

grunder den verkliga efterfrågan å lån kunde förväntas bliva ej obetydligt

mindre, har styrelsen ansett ett belopp av 12 000 000 kronor komma

att bliva till fyllest för ändamålet.

Lantbruksstyrelsen har slutligen meddelat, att den för utlåning disponibla

kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1946 kunde beräknas komma att uppgå

till i runt tal 1 500 000 kronor. Därjämte beräknades inflyta amorteringar under

budgetåret 1946/47 med omkring 400 000 kronor.

Av samma skäl som anfördes vid behandlingen av motsvarande anslags-Departemenlafråga

i propositionen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 chefen‘

(prop. nr 281, bil. 15, p. 2), torde jämväl å allmän beredskapsstat för nästkommande

budgetår böra uppföras medel till utlämnande av lån från gödselvårdslånefonden

till såväl gödselvårds- som ladugårdsförbättringsföretag.

I fråga om storleken av det kapitaltillskott till fonden, som med anledning

härav torde bliva erforderligt för nästa budgetår, anser jag ett belopp av

10 000 000 kronor vara till fyllest. Härvid har jag förutsatt, att i enlighet med

vad jag i annat sammanhang denna dag förordat det torde få ankomma på

Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande villkoren för låneverksamheten

på förevarande områden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Gödselvårdslånefonden å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av . . kronor 10 000 000.

[7.] Egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för egnahemslånefonden,

vilka äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående

den statliga egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942,

må från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning

av ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, p. 24) har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels besluta att i nämnda kungörelse

angivna maximivärden vid egnahemsbelåning av jordbruksfastighet skola

från och med den 1 juli 1946 böjas från 30 000 lill 35 000 kronor, med rätt

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

för egnahemsstyrelsen att för särskilt fall medgiva att lån må utgå till förvärv

av dylik fastighet med värde av högst 45 000 kronor mot nu 35 000

kronor, samt vid belåning av bostadsfastighet från 15 000 till 18 000 kronor,

dels till egnahemslånefonden för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor, dels ock medgiva, att för sagda budgetår

må beviljas lån från fonden intill ett belopp av 32 000 000 kronor, därav

20 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 12 000 000 kronor för bostadsfastigheter,

med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle

giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-

och bostadsfastigheter.

1944 års riksdag bar å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45

uppfört ett anslag av 2 000 000 kronor till egnahemslånefonden ävensom medgivit,

att lån för bostadsfastigheter må, under de för sagda beredskapsstat

gällande förutsättningarna, under nämnda budgetår beviljas från egnahemslånefonden

intill ett belopp av 2 000 000 kronor utöver i 1944 års statsverksproposition

för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp.

I skrivelse den 4 mars 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett kapitaltillskott å

2 000 000 kronor till egnahemslånefonden. Härjämte har styrelsen föreslagit

att Kungl. Majit måtte utverka medgivande av riksdagen, att för nästa budgetår

må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 34 000 000

kronor, därav 20 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 14 000 000 kronor

för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena

skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning

mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Egnahemsstyrelsen har

härvid utgått från att de förmånligare grunder för bidragstilldelningen

vid uppförande av nya bostäder skulle komma att tillämpas, vilka föreslagits

av styrelsen i dess remissutlåtande den 28 februari 1944 över den

av 1942 års jordbrukskommitté avgivna promemorian angående beredande

av sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet

efter krigets slut. Enligt styrelsens mening torde nämligen ett tillämpande

av angivna grunder kunna antagas föranleda en sådan ökning av verksamheten

på förevarande område, att utbetalningen från egnahemslånefonden

under budgetåret 1946/47 kunde approximativt beräknas öka med omkring

2 000 000 kronor.

I omförmälda remissutlåtande den 28 februari 1944 har egnahemsstyrelsen,

i samband med framläggandet av förslag till böjning av nu utgående

bostadsförbättringsbidrag, ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna

beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte

en gammal. Styrelsen har härom yttrat i huvudsak följande.

Därest vad av egnahemsstyrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidragen,

bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt

för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet,

skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa

bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare

i jämförelse med dem, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

109

mån som nybyggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande

av bostadsbehovet, torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas

synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa

ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen

anser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang och i

avvaktan på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten

på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag

av statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då

den icke ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall

kan utgå torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg

för vatten och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få

överstiga 4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövningen

bör verkställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbättringsbidrag.

Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma

anslagstitel som medlen för bostadsförbättringsbidrag.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande den 21 mars 1946

tillstyrkt egnahemsstyrelsens förslag i fråga örn långivningen ur egnahemslånefonden.

Då företag avseende tillskapande av bostadsegnahem på landsbygden tor - Departementsde

utgöra arbetsobjekt, som lämpligen kunna komma till utförande för be- Mejeri.

redande av sysselsättning vid en omfattande arbetslöshet, anser jag mig böra

biträda egnahemsstyrelsens förslag, att å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår beräknas medel för att möjliggöra en utvidgning av den med anlitande

av egnahemslånefonden bedrivna låneverksamheten. Chefen för socialdepartementet

förordar i annat sammanhang denna dag, att Kungl. Maj:t

skall äga vidtaga de jämkningar av normerna för bidragsgivningen till bostadsförbättringsföretag,

som betingas av det aktuella arbetsmarknadsläget

när beredskapsstaten sättes i kraft. Med hänsyn härtill torde lånetilldelningen

från egnahemslånefonden för budgetåret 1946/47 i anslutning till vad

egnahemsstyrelsen anfört böra utökas från 32 000 000 till 34 000 000 kronor,

eller alltså med 2 000 000 kronor för utlämnande under för allmän

beredskapsstat gällande förutsättningar av lån för bostadsfastigheter. Härjämte

synes såsom styrelsen förordat böra å beredskapsstaten upptagas ett

kapitalinvesteringsanslag till egnahemslånefonden av 2 000 000 kronor. För

den utökade långivningen torde böra gälla samma bestämmelser som hittills

tillämpats för ifrågavarande låneverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att 1

1) medgiva, att lån för bostadsfastigheter må, under de för

allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna, under budgetåret

1946/47 beviljas från egnahemslånefonden intill ett

belopp av 2 000 000 kronor utöver i årets statsverksproposition

för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp;

2) till Egnahemslånefonden å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av

kronor 2 000 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

[8.] Statens avdikningslånefond. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond

äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432),

ändrad genom kungörelsen nr 348/1945. Jämlikt riksdagens beslut har det

högsta sammanlagda belopp, vartill lån ur fonden årligen kunnat beviljas för

vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 utgjort 3 000 000 kronor och för

innevarande budgetår 3 500 000 kronor. I statsverkspropositionen har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen, att under budgetåret 1946/47 finge beviljas lån

från fonden å tillhopa högst 3 300 000 kronor.

1944 års riksdag (r. skr. nr 436) har medgivit, att lån, under de för allmän

beredskapsstat II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45

finge beviljas från statens avdikningslånefond å högst 1 500 000 kronor utöver

det för nämnda budgetår medgivna högsta utlåningsbeloppet, 3 000 000

kronor.

I skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att därest den planerade allmänna

beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 sattes i kraft, en utökad långivning

från fonden för beredskapsändamål finge ske under samma budgetår. Styrelsen

bär föreslagit, att den sålunda ifrågasatta utökningen av lånetilldelningen

bestämdes till högst 3 200 000 kronor utöver det lånebelopp av 3 300 000

kronor, som av Kungl. Majit föreslagits för nämnda budgetår. Till motivering

av vad sålunda föreslagits har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Till utförande av torrläggningsföretag sökes förutom bidrag från statens

avdikningsanslag i stor utsträckning jämväl lån från statens avdikningslånefond.

För den händelse medel anvisas å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 till statens avdikningsanslag, synes därför erforderligt att

för ifrågavarande ändamål en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från

avdikningslånefonden.

Hos lantbruksstyrelsen vid utgången av budgetåret 1945 46 inneliggande

ansökningar örn statsunderstöd till torrläggningsföretag kunna beräknas representera

ett sammanlagt lånebelopp av omkring 5 700 000 kronor. Under

budgetåret 1946/47 kunna ytterligare ansökningar förväntas inkomma, representerande

ett sammanlagt lånebelopp av omkring 2 400 000 kronor. Under

sagda budgetår föreliggande ansökningar kunna sålunda beräknas motsvara

en hine summa av (5 700 000 + 2 400 000 =) 8 100 000 kronor. Då det kan

förutses, att till ansökningarna hörande arbetsplaner och utredningar i viss

utsträckning finnas vara i behov av komplettering i ett eller annat avseende,

ävensom att en ej oväsentlig del av ansökningarna inkomma så sent under

budgetåret att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före budgetårets

utgång, torde det belopp, vartill lån må kunna under budgetåret beviljas,

kunna uppskattas till 6 500 000 kronor. Under förutsättning att riksdagen

för budgetåret 1946/47 medgiver beviljande av lån från statens avdikningslånefond

med tillhopa högst 3 300 000 kronor, skulle sålunda det lånebelopp,

vartill därutöver lån för beredskapsändamål synes böra för sagda

budgetår beräknas, uppgå till (6 500 000 — 3 300 000 =) 3 200 000 kronor.

För utbetalningar av lån från fonden torde ett belopp av 2 500 000 kronor

böra finnas för samma budgetår tillgängligt utöver vad som erfordras för utbetalningar

på grund av den normala lånetilldelningen, eller omkring

2 500 000 kronor. Sammanlagt torde sålunda utbetalningarna av lån under

budgetåret 1946/47 kunna beräknas komma att uppgå till 5 000 000 kronor.

Enligt från statskontoret inhämtad upplysning kan kapitaltillgången å fonden

väntas medgiva utbetalningar till sagda belopp utan nytt kapitaltillskott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

lil

I annat sammanhang denna dag förordas, att å allmän beredskapsstat för Departementsbudgetåret

1946/47 beräknas medel för utlämnande av statsbidrag till utfö- chelenrande

av torrläggningsföretag. Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde det med

hänsyn härtill vara erforderligt, att en utökning jämväl sker av lånetilldelningen

från avdikningslånefonden. Mot styrelsens beräkning av det för beredskapsändamål

ökade lånebehovet har jag icke något att erinra. En utlåning

av den av lantbruksstyrelsen beräknade storleken synes, såsom framgår

av vad styrelsen uttalat, icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras statens

avdikningslånefond. För den i beredskapssyfle utvidgade lånerörelsen

synas böra gälla i huvudsak samma grunder, som kunna komma att tillämpas

för den ordinarie låneverksamheten under nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat

gällande förutsättningarna, under budgetåret 1946/47 beviljas

från statens avdikningslånefond å högst 3 200 000 kronor

utöver i statsverkspropositionen till årets riksdag föreslaget

högsta utlåningsbelopp.

[9.] Täckdikningslånefonden. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (r. skr.

nr 346) må ur täckdikningslånefonden beviljas lån med sammanlagt högst

2 000 000 kronor för kalenderår. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade

i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna

nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937, 434/1939 och 351/

1945 gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha

meddelats bestämmelser örn viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

I skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att, därest den planerade

allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 sattes i kraft, under samma

budgetår lån från täckdikningslånefonden finge beviljas å tillhopa högst

4 000 000 kronor utöver det av riksdagen medgivna högsta lånebeloppet för

kalenderår, 2 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 till täckdikningslånefonden upptaga ett investeringsanslag av

1 500 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen följande.

Erfarenheten under en följd av år har visat, att vid god tillgång på bidrag

utan återbetalningsskyldighet till täckdikning täckdikningslånefonden anlitas

i större utsträckning än vid mindre god dylik bidragstillgång. Då lantbruksstyrelsen

framlagt förslag örn anvisande å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 av anslag för bidrag till täckdikningar, finner styrelsen sig

sålunda böra räkna med att vid bifall till sagda förslag en utökning av det

belopp, som under samma budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden,

blir erforderlig. För ändamålet synes medgivande erfordras till

beviljande av lån från fonden under nämnda budgetår till ett belopp av ytterligare

4 000 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Majlis proposition nr 211.

Departements
chefen.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgingo å täckdikningslånefonden

disponibla kapitalmedel den 1 juli 1945 till i runt tal 3 300 000 kronor,

ansökningar örn lån från fonden för innevarande budgetår torde kunna beräknas

komma att avse en lånesumma av omkring 1 100 000 kronor . Efter

tillgodoseende av nämnda ansökningar skulle behållningen å fonden den 30

juni 1946 således uppgå till 2 200 000 kronor. Å andra sidan torde under tiden

till den 1 juli 1946 erlagda amorteringar kunna beräknas komma att uppgå

till omkring 1 200 000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1946/47 tillgängligt

lånebelopp torde sålunda kunna uppskattas till omkring 3 400 000 kronor.

Beräknas under sistnämnda budgetår inflytande amorteringar till 1 100 000

kronor, skulle för utlämnande av lån under samma budgetår ett belopp av

omkring 4 500 000 kronor stå till förfogande.

Med hänsyn till den planerade ökningen av täckdikningsverksamheten vid

eventuellt inträdande arbetslöshet torde behovet av lån från täckdikningslånefonden

under budgetåret 1946/47 böra beräknas till 6 000 000 kronor. För

sagda budgetår skulle sålunda erfordras ett kapitaltillskott till fonden av

(6 000 000 — 4 500 000 =) 1 500 000 kronor.

I annat sammanhang denna dag föreslås, att medel för utlämnande av

statsbidrag till täckdikningsföretag upptagas å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47. Med hänsyn härtill synes såsom lantbruksstyrelsen förordat

en utökning jämväl bliva behövlig i fråga örn det belopp, som under

nämnda budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden. Mot styrelsens

förslag, att lånetilldelningen från ifrågavarande fond för nästa budgetår

i beredskapssyfte utökas med 4 000 000 kronor utöver det av riksdagen

för kalenderår medgivna lånebeloppet å 2 000 000 kronor, bar jag intet att

erinra. Härjämte synes såsom styrelsen föreslagit böra å beredskapsstaten

uppföras ett kapitalinvesteringsanslag till täckdikningslånefonden av

1 500 000 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

bar jag utgått från de grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa

förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden, som i annat

sammanhang denna dag av mig förordats.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

1) medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat

gällande förutsättningarna, under budgetåret 1946/47 beviljas

från täckdikningslånefonden å högst 4 000 000 kronor utöver

av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp för kalenderår;
2)

till Täckdikningslånefonden å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av .. kronor 1 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. M. Elgenstierna.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

113

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över händelse enden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler härefter under

handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid

följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning. Under hänvisning

till vad statens arbetsmarknadskommission (SOU 1946: 27 s. 298 f.

och 303) anfört och föreslagit rörande ökade lokaler för Sveriges geologiska

undersökning hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett

anslag av ............................ kronor 1 000 000.

[2.] Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. I sitt betänkande den

28 februari 1945 angående investeringsreserv för budgetåret 1945/46 (SOU

1945: 12 s. 248 f. och 321) föreslog investeringsutredningen att till nybyggnad

för laboratorium för byggnadstekniska avdelningen vid statens provningsanstalt

måtte å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår uppföras

ett anslag å 700 000 kronor.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande (s. 299 och 303)

föreslagit, att i investeringsreserven för nästa budgetår måtte upptagas nyBihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211■ 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

byggnad för elektriskt-fysdkaliska avdelningen vid provningsanstalten. Byggnadsföretaget

har i betänkandet kostnadsberäknats till 1 200 000 kronor.

I skrivelse den 7 mars 1946 har därefter styrelsen för statens provningsanstalt

meddelat, att kostnaderna för nybyggnaden för elektriskt-fysikaliska

avdelningen numera beräknats till 925 000 kronor, samt hemställt, att anslag

å sistnämnda belopp måtte för ändamålet anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utlåtanden över styrelsens framställning ha infordrats från byggnadsstyrelsen

och kommerskollegium. Remissvaren föreligga ännu icke.

Anslag till nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen vid provningsanstalten

synes böra uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Anslaget torde böra bestämmas till 925 000 kronor.

Nybyggnaden för den byggnadstekniska avdelningen är uppenbarligen av

något lägre angelägenhetsgrad. Jag finner mig likväl på grund av vad i investenngsutredningens

betänkande anförts kunna förorda att jämväl denna

nybyggnad uppföres a allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt .... kronor 925 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt

......................... » 700 000.

[3.] Ökade lokaler för statens hantverksinstitut. Under hänvisning till

vad statens arbetsmarknadskommission i sitt betänkande (s. 302 f.) anfört

och föreslagit beträffande ökade lokaler för statens hantverksinstitut får jag

hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för statens hantverksinstitut å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av .................................... kronor 300 000.

[4 ] Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation. Med

bifall till av Kungl. Majit därom gjorda framställningar ha 1941 och 1942

års riksdagar anvisat reservationsanslag å sammanlagt 800 000 kronor till

uppförande av byggnader för tekniskt-vetenskaplig forskning. Med anlitande

av anslagen har numera vid Drottning Kristinas väg i Stockholm uppförts

en försöksstation, som disponeras av ingenjörsvetenskapsakademien, närmast

för bränsleteknisk forskning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

115

Statens arbetsmarknadskommission har nu i sitt betänkande (s. 300 ff.

och 303) hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av 2 300 000 kronor

till uppförande av ytterligare två laboratoriebyggnader för ingenjörsvetenskapsakademien.

Av dessa skulle den ena inrymma lokaler för bland annat

läder- och garveriforskning samt färg- och fernissforskning. För närmare

kännedom om kommissionens förslag torde få hänvisas till betänkandet.

I skrivelser till Kungl. Majit den 13 februari och den 30 november 1945

ha vidare representanter för garverinäringen respektive färg- och fernissindustrien

gjort framställningar örn anslag för uppförande av nyssnämnda

laboratoriebyggnad.

I likhet med statens arbetsmarknadskommission anser jag att anslag till Departementsifrågavarande

båda laboratoriebyggnader bör upptagas å allmän beredskaps- chefen’

stat för nästa budgetår. Mot kommissionens förslag till beräkning av anslaget

har jag icke något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens

försöksstation å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

uppföra ett anslag av..................kronor 2 300 000.

[5.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad jag

förut i dag anfört vid anmälan av motsvarande anslag å driftbudgeten får

jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra ett

anslag av .............................. kronor 850 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:27

FINANSDEPARTEMENTET

Bihang B.

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSRESERV

FÖR

RUDGETÅRET 1946/47

AV STATLIGA, KOMMUNALA OCH STATSUNDERSTÖDDA

ANLÄGGNINGSARRETEN

Utarbetat av

Statens arbetsmarknadskommission

STOCKHOLM 1940

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

4G7172

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning.

Sid.

Skrivelse till Konungen............................................... 1

1. Utredningsarbetets bedrivande..................................... 3

2. Allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning och sammansättning

m. m................................................. 8

3. Investeringsplanens finansiering.................................... 16

4. Investeringsplan för postverket..................................... 18

Posthusbyggnader i Gärdesstaden i Stockholm s. 20, Eskilstuna s. 22, Västerås

s. 23, Uppsala s. 23, Katrineholm s. 24, Vilhelmina s. 24, Skellefteå s. 27 och Arvika

s. 30.

Anslag till postverket s. 32.

5. Investeringsplan för telegrafverket.................................. 33

Telefonstationsbyggnader m. m. i Ängelholm s. 35, Klippan s. 36,

Hässleholm s. 37, Ljungby s. 38, Kävlinge s. 39, Halmstad s. 40, Höganäs s. 41,

Karlshamn s. 41, Simrishamn s. 42, Jönköping s. 43, Karlstad s. 44, Sunne s. 45,

Arvika s. 46, Kungälv s. 46, Ulricehamn s. 47, Vimmerby s. 48, Nässjö s. 49,

Arboga s. 50, Strängnäs s. 51, örebro s. 51, Hultsfred s. 52, Vetlanda s. 53, Nora

s. 53, Nyköping s. 54, Visby s. 55, Valdemarsvik s. 56, Stockholm s. 56, Gustavsberg

s. 57, Nynäshamn s. 58, Gävle s. 59, Ljusdal s. 59, Mora s. 59, Falun s. 60,

Norberg s. 61, Köping s. 62, Sala s. 63, Arvidsjaur s. 63 och Kramfors s. 64.

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte s. 65, Örebro s. 66, Norrköping s. 66,

Gävle s. 67, Telefon- och telegrafanläggningar s. 68. Rundradioanläggningar

i Stockholm s. 69 och Hörby s. 70.

Anslag till telegrafverket s. 72.

6. Investeringsplan för statens järnvägar.............................. 75

Företag att bestridas med kapitalmedel............................. 77

A. Byggnader och anläggningar.................................... 77

I. Bangårdar s. 77. Ia. Tegelbackens reglering s. 81. II. Dubbelspårsbyggnader och

linjeomläggningar s. 81. III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden s.

87. IV. Skenfria vägkorsningar s. 87. V. Broar m. m. s. 87. VI. Husbyggnader s. 88.

VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar s. 90. VIII. Telefonanläggningar

m. m. s. 91. IX. Elektriska belysningsanläggningar s. 91. X. Anläggningar för

elektrisk tågdrift s. 92. XI. Elektrifiering s. 94. XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar

s. 97. XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder s. 97. XIV.

Verkstadsmaskiner m. m. s. 99. XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen s. 99.

XVI. Färjlägen s. 99.

B. Försvarsberedskap............................................. 99

C. Rullande materiel.............................................. 99

D. Biltrafik...................................................... 100

E. Inköp av fastigheter........................................... 101

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

Sid.

F. Nya statsbanor................................................ 101

G. Statens järnvägars dispositionsanslag ............................ 101

Företag att bestridas med driftmedel............................... 102

Företag att bestridas med rörelsemedel............................. 103

Särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader................... 103

Anslag till statens järnvägar....................................... 104

7. Investeringsplan för statens vattenfallsverk.......................... 106

Kraftstation vid Harsprånget s. 113. Kraftstation vid Hammarby s. 114. Ett tredje

maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation s. 115. Utbyte av två turbiner vid

Lilla Edets kraftstation s. 116. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk s. 117. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag

s. 117.

Anslag till statens vattenfallsverk s. 118.

8. Investeringsplan för försvarsväsendet............................... 120

a. Försvarsstabens verksamhetsområde............................. 122

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde................... 123

Om- och tillbyggnad av matinrättningar s. 124. Gymnastikbyggnader s. 125. Truppförbandssjukhus

s. 126. Centralförråd för sjukvårdsmateriel s. 127. Centralförråd

för tyg- och intendenturmateriel s. 128. Garagebyggnader s. 129. Badhus med

simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg s. 129. Sanitära anläggningar vid

krigsskolan på Karlberg s. 130. Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente

s. 130. Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente

s. 131. Skjutbanor s. 131. Dräneringsarbeten s. 138. Vatten- och avloppsarbeten

s. 139. Väg- och stensättningsarbeten s. 140. Idrottsplatser s. 142.

Anslag för arméns fortifikationsförvaltningsämbetsområde

s. 143.

c. Marinförvaltningens ämbetsområde .............................. 144

Ombyggnad av matinrättningar s. 145. Gymnastikbyggnader s. 146. Bostäder för

regionala uppbördsman s. 147. Skjutbanor s. 147. Varmboning av pjäsexercishallen

vid sjökrigsskolan vid Näsby s. 148. Sjukhus vid marinens underofficersskola vid

Berga s. 148. Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga s. 149.

Förlängning av Gustafsviks torrdocka s. 149. Ombyggnad av värmecentralen vid

Stockholms örlogsvarv s. 149. Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet

s. 150. Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brandpostnätet

m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön s. 150.

Skolbyggnad i Fårösund s. 151. Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår s. 151. Broförbindelse till Lindholmen i

Karlskrona s. 152. Båtbrygga på Kålsholmen s. 152. Bortsprängning av grund

inom Karlskrona örlogsvarvs hamn s. 152. Förstärkning i vissa tunnlar inom

Karlskrona örlogsvarvs område s. 153. Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv

och örlogsstation s. 153. Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs

örlogsvarv och örlogsstation s. 153. Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och

örlogsstation s. 154. Idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs

kustartilleriregemente s. 154.

Anslag för marinförvaltningens ämbetsområde s. 154.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde................................ 156

Musikbyggnader s. 158. Gymnastikbyggnader s. 158. Tygverkstäder s. 159. Garage

för snöröjningsmateriel s. 160. Vissa flygfältsarbeten s. 160. Vägarbeten s. 162.

Idrottsplatser s. 163. Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflot
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

V

e.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

Sid.

tiljer s. 163. Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj s. 164. Ändring

av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad s. 165.

Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj s. 165. Värmepannor och yttre

värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj s. 166. Tjänstebostäder vid Södertörns

flygflottilj s. 166. Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och

vaktmästarbostad vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala s. 167. Komplettering

av stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen s. 167. Stängsel utmed

stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 168. Motorverkstad vid Centrala

flygverkstaden i Västerås s. 168. Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader

vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 169. Administrationsbyggnad

vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga s. 169. Sjukstuga

och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna s. 170.

Anslag för flygförvaltningens ämbetsområde s. 170.

Sjökarteverket................................................. 172

Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. 173

Barmarksunderhåll på landsbygden s. 175. Byggande av allmänna vägar på landsbygden

s. 176. Vägbeläggningar på landsbygden s. 180. Byggande av städernas

allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator s. 183. Byggande av enskilda

vägar s. 185. Stensättning av vägar och gator s. 188. Byggande av broar s. 190.

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar s. 192.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader s. 192. Särskild grovarbetsreserv

för väg- och gatubyggnader s. 195.

Anslag till statliga och statsunderstödda vägar och

gator m. m. s. 198.

Investeringsplan för civila flygplatser.............................. 200

Visby flygplats s. 204. Jönköpings flygplats s. 204. Stockholm—Bromma flygplats

s. 204. Örebro flygplats s. 205. Skellefteå flygplats s. 205. Östersunds flygplats

s. 205.

Särskild grovarbetsreserv för civila flygplatsers. 206.

Kristianstads och Hälsingborgs flygplatser s. 206. Gällivare flygplats s. 207.

Ållebergs flygplats s. 207.

Anslag till civila flygplatser s. 207.

Investeringsplan för handelshamnar och farleder.................... 208

Investeringsplan för fiskehamnar.................................. 215

Investeringsplan för undersöknings- och förberedande gruvarbeten ... 217

Investeringsplan för lotsverket.................................... 220

Bojar s. 223.

Fyrar s. 223. Vinga s. 223. Bjuröklubb s. 223. Björn s. 224. Grepensgrund,

Örskär och Djursten s. 224. Slätö s. 227. Selaön s. 227. Bryggholmen s. 227.

Hoburg s. 228. Angöring av Oxelösund s. 228. Ölands södra udde s. 229. Ven s. 230.

Hållö s. 230.

Hamnar och vägar s. 231. Järnäs lotsplats 231. Rödkallens lotsuppassning

s. 232. Rönnskärs lotsplats s. 233. Skags lotsuppassning s. 233. Björns fyrplats

s. 234. Svartklubbens lotsplats s. 234. Furusunds lotsplats s. 235. Grönskärs

fyrplats s. 236. Dalarö lotsplats s. 236. Landsorts lotsplats s. 237. Östergarns fyrplats

s. 237. Ölands södra uddes fyrplats s. 238. Aspö lotsplats s. 239. Vens fyrplats

s. 240. Falkenbergs lotsplats s. 240.

Lotsuppassningshus s. 241. Rödkallens lotsuppassning s. 241. Rönnskärs

lotsplats s. 242. Söderarms lotsplats s. 242. Furusunds lotsplats s. 243. Ystads

lotsplats s. 243. Halmstads lotsplats s. 244.

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

Bostäder s. 244. Rönnskärs fyrplats s. 244. Stora Fjäderäggs fyrplats s. 244.

Agö fyrplats s. 245. Örskärs fyrplats s. 246. Häradskärs lotsplats s. 246. Häradskärs

fyrplats s. 247. Högby fyrplats s. 247. Dämmans fyrplats s. 248. Smygehuks

fyrplats s. 249. Kullens fyrplats s. 249. Väderöbods fyrplats s. 250.

Gasbehållare s. 251.

Anslag till lotsverket s. 251.

15. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig
heter

m. m.................................................... 253

Justitiedepartementet s. 254. Bostadshus vid sinnessjukavdelningen

å Håga s. 255. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs s.

255. Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad s. 256. Fångvårdsanstalt invid Jönköping

s. 256. Fångvårdsanstalt invid Örebro s. 256. Gymnastikbyggnader vid

fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping s. 256. Anslag s. 257.

Socialdepartementet s. 257. Uppförande av hem för blinda i förskolåldern

s. 257. Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn

s. 258. Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem s. 260. Vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. s. 263. Anslag s. 273.

Kommunikationsdepartementet s. 273. ökade lokaler för hovrätten

för övre Norrland s. 273. Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och

Blekinge s. 275. Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad s. 276. Uppförande

av grovlaboratorium vid statens väginstitut s. 277. Vissa byggnadsarbeten å

Gripsholms slott s. 277. Nybyggnad för statens geotekniska institut s. 277. Anslag

s. 279.

Finansdepartementet s. 279.

Ecklesiastikdepartementet s. 280. Iordningställande av arkivlokaler

m. m. för Skara domkapitel s. 280. Uppförande av domkapitelshus i

Växjö s. 282. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum s. 282. Iordningställande

av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad s. 283. örn- och tillbyggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala s. 283. Nybyggnad för en reumatisk

och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala s. 284.

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund s. 285. Vissa byggnadsarbeten

vid Chalmers tekniska högskola s. 285. Simhallsanläggning vid gymnastiska

centralinstitutet s. 287. Anslag s. 288.

Jordbruksdepartementet s. 289. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan

s. 289. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

s. 294. Kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan

s. 294. Växthus m. m. vid statens skogsforskningsinstitut s. 295. Byggnadsarbeten

vid statens veterinärmedicinska anstalt s. 296. Anslag s. 297.

Handelsdepartementet s. 297. Ökade lokaler för Sveriges geologiska

undersökning s. 298. Nybyggnad vid statens provningsanstalt s. 299. Nybyggnader

vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation s. 300. Ökade lokaler för

statens hantverksinstitut s. 302. Anslag s. 303.

16. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och

anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder................. 304

Statens allmänna fastighetsfond s. 304. Försvarets fastighetsfond s. 308. Anslag

s. 308.

17. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.......... 310

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad]......................... 316

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp................... 321

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII

Sid.

c. Skolor ....................................................... 324

Uppförande av skolbyggnader s. 324. Allmänna läroverk s. 325.

Kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. s. 325. Folkskolor s. 325.

Högre folkskolor och praktiska mellanskolor s. 327. Byggnader för folkhögskoleväsendet

s. 327. Byggnader för yrkesundervisning s. 327. Skolor för lantbruksundervisning

s. 328. Anslag till uppförande av skolbyggnader s. 329.

Underhåll av skolbyggnader s. 329.

d. Sjukhus...................................................... 331

Vårdhem för lättskötta sinnessjuka s. 332. Tuberkulossjukvårdsanstalter s. 333.

Epidemisjukhus s. 335. Hem för kroniskt sjuka s. 335. Förlossningsanstalter

s. 336. Anslag till uppförande av sjukhus s. 336.

e. Branddammar m. m........................................... 336

f. Diverse kommunala husbyggnader m. m........................ 338

Samlingslokaler s. 338. Brandstationer s. 340. Badhus och tvättstugor s. 342. Övriga

husbyggnader s. 344.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten......................... 345

h. Fritidsanläggningar............................................ 346

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott s. 346. Övriga fritidsanläggningar

s. 347.

. Skjutbanor................................................... 350

k. Torrläggningsföretag........................................... 352

l. Elektrifieringsarbeten.......................................... 355

m. Flottledsarbeten............................................... 356

n. Arbeten vid enskilda järnvägar................................ 360

o. Diverse enskilda arbeten...................................... 364

Byggnader för hushållningssällskapen s. 364. Byggnader för vissa statsunderstödda

institutioner s. 364. Anslag till diverse enskilda arbeten s. 366.

18. Anslag till arbetsmarknadens reglering m. m....................... 367

19. Förslag till finansfullmakt........................................ 372

20. Sammanfattning................................................. 374

Bilagor äro sammanförda i ett särskilt bihang till betänkandet

(SOU 1946:28).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 1 februari 1946 har Kungl. Majit uppdragit åt statens

arbetsmarknadskommission att i samråd med statssekreteraren i vederbörande

statsdepartement årligen upprätta och till Kungl. Majit ingiva förslag

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt

inom de verksamhetsområden, beträffande vilka icke planeringen uppdragits

åt annat organ, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt

vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering

av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven, skall komma till

stånd. Därjämte har Kungl. Maj:t bemyndigat arbetsmarknadskommissionen

att från statliga organ inhämta erforderliga uppgifter för förande av

ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt samt för upprättande

av förslag till investeringsreserv.

Med anledning härav har arbetsmarknadskommissionen på grundval av

från statliga organ samt kommunala myndigheter och enskilda intressenter

inhämtade uppgifter i samråd med statssekreteraren i vederbörande statsdepartement

upprättat förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47. Sedan

detta arbete slutförts, överlämnar kommissionen härmed betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

I detta ärendes slutliga avgörande hava deltagit, förutom kommissionens

ordförande och vice ordförande, ledamöterna Carell, Brodén, Andersson,

Lundquist och Adamsson samt ersättarna Larsson och Stjernstedt.

Stockholm den 21 februari 1946.

Underdånigst

Statens arbetsmarknadskommission

A. THOMSON

ERNST SUNDSTRÖM

Allan Tånneryd

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

1. Utredningsarbetets bedrivande.

Sedan investeringsutredningens arbete med upprättande av förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 slutförts har utredningen efter hand

överlämnat sina arbetsuppgifter och sitt utredningsmaterial till arbetsmarknadskommissionens

kansli. Det föreliggande utredningsmaterialet har därefter

varit föremål för komplettering och bearbetning i syfte att kunna läggas

till grund för ett förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

I skrivelse den 1 februari 1946 har Kungl. Maj:t dels uppdragit åt arbetsmarknadskommissionen

att i samråd med statssekreteraren i vederbörande

statsdepartement årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till

reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt inom

de verksamhetsområden, beträffande vilka icke planeringen uppdragits åt annat

organ, samt att till Kungl. Majit inkomma med de förslag och i övrigt

vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av

arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven, skall komma till stånd,

dels ock bemyndigat kommissionen, att från statliga organ inhämta erforderliga

uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt

samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

Det inom kommissionen bedrivna utredningsarbetet har i enlighet härmed

omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsverksamheten

med undantag för de delar, som ålegat andra utredningsorgan.

Sålunda Ira undantagits investeringar och förbättringsarbeten inom

jordbruket, anläggningsverksamhet inom skogsbruket samt investeringar i

bostadsbyggandet.

I förenämnda skrivelse har Kungl. Majit uppdragit åt bl. a. lantbruksstyrelsen

och egnahemsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, att årligen

upprätta och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda investeringsobjekt samt att föranstalta om detaljplanering

av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven. Då investeringsutredningen

förut upprättat förslag till investeringsreserver för torrläggningsföretag,

vilka falla under lantbruksstyrelsens verksamhetsområde

samt tvättinrättningar på landsbygden, vilka falla under egnahemsstyrelsens

verksamhetsområde och arbetsmarknadskommissionen därefter övertagit och

påbörjat bearbetning och komplettering av investeringsutredningens utredningsmaterial

har kommissionen i samråd med lantbruksstyrelsen respektive

egnahemsstyrelsen och för att vinna lid ombesörjt upprättande av investeringsplan

för de nämnda grupperna av investeringsobjekl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Liksom i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har —- utöver

de investeringsområden, som ingingo i investeringsreserven för budgetåret

1944/45 — i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 därjämte medtagits bland annat underhåll av allmänna vägar,

förbättringsarbeten för allmänna flottleder, arbeten vid enskilda järnvägar,

skjutbanor, badhus, underhåll av skolbyggnader samt arbeten vid folkhögskolor.

Dessutom har kommissionen i samråd med Sveriges geologiska undersökning

för nästa budgetår föreslagit en investeringsreserv av undersöknings-

och förberedande gruvarbeten.

För att kunna följa planeringsarbetets fortskridande beträffande de såsom

investeringsreserv föreslagna företagen har arbetsmarknadskommissionen

vid olika tillfällen från de statliga verken inhämtat uppgifter om planeringsläget.

I en del fall har också från kommissionens sida hemställts örn intensifiering

av planeringsarbetet och arbetet med granskning av kommunala och

enskilda företag beträffande vissa geografiska områden eller för vissa slag av

investeringar.

Vad beträffar kommunala och enskilda företag i investeringsplanen har

kommissionen likaledes följt planeringsarbetet och sökt att medverka till

dess intensifiering. Den nödvändiga överblicken av planeringsarbetet ute i

kommunerna har kommissionen sökt skaffa sig med hjälp av länsarbetsnämnderna.

Såsom investeringsutredningen framhållit i sitt betänkande (SOU

1945: 12, s. 34) har det framstått såsom angeläget att en nära kontakt uppnås

med de lokala myndigheter, som ingiva uppgifter rörande investeringsobjekt.

Denna kontakt har visat sig önskvärd särskilt då det gäller att

för vederbörande klargöra vikten av att förberedelser för arbetenas snara

igångsättande vidtagas i tillräcklig utsräckning, icke minst med hänsyn till

den tid, som i synnerhet vid anhopning av arbete erfordras för granskning

och behandling hos statlig myndighet, prövning vid vattendomstol o. d.,

ävensom för upprättande av arbetsritningar och entreprenadhandlingar. Det

har också visat sig att man i flera fall bedömt planeringsläget alltför optimistiskt

och måst framskjuta den beräknade tidpunkt, då alla förberedelser

för ett arbetes omedelbara igångsättande skulle kunna vara slutförda, med

ända till två år.

Genom att uppdraga åt länsarbetsnämnderna att handha den direkta kontakten

med kommunerna torde största möjliga aktualitet och tillförlitlighet

hos uppgifterna till investeringsplanerna kunna ernås. Länsarbetsnämnderna

torde också genom sin lokalkännedom och sin kännedom örn arbetsmarknadsläget

i länen vara skäl skickade för dylika arbetsuppgifter. För att ge

nämnderna erforderliga instruktioner och i syfte att införskaffa närmare

uppgifter angående förhållandena ute i landet besökte tjänstemän från kommissionen

under sommaren 1945 samtliga län och deltogo i sammanträden

med länsarbetsnämnderna. I samband härmed söktes även kontakt med lokala

statliga myndigheter såsom vägförvaltningar, baningenjörer och lantbruksingenjörer

samt landsting och kommunala myndigheter m. fl.

Genom länsarbetsnämnderna har kommissionen från kommuner och en
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

skilda intressenter infordrat uppgifter rörande planeringen m. m. beträffande

företagen i investeringsplanen. För att i samband med investeringsplaneringen

komma i närmare kontakt med intressenterna ha i en del län tjänstemän

vid länsarbetsnämnden hållit överläggningar med ortsrepresentanter

på olika håll ute i länet och därvid inhämtat kompletterande uppgifter samt

lämnat upplysningar. I andra län har länsarbetsnämnden i samma syfte kallat

kommunrepresentanter gruppvis till sammanträde på någon lämpligt belägen

ort.

Vid upprättandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47

har kommissionen haft att tillgå — förutom investeringsutredningens material

— de uppgifter rörande nytillkomna arbetsobjekt, som efter framställning

från kommissionen eller länsarbetsnämnderna inkommit under utredningsarbetets

gång. Beträffande statliga företag har kommissionen genom

skrivelser till vederbörande verk anhållit att — med hänsyn i första hand

till den avgång bland de i investeringsreserven för innevarande budgetår

upptagna företagen, som kunde väntas ske genom att företagen komma till

utförande i normal ordning under nästkommande budgetår — reserven måtte

kompletteras med nya arbetsobjekt av sådan angelägenhetsgrad, att förtidsplanering

syntes motiverad. Syftet borde vara att vidmakthålla verkets investeringsreserv

vid den för innevarande budgetår angivna storleken och, örn

så befanns lämpligt, utvidga densamma. Från kommuner och landsting samt

vissa enskilda intressenter ha — i regel genom länsarbetsnämndernas försorg

— uppgifter inhämtats angående ytterligare företag lämpliga att intagas i

en investeringsreserv för nästa budgetår.

För att möjliggöra en bättre överblick av de föreliggande investeringsreserverna

har kommissionen upplagt ett särskilt kortregister i tre exemplar,

varav ett är avsett för länsarbetsnämnderna och de två övriga för kommissionen.

Det ena av kommissionens register ordnas efter förvaltningsområden och

företagens art, medan det andra ordnas kommunvis. Härigenom blir det bland

annat möjligt att få en snabb överblick av investeringsreservernas aktuella

läge såväl när det gäller någon viss kategori av investeringsobjekt som i fråga

örn någon kommun eller annan geografisk enhet. Registret kommer i överensstämmelse

nied Kungl. Maj:ts bemyndigande i förenämnda skrivelse den

1 februari 1946 att kompletteras nied uppgifter rörande investeringsreserver

inom verksamhetsområden, beträffande vilka planeringen uppdragits åt annat

organ än kommissionen, och kommer härigenom att utgöra ett centralt

register över samtliga tillgängliga investeringsobjekt, som omfattas av den

statliga planeringsverksamheten.

Såsom framhållits i det föregående har det primärmaterial, som stått till

arbetsmarknadskommissionens förfogande vid uppgörandet av investeringsreserv

för budgetåret 1946/47, utgjorts dels av material, sorn överlämnats från

investeringsutredningen och som tidigare utgjort urvalsunderlag för det av

utredningen upprättade förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår,

dels av till kommissionen nyinkommet material. Hela detta uppgiftsmaterial

har dock icke kunnat läggas till grund för urvalet av en investe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

ringsreserv. Sålunda ha avgått dels sådana arbetsobjekt, vilka redan utförts

eller väntas bliva utförda linder innevarande budgetår, dels arbetsobjekt, som

blivit ersatta av reviderade eller helt nya projekt eller icke befunnits kunna

betecknas såsom tillräckligt angelägna enligt normala bedömningsgrunder,

dels ock beträffande statliga företag sådana arbetsobjekt, som beräknas komma

att medtagas i det ordinarie investeringsprogrammet för nästa budgetår.

Omfattningen av det återstående uppgiftsmaterialet framgår av efterföljande

tablå.

Investeringsobjekt

Statliga ................

Kommunala och enskilda

Antal investeringsobjekt,

varom uppgifter

erhållits

...... 4 700

...... 4 800_

Totalt 9 500

Uppgiven sammanlagd

kostnad

för redovisade

objekt

Milj. kronor

2 000

1 500

3 500

Den sammanlagda kostnaden för de företag, som stått till förfogande vid

uppgörandet av förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår,

har sålunda utgjort ca 3 500 milj. kronor.

Förslaget till innevarande års investeringsreserv omfattar arbeten för ca

790 milj. kronor. Av de i denna reserv ingående statliga företagen ha ca 480

företag för en sammanlagd kostnad av ca 170 milj. kronor avgått ur reserven

av någon av förutnämnda anledningar. Beträffande de i investeringsplanen

för vissa kommunala och enskilda arbeten för innevarande budgetår ingående

företagen ha av samma skäl ca 500 företag för en sammanlagd kostnad

av ca 190 milj. kronor avförts ur planen. Den relativt höga omsättning på

de i investeringsplanen ingående företagen, som framgår av ovanstående

siffror, är en given följd av den grundläggande urvalsprincipen att endast

medtaga företag av hög angelägenhetsgrad. Det måste därför redan av denna

anledning läggas stor vikt vid att investeringsreserven, så länge statsmakterna

finna att denna form av arbetsmarknadsberedskap bör upprätthållas, successivt

förnyas, allteftersom i reserven ingående företag tagas i anspråk i

normal ordning eller av annan anledning icke längre äro aktuella.

I detta sammanhang bör även framhållas att sedan investeringsplaner av

här avhandlad art börjat uppgöras ha beredskapsarbeten så gott som alltid

utvalts bland företag i investeringsreserven. Investeringsplaneringen har därför

kommit att bliva av stor betydelse vid utväljandet av beredskapsarbeten

även för den begränsade arbetslöshet, som rått under senare år.

Det planeringsarbete, som erfordras för uppehållande av den arbetsmarknadsberedskap

som åsyftas med investeringsreserverna drager relativt stora

kostnader. Då emellertid investeringsreserverna skola bestå av företag som

normalt beräknats komma till utförande under de 2 å 3 närmaste åren även

om arbetslöshet icke skulle motivera deras igångsättande, utgör detta planeringsarbete

endast ett tidigareläggande av planeringen för den normala verksamheten.

Örn planeringsverksamheten hålles inom rimliga gränser och in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

skränker sig till angelägna arbeten medför den sålunda på längre sikt ingen

större extra kostnad. Vissa ränteförluster uppstå givetvis genom att planeringen

i den mån företagen icke komma att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande

syfte utföres tidigare än erforderligt. Vidare kan i sådana fall, då på

grund av ändrade förhållanden det utförda planeringsarbetet behöver revideras,

en kostnadsökning för planeringen uppstå. Ä andra sidan medför förtidsplaneringen,

att man får längre tid och större möjligheter i övrigt att

överväga det lämpligaste sättet för arbetenas genomförande, varigenom avsevärda

besparingar och fördelar av annat slag böra kunna vinnas. Både i fråga

om statliga och kommunala investeringar har arbetsmarknadskommissionen

funnit, att det normala planeringsarbetet ofta ej bedrives så snabbt att förslag

hinna framläggas för de beslutande organen i tillräckligt god tid för att medge

en tillfredsställande prövning med beaktande i erforderlig utsträckning

även av alternativa lösningar.

I detta sammanhang må slutligen påpekas, att förtidsplaneringen synes

ha en tendens att stimulera till förtidsinvestering, vilket med hänsyn till

monetära synpunkter eller till arbetsmarknads- och materialsynpunkter under

vissa förhållanden kan vara en betydande nackdel.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

2. Allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning

och sammansättning m. m.

Enligt de för investeringsutredningen gällande direktiven skulle investeringsreserven

omfatta sådana statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten,

vilka med hänsyn till sin art och angelägenhetsgrad vore

lämpliga att taga i anspråk för att vid en arbetsmarknadskris öka sysselsättningsmöjligheterna.

De företag, bland vilka urvalet skulle ske, skulle begränsas

till sådana, som av vederbörande förvaltningar ansåges böra komma till

utförande under de närmaste två eller tre åren under förutsättning av normal

angelägenhets- och produktivitetsbedömning. Vad beträffar investeringsreservens

storlek anfördes i direktiven, att målet borde vara att nå fram till en

reserv, som ungefärligen motsvarade två års normala investeringsbehov.

Ovannämnda principer ha även varit vägledande vid uppgörandet av förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I det följande skall lämnas

en kortfattad redogörelse för de allmänna synpunkter, som i övrigt legat

till grund för det framlagda förslaget, i stort sett i anslutning till de principuttalanden

som gjorts i investeringsutredningens betänkanden med förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1944/45 resp. budgetåret 1945/46 (SOU

1944: 12 och 1945: 12).

Den ovisshet, som måste råda om arten och omfattningen av en eventuell

arbetsmarknadskris, medför att investeringsreserven, om den skall kunna utgöra

en effektiv arbetsmarknadsberedskap, måste planläggas på ett sådant

sätt, att den så långt möjligt medger genomförande av alternativa sysselsättningsprogram.

Givetvis äro möjligheterna i detta hänseende begränsade redan

med hänsyn till arten av de investeringar, som här komma i fråga. Det

måste även beaktas att dessa investeringar normalt endast utgöra en mindre

del av den totala investeringsverksamheten inom landet.

Såväl ur nationalekonomisk som social synpunkt framstår det som önskvärt

att arbetskraften vid en tillfällig arbetslöshet i största utsträckning kvarstannar

inom sitt egentliga yrkesområde. De sysselsättningsbefrämjande åtgärderna

böra därför i första hand taga sikte på att stimulera sysselsättningen

inom det primära depressionsområdet. I vilken utsträckning detta kan

ske genom investeringar av här ifrågakommande slag, är beroende på vilket

område som drabbas av arbetslöshet. En sådan nedgång i de enskilda investeringarna

i husbyggnader och anläggningsarbeten, som icke huvudsakligen

är beroende på materialbrist, bör sålunda i stor utsträckning kunna

kompenseras genom utförande av statliga, kommunala eller statsunderstödda

byggnadsarbeten av liknande slag. För att uppnå god arbetsmarknadsberedskap

i vad det gäller byggnadsindustrien bör en rikt differentierad och geografiskt

väl fördelad reserv eftersträvas. En lokal omflyttning av byggnads
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

och anläggningsarbetare kan givetvis ändock bliva nödvändig på grund av

att arbetsobjekt av tillräckligt angeläget slag icke finnas i tillräcklig omfattning

på vissa av de orter, där arbetslösheten uppträder.

Svårare ställer det sig vid en nedgång i sysselsättningen inom fabriksindustrien.

Härvid finnas olika slag av åtgärder att välja på. Genom produktion

på lager eller genom beställningar för det allmännas räkning kan sysselsättningsgraden

i industrien hållas uppe. Liknande effekt kan erhållas genom

att efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror stimuleras med hjälp

av subventioner från det allmänna. Igångsättande av materialkrävande byggnadsarbeten

medför ävenledes sysselsättningsökning vid stationära industrier.

Man måste dock vara beredd på att dessa åtgärder icke skola visa sig till

fyllest för att hålla sysselsättningen uppe, varför man måste räkna med att

betydande investeringsreserver kunna bliva erforderliga för att i byggnadsoch

anläggningsarbete sysselsätta friställd arbetskraft inom fabriksindustrien.

Reserverna av husbyggnads- och anläggningsarbeten synas dock i sådana fall

icke böra tillgripas förrän man uttömt övriga ifrågakommande och ur produktivitetssynpunkt

tillfredsställande möjligheter att stimulera produktionen

inom det av sysselsättningsminskning drabbade området.

Det kan emellertid visa sig svårt att åstadkomma en tillräcklig reserv av

arbeten, för vilka den ledigblivna arbetsstyrkans yrkeskunnighet kan tagas

i anspråk. Man bör då — förutom omskolningsåtgärder — främst tillgripa

en reserv av arbeten, som kunna utföras av för arbetena oskolad arbetskraft.

Härvid komma i första hand grovarbeten i fråga. Även ur andra än förutnämnda

synpunkter framstår det som önskvärt att grovarbeten i största

möjliga utsträckning medtagas i investeringsreserven. Redan det förhållandet,

att den ekonomiska effekten av ifrågavarande arbeten genom att kostnaderna

framför allt hänföra sig till direkta arbetslöner i stort sett begränsar

sig till ett upprätthållande av inkomsterna hos den vid företaget anställda

arbetskraften, kan i ett tveksamt ekonomiskt läge vara av betydelse. Dessutom

måste ovissheten beträffande materialförsörjningen fortfarande göra

det särskilt angeläget att skapa en stor reserv av mindre materialkrävande

arbeten.

För mötande av en arbetslöshetssituation i vilken sysselsättningsmöjligheter

måste beredas huvudsakligen genom grovarbeten erfordras en större

reserv av dylika arbeten än tillgången på företag av högsta angelägenhetsgrad

medger. Utöver den tidigare omnämnda, olika slag av arbeten omfattande

reserven — i fortsättningen benämnd den allmänna investerinysreserven

— har därför upprättats en extra reserv av sådana företag av en något lägre

angelägenhetsgrad, vilka varken äro i högre grad materialkrävande eller i

avsevärd grad förutsätta ykesskicklighet hos arbetskraften. Denna reserv benämnes

den särskilda yrovarbetsreserven.

Vad beträffar investeringsreservens omfattning blir det här närmast frågan

om avvägning mellan å ena sidan intresset av att erhålla en så stor

investeringsieserv som möjligt och å andra sidan nödvändigheten att hålla

förtidsplancingen inom vissa gränser. Den vid uppgörandet av tidigare forss—467172.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

slag till investeringsplaner i enlighet med direktiven tillämpade regeln

att giva investeringsplanen för visst förvaltningsområde, innefattande ordinarie

arbeten jämte allmän investeringsreserv, en omfattning motsvarande ungefärligen

två års normala investeringsbehov, synes med hänsyn härtill utgöra

en lämpligt avvägd norm. Planens lämpliga omfattning grundar sig därvid

i stort sett på av investeringsutredningen gjorda bedömningar med utgångspunkt

från investeringens medelstorlek under de tio budgetåren 1930/31—

1939/40 justerad med hänsyn till senare inträffade särskilda förhållanden.

Vid utväljandet av arbetsobjekt, avsedda att ingå i investeringsreserven,

har såsom inledningsvis anförts investeringsobjektens angelägenhetsgrad utgjort

den grundläggande urvalsprincipen. 1 allmänhet har vad beträffar den

allmänna investeringsreserven urvalet kunnat begränsas till sådana arbetsobjekt,

som enligt vederbörande förvaltningars uppfattning beräknas komma

till utförande i normal ordning under de närmaste två eller tre åren. Ett

ianspråktagande av investeringsreserven skulle sålunda i princip endast innebära

ett relativt obetydligt tidigareläggande av angelägna investeringar. Detta

medför som förut framhållits bland annat den fördelen, att den ur beredskapssynpunkt

nödvändiga detaljplaneringen icke är bortkastad även om de

planerade företagen icke skulle behöva tagas i anspråk såsom arbetslöshetsarbeten.

Å andra sidan fordrar givetvis en sådan uppläggning av investeringsreserven,

att denna, allteftersom arbetsobjekten i normal ordning tagas i anspråk,

blir föremål för en fortlöpande revidering.

De stora eftersatta investeringsbehov, som inskränkningarna i de offentliga

investeringarna för civila ändamål under krigsåren medfört inom flertalet

förvaltningsområden, hava givetvis ökat urvalsmöjlighetema. Samtidigt

har emellertid den stora tillgången på angelägna arbetsobjekt i vissa fall medfört

svårigheter, när det gällt den inbördes angelägenhetsgraderingen. Särskilt

i fråga om företag tillhörande olika förvaltningsområden måste en sådan

gradering bliva behäftad med stor osäkerhet. I en del fall har det även beträffande

samma förvaltningsområde varit svårt att med säkerhet avgöra

vilket av flera helt olikartade arbetsobjekt som är angelägnast.

I den utsträckning detta varit möjligt har vid utväljandet av investeringsobjekt

beaktats de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken.

Det torde dock ligga i sakens natur att svårighet måste möta att redan

på utredningsstadiet verkställa en så noggrann avvägning av de olika

föreliggande arbetsobjektens angelägenhet att denna avvägning utan vidare

kan läggas till grund vid investeringsreservens ianspråktagande. Även sådana

synpunkter som arbetslöshetens art och omfattning, tillgången på material

och specialarbetare m. m. måste dessutom spela in vid det slutliga urvalet av

sysselsättningsobjekt. Det framlagda förslaget till investeringsreserv får därför

icke betraktas som ett arbetsprogram, som under alla förhållanden bör

komma till utförande vid en arbetsmarknadskris och vars antagande skulle

binda statsmakterna, när det gäller det framtida valet av arbetsobjekt.

Redan vid det förberedande urval av arbetsobjekt, som verkställes vid upprättandet

av förslag till investeringsreserver, måste dock hänsyn tagas även

till andra omständigheter än de föreliggande investeringsbehovens angelägen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

het i och för sig. Såväl när det gällt husbyggnader som övriga materialkrävande

företag har viss hänsyn måst tagas till materialförsörjningen. De ovissa

importutsiktema och den otillräckliga kapaciteten hos inhemska tillverkare

av vissa material ha sålunda medfört att i och för sig angelägna företag i en

del fall måst uteslutas, överhuvud taget har bland annat på grund av den

ännu kvarstående knappheten på vissa materialier investeringsreservens

tyngdpunkt ansetts böra förläggas till mindre materialkrävande arbeten.

Även ur arbetsmarknadssynpunkt har det ansetts lämpligt att endast i begränsad

utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserverna.

Då bostadsproduktionen, i den mån materialförsörjningen kan ordnas genom

olika åtgärder från samhällets sida, kan väntas komma att upprätthållas på

en hög och stabil nivå, synes behovet av sysselsättningsbefrämjande åtgärder

inom detta område främst hänföra sig till de relativt konjunkturkänsliga investeringarna

i industribyggnader o. d. En ansvällning av de offentliga investeringarna

i husbyggnader utöver vad som krävs för att kompensera en

nedgång i själva husbyggnadsverksamheten fi-amstår däremot som mindre

lämplig med hänsyn till svårigheterna att, därest byggnadsarbetarkåren tillfälligt

överdimensioneras, åstadkomma erforderlig återgång av arbetskraften

till andra sysselsättningar sedan behovet av extra arbetskraft för husbyggnadsarbeten

upphört. Det torde dock böra framhållas att ett stort behov av

byggnader för offentliga ändamål uppstår som en följd av den omfattande

bostadsproduktionen och därmed sammanhängande folkomflyttningar. Det

har bland annat med hänsyn härtill befunnits lämpligt att i investeringsreserven

inrymma ett relativt stort antal sådana offentliga byggnader som

byggnader för skolor, administration, post, telegraf och sociala ändamål av

skilda slag.

Det förhållandet, att de mest konjunkturkänsliga delarna av näringslivet

äro koncentrerade till vissa orter eller geografiska områden, har även haft

till följd att kravet på arbetenas angelägenhet icke genomgående kunnat sättas

lika högt. Genom att en förhållandevis stor investeringsreserv erfordras

i de särskilt konjunkturkänsliga orterna samtidigt som man i fråga örn dessa

orter i många fall måste räkna med en relativt liten tillgång på angelägna

investeringsobjekt på grund av forcerad investeringsverksamhet under tidigare

arbetslöshetsperioder, har i viss utsträckning för sådana orter arbeten av

lägre angelägenhetsgrad ansetts böra medtagas i den allmänna investeringsreserven.

Med hänsyn icke minst till det stora investeringsbehovet i landet har

det dock ansetts olämpligt att i någon större utsträckning eftergiva det principiella

kravet, att arbetena skola vara av sådan angelägenhet, att de under

förutsättning av normal produktivitetshedömning kunna väntas komma till

utförande inom två eller tre år. Man måste därför, åtminstone när det gäller

de särskilt konjunkturkänsliga orterna, i stor utsträckning räkna med en omflyttning

av arbetskraften vid massarbetslöshet. Vad beträffar de större städerna

nödvändiggör redan den i förhållande till folkmängden relativt ringa

tillgången pä lämpliga grovarbeten att vid mera omfattande arbetslöshet alla

arbetslösa icke kunna beräknas erhålla sysselsättning med anläggningsarbeten

inom staden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Till belysning av vart det kan leda om all friställd arbetskraft under alla

omständigheter skulle beredas arbete på hemorten må följande exempel framföras.

Tossene kommun i Bohuslän hade i december 1933 836 arbetslösa av

en befolkning på ca 5 400 och för att sysselsätta en så stor arbetsstyrka skulle

hava krävts en årlig investering av ca 6,5 milj. kronor omräknat till nuvarande

prisnivå. Till jämförelse kan nämnas, att taxeringsvärdet på samtliga fastigheter

inom kommunen var ca 7,2 milj. kronor 1944. År 1922 hade Överkalix

kommun i Norrbottens län 1 068 arbetslösa av en befolkning på ca 6 700

invånare. För att sysselsätta så många arbetslösa vid anläggningsarbeten erfordras

en investering av ca 8,0 milj. kronor på ett år. Taxeringsvärdet på

samtliga fastigheter i denna kommun var år 1944 ca 13,5 milj. kronor.

Då vid en större arbetsmarknadskris en relativt omfattande förflyttning av

arbetskraften sålunda kan bliva nödvändig, måste det läggas vikt vid att förflyttningen

ordnas rationellt. Såvitt möjligt bör man därvid bereda arbete

på hemorten åt äldre arbetare och åt sådana familjeförsörjare och andra, för

vilka en förflyttning skulle medföra avsevärda olägenheter av social eller

ekonomisk art, medan däremot den övriga arbetskraften förflyttas till orter

med särskilt angelägna investeringsbehov. Omflyttningen synes i första hand

böra ske inom områden, som med hänsyn till kommunikationer m. m. kunna

betraktas som arbetsmarknadsenheter, vanligen en stad eller ett industrisamhälle

med omgivande landsbygd. I syfte att belysa dessa frågor har inom

kommissionen företagits vissa utredningar, rörande bland annat den lämpliga

utsträckningen av sådana »arbetsmarknadsdistrikt».

Vid utväljandet av arbetsobjekt för den allmänna investeringsreserven

skulle enligt de direktiv, som gåvos investeringsutredningen, hänsyn tagas till

utom objektens angelägenhet även deras art och lämplighet att öka sysselsättningsmöjligheterna

vid en arbetsmarknadskris. Ur sistnämnda synpunkter

måste de direkta arbetslönernas andel av anläggningskostnaderna, lönekvoten,

tillmätas betydelse. (Lönekvoten för olika slag av arbeten framgår av

bil. 1.) Med hänsyn till att angelägenhetsgraden satts som den primära urvalsgrunden

och till önskemålet att giva investeringsreserven en så allsidig sammansättning

som möjligt, har emellertid lönekvoten icke kunnat tillerkännas

något avgörande vitsord. Däremot har vid valet mellan ur angelägenhetssynpunkt

i stort sett likvärdiga företag i allmänhet föredragits det företag,

som bereder den största sysselsättningen på arbetsplatsen.

Den överdimensionering av de offentliga arbetena, som ett ianspråktagande

av investeringsreserven skulle innebära, kan i många fall beräknas medföra

en på längre sikt ogynnsam snedbelastning av produktionssystemet. Det

måste därför anses viktigt, att arbetskraften icke kvarhålles vid ifrågavarande

arbeten längre än som är nödvändigt med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Då ett avbrytande av ett arbete innan detta färdigställts ofta måste ur

andra än förutnämnda synpunkter ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, synes

arbeten av mindre eller medelstor omfattning, som kunna färdigställas relativt

snabbt, vara att föredraga framför större och långvarigare företag. Å

andra sidan medföra de stora företagen i allmänhet goda möjligheter att variera

arbetsstyrkans storlek alltefter förändringarna i sysselsättningsbehovet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Vid en större arbetsmarknadskris, då icke alla arbetssökande kunna beredas

arbete på hemorten, synas vidare de större anläggningsföretagen innebära

väsentliga fördelar, bland annat med hänsyn till möjligheterna att ordna

förläggningen av arbetsstyrkorna på ett mer rationellt sätt. Såsom särskilt

fördelaktiga framstå sådana arbeten, som utan större olägenheter kunna bedrivas

i etapper, framförallt om de efter ett avbrytande kunna tagas i bruk

och göra tjänst i fullbordade delar, såsom fallet bland annat ofta är med

större vägomläggningsföretag. Sistnämnda slag av arbeten ingå också i relativt

stor utsträckning i förslaget till investeringsreserv. I detta sammanhang

bör framhållas, att investeringsreserverna innehålla angelägna arbeten, vilket

medför att sålunda nedlagda eller avbrutna arbeten mycket snart komma att

fortsättas i vanlig ordning.

Såsom framhållits i det föregående har det varit önskvärt att giva investeringsreserven

en så allsidig sammansättning som möjligt för att kunna differentiera

arbetsprogrammet allt efter arbetslöshetens omfattning och lokalisering

samt med hänsyn till tillgången på yrkesarbetare och material. En annan

synpunkt som måste beaktas i detta sammanhang är möjligheten att bedriva

arbetena oavsett årstiden. Särskilt i norra och mellersta Sverige måste

de klimatiska förhållandena tillmätas stor betydelse vid arbetenas utförande.

I Norrland böra sålunda terrasseringsarbeten med mindre djup eller omfattning

i regel förläggas till den varmare årstiden. Däremot kunna schaktningsarbeten

med stort schaktningsdjup, såsom större skärningar för dubbelspårsbyggnader

och vägbyggnader etc., även i norra Sverige utan oproportionerligt

stora extra kostnader utföras vintertid. Bergsprängningsarbeten och

därmed sammanhängande massförflyttningar, större grundgrävningar för

broar och dylikt kunna även i landsdelar med strängare klimat utan olägenhet

förläggas till vintern. Arbetsmarknadskommissionen har vid utväljandet

av arbetsprojekt för investeringsreserven ägnat särskild uppmärksamhet åt

objektens lämplighet som vinterarbeten. Då särskilt vad beträffar norra Sverige

svårigheterna att finna arbetsobjekt, som kunna utföras vintertid, äro

relativt stora, bör i detta sammanhang framhållas vikten av att dylika arbeten

om möjligt icke tillgripas under den varma årstiden.

Även om det icke kan bli fråga om att på en gång taga hela investeringsreserven

i anspråk, måste dock ett maximalt utnyttjande av denna medföra

stora svårigheter, när det gäller att anställa ledningspersonal och yrkesarbetare

samt anskaffa arbetsmaskiner, transportmedel, verktyg, redskap och förläggningsmateriel

(baracker m. m.). Då dessa frågor behandlats i ett av investeringsutredningen

den 2 januari 1946 framlagt betänkande (SOU 1946:

13), skola de icke här göras till föremål för närmare behandling. Nämnas kan

emellertid, att på investeringsutredningens initiativ viss utbildning av arbetsledare

och kontrollanter skett samt vissa förberedande åtgärder vidtagits för

utbildning av yrkesarbetare. Därjämte har i syfte alt öka arbetsmarknadsberedskapen

viss komplettering företagits av maskinförråden hos arbetsmarknadskommissionen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande sältet för arbetenas utförande synes, såsom investeringsutredningen

framhållit i sitt betänkande SOU 1944: 12 s. 33, i princip hittills
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

varande normala relation mellan entreprenadförfarande och utförande i egen

regi inom de olika förvaltningarna böra bibehållas i stort sett oförändrad.

Utredningen anförde härom vidare.

Detta bör i varje fall vara förhållandet upp till den gräns, som betingas av befintlig

personalorganisation och tillgängliga materiella resurser inom vederbörande statliga

förvaltningsgrenar, respektive inom entreprenadfirmorna. Örn utvecklingen på

arbetsmarknaden så påkallar, måste emellertid därefter en ansvällning av organisationen

för arbetets utförande äga rum på ettdera hållet eller på båda, i den mån den

allmänna tillgången på lämplig personal samt på arbetsmaskiner och övrig materielutrustning

det medgiver. Med hänsyn till den relativt ringa grad av elasticitet, som

i allmänhet utmärker den statliga personalorganisationen, är emellertid en mera

avsevärd ansvällning som regel för de statliga verkens vidkommande förenad med

vissa svårigheter; Generellt sett torde en sådan ansvällning ej heller vara lämplig

med hänsyn till de betänkligheter, som ur skilda synpunkter möta mot en på längre

sikt överdimensionerad personell projekterings- och anläggningsapparat inom de

.statliga verken. Såväl i betraktande av vad nu anförts som också i och för sig synes

det önskvärt, att i en krissituation den större elasticitet i fråga om personalorganisation

och arbetsutrustning m.m., som kännetecknar den privata entreprenadverksamheten,

tillfredsställande utnyttjas parallellt med de statliga byggnadsorganen. Som

regel bör en ansvällning av den statliga personal- och arbetsorganisationen icke komma

till stånd, innan entreprenörernas resurser i full utsträckning tillvaratagits.

För att undanröja vissa av de svårigheter av främst ekonomisk natur, som

kunna uppstå vid ett entreprenadförfarande, när det gäller att anpassa arbetena

till växlingarna i sysselsättningsbehovet, har kommissionen i samråd

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetat .särskilda bestämmelser för

entreprenader avseende beredskapsarbeten inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

Dessa bestämmelser ingå som bilaga 2 till detta betänkande. Vid tendenser

till oskälig stegring av en trop rena d pris eril a bör en motvikt sökas genom

ökat byggande i statlig regi. I princip böra de reguljära byggande verken

inom statsförvaltningen, respektive entreprenadfirmorna handhava anläggningsverksamheten

så långt deras resurser räcka. Arbetsmarknadskommissionens

byggnadsorganisation bör ha till uppgift dels att ha överinseendet över

den byggnadsverksamhet, som bedrives i arbetslösbelsbekämpande syfte, dels

att bedriva sådan byggande verksamhet, som icke faller inom annat byggande

statligt organs verksamhetsområde, dels ock att i övrigt utföra anläggningsarbeten

i sådana fall, då svårigheter av organisatorisk eller annan art eljest

skulle äventyra erforderlig temporär expansion inom ett verksamhetsområde.

Tidigare erfarenheter lia nämligen visat att kommissionens organisation relativt

smidigt bör kunna avpassas efter exceptionella behov.

Text och tabellbilagor för de olika investeringsplanerna äro i huvudsak

avfattade respektive uppställda på motsvarande sätt som i investeringsutredningens

betänkande; dock att i texten förslag om anslag av statsmedel gjorts

i anslutning till behandlingen i övrigt av vederbörande investeringsplaner.

I texten liksom i tabellbilagan 31 angives för varje särskild investeringsplan

det antal dagsverken, som investeringsreservens arbeten beräknas innebära.

Beträffande dessa uppgifter må framhållas, att dagsverksantalet för

ett arbete icke kan angivas med någon större noggrannhet utan kännedom

om ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av byggnads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

maskiner av olika slag vid arbetets utförande samt arbetarnas yrkesvana. För

vissa grupper av företag påverkas också dagsverksantalet av klimatiska förhållanden,

främst sammanhängande med vid vilken årstid arbetena utföras.

De redovisade dagsverkssiffrorna avse därför endast att angiva den ungefärliga

storleksordningen av antalet dagsverken.

I texten angives vidare förutom dagsverksantalet även det häremot svarande

antalet årsarbetare. Beträffande beräkningen av antalet årsarbetare

må följande anföras.

Investeringsutredningen angav i sina betänkanden (SOU 1944: 12 och 13

samt 1945: 12 och 13) det genomsnittliga antalet per arbetsdag under ett år

sysselsatta arbetare. Antalet erhölls genom att dividera dagsverksantalet med

antalet arbetsdagar under året, 300. Såsom utredningen emellertid i sitt senare

betänkande (SOU 1946: 13, s. 10) framhållit, blir antalet effektiva sysselsättningsdagar

per man och år av olika skäl (semester, olycksfall, sjukdom

m. m.) mindre än antalet arbetsdagar under året.

Utredningen har härom anfört följande.

För den stationära industrien kan man räkna med att i genomsnitt per arbetare 20

å 30 arbetsdagar per år åtgå till ledighet av huvudsakligen nyss angivna anledningar.

Man skulle sålunda kunna räkna med 270 å 280 effektiva arbetsdagar per man och

år. Vid investeringsreservens utnyttjande tillkomma emellertid åtskilliga omständigheter

som äro ägnade att ytterligare reducera antalet effektiva arbetsdagar. Investeringsplanerna

avse sålunda till huvudsaklig del byggnads- och anläggningsarbeten,

inom vilka antalet på grund av olycksfall förlorade arbetsdagar är avsevärt större

än när det gäller fabriksindustrien. Den omständigheten, att vid här avsedda företag

delvis blir fråga örn ovan arbetskraft, verkar i samma riktning. Investeringsreservens

företag äro vidare till övervägande del utomhusarbeten och såsom sådana

mer eller mindre beroende av årstidsvariationer i fråga örn temperatur, vattenstånd,

isförhållanden, snömängd och liknande förhållanden. Dessa variationer göra företagen

i växlande grad säsongbundna.

Arbetssäsongernas varierande längd för olika arbeten och den omständigheten

att endast vissa slag av byggnads- och anläggningsarbeten kunde bedrivas

vintertid torde enligt vad investeringsutredningen vidare framhållit

medföra, att svårigheter kunna uppstå att vid reservens fulla utnyttjande

hålla lika stor arbetsstyrka sysselsatt året runt. Även om man — genom

att koncentrera arbetsstyrkan sommartid på sådana arbeten, vilka endast

kunna utföras under denna årstid, och till vintersäsongen förlägga förutom

utpräglade vinterarbeten även sådana arbeten, vilka visserligen lämpligast

bedrivas sommartid men vilka utan större merkostnad kunna utföras

som vinterbyggen — skulle kunna åstadkomma ett fullt utnyttjande av reserven

med jämn sysselsättning året örn, komme å andra sidan åtgärderna

att medföra spilldagar för överflyttning av arbetskraft mellan olika arbetsplatser,

vilket vore ägnat att minska antalet effektiva arbetsdagar per arbetare

och år. Med beaktande av nu antydda omständigheter ansåg utredningen

att antalet effektiva arbetsdagar per årsarbetare icke borde uppskattas högre

än till 250. Denna uppfattning styrkes även av erfarenheterna från utförda

beredskapsarbeten. Med hänsyn härtill har kommissionen beräknat antalet

årsarbetare genom att dividera antalet dagsverken per år med 250.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

3. Investeringsreservernas finansiering.

De i investeringsplanerna ingående arbetsobjekten utgöras dels av statliga,

dels av kommunala och enskilda arbeten. Med hänsyn till storleken av erforderliga

anslag intaga de statliga arbetena främsta rummet, ehuru även de i

investeringsplanerna ingående kommunala och enskilda arbetena innebära

stora krav på insatser av statsmedel. De kommunala och enskilda arbetena utgöras

dels av sådana investeringsobjekt, till vilka normalt pläga utgå bidrag

av statsmedel från särskilda för ändamålet å riksstaten uppförda anslag,

dels ock av sådana företag, som normalt finansieras helt med kommunala

eller enskilda medel, men till vilka kunnat beviljas statsbidrag från anslag

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i de fall, då företagen utförts

såsom beredskaps- eller reservarbeten.

Vad angår finansieringen av de ordinarie arbeten i föreliggande förslag,

vilka äro avsedda att helt eller delvis bestridas av statsmedel, finnas för

vissa av dem genom tidigare medelsanvisningar anslag redan disponibla,

ehuru arbetena av olika skäl icke kunnat komma till utförande, medan för

övriga ordinarie arbeten anslag i propositioner till årets riksdag föreslagits

å riksstat för budgetåret 1946/47 eller å tilläggsstat för budgetåret 1945/46.

Vad därefter angår finansieringen av de för budgetåret 1946/47 föreslagna

reservföretag, som helt eller delvis äro avsedda att bestridas av statsmedel,

föreslås för dessa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Kommissionen har därvid, så långt detta varit möjligt, följt de anslagsrubriker,

som tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. En uppdelning har sålunda

skett på en mängd specialanslag, vilket å ena sidan kommer att underlätta

statsmakternas sedvanliga sakbehandling av anslagsäskandena men å

andra sidan i någon mån inskränker handlingsfriheten vid utnyttjandet av

beredskapsstaten. Uppdelningen på specialanslag nödvändiggör även, såsom

framgår av redogörelsen på nästa sida, en viss överdimensionering av det

totala anslagsäskandet på allmän beredskapsstat.

Förutom de för skilda ändamål specificerade anslag, vilka föreslagits för

företag hänförliga till den allmänna investeringsreserven, har beräknats ett

allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å beredskapsstaten.

En närmare redogörelse för principerna för anslagets användning

lämnas i det följande vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga (s.

367 ff).

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten

övervägde investeringsutredningen vid utarbetandet av sitt förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1944/45 bland annat frågan örn allmän höjning av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

statsbidragsprocenten i en situation då investeringsreserven skulle behöva tagas

i anspråk. En sådan höjning skulle därvid få karaktären av konjunkturstimulans

och vara avsedd att öka kommunernas och de enskildas beredvillighet

att öka sin investeringsverksamhet under en arbetslöshetsperiod.

Investeringsutredningen ansåg dock icke en sådan generell bidragshöjning

vara nödvändig för att nå denna verkan och knappast lämplig med hänsyn

till de ökade krav en höjning skulle komma att ställa på statsverket och till

den stimulans som därigenom skulle givas åt tendensen att på staten överflytta

allt större delar av kostnaderna för statsunderstödda företag.

I likhet med investeringsutredningen har dock arbetsmarknadskommissionen

beträffande vissa slag av arbeten ansett det skäligt, att gällande statsbidragsbestämmelser

uppmjukas för att möjliggöra hänsynstagande till de

speciella faktorer, som för kommunen eller den enskilde inverka fördyrande

eller försvårande, då ett arbete utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte.

Redan en forcering av investeringsverksamheten i och för sig kan verka fördyrande

eller på annat sätt bliva särskilt betungande. Vidare kan utförande

av ett företag tidigare än normalt medföra ränteförluster, varjämte kostnadsfördyringar

kunna uppkomma genom att ett arbetslöshetsarbete ofta måste

utföras vid olämplig årstid eller väderlek eller med anlitande av ovan arbetskraft.

Det synes därför rimligt, att vid tilldelningen av statsbidrag viss hänsyn

tages till dessa omständigheter. Kommissionen har vid beräkningen av

erforderligt anslag på allmän beredskapsstat till åtgärder till arbetsmarknadens

reglering m. m. beaktat detta förhållande.

Det totala anslagsbehovet för det i efterföljande förslag till investeringsreserver

föreslagna arbetena har beräknats till i runt tal 829 milj. kronor

varav ca 609 milj. kronor belöpa å den allmänna investeringsreserven och ca

220 milj. kronor å den särskilda grovarbetsreserven. Kommissionen vill emellertid

understryka, att de sammanlagda anslagssummornas storlek knappast

giver en riktig bild av investeringsreservernas verkliga anslagsbehov. Sålunda

är att märka, att grovarbetsreserven är avsedd att tillgripas endast som

ett alternativ under speciella förhållanden, i första hand då brist på material

för de i den allmänna reserven medtagna företagen möjliggör genomförande

av ett differentierat arbetsprogram. Vidare kunna olika arbetslöshetssituationer

ställa skilda krav på ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående

anslagen. En allmän investeringsökning kan i en viss situation och under

vissa betingelser bliva nödvändig och möjlig och då medföra ett ganska

stort ianspråktagande överhuvud av de olika anslagen. I en del fall kunna

visst eller vissa slag av arbeten anses böra påskyndas och till och med utökas

utöver vad det särskilda anslaget giver utrymme för. I andra fall åter

kan den lokala arbetslöshetsfördelningen kräva en ökning av arbetena allmänt

eller av ett visst slags arbeten på en särskilt utsatt ort. För att kunna

möta de mest skilda krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet

för varje företag eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning

att ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet.

Under angivna förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten

måst ske.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

4. Investeringsplan för postverket.

Förslag till investeringsplan för postverket för budgetåret 1946/47, innefattande

en investeringsreserv om 9 835 000 kronor att bestridas av kapitalmedel,

har sammanställts i bil. 4. Förslaget har uppgjorts i samråd med generalpoststyrelsen.

För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under

kapitalbudgeten och i Kungl. Maj:ts proposition 1946: 43 föreslagits anslag

till postverket å ordinarie stat om tillhopa 6 593 000 kronor, varför hela

den föreslagna investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv)

omfattar arbeten och anskaffningar för tillhopa 16 428 000 kronor.

Såsom i det föregående i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens

omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) framhållits, har

det ansetts lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag

i investeringsreserven. Vad angår postverkets husbyggnadsföretag

har det dock ansetts vara motiverat att medtaga dylika företag i reserven i

relativt stor omfattning. Såsom i det föregående berörts föranledes nämligen

uppförandet av posthus i många fall direkt av bebyggandet av nya bostadsområden

och är en förutsättning för att postverket inom dessa skall kunna på

ett tillfredsställande sätt fullgöra sina funktioner. Ett fullföljande av de

närmaste årens stora bostadsproduktionsprogram medför därför i och för sig

även ett behov av posthusbyggnader. Därjämte må påpekas, att flertalet av

de byggnader, som uppföras för postverkets räkning, endast till en del tagas i

anspråk för verkets egna behov och förutom postlokaler jämväl innehålla

för uthyrning avsedda bostads-, butiks- eller kontorslägenheter, och att sålunda

utförandet av posthusbyggen i sin mån kommer att medverka till

minskning av bristen på lokaler för bostäder, butiker och kontor. I enlighet

med vad nu anförts hava i förslaget till investeringsreserv för nästkommande

budgetår medtagits inalles 8 posthusbyggen för en sammanlagd kostnad av

9 335 000 kronor.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 12) föreslås

för postverket till anskaffning av motorfordon ett anslag av 100 000 kronor.

Från innevarande budgetår beräknas reservationer om sammanlagt 1 700 000

kronor komma att kvarstå, varför hela det belopp ordinarie medel, som under

nästa budgetår skulle stå till förfogande för ändamålet, skulle utgöra

1 800 000 kronor. För att vid eventuellt behov kunna öka sysselsättningen

inom de företag som syssla med produktion av motorfordon synes det vara

lämpligt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 inräkna ett anslag

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

till anskaffning av motorfordon. I enlighet med generalpoststyrelsens förslag

torde anslagsbeloppet böra beräknas till 500 000 kronor.

Förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 innefattar i likhet

med tidigare investeringreserver ej några arbeten eller anskaffningar att

bestridas av postverkets driftmedel, enär generalpoststyrelsen anmält att lämpliga

och angelägna sysselsättningsobjekt av denna kategori icke finnas.

Den enligt ovan föreslagna investeringsreserven skulle sålunda innefatta

husbyggnader för inalles 9 335 000 kronor och anskaffning av motorfordon

för 500 000 kronor. Detta beräknas innebära arbetstillfällen på byggnadsplatsen

om ca 150 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, vilket

motsvarar sysselsättning för ca 600 årsarbetare. Beträffande materialbehovet

hänvisas till bil. 31. Reserven i fråga örn anskaffning av motorfordon

torde uppskattningsvis kunna anses innefatta ca 6 000 industridagsverken.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 upptogos anslag för postverkets del till ett sammanlagt belopp av

3 560 000 kronor, varav anslag till byggnadsföretag för tillhopa 2 560 000

kronor och till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för 1 000 000

kronor, vilket sistnämnda belopp huvudsakligen avsågs för ersättningsanskaffning

av motorfordon, inklusive elektriska plattformsvagnar. Den av

investeringsutredningen föreslagna reserven för innevarande budgetår upptager

företag för tillhopa 9 470 000 kronor, varav byggnadsföretag för

8 770 000 kronor och anskaffning av motorfordon för 700 000 kronor.

Beträffande investeringsplanens omfattning må vidare erinras örn att vid

uppgörande av förslag till investeringsplaner såsom i det föregående (s. 8 ff)

angivits investeringsplanen för förvaltningsområden, som icke ur arbetsmarknadssynpunkt

erbjöde särskilt förmånliga investeringsobjekt, borde omfatta

företag ungefärligen motsvarande två års normalinvestering. Enligt

investeringsutredningen (SOU 1944: 12 s. 35 och 36) beräknades den för

postverket normala investeringen under tioårsperioden närmast före kriget

till ca 3 000 000 kronor per år vid 1944 års penningvärde. Av detta belopp

avsåg i runt tal en tredjedel nyanskaffning av inventarier och två tredjedelar

inköp eller uppförande av fastigheter för postverkets räkning. Generalpoststyrelsen

framhöll dock i skrivelse till investeringsutredningen den

14 december 1943, att förkrigstidens normalinvestering i fråga om anskaffande

av fastigheter icke vore tillräcklig för de kommande åren, enär ett

oavvisligt behov av förbättrade och utökade postlokaler förelåge på ett stort

antal platser, varest lokalfrågan icke förväntades kunna tillfredsställande

lösas genom förhyrning.

Härtill må också erinras örn att medelsanvisningen till investeringar för

postverket ökats betydligt under senare år.

I fråga om angelägenheten av de föreslagna byggnadsarbetena hänvisar

arbetsmarknadskommissionen till den redogörelse, som av generalpoststyrelsen

lämnats beträffande dessa företag och som i det följande i huvudsak

återgives, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl.

Maj:t avgivna propositioner, då kommissionen hänvisar till dessa.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm.

Generalpoststyrelsen har i sin motivering för detta företag inledningsvis erinrat

om att ökningen av folkmängden i Stockholm under de senare åren fortskridit

i synnerligen snabb takt. Medan innevånarantalet i landet i dess helhet

under tidsperioden 1933—1944 ökats med 5 °/o, hade i Stockholm under samma

tid inträtt en ökning med icke mindre än 21,6% eller från 521 618 till

634 179 personer. Samtidigt härmed hade en fortlöpande uppgång av poströrelsen

ägt rum, vilken ökning icke blott berodde på ökningen i folkmängd

utan främst borde tillskrivas det livligare utnyttjandet av postverket för

penningförmedling och distribution av försändelser. Sålunda hade antalet till

postanstalterna i Stockholm ankomna försändelser av alla slag under åren

1933—1944 ökats från 102 milj. till 180 milj. eller med icke mindre än 76,5 °/o.

Den stora uppgången i poströrelsen i Stockholm hade givetvis növändiggjort

förbättringar och utvidgningar beträffande postlokalerna. Sådana hade

också kommit till stånd beträffande åtskilliga postanstalter i Stockholm, men

beträffande de postkontor, från vilka brevbäring utginge och vilka krävde

synnerligen stora lokalutrymmen, hade erforderliga utökningar av de för ändamålet

disponibla lokalerna i regel icke kunnat åvägabringas i motsvarande

utsträckning som för de övriga postanstalterna.

Generalpoststyrelsen har vidare framhållit att, då det gällt att ordna postutdelningen

i Stockholm, styrelsen strävat efter att åstadkomma tämligen stora,

från varandra klart avgränsade brevbäringsområden, inom vilka brevbäringen

ombesörjdes från en lämpligt belägen postanstalt. För vissa längre

bort från stadens centrum belägna delar hade emellertid — i avvaktan på

ett fullständigare utbyggande av stadsdelarna i fråga eller av andra orsaker

— särskilda anordningar av provisorisk art måst vidtagas för postutdelningens

ombesörjande. Såsom exempel på sådana anordningar nämndes brevbäringen

från postexpeditionerna i Ängby, Hammarbyhöjden och Midsommarkransen

(Stockholm 32) samt från poststationen i Hjorthagen.

Erfarenheterna hade styrkt generalpoststyrelsen i den uppfattningen, att

vid mera omfattande bebyggelse å visst område frågan om erforderliga postala

anordningar inom området borde åtminstone i huvudsak bringas till sin lösning

redan på ett tidigt stadium av planläggningen för bebyggelsen. I motsatt

fall kunde svårigheterna att anskaffa för de postala behoven lämpliga

lokaler bliva synnerligen besvärande och stundom framtvinga anordningar,

som vore mindre tillfredsställande ur såväl postverkets som allmänhetens

synpunkt.

Brevbäringen inom Gärdesstaden ombesörjdes enligt generalpoststyrelsen

för närvarande av postkontoret Stockholm 5 (Nybrogatan 57), vilket postkontor

jämväl omhänderhade brevbäringen inom Östermalm nied Djurgården.

Beträffande behovet av en särskild brevbäringspostanstalt inom Gärdesstaden

har styrelsen bland annat anfört följande.

På grund av den ökade postmängden — antalet ankomna försändelser vid postkontoret

utgjorde år 1933 12,7 miljoner och år 1943 23,6 miljoner, vilket innebär

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

en ökning med 85,8 % — ävensom den särskilt inom Gärdesstaden växande bebyggelsen,

har antalet brevbärare vid postkontoret varit i ständigt stigande. Sålunda

sysselsattes år 1933 i lösbrevbäringen 76 brevbärarförmän och brevbärare, medan

motsvarande antal år 1936 — det år, då postkontoret inflyttade i de nuvarande

lokalerna — utgjorde 86 och år 1944 103, vartill kommer ett 20-tal brevbärarbiträden.

För det ytterligare antal tjänstemän, som i anledning av den fortsatta bebyggelsen

inom Gärdesstaden erfordras för brevbäringen, saknas tillräckligt lokalutrymme

vid postkontoret Stockholm 5. Ej heller kan lämpligen någon del av postkontorets

nuvarande brevbäringsområde överflyttas till annan postanstalt. Fastmera är

det sedan länge ett önskemål, att av postkontorets Stockholm 6 nuvarande brevbäringsområde

(övre Norrmalm och Vasastaden) viss del överflyttas till postkontoret

Stockholm 5. Därigenom skulle också inträda en lättnad i de besvärande lokalförhållandena

vid det förstnämnda postkontoret.

En annan, både för postverket och allmänheten påtaglig olägenhet med de nuvarande

anordningarna för postutdelningen inom Gärdesstaden är det stora avståndet

till brevbäringspostkontoret, vilket dels förorsakar postverket icke oväsentliga utgifter

för brevbärarnas bussresor till utdelningsområdet —- omkring 7 000 kronor per

år — dels medför försening i postutdelningen. I sistnämnda hänseende må framhållas,

att omkring 24 arbetstimmar varje söckendag beräknas kunna inbesparas

för personalen, därest brevbäringen utginge från ett inom ifrågavarande område

lämpligt beläget postkontor. Värdet av denna besparing torde kunna uppskattas till

minst 10 000 kronor per år.

Generalpoststyrelsen har därefter ingått på frågan om anskaffande av lokaler

och framhåller därvid, att styrelsen vid flera tillfällen undersökt möjligheterna

att inom Gärdesstaden få förhyra lokaler för en brevbäringspostanstalt,

vilka undersökningar emellertid givit negativt resultat. Då utbyggnaden

av Gärdesstaden snart nog syntes komma att fortsätta, ansåge generalpoststyrelsen

det nödvändigt att uppföra ett särskilt posthus inom stadsdelen.

Härigenom skulle möjligheter till önskvärda justeringar i gränserna

mellan brevbäringsområdena inom staden skapas, i det att till det nya

postkontoret överflyttades brevbäringen inom Gärdesstaden samt brevbäringen

från postanstalten i Hjorthagen. Vid det nya brevbäringspostkontoret

skulle redan från början komma att sysselsättas minst 50 man i brevbäringen,

vartill komme arbetsledande personal och personal i kassatjänst. Huruvida

någon av de nuvarande postexpeditionerna inom Gärdesstaden kunde indragas

efter tillkomsten av det nya postkontoret, kunde styrelsen icke nu angiva.

Såsom lämplig plats för det planerade posthuset har generalpoststyrelsen

föreslagit den så kallade Kampementsbacken, omedelbart öster om Värtavägen

och ungefär mitt för Brantingsgatans mynning. Området tillhörde Kronan

och stöde under Djurgårdskommissionens förvaltning. Generalpoststyrelsen

hade hos Djurgårdskommissionen hemställt, alt ett område om minst 1 500 m2

därstädes måtte reserveras för postverkets räkning. Tomtfrågan bade emellertid

icke kunnat bringas till sin lösning bland annat av den anledningen, att

bebyggelsen inom denna del av Gärdesstaden avsåges skola bestämmas i

större sammanhang. Förhandlingar påginge för att örn möjligt lå en separatbehandling

till stånd i fråga örn bebyggandet av det för postverket erforderliga

tomtområdet och dess närmaste grannskap.

Styrelsen har vidare framhållit, att i det läge, vari tomtfrågan nu befunne

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

sig, vore det icke möjligt att med större grad av sannolikhet angiva något pris

för tomten eller beräkna kostnaderna för posthusets uppförande, då bland

annat upplysningar saknades om det antal våningar, varmed tomten komme

att få bebyggas. Vad tomtköpeskillingen anginge syntes densamma dock lämpligen

kunna regleras genom att ett belopp motsvarande tomtens värde överfördes

från vederbörande fond till postverkets fond, varför något anslag för

ändamålet icke skulle erfordras.

Själva byggnaden har av styrelsen föreslagits disponerad på i huvudsak

följande sätt.

I bottenvåningen inrymmes expedition för allmänhetens betjänande, avdelning för

ankommande och avgående poster, rum för postmästare och redogörare, erforderliga

kassavalv, frukostrum och toaletter m. m. ävensom butikslokaler, avsedda för uthyrning

och så anordnade, att de möjliggöra framtida utvidgning av postlokalen.

Våningen 1 trappa upp upptages av brevbärarexpedition med försorteringsavdelning

samt kapprum, toaletter, frukostrum m. m. för brevbärarpersonalen. Själva

brevbärarsalen anordnas till en början för ca 70 brevbärare. Invid densamma förlägges

en kontorslokal, som tillsvidare uthyres och vid behov kan införlivas med

brevbärarexpeditionen.

I ovanför liggande våning eller våningar anordnas — förutom en bostadslägenhet

om 2 rum och kök för byggnadens värmeledningsskötare —- lokaler avsedda för

uthyrning.

Källarvåningen upptages av skyddsrum, pann- och bränslerum, förrådsrum för

hyresgäster och en större källarlokal, som efter omständigheterna antingen disponeras

av postverket eller uthyres.

Då tomtfrågan icke blivit löst, hava några förslagsritningar hittills icke

kunnat utarbetas och ej heller, såsom redan nämnts, några därpå grundade

ko-stnadsberäkningar. Generalpoststyrelsen har emellertid preliminärt beräknat

kostnaderna till 1 500 000 kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande byggnadsföretag

måste anses vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadskommissionen,

oaktat kostnaderna endast kunnat angivas såsom preliminära,

ansett sig böra medtaga detsamma i förslaget till investeringsreserv för nästa

budgetår.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Posthusbyggnad i Eskilstuna.

I årets stabsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 9) har i samband

med äskande av anslag för inköp av tomt för ny posthusbyggnad i

Eskilstuna bland annat lämnats redogörelse för behovet av ifrågavarande

byggnad, till vilken redogörelse arbetsmarknadskommissionen hänvisar. Härutöver

har generalpoststyrelsen meddelat, att ritningar till byggnaden ännu

icke utarbetats. Det vore emellertid avsett att byggnaden åtminstone till huvudsaklig

del skulle uppföras i tre våningar och enligt överslagsvis gjord

beräkning erhålla en volym av ca 19 800 m3. Postkontoret skulle helt förläggas

till bottenvåningen, där detsamma skulle upptaga en golvyta av ca

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

1 600 m2. Eventuellt skulle vissa förråds- och arkivlokaler, därest så visade

sig lämpligt vid den närmare planlösningen, förläggas till källarvåningen.

Överliggande våningar avsågos skola inredas för uthyrningsändamål.

Byggnadskostnadema hava efter ett volympris av 81 kr. per m3 och med

tillägg av planeringskostnader m. m. approximativt beräknats till 1 600 000

kronor.

Arbetsmarknadskommissionen har medtagit byggnadsföretaget i förslaget

till investeringsreserv för nästa budgetår med ovannämnda belopp.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Posthusbyggnad i Västerås.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 159 till 1945 års riksdag angående inköp

av tomter för postverkets räkning i Västerås har bl. a. lämnats redogörelse

för behovet av ny posthusbyggnad, till vilken redogörelse hänvisas. Härutöver

har generalpoststyrelsen meddelat, att styrelsen ännu icke varit i

tillfälle att låta utarbeta ritningar till det ifrågasatta posthuset. Detsamma

vore emellertid avsett att, möjligen med undantag av en mindre del, uppföras

i tre våningar och erhålla en volym av ca 15 900 m3. Postkontoret

skulle förläggas med huvuddelen eller ca 1 150 m2 i bottenvåningen och med

brevbärarexpedition m. m. om ca 780 m2 i våningen en trappa upp. Såväl

i bottenvåningen som i våningen en trappa upp skulle anordnas lokaler för

uthyrning så förlagda, att de vid behov kunde läggas till postkontorslokalen.

Våningen två trappor upp avsågs skola i sin helhet inredas för uthymingsändamål.

Byggnadskostnadema hade efter ett volympris av 78 kronor per m3 och

med tillägg av planeringskostnader m. m. approximativt beräknats till ca

1 260 000 kronor. Några mera detaljerade kostnadsberäkningar kunde för

närvarande icke framläggas.

Posthusbyggnad 1 Uppsala.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 334 till 1945 års riksdag angående utgifter

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46, bil. 15 punkten 1, Inköp

av tomter i Uppsala, har bl. a. lämnats redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad

i nämnda stad. Härutöver har generalpoststyrelsen meddelat, att

ifrågavarande byggnad vore avsedd att uppföras i, förutom källarvåning,

fyra våningar mot Kungsängsgatan och i tre våningar mot Dragarbrunnsgatan

och Bredgränd. Ritningar till byggnaden vore ännu icke utarbetade,

och de utredningar, som hunnit verkställas rörande de erforderliga postlokalernas

storlek och fördelning på olika våningar, vore endast preliminära.

Posthuset hade emellertid beräknats skola i bottenvåningen inrymma, av

postkonlorslokalen allmänhetens avdelning, kassaexpeditionen, expeditionen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

för avgående och ankommande poster, runi för postmästare och redogörare

m. m. samt dessutom lokaler för uthyrning, vilka skulle vara så anordnade,

att de vid behov kunde övertagas av postkontoret. Till våningen en trappa

upp skulle förläggas brevbärarexpeditionen med tillhörande kapprum och

toaletter samt tidningsexpeditionen m. m. I övrigt skulle utrymmena i såväl

sistnämnda våning som överliggande våningar helt avses för uthyrningsändamål.

Byggnaden skulle få en volym av ca 32 000 m3. Efter en beräknad byggnadskostnad

av 84 kronor per m3 — den förhållandevis höga kostnaden

sammanhänger med att grundläggning på pålar beräknas bliva erforderlig

— och med tillägg av planeringskostnader hade det för byggnadsföretaget

erforderliga anslagsbeloppet approximativt uppskattats till 2 700 000 kronor.

Av detta belopp torde enligt generalpoststyrelsen 1 500 000 kronor erfordras

för budgetåret 1946/47.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit

skäl i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår upptaga ett belopp

örn 1 500 000 kronor för posthusbyggnad i Uppsala.

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, punkten 10) har i

samband med äskande av anslag för inköp av fastigheter i Katrineholm för

postverkets räkning bl. a. lämnats redogörelse för behovet av nytt posthus i

staden, till vilken redogörelse hänvisas. Härutöver har generalpoststyrelsen

meddelat, att ritningar till den planerade posthusbyggnaden ännu icke hava

utarbetats. Avsikten vore emellertid, att posthuset skulle uppföras i tre våningar

med källarvåning. På gården skulle) förläggas en garagebyggnad.

Posthuset skulle i bottenvåningen inrymma postkontorslokal örn ca 950 m2

golvyta och butiker för uthyrning om sammanlagt ca 100 m2. Butikerna

skulle i en framtid kunna läggas till postkontorslokalen för åstadkommande

av ökning av densamma. I överliggande våningar skulle anordnas lokaler

för uthyrning.

Generalpoststyrelsen har preliminärt beräknat, att det planerade posthuset

skulle få en volym av ca 13 500 m3. Efter en byggnadskostnad av 78 kronor

per m3 skulle för själva posthuset åtgå ett belopp av ca 1 050 000 kronor.

Kostnaden för garaget uppskattades till ca 40 000 kronor. Med tillägg av

planeringskostnader erhölles ett sammanlagt kostnadsbelopp av i Tunt tal

1 100 000 kronor.

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen

till en början erinrat, att för poskontoret i Vilhelmina alltsedan

kontorets inrättande den 1 mars 1918 förhyrts lokal i en statens järnvägar

tillhörig byggnad vid Vilhelmina järnvägsstation. Lokalen omfattade 151 m2,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

under det att medelstorleken av lokalerna för postkontor av den klass postkontoret

i Vilhemina tillhörde, klass 3, vore 207 m2. Postlokalen hade emellertid

från början varit tillräcklig, men efter hand som rörelsen vid postkontoret

ökat, hade lokalen blivit alltmera trång och jämväl i övrigt olämplig för

sitt ändamål.

Beträffande rörelsen vid postkontoret har generalpoststyrelsen bland annat

anfört följande.

Större delen av posten till och från postkontoret underlydande, vid järnväg icke

belägna postanstalter måste passera postkontoret och där omsorteras. Sålunda expedieras

samtliga poster till och från 14 poststationer över postkontoret, som därjämte

har att i viss utsträckning taga befattning med annan transiterande post, exempelvis

en del av paketposten till och från postkontoren i Lycksele och Åsele. I medeltal

avfärdar postkontoret i Vilhelmina ett 40-tal kollin (påsar och säckar) per dag och

expedierar dessutom ett 30-tal lösväskor. Detta arbete är helt naturligt utrymmeskrävande.

—- Från postkontoret utgå vidare tre postdiligenslinjer.

Nedanstående sifferuppgifter, avseende posttrafiken inom dels postkontorets dels

ock underlydande postanstalters områden torde få anses belysande för utvecklingen

under de senaste tio åren:

1935

1944

1935-

-1944

Post-

kontoret

Underl.

postanst.

Post-

kontoret

Underl.

postanst.

ökning

Post-

kontoret

procent

Underl.

postanst.

Antalet avgångna vanliga paket..

st.

3157

3 595

9156

10 784

190-0

200-0

> > postanvisningar

och inbetalningskort..........

>

23 020

50 673

39 642

75 597

72-2

49-2

Hela antalet avg. försändelser.....

>

226 397

249 559

347 835

373 828

53-6

49-8

Antalet ankomna vanliga paket..

>

4 639

5 255

8 986

11987

93-7

128-1

> > postanvisningar

och utbetalningskort..........

»

9 641

15 203

20 840

43 523

116-2

186-3

Hela antalet ank. försändelser ....

>

359 521

699 902

562 192

1191087

56-4

70-2

Antalet folkpensionsutbetaln.....

T>

1874

2 930

2 342

7 492

25-0

155-7

> omsättningar i postspar-

banksrörelsen.................

>

1687

2 478

3 544

5 235

110-1

111-8

Frankoteckensuppbörd m. m.....

kr.

22 988

29833

46 313

64 935

101-5

117-7

Generalpoststyrelsen har vidare framhållit, att postkontoret icke vore lämpligt

beläget, särskilt ur allmänhetens synpunkt. Avståndet lill samhällets centrum

vore betydande. Dessutom vore vägen till postkontoret besvärlig på

grund av den starka sluttning, som vägen mot järnvägsstationsområdet, företedde.

I fråga örn den nuvarande postkontorslokalens beskaffenhet har styrelsen

i huvudsak anfört följande.

Vad först kassaexpeditionen angår är utrymmet vid disken otillräckligt. Klagomål

ha framförts över att korrespondenter fått vänta alltför länge på att bliva expedierade.

Möjlighet att anordna flera expeditionsplatser finnes för närvarande icke. Utrymmet

för postboxamu är också för trångt.

3—467172.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Särskilt avgränsat rum för posternas expedition saknas. Post- och diligensförarna

måste därför avhämta och avlämna posterna i samma rum som kassaexpeditionen

och i omedelbar närhet av kassaplatserna. Härigenom störas kassatjänstemännen

i sitt arbete, och svårighet uppstår att öva tillsyn över omhänderhavda medel och

värdeförsändelser. Då dörrarna i samband med posttransporterna långa stunder måste

hållas öppna, blir lokalen dessutom utkyld och dragig. På grund av här berörda

förhållanden har kassaexpeditionsrummet blivit mycket olämpligt såsom arbetsplats

för kassatjänstemännen och den vid postkontoret placerade postassistenten, som är

sysselsatt med visst kontrollarbete. Den stora mängden ankommande paket har vidare

medfört, att det vållat stora svårigheter att i rummet bereda plats för ett på.grund

av trafikökningen erforderligt postbiträde.

Postmästarens rum är för litet. Där kan sålunda icke ens anordnas plats för den

skrivhjälp, som postmästaren tidvis måste anlita.

Särskilt lunchrum saknas. Personalen, som bär långa tjänstgöringsvakter, måste

fördenskull intaga sina måltider i tamburen, något som helt naturligt icke kan anses

tillfredsställande.

Till vad nu anförts komme enligt generalpoststyrelsen, att ett rymligare och

tidsenligare postdiligensgarage vore oundgängligen nödvändigt på platsen. För

närvarande förhyrdes garageplatser i ett 500 m från postkontoret beläget privat

garage. De årliga hyresutgifterna härför uppginge till 1 800 kronor jämte

ersättning för värme. Det förhyrda garaget vore numera olämpligt för sitt

ändamål. Styrelsen har härom meddelat följande.

Garaget är omodernt, Ilar för ringa djup och saknar väntrum samt utrymme för

reparationsbod och förråd. Någon lastbrygga under tak finnes icke. Vid otjänlig

väderlek föreligger därför risk för att posten skall bliva skadad av väta. Under vintern

har temperaturen i garaget ej kunnat hållas uppe, varför diligenserna ofta varit

utkylda och svåra att starta. Garaget bär jordgolv. Reparation av fordon, som verkställes

inom garaget vintertid, måste betecknas såsom hälsovådligt för reparatörerna.

Vilhelmina kommun har, framhåller generalpoststyrelsen, utfäst sig att

kostnadsfritt ställa tomt till förfogande för posthus. Å tomten vore det avsett

att uppföra dels ett posthus, innehållande jämväl lokal för apotek eller dylikt,

dels ock en garagebyggnad för postdiligenser.

Posthuset skulle uppföras av sten i två våningar och disponeras på i huvudsak

följande sätt:

i bottenvåningen lokal för postkontoret om ca 275 m2 samt lokal för uthyrningsändamål

(eventuellt apotek) om ca 150 m2,

i övervåningen bostadslägenheter för uthyrning.

Garagebyggnaden skulle upptaga en yta av ca 420 m2 och inrymma plats

för 6 diligenser samt verkstadslokal.

Några ritningar till nu ifrågavarande byggnader hade ännu icke upprättats.

På grund härav vore det icke heller möjligt att nu annat än approximativt

angiva kostnaderna. Posthuset beräknades emellertid få en volym av ca

4 860 m3 och garagebyggnaden en volym av ca 2 100 m3. Efter en byggnadskostnad

av 80 kronor per m3 för posthuset och 45 kronor per m3 för garaget

samt med tillägg av ca 20 000 kronor för planeringsarbeten å tomten m. m.

erhölles en sammanlagd kostnadssumma av ca 500 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen har ansett sig böra medtaga företaget i förslaget

till investeringsreserv med ett belopp av 500 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Posthusbyggnad i Skellefteä.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1945 angående anslag till

kapitalinvesteringar beträffande postverket för budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen

erinrat om en skrivelse den 19 februari 1944 till investeringsutredningen,

vari påvisats, att behov förelåge av nya och utvidgade lokaler

för postkontoret i Skellefteå samt att det vore avsett, att för ändamålet låta

uppföra ett nytt posthus å den för postverkets räkning år 1942 inköpta tomten

nr 3 i kvarteret Polaris i staden.

Med avseende på rörelsen vid postkontoret meddelade styrelsen i sin ovannämnda

skrivelse till investeringsutredningen — efter att hava redogjort för

de omständigheter som främst kunde anses hava påverkat poströrelsen, nämligen

näringslivets allmänna uppsving i staden och dess omgivningar, befolkningssiffrans

ökning m. m. -— bland annat, att under tiden 1930—1943 postkontorets

egen uppbörd stigit med 148 procent, att under samma tid hela

antalet avgångna försändelser undergått en ökning med 204 procent, det däri

ingående antalet avgående postabonnerade tidningar med 249 procent och

antalet paket med 202 procent, sammanlagda antalet in- och utbetalningar i

postsparbanken med 365 procent och antalet folkpensionsutbetalningar med

332 procent. De ankommande försändelserna, för vilka fullständiga statistiska

uppgifter funnes att tillgå först från och med år 1932, visade från sistnämnda

år till och med år 1943 en ökning med icke mindre än 147 procent.

Enbart de ankommande paketen, som äro synnerligen utrymmeskrävande,

hade under tidsperioden i fråga ökat i antal med i del närmaste 100 procent.

Vidare framhöll styrelsen, att de postkontoret underlydande postanordningarna

under tiden 1930—1943 stigit i antal från 98 till 136 och utgjordes sistnämnda

år av 50 postanstalter, 40 postombud och 46 lantbrevbärings-, lådbrevbärings-

och postföringslinjer. Den av dessa ombesörjda trafiken hade

jämsides med ökningen i den lokala rörelsen gått kraftigt i höjden, vilket mer

eller mindre direkt gjorde sig märkbart vid Skellefteå postkontor, enär posten

till det underlydande postområdet i betydande utsträckning expedierades över

postkontoret. Styrelsen ansåg sig kunna uppskatta ökningen under tidsperioden

1930—1943 av den sålunda transiterade postmängden till 150 å 200 procent.

I detta sammanhang kunde styrelsen vidare meddela, att antalet tjänstemän

vid postkontoret under nyssnämnda tidsperiod ökat från 14 till 27 och

att postkontoret från och med år 1936 uppflyttats från klass 2 till klass 1 B.

Till belysande av postkontorets svårigheter att inom de nuvarande lokalerna

avveckla den alltmer stegrade posttrafiken lämnade generalpoststyrelsen

i fortsättningen en närmare redogörelse för de olika lokaliteterna och de

med dessa förknippade olägenheterna för postarbetet. Därvid framhöll generalpoststyrelsen

bland annat följande.

I kassaexpeditionen upptoges ungefär halva golvytan av fack för den stora mängden

ankommande paket. Ytterligare sådana fack behövde uppställas, men utrymme

härför saknades, varför paket även måste placeras på golvet. Möjlighet att utöka

antalet kassaplatser vid disken förelåge icke. Allmänhetens avdelning nied en golv
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

yta av ej fullt 30 m2 och en bredd av icke fullt 3 meter vore för trång för att vid

livligare besöksfrekvens någon egentlig köordning där skulle kunna upprälthållas,

särskilt som fri passage genom lokalen även måste finnas. Postboxarnas antal behövde

väsentligen utökas, men utrymmet medgåve det ej.

Vidare vore det s. k. packrummet med en golvyta om endast 23 m2 alldeles otillräckligt

för förvaring av den myckna transitposten. Vid perioder av högtrafik hade

säckar med transiterande paket måst lagras under presenningar på gården, enär utrymme

härför saknades inomhus. Avdelningen för ankommande och avgående poster

med en golvyta i bottenvåningen av cirka 40 m2 och ett mindre utrymme för ankommande

avdelningen i våningen 1 trappa upp vore likaledes otillräcklig. Fördenskull

hade det bland annat icke varit möjligt att åt värdeexpeditionen anordna något

särskilt avgränsat utrymme inom lokalen i bottenvåningen, där behandlingen av

värdeposten försigginge. Då förutom den med posternas behandling sysselsatta

personalen även förarna å 17 postförande omnibuslinjer tidvis uppehölle sig i denna

lokal, vore det enligt styrelsens mening klart, att värdepostens behandling nödgades

försiggå under förhållanden, som icke kunde anses vara fullt betryggande. Stor olägenhet

innebure vidare anordningen med ankommande avdelningens uppdelning på

två våningar, särskilt som kommunikationerna mellan de båda våningarna icke kunnat

ordnas på ett rationellt sätt. För posttransportema mellan våningarna hade inmonterats

tvenne telferanordningar, en utomhus för tyngre kollin såsom tidningssäckar

o. d., och en inomhus för lättare postgods och lösa försändelser. Hela detta

arrangemang vöre att anse som ett provisorium.

I fortsättningen framhöll generalpoststyrelsen, att den med hänsyn till de

olägenheter både för allmänheten och för postarbetets rationella bedrivande,

som lokalförhållandena för postkontoret i Skellefteå innebure, funne det

nödvändigt, att postkontoret snarast bereddes rymligare och tidsenligare lokaler

genom uppförande av ett posthus å den för detta ändamål förvärvade

tomten.

Styrelsen meddelade vidare, att arkitekten L. E. Lallerstedt på styrelsens

uppdrag utarbetat förslagsritningar till en posthusbyggnad å förutnämnda

tomt. Följande redogörelse lämnades för byggnadens utformning och inre

disposition samt för byggnadsföretagets beräknade kostnader och räntabilitet.

Byggnaden förutsättes skola uppföras av sten i tre våningar jämte källarvåning.

Den är avsedd att förläggas i gatulinjen längs efter Torggatan och Kanalgatan med

fasaden mot den förstnämnda gatan och det s. k. busstorget.

I bottenvåningen inrymmes postkontorslokal örn cirka 850 m2 golvyta. Den mot

gården vettande delen av byggnaden, inrymmande ankommande och avgående avdelningar,

rum för värdepostens behandling samt packrum och lastkaj avses enligt

förslaget skola uppföras i endast en våning.

I våningen 1 trappa upp inredas kontorslokaler örn en sammanlagd golvyta, exklusive

korridorer, av cirka 510 m2.

Våningen 2 trappor upp planeras inrymma en 2-rumslägenhet örn cirka 60 m2

för fastighetens gårdskarl och värmeledningsskötare och i övrigt kontorslägenheter.

Dessa senare omfatta, exklusive korridorer, en golvyta av i runt tal 450 m2.

Källaren upptager — förutom pann- och bränslerum — förråds- och arkivutrymmen

för postkontorets behov samt gassäkra skyddsrum ävensom vissa lager- eller

liknande lokaler för uthyrning.

Genomförandet av det nu framlagda förslaget kommer att för postkontorets i

Skellefteå vidkommande innebära, att postkontoret erhåller tidsenliga, väl disponerade

lokaler, som äro tillräckliga även för mötandet av en betydande ytterligare

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

stegring i posttrafiken. Vidare erhåller staden ett värdefullt tillskott av ljusa och välbelägna

kontorslokaler, varå stor brist är rådande.

Ursprungligen hade kostnaden för uppförandet av posthuset uppskattats till 800 000

kronor. Enligt numera gjord förnyad kostnadsberäkning har byggnadsföretaget ansetts

komma att draga en kostnad av 875 000 kronor. Efter tillägg av tomtkostnaden,

100 000 kronor, skulle således hela det i fastigheten investerade kapitalet komma

att uppgå till 975 000 kronor.

Med ledning av inhämtade uppgifter å hyrespriser i Skellefteå samt å för närvarande

utgående hyror för postkontorslokaler av här ifrågavarande slag och storlek

kunna för de blivande lokalerna följande hyror beräknas, nämligen

för postkontorets oinredda lokaler i källaren 100 m2 å 10 kronor . . kronor 1 000

för gassäkra skyddsrum i källaren, 70 m2 ä 15 kronor......■•.... » 1 050

för lager eller liknande lokaler i källaren 173 m2 å 10 kronor...... » 1 730

för postkontorets lokaler i bottenvåningen, 850 m2 å 38 kronor .... » 32 300

för kontorslägenlieter, 960 m2 å 26 kronor ...................... » 24 960

för bostadslägenhet, 60 m2 å 20 kronor ........................ » 1 200

Summa kronor 62 240.

Denna hyresinkomst motsvarar 6,4 % å kapitalet, 975 000 kronor.

Härutöver har generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse av den 14

september 1945 till Kungl. Maj:t framhållit, att under den tid, som förflutit

sedan styi-elsen till investeringsutredningen avgav den skrivelse, för vilken

i det föregående redogjorts, Skellefteå stads utveckling och tillväxten av rörelsen

vid dess postkontor ingalunda stagnerat. Folkmängden i staden hade

under år 1944 ökat med 492 personer. Vad den lokala posttrafiken anginge

hade de olika rörelsegrenarna i allmänhet fortsatt att öka under året. Såsom

exempel härpå kunde nämnas, att den utrymmeskrävande avgående pakettrafiken

företedde en ökning med i det närmaste 10 procent. Samtidigt hade

det totala antalet ankommande försändelser stigit med nära 8 procent. Även

trafiken inom det underlydande postområdet, vilkens avveckling, såsom i

det föregående framhållits, i icke ringa grad ankonune på postkontoret, visade

en kraftigt stigande tendens. Detta avspeglade sig bl. a. däri, att antalet

till de underlydande poststationema ankommande försändelser stigit med

15 procent, antalet ankommande paket med 11 procent och avgående paket

med 18 procent.

Byggnadsnämnden i Skellefteå och byggnadsstyrelsen hava i yttranden

över de uppgjorda förslagsritningarna förklarat sig icke hava något att erinia

mot dessa.

Beträffande kostnaderna för byggnadens uppförande har byggnadsstyrelsen

funnit, att det beräknade beloppet 875 000 kronor borde kunna minskas

med 50 000 kronor lill 825 000 kronor. 1 anledning härav har generalpoststyrelsen

framhållit, att de föreliggande ritningarna för våningarna 1 och 2

trappor upp endast utvisade oinredda utrymmen avsedda för uthyrning. För

närvarande kunde icke förutsägas, för vilka olika ändamål sistnämnda lokaler

komme att användas. Enligt generalpoststyrelsens mening borde därför

en viss kostnadsmarginal beräknas, för den händelse några av lokalerna

skulle komma att kräva dyrare inredning än den allmänt gängse, exempel
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

vis vid uthyrning till tandläkarpraktik eller dylikt. Av denna anledning och

då de lägenheter, som sålunda skulle komma att betinga högre inredningskostnader,

givetvis borde inbringa högre hyresinkomster, har generalpoststyrelsen

ansett sig böra vidhålla sin i förenämnda skrivelse till investeringsutredningen

den 19 februari 1944 gjorda framställning om anvisande av

875 000 kronor för byggnadsföretaget i fråga.

Generalpoststyrelsens hemställan om anslagsäskande för den planerade

poslhusbyggnaden har icke av Kungl. Majit upptagits i årets statsverksproposition.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår synes emellertid

företaget böra medtagas med den av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnaden,

875 000 kronor.

Företaget har tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45

och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Posthusbyggnad i Arvika.

På framställning av Kungl. Majit (1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten,

bil. 4, punkten 7) har riksdagen dels anvisat ett investeringsanslag

av 150 000 kronor för budgetåret 1945/46 till inköp för postverkets räkning

av tomten nr 2 i kvarteret Bagaren i Arvika dels ock medgivit att postverkets

nuvarande fastighet i Arvika må försäljas till Arvika stad.

I statsverkspropositionen lämnades i samband med tomtfrågornas behandling

utförlig redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad i Arvika, till vilken

redogörelse hänvisas.

I skrivelse till Kungl. Majit den 4 december 1945 hemställde generalpoststyrelsen

om anvisande av anslag för budgetåret 1946/47 för uppförande av

posthus i Arvika. Styrelsen framhöll härvid, att det, i och med att riksdagen

bifallit den i ovannämnda statsverksproposition gjorda hemställan, torde få

anses vara i princip beslutat, att företaget i fråga skulle utföras. Behovet av

nya postkontorslokaler i Arvika hade under den tid, som förflutit efter avgivande

av den i propositionen återgivna redogörelsen för postkontorets

verksamhet blivit alltmera framträdande på grund av rörelsens fortsatta ökning.

Då vidare postverket enligt ingånget köpekontrakt skulle frånträda

sin nuvarande fastighet i staden den 1 oktober 1947, vore det angeläget, att

det planerade nya posthuset komme till utförande i sådan tid, att det kunde

tagas i bruk senast angivna dag.

Det nya posthuset vore, framhöll generalpoststyrelsen vidare, avsett att

uppföras i förutom källarvåning fyra våningar utefter torget och tre våningar

utefter Järnvägsgatan. Därjämte skulle invid norra tomtgränsen fram

till Hantverkargatan byggas en gårdsflygel i allenast en våning — delvis

möjligen två våningar — över källarplan.

Beträffande byggnadens disposition anförde generalpoststyrelsen i förenämnda

skrivelse.

I bottenvåningen förlägges huvuddelen av postlokalerna, omfattande omkring

725 m2 golvyta, samt en mindre butikslokal åt torget. I gårdsflygeln inredes affärslokal

örn 216 m2 för stadens systemaktiebolag. Återstoden av postlokalerna förlägges

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

i våningen en trappa upp. Där anordnas brevbärarexpedition med försortering samt

kapprum och toalettrum m. m. för brevbärarpersonalen samt lokal för tidningsexpeditionen.

Dessa utrymmen kräva en golvyta av tillsammans ca 290 m2. I denna

våning planeras även utrymmen för uthyrning, därvid man efter underhandlingar

med intresserade hyresspekulanter i första hand tänkt sig en läkare- och en tandläkaremottagning.

Även i våningen två trappor upp i delen mot torget inredes en

läkarmottagning och därjämte en större bostadsvåning. Det övriga utrymmet i denna

våning liksom i hela våningen tre trappor upp är avsett att uthyras antingen till ett

hotell, för vilket skulle anordnas särskild ingång i hörnet av Järnvägs- och Hantverkargatoma,

eller ock till kontor. I källarvåningen slutligen anordnas lagerlokaler

för systembolaget samt skyddsrum, förrådslokaler m. m.

Byggnadsstyrelsen, som omarbetat de ursprungligen uppgjorda ritningarna,

har framhållit, att byggnadskostnaden bör upptagas till 1 450 000 kronor.

Efter tillägg av tomtkostnaden, 150 000 kronor, skulle således hela det i

fastigheten investerade kapitalet komma att uppgå till 1 600 000 kronor.

Fastighetens räntabilitet har generalpoststyrelsen kalkylerat på följande

sätt.

Postlokaler i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, tillhopa

1 017 m2 å 38 kronor ................................ 38 646 kr.

Postlokaler i källaren, 37 m2 å 15 kronor.................. 555 »

U thyrningslokaler:

Bottenvåningen. Butiker om 240 m2 å 40 kronor ............ 9 600 »

Våningen 1 tr. Läkarmottagningar om tillhopa 364 m2 å 28

kronor ................................................ 10 192 »

Våningen 2 tr. Läkarmottagning örn 217 m2 å 28 kronor...... 6 076 »

Bostäder om 173 m2 å 24 kronor ...................... 4 152 »

Våningen 2 och 3 tr. Hotellokaler om tillhopa 818 m2 å 30

kronor ................................................ 24 540 »

Källaren. Systembolagets lagerlokaler om 216 m2 å 20 kronor

.................................................... 4 320 »

övriga lokaler, ca 250 m2 å 10 kronor .................. 2 500 »

Summa 100 581 kr.,

vilket motsvarar 6,3 % ränta på kapitalet, 1 600 000 kronor. Räknas med en

förräntning av endast 4 % å tomtvärdet, erhålles å byggnadskostnadema,

1 450 000 kronor, en avkastning av 6,5 %.

Av de för byggnadens uppförande erforderliga medlen har av generalpoststyrelsen

beräknats att ett belopp av 1 000 000 kronor skulle bliva erforderligt

under budgetåret 1946/47. Återstoden skulle anvisas för budgetåret

1947/48.

Då medel för ifrågavarande byggnadsarbete icke äskats i årets statsverksproposition,

har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till jnvesteringsreserv

för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 1 000 000 kronor till

posthusbyggnad i Arvika.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

[ Anslag till postverket.

Under åberopande av vad nu anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under Statens

affärsverksfonder, Postverket, uppföra följande anslag, nämligen
Anskaffning

av motorfordon........... 500 000 kronor

Posthusbyggnad inom Gårdesstaden i

Stockholm ........................ 1 500 000 »

Posthusbyggnad i Eskilstuna .......... 1 600 000 »

Posthusbyggnad i Västerås ............ 1 260 000 »

Posthusbyggnad i Uppsala ............ 1 500 000 »

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm

............................. 1 100 000 »

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina 500 000 »

Posthusbyggnad i Skellefteå............ 875 000 »

Posthusbyggnad i Arvika .............. 1 000 000 »

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

5. Investeringsplan för telegrafverket.

Förslag till investeringsplan för telegrafverket för budgetåret 1946/47, innefattande

en investeringsreserv om 30 535 OOO kronor att bestridas av kapitalmedel,

har sammanställts i bil. 5. Förslaget har uppgjorts i samråd med

telegrafstyrelsen. För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under

kapitalbudgeten föreslagits anslag till telegrafverket å riksstaten om tillhopa

122 650 000 kronor, varför hela den föreslagna investeringsplanen (ordinarie

arbeten jämte investeringsreserv) omfattar arbeten för tillhopa 153 185 000

kronor.

Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 medtagits företag för telegrafverkets del motsvarande en kostnad av

sammanlagt 21 450 000 kronor samt att den av investeringsutredningen föreslagna

reserven för innevarande budgetår upptager företag för tillhopa

33 165 000 kronor.

Beträffande investeringsplanens omfattning må vidare erinras örn, att såsom

i den tidigare framställningen, s. 8, angivits, en investeringsplan för ett

förvaltningsområde lämpligen borde omfatta investeringar ungefärligen motsvarande

två års normalinvestering. Enligt investeringsutredningen (SOU

1944: 12, s. 49—50) beräknades den för telegrafverket normala investeringen

under tioårsperioden närmast före kriget till ca 80 000 000 kronor per år vid

1944 års penningvärde. Det av arbetsmarknadskommissionen i samråd med

telegrafstyrelsen nu upprättade förslaget till investeringsplan för telegrafverket

för budgetåret 1946/47 omfattar som tidigare nämnts arbeten för i

runt tal 153 000 000 kronor.

Telegrafverkets arbeten kunna indelas i två huvudgrupper, nämligen å

ena sidan telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten samt å andra sidan

husbyggnadsarbeten.

Telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten utföras i telegrafverkets egen

regi i stor utsträckning med fast anställd, kvalificerad arbetskraft. Icke yrkeskunnig

arbetskraft kan endast i begränsad omfattning sysselsättas vid dylika

arbeten. Arbetena förutsätta förhållandevis stora beställningar hos ett

ringa antal på dylika tillverkningar speciellt inriktade industriföretag.

Då telegrafverkets ordinarie program av telegraf-, telefon- och radiotekniska

arbeten för nästa budgetår beräknas bliva mycket omfattande, och då

redan genomförandet av detta program skulle komma att hårt belasta verkets

administrativa organisation samt i hög grad utnyttja här berörda in
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

dustriers leveransförmåga, har reserven, såvitt härvid är fråga, måst givas

en i förhållande till de ordinarie arbetena liten omfattning. Sammanlagt hava

i reserven upptagits arbeten av nyssnämnd art för 14 970 000 kronor. Av

detta belopp avse 8 470 000 kronor radioanläggningar samt 6 500 000 kronor

telegraf- och telefonanläggningar.

Av de beräknade totalkostnaderna för radioanläggningarna belöper sig en

avsevärd del på importerad radioteknisk utrustning. På grund av detta förhållande

kan lämpligheten av att medtaga anläggningarna i fråga i reserven

ifrågasättas. Då så dock skett hava anledningarna — frånsett handelspolitiska

synpunkter •—- varit att företagen måste anses vara av hög angelägenhetsgrad

samt att utförandet av anläggningarna medför hus- och mastbyggnadsarbeten

och i viss utsträckning beställningar inom landet av radio- och

kraftteknisk utrustning m. m. och sålunda i sin mån bereder sysselsättning

åt inhemsk arbetskraft.

Telegrafverkets husbyggnadsarbeten beräknas bliva utförda på entreprenad

eller genom försorg av annan myndighet än telegrafstyrelsen, varför de icke

i samma utsträckning som telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten komma

att belasta verkets administrativa organisation. Då särskilt under de

senaste åren utvecklingen av telegrafverkets rörelse varit avsevärd, har behovet

av ökade lokaler för telegrafverket på ett stort antal platser blivit trängande.

Denna utökning kan enligt telegrafstyrelsen i många fall ej på ett lämpligt

sätt oi-dnas annat än genom nybyggnader.

Såsom i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens

omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) anförts, har det ansetts lämpligt

att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserven.

Med hänsyn till den jämförelsevis höga angelägenhetsgraden

hos många av telegrafverkets husbyggnadsprojekt, och då det såsom

tidigare anförts är av värde att vid vissa arbetslöshetssituationer hava tillgång

till en färdigplanerad över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag,

hava dock i investeringsreserven för telegrafverket för budgetåret

1946/47 medtagits ett relativt stort antal telefonstations- och förrådsbyggnader.

Som ovan nämnts medför dessutom utförandet av radioanläggningarna

i viss utsträckning jämväl husbyggnadsarbeten.

Telegrafstyrelsen har icke ansett sig böra till investeringsreserven för budgetåret

1946/47 föreslå några arbeten av beskaffenhet att bestridas av telegrafverkets

driftmedel, varför till skillnad mot tidigare investeringsreserver

arbeten och anskaffningar av detta slag icke kunnat upptagas i det nu framlagda

förslaget. I investeringsplanen hava ej heller kunnat upptagas några

ordinarie arbeten, avsedda att utföras med driftmedel, enär telegrafstyrelsen

ännu icke avgivit förslag till driftkostnadsstat för nästa budgetår.

I tidigare investeringsplaner hava för telegrafverket medtagits linje- och

nätarbeten på grund av jämvägselektrifiering. Dylika arbeten utföras delvis

med medel som ställas till telegrafverkets förfogande av vederbörande järnvägsförvaltningar,

delvis med verkets egna medel. Sistnämnda medel utgöras

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

av såväl drift- som kapitalmedel. För utförande av de linje- och nätarbeten,

vilka betingas av de jämvägselektrifieringar, som medtagits såsom ordinarie

arbeten eller i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår, torde enligt

telegrafstyrelsen icke för styrelsens del komma att erfordras någon ökning

av styrelsens ordinarie anslag och ej heller något tillägg till telegrafverkets

ordinarie driftkostnadsstater. I anledning härav har i investeringsplanen

för telegrafverket för nästa budgetår icke ansetts böra upptagas någon

särskild grupp av arbeten för linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifieringar.

Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta arbetstillfällen

vid husbyggnadsföretag om ca 275 000 dagsverken och för övriga arbeten

örn ca 315 000 dagsverken, varav ca 115 000 industridagsverken. Nämnda

siffror motsvara arbetsstyrkor om ungefär 1 100 respektive 1 250 årsarbetare,

varav 450 industriarbetare. Beträffande materialbehovet för investeringsreserven

hänvisas till bil. 31.

I fråga örn angelägenheten av de föreslagna arbetena hänvisar arbetsmarknadskommissionen

till den redogörelse, som av telegrafstyrelsen i skrivelse

till arbetsmarknadskommissionen den 24 september 1945 lämnats beträffande

dessa företag och som i det följande i huvudsak återgives till den del icke

redogörelser för företagen återfinnas i av styrelsen till Kungl. Majit ingivna

skrivelser eller i av Kungl. Majit avgivna propositioner, då kommissionen

hänvisar till dessa.

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm.

I 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 24) föreslog

Kungl. Maj :t riksdagen att till inköp av en för post- och telegrafverken

gemensam tomt i Ängelholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 140 000 kronor. Detta förslag bifölls av riksdagen. Beträffande behovet

av ny telefonstationsbyggnad i Ängelholm hänvisas till vad därom anförts

i propositionen i samband med redogörelsen för tomtfrågan.

Därutöver har styrelsen till kommissionen meddelat, att det bleve allt svårare

att inom ramen för nuvarande lokaler och tekniska utrustningar nöjaktigt

säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjänande, varför

nybyggnad för en automatisk telefonstation borde uppföras å ifrågavarande

tomt snarast möjligt.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ängelholm framgår av följande

av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1936 ................ 900 884 1 064

1937 ................ 965 943 1 134

1938 ................ 997 975 1 181

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1939 .........

....... 1 076

1 051

1 265

1940 .........

....... 1 121

1 094

1 345

1941.........

....... 1 152

1 124

1 393

1942 .........

....... 1 195

1 169

1 444

1943 .........

....... 1 276

1 239

1 545

1944 .........

....... 1 340

1 305

1 638

1945 .........

....... 1405

1 373

1 716

Styrelsen har med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt beräknat

kostnaderna för företaget till 300 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Klippan.

Telegrafstyrelsen har till en början erinrat därom, att Kungl. Majit den

23 augusti 1935 bemyndigat styrelsen att inköpa tomterna nr 6 och 7 i kvarteret

Kronan i Klippan. Ett anslag av 290 000 kronor för uppförande av ny

telefonstationsbyggnad å nämnda tomter anvisades också för budgetåret 1939/

40, men Kungl. Majit föreskrev sedermera, att arbetet med uppförandet av

nämnda telefonstationsbyggnad icke utan Kungl. Majits medgivande finge

fullföljas i vidare mån, än som avsåge upprättande av byggnadsritningar och

entreprenadhandlingar, samt att ännu icke disponerade eller bundna medel

av det för arbetsföretaget anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för

bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

Ifrågavarande för budgetåret 1939/40 beviljade anslag har numera reglerats

inom riksgäldsfonden.

I sin framställning till Kungl. Majit rörande förenämnda tomtförvärv har

styrelsen meddelat följande.

Telegrafverket förhyr lokaler för telegraf- och telefonstation i Klippan av enskild

fastighetsägare enligt ett den 1 oktober 1941 utlöpande kontrakt (hyrestiden gäller

numera till den 1 oktober 1946). Lokalerna ha sedan länge varit otillräckliga och

ha icke på ett tillfredsställande sätt kunnat utnyttjas. Sålunda ha telefonstationens

riks- och landsavdelningar måst förläggas till olika rum — en anordning som ur

flera synpunkter måste anses mindre lämplig. Telefonstationen är också i behov

av ombyggnad och modernisering, enär materielen är gammal och försliten. Stationen

måste därför inom de närmaste åren förses med modern telefonstationsutrustning

och nya lokaler måste anskaffas före kontraktstidens utgång.

Härutöver har styrelsen till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att lokalerna

nu vore fullt utnyttjade och mycket trånga samt att telefonstationens

kapacitet beräknades vara helt tagen i anspråk i mitten av år 1947, då sålunda

ny station måste vara uppförd. Den nya stationen borde, framhåller

styrelsen, anordnas för automatisk drift.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Klippan framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Vid ingången

av år

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

ledningar

abonnemang

apparater

1935 ..........

....... 445

464

582

1938 ..........

...... 560

575

695

1941..........

653

797

1942 ..........

....... 668

677

826

1943 ..........

....... 677

676

828

1944 ..........

....... 702

699

864

1945 ..........

....... 734

723

900

Då nya synpunkter numera framkommit beträffande dispositionen av den

planerade byggnaden, har styrelsen ansett en omarbetning bliva nödvändig

av de förut uppgjorda ritningarna.

Byggnadskostnaderna hade således, anför styrelsen slutligen, icke slutgiltigt

kunnat fastställas, men enligt preliminärt utförda beräkningar torde

byggnadsföretaget numera komma att draga en kostnad av ca 475 000 kronor.

ökningen av byggnadskostnaderna berodde dels på prisstegring, dels på

krav på större utrymmen.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm.

Telegrafstyrelsen har till en början erinrat, att Kungl. Majit den 26 mars

1943 bemyndigat styrelsen att för telegrafverkets räkning för en köpeskilling

av 20 000 kronor inköpa tomten nr 4 i kvarteret nr 48 inom Hässleholms

stad. Styrelsen hade vid sin framställning om nämnda tomtköp bland annat

anfört, att lokaler för telegrafverkets station i Hässleholm förhyrdes enligt

hyreskontrakt, som utlöpte den 1 oktober 1949, och att telegrafverkets hyresutgift

för lokalerna, vilka omfattade 18 rum, jungfrukammare och 4 kök,

utgjorde 6 500 kronor, vartill komme kostnad för uppvärmning från centralvärmeanläggning

enligt hyresvärdens självkostnadspris. Vidare hade styrelsen

meddelat, att stationen om några år beräknades vara i behov av ombyggnad,

varvid densamma icke längre kunde kvarbliva inom de nuvarande

lokalerna.

Utöver vad styrelsen sålunda tidigare anfört har styrelsen meddelat, att

efter planerad ökning av telefonstationen i Hässleholm med ytterligare tre

växelbord stationens kapacitet beräknades motsvara behovet fram till hösten

år 1947. Något reservutrymme för uppsättande av ytterligare växelbord

ansåges icke kunna beredas inom nuvarande lokaler. Dessa vore redan nu

överbelagda, vilket särskilt gällde kontorslokalerna och kassautrymmet, vilka

vore alldeles otillräckliga i förhållande till den på senare åren kraftigt

ökade rörelsen i Hässleholm. Även expeditionsarbetet å telegrafstationen försvårades

vissa tider i hög grad på grund av bristande utrymme. Dessutom

vore personalutrymmena för kapprum, toaletter m. m. trånga och otidsenliga.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hässleholm framgår av följande

av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1935 ..........

...... 615

588

714

1938 ..........

...... 740

712

866

1941..........

...... 876

839

1 080

1942 ..........

...... 921

885

1 150

1943 ..........

...... 970

930

1 207

1944 ..........

...... 1034

982

1 322

1945 ..........

...... 1 169

1 109

1 476

Då stationen enligt styrelsens uppfattning icke syntes kunna kvarbliva

inom nuvarande lokalutrymmen längre än till hösten 1947, vore det nödvändigt

att i god tid före nämnda tidpunkt uppföra ny stationsbyggnad å ovannämnda

telegrafverket tillhöriga markområde.

Enligt styrelsens uppgift hade ritningar ännu icke upprättats, men med

ledning av utförda stomskisser hade byggnadskostnadema preliminärt beräknats

till 400 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Telefonstationsbyggnad i Ljungby,

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 augusti 1945 har telegrafstyrelsen hemställt

örn anslag för inköp av tomten nr 2 inom kvarteret Månen i Ljungby

för en köpeskilling av 30 000 kronor. Styrelsen har rörande detta fastighetsförvärv

i sin ovan berörda framställning anfört följande.

För telegrafverkets station i Ljungby förhyres lokal av enskild fastighetsägare.

Hyreskontraktet gäller till den 1 oktober 1949 med 2 års uppsägningstid och telegrafverkets

hyresutgift för lokalen utgör 2 400 kronor/år, vartill komma kostnader

för lokalens uppvärmning. Lokalen är mycket trång och otidsenlig.

Nuvarande stationsutrustning är i det närmaste helt tagen i anspråk men beräknas

efter viss utbyggnad och med nuvarande abonnentökning kunna räcka intill

årsskiftet 1948/49. Ytterligare utökning inom nuvarande lokaler är ej möjlig. Stationsutrustningen

är av äldre konstruktion och försliten, varför ny sådan, avsedd för

automatisk koppling, måste anskaffas inom de närmaste åren. Telegrafverket måste

således tillse, att härför erforderliga lokaler i god tid iordningställas inom en för

ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket.

Ny stationsbyggnad i Ljungby måste således, framhåller telegrafstyrelsen,

komma till uppförande i så god tid att den nya automatiska telefonstationen

kunde tagas i bruk vid årsskiftet 1948/49.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ljungby framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

av år

1936 växelstation

1937 »

1938 »

1939 »

1940 »

Antal lokalledningar
406
429
460
491
522
-

Antal huvudabonnemang
401
424
455
483
513
-

Antal telefonapparater
473
498
530
578
618
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1941 växelstation ..

556

544

649

1942 >

597

585

693

1943 centralstation..

632

625

753

1944 »

687

673

823

1945 »

758

744

907

Byggnadskostnadema hava

av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

300 000 kronor.

Nybyggnad lör post- och telegrafverken 1 Kävlinge.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september 1944 rörande förvärv av

byggnadstomt för nybyggnad för telegrafstation och postkontor i Kävlinge

anförde telegrafstyrelsen följande.

För telefonstation i Kävlinge förhyres lokal enligt kontrakt, som gäller till den

1 oktober 1949. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen uppgår till 900 kronor förutom

kostnaderna för lokalens uppvärmning. Nuvarande stationsutrustning är av

äldre konstruktion och försliten, vartill kommer att dess kapacitet med nuvarande

abonnentökning beräknas vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet 1947/48. Då någon

utökning inom nuvarande lokaler icke är möjlig, måste ny stationsutrustning för

automatisk koppling i god tid före nämnda tidpunkt anskaffas. Den automatiska

stationen måste förläggas till nya och härför lämpliga lokaler inom en telegrafverkets

egen byggnad.

Även postverkets lokalfråga i Kävlinge är synnerligen trängande och vid förfrågan,

huruvida lokaler för postkontoret å platsen böra reserveras inom en planerad

telefonstationsbyggnad har generalpoststyrelsen anfört att postverkets nuvarande

lokaler på platsen, vilka äro inrymda i statens järnvägars stationsbyggnad, som togs

i bruk år 1918, på grund av den sedan nämnda år kraftigt ökade rörelsen vid

postkontoret, äro otillräckliga, att lokalförhållandena vid postkontoret sedan flera

år tillbaka varit föremål för generalpoststyrelsens uppmärksamhet, att någon möjlighet

att erhålla bättre lokaler icke yppats, att inga utvidgningsmöjligheter finnas

inom fastigheten, att postkontoret är beläget i utkanten av samhället, varför det

ur allmänhetens synpunkt vore fördelaktigt, örn kontoret kunde flyttas till någon

mer centralt belägen fastighet samt att en godtagbar lösning av postkontorets lokalfråga

skulle kunna vinnas, örn erforderliga lokaler för postkontoret kunde beredas

inom den av telegrafstyrelsen planerade stationsbyggnaden i Kävlinge.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 september 1945 telegrafstyrelsen att inköpa

byggnadstomt inom kvarteret Olov i Kävlinge.

För erhållande av tillräckligt stor byggnadstomt har, meddelar styrelsen,

för sammanläggning med ovannämnda tomt inköpts ytterligare ett tomtområde.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Kävlinge framgår av följande av telegrafstyrelsen

upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefon
av

år ledningar abonnemang apparater

1936 ................ 499 518 583

1937 ................ 528 546 520

1938 ................ 546 560 641

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1939 ..........

...... 580

594

681

1940 ..........

...... 613

609

707

1941..........

...... 629

633

735

1942 ..........

...... 655

660

772

1943 ..........

...... 639

641

742

1944 ..........

...... 670

674

781

1945 ..........

...... 697

700

815

Utöver vad sålunda meddelats, framhåller telegrafstyrelsen att såväl postsom

telegrafverkets lokalfråga i Kävlinge snarast måste lösas, varför för båda

verken gemensam nybyggnad i god tid måste komma till uppförande å ovan

nämnda markområde.

Styrelsen meddelar slutligen, att ritningar till den tillämnade byggnaden

i Kävlinge ännu icke hava uppgjorts, varför byggnadskostnaderna icke slutgiltigt

kunnat fastställas, men verkställda preliminära kostnadsberäkningar

sluta på ett belopp av 400 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halmstad.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsbyggnad i Halms!ad

meddelat, att densamma uppförts under åren 1923—1925, samt att vissa

ombyggnadsarbeten för överdragsstationslokaler m. m. utförts å densamma

under åren 1938—1939.

Inom byggnaden befintliga utrymmen vore emellertid numera i det närmaste

helt tagna i anspråk för telegrafverkets olika avdelningar. Då nuvarande

manuella stationsutrustning inom de närmaste åren måste utbytas mot

dylik för automatisk drift, kunde plats för denna utrustning icke erhållas inom

nuvarande byggnad. Det vore därför nödvändigt att uppföra en tillbyggnad.

Då företagen utredning visat, att erforderligt utrymme härför icke kunde

erhållas på den tidigare tomten, hemställde styrelsen i skrivelse till Kungl.

Majit den 28 november 1944, att för blivande tillbyggnad få inköpa intilliggande

markområde. Denna framställning bifölls. Byggnadsplats funnes således

numera för telegrafverkets framtida utvidgningar.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Halmstad framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 3 064

3 011

3 742

1937 ..........

...... 3 218

3 164

3 962

1938 ..........

...... 3 384

3 325

4 224

1939 ..........

...... 3 555

3 489

4 507

1940 ..........

...... 3 805

3 733

4 829

1941..........

...... 3 926

3 848

5 010

1942 ..........

...... 4147

4 067

5 317

1943 ..........

...... 4 331

4 252

5 590

1944 ..........

...... 4 538

4 453

5 879

1945 ..........

...... 4 831

4 747

6 250

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Med hänsyn till nuvarande abonnentökning och antalet expeditionsplatser,

som kunde rymmas inom nuvarande lokalutrymmen, beräknades, har telegrafstyrelsen

vidare framhållit, stationen bliva helt utnyttjad år 1950, då

den nya stationen således borde vara färdig att tagas i bruk. Med hänsyn

till den tid, som åtginge för montering och provning av stationsutrustningen,

borde lokaler i god tid före nämnda tidpunkt färdigställas.

Då ritningar till den planerade byggnaden ännu icke uppgjorts, hava, framhåller

telegrafstyrelsen, byggnadskostnaderna icke slutgiltigt kunnat fastställas,

men enligt preliminära beräkningar torde desamma komma att uppgå till

600 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Höganäs.

Telegrafstyrelsen har beträffande den nuvarande telefonstationen i Höganäs

meddelat, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt hyreskontrakt,

som gällde till den 1 oktober 1950 mot en hyra av 3 500 kronor

per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeledning.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Höganäs framgår av följande av telegrafstyrelsen

upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 673

670

811

1937 ..........

...... 684

680

853

1938 ..........

...... 731

721

911

1939 ..........

...... 752

743

940

1940 ..........

...... 775

761

965

1941..........

...... 819

806

1 029

1942 ..........

...... 848

834

1 067

1943 ..........

...... 896

883

1 134

1944 ..........

...... 936

914

1 206

1945 ..........

...... 1 004

981

1 289

Nuvarande manuella stationsutrustning beräknades, enligt vad styrelsen

framhållit, vara helt tagen i anspråk år 1950 då ny stationsutrustning för automatisk

koppling måste vara färdig att tagas i bruk. Då denna utrustning icke

kunde förläggas inom nuvarande lokaler, måste telegrafstyrelsen tillse, att

nya och för ändamålet avsedda lokaler i god tid före nämnda tidpunkt funnes

tillgängliga inom en telegrafverkets egen byggnad.

För en blivande ny stationsbyggnad i Höganäs hade ännu icke anskaffats

byggnadstomt, men dylik torde, framhåller telegrafstyrelsen, med säkerhet

kunna erhållas på för telegrafverket lämplig plats inom staden.

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

250 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlshamn.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsbyggnad i Karlshamn

meddelat, att densamma uppförts under åren 1913—1915 samt att en

tillbyggnad av densamma för överdragsstation uppförts under åren

1940—1941.

4—407172.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Den nuvarande stationsutrustningen vore av äldre konstruktion och dess

kapacitet beräknades med nuvarande abonnentökning, som uppginge till 60

per år, vara helt tagen i anspråk under år 1949. Den nya för automatisk koppling

avsedda utrustning, som då erfordrades, kunde icke monteras inom nuvarande

lokaler. Det vore därför nödvändigt, att nya lokaler anordnades genom

tillbyggnad av den nuvarande stationsbyggnaden.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Karlshamn framgår av

följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 1 126

1 103

1 392

1937 ..........

...... 1 171

1 144

1 445

1938 ..........

...... 1 232

1 208

1 518

1939 ..........

...... 1 298

1 275

1 600

1940 ..........

...... 1 344

1 321

1 660

1941..........

...... 1 391

1 366

1 703

1942 ..........

...... 1 455

1 424

1 790

1943 ..........

...... 1 499

1 462

1 826

1944 ..........

...... 1 551

1 510

1 899

1945 ..........

...... 1 621

1 579

1 971

Byggnadskostnaderna för den planerade tillbyggnaden hava av telegrafstyrelsen

preliminärt beräknats till 100 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden 1 Simrishamn.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telefonstationen i Simrishamn vore inrymd

i telegrafverket tillhörig fastighet å tomten nr 25 inom kvarteret Lejonet.

Nuvarande byggnad torde vara uppförd omkring år 1910 och inköptes sedan

Kungl. Majit lämnat styrelsen bemyndigande härtill i brev den 30 juni 1920

för en köpeskilling av 65 000 kronor. Förutom telefonstationen inrymdes telegrafverkets

olika avdelningar inom fastigheten. I bottenvåningen belägna

tvenne butikslokaler jämte bostäder vore uthyrda. Samtliga av telegrafverket

disponerade utrymmen inom fastigheten vore helt tagna i anspråk och med

nuvarande abonnentökning beräknades stationsutrustningen kunna räcka intill

år 1950, då ny telefonstationsutrustning avsedd för automatisk koppling

borde vara färdig att tagas i bruk. Dylik utrustning kunde emellertid av tekniska

skäl icke uppsättas inom nuvarande lokaler och lämpligt lokalutrymme

kunde ej heller erhållas genom att taga i anspråk de nu uthyrda lokalerna i

bottenvåningen, varför nya lokaler måste anskaffas genom tillbyggnad av

fastigheten. Då emellertid nuvarande tomt icke lämnade plats för dylik tillbyggnad

hade avtal träffats örn förvärv av intilliggande tomtmark.

Med hänsyn till den tid, som åtginge för montering och utprovning av den

nya stationen, måste, framhåller styrelsen, lokaler inom tillbyggnaden vara

färdigställda i god tid före år 1950.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Simrishamn framgår av

följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 335

325

410

1937 ..........

...... 345

333

449

1938 ..........

...... 368

354

483

1939 ..........

...... 383

370

505

1940 ..........

...... 412

398

530

1941..........

...... 430

414

550

1942 ..........

...... 460

441

581

1943 ..........

...... 481

463

630

1944 ..........

...... 503

483

656

1945 ..........

...... 530

509

699

Telegrafstyreisen har vidare meddelat, att ritningar för den planerade tillbyggnaden

ännu icke uppgjorts. Byggnadskostnaderna hade emellertid preliminärt

beräknats till 250 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnadcn i Jönköping.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen erinrat om dels att Kungl. Maj:t den

12 maj 1905 bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 2 i kvarteret Granen

i Jönköping, dels att å ifrågavarande tomt under åren 1907—1908 uppförts

nuvarande telefonstationsbyggnad, vilken jämväl inrymde lokaler för postkontoret

på platsen. Sedermera hade år 1938 för säkerställande av framtida

utvidgningar inköpts tomten nr 3 i samma kvarter, varjämte en mindre markdel

av före detta Bryggerigränden inköpts och sammanlagts med omnämnda

tomt. Detta markområde bildade numera tomten nr 3 i kvarteret Gambrinius.

Förutom stationsbyggnaden funnes för närvarande på tomten tvenne äldre

träbyggnader — varav den ena vore synnerligen bristfällig — vilka vore

uthyrda för hotellrörelse.

Redan för några år sedan hade postverkets lokaler blivit otillräckliga på

grund av den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Jönköping. Då ytterligare

lokaler för postverkets räkning icke syntes kunna anordnas inom den

befintliga stationsbyggnaden och då enligt närmare utredning plats ej heller

kunde beredas där för båda verken, även örn tillbyggnad uppfördes, hade

postverket numera förhyrt lokaler i annan fastighet i staden. De tidigare

av postverket disponerade lokalerna inom stationsfastigheten vore avsedda

att efter nu pågående omändringsarbeten tagas i anspråk för utvidgning av

telegrafverkets tjänstelokaler.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att telegrafverkets nuvarande stationsutrustning

i Jönköping beräknades vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet

1947—1948. Då nämnda utrustning även vore gammal och någon

utökning av densamma av tekniska skäl icke kunde företagas, borde vid

nämnda tidpunkt ny stationsutrustning för automatisk drift anskaffas. Denna

utrustning kunde icke monteras inom nuvarande lokaler, varför nya,

för detta ändamål avsedda utrymmen i god tid måste anordnas. Verkställd

utredning hade emellertid visat, alt dylika lokaler icke med fördel kunde

anordnas inom nuvarande stationsbyggnaden, varför särskild tillbyggnad i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

stället ansåges böra komma till utförande. Härvid hade styrelsen räknat med

att nuvarande telefonsalar i den befintliga byggnaden skulle bibehållas oförändrade

och att av postverket tidigare disponerade lokaler i bottenvåningen

skulle tagas i anspråk för telegrafverkets kassa-, telegraf- och allmänhetens

avdelning. Våningen en trappa upp, som härvid bleve disponibel, skulle uthyras

förslagsvis till länsstyrelsen för en hyra av ca 10 000—12 000 kronor

per år, varom underhandlingar påginge.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Jönköping framgår av följande av telegrafstyrelsen

lämnade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1935 ..........

...... 3 497

3 448

4 344

1938 ..........

...... 4 020

3 960

5 199

1941..........

...... 4 707

4 629

6 136

1942 ..........

...... 5 042

4 951

6 597

1943 ..........

...... 5 253

5 160

6 922

1944 ..........

...... 5 518

5 418

7 346

1945 ..........

...... 5 863

5 739

7 897

Styrelsen meddelar, att slutgiltiga byggnadsritningar ännu icke förelåge.

Med ledning av uppgjorda stomskisser hade byggnadskostnaderna för tillbyggnaden

preliminärt beräknats till 62ö 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för

innevarande budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad.

Genom kungl, brev den 28 juni 1907 hade, enligt vad telegrafstyrelsen

uppgivit, styrelsen bemyndigats att inköpa fastigheten å tomterna n:ris 80

—81 inom kvarteret Björnen i Karlstad. Ifrågavarande fastighet hade ombyggts

under åren 1909—1910, varjämte under åren 1936—1937 utförts

till- och ombyggnad. Vid telefonstationens automatisering år 1939 hade dessutom

i fastighetens vindsvåning anordnats nya lokaler för uppställning av

för automaliseringen erforderlig utrustning.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att i fastigheten för närvarande inrymdes

telegraf- och telefonstation, överdragsstation, expedition för Karlstads

linjesektion samt lokaler för Karlstads rundradiostation. Då nuvarande

lokalutrymmen för dessa olika avdelningar redan vöre för små och då

ökade utrymmen icke kunde beredas inom befintlig byggnad, vore styrelsen

nödgad att i god tid tillse, att tillbyggnad uppfördes å tomten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Karlstad framgår av följande av telegrafstyrelsen

lämnade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 3 122 3 086 3 857

1938 ................ 3 817 3 746 4 772

1941 ................ 4 621 4 536 5 818

1942 ................ 5 036 4 932 6 447

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1943 ................ 5 225 5 lil 6 740

1944 ................ 5 482 5 362 7 132

1945 ................ 5 922 5 791 7 673

Med stöd av upprättade stomskisser ha kostnaderna för uppförande av

tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Karlstad av styrelsen preliminärt

beräknats till 600 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Telefonstationsbyggnad i Sunne.

Kungl. Maj:t har den 28 januari 1944, enligt vad telegrafstyrelsen uppgivit,

bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 4 i kvarteret Korpen i

Sunne. I sin framställning till Kungl. Maj:t örn förvärv av tomten hade styrelsen

framhållit, att den nuvarande lokalen, som förhyrdes enligt kontrakt

gällande till den 1 oktober 1947, vore trång och otidsenlig samt saknade

centraluppvärmning. Stationen vöre i det närmaste fullbelagd, och nuvarande

lokaler medgåve icke någon ytterligare utökning. Stationsutrustningen vore

av äldre typ och komme inom de närmaste åren att behöva utbytas, varvid

densamma planerades för automatisk koppling. Stationen borde därvid förläggas

till en för ändamålet lämplig byggnad tillhörande telegrafverket.

Styrelsen har i anslutning härtill nu framhäst, att det icke varit möjligt

att inom ramen för nuvarande lokaler och tekniska utrustning nöjaktigt

tillgodose de krav, som under nu rådande speciella förhållanden tidvis ställdes

på stationen. För att säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas

betjäning erfordrades ny stationsutrustning inom de närmaste 2 å 3 åren.

Ny stationsbyggnad måste således i god tid uppföras å ovannämnda markområde.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Sunne framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 382 413 499

1938 ................ 410 429 513

1941 ................ 448 458 566

1942 ................ 455 467 578

1943 ................ 490 480 593

1944 ................ 531 504 624

1945 ................ 571 546 666

Styrelsen har meddelat, att ritningar för byggnaden komme att uppgöras av

länsarkitekten i Värmlands län. Kostnaderna för byggnaden hava preliminärt

beräknats till 300 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Telefonstationsbyggnad i Arvika.

Kungl. Majit bemyndigade den 15 december 1944 telegrafstyrelsen att för

telegrafverkets räkning för en köpeskilling av 60 000 kronor inköpa tomten

nr 1 inom kvarteret Veterinären i Arvika. Styrelsen anförde i samband med

detta tomtköp bland annat att telefonstationen vöre inrymd i förhyrd lokal

omfattande 11 rum och 2 kök. Hyreskontraktet gällde till den 1 oktober 1958

och telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 4 500 kronor per år inklusive

kostnaden för lokalens uppvärmning.

Telegrafstyrelsen har härutöver till arbetsmarknadskommissionen meddelat,

att stationens kapacitet för närvarande utgjorde 2 000 nummer och av

dessa vore vid årsskiftet 1944/45 1 520 nummer belagda. Då ökningen av nya

abonnenter uppginge till 60 per år, skulle stationens nummerkapacitet kunna

anses tillräcklig under ytterligare ett antal år framåt. Då emellertid antalet

expeditionsplatser för lokal-, lands- och riksavdelningen, vilka till största delen

vore besatta, icke kunde utökas inom de nuvarande lokalerna hade tidigare

räknats med att ny telefonstation skulle erfordras redan vid årsskiftet

1946/47. Genom vissa provisoriska utökningar syntes dock telefontrafiken

kunna avvecklas med nuvarande utrustning inom befintliga lokaler till år

1952. Den nya stationsutrustning, som då erfordrades och vilken planerades

för automatisk koppling, kunde icke uppställas inom de förhyrda lokalerna.

Nya lokaler måste därför i god tid iordningställas inom en telegrafverkets

egen byggnad å ovannämnda tomtområde.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Arvika framgår av efterföljande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 913

928

1 138

1937 ..........

...... 982

993

1 213

1938 ..........

...... 1 065

1 074

1 330

1939 ..........

...... 1 140

1 145

1 417

1940 ..........

...... 1 179

1 188

1 476

1941..........

...... 1211

1 221

1 511

1942 ..........

...... 1 284

1 287

1 602

1943 ..........

...... 1 329

1 320

1 672

1944 ..........

...... 1 392

1 386

1 772

1945 ..........

...... 1384

1 483

1 911

Byggnadskostnadema hava av telegrafstyrelsen preliminärt uppskattats till

300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Kungälv.

Kungl. Majit bemyndigade den 18 mars 1938 telegrafstyrelsen att för uppförande

av ny automattelefonstationsbyggnad inköpa ett tomtområde om

1 517 nr inom kvarteret Rodin i Kungälv för en köpskilling av kronor

5 764: 60.

I sin framställning beträffande detta fastighetsförvärv anförde styrelsen

följande.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

På grund av den utav 1937 års riksdag beslutade elektrifieringen av statsbanan

Göteborg—Uddevalla måste telegrafverkets i banans närhet framgående ledningar

bortflyttas. Detta skall ske genom framdragande av bland annat en landskabel å

sträckan Göteborg—Kungälv—Stenungsund. I Kungälv kommer framdeles en automatisk

telefonstation att inrättas. Denna station skall anordnas såsom knutstation

och till densamma skall förenämnda landskabel intagas.

Telegrafstyrelsen bär i fråga örn de nuvarande lokalerna för telefonstationen i

Kungälv meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt, som gällde intill

den 1 oktober 1948 mot en hyra av 500 kronor per år förutom kostnader för lokalernas

uppvärmning — vore trånga och otidsenliga.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kungälv framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

av år

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 277

279

331

1937 ..........

...... 303

306

370

1938 ..........

...... 319

320

376

1939 ..........

...... 359

351

440

1940 ..........

...... 375

365

451

1941..........

...... 396

385

484

1942 ..........

...... 432

422

516

1943 ..........

...... 459

449

557

1944 ..........

...... 488

478

597

1945 ..........

...... 540

529

652

Styrelsen har framhållit, att stationens kapacitet med nuvarande abonnentökning

beräknats bliva tillräcklig intill årsskiftet 1948/49, men att samtliga

lokal-, lands- och riksexpeditionsplatser redan nu vöre besatta och någon

utökning inom nuvarande lokaler icke vore möjlig. Det komme således

att bliva allt svårare, att inom ramen för nuvarande lokaler och teknisk utrustning

nöjaktigt säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjäning,

varför nybyggnad för en automatisk telefonstation i Kungälv måste

komma till utförande å ovan nämnda markområde snarast möjligt.

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen inledningsvis

erinrat örn att lokal för telegrafverkets nuvarande telefonstation i

Ulricehamn förhyrdes mot en hyra av 2 240 kronor per år. Dessutom förhyrdes

lokaler för förråd på annat ställe i staden mot en hyra av 500 kronor

per år. De förhyrda lokalerna vore helt otillräckliga och dessutom otidsenliga,

varför de vid hyrestidens utgång den 1 oktober 1948 respektive 1 oktober

1947 örn möjligt ej på nytt borde förhyras.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att stationens nummerkapacitet

med nuvarande abonnentökning kunde anses bliva tillräcklig i ytterligare ett

antal år framåt. Av de 6 lokal- och landsexpeditionerna vore emellertid redan

nu 4 besatta och 5 av befintliga 6 riksexpeditioner hade redan tagits i

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

anspråk. Då någon utökning av dessa expeditionsplatser inom nuvarande lokaler

icke vore möjlig och utrustningen vore gammal och försliten borde ny

stationsutrustning för automatisk koppling snarast anskaffas och förläggas

inom en telegrafverkets egen byggnad. Med hänsyn till den tid, som åtginge

för montering och utprovning av ny station, och för att nuvarande lokaler

skulle kunna utrymmas vid kontraktstidens utgång borde nya lokaler färdigställas

under år 1947.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ulricehamn framgår av

följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 643

634

771

1937 ..........

...... 662

652

800

1938 ..........

...... 708

698

859

1939 ..........

...... 755

744

916

1940 ..........

...... 823

809

998

1941..........

...... 847

830

1 037

1942 ..........

...... 915

896

1 114

1943 ..........

...... 966

949

1 171

1944 ..........

...... 1 012

1 000

1 226

1945 ..........

...... lill

1 096

1 351

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar örn förvärv

av lämplig byggnadstomt för ny stationsbyggnad påginge. Byggnadskostnaderna

hade av styrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby.

Telegrafstyrelsen har i fråga örn de nuvarande lokalerna för telefonstationen

i Vimmerby meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt,

som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 350 kronor per år förutom kostnaden

för lokalens uppvärmning — vore trånga och otidsenliga. Då stationsutrustningen

dessutom vore gammal och försliten borde, har styrelsen framhållit,

ny station, vilken planerades för automatisk koppling, snarast komma

till utförande. Styrelsen hade vidare för avsikt att flytta centralstationen i

Hultsfred till den planerade nya stationen i Vimmerby.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Vimmerby framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 387

377

441

1937 ..........

...... 398

388

458

1938 ..........

...... 419

411

490

1939 ..........

...... 440

429

513

1940 ..........

...... 472

460

544

1941..........

...... 513

499

588

1942 ..........

...... 535

527

624

1943 ..........

...... 562

560

664

1944 ..........

...... 590

586

700

1945 ..........

...... 646

643

780

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Tidigare hade, erinrar telegrafstyrelsen, varit avsett att till nybyggnaden

i Vimmerby även förlägga för rikskabeln Norrköping—Malmö erforderlig

överdragsstation, men sträckningen av nämnda kabel hade numera ändrats,

varigenom överdragsstation i stället komme att förläggas till Mariannelund.

Arkitekt Carl Åkerblad i Stockholm hade uppgjort ritningar för telefonstationsbyggnad

i Vimmerby avsedd att jämväl inrymma nämnda överdragsstation.

Dessa ritningar finge emellertid numera helt omarbetas. Byggnadskostnaderna

hava preliminärt beräknats till 275 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

— dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46.

Teletonstationsbyggnad i Nässjö.

Telegrafstyrelsen har beträffande den nuvarande telefonstationsbyggnaden

i Nässjö meddelat, att densamma uppförts under år 1901. Dessutom hade under

åren 1928—1929 uppförts en tillbyggnad, avsedd att inrymma en överdragsstation

på platsen. Telefonstationsbyggnaden vore uppförd i trä, varjämte

lokalerna vöre relativt enkla. Under de år, som förflutit sedan telegrafverket

inflyttade i det nuvarande stationshuset, hade telegrafverkets rörelse

i Nässjö ökats i betydande grad. Rörelsens utveckling under de sista 10

åren framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 879 876 1 100

1938 ................ 1 008 999 1 269

1941 ................ 1 217 1 203 1 544

1942 ................ 1 289 1 276 1 636

1943 ................ 1 374 1 334 1 745

1944 ................ 1 458 1 421 1 856

1945 ................ 1 573 1 516 1 983

Till följd av den alltjämt fortgående utvecklingen i telefonhänseende i

Nässjöområdet hade lokalerna för telegrafverkets station i Nässjö blivit alltmer

otillräckliga. Detta vore i första hand fallet med telefonsalen, som av

styrelsen beräknades bliva helt utnyttjad — och därmed stationens utvecklingsmöjligheter

stängda — redan under år 1947. Även kassaavdelningen och

telefonpersonalens lunchrum samt tvätt- och garderobsutrymmen vore synnerligen

trånga och otidsenliga.

För att kunna tillgodose det kommande behovet av lokaler för en ny,

automatisk telefonstation i Nässjö ävensom för utökning av överdragsstationen

därstädes borde, anför styrelsen, utrymmen för en ny automatisk telefonstation

stå färdiga före år 1947. Arbetet med uppförande av nybyggnaden

1 jorde därför påbörjas senast under år 1946, med hänsyn till att omkring ett

år åtginge för den nya stationsmaterielens montering och provning.

Enligt företagen utredning vore det möjligt att uppföra ny stationsbyggnad

på den befintliga byggnadens tomt, utan alt denna byggnad dessförinnan

behövde rivas. Styrelsen har anmodat arkitekten Yngve Ahlbom i Stock
-

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

holm att uppgöra ritningar till den nya byggnaden, avsedd att förläggas på

samma tomt som nuvarande telefonstationsbyggnad.

Enligt föreliggande förslagsritningar, vilka ännu icke slutgiltigt godkänts,

hava byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt beräknats till 500 000

kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Arboga.

Telegrafstyrelsen erhöll, enligt vad styrelsen uppgivit, den 11 september

1942 bemyndigande av Kungl. Maj:t att för telegrafverkets räkning för en

köpeskilling av 30 000 kronor av Ahllöfska stiftelsen i Arboga inköpa tomten

nr 3 inom kvarteret Barnhuset i nämnda stad.

Telegrafstyrelsen anförde i sin framställning rörande detta fastighetsförvärv,

att telegrafverket förhyrde stationslokal bestående av 6 rum och kök

och att de nuvarande stationsanordningama, som installerades år 1925, beräknades

bliva otillräckliga örn några år. Den nya station, som då skulle

behöva byggas, måste förläggas till annan för ändamålet särskilt inredd

lokal, och denna borde, i likhet med vad fallet i allmänhet är vid telegrafverkets

nya stationer, inrymmas i en telegrafverkets egen byggnad.

Utöver vad telegrafstyrelsen anförde i sin ovannämnda framställning har

styrelsen till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att hyreskontraktet efter

den 1 oktober 1945 gällde med ett års uppsägningstid. Stationens kapacitet

utgjorde 2 000 nummer, och vid årsskiftet 1944/45 vore 876 nummer

belagda. Nummerkapaciteten vore alltså tillräcklig för åtskilliga år framåt,

men platsbehovet kunde av speciella orsaker icke tillgodoses inom nuvarande

lokaler. Härtill komme, att den till Arboga förlagda flygindustrien väntades

kraftigt öka abonnentantalet och särskilt rikssamtalstrafiken, vilket

medförde ytterligare krav på ökat stationsutrymme. Nybyggnad på ovannämnda

markområde måste således komma till utförande inom de närmaste åren.

Den nya stationen vore avsedd att anordnas med automatisk koppling.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Arboga framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1935 ..........

...... 534

542

670

1938 ..........

...... 567

574

732

1941..........

...... 653

661

861

1942 ..........

...... 680

697

902

1943 ..........

...... 725

734

954

1944 ..........

...... 806

814

1 029

1945 ..........

...... 872

876

1 124

Styrelsen har uppdragit åt länsarkitekten i Södermanlands län att uppgöra

ritningar till den planerade nybyggnaden. Kostnaderna‘hava preliminärt beräknats

till 400 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 28 juli 1944 telegrafstyrelsen att för telegrafverkets

räkning för en köpeskilling av 27 500 kronor inköpa tomten nr 18

inom kvarteret Kungsträdgården i Strängnäs.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juli 1944 rörande detta fastighetsförvärv

hade styrelsen anfört följande.

För telegrafverkets station i Strängnäs förhyres lokal enligt hyreskontrakt, som

gäller till den 1 oktober 1955. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgör 2 550

kronor per år, exklusive kostnader för lokalens uppvärmning.

Nuvarande stationsutrymmen och personalrum äro trånga och otidsenliga. Telefonstationsutrustningen

är gammal och någon utökning kan icke ifrågakomma inom

nuvarande lokaler. Telegrafstyrelsen måste därför vara beredd att inom en snar

framtid låta anordna ny station, vilken planeras för automatisk koppling. Den nya

stationen bör förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket.

Utöver vad styrelsen då anförde har styrelsen till arbetsmarknadskommissionen

meddelat, att utrymmen dessutom erfordrades för förråd och garage,

vilka vore avsedda att förläggas till särskild ulhusbyggnad å tomten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Strängnäs framgår av följande av telegrafstyrelsen

lämnade tablå.

Vid ingången

av år

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

ledningar

abonnemang

apparater

1935 ..........

...... 781

761

921

1938 ..........

...... 844

822

1 001

1941..........

...... 1 003

977

1 184

1942 ..........

...... 1 076

1 048

1 271

1943 ..........

...... 1114

1 085

1 332

1944 ..........

...... 1 179

1 145

1 428

1945 ..........

...... 1 223

1 188

1 523

Med ledning av uppgjorda stomskisser hava kostnaderna för nybyggnad

i Strängnäs av styrelsen beräknats till 225 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets nuvarande stationsbyggnad

i örebro meddelat, att densamma, som vöre belägen inom kvarteret IV

Söder i Örebro, uppförts under åren 1911—1913. Byggnaden hade på- och

tillbyggts under åren 1935—1937 och vidare hade under åren 1943—1944 utförts

av kriget föranledda förstärkningsarbeten å densamma. Inom nyssnämnda

kvarter hade år 1921 uppförts byggnad för överdragsstationen, vilken

tillbyggts år 1935.

Stationsbyggnaden inrymde lokaler för samtliga telegrafverkets olika avdelningar

i Örebro ävensom lokaler för postkontoret å platsen. Nuvarande

utrymme i riks- och landssalar vore helt taget i anspråk och riksbord hade

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

måst uppställas i tillfälliga lokaler för att trafiken skulle kunna avvecklas

till dess ny riksavdelning beräknades kunna färdigställas inom nya lokaler

år 1949. Riksavdelningen måste dessutom moderniseras för införande av

automatisk riksuppsättning och halvautomatisk riksexpedition. Vidare hade

yrkesinspektionen påtalat, att nuvarande expeditionsplatser vore för trånga

och påyrkat deras utbytande. Den automatiska lokal- och närtrafikstationen

måste utbyggas, varvid de lokaler, som för närvarande disponerades av ingenjörskontoret,

måste tagas i anspråk härför redan år 1947. Ingenjörskontoret

kunde efter nämnda tidpunkt provisoriskt erhålla lokal i våningen över den

nuvarande överdragsstationen.

Även postkontoret på platsen behövde framhåller styrelsen, ökat lokalutrymme,

och underhandlingar hade inletts med generalpoststyrelsen i berörda

avseende.

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att då nuvarande lokalutrymmen

för ovannämnda avdelningar redan vore för små och ökade utrymmen icke

kunde beredas inom befintliga byggnader, måste styrelsen tillse att en tillbyggnad

uppfördes å tomten. Byggnadskostnadema hava preliminärt beräknats

till 600 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad 1 Hultsfred.

Telegrafstyrelsen har inledningsvis erinrat örn att lokal för telegrafverkets

nuvarande telefonstation i Hultsfred mot en hyra av 1 100 kronor per år

förhyrdes enligt kontrakt, som gällde till den 1 oktober 1952. Dessutom

förhyrde telegrafverket mot en sammanlagd årshyra av 900 kronor tvenne

lokaler för linjemästarkontor m. m. enligt kontrakt som gällde till den 1

oktober 1946.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hultsfred framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 196

182

230

1937 ..........

...... 217

204

254

1938 ..........

...... 227

210

261

1939 ..........

...... 250

230

292

1940 ..........

...... 275

260

330

1941..........

...... 285

262

336

1942 ..........

...... 302

287

363

1943 ..........

...... 318

300

380

1944 ..........

...... 338

314

410

1945 ..........

...... 365

343

444

Telegrafstyrelsen har meddelat, att kapaciteten vid telegrafverkets nuvarande

station i Hultsfred, vars utrustning vore av äldre konstruktion, beräknades

kunna bibehållas inom nuvarande lokaler till år 1952. Förutsättning

härför vore dock, att den planerade nya telefonstationen i Vimmerby

kunde tagas i bruk under år 1949 och avlasta trafiken vid riksavdelningen

vid Hultsfreds station.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Före år 1952 borde, enligt vad telegrafstyrelsen framhållit, således ny stationsutrustning

för automatisk koppling vara färdigställd. Lokaler härför

borde vara anordnade inom en telegrafverkets egen byg§nad i Hultsfred.

Tomt för en blivande ny telefonstationsbyggnad hade ännu icke inköpts, men

underhandlingar örn förvärv av lämplig sådan tomt påginge.

Byggnadskostnadema hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda.

Telegrafstyrelsen har erinrat örn att lokal för telegrafverkets nuvarande

telefonstation i Vetlanda förhyrdes för ett år i taget och mot en årshvra av

1 500 kronor, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Vetlanda framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 506

512

619

1937 ..........

...... 522

525

630

1938 ..........

...... 560

562

702

1939 ..........

...... 575

576

721

1940 ..........

...... 611

612

762

1941..........

...... 618

619

773

1942 ..........

...... 668

666

817

1943 ..........

...... 706

702

866

1944 ..........

...... 767

742

920

1945 ..........

...... 829

805

994

Nuvarande stationsutrustning vöre, framhåller styrelsen, av äldre konstruktion.

Platsbehovet inom nuvarande lokaler, vilka icke medgåve någon

utökning, beräknades bliva tillräckligt intill år 1950. Den nya stationsutrustningen,

som då erfordrades och vilken planerades för automatisk koppling,

kunde icke uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler. Nya lokaler måste

därför i god tid iordningställas inom en telegrafverkets egen byggnad.

Telegrafstyrelsen har slutligen meddelat, att undersökningar angående förvärv

av lämplig byggnadstomt för en blivande ny telefonstalionsbyggnad påginge.

Byggnadskostnadema för den planerade byggnaden hava preliminärt beräknats

till 300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Nora.

Kungl. Maj:t. har den 17 augusti 1945 bemyndigat telegrafstyrelsen att för

blivande telefonstationsbyggnad i Nora för en köpeskilling av 50 000 kronor

inköpa tomterna nummer 18, 19 och 20 i kvarteret Kroken i Nora.

I sin framställning beträffande ifrågavarande fastighetsförvärv anförde

styrelsen bland annat följande.

För telefonstationen i Nora förhyrdes lokal intill den 1 oktober 1945 mot en hyra

av 1 100 kronor per år. Kontraktet är till nämnda tidpunkt uppsagt för hyresregle
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

ring, men underhandlingar pågå att förhyra lokalen för ytterligare 5 år mot en till

1 600 kronor per år förhöjd hyra (avtal härom numera slutet). Telegrafverket räknar

således med att stationen efter vissa förbättringar av lokalen skall kunna kvarbliva

inom nuvarande utrymmen intill år 1950. Vid nämnda tidpunkt bör ny automatisk

telefonstation vara färdig, vars utrustning emellertid icke kan monteras

inom de nuvarande lokalerna, utan måste i god tid nya och för detta ändamål lämpliga

lokaler anskaffas, vilka böra förläggas till en telegrafverkets egen byggnad.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Nora framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 434

471

599

1937 ..........

...... 446

471

624

1938 ..........

...... 465

488

645

1939 ..........

...... 472

493

640

1940 ..........

...... 485

497

671

1941..........

...... 516

523

720

1942 ..........

...... 550

559

756

1943 ..........

...... 554

555

759

1944 ..........

...... 565

572

790

1945 ..........

...... 603

611

834

Kostnaderna för den planerade byggnaden hava av telegrafstyrelsen preliminärt

beräknats till 275 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad 1 Nyköping.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telegrafverkets telefonstation i Nyköping

för närvarande vore inrymd i en riksbanken tillhörig fastighet, vilken

jämväl inrymde lokaler för riksbanken och postkontoret å platsen ävensom

en del bostadslägenheter.

Enligt vad som kunde överblickas torde enligt telegrafstyrelsen telefontrafiken

med nuvarande utrustning och inom nuvarande lokaler kunna avvecklas

intill år 1949, då ny stationsutrustning, vilken planerats för automatisk koppling,

bleve erforderlig. Denna utrustning kunde icke uppställas inom nuvarande

lokaler, varför styrelsen måste tillse, att nya och härför lämpade lokaler

anskaffades. En undersökning hade därför verkställts, huruvida erforderliga

lokaler kunde anskaffas genom om- eller tillbyggnad av riksbankshuset.

Härvid hade emellertid framkommit, att lämplig lösning av lokalfrågan icke

kunde erhållas härigenom. Det vöre således nödvändigt att för telegrafverkets

lokalbehov i Nyköping uppföra nybyggnad inom de närmaste åren.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Nyköping framgår av efterföljande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1936 ................ 1 640 1 637 2 028

1937 ................ 1 706 1 708 2 136

1938 ................ 1 808 1 811 2 275

1939 ................ 1 903 1 897 2 408

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnnemang apparater

1940 ................ 2 027 2 022 2 567

1941 ................ 2 124 2 118 2 708

1942 ................ 2 307 2 315 3 010

1943 ................ 2 488 2 465 3 200

1944 ................ 2 660 2 631 3 416

1945 ................ 2 902 2 860 3 737

Telegrafstyrelsen har slutligen meddelat, att styrelsen för närvarande sökte

anskaffa lämplig byggnadstomt för den planerade telefonstationsbyggnaden.

Kostnaderna för byggnaden i fråga hava preliminärt beräknats till

400 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Visby.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att postkontoret och telefonstationen i Visby

för närvarande vore inrymda i en postverket tillhörig fastighet vid Donnersplan.

Telefonstationens kapacitet beräknades enligt styrelsen med nuvarande

abonnentökning, som uppginge till 150 abonnenter per år, inom den närmaste

tiden bliva helt tagen i anspråk. Ny stationsutrustning för automatisk

koppling måste därför snarast färdigställas. Telefonstationens nuvarande lokaler

bleve härvid otillräckliga, varför nya och för en automatisk stationsutrustning

lämpliga lokaler borde anordnas. För telegrafverkets andra avdelningar

inom byggnaden krävdes jämväl ökat utrymme och även postkontoret

måste utvidgas. En undersökning hade visat att erforderliga lokaler för

båda verkens framtida behov icke kunde beredas på nuvarande tomt. Nuvarande

läge vore ej heller med hänsyn till kabelnätets fortsatta utbyggnad

lämpligt. Det vore således av olika anledningar nödvändigt att uppföra nybyggnad

för telegrafverket i Visby, varefter telegrafverkets nuvarande lokaler

kunde tagas i anspråk för erforderlig utvidgning av postlokalerna.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Visby framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 1 473

1 494

1 786

1937 ..........

...... 1 558

1 572

1 891

1938 ..........

...... 1 653

1 668

2 032

1939 ..........

...... 1 800

1 800

2 211

1940 ..........

...... 1 894

1 892

2 358

1941..........

...... 2 018

1 993

2 497

1942 ..........

...... 2 159

2 154

2 690

1943 ..........

...... 2 288

2 258

2 849

1944 ..........

...... 2 379

2 398

3 034

1945 ..........

...... 2 612

2 552

3 261

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar angående

förvärv för telegrafverkets räkning av synnerligen lämpligt belägen tomtmark

inom kvarteret Borgen i närheten av Södertorg i Visby påginge.

Byggnadskostnaderna hava preliminärt beräknats till 425 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telefonstationen i Valdemarsvik för

närvarande vore inrymd i förhyrda lokaler enligt hyreskontrakt, som gällde

ett år i taget. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 1 700 kronor

per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Valdemarsvik framgår av

följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 283

303

373

1937 ..........

...... 292

311

382

1938 ..........

...... 310

329

407

1939 ..........

...... 326

345

429

1940 ..........

...... 340

360

453

1941..........

...... 351

369

486

1942 ..........

...... 372

390

518

1943 ..........

...... 385

402

539

1944 ..........

...... 417

432

572

1945 ..........

...... 444

461

606

Stationsutrustningen vore, meddelar styrelsen vidare, av äldre konstruktion

och även örn dess nuvarande nummerkapacitet kunde beräknas räcka

ännu några år framåt, så vore samtliga såväl lokal-, lands- som riksexpeditionsplatser

redan besatta. Ytterligare utökning av dessa platser kunde icke

ske inom nuvarande lokaler. Trafiken beräknades dock kunna upprätthållas

inom nuvarande lokaler till årsskiftet 1948/49. Då ny stationsutrustning, som

planerades för automatisk koppling, icke kunde uppställas inom nuvarande

förhyrda lokaler, måste tillses, att nya och för ändamålet avsedda lokaler

i god tid före nämnda tidpunkt färdigställdes inom en telegrafverkets egen

byggnad.

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar påginge angående

förvärv av lämplig tomtmark för den planerade nya stationsbyggnaden.

Byggnadskostnaderna för densamma hava preliminärt beräknats till

225 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i Stockholm.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen

meddelat, att inom Stockholm för närvarande funnes sex lokaltelefonstationer

benämnda Centralen, Kungsholmen, Östermalm, Södra och Norra

Vasa samt Söder. Söders automatstation uppfördes under åren 1927—1928,

och samtliga abonnenter inom Södermalm och därutöver icke obetydliga angränsande

områden vore anslutna till denna station. Densamma vore för närvarande

utbyggd till en kapacitet av 50 000 nummer, varjämte lokalutrymme

funnes disponibelt för ytterligare 10 000 nummer. Då abonnenttillströmningen

inom stationsområdet icke visade tecken till avmattning, vore det nu

nödvändigt att för stadsdelen i fråga räkna med en större total nummerkapacitet

än 60 000 nummer.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att utbyggnad av nuvarande Söderstationen

utöver 60 000 nummer icke kunde komma i fråga dels på grund av

ovannämnda lokalförhållande och dels enär en station med en större nummerkapacitet

än 60 000 nummer skulle medföra mycket oekonomiskt kabelnät.

Det vore därför erforderligt, att Söderstationens stationsområde uppdelades

och att en ny telefonstationsbyggnad uppfördes å Södermalm. Enligt

gjorda undersökningar syntes det bliva mest lämpligt att förlägga den nya

stationsbyggnaden till närheten av Högalidskyrkan. Underhandlingar angående

förvärv av härför lämplig byggnadstomt hade inletts med bland annat

Stockholms stad.

Byggnadskostnadema för den planerade byggnaden hava av telegrafstyrelsen

preliminärt beräknats till 800 000 kronor.

Telef onsta t ionsby (ignad i Gustavsberg.

Telegrafstyrelsen har erinrat, att styrelsen redan under år 1937 enligt bemyndigande

av Kungl. Majit inköpt en byggnadstomt i Gustavsberg. Ett anslag

av 115 000 kronor för uppförande av telefonstationsbyggnad å ifrågavarande

tomt hade också upptagits å beredskap sstat för budgetåret 1939/40.

Styrelsen anförde i sin framställning till Kungl. Majit angående tomtköpet

bland annat följande.

Automatisering av telefonnätet å Värmdö är planerad att genomföras under de

närmaste åren. Härvid skall stationen i Gustavsberg anordnas såsom nätgruppstation.

Då erforderlig telefonkabel mellan Stockholm och Gustavsberg finnes framdragen,

är det lämpligt att vid automatisering av Gustavsbergs nätgrupp börja med

stationen i Gustavsberg.

Den blivande automatiska stationen i Gustavsberg bör lämpligen förläggas till en

telefonstationsbyggnad å den av telegrafstyrelsen inköpta tomtmarken, å vilken

jämväl skulle anordnas ett mindre hus för postverkets räkning.

Utöver vad telegrafstyrelsen i sin förenämnda framställning anfört har styrelsen

meddelat, att till nuvarande station inginge norra och södra Värmdöns

automatstationer samt Gustavsbergs fabrikers automatiska abonnentväxel.

Enligt fabriksledningen komme en fortgående byggnadsverksamhet och därmed

abonnentökning att äga rum. Stationen hade numera provisoriskt utökats,

men torde av trafiktekniska skäl icke kunna beräknas räcka längre

än till årsskiftet 1949/50, då således ny station måste vara färdig för att tagas

i bruk.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Gustavsberg framgår av

följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav

år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 183 174 208

1938 ................ 202 193 233

1941 ................ 280 270 315

1942 ................ 310 299 354

1943 ................ 342 333 388

1914 ................ 341 332 448

1945 ................ 351 341 459

5 —167172.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Enligt tidigare uppgjorda förslagsskisser, vilka utarbetats av arkitekten

Carl Åkerblad i Stockholm, skulle, anför styrelsen vidare, byggnadskostnaderna

uppgå till 115 000 kronor. Dessa ritningar måste emellertid numera

helt omarbetas. Då större lokaler erfordrades och då byggnadsprisema stigit,

beräknades kostnaderna för en planerad nybyggnad numera preliminärt

till 270 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen har i fråga örn de nuvarande lokalerna för telefonstationen

i Nynäshamn meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt,

som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 100 kronor per år inklusive kostnader

för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme — vöre trånga och

otidsenliga. Då stationen i Nynäshamn snarast borde automatiseras, kunde

utrustningen för den nya automatstationen icke monteras inom de nuvarande

lokalerna. Nya för ändamålet avsedda lokaler måste enligt styrelsens

mening anordnas och borde då förläggas till en telegrafverkets egen fastighet,

vilken vore avsedd att uppföras på telegrafverket tillhörig tomt nr 1 å

stadsägan nr 530 i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen har vidare anfört, att även för postkontoret i Nynäshamn

förhyrdes lokaler och att generalpoststyrelsen vid förfrågan meddelat, att

dessa lokaler vore synnerligen otillräckliga och även i övrigt mindre lämpliga

för sitt ändamål. Med anledning härav hade generalpoststyrelsen hemställt

hos telegrafstyrelsen, att lokaler för postkontoret i Nynäshamn måtte

beredas inom den av telegrafverket planerade byggnaden, samt meddelat,

att det för postverkets vidkommande vore av stor vikt att den planerade

nybyggnaden komme till utförande så snart ske kunde.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Nynäshamn framgår av följande av telegrafstyrelsen

lämnade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 910

875

1 000

1937 ..........

...... 956

923

1 053

1938 ..........

...... 1 008

975

1 107

1939 ..........

...... 1 126

1 101

1 432

1940 ..........

...... 1 188

1 169

1 533

1941..........

...... 1 278

1 259

1 638

1942 ..........

...... 1 343

1 325

1 725

1943 ..........

...... 1 436

1 417

1 835

1944 ..........

...... 1 550

1 528

1 966

1945 ..........

...... 1 620

1596

2 068

Styrelsen har meddelat, att för den blivande post- och telefonstationsbyggnaden

i Nynäshamn hade arkitekt ännu icke utsetts. Byggnadskostnaderna

hade emellertid av styrelsen med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt

beräknats till 375 000 kronor.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna -— från förslaget

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i Gävle.

I statsverkspropositionen till 1945 års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 4,

punkten 17) föreslog Kungl. Maj:t på hemställan av telegrafstyrelsen att till

tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle för budgetåret 1945/46 skulle

anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor. Beträffande dispositionen

av nuvarande stationsbyggnad samt lokalernas otillräcklighet hänvisas

till vad därom anförts i nämnda proposition.

Telegrafstyrelsen har meddelat att, sedan ifrågavarande tillbyggnad uppförts,

postverket — som för närvarande förfogade över lokaler i nuvarande

stationsbyggnad — komme att erhålla erforderliga lokalutrymmen inom tillbyggnadens

bottenvåning. Dessutom vore det avsett, att lokaler för telegrafverkets

distriktsbyrå, lokaler för kursverksamhet m. m. skulle förläggas till

tillbyggnaden. Styrelsen avsåge, att de lokaler, som för närvarande disponerades

för ovannämnda ändamål inom nuvarande stationsbyggnaden, skulle

efter vidtagna förändringsarbeten tagas i anspråk för den nya automatstationen.

I samband härmed bleve det nödvändigt att utföra andra rätt omfattande

omändringsarbeten inom nuvarande stationsbyggnaden. Hur dessa ändringar

slutligen skulle utformas vore ännu ej fastställt.

Med ledning av förslagsritningar utarbetade av arkitekten Carl Åkerblad

i Stockholm hava kostnaderna för omändringsarbetena inom nuvarande stationsbyggnad

av styrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att de nuvarande telefonstationslokalerna i

Ljusdal, vilka vöre inrymda i telegrafverkets egen fastighet å tomten nr 3

i kvarteret Duvan, ursprungligen planerats för att omfatta automatisk station

jämte utrustning för manuell avveckling av lands- och riksbacken.

Med hänsyn till den fortsatta utvecklingen vid stationen hade emellertid

styrelsen funnit en automatisering även av närtrafiken bliva erforderlig, varför

behov av nya och för ändamålet lämpliga lokaler komme att uppstå. Då

dylika lokaler icke kunde erhållas inom den nuvarande byggnaden, måste

densamma tillbyggas. Byggnadskostnadema beräknades preliminärt till

100 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefonsfattonsbyggnad 1 Mora.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att vid telegrafverkets övertagande av

östra Dalarnas Telefon AB år 1907 i köpet ingått dåvarande telefonstationsbyggnad

på tomten nr 3 i kvarteret Bastubacken eller stadsägan nr 204 i

Morastrands köping. Denna byggnad, som vore uppförd i trä, hade sedan

nämnda tidpunkt utnyttjats för telegrafverkets telefonstation i Mora, och

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

i den mån stationen vuxit hade tillbyggnader till husets båda gavlar utförts

under åren 1917 och 1927. Sistnämnda år hade dessutom installerats centralvärmeledning

i byggnaden. Trots vidtagna åtgärder finge emellertid de nuvarande

lokalerna enligt styrelsens mening betraktas som otidsenliga.

Styrelsen har vidare anfört, att, då telefonstationsutrustningen i Mora vore

av synnerligen omodern konstruktion, styrelsen sedan länge ansett en ny

stationsutrustning, avsedd för automatisk drift, böra anordnas. Då dylik stationsutrustning

icke ansåges kunna förläggas inom de nuvarande lokalerna

och ej heller nybyggnad syntes kunna uppföras på den nuvarande tomten,

hade styrelsen för uppförande av ny stationsbyggnad i Mora enligt av Kungl.

Majit den 14 mars 1941 lämnat bemyndigande inköpt tomten nr 9 i kvarteret

Hjälten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Mora framgår av följande av telegraf
-

styrelsen lämnade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefo

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1935 .............

468

462

604

1938 .............

544

524

684

1941.............

642

615

797

1942 .............

694

673

866

1943 .............

741

722

930

1944 .............

777

756

971

1945 .............

833

811

1 041

Det vore styrelsens avsikt, att sedan den ifrågavarande nybyggnaden blivit

uppförd, försälja den nuvarande stalionsfastigheten. Närmare förhandlingar

därom hade styrelsen dock icke ansett sig böra upptaga förrän frågan

angående nybyggnad kommit närmare sin lösning.

Styrelsen har slutligen meddelat, att ritningar för den tillämnade byggnaden

i Mora ännu icke förelåge. Med ledning av upprättade stomskisser hade

styrelsen emellertid preliminärt beräknat byggnadskostnaderna till 300 000

kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad i Falun.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsfastighet i Falun

meddelat, att densamma, som vore belägen å tomten nr 1 inom kvarteret 39

Posten, för närvarande inrymde lokaler för telefon- och telegrafstation, linjeexpedition

för Falu sektion, överdragsstation för rikskabeln Krylbo—Falun

ävensom lokaler för postkontoret.

Telefonstationen beräknades, meddelar styrelsen vidare, kunna bibehållas

med nuvarande utrustning och inom nuvarande lokaler till år 1950, då ny

stationsutrustning, vilken planerades för automatisk koppling, måste vara

färdig att tagas i bruk. Denna utrustning kunde emellertid icke inrymmas i

nu befintliga lokaler, utan nya och härför avpassade lokaler måste beredas

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

genom tillbyggnad av fastigheten Även för övriga av telegrafverkets olika

avdelningar inom fastigheten krävdes ökat lokalutrymme, vilket endast kunde

tillgodoses genom att en tillbyggnad komme till utförande. Tomten, som

vore mycket stor, lämnade god plats för erforderlig ny byggnadskropp.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Falun framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 2 368

2 346

3 222

1937 ..........

...... 2 456

2 431

3 340

1938 ..........

...... 2 549

2 516

3 481

1939 ..........

...... 2 693

2 649

3 674

1940 ..........

...... 2 802

2 750

3 850

1941..........

...... 2 924

2 844

4 004

1942 ..........

...... 3 093

2 995

4 259

1943 ..........

...... 3 227

3 128

4 441

1944 ..........

...... 3 368

3 291

4 504

1945 ..........

...... 3 578

3 495

4 836

Byggnadskostnadema hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

450 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Norberg.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att lokal för telegrafverkets nuvarande manuella

telefonstation i Norberg mot en årshyra av 1 800 kronor exklusive

kostnader för lokalens uppvärmning förhyrdes enligt kontrakt, som gällde

till den 1 oktober 1949.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Norberg framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 270

291

338

1937 ..........

...... 285

308

364

1938 ..........

...... 302

326

386

1939 ..........

...... 320

345

423

1940 ..........

...... 331

347

429

1941..........

...... 365

372

461

1942 ..........

...... 394

405

500

1943 ..........

...... 407

413

515

1944 ..........

...... 423

426

539

1945 ..........

...... 448

451

573

Telegrafstyrelsen har meddelat, att trafiken med nuvarande abonnentökning

beräknades kunna avvecklas med befintlig ulrustning och inom nuvarande

lokaler till år 1951. På grund av att Norbergs nätgrupp till största

delen redan vore automaliserad, vore det emellertid önskvärt med hänsyn till

samtrafiken, att automatiseringen av Norbergs telefonstation, som vore avsedd

utgöra nätgruppsstation. komme till utförande tidigare. Den nya stationsutrustningen

kunde icke uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Det vore därför erforderligt att nya och lämpliga lokaler i god tid färdigställdes

inom en telegrafverkets egen byggnad.

Erforderlig byggnadstomt för stationshuset i fråga hade ännu icke anskaffats

men dylik torde, framhåller styrelsen, med säkerhet kunna erhållas å

för telegrafverket lämplig plats. Byggnadskostnaderna hava av styrelsen preliminärt

beräknats till 250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Köping.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telegrafverkets fastighet i Köping, vilken

vore belägen å tomterna n:ris 226 a och 226 b inom kvarteret Nifelhem,

inköpts redan år 1920 av telegrafverkets pensionsfond men sedermera den 1

juli 1944 övertagits av telegrafverket. Fastigheten inrymde förutom lokaler

för telefonstationen på platsen även en del bostadslägenheter och butikslokaler,

vilka uthyrts.

De nuvarande stationslokalema vore enligt telegrafstyrelsen rätt otidsenliga

och stationsutrustningen gammal och försliten. Med nuvarande abonnentökning

beräknades stationens kapacitet bliva helt tagen i anspråk vid årsskiftet

1949/50. Styrelsen måste således tillse, att lokaler för då erforderlig automatisk

telefonstationsutrustning i god tid funnits disponibla.

Telegrafverkets nuvarande fastighet i Köping hade ett mycket bra och centralt

läge, varför den nya stationen lämpligen borde förläggas till denna

plats. Företagen undersökning hade emellertid visat, att erforderliga och för

den nya stationen lämpliga lokaler icke kunde erhållas i den nuvarande byggnaden.

Med hänsyn till byggnadens konstruktion kunde dylika lokaler ej heller

med ekonomisk fördel anskaffas genom örn-, till- eller påbyggnad av

fastigheten. Det återstode således intet annat än att uppföra ett nytt hus å

tomten. Företagen utredning hade visat, att huset i fråga kunde utföras i två

etapper, varigenom den manuella telefonstationen kunde kvarbliva i nuvarande

lokaler till dess den nya stationen kunde tagas i bruk inom lokaler i

nybyggnaden.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Köping framgår av följande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 626

656

814

1937 ..........

...... 650

691

854

1938 ..........

...... 691

731

898

1939 ..........

...... 752

780

952

1940 ..........

...... 821

845

1 034

1941..........

...... 866

888

1 095

1942 ..........

...... 913

930

1 153

1943 ..........

...... 961

978

1 220

1944 ..........

...... 1036

1047

1 322

1945 ..........

...... 1 210

1 218

1 553

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

750 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Telefonstationsbyggnad i Sala.

Telegrafstyrelsen har beträffande de nuvarande lokalerna för telefonstationen

i Sala meddelat, att dessa mot en årshyra av 5 500 kronor, inklusive kostnader

för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme, förhyrdes enligt

kontrakt, som gällde till 1 oktober 1952. Utöver stationslokalen förhyrde

telegrafverket dessutom på ett år i taget magasin och garage mot en hyra av

150 kronor per år.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Sala framgår av efterföljande

av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 759

738

941

1937 ..........

...... 791

781

994

1938 ..........

...... 844

832

1 056

1939 ..........

...... 895

883

1 109

1940 ..........

...... 955

939

1 179

1941..........

...... 1 007

991

1 238

1942 ..........

...... 1 066

1 057

1 310

1943 ..........

...... 1 114

1 091

1 344

1944 ..........

...... 1 148

1 141

1 436

1945 ..........

...... 1 213

1 198

1 506

Styrelsen har framhållit, att med nuvarande abonnentökning, som utgjorde

60 abonnenter per år, beräknades nummerkapaciteten vid stationen i Sala

bliva tillräcklig intill år 1955. Med hänsyn till att av nuvarande 12 riksexpedilionsplatser

redan 9 blivit besatta och ytterligare utökning inom nuvarande

lokaler icke vöre möjlig, erfordrades emellertid nya stationslokaler efter

vad nu kunde överblickas redan omkring år 1950.

De nya stationslokalerna borde förläggas till en för ändamålet uppförd

byggnad tillhörig telegrafstyrelsen. Dylik byggnad borde uppföras å den av

styrelsen enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 15 mars 1940 för telegrafverkets

räkning förvärvade tomten nr 1 inom kvarteret Sölvköparen.

Kostnaderna för nämnda byggnad hava av styrelsen preliminärt beräknats

till 300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur.

Beträffande telegrafverkets telefonstation i Arvidsjaur har telegrafstyrelsen

meddelat, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt

hyreskontrakt, som gällde ett år i taget. Lokalen bestode av 4 rum och kök,

och telegrafverkets hyresutgift för densamma utgjorde 1 465 kronor per år, vartill

komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeledning.

För erforderliga stationsutvidgningar hade samtliga för stationsutrustningen

disponerade utrymmen numera tagits i anspråk, varjämte för administrativa

och andra ändamål avsedda lokaler vore helt otillräckliga. Med hänsyn härlin

måste telegrafstyrelsen vara beredd alt örn några år kunna överflytta

stationen till nya lokaler, vilka helst borde beredas inom en telegrafver
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

kets egen byggnad på platsen. För en blivande ny stationsbyggnad i Arvidsjaur

hade emellertid ännu icke anskaffats byggnadstomt, men dylik syntes

med säkerhet kunna erhållas på för telegrafverket lämplig och centralt belägen

plats inom samhället.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Arvidsjaur framgår av följande av telegrafstyrelsen

lämnade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1935 ..........

...... 131

125

155

1938 ..........

...... 170

162

202

1941..........

...... 201

192

236

1942 ..........

...... 229

219

270

1943 ..........

...... 254

243

300

1944 ..........

...... 276

259

325

1945 ..........

...... 315

297

381

Styrelsen har slutligen meddelat, att ritningar för en blivande telefonstationsbyggnad

i Arvidsjaur ännu icke utarbetats. Med ledning av uppgjorda

stomskisser hava emellertid byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt

beräknats till 175 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Telefonstationsbyggnad i Kramfors.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets nuvarande fastighet i

Kramfors meddelat, att densamma, som förvärvats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 juni 1920, för närvarande inrymde lokaler för telegrafoch

telefonstation, bostad för telegrafkommissarie samt en butikslokal med

kontors- och lagerrum, vilken vore uthyrd för 1 066 kronor per år.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kramfors framgår av efterföljande

av telegrafverket upprättade tablå.

Vid ingången

Antal lokal-

Antal huvud-

Antal telefon-

av år

ledningar

abonnemang

apparater

1936 ..........

...... 454

457

619

1937 ..........

...... 473

477

654

1938 ..........

...... 507

514

699

1939 ..........

...... 529

536

730

1940 ..........

...... 569

571

775

1941..........

...... 623

619

829

1942 ..........

...... 653

652

871

1943 ..........

...... 680

675

908

1944 ..........

...... 713

700

935

1945 ..........

...... 788

736

992

Styrelsen har framhållit att med nuvarande abonnentökning, som uppginge

till 40 abonnenter per år, beräknades stationens nummerkapacitet bliva

tillräcklig intill år 1954, medan däremot med hänsyn till lands- och rikstrafiken

nu tillgängliga expeditionsplatser beräknades bliva tillräckliga endast

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

till år 1949. Utökning av nämnda expeditionsplatser kunde möjligen ske genom

att personalens frukostrum foges i anspråk härför. Genom en sådan åtgärd

skulle möjligen telefontrafiken kunna avvecklas inom nuvarande lokaler till

omkring år 1954 eller till samma år stationens nummerkapacitet beräknades

vara helt tagen i anspråk. Då emellertid rikstrafiken särskilt efter nu inträdda

fredsförhållanden kunde tänkas komma att öka i icke förutsedd grad,

kunde ny stationsutrustning komma att erfordras tidigare.

Då ifrågavarande nya stationsutrustning, som planerades för automatisk

koppling, icke kunde uppställas inom nuvarande lokaler, måste styrelsen

tillse, att nya och för ändamålet speciellt lämpade lokaler i god tid funnes att

tillgå. För tillgodoseende av ifrågavarande lokalbehov borde en ny telefonstationsbyggnad

uppföras å den befintliga tomten. Enligt företagen utredning

vore det möjligt att uppföra nämnda byggnad, utan att det nuvarande stationshuset

dessförinnan behövde rivas.

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

300 000 kronor.

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte.

I skrivelse till Kungl. Majit den 5 oktober 1945 har telegrafstyrelsen hemställt

örn anvisande av anslag å riksstaten för budgetåret 1946/47 för uppförande

av förrådsbyggnader m. m. i Slätte.

Styrelsen har i nyssnämnda skrivelse inledningsvis lämnat följande redogörelse

för behovet av utökning av telegrafverkets huvudförråd i Göteborg.

Huvudförrådets i Göteborg lokaler äro alldeles för små och otillräckliga och dessutom

synnerligen tungarbetade och oekonomiska. De utvidgningar, som företagits

under årens lopp för att bereda plats för tyngre materiel, utgöras av skjul, vilkas

golv på grund av kostnadshänsyn och dåliga markförhållanden fått läggas i nivå

med järnvägsspåret. En bidragande orsak till trångboddheten är att av disponibla

utrymmen en del för några år sedan måste tagas i anspråk för utökning av reparationsverkstaden

för apparater. Under krigsåren har en del materiel fått förvaras

i spridningsförråd, men vid huvudförrådet i Göteborg har lokalbristen dessutom

framtvingat förhyrande av ett flertal extra förrådslokaler inom själva staden. Frånsett

att en dylik ordning medför bristande överskådlighet, drager den även med sig

stora extra personal- och transportkostnader. Behovet av utökning i både varmoch

kallförråden är därför trängande.

Huvudförrådet i Göteborg har till uppgift att furnera västra Sverige med materiel.

Förrådets belägenhet i ena utkanten av förrådsområdet är icke ur alla synpunkter

idealisk. Materielen tillföres området i huvudsak över den rakt motsatta

utkanten, varigenom en hel del återfrakter och därmed följande extra kostnader icke

kunna undvikas. Detta hade icke så stor betydelse, så länge materielförbrukningen

var av mindre omfattning. 35 °/o av materielen förbrukas dessutom i själva Göteborg

med närmaste omnejd, varför det under alla förhållanden är nödvändigt med ett

stort förråd i Göteborg. Återfrakterna och därmed förenade kostnader lia nu fått

större betydelse därigenom att materielkvantiteterna, som passera förrådet, utökats.

Dessutom har platsen för förrådet visat sig ur militär synpunkt vara mindre lämplig

på grund av grannskapet till Olskrokens och Sävenäs rangerbangårdar, SKF

m. fl. bombmål. Någon annan lämplig förrådstomt inom själva Göteborg har icke

kunnat uppbringas, och det är icke heller önskvärt att utöka förrådet på nuvarande

plats mer än som är nödvändigt för Göteborg med omnejd och befintliga verkstäder.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

För att eliminera nämnda olägenheter borde, enligt vad telegrafstyrelsen

funnit lämpligt, närmast aktuella utökning av huvudförrådet förläggas till

annan plats än Göteborg. Efter att hava undersökt förhållandena på ett flertal

platser har verket stannat för en tomt, belägen i Slätte i närheten av

Töreboda på västra stambanan, vilken tomt visat sig vara ur olika synpunkter

lämplig för ändamålet.

Det planerade filialförrådet vore avsett att ersätta jämväl ett mindre filialförråd

av provisorisk karaktär på förhyrd tomt i Gårdsjö, som vöre för liten

för här ifrågavarande ändamål och icke kunde utökas.

Avsikten vore, enligt vad styrelsen slutligen framhållit, att på den ovannämnda

tomten i Slätte tills vidare uppföra ett kallmagasin med ett inbyggt

värmeförråd samt bostadshus för förmannen, detta sistnämnda därför att

denne borde hava uppsikt över tomten även under icke tjänstetid. Byggnaderna

komme att utföras av monteringsfärdig materiel av i handeln förekommande

standardkonstruktioner, och de sammanlagda kostnaderna för tomtplanering,

spår, kajer, magasin och bostadshus beräknades till 370 000 kronor.

Då anslag för detta byggnadsföretag icke beräknats i årets statsverksproposition,

har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 370 000 kronor till företaget i fråga.

Förrådsbyggnad i Örebro.

Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 5 oktober 1944

hemställt, att för förrådsbyggnad och garage i örebro måtte för budgetåret

1945/46 anvisas ett investeringsanslag av 525 000 kronor, föreslog Kungl.

Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 12, punkten 26)

riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor till utförande

av en första byggnadsetapp omfattande varmförråd och garage. Detta förslag

bifölls av riksdagen.

I sina petita för budgetåret 1946/47 har telegrafstyrelsen hemställt örn ett

anslag av 200 000 kronor för utförande av den återstående delen av byggnadsföretaget,

omfattande kallförråd.

Medel härför hava icke äskats i årets statsverksproposition. I här föreliggande

förslag till investeringsreserv har emellertid arbetsmarknadskommissionen

medräknat för arbetets utförande erforderligt belopp.

Företaget medtogs i sin helhet i beredskapsstaten för 1944/45 samt i vad

det avser kallförrådet i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norrköping.

I skrivelse den 12 november 1937 till Kungl. Majit hemställde telegrafstyrelsen

att få inköpa ett markområde intill telegrafverkets äldre förrådstomt

i Norrköping för uppförande av nya förråds- och garagebyggnader samt att

för budgetåret 1938/39 få anvisat ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

Detta förslag bifölls av riksdagen.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

I skrivelse den 15 februari 1938 hemställde telegrafstyrelsen vidare, att i

arbetsplanen för beredskapsarbeten för budgetåret 1938/39 skulle upptagas

ett anslag på 420 000 kronor för uppförande av ovannämnda byggnader. Det

ifrågavarande anslaget blev också medtaget i beredskapsstat för budgetåret i

fråga och upptogs sedermera ånyo i beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.

I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 26 januari 1940

gjorde styrelsen förnyad framställning, att anslaget för ändamålet måtte uppföras

även å en beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Denna framställning

föranledde icke någon åtgärd. Företaget medtogs däremot å beredskapsstaten

för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46.

I ovannämnda framställningar har telegrafstyrelsen framhållit, att förrådsutrymmena

i Norrköping vore otillräckliga och otidsenliga och att uppförande

av ny ändamålsenlig förrådsbyggnad därför vore ofrånkomlig. Avsikten

vöre att i denna, utöver de egentliga förrådslokalerna, inrymma även reparationsverkstad

för telefonapparater och telefonväxlar, vilken nu vore provisoriskt

inhyst på en vind i en annan del av staden. Byggnaden skulle vidare

innehålla garage för erforderligt antal bilar, vilka vore garagerade på olika

platser i staden. Plats skulle även i samband härmed beredas för en mindre

reparationsverkstad jämte tvättnings- och smörjningsutrymme för motorfordon.

Samtidigt skulle den nuvarande enkla förrådsbyggnaden tills vidare bibehållas

för lagring av grövre, mindre ömtålig materiel.

Styrelsen har härutöver tillagt, att förhållandena i så måtto ändrats, att

centralförrådet i Nässjö kommit till. Behovet av ett ordentligt sektionsförråd

i Norrköping med till detta hörande garage och mindre reparationsverkstäder

kvarstode dock. Byggnadskostnaden har av styrelsen preliminärt beräknats

till 525 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förråds-, garage och verkstadsbyggnad i Gävle.

Kungl. Majit har den 15 mars 1940 bemyndigat telegrafstyrelsen att inköpa

tomt i Gävle, å vilken skulle uppföras förråds-, garage- och verkstadsbyggnader

av lämpliga storlekar. Telegrafstyrelsen har därefter för såväl

budgetåret 1939/40 som 1940/41 hemställt hos Kungl. Majit om upptagande

å beredskapsstat av ett anslag om 525 000 kronor för uppförande av nämnda

byggnader. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.

Utrymmena för telegrafverkets distriktsförråd i Gävle, för vilket en mindre byggnad

uppfördes under åren 1900—1901 å här.för inköpt tomt vid Centralgatan, lia

sedan långt tillbaka varit otillräckliga för ändamålet. Under en lång följd av år bar

telegrafverket därför nödgats förhyra upplagsplatser för grövre materiel på olika

ställen i staden. Sålunda bär sedan år 1927 förhyrts en Gävle stad tillhörig upplagsplats

örn ca 3 900 m2, å vilken ett par förrådsskjul uppförts. Någon bebyggelse

av mera permanent natur bar däremot icke ansetts kunna ifrågakomma, då tillräckligt

lång arrendetid för tomten ej kunnat utverkas.

Genom telegrafverkets kraftiga utveckling under senare är har behovet av för
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

rådslokaler och upplagsplats för materiel avsevärt stegrats. Härigenom bär förrådsfastigheten

blivit otillräcklig för lagring av den materiel, som måste förvaras inomhus,

och därtill hörande verkstäder, och även den förhyrda upplagsplatsen har visat

sig för liten. Uppdelningen av förrådet på två platser, belägna på ca 2 km avstånd

från varandra, har även varit till olägenhet på grund av att dess övervakning försvårats

och personalen ej kunnat utnyttjas på samma sätt, som om förrådet varit

förlagt till en enda plats. Det är med hänsyn härtill högeligen angeläget att få

förrådslokaliteterna i Gävle utvidgade och centraliserade.

Utöver vad sålunda anförts ville styrelsen meddela, att förhållandena numera

såtillvida ändrats att centralförråd i Västanfors anordnats. Emellertid

vore det lämpligt, att ett modernt sektionsförråd uppfördes i Gävle. Kostnaderna

hava preliminärt beräknats till 525 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar ni. m.

Beträffande anläggande av nya rikskablar, ökning av överdragsstationer

och pupinisering av befintliga kablar samt införande respektive komplettering

av bärvågsdrift å kablar och blankledningar anför telegrafstyrelsen, att någon

ökning utöver det för budgetåret 1946/47 uppgjorda ordinarie arbetsprogrammet,

som omfattade en kostnad av 26 500 000 kronor, icke vore möjlig i

annan mån än att förberedande arbeten för nya rikskablar Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan

och Stockholm—Norrköping för ett belopp

av ca 500 000 kronor kunde medtagas i investeringsreserven.

Å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv

för innevarande budgetår har för förberedande arbeten för ny rikskabel

Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan upptagits ett belopp av

300 000 kronor.

I fråga örn landskablar, vilka enligt telegrafstyrelsen under senare år icke

kunnat erhållas i önskad omfattning på grund av bland annat materialbrist,

har styrelsen meddelat, att redan nu ett visst behov förelåge att återhämta

vad som icke rättidigt kunnat komma till utförande. Ordinarie programmet

för budgetåret 1946/47, som omfattade en kostnad av 7 700 000 kronor, var

därför dubbelt så stort som innevarande års. Då dessutom på grund av verkstadskonflikten

utförande av föregående års program till stor del måste uppskjutas

till innevarande år, vore det, framhåller telegrafstyrelsen, icke möjligt

att upptaga några arbeten av här ifrågavarande slag i investeringsreserven.

Telefon- och telegrafstationer.

Några arbeten avseende telefon- och telegrafstationer hava i likhet med

tidigare år icke kunnat medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår,

enär telegrafstyrelsen icke ansett någon ökning av det ordinarie programmet

i fråga örn dessa arbeten vara möjlig.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Telegrafstyrelsen har för budgetåret 1946/47 beräknat, att arbeten avseende

nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

komma att utföras i en omfattning motsvarande 44 000 000 kronor. Med hänsyn

härtill funne styrelsen det icke möjligt att i nämnvärd grad utvidga

programmet beträffande arbeten av ifrågavarande slag. Dock kunde enligt

styrelsens mening ökningar komma i fråga beträffande nätarbeten och förbättring

av landsbygdens telefonförhållanden, varvid i investeringsreserven lämpligen

borde medtagas nätarbeten för 2 000 000 kronor och arbeten avseende

förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för 4 000 000 kronor.

I fråga örn nätarbetena har styrelsen anfört, att blankledningsstråken under

senare år blivit hårt belastade samt att reservledningama i befintliga kablar

på sina håll strängt anlitats och nu börjat tryta, varför styrelsen, trots att

det ordinarie programmet för budgetåret 1946/47 beräknats få avsevärt större

omfattning än innevarande budgetårs program, ansåge det lämpligt att i

investeringsreserven upptaga nätarbeten för ett belopp av 2 000 000 kronor.

Beträffande förbättring av landsbygdens telefonförhållanden har styrelsen

framhållit att den, såsom ett led i sina strävanden härutinnan, bland annat

avsåge alt ytterligare öka områdena för fria huvudledningar (frikretsarna)

vid telefonstationerna. För ökande och ombyggnad av abonnenter tillhöriga

stolplinjer och ledningar utanför de nuvarande frikretsarna syntes enligt

styrelsens åsikt i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 lämpligen böra

upptagas ett belopp av 4 000 000 kronor, detta med hänsyn till att arbetena i

fråga kunde anses utgöra lämpliga objekt för beredande av arbetstillfällen

vid en arbetsmarknadskris.

Påbörjandet av dessa arbeten torde, enligt vad telegrafstyrelsen framhållit,

icke böra ske, förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag om förbättring

av landsbygdens telefonförhållanden, vilket telegrafstyrelsen inom

närmaste tiden på grundval av 1944 års telefonkommittés den 31 december

1945 avgivna betänkande avsåge att framlägga.

Rundradioanläggningar.

Rundradiostation i Stockholm.

1 årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 25) har upptagits

ett investeringsanslag av 500 000 kronor för vissa förberedande åtgärder,

huvudsakligen avseende markinköp, till ny rundradiostation i Stockholm.

Anläggningskostnaden för stationen har av telegrafstyrelsen preliminärt

beräknats till 3 700 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen föreslagit

att företaget — till den del det icke komme till utförande med det nyss

angivna anslaget å 500 000 kronor — skulle medtagas i investeringsreserven

för nästa budgetår.

Beträffande motivering för företaget hänvisar kommissionen till vad härom

anförts i propositionen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Arbetsmarknadskommissionen, som härvid hänvisar till de principiella synpunkter

beträffande radioanläggningar såsom objekt i en investeringsreserv,

vilka anförts å s. 34, har medtagit företaget i investeringsreserven med ett

belopp av (3 700 000 — 500 000 =) 3 200 000 kronor.

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby.

1943 års rundradioutredning har i skrivelse till Chefen för kommunikationsdepartementet

den 7 februari 1944 hemställt, att Kungl. Hajd måtte göra

framställning till 1944 års riksdag om anvisande av medel för anordnande

av en kortvågsanläggning om två sändare. Beträffande skälen för en förbättrad

svensk kortvåg har utredningen i huvudsak anfört följande.

Utredningen konstaterar först, att flerfaldiga vittnesbörd föreligga rörande den

dåliga hörbarheten av den nuvarande svenska kortvågssändningen till utlandet. Att

behov av teknisk förbättring på detta område förefinnes, anser utredningen vara

ställt utom varje tvivel. Härutöver har utredningen velat undersöka huruvida de

uppgifter, som i kommersiellt, kulturellt och politiskt hänseende kunna tillmätas

kortvågssändningarna, äro av sådan vikt, att de motivera de icke obetydliga utgifterna

härför.

Ur kommersiell synpunkt anser utredningen det böra vara av värde för det svenska

näringslivets representanter i utlandet att genom snabba upplysningar via rundradion

erhålla möjlighet att kontinuerligt följa utvecklingen av förhållandena härhemma.

Huruvida rundradion kan tillmätas samma betydelse, då det gäller kontakten

med det svenska näringslivets kunder i utlandet, synes utredningen mera

tveksamt.

Ur kulturell synpunkt anser utredningen en av rundradions viktigaste uppgifter

i fråga örn kortvågssändningar till utlandet vara att bereda utlandssvenskarna tillfälle

att fortlöpande leva med i vad som händer och sker i Sverige och att därigenom

stärka banden mellan dem och hemlandet. Detta gäller uppenbarligen med avseende

på såväl bofasta svenskar i utlandet som svenska sjömän. Beträffande de

sistnämnda har från sjöfartshåll framhållits önskvärdheten av att i rundradion

anordnas studiekurser för sjömännen. Uppslaget finner utredningen värt att övervägas.

I detta sammanhang bör ej heller bortses från att kortvågssändningar till

utlandet kunna vara av betydelse för Sverige och svenskättlingarna i främmande

land, framför allt de i Nordamerika bosatta.

Utredningen biträder de synpunkter, som Amerikautredningen anfört rörande de

uppgifter i politiskt hänseende, vilka kunna tillgodoses genom förbättrade kortvågssändningar.

Ur beredskapssynpunkt bör det sålunda vara värdefullt att vid kritiska

situationer äga möjlighet att via rundradion framlägga Sveriges synpunkter. Även

bortsett från sådana kristillfällen torde Sverige säkerligen lia behov av medel att

hävda sina ståndpunkter och efter förmåga göra sina förhållanden kända. För närvarande

avlyssnas exempelvis de svenska kortvågssändningarna regelbundet av myndigheternas

och de stora radiobolagens avlyssningscentraler i Amerikas Förenta

Stater. Enligt rapport från svenska beskickningen i Washington den 5 oktober 1942

användas de stenografiska referaten dels för information av regeringsorganen, dels

som underlag för artiklar i pressen, dels ock för de stora radiobolagens nyhetskommunikéer,

varvid den svenska radions kortvågssändning anges som ursprungsbeteckning.

Utredningen har vidare framhållit, att till en nations normala utrustning

givetvis numera hörde rundradiosändare för internationellt bruk, vilka vore

i nivå med andra länders. De undersökningar, som utredningen kunnat vid
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

laga, gåve otvetydigt vid handen, att Sverige icke hållit jämna steg med utvecklingen

på förevarande område. Härtill kommc betydelsen av att i internationellt

samarbete olika radioföretag emellan äga tillgång till en fullgod

kortvågsutrustning. Utredningen har härom bland annat anfört.

Redan före krigsutbrottet förekom dylik kontakt mellan olika länders radioföretag.

Efter fredsslutet har man med visshet att förutse, att radioföretagen i allt större

utsträckning komma att sända reporters till olika delar av världen för att därifrån

genom återutsändning över det egna landets sändare göra radioreportage örn aktuella

händelser. Vid långväga sändningar till respektive reporters hemland måste i

de fall, då hemlandet icke kan nås per tråd, överföringar över ett antal kortvågsstationer

äga rum. Det är uppenbarligen av vikt, att det också i vårt land finns tillräckligt

kraftiga kortvågssändare, för att Sverige skall kunna deltaga i en sådan

internationell reportageverksamhet. Örn nämligen Radiotjänst till förmån för det

svenska riksprogrammet skall kunna taga emot tjänster av utländska radioföretag,

måste möjligheter till motprestationer finnas. Ju bättre våra kortvågsstationer äro,

desto fler utsända radiojournalister komma att besöka vårt land. Detta innebär, att

svenska förhållanden i olika hänseenden bliva internationellt belysta. Det bör ej

heller bortses från att sådana sändningar äro av betydelse, då det gäller att draga

den utomeuropeiska turistströmmen till vårt land eller vid tillfällen, då en internationell

kongress, olympiad eller dylikt förlägges till Sverige.

För närvarande disponerade Sverige för kortvågssändningar till utlandet två

sändare med en antenneffekt på 12 kW vardera. Dessa sändare användes därjämte

under vissa tider av dygnet för kommersiell radiotelegraftrafik. Både

med hänsyn till den låga effekten och till den av krisläget framtvungna nödvändigheten

att använda sändarna såväl för rundradio som för radiotelegrafi

funne utredningen, att tvenne nya sändare med betydligt större antenneffekt

borde uppföras, om förbättringar i rundradiosändningarna till utlandet överhuvud

taget skulle ernås.

Vad sändareffekten anginge, ville utredningen framhålla, att utvecklingen

på det radiotekniska området utmärktes av en sådan snabbhet, att klokheten

bjöde att nu eftersträva anläggningar, som stöde på höjden av vad tekniken

av i dag kunde prestera. Då man endast för några år sedan räknade med sändareffekter

av 50 kW, pekade framstegen på förevarande område mot effekter

av 100 kW och högre. För en hög effekt talade även det — trots alla internationella

försök att reglera trängseln i etern — beklagliga förhållandet,

att den enda möjligheten för ett land att kunna hålla ett antal våglängder

fria från trafik från andra länders sändare syntes vara att utbygga egna

sändare med så stora antenneffekter, att fältstyrkorna på mottagningsorterna

dominerade över andra stationers fältstyrkor. Utredningen ansåge därför, att

kortvågsanläggningen borde utföras med 100 kW sändare.

Vid sitt ställningstagande till frågan om kortvågsanläggningen borde uppföras

med en eller två sändare har utredningen utgått från att det måste bedömas

vara lika aktuellt att förbättra de svenska sändningarna till den europeiska

kontinenten med omkringliggande av svenska fartyg trafikerade hav

som till främmande kontinenter. Med beaktande även av möjligheten att i

viss utsträckning utnyttja den ena sändaren som reserv för den andra tvekade

utredningen ej att — trots merkostnaden — föreslå uppförandet av två

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

sändare om vardera 100 kW. Av de bägge sändarna skulle den ena användas

för s. k. rundstrålning och den andra för s. k. riktstrålning. Genom rundstrålning

nåddes de områden, som befunne sig inom en cirkel med en radie

av omkring 3 000 km från stationsplatsen. Vid riktstrålning, som vore särskilt

lämplig vid kortvågssändning på mycket långa avstånd, sändes radiovågorna,

såsom namnet angåve, i viss riktning.

Beträffande platsen för de nya sändarna talade radiotekniska skäl för en

utbyggnad av Hörby rundradiostation. Härtill komme att en förläggning till

Hörby ställde sig ekonomiskt fördelaktigare genom att befintligt stationshus

liksom befintlig kraftanläggning delvis kunde utnyttjas och att viss minskning

i personalkostnaderna även uppstode.

Enligt utredningen uppginge kostnaderna för anordnande i Hörby av en

kortvågsanläggning om två sändare å 100 kW vardera till 5 270 000 kronor.

Det i ovannämnda skrivelse den 7 februari 1944 framlagda förslaget har

icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1945 års riksdag har emellertid

i anledning av väckta motioner i skrivelse till Kungl. Majit nr 440 uttalat

den förväntan, att frågan örn förbättrade kortvågssändare underkastades

prövning av Kungl. Majit och att därav föranlett förslag snarast förelädes

riksdagen.

I anslutning till vad här ovan anförts har arbetsmarknadskommissionen,

under hänvisning jämväl till vad kommissionen på s. 34 principiellt anfört

beträffande radioanläggningar såsom objekt i en investeringsreserv, medtagit

anordnandet av en kortvågsanläggning i Hörby i investeringsreserven till ett

belopp av 5 270 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Anslag till telegrafverket.

Under åberopande av vad här ovan anförts beträffande den föreslagna investeringsreserven

för telegrafverket hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å K apitalbudgeten

under Statens affärsverk sfonder,

Telegrafverket, uppföra följande anslag,

nämligen

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnader m. m.

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm .... kronor 300 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan ...... » 475 000

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm .... » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Ljungby ...... » 300 000

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Nybyggnad för post- och telegrafverken i

Kävlinge ...........................kronor

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Halmstad .......................... »

Telefonstationsbyggnad i Höganäs ...... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Karlshamn ......................... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Simrishamn ........................

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Jönköping .........................

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Karlstad ...........................

Telefonstationsbyggnad i Sunne ........ »

Telefonstationsbyggnad i Arvika........ »

Telefonstationsbyggnad i Kungälv ...... »

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn .... »

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby .... »

Telefonstationsbyggnad i Nässjö........ >

Telefonstationsbyggnad i Arboga........ »

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs .... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

örebro ............................ »

Telefonstationsbyggnad i Hultsfred...... »

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda ...... »

Telefonstationsbyggnad i Nora.......... »

Telefonstationsbyggnad i Nyköping...... »

Telefonstationsbyggnad i Visby ......... »

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik . . »

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsom
rådet

i Stockholm .................. »

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg .... »

Nybyggnad för post- och telegrafverken i

Nynäshamn ........................ »

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden

i Gävle............................. »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Ljusdal ............................

Telefonstationsbyggnad i Mora.......... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Falun ............................. »

Telefonstationsbyggnad i Norberg ...... »

Telefonstationsbyggnad i Köping........ »

Telefonstationsbyggnad i Sala .......... »

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur .... »

Telefonstationsbyggnad i Kramfors...... »

400 000

600 000

250 000

100 000

250 000

625 000

600 000

300 000

300000

250 000

250 000

275 000

500 000

400 000

225 000

600 000

250 000

300 000

275 000

400 000

425 000

225 000

800 000

270 000

375 000

600 000

100 000

300 000

450 000

250 000

750 000

300 000

175 000

300 000

6—467172.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Förrådsbyggnader m. m.

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte........kronor

Förrådsbyggnad i örebro .............. »

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Norrköping ........................ »

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Gävle .............................. »

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m...........kronor

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .......... »

Radioanläggningar.

Rundradioanläggningar.

Rundradiostation i Stockholm .......... »

Rund radiosändare för kortvåg i Hörby . . »

370 000

200 000

525 000

525 000

500 000

6 000 000

3 200 000

5 270 000

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

6. Investeringsplan för statens järnvägar.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1946/47,

innefattande bland annat en allmän investeringsreserv att bestridas av medel

å kapitalbudgeten om 734 210 000 kronor, har sammanställts i bil. 6. Förslaget

till investeringsplan har uppställts i huvudsaklig överensstämmelse med

den av departementschefen i 1945 års statsverksproposition angivna uppställningen

för statens järnvägar. Då Kungl. Maj:t för nästa budgetår i statsverkspropositionen

under kapitalbudgeten föreslagit anslag på riksstat till

statens järnvägar om tillhopa 124 895 000 kronor, omfattar hela den för budgeten

1946/47 under kapitalbudgeten föreslagna investeringsplanen (ordinarie

företag jämte allmän investeringsreserv) arbeten och anskaffningar för

sammanlagt 259 105 000 kronor. Investeringsreserven föreslås dessutom i likhet

med investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår innefatta

vissa företag avsedda att bestridas av driftmedel till ett belopp av 6 145 000

kronor samt av rörelsemedel till ett belopp av 230 000 kronor. Den föreslagna

investeringsreserven skulle alltså i sin helhet omfatta arbeten och anskaffningar

för ett sammanlagt belopp av (134 210 000 + 6 145 000 +

230 000 =) U0 585 000 kronor.

Svårigheten att bedöma trafikutvecklingen efter kriget motiverar fortfarande

en viss återhållsamhet i fråga om utförande av nya anläggningar vid

statens järnvägar. Däremot kan belastningen på statens järnvägars planeringsorgan

icke anses utgöra hinder för en utvidgning av reserven med hänsyn

till att en stor del av de i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår medtagna och nu färdigplanerade arbetena jämväl ingå i den för

nästa budgetår föreslagna reserven. Med hänsyn till det stora värde ur

ren sysselsättningssynpunkt som flera kategorier av järnvägsinvesteringar

besitta skulle ur denna synpunkt en ökning av investeringsreserven vara

önskvärd. Järnvägsstyrelsen har emellertid meddelat, att därest reserven

skulle givas sådan storlek, som avsetts i chefens för finansdepartementet å

s. 10 i detta betänkande omnämnda direktiv till investeringsutredningen,

detta snarast skulle medföra en minskning på ett flertal anslagstitlar. För

att tillgodose vissa oavvisliga behov av anläggningar och anskaffningar hade

nämligen betydande belopp under de senare åren måst anvisas för investeringsändamål.

Då behoven numera åtminstone i viss utsträckning hade

täckts, skulle vid normal angelägenhetsbedömning en minskning av beloppen

i reserven kunna vara motiverad. Med beaktande av dessa synpunkter

har den egentliga investeringsreserven kommit alt nedgå från ca 153 000 000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

kronor för innevarande budgetår till ca 140 000 000 kronor för budgetåret

1946/47. För att trots detta söka bibehålla arbetsmarknadsberedskapen —

särskilt för det fall att ovan arbetskraft friställes i stor omfattning samtidigt

som materialförsörjningssvårigheter förhindra igångsättande av husbyggnadsarbeter

o. d. i större omfattning — har arbetsmarknadskommissionen

efter samråd med järnvägsstyrelsen upptagit en särskild grovarbetsreserv

innehållande arbeten av något lägre angelägenhetsgrad för en kostnad av

15 000 000 kronor. För denna grovarbetsreserv redogöres närmare på s. 103.

I överensstämmelse med såväl i statsutskottets utlåtande 1945: 212 gjort

uttalande att i investeringsreserven borde beredas utrymme för grovarbeten

i betydande omfattning som investeringsutredningens uttalanden beträffande

investeringsreserven i fråga örn dubbelspårsbyggnader (SOU 1944: 12, s. 76

och SOU 1945: 12, s. 69), innebär det här framlagda förslaget till investeringsreserv

en ökning av sådana företag, som till väsentliga delar bestå av

grovarbeten. Samtidigt har reserven i fråga örn industribeställningar minskats

något på grund av att vissa i innevarande års reserv upptagna anskaffningar

enligt riksstatsförslaget överförts på ordinarie stat utan att järnvägsstyrelsen

anmält nya anskaffningar i motsvarande omfattning. I detta sammanhang

må särskilt framhållas de å s. 96 resp. s. 100 behandlade förändringar,

som företagits beträffande investeringsreserven avseende elektrifieringsarbeten

samt anskaffning av rullande materiel.

Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen

för statens järnvägar framgår av bil. 7. Till jämförelse

ha medtagits motsvarande belopp i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv

för innevarande budgetår.

Den föreslagna investeringsreserven för statens järnvägar har uppskattats

innefatta arbetstillfällen om inemot 3 600 000 dagsverken för husbyggnadsoch

anläggningsarbete och ca 660 000 industridagsverken. De mot dessa svarande

arbetsstyrkorna kunna beräknas utgöra i runt tal 14 200 årsarbetare,

varav ca 12 100 grovarbetare, ca 2 100 yrkeskunniga anläggningsarbetare

och ca 2 700 industriarbetare. Materialbehovet omfattar bland annat sammanlagt

32 500 ton järn och stål av olika slag. För närmare uppgifter angående

såväl arbetstillfällen som materialbehov hänvisas till bil. 31.

Det må här påpekas att i det nu framlagda förslaget till investeringsplan

för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 medel icke beräknats till ombyggnad

av smalspåriga järnvägslinjer till normal spårvidd annat än i den

mån riksdagen fattat principbeslut om sådan ombyggnad. I enlighet härmed

har ombyggnaden av järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö medtagits i investeringsreserven

för nyssnämnda budgetår, medan däremot ombyggnaden av

Blekingejärnvägarna icke upptagits i förslaget. Därest statsmakterna redan

under innevarande budgetår skulle taga ställning till principfrågan rörande

ombyggnad jämväl av sistnämnda järnvägslinje, kunna vid detta företag,

som ur sysselsättningssynpunkt torde få anses vara synnerligen värdefullt

med hänsyn till den stora anparten däri ingående rena grovarbeten, igångsättas

arbeten av grovarbetskaraktär för cn kostnad under ett budgetår av

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

5 000 000 kronor. En närmare redogörelse för spörsmålet rörande ombyggnad

av smalspåriga järnvägar lämnas på s. 85—86 i detta betänkande.

Arbetsmarknadskommissionen övergår härefter till att närmare behandla

de olika grupperna av arbeten. Kommissionen återgiver därvid huvudsakligen

av järnvägsstyrelsen anförda motiveringar, i den mån kommissionen

icke funnit anledning att göra särskilt uttalande.

Företag att bestridas med kapitalmedel.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

1. Bangårdsombyggnader m. m.

Beträffande angelägenheten av arbeten avseende bangårdsombyggnader

m. m. framhåller järnvägsstyrelsen, att bangårdsutvidgningar äro nödvändiga

på en mångfald platser för erhållande av bättre rangerspårsutrymme och

bättre växlingsmöjligheter, för åstadkommande av nya mötesplatser, för

erhållande av längre och i vissa fall även flera tågspår i och för underlättande

av tågföringen samt för erhållande av bättre och rymligare plattformsanordningar

m. m.

Vad till en början beträffar den nya tunnelbyggnaden mellan Tomteboda

och Hagalund (nr 7)1 finnes detta företag medtaget redan i investeringsreserven

för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 33 och 227; riksdagens

skrivelse 1944: 432). Investeringsutredningen anförde rörande detta företag

i sitt betänkande SOU 1944: 12 s. 79 i huvudsak följande.

Detta företag har tidigare påbörjats men åter nedlagts av arbetsmarknadsskäl.

Järnvägsstyrelsen gjorde i sin framställning till Kungl. Maj:t den 18 september 1943

angående anslag till nybyggnader och anläggningar m. m. hemställan örn medel

för arbetets fortsättande, men Kungl. Majit fann icke framställningen i denna del

föranleda annan åtgärd än att ärendet överlämnades till investeringsutredningen för

övervägande. I fråga örn behovet av anläggningen må hänvisas till vad järnvägsstyrelsen

i sin ovannämnda framställning anfört. För det ursprungliga beslutet örn

företagets utförande har som skäl anförts, förutom arbetets lämplighet för motverkande

av arbetslöshet, att tågfrekvensen å huvudspåren mellan Tomteboda och

Hagalund blivit alltmer intensiv, varför det syntes önskvärt att genom anläggning

av ytterligare en tunnel för två spår befria den nuvarande tunneln samt huvudspåren

från tomgångstrafiken och lokpassagerna till och från driftbangården vid

Hagalund. Styrelsen ansåge, att det påbörjade arbetet, så snart förhållandena det

medgåve, borde återupptagas och slutföras.

Med hänsyn såväl till alt företaget redan påbörjats som till dess angelägenhet

och lämplighet i arbetsmarknadsreglerande syfte har anläggningen medtagits i investeringsreserven

såsom ett av de företag, som i första hand böra tillgripas såsom

sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet inom Stockholmsräjongen.

Företaget föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med

från föregående år oförändrat belopp, 1 000 000 kronor.

1 Detta och de i den följande redogörelsen för investeringsplanen för statens järnvägar angivna

numren hänvisa till numreringen i bil. 6 (SOU 1946: 28).

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Enligt järnvägsstyrelsen borde följande större utvidgningar av bangårdar

för åstadkommande av bättre rangeringsmöjligheter inom de närmaste åren

komma lill utförande, nämligen anordnande av tvenne godstågspår i Linköping

för 225 000 kronor (nr 4) samt anordnandet av en rangerbangård i Åstorp

för 2 450 000 kronor (nr 21). För behovet av sistnämnda arbete har styrelsen

redogjort i framställning till Kungl. Majit den 22 december 1943 angående

förslag till stat för disposition av fömyelsefondsmedel under år 1944

och därvid framhållit, alt rangeringsarbetet för godstrafiken å järnvägslinjerna

i nordvästra Skåne ur rationaliseringssynpunkt borde koncentreras till

Åstorp. För detta ändamål måste emellertid bangården därstädes avsevärt utvidgas,

i det alt en större rangerbangård med omlastningsmagasin måste anläggas

och befintliga bangårdsanordningar ändras för erhållande av, bland

annat, godstågspår till en längd av 650 m. Enär dessa arbeten skulle draga

avsevärda kostnader, ansåge sig styrelsen dock för det dåvarande endast

kunna förorda en del till utförande. Härvid framstode såsom mest trängande

— särskilt ur militär synpunkt — behovet av längre godstågspår. Anordnande

härav, vilket beräknats kosta 650 000 kronor och enligt vad som nyss

nämnts inginge som ett led i ovan angivna större bangårdsutvidgning, ansåges

därför böra igångsättas under 1944. I enlighet med järnvägsstyrelsens sålunda

framlagda förslag och Kungl. Majits i anslutning härtill avgivna proposition

1944: 155 beviljade riksdagen det äskade beloppet, vilket anvisades

att utgå under det å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten av 29 640 000 kronor

(riksdagens skrivelse 1944:349). Ehuru medel sålunda stått till förfogande,

har under de delvis ändrade trafikförhållanden, som inträtt efter anslagets

beviljande, företaget med hänsyn till den rådande knappheten på arbetskraft

ännu icke påbörjats. Vid återgången till fredsmässiga förhållanden

vore del emellertid, enligt vad från järnvägsstyrelsens sida under hand

framhållits, av stor vikt att arbetet forcerades med tanke på storleken av

den trafik och det rangeringsarbete, som vid normala förhållanden kunde

väntas respektive vore avsett att utföras vid Åstorp. Sedan totalkostnaden

för bangårdsföretaget numera beräknats till 2 450 000 kronor, har det därför

ansetts lämpligt, att med hela det belopp, 1 800 000 kronor, som icke

täckes av redan anvisade medel, medtaga företaget i investeringsreserven.

I enlighet med vad därom i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 4, s. 140, anförts, har förutsatts, att förenämnda anslag om 650 000

kronor, vilket, såsom ovan nämnts, anvisats under anslaget till Ersättningsanskaffningar

och förnyelsearbeten, vilken anslagstitel sedermera ersatts av

andra redovisningsformer, skall stå till förfogande även under budgetåret

1946/47, i den mån det då icke redan tagits i anspråk för avsett ändamål.

Förutom de nu nämnda företagen avseende förbättrade rangeringsmöjligheter

hava i förslaget till investeringsreserv medtagits ytterligare åtta dylika

arbeten (nr 11—-13, 24, 28, 31, 32 och 35) för en sammanlagd kostnad av

487 000 kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit för nästa budgetår (kapital
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

budgeten: bil. 5, s. 88) föreslagit riksdagen anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor

till förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa

stationer. Beträffande motiveringen för ifrågavarande slag av företag hänvisas

till den i propositionen lämnade redogörelsen härför. I enlighet såväl med

vad i propositionen anföres som med till arbetsmarknadskommissionen lämnade

uppgifter kan behovet av nu avsedda arbeten anses stort på många platser

(nr 2, 5, 6, 25, 27, 29 och 34), däribland särskilt på vissa stationer å linjen

Krylbo—Ljusdal (nr 30). Förlängning av tågspår anses vidare önskvärd

bland annat vid stationerna å linjerna Nässjö—Nybro (nr 39), Hässleholm—

Kristianstad (nr 23), Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar C (nr

37—38). Beträffande de tre sistnämnda linjerna anses spårförlängning nödvändig

vid en blivande elektrifiering. Bland större arbeten för åstadkommande

av rymligare bangårdsanordningar, vilka det enligt järnvägsstyrelsen likaledes

är önskvärt att få utförda under de närmaste åren, ingå slutligen i förslaget

till investeringsplan utvidgning av bangården i Floby med 500 000

kronor1 (nr 8), i Strömtorp med 130 000 kronor (nr 10) samt i Svedala med

300 000 kronor (nr 22). Vidare har med anledning av att Nässjö—Oskarshamns

Nya Järnvägsaktiebolag från och med den 1 januari 1946 införlivats

med statens järnvägar tvenne, i förslaget till investeringsreserv för enskilda

järnvägar för budgetåret 1945/46 ingående företag vid denna järnväg överförts

till investeringsreserven för statens järnvägar nämligen örn- och tillbyggnad

av bangårdarna i Eksjö för 210 000 kronor (nr 19) och i Hjältevad

för 35 000 kronor (nr 20).

Förutom arbeten avseende förbättrade rangeringsmöjligheter, förlängning

av tågspår och anordnande av tredje tågväg innefattar förslaget till investeringsreserv

även ett stort antal smärre företag avseende bangårdsförbättringar

av delvis annan art, såsom förbättring av kurvförhållandena å bangårdar

samt diverse mindre arbeten (nr 40). Då behovet för de närmaste

åren av dylika företag synes vara betydande och väl vitsordat av järnvägsstyrelsen,

hava i investeringsreserven medtagits dylika bangårdsförbättringar,

bangårdsutvidgningar och terrasseringsarbeten av mindre omfattning till

en kostnad av 4 078 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 finnas under rubriken

Bangårdsombyggnader m. m. upptagna anslag till plattformar och plattformstak,

lastgator och vägar till godsmagasin och lastspår. Sedan järnvägsstyrelsen

numera förklarat att företag av denna art lämpligen böra sammanföras

med företag under rubriken Bangårdsmaskinerier, varjämte sistnämnda

rubrik borde ändras till Diverse bangårdsanordningar, har arbetsmarknadskommissionen

i enlighet med i årets statsverksproposition vidtagen förändring

i detta avseende redovisat företag avseende plattformar, plattformstak,

lastgator samt vägar till godsmagasin och laslspår under rubriken Diverse

bangårdsanordningar.

Sammanfattningsvis må framhållas, att de under förevarande rubrik, Ban
1

Samtidigt härmed bör även enligt järnvägsstyrelsen nytt stationshus uppföras, varför jämväl

detta företag, för vilket kostnaden beräknats till 100 000 kronor, har medtagits i investeringsreserven

(nr 94).

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

gårdsombyggnader m. m., medtagna arbetena till väsentliga delar utgöras av

grovarbeten, varför de äro förhållandevis väl lämpade för beredande av ökade

arbetstillfällen. Med hänsyn härtill hava de föreslagits i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 i relativt stor omfattning och för en kostnad av

sammanlagt (1 000 000 + 225 000 + 1 800 000 + 487 000 + 500 000 + 130 000

+ 300 000 + 210 000 + 35 000 — 4 078 000 =) 8 765 000 kronor.

2. Gångbroar och gångtunnlar.

Såsom i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 88 framhållits,

hava under flertalet av de senaste budgetåren investeringsanslag varit

upptagna till gångbroar och gångtunniar. Rörande den av järnvägsstyrelsen

åberopade motiveringen för dylika anläggningar hänvisas till vad härom anförts

i årets statsverksproposition. Sammanfattningsvis må framhållas, att

behovet av dylika anläggningar från järnvägsstyrelsens sida förklarats vara

stort och att de ordinarie anslagen för ändamålet medgiva företagens realiserande

endast i begränsad takt samt att dessa företag kunna erbjuda sysselsättning

även åt ovan arbetskraft i förhållandevis stor omfattning samtidigt

som de äro måttligt materialkrävande. De hava därför föreslagits ingå

i investeringsreserven i relativt stor omfattning. Inalles hava 9 dylika företag

(nr 42—50) vid stationerna Mjölby, Örebro C, Tumba, Uttran, Järna,

Katrineholm, Eskilstuna S, Lerum och Olskroken medtagits i förslaget till

investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till en sammanlagd kostnad av

1 654 000 kronor, varjämte även upptagits ett mindre kollektivanslag om

46 000 kronor för ändamålet (nr 41).

Till jämförelse må nämnas att på allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (proposition 1944:281 s. 226) upptogs till gångbroar och gångtunnlar

ett anslag av 1 500 000 kronor. I investeringsutredningens förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 har för samma ändamål beräknats ett

belopp av 2 100 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår att i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 medtagas företag avseende gångbroar och gångtunnlar för

en sammanlagd kostnad av (1 654 000 + 46 000 =) 1 700 000 kronor.

3. Diverse bangårdsanordningar.

I enlighet med den ändrade indelning, som företagits i årets statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 5, s. 89 redovisar arbetsmarknadskommissionen

under rubriken Diverse bangårdsanordningar dels företag av det slag, som

tidigare redovisats under rubriken Bangårdsmaskinerier, dels företag avseende

plattformar, plattformstak, lastgator samt vägar till godsmagasin och

lastspår, vilka företag tidigare redovisats under rubriken Bangårdsombyggnader

m. m.

Å ett flertal stationer äro, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit, personplattformerna

för korta med hänsyn till numera förekommande tåglängder,

varför förlängningar anses önskvärda. Anordnandet av plattformstak på en

del stationer, särskilt övergångsstationer, är också önskvärt med hänsyn till

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

de resandes bekvämlighet. Plattformar, lastgator och vägar lill godsmagasin

och lastspår anses på många platser böra hårdgöras och stensättas. Då arbeten

av nu nämnda art äro relativt väl lämpade för beredande av arbetstillfällen

och dessutom enligt järnvägsstyrelsens uppgifter ur järnvägsdriftens

synpunkt önskvärda, hava dylika medtagils i investeringsreserven i tämligen

stor omfattning och inom en kostnadsram av 1 795 000 kronor (nr

51—62).

Järnvägsstyrelsen har vidare föreslagit, att i investeringsreserven upptages

ett belopp av 100 000 kronor till smärre företag avseende vagnvågar och lastkranar

(nr 63).

I enlighet med det ovan anförda föreslås investeringsreserven för budgetåret

1946/47 innefatta företag avseende diverse bangårdsanordningar för en

sammanlagd kostnad av (1 795 000 + 100 000 —) 1 895 000 kronor.

I a. Tegelbackens reglering.

Enligt avtal den 8 november 1940 mellan Kungl. Majit och kronan samt

Stockholms stad rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm samt den 15

november 1941 mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad, vilket sistnämnda

avtal godkänts av Kungl. Majit den 30 juni 1942, har överenskommelse

träffats örn reglering av Tegelbacken samt anordnande av nya broförbindelser

över Norrström och Söderström. Enär det för Stockholms stads

del torde kunna bliva fråga om att igångsätta ifrågavarande arbeten i arbetsmarknadsreglerande

syfte, har det befunnits önskvärt att jämväl i förslaget

till investeringsreserv för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 upptaga

ett från 1944 års allmänna beredskapsstat och förslaget till investeringsreserv

för innevarande budgetår oförändrat belopp av 1 000 000 kronor (nr 64)

för ifrågavarande ändamål.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

1. Fortsatt anläggning av dubbelspår.

Såsom framgår av 1939 års statsverksproposition, framlade järnvägsstyrelsen

hösten 1938 en på längre sikt lagd plan för bedrivande av dubbelspårsbyggnader

å statens järnvägars huvudlinjer, vilken plan innebar, att

linjerna Stockholm—Göteborg och Katrineholm—Malmö successivt skulle utrustas

med genomgående dubbelspår. Investeringsutredningen framhöll i sitt

betänkande SOU 1944: 12, att den med hänsyn till normala förhållanden avpassade

investeringen för ifrågavarande ändamål kunde uppskattas till 10

milj. kronor per år eller något därutöver. Investeringsutredningen uttalade

emellertid, att vid avvägning av investeringsreserven i fråga om dubbelspårsbyggnader

densamma borde givas väsentligt större omfattning än vad som

motsvarade det belopp, vilket vid tillämpning av utredningens generella direktiv

kunde anses lämpligt avvägt med hänsyn till vad som kunde bedömas

vara normal investering. Skälet härtill vore, att terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader

— jämte vägbyggnader — tillhöra de såsom arbetsobjekt

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

vid en arbetsmarknadskris av större omfattning bäst lämpade anläggningsarbetena,

i det desamma till väsentlig del bestå av grovarbeten, vilka därjämte

på många bansträckor i relativt stor utsträckning kunna bedrivas

även vintertid, och vilka kunna igångsättas utan hänsyn till en temporär

materialbrist. Då det av järnvägsstyrelsen anmälda behovet av dubbelspårsbyggnader

var av stor omfattning, varjämte de militära myndigheterna därutöver

framfört önskemål örn ytterligare mycket betydande dubbelspårsarbeten,

fann utredningen, att en relativt stor mängd sådana arbeten borde kunna

ingå i investeringsreserven. För budgetåret 1944/45 hade det emellertid

visat sig nödvändigt att begränsa arbetsvoJymen med hänsyn till vissa planeringssvårigheter,

varför gränsen för dessa arbetens omfattning vid utnyttjande

av samtliga de företag, som föreslagits ingå i investeringsreserven, icke

ansågs kunna sättas högre än motsvarande en kostnad, inklusive de ordinarie

arbetena, av ca 37 milj. kronor. Investeringsutredningen uttalade emellertid

i anslutning härtill, att det syntes angeläget att verkställa en särskild arbetsplanläggning

för dubbelspårsbyggnaderna i syfte, bland annat, att på

de ifrågakommande bansträckorna kunna vid en arbetsmarknadskris sysselsätta

största möjliga arbetsstyrkor. Genom en dylik utökad arbetsplanläggning

blev det möjligt att i investeringsulredningens förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 åstadkomma en total sysselsättningsvolym

vid dubbelspårsbyggnader motsvarande 49 400 000 kronor, varav som

investeringsreserv 39 400 000 kronor.

För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen beträffande dubbelspårsbyggnader

uppgjort reviderat förslag till investeringsreserv, vilket återgives i bil.

8. Såsom av bilagan framgår beräknar styrelsen, under vissa förutsättningar,

kunna vid dubbelspårsarbeten å angivna sträckor sysselsätta en genomsnittlig

arbetsstyrka av ca 6 800 man. Den häremot svarande arbetskvantiteten

skulle kräva ett anslag av totalt 50 050 000 kronor under budgetåret.

Då det ordinarie anslaget i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 5

s. 90 föreslagits utgöra 10 000 000 kronor, skulle följaktligen i investeringsreserven

kunna upptagas dubbelspårsarbeten för ett belopp av 40 050 000

.kronor. Arbetena i reserven beräknas innebära sysselsättning för ca 5 800

årsarbetare.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 upptagits ett anslag till dubbelspårsbyggnader som investeringsreserv

av 23 000 000 kronor samt som förut nämnts i investeringsutredningens förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 beräknats. ett belopp av

39 400 000 kronor för samma ändamål.

I den i bilaga 8 återgivna sammanställningen av dubbelspårsbyggnader i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava dessa uppdelats

på smärre delar, vilka — oberoende av vilken linje, de tillhöra — ordnats

efter angelägenhetsgrad efter järnvägsstyrelsens bedömande.

I yttrande den 22 december 1945 över ett preliminärt förslag till investeringsplan

för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 förklarade statens

trafikkommission beträffande dubbelspårsbyggnader, att den icke hade något

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

att erinra mot det uppgjorda förslaget. Kommissionen vidhöll emellertid sin

i yttrande av den 9 mars 1944 över förslag till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 intagna ståndpunkt, att behov av dubbelspår jämväl förelåge

å sträckan Krylbo—Storvik och att detta vöre av sådan angelägenhet,

att nämnda sträcka borde sättas före sträckan Katrineholm—Åby och således

erhålla högst nr 14 enligt den tidigare angivna ordningen. Då emellertid

järnvägsstyrelsen efter nya överläggningar i frågan icke synes dela den av

trafikkommissionen uttalade meningen i fråga om behovet av dubbelspår

å sträckan Krylbo—Storvik, har arbetsmarknadskommissionen ej ansett sig

böra göra den ifrågasatta ändringen i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47.

I fråga om planeringsarbetet för samtliga från förslaget till investeringsreserv

för föregående budgetår överstående dubbelspårsbyggnader må nämnas,

att detsamma numera enligt från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter

fortskridit så långt, att arbeten å envar sträcka torde kunna påbörjas

praktiskt taget omedelbart efter vederbörliga beslut i den mån de klimatiska

förhållandena icke utgöra hinder därför. Järnvägsstyrelsen uppger vidare

att markfrågan för samtliga företag ordnats på ett för arbetenas igångsättande

tillfredsställande sätt. Det må vidare framhållas, att man i allmänhet

först när arbetsmarknadsläget kräver ett ökat dubbelspårsbyggande torde

behöva taga ställning till frågan, vilken eller vilka bandelar som i den aktuella

situationen böra ifrågakomma med hänsyn till såväl trafik- och arbetsmarknadsförhållanden

som arbetsorganisatoriska synpunkter.

Med hänsyn till att dubbelspårsarbeten äro synnerligen väl lämpade som

sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris av större omfattning föreslår

arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen att utöver

nyss angivna investeringsreserv jämväl räknas med en särskild grovarbetsreserv

av dubbelspårsarbeten. En närmare redogörelse härför lämnas å

s. 103.

2. Linjeomläggningar.

På många ställen utmed statens järnvägars huvudlinjer finnas kurvor med

mindre radier än som svara mot den å linjerna i övrigt förekommande högsta

tillåtna tåghastigheten. Detta är särskilt fallet beträffande vissa från enskilda

järnvägsföretag övertagna linjer. I de fall då linjeomläggningar för

åstadkommande av större radier kunna genomföras för rimlig kostnad, är

det enligt järnvägsstyrelsen önskvärt att så sker. Bland aktuella företag av

denna art må nämnas linjeomläggning å vissa delar av sträckan Göteborg—

Borås för 800 000 kronor (nr 72) samt å sträckan Växjö—Karlskrona för

3 700 000 kronor (nr 74—76), på vilken sistnämnda sträcka kurvrätningar

liksom de i det föregående å s. 79 behandlade bangårdsombyggnaderna äro

motiverade icke minst med tanke på en kommande elektrifiering av linjen.

Här avsedda arbeten utgöras till stor del av terrasseringsarbeten och äro lika

lämpliga ur sysselsättningssynpunkt som terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader.

Med hänsyn till att de emellertid var för sig äro av betyd
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

ligt mindre omfattning än sistnämnda företag, synas de vid en begränsad

arbetslöshet erbjuda vissa fördelar såsom sysselsättningsobjekt framför arbeten

på nya dubbelspårssträckor.

På grund härav hava i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/

47 medtagits företag avseende linjeomläggningar att bestridas av anslag å

kapitalbudgeten för en kostnad av inalles 5 660 000 kronor. Å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 upptogs till Linjeomläggningar ett anslag

av 3 475 000 kronor samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 ett motsvarande belopp av 5 390 000 kronor.

Utöver de företag, som motsvaras av ovannämnda kostnadsbelopp

5 660 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47,

innefattar investeringsreserven liksom föregående år jämväl vissa linjeomläggningar

avsedda att bestridas med driftmedel (se s. 102). Arbetsmarknads

kommissionen har för sin del icke gått in på frågan, vilka företag som böra

bekostas av kapital- respektive driftmedel, utan har i detta hänseende helt

följt järnvägsstyrelsens förslag. Enligt uttalande från järnvägsstyrelsen torde

den nu tillämpade fördelningen endast få anses preliminär, och frågan örn

berörda företags finansiering med kapital- eller driftmedel synes böra upptagas

till närmare prövning i samband med det slutliga täckandet av kostnaden

för utförande av företag, som upptagits i investeringsreserven.

3. Nya godstågsförbindelser.

Några förslag till nya godstågsförbindelser lämpliga att medtagas i en investeringsreserv

finnas enligt järnvägsstyrelsen för närvarande icke.

4. Diverse linjearbeten.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit erforderligt, att utöver de anslagstitlar,

som angivas i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 4, s. 86, jämväl införa särskild titel för diverse linjearbeten. Här avsedda

arbeten äro var för sig av liten omfattning, varför de, när de utföras såsom

ordinarie, bestridas av statens järnvägars dispositionsanslag. För desamma

har sålunda icke särskilt anslag erfordrats i statsverkspropositionen.

I enlighet med den av investeringsutredningen tillämpade principen att i

största möjliga utsträckning hänföra anmälda företag till sakrubriker och

begränsa reservanslag av dispositionsnatur till det minsta möjliga, har kommissionen

funnit lämpligt att under rubriken Diverse linjearbeten upptaga

anmälda och för medtagande i investeringsreserven lämpliga företag

avseende dränerings- och tjälisoleringsarbeten, bankbreddning m. m. Järnvägsstyrelsen

har om dessa arbeten uttalat, att omfattande diknings- och dräneringsarbeten

vore erforderliga för åstadkommande av ett gott spårläge.

Dylika företag utgöras väsentligen av grovarbeten och äro även i övrigt

lämpade som sysselsättningsobjekt örn än behäftade med den nackdelen, att

de endast undantagsvis kunna bedrivas vintertid. Liksom för de båda sistförflutna

budgetåren ha dylika arbeten föreslagits ingå i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 i relativt stort antal och inom en från föregående

budgetår oförändrad kostnadsram för kapitalbudgeten av 710 000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

5. S mals parso ruby gg noder.

I anslutning till den framlagda investeringsplanen för statens järnvägar må

framhållas, att, därest ombyggnad till normal spårvidd av i statens ägo varande

eller blivande smalspåriga järnvägar skulle utföras, detta skulle innebära

ett betydande antal arbetstillfällen, vilka i lämplig utsträckning kunde

utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. 1943 års järnvägskommitté, åt

vilken Kungl. Maj:ts uppdragit att verkställa utredning av förenämnda fråga,

har hittills föreslagit ombyggnad dels av Bergsjöbanan (järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö),

varom förslag framlagts i skrivelse till Kungl. Maj:t den

23 oktober 1944, dels av Blekingenätets järnvägar, varom förslag innefattas

i del II av utredningens den 9 januari 1945 till chefen för kommunikationsdepartementet

avgivna betänkande. Med skrivelse till Kungl. Maj:t den

10 december 1945 har kommittén vidare överlämnat utredning rörande utbyggnad

av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund. Förslagen i fråga hava

jämväl delgivits arbetsmarknadskommisionen för att kunna beaktas vid uppgörande

av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Då dessa ombyggnadsfrågor kunna väntas bliva av prejudicerande betydelse

för ombyggnad av smalspåriga järnvägslinjer i allmänhet och då vidare

den föreslagna ombyggnaden av Blekingejämvägama är av stor omfattning

och vittutseende karaktär, har kommissionen icke ansett sig böra i sitt förslag

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medtaga smalspårsombyggnader

annat än i den mån statsmakterna tagit ställning till de principfrågor,

som sammanhänga med ifrågavarande projekt.

Det synes ej erforderligt att här återgiva de synpunkter investeringsutredningen

anlagt på förslaget till ombyggnad av Bleking ej ärna ägarna, då dessa

i de delar de kunna finnas värda beaktande torde komma att återgivas avchefen

för kommunikationsdepartementet, därest Kungl. Maj:t skulle komma

att framlägga propisition i ärendet eller inrymma företaget i förslag till

allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Beträffande detta ombyggnadsföretag,

för vilket medelsbehovet av järnvägskommittén angivits till 27,5 miljoner

kronor, lära, enligt vad från järnvägsstyrelsen upplysts, under nästa

budgetår kunna utföras arbeten av grovarbetskaraktär för en kostnad av

högst 5 miljoner kronor. Skulle landets stålförsörjning medgiva, att redan i

samband med företagets påbörjande beställningar av broöverbyggnader och

andra materialkrävande arbeten kunna göras, torde totalkostnaderna för de

arbeten, som kunna utföras under budgetåret, kunna höjas intill 8 miljoner

kronor. Det förstnämnda kostnadsbeloppet kan beräknas motsvara arbetstillfällen

örn inemot 300 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare.

Kunna jämväl broöverbyggnader m. m. påbörjas under budgetåret, kan detta

uppskattas medföra ytterligare arbetstillfällen örn 40 000 å 50 000 dagsverken,

till större <lelen för arbetare inom verkstadsindustrien. Delta motsvarar

sysselsättning för inemot 1 200 resi). 200 årsarbetare. Med hänsyn till

den tid, som efter det statsmakterna tagit ställning till ombyggnadsföretaget

kräves för detaljprojektering av detsamma, kunna arbetena emellertid icke

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

påbörjas i större omfattning förrän under loppet av hösten 1946, varför de

arbetsstyrkor, som maximalt behöva sättas in för fullt utnyttjande under

budgetåret 1946/47 av angivna antalen arbetstillfällen, bliva större än de

ovan beräknade.

Beträffande utbyggnaden av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund har

arbetsmarknadskommissionen med hänsyn till att statsmakterna ännu icke

tagit ställning till principfrågan icke heller ansett sig böra medtaga detta

företag i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

I enlighet med departementschefens uttalande i proposition till 1945 års

riksdag (nr 1945:107) angående ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger—

Bergsjö till normalspår föreslår arbetsmarknadskommissionen, att ifrågavarande

företag medtages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

Departementschefen erinrade i förenämnda proposition örn, att järnvägsstyrelsen

med antagna tekniska förutsättningar beräknat kostnaderna för

ombyggnaden till omkring 1 000 000 kronor, samt anförde, att dessa kostnader

i första hand borde bestridas av Bergsjö bredspårsfond, som för det

dåvande utvisade en behållning av 279 541 kronor och 9 öre. Det belopp som

erfordrades utöver nyssnämnda fondbehållning och som borde kunna begränsas

till 700 000 kronor, borde lämpligen i sin helhet anvisas å allmän

beredskapsstat. Departementschefen förutsatte därvid att det anslagsbelopp,

som för ombyggnadsföretaget komme att anvisas å beredskapsstat, icke

komme att belasta statens järnvägars förräntningspliktiga kapital. Ombyggnaden

borde icke komma till utförande förrän läget befunnes motivera dylika

arbeten såsom led i åtgärder för sysselsättning av friställd arbetskraft.

Med bifall till nyssnämnda proposition har 1945 års riksdag (skrivelse nr

211) beslutat, att järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö skall med anlitande av

Bergsjö bredspårsfond av staten ombyggas till normalspår.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår efter samråd med järnvägsstyrelsen

att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medräknas ett anslag till

ifrågavarande ombyggnad av 700 000 kronor. För företagets utförande beräknas

åtgå ca 30 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare, motsvarande

sysselsättning för ca 120 årsarbetare.

Då den av chefen för kommunikationsdepartementet i 1945 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 4, s. 86 anbefallda anslagsuppdelningen

icke innefattar någon för nu ifrågavarande slag av arbeten lämpad rubrik,

föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen,

att anslag för nu avsett ändamål anvisas under rubriken Dubbelspårsbyggnader

och linjeomläggningar såsom anslag till Smalspårsombyggnader.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen

sålunda, att till ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö till normalspår

under rubriken Smalspårsombyggnader medtages ett belopp av

700 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

lil. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

1. Rälsutbyten m. m.

Ehuru det enligt järnvägsstyrelsen i och för sig vöre synnerligen önskvärt

att utföra rälsutbyten i ökad takt, låter detta sig emellertid knappast

göra på grund av de alltjämt begränsade möjligheterna att erhålla material

härför. Arbeten av detta slag har det därför i likhet med förhållandet för

budgetåren 1944/45 och 1945/46 icke befunnits lämpligt att medtaga i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

2. Diverse åtgärder för spårförstärkning.

För spårförstärknings- och kompletteringsarbeten, huvudsakligen bestående

av inlägg av makadamballast på vissa starkt trafikerade huvudlinjer,

hava under en följd av år anslag beviljats av riksdagen, varjämte för enahanda

åtgärder vissa belopp t. o. m. år 1944 medräknats i driftskostnadsstaten.

I den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptogs till

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden ett belopp av 2 000 000 kronor.

För budgetåret 1946/47 föreslås i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten

bil. 5, s. 93, ett investeringsanslag för ifrågavarande ändamål av

1 000 000 kronor. Med hänsyn till dessa arbetens angelägna art och då de

synas väl lämpade som sysselsättningsobjekt, även om de i allmänhet icke

kunna utföras vintertid, föreslås i investeringsreserven för nästa budgetår

kvarstå ett anslag om 1 000 000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärkning.

IV. Skenfria vägkorsningar m. m.

Under en följd av år hava anvisats anslag avsedda att användas till bidrag

till utförande av skenfria vägkorsningar — vägportar, vägbroar o. d.

— eller parallellvägar som ersättning för befintliga korsningar i järnvägens

plan. För budgetåren 1944/45 och 1945/46 upptogs i statsverkspropositionen

anslag på 200 000 kronor samt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/

45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 likaledes

200 000 kronor. I årets statsverksproposition har icke något anslag beräknats

för ifrågavarande ändamål. Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen

funnit skäl föreslå ett från föregående år oförändrat

belopp av 200 000 kronor till skenfria vägkorsningar m. m. i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

V. Broar m. lii.

Några broföretag lämpliga att ingå i en investeringsreserv hava icke av

järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

VI. Husbyggnader.

1. Stationshus.

Behovet av ombyggnad och modernisering av stationshus är enligt uttalande

från järnvägsstyrelsen mycket stort, men dessa arbeten hava under

de senare åren på grund av arbetsmarknads- och materialsituationen kunnat

bedrivas endast i mycket begränsad omfattning. Kostnader för erforderliga

större ombyggnader av stationshus hava av styrelsen såsom förslag till

investeringsreserv upptagits för Strängnäs med 120 000 kronor (nr 92),

Trelleborg C och F 100 000 resp. 200 000 kronor (nr 98 och 99), Östersund

med 120 000 (nr 103), Ånge 120 000 kronor (nr 104), Växjö med

135 000 kronor (nr 108) samt Karlshamn C med 130 000 kronor (nr 109).

Härtill kommer ett stort antal stationshus, för vilka ombyggnadskostnaderna

beräknats till lägre belopp.

Företag av nu avsedd art äro i betydande omfattning redan detaljplanerade

och kunna vid behov omedelbart utnyttjas som sysselsättningsobjekt.

De äro vidare fördelade över hela landet, varför de ur denna synpunkt äro

väl lämpade att ingå i investeringsreserven. I övrigt gälla emellertid för dessa

byggnader samma inskänkningar som för andra husbyggnader i fråga

örn användbarheten som sysselsättningsobjekt. För budgetåret 1946/47 har

av järnvägsstyrelsen föreslagits arbeten på tillhopa 5 200 000 kronor att ingå

i investeringsreserven. Motsvarande belopp i beredskapsstaten för budgetåret

1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46

utgjorde 5 000 000 kronor resp. 5 200 000 kronor.

2. Godsmagasin.

Beträffande företag avseende uppförande eller ombyggnad av godsmagasin

kan i huvudsak anföras detsamma som beträffande stationshus. Det anmälda

behovet av dylika företag är emellertid i förhållande till behovet av

stationshusarbeten relativt ringa. I investeringsreserven för budgetåret 1946/

47 föreslås dylika företag medtagas för en kostnad av 400 000 kronor. Motsvarande

belopp för budgetåren 1944/45 och 1945/46 voro resp. 400 000 och

500 000 kronor.

3. Personallokaler.

Vid ett flertal stationer äro personallokaler såsom personalrum och överliggningslokaler

enligt järnvägsstyrelsens uttalande i behov av modernisering

och ombyggnad. Härjämte erfordras på en del platser nybyggnad av

dylika anläggningar. Det mest omfattande arbetet av denna art är uppförande

av nytt överliggningshus i Ånge för en kostnad av 300 000 kronor

(nr 123). Såsom framhållits i investeringsutredningens betänkande, SOU

1944: 12, är detta företag erforderligt bland annat på grund av att ett befintligt

mindre överliggningshus måste rivas för byggande av ny väg på

platsen. Investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås omfatta före
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

tag avseende personallokaler för tillsammans 1 155 000 kronor. I beredskapsstaten

för budgetåret 1944/45 upptogs för samma ändamål ett anslag

av 1 000 000 kronor och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 ett belopp av 1 200 000 kronor.

4. Bostadshus.

Investeringsutredningen erinrade i sitt första betänkande (SOU 1944: 12,

s. 72) om att statens järnvägars bostadsbestånd enligt från järnvägsstyrelsen

erhållna uppgifter utgjordes av ca 2 500 lägenheter avsedda för banbevakningspersonal

och ca 6 300 lägenheter för andra befattningshavare. Bostäderna

vore delvis av tämligen otidsenlig beskaffenhet. Sålunda utgjordes

banbevakningsbostäderna till en tredjedel av lägenheter om endast 1 rum

och kök och av övriga lägenheter vore ungefär en fjärdedel av samma eller

än mindre typ. Lägenheterna saknade i betydande utsträckning såväl vatten-

och avloppsledningar som tillgång till tvättstuga, och endast en mindre

del vore försedd med värmeledning.

Till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 29 juni 1945 anförde

dåvarande departementschefen bl. a.

Enligt en inom järnvägsstyrelsen i november 1942 företagen preliminär utredning

beräknades kostnaderna för utvidgning av de för banbevakningspersonal avsedda

enrumslägenheterna till lägenheter örn två rum och kök, för anordnande av tvättstugor,

vatten- och avloppsledningar samt värmeledning i de fall, där dylika anordningar

saknas, ävensom för erforderliga reparationer och moderniseringar i övrigt

av banbevakningspersonalens bostäder till i runt tal 12 miljoner kronor vid

1939 års prisnivå. Motsvarande kostnader för modernisering av statens järnvägars

övriga tjänstebostäder hava av investeringsutredningen uppskattats till i runt tal

20 miljoner kronor. Med nuvarande prisnivå kunna kostnaderna beräknas bliva

väsentligt högre.

Under senare år hava för förbättring av ifrågavarande bostäder anvisats 1 300 000

kronor för budgetår, därav 300 000 kronor för utvidgning av enrumslägenheter

och 1 000 000 kronor för andra moderniseringsarbeten.

Det är enligt min mening önskvärt, att den mindre tidsenliga delen av statens

järnvägars bostadsbestånd så snart ske kan försättes i ett skick, som kan anses

motsvara skäliga krav på utrymme och standard i övrigt. Detta är tydligen icke

möjligt utan en väsentlig höjning av medelsanviisningen för ändamålet.

Departementschefen åberopade vidare investeringsutredningens i dess betänkande,

SOU 1944: 12, gjorda uttalande att kostnaderna för förbättring av

banvaktsboställen synts utredningen väl höga och anförde vidare.

Investeringsutredningen har framhållit såsom angeläget, att en planläggning komme

till stånd beträffande modernisering inom en begränsad tid av statens järnvägars

bostadsbestånd i hela den omfattning, som betingades av numera vedertagen

bostadsstandard. Planläggningsarbetet vore så mycket mera påkallat som en rationalisering

och koncentrering i tiden av bostadsförbättrandet syntes kunna medföra

ej oväsentliga kostnadsbesparingar.

Enligt min mening böra åtgärder vidtagas i det av investeringsutredningen angivna

syftet, innan en ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål beslutas

vare sig såsom led i anläggningsverksamhet till motverkande av arbetslöshet eller i

annan ordning.

7—4G7172.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Slutligen hemställde departementschefen att Kungl. Majit måtte bemyndiga

järnvägsstyrelsen att tillkalla högst 5 sakkunniga för att inom styrelsen verkställa

utredning rörande förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd

samt avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda. Den tillsatta

kommittén har antagit namnet 1946 års SJ bostadsutredning.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition nr 1944: 281,

s. 33 och 43 samt s. 228) upptogs till uppförande av nya bostadshus ett anslag

av 100 000 kronor samt till två nya bostadshus i Skutskär jämte andel

i utvändiga ledningar 200 000 kronor; vidare till utvidgning av enrumslägenheter

500 000 kronor och moderniseringsarbeten 1 500 000 kronor. I investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medräknades

oförändrade belopp för förenämnda ändamål.

För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen föreslagit, att under rubriken

Bostadshus skulle medräknas 100 000 kronor till två nya bostadshus i

Skutskär jämte del i utvändiga ledningar (nr 125), 500 000 kronor till nya

bostadshus, 200 000 kronor till utvidgning av enrumslägenheter samt

1 000 000 kronor till modeimisering av bostadslägenheter.

Arbetsmarknadskommissionen har, med hänsyn till att 1946 års SJ bostadsutredning

enligt under hand erhållna uppgifter icke kan beräknas bliva färdig

med sitt arbete förrän tidigast under budgetåret 1946/47, ej funnit skäl

påkalla ökning till föregående års belopp av de av järnvägsstyrelsen föreslagna

anslagen. Kommissionen förutsätter, att därest de ifrågavarande företagen

skulle behöva igångsättas för att bereda arbetstillfällen, urvalet av desamma

kommer att ske i anslutning till de principer, som vid tidpunkten

för igångsättandet kunna hava framkommit vid kommitténs arbete.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,

att i 1946/47 års investeringsreserv medtages ett belopp av (100 000 +

500 000 + 200 000 + 1 000 000 =) 1 800 000 kronor.

5. Diverse byggnader.

Till denna kategori hava hänförts byggnader avseende mobiliseringsförråd,

banmästarförråd, verkstads- och förrådslokaler för banavdelningen, vissa

byggnader för vagntjänsten m. fl.

Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört skulle på ett flertal platser behov föreligga

av om-, till- eller nybyggnad av lokaler för dylika ändamål. Efter samråd

med styrelsen har arbetsmarknadskommissionen därför föreslagit, att

i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte få ingå företag av nu

nämnd art (nr 129—132) för ett sammanlagt kostnadsbelopp av 705 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår upptogs för

samma ändamål ett belopp av 700 000 kronor.

VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

Några företag avseende växel- och signalsäkerhetsanläggningar hava icke

av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

VIII. Teletonanläggningar m. m.

I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten bil. 5, s. 103, har Kungl.

Majit till telefonanläggningar m. m. föreslagit ett investeringsanslag av

3 960 000 kronor.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås att dylika företag

medtagas för 5 340 000 kronor. Sistnämnda summa inkluderar arbeten med

anordnande av nya telefonkablar för sammanlagt 4 700 000 kronor. Järnvägsstyrelsen

avser sålunda att anordna nya kablar mellan örebro och Hallsberg

samt mellan Hallsberg och Laxå för 800 000 kronor (nr 135), mellan

Frövi och örebro för 400 000 kronor (nr 136), mellan Göteborg och Falköping

för 1 500 000 kronor (nr 138) samt vid malmbanan för en totalkostnad

av 7 000 000 kronor, varav i förslaget till investeringsreserv medtagits

2 000 000 kronor (nr 141).

Till selektortelefonutrustning å sträckan Laxå—Charlottenberg har i förslaget

till investeringsreserv medtagits ett belopp av 135 000 kronor (nr 139).

Enligt den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen för järnvägsstyrelsens

anslagsäskanden har styrelsen ansett ett belopp av 280 000 kronor

bliva erforderligt för budgetåret 1946/47 till anskaffning av högtalaranläggningar

till såväl person- som godsbangårdar. Då emellertid mycket betydande

behov av dylika anläggningar föreligga, om än förenämnda anslagsäskande

av sparsamhetsskäl begränsats till nyssnämnda kostnadssumma,

föreslår arbetsmarknadskommissionen, att även i investeringsreserven upptages

ett belopp för anskaffning av högtalaranläggningar, vilket enligt järnvägsstyrelsen

lämpligen kan beräknas till 280 000 kronor (nr 157).

Bland järnvägsstyrelsens äskanden för nästa budgetår ingår vidare ett belopp

av 150 000 kronor för anordnande av impulsuranläggningar. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår på därom av järnvägsstyrelsen gjord framställning,

att även i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptages ett

belopp av 150 000 kronor till impulsuranläggningar (nr 158).

Slutligen erfordras vissa lokalutvidgningar för telefonväxlar för en kostnad

av 75 000 kronor. Jämväl dessa arbeten hava medtagits i förslaget till

investeringsreserv (nr 152).

Enligt förestående, i samråd med järnvägsstyrelsen uppgjorda förslag skulle

sålunda investeringsreserven av telefonanläggningar m. m. för nästa budgetår

komma att omfatta arbeten för ett sammanlagt belopp av (800 000 +

400 000 + 1 500 000 + 2 000 000 + 135 000 + 280 000 + 150 000 +

75 000 =) 5 340 000 kronor.

Arbeten av här ifrågavarande slag synas ur arbetsmarknadssynpunkt kunna

få ett visst värde för sysselsättning av friställd arbetskraft inom de företag,

som normalt arbeta inom detta produktionsområde.

IX. Elektriska belysningsanläggningar.

Några företag hänförliga till rubriken elektriska belysningsanläggningar

hava av järnvägsstyrelsen icke redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

X. Anläggningar lör elektrisk tågdritt.

Företag avseende anläggningar för elektrisk tågdrift medföra huvudsakligen

arbete inom därav berörda industrier och böra i enlighet med de av investeringsutredningen

i sitt betänkande, SOU 1944: 12, uppställda allmänna

reglerna för utväljande av investeringsreservens företag ingå i reserven i syfte

att vid behov möjliggöra beredande av ökade arbetstillfällen inom dessa industrier.

Å ordinarie stat har i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten bil.

4 s. 109 föreslagits ett begynnelseanslag om 400 000 kronor till påbörjande

av ny omformarstation i Göteborg. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har

riksdagen (skrivelse nr 38, p. 58) under anslaget till Anläggningar för elektrisk

tågdrift för budgetåret 1945/46 anvisat medlen i fråga. Totalkostnaden

för denna anläggning utgör 1 300 000 kronor. Återstoden av arbetena avses

enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar i sin petitaskrivelse till 1945 års riksdag

komma till utförande i normal ordning under budgetåret 1947/48. Då det

emellertid — om så av arbetsmarknadsskäl blir önskvärt och materialsituationen

det medgiver — enligt järnvägsstyrelsens uppgift är möjligt att forcera

anläggningen och i huvudsak slutföra den på ett år, har i investeringsreserven

föreslagits ingå ett belopp av 900 000 kronor (nr 162) för slutförande av

detta företag.

Till anskaffning av transportabelt omformaraggregat av större typ i Göteborg,

vilken anskaffning betingas av anordnandet av den nya omformarstationen,

har i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 108 upptagits

ett anslag av 150 000 kronor. Totalkostnaden för aggregatet har av

järnvägsstyrelsen beräknats till 600 000 kronor. Styrelsen har föreslagit att

den återstående kostnaden 450 000 kronor (nr 167) upptages i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 108 framgår

har järnvägsstyrelsen begärt och Kungl. Majit föreslagit ett anslag för

budgetåret 1946/47 örn 500 000 kronor för uppförande av ny omformarstation

i Forsmo. Totalkostnaden för denna anläggning har av styrelsen beräknats

till 1 300 000 kronor. Då arbetena äro möjliga att utföra på ett år, har

styrelsen föreslagit att den återstående kostnaden 800 000 kronor (nr 173)

upptages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

I sitt anslagsäskande för budgetåret 1945/46 har järnvägsstyrelsen bl. a.

anmält att omformarstationerna vid Västra stambanan alltsedan sin tillkomst

utsatts för växande belastningar och att med anledning härav bl. a. omformarstationerna

i Sköldinge och Moholm vore i behov av förstärkning av

maskineffekten. Samma förhållande gällde beträffande omformarstationen i

Hallsberg. Dessa förstärkningar avsågos från början skola åstadkommas under

budgetåret 1946/47 genom nyinstallation av erforderligt antal transportabla

omformare i Sköldinge samt överflyttning av de båda i Sköldinge fast

inbyggda omformaraggregaten till Moholm resp. Hallsberg. Vid de båda sistnämnda

stationerna vöre platser för sådana maskiner från början förutsed
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

da. I Sköldinge erfordrades emellertid ombyggnad av omformarstationen för

att kunna bereda plats för de nya aggregaten. Sedermera har järnvägsstyrelsen

föreslagit att sistnämnda ombyggnadsarbeten skulle medtagas i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47. Kostnaderna uppgå till 700 000

kronor för ombyggnad av omformarstationen i Sköldinge (nr 166) samt

15 000 kronor för vardera av omformarstationerna i Moholm och Hallsberg

(nr 164—165).

Den på senare år av de växande belastningarna nödvändiggjorda anskaffningen

av större omformaraggregat har enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit

medfört behov av förlängning av maskinhallarna i de befintliga omformarstationerna

av typ III i Älvsbyn, Bastuträsk, Vännäs, Mellansel, Östersund,

Uddevalla, Fjärås och Laholm. Kostnaden för ombyggnad av ovannämnda

8 stationer har av järnvägsstyrelsen beräknats till totalt (8 X

160 000 =) 1 280 000 kronor. I investeringsreserven för nästa budgetår föreslås

upptaget ett belopp av 680 000 kronor (nr 170).

Å riksstat har i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 109

föreslagits ett begynnelseanslag om 750 000 kronor till påbörjande av arbeten

med ny matarledning från Älvsjö till Tomteboda samt anordnande av

s. k. ringmatningssystem på bangårdarna i Stockholm. Totalkostnaden för

denna anläggning har beräknats till 1 100 000 kronor. Enligt uppgift från

järnvägsstyrelsen torde arbetena kunna forceras så att de i huvudsak kunna

färdigställas på ett år, varför styrelsen föreslagit att den återstående kostnaden

350 000 kronor (nr 161) upptages i investeringsreserven för budgetåret

1946/47.

På ordinarie stat för budgetåret 1945/46 har anvisats 1 400 000 kronor

(riksdagens skrivelse nr 38 p. 58) för anskaffning av åtta ställverksvagnar

att användas dels för reserv under normal drift, dels för krigsberedskap.

Då, enligt järnvägsstyrelsens uppgifter, behov föreligger av ytterligare sju

dylika vagnar för utbyte av äldre provisoriskt inrättade sådana, vilka med

hänsyn till driftsäkerheten befunnits olämpliga, har arbetsmarknadskommissionen

i samråd med styrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven

för nästa budgetår upptages ett belopp av (7 X 175 000 =) 1 225 000 kronor

för anskaffning av sju ställverksvagnar (nr 171).

För ett rationellt bedrivande av erforderliga arbeten å linjen äro omformar - vagnar för arbetsmaskiner behövliga. Ytterligare fyra sådana vagnar, vilka

beräknats draga en kostnad av 100 000 kronor per styck, böra enligt järnvägsstyrelsens

uppgifter anskaffas. I förslaget till investeringsreserv för nästa

budgetår har därför upptagits ett från innevarande års investeringsreserv

oförändrat belopp av 400 000 kronor för detta ändamål (nr 184).

För diverse kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift,

varibland må nämnas inrättande av nya skyddssektioner och anordnande av

nya förbiledningar å bangårdar m. m., har järnvägsstyrelsen i sin petitaskrivelse

för nästa budgetår begärt 375 000 kronor, vilken summa uppgives

av sparsainhetsskäl hava begränsats till denna storlek. För normala förhållanden

har styrelsen ansett det befogat att avsevärt öka sagda belopp, då

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

behov av dylika arbeten förelåge i stor omfattning, om än arbetena temporärt

kunde uppskjutas. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen

efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven

för nästa budgetår upptages ett belopp av 200 000 kronor för diverse

kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift (nr 179).

I enlighet med vad som ovan föreslagits skulle i investeringsreserven för

budgetåret 1946/47 ingå företag avseende anläggningar från elektrisk tågdrift

för ett sammanlagt belopp av (900 000 -f- 450 000 4- 800 000 + 700 000

15 000 + 15 000 + 680 000 + 350 000 + 1 225 000 + 400 000 + 200 000 =)

5 735 000 kronor.

XI. Elektrifiering.

Allmänna synpunkter på den fortsatta elektrifieringen av det svenska

järnvägsnätet ävensom elektrifieringsarbetens lämplighet att utnyttjas i sysselsättningssyfte

har behandlats i investeringsutredr.ingens betänkande, SOU

1944: 12 s. 84—89, varvid utredningen i huvudsak anfört följande.

Den årliga medelsanvisningen för banelektrifiering har företett betydande växlingar,

och det synes vanskligt att angiva något visst belopp såsom utgörande normal

investering för detta ändamål. Med hänsyn till att en fortsatt elektrifiering av

ytterligare betydande delar av det svenska järnvägsnätet får anses given, kan i stället

lämpligen fastställas det minsta arbetsomfång för elektrifieringsarbeten, som tarvas

för att statens järnvägars elektrifieringsorganisation skall utan tekniska och ekonomiska

olägenheter för den fortsatta elektrifieringen kunna hållas vid makt, vilket

även torde vara av betydande värde för vår försvarsberedskap. Detta arbetsomfång

har av järnvägsstyrelsen angivits till 120 km bana per år motsvarande en årlig

medelsförbrukning av i genomsnitt 15 milj. kronor. Å andra sidan kan elektrifieringsomfånget

utan olämplig ansvällning av den nuvarande organisationen maximalt

omfatta 450 km liana per år motsvarande en årlig investeringskostnad av ca 60

milj. kronor.

Ur arbetsmarknadssynpunkt erbjuder banelektrifiering god sysselsättning för industrien

genom beställning av elektrisk utrustning och lokomotiv. Däremot medför

den relativt få arbetstillfällen för grov- och byggnadsarbetare. Sistnämnda arbetstillfällen

inskränka sig till dem, som äro förenade med erforderliga kurvomläggningar,

linjeförbättringar och övriga av elektrifieringen betingade bantekniska standardhöjningar

ävensom till arbete med stolpresning.

Då elektrifieringsarbeten erbjuda relativt fåtaliga arbetstillfällen för befolkningen

utefter den linje, som elektrifieras, ansåg investeringsutredningen

icke tillräckliga skäl föreligga för att i dåvarande läge ifrågasätta utförande

av elektrifieringsarbeten i annan ordning än den, som betingades endels av

rent fredsmässiga, driftstekniska och driftsekonomiska synpunkter, endels

även av militära skäl. Utredningen anförde vidare i anslutning härtill.

Det må i detta sammanhang framhållas att den ordning, i vilken banelektrifiering

bör komma till stånd, icke kan bestämmas enbart med hänsyn till angelägenhet

utan att man i detta avseende bland annat också måste beakta önskvärdheten att

rationellt utnyttja det dyrbara arbetsmaskineriet och i möjligaste mån bereda personalen

sysselsättning året runt.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Sedan Kungl. Majit vid framläggande av allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 i proposition nr 1944:281 ökat den av investeringsutredningen

föreslagna reserven av elektrifieringsföretag och förberedande arbeten

för dylika med ytterligare ett företag avseende förberedande arbeten å

linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, innefattar den av

riksdagen fastställda allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 följande

investeringsreserv i fråga örn elektriferingsarbeten.

Ostkustbanan, förberedande arbeten .................. kronor 5 000 000

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, förberedande

arbeten .................................. » 1500 000

Lund—Landskrona—Billeberga, elektrifieringsarbeten . . » 6 000 000

Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, elektrifieringsarbeten

.......................................... » 12 000 000

Summa kronor 24 500 000.

Av dessa företag avsågo de två förstnämnda uteslutande förberedande arbeten

av grovarbetskaraktär. Det för det sistnämnda företaget i investeringsreserven

upptagna beloppet avsågs endast vara begynnelseanslag, varför

även de häremot svarande arbetena till betydande delar utgöras av grovarbeten.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 ha medtagits ovannämnda

arbeten jämte förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna

Tillberga—Ludvika och Tillberga—Sala. För de sistnämnda linjerna beräknades

ett sammanlagt belopp av 2 500 000 kronor.

För närvarande pågår elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping

samt förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Varberg—Borås—

Herrljunga—Uddevalla och linjen Lund—Landskrona—Billeberga. För budgetåret

1946/47 har i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 5 s. lil,

föreslagits ett anslag av 2 740 000 kronor för slutförande av arbetena på

linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Arbetena å linjen Varberg—Borås—

Herrljunga—Uddevalla oell å linjen Lund—Landskrona—Billeberga ha

igångsatts med anlitande av hos järnvägsstyrelsen tillgängliga rörelsemedel,

sedan 1945 års riksdag med bifall till Kungl. Majlis proposition i ämnet

(nr 108) beslutat att elektrifiering av dessa järnvägslinjer skulle ske efter

fullbordande av då pågående arbeten vid statens järnvägar (riksdagens skrivelse

1945:207).

Järnvägsstyrelsen har sedermera lill arbetsmarknadskommissionen anmält,

att en utökning av den pågående elektrifieringen Stockholm—Tillberga—

Köping vore aktuell, i det att styrelsen förutom planerad medverkan vid

elektrifiering av den i enskild ägo befintliga järnvägslinjen Köping—Frövi

(jämför propositionen 1944: 186, s. 17 och 1945 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 4, s. 114) jämväl ansåge elektrifiering av linjerna Tillberga—Ludvika

och Tillberga—Sala vara av sådan angelägenhet, att förberedande

åtgärder för dessa företags realiserande vore berättigade.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

I fråga om förutsättningarna för en elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika

hade verkställd utredning visat, att en elektrifiering av hela sträckan

Stockholm—Tillberga—Ludvika med Tillberga—Köping kunde väntas giva

en procentuell avkastning på det investerade kapitalet, som vore endast obetydligt

lägre än den, som beräknats för enbart sträckan Stockholm—Tillberga

—Köping. Med hänsyn härtill och då ett sålunda utvidgat elektrifieringsprogram

även syntes motiverat av drifttekniska skäl, i det att den i Ludvika tillstötande

linjen Göteborg—Falun—Gävle inom närliggande tid i sin helhet beräknades

bliva inrättad för elektrisk drift, vore det motiverat att i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 medtaga anslag till förberedande arbeten för

elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika. 1 anslutning till elektrifiering

av denna sträcka borde jämväl linjen Tillberga—Sala elektrifieras, vilket

visserligen icke i och för sig vore motiverat av trafikintensiteten på denna

linje men vore angeläget med hänsyn till de fördelar, som ur elektrodriftens

synpunkt vore förknippade med ett sammanbindande på angivet sätt av den

elektrifierade linjen Slockholm—Tillberga—Ludvika med den förut elektrifierade

norra stambanan.

I enlighet med vad från järnvägsstyrelsens sida sålunda anförts föreslår

arbetsmarknadskommissionen, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/

47 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna Tillberga—

Ludvika och Tillberga—Sala, varvid sagda arbeten med hänsyn till den såvitt

för närvarande kan bedömas osäkra materialtillgången böra begränsas till

att avse allenast förberedande arbeten av grovarbetskaraktär. Det med hänsyn

härtill avpassade anslagsbehovet har beräknats till 3 000 000 kronor

(nr 189).

Järnvägsstyrelsen har ytterligare föreslagit att i investeringsreserven för

budgetåret 1946/47 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjen

Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar. Styrelsen har

ansett att detta företag bör komma till utförande närmast efter elektrifieringen

av ostkustbanan med bilinjer i syfte att åstadkomma en välbehövlig

förbättring av trafikförhållandena i sydöstra Sverige. Då det ur

synpunkt vore förenat med svårigheter att bedriva de såsom förberedelse till

elektrifieringen nödvändiga omläggnings- och förbättringsarbetena å banan

under vinterperioden utefter ostkustbanans sträckning avser styrelsen att driva

arbetena på linjen Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar

samtidigt med arbetena på ostkustbanan och på sådant sätt att arbetena på

ostkustbanan drivas under det egentliga sommarhalvåret och arbetena på linjen

Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar under vinterhalvåret

och särskilt under senhösten och förvåren. Härigenom beräknade .styrelsen

kunna hålla en möjligast jämn sysselsättning för i hithörande byggnadsorganisation

ingående arbetsbefäl och arbetare.

Sammanfattningsvis omfattar förslaget till invesleringsreserv för budgetåret

1946/47 förberedande arbeten för elektrifiering av nedan angivna linjer,

vilka redovisas i den ordning företagen enligt järnvägsstyrelsens bedömande

ur trafikekonomiska och trafiktekniska grunder böra komma till ut
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

förande. Trafikkommissionen har i yttrande den 22 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen

förklarat sig intet hava att erinra mot det framlagda

förslaget.

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, elektrifie
-

ringsarbeten .................................... kronor 7 000 000

Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala, förberedande arbeten

.......................................... * 3 000 000

Ostkustbanan med bilinjer, förberedande arbeten ...... » 10 000 000

Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar,

förberedande arbeten ............................ » 5 000 000.

Sedermera har järnvägsstyrelsen under hand meddelat, att vidare bearbetning

av detta program föranlett överväganden, enligt vilka vissa omkastningar

kunde ifrågasättas, varför programmet tills vidare borde betraktas såsom

preliminärt.

Den föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 i fråga om

elektrifieringsarbeten skulle sålunda komma att omfatta arbeten för en sammanlagd

kostnad av 25 000 000 kronor.

XII. JLokstatlons- och driftverkstadsanläggningar.

Liksom beträffande övriga kategorier byggnader föreligger enligt järnvägsstyrelsen

behov att i ett flertal fall utöka eller förbättra även befintliga lokstations-

och driftverkstadsanläggningar. I investeringsreserven för budgetåret

1946/47 föreslås ingå fyra sådana företag, nämligen ett i Gävle för

50 000 kronor (nr 192), ett i Kristinehamn för 60 000 kronor (nr 193),

ett i Nässjö för 80 000 kronor (nr 194) och ett i Klippan för 40 000 kronor

(nr 195) ävensom ett belopp av 160 000 kronor för diverse mindre arbeten

(nr 198). Den sammanlagda kostnaden för de nu angivna företagen uppgår

till (50 000 + 60 000 + 80 000 + 40 000 + 160 000 =) 390 000 kronor. Motsvarande

belopp på beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 utgjorde 200 000

kronor och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 600 000

kronor.

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå tre större företag

avseende anläggningar vid huvudverkstäder, nämligen tillbyggnad av

lokverkstaden i örebro för 350 000 kronor (nr 200) och i Notviken för

150 000 kronor (nr 204) samt uppförande av marketenteribyggnad vid huvudverkstaden

i Malmö för 225 000 kronor (nr 202).

Beträffande det förstnämnda företaget har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Genom den fortsatta övergången till elektrisk tågdrift kommer antalet elektrolok

genom planerade nyanskaffningar att väsentligt okas inom de närmaste åren. För

huvudverkstäderna innebär detta att antalet revisioner per år likaledes successivt

kommer att ökas allt eftersom de nya loken bliva revisionsmässiga. I främsta rum
-

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

met måste härvid huvudverkstaden Örebro, som för närvarande utför revisioner av

samma eller liknande loktyper, som nu föreslagits till inköp, rustas för att kunna

tillgodose det ökade behovet av revisioner. Genom planerade och delvis utförda

rationaliseringar och utvidgningar av hjälpavdelningarna ha möjligheter skapats till

ökning av verkstadens kapacitet under förutsättning att ytterligare uppställningsplatser

kunna ställas till förfogande. Då detta emellertid ej låter sig göra inom

befintliga utrymmen, har styrelsen därför ansett det nödvändigt att genom en tillbyggnad

till befintligt 80-tonsskepp skapa fyra nya uppställningsplatser, varigenom

ytterligare ett led i det för elektrolokunderhållet planerade utbyggnadsprogrammet

fullbordas.

Kostnaden för ovan angivna arbeten har av styrelsen beräknats till 350 000

kronor.

Beträffande den föreslagna tillbyggnaden av lokverkstaden i Notviken bär

järnvägsstyrelsen anfört.

Vid tillkomsten av de nya elektroloken litt M ansågs det såväl ur verkstadsteknisk

synpunkt som ur trafiksynpunkt lämpligast att förlägga revisionerna av dessa lok

till huvudverkstaden Notviken. Denna ökning i arbetsomfattningen medför för verkstaden

att uppställningsplatserna för lokrevisioner och hjälpavdelningarna framledes

komma att bliva otillräckliga.

För att avhjälpa dessa olägenheter har styrelsen därför ansett det nödvändigt att

till lokverkstaden uppföra en tillbyggnad, avsedd att inrymma såväl kontor, verktygsförråd

m. m. som personallokaler, vilka för närvarande upptaga platser i traversskeppen.

Kostnaden för dessa arbeten har av järnvägsstyrelsen beräknats till

150 000 kronor.

Förutom de nu nämnda företagen har, som inledningsvis nämnts, i förslaget

till investeringsreserv medtagits uppförande av marketenteribyggnad

vid huvudverkstaden i Malmö. För närvarande saknade personalen, enligt vad

järnvägsstyrelsen meddelar möjlighet att inom rimligt avstånd från verkstaden,

som vore belägen vid Bulltofta utanför Malmö, erhålla lagad mat. Större

delen av personalen vore sålunda under sin dagliga, ofta 10 timmar överstigande

frånvaro från bostadsorten, tvungen att leva på matsäck. Från personalhåll

hade därför gjorts framställning om att på statens järnvägars bekostnad

måtte uppföras en marketenteribyggnad med kök och utrustning.

För egen del funne styrelsen under förhanden varande förhållanden synnerligen

väl motiverat att, i likhet med vad som ganska allmänt skett vid

privatindustrier och även vid statens järnvägars övriga större huvudverkstäder

och andra arbetsplatser med stora arbetsstyrkor, åtgärder, vidtoges

för åstadkommande av bättre matförhållanden för personalen jämväl vid

huvudverkstaden i Malmö och att kostnaderna härför bestredes av statens

järnvägar. Själva rörelsen borde sedan, liksom på andra håll, bedrivas antingen

av personalen själv eller av privat restaurangföretag.

Kostnaderna för en marketenteribyggnad i Malmö, innehållande matsal,

kök, förrådsrum och lokaler för kökspersonal, ha av styrelsen beräknats till

225 000 kronor.

Utöver de förenämnda företagen föreslås investeringsreserven för nästa

budgetar innefatta jämväl ett belopp av 150 000 kronor för diverse arbeten

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

vid huvudverkstäderna (nr 205). Beloppet skulle kunna disponeras för vissa

fortlöpande förnyelse- och ersättningsarbeten vid huvudverkstäderna, såsom

fortsatt modernisering av personal- och verkstadslokalerna, driftomläggningar

i samband med arbetsrationalisering m. m. Styrelsen har lämnat föl
-

jande preliminära förslag till disposition av beloppet.

Malmö, modernisering av personallokaler i smedjan vid

huvudverkstaden ................................... kronor 20 000

Malmö, inredning av matsal i vagnverkstaden .......... » 30 000

Göteborg, uppförande av sidobyggnad för plåtslageri...... » 45 000

Hälsingborg, arbeten i samband med omläggning av driften

vid huvudverkstaden ............................... » 40 000

Notviken, personallokaler ............................. » 15 000

Summa kronor 150 000.

I enlighet med vad ovan anförts föreslås investeringsreserven för budgetåret

1946/47 innefatta företag avseende anläggningar vid huvudverkstäder

för en sammanlagd kostnad av (350 000 + 150 000 + 225 000 + 150 000 =)

875 000 kronor.

XIV. Verkstadsmaskiner m. m.

XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen.

XVI. Färjlägen.

B. Försvarsberedskap.

Några företag hänförliga till ovanstående fyra rubriker hava icke av järnvägsstyrelsen

redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

C. Rullande materiel.

Under 10-årsperioden 1930—39 uppgick järnvägsstyrelsens medelsförbrukning

för anskaffning och ombyggnad av rullande materiel enligt av

järnvägsstyrelsen lämnad uppgift till sammanlagt 107 000 000 kronor eller

i runt tal till 11 000 000 kronor per år. Denna förhållandevis låga anskaffning

motiverades av den dåvarande trafikvolymen, som i jämförelse med nu

rådande förhållanden var av tämligen begränsad omfattning. Emellertid hade

såsom en följd av den ringa anskaffningen svårigheter förefunnits att tillgodose

krigsårens exceptionellt stora trafikvolym. Järnvägsstyrelsen har till

investeringsutredningen uppgivit, att behovet i fråga örn rullande materiel

för de tre budgetåren 1944/45—1946/47 motsvarade en kostnad av inemot

119 000 000 kronor. 1944 års lagtima riksdag anvisade för hithörande anskaffningar

26 060 000 kronor och 1945 års riksdag 40 840 000 kronor. I årets

statsverksproposilion, kapitalbudgeten, bil. 5, s. 120—134, föreslås investeringsanslag

örn tillhopa 36 985 000 kronor för anskaffning och ombyggnad

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

av rullande materiel. Sammanlagt uppgå sålunda — därest sistnämnda belopp

anvisas av riksdagen — de under nämnda treårsperiod anvisade beloppen

till 103 885 000 kronor. De av järnvägsstyrelsen för de senare budgetåren

begärda anskaffningarna torde ha varit begränsade till de ur järnvägens

driftssynpunkt mest trängande behoven, vilket också framgår av styrelsens

petitaskrivelser för motsvarande år. Den begränsning av anslagskraven, som

styrelsens äskanden inneburit, har förutom av sparsamhetsskäl varit motiverad

av rådande knapphet på material och arbetskraft och även i vissa avseenden

av en antagen nedgång i järnvägstrafikens omfattning .vid återgången

till fredsförhållanden.

Den befintliga vagnparken omfattar ett relativt stort antal vagnar med

hög ålder. De gamla godsvagnarna äro i viss utsträckning av småbäriga typer,

vilket särskilt är fallet beträffande vagnar, vilka tillhört av staten övertagna

enskilda järnvägsföretag. Med hänsyn till vad som anförts är, såsom

järnvägsstyrelsen i sina petitaskrivelser i olika sammanhang vitsordat, det

efter normala grunder bedömningsbara anskaffningsbehovet av rullande

materiel betydligt större än vad som täckes av beviljade och begärda anslag.

För att i händelse av ett förändrat läge på arbetsmarknaden vid behov

kunna tillförsäkra berörda industrier och verkstäder ytterligare arbetsobjekt

genom ökade beställningar av rullande materiel synes investeringsreserven

böra innefatta ett anslag till rullande materiel. Inför den osäkerhet, som

vidlåder bedömning av trafikens utveckling efter en återgång till fredsförhållanden,

har järnvägsstyrelsen dock ansett att man försiktigtvis bör räkna

med ett under de närmaste åren minskat behov av anslag för anskaffning

av rullande materiel och därför föreslagit en i förhållande till beredskapsstaten

för budgetåret 1944/45 och den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven

med 10 000 000 kronor till 25 000 000 kronor minskad

investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Medlen i fråga synas på samma

sätt som tillämpats för beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 böra sammanföras

under ett enda kollektivanslag, enär det icke synts lämpligt eller

möjligt — främst med hänsyn till önskvärdheten att effektivt kunna utnyttja

medlen i arbetsmarknadsreglerande syfte — att i förväg fördela dem

på skilda anslag för rullande materiel.

D. Biltrafik.

1. Garagebyggnader m. m.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå fyra företag avseende

uppförande av garagebyggnader med följande kostnadsbelopp, nämligen

i Strömstad 80 000 kronor (nr 223), Onsala 130 000 kronor (nr 224),

Sandarne 180 000 kronor (nr 225) och Åsarne 40 000 kronor (nr 226). Av

dessa företag hava garagebyggnaderna i Strömstad, Onsala och Sandarne

tidigare upptagits på allmän beredskapsstat för budbetåret 1944/45 samt i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Beträffande samtliga

sålunda upptagna garagebyggnader, vilka skola ersätta eller komplettera be
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

fintliga, ur skilda synpunkter otillfredsställande lokaliteter, gäller enligt järnvägsstyrelsen,

att de erfordras för att nedbringa kostnaderna för vagnunderhållet

och för den planmässiga revisionen av bilmaterielen.

Investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås i enlighet med det

ovan anförda innefatta företag avseende garagebyggnader för en sammanlagd

kostnad av (80 000 + 130 000 + 180 000 + 40 000 =) 430 000 kronor.

2. Nyanskaffning av bilmateriel.

Någon investeringsreserv för budgetåret 1946/47 avseende anskaffning av

bilmateriel har icke av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

3. Ombyggnad av bilmateriel.

Ombyggnad av bilmateriel kan enligt järnvägsstyrelsen icke lämpligen forceras

i arbetsmarknadsreglerande syfte, varför något anslag för ändamålet

icke medtagits i förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår.

4. Förvärv av billin jer.

Med hänsyn till syftet med investeringsreserven torde för densamma icke

böra inräknas något anslag för förvärv av billinjer.

E. Inköp av fastigheter.

F. Nya statsbanor.

Av skäl, som under närmast föregående rubrik anförts böra anslag till inköp

av fastigheter eller förvärv av enskilda banor icke inräknas i investeringsreserven,

och några företag hänförliga till ovanstående två rubriker hava ej

heller av järnvägsstyrelsen anmälts till arbetsmarknadskommissionen.

G. Statens järnvägars dispositionsanslag.

I enlighet med i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 4,

s. 79, framlagt förslag skall medelsanvisning för de ändamål, som tidigare

tillgodosetts dels genom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten

beträffande bana och byggnader, dels genom anslag till ersättningsanskaffning

och förnyelsearbeten, numera ske antingen över i det föregående angivna

specificerade anslagstitlar eller också över ett för statens järnvägars hela

verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya dispositionsanslaget

är enligt propositionen avsett att täcka, förutom kostnader för genom

olyckshändelser förstörd egendom intill ett belopp av 1 500 000 kronor,

kostnader för sådana mindre arbeten, för vilka medelsbehovet för ett vart

företag icke överstiger 100 000 kronor, varjämte efter Kungl. Maj:ts prövning

anslaget jämväl skall i särskilda fall få användas för bestridande av kostnader

för arbeten, för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

ävensom för täckande av emotsedd brist på annat anslag. Då arbetsmarknadskommissionen

med hänsyn såväl till syftet med investeringsreserven som

till densammas lämpliga sakregistrering hos kommissionen funnit skäl hänföra

även smärre företag till respektive sakrubriker, varvid de i investeringsplanen

(bil. 6) som regel sammanförts under särskilda kollektivanslag, eli

för varje berörd sakrubrik, är behovet av en investeringsreserv under den

mot det ordinarie dispositionsanslaget svarande anslagstiteln relativt obetydligt.

Ett mindre dispositionsanslag synes dock böra stå till förfogande för en

investeringsreserv främst med tanke på att det inom ett verksamhetsområde

av statens järnvägars omfattning kan visa sig att, när i en arbetsmarknadskris

behov av ökad sysselsättning gör sig gällande, andra företag i enstaka fall

kunna befinnas angelägna och lämpligare att utnyttjas i sysselsättningssyfte

än vissa i investeringsreserven specificerade. Det avsedda dispositionsanslaget

synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter Kungl. Maj:ts prövning i

varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande av eventuellt oundvikliga

kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven angivna företag, vilket synes

så mycket mera motiverat som detaljplanering och kostnadsberäkning för

i reserven ingående företag av naturliga skäl icke i samtliga fall hunnit verkställas

med samma noggrannhet som för ordinarie företag.

Under det att det ordinarie dispositionsanslaget för budgetåret 1946/47 i

statsverkspropositionen föreslagits till 7,5 miljoner kronor, har motsvarande

anslag i investeringsreserven ansetts kumm begränsas till 500 000 kronor, vilket

belopp är detsamma som det i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45

upptagna dispositionsanslaget för oförutsedda och mindre arbeten beträffande

byggnader och anläggningar.

Företag att bestridas med driftmedel.

Bland de av järnvägsstyrelsen anmälda investeringsobjekten ingå ett antal

företag, vilka enligt styrelsen äro av sådan art att de böra bekostas med driftmedel.

Bland dessa företag märkes främst ett antal linjeomläggningar av

mindre eller medelstor omfattning (nr 232—244) för en sammanlagd kostnad

av 2 865 000 kronor ävensom diverse dräneringsarbeten, spårisoleringar

och smärre banarbeten av underhållsnatur (nr 245—266), för vilka kostnaden

uppgår till tillhopa 2 050 000 kronor, samt slutligen vissa arbeten av olika

slag, vilka sammanförts under rubriken Diverse arbeten och för vilka den

sammanlagda kostnaden uppgår till 230 000 kronor. De under ovannämnda

tre underrubriker Linjeomläggningar m. m., Dräneringsarbeten m. m. och

Diverse arbeten i förslaget till investeringsreserv upptagna medelsbehoven

uppgå sammanlagt till (2 865 000 + 2 050 000 + 230 000 =) 5 145 000 kronor.

Motsvarande summa utgjorde 4 600 000 kronor i beredskapsstaten för

budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Till summan 5 145 000 kronor bör läggas 1 000 000 kronor för ersättningsanskaffning

av sådana inventarier, vilka i enlighet med den av 1945 års riks
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

dag fastställda budgettekniska omläggningen beträffande medelsanvisningen

till statens järnvägar skola bekostas av driftmedel. Motivet för uppförande

av sistnämnda anslag är att därigenom vid behov genom ökade beställningar

skulle beredas sysselsättning vid av sådan anskaffning berörda industrier.

Beloppet är oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Företag att bestridas med rörelsemedel.

I Kungl. Maj:ts proposition (nr 1944: 281 s. 227) till riksdagen angående

allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 hade under rubriken Dubbelspårsbyggnader

och linjeomläggningar upptagits ett anslag om 350 000 kronor

till Anordnande av nya grusgropar.

Sedan järnvägsstyrelsen sedermera förklarat, att företag avseende anordnande

av grusgropar och makadamkrossanläggningar böra bekostas av statens

järnvägars rörelsemedel, föreslås att, i likhet med förslaget till investeringsreserv

för innevarande budgetår, i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 under rubriken Företag att bestridas med rörelsemedel upptagas två

sådana anläggningar, nämligen makadamkrossanläggning i Älvsbyn för 30 000

kronor (nr 271) och ny grusgrop i Aborrtjärn för 200 000 kronor (nr 272).

Den sammanlagda kostnaden för dessa båda företag uppgår till 230 000

kronor.

Särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader.

Såsom i den tidigare framställningen (s. 76) anförts har omfattningen av

den föreslagna investeringsreserven för nästa budgetår minskat i jämförelse

med motsvarande reserv för budgetåret 1945/46. Arbetsmarknadskommissionen

har emellertid efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl att utöver

den allmänna reserven av arbeten vid statens järnvägar föreslå en särskild

grovarbetsreserv av dubbelspårsarbeten. Terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader

äro nämligen såsom i det föregående (s. 83) framhållits,

arbetsobjekt av särskilt stort värde ur sysselsättningssynpunkt vid en

arbetsmarknadskris av större omfattning.

Med hänsyn till att planeringsarbetet beträffande i investeringsreserven

ingående dubbelspårsbyggnader fortskridit så långt, att arbetet å envar sträcka

torde kunna påbörjas praktiskt taget omedelbart efter vederbörliga beslut

i den mån klimatiska förhållanden icke utgöra hinder därför, synes en forcering

av de i planen för dubbelspårsbyggnader upptagna linjebyggnaderna

kunna ske i sådan omfattning, att man kan räkna med en ökning av arbetskostnaderna

under budgetåret 1946/47 med 15 000 000 kronor utöver de belopp,

som beräknats på riksstat och i förslaget till allmän investeringsreserv.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen föreslår arbetsmarknadskommissionen

att arbeten för nämnda belopp medräknas i den särskilda grovarbetsreser
-

ven.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kostnaderna för denna reserv synas böra bestridas från anslaget till Åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. varom närmare redogöres på

s. 367.

Anslag till statens järnvägar.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,

hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande.

Beträffande arbetena i den allmänna investeringsreserven hemställer arbetsmarknadskommissionen

under hänvisning till i det föregående lämnad

redogörelse för de olika grupperna av arbeten och kostnaderna för desamma,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Statens affärsverk sfonder,

Statens järnvägar, uppföra följande anslag,

nämligen

Byggnader och anläggningar.

Bangårdar:

Bangårdsombyggnader m. m.........kronor 8 765 000

Gångbroar och gångtunnlar ........ » 1 700 000

Diverse bangårdsanordningar........ » 1 895 000

Tegelbackens reglering.............. » 1 000 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Fortsatt

anläggning av dubbelspår .. » 40 050 000

Linjeomläggningar ................ » 5 660 000

Diverse linjearbeten ................ » 710 000

Smalspårsombyggnader ............ » 700 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:
Diverse

åtgärder för spårförstårkning » 1 000 000

Skenfria vägkorsningar m. m........... » 200 000

Husbyggnader:

Stationshus ....................... » 5 200 000

Godsmagasin ..................... » 400 000

Personallokaler ................... » 1 155 000

Bostadshus .....................• • » 1 800 000

Diverse byggnader.................. » 705 000

Telefonanläggningar m. m............. » 5 340 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift .... » 5 735 000

Elektrifiering ........................ » 25 000 000

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Lokstations- och driftverkstadsanlägg
ningar

.......................... kronor 390 000

Anläggningar vid huvudverkstäder .... » 875 000

Rullande materiel .................... » 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m............. » 430 000

Statens järnvägars dispositionsanslag .... » 500 000

8—4G7172.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

7. Investeringsplan för statens vattenfallsverk.

Förslag till investeringsplan för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/

47 innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 90 960 000 kronor och en

allmän investeringsreserv om sammanlagt 11 200 000 kronor har sammanställts

i bilaga 9.

I samband med avlämnande av uppgifter till investeringsutredningen å

lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1944/45 inom statens vattenfallsverks

område gjorde vattenfallsstyrelsen vissa uttalanden för att klarlägga

sin uppfattning angående den kommande byggnadsverksamhetens omfattning.

Vattenfallsstyrelsens nybyggnader hade under första hälften av 1930-talet

motsvarat en investering av ca 8 000 000 kronor per år för kraftstationsbyggnader.

Därefter och fram till krigsutbrottet hade investeringarna stigit till

15 å 25 miljoner kronor. Styrelsen räknade med att byggnadsverksamheten,

sedan de då under arbete varande stora anläggningarna blivit färdigställda,

skulle nedgå till vad som motsvarade 15 å 25 miljoner kronor per år enligt

fredsprisnivån, och styrelsens organisation vöre anpassad därefter. Vattenbyggnadstekniska

arbeten krävde för att kunna genomföras med tillfredsställande

ekonomi en omsorgsfull planering och organisation i fråga om

arbetsledning, tillgång på arbetsmaskiner och materialanskaffning. En ansvällning

av byggnadsverksamheten utöver den nivå, för vilken organisationen

avpassats, skulle enligt styrelsens uppfattning innebära stora vanskligheter.

Icke blott styrelsens byggande byråer och organisationer utan även de administrativa

och kommersiella avdelningarna hade under den tidigare forceringen

av utbyggnaderna utsatts för stora påfrestningar med därav följande

risker för tillgodoseendet av de ekonomiska effektivitetssynpunkterna.

Styrelsen framhöll vidare, att under år 1944 komme att igångsättas ett stort

antal anläggningar, varför en ovanligt riklig krafttillgång komme att stå till

förfogande för åren närmast därefter. Även om man för åren 1944—1946

räknade med en belastningsökning av 600 MkWh per år och först därefter

med den lägre ökning av 400 MkWh per år, som motsvarade prognosen,

komme ändock år 1948 en tillräcklig marginal att finnas mellan kraftbehovet

och den kraftproduktion, som enligt enbart det statliga utbyggnadsprogrammet

vore tillgänglig detta år. Om kriget i Europa antoges upphöra mot slutet

av år 1944 och kriget i Asien år 1946, vore det mycket liten utsikt till att

det efter åren 1946—1947 bleve någon större ökning av kraftbehovet. Sannolikt

uppstode en stagnation eller tillbakagång under några år liksom fallet

varit i början av 1920- och 1930-talen. Kraftförsörjningen kunde sålunda anses

vara väl tillgodosedd.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Av vattenfallsstyrelsens i 1945 års statsverksproposition framlagda motivering

för det då föreslagna utvidgade investeringsprogrammet framgår bland

annat, att kraftproduktionen under budgetåret 1943/44 varit tillräcklig för att

motsvara efterfrågan och att kraftförsörjningen icke heller under budgetåret

1944/45 ansågs komma att bereda några svårigheter under förutsättning av

en något så när normal utveckling. Vattenfallsstyrelsen beräknade därjämte,

att vid normal nederbörd krafttillgången vid statsblocket skulle vara tillfyllest

även under budgetåret 1945/46, och erinrade örn, att såsom reserv

vid extrem vattenbrist eller speciellt stor förbrukningsökning kunde disponeras

dels ångkraft, dels vattenkraft ur Vänernmagasinet, dels ock kraft som utöver

träffade avtal brukade inlevereras av enskilda företag.

Styrelsen uttalade dock i fråga om den framtida utvecklingen, hurusom

under tiden närmast efter ett vapenstillestånd den situationen kunde uppkomma,

alt trä- och cellulosaindustrierna igångsattes med full produktion,

samtidigt som en del krigsförbrukning, vilken tillkommit på grund av knapp

bränsletillgång, kvarstode eller eventuellt ökades. Man finge därför icke bortse

från att en tillfällig åtstramning i kraftläget kunde inträda. Utvecklingen inom

ett par år därefter antoges kunna bliva tämligen oenhetlig. Å ena sidan väntades

en reduktion ske beträffande tillverkningen av försvarsmateriel och ersättningsvaror,

varjämte en förbättrad tillförsel av kol och olja kunde medföra

minskad kraftförbrukning för värmeändamål och minskat behov av elkraftkrävande

järnvägstransporter, vilket allt skulle medverka till en nedgång i

kraftuttagningen. Å andra sidan kunde denna nedgång kompenseras genom

ökad verksamhet inom export- och byggnadsindustrierna samt genom vissa

ökningar av vattenfallsstyrelsens kraftleveranser till statsbanorna. Styrelsen

drog av sina överväganden den slutsatsen, att efter budgetåret 1945/46 skulle

erfordras ett normalt produklionstillskott av 200 MkWh per år.

Styrelsen framhöll dock, att, till följd av att ny utbyggnad i ett angivet fall

icke påbörjats tidigare än som skett, marginalen mellan krafttillgång och

behov vore något mindre än vad styrelsen från början avsett.

I sin i 1946 års statsverksproposition i huvudsak återgivna redogörelse för

utvecklingen av belastningen vid statens vattenfallsverk har vattenfallsstyrelsen

framfört synpunkter på det aktuella kraftbehovet. Om man bortsåge

från den överskottskraft, som levererats till elektriska ångpannor, hade belastningsökningen

under budgetåret 1944/45 varit 322 MkWh. Denna ökning

vore något mindre än under de närmast föregående tre krigsåren, men skulle,

om verkstadskonflikten icke varit, sannolikt överskridit medelvärdet för

nämnda år.

Efter överväganden hade styrelsen kommit till en sannolik ökning för

budgetåret 1945/46 av 330 MkWh. Vid normala vattenförhållanden bleve då

den löpande krafttillgången ca 200 MkWh lägre än den beräknade konsumtionen.

Underskottet kunde emellertid i stort sett täckas medelst extra tappning

ur de väl fyllda vattenmagasinen och det krafttillskott, som brukade

erhållas från främmande företag. Endast en liten kvantitet ångkraft erfordrades,

närmast i form av toppkraft under högbelastningslid. Förhållan
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

dena under innevarande budgetår ingåve alltså icke någon oro Under de

kommande två budgetåren beräknades ökningen i kraftbehovet bliva något

mindre, nämligen 275 MkWh/år under 1946/47 och 200 MkWh/år under

1947/48. Emellertid räknade styrelsen med att motsvarande krafttillskott

icke kunde erhållas och uttalade viss tvekan beträffande ställningen i vattenmagasinen

om ett respektive två år samt uttalade slutligen som sin uppfattning,

att man vid normal vattentillgång och ostörd utveckling av kraftkonsumtionen

finge räkna med ett underskott av 300 MkWh i den löpande

kraftproduktionen under vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48. Skulle

vattenbrist inträffa, erfordrades en mycket stor ångkraftproduktion och ev.

vissa konsumtionsbegränsande åtgärder.

Vissa omständigheter kunde verka begränsande på kraftförbrukningen och

därmed minska det beräknade underskottet i vattenkraften. Bristen på bränsle

ävensom på råmaterial för cellulosaindustrien kunde verka minskande på dennas

kraftkonsumtion. I samma riktning komme eventuella hinder beträffande

exporten att verka liksom även störningar på arbetsmarknaden. Styrelsen räknade

med att järnvägarnas vedtransporter inom en nära framtid komme att

minskas, då importen av bränsle komme i gång. Styrelsen framhöll vidare, att

åtgärder borde vidtagas för åstadkommande av en förbättrad kraftbalans. I

detta syfte borde arbetena i Forsmoforsen och Hölleforsen bedrivas i snabbare

takt än hittills beräknats. Vidare borde förberedelser utföras vid Harsprånget

eller annat större norrländskt vattenfall, så att kraft därifrån kunde

levereras till hösten år 1950.

I sitt betänkande SOU 1944: 12 framförde investeringsutredningen vissa

principiella synpunkter på frågan om den statliga utbyggnaden av vattenkraft.

Utredningen framhöll sålunda, att det vore önskvärt, att vid avvägning av

storleken av erforderlig marginal mellan tillgång och efterfrågan på elektrisk

kraft hänsyn foges icke blott till prognoserna beträffande de framtida konsumtionsbehoven

utan även till samhälleliga arbetsmarknads- och beredskapssynpunkter.

I detta spörsmål anförde utredningen bland annat.

Under sin behandling av investeringsfrågorna beträffande statens vattenfallsverk

har investeringsutredningen funnit det kunna ifrågasättas, huruvida ej vid den av vattenfalissy

reisen hittills bedrivna utbyggnadsverksamheten marginalen mellan krafttillgång

och konsumtionsbehov hållits väl knapp. Det har visat sig, att under högkonjunkturperioder

kompletterande utbyggnader av stundom betydande omfattning

varit erforderliga för att möta ett stegrat kraftbehov, medan däremot under sedermera

följande lågkonjunkturperioder utbyggnadstakten minskats. Den under de senaste

högkonjunkturbetonade krigsåren starkt forcerade vattenkraftutbyggnaden har

ägt rum under en period av knapphet på såväl arbetskraft som råvaror och transportmedel,

varför kostnaderna kommit att ligga icke obetydligt över förkrigsnivån.

Det hade ur dessa och andra synpunkter varit till fördel, örn en del av de vattenkraftanläggningar,

som utbyggts under kriget, kommit till utförande några år tidigare.

Det förefaller sannolikt, att den besparing i anläggningskostnader, som därvid

kunnat vinnas, skulle hava uppvägt den ränteförlust, som blivit en följd av att

vattenfallen utbyggts något tidigare än då behov av kraften förelegat.

Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip hava eftersträvats en någorlunda

konstant utbyggnadsintensitet, oberoende i stort av konjunkturväxlingarna. En sådan

politik synes ur utbyggnadsekonomisk synpunkt väl motiverad i och för sig,

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

meli det förefaller i ljuset av vunna erfarenheter vara förenat med svårigheter att

upprätthålla densamma utan att redan under lågkonjunkturer skapas ett visst kraftöverskott,

med vars hjälp det under en följande högkonjunktur stegrade kraftbehovet

kan tillgodoses utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna.

Om utbyggnaden av vattenkraften sker i takt med konjunkturutvecklingen, med

forcering vid högkonjunktur och avmattning vid lågkonjunktur, kan marginalen

reduceras till ett minimum. Åsyftas en jämn utbyggnadshastighet, vilket ur många

tekniska och ekonomiska synpunkter är fördelaktigt, bör marginalen normalt vara

så stor, att den räcker till att tillfredsställa den under en högkonjunktur accelererade

konsumtionsökningen. Om man slutligen eftersträvar att i viss grad utnyttja lågkonjunkturernas

i regel gynnsamma prisläge och alltså låta utbyggnadshastigheten

variera så att den ökas vid lågkonjunktur och minskas vid högkonjunktur och därigenom

erhålla en konjunkturutjämnande inverkan, måste marginalen vara än

större. Vill man därjämte lägga sådana särskilda beredskapssynpunkter på frågan,

att man söker åstadkomma en extra reserv av elkraft att tillgå vid avspärrning

från bränsleimport eller att utnyttjas för oförutsedda industriella expansionsbehov

av mera betydande omfattning, måste marginalens storlek ytterligare ökas.

Investeringsutredningen förbiser icke, att nu berörda problem kunna behöva skärskådas

även ur andra synpunkter än dem, som här antydningsvis anlagts, bland

annat med hänsyn till fördelarna av ett jämnt utnyttjande av kvalificerad personal

för teknisk projektering och arbetsledning samt av yrkeskunnig arbetarpersonal och

maskinell utrustning m. m.

Ur de konjunkturpolitiska synpunkter, som investeringsutredningen framhållit

i 1944 års betänkande, vore det önskvärt om vattenfallsstyrelsens utbyggnadsverksamhet

—- liksom även annan statlig investering — kunde bedrivas

på sådant sätt, att investeringsvolymen i lämplig omfattning ökades vid

lågkonjunktur oell minskades vid högkonjunktur. En sådan variation i utbyggnadsverksamheten

förutsätter dock, att under lågkonjunkturen mellan

produktionskapacitet och efterfrågan på kraft skapas en marginal, tillräckligt

stor att under högkonjunkturen tillgodose den då accelererade ökningen av

kraftuttaget, så att icke denna ökning framtvingar en forcerad utbyggnad.

En tillämpning av dessa principer på investeringsplanen för nästa budgetår

skulle närmast leda till, att de ordinarie arbetena med hänsyn till rådande

högkonjunktur minskades och att man däremot räknade med en jämförelsevis

stor investeringsreserv att tillgripa, därest en konjunkturomsvängning

med friställning av arbetskraft skulle inträffa. De arbeten, som medtagits i

statsverkspropositionen, medföra emellertid en ökning av utbyggnadstakten

för ordinarie arbeten, vilket i sin tur — enär den totala utbyggnadsvolymen

på grund av begränsningen i verkets möjligheter att detaljplanera ytterligare

arbeten och med hänsyn till de organisatoriska svårigheterna att utvidga

byggnadsverksamheten utöver en viss gräns — medför minskade möjligheter

att föra fram en mera omfattande investeringsreserv.

En omläggning enligt förenämnda principer kan uppenbarligen icke i nuvarande

läge komma i fråga, då den befintliga kraftreserven numera med

hänsyn till utsikterna för den närmaste framtiden bedömts såsom väl knapp,

och det därför befunnits nödvändigt alt trots rådande goda konjunkturer forcera

utbyggnaden av vattenkraft för att produktionskapaciteten skall nå upp

till den förutsedda kraftkonsumtionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Förutom de rent konjunkturpolitiska synpunkterna synas jämväl, såsom av

den föregående framställningen framgår, svårigheterna att upprätta rättvisande

prognoser över utvecklingen av kraftbehovet tala för att en kraftmarginal

upprättas av sådan storleksordning att en icke förutsedd stegring av

kraftbehovet kan tillgodoses utan forcering av utbyggnaderna under högkonjunktur

med dess i regel högre byggnadskostnader.

Med hänsyn till det av det aktuella kraftbehovet framkallade stora ordinarie

utbyggnadsprogrammet är det uppenbart, att betydande svårigheter nu

torde föreligga för vattenfallsstyrelsen att utöver det ordinarie programmet

upptaga en investeringsreserv av mera betydande omfattning. Till belysande

av utvecklingen av vattenfallsstyrelsens byggnadsverksamhet lämnas i nedanstående

tablå en sammanställning över ordinarie arbeten och investeringsreserv

under budgetåren 1944/45—1946/47.

Budgetår

Total kostnad

(För påbörjade

företag åter- stående kostnad)

Kronor

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings-

reserv

Kronor

Ordinarie

arbeten + inves- teringsreserv

Kronor

194445..............

125 850 000

213 960 000

201760 000

39 200 000

53 200 000

90 960 000

14 000 000

19 400 000

11200000

53 200 000

194546 .............

1946/47 ..............

102 160 000

Av tablån framgar, att den för budgetåret 1946/47 avsedda ordinarie utbyggnaden

är mer än dubbelt så stor som utbyggnaden under budgetåret

1944/45. För vattenfallsstyrelsens vidkommande torde sålunda betydande svårigheter

föreligga redan för ett bemästrande av det ordinarie programmet

med hänsyn till resurserna i fråga om arbetsledning och tillgång på arbetsmaskiner.

I detta sammanhang böra också vattenfallsstyrelsens möjligheter till planering

av pågående och påtänkta arbeten beaktas. Såsom inledningsvis nämndes

förelåg för vattenfallsstyrelsen vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1944/45 betydande svårigheter med hänsyn till

verkets planeringsresurser. Förhållandena härutinnan hade enligt vad styrelsen

bl. a. meddelat i sin skrivelse till investeringsutredningen den 6 september

1944 med anmälan av investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 icke

väsentligt förändrats. Jämväl vid sin anmälan till arbetsmarknadskommissionen

i skrivelse den 31 augusti 1945 av investeringsobjekt för budgetåret 1946/

47 har styrelsen betonat verkets svårigheter att genomföra erforderlig detaljplanering

av en investeringsreserv, ehuru verkets organisation numera förstärkts.

ökningen av arbetskrafterna hade så gott som uteslutande kommit

på de tekniska avdelningar, som närmast handhava projekteringen och

utförandet av anläggningarna, och obetydligt tillförts administrations- och

ekonomiavdelningar. Svårigheter kunna även befaras för chefstjänstemännen

att medhinna de ökade arbetsuppgifterna. Såsom framgår av ovanstående

tablå har det emellertid trots de betydande svårigheter, som förelegat med

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

hänsyn till tillgången på administrationspersonal, lyckats styrelsen att bemästra

planläggningen av ett ordinarie utbyggnadsprogram, som mer än fördubblats

från budgetåret 1944/45 till budgetåret 1946/47.

Då det som redan tidigare framhållits synes vara av stort värde att erhålla

största möjliga investeringsreserv av vattenkraftanläggningar har arbetsmarknadskommissionen,

i syfte att tillvarataga de planeringsresurser vattenfallsstyrelsen

numera har till förfogande, upptagit förhandlingar rörande planering

av ytterligare investeringsobjekt utöver den i jämförelse med det omfattande

ordinarie programmet begränsade investeringsreserv, som styrelsen

föreslagit för budgetåret 1946/47. Sedermera har styrelsen i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 10 december 1945 på ordinarie stat äskat ett anslag av

1 000 000 kronor till förberedelser för utbyggnad av Kilforsen i Fjällsjöälven

för att där åstadkomma förutsättningar för ett investeringsobjekt av relativt

stora dimensioner att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1947/48 och

tiden därefter. Styrelsen har under hand till kommissionen meddelat, att styrelsen

ansåge, att inklusive denna anläggning en investeringsreserv av minst

20 000 000 kronor borde kunna åstadkommas för budgetåret 1947/48 och tiden

närmast därefter.

Vattenfallsstyrelsen har vid skilda tillfällen framhållit, att, därest vattenkraftanläggningar

skola utföras för att bereda arbetstillfällen, komme vattenfallsstyrelsens

driftbudget att belastas med dels räntekostnader, dels driftsoch

underhållskostnader för företag, vilka icke normalt skulle ha utförts

förrän vid en senare tidpunkt. Dessa kostnader komme att ofördelaktigt påverka

vattenfallsstyrelsens förräntningsskyldighet. Vattenfallsstyrelsen har

med anledning härav uttalat starka önskemål att förräntningsskyldighet icke

skulle föreligga för sådana kraftanläggningar, som utförts vid tidigare tidpunkt

än som ursprungligen avsetts. I proposition nr 281 till 1944 års riksdag

har statsrådet och chefen för finansdepartementet på s. 19 och 20 behandlat

finansieringen av de extra investeringsarbetena i anslutning till vattenfallsstyrelsens

önskemål samt omnämnt olika former för gottgörelse till

vattenfallsstyrelsen, nämligen

1. Finansiering över fonden för förlag till statsverket,

2. Ett särskilt konto för icke räntepliktigt kapital i verkets bokföring,

3. En ungefärligt beräknad engångsavskrivning motsvarande räntorna intill

tiden för anläggningens ordinarie användning.

Det angavs, att även andra möjligheter stöde till buds.

Departementschefen uttalade därefter, att han funnit goda skäl tala för

vattenfallsstyrelsens och investeringsutredningens ståndpunkt att finansieringen

borde ordnas så, att de privalekonomiska förutsättningarna för räntabilitetsbedömningen

vid taxesättningen vid vattenfallsverket icke rubbades.

Frågan örn den lämpligaste finansieringstekniken angavs emellertid böra bli

föremål för ytterligare prövning. Därvid borde beaktas jämväl möjligheten

av att den förtida utbyggnaden också kunde medföra vinster.

Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen

för stålens vattenfallsverk bifogas såsom bil. .9. I denna

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

hava även angivits motsvarande belopp i investeringsutredningens förslag till

investeringsreserv för innevarande budgetår. Av sammandraget framgår översiktligt

de förändringar i investeringsreservens omfattning, som det nu framlagda

förslaget innebär. Kraftstationen vid Hölleforsen, vilken är upptagen i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, har icke medtagits i

förslaget för budgetåret 1946/47 med hänsyn till att styrelsen avser att bedriva

detta arbete i forcerat tempo för att kraftstationen snarast möjligt skall

kunna lämna bidrag till kraftförsörjningen.

Ett flertal av de i investeringsreserven ingående arbetsobjekten äro av sådan

storleksordning, att de kräva en flerårig utbvggnadstid. Det mest kapitalkrävande

företaget, kraftstationen vid Harsprånget, tillhör emellertid även

det ordinarie byggnadsprogrammet. Investeringsreservens ianspråktagande

innebär beträffande detta företag endast en forcering av arbetena och skulle

sålunda icke medföra, att större kapital behövde bindas för fullbordande av

sådana arbeten, vilka igångsatts såsom arbetslöshetsarbeten.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september

1945 uttalat tveksamhet, huruvida det krafttillskott, som erfordras närmast

efter Hölleforsens fullbelastning, borde tagas från Harsprånget eller från

någon annan större nyanläggning i Norrland. Styrelsen har vid överlämnandet

av sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadskommissionen

i anslutning härtill föreslagit, att investeringsanslaget

för kraftstationen vid Harsprånget skulle benämnas anslag till Förberedelsearbeten

för kraftstation vid Harsprånget och eventuellt även annan ny

vattenkraltstation i Norrland. Styrelsen torde härmed avse att bereda möjlighet

till användning av dessa medel jämväl vid annan av styrelsen projekterad

kraftstation i Norrland.

I det av investeringsutredningen upprättade förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 upptogs till utförande av kraftstation i Hölleforsen ett

investeringsanslag om 6 000 000 kronor, varav hälften avsågs kunna disponeras

för annan kraftstation i Norrland. Med hänsyn till den väntade utvecklingen

av kraftbalansen har styrelsen emellertid i sin ovan åberopade skrivelse

till Kungl. Majit den 19 september 1945 meddelat, att planerna för utbyggnaden

av Hölleforsen ändrats. Styrelsen avsåge numera att med stark

forcering av arbetena söka färdigställa kraftstationen vid Hölleforsen så att

den kunde lämna krafttillskott redan under budgetåret 1948/49. Med anledning

härav synes numera möjlighet icke föreligga att utnyttja utbyggnaden

av Hölleforsen i arbetsmarknadsreglerande syfte.

I diskussionen rörande dispositionen av halva anslaget till Hölleforsen för

annan kraftstation i Norrland framförde vattenfallsstyrelsen till investeringsutredningen

tanken, att endera Kilforsen eller Vargforsen härvidlag skulle

komma i fråga. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti

1945 rörande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har vattenfallsstyrelsen

emellertid, i anslutning till att forcexången av utbyggnaden vid

Hölleforsen medförde, att inga arbeten därstädes kunde bibehållas i investeringsreserven,

anfört, att därest Harsprångsutbyggnadens fullföljande be
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

slötes, även lämpligheten av Kilforsen och Vargforsen som investeringsobjekt

påverkades. Beträffande den förra finge man nämligen förutse, att där

utförda arbeten skulle komma till nytta först om ett 10-tal år, varför vattenfallsstyrelsen

helst ville undvika att nedlägga kostnader där. En utbyggnad

av Vargforsen åter skulle, därest Harsprång^ utbyggdes, medföra en

olämplig anhopning av kraft i övre Norrland. Sedermera har vattenfallsstyrelsen

ändrat uppfattning så tillvida, att styrelsen funnit Kilforsutbyggnaden

lämplig att ingå i investeringsreserven fr. o. m. budgetåret 1947/48 och äskat

ett anslag av 1 000 000 kronor på riksstat för budgetåret 1946/47 till utförande

av förberedelsearbeten vid Kilforsen. I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 5, s. 152 och i proposition 1946: 40 har Kungl. Maj:t förslagit

riksdagen att anvisa nämnda anslag.

Arbetsmarknadskommissionen finner det ur sysselsättningssynpunkt förmånligt,

att en investeringsreserv av arbetsobjekt av större omfattning står

till förfogande i Norrland. Vid valet av med ifrågavarande anslag avsedd annan

ny kraftstation i Norrland synes med hänsyn till vad i det föregående

anförts jämväl arbetsmarknadssynpunkter kunna beaktas, i den mån de

icke medföra större olägenheter ur kraftförsörjningssynpunkt. Kommissionen

anser det vara värdefullt att möjlighet genom detta anslag erhålles att

vid behov utnyttja den arbetsplats, som ur sysselsättningssynpunkt vid varje

tillfälle är lämpligast, och förutsätter att det anslag på allmän beredskapsstat

till kraftstation vid Harsprånget, som av Kungl. Maj:t må komma att föreslås,

jämväl skall kunna avse annan kraftstation i Norrland.

Ur sysselsättningssynpunkt äro de i reserven upptagna anläggningsarbetena

lämpliga genom sin belägenhet inom konjunkturkänsliga delar av landet och

genom att synnerligen goda möjligheter föreligga att bedriva arbetena vintertid.

I reserven ha jämväl medtagits vissa företag, i vilka större maskinbeställningar

ingå, varigenom möjlighet beredes att motverka en vikande sysselsättning

inom verkstadsindustrien.

Företagen i den föreslagna reserven uppskattas totalt innebära sysselsättning

på arbetsplatsen för ca 700 årsarbetare, motsvarande 175 000 dagsverken.

Härtill komma uppskattningsvis 12 000 industridagsverken för maskinbeställningarna.

Materialbehovet innefattar bland annat ca 1 500 ton cement

och 900 ton järn av olika slag.

Arbetsmarknadskommissionen övergår härefter till att närmare behandla

de olika objekten vart för sig. Kommissionen återgiver därvid huvudsakligen

uppgifter och synpunkter, som av vattenfallsstyrelsen meddelats till investeringsutredningen

och arbetsmarknadskommissionen, i den mån kommissionen

icke funnit anledning att göra särskilt uttalande.

Kraftstation vid Harsprånget.

Vattenfallsstyrelsen har i yttrande till statsutskottet rörande motionerna nr

98 i första kammaren och nr 170 i andra kammaren till 1945 års riksdag

bland annat framhållit, att det blivande kraftstationsläget vid Harsprånget

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

numera fastställts på grund av verkställda undersökningar av berggrunden,

och att det vore möjligt att verkställa sådana förberedelser på arbetsplatsen,

att den definitiva utbyggnaden av kraftstationen sedermera kunde ske förhållandevis

snabbt. Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning vore ett anslagsbehov

av 1 800 000 kronor tillräckligt för de arbeten, som kunde beräknas

bliva utförda under budgetåret 1945/46. Riksdagen anvisade sedermera (skrivelse

1945:291) nämnda anslag.

I årets statsverksproposition kapitalbudgeten, bil. 5 s. 151 och i proposition

1946: 40 har till kraftstation vid Harsprånget föreslagits ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

meddelat, att ett belopp av 1 000 000 kronor till kraftstation

vid Harsprånget skulle kunna medtagas i investeringsreserven för budgetåret

1946/47. Med hänsyn till betydelsen ur sysselsättningssynpunkt att i investeringsreserven

medtages även investeringsobjekt av större omfattning

synes det arbetsmarknadskommissionen önskvärt, att till kraftstation vid

Harsprånget ett så stort belopp som möjligt medtages i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47. De arbeten, som avses (ordinarie arbeten och investeringsreserv),

skulle omfatta uppförande av bostäder och sociala anordningar

samt utsprängning av den tunnel, som erfordras för vattnets ledande förbi

kraftstationen under byggnadstiden, samt utförande av järnvägsspår, vägar

och transportorter för avloppstunnel.

Under hänvisning till det anförda föreslår kommissionen efter samråd med

vattenfallsstyrelsen, att till kraftstation vid Harsprånget medtages ett belopp

örn 2 000 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Kommissionen

förutsätter, såsom närmare utvecklats på s. 113, att dessa medel jämväl

efter Kungl. Maj:ts prövning må kunna användas till annan kraftstation

i Norrland.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs ett belopp

av 2 300 000 kronor till kraftstation vid Harsprånget.

Kraftstation vid Hammarby.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 12 januari

1945 till en början anfört, att Hammarbyfallen — vilka ligga i Dyltaån

omedelbart nedanför dess utflöde ur Norasjön — inköptes år 1907 av järnvägsstyrelsen

för användning till elektrisk bandrift. År 1909 överflyttades de

till vattenfallsstyrelsens förvaltning. Styrelsen framhöll, att kraftanläggningen

för fallens utnyttjande visserligen skulle bliva liten och därigenom proportionsvis

dyr. Regleringsmöjligheterna vore emellertid goda och läget gynnsamt,

varför överföringskostnaderna till förbrukningsplatsen bleve små. En

utbyggnad hade varit aktuell vid flera tillfällen men fått anstå, därför att det

ansetts riktigare att koncentrera tillgängliga resurser på de stora utbyggnaderna

i Norrland. Vattenfallsstyrelsen fann Hammarby-utbyggnaden utgöra

lämpligt objekt att medtagas i investeringsreserven.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Styrelsen meddelade vidare, att medelvattenmängden i vattendraget kunde

beräknas till ca 11 m3 per sekund. Kraftstationen skulle få en fallhöjd av

32,5 m och utbyggas med ett aggregat för 20 m3 per sekund. Dammen och

intaget vöre avsedda att förläggas vid Norasjöns utlopp i direkt anslutning

till varandra. Från intaget skulle ett vertikalt bergschakt leda ned till turbinen,

och från denna skulle vattnet gå ut i ån genom en 3,4 km lång avloppstunnel.

Kraftstationens maximieffekt planerades till 5 200 kW och produktionsförmågan

till 22 MkWh per år. I Norasjön skulle ett magasin för

fullständig dygns- och veckoreglering anordnas, varför kraftproduktionen

kunde förläggas till lämpligaste tid.

Kostnaden för anläggningen exklusive fallvärde och nämnda sjöreglering

beräknade styrelsen vid utförande som ordinarie arbete till 3 500 000 kronor,

varav under ett första byggnadsår skulle erfordras 2 000 000 kronor. Vid

eventuellt utförande med ovan arbetskraft beräknades kostnaden bliva större.

Enär maskinaggregatet måste beställas redan under det första byggnadsåret,

fann styrelsen arbetet böra fortsättas i direkt följd, sedan det en gång

påbörjats. Den totala byggnadstiden beräknades bliva ca 3 år.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,

att till Kraftstation vid Hammarby upptages ett belopp av 2 000 000 kronor

i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 9 mars

1944 beträffande detta företag framhållit att, liksom fallet varit vid flera

andra kraftstationer, vid den första utbyggnaden av Stadsforsen i Indalsälven

förutsetts senare insättning av ytterligare ett aggregat och utförts förberedande

åtgärder för ett sådant. Med hänsyn till regleringsplanen för Indalsälven

hade man emellerid räknat med att det tillkommande tredje aggregatet

för Stadsforsen skulle insättas först efter 5 å 10 år, d. v. s. tidigast omkring

år 1950.

Det tredje aggregatet vid Stadsforsen vore från början avsett att utföras i

full överensstämmelse med de redan i gång varande båda aggregaten. Det

skulle öka stationens maximivattenmängd med ca 170 ms per sekund och

maximieffekten med ca 40 000 kW. Aggregatet beräknades medföra en ökning

av stationens produktionsförmåga med i genomsnitt 100 MkWh per år. Därtill

komine de fördelar, som skulle ernås vid ökad dygns- och veckoreglering.

Styrelsen har vidare i sin nyssnämnda skrivelse gjort vissa uttalanden angående

eventuellt utbyte av ifrågavarande företag mot annat investeringsobjekt

och härom anfört.

Nyttan av ett tredje aggregat i Stadsforsen är i hög grad beroende av möjligheten

att tillämpa dygns- och veckoreglering utan alltför stora tillkommande kostnader.

Sådan reglering är motiverad redan vid nuvarande maskininstallation, och vattenfallsstyrelsen

kommer att göra framställning därom till vattendomstolen. Styrelsen

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

hyser också den uppfattningen, att sådan reglering icke skall kunna föranleda större

skadestånd. Men styrelsen måste reservera sig för att det tredje Stadsforsaggregatet

kan, därest regleringarna skulle visa sig svårgenomförbara, tillsvidare bli oekonomiskt.

Det bör därför finnas möjlighet att låta det utgå ur investeringsreserven antingen

helt eller i fråga örn maskinbeställningen och i stället medtaga annan liknande investering.

Sedermera ha planerna för detta företag omarbetats och vattenfallsstyrelsen

avsåge nu, enligt vad styrelsen meddelat i skrivelse till investeringsutredningen

den 12 januari 1945, att insätta en större generator på 55 000

kVA. Kostnaderna för det större generatoraggregatet hade vid nuvarande

prisläge av styrelsen beräknats till 8 600 000 kronor, varav under första året

ett belopp av 2 000 000 kronor skulle erfordras. Enligt vad styrelsen vidare

meddelat, hade vid beräkningen av totalkostnaden förutsatts, att arbetena

skulle utföras som ordinarie arbeten med van arbetskraft i normal ordning.

Enär arbetet innefattade maskinbeställning, måste det fullföljas utan avbrott,

sedan det en gång påbörjats. Den totala arbetstiden beräknades av styrelsen

till ungefär 2 år.

Då företag av denna art förutom att de bereda vissa arbetstillfällen av grovarbetsnatur

jämväl medföra arbete inom av inaskinbeställningarna berörda

industrier, synes detta företag enligt direktiven för utväljande av företag i

investeringsreserven vara lämpat att ingå i denna för att vid behov möjliggöra

ökade arbetstillfällen inom nämnda industrier.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår därför, att i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 medtages ett från den allmänna beredskapsstaten för

budgetåret 1944/45 och förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46

oförändrat anslag av 2 000 000 kronor till ett tredje maskinaggregat vid

Stadsforsens kraftstation.

Arbetsmarknadskommissionen har icke något att erinra mot att, såsom

vattenfallsstyrelsen föreslagit, vid behov ett utbyte av ifrågavarande investeringsobjekt

må ske mot annat jämförligt objekt. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter framställning av styrelsen träffa avgörande härutinnan.

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har vattenfallstyrelsen

anfört följande.

Kraftstationen i Lilla Edet kan icke utnyttja hela den vattenmängd, som numera

efter tillkomsten av Vänerns reglering och Hojumstationen i Trollhättan tidtals

tappas i Göta älv. Dessutom äro två av de tre aggregatan försedda med propellerturbiner

med fasta skövlar, vilka vid nuvarande regleringsförhållanden ställa sig

ogynnsamma ur verkningsgradssynpunkt. I stället för de två turbinerna kunna

insättas Kaplanturbiner, som dels lia större effekt, dels bättre och jämnare verkningsgrad.

Genom utbytet skulle således vinnas 3 000 kW och 12 milj. kWh per

år. Arbetet har beräknats komma till utförande inom de närmaste fem åren i

ordinarie ordning. Totalkostnaden har beräknats till 1 100 000 kronor, och på etl

första år torde falla två tredjedelslikvider för turbinerna.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Ifrågavarande arbete, som huvudsakligen omfattar maskinkostnader, synes

böra ingå i investeringsreserven för alt vid behov tagas i anspråk för beredande

av arbetstillfällen inom av maskinbeställningarna berörda industrier.

Under åberopande av det airförda föreslår arbetsmarknadskommissionen att

i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptages ett anslag av 700 000

kronor till utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation.

Distributlonsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid ;

statens kraitverk.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten, bil. 5, s.

153) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till dislributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 37 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den

31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsreserven för nämnda budgetår

till samma ändamål skulle medtagas ett belopp av 3 000 000 kronor. I fråga

örn användningen av detta belopp har styrelsen meddelat, alt det särskilda

investeringsprogrammet komme att omfatta arbeten på större kraftledningar

och transformatoranläggningar, vilka eljest skulle utförts vid en senare tidpunkt

eller i långsammare takt, ledningsförstärkningar i primär- och sekundärnäten

samt utökning av transformatoreffekterna i dessa.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,

att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk upptages ett anslag av 3 000 000 kronor i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

Till jämförelse må nämnas att till samma ändamål uppförts ett anslag

av 3 000 000 kronor å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt upptagits

ett belopp av 4 000 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.

I enlighet med i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil 5, s. 144

och 162) framlagt förslag skall medelsanvisningen för de ändamål, som tidigare

tillgodosetts dels genom statens vattenfallsverks dispositionsanslag, dels

genom anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationer och

mindre regleringsföretag m. m., numera ske över ett för statens vattenfallsverks

hela verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya

dispositionsanslaget är enligt propositionen avsett att täcka kostnader för

sådana oförutsedda och mindre arbeten m. m., vilka vart för sig beräknas

draga en kostnad av högst 100 000 kronor. Styrelsen skulle sålunda äga

möjlighet att inom den angivna ramen låta utföra smärre kompletteringar

och förnyelser vid kraftstationer, regleringsanläggningar, kanaler och fastigheter,

som icke enligt tillämpad praxis omedelbart skola bestridas med driftmedel,

samt utbetala smärre skadeersättningar enligt vattendomstolsutslag

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

för redan färdiga anläggningar. Anslaget skall vidare på framställning av

vattenfallsstyrelsen efter Kungl. Maj:ts prövning kunna tagas i anspråk jämväl

för arbeten m. m., för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor,

varjämte Kungl. Maj:t skall vara oförhindrad att använda anslagsbeloppet

för täckande av eventuell brist på annat anslag.

I nyssnämnda proposition har under rubriken Statens vattenfallsverks dispositionsanslag

föreslagits ett anslag av 2 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den

31 augusti 1945 föreslagit, att ett belopp av 1 500 000 kronor för ifrågavarande

ändamål medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. I huvudsak motsvarades

detta belopp av vissa redan färdigplanerade utvidgningar vid förefintliga

kraftstationsanläggningar. I övrigt borde beloppet få disponeras för

ytterligare dylika kompletteringar och förnyelser, ävensom för förberedelsearbeten

för nya kraftstationer. För användningen av detta anslag borde samma

regler gälla som för det ordinarie anslaget.

Ur sysselsättningssynpunkt synes även för investeringsreservens del ett

mindre dispositionsanslag böra stå till förfogande främst med tanke på att

det inom ett verksamhetsområde av statens vattenfallsverks omfattning kan

visa sig att, när i en arbetsmarknadskris behov av ökad sysselsättning gör sig

gällande, andra företag kunna befinnas angelägnare och lämpligare att utnyttja

i sysselsättningssyfte än vissa i investeringsreserven medtagna. Det avsedda

dispositionsanslaget synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter

Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande

av eventuellt oundvikliga kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven

specificerade företag. Detta synes så mycket mera motiverat, som detaljplanering

och kostnadsberäkning för i investeringsreserven ingående företag

icke i samtliga fall torde hunnit verkställas med samma noggrannhet

som för ordinarie företag, då omfattningen av vattenfallsstyrelsens ordinarie

arbeten för budgetåret 1946/47 är onormalt stor.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,

att ett belopp av 1 500 000 kronor medtages i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 under rubriken Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.

Anslag till statens vattenfallsverk.

Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till i det föregående

lämnad redogörelse för de olika investeringsobjekten och kostnaderna

för desamma hemställer arbetsmarknadskommissionen att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under rubriken Statens affärsverksfonder,

Statens vattenfallsverk, uppföra

följande anslag, nämligen

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kraftstation vid Harsprånget........... kronor 2 000 000

Kraftstation vid Hammarby............ » 2 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens

kraftstation ........................ » 2 000 000

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets

kraftstation ........................ » 700 000

Distributionsanläggningar och därmed

sammanhägande arbeten vid statens

kraftverk .......................... » 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag » 1 500 000

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

8. Investeringsplan för försvarsväsendet.

Förslag till investeringsplan för försvarsväsendet för budgetåret 1946/47

innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 69 420 000 kronor och en allmän

investeringsreserv om sammanlagt 37 550 000 kronor samt dessutom

en särskild grovarbetsreserv örn sammanlagt 55 746 000 kronor har sammanställts

i bil. 10.

Vid bedömandet av omfattningen av investeringsplanen för försvarsväsendet

har det icke varit möjligt att, såsom skett beträffande huvuddelen av

de civila statliga förvaltningsområdena, utgå från storleken av de investeringar,

som under tioårsperioden 1930—1939 gjordes av respektive myndigheter,

detta med hänsyn till att investeringsverksamheten för försvarsväsendets

del före kriget tidvis var av mycket begränsad omfattning under det att

denna investeringsverksamhet från och med år 1942 väsentligt ökat. För

budgetåren 1942/43—1946/47 regleras investeringsverksamheten av den genom

1942 års försvarsbeslut fastställda femårsplanen för försvarets utbyggnad.

Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet anförde i proposition till

riksdagen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (nr 1944:

281 s. 161), att de i samband med 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnaderna

för byggnadsarbeten inom försvarsväsendet under femårsperioden

1942/47 uppginge till ett belopp av 333 000 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1941, fördelande sig med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000

kronor på marinen och 145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp

hade sedermera efter beslut av 1945 års riksdag ökats till 166 270 000

kronor. Huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna belöpte sig på arbeten,

som vore föranledda av genomförandet av försvarsbeslutet eller stöde i omedelbart

samband därmed. För vissa andra arbeten hade i de angivna kostnadssummorna

reserverats jämförelsevis betydande belopp. De i försvarsbeslutet

angivna kostnadssummorna återspeglade icke försvarsväsendets totala

behov av investeringar för byggnads- eller liknande ändamål under nämnda

femårsperiod. En gradering mellan byggnadsändamålen hade måst ske, varvid

ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskjutits till tiden efter

femårsperiodens utgång.

Enligt de för investeringsutredningen givna direktiven skulle målet för utredningen

vara att nå fram till en total investeringsreserv omfattande ungefär

två års normala investeringsbehov, varvid i reserven ingående arbeten

skulle utväljas bland sådana företag, som enligt vederbörande myndigheters

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

mening börtie tillgodoses under de närmaste två eller tre åren under förutsättning

av den för fredsförhållanden normala angelägenhets- och produktivitetsbedömningen

och som framstode såsom så motiverade, att fullgod anledning

förelåge att omedelbart utarbeta närmare planer för anläggningarna.

Då statsmakterna icke fattat beslut angående investeringsbehoven för försvarsväsendet

efter budgetåret 1946/47, har arbetsmarknadskommissionen i

anslutning till de givna direktiven ansett sig hänvisad till att för budgetåret

1946/47 föreslå en investeringsplan för försvarsväsendet av ungefär samma

storlek som för sistförflutna och innevarande budgetår.

Självfallet har kommissionen icke ingått i prövning beträffande angelägenheten

ur militär synpunkt av anmälda investeringar för försvarsväsendet utan

har därutinnan byggt sina ställningstaganden på uppgifter av vederbörande

militära myndigheter. De till kommissionen av vederbörande militära förvaltningar

anmälda investeringsobjekten hava sålunda underställts överbefälhavaren,

vilken därvid dels verkställt avvägning av investeringsvolymen

inbördes mellan de olika förvaltningarna, dels verkställt gradering av företagen

alltefter deras angelägenhet. Överbefälhavaren har beträffande föreliggande

investeringsplan i högre grad än tidigare ansett sig böra beakta

fredsutbildningskraven.

Med hänsyn till att kommissionen enligt vad nyss nämnts icke ansett sig

böra ingå på en prövning av angelägenhetsgraden ur militär synpunkt hos

de till kommissionen anmälda företagen, har kommissionen haft samråd

med försvarsdepartementet i syfte att utröna, huruvida de anmälda företagen

vore av sådan art, att det kunde förutsättas, att medel för deras utförande

korinne att äskas under de närmaste åren, eller huruvida andra skäl

förelåge, som kunde tala för att företagen i fråga borde medtagas i den allmänna

investeringsreserven eller den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret

1946/47. Av nämnda samråd har framgått, att vissa av företagen av

försvarsdepartementet bedömts såsom på längre sikt növändiga arbeten, vilka

kunna aktualiseras under de närmaste åren, men vilka, om de icke av

arbetsmarknadspolitiska skäl befunnits angelägna att utföra inom viss kortare

tid, skulle komma att fördelas under en längre tidrymd. Beträffande

vissa andra av företagen har framhållits, att de kunde betraktas såsom ur

försvarssynpunkt betydelsefulla.

Då bland de företag, vilka av överbefälhavaren icke placerats i högsta angelägenhetsgrad,

ingå sådana, som i förhållande till sin storleksordning äro

föga materialkrävande samt kunna utnyttjas för beredande av arbetstillfällen

för icke specialutbildad arbetskraft, har kommissionen av arbetsmarknadspolitiska

skäl medtagit vissa av dessa i den särskilda grovarbetsreserven.

Den i det följande föreslagna allmänna investeringsreserven för budgetåret

1946/47 beräknas innebära arbetstillfällen motsvarande ca 360 000 dagsverken

för grovarbetare och 260 000 dagsverken för yrkesarbetare i egentlig

anläggningsverksamhet. De Låda dagsverksantalen beräknas motsvara

l 400 respektive 1 000 årsarbetare. Materialbehovet för investeringsreserven

innefattar bland annat ca 2 100 ton stål samt 15 000 lon cement, i övrigt

hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 31.

9—167172.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kommissionen lämnar i det följande en kortfattad översikt över de i investeringsplanen

för respektive militära myndigheters verksamhetsområden

ingående företagen.

a. Försvarsstabens verksamhetsområde.

Förslaget till investeringsreserv inom försvarsstabens verksamhetsområde

innefattar lagringsanläggningar för en sammanlagd kostnad under budgetåret

1946/47 av 12 000 000 kronor.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen a\

sammanlagt 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. inräknades bland annat ett belopp om 6 000 000 kronor för utförande

av vissa skyddsrum och lagringsanläggningar m. m. för försvarets räkning,

fördelade med 4 000 000 kronor på arméförvaltningens delfond av försvarets

fastighetsfond och 2 000 000 kronor på flygförvaltningens delfond

(proposition 1944:281, s. 163). Kommissionen hänvisar till vad i propositionen

anförts beträffande dessa arbeten. Då försvarsstaben sedermera såsom

investeringsobjekt inom sitt verksamhetsområde för budgetåret 1945/46 föreslog

ytterligare lagrings- och förrådsanläggningar av vilka vissa företag av

överbefälhavaren placerades i högsta angelägenhetsgrad, medtogos i reserven

för försvarsstabens verksamhetsområde för budgetåret 1945/46 företag motsvarande

en kostnad av 20 000 000 kronor.

Försvarsstaben har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att de

skyddsrum, vilka ingingo i förslaget till reserv för försvarsstaben för budgetåret

1945/46, numera ansetts böra överflyttas till investeringsplanen för

arméns fortifikationsförvaltning. Anledningen härtill vore att nyare utredningar

visat att de avsedda utrymmena borde disponeras enligt andra principer

än tidigare avsetts. Dessa företag, motsvarande en kostnad under budgetåret

1946/47 av 9 000 000 kronor, hava därför i det följande redovisats

under avsnittet för arméns fortifikationsförvaltning (s. 124). Beträffande de

övriga företagen i förslaget till reserv för innevarande budgetår må nämnas,

att senare genom försvarsstabens försorg verkställda utredningar föranlett

viss omplacering av lagringsanläggningama samt i vissa fall även förändringar

beträffande deras storlek. I reserven för budgetåret 1946/47 föreslås

sålunda ingå företag för en sammanlagd kostnad av 34 471 000 kronor, varav

arbeten för 12 000 000 kronor beräknas kunna utföras under ett arbetsår.

Då de föreslagna företagen ur sysselsättningssynpunkt väl lämpa sig att

ingå i en grovarbetsreserv och då åtminstone vissa av företagen av överbefälhavaren

placerats i högsta angelägenhetsgrad, har arbetsmarknadskommissionen

efter samråd med försvarsdepartementet medtagit ifrågavarande

företag i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 till en kostnad

av 12 000 000 kronor (se s. 367).

Av militära skäl kan någon närmare redogörelse för dessa arbeten icke

här lämnas.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde.

Förslag till investeringsplan för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde

för budgetåret 1946/47, innefattande en allmän investeringsreserv örn

li 190 000 kronor jämte en grovarbetsreserv örn 18 335 000 kronor, har sammanställts

i bil. 10. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande reserver

i allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppgingo till 5 475 000

kronor respektive 6 760 000 kronor samt i förslaget till investeringsplan för

innevarande budgetår till 11 719 000 kronor respektive 6 671 100 kronor. I

statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 3,

punkten 1) hava å riksstat för budgetåret 1946/47 beräknats medel till vissa

byggnadsarbeten m. m. för armén till ett belopp av omkring 10 000 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå till fortifikationsförvaltningens

förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför ordinarie arbetsprogrammet

skulle komma att omfatta företag för ca 49 000 000 kronor

samt hela förslaget till investeringsplan (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv)

för budgetåret 1946/47 arbeten för tillhopa ca 63 000 000 kronor.

Enligt gällande femårsplan för försvarets nybyggnad skulle byggnadsprogrammet

för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde omfatta ca 28

milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande

penningvärde skulle motsvara ca 33 milj. kronor. En investeringsplan motsvarande

två års investering av denna omfattning skulle sålunda uppgå till

ca 66 milj. kronor. Från fortifikationsförvaltningens sida förklarades emellertid

i samband med uppgörandet av förslaget till investeringsplan för budgetåret

1944/45, att förvaltningens byggnadsorganisation medgåve genomförandet

av ett årligt byggnadsprogram upp till 70 å 80 milj. kronor. Med hänsyn

härtill och till att det ordinarie investeringsprogrammet inrymde arbeten

för ca 52 000 000 kronor medtogos i den allmänna investeringsreserven och

den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46 arbeten för en sammanlagd

kostnad av ca 18 000 000 kronor.

De av arméns fortifikationsförvaltning anmälda investeringsobjekten utgöras

liksom föregående år dels av husbyggnadsföretag (exercishus, gymnastikbyggnader

och matinrättningar m. m.), dels av vägarbeten, dräneringar, skjutbanearbeten

och dylikt. Beträffande husbyggnaderna har från försvarsdepartementets

sida förklarats, att de, därest de icke komme att utnyttjas som

sysselsättningsobjekt i en arbetslöshetskris, torde i vanlig ordning komma

till utförande under de närmaste åren. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen

lill ett belopp av 13 834 000 kronor medtagit dylika arbetsobjekt

i den allmänna investeringsreserven. Därjämte har i den allmänna

investeringsreserven föreslagits ingå vissa skjutbanor och andra arbeten

av grovarbetskaraktär, som uppgivils vara särskilt angelägna, för en kostnad

av 356 000 kronor.

Vad angår av fortifikationsförvaltningen anmälda vägbyggnadsarbeten,

stensättningar, idrottsplatsbyggen och liknande anläggningsarbeten vill ar
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

betsmarknadskommissionen framhålla att dessa arbeten äro föga materialkrävande

och att vid dem kan i stor utsträckning sysselsättas icke

dad arbetskraft. Från försvarsdepartementets sida har förklarats, att det ur

försvarsväsendets synpunkt vore önskvärt, att dessa företag komme till utförande

under de närmaste åren. Med hänsyn till dessa omständigheter har

arbetsmarknadskommissionen i förslaget till särskild grovarbetsreserv medtagit

dylika grovarbeten för ett sammanlagt belopp av 6 335 000 kronor.

Beträffande stensättningsarbetena må framhållas, att dessa synas vara

mindre väl lämpade att ingå i en grovarbetsreserv, enär de i jämförelsevis

stor utsträckning fordra tillgång på fackutbildad arbetskraft och därjämte

ställa relativt stora anspråk på transportapparaten. Då stensättningsarbetena

1 regel ingå som del i eller komplement till de anmälda vägföretagen och då

man torde få räkna med en angelägenhetsprövning i varje särskilt fall innan

ett företag igångsättes för att bereda sysselsättning i en arbetsmarknadskris,

har kommissionen emellertid, efter samråd med försvarsdepartementet och

fortifikationsförvaltningen, ansett sig kunna i grovarbetsreserven medtaga

jämväl dylika arbeten, dock endast i mindre omfattning.

För företag avseende vägbyggnads- och stensättningsarbeten samt avloppsoch

dräneringsarbeten hava med hänsyn till företagens stora antal endast

vissa allmänna uppgifter till belysning av deras angelägenhet lämnats av arméns

fortifikationsförvaltning. På grund härav förutsätter kommissionen, att

de olika företagen bliva föremål för särskild prövning från fall till fall, örn

och när det kan bliva aktuellt att utnyttja dem såsom arbetslöshetsarbeten.

I den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 hava förutom

ovan berörda grupper av arbetsobjekt jämväl medtagits vissa skyddsrum,

vilka tidigare, såsom inledningsvis framhållits, redovisats under försvarsstabens

verksamhetsområde, samt dessutom vissa nyanmälda bergförråd.

Med ledning av från fortifikationsförvaltningen lämnade uppgifter återgiver

kommissionen i det följande vissa synpunkter beträffande de i den allmänna

investeringsreserven respektive den särskilda grovarbetsreserven medtagna

företagen, utom i de fall då företagen äro av sådan karaktär att de

icke böra behandlas i detta sammanhang.

Örn- och tillbyggnad av matinrättningar.

För om- och tillbyggnad av matinrättningar vid Jämtlands fältjägarregemente,

Södra skånska infanteriregementet, Hälsinge regemente, Västernorrlands

regemente, Livregementet till häst, Livregementets husarer, Norrlands

dragonregemente och Göta artilleriregemente uppfördes ett belopp av

2 100 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition

1944: 281, s. 165 och 166). Kommissionen hänvisar till vad i nyssnämnda

proposition samt i proposition 1944: 175 (s. 82—85) anförts beträffande

behovet av örn- och tillbyggnad av matinrättningar vid armén.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 liksom tidigare i förslaget

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

till reserv för budgetåret 1945/46 upptagits om- och tillbyggnad av matinrättningar

vid sammanlagt femton förband, nämligen, förutom vid de åtta tidigare

nämnda, vid Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet,

Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar regemente, Smålands artilleriregemente

Södermanlands pansarregemente och Östgöta luftvämsregemente.

För ifrågavarande ändamål har i den allmänna investeringsreserven föreslagits

arbeten för sammanlagt 4 029 000 kronor.

G ynmastikbyggncid er.

A allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s.

167) uppfördes ett avrundat belopp av 2 175 000 kronor till gymnastikbyggnader

vid de nytillkomna etablissementen för Skånska pansarregementet,

Wendes artilleriregemente, Bergslagens artilleriregemente, Göteborgs luftvämskår,

Luleå luftvärnskår och Göta trängkårs kompani i Nora. Då dessa arbeten,

vilka även medtogos i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46, ännu icke kommit till utförande, har kommissionen medtagit desamma

jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Investeringsutredningen meddelade i sitt betänkande, SOU 1944: 12, s. 110,

att fortifikationsförvaltningen framhållit, att det vore angeläget att gymnastikbyggnader

snarast möjligt komme till utförande, enär gymnastik inginge

som ett viktigt led i den militära utbildningen. Skäl därtill vore även, att vederbörande

truppförbands badanläggningar skulle inrymmas i gymnastikbyggnaderna

och att förbanden saknade badmöjligheter, innan dessa byggnader

blivit uppförda.

I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 3, s. 2) anförde föredragande

departementschefen beträffande bland annat gymnastikbyggnader

och badanläggningar, att dylika med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

och tillgången på byggnadsmaterial borde få anstå även under nästa budgetår.

Liksom i föi-slaget till investeringsreserv för innevarande budgetår hava

ovannämnda sex gymnastikbyggnader medtagits i förslaget till reserv för

budgetåret 1946/47. Fortifikationsförvaltningen har meddelat arbetsmarknadskommissionen,

att kostnaderna för gymnastikbyggnaden vid Göta trängkårs

kompani i Nora numera, sedan fullständigt förslag till denna byggnad

utarbetats, beräknats uppgå till 332 000 kronor i stället för den tidigare beräknade

kostnaden, 144 000 kronor.

I förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har med

hänsyn härtill upptagits ett sammanlagt belopp av 2 376 000 kronor till

gymnastikbyggnader.

I detta sammanhang må nämnas, alt medel anvisades av 1941 års riksdag

(prop. 267, skriv. 364) till här ej avhandlade gymnastikbyggnader, nämligen

vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår, vilka byggnader

emellertid med hänsyn till under senare åren rådande brist på arbetskraft

och svårigheter beträffande materialförsörjningen ännu icke blivit utförda.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Truppförbandss juhlius.

FortjfikationsförvaUningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit,

att ombyggnad och modernisering av sjukhusen vid vissa truppförband

skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 samt vidare

att medel skulle beräknas till nybyggnad av truppförbandssjukhus vid Norra

skånska infanteriregementet och Göta ingenjörkår. De sålunda föreslagna

företagen framgå av nedanstående tablå.

Förband

Beräknad kostnad

Kronor

Livregementets grenadjärer

Örebro

250 000

Jämtlands fältjägarregemente

Östersund

250 000

Norra skånska infanteriregementet

Kristianstad

50 000

Kronobergs regemente

Växjö

50 000

Hälsinge >

Gävle

250 000

Älvsborgs »

Borås

250 000

Hallands »

Halmstad

250 000

Norrbottens »

Boden

250 000

Västerbottens »

Umeå

250000

Västernorrlands »

Sollefteå

250 000

Södermanlands pansarregemente

Strängnäs

50 000

Göta artilleriregemente

Göteborg

250 000

Norrlands »

Östersund

250 000

Smålands »

Jönköping

250 000

Göta ingenjörkår

Eksjö

350 000

Signalregementet

Solna

250 000

Göta trängkår

Skövde

250 000

Skånska trängkåren

Hässleholm

250 000

Summa kronor 4 000 000

Förvaltningen har under hand meddelat, att sjukhusen vid dessa förband

vore omoderna samt att antalet vårdplatser vore otillräckligt. Väntrum, behandlingsrum

och mottagningsrum vore i flera fall för små och otillräckliga

i antal. Även sådana för ett rationellt bedrivande av sjukvårdsarbetet erforderliga

biutrymmen som t. ex. laboratorielokaler vore i behov av modernisering

och gåve icke för närvarande personalen möjligheter att på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina arbetsuppgifter. Vidare saknades i vissa

sjuksalar tvättställ, vilket av hygieniska skäl vore ett oeftergivligt krav särskilt

vid läkarnas ronder. Genom de nämnda olägenheterna förelåge stora

svårigheter att bereda de sjuka en rationell vård.

Sjukhusproblemen vid arméns truppförband studeras för närvarande av

en av Kungl. Maj:t tillkallad sakkunnig för utredning av sjukhusfrågans lösande

vid vissa truppförband. Då slutresultatet av denna utredning ännu

icke föreligger, föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet

och överbefälhavaren, att i investeringsreserven för bud
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

getåret 1946/47 medel till truppförbandssjukhus endast upptagas till ett belopp

av 2 000 000 kronor, varvid kommissionen förutsätter, att därest utredningen

icke skulle vara avslutad vid den tidpunkt, då igångsättande av

ifrågavarande arbeten aktualiseras, samråd sker med den sakkunnige innan

medlen disponeras.

Centralförråd för sjukvårdsmateriel.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för

budgetåret 1946/47 måtte medtagas centralförråd för sjukvårdsmateriel.

Från försvarets sjukvårdsförvaltnings sida har framhållits, att den stora

nyanskaffningen under krigsåren hade medfört en ökad centralförrådshållning

av sjukvårdsmateriel. För närvarande disponerade sjukvårdsförvaltningen

två centralförråd, det ena beläget i förhyrda förrådslokaler i Stockholm

samt det andra (kallförråd) i kronan tillhöriga byggnader i Örebro.

Kostnaden för de i Stockholm förhyrda lokalerna uppginge emellertid till betydande

belopp. Sjukvårdsförvaltningen hade under senare år i samråd med

fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att erhålla ny förläggning

för centralförrådet i Stockholm. Sålunda hade prövats möjligheten att förlägga

detsamma antingen till nybyggnad i eller strax utanför Stockholm

eller till annan lämplig plats i Mellan-Sverige. Försök hade härvid även gjorts

att till gynnsammare pris förhyra förrådslokaler i landsorten. Som allmän

fordran på belägenheten gällde att förråden måste ha mycket goda och snabbt

verkande försändningsmöjligheter, varför det nya centralförrådet borde

ligga i nära anslutning till järnväg med goda förbindelser och lastningsförhållanden.

Ett andra krav vore vidare, att lämpliga bostäder funnes tillgängliga

i förrådets närhet för samtlig förrådspersonal.

Under utredningsarbetets gång hade sjukvårdsförvaltningen efter samråd

med den av chefen för armén tillsatta förrådskommittén kommit till den

slutliga uppfattningen, att centralförrådsfrågan lämpligast borde lösas genom

en förläggning av ett stort centralförråd till Örebro i direkt anslutning till

nuvarande kallförråd därstädes. Härigenom skulle viss rationalisering kunna

åstadkommas, bl. a. därigenom att den personal, som nu skötte kallförrådet,

jämväl i viss utsträckning kunde disponeras för det nya varmförrådet, varigenom

en icke obetydlig kostnadsbesparing genom minskning av Stockholmsförrådets

personal skulle kunna åstadkommas. Härvid hade emellertid sjukvårdsförvaltningen

utgått ifrån att alltjämt få disponera nuvarande till synnerligen

förmånliga priser förhyrda annexförråd till Stockholms- och örebroförråden

i Ekolsund resp. Hedemora. Någon permanent personal för dessa

annexförråd hade emellertid icke ansetts erforderlig.

Kostnaderna för en nybyggnad (varmförråd) vid centralförrådet i örebro

hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 263 000 kronor vid nuvarande

prisläge.

Arbetsmarknadskommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet

och överbefälhavaren i förslaget lill allmän investeringsreserv för budget
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

aret 1946/47 medtagit ett belopp av 263 000 kronor till centralförråd för sjukvårdsmateriel.

Centralförråd för tyg- och intendentur materiel.

Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit,

att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle medtagas vissa

förrådsbyggnader. Sålunda hava bland annat anmälts behov av centralförråd

för tyg- och intendenturmateriel på vissa orter till en sammanlagd kostnad

av 3 619 000 kronor.

På grund av dessa byggnadsfrågor militära natur har kommissionen icke

ansett sig böra gå in på någon detaljerad redogörelse för de olika företagens

omfattning eller belägenhet utan åtnöjer sig med att framlägga vissa allmänna

synpunkter.

Den stora anskaffningen av materiel och utrustning under krigsåren har

medfört behov av ökade utrymmen för centralförrådshållningen. De befintliga

förråden räcka för närvarande enligt erhållna uppgifter icke till för all

materiel, vilket medfört att allehanda provisoriska lösningar måst tillgripas

för att anskaffa nödiga utrymmen.

Arméns fortifikationsförvaltning har efter vederbörliga avdelningars inom

arméförvaltningen hörande under hand framhållit, att förrådshållningen genom

den stora anskaffningen av materiel under kriget kommit i ett prekärt

läge samt lämnat vissa uppgifter till belysande av de svårigheter, med vilka

förrådshållningen har att kämpa.

Under krigsåren hade materiel upplagts i förråd vid depåförbanden samt

i vissa fall i för ändamålet särskilt förhyrda förråd. I möjligaste mån hade

truppförbandsförråden utnyttjats som ersättning för centralförråd. Även den

materiel, som skulle uppläggas i truppförbandsförråden, hade emellertid

ökat under krigsåren, varigenom denna möjlighet att avhjälpa bristen på

förrådsutrymmen endast kunnat temporärt avhjälpa svårigheterna fram till

tidpunkten för beredskapens avveckling, då truppförbandens materiel återfördes

från fältdepåerna. Därvid hade materiel i vissa fall fått uppläggas

under bär himmel, varigenom riskerna för värdeförstöring blivit synnerligen

stora. Beträffande de förhyrda förråden har förvaltningen vidare meddelat,

att hyreskontrakten på vissa platser blivit uppsagda av vederbörande fastighetsägare.

I några fall hade förlängning av kontrakten med någon månad

i taget kunnat utverkas, medan i övriga fall förlängning icke stått att få. Det

har vidare från förvaltningens sida framhållits, att nu anmälda centralförråd

endast komme att tillgodose de mest trängande behoven. Sedermera torde

det bliva nödvändigt att ställa ytterligare centralförråd till förfogande för

viss övertalig vid truppförbanden befintlig materiel ävensom för på senare

tid beställd men ännu icke levererad materiel. Förvaltningen ville slutligen

framhålla att det med hänsyn till omvårdnaden av materielen vore nödvändigt,

att erforderliga förrådsutrymmen med det snaraste ställdes till förfogande,

då eljest stora värden komme att gå till spillo.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Såsom i kapitlet örn de allmänna synpunkterna på investeringsreservens

omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) framhållits, har det ansetts

lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag

i investeringsreserven.

Då bristfällig förrådshållning kan förorsaka betydande kostnader genom

att värdefull materiel och utrustning skadas eller förstöres synes behovet

av förrådsutrymmen vara synnerligen trängande. Efter samråd med överbefälhavaren

har med anledning härav medtagits centralförråd för tyg- och

intendenturmateriel med ett sammanlagt belopp av 3 619 000 kronor i förslaget

till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Garagebyggnader.

Fortifikationsförvaltningen har i samband med anmälan av förutberörda

centralförråd meddelat, att vid centralförråden för ty gina lerid erfordrades

garageutrymmen avsedda för tygorganisationens motorfordon. Förvaltningen

har sålunda anmält behov av garageutrymmen på sex orter.

Kostnaderna för de föreslagna garagebyggnaderna ha av förvaltningen

beräknats till 756 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Med hänsyn till det angelägna behovet har i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 medräknats garagebyggnader till en kostnad

av 756 000 kronor.

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg.

Fortifikationsförvaltningen meddelade till investeringsutredingen beträffande

badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg, under

hänvisning till vad i Kungl. Maj:ts propositioner 1942:270 och 1944:175

samt i statsutskottets utlåtande 1944:134 anförts i fråga örn detta företag,

att förvaltningen med hänsyn till bland annat begränsningen av anslaget till

byggnadsarbeten för armén under femårsperioden 1942—47 icke ansett sig

böra upptaga ifrågavarande byggnadsföretag i sina medelsäskanden för budgetåret

1945/46, och föreslog, att företaget måtte medtagas i investeringsreserven

för samma budgetår. I anledning härav medtogs företaget i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Företaget

har icke heller medtagits i förvaltningens petita för budgetåret 1946/47.

Enligt upprättat förslag, vilket innebure att anläggningen komme att erhålla

samma standard som motsvarande anläggning för marinen, skulle i

simhallen utföras en bassäng örn 10 X 25 m. Byggnaden syntes lämpligen

kunna uppföras såsom en fristående byggnad med sin längdaxel parallell

med gymnastikhuset. De båda byggnaderna syntes böra förbindas med varandra

genom omklädningsrummet, förlagt i en övervåning med underliggande

portik. Mellan de båda flygelbyggnaderna skulle erhållas en mot söder

öppen plan för utegymnastik.

Själva simhallsbyggnaden skulle även innehålla fäktsal, bastuanläggning,

vaktmästarbostad och panncentral.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kostnaderna för anläggningen hava enligt förslaget beräknats till 447 000

kronor enligt nuvarande prisnivå och företaget har med detta belopp medräknats

i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg.

Arméns fortifikationsförvaltning har beträffande sani lära anläggningar

vid krigsskolan hänvisat till vad härutinnan anförts i Kungl. Maj:ts pi-opositioner

1942: 270 och 1944: 175 samt till statsutskottets utlåtande 1944: 134.

Härutöver har förvaltningen meddelat, att ett villkor för att den förenämnda

simhallsanläggningen skulle komma till stånd vore, att avloppsfrågan för

krigsskolan samtidigt bleve löst.

Kostnaden för de sanitära anläggningarna har av förvaltningen beräknats

till 192 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen

funnit skäl föreligga att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret

1946/47 till sanitära anläggningar vid krigsskolan upptaga ett belopp

av 192 000 kronor.

Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente.

I sin petitaskrivelse för budgetåret 1943/44 hemställde fortifikationsförvaltningen

bland annat örn medel för uppförande av brandstation i Karlsborg.

Fortifikationsförvaltningen framhöll därvid, att med hänsyn till önskvärdheten

av en centralisering av brandmaterielen vid garnisonen i Karlsborg

ett stort behov förelåge av att bi’andstation med slangtorn uppfördes. Viss

brandmateriel vore sålunda uppställd i en brandbod och dessutom vore två

bilar uppställda i ett förråd i närheten däx-av. Annan materiel förvarades på

ytterligai-e ett ti''edje ställe i ett icke uppvärmt torn för torkning av slangar.

Då materiel för betydande värden funnes upplagd i Karlsborg och i anläggningar

i s. k. Nori-a Skogen, vore det med hänsyn till möjligheterna att nedbringa

utryckningstiden vid eldsvådetillfällen synnerligen önskvärt, att förläggningsutrymme

för första utryckningsomgången samt bostad för maskinist

anordnades i brandstationen. Kostnaderna för uppförandet av byggnaden

i fråga hade av förvaltningen beräknats till 200 000 kronor. Anslag för

ändamålet har icke beräknats på riksstaten för budgetåret 1946/47.

Fortifikationsföi"valtningen har även anmält förevarande byggnadsföretag

till investeringsutredningen att för en av förvaltningen omräknad kostnad

av 108 000 kronor medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Från förvaltningens sida har därefter under hand meddelats, att en i nödfall

godtagbar brandstationsbyggnad syntes kunna uppföras i Karlsborg för

en kostnad av 80 000 kronor enligt nuvarande prisnivå.

Fortifikationsförvaltningen har utöver det ovan anförda beträffande behovet

av anläggningen meddelat, att, då den brandmateriel, som avsetts bliva inrymd

i byggnaden i fråga, numera anskaffats, det för materielens bestånd

vöre nödvändigt att snarast uppföra brandstationen.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 80 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

RoijTukt skallar e samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente.

Fortifikationsförvaltningen har till statens arbetsmarknadskommission föreslagit,

att arbeten avseende utförande av rotfruktskällare samt lastkaj med

spår vid Smålands artilleriregemente skulle medtagas i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

Beträffande rotfruktskällaren har förvaltningen under hand meddelat, att

lämpliga fövaringsutrymmen för rotfrukter saknades vid regementet. För

närvarande måste dylika utrymmen förhyras på annat håll, vilket medförde

onödiga transport- och hyreskostnader. Förvaltningen har vidare meddelat,

att behov av en lastkaj med spår förelåge vid regementet.

Kostnaderna för en ny rotfruktskällare ha av förvaltningen beräknats till

12 000 kronor medan lastkaj med spår skulle belöpa sig till 22 000 kronor

allt vid nuvarande prisläge.

Företagen ha medtagits i den allmänna investeringsreserven för budgetåret

1946/47 med ett sammanlagt belopp av 34 000 kronor.

Skjutbanor.

Fortifikationsförvaltningen har som investeringsobjekt bl. a. anmält skjutbanor

i relativt stort antal, såsom framgår av följande sammanställning, i vilken

de företag, som av överbefälhavaren placerats i högsta angelägenhetsgrad.

hänförts till den allmänna investeringsreserven.

Företag

Allmän inve- Grovarbetssteringsreserv

reserv

Kronor Kronor

Upplands regemente............................

Iordningsställande av korthållsbanan ..........

Södermanlands pansarregemente ................

Utbyggnad av pistolskjutningsbanan............

Livgrenadjärregementet ........................

Korthållsbana ..............................

Jönköping—Kalmar regemente..................

Markörskydd i fältskjutningsterrängen vid Holmseryd

....................................

Jönköping—Kalmar regemente..................

Nyanläggning av skolskjutningsbana, Holmseryd..

Gotlands infanteriregemente ....................

Ombyggnad av skjutbanor C och D ..........

Gotlands artillerikår ..........................

Skolskjutningsbana vid Tofta..................

Wendes artilleriregemente ......................

Iordningställande av skolskjutningsbanan........

Göta artilleriregemente ........................

Skolskjutningsbana vid Tånga hed............

Uppsala

15 000

Strängnäs

10 000

Linköping

49 000

Eksjö

30 000

Eksjö

00 000

Visby

130 000

Tofta

34 000

Rinkaby

30 000

Algutstorp

37 000

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Allmän inve- Grovarbets
-

Företag

steringsreserv

reserv

Kronor

Kronor

Livregementets husarer ..................

Skövde

Iordningställande av korthållsbanan......

Skaraborgs pansarregemente ..............

Skövde

40 000

Iordningställande av korthållsbanan......

Värmlands regemente....................

Karlstad

15 000

Iordningställande av korthållsbanan......

Göta trängkårs kompani i Nora...........

Nora

40 000

Utvidgning av Nora skyttegilles skjutbana

Dalregementet ..........................

Falun

15 000

Planering av skjutbana ................

Hälsinge regemente......................

Gävle

20 000

Skolskjutningsbana ....................

Västernorrlands regemente................

Sollefteå

55 000

Utbyggnad av kulspruteskjutbanan från

6 till

9 tavelställ ........................

38 000

Norrlands artilleriregemente ..............

Östersund

Iordningställande av skolskjutningsbanan vid Grytan

18 000

Bodens ingenjörkår......................

Boden

Nyanläggning av korthållsbana..........

Norrbottens artillerikår ..................

Boden

40 000

Korthållsbana ........................

42 000

Summa

kronor

164 000

554 000

Från förvaltningens sida har till en början framhållits vissa allmänna synpunkter

beträffande de anmälda objekten. Förvaltningen har sålunda betonat,

att skjututbildning inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen.

För närvarande finge skjututbildningen vid många förband bedrivas vid primitiva

och ur säkerhetssynpunkt mindre tillfredsställande skjutbanor. I andra

fall läge skjutbanorna så långt från förbanden, att skjututbildningen måste

koncentreras till ett fåtal övningspass av stor längd, vilket ur utbildningssynpunkt

vore mindre lämpligt. Utbildningen i skarpskjutning nied kulspruta

och kulsprutepistol finge på sina håll utföras i fältskjutningsterrängen, varigenom

antalet övningstillfällen av praktiska skäl måste begränsas på ett för

utbildningens effektivitet mindre tillfredsställande sätt.

Beträffande vissa enskilda företag har i olika sammanhang anlagts särskilda

synpunkter, vilka i det följande återgivas.

Beträffande iordningställande av korthållsbanan vid Upplands regemente

har förvaltningen framhållit, att den gamla banan vore av otillräcklig bredd

samt ganska primitiv i förhållande till nutida fordringar på en dylik anläggning.

Då därjämte behov av förbättring förelåge ur säkerhetssynpunkt, vore

vissa åtgärder å banan i fråga erforderliga. Kostnaden har av förvaltningen

beräknats till 15 000 kronor vid nuvarande prisläge.

I fråga örn utbyggnad av pistolskjutningsbanan vid Södermanlands pansarregemente

har förvaltningen meddelat följande.

För korthållsskjutning, huvudsakligen frän stridsvagn, förfogar regementet över

en, med hall vid skjutplatsen försedd, bana. Visserligen kan dylik skjutning i all
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

mänhet (till fots) även utföras därstädes, dock i mycket begränsad omfattning på

grund av att skjutningen från stridsvagn dominerar periodvis under utbildningen.

Den gamla, tidigare förutvarande I 10 tillhörande, ganska smala pistolbanan, som är

av synnerligen primitiv beskaffenhet, har vid skjutbaneofficerens utredning på platsen

befunnits vara bl. a. ur säkerhetssynpunkt i behov av kulfångsskärm eller

skyddsskärm av liknande typ. Hela anläggningen synes för övrigt böra förbättras

och utökas.

Kostnaden har av förvaltningen beräknats till 10 000 kronor vid nuvarande

prisläge.

Beträffande korthållsskjutbanan vid Livgrenadjärregementet i Linköping

har från förvaltningens sida framhållits, att den nuvarande korthållsbanan,

vilken vore av ganska ringa omfattning, av säkerhetsskäl icke kunde begagnas

för vissa skjutövningar, varför skjututbildningen vid regementet

icke kunde bedrivas i den utsträckning, som vore önskvärd. Kostnaden för

korthållsbanan har av fortifikationsförvaltningen beräknats till 49 000 kronor

enligt nuvarande prisläge.

Det föreslagna markörskyddet i fältskjutningsterrängen vid Holmseryd för

Jönköping—Kalmar regemente betingas av säkerhetsskäl enligt förvaltningen,

som härom anför.

Sedan övningsområdet vid Holmseryd förvärvats för regementet, har regementschefen

framhållit nödvändigheten av att markörvärn anläggas därstädes för att

kunna begagna området i fråga på ett för utbildningen lämpligt sätt. I betraktande

av att möjligheterna för ändamålsenlig fält- och stridsskjutning inom det äldre övningsfältet

invid Ränneslätt äro ganska beskurna, speciellt med hänsyn till avsaknad

av omväxlande terräng, är det av stor vikt att Holmserydsområdet, där variationer

i utbildningsmomenten kunna skapas, iordningställes med markörvärn, signalanordningar

o. d. så att detsamma kan effektivt utnyttjas.

Kostnaderna äro av förvaltningen beräknade till 30 000 kronor vid nuvarande

prisläge.

Förvaltningen framhåller beträffande nyanläggning av skolskjutningsbana

vid Holmseryd för Jönköping—Kalmar regemente.

Regementschefen har framhållit önskvärdheten av en skjutbaneanläggning inom

Holmserydsområdet. Enär det sistnämnda på grund av förmånliga terrängförhållanden

kan i stor utsträckning disponeras för strids- och fältskjutning samt övningar

i allmänhet, vore det av stort värde om även en skjutbana funnes på platsen. Vid

förläggning av kortare och längre varaktighet inom ifrågavarande område, som är

beläget ca 5 km från staden, skulle nästan all skjututbildning kunna bedrivas

därstädes.

Kostnaderna lia av förvaltningen beräknats till 60 000 kronor vid nuvarande

prisläge.

Frågan om den föreslagna ombyggnaden av skjutbanorna C och D vid

Gotlands infanteriregemente i Visby har bl. a. berörits av föredragande departementschefen

i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,

s. 25 och 26) i samband med anmälan av frågan örn anslag till en skolskjutningsbana

för Gotlands artillerikår.

Utöver vad i statsverkspropositionen anförts har arméns fortifikationsförvaltning

meddelat, att länsstyrelsen i Gotlands län med hänsyn till belägen
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

heten hos två av regementets banor utfärdat säkeidietsbestämmelser för möjliggörande

av båttrafik och fiske inom det utanför skjutbanan belägna vattenområdet.

Dessa bestämmelser hade under de senare åren i allt högre

grad medfört svårigheter för skjututbildningens bedrivande, i det att skjutningen

på grund av båttrafik eller fiske ofta måst avbrytas eller inställas.

Kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad har av förvaltningen beräknats

till 130 000 kronor.

Beträffande skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår på Tofta skjutfält

har föredragande departementschefen i 1945 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 26) vid anmälan av frågan om anordnande av en

skolskjutningsbana i Visby anfört, att såväl skolskjutningsbanan i Tofta som

vissa andra av fortifikationsförvaltningen föreslagna skjutbaneanläggningar

lämpligen syntes kunna hänföras till investeringsreserven för nästa budgetår.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 till Kungl. Majit har fortifikationsförvaltningen

återgivit bland annat följande av chefen för Gotlands artillerikår

i skrivelse till förvaltningen i ärendet anförda uppgifter.

Vid Blåhäll å Tofta skjutfält vore förlagd en division om stab (reducerad) och

två batterier. Framdeles torde denna styrka i Blåhäll komma att minskas eller

i sin helhet indragas under vinterhalvåret men bibehållas och eventuellt ökas under

sommarhalvåret. För utförande av skolskjutningar med eldhandvapen hade

Blåhällstyrkan ditintills begagnat sig av en längs havsstranden liggande provisorisk

bana, vilken medgivit skjutning på högst 300 meters avstånd, och på vilken de lösa

måltavlorna, högst 5 stycken, varit uppställda i anslutning till en befintlig ravin,

vilken fått tjänstgöra såsom skydd för markörerna. Vid varje markering hade således

markörerna nödgats springa upp från sitt för övrigt ganska bristfälliga skydd,

vilket i hög grad fördröjt skjutningarna. Att förhyra en vid Gnisvärd på eif avstånd

av 6 kilometer från Blåhäll belägen, med 3 tavelställ försedd privat skjutbana

hade på grund av lokala förhållanden icke låtit sig göra.

Verkställd rekognoscering hade givit vid handen att på skjutfältet omkring 1 kilometer

sydväst Blåhäll lämpligen kunde anordnas en skjutbana för eldhandvapen

med plats för 10 tavelställ och med skottriktning mot havet samt medgivande skjutning

på avstånd upp till 800 meter.

Härutöver har fortifikationsförvaltningen meddelat, att verkställd utredning

givit vid handen, att den vid Tofta skjutfält förlagda styrkan för skolskjutning

disponerade allenast primitiva och ur säkerhetssynpunkt mindre

lämpliga anordningar. Enligt vad fortifikationsförvaltningen meddelat hade

chefen för armén tillstyrkt anordnande av skolskjutningsbana med åtta tavelställ

på Tofta skjutfält.

Kostnaderna för förelaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats

till 34 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

Såsom skäl för iordningställande av skolskjutningsbana för Wendes artilleriregemente

vid Rinkaby har regementschefen i skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning

den 12 september 1942 bl. a. anfört, att endast en

provisorisk anläggning stöde till buds för den periodvis å Rinkaby förlagda

truppens skjututbildning. Skjutning på banan i fråga kunde därjämte ej äga

rum vid de tider artilleriskjutning påginge på fältet.

Regementschefen hade sedermera enligt vad förvaltningen meddelat sett

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

sig nödsakad att avstänga banan för skjutning med gevär (karbin) och kulspruta

på grund av upprepade anmärkningar från ortsbefolkningen angående

förlupna kulor.

Iordningställande av skjutbana på platsen beräknas av förvaltningen draga

en kostnad av 30 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Fortifikationsförvaltningen bär beträffande skolskjutningsbana för Göta artilleriregemente

på Tånga hed i promemoria till försvarsdepartementet meddelat,

att Göta artilleriregemente på Tånga hed för utförande av skolskjutningar

för närvarande hade tillgång endast till en av en frivillig skytteförening

ägd skjutbana. Denna bana, som för övrigt vore belägen långt borta

från förläggningen, vore synnerligen bristfällig, varför det ur utbildningssynpunkt

vöre synnerligen angeläget, att ny skolskjutningsbana anlades på

Tånga hed.

Kostnaderna för företaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats

till 37 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

I fråga om iordningställande av korthållsbana för Livregementets husarer

i Skövde har förvaltningen framhållit, att den hittills av regementet disponerade

korthållsbanan i Dunkelhallskogen vore för liten och alltför primitiv,

varigenom svårigheter för skjututbildningens planmässiga bedrivande

förelåge. Med hänsyn till bebyggelse- och jordbruksförhållanden i trakten

kring skjutbaneplatsen syntes, enligt vad fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer

konstaterat, fordringarna på säkerhet speciellt vid skjutning med

kulsprutepistol för närvarande icke vara uppfyllda.

Kostnaderna hava av förvaltningen beräknats till 40 000 kronor vid nuvarande

prisläge.

Som motivering för iordningställande av korthållsbanan för Skaraborgs

pansarregemente, Skövde, har förvaltningen meddelat följande.

För skjutning från stridsvagn förfogar P 3 över en korthållsskjuthall, där även

korthållsskjutning i allmänhet (till fots) kan äga rum. Då förstnämnda slag av

skjutning är omfattande, uppstå stundom svårigheter att medhinna det senare slaget

av skjutning, för vars utförande en äldre, i ganska dåligt skick befintlig korlhållsbana

finnes att tillgå.

Sistnämnda anläggning är med hänsyn till skjutning med kulsprutepistol knappast

att betrakta såsom fullgod ur säkerhetssynpunkt, varför ett iordningställande

av densamma även ur utbildningssynpunkt är av behovet påkallat.

Förvaltningen har beräknat kostnaden för företaget till 15 000 kronor vid

nuvarande prisläge.

Iordningställandet av korthållsbanan för Värmlands regemente vore enligt

förvaltningen betingat av, att regementets nuvarande korthållsbana varken ur

utbildnings- eller säkerhetssynpunkt vore lämplig för skjututbildningen vid

regementet. Frågan örn densammas förbättring hade varit föremål för handläggning

sedan flera år tillbaka. Bland de såsom lämpliga investeringsobjekt

föreslagna skjutbanearbetena ansåge förvaltningen nu ifrågavarande arbete

böra i främsta rummet komma lill utförande. Den av förvaltningen beräknade

kostnaden uppgår till 40 000 kronor vid nuvarande prisläge.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Beträffande utvidgning av Nora skyttegilles skjutbana för Göta trängkårs

i Nora förlagda kompani (T 2 N) har förvaltningen meddelat följande.

Kompaniet förfogar endast över egen korthållsbana. För skolskjutning är förbandet

i fråga hänvisat till Nora skyttegilles skjutbana. Den sistnämnda har emellertid

ett så ringa tavelantal att svårigheter enligt uppgift förefinnas att medhinna

skjututbildningen enligt gällande planer.

Vid av fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer på platsen företagen utredning

har konstaterats att förbättring av skyttegillesbanan därjämte erfordras på

grund av den påfrestning, som anläggningen torde komma att i längden utsättas

för genom den militära skjutningen.

Kostnaden för förelaget har av förvaltningen beräknats till 15 000 kronor

vid nuvarande prisläge.

I fråga om planering av skjutbana vid Dalregementet i Falun har fortifikationsförvaltningen

meddelat följande.

Den för omkring 35 år sedan för regementet anlagda skolskjutningsbanan i Falun

är belägen i synnerligen kuperad och stenbunden terräng. Sedan lång tid tillbaka

hava därigenom olägenheter för skjututbildningen förefunnits.

För att bl. a. avhjälpa de värsta svårigheterna i ovannämnda avseende beviljade

1919 års riksdag ett belopp av 28 000 kronor till vissa arbeten å förevarande bana.

Trots nämnda åtgärd och även därefter verkställda justeringar torde planeringen

av banan icke kunna anses vara slutgiltigt ordnad. En effektiv planering av skjutbanan

beräknas draga en kostnad av 20 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Från förvaltningens sida har vidare föreslagits att nybyggnad av skolskjutningsbana

vid Hälsinge regemente skulle medtagas i investeringsplanen.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 meddelade foriifikationsförvaltningen,

att den, sedan chefen för Hälsinge regemente anmält, att regementet

vore i trängande behov av förbättrade och utökade skjutbanor, låtit

verkställa utredning rörande regementets skjutbaneförhållanden. Av utredningen

framginge, att regementet för närvarande disponerade dels en kronan

tillhörig skjutbana nied 24 tavelställ, dels ock enligt ett på 50 år slutet

arrendekontrakt av den 5 november 1897 den så kallade Tolfforsbanan med

12 tavelställ. Dessutom bedreve regementet skolskjutning på Gävle stads frivilliga

skarpskytteförening tillhöriga tre skjutbanor vid Rödjningen med sammanlagt

36 tavelställ. Skjutbanorna vid Tolffors och Rödjningen vöre belägna

på ca 3,5 kilometers avstånd från kasernerna, varför banornas utnyttjande

medförde tidsödande förflyttningar.

För Tolfforsbanan utginge ett årligt arrende av 424 kronor. Då emellertid

banan vore belägen på ur jordbrukssynpunkt värdefull mark, syntes vid arrendekontraktets

utgång den 5 november 1947 förlängning av detsamma på

oförändrade villkor icke kunna påräknas. Banan vore dessutom i starkt behov

av ombyggnad. Kostnaderna härför hade av förvaltningen beräknats till

22 000 kronor.

Skarpskytteföreningens banor, för vilkas nyttjande erlades en ersättning

av 10 kronor per dag och bana, kunde av säkerhetsskäl icke begagnas för

skjutning med kulspruta och i viss utsträckning ej heller för skjutning med

kulsprutegevär. Under tid, då skogsarbete påginge i närheten av banorna,

kunde dessa överhuvud taget icke användas. På grund av de för upplåtelsen

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

stipulerade villkoren vore regementet skyldigt utföra förekommande större

reparationer på banorna, vilka arbeten hittills visat sig bliva tämligen omfattande.

Företagen undersökning har utvisat, att en ny skjutbana med 12 tavelställ

kunde iordningställas öster om regementets nuvarande skolskjutningsbana

och i anslutning till denna.

Kostnaderna härför hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till

55 000 kronor.

Chefen för armén, vilkens anvisningar i ärendet inhämtats, hade i skrivelse

den 6 juli 1944 anmodat fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder

för anläggande av ny skjutbana vid regementet enligt ovan angivna

grunder.

Av utredningen syntes sålunda framgå, att av såväl utbildningstekniska

som ekonomiska skäl en ny skolskjutningsbana med 12 tavelställ borde anläggas

och i samband därmed regementets utnyttjande av Tolffors- och Rödjningenbanorna

upphöra.

Fortifikationsförvaltningen meddelade i promemoria den 12 december 1944

beträffande frågan om .utbyggnad av kuls pr utebanan vid Västernorrlands

regemente till försvarsdepartementet, att den nuvarande kulsprutebanan

vid Västernorrlands regemente, som endast omfattade sex tavelställ, vore

alltför liten, varför en utbyggnad av banan till nio tavelställ vore erforderlig.

De nuvarande förhållandena hade gjort det nödvändigt att utföra skolskjutning

med kulspruta i fältskjutningsterrängen. Den utbildning i skjutning,

som härigenom kunde bibringas, måste anses vara av lägre standard

än den, som kunde uppnås genom skjutning på kulsprutebana i ett tidigt utbildningsstadium.

En utbyggnad av kulsprutebanan från sex till nio tavelställ har av fortifikationsförvaltningen

beräknats draga en kostnad av 38 000 kronor enligt

nu rådande prisläge.

Som motivering för arbetena avseende iordningställande av Norrlands artilleriregementets

skolskjutningsbana å Grytans skjut fält har f ortfika tionsförvaltningen

anfört följande.

Genom regementets egen försorg har en skolskjutningsbana anlagts å Grytan. Anläggningen

består förutom av avröjd och dränerad terräng endast av ett kulfång,

framför vilket tavlor och figurer uppställas. Markörgrav med tavelställ saknas. Då

med största sannolikhet även i framtiden skolskjutning årligen kommer att äga

rum på skjutfältet är banans slutgiltiga ordnande ett primärt utbildningsbehov.

Kostnaden för företaget har av förvaltningen beräknats till 18 000 kronor

vid nuvarande prisnivå.

Beträffande nyanläggning av korthållsbana för Bodens ingenjörkår har

fortifikationsförvaltningen meddelat, att kårens nuvarande, i en ravinartad

terrängformation anlagda korthållsbana, sedan länge knappast motsvarat

fordringarna på utbildningsmöjligheter i skjutning. Med hänsyn till moderna

fordringar på en korthållsbana syntes nyanläggning böra komma till stånd

för en beräknad kostnad av 40 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

10—467172.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Vad slutligen beträffar anläggande av korthållsbana vid Norrbottens artillerikår

har fortifikationsförvaltningen i sin petitaskrivelse av den 31 augusti

1944 anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 19 juni 1944 till arméns fortifikationsförvaltning hade kårchefen

framhållit, att tillgången på skjutbanor i Boden vore sådan, att utbildningens

krav för närvarande ej kunde tillgodoses. Skjutning med pjäskarbin

och skarp ammunition kunde för närvarande icke utföras på närmare

håll än omkring 7 kilometer från kårens kasernetablissement. Den

tidsödande förflyttningen vore till stort men för utbildningsarbetet. Skjutning

med kammarammunition gåve icke godtagbart resultat.

Ljus- och väderleksförhållandena i Boden inverkade även högst avsevärt

på utbildningsarbetet under vinterhalvåret. Genom anläggande av en korthållsbana

med skjuthall skulle möjlighet skapas att vintertid bedriva en

stor del av skjututbildningen oberoende av väderleks- och ljusförhållanden.

Vid av fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer verkställd utredning

av ärendet hade framkommit, att kårens nuvarande, redan från början tämligen

primitivt anordnade korthållsbana befunne sig i mycket otillfredsställande

skick. Med hänsyn härtill och då banan endast medgåve skjutning i

riktning mot bebyggda områden, kunde densamma ur säkerhetssynpunkt

icke godkännas för skjutning med skarp ammunition enligt gällande utbildningsbestämmelser.

Erforderlig förbättring och utvidgning av banan kunde

ej lämpligen komma i fråga på grund av dels terrängförhållanden, dels ock

närheten till kårens ridbana.

Kostnaderna för företaget, avseende nyanläggning av en bana av 20 meters

bredd, hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 42 000 kronor enligt

nu rådande prisläge.

Då arbeten på skjutbanor endast i ringa mån äro materialkrävande och i

allmänhet kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft, synas de vara väl

lämpade att ingå i en sysselsättningsreserv.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen

medtagit skjutbanearbeten för en kostnad av 164 000 kronor i förslaget

till allmän investeringsreserv och 554 000 kronor i förslaget till särskild grovarbetsreserv

för budgetåret 1946/47.

Dräneringsarbeten.

Från fortifikationsförvaltningens sida har till kommissionen framhållits,

att övningsfälten vid en del förband delvis bestode av vattensjuk mark, som

i vissa fall vore så sank, att den höst och vår vore översvämmad. Genom dränering

av sådana vattensjuka områden skulle de berörda förbanden erhålla

avsevärt förbättrade möjligheter att bedriva sina övningar, varför förvaltningen

föreslagit, att dräneringsarbeten i viss utsträckning måtte medtagas i

investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Därjämte har förvaltningen framhållit,

att vissa fält vore dränerade genom öppna diken, vilka fordrade ett

dyrbart underhåll för att icke bliva helt igenkörda under övningarna. 1 stället

för dessa öppna diken borde täckdiken komma till utförande.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kostnaderna för de föreslagna dräneringsarbetena framgå av följande

sammanställning.

Beräknad

Förband eller motsvarande kostnad

Värmlands regemente, Karlstad ........................ kronor 167 000

Livgrenadjärregementet, Linköping..................... » 100 000

Jämtlands fältjägarregemente, Östersund ............... » 32 000

Upplands regemente, Uppsala .......................... s 60 000

Hälsinge regemente, Gävle ............................ » 47 000

Älvsborgs regemente, Borås ........................... s 20 000

Smålands artilleriregemente, Jönköping ................ » 65 000

Östgöta luftvämsregemente, Linköping.................. » 55 000

Luleå luftvämskår, Luleå ............................ * 29 000

Svea trängkår, Linköping............................. » 68 000

Summa kronor 643 000.

Samtliga ovannämnda arbeten ha tidigare medtagits i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46. Sedan företagens detaljplanering numera

hunnit genomföras ha emellertid kostnaderna för flertalet företag reviderats.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen

funnit skäl att i grovarbetsreserven medtaga dräneringsarbeten vid ovannämnda

10 förband för en av fortifikationsförvaltningen beräknad sammanlagd

kostnad av 643 000 kronor.

Vatten- och avloppsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen har till statens arbetsmarknadskommission

föreslagit vissa vatten- och avloppsarbeten såsom lämpliga arbetsobjekt att

ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Beträffande behovet av

dylika arbeten har förvaltningen meddelat, att vid många äldre etablissement

förefunnes gamla avloppsledningar, som vore mycket bristfälliga och i behov

av översyn och omläggning, varjämte på vissa platser komplettering av vattenledningarna

vore erforderlig med hänsyn till de hygieniska kraven och

i vissa fall med hänsyn till övningarnas rationella bedrivande. På grund av

avloppsledningarnas dåliga beskaffenhet, såsom otillräckliga dimensioner och

lutningar, uppstode lätt översvämningar i källarutrymmen och liknande, varigenom

skador kunde uppstå på i sådana utrymmen förvarad dyrbar materiel.

De rådande missförhållandena medförde vidare, att underhållskostnaderna

bleve höga på grund av ständigt återkommande rensningar o. d.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att vatten- och avloppsarbeten

vid sex etablissement skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 med en av förvaltningen beräknad kostnad av sammanlagt 689 000

kronor. De olika företagen framgå av följande sammanställning.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Förband eller motsvarande kostnad

Hallands regemente, Halmstad ........................ kronor 60 000

Södermanlands pansarregemente, Strängnäs ............ » 12 000

Norrlands trängkår, Sollefteå .......................... » 100 000

Bodens ingenjörkår, Boden ............................ » 57 000

Karlsborgs fästning, Karlsborg ........................ » 60 000

Bodens fästning, Boden............................... » 400 000

Summa kronor 689 000.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit 689 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Väg- och stensättning sarbeten.

Fortifikationsförvaltningen Ilar för budgetåret 1946/47 föreslagit att vägoch

stensättningsarbeten vid nedanstående förband skulle medtagas i investeringsplanen.

Truppförband eller motsvarande

Infanteriskjutskolan

Artilleriskjutskolan

Livgrenadj ärregementet

Södra skånska infanteriregementet

Södra skånska infanteriregementet

Upplands regemente

Kronobergs regemente

Jönköping-Kalmar regemente

Dalregementet

Hälsinge regemente

Älvsborgs regemente

Bohusläns regemente

Gotlands infanteriregemente

Västerbottens regemente

Västernorrlands regemente

Norrlands dragonregemente

Södermanlands pansarregemente

Skaraborgs pansarregemente

Skaraborgs pansarregemente

Göta artilleriregemente

Norrlands artilleriregemente

Norrlands artilleriregemente

Smålands artilleriregemente

Gotlands artillerikår

Gotlands artillerikår

Östgöta luftvärnsregemente

Svea trängkår

Karlsborg, fästningsområdet

Total-

Grovarbets-

kostnad

reserv

kronor

kronor

Rosersberg

13 000

13 000

Skillingaryd

336 000

200 000

Linköping

184 000

100 000

Ystad

86 000

86 000

Revingehed

375 000

175 000

Uppsala

56 000

56 000

Växjö

125 000

125 000

Eksjö

70 000

70 000

Falun

72 000

72 000

Gävle

94 000

94 000

Borås

148 000

148 000

Uddevalla

123 000

123 000

Visby

279 000

150 000

Umeå

47 000

47 000

Sollefteå

86 000

86 000

Umeå

25 000

25 000

Strängnäs

465 000

200 000

Kråk

60 000

60 000

Skövde

311 000

200 000

Göteborg

183 000

100 000

Östersund

60 000

60 000

Brunflo

115 000

115 000

Jönköping

287 000

100 000

Visby

18 000

18 000

Tofta

100 000

100 000

Linköping

303 000

200 000

Linköping

16 000

16 000

Karlsborg

390 000

200 000

Summa kronor

4 427 000

2 939 000

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen om

tillhopa 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

(proposition 1944: 281, s. 55 och 56) hava bland annat inräknats 760 000

kronor för vissa vägarbeten vid arméns truppförband (proposition 1944:281,

s. 169 och 170).

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medräknades

3 447 000 kronor till vägbyggnadsarbeten och 355 000 kronor till stensättningsarbeten

vid ett stort antal förband.

Nu föreliggande förslag till väg- och stensättningsarbeten i investeringsreserven

avviker väsentligt från tidigare förslag beroende på omarbetning av

planerna samt förändringar i utförandet, som vid utarbetandet av fullständiga

förslag visat sig önskvärda. Den totala kostnaden för de föreslagna arbetena

uppgår till 4 427 000 kronor.

Beträffande dessa vägarbeten har från förvaltningens sida framhållits, att

samtliga anmälda företag syntes böra komma till utförande under de närmaste

åren. Någon detaljerad redogörelse för varje särskilt företag har med

hänsyn till det stora antalet arbeten av detta slag icke lämnats, men såsom

allmän motivering har framhållits, att den ökade motoriseringen vid truppförbanden

hade förorsakat stor förslitning av vägar och körplaner. Det vore

därför av största betydelse att iståndsättnings- och förbättringsarbeten bleve

utförda, så att icke körbanornas dåliga tillstånd bomme att medföra skador

på dyrbar krigsmateriel. Genom nyanläggning samt omläggning och förbättring

av vägar uppstode dessutom i många fall en avsevärd tidsvinst vid förflyttning

av trupp och materiel. Vidare vunnes genom en standardförbättring

av vägarna ökad trafiksäkerhet, varjämte vägunderhållskostnaderna beräknades

kunna minskas i avsevärd grad, särskilt i tjällossningstider.

I kostnaderna för företagen ha jämväl inräknats kostnader för stensättningar.

Från fortifikationsförvaltningens sida har framhållits, att vägar och

körplaner vid förbanden i allmänhet icke vore byggda för den tunga och för

körbanan påfrestande trafik som motorfordon, i synnerhet fordon med larvfötter,

medförde. Vägar och körplaner särskilt vid motoriserade förband borde

därför snarast förses med permanentbeläggning, lämpligen gatsten. De nu

synnerligen höga underhållskostnaderna för de motoriserade förbandens vägar

och körplaner beräknades genom stensättningarna kunna nedbringas till

ett minimum. Slutligen har från fortifikationsförvaltningens sida framhållits,

att det trots höga kostnader för underhåll icke kunde undvikas, att på vägar

och körbanor utan beläggning uppstode stora ojämnheter och kraftig dammbildning,

medförande hastig förslitning av molormaterielen. Dessa olägenheter

kunde i hög grad minskas genom stensättning av körbanorna.

Vägarbeten kräva, såsom tidigare anförts, föga material samtidigt som de

i stor utsträckning kunna utföras av icke fackulbildad arbetskraft. De äro

därför väl lämpade som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris.

Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen eller samråd med försvarsdepartementet

funnit lämpligt atl i förslaget lill särskild grovarbetsreserv

för budgetåret 1946/47 medtaga ifrågavarande företag. Då vissa företag

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

äro av sådan storleksordning, att de icke torde kunna färdigställas på ett

år, har i grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 endast medräknats vägoch

stensättningsarbeten till en kostnad av 2 939 000 kronor.

Detta belopp torde i stort sett motsvara den del av resp. företag, som kan

beräknas bliva färdigställd under ett år. Då stensättningsarbeten torde få

betecknas som mindre väl lämpade att ingå i en sysselsättningsreserv för

grovarbetare med hänsyn till att vid sådana arbeten kräves ett icke ringa

antal yrkeskunniga arbetare samt till att arbetena ställa stora krav på transportapparaten,

förutsätter kommissionen att frågan angående ianspråkstagande

av i vägarbetena ingående stensättningsarbeten blir föremål för särskild

prövning med hänsyn till tillgången på stensättare och transportmedel, därest

företagen skulle behöva igångsättas för att bereda sysselsättning åt friställd

arbetskraft.

Under hänvisning till det anförda föreslås sålunda att väg- och stensättningsarbeten

vid ovan angivna förband medtagas i den särskilda grovarbetsreserven

för budgetåret 1946/47 med ett belopp av 2 939 000 kronor.

Idrottsplatser.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen av

sammanlagt 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m..m. (proposition 1944: 281, s. 55 och 56) har bland annat inräknats ett belopp

av 2 000 000 kronor för anläggande av idrottsplatser vid vissa av arméns

truppförband (proposition 1944: 281, s. 168 och 169). Nämnda belopp motsvarade

den avrundade kostnadssumman för tjugosex specificerade anläggningar,

vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 2 065 000 kronor.

I sitt betänkande (SOU 1944: 12, s. 110) anförde investeringsutredningen

beträffande dessa företag följande.

Vid ett stort antal av arméns truppförband saknades godtagbara idrottsplatser.

Enär idrott inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen, erfordrades därför

ny- och ombyggnad av idrottsplatser. I enlighet med vad föredragande departementschefen

anfört i 1943 års statsverksproposition beträffande nya idrottsplatser

hade medel inom femårsplanens ram icke beräknats för dessa ändamål vare sig

vid äldre eller vid planerade eller under uppförande varande etablissement.

Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen meddelat,

att av de företag, vilka medtogos i förutberörda investeringsplan borde

idrottsplatserna vid Livregementets grenadjärer, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar

regemente, Bohusläns regemente, Södermanlands pansarregemente,

Gotlands artillerikår samt Sundsvalls luftvärnskår ej längre medtagas

som investeringsreserv. Örn dessa företag frånräknas skulle förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1946/47 innehålla följande företag avseende

idrottsplatser.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Förband eller motsvarande

Beräknad

kostnad

Krigsskolan vid Karlberg

Solna

kronor

75 000

Infanteriskjutskolan

Rosersberg

75 000

Svea livgarde

Solna

85 000

Södra skånska infanteriregementet

Ystad

46 000

Hallands regemente

Halmstad

98 000

Livregementets husarer

Skövde

75 000

Göta pansarlivgarde

Enköping

91 000

Skånska pansarregementet

Hässleholm

91 000

Svea artilleriregemente

Spånga

92 000

Wendes artilleriregemente

Kristianstad

68 000

Bergslagens artilleriregemente

Kristinehamn

105 000

Karlsborgs luftvärnsregemente

Karlsborg

57 000

Skånska luftvärnskåren

Malmö

86 000

Göteborgs luftvärnskår

Göteborg

83 000

Luleå luftvärnskår

Luleå

71 000

Svea ingenjörkår

Solna

85 000

Göta trängkår

Skövde

77 000

Skånska trängkåren

Hässleholm

75 000

Första intendenturkompaniet

Solna

75 000

Summa kronor 1 510 000

Då arbeten å idrottsplatser äro föga materialkrävande och kunna utföras

av icke fackutbildad arbetskraft, har kommissionen i förslaget till särskild

grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 medräknat i ovanstaende tabell angivna

idrottsplatser med en sammanlagd kostnad av 1 510 000 kronor.

Anslag för arméns fortifikationsförvaltnings

ämbetsområde.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslagits ingå i den särskilda grovarbetsreserven

hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande.

Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena

kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis be
-

räknas enligt följande.

Örn- och tillbyggnad av matinrättningar................ kronor 4 029 000

Gymnastikbyggnader ................................ * 2 376 000

Truppförbandssjukhus .............................. * 2 000 000

Centralförråd för sjukvårdsmateriel................... » 263 000

Centralförråd för tyg- och intendenturmateriel.......... » 3 619 000

Garagebyggnader .................................. * 756 000

Fasta drivmedelsförråd .............................. * ISO 000

Förråd i Torpshammar.............................. » 70 000

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg

............................................. » 447 000

Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg...... » 192 000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente........ kronor 80 000

Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente

.................................. » 34 000

Skjutbanor ...................................... » 164 000

Summa kronor 14 190 000.

Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en

under budgetåret 1946/47 eventuellt inträffande arbetsmarknadskris skulle behöva

igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å allmän

beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av 14 190 000 kronor

till förfogande för ändamålet. Dock förutsättes därvid, att arbetena

komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast i den mån

kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig ordning anvisade

ahslag.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. för armén å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Försvarets fastighetsfond, Arméns

d e 1 f o n d, uppföra ett anslag av......kronor 14 190 000.

c. Marinförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsreserver för marinförvaltningens ämbetsområde,

innefattande en allmän investeringsreserv om 5 102 000 kronor jämte en

grovarbetsreserv om 11 190 000 kronor, har sammanställts i bil. 10. Motsvarande

reserver enligt allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45

uppgingo till 4 037 000 kronor respektive 6 045 000 kronor och enligt investeringsutredningens

förslag för innevarande budgetår till 6 164 000 respektive

7 333 000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten:

bil. 3, punkten 8) hava å riksstat för budgetåret 1946/47 beräknats

medel till vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen till ett belopp

av omkring 4 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå

till marinförvaltningens förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför ordinarie

arbetsprogrammet skulle komma att uppgå till 7 154 800 kronor samt

hela investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) skulle

tillhopa komma att omfatta arbeten och anskaffningar för 12 256 800 kronor

vid nuvarande prisläge.

Såsom av uppgifterna på s. 120 framgår, skulle byggnadsprogrammet för

marinförvaltningens ämbetsområde under åren 1942—1947 med utgångspunkt

från den för försvarets utbyggnad gällande femårsplanen uppgå till i

medeltal 9,6 milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med

nuvarande penningvärde beräknas motsvara ca 11 milj. kronor per år. Om

investeringsplanen skulle omfatta två års investeringar enligt femårsplanen,

skulle den sålunda inrymma arbeten för ca 22 miljoner kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Med skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har

marinförvaltningen översänt uppgifter angående samtliga de företag, till

vilka ämbetsverket i skrivelse till Kungl. Majit hemställt örn anvisande av

medel på ordinarie stat för budgetåret 1946/47. Förvaltningen har samtidigt

meddelat, att det under nästkommande budgetår vöre möjligt att med den

tillgängliga organisationen projektera och utföra arbeten för en kostnad av

ca 30 milj. kronor. Därest medel komme att av Kungl. Majit äskas endast

för vissa av de arbetsobjekt, som av förvaltningen föreslagits, har förvaltningen

hemställt att övriga arbeten måtte medtagas i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

Vissa av de av förvaltningen föreslagna, i statsverkspropositionen ej medtagna

företagen ingå i det för försvarets utbyggnad fastställda byggnadsprogrammet,

medan andra företag icke rymmas därinom. En stor del avföretagen

utanför femårsplanens ram äro väl lämpade att utnyttjas för beredande

av arbetstillfällen för icke fackutbildad arbetskraft och äro dessutom

föga materialkrävande i förhållande till sin storlek. Från försvarsdepartementets

sida har under hand framhållits, att vissa av de av marinförvaltningen

angivna företagen finge betraktas såsom ur försvarets synpunkt

betydelsefulla men att utförandet av desamma vore möjligt att fördela över

en längre tidrymd, såvida det icke av arbetsmarknadspolitiska skäl befunnes

angeläget att utföra dem tidigare. Dylika arbeten hava i den mån de befunnits

lämpliga såsom sysselsättningsobjekt för ovan arbetskraft av kommissionen

hänförts till den särskilda grovarbetsreserven. Övriga ifrågakommande

arbeten av tillräcklig angelägenhetsgrad hava medtagits i förslaget till allmän

investeringsreserv. Samråd har i fråga om urvalet av investeringsobjekt

ägt rum med försvarsdepartementet och överbefälhavaren.

I fråga om behovet av de i den allmänna investeringsreserven och den särskilda

grovarbetsreserven föreslagna företagen har marinförvaltningen i olika

sammanhang lämnat detaljmotiveringar, vilka arbetsmarknadskommissionen

i det följande i korthet återgiver. Beträffande vissa av företagen får kommissionen

dock framhålla, att de äro av sådan karaktär, att någon närmare redogörelse

för desamma icke ansetts böra lämnas bär.

Ombyggnad av matinrättningar.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret

1946/47 skulle medtagas följande arbeten å matinrättningar med i nedanstående

sammanställning angivna kostnader, vilka avse nuvarande prisläge.

Förbättringsarbeten vid matinrättningen vid Fårösunds för
rådsdepå

........................................ kronor 15 000

Ombyggnad av matinrättningen vid kasern Ankarstierna. . » ''200 000

Renovering av matinrättningen vid Flottans sjömansskola » 250 000

Renovering av matinrättningen vid Göteborgs örlogsstation » 80 000

Summa kronor ''545 000.

1 Härav disponeras av Kungl. Maj-.t ett belopp av 65 000 kronor, vilket tidigare anvisats av

riksdagen.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Beträffande förbättringsarbetena vid matinrättningen vid Fårösunds förrådsdepå

har förvaltningen meddelat, att därmed avsåges bland annat läggande

av nytt betonggolv i nuvarande rotfruktskällaren. För närvarande funnes

i densamma endast jordgolv, vilket ur hygienisk synpunkt vore otillfredsställande.

Förvaltningen ville beträffande de tre sistnämnda företagen framhålla, att

matinrättningarna i fråga vore otidsenliga samt tungarbetade för kökspersonalen.

Anordningarna för manskapets utspisning vöre icke rationellt ordnade,

varför utepisningen toge onödigt lång tid. Med hänsyn till förhållandena under

fredsutbildningen vore det av värde, att matinrättningarna i fråga bleve

moderniserade snarast möjligt.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 480 000 kronor till ombyggnad av matinrättningar

inom marinens ämbetsområde i enlighet med ovanstående sammanställning.

Gymnastikbyggnader.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 skulle medtagas följande gymnastikbyggnader.

Marinens underofficersskola vid Berga ................ kronor 341 000

Härnösands kustartilleridetachement ................ » 370 000

Göteborgs örlogsstation ............................ » 335 000

Älvsborgs kustartilleriregemente .................... » 400 000

Summa kronor 1 446 000.

Ovan angivna kostnader avse nuvarande prisnivå.

Som allmän motivering för anordnade av gymnastikbyggnader har marinförvaltningen

framhållit, att behovet av dylika byggnader vore stort, enär

gymnastik inginge som ett viktigt led i den fysiska träningen av de värnpliktiga.

Marinförvaltningen har ytterligare hänvisat till att sjöförsvarets utbildningskommission

i sitt betänkande (SOU 1943: 44) uttalat att de materiella

förutsättningarna för utbildningen vid truppförbanden — vari bl. a.

innefattas gymnastikbyggnader — i allmänhet icke blivit tillgodosedda i den

omfattning utbildningsverksamheten påfordrat.

Föredragande statsrådet anförde i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten

bil. 3, s. 2) beträffande bland annat gymnastikbyggnader och badanläggningar,

att dylika med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången

på byggnadsmaterial borde få anstå även under nästa budgetår.

I 1944 års statsverksproposition anförde departementschefen, att han funne

starka skäl tala för uppförande av en gymnastik- och excercisbyggnad

jämte bastubad vid Göteborgs örlogsstation. Av vissa principiella skäl hade

medel emellertid ej beräknats till detta företag. Sedermera upptogs å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 185) ett

anslag av 335 000 kronor till en dylik byggnad.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Beträffande gymnastikbyggnaden vid Älvsborgs kustartilleriregemente har

marinförvaltningen meddelat, att ämbetsverket ansåge detta företag vara synnerligen

angeläget. Förvaltningen har vidare hänvisat till vad föredragande

departementschefen i propositionen 1943: 222, s. 172, anförde i denna fråga

samt därutöver åberopat sjöförsvarets utbildningskommissions nyss återgivna

uttalande. Företaget har av investeringsutredningen medtagits i förslaget

till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 1 446 000 kronor till förenämnda gymnastikbyggnader

inom marinförvaltningens ämbetsområde.

Bostäder för regionala uppbördsman.

Marinförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Majit den 16 augusti 1945

hemställt örn medel på tilläggsstat för budgetåret 1945/46 till bostäder för

regionala uppbördsmän.

1941 års försvarsutredning har i sitt betänkande (SOU 1942: 1, s. 436)

bland annat framhållit, att uppbördstagande av kustartilleriets materiel med

hänsyn till kraven på förbättrade betingelser för materielens omhändertagande

och ändamålsenliga vård samt på tillfredsställande materiell beredskap

borde ske efter andra grunder än dem, vilka dittills varit rådande. Försvarsutredningen

ansåge sålunda, att materielen, framför allt å kustartilleriförsvarens

sjöfronter, borde fördelas till så kallade regionala uppbörder. Kustartilleriförsvarschefen

underställt område borde därför vara uppdelat i lämpligt

stora delomåden, materielområden, för vilka alltefter materielens art och

omfattning en eller flera uppbördsmän borde avses. För att på bästa sätt

kunna handhava materielen samt övervaka dess skötsel och vård borde dessa

uppbördsmän vara bosatta inom vederbörande områden, t. ex. i anslutning

till de viktigare försvarsanstalterna.

Då medel för ändamålet icke beräknats i årets statsverksproposition, har efter

samråd med överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 medtagits bostäder för regionala uppbördsmän till en av

marinförvaltningen vid nuvarande prisläge beräknad kostnad av 440 000

kronor.

Skjutbanor.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsplanen för budgetåret

1946/47 skulle medtagas arbeten å skjutbanor vid Stockholms kustartilleriförsvar

och Vaxholms kustartilleriregemente samt vid Göteborgs kustartilleriförsvar

och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Förvaltningen har i detta sammanhang framhållit, att utbildning i skjutning

med handvapen vore av stor betydelse. För närvarande finge skjututbildningen

vid ovannämnda förband bedrivas vid primitiva och ur säkerhetssynpunkt

mindre tillfredsställande skjutbanor. Vad särskilt beträffade skjutbanorna

vid Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege
-

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

mente vöre säkerhetsanordningarna så otillfredsställande, att risk för olyckshändelser

förelåge.

Ovannämnda arbeten ha av förvaltningen kostnadsberäknats till 42 000

kronor för Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente

respektive 36 000 kronor för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs

kustartilleriegemente, allt vid nuvarande prisnivå.

Då arbetena på ifrågavarande skjutbanor endast i ringa mån äro materialkrävande

och i huvudsak torde kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft,

synas de vara lämpliga att ingå i en sysselsättningsreserv.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett sammanlagt belopp av 78 000 kronor till skjutbanor

inom marinförvaltningens ämbetsområde.

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 medel skulle beräknas till varmboning av pjäsexercishallen vid Sjökrigsskolan

vid Näsby.

Förvaltningen har beträffande företaget meddelat att pjäsexercishallen icke

vore värmeisolerad, vilket medförde vissa olägenheter främst för personalen

men även för materielen och då särskilt den optiska, som vore känslig för

köld och fukt. Med hänsyn till utbildningens rationella bedrivande vid sjökrigsskolan

vore stora fördelar att vinna, örn pjäsexercishallen bleve försedd

med ordentlig varmboning.

Kostnaderna för företaget ha av marinförvaltningen beräknats till 64 000

kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 64 000 kronor till varmboning av pjäsexercishallen

vid sjökrigsskolan vid Näsby.

Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 november 1944 framlade marinförvaltningen

förslag rörande förläggningens ordnande vid marinens underofficersskola

vid Berga. Genom beslut den 1 december samma år bemyndigade Kungl.

Majit ämbetsverket att inom en kostnadsram av i runt tal 4 335 000 kronor

enligt 1941 års prisnivå gå i författning om uppförande av vissa i beslutet

angivna byggnader, däribland dock icke sjukstugan. I sina medelsäskanden

för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen gjort framställning om ett

belopp av 525 000 kronor till uppförande av sjukvårdsanläggning vid Berga

i överensstämmelse med ett av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 42) ha 295 000

kronor beräknats för utförande av en första etapp av sjukhus för skolorna

vid Berga. Den av marinförvaltningen i medelsäskandet avsedda ytterligare

utbyggnaden av sjukhuset jämväl för kustflottans behov har emellertid föredragande

statsrådet icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit de återstående kostnaderna för sjukhus vid marinens

underofficersskola vid Berga, vilka kostnader vid nuvarande prisläge beräknats

till 262 000 kronor.

Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret

1946/47 medel skulle beräknas till idrottsplats vid marinens underofficersskola

vid Berga.

Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att idrottsplatsen vore

av betydelse för utbildningen vid underofficersskolan med hänsyn till att

idrott numera inginge som ett viktigt led i de värnpliktigas fysiska fostran.

Kostnaderna för företaget ha av förvaltningen beräknats till 144 000 kronor

vid nuvarande prisläge.

Föredragande statsrådet har i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 3, s. 3) anfört, att medel till idrottsplatser med hänsyn till

läget på arbetsmarknaden som regel icke kunnat beräknas för nästa budgetår.

Då arbeten på idrottsplatser äro föga materialkrävande och kunna utföras

av icke fackutbildad arbetskraft, har arbetsmarknadskommissionen i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 medtagit idrottsplats vid marinens underofficersskola

vid Berga till en kostnad av 144 000 kronor. Enär detta företag

betecknats såsom angeläget av överbefälhavaren, har kommissionen uppfört

detsamma i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281,

s. 55—56) uppförda anslagen av 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. hade för förlängning av Gustavsviks torrdocka

inräknats ett belopp av 1 630 000 kronor. Beträffande ifrågavarande företag

hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad härutinnan anförts i proposition

1944: 281 (bil. 10, punkten 2, s. 176).

Företaget har för budgetåret 1946/47 medtagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv.

Då arbetena icke torde kunna färdigställas på ett år har arbetsmarknadskommissionen

i grovarbetsreserven för nästa budgetår endast medtagit

ett belopp av 1 000 000 kronor, vilket torde motsvara en normal avarbetning

under ett första arbetsår.

Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen

äskat ett anslag av 396 000 kronor enligt 1941 års prisnivå till ombyggnad av

värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv.

Medel till företaget har av Kungl. Majit föreslagits i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 3, s. 56). Med hänsyn till arbetets omfattning har

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

föredragande statsrådet ansett, att arbetet borde uppdelas i två etapper, varvid

under nästa budgetår borde utföras arbeten för en sammanlagd kostnad

av 348 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Marinförvaltningen har under hänvisning till de ekonomiska fördelar, som

äro förknippade med att företaget i sin helhet kommer till stånd, föreslagit,

att den andra etappen av företaget medtages i investeringsplanen.

Då det, enligt vad förvaltningen meddelat, är möjligt att färdigställa företaget

under ett arbetsår, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med

försvarsdepartementet och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 240 000 kronor enligt

nuvarande prisläge till andra etappen av arbetena med ombyggnad av

värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv.

Ekonomiser i norra värmecentralen pä Galärvarvet.

Marinförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den

31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47

skulle beräknas medel till installation av ekonomiser i norra värmecentralen

å Galärvarvet.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 56) har, såsom

ovan nämnts, beräknats medel till ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms

örlogsvarv. Marinförvaltningen har under hänvisning till vad om

denna ombyggnad anförts meddelat arbetsmarknadskommissionen, att jämväl

installation av en ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet

vore ur ekonomisk synpunkt synnerligen förmånlig. Förvaltningen beräknade,

att bränsleförbrukningen i värmecentralen härigenom skulle minska

i sådan utsträckning, att besparingarna skulle amortera installationen på

ett fåtal år. Kostnaden för arbetena har av förvaltningen beräknats till 24 000

kronor vid nuvarande prisläge.

Arbetsmarknadskommissionen har med hänsyn till de ekonomiska fördelarna

av att företaget kommer till stånd efter samråd med försvarsdepartementet

och överbefälhavaren beräknat ett belopp av 24 000 kronor i förslaget

till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till anordnande av

ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet.

Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brand postnät et

m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

föreslagit att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47

medel skulle beräknas till omläggning och utökning av delar av vattenlednings-

och brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och

östra delen av Rindön.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen

äskat medel till anordnande av vissa utvändiga ledningar, planeringar och

förlängningar på östra delen av Rindön. Dessa arbeten utgöras huvudsakligast

av kompletteringsarbeten å befintliga vatten- och avloppsledningar vid

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

kasernområdet å Oscar-Fredriksborg till följd av bland annat ökade belastningar

genom tillkomsten av vissa av försvarets bostadsanskaffningsnämnd

anlagda bostäder.

I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil 3, s. 67) har departementschefen

beträffande sistnämnda arbeten bland annat anfört, att de

vattenledningar inom kasernområdet, som distribuerade saltvatten för tvättändamål,

vore svårt angripna av rost. Av denna anledning kunde icke längre

tillfredsställande vattentryck erhållas för brandsläckningsändamål. Därtill

komme de sanitära olägenheterna av att rostbildningar följde med vattnet

vid spolning.

De arbeten, som av marinförvaltningen i ovannämnda skrivelse den 31

augusti 1945 föreslagits skola ingå i investeringsplanen för nästa budgetår,

utgöra i huvudsak en fortsättning på de arbeten, som av Kungl. Maj:t föreslagits

i årets statsverksproposition.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett av förvaltningen beräknat belopp av 63 000 kronor

vid nuvarande prisläge till omläggning och utökning av vattenlednings- och

brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen

av Rindön.

Skolbyggnad i Fårösund.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har marinförvaltningen

föreslagit att medel skulle beräknas i investeringsplanen för

budgetåret 1946/47 till skolbyggnad i Fårösund.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett av förvaltningen vid nuvarande prisläge beräknat

belopp av 60 000 kronor till skolbyggnad i Fårösund.

Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

I skrivelse till Kungl. Majit den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen

hemställt om anvisande av medel inom ramen för 1942 års försvarsbeslut

till ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

Medel till företaget, som av förvaltningen kostnadsberäknats till 431 000

kronor vid nuvarande prisläge, har av Kungl. Majit icke föreslagits i årets

statsverksproposition.

Enär företaget av överbefälhavaren betecknats som angeläget, har arbetsmarknadskommissionen

efter samråd med försvarsdepartementet i förslaget

till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av

431 000 kronor till ny kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands

kustartillerikår.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona.

För iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom

Karlskrona örlogsvarv har ett belopp av 300 000 kronor beräknats å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 182—183).

Kommissionen hänvisar till vad i propositionen anförts angående ifrågavarande

företag.

Broförbindelsen har jämväl medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 med oförändrat belopp, 300 000 kronor.

Båtbrygga på Kålsholmen.

Marinförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den

31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47

skulle upptagas medel till utförande av båtbrygga på Kålsholmen.

Förvaltningen har beträffande förelaget framhållit, att den befintliga bryggan

å Kålsholmen vore utförd av trä och befunne sig i synnerligen dåligt

skick. Bryggan vöre vidare för liten för att möjliggöra för större båtar att

angöra Kålsholmen samt vore dessutom placerad på ett med hänsyn till

vattendjup och isförhållanden olämpligt ställe. De befintliga förtöjningsanordningarna

motsvarade icke hållfasthetskraven, evad det gällde förtöjning

av större fartyg.

Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 89 000 kronor

vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 medtagit ett belopp av 89 000 kronor till anordnande av båtbrygga

på Kålsholmen.

Bortsprängning av grund inom Karlskrona örlog svarvs hamn.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

föreslagit, att arbeten avseende bortsprängning av grund

inom Karlskrona örlogsvarvs hamn skulle medtagas i investeringsplanen för

budgetåret 1946/47.

Förvaltningen har i detta sammanhang framhållit, att ifrågavarande grund

vore hindersamt samt att risk förelåge för grundstötning särskilt för de nya

kryssarna. Förvaltningen har särskilt framhållit, att kostnaderna för reparation

av de skador, som kunde uppstå på ett dylikt fartyg vid grundstötning

kunde komma att väsentligt överstiga kostnaderna för bortsprängningen

av grundet, vilka av förvaltningen beräknats till 116 000 kronor vid

nuvarande prisläge.

Med hänsyn till arbetets angelägna art och med tanke på dess belägenhet

i ett ur sysselsättningssynpunkt känsligt område har arbetsmarknadskommissionen

efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren

upptagit ett belopp av 116 000 kronor i förslaget till särskild grovarbetsreserv

för budgetåret 1946/47 till bortsprängning av grund inom Karlskrona

örlogsvarvs hamn.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Förstärkning i vissa tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47

skulle beräknas medel till utförande av förstärkn.ingsarbeten i vissa tunnlar

inom Karlskrona örlogsvarvs område.

Marinförvaltningen har beträffande dessa arbeten meddelat, att fara för

ras förelåge i vissa tunnlar, där berget vore av dålig beskaffenhet och fullt

av sprickbildningar. Förvaltningens uppfattning vöre, att risk för olyckshändelser

förelåge och förvaltningen har framhållit, att arbetena i fråga med det

snaraste borde komma till stånd. Huvudsakligen avsåges bortrensning av

löst berg samt anordnande av skyddsvalv av betong.

Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 150 000

kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren bar arbetsmarknadskommissionen

i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 150 000 kronor till förstärkningsarbeten i vissa

tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område.

Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation.

Marinförvaltningen bär föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret

1946/47 skulle beräknas medel till anordnande av musikövningslokal vid Göteborgs

örlogsvarv och örlogsstation.

Enligt vad förvaltningen under hand meddelat, vore avsikten att utföra

vissa inredningsarbeten i en armén tillhörig barackbyggnad, vilken därigenom

skulle kunna utnyttjas som musikövningslokal. Byggnaden i fråga

skulle, under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande, överföras från arméns

till marinens fastighetsfond samt flyttas in på varvets och örlogsstationens

område.

Kostnaderna för dessa arbeten hava av förvaltningen beräknats till 11 000

kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren bar arbetsmarknadskommissionen

till musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och

örlogsstation upptagit ett belopp av HOGO kronor i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47.

Ytterligare färlöj vings plåt ser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgelåret

1946/47 skulle beräknas medel tiil anordnande av ytterligare förtöjningsplatser

för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation.

Förvaltningen bär under band meddelat, att antalet fartyg, som skola

kunna förläggas vid örlogsvarvet och örlogsstationen, efter genomförandet av

marinens utbyggnadsprogram, komme att okas. Förvaltningen bar beräknat,

all antalet förtöjningsplatser därvid skulle bliva otillräckligt och bar i lid

velat vidtaga erforderliga åtgärder.

11—407172.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kostnaderna för en första utbyggnad hava av förvaltningen beräknats till

69 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 69 000 kronor till anordnande av ytterligare

förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogssitation.

Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlog sstation.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47

skulle beräknas medel till anordnande av båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv

och örlogsstation.

Beträffande företaget har marinförvaltningen under hand meddelat, att

förvaltningen avsåge ifrågavarande båtskjul bland annat till vinterförvaring

av mindre båtar av trä för såväl varvets som kustartilleriförsvarets räkning.

I båtskjulet skulle jämväl vissa mindre arbeten, såsom diktning och målning,

utföras. Förvaltningens avsikt vore, att båtskjulet skulle förläggas i anslutning

till båtverkstäderna.

Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 28 000 kronor

vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

till anordnande av båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv

och örlogsstation upptagit ett belopp av 28 000 kronor i förslaget till

allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsplanen skulle medtagas

arbeten å vissa idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs

kustartiller iregemen te.

Då arbeten på idrottsplatser kunna utföras med ovan arbetskraft har arbetsmarknadskommissionen

medtagit dylika arbeten i förslaget till särskild

grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 till en kostnad av 130 000 kronor

enligt nuvarande prisläge.

Anslag för marinförvaltningens

ämbetsområde.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven

hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande.

Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena

kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis

beräknas enligt följande.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Förråd för ekoradiomateriel .......................... kronor 45 000

Kompletterings- och förbättringsarbeten i vissa oljecisternanläggningar

.................................... » 101 000

Ombyggnad av matinrättningar....................... » 480 000

Gymnastikbyggnader ............................... » 1 446 000

Bostäder för regionala uppbördsman .................. » 440 000

Skjutbanor ........................................ » 78 000

Frontreparationsverkstäder .......................... » 274 000

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasningslokaler........ » 58 000

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid

Näsby ........................................... » 64 000

Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga...... » 262 000

Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga .. » 144 000

Krigscentral för chefen för kustflottan ................ » 370 000

Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv » 240 000

Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet...... » 24 000

Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och

brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på

Vaxön och östra delen av Rindön .................. » 63 000

Skolbyggnad i Fårösund ............................ » 60 000

Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och

Gotlands kustartillerikår .......................... » 431 000

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona ............ » 300 000

Båtbrygga på Kålsholmen............................ » 89 000

Proviantförråd .................................... » 25 000

Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogssta
tion

............................................ » 11 000

Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv

och örlogsstation ........................ » 69 000

Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation..... » 28 000

Summa kronor 5 102 000

Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en

under budgetåret 1946/47 eventullt inträffande arbetsmarknadskris skulle

behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å

allmän beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av i avrundat

belopp 5 100 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsättes därvid,

att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast

i den mån kostnaderna icke kunna bestridas fi’ån av riksdagen i vanlig

ordning anvisade anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Försvarets fastighetsfond, Marinens

delfond, uppföra ett anslag av . .kronor 5 100 000.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsreserv för flygförvaltningens ämbetsområde för

budgetåret 1946/47, innefattande en allmän investeringsreserv om 18 078 000

kronor jämte en särskild grovarbetsreserv om 14 221 000 kronor har sammanställts

i bil. 10. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten

för budgetåret 1944/45 uppgingo till 4 946 000 respektive 26 732 000 kronor

och enligt investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår till

17 045 000 respektive 21602 000 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande

år (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 11) har å riksstaten för budgetåret

1946/47 beräknats ett belopp av omkring 2 350 000 kronor till vissa byggnadsarbeten

m. m. för flygvapnet. Enär det genom 1942 års försvarsbeslut

fastställda byggnadsprogrammet numera till stora delar blivit genomfört, har

flygförvaltningens ordinarie arbetsprogram i avsevärd grad minskats i omfattning

och av förvaltningen för budgetåret 1946/47 beräknats uppgå till

12 890 000 kronor mot ca 34 000 000 kronor innevarande budgetår. Ordinarie

arbeten jämte allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 skulle sålunda

tillhopa omfatta arbeten för 30 968 000 kronor.

Såsom inledningsvis anförts skulle byggnadsprogrammet för flygförvaltningens

ämbetsområde enligt femårsplanen draga en kostnad av ca 33

milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande

penningvärde skulle motsvara ca 39 milj. kronor. En investeringsplan inrymmande

dubbla detta investeringsbelopp skulle alltså uppgå till ca 78 milj.

kronor.

Från flygförvaltningens sida har under hand framhållits, att trots att de

i femårsplanen ingående arbetena numera till stor del utförts, härutöver i betydande

utsträckning kvarstode sådana arbeten, som icke kunnat rymmas

inom femårsplanens ram men som antingen vore angelägna för möjliggörande

av ett effektivt bedrivande av utbildningen eller — i fråga om vissa flygfältsarbeten

— visat sig erforderliga på grund av flygteknikens snabba utveckling.

I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen efter samråd

med försvarsdepartementet och överbefälhavaren funnit skäl föreligga att i

förslaget till allmän investeringsreserv upptaga arbeten i sådan utsträckning,

att investeringsplanen skulle erhålla en omfattning av ca 31 000 000 kronor,

exklusive de arbeten för ca 14 000 000 kronor, som föreslagits ingå i den särskilda

grovarbetsreserven.

Kommissionen har för sin del beträffande de arbeten det här är fråga örn

icke kunnat ingå på någon angelägenhetsprövning utan har efter inhämtande

av erforderliga uppgifter från flygförvaltningen samråd med försvars
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

departementet och överbefälhavaren och rättat sitt ställningstagande efter

vad som därvid framkommit. De ifrågavarande företagen utgöras dels av

husbyggnader och vissa smärre anläggningsarbeten, dels av flygfältsarbeten

— i huvudsak utvidgning av flygfält samt permanentbeläggning av rullbanor.

Såsom bland annat framhållits på s. 11 i detta betänkande framstå husbyggnadsarbeten

ur sysselsättningssynpunkt vid en kris i regel icke såsom

särskilt eftersträvandsvärda sysselsättningsobjekt, enär byggnadsindustrien

för att avhjälpa den rådande bostadsbristen kan väntas, utan något tillskott

av statliga husbyggnadsföretag, erhålla god sysselsättning under de närmaste

åren, därest materialbrist icke skulle lägga hinder i vägen för byggnadsverksamheten.

Med hänsyn till de principiella synpunkter på husbyggnadsarbetena

i investeringsplanen, som i andra sammanhang framförts, synes det dock

vara av värde att i vissa arbetslöshetssituationer äga tillgång till en färdigplanerad

och över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag.

Fördenskull har det även beträffande flygförvaltningens verksamhetsområde

ansetts lämpligt att i förslaget till allmän investeringsreserv medtaga

husbyggnader i viss utsträckning.

För budgetåret 1946/47 liksom tidigare för budgetåren 1944/45 och 1945/

46 har av flygförvaltningen i relativt stor omfattning anmälts företag avseende

permanentbeläggning på rullbanor. Med hänsyn till att arbeten av detta

slag fordra tillgång till importerade materialier beträffande vilka importsvårigheter

förelegat under krigsåren medtogos dylika arbeten endast i begränsad

omfattning i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Då man för budgetåret 1946/47 synes kunna räkna med import av asfalt

eller råmaterial för asfaltframställning i erforderlig utsträckning, har arbetsmarknadskommissionen

med hänsyn till att de anmälda beläggningsarbetena

av flygförvaltningen betecknats som synnerligen angelägna funnit skäl medtaga

beläggningsarbeten i relativt stor omfattning i förslaget lill allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47. De av flygförvaltningen utöver husbyggnader

och beläggningsarbeten föreslagna investeringsobjekten utgöras

huvudsakligen av föga materialkrävande arbeten, för vilkas utförande i stor

utsträckning kan anlitas icke fackutbildad arbetskraft.

Från försvarsdepartementets sida bär under hand meddelats, att de företag,

som avse utvidgning av flygfält och permanentbeläggning av rullbanor,

bedömdes såsom nödvändiga arbeten, vilka vore aktuella nu men vilka dock

vore möjliga att fördela på en längre tidrymd. Därest så befunnes lämpligt

ur arbetsmarknadssynpunkt, borde företagen alltefter sin art kunna medtagas

i den allmänna investeringsreserven eller i den särskilda grovarbetsreserven

för budgetåret 1946/47. Vad angår de övriga företagen, lia vissa av

dem ansetts äga sådan betydelse för försvaret, att skäl funnes för att även

dessa vid behov skulle kunna komma till utförande under en arbetsmarknadskris.

Med stöd av vad sålunda framkommit efter samråd med försvarsdepartementet

och överbefälhavaren har kommissionen funnit skäl föreligga för

att vissa av de av flygförvaltningen angivna företagen redan nu bliva före
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

mål för detaljplanering. Kommissionen har också medtagit dessa företag i

förslaget till investeringsplan, varvid de mest angelägna, d. v. s. vissa permanentbeläggningar

och därmed sammanhängande fältutvidgningar, medtagits

i den allmänna investeringsreserven, medan övriga företag förts till den

särskilda grovarbetsreserven.

Beträffande angelägenheten av de i den allmänna investeringsreserven respektive

i grovarbetsreserven upptagna investeringsobjekten har flygförvaltningen

förebragt motiveringar, vilka i den mån det ansetts lämpligt med

hänsyn till arbetenas natur återgivas i det följande.

Musikbyggnader.

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 angående

flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/

47 under åberopande av vad ämbetsverket i tidigare skrivelse till Kungl. Majit

härutinnan anfört, bland annat föreslagit, att musikbyggnader måtte komma

till utförande under budgetåret 1946/47 vid Västmanlands, Södermanlands,

Bråvalla och Blekinge flygflottiljer, samt hemställt att medel för ändamålet

måtte beräknas under sagda budgetår.- Kostnaderna hade av ämbetsverket

beräknats till 40 000 kronor per musikbyggnad enligt prisläget den 1 juli

1941, vilket omräknat till nuvarande prisläge skulle motsvara 49 000 kronor

per byggnad inklusive administrationskostnader. Anslag för ändamålet har

emellertid icke föreslagits i 1946 års statsverksproposition.

Utöver vad flygförvaltningen i sin tidigare skrivelse till Kungl. Majit anfört

i ämnet, vilket i huvudsak finnes återgivet i 1944 års statsverksproposition

(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95), har förvaltningen velat framhålla, att

erfarenheterna vid flottiljerna sedan nämnda förslag avgivits ytterligare

stärkt de motiveringar, som då framlagts.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

ansett, att de förevarande musikbyggnaderna vid

behov skulle kunna utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt för friställd arbetskraft,

varför kommissionen medtagit desamma i förslaget till allmän

investeringsreserv med 49 000 kronor per byggnad eller sammanlagt 196 000

kronor.

Företagen kvarstå oförändrade från investeringsutredningens förslag till

investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Gymnastikbyggnader.

För gymnastikbyggnader vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands, Svea,

Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid krigsflygskolan vid

Ljungbyhed upptogs ett belopp av tillhopa 2 300 000 kronor å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 189 och 190).

Kommissionen hänvisar till vad härom i nämnda proposition anförts.

Under hänvisning till tidigare framställning i ämnet, vilken i huvudsak

återgivits i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95) har

förvaltningen i sin skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 för bud
-

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

getåret 1946/47 äskat medel till uppförande av gymnastikbyggnad med bastuavdelning

vid var och en av Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen,

Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt enbart gymnastikbyggnader

vid Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer jämte krigsflygskolan på

Ljungbyhed. Utöver det tidigare anförda ville flygförvaltningen nu framhålla,

att den senaste flygmedicinska forskningen givit vid handen, att de påfrestningar,

som organismen utsattes för under luftstrid, vida överträffade tidigare

uppfattningar härom. Dessa påfrestningar komme oavbrutet att ökas, så länge

flygplanens prestanda stege. För att överhuvud taget kunna motstå dessa påkänningar

utan plötslig kollaps eller bestående men för organismen fordrades,

att personalen förutom förstklassig fysik besutte den bästa tänkbara kondition.

Enär flygning i och för sig icke innebure någon som helst motion,

vore det, framhåller flygförvaltningen, nödvändigt, att personalen vid sidan

om flygtjänsten oavlåtligen och allsidigt tränade sin fysik. Såväl gymnastikbyggnader

som även idrottsplatser vöre därför ofrånkomliga anläggningar vid

varje flygflottilj eller motsvarande förband.

Beträffande bastubad anförde ämbetsverket samtidigt, att även detta -—

örn än icke i motsvarande grad — syntes befordra den allmänna konditionen.

Därutöver syntes det ur hygienisk synpunkt vara av stort värde, att

personalen regelbundet bereddes tillfälle till bad. örn bastuanläggningarna

icke bleve uppförda, måste personalen transporteras i de flesta fall lång

sträcka till närmaste kommunala badinrättning, vilket bland annat medförde

avsevärda kostnader.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen efter

samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren upptagit gymnastikbyggnader

vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer,

Skånska flygflottiljen ävensom Hallands, Hälsinge, Blekinge och Södertörns

flygflottiljer samt krigsflygskolan vid Ljungbyhed i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 till ett sammanlagt belopp av

2 796 000 kronor.

Samtliga företag kvarstå oförändrade från förslaget till investeringsreserv

för innevarande budgetår.

T ygverkstäder.

Flygförvaltningen bär föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 skulle beräknas medel med nedannämnda belopp för utökning av

tygverkstäder vid följande flygflottiljer.

Västmanlands flygflottilj, Hässiö ...................... kronor 12 000

Östgöta flygflottilj, Malmen............................ » 134 000

Västgöta flygflottilj, Karlsborg.......................... » 14 000

Svea flygflottilj, Barkarby.............................. » 116 000

Göta flygflottilj, Säve.................................. » 36 000

Skånska flygflottiljen, Barkåkra........................ » 20 000

Södermanlands flygflottilj, Skavsta...................... * 17 000

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kalmar flygflottilj, Kalmar ............................ kronor 17 000

Bråvalla flygflottilj, Norrköping........................ » 17 000

Hallands flygflottilj, Mickedala ........................ » 17 000

Hälsinge flygflottilj, Östansjö .......................... » 20 000

Upplands flygflottilj, Gamla Uppsala.................... » 18 000

Blekinge flygflottilj, Kallinge .......................... » 17 000

Norrbottens flygbaskår, Kallax ........................ » 30 000

Summa kronor 485 000.

Förvaltningen har beträffande dessa företag framhållit, att de moderna

flygplanstypernas alltmer komplicerade signalutrustning erfordrade utökning

av tygverkstädemas utrymmen för signalmateriel. Vid Östgöta och Svea

flygflottiljer erfordrades därjämte större monteringshallar.

Efter samråd med överbefälhavaren har i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 upptagits anslag till utökning av tygverkstäderna

vid i ovanstående sammanställning angivna flottiljer för en sammanlagd

kostnad av 485 000 kronor.

Garage för snöröjningsmateriel.

Flygförvaltningen har föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret

1946/47 skulle beräknas medel till garage för snöröjningsmateriel vid Jämtlands

och Hälsinge flygflottiljer samt Norrbottens flygbaskår.

Beträffande ifrågavarande garage har förvaltningen meddelat, att det vore

nödvändigt att anordna särskilda garage för snöröjningsmateriel med hänsyn

till att materielen alltid måste befinna sig i gott stånd och vintertid

ständigt vara klar för utryckning. För närvarande måste materielen tidvis

uppställas i det fria. Kostnaden för ettvart av garagen har av flygförvaltningen

beräknats till 17 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med överbefälhavaren bar i den allmänna investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 medtagits ett sammanlagt belopp av 51 000

kronor till garage för snöröjningsmateriel.

Vissa flggfåltsarbeten.

Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen

av 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

(proposition 1944: 281, s. 55—56) beräknades ett belopp av 24 000 000 kronor

under vissa förutsättningar kunna disponeras för vissa i den särskilda

grovarbetsreserven upptagna flygfältsarbeten (proposition 1944:281, s. 192).

I skrivelse till investeringsutredningen den 16 oktober 1944 med uppgifter

angående lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 meddelade flygförvaltningen,

att ett reviderat och utökat program för flygfältsarbeten m. m.

hade upprättats, vilket föreslogs dels få ersätta det program, som framlagts i

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

propositionen 1944: 281, dels utgöra förslag till investeringsplan för budgetåret

1945/46.

De olika företagens angelägenhetsgrad hade angivits på så sätt, att företagen

fördelats på förstahands- och andrahandsarbeten. Kostnaderna för de

föreslagna arbetena hade av flygförvaltningen beräknats till sammanlagt ca

263 milj. kronor, varav på förstahandsarbeten skulle belöpa i runt tal 68

milj. kronor. Kostnaderna vore endast överslagsmässigt beräknade.

Bland flygfältsarbetena hade av flygförvaltningen medtagits permanentbeläggning

av rullbanor för sammanlagt ca 174 milj. kronor, varav förstahandsarbeten

för ca 35 milj. kronor. Kostnaderna för beläggning av rullbanor

hade beräknats under förutsättning av likartad konstruktion av bärlager

och beläggning på samtliga fält, oberoende av undergrundens beskaffenhet.

Med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande för beräkningarnas

genomförande, hade hänsyn ej heller kunnat tagas till olikheterna i

tillgången på för makadamframställning lämpligt stenmaterial. Rullbanorna

hade av flygförvaltningen förutsatts bliva utförda med beläggning av tät

tjärbetong på samtliga fält med undantag för fältet vid Hälsinge flygflottilj,

där det förutsatts banor av vibrobetong. Banorna skulle utföras för ett hjultryck

av 6 ton. Flygförvaltningen har sedermera under hand reserverat sig

för att kostnaderna för beläggning av rullbanor efter närmare utredning i

vissa fall kunde komma att visa sig för lågt beräknade med hänsyn till att

det hjultryck, 6 ton, för vilket banorna hade beräknats, kunde komma att

stiga, eventuellt till 12 ton.

Investeringsutredningen medtog för budgetåret 1945/46 i förslaget till allmän

investeringsreserv beläggningar av rullbanor för 8 805 000 kronor och

med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4 681 000 kronor

samt i förslaget till särskild grovarbetsreserv fältutvidgningsarbeten för

19 207 000 kronor.

Den av flygförvaltningen för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen

för flygfältsarbeten är i huvudsak sammansatt enligt samma grunder

som investeringsplanen för innevarade budgetår. De skiljaktigheter som föreligga

betingas främst därav, att vissa i planen för innevarande budgetår medtagna

arbetsobjekt helt eller delvis färdigställts med anlitande av medel på

riksstat. I vissa fall ha vidare företagens omfattning och kostnader ändrats i

samband med den noggrannare planläggning av företagen, som förvaltningen

kunnat genomföra, sedan föregående förslag till investeringsplan avgavs.

Med hänsyn till att flygfältsarbeten kunna anses såsom lämpliga sysselsättningsobjekt

vid en arbetsmarknadskris, har kommissionen i viss utsträckning

medtagit arbeten avseende laltulvidgningar, rullbanor, ävensom fältförbättringsarbeten

och uppställningsplatser för flygplan i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1946/47. Hänsyn har därvid tagits till alt, såsom

förut nämnts, tillgång på bland annat asfalt och tjära torde kunna påräknas

under det kommande budgetåret, vilket skulle möjliggöra utförande av bituminösa

beläggningar. Dessutom hava från flygförvaltningens sida vissa av

de såsom förstahandsarbeten anmälda permanentbeläggningarna av rullbanor

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

framhållits såsom synnerligen angelägna med hänsyn till bl. a. planerad anskaffning

av reaktionsflygplan. Beträffande sådana i investeringsplanen ingående

flygfältsarbeten, vilka i huvudsak bestå av fältutvidgningar och därmed

sammanhängande arbeten, må framhållas att sådana arbeten, vilka äro

föga materialkrävande och för vilkas utförande i stor utsträckning kan anlitas

arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, huvudsakligen upptagits i förslaget

till särskild grovarbetsreserv, dock med det undantaget, att sådana angelägna

fältutvidgningar, som sammanhänga med de ovannämnda beläggningsarbetena,

upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv. Beträffande

rullbanor anser flygförvaltningen det vara önskvärt och lämpligt, att sådana

banor på utvidgningsområden bleve utförda i samband med själva utvidgningsarbetena.

Härigenom skulle — enligt förvaltningens uppfattning -—- kostnaderna

komma att bliva lägre, varjämte de gjorda utvidgningarna kunde

tagas i bruk ca två år tidigare än vad annars bleve fallet.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 medtagit permanentbeläggningar av rullbanor för 7 054 000 kronor

och med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4 957 000

kronor samt fältförbättringsarbeten för 138 000 kronor, medan i förslaget

till särskild grovarbetsreserv upptagits fältutvidgningsarbeten för sammanlagt

14 741 000 kronor och fältförbättringsarbeten för 485 000 kronor.

Vägarbeten.

I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 ha medel beräknats

för vägarbeten vid Göta flygflottilj, Centrala flygverkstaden i Arboga, Centrala

flygverkstaden i Västerås samt flygvapnets övningsplats i Nederkalix.

Beträffande vägarbetet vid Göta flygflottilj har förvaltningen i skrivelse

till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 anfört följande.

Behovet av en ny utfartsväg mot Säve station är främst föranlett av planerad utbyggnad

av flygfältet och den i samband därmed föreslagna förlängningen av rullbanan

i nordostlig riktning. Härvid kommer rullbanan att nå fram till den nuvarande

utfartsvägen, som därigenom måste avstängas för trafik vid de tillfällen då

ifrågavarande bana användes. Därtill kommer att den nuvarande vägen är av provisorisk

karaktär och speciellt i sin förlängning utanför flottiljområdet — å mark

tillhörande Solbergs gård -—- är av synnerligen dålig beskaffenhet. Vederbörande

markägare har därjämte framställt ersättningsanspråk för slitage av vägen och

därmed förenade olägenheter för honom. Flygförvaltningen anser det under sådana

förhållanden mindre lämpligt att nedlägga större belopp av underhållsmedel för att

iståndsätta den nuvarande vägen. En ny väg skulle möjliggöra att fordonstrafiken

obehindrat kunde fortgå även efter en förlängning av nyssnämnda rullbana samt

undanröja olägenheterna vid användande av den privata vägen inom Solbergsgårdens

område.

Medel för detta företag, som av förvaltningen kostnadsberäknats till 43 000

kronor vid nuvarande prisläge, hava icke föreslagits i årets statsverksproposition.

De föreslagna vägarbetena vid Centrala flygverkstaden i Arboga, Centrala

flygverkstaden i Västerås och flygvapnets övningsplats i Nederkalix, vilka

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

av överbefälhavaren förklarats icke vara av högsta angelägenhetsgrad, ha av

arbetsmarknadskommissionen medtagits i den särskilda grovarbetsreserven

med hänsyn till att de kunna vara av visst värde för sysselsättning av grovarbetare

vid en arbetsmarknadskris av mindre omfattning. Företagen ha av

förvaltningen kostnadsberäknats till 50 000, 58 000 respektive 17 000 kronor

vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

för vägarbeten inom flygförvaltningens ämbetsområde

upptagit 43 000 kronor i den allmänna investeringsreserven och 125 000

kronor i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47.

Idrottsplatser.

Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen

av 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition

1944: 281, s. 55—56) beräknades ett belopp av 395 000 kronor för

i den särskilda grovarbetsreserven medtagna anläggningar av idrottsplatser

vid Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och

Blekinge flygflottiljer samt vid flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska

skolor i Västerås (proposition 1944:281, s. 190). I sin petitaskrivelse till

Kungl. Maj :t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen i likhet med föregående

år hemställt, att medel måtte beräknas å riksstat för anläggande av

idrottsplatser vid ovannämnda fem flygflottiljer. Kostnaderna för de olika

idrottsplatserna hade av flygförvaltningen beräknats till 60 000 kronor för

var och en enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med hänsyn till numera inträffade

prisstegringar samt inklusive administrationskostnader motsvarade

70 000 kronor. I sin nyssnämnda skrivelse den 20 augusti 1945 hänvisade

flygförvaltningen till vad den tidigare anfört i ämnet, vilket i huvudsak återgivits

i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 96). Anslag

till idrottsplatser vid flygvapnets förband hava icke upptagits i statsverkspropositionen

för innevarande år.

Ifrågavarande arbeten äro föga materialkrävande och kunna utföras med

anlitande i stor utsträckning av arbetskraft utan särskild yrkesutbildning.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

för ifrågavarande ändamål i förslaget till särskild

grovarbetsreserv upptagit anläggningar vid Västmanlands flygflottilj, Skånska

flygflottiljen samt Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer för ett

sammanlagt belopp av 350 000 kronor.

Företagen kvarstå oförändrade från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer.

För inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer upptogs

sammanlagt 82 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

(propositionen 1944: 281, s. 189).

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:! den 20 augusti 1945 föreslagit,

att arbetena med anordnande av skjutbanorna i fråga måtte komma till

utförande under instundande budgetår. Kostnaderna för var och en av skjutbanorna

hade av förvaltningen beräknats till 35 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941, motsvarande 41 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Anslag

till ändamålet har emellertid icke föreslagits i statsverkspropositionen till

1946 års riksdag.

Kommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren

ansett sig böra medräkna ifrågavarande arbeten med ett sammanlagt

belopp av 82 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för

budgetåret 1946/47.

Njj kommcindocentral vid Västmanlands flygflottilj.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen

äskat medel till utförande av ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj.

Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att den nuvarande

kommandocentralen vore för liten. Sedan den nuvarande byggnaden utförts

hade trafikorganisationen tillkommit och väderleksorganisationen väsentligt

utökats, bland annat genom inrättandet av fyra meteorologbefattningar vid

flottiljen. Den ökade intensiteten i radiotrafiken ävensom nödvändigheten att

radiopersonalen kunde få arbeta ostört hade medfört dels behov av ökat utrymme,

dels ock krav på att detta utrymme uppdelades på tre från varandra

skilda rum. Slutligen vore det för flygsäkerheten av största vikt att de

organ, som handhade flygsäkerhetstjänsten, hade sina tjänstelokaler i nära

anslutning till varandra.

Den nuvarande kommandocentralen läge i utkanten av flygfältet på en

plats, där utbyggnad av ett flygstråk planerades. Kommandocentralen måste

därför flyttas senast i samband med utförandet av detta arbete, vilket intagits

i investeringsreserven, varför kostnader icke borde nedläggas på en utbyggnad

av densamma. Då lämplig plats för friliggande kommandocentral

icke funnes, syntes denna böra inrymmas i kanslibyggnadens vindsvåning

genom påbyggnad av dennas tak. Kostnaderna för detta byggnadsarbete beräknades

till 50 000 kronor enligt 1941 års prisnivå, vilket torde motsvara

61 000 kronor vid nuvarande prisläge.

I 1946 års statsverksproposition (kapitaibudgeten, bil. 3, s. 91) har föredragande

statsrådet anfört, att med flyttningen av kommandocentralen borde

anstå till dess ståndpunkt tagits till frågan örn utbyggnad av ett flygstråk

över den plats, där kommandocentralen nu vore belägen.

Efter samråd med överbefälhavaren bar i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 upptagits 61 000 kronor till ny kommandocentral

vid Västmanlands flygflottilj.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad.

Å allmän beredskapsstat för bugetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s.

189) beräknades i samband med anslag till gymnastikbyggnad vid Svea

flygflottilj även ett belopp av 58 000 kronor till ändring av gamla gymnastikbyggnaden

vid samma flottilj till fritidsbyggnad. Företaget medtogs jäm:

väl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Flygförvaltningen har beträffande detta företag anfört, att fritidsproblemet

vore svårlöst vid ett förband förlagt på så stort avstånd från större samhälle

som denna flottilj. Genom ombyggnaden av den nuvarande gymnastiklokalen

till fritidslokal skulle mycket vara vunnet för personalens trevnad.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 20 augusti 1945 till Kungl. Maj :t hemställt,

att företaget måtte komma till utförande med anslag på riksstaten för

budgetåret 1946/47 men anslag för ändamålet har icke beräknats i statsverkspropositionen.

Företaget synes böra kvarstå som reservföretag jämväl under budgetåret

1946/47, varför i förslaget till allmän investeringsreserv upptagits ett belopp

av 58 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj.

I skrivelse till investeringsutredningen den 18 januari 1945 har flygförvaltningen

meddelat följande beträffande utökning av reningsverket för avloppsvatten

vid Svea flygflottilj.

Det nuvarande reningsverket fungerar icke tillfredsställande. Bland annat är den

avsedda höggradiga biologiska reningen ofullständig, delvis beroende på otillfredsställande

avslamning och tillskott av dagvatten till avloppsledningarna. Därjämte

saknas anordningar för avlägsnande av slammet i efterklarningsbassängen. Frånvaron

av slampumpanordningar medför, att det i bassängen kvarhållna högrötande

slammet förruttnar och infekterar det avgående spillvattnet så, att detta efter att

ha passerat reningsverket är mer illaluktande än före inträdandet i detsamma.

Spillvattnet avledes i en sluten ledning under vägen Stockholm—Enköping till ett

öppet dike med utlopp i Bällsta-ån, vilken efter att ha passerat genom Spånga,

Bromsten och Sundbyberg mynnar i Utvsundasjön. Då vattenföringen i diket under

vegetationsperioden är mycket obetydlig, är föroreningen tidvis besvärande för kringboende.

Hälsovårdsnämnden i Järfalla socken känner väl till missförhållandena,

men har hittills underlåtit giva något föreläggande.

Om Jakobsbergs samhälle kommer att bygga en huvudavloppsledning till Stockholms

stads kloakpumpstation vid Sundby skulle flygflottiljens avloppsfråga lämpligen

kunna lösas i samband härmed. Flygförvaltningen vet icke om utsikt finnes

för en sådan lösning inom rimlig tid.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 20 augusti 1945 till Kungl. Majit

hemställt om anvisande av medel till företaget för budgetåret 1946/47. Anslag

till detta ändamål har icke föreslagits i statsverkspropositionen.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren bar kommissionen

ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande företag medtages i allmänna

investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med en av förvaltningen

beräknad kostnad av 86 000 kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kommissionen förutsätter härvid, att frågan örn anslutning till en eventuell

huvudavloppsledning från Jakobsberg till Stockholm närmare utredes

genom förvaltningens försorg innan företaget igångsättes samt att medlen

efter prövning av Kungl. Maj:t må kunna disponeras för anslutning till

denna huvudavloppsledning.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till jnvesteringsreserv för budgetåret

1945/46.

Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj.

Flygförvaltningen har föreslagit att medel skulle beräknas till värmepannor

och yttre väx-meledningar m. m. vid Göta flygflottilj i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47.

Enligt flygförvaltningens petitaskrivelse den 20 augusti 1945 angående

flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/47 har

Göta flygflottilj tillkommit etappvis med anlitande av mycket begränsade

anslag. Detta hade bland annat haft till följd att uppvärmningssystemet blivit

i hög grad decentraliserat. Sålunda funnes icke mindre än 16 eldningsställen,

något som ur driftsekonomisk synpunkt vore mycket otillfredsställande.

Såväl bränsle- som anläggningskostnaderna bleve genom rådande system

oproportionerligt höga. Flygförvaltningen hade därför undersökt möjligheterna

att nedbringa kostnaderna. Den lämpligaste lösningen hade befunnits

vara att utvidga två befintliga värmecentraler till sådan storlek,

att de skulle förslå till hela etablissementet. Dock skulle ett tredje eldningsställe

bibehållas för matinrättningens kokgrytor. Arbetena skulle — förutom

utvidgning av värmecentralerna — bestå i utförande av kulvertar och

yttre ledningar mellan centralerna och befintliga pannrum, vilka senare därefter

skulle fungera som undercentraler. Då arbetet icke betingades av militära

skäl hade flygförvaltningen icke upptagit detsamma bland sina anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47. Emellertid ansåge förvaltningen att

det skulle vara lämpligt att utföra arbetet i samband med de på riksstat

för nästkommande budgetår upptagna utvidgningsarbetena vid /flottiljen.

Kostnaderna beräknades till 4S0 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

medräknat arbetet med en kostnad av 480 000

kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj.

Flygförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att behovet

av tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj vöre trängande, och föreslagit,

att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel

för uppförande av sådana bostäder. I skrivelse till Kungl. Ma:jt den 20

augusti 1945 har flygförvaltningen beträffande etablissementets läge och trafikförhållanden

bland annat anfört följande.

Närmaste bostadsområde är Tullinge, till vars centrum avståndet är cirka 3 kilometer.

Inom Tullinge synes enligt verkställd utredning inga bostäder lämpliga för

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen stå att uppbringa. Även om så i en framtid

skulle bliva fallet, är dock avståndet mellan samhället och etablissementet för

stort. Huruvida bussförbindelse i en framtid kommer att anordnas kan nu icke

sägas. Troligen kommer så att ske i anslutning till den ordinarie tjänstetidens

början och slut. Behovet för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen kommer därför

icke bliva tillgodosett genom sådan busstrafik, varför bostäder sålunda böra

uppföras inom etablissementet för denna personal.

Bostadsprogrammet i sin helhet överensstämmer med det av riksdagen för Hälsinge

flygflottilj godkända med den skillnaden, att för Södertörns flygflottilj föreslås

en minskning av bostäderna för ogifta officerare och underofficerare med vardera

2 enkelrum.

Eftersom etablissementet avses bli fullbordat och taget i anspråk under hösten

1946, kan uppförandet av tjänstebostäder icke uppskjutas längre än till den 1 juli

1946 utan att stora svårigheter i avseende på transporter och rekrytering bli följden.

I det av 1944 års riksdag (skrivelse nr 322) godkända byggnadsprogrammet

för flygflottiljen ingå tjänstebostäder till ett belopp av 106 000 kronor, räknat

efter prisläget den 1 juli 1941.

Medel till därutöver erforderliga bostäder, vilka av flygförvaltningen kostnadsberäknats

till sammanlagt 605 000 kronor enligt nuvarande prisnivå, ha

Icke föreslagits i årets statsverksproposition.

I den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 har medtagits

ett belopp av 605 000 kronor till tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj.

Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och vaktmästarbostad

vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen

äskat medel till byggnad för linktrainer samt till byggnad för arrester och

vaktmästarbostad.

Föredragande statsrådet har i 1946 års statsverksproposition, kapitalbudgeten

bil. 3, s. 101 anfört, att ytterligare medel icke kunde beräknas för flygkadettskolan

för ifrågavarande ändamål, men förklarade sig intet hava att

erinra mot att byggnaden för linktrainer komme till utförande med anlitande

av de för Upplands flygflottilj eller skolan redan anvisade medlen.

Företagen hava medtagits i den allmänna investeringsreserven för budgetåret

1946/47 med ett belopp av 43 000 kronor för vardera byggnaden eller

sammanlagt 86 000 kronor.

Komplettering av stängslet kring flygvapnets försöksccntral å Malmen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 med hemställan örn medel

för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag till komplettering

av stängslet kring försökscentralen å Malmen.

Förvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört följande beträffande företaget.

I underdånig skrivelse den 21 juli 1944 anmälde flygförvaltningen bland annat att

komplettering av stängslet kring försökscentralens område vore nödvändigt för bevakningen.

Kostnaderna beräknades till 18 000 kronor. Föredragande departements
-

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

chefen fann emellertid (propositionen 1945: 97, s. 75) sig av föreliggande utredning

icke övertygad om nödvändigheten av detta arbete.

Mot centrala flygverkstaden är försökscentralen fullgott avgränsad genom s. k.

Gunnebostängsel. Mot allmänt tillgängligt område finnes emellertid endast ett

stängsel av trästolpar, på vilka fästats taggtrådar med 20 cm inbördes avstånd.

Mot Östgöta flygflottiljs område saknas stängsel helt. Med hänsyn till den värdefulla

materiel, som förvaras inom försökscentralen, och de för försvaret betydelsefulla

experimentarbeten, som där bedrivas, är det angeläget, att obehöriga ej kunna

bereda sig tillträde till området. Flygförvaltningen får därför ånyo föreslå, att ett

effektivt stängsel kommer till utförande.

Kostnaderna för företaget beräknas av förvaltningen till 22 000 kronor vid

nuvarande prisläge.

Medel för företaget lia icke beräknats i årets statsverksproposition.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 22 000 kronor till komplettering av

stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen.

Stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 med hemställan örn medel

för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag för utförande av

stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

Flygförvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört följande beträffande

företaget.

Flygförvaltningen har beräknat medel under nästa budgetår för uppförande av ett

stängsel utmed stranden, som erfordras sedan den tidigare befintliga militärbevakningen

indragits. Flygverkstaden är inhägnad mot samtliga sidor utom mot sjön, där

strandlinjen utgör en sträcka av omkring 500 meter. Någon permanent bevakning

finnes icke och hållandet av sådan skulle, då tre man erfordras för vakttjänsten,

ställa sig avsevärt dyrare än nu föreslaget stängsel. Byggnader och materiel för

stora värden finnas inom verkstadsområdet, varför ett effektivt skydd är ofrånkomligt.

Då stranden är full av vassruggar, är det för närvarande lätt för obehöriga

att osedda taga sig in på området från sjösidan.

Kostnaderna för företaget beräknas av flygförvaltningen till 37 000 kronor

vid nuvarande prisläge.

Medel för företaget ha icke beräknats i årets statsverksproposition.

Arbetsmarknadskommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet

och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 37 000 kronor till anordnande av stängsel

utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

Motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

Flygförvaltningen har föreslagit, att byggande av en motorverkstad vid

Centrala flygverkstaden i Västerås skulle medtagas i investeringsreserven för

budgetåret 1946/47.

I anslutning härtill har förvaltningen framhållit, att i samband med pia
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

nerad utökning av organisationen behov av ny motorverkstad förelåge med

hänsyn till den starka utvecklingen under krigsåren på flygmotorområdet

samt speciellt med hänsyn till tillkomsten av reaktionsdrivna plan. Kostnaderna

för motorverkstaden ha av flygförvaltningen beräknats till 234 000 kronor

vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

för utförande av ny motorverkstad vid Centrala flygverkstaden

i Västerås medtagit ett belopp av 234 000 kronor i förslaget till

allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader vid Centrala flygverkstaden

i Västerås.

Flygförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att medel

till värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader vid Centrala flygverkstaden

i Västerås skulle medräknas i investeringsreserven för budgetåret

1946/47.

Förvaltningen har därvid framhållit, att vissa takkonstruktioner vid flygverkstaden

utförts med dålig värmeisolering samt liten taklutning. På grund

härav vore byggnaderna förhållandevis dyra att uppvärma. Dessutom hade

snöförhållandena på vintern visat sig vara onormalt svåra. Takkonstruktionerna

borde därför ur bränsle- och underhållskostnadssynpunkt kompletteras

eller justeras. I en del fall erfordrades nya yttertak för att ett fullgott

resultat skulle ernås.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 medräknat ett belopp av 170 000 kronor för ifrågavarande

ändamål.

Administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i

Arboga.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945

äskat medel för budgetåret 1946/47 till utförande av administrationsbyggnad

vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga jämte yttre ledningar

och planeringsarbeten samt därvid åberopat kungl, brev den 29 januari

1943, dnr 6847/1942 angående förläggning av flygvapnets centralförråd

m. m., i vilket angående denna byggnadsfråga bland annat meddelats

följande.

Såsom ovan framhållits hade försvarsutredningen icke verkställt någon beräkning

angående behovet av kontorslokaler m. m. för den centrala förrådsorganisationen.

På framställning av flygförvaltningen hade emellertid Kungl. Maj:t genom brev den

24 juli 1942 medgivit, att en centralförrådsorganisation för flygmateriel m. m. finge

provisoriskt inrättas i anslutning till centrala flygverkstaden å Malmen. Denna organisation

avsåges att etableras så snart den centrala flygverkstadens å Malmen nya

administrationsbyggnad färdigställts, varefter verkstadens nuvarande administrationsbyggnad

bleve disponibel att provisoriskt tagas i anspråk för förrådsorganisationen.

Sistnämnda byggnad vore emellertid icke vare sig lämplig eller tillräcklig

12—407172.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

för förrådsorganisationens behov, vartill komme att en administrationsbyggnad borde

förläggas i direkt anslutning till centralförrådet. Det kunde därför förutsättas,

att förrådsorganisationen efter kort tid och senast i samband med förrådslokalernas

i Arboga tagande i bruk måste erhålla andra kontorslokaler. Till denna fråga avsåge

flygförvaltningen att återkomma sedan nu pågående utredningar slutförts.

Flygförvaltningen har övervägt att såsom en provisorisk lösning av frågan

inom ramen för befintliga medel flytta vissa förläggningsbaracker från

Skånska flygflottiljens förläggning vid Bulltofta till Arboga. Då de härför

beräknade kostnaderna, 120 000 kronor, emellertid synts förvaltningen alltför

höga med tanke på att därmed endast provisoriska och ofullständiga lokaler

skulle erhållas, hade förvaltningen i sin förenämnda skrivelse av den 20

augusti 1945 föreslagit, att en permanent administrationsbyggnad skulle påbörjas

under nästa budgetår. Administrationsbyggnaden, som jämväl skulle innehålla

omklädnads- och lunchrum för förrådspersonalen, har av förvaltningen

kostnadsberäknats till 387 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett belopp av 387 000 kronor till ny administrationsbyggnad

vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga.

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 med hemställan örn medel

för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag för utförande av

sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna.

Flygförvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört, att dessa byggnader

erfordrades för komplettering av övningsplatsen, vilken i övrigt visat sig mycket

lämplig för sitt ändamål och därför i stor omfattning utnyttjades vid vinterövningarna.

Kostnaden för vardera byggnaden har av förvaltningen beräknats till

25 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Medel för dessa företag hava icke beräknats i årets statsverksproposition.

Då företagen av överbefälhavaren betecknats som angelägna har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret

1946/47 upptagit ett sammanlagt belopp av 50 000 kronor för anordnande

av sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna.

Anslag för flygförvaltningens

ämbetsområde.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,

hänvisas till vad därom anförts å s. 367 i detta betänkande.

Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena

kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis beräknas

enligt följande.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Musikbyggnader .................................. kronor 196 000

Gymnastikbyggnader .............................. » 2 796 000

Tygverkstäder .................................... » 485 000

Garage för snöröjningsmateriel ...................... » 51 000

Vissa flygfältsarbeten:

Permanentbeläggning av rullbanor................. » 7 054 000

Fältutvidgningar................................. » 4 957 000

Fältförbättringsarbeten .......................... » 138 000

Vägarbeten ...................................... » 43 000

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer

........................................ » 82 000

Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj .... » 61000

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj

till fritidsbyggnad ............................ » 58 000

Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj .......... » 86 000

Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta

flygflottilj ...................................... » 480 000

Tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj ............ » 605 000

Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och

vaktmästarbostad vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala

........................................... » 86 000

Komplettering av stängslet kring flygvapnets försöks
central

å Malmen ................................ » 22 000

Stängsel utmed stranden vid centrala flygverkstaden i

Västerås ........................................ » 37 000

Motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås .. » 234 000

Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnaden vid

centrala flyg verkstaden i Västerås ................ » 170 000

Administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och

vapenmateriel i Arboga............................ » 387 000

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats

i Kiruna................................... » 50 000

Summa kronor 18 078 000.

Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en

under budgetåret 1946/47 eventuellt inträffande arbetsmarknadskris skulle

behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliya erforderligt att å

allmän beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av i avrundat

belopp 18 000 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsättes därvid,

att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag

endast i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig

ordning anvisade anslag. Av det sålunda erforderliga anslagsbeloppet utgör

enligt flygförvaltningen ca 500 000 kronor kostnader för förvärv av mark

för de flyglaltsanläggningar, som ingå i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförde hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k apitjalbudgeten

under Försvarets fa stigh olsfon

d, Flygvapnets delfond, uppföra följande anslag,

nämligen

Markförvärv för flygfält .............. kronor 500 000.

Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet

............................... » 17 500 000.

e. Sjökarteverket.

I förslag till sjökarteverkets styrelse rörande verkets medelsbehov för

budgetåret 1946/47 framhöll t. f. kartverkschefen önskvärdheten av att ett

nytt sjömätningsfartyg ställdes till verkets förfogande och erinrade örn att

det fartyg, Kompass, som av verket användes för magnetiska bestämningar

till sjöss, ej fyllde de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg. Om ett

nytt fartyg med större längd och med kraftigare motor stöde till förfogande

för det magnetiska mätningsarbetet, kunde mätningstiden nedbringas till en

bråkdel av vad som nu behövdes, varigenom mätningsområdet kunde beläggas

med ett väsentligt tätare och tryggare mätpunktsnät samtidigt som noggrannheten

i mätningarna skulle stiga. Det gamla fartyget, som vöre särskilt

billigt i drift, skulle med fördel kunna utnyttjas för verkets geodetiska arbeten

samt för rekognosceringsverksamheten.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har sjökarteverket

meddelat, att verkets styrelse biträtt t. f. verkschefens uppfattning

och uttalat önskemålet, att frågan om nybyggnad av det begärda fartyget

med det snaraste måtte lösas.

Kostnaderna för ifrågavarande fartyg ha beräknats till 180 000 kronor.

Då fartygsbyggnaden synes kunna utnyttjas för att utjämna variationer i

sysselsättningen för varvsarbetare och med fördel torde kunna utföras exempelvis

vid Karlskrona örlogsvarv, synes den lämpligen kunna ingå i den allmänna

investeringsreserven för nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten

under fjärde huvudtiteln uppföra ett anslag

av.................................kronor 180 000.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

9. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar

och gator m. m.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar m. m.

har sammanställts i bil. 11 och innefattar dels ett ordinarie arbetsprogram

för 168 400 000 kronor, dels en allmän investeringsreserv för 253 200 000

kronor. Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv för en kostnad av

145 300 000 kronor. Av den allmänna investeringsreserven beräknas

184 000 000 kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna vägväsende,

62 400 000 kronor på städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga

gator samt 6 800 000 kronor på enskilda vägar. Till landsbygden räknas vid

behandlingen av investeringsplanen för vägar och gator även de smärre städer,

i vilka kronan är väghållare för de allmänna vägarna, och till städerna

de stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare. Dessa avvikelser från

den vanliga innebörden av begreppen landsbygd och städer äro betingade av

gällande vägförfattningar och i riksstaten tillämpad anslagsuppdelning.

Investeringsutredningen framförde i sitt betänkande SOU 1944: 12 vissa

synpunkter beträffande vägbyggnadsbehovet. Därvid påpekades bl. a., att enligt

de preliminära behovsutredningar, som förelåge beträffande arbeten å huvudvägar,

skulle huvudvägnätets modernisering draga en kostnad av 1 500

milj. kronor, varav icke mindre än 900 milj. kronor för arbeten i en första

angelägenhetsklass. Därjämte tydde gjorda erfarenheter på att det även funnes

ett mycket stort behov av vägarbeten av andra slag. Det visades också i

utredningens förenämnda betänkande, att vägbyggnadsverksamheten under

krisåren varit synnerligen begränsad och att fördenskull aktuella förbättrings-

och nyanläggningsarbeten i fråga om allmänna och enskilda vägar i

stor omfattning ackumulerats. Vad utredningen i dessa hänseenden framhöll

äger alltjämt giltighet. Vid ingången av nästa budgetår har ytterligare ett år

förflutit, under vilket vägbyggnadsverksamheten av olika skäl varit starkt

reducerad, varför man snarare har att räkna med en ökning än med en

minskning av det uppdämda vägbyggnadsbehovet.

Omfattningen av den vägbyggnadsverksamhet, som det är möjligt att i

arbetsmarknadsreglerande syfte bedriva under nästkommande budgetår, är

bland annat beroende av vilken mängd förelag av erforderlig angelägenhetsgrad

som äro så förberedda, att de med kort varsel kunna igångsättas, eller

som i så god tid kunna bliva färdigplanerade, alt arbetena kunna igångsättas

under budgetåret i fråga. I detta hänseende blir läget gynnsammare allteftersom

vägorganisationen har möjlighet att färdigställa förberedelsearbetena för

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

allt flera företag. På grund av särskilda svårigheter i planeringsarbetet, som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från början icke räknat med, har dock det

ursprungligen uppgjorda programmet för planeringsverksamheten icke kunnat

följas. För budgetåret 1946/47 har visserligen i jämförelse med innevarande

budgetår en mindre utökning kunnat ske av den allmänna investeringsreserven,

men beträffande den särskilda grovarbetsreserven har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

funnit, att man icke ens kan räkna med lika stor reserv

som för innevarande budgetår. I fråga om planeringsarbetets läge lämnas

vissa uppgifter längre fram vid behandlingen av olika slag av vägarbeten.

Liksom beträffande andra områden gäller också i fråga om vägväsendet,

att organisationens grad av elasticitet är bestämmande för omfattningen av

den utvidgning av byggnadsverksamheten, som utan alltför stora olägenheter

kan göras i en arbetslöshetskris. För det omfattande projekteringsarbetet

för att få fram en färdigplanerad investeringsreserv av tillräcklig omfattning

har vägorganisationen utbyggts med tillfällig personal, vilken åtminstone

delvis torde kunna utnyttjas som ledningspersonal för byggnadsarbeten.

Därutöver har inom ett flertal län anställts särskild personal för vägbyggnader

för att svara för de organisatoriska förberedelserna för en utvidgad

byggnadsverksamhet.

Med hänsyn till dessa omständigheter ansåg investeringsutredningen vid

uppgörandet av förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår, att

investeringsprogrammet i jämförelse med budgetåret 1944/45 borde kunna utvidgas.

Utredningen ansåg emellertid icke, att det var motiverat eller tillrådligt

att ifrågasätta en mera radikal utvidgning av förslaget lill investeringsplan

för väg- och gatuarbeten, utan fann, att man borde eftersträva en investeringsplan

av i huvudsak samma storleksordning som för närmast föregående

budgetår, d. v. s. motsvarande ungefärligen tre års normal investering. Såsom

ovan nämnts hava vissa svårigheter beträffande planeringsarbetet framkommit,

vilka man ursprungligen icke räknat med. Planeringsresurserna hava

dock under arbetet med planläggningen alltmera ökat och även de organisatoriska

möjligheterna att genomföra ett stort sysselsättningsprogram hava,

såsom i det föregående framhållits, blivit större. Trots dessa omständigheter

måste dock uppgiften att genomföra ett arbetsprogram av den stora omfattning,

det här är fråga om, vara mycket svår och kräva utnyttjande av alla

resurser såväl hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som hos entreprenörerna

inom facket och hos arbetsmarknadskommissionen.

Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande närmare

angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret

1946/47 lämna ca 8 000 000 dagsverken, motsvarande ca 32 000 årsarbetare.

Största arbetsstyrkan vintertid beräknas till ca 18 000 och sommartid till ca

56 000 man. De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas

kunna giva ca 4 850 000 dagsverken under budgetåret, d. v. s. arbete

för ca 19 400 årsarbetare. Vintertid beräknas grovarbetsreserven kunna bereda

arbete maximalt åt ca 16 000 och sommartid åt ca 37 000 man.

Ett fullt utnyttjande av den allmänna investeringsreservens arbeten upp
-

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

skattas under budgetåret 1946/47 medföra en materialåtgång av 18 000 ton

cement, 10 000 ton järn och 50 000 ton tjära och asfalt. Åtgången av övriga

material torde vara av mindre intresse i detta sammanhang.

Planläggningsarbetet för de i planen ingående statliga företagen utföres

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Förslaget till investeringsplan för vägväsendet för budgetåret 1946/47 är

indelat i detaljplaner för följande olika kategorier av arbeten.

Barmarksunderhåll på landsbygden.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden (omfattande nyanläggning

av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar,

ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt förstärkning och förbättring

av vägar).

Vägbeläggningar.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Byggande av enskilda vägar.

Stensättning av vägar och gator.

Byggande av broar.

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar

och broar.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader.

Barmarksunderhåll på landsbygden.

Inom vägväsendets område hava hittills i huvudsak endast vägbyggnadsarbeten

utnyttjats som sysselsättningsobjekt vid arbetsmarknadskriser, medan

däremot vägunderhållsarbeten icke i nämnvärd grad uppmärksammats

i dylika sammanhang. Under de senaste åren hava emellertid anslagen till

underhåll av de allmänna vägarna — vilkas sammanlagda längd uppgår till

ca 9 000 mil — av statsfinansiella skäl samt med hänsyn till bristen på arbetskraft

och transportmedel starkt beskurits, så att det på detta område finnes

ett återhållet angeläget investeringsbehov, vilket kan utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande

syfte.

De eftersatta vägunderhållsarbetena utgöras väsentligen av sådana arbeten,

som kunnat skjutas på framtiden utan ett alltför stort eftersättande av

trafikens och särskilt trafiksäkerhetens krav. Huvudsakligen innefattar denna

arbetsreserv utförande av nytt grusslitlager på mera trafikerade sträckor, ombyggnad

av vägtrummor, dikesrensning och röjning, reparation av skyddsräcken

och vägmärken samt reparation av broar.

Sådana underhållsarbeten bjuda ur sysselsättningssynpunkt många fördelar.

De fordra förhållandevis ringa detaljplaneringsarbete, äro föga materialkrävande

och kunna i stort sett utföras av arbetskraft utan specialutbildning.

Det må också framhållas, att dessa arbeten finnas att tillgå över hela landet,

i varje kommun och i en omfattning och spridning inom kommunen,

som sammanhänger med vägnätets utsträckning och beskaffenhet, varför

de medgiva en geografiskt väl fördelad investeringsverksamhet.

Ur vissa andra arbetsmarknadssynpunkter äro dock arbetena mindre lämp
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

liga. Den övervägande delen av dem måste utföras sommartid. Den relativt

ringa storleken av varje särskilt sysselsättningsobjekt gör det också mindre

lämpligt att till sådana arbeten hänvisa arbetare från annan ort och medför

att man i regel icke för dem kan ordna särskilda arbetsplatser med förläggningsbaracker

och särskild ledningspersonal. Detta liksom även det nära sammanhanget

mellan dessa arbeten och det ordinarie vägunderhållet talar för,

att man bör söka begränsa arbetskvantiteten så att den kan utföras under

ledning av befintlig arbetsledningsorganisation för vägunderhållet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade den 14 oktober 1944 till

investeringsutredningen en utredning, enligt vilken tillgången på angelägna

underhållsarbeten utöver det regelmässiga underhållet beräknades motsvara

en sammanlagd kostnad av omkring 68 300 000 kronor. Under förutsättning,

att erforderligt antal förmän samt kontors- och kamerala biträden finge anställas

utöver vägförvaltningarnas inklusive vägmästareområdenas personal

samt att erforderligt antal lastbilar vore att tillgå, beräknade styrelsen, att

under budgetåret 1945/46 kunde utföras underhållsarbeten av här ifrågavarande

slag för omkring 40 500 000 kronor. För det arbete med krossning och

sortering av grus, som inginge i detta arbetsprogram, beräknades med vissa

kompletteringar vägförvaltningarnas maskinpark vara tillräcklig. Investeringsutredningen

föreslog, att mot förenämnda kostnad svarande arbeten

skulle medräknas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Väginspektören för underhållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har

meddelat, att — ehuru viss del av de ordinarie anslagen till barmarksunderhåll

för budgetåren 1944/45—1946/47 beräknades för de mest brådskande

upprustningsåtgärderna —• i stort sett samma behov av upprustning av vägarna

i samband med underhållet kvarstode. Någon ny utredning beträffande

tillgången på angelägna arbeten ansågs därför icke erforderlig. På

grund härav har kommissionen till grund för beräkning av investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 lagt den tidigare omnämnda utredningen, beträffande

vilken detaljuppgifter framgå av bil. 12 och 13.

Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv av vägunderhållsarbeten

beräknas giva ca 1 700 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning

för ca 6 800 årsarbetare. Det största antal arbetare, som samtidigt

kan sysselsättas med dessa arbeten, beräknas till ca 2 300 man vintertid och

ca 14 300 sommartid.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Den knapphet på vägbyggnadsmedel, som rått under ett flertal år och

åstadkommit en betydande uppdämning av vägbyggnadsbehoven, beräknades

av investeringsutredningen få till följd att den normala investeringen i

vägbyggnadsföretag skulle bli betydligt större under efterkrigsåren än den

var under tiden före kriget. Med hänsyn härtill och till vägarbetenas särskilda

lämplighet som sysselsättningsobjekt i arbetsmarknadskriser ansåg utredningen

det vara befogat att investeringsplanen för sådana arbeten för ett budgetår

gavs en omfattning, som svarade mot tre normala förkrigsårs investe
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

ring. För de tre budgetåren 1936/37—1938/39 beräknades investeringen i

byggnadsarbeten för allmänna vägar på landsbygden — omräknat till 1944

års prisnivå — uppgå till 105 000 000 kronor och investeringsplanen för budgetåret

1944/45 ansågs därför böra sluta på denna summa. Eftersom expansionsmöjligheterna

för denna verksamhet ökats och även vägbyggnadsbehovet

snarare ökats än minskats, föreslog utredningen för budgetåret 1945/

46 en ökning av investeringsplanen med 27 100 000 kronor till 132 100 000

kronor.

Den fortskridande planeringen av arbeten har medfört, att för budgetåret

1946/47 en ytterligare ökning av investeringsplanen kunnat ske med

20 900 000 kronor till 153 000 000 kronor, ökningen hänför sig emellertid

huvudsakligen till den utvidgning av det ordinarie arbetsprogrammet, som

föreslås i statsverkspropositionen. Investeringsplanens fördelning länsvis på

de olika anslagen framgår av bil. 14.

I det följande ha de tidigare under anslagstiteln förbättring av bygdevägar

och ödebygdsvägar redovisade beloppen i anslutning till en i år vidtagen

ändring i statsverkspropositionen hänförts till anslaget till ombyggnad av

bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit har i årets statsverksproposition

med bifall till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning

(VI ht., s. 46—48) till förstärkning och förbättring av vägar äskat ett

anslag av 8 000 000 kronor. Ehuru ett belopp av 20 000 000 kronor årligen

ansetts erforderligt, har styrelsen, enär planeringsarbetet är tidsödande, ansett

att anslaget borde begränsas till förstnämnda belopp. Med hänsyn härtill

synes någon investeringsreserv av sådana arbeten, som avses med anslaget

till förstärkning och förbättring av vägar icke böra beräknas för nästa budgetår.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 22 december 1945 har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat vissa uppgifter rörande planläggningsarbetet,

vilka här återgivas. Redogörelsen omfattar icke det ordinarie

arbetsprogram, som det föreslagna nya anslaget till förstärkning och förbättring

av vägar avser.

Den investeringsplan, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande

vägförvaltningar detaljplanerar, representerar en totalkostnad av

240 000 000 kronor. Härav beräknas arbeten för sammanlagt 199 700 000

kronor hinna bliva förberedda för igångsättning före den 1 januari 1947 och

hava fördenskull medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret

1946/47. Sistnämnda belopp fördelas på olika slag av vägarbeten enligt föl
-

jande.

Nyanläggning av bygdevägar ........................ 44 600 000 kronor

Nyanläggning av ödebygdsvägar .................... 14 500 000 »

Byggande av huvudvägar .......................... 98 300 000 »

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar........ 42 300 000 »

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har från vägförvaltningarna erhållit uppgifter

på de kostnader, som kunna nedläggas på varje företag under ett bud
-

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

getår med den förutsättningen, att arbetet bedrives på tekniskt-ekonomiskt

mest lämpliga sätt. En sammanställning av dessa uppgifter visar, att totalt

121 400 000 kronor beräknas kunna nedläggas på de företag, som enligt

ovan äro eller beräknas bliva förberedda för igångsättning till den 1 januari

1947. Denna siffra torde emellertid kunna ökas till 145 000 000 kronor med

hänsyn till att man, för att i en arbetsmarknadskris kunna sysselsätta så

många arbetare som möjligt, kan företaga en viss forcering av arbetena utan

att därigenom kostnadsfördyringarna behöva bliva alltför stora. Dessutom

finnas sannolikt på sådana företag, som icke äro fullt förberedda, delsträckor,

som kunna påbörjas vid behov. Sedan från sistnämnda belopp dragits

de medel, 36 500 000 kronor, som den 1 juli 1946 beräknas stå till vägnell

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för ordinarie arbeten, kvarstår en

byggnadskostnad i den allmänna investeringsreserven av 108 500 000 kronor.

För företagens utförande erforderliga medel erhållas genom tillägg av de uppskattade

marklösenkostnaderna, 15 500 000 kronor (se bil. 11).

Vid jämförelse med den för budgetåret 1945/46 föreslagna investeringsreserven

framgår, att den totala byggnadskostnaden — d. v. s. den summa,

som visar sysselsättningsmöjligheterna under ett år — ökat från 99 100 000

kronor 1945/46 till 108 500 000 kronor 1946/47 eller med 9 400 000 kronor.

Att ökningen icke blivit större beror på flera omständigheter. Den i årets

statsverkspropositionen föreslagna ökningen från 14 600 000 kronor budgetåret

1945/46 till 27 800 000 kronor budgetåret 1946/47 av här ifrågavarande

väganslag på riksstat medför sålunda en betydande avgång av färdigplanerade

företag ur reserven. Till att ökningen av den totalt tillgängliga arbetsmängden

blivit så begränsad medverkar även i någon mån den avgång av arbeten, som

skett genom beslut örn och utförande av nya beredskapsarbeten i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens eller statens arbetsmarknadskommissions regi, vilka

arbeten väljas bland de färdigförberedda företagen. Vidare har förberedelsearbetets

fortskridande tidigare beräknats alltför optimistiskt och fullt tillförlitliga

uppgifter angående förberedelsearbetets läge voro icke tillgängliga hos

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid tidpunkten för uppgörandet av 1945/

46 års investeringsplan. Vägförvaltningarna ha vid upprepade tillfällen förklarat,

att det varit nödvändigt att upprätta nya rensitakningsförslag även

för de företag, som tidigare på grundval av uppgifter från vägdistrikten

redovisats som renstakade och färdiga för igångsättning. Vid den omarbetning

av äldre förslag, som utförts i samband med investeringsplanläggningen, ha

i regel bättre lösningar än förut och i stor utsträckning även sänkningar av

byggnadskostnad»^ kunnat ernås. Kostnaderna för omarbetningen hava

därför mer än väl uppvägts av de vunna fördelarna. Efter en dylik omarbetning

erfordras i många fall ny fastställelse, vilken enligt nya väglagen är

ganska tidsödande. I övrigt har förberedelsearbetet i vissa fall försenats av

olika skäl såsom oberäknade svårigheter vid lösandet av markfrågorna, varigenom

tidsödande expropriationsförfaranden måst tillgripas, vidare erforderliga

specialundersökningar i geotekniskt avseende ävensom andra detaljarbeten,

som icke kunnat förutses tidigare. Svårigheterna att planera en till
-

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

räckligt omfattande arbetsreserv ha slutligen ökats genom att på grund av den

kända bristen på tekniker kvalificerad personal icke kunnat anställas på vägförvaltningarna

i tillräcklig omfattning. Den direkta ledningen av förberedelsearbetena

för investeringsföretagen bär därför vid många vägförvaltningar

måst handhavas av någon av de ordinarie ingenjörerna, vilken med hänsyn

till sina ordinarie arbetsuppgifter naturligt nog icke kunnat ägna sin fulla

kraft åt investeringsplanläggningen.

Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på landsbygden

fördelar sig på de olika anslagen enligt följande. Till jämförelse har

även angivits motsvarande summor för investeringsplanen för budgetåren

1944/45 och 1945/46.

Ordinarie

arbets- program

1946/47

milj. kr.

Allmän

investe- ringsreserv

1946/47

milj. kr.

Hela in- vesterings- planen

1946/47

milj. kr.

Hela investeringsplanen

för budgetåret

1945/46 1944/45

milj. kr. milj. kr.

Nyanläggning av bygdevägar

Ilo

22-0

33-o

30-7

23-6

Nyanläggning av ödebygds-

vägar ................

4''5

6-0

10-5

10-0

94

Byggande av huvudvägar..

ISO

54-0

69o

64-3

54-0

Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar ....

6-0

26-5

32-5

27-1

18''0

Förstärkning och förbätt-

ring av vägar..........

8-o

—

8-o

—

—

Om den allmänna investeringsreserven toges helt i anspråk, skulle detta

innebära ca 4 000 000 dagsverken eller sysselsättning för 16 000 årsarbetare.

Största lämpliga arbetsstyrka beräknas vintertid bliva ca 10 000 man.

Beträffande planläggningsarbetets bedrivande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hänvisat till en till investeringsutredningen lämnad redogörelse,

vilken återgivits i utredningens betänkande SOU 1945: 12, s. 142—143. Planläggningsarbetet

och samarbetet med länsstyrelserna och de lokala organen

ha sålunda skett i huvudsak på samma sätt som vid upprättandet av flerårsplaner

enligt bestämmelserna i vägstadgan. Företagen finnas registrerade

på kort hos såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vederbörande vägförvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att länsstyrelserna

i ett flertal fall inkommit med förslag till utbyten, ändringar och tillägg i

investeringsplanen. Ju längre lid som förflöte, innan investeringsreserven

behövde tagas i anspråk, desto större vore sannolikheten för att denna

komme att innehålla respektive läns näst de ordinarie arbetena mest angelägna

företag. Föreslagna ändringar i och tillägg till investeringsplanen underginge

viss granskning hos styrelsen. I de fall nya företag framkomme,

som ansåges mera angelägna än tidigare upptagna företag, gåves de företräde

i förberedelsearbetet.

Under sommaren och hösten 1945 hade en av styrelsens tjänstemän genom

besök vid vägförvaltningarna skaffat sig kännedom örn planeringsarbetets

ställning och inhämtat de uppgifter, som lagts till grund för den här framlagda

redogörelsen.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

För närvarande påginge i samråd med militära myndigheter en utredning

angående intagande i investeringsplanen av sådana militärt önskvärda vägföretag,

vilka även kunde anses angelägna ur civil synpunkt. Detta står också i

samklang med investeringsutredningens uttalande, att för riksförsvaret betydelsefulla

vägarbeten förutsättas i tillräcklig omfattning ingå bland investeringsplanerna

för övriga vägarbeten.

Företag, som av de militära myndigheterna ansetts ur försvarssynpunkt

icke böra utföras, hava icke medräknats i denna redogörelse. Under senaste

tiden hava, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, överläggningar

hållits mellan styrelsen och representanter för försvarsstaben angående

principerna för behandlingen av vägbyggnadsfrågor ur försvarssynpunkt.

En översyn av de berörda företagen påginge, vilken inom kort beräknades

ge och i många fall redan givit till resultat, att förut förbjudna

företag komme att få utföras, dock som regel under vissa villkor.

Den färdigplanerade investeringsreservens uppskattade tillväxt under år

1946 framgår av nedanstående tablå.

Total kostnad

för färdig
Tidpunkt

planerade

företag

Milj. kronor

‘/i 1946.............................. 108-6

Vt 1946.............................. 185-4

Yi 1947 .............................. 199-7

Den stora uppskattade ökningen av färdigplanerade företag fram till

den V7 1946 förklaras av att under vintern 1945/46 de förslag beräknas bliva

färdigställda, för vilka utearbetet skett under sommaren 1945.

Vågheläggningar på landsbygden.

Investeringsutredningen har i sina betänkanden (SOU 1944: 12 och 1945:

12) framhållit, hurusom ett ackumulerat behov förelåge av betongbeläggningar

och bituminösa beläggningar med hänsyn till att sådana arbeten på grund

av materialbrist icke kunnat komma till utförande under krigsåren. Utredningen

framhöll också, att underhåll av befintliga bituminösa beläggningar

under en följd av år kunnat utföras endast i begränsad omfattning och att

därför ett mycket stort behov att iståndsätta sådana beläggningar uppkommit,

vilket om möjligt borde tillgodoses innan trafiken åter komme i gång

i full omfattning.

Vad utredningen sålunda anfört om behovet av nya beläggningar och örn

öpprustning av de under kriget starkt förslitna bituminösa beläggningarna

gäller fortfarande fullt ut. Under år 1945 hava utförts ca 300 000 m2 tunna

slitlager samt ca 1 000 000 m2 ytbehandlingar. Dessutom hava flickningsarbeten

verkställts med användande av tjärbetongmassa. De utförda arbetena

kunna anses endast som mycket nödtorftigt underhåll av redan befintliga

beläggningar och motsvara ej normalt underhåll. Vägbeläggningarna äro

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

därför alltfort i stort behov av förstärkt underhåll. I vissa fall torde beläggningarna

komma att spolieras, om de ej inom en nära framtid ytbehandlas

eller förses med slitlager.

I petitaskrivelse den 30 september 1945 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskat anslag på riksstat för budgetåret 1946/47 med tillhopa 6 000 000

kronor till nya vägbeläggningar. I årets statsverksproposition (VI ht., s. 50)

har föredragande departementschefen under hänsynstagande till å ena sidan

de stora behoven av vägbeläggningar och å andra sidan nödvändigheten att

begränsa de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedel, förordat

ett anslag av 4 800 000 kronor.

För investeringsu t redningens räkning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjort vissa utredningar angående lämplig storlek av en investeringsplan

för vägbeläggningar på landsbygden. Den i samband därmed företagna inventeringen,

som alltfort är föremål för bearbetning inom styrelsen, ligger

till grund för styrelsens bedömanden vid fördelning av tillgängliga medel

för ifrågavarande arbeten och anses jämväl kunna läggas till grund vid bedömandet

av en investeringsreserv. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse

för styrelsens utredningsarbete och för de resultat detta arbete givit.

I skrivelse den 7 november 1944 anhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hos länsstyrelserna örn uppgift på sådana vägar, som lämpligen borde förses

med betongbeläggning eller bituminös beläggning. Över de inkomna uppgifterna

bereddes länsvägnämnderna tillfälle att yttra sig. Beträffande behovet

av underhållsytbehandlingar eller alternativt tunna slitlager på befintliga bituminösa

beläggningar infordrades uppgifter från vägförvaltningarna. Av

länsstyrelserna lämnade uppgifter angående beläggningsföretag hava efter

viss bearbetning i styrelsen sammanställts i en förteckning, som överlämnats

till arbetsmarknadskommissionen.

Det aktuella behovet av nya beläggningar är enligt vad utredningen givit

vid handen utomordentligt stort och överstiger avsevärt vad som anses möjligt

att genomföra på två år. Vid studium av länsstyrelsernas uppgifter visade

det sig dock utomordentligt svårt att länen emellan rättvist avväga de

verkliga behoven av beläggningar. Vid en sådan avvägning måste nämligen

hänsyn tagas till ett flertal faktorer, som kunna vara svåra att bedöma, exempelvis

tillgången på lämpligt grus- och stenmaterial inom länet, barmarksunderhållets

varaktighet, trafikens art och storlek m. m. Beläggningar borde,

framhåller vederbörande väginspektör inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

först och främst läggas på sådana vägar, där grusunderhållet ställde sig

ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. I stort sett ökade underhållskostnaderna

med trafikintensiteten, varför det i regel kunde anses motiverat att

de starkast trafikerade vägarna i första hand erhölle beläggning. Med hänsyn

till den för närvarande ringa medelstilldelningen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

dock ansett, att arbetsprogrammet borde koncentreras till

sådana arbeten i samhällena, som betingas av speciella trevnadsskäl och

hygieniska synpunkter.

I årets statsverksproposition (VI ht., s. 49) har återgivits av väg- och vat
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

tenbyggnadsstyrelsen gjord redogörelse för behovet av vägbeläggningar, varav

framginge, att totalkostnaden för utförande av beläggningar, som vore

ekonomiskt fullt motiverade, redan vid ingången av budgetåret 1946/47

uppginge till 100 000 000 kronor. Styrelsen ansåge det önskvärt, att anslag

under budgetåret 1946/47 upptoges för beläggningsarbeten för en kostnad

av minst 15 000 000 kronor. Tillgången på bindemedel ansåg styrelsen kunna

antagas bliva tillräcklig för att genomföra ett sådant program, och likaså

skulle maskiner och övriga anordningar kunna påräknas för realiserandet av

programmet.

I bil. 15 hava länsvis sammanställts uppgifter om befintliga vägbeläggningar,

örn väglängd med större trafik år 1936 än 200 fordon per dygn samt

örn aktuellt behov av vägbeläggningar enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

uppskattning. Vid angivande av det aktuella behovet har den totala

väglängden avpassats så att den motsvarar en kostnad för beläggningsarbeten

av ca 30 000 000 kronor.

Även i fråga om underhållsytbehandling och utförande av tunna slitlager

på redan befintliga beläggningar bär ett stort behov kunnat konstateras. En

sammanlagd vägyta av 2 750 000 m2 skulle vara i behov av omedelbart underhåll,

varjämte senast under år 1947 ca 7 000 000 m2 skulle behöva underhållas

genom ytbehandling eller genom att beläggas med tunt slitlager.

Det finnes sålunda uppenbarligen ett betydande och angeläget behov av

vägbeläggningsarbeten på de allmänna vägarna. Investeringsplanens omfattning

kan dock av flera skäl icke göras så stor, som vore motiverat endast

med hänsyn till omfattningen av de angelägna arbetsobjekten. Sålunda är

den maskinella utrustningen för bl. a. tillverkning av blandningsmassor begränsad.

Beläggningsarbeten äro ej heller lika lämpliga ur sysselsättningssynpunkt

som andra vägarbeten, enär de för själva beläggningsarbetets utförande

äro i hög grad beroende av årstid och väderlek och därjämte kräva rätt

betydande insatser av fackarbetare. Man har dock viss möjlighet att utnyttja

beläggningsarbeten såsom sysselsättningsobjekt vintertid genom att förlägga

tillverkningen av erforderligt stenmaterial till vinterhalvåret.

Med beaktande av de anförda omständigheterna synes arbetsprogrammet

för beläggningar på landsbygdens vägar böra begränsas till en kostnadsram

av ca 15 000 000 kronor för ett budgetår. Samma storlek för investeringsplanen

har tidigare föreslagits av investeringsutredningen och lagts till

grund för det beviljade anslaget för ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45. I årets statsverksproposition äskas som

förut nämnts anslag till vägbeläggningar med 4 800 000 kronor. Med hänsyn

härtill och till att tidigare anvisade anslag beräknas vara helt förbrukade

vid utgången av innevarande budgetår skulle sålunda för budgetåret

1946/47 kunna inrymmas en investeringsreserv för ca 10 000 000 kronor inom

ramen för vad som i fråga örn beläggningsarbeten beräknas kunna utföras

under budgetåret.

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Byggande av städernas allmänna vägar och tor biltrafiken viktiga gator.

För väg- och gatuhållning i vad avser allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator inom de städer och samhällen, vilka äro väghållare, gäller, att

tilldelning av statsbidrag till byggandet som regel sker enligt fördelningsplaner

upprättade för tvåårsperioder samt att statsbidrag utgår med 95 procent.

Beträffande gatuarbeten skola dock i vissa fall avdrag göras för gatukostnadsbidrag.

Med skrivelse den 11 januari 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till arbetsmarknadskommissionen överlämnat ett förslag till investeringsplan

för budgetåret 1946/47. Närmare uppgifter örn förslagets omfattning och

fördelning på olika orter framgår av bil. 16. Förslaget till investeringsplan omfattar

väg- och gatuarbeten för 57 200 000 kronor, varav arbeten för 7 000 000

kronor beräknas kunna utföras med bidrag av redan fördelade medel samt av

medel, som beräknas bliva disponibla under budgetåret. I den allmänna investeringsreserven

föreslås sålunda ingå arbeten för 50 200 000 kronor.

Till jämförelse kan nämnas, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45

uppförts anslag till bidrag till byggande av vägar och gator motsvarande

en byggnadskostnad av 35 400 000 kronor samt att investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 innefattar arbeten av

här ifrågavarande art för 37 900 000 kronor.

I flertalet fall komma företag, som ingå i reserven, icke att kunna slutföras

under året och dessa företag komma då att vid budgetårets utgång

kvarstå i mer eller mindre ofullbordat skick. Hela den vid budgetårets slut

återstående byggnadskostnaden för påbörjade företag, därest reserven tages

i anspråk i sin helhet, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat

komma att uppgå till ca 75 000 000 kronor.

Upprättandet av investeringsplanen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har i huvudsak skett genom en revidering och komplettering av den

för innevarande budgetår föreslagna planen, vilket möjliggjorts genom att

tillförlitligare uppgifter kunnat erhållas efter hand som planeringen av de

ingående företagen fortskridit. I förslaget lill plan för budgetåret 1945/46 hade

kostnaden för en del företag ej kunnat uppskattas. Därest förberedelsearbetena

för något av dessa företag vid den nya planens upprättande inte fortskridit

så långt att en preliminär kostnadsberäkning varit möjlig, har företaget

uteslutits. Däremot har en del bättre planerade nya företag med lika

hög angelägenhetsgrad kunnat medtagas. För att påskynda planläggningsarbetet

av de i investeringsplanen ingående företagen ha i vissa fall projekteringsbidrag

beviljats kommunerna från ett anslagsbelopp av 250 000 kronor,

som för ändamålet av Kungl. Majit ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande och vars behållning för närvarande utgör 150 000

kronor.

I bil. 17 har sammanställts resultatet av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

gjord utredning, utvisande hur långt förberedelsearbetena den 1

januari 1946 fortskridit för de företag, som ingå i förslaget till investerings
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

plan för budgetåret 1946/47. Som jämförelse har en analog beräkning gjorts

över förberedelsearbetenas omfattning ett år tidigare för 1945/46 års investeringsplan.

Som synes, har antalet företag, så förberedda, att de omedelbart

kunna igångsättas, ökats från 64 till 105, vilket motsvarar en beräknad kostnadsökning

från 9 400 000 till 15 500 000 kronor.

Genom städernas och de stadsliknande samhällenas olika tillgång på arbetsmaskiner

och arbetsbefäl m. m. äro deras möjligheter att fullfölja programmet

varierande. Med ledning av uppgifter från berörda städer och

samhällen har beräknats, att ca 15 procent av samtliga företag i allmänna

investeringsreserven och särskilda grovarbetsreserven äro avsedda att utföras

på entreprenad. Dessa arbeten utgöras i huvudsak av broar, vägportar

och viadukter. I övriga fall, omfattande ca 85 procent av det hela, synas

vederbörande städer och samhällen hava för avsikt att utföra arbetena i

egen regi.

För att utröna storleken i relation till folkmängden av de sysselsättningsmöjligheter,

som allmänna investeringsreserven och särskilda grovarbetsreserven

skulle innebära, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för varje

stad beräknat det totala antalet arbetare per 1 000 invånare, som kan erhålla

jämn sysselsättning vid ifrågavarande arbeten. Sålunda skulle antalet

arbetare, som kunna sysselsättas vid ifrågavarande arbeten i förhållande

till invånarantalet uppgå till följande promilletal i nedan angivna städer

och samhällen.

Mindre än

Mellan 1 och

Mellan 8 och

Större än

1 °/oo.

2 °/oo

10 °/oo

10 °/oo

Norrtälje

Karlskrona

Sala

Karlskoga

Trelleborg

Landskrona

Sölvesborg

Kungälv

Vimmerby

Katrineholm

Vänersborg

Fagersta

Växjö

Malmö

Nässjö

Filipstad

Örnsköldsvik

Lidköping

Sandviken

Kalmar

Linköping

Mjölby

Hudiksvall

Göteborg

Ljungby

Ängelholm

Norrköping

Arboga

Kiruna

Umeå

Degerfors

Nybro

Ystad

Oskarshamn

Ulricehamn

Tomelilla

Stockholm

Hälsingborg

Vetlanda

Lysekil

Visby

Uppsala

Värnamo

I övriga här ej uppräknade 64 städer och samhällen, som äro väghållare,

beräknas kunna sysselsättas mellan 2 och 8 arbetare per 1 000 invånare.

Sysselsättningsmöjligheterna äro, som framgår av förenämnda relativtal,

mycket ojämnt fördelade på olika städer och stadsliknande samhällen. Städerna

Norrtälje, Trelleborg, Vimmerby, Växjö och Örnsköldsvik äro mer

eller mindre i sådant läge, att några nu aktuella byggnadsbehov i fråga om

allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator icke redovisats, och dessa

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

orter äro icke heller representerade med något arbete bland reservföretagen.

De större städerna beräknas i allmänhet kunna sysselsätta 1 å 2 arbetare per

1 000 invånare med arbeten av här ifrågavarande kategori.

Med ledning av uppgifter — i den mån sådana stått att få — från städer

och samhällen angående möjligheten att vid dessa arbeten bereda sysselsättning

vintertid har en uppskattning härutinnan gjorts beträffande företagen

i den allmänna investeringsreserven. Uppgifterna giva närmast stöd för det

antagandet, att denna reserv vintertid skall kunna utnyttjas till omkring

hälften. Vid berörda arbeten samt i det följande omnämnda beläggningsarbeten,

som föreslås ingå i investeringsreserven, torde vintertid kunna sysselsättas

maximalt 2 500 man. Antalet dagsverken, som skulle kunna erhållas

ur den allmänna investeringsreserven under budgetåret 1946/47, beräknas till

1 600 000, vilket motsvarar sysselsättning för ca 6 400 årsarbetare.

Förutom den ovannämnda investeringsreserven av gatu- och vägarbeten

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att i likhet med innevarande

år en reserv beräknas av arbeten avseende beläggning av gator och vägar.

För närvarande vore enligt vad styrelsen meddelat ca 50 procent av här

ifrågavarande städers och samhällens vägar och gator allmänna, respektive

av sådan betydelse för automobiltrafiken att de vore berättigade till statsbidrag.

Under förutsättning av en normal utveckling och med ledning av tidigare

förbrukning av bituminösa bindemedel hade det normala behovet av

beläggningar uppskattas till omkring 1 000 000 nr per år för städernas och

samhällenas hela gatu- och vägnät och lill 500 000 nr per år för de statsbidragsberättigade

vägarna och gatorna. 1 investeringsplanen för sistnämnda

kategorier av vägar och gator räknades med 1 000 000 nr, vilket motsvarar

det dubbla normalårsbehovet. Kostnaden för utförandet av beläggningar i

här angiven omfattning kunde uppskattas till S 000 000 kronor.

Sammanlagt skulle såsom av det föregående framgår investeringsplanen för

byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator för

budgetåret 1946/47 omfatta arbeten för (57 200 000 + 8 000 000—) 65 200 000

kronor, varav det ordinarie arbetsprogrammet 7 000 000 kronor och den allmänna

investeringsreserven 58 200 000 kronor.

Det mot det författningsenliga statsbidraget (95 procent) svarande anslaget

för genomförande av hela den föreslagna investeringsreserven synes med

hänsyn till att en del av kostnaderna skola täckas av tomtägarnas gatukostnadsbidrag

kunna avrundas nedåt till 55 000 000 kronor.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med

motsvarande arbeten för landsbygden i ett särskilt avsnitt av betänkandet (s.

197).

Byggande av enskilda vägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 respektive investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 hava företag

avseende byggande av enskilda vägar medtagits lill följande belopp:

13—4G7172.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Budgetår

1944/45

1945/46

Beräknad

kostnad

4 000 000

G 000 000

Beräknat

anslag

3 000 000

3 600 000

I samband med den förnyade inventeringen av kommunala och enskilda

investeringsobjekt, för vilka närmare rcdogöres å s. 310, hava kompletterande

uppgifter inhämtats angående de till investeringsutredningen anmälda enskilda

vägföretagen. Med ledning av dessa kompletteringar samt av uppgifter

från kommuner och enskilda intressenter angående nya arbetsobjekt hava

sammanställningar gjorts länsvis. Dessa sammanställningar hava remitterats

till vederbörande länsstyrelser med förfrågan, huruvida företagen kunde anses

angelägna, i vilken utsträckning planläggningsarbetet utförts samt huruvida

intressenterna kunde bedömas ha möjlighet att, därest författningsenligt

statsbidrag utginge, bidraga med sin andel i kostnaden för företagens utförande

eller därest så icke vore fallet, huruvida vederbörande kommun hade

för avsikt biträda intressenterna. Länsstyrelsernas yttranden grunda sig på av

vederbörande vägförvaltningar och i vissa fall landsfiskaler gjorda utredningar.

Då länsstyrelserna haft kännedom om ytterligare vägföretag, lämpliga

att intagas i investeringsreserven, samt då till kommissionen anmälda

företag av olika anledningar icke ansetts lämpliga att intagas i investeringsreserven,

hava uppgifter härom lämnats kommissionen.

Inom kommissionens kansli företagen bearbetning av utredningsmaterialet

har givit vid handen, att kostnaden för som investeringsobjekt lämpliga företag

uppgår till omkring 14 600 000 kronor. Häri innefattas samtliga de företag,

som med ledning av de inhämtade uppgifterna kunnat bedömas vara angelägna

och så förberedda, att de — i flera fall dock efter vissa kompletterande

förberedelsearbeten — skulle kunna påbörjas vid ingången av budgetåret

1946/47. Av de sålunda utvalda företagen äro företag för 1 300 000

kronor sådana, till vilka bidrag redan beviljats, men som av olika anledningar

icke kommit till utförande. Vid företag för 4 100 000 kronor hava intressenterna

bedömts kunna bidraga med sin andel av kostnaden, under det att

kommunerna förklarat sig hava för avsikt att bidraga vid företag för

6 800 000 kronor. Vid företag, motsvarande en kostnad av 2 400 000 kronor,

anses intressenterna icke kunna bidraga med sin andel av kostnaden och vederbörande

kommuner hava icke fattat beslut om att bidraga till företagens

utförande. I vissa fall hava vägintressenterna förklarat sig kunna bidraga

endast med vissa naturaprestationer. Särskilt i dylika fall men även i vissa

andra ha vederbörande kommuner förklarat att, därest statsbidrag kunde

påräknas med 60 procent, kommunen vore villig att själv svara för övriga

erforderliga penningmedel.

Vad beträffar de enskilda vägföretagens lämplighet som sysselsättningsobjekt

vid en arbetsmarknadskris må framhållas, att de till övervägande delen

måste komma till utförande sommartid och med hänsyn härtill icke

äro idealiska arbetslöshetsarbeten. Vissa röjnings- och sprängningsarbeten

kunna emellertid i de flesta fall utföras även vintertid och de större enskilda

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

vägföretagen äro i fråga om användbarhet som vinterarbeten ofta jämförbara

med smärre allmänna vägar. En väsentlig nackdel är dock, att företagen

i regel icke kunna beräknas bliva igångsatta lika snabbt som statliga

vägföretag, beroende på det ofta stora antal enskilda intressenter, vilkas

beslut och penninganskaffning först måste avvaktas. Dessutom måste naturligen

före arbetenas påbörjande den noggranna behovsprövning i varje särskilt

fall genomföras, vilken icke alltid kunnat utföras på det förberedande

stadium, under vilket uttagningen till investeringsplanen ägt rum.

På grund av det stora behovet av enskilda vägbyggnader och med hänsyn

till att dessa arbeten äro föga materialkrävande och till största delen kunna

utföras med ovan arbetskraft, böra de dock tillmätas relativt stor betydelse

som arbetsreserv, särskilt för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft

inom orten.

Under förutsättning att tre fjärdedelar av den tillgängliga mängden angelägna

och i huvudsak förberedda arbeten skulle kunna komma till utförande

under ett år skulle totala investeringsvolymen avseende enskilda vägar — utöver

sådana företag, till vilka bidrag redan beviljats — kunna få en omfattning

motsvarande en årskostnad av 10 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition, VI ht., s. 65, äskas för budgetåret 1946/47 ett

anslag av 3 200 000 kronor till bidrag till byggande av enskilda vägar. Enligt

statsverkspropositionen skulle av det äskade beloppet omkring 1 210 000 kronor

behövas till fortsättnings- och slutbidrag till företag, som i vanlig ordning

beviljats bidrag första gången år 1944 eller 1945, och 50 000 kronor till

täckande av byggnadsbidrag, som utlovats av förutvarande vägdistrikt och

som ansetts böra övertagas av staten. Det återstående beloppet, 1 940 000 kronor,

har beräknats till nya företag; dock att ett belopp av högst 100 000

kronor av anslaget i förekommande fall skulle få tagas i anspråk för upprättande

av en behovsplan för enskilda vägar. Då någon behållning på tidigare

anvisade anslag icke beräknas föreligga vid utgången av löpande budgetår,

kan det ordinarie arbetsprogrammet för nästföljande budgetår beräknas

få en omfattning motsvarande vad som kan utföras med bidrag från det

äskade anslaget, d. v. s. under antagande av i regel 60 procents statsbidrag

arbeten för 5 300 000 kronor, varav för nya företag 3 200 000 kronor. Den

allmänna investeringsreserven föreslås med utgångspunkt härifrån omfatta

arbeten för 6 800 000 kronor.

Enligt gällande statsbidragsgrunder kan statsbidrag till ifrågavarande företag

utgå med högst 60 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen

måste anses vara för väghållaren synnerligen betungande. Då synnerliga

skäl därtill äro, kan dock bidraget efter Kungl. Majlis prövning i varje särskilt

fall höjas till högst 75 procent.

Under normala förhållanden hava vägintressentema tidigare i en viss icke

obetydlig utsträckning kunnat fullgöra sin bidragsskyldighet i form av naturaprestationer

av olika slag. För det fall däremot alt det enskilda vägföretaget

förutsättes komma till utförande med hänvisad arbetskraft, kan detta

för vägintressentema medföra kontanta utlägg, där eljest naturaprestationer

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

kunnat komma i fråga. Vidare ligger det i sakens natur, att under en arbetsmarknadskris

strävan att placera största möjliga antal arbetare på varje särskilt

arbetsobjekt kan ha till följd en mer eller mindre påtaglig forcering av

arbetet, vilket kan bidraga till stegring av de kontanta utgifterna och även

av realkostnaderna.

Med hänsyn härtill synes vid enskilda vägföretag, som utnyttjas för att bereda

arbetstillfällen åt hänvisad arbetskraft, åtminstone i vissa fall skäl kunna

föreligga för att bevilja högre statsbidrag än 60 procent av den beräknade

kostnaden. Detta högre bidrag kan därvid förknippas med särskilda villkor

angående hänvisning av arbetskraft.

Örn normalt statsbidrag, 60 procent, skulle utgå till hela den mängd företag,

som i det föregående föreslagits ingå i investeringsreserven och som beräknats

kosta 6 800 000 kronor, skulle det mot denna kostnad svarande behovet

av statsmedel uppgå till 4 080 000 kronor. Under förutsättning, att såsom

ovan anförts bidraget i en del fall skulle behöva höjas, har det för arbetenas

utförande erforderliga anslaget uppskattats till 4 500 000 kronor.

Stensättning av vägar och gator.

I årets statsverksproposition (VI lit., punkten 23) äskas för budgetåret

1946/47 ett anslag av 1 000 000 kronor till stensättning av vägar.

Enär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar att icke någon behållning

av tidigare anvisade medel skulle kvarstå vid utgången av innevarande

budgetår, torde det ordinarie arbetsprogrammet kunna beräknas innefatta

arbeten för 1 000 000 kronor.

Till arbetsmarknadskommissionen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 24 november 1945 överlämnat en förteckning över investeringsobjekt avseende

stensättningar av vägar på landsbygden och i sådana städer och stadsliknande

samhällen, där kronan är väghållare. Uppgifterna hava av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen sammanställts i bil. 18. Denna förteckning slutar

på i runt tal 6 700 000 kronor för ett budgetår.

Beträffande stensättningsarbeten i sådana städer och samhällen, som äro

väghållare, har styrelsen den 11 januari 1946 lämnat uppgifter, varav framgår,

att stensättningar av vägar och gator inom ifrågavarande städer och

samhällen skulle under ett budgetår kunna utföras för i avrundat tal likaledes

6 700 000 kronor. Uppgifterna angående dessa arbetens fördelning på berörda

städer och samhällen återgivas i bil. 16. Tillgången på anmälda angelägna

investeringsobjekt på landsbygden samt i städer och stadsliknande samhällen

skulle sålunda vara tillräcklig för att motivera en investeringsplan för

nästkommande budgetår omfattande arbeten för ca 13 400 000 kronor.

En plan av sådan storlek torde emellertid svårligen kunna genomföras

med hänsyn till att stensättningar till betydande del måste utföras av sådan

specialutbildad arbetskraft, varpå tillgången är begränsad, och i betraktande

jämväl av att säsongen för stensättningsarbete är kort. Arbetsmarknadskommissionen

har fördenskull ansett sig böra föreslå en begränsning av investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 till att omfatta arbeten pa landsbygden

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

och i städer och stadsliknande samhällen för ett sammanlagt belopp av

9 500 000 kronor eller samma belopp, som beräknats i investeringsutredningens

förslag till inventeringsplan för innevarande budgetår. Härav skulle

1 000 000 kronor avse ordinarie arbetsprogram och 8 500 000 kronor allmän

investeringsreserv. För genomförande av investeringsreservens arbetsprogram

erfordras för landsbygden 4 300 000 kronor och för städerna, såsom statsbidrag

enligt de grunder, som gälla för bidrag till städernas väghållning (se

s. 185), 4 000 000 kronor eller tillhopa 8 300 000 kronor.

I förslaget till investeringsplan för stensättningar hava icke medräknats

några kostnader för steninköp, utan det har förutsatts att sten skall kunna

erhållas från statens stenförråd på sedvanliga villkor, d. v. s. utan ersättning.

Beträffande möjligheterna att utnyttja stensättningsarbeten i arbelsmarknadsreglerande

syfte må framhållas, att sådana arbeten i regel icke gärna

kunna utföras vintertid, att de anstränga transportapparaten i jämförelsevis

hög grad och att de kräva tillgång till specialutbildad personal i jämförelsevis

stor omfattning samt därför endast i begränsad utsträckning kunna bereda

sysselsättning åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft.

Slutligen må lämnas en översikt över det utredningsarbete på förevarande

område, som utförts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och legat till

grund för det framlagda förslaget till investeringsplan.

I skrivelser till länsstyrelserna den 31 oktober 1944 begärde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgifter, angående vilka vägsträckor på landsbygden

samt i de städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare,

som lämpligen borde stensättas, över de inkomna förslagen bereddes länsvägnämnderna

tillfälle att yttra sig. Ur uppgifterna örn önskvärda stensättningsarbeten

utvaldes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de företag, som

enligt styrelsens åsikt i första hand borde ifrågakomma. Urvalsprincipen

var därvid, att sådana vägar, som lågo i städer och samhällen eller voro

infartsvägar till dessa och som på grund av trafikens storlek eller av andra

orsaker lämpligen borde stensättas, i första hand togos under omprövning.

Hänsyn togs jämväl till företagens belägenhet med tanke på erforderliga

stentransporter. Arbetsprogrammet begränsades genom ett första

urval till att omfatta stensättningar för en sammanlagd byggnadskostnad

av ca 8 000 000 kronor. Beträffande de företag, som upptagits i

det preliminära programmet, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen svara

för detaljplanering fram till ett förberedelsestadium, då arbetena omgående

skola kunna igångsättas, för den händelse omständigheterna påfordra

detta. Härutöver må nämnas, att vissa, av länsstyrelserna till stensättning

föreslagna vägsträckor av skilda anledningar — bl. a. med hänsyn

till att trafikintensiteten varit för låg — av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansetts ej böra komma i fråga för stensättning, varför dc överförts till planen

för vägbeläggningar av annat slag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utrednings- och förberedelsearbete beträffande

stensättningar i sådana städer och samhällen, som själva äro

väghållare, har utförts efter enahanda linjer som motsvarande utredningar

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

och förberedelser för investeringsplanen för byggande av vägar och gator.

Samarbete har sålunda vid planernas uppgörande ägt rum med länsstyrelser,

vägförvaltningar samt vederbörande städer och samhällen. Detaljplaneringen

sker liksom beträffande andra kommunala företag av vederbörande städer

och samhällen.

Byggande av broar.

För budgetåret 1946/47 äskas i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,

punkterna 24, 25 och 26) dels anslag av 12 000 000 kronor till byggande

av broar, dels särskilda anslag av 3 000 000 kronor till byggande av

bro vid Bergnäset och av 1 500 000 kronor till byggande av bro vid Hjulsta.

Inberäknat arbeten, som kunna komma att utföras för behållning av tidigare

anvisade anslag, beräknas det ordinarie arbetsprogrammet för brobyggnader

under nästkommande budgetår uppgå till 21 700 000 kronor. Härutöver

föreslår arbetsmarknadskommissionen en allmän investeringsreserv av

brobyggnader om 2 900 000 kronor, varigenom hela den brobyggnadsverksamhet,

som finansieras med särskilda broanslag, skulle uppgå till 24 600 000

kronor. I följande tablå hava ovannämnda uppgifter sammanställts med

motsvarande uppgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Investerings- Ordinarie Investerings
Budgetår

plan arbetsprogram reserv

kronor kronor kronor

1944/45 ...................... 10 000 000 6 900 000 3 100 000

1945/46 ...................... 13 100 000 9 800 000 3 300 000

1946/47 ...................... 24 600 000 21 700 000 2 900 000

Utnyttjandet av förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår

beräknas kunna giva ca 60 000 dagsverken, motsvarande en arbetsstyrka av

ca 240 årsarbetare.

Utrednings- och planeringsarbetet i fråga om brobyggnader har bedrivits

på samma sätt som under föregående budgetår. Investeringsplanen har sålunda

upprättats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med vederbörande

länsstyrelser och vägförvaltningar. De förberedande arbetena hava

bedrivits och pågå alltjämt dels inom styrelsen dels ock vid respektive vägförvaltningar.

Jämsides med förberedelsearbetena för de företag, som ingå i

den särskilda investeringsplanen för broar, bedrives motsvarande arbete beträffande

de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående broarna.

Förslag till fördelning av reservationsanslaget tili byggande av broar för

budgetåret 1945/46 har, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat

i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 2 januari 1946, uppgjorts

inom styrelsen och utsänts till länsstyrelserna för yttrande. Samtliga i

detta förslag upptagna broar hava förutsatts ingå i investeringsplanen för

budgetåret 1946/47. I planen skulle därjämte på två undantag när ingå de

företag, som kvarstå helt från planen för budgetåret 1945/46, vidare företag,

vilka pågå och icke beräknas bliva färdigställda före den 1 juli 1946,

ävensom de företag, vilka beräknas kunna igångsättas under första halv
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

året 1946 men som beräknas icke hava färdigställts till den 1 juli 1946. För

dessa två senare grupper företag hava endast upptagits kostnader för de

arbeten, som beräknas kvarstå den 1 juli 1946. I planen hava därjämte

upptagits broarna över Mälaren vid Hjulsta och över Lule älv vid Bergnäset,

för vilka som förut nämnts särskilda anslag å riksstaten utgå. Det

sålunda uppgjorda förslaget till investeringsplan omfattar totalt 102 företag

med en sammanlagd byggnadskostnad exklusive vad som beräknas bliva nedlagt

i företagen före den 1 juli 1946 av ungefär 31 300 000 kronor, varav för

broarna vid Hjulsta och Bergnäset 15 000 000 kronor. Av denna byggnadskostnad

beräknade styrelsen att arbete för ungefär 15 400 000 kronor skulle

kunna utföras under ett budgetår, varav för broarna vid Hjulsta och Bergnäset

3 600 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att av det för nästa

budgetår äskade anslaget till byggande av broar minst 7 000 000 kronor beräknas

komma att användas till förstärkning och ombyggnad av sådana broar,

som på grundval av resultatet av den nu inom styrelsen pågående utredningen

om bärigheten hos landets broar visat sig vara i behov av omedelbara

åtgärder. Styrelsen har även räknat med, att vid fördelningen av medel

till ordinarie arbeten för budgetåret 1946/47 andra företag än de, som upptagits

i den preliminära investeringsplanen, måste kunna ifrågakomma. Styrelsen

har slutligen med hänsynstagande till det antal företag, som beräknas

kunna utföras under nästa budgetår, föreslagit, att investeringsplanen gives

en omfattning av 24 600 000 kronor. För att komma upp till detta program

måste till det ordinarie byggnadsprogrammet läggas en allmän investeringsreserv

för nästa budgetår om 2 900 000 kronor.

Planläggningsarbetet för broar är mycket personal- och tidskrävande och

redan de begränsade möjligheterna att genomföra erforderliga förberedelsearbeten

måste verka återhållande vid dimensioneringen av en investeringsplan

för brobyggnader.

Det må också erinras om, att i de väg- och gatuarbeten, som medtagits i

förslagen till allmän investeringsreserv och särskild grovarbetsreserv för vägoch

galubyggnader ingå ett mycket stort antal broar. Det totala antalet

broföretag ingående i sådana vägarbeten på landsbygden uppgår till

omkring 800 med en byggnadskostnad, som preliminärt uppskattats till

mellan 40 och 50 milj. kronor. Enbart av broar med mer än 10 meters

spännvidd ingå i byggnadsprogrammet för statliga vägar över 300 för en

uppskattad byggnadskostnad av över 30 milj. kronor.

I genomsnitt torde de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående

broarbetena vara ur sysselsättningssynpunkt värdefullare än arbetena i den

särskilda planen för brobyggnader, eftersom de sammanhänga med och ofta

äro nödvändiga förutsättningar för genomförande av större vägarbeten, vilken

sistnämnda kategori av arbeten ju är särskilt lämpad att bereda sysselsättning

åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft. I den mån en utvidgning

av den särskilda investeringsplanen för broarbeten skulle medföra en fördröjning

av planeringsarbetet för de i vägbyggnadsplanerna ingående bro
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

arna, skulle detta t. o. m. kunna verka minskande på det totala sysselsättningsprogram,

som i ett givet läge skulle stå till buds.

Även att genomföra ett brobyggnadsprogram av den omfattning, varom

här är fråga, torde komma att stöta på svårigheter, dels emedan arbetet med

uppgörandet av detaljritningar och granskning av dessa komme att bliva mycket

omfattande i förhållande till den begränsade tillgången på härför kvalificerad

personal, dels emedan behovet av arbetsledare, kontrollanter och arbetsmaskiner

skulle bliva svårt att fylla, särskilt som samtidigt måste förutsättas

en expansion även av i tekniskt hänseende närstående kategorier av

arbeten.

Vad angår brobyggnaders lämplighet ur sysselsättningssynpunkt må ur investeringsutredningens

betänkande (SOU 1944: 12 s. 131) åberopas följande

synpunkter.

Brobyggnader kräva relativt stor mängd material, och deras verkan ur arbetsmarknadssynpunkt

berör därför även verkstadsindustrien. För arbetenas utförande

erfordras en jämförelsevis stor procent specialarbetare, varför detta slag av arbeten

vanligen icke är särskilt förmånligt ur sysselsättningssynpunkt i en arbetslöshetsperiod.

En utökning av arbetsstyrkan vid pågående företag är vidare i regel

möjlig att genomföra blott i mycket begränsad omfattning, enär broarbeten i regel

äro av sådan art, att de icke lämpligen kunna bedrivas annat än med ett begränsat

antal arbetare. Den fördelen erbjuda dock brobyggnader, att deras utförande kan

ske relativt oberoende av årstiden.

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar.

Under de senaste åren hava särskilda anslag med jämförelsevis stora belopp

beviljats till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar. Arbetsmarknadskommissionen har icke ansett sig för nästkommande

budgetår böra föreslå någon särskild investeringsreserv beträffande

dylika vägar. Vägarbeten, som väsentligen eller delvis äro betingade av

militära skäl, förutsättas ingå i tillräcklig omfattning under andra rubriker.

Vid utgången av löpande budgetår återstående belopp -— uppskattningsvis

5 900 000 kronor — av tidigare beviljade anslag jämte i statsverkspropositionen

för nästa budgetår äskat anslag av 2 000 000 kronor räcker för övrigt

till för en investering i för riksförsvaret betydelsefulla vägar av 7 900 000

kronor.

Uppförande av garage och förrådsbyggnader.

För budgetåret 1946/47 föreslås en allmän investeringsreserv av arbeten

avseende uppförande av garage och förrådsbyggnader för en beräknad kostnad

av 2 300 000 kronor. Inberäkna! i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten

föreslaget ordinarie anslag till förrådsbyggnader m. m. om tillhopa

2 500 000 kronor skulle alltså hela den föreslagna investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 innefatta arbeten för 4 800 000 kronor (se bil. 19).

Enligt samma princip som angivits i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 5, s. 231, föreslås för investeringsreserven särskilda anslag för

sådana byggnadsföretag för vilka kostnaderna överstiga 100 000 kronor, medan

för mindre byggnadsföretag ett gemensamt anslag föreslås.

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Såsom meddelats i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, bil. 5, s. 222,

har en den 31 oktober 1944 gjord inventering visat, att det i fråga örn garageanläggningar

och verkstadsbyggnader förelåge ett investeringsbehov av sammanlagt

12 120 000 kronor. Härtill komme att sanitära anordningar för en

beräknad sammanlagd kostnad av 800 000 kronor behövde utföras i befintliga

garage. Enär för budgetåret 1945/46 anvisats 2 500 000 kronor för uppförande

av garage och förrådsbyggnader m. m., och då departementschefen i

årets stalsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 233 biträtt av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjort förslag, att av de för arbetsprogrammets genomförande

erforderliga medlen ett sammanlagt belopp av 5 050 000 kronor

skulle anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, komme

sålunda utöver i årets statsverksproposition upptaget belopp att kvarstå ett

icke tillgodosett investeringsbehov av (12 920 000 — 2 500 000 —- 5 050 000

— 2 500 000 =) 2 870 000 kronor.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att av den sålunda återstående

delen av byggnadsprogrammet garageanläggningar och förrådsbyggnader för

en sammanlagd kostnad av 2 300 000 kronor äro eller synas kunna bliva detaljplanerade

i sådan utsträckning, att arbetet med deras uppförande kan beräknas

bliva påbörjat under budgetåret 1946/47. Investeringsreserven föreslås

med utgångspunkt härifrån omfatta arbeten för 2 300 000 kronor.

Till jämförelse må nämnas att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45

uppfördes ett anslag till förlag lill väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond

av 500 000 kronor avsett för uppförande av garage och förrådsbyggnader

m. m. I investeringsutredningens förslag till allmän investeringsreserv

för innevarande budgetår ha medtagits arbeten för en kostnad av

4 250 000 kronor.

Beträffande i reserven ingående företag av större omfattning har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen lämnat följande upplysningar.

Garage inom vägmästareområde 4 vid Björklinge, Uppsala län.

Befintligt garage är otillräckligt för arbetsområdets behov varjämte värmeoch

ventilationsanordningarna äro otillfredsställande. Lokaler för manskap

samt vägmästarkontor saknas. För närvarande uppställas vissa fordon i filialgarage

vid Isgrena. Detta garage, som befinner sig i dåligt skick, skall slopas

i samband med att nytt garage uppföres vid Björklinge, som ligger

centralt inom området och dit driften enligt vägförvaltningens mening bör

centraliseras. Kostnaderna ha beräknats till 190 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 3 vid Vagnhärad, Södermanlands län.

Nuvarande garage vid Vagnhärad är otillräckligt, varför en maskin för

närvarande måste förvaras i provisoriskt skjul vid Tystberga. Lokaler för

manskap och vägmästarekontor saknas. Lämpligaste plats för nybyggnad har

befunnits vara Vagnhärad, som är beläget centralt inom arbetsområdet samt

invid järnväg. Nybyggnaden har kostnadsberäknats till 145 000 kronor.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Garage inom vägmästareområde 7 vid Bodafors, Jönköpings län.

Befintligt garage vid Bodafors utgöres av ett otillfredsställande träskjul

utan uppvärmningsanordningar, varför nytt garage erfordras för uppställning

och skötsel av arbetsområdets maskinpark. Bodafors synes vara ändamålsenligaste

platsen för nybyggnad på grand av fördelaktig belägenhet i

förhållande till vägnät och järnväg. Kostnaderna beräknas till 145 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 13 vid Brålanda, Älvsborgs län.

Utrymmet i befintligt garage vid Brålanda är för litet och medgiver ej, att

alla fordon förvaras inomhus. Värmeanläggningen är otillräcklig, varjämte

lokaler saknas för manskap och vägmästarekontor. Verkstadsutrymmet i nuvarande

garaget är därjämte för litet. Större om- och tillbyggnad eller nybyggnad

förlagd till samma plats som nuvarande garage föreslås. Brålanda

är centralt beläget inom området och har järnvägsförbindelse. Företaget har

kostnadsberäknats till 100 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 5 vid Timmele, Älvsborgs län.

Vid Timmele beläget garage är otillräckligt och har så låg takhöjd, att

maskiner måst ombyggas för att kunna köras in i detsamma. Byggnaden saknar

lokaler till personalrum för manskap och till kontor för vägmästare. Nytt

garage för 175 000 kronor föreslås förlagt till Timmele, som är beläget utmed

länshuvudväg invid järnväg samt i närheten av staden Ulricehamn.

Garage inom vägmästareområde 10 vid Säffle, Värmlands län.

Befintligt garage vid Säffle, som är beläget å ofri grand, är otillräckligt för

arbetsområdets behov. Ett antal maskiner måste nu inhysas i bristfälligt

skjul. Nuvarande markområde är för litet och möjlighet att utöka tomten finnes

ej. Nytt garage föreslås bliva uppfört å annat område men även detta vid

Säffle, som utgör centrum för områdets vägnät och är beläget invid järnväg.

Kostnaderna härför ha beräknats till 175 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 5 vid Vintrosa, Örebro län.

Huvudgaraget för arbetsområdet vid Ånstaberg avses att kompletteras med

ett garage för 165 000 kronor vid Vintrosa för att minska tomkörningar.

Vintrosa är centralt beläget utmed rikshuvudväg och järnväg.

Garage inom vägmästareområde 5 vid Åselby, Kopparbergs län.

Nuvarande garage vid Åselby är otillräckligt. Manskapslokaler samt vägmästarekontor

saknas. Nybyggnad för 125 000 kronor föreslås bliva uppförd

i anslutning till det befintliga garaget vid Åselby invid Borlänge.

Garage inom vägmästareområde 10 vid Arnäsvalt, Västernorrlands län.

Befintligt garage vid Amäsvall är otillräckligt och befinner sig i bristfälligt

skick. Byggnaden är ur brandsynpunkt uppförd på otillfredsställande

sätt. Nybyggnad av garage har föreslagits på ny tomt vid Amäsvall. Denna

s. 195 Kontrollera mot PDF

195

plats är belägen i korsningspunkt för ett flertal huvudvägar inom arbetsområdet,

ca 5 km från Örnsköldsvik. Utredningen örn garagets förläggning är

emellertid ännu ej slutförd, varför annan plats inom området också är tänkbar

för garaget. Kostnaden för företaget har beräknats till 170 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 18 vid Vilhelmina, Västerbottens län.

Nuvarande garage vid Vilhelmina är icke tillräckligt, varjämte verkstad och

personalutrymmen saknas. För att kunna tillgodose lokalbehovet erfordras

en tillbyggnad för 120 000 kronor. Vilhelmina har befunnits vara bästa plats

för områdets centralgarage, då denna ort ligger i arbetsområdets centrum.

Garage inom vägmästareområde 18 vid Moskosel, Norrbottens län.

Befintligt garage vid Moskosel är otillräckligt för nuvarande maskinpark.

Verkstad och utrymme för manskap saknas. En större om- och tillbyggnad

eller nybyggnad, kostnadsberäknad till 135 000 kronor, skulle täcka lokalbehovet.

Moskosel, som är korsningspunkt för områdets huvudvägar samt

ligger vid järnväg, är den fördelaktigaste förläggningsplatsen för garaget.

Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader.

Utöver den allmänna reserven av arbeten för statliga och statsunderstödda

vägar och gator m. m. föreslås en särskild grovarbetsreserv av vägarbeten för

en sammanlagd kostnad av 145 300 000 kronor. Av detta belopp skulle

11 500 000 kronor vara erforderligt för marklösen o. d. och 133 800 000 kronor

stå till förfogande för täckande av byggnadskoslnader.

Beträffande grunderna för sammansättningen av en sådan reserv och principerna

för dess utnyttjande hänvisas till vad därom anförts i det föregående

(s. 9).

Vid framläggandet av förslag till grovarbetsreserv för budgetåret 1944/45

meddelade investeringsutredningen, att den hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärt utredning angående en dylik reserv, vilken helst borde vara så

omfattande att den kunde giva sysselsättning åt 15 000 å 20 000 man. Det

framhölls även, att kostnaderna för en sådan reserv kunde uppskattas till

170 000 000 kronor och att detaljplanerandet av hela denna reserv icke torde

medhinnas före ingången av budgetåret 1944/45 men att vissa företag borde

kunna vara färdigplanerade vid budgetårsskiftet och alt resten borde planeras

så snabbt som möjligt, så att grovarbetsreserven under loppet av ifrågavarande

budgetår efter band kunde tagas i anspråk.

För budgetåret 1945/46 föreslog investeringsutredningen en motsvarande reserv

om 180 000 000 kronor.

Utredningsarbetet beträffande arbetena i den särskilda grovarbetsreserven

har i fråga örn samarbete med lokala myndigheter bedrivits enligt samma

principiella riktlinjer, som tillämpats beträffande motsvarande arbeten i

den allmänna investeringsreserven.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna särskilda grovarbetsreserven

består av företag, som medföra liten ålgång av svåråtkomligt ma
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

terial och som —• även vintertid — lämna möjlighet att sysselsätta jämförelsevis

stora arbetsstyrkor. Även i övrigt hava de rena sysselsättningsynpunkterna

tillmätts större vikt vid urvalet till denna reserv än i fråga om den allmänna

investeringsreserven. Sålunda har särskild hänsyn tagits till företagens

läge genom att större företräde givits arbeten på och i närheten av

särskilt konjunkturkänsliga trakter. På grund av dessa synpunkter hava i

fråga om den särskilda grovarbetsreservens fördelning på länen och på de

olika kategorierna av vägar icke tillämpats samma relationer som för motsvarande

arbeten på ordinarie budget och i den allmänna investeringsreserven.

För de län, där arbetslöshetsriskerna äro störst, har sålunda beräknats

särskilt stor grovarbetsreserv. Ävenså har på huvudvägarna kommit en jämförelsevis

stor andel av den särskilda grovarbetsreserven, eftersom arbeten

på de större vägarna i regel äro gynnsammare ur sysselsättningssynpunkt

än arbeten på småvägar.

Beträffande den särskilda grovarbetsreserven för landsbygdens vägar har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen

den 22 december 1945 meddelat, att totalomfattningen av reserven

utgör 290 000 000 kronor. Den del härav, som med hänsyn till utförda förberedelsearbeten

kunde medräknas som reserv för budgetåret 1946/47, re
-

presenterade en total kostnad av 180 700 000

typer av vägarbeten.

kronor, fördelad

på följande

Byggnads-

Totalkostnad

kostnad under

budgetåret

1946/47

Milj. kronor

Milj. kronor

Nyanläggning av bygdevägar...................

..... 18-2

11-5

Nyanläggning av ödebygdsvägar.................

..... 2-5

1-5

Byggande av huvudvägar .....................

..... 122-1

77-0

Ombyggnad av bygdevägar och ödebvgdsvägar .. .

..... 37-9

25-o

Summa ISO''7

115 o

Enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle på företagen i

den särskilda grovarbetsreserven under budgetåret 1946/47 kunna utföras

arbete för sammanlagt 97 700 000 kronor under antagande att företagen

bedreves i normal arbetstakt. Under förutsättning av forcering i arbetena

har emellertid styrelsen ansett, att denna siffra kunde ökas till 115 000 000

kronor, fördelad på de fyra typerna av vägarbeten enligt ovanstående sammanställning.

En jämförelse med den särskilda grovarbetsreserven för innevarande budgetår

ger vid handen, att de sammanlagda byggnadskostnaderna minskats

från 151 400 000 till 115 000 000 kronor. Beträffande orsakerna till minskningen

har styrelsen hänvisat till de synpunkter, som på s. 178 anförts beträffande

planeringen, och därjämte framhållit, att företagen i den allmänna

investeringsreserven för sina förberedelser erfordrat mera tid och personal

än som från början förutsetts, varför den särskilda grovarbetsreserven i viss

mån kommit i efterhand, då största vikten lagts vid förberedelsearbetet för

de mera angelägna företagen i den allmänna investeringsreserven.

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Företag i grovarbetsreserven uppskattas vid nedannämnda tider under år

1946 bliva färdigplanerade i en omfattning, som motsvarar följande byggnadskostnader.

Total kostnad

för färdig-

Tidpunkt

planerade

företag

Milj. kronor

Vi 1946..............

................ 51''8

71 1946..............

................ 1356

7i 1947..............

................ 180-7

I den angivna slutsumman, 115 000 000 kronor, för arbeten i den särskilda

grovarbetsreserven under nästkommande budgetår hava icke kostnader

för marklösen inräknats. Sistnämnda kostnader kunna för ett första

byggnadsår uppskattas till 11 500 000 kronor. Kostnaden för hela den särskilda

grovarbetsreserven av vägbyggnader på landsbygden skulle enligt detta

förslag för nästa budgetår sluta på 126 500 000 kronor.

Arbeten i denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas kunna

giva ca 4 200 000 dagsverken, motsvarande ca 16 800 årsarbetare. Största

lämpliga arbetsstyrka vintertid beräknas kunna bliva ca 13 000 man.

Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna beräknade investeringsutredningen

för budgetåret 1944/45 en särskild grovarbetsreserv av arbeten för

40 000 000 kronor. På grund av att tillgången på förberedda arbetsobjekt,

vilka samtidigt vore tillräckligt angelägna och tillräckligt lämpliga ur sysselsättningssynpunkt,

var mindre god för ett sysselsättningsprogram av denna

storlek, föreslog utredningen att som underlag för den särskilda grovarbetsreserven

för innevarande budgetår skulle medräknas företag för en sammanlagd

kostnad av 36 000 000 kronor, varav under budgetåret skulle kunna

utföras arbeten för 17 400 000 kronor. Vid den revidering av den särskilda

grovarbetsreserven som företagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

har framgått, att numera finnas lämpliga och i tillräcklig grad förberedda

arbeten motsvarande en sammanlagd kostnad av 38 700 000 kronor,

varav under budgetåret 1946/47 skulle kunna utföras arbeten för 18 800 000

kronor. Med hänsyn härtill föreslås för nästa budgetår en särskild grovarbetsreserv

av sistnämnda omfattning.

Denna reserv beräknas innebära ca 650 000 dagsverken, vilket motsvarar

sysselsättning för 2 600 årsarbetare. Största arbetsstyrkan vintertid synes

kunna uppgå till 1 500 man.

Förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 innebär alltså

för städernas del en ökning med 1 400 000 kronor, medan samtidigt motsvarande

reserv för landsbygden minskats med 36 100 000 kronor, d. v. s.

för hela den särskilda grovarbetsreserven i vad den består av vägbyggnader

en minskning av (36 100 000 — 1 400 000 =) 34 700 000 kronor till

U5 300 000 kronor. Härav utgöra kostnaderna för marklösen 11 500 000

kronor och de egentliga byggnadskostnaderna 133 800 000 kronor.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Anslag till statliga och statsunderstödda

vägar och gator m. m.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven

hänvisas till vad som anförts å s. 367 i detta betänkande.

Under åberopande av det, som anförts beträffande investeringsplanen i

övrigt för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m., hemställer

arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag,

nämligen

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln:

Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållning på landet samt i städer och stadsliknande samhällen:
Barmarksunderhållet

.............. kronor 40 500 000

Nyanläggning av bygdevägar........ » 24 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 6 500 000

Byggande av huvudvägar .......... » 64 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

..................... kronor 29 500 000

Vägbelåggningar .................. » 10 J00 000

Väghållning i städer och stadsliknande samhällen:

Bidrag till byggande av vägar och gator

............................. kronor 55 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar » 4 500 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar .............. » 8 300 000

Byggande av broar ................ » 2 900 000

samt å kapitalbudgeten under Diverse kapi
-

talfonder: Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond,

Förrådsbyggnader m. m.:

755 000

190 000

145 000

Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader

m. m........................... kronor

Garage i vägmästareområde nr U,

Uppsala lån .................... »

Garage i vägmästareområde nr 3, Södermanlands

län ................ »

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Garage i vägmästareomrdde nr 4, Jon
-

köpings län...............

kronor

145 000

Garage i vägmästareomrdde nr 5, Älvs- borgs lån ......................

»

175 000

Garage i vägmästareomrdde

Värmlands lån ...........

nr

10,

»

175 000

Garage i vägmästareomrdde

örebro lån...............

nr

5,

»

165 000

Garage i vägmästareomrdde

Kopparbergs län .........

nr

5,

»

125 000

Garage i vägmästareomrdde

Västernorrlands län .......

nr

10,

170 000

Garage i vägmästareomrdde

Västerbottens län .........

nr

18,

120 000

Garage i vägmästareomrdde

Norrbottens län...........

nr

18,

»

135 000

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

10. Investeringsplan för civila flygplatser.

Förslaget till investeringsplan för statliga och statsunderstödda flygplatser

för budgetåret 1946/47 innefattar en investeringsreserv avseende byggande

och förbättring av flygplatser om 9 250 000 kronor. Med tillägg av det i statsverkspropositionen

under kapitalbudgeten, bil. 5, äskade ordinarie anslaget

under luftfartsfonden om tillhopa 8 300 000 kronor samt en beräknad behållning

vid utgången av löpande budgetår å anslaget till byggande och förbättring

av flygplatser av i runt tal 950 000 kronor, skulle bela den för budgetåret

1946/47 under luftfartsfonden föreslagna investeringsplanen omfatta

arbeten och anskaffningar för sammanlagt 18 500 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen

föreslår därjämte en särskild grovarbetsreserv för en kostnad

av 5 000 000 kronor.

Vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv har arbetsmarknadskommissionen

samrått med luftfartsstyrelsen och 1944 års flygplatsutredning.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 26 september 1945 har

flygplatsutredningen erinrat örn att utredningen hade framlagt förslag till

anläggning av storflygplats, vilken för en första utbyggnad kostnadsberäknades

till 88 500 000 kronor, samt i utlåtande angående eventuell begränsning

av den första byggnadsetappen för storflygplatsen därjämte förordat, att

vissa arbeten å Bromma flygplats, kostnadsberäknade till 10 440 000 kronor,

måtte komma till utförande. Utredningen hade vidare framlagt förslag till utbyggnad

av vissa för den inhemska reguljära lufttrafiken erforderliga flygplatser,

vilka angivits i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s.

176, och vilka kostnadsberäknats till 16 670 000 kronor. Därjämte påginge utrednings-

och planläggningsarbetet för ett flertal andra flygplatser, varom

förslag förmodades kunna framläggas under loppet av vintern.

Luftfartsstyrelsen har den 25 september 1945 överlämnat en preliminär

investeringsplan för budgetåret 1946/47. Planen innehåller arbeten i investeringsreserven

för 31 010 000 kronor samt en preliminär uppgift beträffande

ordinarie arbeten för 23 600 000 kronor. Dessa arbeten inkludera icke storflygplatsen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 oktober 1945 angående tillfällig

ökning av personalen å luftfartsstyrelsens marktjänstbyrå har styrelsen

emellertid meddelat, att styrelsen icke haft möjlighet att ombesörja detaljplanering

av varken ovannämnda arbeten eller dem, som avses komma till

utförande under innevarande budgetår.

Av det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 uppförda anslaget

till planering av allmänna arbeten har ett belopp av 300 000 kronor beräknats

för luftfartsstyrelsens behov (prop. 334, s. 35). I skrivelse till Kungl.

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Majit den 31 januari 1946 angående storflygplats har luftfartsstyrelsen meddelat,

att styrelsen med anlitande av sålunda anvisade medel igångsatt tekniska

utredningar ävensom undersökningar i syfte att få fram en angelägenhetsgradering

av flygplatsanläggningar i landet. Detta arbete beräknades

taga en tid av två till tre år ehuru delresultat efter hand kunde framläggas

beträffande flygplatser, vilkas allmänna betydelse vöre uppenbar. En

mera omfattande plan, jämförlig med vägväsendets flerårsplaner, vore icke

möjlig att framlägga under den närmaste tiden, men förutsättningarna härför

antogos vara för handen örn några år, varvid styrelsen avsåge att framlägga

en sådan plan.

Av största vikt är att planeringsläget beträffande reserven av flygplatsarbeten

i väsentlig mån förbättras, enär dylika arbeten av flera skäl äro värdefulla

ur sysselsättningsynpunkt. Dels utgöras de nämligen i vad gäller fältarbeten

till stor del av sådana grovarbeten, som kunna utföras av arbetskraft

utan särskild yrkesutbildning, dels äro dessa arbeten koncentrerade inom ett

begränsat område, vilket ur organisations- och förläggningssynpunkt är värdefullt

dels ock äro arbetena i stor utsträckning belägna i närheten av sådana

större befolkningscentra, där arbetslöshet kan befaras.

Enär svårigheterna med hänsyn till de omfattande utredningar, som en

flygplatsfråga i regel kräver, och till den rådande bristen på kvalificerad teknisk

personal äro särskilt stora, är det angeläget att tillgängliga planeringsresurser

såvitt möjligt koncentreras på ett program, som det ligger inom

möjligheternas gräns att hinna färdigplanera i tid. För att få till stånd en sådan

investeringsreserv, som överensstämmer med luftfartsstyrelsens planeringsresurser

har kommissionen samarbetat med styrelsen.

I samråd med luftfartsstyrelsen har sålunda det förslag till investeringsreserv

utarbetats, som återgives i bil. 20. Bilagan innehåller jämväl uppgifter

angående de arbeten, som äro avsedda att komma till utförande med anlitande

av ordinarie medel.

Kommissionen har icke ansett sig i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv

för civila flygplatser för budgetåret 1946/47 böra medtaga byggande

av storflygplats, då denna flygplatsfråga är av mycket stor omfattning

och statsmakterna ännu icke tagit ställning till densamma. Detta företag skulle

emellertid vara mycket lämpligt för att bereda sysselsättning åt friställd icke

vrkesbildad arbetskraft. Därest med anledning av luftfartsstyrelsens förslag

i ovannämnda skrivelse den 31 januari 1946 beslut örn flygplatsens byggande

skulle fattas av årets riksdag synes därför i investeringsreserven böra medtagas

arbeten å flygplatsen i den omfattning sådana arbeten kunna bedrivas

utöver det ordinarie arbetsprogrammet.

Luftfartsstyrelsens förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för

arbeten å Jönköpings, örebro och Östersunds flygplatser bar icke bifallits

av Kungl. Majit. Departementschefen har (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 190),

då inrikesflyg av någon betydelse pågått alltför kort tid för all tillräckliga

erfarenheter därav ännu kunnat erhållas, ansett alt frågan örn utbyggnad

av nya flygförbindelser i landet borde anslå, lills markorganisationen å de

14—467172.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

redan trafikerade linjerna i huvudsak blivit utbyggd i avsedd omfattning. Då

departementschefen emellertid påpekat, att det gjorda ställningstagandet till

de av luftfartsstyrelsen framförda förslagen om arbeten å flygplatser icke

utgjorde hinder för att även andra än de i propositionen förordade arbetena

igångsattes, därest så skulle anses angeläget av arbetsmarknadspolitiska skäl,

samt förutsatt, att medel skulle få disponeras av anslag å allmän beredskapsstat

till bestridande av kostnaderna för dylika arbeten, har arbeten vid nu

nämnda flygplatser ansetts böra inräknas i investeringsreserven.

Förutom de i bilagan närmare specificerade arbetena vid olika flygplatser

har upptagits ett belopp avseende arbeten vid Göteborgs och Kiruna flygplatser.

Beträffande Göteborgs flygplats meddelas i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:

bil. 5, s. 187, att flygplatsutredningen för närvarande arbetar

med lösandet av denna flygplatsfråga och beräknar under instundande vår

komma att framlägga föi''slag rörande flygplatsen. Därvid utredes såväl frågan

om byggande av en ny flygplats i stadens närhet som möjligheterna att

utvidga det nuvarande fältet vid Torslanda. Med hänsyn till pågående utredningar

har Kungl. Majit ansett att nya anläggningar å Torslanda flygplats

borde komma till stånd endast i sådana fall att ett uppskov skulle medföra

allvarliga olägenheter. Av luftfartsstyrelsen äskade anslag till uppförande av

personalbostäder och anläggande av förbindelsebana å flygplatsen, kostnadsberäknade

till resp. 100 000 kronor och 900 000 kronor, har Kungl. Majit

icke upptagit i statsverkspropositionen, enär arbetena icke ansetts böra för

närvarande utföras.

Beträffande Kiruna flygplats har luftfartsstyrelsen äskat anslag för budgetåret

1946/47 till arbeten, vilka närmare angivits i årets statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 5, s. 182. De i propositionen angivna arbetena avse

flygplatsens utbyggnad genom förlängning av den befintliga huvudrullbanan.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 17 januari 1946 har

luftfartsstyrelsen erinrat om, att 1944 års flygplatsutredning för flygfältsarbeten

m. m. å Kiruna flygplats upptagit ett belopp av 950 000 kronor, avsett

huvudsakligen för utökning av en bana till 1 200 m längd samt för flyttning

av två kraftledningar. Luftfartsstyrelsen har vidare meddelat, att flygplatsutredningens

förslag numera underkastats förnyad granskning. Lutningsförhållandena

på den bana, som kan förlängas till 1 200 meter, uppginge på en

del ställen till 1: 45, stråkbredden vore 200 meter och hårdgjorda banans bredd

40 meter. Enligt nu föreliggande förslag till internationella normer för flygfält,

vilka av styrelsen blivit kända först i december 1945, vore motsvarande fordringar

för huvudlandningsbanor: längdlutning 1: 100. stråkbredd 300 meter

och bredd på rullbanan 60 meter. Med den utbyggnad, som inrymmes inom

del föreslagna beloppet 950 000 kronor, komme Kiruna flygfält icke att uppfylla

kraven enligt internationella normer. Som en följd härav komme

avsevärda inskränkningar att uppstå dels i fråga om de flygplantyper,

som kunde angöra fältet, dels i fråga örn regulariteten. Fältet komme med

andra ord ej att tillfredsställande kunna fylla det ändamål, för vilket det

vore avsett.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

I grovarbetsreserven för innevarande budgetår ingår såsom arbeten inom

flygförvaltningens ämbetsområde utvidgning av flygfältet i Kiruna för en kostnad

av 1 520 000 kronor. Luftfartsstyrelsen hade jämväl till granskning upptagit

flygvapnets förslag till utvidgning. Det militära förslaget innebure en

betydligt ökad kostnad innan fältet kunde erhålla en huvudlandningsbana örn

1 200 m längd. En utbyggnad enligt flygvapnets förslag medförde dock, att

fältet i huvudsak konnne att motsvara internationella fordringar, varjämte

en avsevärt större trafikregularitet möjliggjordes.

Utvecklingen komme enligt luftfartsstyrelsen sannolikt att framtvinga, att

fältet i framtiden utbyggdes enligt de internationella normerna. Kostnaderna

för justering, breddning och förlängning av en av de befintliga banorna jämte

erforderlig justering av närliggande bana för en sådan utbyggnad beräknade

luftfartsstyrelsen till 4 550 000 kronor. Utbyggnad av en motsvarande

bana enligt flygvapnets förslag, dock med ökning av stråkbredden och banbredden

till 300 resp. 60 m. hade luftfartsstyrelsen kostnadsberäknat till

2 800 000 kronor.

Då även militära skäl sannolikt komme att framtvinga en utbyggnad, och

då en militärt godtagbar sådan icke kunde erhållas enligt flygplatsutredningens

förslag, hade luftfartsstyrelsen funnit det välbetänkt att frångå sitt på utredningens

förslag grundade ställningstagande i ärendet och i stället föreslå,

att utbyggnaden utfördes enligt flygvapnets förslag. Styrelsen ville föreslå,

att ett belopp av 1 000 000 kronor upptoges i investeringsreserven för nästkommande

budgetår. En utbyggnad enligt sistnämnda alternativ medförde

dessutom den väsentliga fördelen att fältet i sitt nuvarande skick kunde användas

under hela utbyggnadstiden.

Ur ren arbetsmarknadssynpunkt äro ovannämnda företag av stort värde, eftersom

tillgången på arbeten i investeringsreserven i Göteborgstrakten och Kirunatrakten

är förhållandevis mindre god i relation till de arbetslöshetsrisker,

som konjunkturomslag skulle kunna medföra för dessa orter. Med hänsyn

härtill föreslås, att i investeringsreserven inräknas ett belopp av 2 500 000

kronor för arbeten vid Göteborgs och Kiruna flygplatser, då enligt av luftfartsstyrelsen

under hand lämnade upplysningar häremot svarande arbeten

skulle kunna utföras under nästa budgetår. Beloppet torde beträffande Göteborgs

flygplats få avse sådana arbeten, varom beslut kan komma att fattas

efter flygplatsutredningens ovannämnda utredning. Beträffande Kiruna flygplats

är det ur arbetsmarknadssynpunkt angeläget, att slutgiltig utredning

snarast verkställes angående den lämpliga utbyggnaden av flygfältet, så att

detta företag vid behov kan tillgripas för beredande av sysselsättning åt friställd

arbetskraft.

Vad angår de olika slag av flygplatsarbeten, som kunna komma i fråga,

har av flera skäl icke föreslagits någon investeringsreserv av belysningsanläggningar

och radiofyrar. Dels är nämligen projekteringen av sådana arbeten

jämförelsevis tidskrävande och tillgänglig planeringspersonal torde komma

alt bliva fullt sysselsatt med anläggningar ingående i det ordinarie arbetsprogrammet,

dels bestå sådana arbeten till stor del av materialbeställningar,

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

vilka äro beroende av import och i övrigt kunna effektueras endast av ett

fåtal svenska firmor. I investeringsreserven ingå sålunda endast fältarbeten

(terrasserings- och beläggningsarbeten) samt husbyggnader.

Den allmänna investeringsreserven beträffande civila flygplatser har uppskattats

innefatta ca 200 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca

800 årsarbetare. Den största arbetsstyrka, som kan sysselsättas vid arbetena

i den allmänna investeringsreserven beräknas bliva 1 000 man sommartid och

300 man vintertid.

Beträffande i förslaget till inventeringsreserv ingående företag hava följande

uppgifter inhämtats.

Visby flygplats.

Såsom i årets statsverksproposition, kapitaibudgeten: bil. 5, s. 190, påpekats,

är frågan om komplettering och utbyggnad av Visby flygplats för närvarande

under behandling av flygplatsutredningen. Återstående kostnader för

fältutvidgning och anläggning av rullbana hava av luftfartsstyrelsen beräknats

till 2 600 000 kronor. I enlighet med vad luftfartsstyrelsen i skrivelse

den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit har i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagits arbeten å detta

fält för ett belopp av 500 000 kronor.

Jönköpings flygplats.

Enligt vad luftfartsstyrelsen meddelat erfordras, för att Jönköpings flygplats

skall få ett huvudstråk av erforderlig längd, ytterligare fältutvidgning

utöver de arbeten, som för närvarande äro under utförande i arbetsmarknadskommissionens

regi. I skrivelse den 21 december 1945 till kommissionen

har luftfartsstyrelsen meddelat, att kostnaderna för denna ytterligare fältutvidgning

beräknats till 500 000 kronor. Arbeten för 200 000 kronor skulle

kunna utföras under budgetåret 1946/47 och ha därför medtagits i förslaget

till investeringsreserv för nämnda budgetår.

Stockholm—-Bromma flygplats.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1945 till Kungl. Majit

hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas 6 440 000 kronor för vissa

byggnadsarbeten vid Bromma flygplats. I skrivelse den 25 september 1945 till

arbetsmarknadskommissionen har styrelsen meddelat, att därjämte en investeringsreserv

av 4 100 000 kronor kunde upptagas för ytterligare byggnadsarbeten.

Kungl. Majit har emellertid (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 183) icke

bifallit styrelsens framställning, enär utbyggnaden av Bromma flygplats ägde

sådant samband med frågan örn storflygplatsen, att med prövningen borde

anstå till dess sistnämnda fråga blivit mogen för avgörande.

Enär det är angeläget, att en reserv av arbeten av grovarbetskaraktär i stor

omfattning finnes tillgänglig i eller invid Stockholm och då det visar sig att

den reserv av dylika arbeten, som kan åstadkommas genom stadens egna

organ är alltför liten, är det ur arbetsmarknadssynpunkt angeläget, att arbeten

vid Bromma flygfält kunna intagas i investeringsreserven. Under förut
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

sättning, att frågan om storflygplatsen kan lösas tillräckligt snabbt skulle,

enligt vad luftfartsstyrelsen uppgivit, med hänsyn bl. a. till planeringsresurserna

kunna räknas med en reserv av arbeten för en kostnad av 4 000 000

kronor under nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen har därför funnit

skäl att i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår medräkna

arbeten för sistnämnda belopp.

örebro flygplats.

Luftfartsstyrelsen hemställde i skrivelse den 30 oktober 1945 till Kungl.

Maj :t, att ett anslag av 200 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår till

förbättring av gamla fältet å örebro flygplats. Denna framställning har icke

bifallits av Kungl. Maj:t. Såsom anförts å s. 202 har arbetet ansetts böra medtagas

i investeringsreserven.

Därutöver har luftfartsstyrelsen till arbetsmarknadskommissionen under

hand meddelat, att i närheten av flygplatsen en bäck behövde grävas örn och

rensas upp samt att en mindre omläggning av järnvägslinjen Pålsboda—

Örebro beräknades bliva erforderlig. Utredning härom påginge och kostnaderna

uppskattades till sammanlagt 300 000 kronor. Därjämte förelåge behov

av en mindre administrationsbyggnad, iordningställande av tillfartsväg samt

iordningställande av stationsområdet. De sistnämnda arbetena hava kostnadsberäknats

till respektive 80 000, 50 000 och 20 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava inräknats

samtliga ovanberörda arbeten för en sammanlagd kostnad av (200 000 +

300 000 + 80 000 + 50 000 + 20 000 =) 650 000 kronor.

Skellefteå flygplats.

Luftfartsstyrelsen har meddelat, att plan för byggande av ytterligare ett

flygfält för norrlandsflyget, nämligen vid Skellefteå, föreligger färdig samt

att staden föranstaltar om anskaffande av erforderliga markområden. I skrivelse

den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen har styrelsen

meddelat, att kostnaderna för fältarbetena beräknats till 3 000 000 kronor,

varav enligt från styrelsen under hand lämnade uppgifter under budgetåret

1946/47 skulle kunna utföras arbeten för 800 000 kronor. Sistnämnda belopp

har beräknats i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Östersunds flygplats.

Luftfartsstyrelsen hemställde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 oktober

1945, att för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 600 000 kronor

till fältarbeten vid Östersunds flygplats. Kungl. Majit har emellertid (kapitalbudgeten:

bil. 5, s. 190) icke funnit skäl bifalla styrelsens förslag om anvisande

av medel härtill för nästa budgetår. Vidare har luftfartsstyrelsen i skrivelse

den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att

totalkostnaden för fältarbetena vid flygplatsen beräknats till 2 000 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har med hänsyn till

vad som anförts å s. 202 beräknats samma belopp, som av styrelsen äskats å

riksstat, d. v. s. 600 000 kronor.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Särskild grovarbetsreserv för civila flygplatser.

Utöver den allmänna reserven av arbeten å civila flygplatser upptogs å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 en särskild grovarbetsreserv om

3 000 000 kronor. Investeringsutredningen föreslog för innevarande budgetår

en dylik reserv av 5 000 000 kronor. I likhet med vad fallet är beträffande

den allmänna reserven har i samråd med luftfartsstyrelsen uppgjorts en specificerad

plan på företag, som för budgetåret 1946/47 föreslås ingå i en särskild

grovarbetsreserv med ett sammanlagt belopp för budgetåret av 1 600 000

kronor. Företagen hava sammanställts i bil. 20.

Till den föreslagna särskilda grovarbetsreserven av flygplatsarbeten hava

hänförts arbeten å flygplatsanläggningar för segelflyget vid Ålleberg. Detta

innebär ur anslagssynpunkt en förenkling, enär arbeten av denna kategori

normalt icke finansieras av Anslaget till byggande och förbättring av flygplatser

men väl synas kunna få bidrag av Anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m., från vilket sistnämnda anslag den särskilda,

grovarbetsreserven är avsedd att finansieras. Därjämte hava till denna reserv

hänförts vissa av luftfartsstyrelsen anmälda företag, som synas vara av lägre

angelägenhetsordning än övriga företag eller beträffande vilka tillräcklig

utredning för bedömning av angelägenhetsgraden ännu icke föreligger.

Med hänsyn till att angelägenhetsbedömningen av här ifrågavarande arbeten

måste betraktas som i hög grad osäker och kan komma att ändras

vid det slutliga ställningstagande, som flygplatsutredningen kan komma att

göra i dessa frågor, förutsättes att utbyte av företag må kunna ske örn särskilda

anledningar därtill skulle uppkomma. Då vidare utredningsarbetet inom

den närmaste tiden torde kunna förväntas giva möjlighet att såsom sysselsättningsobjekt

utnyttja flygplatser i större utsträckning än den plan utvisar, som

nu kunnat framläggas, har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl föreslå

en särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår av 5 000 000 kronor.

Arbetena i denna del av den särskilda grovarbetsreserven uppskattas innefatta

ca 115 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 460 årsarbetare.

I det följande lämnas en redogörelse för de specificerade företagen i förslaget

till särskild grovarbetsreserv.

Kristianstads och Hälsingborgs flygplatser.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 har

luftfartsstyrelsen meddelat att förberedelsearbetena för flygplatser vid

Kristianstad och Hälsingborg, beträffande vilka erforderliga fältarbeten kostnadsberäknats

till respektive 2 000 000 och 3 000 000 kronor, äro så långt

framskridna, att under budgetåret 1946/47 arbeten beräknas kunna utföras vid

var och en av flygplatserna för 500 000 kronor.

Företagen ha medtagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa

budgetår med 500 000 kronor för vart och ett av företagen.

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Gällivare flygplats.

Det vid Gällivare befintliga flygfältet är enligt luftfartsstyrelsen för närvarande

mindre lämpligt som trafikflygfält. För att öka dess användbarhet

borde förlängning och justering av en bana komma till stånd. Styrelsen har

under hand meddelat, att kostnaden för de här erforderliga arbetena uppskattats

till 2 500 000 kronor samt att arbeten för 200 000 kronor kunna utföras

under nästa budgetår. Sistnämnda belopp har medräknats i förslaget till

särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47.

Ålleberys flygplats.

Enligt vad luftfartsstyrelsen under hand meddelat har den alltmera ökande

segelflygverksamheten vid Ålleberg ställt allt större krav på landnings- och

startmöjligheterna uppe på bergkalotten på Ålleberg samt visat att behov av

utvidgning av fältet föreligger. Luftfartsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen

den 21 december 1945 preliminärt beräknat kostnaden

för dessa arbeten till 1 400 000 kronor och föreslagit att 400 000 kronor

beräknas såsom reserv för budgetåret 1946/47. Sistnämnda belopp har

medräknats i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår.

Anslag till civila flygplatser.

Beträffande anslag till de arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,

hänvisas till redogörelsen å s. 367.

Under hänvisning till vad som i övrigt anförts i den föregående framställningen,

hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapital b udget

e n under Luftfar t sfonden uppföra

ett anslag av

kronor 9 250 000.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

11. Investeringsplan för handelsbamnar och farleder.

Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budgetåret

1946/47, innefattande en investeringsreserv om 37 757 200 kronor, har sammanställts

i bil. 21. Beträffande förslaget må följande anföras.

För budgetåret 1945/46 framlade investeringsutredningen (SOU 1945:12

och 13, s. 172—178 och bil. 17) en investeringsplan för handelshamnar och

farleder, vilken upprättats med utgångspunkt från en av kommerskollegium

verkställd utredning. Enligt denna hänfördes till handelshamnarna varje sådan

i kommunal eller enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj :t fastställt

hamntaxa. Vid tiden för utredningens verkställande förelågo beträffande

73 dylika hamnar projekt avseende reparations- och underhållsarbeten

för en sammanlagd kostnad av ca 15,7 milj. kronor samt utvidgnings- och nyanläggningsarbeten

för sammanlagt ca 138,7 milj. kronor.

I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptogos arbeten

för i runt tal 43 milj. kronor, vilket belopp motsvarade något mer än dubbla

den av kommerskollegium vid dess utredning beräknade normala årliga

investeringen. Planen inrymde dels i stort sett alla de förenämnda reparations-

och underhållsarbetena, dels ock av utvidgnings- och nyanläggningsarbetena

sådana företag, som projekterats i vissa av kommerskollegium angivna,

för sjöfarten och landets samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla

hamnar. Sistnämnda hamnar utgjordes av dem, som hittills visat den största

utvecklingskraften med avseende på trafikens omfattning.

Den investeringsplan som för innevarande budgetår sammanställdes enligt

de nämnda, i korthet återgivna principerna omfattade hamnarbeten i 33 städer

och samhällen.

Till följd av arbetsmarknadssituationen och materialförsörjningsläget har

endast ett fåtal i planen ingående företag hittills utförts eller påbörjats. Endast

i förhållandevis ringa omfattning hava vidare nya arbetsobjekt av hithörande

art anmälts till arbetsmarknadskommissionen. Ej heller hava viktigare

skäl framkommit för modifiering av de av kommerskollegium angivna

principerna för utväljande av hamnbyggnadsprojekt att ingå i investeringsplanen.

Ehuru det med hänsyn till i föregående stycke anförda förhållanden kunnat

väntas, att investeringsplanen för budgetåret 1945/46 utan större förändringar

skulle vara tillämplig även för nästföljande budgetår, har dock revidering av

planen av andra orsaker blivit erforderlig. Sålunda hava vid detaljplaneringen

av de skilda företagen ej oväsentliga justeringar av de beräknade

s. 209 Kontrollera mot PDF

209

kostnaderna för vissa arbeten visat sig nödvändiga. Beträffande några av de

största hamnarna hava nya synpunkter framkommit i fråga om de projekterade

företagens angelägenhetsgrad. Vidare har den arbetstakt, vari varje

särskilt företag vid behov kan bedrivas, numera säkrare kunnat bedömas, sedan

arbetsplanerna i stor omfattning blivit verkställda.

Följande arbetsföretag hava, sedan föregående investeringsplan upprättades,

påbörjats och i allt väsentligt färdigställts, varför de nu avförts från

planen:

Göteborg: spåranordningar för hamnarna,

» Kajskjul 107,

» Distriktskontor i Sannegårdshamnen,

Hälsingborg: Hamnmagasin vid Oceankajen.

Karlshamn: Bergsprängning och hamnspår.

Landskrona: 257 m kaj vid Fosfatfabriken,

» 50 m kaj vid norra hamnbassängen.

Malmö: Neapelgatan i Frihamnen.

Stockholm: Träbryggor i Sicklakanalen.

Sundsvall: Ombyggnad av kajer vid järnvägsbassängen.

Västerås: Verkstadsbyggnad i djuphamnen.

Örnsköldsvik: Ombyggnad av Strandkajen.

Beträffande de i planen upptagna projekten i Halmstad, Hjo, Karlstad, Mariefred,

Nyköping, Oskarshamn, Strängnäs, Sölvesborg, Trosa, Umeå, Valdemarsvik

och Varberg hava några förändringar icke anmälts vare sig i fråga

örn angelägenheten eller i fråga örn företagens avsedda omfattning eller beträffande

den beräknade kostnaden, varför uppgifterna om projekten å dessa

orter bibehållits oförändrade.

I fråga örn arbetena i det nu föreliggande förslaget till investeringsplan må

anföras följande.

Gävle hamn. Det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46

upptagna företaget, avseende utförande av en större brosvängkran med remtransportör

för malmutlastning, beräknas numera draga en kostnad av ca

500 000 kronor. Företaget, vars utförande anses bliva aktuellt, så snart malmexporten

från de mellansvenska gruvfälten över Gävle återupptages, synes

böra kvarstå i jnvesteringsreserven.

Stadens myndigheter hava anmält tvenne nya företag. Det ena av dessa

avser en större utbyggnad, kostnadsberäknad till 18 000 000 kronor, av uthamnen

Fredriksskans, där ny hamnbassäng, kajer, spår, kranar och upplagsplatser

erfordras. Då arbetena avse ren hamnutvidgning av betydande mått,

synes företaget i avvaktan på 1944 års hamnutrednings förslag tills vidare

icke böra intagas i investeringsplanen.

Det andra företaget avser bortmuddring av det s. k. norra Skansgrundet

och är kostnadsberäknat till 350 000 kronor. Grundet, vilket är beläget utanför

den södra kajen i Fredriksskanshamnen, uppgives vara till stort hinder för

fartygens navigering. Arbetet har föreslagits ingå i investeringsplanen, därvid

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

muddringsarbeten för ca 200 000 kronor beräknats kunna utföras under investeringsåret.

Göteborgs hamn. Planen har underkastats omarbetning i enlighet med synpunkter,

som framkommit vid den alltjämt pågående detaljplaneringen och

vilka föranlett upprättande av ett nytt tidschema för utförande av stadens

hamnarbeten. Under det att investeringsplanen för budgetåret 1945/46 upptog

arbeten i Göteborg för en kostnad av 14 690 000 kronor, innefattar den reviderade

planen arbeten för ca 18 070 000 kronor, varav för ordinarie arbeten

ca 9 670 000 kronor och för investeringsreservens arbeten ca 8 400 000 kronor.

Omfattningen av de i den reviderade planen sålunda ingående arbetena

anses motsvara vad som är möjligt att utföra av anläggningar i hamnen under

budgetåret 1946/47.

Hälsingborgs hamn. Det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/

46 ingående företag, som avser byggande av hamnmagasin vid Oceankajen,

har, såsom ovan anförts, numera färdigställts och därför avförts ur planen.

Projekteringen av det andra i planen ingående företaget, nämligen anläggning

av en ny massgods- och industrihamn söder örn Gränsgatan, är numera

färdig och den beräknade kostnaden för den nya hamnen uppgår till ca 28

milj. kronor, varav ca 8 milj. kronor för hamnutrustning. Av kostnaden har

ett belopp av 2 milj. kronor upptagits såsom investeringsreserv.

Jönköpings hamn. Det i planen upptagna arbetet, avseende ombyggnad

av en 45 m lång träkaj, som befinner sig i mycket dåligt skick, beräknas numera

kosta 30 000 kronor.

Kalmar hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46

upptagna arbetena, nämligen anläggning av en 120 m lång kaj vid Finngrundet

samt muddring och utfyllning å Tjärhovets sjösida, kvarstå oförändrade.

Staden har anmält ett nytt företag, avseende ombyggnad på en längd av

120 m av en befintlig träkaj på Tjärhovets insida, därvid kajen avses bliva

utförd i betong för en beräknad kostnad av 170 000 kronor. Enär företaget

är att hänföra till reparationsarbeten, har detsamma ansetts böra inrymmas

i investeringsplanen.

Karlstads hamn. I farleden lill yttre hamnen avses att genom muddring

iordningställa en ny hamnbassäng. Muddringsmassorna skola användas till

utfyllnad av ett industriområde. Kostnaden uppgår till 100 000 kronor. Kommerskollegium

förordade i sin ovannämnda utredning intagande i investeringsplanen

av förefintliga utvidgningsprojekt vid Karlstad. Genom stadens

försorg har verkställts utredningsarbete i fråga om hamnens utvidgningsbehov,

och staden har såsom lämpligt arbetsobjekt anmält en första utbyggnadsetapp

med en beräknad kostnad av 680 000 kronor avseende en kajbyggnad.

Företaget anses särskilt lämpligt såsom sysselsättningsobjekt, enär vid

detsamma kan sysselsättas relativt stor arbetsstyrka och enär materialåtgången

för kajbyggnaden är förhållandevis ringa.

Kristinehamns hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret

1945/46 ingående företagen kvarstå oförändrade.

Staden har anmält, att anbud inom kort komme att infordras på en 8-tons

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

vipparmskran och en bandtransportör med en sammanlagd beräknad kostnad

av 500 000 kronor. Utförandet av dessa kan sålunda beräknas ske under

nu avsett investeringsår, varför företaget intagits i investeringsplanen såsom

ordinarie arbete.

Köpings hamn. I fråga om stadens i förslaget till investeringsplan för budgetåret

1945/46 inrymda företag ha inga förändringar vidtagits.

Staden har anmält tvenne nya företag, vilka hava karaktären av reparationsarbeten

och därför ansetts böra inrymmas i investeringsplanen. Det ena

avser ombyggnad för en kostnad av 28 000 kronor av en träkaj i södra delen

av gamla hamnen, det andra ombyggnad för en kostnad av 32 000 kronor av

en liknande kaj i norra delen av gamla hamnen.

Landskrona hamn. Beträffande det i förslaget till investeringsplan för budgetåret

1945/46 intagna företaget, avseende utförande av 12 dykdalber vid ön

Gråen, har någon förändring icke vidtagits i planen.

Staden, som under år 1945 färdigställt bland annat en 50 m lång, ny kaj

i norra hamnbassängen, har redan tidigare framhållit behovet av ytterligare

kajer i denna bessäng. Förslag härtill, omfattande 500 m kajer, muddring,

kranar m. m., föreligger nu och väntas bliva underställt stadsfullmäktige

inom den närmaste tiden. Företaget, som beräknats kosta 2 800 000 kronor,

bar ansetts böra inrymmas i investeringsplanen, därvid arbeten för 1 650 000

kronor anses kunna utföras under investeringsåret.

Malmö hamn. Av de i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46

upptagna arbetena har utbyggnad av Neapelgatan i frihamnen numera påbörjats

och beräknas vara färdigställd före innevarande budgetårs utgång,

varför detta företag avförts ur planen.

Stadens hamnförvaltning har meddelat, att anslag om 1 000 000 kronor anvisats

till ytterligare ett företag, avseende en första etapp av beslutad utbyggnad

av industrihamnen. Detta företag, som till väsentliga delar torde komma

till utförande under nästa budgetår, har upptagits i investeringsplanen.

Norrköpings hamn. Av det i förslaget till investeringsplan för budgetåret

1945/46 intagna företaget, avseende muddring m. m. för ny hamnbassäng,

angavs en mindre del med en beräknad kostnad av 50 000 kronor såsom ordinarie

arbete. Denna del är numera utförd. Återstoden av företaget med

en beräknad kostnad av 3 500 000 kronor synes böra kvarstå i planen, därvid

kostnaden för arbeten under investeringsåret liksom tidigare bör upptagas

lill 700 000 kronor.

Nyköpings hamn. Vid projektering av det i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1944/45 inrymda företaget avseende ombyggnad av kaj i västra

delen av stadens hamn befanns all även andra hamnkajer voro i sådant

tillstånd, att de borde ombyggas. Projektet har på grund härav utvidgats och

kommit att omfatta ombyggnad av kajer för en beräknad kostnad av 886 000

kronor. Enär frågan om angelägenheten av ifrågavarande kajers ombyggnad

anses böra ytterligare utredas, har i planen lills vidare intagits endast den

kajombyggnad, som i första hand ansetts vara i behov av ombyggnad och

förstärkning och som beräknats kosta 110 000 kronor.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Stockholms hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/

46 intagna uppgifterna örn hamnarbeten i Stockholm hava justerats i samråd

med stadens hamnförvaltning. Den reviderade investeringsplanen har därefter

kommit att inrymma arbeten för tillhopa 7 920 000 kronor, varav för

ordinarie arbeten 3 720 000 kronor och för investeringsreservens arbeten

4 200 000 kronor.

Sundsvalls hamn. Såsom ovan nämnts har det i förslaget till investeringsplan

för innevarande budgetår upptagna företaget, avseende ombyggnad av

vissa kajer vid järnvägsbassängen, fortskridit så långt att detsamma förväntas

bliva färdigt under innevarande budgetår, varför det avförts ur planen.

Det likaledes i planen ingående företaget, avseende ombyggnad av Finnkajen,

beräknas numera draga en kostnad av 400 000 kronor, under det att

företaget tidigare beräknades kosta 600 000 kronor. Det företag, som avser

utförande av strandskoning och kajer i Selångersån, har bibehållits oförändrat.

Det i planen upptagna företaget, avseende ombyggnad av ett befintligt

kajskjul för en kostnad av 170 000 kronor, har ersatts med ett projekt, som

avser utförande av ett kombinerat tullhus och varuskjul med en beräknad

kostnad av 800 000 kronor, varav under investeringsåret beräknas kunna

utföras arbeten för 400 000 kronor.

Södertälje hamn. Det i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår

upptagna arbete, som avser utbyggnad av Södertälje uthamn, har bibehållits

oförändrat i den reviderade planen.

Ett av staden nyanmält företag av karaktären reparationsarbete, nämligen

ombyggnad av en kaj i uthamnen för en beräknad kostnad av 51 000 kronor,

har inrymts i planen.

Sölvesborgs hamn. Det i planen intagna företaget avser hamnens utvidgning

genom anläggning för en kostnad av 474 000 kronor av en ny hamnbassäng

med 130 meter kaj.

Uddevalla hamn. Beräknade kostnaden för det i förslaget till investeringsplan

för innevarande budgetår upptagna arbetet, omfattande förlängning av

Badökajen, har genom en ändring av planen för arbetet ökats till 1 064 000

kronor. I samband med utförande av detta företag planeras en enligt stadens

uppgifter välbehövlig ny hamnrangerbangård, kostnadsberäknad till

1 386 000 kronor. Även detta arbete har inrymts i planen.

I fråga om övriga i planen ingående arbeten i Uddevalla hamn hava inga

förändringar vidtagits.

Västerviks hamn. Företaget avseende breddning av Blockholmssundet

kvarstår i den reviderade planen oförändrat.

Staden har anmält ett nytt projekt, nämligen anskaffning av tvenne 5-tons

vipparmskranar. Då behovet av kranutrustning uppgivits vara stort, har arbetet

ansetts böra inrymmas i investeringsplanen.

Västerås hamn. De i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår

ingående företagen kvarstå oförändrade.

Därjämte har såsom ordinarie arbeten i planen inrymts ett nyanmält före
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

tåg, varigenom avses att med ett nytt hamnmagasin ersätta vissa äldre hamnmagasin,

vilka skola rivas för att lämna plats för utvidgning av ASEA:s anläggningar.

Örnsköldsviks hamn. I upprättade planer för fortsatt utbyggnad av stadens

hamn ingår bland annat ombyggnad av vissa i dåligt skick varande träkajer

å Framnäsudden. Detta projekt, kostnadsberäknat till 1 275 000 kronor,

har föreslagits ingå i planen, därvid för arbeten under investeringsåret beräknats

ett belopp av 500 000 kronor.

Degerhamns hamn. Det i förslaget till investeringsplan för innevarande

budgetår ingående företaget har till en del utförts och kostnaden för återstående

arbeten utgör ca 120 000 kronor.

Oxelösunds hamn. Det företag, som avser förlängning av kaj nr 10, kvarstår

oförändrat.

Tidigare anmälda arbeten, avseende ombyggnad av kajerna 5, 6 och 7,

hava upptagits i planen. Kajerna uppgivas nämligen vara så svaga, att modem

kranutrustning för närvarande icke kan användas på dem.

Revideringen av investeringsplanen har utförts efter samråd med myndigheterna

i respektive kommuner. Därvid har konstaterats, att detaljplaneringen

av det stora flertalet av de i planen ingående arbetena är slutförd.

Man kan på grund härav räkna med, att företagen skola kunna utan tidsutdräkt

igångsättas.

För planens genomförande kunna beräknas åtgå omkring 750 000 dagsverken,

motsvarande ca 3 000 årsarbetare. Beträffande materialbehovet hänvisas

till bil. 31.

Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen har såsom investeringsreserv

upptagits ett sammanlagt belopp av 37 757 200 kronor, varav för kommunala

hamnar 36 357 200 kronor och för enskilda hamnar 1 400 000 kronor.

Statsbidrag till handelshamnar och farleder utgår jämlikt bestämmelserna

i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) med högst två tredjedelar av

den beräknade byggnadskostnaden. Bidragsandelens storlek prövas i anslutning

härtill från fall till fall och har under senare år, i den mån statsbidrag

överhuvud taget utgått, varierat från en tiondedel till två tredjedelar. Vid

prövning av andelens storlek torde hänsyn ha tagits till hamnai betenas angelägenhet

ur det allmännas synpunkt och till hamnens ekonomi m. m.

Det möter givetvis svårigheter att nu bedöma, huruvida och med vilken

andel de kommuner och enskilda, vilkas projekterade hamnarbeten inrymts

i förslaget till investeringsplan, vid normal prövning skulle erhålla statsbidrag,

därest ansökan därom gjordes. Under de senare årens kris ha många

hamnars bärighet avsevärt minskats, andras har ökat, och en av grunderna

för bidragsandelens bedömande har därigenom ändrats. En överslagsberäkning

med ledning av under senare år fattade beslut örn anvisande av statsbidrag

giver vid handen, att, om vederbörande hamnförvaltningar skulle erhålla

statsbidrag till de i investeringsplanen angivna arbetena i ungefär samma

omfattning som vid tidigare utförda arbeten, för investeringsplanens ge
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

nomförande skulle krävas anvisande av statsmedel med minst 5 000 000 kronor

utöver det i 1946 års statsverksproposition äskade anslaget å 200 000

kronor. Vid denna beräkning hava icke medtagits några bidrag för arbetena i

sådana hamnar — exempelvis i Stockholm, Göteborg och Malmö — till vilka

bidrag av anslag å riksstat till hamnar och farleder tidigare ej utgått. Vid

en arbetslöshetskris torde det emellertid kunna bliva nödvändigt — för stimulerande

av företagens igångsättande genom att lämna gottgörelse för de

extra kostnader, som kunna föranledas av företagens utförande med hänvisad

arbetskraft eller vid olämplig årstid eller dylikt — att i viss omfattning

anvisa statsbidrag även till arbeten i dylika ur ekonomisk synpunkt välställda

kommuner. I andra fall torde undantagsvis högre bidragsandel än tidigare

kunna motiveras. Med hänsyn härtill synes bidragsanslaget böra upptagas

med ett belopp av 10 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshanmar och farleder å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln uppföra

ett anslag av ........................ kronor 10 000 000.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

12. Investeringsplan för fiskehamnar.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar

för budgetåret 1946/47, innefattande en investeringsreserv om 9 246 300

kronor, har sammanställts i bil. 22. Beträffande förslaget får arbetsmarknadskommissionen

anföra följande.

I samband med framläggande av förslag till investeringsplan för ifrågavarande

hamnar för budgetåret 1944/45 redogjorde investeringsutredningen

för verkställd beräkning av den normala investeringen i dessa hamnar under

en 10-årsperiod före kriget. Denna angavs vid nuvarande prisläge motsvara

ca 3 000 000 kronor per år. På grund härav gavs planen för nämnda

budgetår en omfattning av ca 6 000 000 kronor. Då emellertid fiskehamnsprojekt

av betydande angelägenhet föreligga på ett mycket stort antal

platser utmed rikets kuster och då hamnarbetena i många fall utgöra

lämpliga sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet, föreslog investeringsutredningen

vid upprättande av investeringsplan för fiskehamnar för budgetåret

1945/46 en sådan ökning av planen, att den kom att omfatta arbeten nied en

sammanlagd beräknad kostnad av ca 9 000 000 kronor.

Vid den nu i samråd med 1944 års fiskehamnsutredning verkställda revideringen

av ifrågavarande investeringsplan har sistnämnda kostnadsram bibehållits.

Med hänsyn till de begränsade anslag, som under de senaste åren

anvisats under sjätte huvudtiteln till fiskehamnsarbeten, samt enär det icke

nu kan bedömas, för vilka arbeten dessa anslag kunna komma alt tagas i

anspråk, har någon uppdelning av de i planen ingående företagen i ordinarie

arbeten och investeringsreserv icke varit möjlig.

I fråga om urvalet av de företag, vilka intagits i föreliggande förslag till

investeringsplan för nästa budgetår, må anföras följande.

Enligt uppgifter, vilka erhållits vid samråd med 1944 års fiskehamnsutredning,

föreligger behov av hamnarbeten för fiskets behov vid i runt tal

250 orter i landet, och dessa arbeten beräknas draga en sammanlagd kostnad

av mellan 30 och 40 milj. kronor. Företagen bestå såväl av nyanläggnings-

som utvidgnings- och förbättringsarbeten. Att åstadkomma en fullt

rättvisande gradering av dessa arbeten ur angelägenhetssynpunkt möter

stora svårigheter såväl med hänsyn till de mycket olika betingelser, varunder

fisket bedrives utmed olika kuststräckor, som på grund av att företagen

än avse nyanläggningar, än utvidgningar eller andra förbättringar. I samråd

med fiskehamnsutredningen har kommissionen därför verkställt urvalet

av de i investeringsplanen intagna arbetena så, att omslutningen av de inom

varje särskilt län belägna företagen ungefärligen kommit att motsvara länets

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

andel av det totala fiskehamnsbehovet i riket. Inom varje särskilt län har

därefter utvalts de såsom mest angelägna ansedda företagen. Vid urvalet har

dessutom liksom vid uppgörandet av investeringsplanen för innevarande

budgetår hänsyn tagits till de resurser i fråga om arbetsledning och arbetsmaskiner,

särskilt mudderverk, som stå till förfogande för arbetenas utförande.

I planen ingå efter omarbetningen 10 företag vid statens fiskehamnar och

47 företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 57 företag.

På initiativ av fiskehamnsutredningen hava samtliga företag varit föremål

för sådan planering genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg att

arbetena utan tidsutdräkt kunna igångsättas. Investeringsplanen bör sålunda,

örn så erfordras, kunna fullt utnyttjas under budgetåret 1946/47.

De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 300 000 dagsverken,

motsvarande ca 1 200 årsarbetare. Beträffande materialåtgången hänvisas

till bil. 31.

Såsom ovan nämnts har nu ifrågavarande investeringsreserv upptagits till

ett belopp av 9 246 300 kronor. Härav kommer på arbeten, avseende utvidgning

och förbättring av statens fiskehamnar och farleder 2 568 000 kronor

samt på arbeten, avseende byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar

6 678 300 kronor.

Till arbeten i statens fiskehamnar, vilka bekostas helt av statsmedel, har

Kungl. Majit i 1946 års statsverksproposition för budgetåret 1946/47 äskat

ett anslag av 500 000 kronor. För genomförande av investeringsplanen, i vad

densamma avser statens fiskehamnar, skulle sålunda erfordras ett ytterligare

anslag av 2 068 000 kronor.

De statsunderstödda fiskehamnarna utföras regelmässigt med 90 procent

bidrag av statsmedel. För investeringsplanens genomförande skulle sålunda

erfordras anslag med 90 procent av 6 678 300 kronor, d. v. s. med 6 010 400

kronor. I 1946 års statsverksproposition har Kungl. Majit för budgetåret

1946/47 äskat ett anslag av 500 000 kronor. Utöver nämnda medel erfordras

alltså ett ytterligare anslag av 5 510 400 kronor.

Med hänsyn till att vissa belopp av de redan begärda anslagen om 500 000

kronor vartdera till statens fiskehamnar och till statsunderstödda fiskehamnar

torde böra reserveras för oförutsedda, brådskande reparationsarbeten

har utredningen ansett sig böra förorda, att anslagsbeloppen å beredskapsstat

avrundas uppåt till 2 300 000 kronor respektive 5 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

uppföra följande anslag, nämligen

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder .......... kronor 2 300 000

Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar ...... » 5 700 000.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

13. Investeringsplan för undersöknings- och förberedande

gruvarbeten.1

Efter framställning av arbetsmarknadskommissionen har Sveriges geologiska

undersökning verkställt utredning angående vilka undersöknings- och

förberedande gruvarbeten, som lämpligen skulle intagas i investeringsreserven

för budgetåret 1945/46. Undersökningen har därvid såsom lämpliga investeringsobjekt

angivit arbeten vid nedannämnda gruvor.

Total

Företag kostnad

Kronor

Rävlidmyrgruvan.................. 550 000

Högkulla-Lappmössan .............. 525 000

Bjurfors mellersta malm............ 350 000

Kostnad för

budgetåret

1946/47

Kronor

220 000

300 000

220 000

1 425 000 740 000

Samtliga dessa företag, vilka i ovanstående tabell ordnats efter angelägenhetsgrad,

äro belägna inom Västerbottens län, det förstnämnda i Lycksele

och de båda övriga i Norsjö kommun. Företagen avse arbeten å fyndigheter,

som äro inmutade för kronans räkning.

Till belysande av den normala omfattningen av ifrågavarande slag av arbeten

kan nämnas, att till undersöknings- och förberedande gruvarbeten under

budgetåren 1933/34—1945/46 anvisats anslag med i medeltal ca 470 000

kronor per år. För budgetåret 1946/47 har Kungl. Majit i statsverkspropositionen

X ht. s. 36—37 till samma ändamål föreslagit ett anslag av 500 000

kronor.

Vid arbeten av här ifrågavarande slag kunna till huvudsaklig del endast

sysselsättas arbetare vana vid sprängningsarbeten, varför dylika arbeten

främst skulle ha betydelse som sysselsättningsreserv för gruvarbetare eller

annan med bergarbeten van arbetskraft. Med hänsyn till att gruvindustrien

måste bedömas som förhållandevis konjunkturkänslig och då det ur ekonomisk

synpunkt är fördelaktigt att — i den mån angelägna arbetsobjekt

finnas tillgängliga — sysselsätta friställd arbetskraft vid sådan produktion,

där dess yrkeskunnighet kan komma till största nytta, har arbetsmarknadskommissionen

ansett ifrågavarande arbeten böra medtagas i investeringsreserven.

Enligt beräkning av Sveriges geologiska undersökning skulle vid de

förenämnda arbetena kunna sysselsättas tillhopa 60 arbetare, motsvarande

ca 15 000 dagsverken under ett år. (Se bil. 31.)

15—467172.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Beträffande de särskilda företagen har geologiska undersökningen lämnat

följande upplysningar.

Rävlidmyrgruvan. Undersökningsarbetena under jord å denna fyndighet avbrötos

år 1944. Det ansågs att fyndighetens brytvärdighet var klarlagd, och att fortsatt undersökning

lämpligen kunde uppskjutas för att senare upptagas i samband med

tillredning för brytning; tills vidare planerades emellertid viss diamantborrning från

dagen till komplettering av de tidigare undersökningarna. Dylik diamantborming har

även utförts, men den blev föga upplysande, emedan hålen visa en stark tendens

till krökning och därför lätt kunna passera över eller under malmkropparna, vilkas

utsträckning i vertikal led är ringa. Någon mera omfattande borrningsserie kom

därför icke till stånd.

Rävlidmyrgruvan är i mångt och myckel likartad med den närbelägna *legodriftsgruvan»

Rävliden. Ett utnyttjande av zinkmalmerna i båda (silver och blyförande)

bör ske gemensamt. Särskilt ur denna synpunkt är en vidare undersökning

av Rävlidmyran behövlig inom jämförelsevis nära framtid. Kostnaderna ha approxi
-

mativt beräknats som följer:

Materiel och anläggningar...................................... 96 700 kr.

Drift: 18 man under 30 månader å 14 000/mån................... 420 000 »

Diamantborrning under jord .................................. 25 000 »

Summa 541 700 kr. el.

i runt tal 550 000 kr.

Högkulla—Lappmössan. För fyndigheten ö:a Högkulla avses tillredningsarbete

för brytning, jämte därtill anknutna smärre undersökningsarbeten. Arbetet måste

förr eller senare komma till utförande.

Kostnaden bär beräknats sålunda:

Materiel och anläggningar...................................... 92 700 kr.

Drift: 18 man under 22 mån. å 14 000/mån..................... 308 000 »

Summa 400 700 kr. el.

i runt tal 400 000 kr.

Lappmössan (SkäggträskbeTget) är ett undersökningsobjekt, som på grund av

malmförningens oregelbundenhet icke lämpligen kan undersökas med diamantborrning

från dagen. Undersökningsplanen har beräknats till:

Materiel och anläggning....................................... 17 850 kr.

Drift: 6 man under 20 mån. å 4 700/mån ........................ 94 000 »

Diamantbergborming.......................................... 10 000 »

Summa 121 850 kr. el.

i runt tal 125 000 kr.

Detta företag och Högkulla kunna utföras oberoende av varandra.

Bjurfors mellersta malm tillhör Malånäsfältet, där staten äger inmutareandelen

i samtliga hittills utmålslagda fyndigheter. Jordägareandelen uti den ifrågavarande

fyndigheten tillhör Sävenäs Nya Sågverksaktiebolag. Fyndigheten, som påvisades

genom elektrisk malmletning, har hittills endast undersökts genom ett antal borrhål,

av vilka 4 stycken genomgå malmzonen på 12 till 45 meters djup under jordytan

och 3 andra på 65 till 85 meters djup. Av borrkärnorna framgår, att fyndigheten

sammansättes av bankar av relativt samlad sulfidmalm, skilda åt av gråbergsbankar.

Malmmineralen äro huvudsakligen svavelkis, magnetkis och zinkblände.

Enligt borrningarna utgöres fyndighetens viktigaste del å ca 30 meters djup av

tre malmlinser om sammanlagt ca 900 m2:s area och med i genomsnitt 36,1 °/o svavel

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

och 5 °/o zink. Därtill kommer en lins av mycket zinkfattig malm med lägre genomsnittlig

svavelhalt. De d jupare borrhålen giva intrycket, att fyndigheten försvagas

mot djupet på så sätt, att malmen allt mera uppdelas av gråbergsbankar. Utnyttjande

av fyndigheten förutsätter tydligen anrikning av hela produktionen. Den sammanlagda

malmkvantitet, som enligt de utförda borrningarna kan anses sannolik,

rör sig örn 150 000 å 200 000 ton.

Sveriges geologiska undersökning har länge ansett det vara ett önskemål att utföra

en grundligare undersökning av fyndigheten i fråga än vad de utförda borrningarna

innebära. Tillkomsten av linbanan Kristineberg—Boliden, på vilken malm

från fyndigheten skulle kunna lastas med användande av de vid Bjurfors östra

malm utförda anläggningarna, innebär en högst betydande förbättring i transportsituationen

och ger sålunda fyndigheten ökat intresse. Å andra sidan är Bjurfors

mellersta malm både till sannolik kvantitet och kvalitet av den art, att dess närmare

undersökande måste anses mindre väsentligt än ett flertal av ämbetsverkets

övriga arbetsuppgifter.

Undersökningen har på grund av det anförda hittills icke funnit anledning

upptaga sistnämnda fyndighet i planerna för undersöknings- och förberedande

gruvarbeten men ansett att den borde intagas i en investeringsreiserv för

dylika arbeten, dock i angelägenhet efter de tidigare omnämnda företagen.

Beträffande kostnad för företaget har undersökningen lämnat följande upp
-

gifter.

Materiel och anläggning .......................................... 92 000 kr.

Drift: 18 man under 17 mån. å 14 000/mån......................... 238 000 »

Diamantbergborrning............................................. 20 000 »

Summa 350 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Under sökning soch

förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under tionde

huvudtiteln uppföra ett anslag av .. kronor 740 000.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

14. Investeringsplan för lotsverket.

För budgetåren 1944/45 och 1945/46 har investeringsreserv för lotsverket

upptagits med följande belopp.

Budgetåret 1944/45 (å beredskapsstat),

driftbudgeten .................................. kronor 366 000

kapitalbudgeten ................................ » 1 124 000

eller sammanlagt ............................... kronor 1 490 000

Budgetåret 1945/46 (investeringsutredningens förslag),

driftbudgeten .................................. kronor 600 000

kapitalbudgeten ................................ » 1 000 000

eller sammanlagt ............................... kronor 1 600 000

Förslag till investeringsplan för lotsverket för budgetåret 1946/47, har

uppgjorts i samråd med lotsstyrelsen och innefattar för investeringsreserven

färdigplanerade eller under planering varande företag för en sammanlagd

kostnad av 2 460 000 kronor. En sammanställning av planen återgives i

bil. 23. Därjämte har av lotsstyrelsen föreslagen reserv av reparations- och

underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande lotsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond redovisats å s. 308 i detta betänkande.

Arbetena inom lotsstyrelsens verksamhetsområde äro var för sig av liten

omfattning och därjämte i många fall ur kommunikationssynpunkt svårtillgängligt

belägna. Det bjuder därför särskilda svårigheter att inom detta

område organisatoriskt bemästra en tillfällig större ansvällning av byggnads-

och anläggningsverksamheten. Med hänsyn härtill har det befunnits

nödvändigt att räkna med en avsevärt mindre total investeringsreserv än vad

tillgången på angelägna och lämpliga arbeten i och för sig skulle kunna föranleda.

I samråd med lotsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen därför

beräknat den effektiva investeringsreserven under budgetåret 1946/47 till

arbeten för en kostnad av 1 600 000 kronor, eller samma belopp som upptagits

i investeringsutredningens förslag till reserv för innevarande budgetår.

Då för nästa budgetår i statsverkspropositionen föreslagits ordinarie arbeten

för lotsverket i vad avser säkerhetsanstalter för sjöfarten för en kostnad av

1 640 000 kronor, omfattar således hela den föreslagna investeringsplanen,

i den utsträckning den kan anses vara möjligt att utnyttja i arbetsmarknads
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

reglerande syfte under budgetåret, arbeten och anskaffningar för tillhopa

3 240 000 kronor.

Till jämförelse må nämnas, att lotsstyrelsen, såsom framgår av 1945 års

statsverksproposition (X ht. s. 122—123), verkställt en inventering av sådana

arbetsuppgifter rörande sjöfartens säkerhetsanstalter, som borde komma till

utförande under de närmaste tio åren och att därvid den sammanlagda kostnaden

för dessa arbeten beräknades till 16 000 000 kronor, eller i medeltal

per år 1 600 000 kronor. Investeringsutredningen har jämväl med stöd av den

faktiska medelsanvisningen under de fem budgetåren 1939/40—1943/44 beräknat

den normala investeringen till samma belopp (SOU 1944: 12, s. 152—- 153). Den nu föreslagna investeringsplanen synes sålunda omfatta i runt tal

två års normal investering.

De i investeringsreserven föreslagna objekten torde kunna anses vara tillräckliga

för den beräknade investeringsvolymen om 1 600 000 kronor, även

örn hänsyn tages till den eventualiteten, att vissa av de föreslagna arbetena

skulle komma till utförande redan under innevarande budgetår till följd av

inträdande arbetslöshet. I detta spörsmål har lotsstyrelsen bland annat anfört

följande.

Enligt styrelsens uppfattning kan nämligen en därigenom inträdande minskning

d antalet arbetsobjekt i reserv för budgetåret 1946/47 i allt fall icke antagas komma

att omfatta större volym av arbeten än som motsvarar ungefär en fjärdedel av

investeringsreservens effektiva omfattning för budgetår. Detta sammanhänger därmed,

att på grund av de speciella förhållanden, som äro att beakta i fråga örn

lotsverkets arbeten — bl. a. arbetsplatsernas vintertid i transport- och kommunikationshänseende

i regel svårtillgängliga belägenhet samt svårigheten att anordna inkvartering

av arbetare under samma tid — påbörjandet av några arbetsföretag av

mera betydande omfattning för lotsverkets del icke lämpligen böra komma i fråga

förrän under våren 1946, även örn förändrade förhållanden på arbetsmarknaden

skulle göra ett tidigare igångsättande önskvärt.

Av de i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår ingående

företagen hava 17 företag för en sammanlagd kostnad för budgetåret — för

vissa företag reviderad — av 609 000 kronor upptagits i årets statsverksproposition

och således överförts till ordinarie arbeten i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47. Det i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och

investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår

ingående förelaget avseende anordnandet av vägförbindelse till Ölands

norra uddes fyrplats samt det i nämnda förslag till investeringsreserv ingående

företaget avseende uppförande av ny fyr på skäret Båtmansmössan vid

Höggarnsfjärden i inloppet till Stockholm hava avförts från investeringsplanen.

Beträffande det förstnämnda företaget meddelar lotsstyrelsen, att

delta befunnits vara beroende av lösningen av vissa tämligen invecklade

rättsfrågor, och beträffande det sistnämnda, alt fyrens placering å nämnda

skär vid detaljplaneringen befunnits icke innebära den lämpligaste tänkbara

lösningen för sjöfartens vidkommande. Med hänsyn härtill anser styrelsen

alt påbörjandet av dessa arbeten bör uppskjutas tills vidare.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

I likhet med de principer, som tillämpades av investeringsutredningen vid

uppgörandet av förslag till investeringsreserver för budgetåret 1944/45 och

1945/46, ha företag, som kräva förhållandevis liten materialåtgång och som

särskilt lämpa sig för sysselsättning av arbetskraft utan specialutbildning,

givits förhållandevis större utrymme i investeringsreserven än vad som är

fallet inom lotsverkets normala investeringsverksamhet. Med hänsyn till den

höga angelägenhetsgraden hos vissa företag avseende fyranläggningar och

därmed sammanhängande arbeten samt husbyggnadsarbeten, har det dock

ansetts motiverat att i likhet med i reserven för innevarande budgetår jämväl

medtaga ett antal företag av denna kategori. Ett ianspråktagande av

dessa företag skulle nämligen kunna utnyttjas för utfyllande av ordertillgången

vid vissa industrier och för konjunkturutjämning inom byggnadsverksamheten.

Beträffande de i investeringsplanen angivna kostnaderna för lotsuppassningshus

må framhållas, att kostnaderna i likhet med företagen i de tidigare

investeringsplanerna inkludera vissa mindre belopp för anskaffande av

inventarier.

De mot de disponibla reservföretagen för tillhopa 2 460 000 kronor svarande

arbetstillfällena kunna beräknas till ca 11 000 dagsverken för grovarbetare

och ca 39 000 för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet

jämte ca 11 000 industridagsverken.

Såsom ovan framhållits kunna emellertid dessa arbetstillfällen icke alla

utnyttjas under en tid av ett år. Ett ianspråktagande av lotsverkets investeringsreserv

i den största utsträckning — intill en kostnad av ca 1 600 000

kronor — som ansetts vara möjlig under ett budgetår, beräknas giva ca

7 000 dagsverken för grovarbetare och ca 25 000 för yrkesarbetare i egentlig

anläggningsverksamhet jämte ca 7 000 industridagsverken. Det största antal

arbetare, som samtidigt skulle kunna sysselsättas med dessa arbeten, beräknas

till ca 20 grovarbetare och ca 125 yrkeskunniga anläggningsarbetare.

Det må dock påpekas, att arbetet som regel endast kan bedrivas under 8 å 9

månader av året. Materialbehovet och det ovannämnda dagsverksantalet för

arbeten motsvarande en totalkostnad av 1 600 000 kronor angivas i bil. 31.

De angivna materialkvantiteterna hava emellertid liksom dagsverksantalet

beräknats i proportion till materialbehovet för hela den mot kostnadssumman

2 460 000 kronor svarande reserven. Materialbehovet och dagsverksantalet

kan dock variera avsevärt, beroende på vilka företag som inom den

lägre kostnadsramen bliva tagna i anspråk. De angivna kvantiteterna utgöra

därför endast uppskattade medelvärden. I

I den efterföljande framställningen refereras företag för företag de förslag

och motiveringar, som lotsstyrelsen förebragt för företagen i investeringsreserven.

Dessa hava icke givit kommissionen anledning till erinran eller särskilt

uttalande.

s. 223 Kontrollera mot PDF

223

Bojar.

Tre lys- och Ijusbojcir vid resp. östra Finngrundsbanken, Västra Finngrundsbanken

och Argos grund.

Lotsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 3 oktober

1945 föreslagit, att i investeringsreserven skulle medtagas anskaffning av

tre lys- och ljudbojar, vilka skulle ersätta tre lysbojar av äldre typ utan ljudpipa,

vilka för närvarande äro utlagda å östra Finngrundsbankens respektive

Västra Finngrundsbankens och Argos grunds bojstationer i Bottenhavet.

Styrelsen har nämligen funnit det angeläget att till ledning för sjöfarten jämväl

mistsignalering anordnas vid dessa bojstationer. De tre nu befintliga lysbojama

skulle, därest den föreslagna nyanskaffningen komme till stånd, tagas

i bruk för andra stationer.

Anskaffningen av dessa tre bojar beräknas draga en kostnad av 50 000

kronor.

Fyrar.

Elektrifiering av Vinga fyr- och lotsplats.

Enligt av lotsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1945 till Kungl. Maj:t

gjord hemställan skulle å riksstat för budgetåret 1946/47 till detta företag

anvisas 140 000 kronor, varav å driftbudgeten 133 000 kronor och å kapital,

budgeten 7 000 kronor. I årets statsverksproposition (X ht., s. 116) har emellertid

i vad gäller anslaget å driftbudgeten endast äskats 103 000 kronor. Därvid

förutsättes, att de arbeten, som till följd av denna nedskrivning måste

anstå, skulle få utföras i vanlig ordning under budgetåret 1947/48.

Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl i förslaget

till investeringsreserv för nästkommande budgetår för ifrågavarande

företag medtaga det belopp, som icke kunnat inrymmas å riksstaten, d. v. s.

30 000 kronor.

Förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats samt

elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt,

att till förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats

samt elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstationen skulle å

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisas 165 000 kronor, varav å driftbudgeten

135 000 kronor oell å kapitalbudgeten 30 000 kronor. Departementschefen

har emellertid (X ht., s. 116) förordat, att för nästkommande budgetår

till företaget i vad gäller anslaget å driftbudgeten allenast måtte anvisas

60 000 kronor, varvid de arbeten, som till följd av denna nedskrivning måste

anstå, skulle få utföras under budgetåret 1947/48.

Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av

75 000 kronor till ifrågavarande företag.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Ny fyr vid Björns fyrplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 april 1944 yttrade lotsstyrelsen

beträffande anordnande av nytt fyrtorn och förbättrad fyrbelysning vid

Björns fyrplats följande.

Vid Björns fyrplats, som är belägen på en ö i havsbandet mellan Gävlebukten och

öregrundsgrepen, utgöres fyrbyggnaden av ett 11 m högt fyrtorn, uppfört vid gaveln

av ett av bostadshusen vid fyrplatsen. Fyrens ljuskälla utgöres av fotogenglödljus.

Ljusstyrkan hos det vita skenet är 2 700 hefnerljus. Från sjöfartshåll hava

klagomål framförts över att fyren på grund av fyrlågans ringa höjd över vattenytan

och den svaga ljusstyrkan icke är synlig så långt som önskvärt vore. Till jämförelse

kan nämnas, att ljusstyrkan hos de närliggande fyrarna Eggegrund, Örskär,

Understen och Svartklubben uppgår till respektive 180 000, 90 000, 700 000 och

35 000 hefnerjus. Anordnandet av bättre fyrbelysning vid Björns fyrplats anser lotsstyrelsen

i hög grad motiverat. Då det för att erhålla ett fyrsken av tillfredsställande

ljusstyrka erfordras, att den nuvarande fyrapparaten och fyrlanterninen utbytas mot

nya sådana, och detta icke lämpligen låter sig göra nied bibehållande av det nuvarande

tornet, får styrelsen föreslå uppförande av ett nytt fyrtorn. Detta skulle byggas

till en höjd av 15 m, varigenom önskemålet örn högre höjd över vattenytan

för fyrlågan jämväl bleve tillgodosett, och uppföras i anslutning till platsens mistmaskinhus.

I fyren skulle insättas en fyrapparat av 4:e ordningen med dalénljus.

Härigenom skulle ljusstyrkan komma att uppgå till 30 000 hefnerljus för vitt sken.

Sedan numera elektrifieringen av Garpens fyr blivit genomförd, har lotsstyrelsen

meddelat, att fyrapparaten av 4:e ordningen från denna fyr nu är

disponibel och kan överflyttas till Björns fyr. I detta sammanhang behövde

därför icke upptagas någon annan kostnad för fyrapparatur än den till 10 000

kronor beräknade kostnaden för anordnande av dalénljus i sistnämnda fyrapparat,

vilken för närvarande vore försedd med fotogenglödljus. Själva fyrtomets

uppförande beräknade styrelsen draga en kostnad av 30 000 kronor.

Totalkostnaden för företaget skulle således bliva 40 000 kronor.

Företaget har tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45

och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Ny fyr på Grepensgrund i Öregrundsgrepen samt elektrifiering av fyrarna

Örskär och Djursten.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 mars 1944 meddelade lotsstyrelsen

i frågan om anordnande av ny fyr vid Grepensgrund i Öregrundsgrepen

samt elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten till en början örn

betydelsen av den inomskärsfarled, som framgår mellan nordöstra Upplands

fastlandskust och den därutanför belägna, långsträckta ön Gräsö. Denna utgjorde

i fredstid huvudfarled mellan Östersjön och Bottenhavet; under dåvarande

krigsförhållanden vore den sjöfartens enda förbindelse mellan sagda

farvatten.

Styrelsen lämnade därefter en översikt över de befintliga säkerhetsanstalterna

för farleden, vilka betecknades såsom tillfredsställande för delen söder

om Öregrund men i behov av vissa förbättringar för delen norr därom, som

framginge genom den vida och grunduppfyllda Öregrundsgrepen. På denna

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

del utgjordes säkerhetsanstalterna bland annat av den utanför Gräsöns nordspets

belägna bemannade fyren Örskär, vilken tjänstgjorde som angöringsfyr

för norrifrån kommande fartyg, den likaledes bemannade fyren Djursten, belägen

på Gräsölandet ett stycke norr om Öregrund, samt det mitt i Öregrundsgrepen

stationerade fyrskeppet Grepen, vilka samtliga tre fyranordningar

vore försedda med mistsignalanläggningar. Beträffande de tre sålunda befintliga

säkerhetsanstalterna anförde lotsstyrelsen.

Fyrskeppet Grepen är ett av lotsverkets äldre fyrskepp — det är byggt år 1883

— och det är därjämte det minsta svenska fyrskeppet — dess bemanning utgöres

blott av tre man. Fyrskeppet saknar eget framdrivningsmaskineri. Fyrljuset på fyrskeppet

har den mycket ringa ljusstyrkan av 500 hefnerljus; mistsignalmaskineriet

utgöres av en tämligen ljudsvag tyfonanläggning. På grund av fyrskeppets litenhet

och dess ringa bemanning — plats finnes ej för större besättning ■—- har det av

säkerhetsskäl icke ansetts lämpligt att hålla det på stationen under hösten och

vintern örn än isförhållandena så skulle tillåta, utan det har då ersatts med ett av

de större reservfyrskeppen, vars besättning utgöres av sju man. Årligen ligger sålunda

detta reservfyrskepp omkring tre månader på Grepens station.

Vid Örskär finnes sedan 1925 en tämligen modern fyrapparat för dalénljus, vars

ljusstyrka är 90 000 hefnerljus. Å andra sidan sker mistsignaleringen vid fyrplatsen

enligt det mest ålderdomliga system, som för närvarande tillämpas inom lotsverket,

nämligen med knallsignaler. Under tjocka avfyras en sådan knallsignal var femte

minut; den ledning, som mistsignaler av detta slag kunna lämna sjöfarten, är skäligen

dålig på grund av de korta ljuden och de långa uppehållen dem emellan.

Härtill kommer, att detta system för mistsignalering blir mycket dyrbart i drift.

Ljuskällan i Djurstens fyrapparat är glödljus för fotogen, vilket med befintlig

lins ger en ljusstyrka av allenast 9 000 hefnerljus. För mistsignalering användes ett

mindre och tämligen ljudsvagt tyfonmaskineri. Hela utrustningen vid fyrplatsen är

tämligen föråldrad och försliten.

Frågan om indragning av fyrskeppet Grepen hade länge diskuterats, men

lotsstyrelsen hade icke ansett sig böra framlägga något slutgiltigt förslag härom,

förrän frågan om elektrifiering av Gräsö blivit aktuell.

Detta företag — som blivit avsevärt fördröjt på grund av krisförhållandena

— har numera kommit till utförande. Losstyrelsen har därför föreslagit utbyte

av fyrskeppet Grepen mot en fast fyr på grundet Grepensgrund samt

elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten.

Djurstens fyrplats vore avsedd att elektrifieras genom direkt anslutning till

kraftleverantörens, Älvkarleby kraftverk, ledning, under det alt till Örskär

en 7 km lång luftledning och till fyren Grepensgrund en 7 km lång sjökabel

finge anordnas på lotsverkets bekostnad.

Lotsstyrelsen anförde vidare.

I samband med elektrifieringen förändras Djursten lill helautomatisk fyrplats med

fjäirmanövrering från lotsstationen i Öregrund, varvid fyrplatsens nuvarande bemanning

— ordinarie fyrmästare och fyrvaktare — indrages. Fyren på Grepensgrund

göres likaledes helautomatisk med fjärrmanövrering från örskärs fyrplats,

vars nuvarande bemanning bibehålies oförändrad. Som reserv för det elektriska

kraftnätet anordnas helautomatiska dieselaggregat vid Djursten och på Grepensgrund.

I samband med elektrifieringen utbytes vid Örskär den nuvarande mistsignaleringen

med knallsignaler mot en nautofonanläggning, varjämte ett maskindrivet

reservkraftaggregat installeras.

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

De byggnadsarbeten, som bliva förknippade med förslagets genomförande, utgöra

anordnandet av den bottenfasta fyren på Grepensgrund, uppförande av ett mindre

maskinhus vid Örskär samt ombyggnad av fyren vid Djursten, varvid den förses

med ny lanternin och inredes för att inrymma reservkraftaggregat och elektrisk utrustning.

Efter verkställd detaljplanering meddelade lotsstyrelsen i skrivelse den 15

november 1944 till investeringsutredningen, att kostnaderna för fyrbyggnaden

på Grepensgrund och för ombyggnad av fyren Djursten beräknats till 250 000

respektive 20 000 kronor. Kostnaderna för apparater, kraftledningar, kablar

o. d. hade tidigare beräknats till 440 000 kronor och uppförandet av maskinhus

vid Örskär till 20 000 kronor, varför den sammanlagda kostnaden för

företagets genomförande skulle komma att uppgå till 730 000 kronor.

Genom indragning av fyrskeppet Grepen och av personalen vid Djursten

uppstode enligt vad lotsstyrelsen anfört i sin ovannämnda skrivelse den 1

mars 1944 lönebesparingar om ca 24 000 kronor per år, varjämte kostnaden

för underhåll av fyrskepp minskades med omkring 7 000 kronor årligen. Vidare

innebure förändringen beträffande mistsignaleringen vid Örskär en årlig

driftkostnadsminskning av ca 3 000 kronor, under del att övriga driftkostnader

förbleve i huvudsak oförändrade. Slutligen komme för andra ändamål

användbar fyrapparatur m. m. att frigöras, varjämte fyrskeppet Grepen och

ett vid Djursten befintligt bostadshus kunde avyttras; värdet av ifrågavarande

materiel jämte det beräknade försäljningsvärdet av fyrskeppet och bostadshuset

utgjorde omkring 25 000 kronor, vilket belopp kunde sägas motsvara

en besparing av 1 000 kronor per år.

Lotsstyrelsen uttalade i anslutning härtill följande.

De årliga besparingar för statsverket, som enligt det förestående skulle uppkomma

vid förslagets genomförande, uppgå sålunda till sammanlagt (24 000+ 7 000 +

3 000 + 1 000 =) 35 000 kronor. Beräkningen är gjord efter den prisnivå, som var

rådande i augusti 1939. Under nuvarande förhållanden med högre löner, högre pris

på knallsignalammunition och exceptionellt stegrade priser på flytande motorbränsle

skulle de sammanlagda årliga besparingarna komma att uppgå till ej mindre än

omkring 50 000 kronor. Frånräknas ränta och amortering på anläggningskapitalet,

700 000 kronor, efter en räntefot av 4 procent och vid 50 års amorteringstid, utgörande

omkring 32 500 kronor, skulle sålunda efter förslagets genomförande uppstå

en årlig nettovinst för statsverket av 2 500 kronor vid ett prisläge, motsvarande det,

som var rådande i augusti 1939. Härav framgår, att förslagets räntabilitet blir tillfredsställande.

Frånsett detta innebär förslagets genomförande så stora förbättringar

ur sjöfartens synpunkt — nämligen bl. a. tillkomsten av en fast ljusstark fyr med

avskärmning på Grepensgrund, samt ökad ljusstyrka och avsevärt förbättrad mistsignalering

vid Örskär och Djursten — att enbart dessa fördelar motivera förslagets

genomförande.

Såsom investeringsreserv för budgetåret 1946/47 föreslås ingå arbeten avseende

uppförande av fyrbyggnader på Grepensgrund och maskinhus vid

Örskär samt ombyggnad av fyren Djursten, för vilka den sammanlagda kostnaden

uppgår till (250 000 + 20 000 + 20 000 =) 290 000 kronor.

Företaget hade upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Ng fyr på- Slätö vid Singöfjärden.

I fråga om anordnande av ny fyr på Slätö vid Singöfjärden anförde lotsstyrelsen

i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen att i

inomskärsfarleden genom Singöfjärden väster örn Singö, belägen i Öregrunds

södra skärgård, beredde passagen förbi fyren Halvvägen stora svårigheter

under mörker, särskilt för de större fartyg, vilka numera anlöpte Hallstavik

med dess stora industrianläggningar. Såväl från sjöfartshåll som från personalen

vid de båda lotsplatser, Öregrund och Svartklubben, varifrån lotsningen

i leden ombesörjdes, hade önskemål uttalats, att fyrbelysningen i farleden

måtte förbättras. Lotsstyrelsen finge därför föreslå, att en ny fyr anordnades

på sydöstra delen av Slätö, belägen väster örn Singö. Kostnaden för

denna fyr hade beräknats till 10 000 kronor.

Detta företag kvarstår oförändrat från investeringsutredningens förslag till

investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Nu fur på Seldon i Mälaren.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till Kungl. Maj:t hemställt

om medel å riksstat för budgetåret 1946/47 till ny fyr på Selaön i Mälaren,

och därvid framhållit följande.

Den del av stora farleden genom Mälaren, som framgår över Grönsöfjärden

väster örn norra Björkfjärden, ca 16 distansminuter nordnordväst örn Södertälje, är

fyrbelyst medelst två agafyrar, benämnda Ytterholm och Grönsö, belägna på ett

avstånd från varandra av ca 6,5 nautiska mil. Mellan dessa fyrar framgår farleden

vid nordöstra delen av Selaön i en skarp kurva, och på grund därav bliva dessa

fyrar otillräckliga för att under mörker vid dålig sikt giva en säker ledning för

navigeringen. För avhjälpandet av denna olägenhet fÖTeslår lotsstyrelsen, att en ny

agafyr uppföres på Selaön mitt för nämnda farledskrök.

Kungl. Majit har emellertid (X ht., s. 116) funnit att med medelsanvisningen

å riksstat till bl. a. detta företag finge anstå emedan viss beskärning

av lotsstyrelsens anslagsäskanden befunnits nödvändig.

Företaget ingår i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår

och har jämväl medtagits i föreliggande förslag till reserv för nästkommande

budgetår med av lotsstyrelsen äskat belopp, 10 000 kronor.

Nua furar på Häggholmen i farleden Stockholm—Västerås.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt

att till nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—Västerås måtte anvisas

20 000 kronor å riksstat för budgetåret 1946/47. Styrelsen har därvid

bl. a. anfört följande.

Farleden Stockholm—Västerås framgår mellan Stabyfjärden och Oknöfjärden förbi

Flatgarn och Bryggholmen ca 7 distansminuter sydsydost om Enköping i flera

kurvor mellan uddar och landgrundningar. För tryggande av navigeringen under

mörker i detta farledsavsnitt finnas två agafyrar, Flatgarn och Oknö Hälludde. Denna

fyrbelysning kan dock ej anses tillräcklig för de stora fartyg, som numera här

framföras. Lotsstyrelsen föreslår därför, att fyrbelysningen i fråga kompletteras med

två fyrar på ön Bryggholmen, av vilka den ena hör uppföras på den södra och den

andra på den västra delen av ön.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Majit har emellertid (X ht., s. 116) icke bifallit lotsstyrelsen anslagsäskande

i denna del utan funnit att med medelsanvisningen å riksstaten

till ifrågavarande företag finge anstå.

Företaget ingår i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 och

har jämväl medtagits i föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47.

Elektrifiering av furen Hobing jämte mistsignalstation.

Behovet av elektrifiering av fyren Hoburg jämte mistsignalstation har motiverats

i 1945 års statsverksproposition, X ht., s. 127. Enligt av lotsstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 framlagt förslag skulle för

detta företag anvisas 75 000 kronor å riksstat för budgetåret 1946/47 av den

till 145 000 kronor beräknade totalkostnaden. Då Kungl. Majit funnit det nödvändigt

att föreslå en beskärning av lotsstyrelsens äskanden, varvid bland

annat med ifrågavarande företag skulle få anstå, har arbetsmarknadskommissionen

funnit skäl medtaga företaget intill en kostnad av 75 000 kronor i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av fgrbelysning och mistsignalering för angöring av Oxelösund.

Enligt vad lotsstyrelsen anförde i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

angjordes inloppet till Oxelösund icke blott av de fartyg,

som vore destinerade till nämnda plats, utan även av fartyg på ingående

till och utgående från Norrköping. Det sistnämnda gällde särskilt sådana fartyg,

som anlitade lots, enär lotsombyte därvid skulle verkställas utanför inloppet

till Oxelösund.

Angöringen av ifrågavarande inlopp, varest kringliggande farvatten vore

uppfyllda av en mångfald grund, bränningar och låga skär, vore vid mindre

goda siktförhållanden mycket riskabel, enär befintliga säkerhetsanstalter därvid

icke gåve nöjaktig vägledning. Ingen av de tre fyrar, vilka vore belägna

i inloppet, kunde nämligen sägas uppfylla de fordringar, som numera borde

uppställas på en angöringsfyr. Två av de nämnda fyrarna befunne sig i enskild

ägo och anordnades på sin tid — år 1908 — såsom ledfyrar för navigering

i inloppet. Den tredje vore lotsverkets år 1867 anlagda fyr Femörehuvud.

Sistnämnda fyr, vilken tillika vöre mistsignalstation och hade ständig

bevakning, vore belägen vid den nordligaste farledsgrenen västerifrån till

Oxelösund, vilken vid tiden för fyrens anläggande utgjorde en huvudfarled.

Numera användes emellertid denna farledsgren blott av mindre fartyg i inomskärstrafik.

Fyrplatsens apparatutrustning vore mycket föråldrad. Fyren utgjordes

av en mindre lykta, placerad i en utbyggnad på platsens bostadshus;

den vöre lotsverkets enda kvarvarande fyr med veklampa som ljuskälla.

Dess ljusstyrka uppginge allenast till 70 hefnerljus, medan ljusstyrkan hos

de båda övriga fyrarna i inloppet till Oxelösund utgjorde 200 och 400 hefner
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

ljus. Mistsignalanordningen vid Femörehuvud bestode av en primitiv anordning

med signalklocka, vars kläpp dreves av ett urverk med lod.

Lotsstyrelsen hade sedan länge haft uppmärksamheten riktad på frågan

örn förbättring av fyrbelysning och mistsignalering vid inloppet till Oxelösund

men hade hittills varit nödsakad att låta frågan anstå i avvaktan på

genomförandet av ett flertal andra nyanläggningar och förbättringar av säkerhetsanordningar

för sjöfarten, vilka varit av än större vikt och därför

måst givas företräde. Det hade emellertid länge stått klart, att fyren Femörehuvud

borde kunna indragas eller i varje fall ändras till obevakad fyr

i samband med frågans slutliga lösning, oavsett dennas detaljutformning.

Styrelsen hade därför hållit fyrmästarbefattningen — den enda ordinarie

befattningen vid fyrplatsen — tillsatt allenast på förordnande alltsedan dess

siste ordinarie innehavare avgick med pension den 31 maj 1941.

I och för frågans lösning föreslog lotsstyrelsen anläggande av en från

Oxelösunds lotsstation fjärrmanövrerad elektrisk angöringsfyr jämte mistsignalutrustning

på skäret Vinterklasen i yttre delen av inloppet till Oxelösund

samt uppförande av en mindre agafyr med kolsyredriven mistklocka

vid Femörehuvud i stället för den nuvarande föråldrade fyr- och mistsignalanläggningen

därstädes, varigenom bevakningen på denna fyrplats, bestående

av en fyrmästare och ett extra fyrbiträde, kunde indragas. Den nya

angöringsfyren på Vinterklasen avsågs ansluten till allmänt elektriskt distributionsnät

i Oxelösund. Från Oxelösunds lotsstation kunde då mistsignalmaskineriet

alltefter behov till- och frånkopplas och övervakning i övrigt

av anläggningarnas funktion verkställas genom vakthavande lotspersonals

försorg. Anläggningen borde jämväl omfatta anordnande av ett brännoljedriver

reservkraftaggregat, som vid avbrott på kraftnätet automatiskt skulle

träda i verksamhet. Kostnaden för förenämnda arbeten beräknades uppgå

till omkring 200 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Elektrifiering av fyren Ölands södra udde jämte mistsignalstation.

Beträffande detta företag må hänvisas till 1945 års statsverksproposition,

X ht. s. 127—128, varest motivering för detsamma finnes angiven. Företaget

har av lotsstyrelsen kostnadsberäknats till 140 000 kronor, och styrelsen har

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 hemställt örn anvisande på

riksstaten för nästa budgetår av 70 000 kronor. Då denna hemställan icke

vunnit Kungl. Maj:ts bifall, enär det befunnits nödvändigt med en beskärning

av lotsverkets anslagsäskanden, varvid medelsanvisningen å riksstat till

bl. a. detta företag måste anstå (X ht., s. 116), har arbetsmarknadskommissionen

i stället medtagit företaget i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1946/47.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget lill investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Förbättring av mistsignaleringen och anordnande av nytt fyrtorn vid Vens

fyrplats.

Beträffande de på ön Ven belägna säkerhetsanstaltema för sjöfarten erinrade

lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen, att

1938 och 1939 års riksdagar anvisat tillhopa 190 000 kronor för vissa förbättringar

vid Hakens fyrplats på Vens ostsida och för nyanläggning av fyr

på Vens sydsida. Dessa företag utfördes i anslutning till att elektrisk kraft

blev tillgänglig på ön medelst sjökabel från fastlandet. De båda fyrplatserna

utrustades med elektriska mistsignalinstrument, s. k. nautofoner, försedda

med gemensam instrumentering vid Hakens fyrplats, där fyrpersonal finnes

i motsats till vad som gäller beträffande fyren på Vens sydsida, som icke

har ständig bevakning.

Styrelsen yttrade vidare.

Den nyssnämnda instrumenteringen vid Hakens fyrplats för de båda nautofonerna

utfördes för en mycket obetydlig merkostnad på sådant sätt, att i framtiden jämväl

en tredje nautofon, nämligen vid Vens fyrplats på öns västra sida, skulle kunna

anslutas till och drivas från Haken. Härvid skulle endast behöva tillkomma en förbindelseledning

över ön mellan de båda fyrplatserna samt ett nytt ljudinstrument

med tillhörande ställning vid Vens fyrplats. Däremot skulle icke någon ny, tämligen

kostbar instrumentering och ej heller något nytt reservkraftaggregat, avsett att användas

vid förekommande strömavbrott på kraftnätet, behöva anskaffas.

Lotsstyrelsen framhöll de fördelar, som skulle vinnas genom ersättande av

den vid Vens fyrplats år 1912 anlagda mistsirenanläggningen mot en elektrisk

nautofonanläggning, vilka fördelar för sjöfartens del bestode däri, att mistljudet

bleve fem å tio gånger starkare samtidigt som själva ljudinstrumentet

kunde placeras på lämpligare plats i förhållande till farleden, och vilket för

lotsverkets vidkommande innebure en årlig lönebesparing om ca 4 000 kronor

genom att den nuvarande bemanningen vid fyrplatsen kunde minskas

med en man.

I samband med anordnandet av en nautofonanläggning borde fyren, som

nu vore placerad i en otidsenlig fyrlantemin på taket av ett bostadshus, överflyttas

till ett fristående fyrtorn av betong med direkt anslutning till maskinhuset.

Kostnaden för nautofonanläggningen har av lotsstyrelsen beräknats till

45 000 och för det nya ''fyrtornet till 20 000 kronor eller sammanlagt till

65 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr jämte mistsignalstation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt

att å riksstat för budgetåret 1946/47 måtte anvisas erforderligt belopp, 95 000

kronor, till elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr jämte mistsignalstation.

Lotsstyrelsen har härom anfört följande.

Hållö fyrplats är belägen på västkusten strax söder om Smögen. I fyren, som anlades

år 1842, utgöres ljuskällan av en år 1907 installerad apparat för fotogenglöd
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

ljus. Mistsignalering har alltsedan år 1894 ägt rum vid platsen. År 1928 installerades

såsom ersättning för förutvarande knallsignalapparat en elektrisk nautofonanläggning,

vars kraftkälla utgöres av en på platsen uppställd, brännoljedriven generator.

Nautofonanläggningen är en av lotsverkets äldsta, och dess ljudinstrument består

till skillnad från alla övriga nu i drift varande anläggningar av blott en enhet, varför

dess ljudstyrka är tämligen begränsad. Fyrplatsens bemanning utgöres av tre

ordinarie befattningshavare, nämligen fyrmästare och två fyrvaktare.

Sedan elektrisk kraftledning för några år sedan framdragits till Smögen, äro betingelserna

för en fullständig elektrifiering och halvautomatisering av fyrplatsen

synnerligen gynnsamma. Kraftledning, delvis såsom sjökabel, skulle härvid framdragas

från Smögen till Hållö för en kostnad av omkring 50 000 kronor, däri inberäknat

kostnader för transformatorstation på Hållö m. m. Elektriskt ljus skulle då

kunna införas i fyren och nautofonanläggningen anslutas till kraftnätet. Sistnämnda

anläggning skulle i samband därmed kompletteras med en andra enhet samt ändras

på sådant sätt, att den skulle kunna drivas utan ständig passning. Vidare skulle

i den nya utrustningen ingå ett reservkraftaggregat, som automatiskt träder i funktion

vid strömavbrott på kraftnätet, ävensom erforderliga alarmanordningar för

att nattetid underrätta fyrpersonalen örn eventuellt inträffande fel på fyr- eller mistsignalanläggning.

Slutligen skulle elektrisk belysning installeras i tjänstelokaler och

personalbostäder. Kostnaderna för dessa anskaffningar och arbeten beräknas till

45 000 kronor, varför den totala kostnaden för förslagets genomförande skulle komma

att uppgå till 95 000 kronor.

Ett genomförande av förslaget komme att innebära väsentliga fördelar för sjöfarten.

Fyrens ljusstyrka komme sålunda genom elektrifieringen att ökas från nuvarande

72 000 hefnerljus till minst 400 000 hefnerljus, innebärande en avsevärd ökning

av fyrens lysvidd i disig luft. Mistsignalernas styrka och hörvidd komme även

att ökas ej blott med anledning av ljudinstrumentets utökning till dubbla effekten

utan även på grund därav, att två enheter hos ljudinstrumentet åstadkomma en

sådan koncentration av ljudet i horisontalplanet, som icke kan erhållas med blott

en enhet.

Sedan de nu föreslagna förändringarna vid Hållö fyrplats genomförts, torde bemanningen

vid fyrplatsen kunna reduceras. Vakttjänstgöringen nattetid bör nämligen

kunna indragas, enär apparaturen efter ändringarnas genomförande kan arbeta

utan ständig tillsyn och besked om inträffande tjocka nattetid kan lämnas fyrpersonalen

per telefon från den fyrplatsen närbelägna lotsutkiken i Smögen, där vakt

hålles dygnet runt. Kostnaderna för elektrisk kraft för fyrplatsens behov bliva visserligen

något högre än kostnaderna för nuvarande förbrukning av lysfotogen och

brännoljor, beräknade efter förkrigsprisema, men till följd av personalminskningen

kommer ändock en minskning av platsens driftkostnader att uppstå.

Kungl. Maj:t har emellertid (X ht., s. 116) funnit en beskärning av lotsstyrelsen

anslagsäskanden nödvändig, varvid med medelsanvisningen till

bl. a. detta företag måste anstå. Företaget har därför överförts till förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 och för företaget har därvid

räknats med ett anslagsbehov å beredskapsstat av 95 000 kronor.

Hamnar och vägar.

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Järnäs lotsplats.

I årets statsverksproposition (X ht., s. 109—117) har till förbättring av

hamn- och vägförhållandena vid Järnäs lotsplats, vilket företag kostnadsberäknats

till 100 000 kronor, upptagits elt belopp av 50 000 kronor till ar
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

betets påbörjande. I enlighet med förslag av lotsstyrelsen har företaget därjämte

medtagits i investeringsreserven med ett belopp om 50 000 kronor.

Företaget har tidigare medtagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45

samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av hornuf erhållande na vid Rödkallens lotsuppassningsställe

linder Luleå lotsplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade lotsstyrelsen,

att hamnförhållandena vid Rödkallens lotsuppassningsställe under

Luleå lotsplats, vore i behov av förbättring snarast möjligt. Vattendjupet i

och utanför hamnen uppginge vid medelvatten till blott ca 2,2 m och kunde

vid lågvattenstånd, som relativt ofta inträffar i denna del av Bottenviken,

vara ända till 1,0 m lägre. Lotsstyrelsen framhöll vidare att, ehuru den största

lotskuttern vid platsen hade ett maximalt djupgående av blott 1,10 m, sistnämnda

vattendjup vid sjöhävning vore alldeles otillräckligt. Från Rödkallen,

ett av landets större lotsuppassningsställen, ombesörjdes nästan all lotsning

in till Luelå. Till belysande av lotsningens omfattning meddelade lotsstyrelsen,

att lotspenningintäkten vid Luleå lotsplats under åren 1934—1938 i medeltal

utgjorde ca 104 000 kronor per år och under åren 1940—1943 ca

290 000 kronor.

Lotsstyrelsen anförde i fortsättningen.

För att erhålla förbättrade hamnförhållanden är det nödvändigt att bygga ut en

helt ny och större hamnbassäng innanför den nu befintliga och i skydd av den

nuvarande hamnpiren. Den större och djupare hamnbassängen skulle bildas genom

uppmuddring till 3,0 m djup och anläggandet av erforderliga kajer i form av stenfyllda

timmerkistor till en längd av ca 50 m, varjämte ett större kajplan bör anordnas

av de uppmuddrade massorna jämte slipanläggning för torrsättning av båtarna.

Till förhindrande av muddermassornas bortspolning av sjön bör släntskydd i form

av stenglacis anordnas på tre sidor av det utfyllda kajplanet. Därjämte skulle en ny

vägförbindelse i form av en stenfylld bank eller plankvandring av ca 150 m längd

anordnas ut till den nya båthamnen.

Den nu befintliga västra hamnarmen, bestående av betongkasuner, måste skyddas

mot isens åverkan genom en större stenfyllning, som åt hamninloppet till måste avgränsas

genom ett antal stenfyllda timmerkistor. Slutligen måste omfattande muddringsarbeten

utföras i tillfartsrännan från sjön in till hamnen. Denna ränna torde

till större delen av sin längd, ca 250 m, böra göras ca 20 m bred och 3,0 m djup.

För att med båtar vinna tillträde till den nya hamnen måste därjämte en av betongkasunerna,

som bilda kaj i den gamla hamnen, avlägsnas. Kostnaderna för samtliga

dessa arbeten kunna i avvaktan på närmare undersökningar på platsen anges

till 150 000 å 200 000 kronor, varav ungefär halva kostnaden belöper sig på muddringsarbetena,

som dock ej kunna någorlunda exakt beräknas förrän provmuddring

kunnat verkställas. Med hänsyn till alt man ej bör taga risken att stationera

ett så dyrbart arbetsredskap som ett mudderverk ute vid Rödkallen, där detta ej

kan beredas erforderligt skydd vid en uppträdande storm, kan man därstädes ej

använda sig av mudderverk, utan torde muddringarna böra verkställas med anlitande

av släpskopor eller dylikt.

Arbetet har av lotsstyrelsen beräknats taga minst två år i anspråk, och

för första årets arbeten skulle ett belopp av 100 000 kronor erfordras.

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

Förslaget upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen

anfört följande.

Hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats äro synnerligen otillfredsställande.

Djupet i den nuvarande båthamnen uppgår i det djupaste partiet endast till knappa

1,9 m vid medelvatten, och djupgåendet för den stora lotskuttern utgör normalt

ca 1,25 m. Vid nordliga stormar uppträder ofta i norra delen av Bottenviken mycket

lågt vattenstånd, ända till 1,0 m under det normala. Stora kuttern måste då förläggas

i boj på Kinnbäcksfjärden, ca 2 distansminuter från lotsplatsen; den kan

därvid nås endast genom användandet av småbåtar. Tjänsten för lotsarna blir härigenom

mycket försvårad, varjämte onödig tidsutdräkt vållas för färden ut till lotssökande

fartyg. En förbättring av hamnförhållandena är därför i hög grad av behovet

påkallad. För detta ändamål bör en helt ny hamnbassäng anordnas utanför

den nu befintliga, där vattendjupet uppgår till 3 å 4,5 m. Härvid måste från en befintlig

stenpir utläggas ett antal stenfyllda timmerkistor som vågbrytare till en total

längd av ca 50 m. Med hänsyn till förekommande kraftig isskjutning böra kistorna

delvis plankklädas som skydd mot isens nötning och givas stora dimensioner. Därjämte

måste stora utfyllningar av sten utföras för att bära av isen, så att den ej får

så stor kraft mot kistorna. Slutligen måste en del stenrensning under vattnet företagas

för att skapa bättre utrymme i hamninloppet. Under förutsättning att stenrensningsarbeten

ej behöva komma till utförande i större utsträckning än vad hittills

utförda undersökningar utvisa, kan kostnaden för ovannämnda arbeten beräknas

till 100 000 kronor.

Företaget upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Skags lotsuppassningsstålle under

Örnsköldsviks lotsplats.

Vid Skags lotsuppassning, belägen på Stora Harskäret ca 11 distansminuter

ostsydost om Örnsköldsvik, vore hamnen enligt vad lotsstyrelsen meddelat

i skrivelse till investeringsutredningen den 15 november 1944 nästan

obrukbar, enär lotsbåtarna vid hårt värder och vissa vindar ej kunde taga

sig ut ur eller in i hamnen, på grund av att vattendjupet i inloppet till densamma

blott utgjorde ca 2 meter vid medelvatten. Den innanför liggande

hamnbassängen vore däremot 3 meter djup. Lotsarna måste därför ständigt

passa vädret och vid annalkande storm, innan sjöhävnmgen i hamninloppet

blivit alltför svår, föra lotskuttern ur hamnen och förlägga densamma

vid en brygga på en annan plats å stora Harskäret. Vattendjupet vid

sistnämnda brygga började dock numera likaledes bliva otillräckligt till

följd av landhöjning och uppgrundning. En förbättring av hamnförhållandena

vid lotsplatsen borde därför komma till stånd. Då lotshamnens hamnbassäng

vore tillräckligt djup samt erbjöde det bästa skyddet mot sjön, borde

enligt lotsstyrelsens mening dylik förbättring lämpligen åvägabringas genom

muddring och undervaltenssprängning i lotshamnens inlopp till eli djup av

16—407172.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

minst 3,5 meter vid medelvatten. Samtidigt härmed borde bätbryggan i lotshamnen

repareras. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 40 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Björns fyrplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till inveideringsutredningen anförde lotsstyrelsen

följande rörande behovet av förbättrade hamn- och vägförhållanden

vid Björns fyrplats.

Lotsstyrelsen får vidare föreslå anläggandet av en ny hamn vid fyrplatsen. Den

nuvarande hamnen, som använts sedan fyrplatsen år 1859 anlades, har under årens

lopp blivit så uppgrundad, att den är otjänlig för sitt ändamål. Hamn bör därför

anordnas på annan plats, där större vattendjup kan erhållas. Arbetena skulle härvid

huvudsakligen bestå i upprensning av hamninloppet, utläggandet av några stenfyllda

limmerkistor som vågskydd och landningsbrygga, anordnandet av en båtslip i den

nya hamnen samt anläggandet av väg från den nya hamnen till fyren och bostäderna.

Vid detaljplaneringen av detta arbete hade det enligt vad lotsstyrelsen i

skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen meddelat befunnits,

att en viss utvidgning av arbetet vore erforderligt. Antalet stenkistor

för hamnanläggningen måste nämligen väsentligt utökas för att hamnarmen

skulle nå ut till erforderligt vattendjup, ca 2 meter vid medelvatten. Den

sammanlagda längd av hamnarmen, som härför erfordrades, vore ca 40 meter.

Vidare borde en ca 100 meter lång, 0,5 meter hög och 2 meter bred vägbank

anläggas närmast hamnen, varjämte planeringsarbetena vid hamnen

måste göras mera omfattande än tidigare ansetts erforderligt, för att ej vattnet

vid storm och högvatten skulle översvämma hamnplanen och vägpartiet

närmast hamnen. Sammanlagda kostnaden för hamn- och väganläggningama

vid fyrplatsen komme enligt i anslutning till detaljplaneringen upprättad

kostnadsberäkning att belöpa sig till 50 000 kronor.

Företaget medtogs i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och omnämndes

i samband därmed av investeringsutredningen under rubriken Anordnande

av ny fyr vid Björns fyrplats m. m. I förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 har arbetet upptagits såsom särskilt företag.

Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats samt anläggande

av väg och brygga d Singö.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen

beträffande hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats.

Vid Svartklubbens lotsplats, som är belägen på en mindre ö i havsbandet utanför

Singö omkring 15 distansminuter sydost örn Öregrund, tjänstgöra sju befattningshavare.

På samma ö som lotsplatsen ligger Svartklubbens fyrplats, vid vilken personalen

utgöres av tre befattningshavare. Lotspersonalen är bosatt på Singö, medan

fyrpersonalen har sina bostäder å Svartklubben.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

För lotspersonalens behov finnes å Svartklubben en brygga, som är byggd år 1927.

På grund av otillräcklig längd lämnar bryggan icke erforderligt skydd för den nuvarande

båtmaterielen. För erhållande av en tillfredsställande hamn vid lotsplatsen

får styrelsen föreslå, att bryggan förlänges omkring 15 m, att vattendjupet innanför

bryggan ökas genom muddring, att en omkring 15 m lång kaj anordnas längs stranden

syd örn nuvarande bryggan samt att sten påfylles norr örn bryggan till skydd

mot sjön. Kostnaden för nu nämnda arbeten beräknas till 35 000 kronor.

I detta sammanhang upptog lotsstyrelsen vidare frågan örn förbättring av

den till Svartklubben förlagda personalens landförbindelser med Singö. Under

det att Svartklubben läge öster om Singö, vore den egentliga bebyggelsen

på denna ö belägen på dess västra sida, där lotspersonalen hade sina bostäder

och där post och proviant hämtades. Färderna mellan Svartklubben och

Singö måste företagas med båt vanligen till västra sidan av ön, men vid

ogynnsamma is- och väderleksförhållanden nödgades personalen att från

Svartklubben söka sig i land på östra sidan av Singö, varest av ålder funnes

en tilläggsplats, den s. k. gamla lotshamnen, belägen på en holme, skild från

Singö allenast av ett smalt, grunt sund. Enär lotshamnen emellertid saknade

vägförbindelser med västra sidan av Singö, föreslog lotsstyrelsen, att en väg

av enkel beskaffenhet iordningställdes från lotshamnen fram till landsvägen

vid Backby å Singö, ett avstånd av omkring 1 300 m. På denna sträcka funnes

till en längd av omkring 900 m närmast Backby cn skogsväg, som endast

behövde rustas upp, under det att närmast lotshamnen helt ny väg mäste anläggas

till en längd av omkring 400 m jämte en vägbank över det förut nämnda

smala sundet. Vid den gamla lotshamnen borde vidare en mindre brygga

uppföras.

Styrelsen hade beräknat kostnaden för arbetena å Singö till 25 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för företaget skulle således utgöra 60 000 kronor.

Företaget ingick i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Furusunds lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelat vore vid Furusunds lotsplats, belägen på

norra delen av ön Yxlan i Stockholms skärgård, lotsarnas båtslip samt platsens

prickupplag, varest ett hundratal prickar förvarades, förlagda till ett

strandområde beläget ca 1 000 meter norr om lotsuppassningshuset och lotshamnen.

För angöring av detta strandområde med båtar från sjön funnes

inga särskilda anordningar, varför båtarna finge landa vid stranden, när

prickar eller fönödenheter för båtarna skulle lossas eller avhämtas. Härigenom

bleve emellertid det dyrbara båtmaterialet utsatt för onödig förslitning,

varjämte lastnings- och lossningsarbetet bleve synnerligen besvärligt och tidsödande.

För avhjälpandet av dessa olägenheter borde å nämnda område anordnas

en båtbrygga av ca 15 meters längd ut till erforderligt vattendjup, ca 3,0

meter vid medelvatten. Strandområdet borde därjämte utökas genom att av
-

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

schaktning av en hög jordslänt verkställdes inom området samt genom utfyllning

av schaktmassorna, så att en större kajplan bildades i och för prickupplag.

Härjämte borde en spontkaj anordnas utanför det utfyllda området

och vidare en förrådsbod uppföras för förnödenheter och inventarier till

lotsbåtarna. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 25 000 kronor.

Detta företag ingick även i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av hamnför hålland ena vid Grönskärs fyrplats.

Lotsstyrelsen har beträffande detta företag framhållit, att vid Grönskärs

fyrplats, belägen på ön Grönskär ca 4 distansminuter öster om Sandhamn,

vöre anställda en fyrmästare, en fyrvaktare samt ett extra fyrbiträde under

semester, sjukdom eller annat förfall för den ordinarie personalen.

Hamntörhäilandena vid platsen vore mycket otillfredsställande, i det att

vattendjupet i hamnen och hamninloppet för närvarande blott uppginge till

1,0 meter vid medelvatten, oaktat upprensning genom muddring skett ett

flertal gånger. Det nuvarande bottenskiktet vöre emellertid så hårt, att någon

ytterligare muddring ej kunde ske. Den upprensning, som nu ånyo borde

komma till stånd, måste därför utföras genom torrläggning av hamnen medelst

tångdammar, varefter sprängning och utgrävning av densamma skulle

verkställas till erforderligt vattendjup, ca 2,0 meter vid medelvatten. I samband

med torrläggningen borde en mindre tilläggsplats byggas vid ena sidan

av hamnbassängen. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Dalarö lotsplats.

Vid Dalarö lotsplats i Stockholms södra skärgård vore enligt lotsstyrelsen

hamnförhållandena mindre tillfredsställande. Som tilläggsplats för lotsplatsens

tjänstebåtar, lotsverkets tjänstefartyg och i viss mån även för marinens

fartyg funnes anlagd en ca 30 meter lång träkaj, belägen invid farleden mitt

för lotsuppassningshuset. Vattendjupet längs kajen varierade mellan 2,0 och

2,5 meter, vilket vore otillräckligt. På det grundaste stället sköte en bergrygg

upp, men i övrigt utgjordes botten av hård pinnmo. Det hände ofta,

att de båtar som läge förtöjda vid kajen höggo i botten. Vattendjupet utmed

kajen borde lämpligen genom bortsprängning av nämnda bergrygg och genom

muddring ökas, så att närmast invid kajen erhölles ett djup av minst 3 meter

och på ett avstånd av 3 meter från kajen ett djup av 4 meter. I samband med

dessa arbeten borde kajen och därtill ansluten kajplan, vilken liksom kajen

vore av träkonstruktion, bliva föremål för reparation. Kostnaden för dessa

arbeten beräknades till 25 000 kronor.

'' Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Förbättring cw väg vid Landsorts lotsplats.

Vid Landsorts lotsplats, belägen på ön Oja i sydligaste delen av Stockholms

skärgård, funnes enligt vad lotsstyrelsen meddelat för lotsarnas behov

tre skilda hamnplatser på olika sidor av ön, vilka användes alternerande

allt efter vind- och väderleksförhållandenas växlingar. En av hamnplatserna

vore belägen vid den s. k. Skravleviken på västsidan av öns norra del. Vägen

från hamnen vid Skravleviken till uppassningshuset och lotsarnas bostäder,

vilken hade en längd av ca 3 km, vore av synnerligen primitiv beskaffenhet.

Den ginge på flera ställen fram över sank mark och bleve där ofta översvämmad

vid regn, enär all dränering saknades. Vägbanan vore till större

delen av mycket lös beskaffenhet, och på vissa avsnitt förekomme svåra backar

och tvära krökar i bergig terräng. Vägen borde därför förbättras genom

hårdgöring av vägbanan och genom anordnande av dräneringsdiken och vägtrummor,

där så erfordrades, varjämte en del backar och krökar borde utjämnas

och rätas genom bortsprängning av vissa bergpartier. Kostnaden

för dessa arbeten hade beräknats till 15 000 kronor.

Detta företag medtogs jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Östergarns fyrplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen.

Östergarns fyrplats är belägen på Östergarns holme ca 2 distansminuter utanför

Gotlands östkust. I samband med fyrplatsens flyttning från västra till östra delen

av holmen anlades år 1918 i den s. k. södra bukten en ny båthamn, vilken nu i regel

användes av fyrfolket. Hamnen består av en ca 25 lång betongbrygga på träkistor.

På grund av hamnens utsatta läge kan fyrplatsens tjänstebåt ej alltid ligga förtöjd

vid bryggan utan måste dragas upp på en slip, så snart dåligt väder är i annalkande.

Hamnen är grund, och då dessutom stenar ofta föras in i densamma vid grov sjö

under vissa vindförhållanden, är det många gånger förenat med stor risk att gå in i

densamma med fyrbåten, vilken stöter i bottnen redan vid ganska liten sjöhävning.

Vid vissa vindar är det till och med omöjligt att angöra hamnen. Av denna anledning

har på oris norra sida anlagts en mindre nödhamn i form av en betongbrygga

med slipanordning. Själva hamnbassängen är dock så smal, att fyrbåten ej kan

vända i densamma. Vattendjupet är dessutom ringa. På grund av de dåliga hamnförhållandena

på ön utsätter sig personalen ofta för stora risker, speciellt örn det

blåser upp under landresor. Vederbörande vill ju ej gärna stanna i land i onödan,

även örn del blåser ganska hårt, utan önskar i allmänhet snarast möjligt komma

tillbaka till fyrplatsen och hemmet.

På grund av vad sålunda framförts ansåg lotsslyrelsen del nödvändigt att

hamnförhållandena vid Östergarns fyrplats förbättrades. Detta skulle eldigt

lotsstyrelsens ursprungliga förslag lämpligen ske på följande sätt. Södra hamnen

bottenrensades, varvid undervattensprängnjng delvis måsle ske. Hamnarmen

förlängdes därefter ca 10 m genom utläggande av stenkistor, vilka avtäcktes

med betong och förseddes med parapet av betong. Norra hamnen bottenrensades,

fördjupades och förstorades medelst sprängning till sådan omfattning,

att fyrplatsens båt obehindrat kunde vända i densamma. Dessutom

utfördes en mindre vågbrytare mellan eif par skär intill hamnplatsen.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Vid sedermera företagen detaljplanering av .ifrågavarande arbeten hade

emellertid enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

meddelat befunnits, att förbättring av södra hamnen icke

vore möjlig att utföra lill rimlig kostnad, enär erforderligt vattendjup — 2,5

ä 3 m under medelvattenytan — uppnåddes först på mycket stort avstånd

från land. Lotsstyrelsen yttrade vidare i denna fråga.

Bottnen vid detta hamnläge är täckt av ett tunt lager lösa stenar, under vilket

kalkberget omedelbart vidtager. En fördjupning av hamnen finge därför till största

delen utföras genom undervattenssprängning och skulle sålunda ställa sig mycket

dyrbar. Vidare kan befaras, att hamnen efter dylik fördjupning snart nog skulle

grundas upp på nytt, enär det stenlagar, varmed botten och jämväl stranden vid

denna plats äro belagda, vid sjöhävning lätt råkar i rörelse och därvid igenfyller

förefintliga fördjupningar i bottnen. Sagda förhållande skulle medföra ofta återkommande

behov av muddring i en på angivet sätt fördjupad hamnbassäng i den

nuvarande södra hamnen. Ungefär 400 meter söder om denna finnes emellertid en

plats, som är väl lämpad för en hamnanläggning. Vattendjupet är här tillräckligt

strax utanför strandkanten, och bottnen består av berg. varför någon risk för

uppgrundning icke förefinnes. Enligt lotsstyrelsen mening bör på denna plats anläggas

en ny hamn, bestående av en ca 30 meter lång hamnarm med sträckning

ungefär vinkelrätt mot stranden och med en ca 15 meter lång vinkelarm i den yttre

änden. Härjämte bör en mindre vågbrytare anordnas strax norr örn hamnen. Såväl

hamnarmarna som vågbrytaren böra utgöras av stenfyllda träkistor. Utöver dessa

anläggningar erfordras uppförande av en båtslip samt byggande av en ca 400 meter

lång rälsbana såsom fortsättning på en redan befintlig dylik bana, ledande från

fyrplatsen till den nuvarande södra hamnen och använd för materialtransporter.

Kostnaden för samtliga nu berörda arbeten jämte förbättring av norra

hamnen på sätt av lotsstyrelsen angivits i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1944/45 har av styrelsen beräknats till 60 000 kronor, varav 6 000

kronor för slipanläggningen och rälsbanan.

Företaget har tidigare upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45

och i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Anläggning av väg till Ölands södra uddes fyrplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 15 november 1944 framhöll

lotsstyrelsen, att vid Ölands södra uddes fyrplats vore anställda tre befattningshavare,

som med sina familjer bebodde vid fyrplatsen uppförda boningshus.

Den yttersta delen av Ölands södra udde kring fyrbyggnaden hade

av ålder disponerats för fyrplatsens behov. För dess förbindelse med allmänna

vägnätet funnes en väg av ca 4,5 km längd från fyrplatsen till Ottenby

gård, beträffande vilken lotsstyrelsen yttrade.

Denna vägförbindelse utgöres icke av någon anlagd väg i egentlig mening. Endast

sådana åtgärder, som erfordrats för att erhålla en för gångtrafik och hästskjutsar

nödtorftigt användbar väg, hava vidtagits. A sträckan närmast fyrplatsen går sålunda

vägen till en längd av 4 km direkt på kalkberget utan att någon nämnvärd

planering eller några dräneringsanordningar kommit till utförande. Å sträckan närmast

Ottenby gård går vägen fram i jordterräng och här hava några gånger grus

och bindjord pålagts. Denna sträcka är emellertid särskilt besvärlig ur trafiksynpunkt.

Genom den tunga trafiken från och till gården och på grund av att gårdens

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

stora kreatursbesättning, uppgående till flera hundra djur, under den varma årstiden

här dagligen passerar fram och tillbaka, har vägbanan blivit i hög grad sönderkörd

samt upptrampad och bemängd med kreatursspillning. Efter nederbörd är

vägbanan härstädes så lös, att nästan all trafik omöjliggöres. Särskilt höst, vinter

och vår äro förhållandena mycket svåra.

Ifrågavarande vägförbindelse, som ursprungligen endast torde hava nyttjats för

fyrplatsens behov, anlitades sommartid under åren närmast före krigsutbrottet för

den alltmera tilltagande turisttrafiken till fyrplatsen. Förutom fyren gällde turistbesöken

vid platsen, det därstädes synnerligen livliga fågellivet samt badning vid

havsstranden. Det beräknas, att fyrplatsen varje sommar under nämnda tid besökts

av 2 000—3 000 turister. En stor del av dessa färdades i automobil, och under

senare delen av 1930-talet torde omkring 300 automobiler årligen hava trafikerat

vägen. På grund av denna trafik har vägen blivit sönderkörd och är numera

tidvis nära nog oframkomlig. På vägen har tidigare jämväl framförts turistomnibussar,

men denna trafik, liksom även till stor del biltrafiken i övrigt, har

upphört under kriget. Det kan emellertid med säkerhet förutsägas, att trafiken med

motorfordon efter kriget kommer att återupptagas, och det är att förmoda, att trafikintensileten

kommer att bliva ännu större än tidigare.

På grund av vägens dåliga beskaffenhet ansåg lotsstyrelsen erforderligt,

att densamma snarast möjligt iordningställdes, så att bättre vägförbindelse

erholles för bland annat transporter för fyrens behov, för personalens resor

efter proviant och post och för barnens skolgång. Därest vägen allenast

komme att trafikeras för lotsverkets räkning, skulle densamma kunna iordningställas

och underhållas för en jämförelsevis låg kostnad. Vidtoges emellertid

endast sådana enkla anordningar, som krävdes för lotsverkets behov,

skulle vägen efter turisttrafikens återupptagande inom kort ånyo bliva sönderkörd

och otrafikabel. Med hänsyn härtill vore det enligt lotsstyrelsens

förmenande erforderligt, att en sådan vägförbindelse anordnades, som verkligen

förmådde att tåla belastningen av all den trafik, som normalt kunde

beräknas förekomma därstädes. Lotsstyrelsen hade tidigare hos länsstyrelsen

i Kalmar län gjort ett flertal framställningar i syfte alt erhålla medverkan

från det allmänna vägväsendets sida till åstadkommande av en dylik

vägförbindelse. Enligt vad lotsstyrelsen från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

numera inhämtat vöre det emellertid icke möjligt att inrymma

företaget inom flerårsplanen för nyanläggning av bygdevägar inom Kalmar

län för tiden fram lill och med år 1947. Lotsstyrelsen, som för sin del ansåge,

att denna väganläggning borde komma till stånd snarast möjligt, hade

därför upptagit della arbetsobjekt bland de företag, som lämpligen borde

ingå i investeringsreserven för lotsverket. Kostnaderna för en mot behovet

svarande väganläggning — med 3 meters vägbredd jämte mötesplatser —

finge vid nuvarande prisläge beräknas lill i runt tal 85 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/40.

Anordnande av ny bdtbrpufla m. lii. vid Aspö lotsplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade lotsstyrelsen,

att hamnförhållandena vid Aspö lotsplats, belägen på en ö med samma

namn strax utanför Karlskrona, vore otillfredsställande, enär tillräck
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

ligt kajutrymme för lotsarnas båtar för närvarande ej funnes innanför den

befintliga hamnpiren i båthamnen därstädes. Efter en närmare redogörelse

för utrymmena i hamnen och behovet av utökade förtöjningsplatser för vissa

mindre båtar framhöll lotsstyrelsen, att dylika på lämpligaste sätt kunde erhållas

genom anordnandet av en ny vinkelarm ut från den befintliga hamnpiren

i lotshamnen, vilken vinkelarm skulle givas en längd av ca 25 m och

utföras av stenfyllda träkistor. Dessutom borde stenfyllningen på utsidan

av den befintliga stora vågbrytaren kompletteras på flera ställen.

Lotsstyrelsen har beräknat kostnaden för ifrågavarande arbeten till 35 000

kronor.

Företaget har tidigare medtagits å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45

och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Reparation av strandskydden vid Vens fyrplats.

Lotsstyrelsen meddelade i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutrednjngen,

att vid Vens fyrplats befintliga strandskydd, vilka utförts

under åren 1884—85, i huvudsak utgjordes av 6 st. 20 meter långa pirar av

pålvirke, sten och betong, vilka med ca 60 meters mellanrum sträckte sig

ut i sjön vinkelrätt mot stranden nedanför fyrplatsen. I varje mellanrum

mellan pirarna och parallellt med dessa fanns därjämte en rad tätt nedslagna

pålar. Strandskydden hade till uppgift att dämpa vågorna och därigenom

förebygga underminering och skred i den härstädes ca 20 meter höga, av

sandblandad lera bestående strandbrinken. Då fyrplatsen var belägen på

själva krönet av strandbrinken, skulle ett skred i densamma kunna medföra,

att hela platsen med därtill hörande anläggningar rasade ut i sjön. Verkställd

undersökning av strandskydden hade givit vid handen, att samtliga

pirar och pälrader inom en nära framtid måste grundligt repareras, enär

de eljest löpte fara att helt raseras. Pålvirke! i pirar och pålrader borde härvid

utbytas mot betongspont, varjämte pirarna borde avtäckas med betonggjutning.

Dessutom borde i strandskyddens östra del en längsgående betongspont

anordnas utmed en ca 100 meter lång sträcka av stranden. Sedan reparationsbehovet

sålunda blivit närmare fastställt, beräknades kostnaden för

erforderliga arbeten till 50 000 kronor.

Detta företag har medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och

i investeringsutx-edningens betänkande rörande denna investeringsreserv omnämnts

under rubriken Förbättring av mistsignaleringen samt anordnande

av nytt fyrtorn och reparation av strandskydden vid Vens fyrplats. I förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har arbetet upptagits som

särskilt företag. I samband därmed hade den ursprungligen beräknade kostnaden

reviderats.

Förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt

att å ordinarie stat för nästa budgetår måtte anvisas 20 000 kronor till

förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats. Lotsstyrelsen

har lämnat följande motivering.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

För Iotsningstjänsten vid Falkenbergs lotsplats användes en större motorkutter,

vilken nu måste förtöjas vid ett enkelt s. k. pålverk bestående av 4 stycken pålar,

nedslagna invid farledsrännan in till Falkenbergs hamn i närheten av ett lotsverket

tillhörigt prickskjul. Denna anordning erbjuder dock intet skydd för kuttern mot

vågorna från sjön och från förbipasserande fartyg, varför risk föreligger, att kuttern,

örn den icke är föremål för ständig tillsyn, kan komma till skada genom att slås

mot pålverket, varjämte förtöjningsgodset blir utsatt för onormal förslitning.

För avhjälpande av dessa olägenheter bör vid sidan av farledsrännan invid den

nuvarande förtöjningsplatsen en mindre hamnbassäng uppmuddras, som på två

sidor förses med ett tätt pålverk av sammanlagt ca 25 meters längd som vågskydd.

Strandslänten måste i och för muddringen förstärkas genom en stödspont. Till förvaring

av inventarier och förbrukningsartiklar för kuttern behöver härjämte uppföras

en materialbod. Kostnaden för samtliga arbeten beräknas till 20 000 kronor,

varav 3 000 kronor till materialboden.

Lotsstyrelsens ovannämnda framställning har icke bifallits av Kungl. Maj:t,

som funnit det nödvändigt att föreslå en beskärning av styrelsens äskanden,

varvid medelsanvisningen å riksstaten beträffande ifrågavarande företag

skulle uppskjutas (1946 års statsverksproposition X ht., s. 116).

Företaget ingick i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 och föreslås jämväl ingå i reserven för nästkommande

budgetår.

Lotsuppassningshus.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens lotsuppassning

under Luleå lotsplats.

Beträffande behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens

lotsuppassning anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till

investeringsutredningen följande.

Vid Luleå lotsplats är lotsuppassning anordnad dels i Luleå, dels på Rödkallen,

en ö i yttersta havsbandet ca 18 distansminuter söder om Luleå. Personalen vid lotsplatsen

utgöres av en Överlots, tio lotsar, två icke-ordinarie lotsar och en båtman.

För uppassningen på Rödkallen finnes ett mindre uppassningshus, inrymmande allenast

ett rum och kök, vilket är alldeles otillräckligt med hänsyn till det stora antalet

befattningshavare, som på en gång uppehåller sig på Rödkallen (upp till tio man).

På Rödkallen övernalta lotsarna för närvarande i allmänhet i av dem ägda stugor

och använda endast uppassningshuset för vakttjänstgöringen. En sådan ordning är

dock otillfredsställande, särskilt under den kalla årstiden, då lotsarnas stugor nästan

ständigt måste hållas uppvärmda, med påföljd att stor bränsleåtgång uppstår, i

synnerhet som stugorna delvis äro ganska primitivt byggda. En koncentration av

personalens förläggning skulle dessutom underlätta tjänsten. Uppassningshuset bör

därför tillbyggas, så att hela den till Rödkallen förlagda personalstyrkan kan där

beredas logi. För en rationell uppassning kräves vidare att utkiksförhållandena vid

platsen förbättras. För närvarande hålles utkik till sjöss från taket av en omkring

50 m från uppassningshuset belägen byggnad; upp till taket leder en öppen stege.

Härigenom blir särskilt vid dålig väderlek och kyla vakttjänstgöringen onödigt påfrestande.

Med hänsyn till det anförda borde enligt lotsstyrelsen det nuvarande upppassningshuset

förses med en tornliknande tillbyggnad i fyra vågningar, innehållande

sovhytter för hela personalstyrkan och ett vaktrum högst upp

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

samt en källarvåning. Det nuvarande uppassningshuset borde därvid renoveras

och apteras till kök och dagrum. Kostnaden för tillbyggnaden beräknades

belöpa sig till 40 000 kronor och kostnaden för ombyggnaden av det

befintliga huset till 15 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för genomförande

av ifrågavarande förslag skulle alltså uppgå till 55 000 kronor, varav för

inventarier beräknats ett belopp av 4 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i investeringsulredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Orri- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönnskärs lotsplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 mars 1944 anförde lotsstyrelsen

beträffande behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid

Rönnskärs lotsplats.

Vid Rönnskärs lotsplats är lotsuppassning anordnad dels i Piteå, dels å Rönnskär,

en ö belägen omkring 18 distansminuter söder örn Piteå. Personalen utgöres av en

lotsförman, fyra lotsar, en icke-ordinarie lots och en båtman. Under seglationstiden

är tjänstgöringen i regel så ordnad, att alltid en lots skall finnas till hands i Piteå

för utlotsningen, medan övriga lotsar, i den mån de ej äro på lotsning, äro förlagda

på Rönnskär. På Rönnskär finnes ett uppassningshus, uppfört år 1849. Huset, som

endast innehåller rum och kök, är alltför litet för att den på Rönnskär förlagda

personalen skall kunna beredas logi därstädes. Hittills hava lotsarna använt lotsuppassningshuset

endast för vakttjänstgöringen men i övrigt under uppehåll å Rönnskär

vistats och övernattat i dem enskilt tillhöriga stugor. En dylik förläggning är

dock särskilt under den kalla årstiden olämplig, icke minst med hänsyn till att ett

stort antal hus på samma plats därigenom måste hållas uppvärmda samtidigt. Detta

medför extra arbete och drager onödigt stora bränslekostnader, särskilt som de av

lotsarna ägda stugorna endast äro byggda som sommarstugor. En koncentration av

personalens förläggning till ett enda hus skulle dessutom vara till gagn för tjänsten.

Styrelsen föreslog därför, att uppassningshuset skulle förses med en tillbyggnad

i två våningar, inrymmande sovhytter och ett vaktrum, det senare

förlagt i övre våningen, samt en källarvåning. I samband härmed borde det

befintliga lotsuppassningshuset ombyggas och restaureras. Kostnaden för tillbyggnaden

beräknades till 25 000 kronor och för ombyggnad av det befintliga

lotsuppassningshuset till 15 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för genomförande

av ifrågavarande förslag skulle alltså belöpa sig till 40 000 kronor,

i vilket belopp ingår kostnad för inventarier med 3 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och kvarstår

oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms lotsplats.

I fråga om behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms

lotsplats anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen

följande.

Vid Söderarms lotsplats, belägen på en ö i havsbandet i Stockholms norra skärgård,

ca 16 distansminuter nordost örn Norrtälje, äro anställda en lotsförman, två

ordinarie lotsar, en icke-ordinarie lots och ett båtbiträde. Vid platsen finnes ett upppassningshus,

som uppförts år 1863 och tillbyggts åren 1885 och 1927. Då personalen

icke har några bostäder vid Söderarm, måste befattningshavarna vid tjänstgöring

s. 243 Kontrollera mot PDF

243

därstädes övernatta i uppassningshuset, som alltså måste inrymma sovplatser för

personalen. Uppassningshuset, som är dragigt och kallt samt mycket otidsenligt,

är i behov av en genomgripande upprustning, varjämte särskilda sovhytter böra anordnas

för de olika befattningshavarna, varför rumsindelningen behöver omändras,

Värmeledning bör dessutom installeras i huset. Kostnaden för ifrågavarande arbeten

beräknar styrelsen till 20 000 kronor, därav 1 500 kronor till nya inventarier.

Företaget medtogs tidigare å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt

i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Furusunds lotsplats.

Vid Furusunds lotsplats vore, enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den

15 november 1944 till investeringsutredningen, anställda en lotsförman, åtta

lotsar, en extra lots och en båtman. Uppassningshuset, som ursprungligen

uppförts år 1884 och tillbyggts år 1927, utgjordes av en tvåvåningsbyggnad,

innehållande ett vaktrum, ett kombinerat dagrum och kök, ett sovrum med

6 sängplatser för den vaktfria personalen, ett sovrum med 10 sängplatser för

lotsar från andra platser samt diverse skåp- och förrådsutrymmen för platsens

lotsar. De befintliga sovrummen måste bland annat av hygieniska skäl anses

otillräckliga. Sovutrymmena borde därför utökas genom anordnandet av ett

antal mindre sovhytter. Dessutom erfordrades följande nya lokaler, nämligen

ett förmansrum, ett rum för båtman och extra personal samt ett tvättrum.

Vidare borde värmeledning installeras. De sålunda erforderliga förbättringarna

nödvändiggjorde en relativt omfattande till- och ombyggnad av det befintliga

huset i samband varmed en del sprängningsarbeten måste utföras på

tomten. Kostnaden härför beräknades till 50 000 kronor varav 4 000 kronor

till nya inventarier.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Ystads lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

vore vid Ystads lotsplats anställda en lotsförman, två ordinarie

lotsar och en extra ordinarie lots. Uppassningshuset vid platsen, som

uppfördes år 1926, utgjordes av en envåningsbyggnad, innehållande ett vaktrum

samt ett runi, vilket användes som lotskontor och tjänsterum för lotsförmannen.

Huset erbjöde i sitt nuvarande skick icke tillräckliga utrymmen

och motsvarade ej heller nutida krav på hygien och bekvämlighet. Avsevärda

förbättringar vore därför nödvändiga. Sålunda borde särskilda sovhytter för

den vaktfria personalen och för främmande lotsar samt ett rum för den

extra personalen anordnas, varjämte kokvrå och tvättrum borde inrättas och

värmeledning, vatten, avlopp och w. c. installeras. För vinnande av erlorderIigt

ökat utrymme måste härvid huset påbyggas med en våning samt den nu

befintliga våningen ombyggas. Kostnaden för samtliga ifrågavarande arbeten

beräknades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor för anskaffning av nya

inventarier.

Detta företag kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1945/46.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Halmstads lotsplats.

I skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen framhöll

lotsstyrelsen, att vid Halmstads lotsplats vore anställda en lotsförman, tre

ordinarie lotsar, en extra ordinarie lots samt vid vissa tillfällen en särskild

båtman. Uppassningshuset vid platsen, uppfört år 1856, utgjordes aven

envåningsbyggnad, inrymmande ett vaktrum och ett förmansrum. Huset

fyllde ej tillnärmelsevis nutida krav på bekvämlighet och hygien. Sålunda

saknades sovhytter för den vaktfria personalen liksom rum för främmande

lotsar, rum för den extra personalen, kokvrå, tvättrum, w. c., vatten, avlopp

och värmeledning. För vinnande av nödigt utrymme och ökad bekvämlighet

måste huset påbyggas med en våning samt den befintliga våningen ombyggas.

I samband härmed borde vaktrummet förläggas till övre våningen

för förbättring av utkiksmöjligheterna. Kostnaden för de erforderliga arbetena

beräknades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor för nya inventarier.

Företaget kvarstår oförändrat från föreslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Bostäder.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Rönnskärs fyrplats.

Vid Rönnskärs fyrplats, belägen på en ö i havsbandet omkring 18 distansminuter

söder om Piteå, vore enligt vad lotsstyrelsen framhållit i skrivelse

den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda en fyrmästare

ävensom ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller

annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes ett bostadshus, byggt år

1905, innehållande en lägenhet örn två rum och kök samt en lägenhet örn

ett rum och kök. Huset borde ombyggas, så att en lägenhet om tre rum och

kök erhölles för fyrmästaren och en lägenhet örn ett rum och kök för det

extra fyrbiträdet. Härjämte erfordrades alt huset i sin helhet underkastades

grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonades, varjämte värmeledning

borde anordnas. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga med

underliggande källare, ved- och visthusbodar, förrådsbod för fyren samt avträden,

borde likaledes repareras, och vidare vore önskvärt att anordna ett

för personalen gemensamt badrum i tvättstugan. Kostnaden för dessa arbeten

beräknades till 30 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Stora Fjäderäggs fyrplats.

Vid stora Fjäderäggs fyrplats, belägen på en ö ca 3 distansminuter öster

om nordspetsen av Holmön i Norra Kvarken, utgjordes enligt vad lotsstyrelsen

meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

personalen av en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett

extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt vid semester, sjukdom eller

annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader

s. 245 Kontrollera mot PDF

245

bestode av två bostadshus, ett mindre, avsett för fyrmästaren, och ett större

för den övriga personalen jämte nödiga uthusbyggnader. Det större bostadshuset,

vilket om- och tillbyggdes år 1938, varvid jämväl värmeledning anordnades,

vore i gott stånd. I fyrmästarhuset installerades nämnda år likaledes

värmeledning men i övrigt hade detta hus enligt vad lotsstyrelsen framhållit

icke varit föremål för någon genomgripande reparation alltsedan det uppfördes

år 1914. Huset behövde nu grundligt renoveras och ombonas och borde

därvid bland annat förses med kopplade fönster samt modern köksinredning.

Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas, varjämte

platsens uthusbyggnader vore i behov av översyn. Kostnaden för dessa

arbeten hade styrelsen beräknat till 20 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsrcserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Agö fyrplats.

Beträffande bostadsförhållandena vid Agö fyrplats anförde lotsstyrelsen i

skrivelse den 1 mars 1944 till investerings utredningen följande.

Vid Agö fyrplats, belägen på en ö med samma namn i havsbandet ca 18 distansminuter

öster om Hudiksvall, äro anställda en fyrmästare, en fyrvaktare oell ett

fyrbiträde samt ett extra fyrbiträde under en stor del av året.

På platsen finnas tre bostadshus, ett för fvrmästaren, byggt år 1916, ett för fyrvaktaren

och fyrbiträdet, byggt år 1860, samt ett för extra fyrbiträdet, byggt år 1895.

Fyrmästarhuset innehåller tre rum och kök på nedre botten med en nyttig golvarea

av 68 m2 samt ett vindsrum örn ca 16 m2, ursprungligen avsett som skollokal.

Detta hus är tillräckligt för sitt ändamål men behöver undergå en grundlig reparation

ut- och invändigt samt omboning. Bland annat behöver ytterpanelen förnyas

och nytt papptak påläggas. Köket, som invändigt är beklätt med späntade bräder,

bör klädas in med masonit och köksinredningen förnyas samt värmeledning och

avlopp installeras.

Fyrvaktar- och fyrbiträdeshuset innehåller en lägenhet om två rum och kök med

en nyttig golvarea av ca 58 m2 för fyrvaktaren och en lägenhet örn två rum och

kök örn ca 57 m2, varav ett dåligt ombonat vindsrum, för fyrbiträdet. På norra

gaveln till detta hus är på vinden fyren med tillhörande vaktrum anordnad. Huset

bör i sin helhet ombyggas och förses med ny inredning samt nya fönster med kopplade

bagar, varjämte särskild uppgång till vaktrummet på vinden ävensom värmeledning

och avlopp böra anordnas.

Bostadshuset för extra fyrbiträdet är en mycket liten byggnad med yttre planmått

4,0 X 5,5 m innehållande endast ett rum med en nyttig golvarea av ca 14 m2. Detta

hus, som befinner sig i mycket dåligt skick, bör i sin helhet restaureras och förses

med modern inredning.

Dessutom böra platsens tvättstuga och uthus överses och repareras, varjämte ett

för personalen gemensamt badrum bör anordnas i tvättstugan.

Sedermera bär lotsstyrelsen meddelat, att vissa reparations- och ombyggnadsarbeten

å fyrmästarebostaden utförts, varjämte även rör och pumpanordningen

vid en å platsen befintlig brunn måst förnyas.

Kostnaden för återstående arbeten har lotsstyrelsen beräknat till 40 000

kronor.

Företaget bär tidigare medtagits i beredsknpsstaten för budgetåret 1944/45

och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid örskärs fyrplats.

Enligt vad lotsstyrelsen anfort i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

vore vid örskärs fyrplats, belägen ca 12 distansminuter

norr om Öregrund på en mindre ö, benämnd Örskär, strax norr örn

Gräsö på östra sidan av Öregrundsgrepen, anställda en fyrmästare, en fyrvaktare

och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vissa

månader av året under semester, sjukdom eller annat förfall för ordinarie

personal. Bostadshusen på platsen vore två till antalet, av vilka det ena beboddes

av fyrmästaren och det extra fyrbiträdet, det andra av fyrvaktaren

och det ordinarie fyrbiträdet. Fyrmästaren disponerade en lägenhet om tre

rum och kök, fyrvaktaren och fyrbiträdet vardera en lägenhet om två rum

och kök samt det extra fyrbiträdet ett enkelrum. Fyrmästarhuset uppfördes

på 1870-talet av en befattningshavare vid fyrplatsen samt inköptes av lotsverket

år 1929 och ombyggdes samma år lill fyrmästarbostad. Det andra huset

vore byggt år 1852 och tillbyggdes år 1929. Samtliga lägenheter i båda

husen saknade i det närmaste alla nutida bekvämligheter, varjämte husen

vore dragiga och kalla. Lotsstyrelsen ansåge därför erforderligt, att husen

moderniserades och ombonades samt förseddes med värmeledning, i samband

varmed det extra fyrbiträdets rum borde tillbyggas med en kokvrå. En ny

källare borde därjämte anordnas för det ordinarie fyrbiträdet, enär dennes

nuvarande källare ej vore frostfri. Samtliga uthus behövde vidare överses, varjämte

ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas.

Fyrplatsens förbindelse med Gräsö, där post och varor avhämtades, ginge

via en ca 2 km lång gångstig tvärs över Örskär samt vidare med roddbåt

över sundet mellan Örskär och Gräsön. Nämnda gångstig borde förbättras,

sa att den åtminstone bleve framkomlig med dragkärra, och för båten borde

en mindre tilläggsbrygga samt en upphalningsbädd anordnas på Örskär.

Kostnaden för samtliga nämnda arbeten beräknades till 50 000 kronor, varav

5 000 kronor för vägförbättring, båtbrygga och upphalningsbädd.

Företaget har tidigare intagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Häradskärs lotsplats.

Vid Häradskärs lotsplats, belägen på en ö i havsbandet ca 13 distansminuter

öster örn Valdemarsvik, vore enligt vad lotsstyrelsen meddelat i skrivelse

den 15 november 1944 till investeringsutrednmgen anställda en lotsförman,

två ordinarie lotsar, en extra lots och en båtman. Bostadsbeståndet

utgjordes av tre hus, varav två uppförts år 1858 och det tredje år

1877. Av de bada förstnämnda husen innehölle det ena två lägenheter örn

vardera två rum och kök, avsedda för de ordinarie lotsarna, och det andra

en lägenhet om två rum och kök samt två lägenheter örn vardera ett

rum och kök, avsedda för extra lotsen samt för båtmannen respektive

för lotsar från andra lotsplatser. Det tredje huset disponerades för en lotsförmansbostad

om tre rum och kök samt en skollokal. Lotsplatsens skola

vore numera indragen, men skollokalen borde likväl bibehållas för att kunna

s. 247 Kontrollera mot PDF

247

tagas i bruk för inkvartering av främmande lotsar vid exceptionellt livlig

sjöfart. Samtliga bostadshus befunne sig i mindre gott skick och borde

genomgå grundlig renovering och ombyggnad samt därvid bland annat

förses med modern köksinredning och värmeledning. Uthusen, bestående

av källare, tvättstuga, ved- och visthusbodar samt avträden, borde likaledes

överses och repareras, varjämte det vore önskvärt att anordna ett för

personalen gemensamt badrum. I samband med dessa arbeten borde även

lotsstugan på platsen, innehållande endast ett vaktrum, restaureras. Kostnaden

för dessa arbeten beräknades uppgå till sammanlagt 85 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Häradskärs fyrplats.

Vid Häradskärs fyrplats, belägen på en ö omedelbart intill den ö, på

vilken lotsplatsen vore förlagd, utgjordes personalen enligt vad lotsstyrelsen

anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

av en fyrmästare jämte ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester,

sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes

ett bostadshus, byggt år 1863, innehållande en lägenhet för fyrmästaren

om kök och tre rum, varav ett vindsrum, samt två lägenheter örn vardera

kök och två rum, varav det ena likaledes vore förlagt till vinden.

Sistnämnda lägenheter vore tidigare, då fyrplatsen hade större bemanning,

båda i bruk, men numera användes endast den ena, nämligen såsom bostad

för det extra fyrbiträdet. Då huset numera vore i dåligt skick, borde det

underkastas en grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonas, varjämte

de två i fortsättningen erforderliga bostäderna borde förses med

värmeledning. I samband härmed vore det lämpligast att omdisponera utrymmena

så, att dessa båda lägenheter, en om tre rum och kök för fyrmästaren

och en örn ett rum och kök för det extra fyrbiträdet, helt förlädes till

bottenvåningen. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga, visthusbodar,

källare och avträden, vore det likaledes erforderligt att reparera. Ett

för personalen gemensamt badrum borde dessutom anordnas. Kostnaden för

dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Högby fyrplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelat vore vid Högby fyrplats, belägen pä östra

sidan av Öland, numera sedan fyren elektrifierats anställda en fyrmästare

samt ett tillfälligt biträde vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade styrelsen,

alt fyrplatsens bostadsbestånd utgjordes av ett år 1898 uppfört bostadshus

10,8 X 16,3 m med källarvåning ovan mark, vilken innehölle nödiga

ekonomiutrymmen, en bostadsvåning innehållande en lägenhet för fyrnäs
-

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

tarén om två rum och kök med en nettoarea av 62 m2 samt en lägenhet om

ett rum och kök med en nettoarea av ca 42 m2. I vindsvåningen disponerade

fyrmästaren ett rum utan eldstad örn ca 10 m2. Lotsstyrelsen anförde vidare

följande.

Källarvåningen är uppförd av granit, invändigt beklädd med tegel, och bostadsvåningen

av kalksten, likaledes invändigt beklädd med tegel. Mellan naturstenen och

teglet har ett tätande asfaltskikt ursprungligen anbringats. Med tiden har detta byggnadssätt

visat sig olämpligt i havsbandet. Lägenheterna ha sålunda i många år varit

fuktiga, så att mögel bildats och trävirket i golven angripits av röta. Speciellt på

sydvästra sidan har vatten under vissa vindförhållanden inträngt i sådan grad, att

det runnit längs väggens insida. För att förbättra förhållandena installerades värmeledning

år 1941, varjämte utvändigt alla fogar mellan kalkstenarna kratsades rena

och ny fogstrykning utfördes. En viss förbättring har också därefter inträtt, men på

sydvästra sidan rinner vatten fortfarande längs väggens insida vid vissa vindförhållanden.

Dessutom är byggnaden alltjämt mycket kall, varför oproportionerligt mycket

bränsle åtgår för dess uppvärmning, vilket personalen ett flertal gånger klagat

på. Orsaken till nämnda olägenheter torde vara, att den ursprungligen utförda tätande

asfaltisoleringen mellan kalksten och tegel har blivit förstörd, på grund av

att de flyktiga beståndsdelarna i isoleringen avdunstat genom solbestrålningens uppvärmning

av murverket om sommaren, så att vatten härigenom utifrån kunnat

tränga in i teglet och förorsakat fuktighelsbildning på insidan. För att effektivt kunna

utestänga fuklen måste byggnaden utvändigt förses med ett tätt skikt slampuls och

utanpå denna puts ett värmeisolerande skikt av siporex eller liknande material, som i

sin tur förses med en tät utvändig puts.

I samband härmed böra invändigt vissa mindre ändringsarbeten komma till utförande,

så att fyrmästarlägenheten kommer att omfatta tre rum och kök i samma

plan. Det återstående köket, som är mycket stort, avses som bostad för det extra

biträdet.

Kostnaden för de föreslagna arbetena beräknades av lotsstyrelsen till

15 000 kronor.

Företaget hade upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid Dämmans fyrplats.

Beträffande bostadsförhållandena vid Dämmans fyrplats, framhöll lotsstyrelsen

i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen, att

personalen vid Dämmans fyrplats, som utförde sin vakttjänst i den på ett undervattensgrund

mitt i Kalmarsund uppförda fyren, hade sina bostäder förlagda

vid Svartö på fastlandet ca 9 km nordost om Mönsterås och på ett avstånd

sjöledes från fyren av ca 4 distansminuter. Vid platsen vore anställda

tre ordinarie befattningshavare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och

ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt

under semester, sjukdom eller annat förfall för ordinarie personal. Bostadsbyggnaderna

vid Svartö bestode av två hus, av vilka det ena, uppfört år 1923,

innehölle en lägenhet om kök och tre rum, varav ett vindsrum, för fyrmästaren

samt ett vindsrum för det extra fyrbiträdet. Det andra huset, som uppförts

år 1874, innehölle två lägenheter om vardera kök och två rum, varav ett

vindsrum, vilka lägenheter vore avsedda för fyrvaktaren och fvrbiträdet. Det

s. 249 Kontrollera mot PDF

249

förstnämnda bostadshuset vore i tämligen gott stånd men borde moderniseras

i vissa avseenden och bland annat förses med värmeledning samt vatten och

avlopp. Det andra bostadshuset däremot vore dragigt och kallt och i hög grad

angripet av röta samt saknade helt tidsenlig inredning, varjämte husets planlösning

vore mycket otillfredsställande. Detta hus borde om- och tillbyggas

samt förses med ny inredning ävensom värmeledning samt vatten- och avloppsledningar.

Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas,

varjämte samtliga uthusbyggnader behövde överses. Vattenförhållandena

vöre dessutom otillfredsställande. En ny brunn borde därför anordnas, eventuellt

genom jord- och bergborrning. Kostnaden för de vid platsen erforderliga

arbetena beräknades uppgå till sammanlagt 40 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Smygehuks fyrplats.

Vid Smygehuks fyrplats, belägen på Skånes sydkust ca 7 distansminuter

öster örn Trelleborg, vore enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15

november 1944 till investeringsutredningen anställda tre ordinarie befattningshavare,

nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte

ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vid semester, sjukdom och annat förfall

bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode av ett

bostadshus för fyrmästaren, uppfört år 1921 och ett bostadshus för de båda

övriga ordinarie befattningshavarna, uppfört år 1883, varjämte funnes erforderliga

ulhusbyggnader. Bostadshusen saknade tidsenlig inredning, vatten- och

avloppsledningar samt värmeledning, varför omfattande förbättringsarbeten

vore erforderliga. Det äldre huset, vilket ej genomgått någon större reparation

eller renovering sedan det byggdes, vore mycket kallt och dragigt, och en

grundlig reparation och omboning av detta hus borde därför komma till

stånd i samband med övriga förbättringsarbeten. Dessutom borde för det

extra biträdet en bostad örn ett rum med kokvrå anordnas genom tillbyggnad

av det äldre bostadshuset, och slutligen behövde samtliga uthusbyggnader

på platsen överses. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades till

40 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Kullens fyrplats.

Vid Kullens fyrplats, belägen på Skånes västkust ca 7 distansminuter nordnordväst

om Höganäs vore enligt vad lotsstyrelsen framhållit i skrivelse den

15 november 1944 till investeringsutredningen anställda tre ordinarie befattningshavare,

nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte

ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under semester, sjukdom eller annat

förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode

av ett bostadshus för fyrmästaren och ett för den övriga personalen, varjämte

funnes erforderliga uthusbyggnader.

17—167172.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Fyrmästarhuset, som uppförts år 1900, vore rymligt men mycket kallt och

dragit beroende bland annat därpå, att fönstren vore onödigt stora och av

olämplig konstruktion. Byggnaden tarvade en genomgående reparation utoch

invändigt, häri inbegripet insättning av nya kopplade fönster, modernisering

och komplettering av köksinredningen, införande av värme- och vattenledning,

varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas

i byggnadens källarvåning.

Det andra bostadshuset vore uppfört år 1866 och tillbyggt åren 1926—27.

Det innehölle tre lägenheter örn vardera två rum och kök. Två av dessa

lägenheter hade år 1942 ombonats och försetts med tidsenlig köksinredning

samt avlopp. Den tredje behövde jämväl ombonas och renoveras, och samtidigt

borde samtliga lägenheter förses med värme- och vattenledning, varjämte

byggnaden i dess helhet borde genomgå en grundlig reparation utvändigt.

Vid platsen funnes en ca 100 meter djup borrbrunn, som utförts år 1942.

Vattennivån i brunnen läge emellertid så djupt, att det vore förenat med stor

möda att pumpa upp vattnet med handkraft, varför en elektriskt driven

djupvattenpump och ett mindre pumphus för denna borde anordnas.

Förutom nämnda arbeten erfordrades jämväl reparation av platsens uthusbyggnader.

Kostnaden för samtliga arbeten hade lotsstyrelsen beräknat till 40 000

kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Våderöbods fyrplats.

Vid Väderöbods fyrplats, belägen i yttersta havsbandet i Bohusläns skärgård

ca 8 distansminuter västsydväst om Fjällbacka, vore enligt vad lotsstyrelsen

meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen

anställda en fyrmästare, en fyrvaktare, ett fyrbiträde och ett extra fyrbiträde

under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie

personalen. På platsen funnes två bostadshus, båda byggda år 1866,

varav det ena, innehållande tre rum och kök, vore avsett för fyrmästaren.

Det andra huset inrymde två lägenheter om två rum och kök för fyrvaktaren

respektive fyrbiträdet samt ett vindsrum för det extra fyrbiträde!. Båda husen

borde grundligt renoveras och ombonas och förses med tidsenlig inredning

samt värme- och avloppsledning. Ett för personalen gemensamt badrum borde

därjämte anordnas. Dessutom tarvade samtliga uthus översyn och reparation.

Slutligen borde även vissa väg- och hamnförbättringar komma till utförande.

Kostnaden för dessa arbeten beräknades till sammanlagt 50 000 kronor, varav

5 000 kronor belöpte å väg- och hamnförbättringar.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251

Gasbehållare.

Anskaffning av gasbehållare för obevakade fyrar.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 3 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen

föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas anskaffande

av 80 stycken gasbehållare för obevakade fyrar. Enär under senare år enligt

vad lotsstyrelsen meddelat antalet obevakade fyrar betydligt ökats, hade vissa

svårigheter uppstått att medhinna erforderliga resor med lotsverkets tjänstefartyg

för förnyande av fyrarnas gasförråd. Genom en ökning av antalet gasbehållare

avsåge nu styrelsen att möjliggöra överförande av ett större antal

behållare samtidigt till varje fyr, varigenom antalet resor för ifrågavarande

ändamål skulle kunna väsentligt minskas. Kostnaden för denna anskaffning,

vilken medräknats i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47,

har styrelsen beräknat till 30 000 kronor.

Anslag till lotsverket.

Av det å s. 220 anförda framgår att, därest investeringsreserven för budgetåret

1946/47 skulle behöva utnyttjas i största möjliga utsträckning, å beredskapsstat

för samma budgetår skulle erfordras anslag om sammanlagt

1 600 000 kronor. I likhet med vad som sker vid anvisande å riksstaten av

medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten torde även å beredskapsstat kostnaderna

för de i reserven ingående företagen böra fördelas på särskilda anslag å

driftbudgeten och kapitalbudgeten. I bifogade sammanställning, bil. 24, återges

ett av lotsstyrelsen uppgjort förslag till dylik fördelning. Enligt detta förslag

skulle kostnaderna, 2 460 000 kronor, för samtliga de disponibla reservföretagen

fördelas med 1 178 500 kronor å driftbudgeten och 1 281 500 kronor

å kapitalbudgeten. Hur anslagsbehovet kan komma att fördela sig mellan

drift- och kapitalbudget vid ett utnyttjande av investeringsreserven i den

begränsade omfattning, som ovan angivits, är givetvis icke möjligt att på

förhand med någon säkerhet beräkna med hänsyn till ovissheten örn vilka

företag som kunna komma att utnyttjas. Med hänsyn härtill har kommissionen

ansett lämpligt att föreslå en fördelning av det erforderliga totala

anslagsbeloppet, 1 600 000 kronor, i huvudsak i samma proportioner som i

den förenämnda sammanställningen (bil. 24). Detta skulle innebära, att anslag

av 750 000 kronor skulle uppföras å driftbudgeten och anslag av 850 000

kronor å kapitalbudgeten.

I nämnda sammanställning hava jämväl angivits de belopp, med vilka

avskrivning enligt de för lotsverket tillämpade reglerna skulle ske, därest

företagen komma till utförande med medel från anslag å beredskapsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag,

nämligen

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

å driftbudgeten under tionde huvudtiteln:

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten..........kronor 750 000

å kapitalbudgeten under Statens allmänna

fastighetsfond:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten .................... kronor 850 000.

s. 253 Kontrollera mot PDF

253

15. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk

och myndigheter m. m.

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47 för statliga husbyggnadsföretag

för förvaltning, sjukhus, vetenskapliga och kulturella institutioner,

undervisning o. s. v. har sammanställts i bil. 25 och innefattar i statsverkspropositionen

och Kungl. Maj:ts propositioner 1946:67 och 76 upptagna

arbeten för en kostnad av 44 032 300 kronor samt en investeringsreserv

med ett sammanlagt anslagsbehov av 24 380 400 kronor.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter

m. m. om sammanlagt 17 301 200 kronor samt att i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår medtagits

företag för sammanlagt 28 904 100 kronor.

I likhet med investeringsutredningen (SOU 1944: 12 s. 173) har arbetsmarknadskommissionen

icke funnit det vara möjligt att angiva något visst

belopp som normal investering för här ifrågavarande ändamål. Omfattningen

av här avsedd byggnadsverksamhet har nämligen företett väsentliga växlingar,

och storleken av investeringarna av denna art under tiden före kriget

torde därjämte endast i ringa mån kunna vara vägledande för bedömande

av storleken av motsvarande normala investering under tiden närmast efter

kriget. Det må i detta sammanhang erinras om, att ett betydande antal

angelägna byggnadsföretag under krigsåren fått anstå och att det under

nämnda tid ackumulerade behovet i fråga om byggnader torde vara av avsevärd

omfattning. Vidare må framhållas, att den under senare år allt mer

ökade statliga verksamheten självfallet medför en ökning av normalbehovet

av statliga husbyggnader.

Arbetsmarknadskommissionen har på grund av ovan åberopade omständigheter

icke ansett det möjligt att vid uppgörandet av förslag till investeringsplan

bestämma reservens storlek med utgångspunkt från ett uppskattat

värde på den normala investeringen. Omfattningen har i stället fått bestämmas

av förefintligheten av sådana angelägna objekt, för vilka utredningsoch

förberedelsearbetet varit så långt framskridet eller bedömts kunna fullföljas

med sådan snabbhet, att företagen, örn så befunnes önskvärt, kunde

komma till utförande eller i vart fall igångsättas under det avsedda budgetåret.

I fråga örn husbyggnadsföretagens lämplighet såsom sysselsättningsobjekt

i en arbetsmarknadskris må hänvisas till vad arbetsmarknadskommissionen

härom anfört under de allmänna synpunkterna, s. 11.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

I investeringsreserven för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen

i första hand medtagit de statliga husbyggnadsföretag, till vilka anslag

uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i förslaget till

investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Emellertid kommer ett icke obetydligt

antal av dessa företag icke längre i fråga för medtagande i reserven

dels på grund av att medel för företagen redan anvisats eller föreslagits skola

anvisas å riksstaten, dels på grund av inträffade förändringar rörande behovet

av företagen. I stället har arbetsmarknadskommissionen, efter samråd

med vederbörande departement, uppfört vissa nya, av verk och myndigheter

anmälda företag i förslaget till investeringsreserv.

Vid upprättandet av det föreliggande förslaget till investeringsplan för

statliga husbyggnader för verk och myndigheter m. m. har arbetsmarknadskommissionen

vidare haft samråd med byggnadsstyrelsen, som verkställt

granskning av inkomna uppgifter. Styrelsen har härvid särskilt framhållit,

att uppgifterna i vad de angå vissa i den föreslagna reserven ingående

husbyggnader blott preliminärt angivit byggnadernas utformning, till

följd varav byggnadskostnaderna av styrelsen i många fall kunnat beräknas

endast uppskattningsvis.

Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta ca 100 000

dagsverken för grovarbetare och ca 290 000 dagsverken för yrkeskunniga

byggnadsarbetare, motsvarande ca 400 resp. ca 1 100 årsarbetare. Av material

erfordras bland annat 11 000 ton cement och 1 700 ton valsat järn; i övrigt

hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 31.

I det följande behandlas departementsvis de i förslaget till investeringsreserv

ingående företagen.

Justitiedepartementet.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava i vad det

gäller husbyggnader inom justitiedepartementets verksamhetsområde endast

medtagits byggnadsarbeten vid fångvårdsanstalten I samråd med justitiedepartementet

föreslås en allmän investeringsreserv innefattande av fångvårdsstyrelsen

föreslagna företag för en sammanlagd kostnad av 2 512 000

kronor. En sammanställning häröver återfinnes i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppfördes anslag till byggnadsarbeten vid fångvårdsanstalten^ av

sammanlagt 532 500 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv

för innevarande budgetår beräknades anslag för dylikt ändamål

av sammanlagt 298 500 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har fångvårdsstyrelsen hemställt

om anslag till nybyggnad för fängelset i Gävle. Nybyggnaden skule

förläggas till Brynäs, beläget i Gävle stads ytterområde. Å den nuvarande

fängelsetomten planerades, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, nybyggnad

för länsstyrelsen i Gävleborgs län och i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 5, ,s. 216) har ett anslag av 750 000 kronor beräknats för

s. 255 Kontrollera mot PDF

255

ändamålet. Medel för uppförande av den nya fångvårdsanstalten hava emellertid

icke föreslagits i statsverkspropositionen. Då emellertid, såsom av det

anförda framgår, frågan örn anslag till den nya fångvårdsanstalten synes

böra prövas i samband med frågan örn anslag till byggnadsarbetena för

länsstyrelsen och enär Kungl. Majit med hänsyn härtill torde komma att

föreslå, att jämväl anslag till förstnämnda ändamål upptages å riksstaten för

nästa budgetår, har arbetsmarknadskommissionen icke inräknat något belopp

för den nya fångvårdsanstalten i förslaget till investeringsreserv för

nästa budgetår.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående

företagen refereras i det följande vissa uppgifter, som lämnats av

fångvårdsstyrelsen, i den mån icke redogörelser för företagen återfinnas i av

Kungl. Majit avgivna propositioner.

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 1, punkten 1) har upptagits

ett anslag av 130 000 kronor till ett personalbostadshus vid sinnessjukavdelningen

å Håga. Fångvårdsstyrelsen har såsom lämpligt investeringsobjekt

att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande

vid nämnda sinnessjukavdelning av ytterligare ett personalbostadshus

av samma typ, som det i propositionen avsedda.

Beträffande behovet av ökat bostadsutrymme för personal vid sinnessjukavdelningen

å Håga hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad härom

anförts i statsverkspropositionen. Byggnadskostnadema hava av fångvårdsstyrelsen

beräknats till 120 000 kronor.

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstaiten å Skenäs.

Till uppförande av gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstaiten å

Skenäs upptogs ett anslag av 82 500 kronor å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 152—153).

Företaget har jämväl medtagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Beträffande behovet av ifrågavarande företag hänvisar arbetsmarknadskommissionen

till vad som anförts i förenämnda proposition.

Fångvårdsstyrelsen har till kommissionen meddelat, att det ursprungliga

förslaget till byggnad omarbetats bland annat för att tillgodose av gymnastikinspektören

framställda önskemål.

Kostnaderna för byggnaden hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats

till 120 000 kronor. Därest anstaltens elever skulle deltaga i arbetet — enligt

fångvårdsstyrelsen torde detta kunna förutsättas — beräknas dock enligt

byggnadsstyrelsen kostnaderna kunna minskas till ca 105 000 kronor.

För det fall, att företaget skulle komma till utförande för att sysselsätta

friställd arbetskraft, synes man dock böra räkna med den högre kostnadsberäkningen,

varför arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår räknat med ett belopp av 120 000 kronor.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad.

För uppförande av verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad upptogs ett anslag

av 32 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop.

1944.281, s. 151 152). Kommissionen hänvisar till vad i angivna proposi
tion

anförts beträffande ifrågavarande företag.

Företaget kvarstår i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47

oförändrat från förslaget till reserv för innevarande budgetår.

Fångvårdsanstalten invid Jönköping och Örebro.

Fångvårdsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

föreslagit, att i investeringsreserven för nästa budgetår

skulle ingå uppförande av fångvårdsanstalter av ny typ invid Jönköping och

örebro i stället för i nämnda städer nu befintliga kronohäkte^ vilka tillhörde

en föråldrad anstaltstyp och dessutom vore olämpligt belägna i städernas

centrum. Uppförandet av de nya fångvårdsanstalten^ vore ett led i genomförandet

av den i strafflagberedmngens betänkande angående verkställigheten

av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) framlagda planen för ordnandet

av fångvårdens anstaltsväsen.

örn den nya anstaltstypen har redogörelse lämnats i nämnda betänkande.

De av strafflagberedningen framlagda synpunkterna hava återgivits i Kungl.

Maj:ts proposition nr 342 till 1945 års riksdag med förslag till lag om verkställighet

av frihetsstraff m. m. (s. 52—53), varför arbetsmarknadskommissionen

kan inskränka sig till att hänvisa till propositionen.

Tomtmark för de nya anstalterna hade enligt fångvårdsstyrelsen ännu icke

anskaffats, men undersökningar påginge om markförvärv.

Byggnadskostnadema för varje anstalt hava av fångvårdsstyrelsen preliminärt

beräknats till 1 000 000 kronor.

Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping.

Fångvardsanstaltema i Uppsala, Ystad och Nyköping äro för närvarande

ungdomsanstalter och förutsättas av strafflagberedningen i dess betänkande

angående verkställighet av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50 s. 311, 312 och

318) jämväl i fortsättningen bibehållas för sitt nuvarande ändamål.

Fångvårdsstyrelsen har anfört, att det vid dessa ungdomsanstalter vöre

av vikt att gymnastiken kunde på ett ändamålsenligt sätt användas i den fostrande

verksamheten. Avsaknaden av särskilda inomhuslokaler för gymnastik

vore därför mycket kännbar. Styrelsen har föreslagit, att en gymnastikbyggnad

måtte uppföras vid envar av de nämnda fångvårdsanstalterna.

Kostnaden för varje byggnad har av styrelsen beräknats till 80 000 kronor.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Anslag under justitiedepartementet.

257

Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under

Statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag,

nämligen

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga .............................. kronor

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdoms
anstalten

å Skenäs .................. »

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad . . »

Fångvårdsanstalt invid Jönköping ...... »

Fångvårdsanstalt invid Örebro .......... »

Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna

i Uppsala, Ystad och Nyköping .. »

120 000

120 000

32 000

1 000 000

1 000 000

240 000

Socialdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk

och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma

avser företag hänför liga till socialdepartementets verksamhetsområde, en

investeringsreserv med ett sammanlagt anslagsbehov av 4 590 000 kronor.

En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i

bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom socialdepartementets

verksamhetsområde med sammanlagt 5 680 200 kronor samt att i

investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/

46 beräknades ett anslagsbehov till dylika ändamål örn 5 558 100 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående

företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,

som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter

och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse

för företagen återfinnes i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

Uppförande av hem för blinda 1 förskolåldern.

Till bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern uppfördes ett

anslag av 72 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

(proposition 1944:281, s. 69—71). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar

till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att kostnaderna efter detaljplanering av

företaget av styrelsen beräknats till 175 000 kronor, innebärande en kost
-

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

nadsökning av 45 000 kronor. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen

i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande

ändamål upptagit ett belopp av 175 000 kronor, varav 58 000

kronor avses att bestridas av tillgängliga fondmedel och återstoden, 117 000

kronor, genom bidrag av statsmedel.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn.

I skrivelse den 29 augusti 1945 till Kungl. Maj:t har styrelsen för statens

alkoholistanstalt å Venngarn hemställt örn anvisande för budgetåret 1946/47

av medel till följande byggnadsarbeten vid anstalten, nämligen dels ombyggnad

av den s. k. gula flygeln, dels uppförande av centraltvättstuga dels ock

uppförande av personalbostadshus. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats

till sammanlagt (50 000 + 45 000 + 35 000 =) 130 000 kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t i avbidan på särskild proposition

föreslagit att ett reservationsanslag av 95 000 kronor beräknas till

vissa byggnadsarbeten vid anstalten.

Arbetsmarknadskommissionen har i förslaget till investeringsreserv för

nästa budgetår i vad denna avser byggnadsarbeten vid anstalten medtagit

dels ovannämnda byggnadsarbeten till den del medel för dem icke beräknas

bliva anvisade å riksstaten eller arbeten till ett belopp av (130 000 —

95 000 =) 35 000 kronor, dels ock följande av anstaltens styrelse i skrivelse

till kommissionen den 26 september 1945 anmälda företag, nämligen uppförande

av tre personalbostadshus samt inredning av gymnastikbyggnadens

vind till bostadsrum för ogift personal. Kostnaderna för de tre personalbostadshusen

hava beräknats till 115 000 kronor och för arbetena å gymnastikbyggnaden

till 50 000 kronor eller tillhopa 165 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har sålunda inräknats

byggnadsarbeten vid anstalten för (35 000 + 115 000 + 50 000 =)

200 000 kronor.

Anstaltens styrelse har i nyssnämnda skrivelser till Kungl. Majit och arbetsmarknadskommissionen

beträffande beliovet av ökat bostadsutrymme

för personal vid anstalten anfört, att detta behov vore trängande på grund

av den personalökning som under de senare åren förekommit vid anstalten.

På grund av anstaltens läge — avståndet till Sigtuna vore en halvmil och

regelbundna kommunikationer till nämnda stad funnes ej — måste bostäder

tillhandahållas all personal såväl gift som ogift. Genom beslut den 9 oktober

1942 hade Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd

med anstaltens styrelse för en sammanlagd kostnad av högst 70 000 kronor

låta uppföra två nya, för gift personal vid anstalten avsedda bostadshus.

Genom dessa hus, som färdigställts sommaren 1943, hade anstalten erhållit

ett synnerligen välbehövligt tillskott av fyra tjänstemannabostäder. I det anslag

av 95 000 kronor som å riksstaten för innevarande budgetår beviljats

för byggnadsarbeten vid anstalten, avsågos vidare 35 000 kronor för ytter
-

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Egare ett personalbostadshus. Behovet av höstäder vid anstalten vore emellertid

härmed icke fyllt. Styrelsen har särskilt framhållit, att det för anstalten

vore angeläget, att tillfredsställande familjebostäder kunde upplåtas

åt befattningshavarna, enär det mötte betydande svårigheter att erhålla och

behålla duglig personal, örn den icke kunde beredas tillfälle till familjebildning.

De för byggnadsföretagen erforderliga grovarbetena beräknades kunna utföras

av vid anstalten intagna personer.

Beträffande de olika byggnadsföretagen har från anstaltens sida meddelats

i huvudsak följande.

Ombyggnad av den s. k. gula flygeln.

I skrivelse till Kungl. Majit angående anslagsäskanden för budgetåret

1945/46 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn bland annat

anfört, att vid Venngams slott funnes en från 1700-talet kvarstående flygelbyggnad,

benämnd gula flygeln, som med avseende på exteriören vore skyddad

som byggnadsminnesmärke. Byggnaden befunne sig i förfallet skick,

men på grund av rådande bostadsbrist hade tre i densamma inredda lägenheter

måst upplåtas till anställningshavare vid anstalten. Sedan numera

nya bostadshus uppförts vid anstalten, vore för närvarande endast en lägenhet

om ett rum och kök i flygelbyggnaden tagen i anspråk såsom familjebostad,

medan övriga utrymmen disponerades tillfälligt dels för ogift personal,

dels för provisorisk förläggning av vårdtagare, vilket senare förhållande

blivit nödvändigt med anledning av tidvis förekommande överbeläggning

vid anstalten.

Enligt ett genom anstaltsstyrelsens försorg upprättat förslag till ombyggnad

av gula flygeln hade avsetts att i byggnaden inrymma bostad för lantbruksinspektoren

samt gårdskontor. Härutöver disponibelt utrymme borde ordnas

så, att detsamma alternativt kunde tagas i anspråk för kontor eller bostäder.

Den byggnad, i vilken inspektorsbostaden och även gårdskontoret nu vore

inrymda, vore på grund av sin belägenhet mindre lämplig som familjebostad,

varför en bättre bostad för inspektoren borde anskaffas. Ej heller gårdskontorets

förläggning till denna byggnad vore tillfredsställande med hänsyn till

att densamma vore belägen ca 400 meter från slottet, i vilket anstaltens övriga

expeditioner vore inrymda.

Det upprättade förslaget till gula flygelns ombyggnad anslöte sig, har styrelsen

vidare meddelat, nära till den nuvarande rumsindelningen, varför befintliga

mellanväggar av timmer kunde bibehållas. För uppnående av bättre

belysning i en del rum hade föreslagits upptagande av fyra nya fönster, vilka

dock hade placerats så, att byggnadens från slottsgården synliga sidor bleve

helt orörda. Under husets västra del vore avsikten att inreda el t brandsäkert

arkivrum, enär sådant saknades vid anstalten. Befintlig kiillare under husets

östra del borde bibehållas såsom hushållskällare med hänsyn till att den hade

ålderdomlig karaktär med murade valv. Det syntes vara av ett visst kulturhistoriskt

intresse, att den icke ombyggdes. Uppvärmning av byggnaden skulle

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

ske genom anslutning till en i slottets södra flygel befintlig värmecentral.

Kostnaden för den föreslagna ombyggnaden hade beräknats till 50 000 kronor.

Företaget har medtagils i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Centraltvättstuga för personal m. m.

Till uppförande av centraltvättstuga för personal m. m. vid alkoholistanstalten

å Venngam upptogs ett anslag av 45 000 kronor å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 71). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande

ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Uppförande av personalboståder.

Såväl det i styrelsens pelita för nästa budgetår avsedda bostadshuset som

de tre därutöver i styrelsens skrivelse till kommissionen angivna bostadshusen

avsågos bliva av samma typ som de i det föregående omförmälda, under

år 1943 färdigställda bostadshusen och inrymma vardera två lägenheter

om två rum, hall och kök i tidsenlig standard. Kostnaderna för varje hus

hade beräknats till 35 000 kronor, vartill komme ett belopp om 10 000 kronor

för utvändiga ledningar m. m. för de tre i styrelsens skrivelse till kommissionen

åsyftade bostadshusen. Anstalten förfogade över erforderlig tomtmark.

Inredning av ggmnastikbgggnadens vind till bostadsrum.

För inredning av gymnastikbyggnadens vind till bostadsrum för ogift personal

har inom byggnadstyrelsen uppgjorts skissförslag, enligt vilket å vinden

skulle anordnas ett 10-tal enkelrum, en dubblett samt ett badrum, varjämte

vissa arbeten skulle utföras för åstadkommande av erforderliga trappuppgångar.

Kostnaderna för företaget hade beräknats till 50 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Socialstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1945 med

förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 beträffande skyddshemsverksamheten

hemställt, att till byggnadsarbeten m. m. vid statens skyddshem

måtte upptagas ett anslag av 503 800 kronor.

Anslaget avsåge utförande av följande byggnadsföretag: Bostäder för lärare

och två andra befattningshavare samt ombyggnad och renovering av

flygelbyggnad vid Lövsta skolhem och yrkesskola, två bostadshus för rektor

och lärare vid Folåsa skolhem, tre personalbostadshus vid Gräskärrs skolhem,

svinhus vid Brättegårdens yrkesskola, svinhus vid Forsane yrkesskola

samt rektorsbostad och två bostadshus för annan personal vid Johannisbergs

skolhem och yrkesskola.

I årets statsverksproposition (V ht. s. 131) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att i avbidan på särskild proposition i ämnet för nästa budgetår till

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

byggnadsarbeten m. m. vid statens skyddshem beräkna ett reservationsanslag

av 503 800 kronor i enlighet med socialstyrelsens framställning.

Samtliga ovannämnda byggnadsarbeten vid skyddshemmen medtogos i

investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetär.

Investeringsutredningen upptog härutöver i nämnda förslag lill investeringsreserv

följande byggnadsarbeten vid skyddshemmen, nämligen nybyggnad

av gymnastikhus samt renovering och ombyggnad av elevhemsoch

skolbyggnaderna vid Folåsa skolhem, gymnastikhus och fem personalbostadshus

vid Ljungskogs yrkeshem samt gymnastikhus och ett personalbostadshus

vid Sundbo yrkeshem. Dessa arbeten, för vilkas utförande erfordras

ett anslagsbelopp av 473 200 kronor eber avrundat 473 000 kronor, föreslås

ingå jämväl i investeringsreserven för nästa budgetår.

Beträffande de olika byggnadsföretagen må i huvudsak anföras följande.

Nybyggnad av gymnastikhus samt renovering och ombyggnad av elevhemsoch

skolbyggnaderna vid Folåsa skolhem.

Till vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem uppfördes ett anslag av

327 500 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition

1944:281, s. 72—74, statsutskottets utlåtande nr 215). Byggnadsarbetena

avsågo ombyggnad och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid

hemmet samt nybyggnad av gymnastikhus och två bostadshus för rektor

och lärare. Till uppförande av rektorsbostaden och lärarbostaden har såsom

här ovan framhållits socialstyrelsen i skrivelse den 10 december 1945 hemställt

om medel å riksstat för nästa budgetår. Kostnaderna för de två bostadshusen

belöpa sig enligt vad som uppgivits i nyssnämnda skrivelse till

47 000 kronor för rektorsbostaden, 39 500 kronor för lärarbostaden samt

18 000 kronor för utvändiga ledningar, administration, arvoden och oförutsedda

utgifter för båda företagen eller tillhopa (47 000 + 39 500 + 18 000 =)

104 500 kronor.

Kostnaderna för uppförande av gymnastikbyggnaden samt för ombyggnad

och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna hava upptagits till (327 500

— 104 500 =) 223 000 kronor.

Gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem.

Till uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem beräknades,

utöver tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 45 300 kronor

under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944:281, s.

74—76). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition

anförts beträffande ifrågavarande företag.

Två personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 14 oktober 1944 till investeringsutredningen

beträffande uppförande av två personalbostadshus vid Ljungaskogs

yrkeshem meddelat, alt dessa båda byggnader, som vardera skulle inrymma

två runi och kök, vore avsedda för anstaltens nattvakter, vilka hittills fält

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

hyra bostad på tre kilometers avstånd från yrkeshemmet. Detta vore mindre

lämpligt med hänsyn till alt i nattvakternas tjänsteåligganden inginge bland

annat viss morgon- och kvällstjänstgöring med övervakning och tillsyn av

eleverna. Vid förekommande rymningar, olycks- och sjukdomsfall och dylikt

vore det även av vikt att jämväl befattningshavare, som vid sådant

tillfälle ej hade tjänstgöring, vore lätt tillgängliga, varför bostad borde beredas

dem inom anstaltens område. Kostnaden för uppförandet av de föreslagna

två personalbostadshusen hade beräknats till sammanlagt 54 000 kronor.

Tre personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem.

Socialstyrelsen har i förutberörda skrivelse beträffande uppförandet vid

Ljungaskogs yrkeshem av ytterligare tre personalbostadshus utöver de två

i det föregående nämnda bostadshusen vid anstalten meddelat, att en av dessa

byggnader vore avsedd för yrkesläraren i skrädderi, vilken nu bebodde en

tvårumslägenhet, som ur flera synpunkter vore mindre lämplig som personalbostad.

Bland annat vore lägenheten trång och av betydligt sämre kvalitet än

övriga yrkeslärarbostäder vid hemmet. Lägenheten borde lämpligen kunna

användas som lokal för skrädderiverkstaden, vilken nu vore provisoriskt inrymd

i en skolsal.

Det andra av de föreslagna personalbostadshusen vore avsett för gårdskarlen

vid yrkeshemmet. Denne förhyrde nu i närheten av hemmet en mycket

primitiv bostad, vilken vore av en sådan beskaffenhet, att den inom de närmaste

åren sannolikt komme att bliva utdömd såsom hälsofarlig. I gårdskarlens

arbetsuppgifter inginge pannskötsel, reparationer på belysningsnätet och

på vattenuppfordringsverket med flera dylika arbeten. Dessa åligganden vore

av sådan art, att han borde hava sin bostad förlagd till hemmets område eller

i dess omedelbara närhet. Någon möjlighet att förhyra annan bostad i närheten

av hemmet än den, som gårdskarlen nu bebodde, funnes icke.

Det tredje föreslagna bostadshuset vore avsett för yrkeshemmets rättare.

Den nuvarande innehavaren av rättarbefattningen bebodde egen fastighet i

närheten av yrkeshemmet. Han skulle inom den närmaste framtiden pensioneras

men komme även för tiden därefter att bo kvar. Hans efterträdare kunde

icke beredas bostad i yrkeshemmets närhet på annat sätt än genom att

bostad för hans räkning uppfördes genom statens försorg. Kostnaden för de

föreslagna tre personalbostadshusen, vilka vore avsedda att uppföras enligt

fastställda typritningar, hade beräknats uppgå till sammanlagt 75 000 kronor.

Gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem.

Till uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem beräknades, utöver

tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 50 900 kronor under

det å allmän beredskapsstat för budgeiåret 1944/45 uppförda anslaget till

vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944: 281, s. 74—- 76). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition

anförts beträffande ifrågavarande företag.

s. 263 Kontrollera mot PDF

263

Personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem.

I skrivelse till investeringsutredningen den 14 oktober 1944 har socialstyrelsen

beträffande uppförandet av ett personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem

meddelat, att det föreslagna bostadshuset vore avsett för en av yrkeshemmets

två nattvakter. Denne kunde icke beredas familjebostad i närheten

av yrkeshemmet. Den enda plats, där bostad möjligen kunde förhyras för

ifrågavarande befattningshavare, vore Fagersta, vilket emellertid läge på ett

avstånd av 8 kilometer från yrkeshemmet, varför det icke vore lämpligt

att därstädes anskaffa bostad åt nattvakten. I dennes tjänstgöring inginge

nämligen övevakning och tillsyn av eleverna även under viss del av dagen,

varjämte det vore av vikt att han även under sin fritid lätt kunde inställa

sig på arbetsplatsen vid förekommande sjukdoms- och olycksfall, rymningar

och dylikt. Genom uppförande av den föreslagna nattvaktsbostaden skulle

yrkeshemmets bostadsbehov vara täckt. Kostnaden för det föreslagna personalbostadshuset,

vilket vore avsett att uppföras enligt fastställda typritningar,

hade beräknats till 25 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, s. 1) har beträffande

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. meddelats, att medicinalstyrelsen

i skrivelse den 11 september 1945 framlagt förslag angående den

statliga sinnessjukvårdens och den statliga sinnesslövårdens planering under

de närmaste tio åren. Vidare har meddelats att byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen

i ett flertal särskilda skrivelser gjort framställning om anvisande

av medel för nästa budgetår till byggnadsarbeten vid de statliga sinnessjukhusen.

Förenämnda förslag vore för närvarande föremål för övervägande

inom socialdepartementet. Särskild proposition skulle framläggas i ämnet.

För byggnadsarbeten beräknades härvid ett anslag av i runt tal 5 800 000

kronor bliva erforderligt.

Arbetsmarknadskommissionen har på grundval av medicinalstyrelsens och

byggnadsstyrelsens ovanberörda framställningar i samråd med socialdepartementet

uppgjort en preliminär investeringsplan (ordinarie arbeten och investeringsreserv)

för byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen för budgetåret

1946/47. I planen ingå i följande tablå upptagna företag.

Sjukhus

Arbetenas art

För budgetåret

1946/47 erforderliga

belopp

kronor

Marieberg Om- och nybyggnadsarbeten (etapp I).............. 597 200

Psykiatriska

kliniken vid

akademiska

sjukhuset i

Uppsala Nybyggnad...................................... 620 000

Furunäset Ombyggnads- och utvidgningsarbeten................ 600 000

Hammar Ombyggnadsarbeten.............................. 30 000

Grangärde Ombyggnadsarbeten .............................. 100 000

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

För budgetåret

Sjukhus Arbetenas art 1946/47 erforder
liga

belopp

kronor

Ulleråker Ny- och ombyggnadsarbeten ...................... 118 000

Sundby Ändringsarbeten, uppförande av bostäder för uppsyningsman

och maskinmästare........................ 120 000

Vipeholm Paviljong för kvinnor ............................ 895 000

» Personalbostäder ................................ 75 000

Läkarbostäder vid elva sjukhus.................... 520 000

Birgitta Nybyggnader (etapp I)............................ 1 000 000

S:t Jörgen Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m............. 683 000

Marieberg Om- och nybyggnadsarbeten (etapp II).............. 555 000

Umedalens Uthusbyggnader.................................. 27 500

Ulleråker Kylanläggning .................................. 30 000

Sundby Pumpanläggning ................................ 22 600

S:t Lars Elektriska arbeten................................ 115 000

Furunäset » » 81 000

S:ta Maria » » 47 300

Frösö » » 50 000

Sundby » » 20 300

S:ta Gertrud Utvidgning och förbättring av vattenverket.......... 63 000

S:t Lars Nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup .. 108 000

Källshagen Växthus........................................ 68 500

V:a Mark Fest- och samlingssal ............................ 40 000

Salberga » » » ............................ 45 000

Furunäset Tvättstuga m. m................................. 15 000

Salberga Omändring av flyktinglägret Olofsfors .............. 625 000

Furunäset Ombyggnad och renovering av personalbostäder...... 185 000

Restad Ombyggnad av administrationsbyggnad.............. 290 000

S:t Lars Utvidgning av centralvärmeledning ................ 135 000

Ryhov Nattvaktsrum m. m............................. 27 000

Restad Svinhus ........................................ 118 000

Furunäset Upptagningspaviljong ............................ 500 000

Marieberg Paviljong ...................................... 600 000

Frösö Upptagningspaviljong ............................ 500 000

Summa kronor 9 626 400 I

I investeringsreserven föreslås ingå de i tablån upptagna företagen till

vilka i särskild proposition angående anslag till byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. m. medel icke komma all föreslås bliva anvisade å riksstat.

Det för budgetåret 1946/47 erforderliga medelsbehovet för de i tabellen

upptagna företagen uppgår till 9 626 400 kronor. Fråndrages från nämnda

belopp det i statsverkspropositionen beräknade anslagsbeloppet 5 800 000

erhålles (9 626 400 — 5 800 000 =) 3 826 400 kronor, eller i avrundat belopp

3 800 000 kronor, vilket sistnämnda belopp preliminärt beräknas utgöra medelsbehovet

för investeringsreserven av byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen.

Beträffande de olika byggnadsföretagen må i huvudsak anföras följande.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265

Örn- och nybyggnadsarbeten (etapp I) vid Mariebergs sjukhus, nybyggnad

för psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala, ombyggnads-

och utvidgning sarbeten vid Furunäsets sjukhus, ombyggnadsarbeten

vid Hammars och Grangärde sekundärsjukhus samt ny- och ombyggnadsarbeten

(etapp ll) vid Ulleråkers sjukhus.

Till nu nämnda arbeten hava vissa medel tidigare anvisats å riksstat. I

tabellen hava upptagits belopp, som ansetts erforderliga för att möjliggöra

ett fullföljande av arbetena i fråga. Enär Kungl. Majit ännu icke tagit ställning

till vilka företag det tidigare berörda, i statsverkspropositionen beräknade

beloppet skulle avse, synas företagen böra medtagas i investeringsplanen.

Ändringsarbeten samt uppförande av bostäder för uppsyningsman och

maskinmästare vid Sundby sjukhus.

Till ändringsarbeten samt uppförande av bostäder för uppsyningsman och

maskinmästare vid Sundby sjukhus beräknades ett belopp av 120 000 kronor

under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944:

281 s. 195-—197). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna

proposition anförts beträffande arbetena.

Ny paviljong för kvinnor vid Vipeliolms sjukhus.

Till uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeliolms sjukhus uppfördes

ett anslag av 880 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (proposition 1944:281 s. 203—205). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad i nämnda proposition anförts beträffande företaget.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att kostnaderna för företaget numera

av styrelsen beräknats till 895 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Personalbostäder vid Vipeholms sjukhus.

Till uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus beräknades

ett belopp av 75 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(proposition 1944:281, s. 213—214). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande företaget.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus.

Till uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus uppfördes ett

anslag av 200 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

(proposition 1944:281, s. 217 och 218). Arbetsmarknadskommissionen hänvi
18—467172.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

sar till vad i angivna proposition anförts beträffande förevarande byggnadsföretag.

Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till

270 000 kronor.

Såsom av propositionen framgår är det å beredskapsstat upptagna beloppet

avsett för läkarbostäder vid sex sinnessjukhus, nämligen vid Sundby, S:t

Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus. Med hänsyn till

det stora behovet av nya bostäder för läkare vid sinnessjukhusen har i förslaget

till investeringsplan för budgetåret 1946/47 utöver läkarbostäder vid de

nämnda sex sjukhusen medtagits ytterligare sex dylika bostadshus, nämligen

ett bostadshus vid vardera Ryhov, S:ta Gertrud, S:t Olofs och Frösö sjukhus

samt två bostadshus vid Mariebergs sjukhus. Kostnaderna för de sex sistnämnda

byggnaderna hava av medicinalstyrelsen beräknats till sammanlagt

250 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår hava ovannämnda

läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källhagens,

Säters, Frösö och Mariebergs sjukhus medtagits.

Nybyggnader (etapp I) vid Birgittas sjukhus.

1945 års riksdag har fattat beslut om inköp av vissa markområden för

nybyggnader vid Birgittas sjukhus i Vadstena (proposition 1944:242 s. 12—

18). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till den redogörelse, som i propositionen

lämnats beträffande nybyggnaderna. Första etappen av nybyggnadsprogrammet

omfattade enligt propositionen arbeten för 4 150 000 kronor.

För påbörjande av nämnda etapp har i förslaget till investeringsplan

upptagits ett belopp av 1 000 000 kronor.

Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid S:t Jörgens sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

om anvisande av medel till ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m.

vid S:t Jörgens sjukhus. Ändringsarbeten skulle ske i administrationsbyggnaden

och den s. k. kasinobyggnaden. I sistnämnda byggnad skulle sjukhusets

medicinska centrum omfattande apotek, röntgen, operationssal, behandlingsrum,

tandklinik, laboratorium m. m. förläggas. A den s. k. paviljong I

skulle en tillbyggnad utföras, varigenom 45 nya vårdplatser skulle erhållas.

Även ny transformatorstation skulle anordnas. Kostnaderna för de olika arbetena

hade beräknats till (16 000 + 113 500 + 506 500 + 47 000 =) 683 000.

Om- och nybyggnadsarbeten (etapp ll) vid Mariebergs sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Majit den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av medel för budgetåret 1946/

47 för utförande bland annat av örn- och nybyggnadsarbeten (etapp II) vid

Mariebergs sjukhus. Arbetena, som skulle påbörjas under nästa budgetår

och slutföras under budgetåret 1947/48, omfattade ombyggnad av paviljongerna

5, 6, 8 och 9—12, utvändiga arbeten m. m. för nämnda byggnader

samt nybyggnad av bostadshus för två läkare. Kostnaderna för nu nämn
-

s. 267 Kontrollera mot PDF

267

da arbeten uppginge till 1 235 000 kronor. Härav syntes enligt styrelserna

för budgetåret 1946/47 lämpligen böra anvisas 500 000 kronor.

I den första byggnadsetappen inginge ombyggnad av köksbyggnaden, som

jämväl inrymde matsalar samt bostadsrum för personal, däribland två lägenheter

för gift maskinpersonal. Enligt styrelsernas mening måste det ur

sociala synpunkter anses mindre tillfredsställande att bibehålla dessa bostadslägenheter

inom byggnaden, då de vore belägna på blott omkring fem

meters avstånd från intilliggande oroliga patientavdelningar. Styrelserna ansåge,

att dessa lägenheter i stället borde inredas för ogift personal och att

för ifrågavarande gifta maskinpersonal skulle uppföras en nybyggnad, som

lämpligen borde placeras inom sjukhusområdets östra del. Kostnaderna för

denna nybyggnad beräknades uppgå till 55 000 kronor, inklusive utvändiga

ledningsarbeten m. m.

Sammanlagt erfordrades sålunda för utförande av här ovan angivna arbeten

under budgetåret 1946/47 ett belopp av (500 000 + 55 000=) 555 000

kronor.

Uthusbyggnader vid Umedalens sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Majit den 5 januari 1945 har medicinalstyrelsen begärt

medel för uppförande vid Umedalens sjukhus av dels en uthusbyggnad

för vagnar, byggnadsställningar m. m. dels ock ett redskapsskjul för trädgårdens

behov. Kostnaderna för arbetena hava av styrelsen beräknats till

27 500 kronor.

Ny kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 3 december 1945

hemställt om anvisande av medel till ny kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus.

I skrivelsen har framhållits att det nuvarande kylmaskineriet vore av

en föråldrad typ och krävde kontinuerlig tillsyn och skötsel under drifttiden.

Detsamma borde ersättas med ett nytt automatiskt verkande maskineri.

Vidare borde ytterligare två kylrum snarast anordnas då utrymmet i de befintliga

kylrummen visat sig otillräckligt. Kostnaderna för en ny kylanläggning

vid sjukhuset hava av styrelsen beräknats till 30 000 kronor.

Elektriska arbeten vid S:t Lars, Furunäsets, S:ta Maria, Frösö och Sundby

sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

örn anvisning av medel för utförande av elektriska arbeten vid S:t Lars,

Furunäsets, Sita Maria, Frösö och Sundby sjukhus. Arbetena avsåge vid S:t

Lars sjukhus omläggning från likström till växelström samt komplettering

av transformatoranläggningar, vid Furunäsets sjukhus förstärkning och komplettering

av befintliga installationer m. m på grund av ökad belastning, vid

S:ta Maria sjukhus iordningställande av ny transformatorstation, vid Frösö

sjukhus fortsatt omläggning från likström lill växelström samt vid Sundby

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

sjukhus installering av ny transformator. Kostnaderna för arbetena vid de

olika sjukhusen beräknades uppgå till (115 000 + 81 000 + 47 300 + 50 000

+ 20 300 =) 313 600 kronor.

Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i

Västervik.

Till utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus

i Västervik uppfördes ett anslag av 63 000 kronor å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 200—201). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande

ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under

S:t Lars sjukhus i Lund.

Till uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under

S:t Lars sjukhus i Lund beräknades ett belopp av 108 000 kronor under

det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944: 281, s.

211—213). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna

proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Pumpanläggning vid Sundby sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

om anvisning av medel för utförande av pumpanläggning vid Sundby sjukhus.

Genom anläggningen skulle avloppsvattnet från vissa lågt belägna bostadshus

inom sjukhusområdets nordvästra område i stället för att som nu

direkt flyta ut i sundet mellan sjukhusområdet och Strängnäs stad tryckas

upp till det ca 8 meter högre belägna huvudavloppssystemet.

Kostnaden hade av medicinalstyrelsen beräknats till 22 600 kronor.

Uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg.

Till uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg beränades,

utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 26 500 kronor —, ett belopp

av 10 500 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar

till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 95 000

kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å

riksstat anvisade medel ett belopp av 68 500 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

s. 269 Kontrollera mot PDF

269

Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i Örebro.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i örebro

beräknades, utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 50 000 kronor —

ett belopp av 20 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande

företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 90 000

kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å

riksstat anvisade medel ett belopp av 40 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala beräknades,

utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 40 000 kronor —, ett belopp

av 16 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande

företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 85 000

kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å

riksstat anvisade medel ett belopp av 45 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus i Piteå.

Till uppförande av tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets

sjukhus vid Piteå uppfördes, utöver tidigare å riksstat anvisade medel, ett

anslag av 15 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition

1944:281, s. 215 och 216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar

till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Omändring av Olofsfors flyktingläger till statlig sinnesslöanstalt.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 december 1945 har medicinalstyrelsen

hemställt örn anvisande av medel till ombyggnad av flyktinglägret i Olofsfors

vid Avesta till för asociala imbecilla avsedd sekundäravdelning, ansluten

till Salberga sjukhus.

Vid planläggningen av lägret, vilket uppförts av byggnadsstyrelsen med

anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 19 november 1943, bade hänsyn

tagils till att lägret, sedan detta fyin sin primära funktion som flyktingläger,

skulle kunna omändras till sekundäravdelning lill Salberga sjukhus.

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Lägret, som för närvarande användes för vård av tuberkulösa flyktingar,

torde, enligt vad medicinalstyrelsen framhållit, i varje fall under förra delen

av nästkommande budgetår komma att utrymmas. I samråd med representanter

för byggnadsstyrelsen hade verkställts utredning om erforderliga omoch

tillbyggnadsarbeten. Det vore härvid att beakta, att bostäder på grund

av lägrets belägenhet på avsevärt avstånd från bebyggelse måste beredas för

hela den vid sekundäravdelningen anställda personalen, ett förhållande som

icke förelåge vid något annat statligt sinnessjukhus. Avdelningen skulle kunna

bereda vård för 160 patienter.

Kostnaden för företaget hade beräknats till 625 000 kronor.

Ombyggnad och renovering av personalbostäder vid Furunäsets sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 5 januari 1945 hemställt

örn anvisande av medel till ombyggnad och renovering av personalbostäder

vid Furunäsets sjukhus. Arbetena avsåge två byggnader med fyra

lägenheter örn ett rum och kök i varje samt tre envåningshus. Standarden

i dessa lägenheter kunde enligt medicinalstyrelsen ej sägas motsvara den

som staten numera plägade hålla i till tjänstemän uthyrda bostäder. Bostäderna

saknade sålunda vattenklosetter och vore svåra att hålla tillfredsställande

uppvärmda. Lägenheter om blott ett rum och kök kunde vidare

ej längre anses vara tillfredsställande.

Styrelsen har föreslagit, att de åtta enrumslägenheterna måtte förändras

till sex tvårumslägenheter samt att samtliga fem bostadshus skulle grundligt

ombonas och förses med badrum och vattenklosetter. Härjämte skulle

nya avloppsledningar anläggas och det elektriska ledningsnätet omläggas.

Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 185 000 kronor.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Vänersborg.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 februari 1942 hemställde medicinalstyrelsen,

att å riksstaten för budgetåret 1942/43 måtte upptagas anslag till

renovering av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Vänersborg,

enligt ett genom styrelsens försorg utarbetat förslag. Kostnaden för

företaget hade beräknats till 193 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse bland annat anfört,

att sjukhusets administrationsbyggnad, alltsedan sjukhuset tagits i bruk år

1905, icke undergått några väsentliga förändringar med avseende på de i

byggnaden inrymda, för sjukhusets förvaltning och medicinska centrum avsedda

lokalerna. Utvecklingen på sinnessjukvårdens område sedan sjukhusets

öppnande hade medfört, att lokalerna blivit både för små och otidsenliga.

Dessutom hade beläggningssiffran ökats från 1 000 till ca 1 350. Vidare

hade behovet av lokaler för arbetsplatser åt läkare och förestånderskor

inom sjukhuset avsevärt ökats. De anförda omständigheterna ävensom det

förhållandet, att särskilda utrymmen för tandvård och röntgen saknades,

hade sedan flera år tillbaka aktualiserat frågan om renovering och ombyggnad

av administrationsbyggnaden.

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

Enligt det framlagda förslaget skulle i byggnadens norra del anordnas

expeditionslokaler för hjälpverksamhet, sjukhuschef, direktion och kansli

samt överläkare jämte arbetslokaler för underordnade läkare. Vidare skulle

i byggnadens södra del ordnas ett rum för syssloman, varjämte därstädes

befintliga bostadsrum skulle inredas till expedition för uppsyningsman och

förestånderskor.

I den till byggnaden anslutna flygelbyggnaden vore sjukhusets medicinska

centrum avsett att förläggas, såsom undersöknings-, röntgen-, tandbehandlings-

och operationsrum med tillhörande biutrymmen. Vidare vore avsett

att där inreda kapprum för festsalen, bostäder m. m.

Byggnadsstyrelsen hade i yttrande över ombyggnadsförslaget den 16 december

1941 meddelat, att styrelsen intet hade att erinra mot detsamma och

ej heller mot de för företaget beräknade kostnaderna.

Kostnaden för ombyggnad av administrationsbyggnaden har numera av

byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 290 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Utvidgning av centralvärmeledningen vid S:t Lars sjukhus i Lund.

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 mars 1942 har medicinalstyrelsen bland

annat anfört, att sedan en ny ångcentral uppförts vid S:t Lars sjukhus i

Lund och sjukhusets centralvärmeledning fått ökad kapacitet, hade frågan

örn en ökning av antalet till centralvärmeledningen anslutna byggnader blivit

aktuell. Den föreslagna utvidgningen av värmeledningsnätet komme att

medföra stora fördelar för sjukhuset, varför densamma snarast möjligt borde

komma till utförande. Den rådande bränslesituationen och de senare årens

stränga vintrar hade särskilt starkt framhävt behovet av utvidgningens genomförande.

Enligt det förslag, som upprättats för utvidgning av sjukhusets

centralvärmeledning, avsåges att införa värmeledning dels i den s. k. västra

administrationsbyggnaden, dels ock i åtta av västra sjukhusets personalbostadshus.

Anslag till ifrågavarande arbeten hava icke uppförts å riksstaten.

Kostnaden för företaget har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats

till 135 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Anordnande av nattvaktsrum m. m. vid Ryhovs sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Majit den 12 december 1945 har medicinalstyrelsen

hemställt örn anvisande av medel för anordnande av nattvaktsrum m. m. vid

Ryhovs sjukhus i Jönköping. Styrelsen har meddelat att persomalföreningarna

vid sjukhuset hemställt att vid detsamma skulle anordnas dels lokaler

för föreningarnas sammanträden, studiecirklarnas arbete och personalens

uppehåll under kortare fritider mellan dagens olika tjänstgöringspass, dels

sovlokalcr för gifta nattvakter. Styrelsen har föreslagit, att en förutvarande

verkstadsbyggnad, som inrymde bostäder för ogift personal, måtte ombyggas

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

för att tillgodose ovan berörda önskemål. På vinden till denna byggnad skulle

inredas sovrum för nattvakter och i bottenvåningen skulle anordnas en större

möteslokal med kapprum, kök, tre sammanträdesrum och en klubblokal.

Kostnaderna för företaget hava beräknats till 27 000 kronor.

Uppförande av nytt svinhus m. m. vid Restads sjukhus vid Vänersborg.

Medicinalstyrelsen har under hand meddelat, att det svinhus, som tidigare

funnits vid Restads sjukhus, hade förstörts vid eldsvåda. Vid en anstalt av

Restadssjukhusets storlek med omkring 1 400 personer vore det lämpligaste

sättet för tillvaratagande av köksavfall och dylikt att vid anstalten bedriva

svinskötsel, vilket också vore ekonomiskt lönande för sjukhuset. Ett nytt

svinhus borde således med det snaraste uppföras. De befintliga ekonomibyggnaderna

för sjukhusets lantbruk befunne sig vidare numera i ett så dåligt

skick att uppförandet av nya vore aktuellt. Kostnaderna för nytt svinhus

och nya ekonomibyggnader för lantbruket hade beräknats till 118 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Paviljonger vid Furunäsets, Mariebergs och Frösö sjukhus.

I medicinalstyrelsens ovannämnda skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september

1945 med förslag till 10-års plan för den statliga sinnessjuk vården

och den statliga sinnesslövården har föreslagits att en paviljong skulle uppföras

vid vardera Furunäsets, Mariebergs och Frösö sjukhus under de närmast

följande budgetåren.

Vid Furunäsets sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong för 30

män och 30 kvinnor. Sjukhuset skulle därigenom kunna emottaga 940 patienter

och därmed skulle upptagningsområdets behov av vårdplatser bliva

tillgodosett.

Vid Mariebergs sjukhus bleve enligt medicinalstyrelsen efter de nu pågående

örn- och nybyggnadsarbetena den normala vårdkapaciteten 1 039 platser.

För att tillgodose upptagningsområdets behov krävdes utöver beslutade

utvidgningsarbeten ytterligare 140 platser för slöa patienter. Medicinalstyrelsen

föresloge, att en särskild paviljong för 80 män måtte uppföras. Erforderliga

kvinnoplalser kunde beredas i en vid sjukhuset befintlig provisorisk

evakueringspaviljong.

Vid Frösö sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong med 60 platser.

Dessa platser skulle fördelas lika mellan mans- och kvinnoavdelningarna.

Paviljongen skulle konstrueras i huvudsaklig överensstämmelse med en vid

Sidsjöns sjukhus uppförd paviljong av motsvarande slag.

Kostnaderna för envar av paviljongerna vid Furunäsets och Frösö sjukhus

hava av medicinalstyrelsen beräknats till 500 000 kronor och kostnaden för

paviljongen vid Marieberg till 600 000 kronor.

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Anslag under socialdepartementet.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag nämligen

å driftbudgeten:

under femte huvudtiteln

Bidrag till uppförande av hem för

blinda i förskolåldern............ kronor 117 000

Statens alkoholistanstalt d Venngarn:

Vissa byggnadsarbeten .......... » 200 000

Statens skyddshem: Vissa byggnadsarbeten

........................ » 473 000

å k a p i t a 1 b u d g e t e n:

under S t a t e n s allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m...............kronor 3 800 000.

Kommunikationsdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser

företag hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,

en investeringsreserv örn 3 709 000 kronor att helt och hållet bekostas med

statsanslag. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes

i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde med sammanlagt 4 536 000 kronor

samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 beräknades ett anslagsbehov till dylika ändamål örn 10 345 000

kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående

företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,

som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter

och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse

för företagen återfinnes i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland.

Vad angår behovet av ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland vill

arbetsmarknadskommissionen inledningsvis hänvisa till av byggnadsstyrelsen

i skrivelse lill Kungl. Majit den 6 februari 1945 framlagda, i årets stats
-

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

verksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, s. 206) återgivna allmänna riktlinjer

beträffande det med anledning av den beslutade rättegångsreformen ökade

lokalbehovet vid hovrätterna.

Byggnadsstyrelsen framförde i nämnda skrivelse ett preliminärt förslag

efter vilket ett utbyggande av hovrättsbyggnaden i Umeå kunde tänkas ske.

Enligt detta skulle åt sessionssalarna och samtliga arbets- och tjänsterum beredas

plats inom det nuvarande hovrättshuset. Detta komme att medföra en

utflyttning av arkivet och biblioteket till en mindre flygelbyggnad, avsedd

att förläggas bakom den befintliga byggnaden vid dennas nordvästra hörn.

En förutsättning för att detta förslag skulle kunna genomföras vore bland

annat, att så små mått som omkring 80 respektive 50 m2 kunde anses godtagbara

till sessionssalarna.

I berörda skrivelse anförde styrelsen, att mera omfattande åtgärder måhända

kunde visa sig påkallade. Den knappa tiden hade nämligen icke medgivit

mera ingående samråd med representanter för hovrätten vid utarbetandet

av det preliminära förslaget. I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23

maj 1945 har hovrätten också framhållit, att de utrymmen, som beräknats

för befattningshavarnas arbetsrum, synts väl knappa. Hovrätten har även

gjort gällande, att det med hänsyn till det hårda klimatet i övre Norrland

av allmänna hälsoskäl vöre nödvändigt, att arbetsrummen gjordes någorlunda

rymliga och att dessa jämte sessionsrummen i största möjliga utsträckning

förlädes åt soligt vädersträck. Dessutom borde enligt skisser, som

bilagts skrivelsen, de båda sessionssalarnas storlek icke underskrida 80 respektive

90 m2.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1945 förklarat,

att styrelsen med anledning av att ett tillgodoseende av hovrättens

sålunda framförda synpunkter, vilka syntes styrelsen berättigade, skulle

medföra en avsevärd revidering och utökning av det ursprungliga programmet,

ansett sig böra upptaga byggnadsfrågan till förnyad prövning.

Styrelsen har härvid i huvudsak anfört följande.

Den nuvarande hovrättsbyggnaden utgöres av det gamla folkskoleseminariet, uppfört

i 1800-tal-klassicism. De höga rumshöjderna och den bundna planlösningen utgöra

faktorer, till vilka stor hänsyn måste tagas vid utförandet och utformandet

av en om- och tillbyggnad. Följande tre olika principlösningar hava undersökts:

1) förlängning åt båda sidor av det nuvarande huset,

2) uppförande av två till huvudbyggnaden anslutna, låga flygelbyggnader samt

3) uppförande av en tåg, paviljongliknande byggnad på sydvästra framsidan av

byggnaden.

Alternativ 1, utbyggt i den omfattning, som kan anses vara för hovrätten tillfredsställande,

beräknas medföra en kostnad av 400 000 kronor. Alternativ 2 och 3 beräknas

båda draga en kostnad av omkring 335 000 kronor. Kostnadsskillnaden beror,

bland annat, på att byggnadsvolymen vid ett utbyggande av alternativ 1 på grund

av de stora rumshöjderna komme att överstiga volymen av en tillbyggnad enligt

alternativ 2 eller 3.

Från hovrättens sida har vid förhandlingarna i frågan förordats en lösning

enligt alternativ 1, med hänsyn till de fördelar ur arbetssynpunkt detta erbjuder

för hovrätten, varjämte hänvisats till att den trädgård, som omgiver bygg
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Haden och som även står öppen för allmänheten, enligt detta alternativ lämnas i

huvudsak orörd. Därigenom bevaras även möjligheten till framtida utbyggnad, örn

sådan skulle erfordras.

Då alternativ 1, såsom ovan nämnts, ställer sig icke oväsentligt dyrare än de båda

andra alternativen, kan det synas tveksamt, huruvida en lösning enligt detta alternativ

bör väljas. Med hänsyn till de från hovrättens sida anförda skälen och då

bevarandet av framtida utbyggnadsmöjligheter givetvis skulle kunna vara av visst

värde, finner emellertid styrelsen, som har för avsikt att ytterligare bearbeta de

olika förslagen i syfte att om möjligt nedpressa kostnaderna, att möjlighet även

bör hållas öppen för genomförande av alternativ 1, för det fall detta förslag vid

den slutliga prövningen skulle visa sig lämpligast.

I ovannämnda skrivelse den 8 oktober 1945 har styrelsen hemställt om

anslag för utförande av ny-, till- och ombyggnadsarbeten vid hovrätterna

av 2 650 000 kronor, varav 400 000 beräknades för hovrätten i Umeå.

Anslag för byggnadsarbeten vid hovrätten i Umeå har icke föreslagits i

årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har dock efter samråd

med kommunikationsdepartementet funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår upptaga ett belopp av 400 000 kronor för utökning

av lokalerna för nämnda hovrätt.

Ökade lokaler lör hovrätten över Skåne och Blekinge.

Jämväl beträffande behovet av ökade lokaler för hovrätten över Skåne

och Blekinge vill arbetsmarknadskommissionen hänvisa till av byggnadsstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Majit den 6 februari 1945 framlagda, i arets

statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, s. 206) återgivna allmänna

riktlinjer beträffande det med anledning av den beslutade rättegangsreformen

ökade lokalbehovet vid hovrätterna.

Byggnadsstyrelsen har i nämnda skrivelse hemställt örn anslag för bland

annat utförande av tillbyggnader vid hovrättshuset i Malmö och därom anfört

i huvudsak följande.

Förslaget beträffande tillbyggnader vid hovrättshuset i Malmö har efter styrelsens

direktiv utarbetats av arkitekten I. Callmander.

Beträffande Skånska hovrätten avser planläggningen att bereda utrymme för tre

divisioner. De härför erforderliga lokalerna kunna icke beredas inom den befintliga

byggnaden. Inredande av rum på vinden kan, trots att takresningen är mycket hög,

ej verkställas, då takstolarnas konstruktion omöjliggör sådan utan att hela taket

nedrives och ombygges, varjämte vissa rum i undervarande våning hava större

höjd än andra, vilket ävenledes i hög grad skulle försvåra och fördyra ett inredande

av vinden. Behovet av ökade lokaler mäste därför tillgodoses genom tillbyggnad.

Enligt det utarbetade förslaget tillfogas sålunda två symmetriskt placerade

flyglar, förbundna med huvudbyggnaden på sådant sätt att invändig kommunikation

erhålles. Det befintliga huset lämnas i stort sett orört med undantag

för genombrytningarna till flyglarnas förbindelsegångar. Härvid erhålles såväl tillräckliga

och ändamålsenliga lokaler som en ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande

lösning av byggnadsfrågan.

Bottenvåningen upptages av invid huvudingången förlagda expeditionslokaler för

sekreterare och aktuarie, rum för kanslipersonal, ledamöter, fiskaler och aspiranter,

hovrättens arkiv samt bostad för expeditionsvakt. Till den övre våningen äro förlagda

de tre sessionssalarna med tillhörande överläggnings- och vitlnesrum, pre
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

sidentens ämbetsrum, rum för advokater och åklagare, ett par rum för skrivbiträden

samt ett reservrum. De nuvarande, i nordöstra, respektive nordvästra hörnen

av huvudbyggnaden belägna sessionsrummen äro alltför små för att kunna användas

vid muntliga förhandlingar och avses därför att utnyttjas såsom bibliotek

och rum för aspiranter. Den större sessionssalen förlägges till västra flygeln och

den nuvarande plenisalen beräknas i fortsättningen bliva använd såsom sessionssal,

varjämte en andra mindre sessionssal förlagts till östra flygeln. Väntplatser för allmänheten

kunna anordnas i den befintliga byggnadens rymliga hallar.

Kostnaderna för utförande av tillbyggnaderna hade av byggnadsstyrelsen

beräknats till 600 000 kronor.

Anslag för företaget anvisades icke å riksstaten för budgetåret 1945/46

men företaget medtogs i förslaget till investeringsreserv för samma budgetår.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1945 har styrelsen hemställt örn

anslag för utförande av ny-, till- och ombyggnadsarbeten vid hovrätterna av

2 650 000 kronor, varav 600 000 kronor beräknats för hovrätten i Malmö.

Anslag för byggnadsarbeten vid sistnämnda hovrätt har icke äskats i årets

statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har däremot efter samråd

med kommunikationsdepartementet i förslaget tili investeringsreserv för

nästa budgetår upptagit ett belopp av 600 000 kronor till ökade lokaler för

hovrätten i fråga.

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad.

I skrivelse den 10 januari 1946 till arbetsmarknadskommissionen har

byggnadsstyrelsen föreslagit att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 måtte upptagas utförande av tillbyggnad till landsstatshuset i

Halmstad för en beräknad kostnad av 850 000 kronor. Av skrivelsen bifogad

promemoria framgår bland annat att i det nya landsstatshuset i Halmstad,

vilket med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 27 fehruari 1942 uppförts

utan reservutrymmen i enlighet med civila byggnadsutredningens anvisningar,

vore sedan ett par år tillbaka alla tillgängliga arbetsplatser tagna

i anspråk, varför behovet av en tillbyggnad blivit alltmera trängande. I förslaget

till det nu uppförda landsstatshuset förutsattes att en eventuell framtida

tillbyggnad skulle kunna ske österut å kronan tillhörigt område framför

Halmstads kyrka. Mot en sådan tillbyggnad anfördes redan från början,

att densamma skulle i viss utsträckning komma att skymma kyrkan. För att

bevara den värdefulla stadsbilden planerade nu byggnadsstyrelsen att genom

byte av tomtmark med Halmstads stad förvärva för tillbyggnaden lämpligare

tomt i kvarteret S:t Nicolaus. Underhandlingar påginge för närvarande

mellan byggnadsstyrelsen och staden om ifrågavarande tomtbyte. Även annan

tomtmark har ifrågasatts för planerad nybyggnad men slutligt ställningstagande

i denna fråga har ännu ej skett.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, s. 215—216) har

Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till byggnadsarbeten för länsstyrelserna

för budgetåret 1946/47 i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräkna

ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor. Av nämnda belopp beräknas

preliminärt 850 000 kronor vara erforderligt för länsstyrelsen i Hallands län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Från byggnadsstyrelsen har under hand meddelats till kommissionen, att

det med hänsyn till den ännu ej lösta tomtfrågan icke kunde väntas, att

byggnadsstyrelsen kunde så förbereda ifrågavarande byggnadsföretag att anslag

till detsamma kunde av Kungl. Maj :t föreslås upptagas å riksstäten för

budgetåret 1946/47.

I anslutning härtill och med hänsyn till att planeringsarbetet dock torde

kunna bedrivas så att företaget skulle kunna påbörjas under budgetåret

1946/47 har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med kommunikationsdepartementet

medtagit uppförandet av tillbyggnad av landsstatshuset

i Halmstad i investeringsreserven med ett belopp av 850 000 kronor.

Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstltut.

Till uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut har ett

anslag av 60 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (proposition 1944: 281, s. 248). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar

till vad i angivna proposition anförts örn detta företag och föreslår att

företaget intages i investeringsreserven för nästa budgetår.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.

Till utförande av vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott har ett anslag

av 99 000 kronor upptagits å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45

(proposition 1944: 281, s. 101—102). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar

till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag och

föreslår att detsamma intages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47

med ovannämnda belopp.

Nybyggnad för statens geotekniska institut.

Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen

att i samråd med statens geotekniska institut utreda frågan om nybyggnad

för institutet och anvisade för utredningsarbetet ett belopp av 7 000 kronor.

Till investeringsutredningen och statens arbetsmarknadskommission har

institutet i skrivelse den 17 januari 1944 respektive den 4 februari 1946 beträffande

behovet av nybyggnad för institutet anfört i huvudsak följande.

Enligt statsmakternas beslut (proposition 1943: 333, riksdagens skrivelse

1943:480) hade vid årsskiftet 1943/44 väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska

avdelning utbrutits ur styrelsen och omorganiserats till ett statens

geotekniska institut. Detta hade till uppgift att stå statliga och kommunala

myndigheter samt enskilda till tjänst med geotekniska undersökningar och

utredningar samt att bedriva geoteknisk forskning och undervisning. Institutet

hade tills vidare sina kontorslokaler inrymda i huset Narvavägen 25

och huset Gumshomsgatan 6, sitt borrförråd i huset Narvavägen 23 samt

sitt laboratorium i statens väginstituts huvudbyggnad vid Drottning Kristinas

väg, varest även ett mindre magasinsutrymme disponerades i gårdsbygg
-

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

naden. Kontorslokalerna hade en golvyta av 510 m2, laboratoriet en yta av

230 m2 och övriga utrymmen en yta av 85 m2 exklusive sådana allmänna

utrymmen som korridorer m. m.

Institutet ville framhålla, att det vore en mycket stor olägenhet att lokalerna

vore belägna så långt från varandra som nu vore fallet. Arbetet bleve

därigenom splittrat, och mycken tid ginge förlorad för personalen vid förflyttning

mellan arbetsplatserna. Det vore alltså synnerligen önskvärt, att institutets

lokaler snarast möjligt förlädes till samma byggnad.

Institutet har vidare anfört, att ett visst samarbete vöre avsett att äga

rum mellan institutet och tekniska högskolan i fråga om undervisning i geoteknik.

Därvid skulle demonstrationer, elevlaborationer och examensarbeten

m. m. anordnas inom institutet. Uppenbarligen kunde detta icke ske i nämnvärd

omfattning, förrän institutet fått större lokaler.

I januari 1944 sysselsatte institutet 16 personer. Sedan dess hade personalen

ökat och utgjordes i januari 1946 av 42 personer, vartill törnmo två, som

anställts men ännu ej börjat tjänstgöra. Den starka personalökningen föranleddes

huvudsakligen av institutets växande konsultationsverksamhet. Vid

senaste årsskiftet sysselsattes direkt i denna 23 personer. Konsultationsavdelningen

väntades fördubbla sin verksamhet under de kommande åren, så att

den omkring år 1949 skulle komma att bestå av ca 45 personer. Institutets

forskningsverksamhet beräknades få minst samma omfattning som vägforskningen

inom statens väginstitut, varför forskningsavdelningen beräknades

komma att bestå av ca 30 personer omkring år 1949. För närvarande

utgjorde forskningen ca 20 % av institutets verksamhet men bomme med

den beräknade personalen att utgöra ca 40 %. Som hjälpavdelningar till

konsultations- och forskningsavdelningama behövde institutet en mekanisk

avdelning med verkstad samt en kameral avdelning. Den mekaniska avdelningen

bestode för närvarande av sju personer inklusive borrförrådsföreståndaren

och beräknades öka med fyra. Till institutets verkstad erfordrades

dessutom 12 personer. Den kamerala avdelningen bestode för närvarande av

sju personer och beräknades öka med sex. För institutets ökade verksamhet

beräknades komma att erfordras en personal om 116 personer och lokalutrymme

av något mer än 4 000 m2 exklusive korridorer och andra allmänna

utrymmen.

Från byggnadsstyrelsen har till arbetsmarknadskommissionen meddelats,

att utredning angående nybyggnad för statens geotekniska institut numera

påginge inom styrelsen och att kostnaden för en dylik byggnad preliminärt

beräknats till 1 700 000 kronor.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Anslag under kommunikationsdepartementet.

Under åberopande av vad här ovan anförts beträffande den föreslagna investeringsreserven

för statliga husbyggnadsföretag för verk och inrättningar

m. m. i vad densamma avser företag hänförliga till kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde hemställer arbetsmarknadskommissionen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 å kapitalbudgeten under Statens allmänna

fastighetsfond uppföra följande anslag, nämligen

ökade lokaler för hovrätten för Övre Norrland

............................... kronor

ökade lokaler för hovrätten över Skåne och

Blekinge .......................... »

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad »

Uppförande av grovlaboratorium vid statens

våginstitut...................... »

Vissa byggnadsarbeten d Gripsholms slott.. »

Nybyggnad för statens geotekniska institut »

400 000

600 000

850 000

60 000

99 000

1 700 000

Finansdepartementet.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår i vad det gäller husbyggnader

inom finansdepartementets verksamhetsområde hava — liksom å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för innehavande budgetår — endast medtagits

av generaltullstyrelsen anmälda byggnadsarbeten.

Generaltullstyrelsen hemställde i skrivelser lill Kungl. Maj:t den 22 maj

och den 27 september 1945 örn anvisande av anslag å tillhopa 1 572 000

kronor för uppförande eller inredande av personalbostäder vid vissa av tullverkets

gränsposteringar. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.

6, punkten 1) har för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål upptagits

ett anslag av 500 000 kronor. Departementschefen har i propositionen

framhållit, att anslaget i fråga borde ställas till generaltullstyrelsens förfogande

för genomförande av de angelägnaste av de föreslagna arbetena samt för

förberedelser för de övriga. Frågan om anvisande av medel för de återstående

kostnaderna för programmets genomförande torde, har departementschefen

vidare framhållit, i första hand få upptagas till behandling vid anmälan

av förslaget till beredskapsstat för nästa budgetår.

I anslutning härtill och till vad generaltullstyrelsen anfört i sina i statsverkspropositionen

återgivna motiveringar för ifrågavarande arbeten, har arbetsmarknadskommissionen

funnit skäl att i investeringsreserven medtaga

samtliga av generaltullstyrelsen i ovannämnda skrivelse upptagna arbeten,

som icke beräknas komma till utförande med förenämnda riksstatsanslag av

500 000 kronor.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i

bil. 25.

För hela den sålunda föreslagna investeringsreservens genomförande skulle

å beredskapsstat för budgetåret 1946/47 erfordras anslag om (1 572 000 —

500 000—) 1 072 000 kronor, eller i avrundat belopp 1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Statens allmänna fastighetsfond

uppföra ett anslag av .. kronor 1 000 000.

Ecklesiastikdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk

och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser

företag hänförliga till ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, en

investeringsreserv om 4 996 400 kronor. En sammanställning av de olika i

planen ingående arbetena återfimies i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde av sammanlagt 3 690 500 kronor samt

att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 hade upptagits anslag till dylika ändamål av 6 225 000 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående

företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,

som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter

och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser

för företagen återfinnas i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

Iordningställande av arkivlokaler m. m. lör Skara domkapitel.

I skrivelse den 13 mars 1945 till Kungl. Majit har domkapitlet i Skara

äskat ett anslag — eventuellt å beredskapsstat — av 60 750 kronor för iordningsställande

av arkivlokaler, sessionssal och panncentral m. m. i konsistoriehuset

i Skara.

Anslag å riksstat för ifrågavarande ändamål har icke föreslagits i årets

statsverksproposition.

I nyssnämnda skrivelse och därtill fogade promemoria av den 13 mars

1945 har beträffande de nuvarande lokalerna anförts i huvudsak följande.

Konsistoriehuset tillhör Skara domkyrka. I huset äro inrymda ämbets- och tjänsteIokaler

åt domkapitlet och stiftsnämnden. Dessa omfatta ungefär 2 590 m3. Den

del av byggnaden, som ej upplåtits åt nämnda myndigheter, är uthyrd för affärseller

bostadsändamål utom ett rum, som domkyrkosysslomannen äger disponera som

s. 281 Kontrollera mot PDF

281

expeditionslokal. Sistnämnda utrymmen omfatta ca 1 420 m3. Domkapitlets arkivlokaler

äro ur brandsäkerhetssynpunkt synnerligen otillfredsställande. Redan år

1937 hade vederbörande landsarkivarie vid inspektion av desamma framställt anmärkningar

mot befintliga anordningar för arkivets skyddande mot brandfara. Förhållandena

härutinnan hade därefter ytterligare försämrats. Vid en genom byggnadsstyrelsens

försorg år 1938 verkställd besiktning av arkivlokalerna hade vissa ifrågasatta

anordningar till skydd mot brandfara funnits nödvändiga. Med hänsyn till de

utomordentligt viktiga och till stor del oersättliga handlingar, som där förvaras, är

det oundgängligen nödvändigt att anordningar för effektivt skydd för arkivet snarast

vidtagas. Sessionslokalen verkar som den nu gestaltar sig helt enkelt torftig.

Det synes därför högeligen angeläget att med det snaraste åtgärder vidtagas, ägnade

att förläna rummet en värdig prägel, överensstämmande med dess egenskap av sessionssal.

Fastighetens nuvarande värmesystem fungerar icke tillfredsställande. År

1942 företogs vissa provisoriska anordningar för åstadkommande av förbättrad uppvärmning

av fastigheten. Sålunda uppsattes då en ny värmepanna och en cirkulationspump.

Dessa provisoriska åtgärder voro emellertid icke tillräckliga för åstadkommande

av effektiv uppvärmning av fastigheten. Det är oundgängligen nödvändigt

att åtgärder till förbättring av värmesystemet snarast vidtagas. Dessa anordningar

böra vidtagas samtidigt som arkivlokalerna och sessionssalen iordningställas,

enär arbetena på visst sätt gripa in i varandra.

Enligt ett av länsarkitekten i Skaraborgs län den 6 mars 1945 uppgjort

förslag fördela sig kostnaderna för iordningsställandet av konsistoriehuset

sålunda.

Byggnadsarbeten i källaren, arkivlokalerna och sessionssalen

.............................................. kronor 27 150

Rörledningsarbeten ................................... » 6 760

Elektriska arbeten .................................... » 1 300

Arvoden och oförutsedda kostnader .................... » 6 540

Hyllinredning, valvdörr, arkivdörrar och brandfönsterluckor » 10 380

Möbler m. m. till sessionssalen.......................... » 6 550

Utvändiga arbeten (omputsning, målning av tak m. m.) .... » 6 480

Summa kronor 65 160.

Då vissa av ovan angivna arbeten (utvändiga arbeten, vissa rörledningsarbeten

m. m.) vore gemensamma för hela konsistoriehuset, hade länsarkitekten

framhållit, att Skara domkyrkas kassa borde bestrida kostnaderna för en

del av dessa arbeten. Enligt vad i förslaget härom närmare angivits skulle

domkyrkokassans andel härvidlag uppgå till 4 410 kronor.

I enlighet härmed har domkapitlet beräknat behovet av statsmedel för här

ifrågavarande byggnadsföretag till (65 160 — 4 410=) 60 750 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 december 1945 förklarat sig icke

hava annat att erinra mot det av länsarkitekten uppgjorda förslaget än att

föreslagna isoleringsåtgärder beträffande ytterväggarna borde ytterligare övervägas.

Kostnadsberäkningen för förelaget har styrelsen ansett sig kunna

godtaga.

Riksantikvarieämbetet har förklarat att ur kulturhistorisk synpunkt intet

vore att erinra mot företaget.

19—467271.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl medtaga ovanberörda arbeten

i förslaget till investeringsreserven för nästa budgetår. De till 6 550 kronor

kostnadsberäknade anskaffningarna av möbler m. m. till sessionssalen

har kommissionen dock icke i detta sammanhang medräknat i förslaget till

investeringsreserv. Till byggnadsföretaget i fråga torde i anledning härav å

beredskapsstat böra upptagas ett anslag av (60 750 — 6 550 =) 54 200 kronor

eller i Tunt tal 54 000 kronor. Kommissionen har härvidlag utgått ifrån

den härovan angivna kostnadsfördelningen mellan staten och domkyrkokassan.

Huruvida annan fördelning bör ifrågakomma har kommissionen icke

ansett sig böra taga ställning till.

Domkapltelshus i Växjö.

Till uppförande av domkapitelshus i Växjö uppfördes ett anslag av 120 000

kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944: 281,

s. 107—-109). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna

proposition anförts beträffande ifrågavarande byggnadsföretag.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum.

Föreståndaren för statens etnografiska museum har i skrivelse till investeringsutredningen

inledningsvis erinrat örn att 1937 års riksdag för budgetåret

1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 160 000 kronor till uppförande av

en magasinsbyggnad för museet. Därjämte hade av 1938 års riksdag anvisats

ett tilläggsanslag för täckande av beräknad merkostnad för byggnaden ifråga.

Innan arbetena på magasinsbyggnaden hunnit igångsättas, hade emellertid

Kungl. Maj :t föreskrivit, att uppförandet av ifrågavarande byggnad icke

finge påbörjas, förrän Kungl. Maj:ts tillstånd därtill lämnats. De anvisade

anslagen hade sedermera förfallit.

Beträffande behovet av magasinsbyggnaden har museets föreståndare framhållit,

att museet sedan flera decennier måst kämpa med olidliga lokalförhållanden,

vilka icke blott försvårat utan nästan omöjliggjort vården av museets

dyrbara, staten tillhöriga samlingar. Enär samlingarna på grund av bristande

utrymmen måste hållas nedpackade i lådor och lärår, hade det icke kunnat

undvikas, att desamma tagit skada på grund av bristande vård. Under rådande

förhållanden vore det icke heller möjligt att utöva den kontroll över

föremålens tillstånd, som rätteligen skulle krävas. Vidare har föreståndaren

framhållit, att en av museets viktigaste uppgifter, nämligen att utgöra ett

forskningsinstitut för allmän etnografi, i högsta grad försvårats, då samlingarna

endast delvis vore tillgängliga för studerande och forskare. Genom den

föreslagna magasinsbyggnadens tillkomst skulle avsevärda lättnader beredas

för arbetet inom museet, varjämte den etnografiska forskningens bedrivande

i hög grad skulle underlättas.

s. 283 Kontrollera mot PDF

283

Enligt uppgift av byggnadsstyrelsen bär kostnaden för magasinsbyggnaden

omräknats till 300 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har vid överlämnandet till

investeringsutredningen av förslag till arbetsobjekt lämpade att ingå i en

investeringsreserv bland annat upptagit frågan örn iordningställande av undervisnings-

och konserveringslokaler för statens historiska museum. Härutinnan

har akademien anfört, att det ansåges vara utomordentligt värdefullt

för museet, om stadigvarande förbindelse kunde knytas mellan museets verksamhet

och Stockholms högskolas undervisning i konsthistoria och arkeologi.

Därigenom skulle, framhåller akademien, ett levande samband

åstadkommas mellan museets studiematerial och högskolan, till ömsesidig båtnad

för båda parter. Från högskolans sida hade ansetts, att dylikt samarbete

bäst kunde ordnas därigenom, att de konsthistoriska och arkeologiska seminarierna

vid högskolan för sin undervisning och för sina bibliotek och fotografisamlingar

finge lokaler upplåtna inom vitterhetsakademiens ämbetsbyggnad,

till vilken akademiens stora bibliotek och avbildningssamlingar vore förlagda.

Ett dylikt arrangemang syntes även ur akademiens synpunkt vara det

lämpligaste. Enligt akademiens uppgift hade avsikten varit, att högskolan

skulle betala hyra för de sålunda upplåtna lokalerna. Lokalerna skulle inredas

i tillgängliga utrymmen i bottenvåningen i akademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhetsakademien har vidare anfört, att stort behov förelåge att inom

akademiens byggnad jämväl inrymma lokaler för en ateljé för konservering

av äldre textilier, huvudsakligen åt kyrkor och museer. Det vore enligt akademiens

mening möjligt att inrymma dessa lokaler inom samma del av ämbetsbyggnadens

bottenvåning, där de förutnämnda seminarielokalerna skulle

inredas.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till sammanlagt

32 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Örn- och tillbyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

Större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet har bland universitetets

framställningar örn anslag för budgetåret 1946/47 upptagit en begäran

örn ett belopp av 135 000 kronor för örn- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden

för meteorologiska institutionen i enlighet med ett av byggnadsstyrelsen

upprättat förslag.

Beträffande behovet av ökade lokaler har institutionens föreståndare i skrivelser

till Matematisk-naturvetenskapliga sektionen den 9 september 1936 och

den 5 september 1944 anfört, att den nuvarande instilutionsbyggnaden, som

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

vöre uppförd år 1885, vore alldeles för liten. Sålunda saknades erforderligt

utrymme för bibliotek, uppställning och förvaring av instrument, vartill

komme, att utrymme för ordnat vetenskapligt arbete saknades. Stor fara

lörelåge för att såväl värdefulla boksamlingar som samlingar av värdefulla

instrument skulle förstöras på grund av otillfredsställande förvaring.

De krav flygvapnet ställt på utbildning av meteorologer torde, har i ovannämnda

skrivelse den 5 september 1944 framhållits, icke vara så stora att

någon ökning av lokalerna utöver den som erhölles genom den föreslagna

örn- och tillbyggnaden torde vara erforderlig. Enligt flygvapnets beräkningar

fordrades endast en nyrekrytering av 5 meteorologer per år. Då den nya institutionsbyggnaden

skulle tillåta utbildning av minst 15 ä 20 meteorologer

per år vore den fullt tillfredsställande.

Anslag för om- och tillbyggnad av här ifrågavarande institutionsbyggnad

bar icke upptagits i årets statsverksproposition, men med hänsyn till det

visade behovet av företaget i fråga har arbetsmarknadskommissionen medtagit

detsamma i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 med

ett belopp av 135 000 kronor.

Nybyggnad tor en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska

sjukhuset i Uppsala.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1941 av chefen för socialdepartementet

tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om

reumatikervårdens utbyggande och de reumatiska sjukdomarnas bekämpande

(1941 års reumatikervårdssakkunniga) uttalade i en den 28 februari

1942 avgiven utredning om reumatikervårdens ordnande, att det otvivelaktigt

krävdes ett ökat antal vårdplatser på specialsjukhus för reumatiska och

andra invalidiserande sjukdomars vård. Dessa platser borde i första hand

förläggas till avdelningar vid undervisningssjukhus. De sakkunniga hava

föreslagit inrättandet dels vid Karolinska sjukhuset i Stockholm av en avdelning

för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård, dels ock

vid Akademiska sjukhuset i Uppsala av en avdelning för reumatisk och en

avdelning för ortopedisk vård. Beträffande behovet av reumatikervårdens

ordnande hänvisas i övrigt till vad i propositionen 1943: 151 härutinnan anförts.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 november 1943 meddelade byggnadsstyrelsen,

att styrelsen på uppdrag av Kungl. Majit upprättat förslag jämte

kostnadsberäkningar för uppförande av en reumatisk och en ortopedisk avdelning

vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för företaget hade

av styrelsen beräknats till 2 765 000 kronor. Styrelsen hemställde att för

budgetåret 1944/45 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av

1 000 000 kronor. Anslag för byggnadsföretaget upptogs emellertid icke på

riksstaten.

Byggnadsstyrelsen har sedermera meddelat, att kostnaden för den förevarande

nybyggnaden numera beräknats till 2 180 000 kronor.

Vid utförandet av byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala

s. 285 Kontrollera mot PDF

285

synes den principen i allmänhet hava tillämpats, att Uppsala läns landsting

bidragit med viss del av kostnaden. Huruvida så bör ske även beträffande

här föreliggade byggnadsföretag, har kommissionen icke ansett sig böra taga

ställning till.

Arbetsmarknadskommissionen har med nyss angivna reservation funnit

skäl att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande

arbete upptaga ett belopp av 1 000 000 kronor, motsvarande kostnaderna

under ett första byggnadsår.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Nybyggnad tor bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund

uppfördes ett anslag av 525 000 kronor på allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (prop. 1944:281, s. 267—269). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad som anförts i fråga örn detta företag i ovannämnda

proposition.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet

samt till förvärv av härför erforderlig mark uppfördes anslag av

360 000 respektive 60 000 kronor på allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (prop. 1944:281, bil. 14, punkt 5).

För markförvärvet beviljade riksdagen anslag å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45. Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till

vad i ovan angivna proposition anförts beträffande byggnadsföretaget.

I fråga om kostnaderna för uppförande av institutionsbyggnaden har byggnadsstyrelsen

meddelat, att dessa vid den pågående detaljplaneringen av företaget

visat sig vara för lågt beräknade och att desamma numera av styrelsen

beräknades till 490 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit

skäl att för uppförande av institutionsbyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning

vid Lunds universitet i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 upptaga ett belopp av 490 000 kronor.

Företaget kvarstår —- dock med ändring av kostnaderna — från förslaget

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Utökade lokaler lör institutionen lör silikatkemisk iorsknlngSvid Chalmers

tekniska högskola.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 11 september

1945 till Kungl. Maj:t hemställt örn beviljande av anslag för budgetåret

1946/47 till utbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Beträffande forskningsverksamheten vid institutionen och behovet av en

ökning av lokalerna för densamma har styrelsen i förenämnda skrivelse anfört

följande.

Sedan många år Ilar en banbrytande forskningsverksamhet bedrivits inom institutionen

för kemisk teknologi vid Chalmers tekniska högskola, berörande de fasta

ämnenas reaktionsförmåga. Därvid har problem rörande oxidkemi och silikatkemi

på grund av dessa ämnesgruppers egenskaper kommit att spela en huvudroll. De

omsättningar det här gäller äro samtidigt av en utomordentligt stor betydelse för

tekniken. Tidigare, innan de på vetenskapligt sätt kunnat behandlas, ha med dem

förbundna processer och fabrikation i stor utsträckning måst behandlas empiriskt.

För modern teknik är icke detta tillfyllest, varför här finnes ett stort fält, som

fordrar vetenskaplig genomarbetning, ett fält, där inlån av utländska forskningsresultat

i allmänhet är omöjligt på grund av substansernas av lokala förhållanden

ofta beroende reaktionsindividualitet. Problemen äro i första hand förbundna med

var fabrikation av glas och keramiska produkter av alla slag, men även med ett

vida mer än hittills igångsatt utnyttjande av svenska mineralförekomster och avfallsprodukter.

Som exempel på arbeten av senare slaget, vilka inom institutionen

lett till viktigare resultat ma nämnas: Metoder för att råda bot på den under kristiden

accentuerade bristen på soda för vår glasframställning, avhjälpandet av svårigheter

med anskaffandet av aluminiumoxid och av kali för jordbruket. År 1943

sammanslöto sig företagen Gustavsbergs porslinsfabriker, Mälardalens tegelbruk och

Surte glasbruk för samarbete nied Chalmers tekniska högskola för vetenskaplig bearbetning

av glas och keramiska problem. Då de befintliga lokalerna voro otillräckliga,

beviljade staten medel för inredning av ytterligare en våning av den s. k.

maskinbyggnaden, hörande till institutionen för kemisk teknologi och en begynnelse

till en institution för silikatkemisk forskning tillkom. Härigenom kunde snabbt

skaffas en viss utökning av lokalerna men dessa äro fortfarande långt ifrån tillräckliga

för behovet, vilket redan från början förutsågs. Under nu kommande fredstid

måste det ovan berörda utforskandet av hur man skall nyttogöra ett flertal av

i Sverige rikligt förekommande ramaterial eller avfall såsom nefelinsyeniter, fältspater,

leptiter, skifferaska, skifferkoks, samtliga innehållande de i många tekniska

avseenden grundläggande viktiga alkalimetallerna, genomföras.

Högskolans styrelse har för att fördela kostnaderna föreslagit en utbyggnad

i två etapper. I den första etappen skulle den här ovan omförmälda s. k.

maskinbyggnaden ombyggas och genom en tillbyggnad förenas med byggnaden

för kemiska institutionen och i den andra etappen skulle maskinbyggnaden

påbyggas med en våning och förses med en tillbyggnad mot norr

i riktning mot det planerade konservforskningsinstitutets avsedda plats. För

närvarande vore endast den första etappen avsedd att komma till utförande.

Ritningar till utbyggnaden hade upprättats av professor M. Wernstedt.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtandet den 24 november 1945 förklarat sig

kunna godtaga det av högskolestyrelsen framlagda förslaget till utbyggnad.

De av Wernstedt beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget — 683 400

kronor för första etappen och 381 600 kronor för andra etappen eller sammanlagt

1 065 000 kronor — hava synts byggnadsstyrelsen skäliga.

Medel för här ifrågavarande byggnadsföretag hava icke äskats i årets statsverksproposition.

Arbetsmarknadskommissionen har emellertid funnit skäl

att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptaga ett belopp

av 683 400 kronor för utförande av första etappen av detsamma.

s. 287 Kontrollera mot PDF

287

Nybyggnad för bibliotek in. m. vid Chalmers tekniska högskola.

Till nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola har

ett anslag av 1 000 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 (proposition 1944: 281, s. 270—275). Arbetsmarknadskommissionen

hänvisar till vad som anförts om företaget i förenämnda proposition.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola.

Till ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola har ett anslag av 63 000 kronor uppförts

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281,

s. 275—276). Beträffande motiveringen för företaget hänvisar arbetsmarknadskommissionen

till vad som anförts i nyssnämnda proposition.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet.

Föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet anförde i skrivelse till investeringsutredningen

den 15 mars 1944 beträffande behovet av simhallsanläggning

vid institutet bland annat att den i institutets utbildningsplaner ingående

simundervisningen för närvarande bedreves i olika badanläggningar

inom Stockholm. Förutom de tidsödande och för institutets elever kostsamma

resorna uppstode därigenom även den olägenheten, att undervisningen stördes

av den samtidigt badande allmänheten. Simundervisningen vid institutet

kunde därför under de rådande förhållandena icke bedrivas på ett tillfredsställande

sätt. För att eleverna skulle kunna uppfylla de fordringar, som

komme att ställas på dem såsom lärare i fysisk fostran, vore det oundgängligt,

att de utbildades till duktiga simlärare. I utbildningen inginge därför,

förutom förvärvande av personlig färdighet i olika simsätt, jämväl undervisningsövningar

och livräddningsövningar. Den föreslagna simhallen vore

avsedd att jämväl upplåtas åt allmänheten varje dag efter klockan 16 samt

hela dagarna under de tider av året, då undervisning icke bedreves vid institutet.

En på hemställan från institutets direktion av Stockholms stads idrottsstyrelse

verkställd beräkning av driftkostnaderna för simhallen utvisade, att

hallen kunde beräknas giva ett årligt netto på minst 20 000 kronor. Kostnaderna

för simhallsanläggningen hade beräknats till 594 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Anslag under ecklesiastikdepartementet.

Under åberopande av vad härovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln:

Iordningställande av arkivlokaler m. m.

för Skara domkapitel.............. kronor 54 000

Domkapitelshus i Växjö ............ » 120 000

å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond:

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska

museum .................... kronor 300 000

Iordningställande av undervisnings- och

konserveringslokaler i vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademiens äm
betsbyggnad

...................... j> 32 000

Örn- och tillbyggnad för meteorologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala

............................. » 135 000

Nybyggnad för en reumatisk och en

ortopedisk avdelning vid akademiska

sjukhuset i Uppsala .............. * 1 000 000

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen

vid universitetet i Lund .... » 525 000

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning

vid universitetet i Lund » 490000

Utökade lokaler för institutionen för silikatkemisk

forskning vid Chalmers

tekniska högskola ................ > 683 400

Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers

tekniska högskola............ » 1 000 000

Ändrings- och reparationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola .... » 63 000

Simhallsanlåggning vid gymnastiska

centralinstitutet .................. » 594 000

s. 289 Kontrollera mot PDF

289

Jordbruksdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsförelag för verk och

myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser

företag hänförliga till jordbruksdepartementets verksamhetsområde, en

investeringsreserv om 2 773 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag.

En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes

i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde om sammanlagt 3 690 500 kronor samt

att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 uppförts anslag för dylika ändamål örn sammanlagt 3 379 500 kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående

företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till redogörelser,

som lämnats av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande

i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas

i av Kungl. Maj:t angivna propositioner.

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.

Karlförsöksgård vid lantbrukshögskolan.

I sina petita för budgetåret 1946/47 har styrelsen för lantbrukshögskolan

hemställt om anvisande av medel till ny kärlförsöksgård vid lantbrukshögskolan

för institutionerna för allmän jordbrukslära och växtodlingslära.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6) har vid redogörelse

för styrelsens anslagsäskanden beträffande ifrågavarande byggnadsföretag

meddelats, att enligt styrelsens uppfattning den nuvarande kärlförsöksgården

befunne sig i så undermåligt skick att den icke längre lämpligen

kunde användas för sitt ändamål. Enligt upprättat förslag till en ny anläggning

för kärlförsök skulle en första byggnadsetapp, avseende utrymmen för

nyssnämnda båda institutioner, draga en kostnad av 175 000 kronor.

Anvisning av medel för här ifrågavarande företag har icke föreslagits i

årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid

funnit skäl medtaga företaget i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Företaget kvarstår — dock med ändring beträffande kostnaderna — från

förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Varmväxthus och lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i .skrivelse till investeringsutredningen

den 1 november 1944 meddelat, all många av de problem, som inom institutionen

för växtodlingslära vid högskolan upptoges till behandling, behövde

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

fullföljas med vegetationsförsök även under senhösten och vintern. Ofta nog

kunde förberedande arbeten i stor utsträckning utföras i växthus under den

mörka årstiden, varför tillgång till ett varmväxthus vore synnerligen viktigt.

För dessa förberedande arbeten kunde emellertid plats icke beredas

inom de varmväxthus, som disponerades av andra institutioner. Ett särskilt

växthus syntes sålunda böra uppföras för ändamålet. Det föreslagna växthuset

syntes icke behöva göras större än att det erhölle en golvyta om ca

100 kvadratmeter. Därest varmväxthuset uppfördes i anslutning till högskolans

kärlförsöksgård, syntes kärlförsöksgårdens värmeanläggning kunna

utnyttjas även för växthuset. Kostnaden för varmväxthuset hade beräknats

till 16 300 kronor. Detta belopp hade upptagits redan på beredskapsstat för

budgetåret 1938/39.

Högskolans styrelse har vidare meddelat, att å beredskapsstat för budgetåret

1939/40 ett anslag av 34 300 kronor upptagits till uppförande av

nämnda växthus jämte lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan. Då

det för verksamheten vid institutionen för växtodlingslära vid högskolan

vore av stor vikt, att såväl varmväxthus som lagringsrum för potatis komme

till utförande, hemställde styrelsen, att medel för båda dessa ändamål

måtte upptagas i investeringsreserven.

Byggnadsstyrelsen har efter granskning av de lämnade uppgifterna meddelat,

att kostnaderna för byggnadsföretagen i fråga numera av styrelsen

beräknats till 50 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen i

förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av

50 000 kronor för uppförande av varmväxthus samt lagringsrum för potatis

vid lantbrukshögskolan.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46. I

I institut (ombyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trådgården vid lantbrukshögskolan.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för lantbrukshögskolan

begärt medel för uppförande av institutionsbyggnad m. m. vid

botanisk-genetiska trädgården vid högskolan.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 4) har lämnats en

redogörelse för förslaget, till vilken arbetsmarknadskommissionen hänvisar.

Kostnaderna för företaget uppgå enligt en av byggnadsstyrelsen verkställd

utredning till 700 000 kronor, vilka fördela sig sålunda:

Institutionsbyggnad .................................. kronor 505 000

Bostadshus för trädgårdsmästare ...................... » 30 000

Växthus ........................................... » 141 000

Lada för växtmateriel, som skördas vid försök .......... * 24 000

Summa kronor 700 000.

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Enligt högskolans styrelse borde utförandet av i byggnadsföretaget ingående

byggnadsarbeten fördelas på två år på så sätt, att första året uppfördes

institutionsbyggnad och lada saint andra året trädgårdsmästarebostad

och växthus.

I 1946 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit att ett belopp

av 26 000 kronor anvisas för utförande av ladan.

Med hänsyn till att det vid ett kris tillfälle kan befinnas lämpligt att hava

tillgång till ett flertal byggnadsobjekt och då från byggnadsstyrelsens sida

förklarats, att samtliga de projekterade arbetena vid behov kunna utföras

under ett år, har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv

upptagit ett belopp av (700 000 — 26 000 =) 674 000 kronor för uppförande

av institutionsbyggnad, trädgårdsmästarebostad och växthus vid

botanisk-genetiska trädgården vid lantbrukshögskolan.

Nybyggnad för restaurang m. m. vid lantbrukshögskolan.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 augusti 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan

hemställt örn anvisande av medel för nybyggnad för restaurangen

m. m. vid högskolan. En kortfattad redogörelse för företaget har

lämnats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6). Härutöver

har högskolans styrelse i nyssnämnda skrivelse beträffande behovet av

byggnadsarbetena framhållit, att studentkåren redan år 1938 i skrivelse

till Kungl. Majit hemställt om utredning angående byggnad för studentkårens

räkning, inrymmande kårlokaler och restaurang. Därvid hade studentkåren

påvisat de otillfredsställande lokalförhållandena för kåren. I anledning

därav hade Kungl. Maj :t under år 1938 uppdragit åt byggnadsstyrelsen

att verkställa den begärda utredningen och samtidigt anvisat medel härtill.

Förslag till nybyggnad för restaurang, kårlokaler, aula, motionshall

m. m. vid lantbrukshögskolan upprättades också år 1941 genom byggnadsstyrelsens

försorg och slutade på en kostnad av 825 000 kronor. Enligt nu

rådande prisläge beräknades kostnaderna för företaget till 1 030 000 kronor,

varav 700 000 kronor beräknades för en första byggnadsetapp, omfattande

samtliga lokaler utom aulabyggnaden.

Högskolans styrelse ville understryka, att kårlokalerna sedan länge vore

alldeles för trånga. Svårigheterna hade efter hand ökats och komme ytterligare

att ökas, sedan elevantalet i första årskursen numera höjts från 20 till

30. En förflyttning av kårens lokaler från institutionsbyggnaden vore även

ur andra synpunkter än kårens synnerligen önskvärd. Även de båda husdjursinstitutionerna,

som vore inrymda i stora institutionsbyggnaden, disponerade

alltför ringa utrymmen. Om studentkåren flyttade från sina nuvarande

lokaler, kunde dessa disponeras för ökning av de båda nämnda institutionernas

utrymmen.

Beträffande aulan har styrelsen framhållit, att den nuvarande aulan rymde

endast 127 personer, varför det redan nu vore svårt att samtidigt bereda

plats åt samtliga lärare och studenter. Med hänsyn till att högskolan ofta besöktes

av studiegrupper och sammanslutningar, vilka borde kunna samlas i

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

aulan för åhörande av föredrag och dylikt, borde högskolan äga tillgång

till en aula rymmande minst 500 personer. En aula av denna storleksordning

kunde emellertid icke inrymmas i den nuvarande institutionsbyggnaden,

varför nybyggnad måste uppföras för ändamålet.

De nuvarande restauranglokalema vid lantbruk shögskolan vore, enligt

vad högskolans styrelse anfört, synnerligen otidsenliga, vilket medförde stora

svårigheter för restaurangens behöriga skötsel. Därtill komme, att matsalen

endast rymde högst 80 gäster, vilket medförde stark trängsel under lunchtid.

De olidliga förhållandena hade medfört, att praktiskt taget samtliga befattningshavare

vid lantbrukshögskolan upphört att äta lunch å restaurangen

och i stället medförde matsäck.

Av årets statsverksproposition framgår, att statskontoret i yttrande över

byggnadsfrågorna vid lantbrukshögskolan bl. a. anfört, att särskild uppmärksamhet

syntes böra fästas vid frågan, om uppförandet av kårlokal för

studenter borde anses vara en sådan statlig angelägenhet, att statsverket

skulle bestrida hela kostnaden härför.

I årets statsverksproposition har anvisning av medel för här ifrågavarande

företag icke föreslagits. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid efter

samråd med jordbruksdepartementet funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår medtaga företaget med det ovannämnda beloppet,

700 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande

budgetår.

Bostäder för assistenter vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse den 1 november 1944 till investeringsutredningen

meddelat, att vid högskolan saknades bostäder för

gifta assistenter, vilka under rådande förhållanden tvingades anskaffa bostad

utanför högskolans område. Vissa av assistenterna hade emellertid sådana

arbetsuppgifter, att det ur arbetssynpunkt vore mycket önskvärt, att de vore

bosatta på Ultuna. För tillgodoseende av detta önskemål borde sålunda uppföras

bostäder för åtminstone tre gifta assistenter. Enligt styrelsens mening

borde bostäderna uppföras efter av domänstyrelsens jordbruksbyrå upprättad

typritning B 10. Kostnaderna för ifrågavarande bostäder hade beräknats

till 30 000 kronor per styck eller sammanlagt 90 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har efter granskning av inkommet material meddelat,

att utöver kostnaderna för själva bostadsbyggnaderna tillkomme kostnader

för utvändiga ledningar och dylikt, av styrelsen beräknade till 15 000 kronor.

Totalkostnaden för de föreslagna assistentbostädema uppginge därför till

sammanlagt 105 000 kronor.

I anslutning till det nu anförda har arbetsmarknadskommissionen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål

upptagit 105 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Vaktmästarebostad vid husdjursförsöksanstalten.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s.

129—131) uppfördes för byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ett anslag

av 208 000 kronor, varav 23 000 kronor avsetts för uppförande av vaktmästarebostad

vid husdjursförsöksanstalten.

Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition

anförts beträffande detta företag.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1945/46.

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfäförsök vid

Bäcklösa.

Beträffande behovet av utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler

för fjäderfäförsök vid Bäcklösa må hänvisas till vad härom anförts i 1945

års statsverksproposition (IX ht., s. 43). Företaget kvarstår med oförändrat

kostnadsbelopp, 50 000 kronor, från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Häststall vid Kungsängen.

Beträffande behovet av nytt häststall vid Kungsängen hänvisar kommissionen

till vad härom anförts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten

bil. 8, s. 6).

Kostnaderna för häststallet hava av byggnadsstyrelsen beräknats till

85 000 kronor, om detsamma uppfördes av sten, och till 76 000 kronor, om

trä i stället användes. Styrelsen har med hänsyn till eldfaran förordat det

förstnämnda alternativet.

Av styrelsen för lantbrukshögskolan gjord framställning örn anvisande av

medel för budgetåret 1946/47 för här ifrågavarande byggnadsföretag har icke

av Kungl. Maj:t upptagits i statsverkspropositionen. I förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen emellertid

efter samråd med jordbruksdepartementet upptagit företaget med ett belopp

av 85 000 kronor.

Företaget har tidigare — dock med annat kostnadsbelopp — upptagits på

allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46.

Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen.

Beträffande behovet av ombyggnad av ladugården vid Kungsängen må

hänvisas till vad härom anförts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 8, s. 6). Företaget har av styrelsen för lantbrukshögskolan beräknats

kosta 23 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid framhållit, att

kostnadsberäkningen bör höjas till 32 000 kronor.

Av styrelsen för lantbrukshögskolan gjord framställning örn anvisande av

medel för här ifrågavarande byggnadsföretag har icke av Kungl. Maj:t upp
-

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

tagits i statsverkspropositionen för innevarande år. I förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår har emellertid arbetsmarknadskommissionen

efter samråd med jordbruksdepartementet medtagit företaget med den av

byggnadsstyrelsen beräknade byggnadskostnaden, 32 000 kronor.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaden — från förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Djurstallar m. m. vid öjebyns försöksgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom lämpligt investeringsobjekt att

ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande av

djurstallar med lada och loge, gödselhus och silos vid öjebyns försöksgård.

Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till den redogörelse för bland annat

detta företag, vilken lämnats i Kungl. Majlis proposition nr 139 till 1944

års riksdag angående inrättande av en försöksgård i Norrbottens län m. m.

Företaget har av högskolans styrelse kostnadsberäknats till 175 000 kronor

och föreslås ingå med detta kostnadsbelopp i investeringsreserven för budgetåret

1946/47.

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgård.sins ti t ut.

Å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281 s. 131—

134) uppfördes för byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

ett anslag av 860 000 kronor. Av detta belopp voro 270 000

kronor avsedda för uppförande av elevbostäder, 35 000 kronor för bostad

för lärare, 60 000 kronor för lagerkällare vid statens trädgårdsförsök samt

60 000 kronor för växthus- och värmeanläggning, första etappen.

Nu angivna arbeten hava jämväl upptagits i investeringsutredningens förslag

till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Redogörelser för arbetena ha lämnats i nyssnämnda proposition samt

beträffande elevbostäderna och växthusanläggningen jämväl i årets statsverksproposition

(kapitalbudgeten, bil. 8, s. 11—12). Kostnaderna hava för

de två sistnämnda företagen av byggnadsstyrelsen numera beräknats till

295 000 respektive 95 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl medtaga företagen i investeringsreserven

med ett sammanlagt belopp av (295 000 + 35 000 + 60 000

+ 95 000 =) 485 000 kronor.

Byggnadsarbeten vid Veterinärhögskolan.

Kombinerat luftskyddsrum och garage.

I en den 8 oktober 1943 till investeringsutredningen inkommen uppgift

från veterinärhögskolan har utförande av kombinerat luftskyddsrum och

garage föreslagits såsom lämpligt objekt i investeringsreserven. Nuvarande

skyddsrum vid högskolan rymde, enligt vad högskolan anfört, endast 205

personer mot beräknade minst 300 skyddsbehövande, vilket antal komme

att ytterligare ökas, när obstetrisk-bujatriska kliniken vid högskolan bleve

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

färdigställd. Vid högskolan funnes vidare behov av garage för såväl person-

som lastbilar. Då det inom högskolans område funnes möjlighet att

åstadkomma ett fullträffsäkert utrymme genom utsprängning i berg, ansåges

denna möjlighet böra utnyttjas. Därest skyddsrummet gåves en lämplig

utformning, syntes detsamma även kunna användas såsom garage, varigenom

garageringsfrågan för bilarna vid högskolan samtidigt bleve löst.

Kostnaderna för anläggande av ett kombinerat luftskyddsrum och garage

hade av högskolan preliminärt beräknats till 50 000 kronor.

En av investeringsutredningen gjord jämförande överslagsberäkning av

kostnaden för ett friliggande garage för samma antal bilar, som kunde

rymmas i det föreslagna bergsrummet, har givit vid handen, att kostnaden

för ett sådant garage icke i nämnvärd grad komme att understiga den beräknade

kostnaden för bergrummet.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit

skäl att i förslaget till investeringsreserv upptaga ett belopp örn 50 000

kronor för kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut.

Växthus och insektarium.

Statens skogsforskningsinstitut har i skrivelse den 21 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen

såsom lämpligt investeringsobjekt att ingå i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande av växthus

och insektarium vid institutet.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbete har institutet meddelat, att i

det ursprungliga förslaget till nybyggnad för skogsforskningsinstitutet funnes

upptaget växthus och insektarium. I besparingssyfte hade dessa arbeten

sedermera ställts på framtiden. Byggnadsplanen i övrigt beräknades vara

färdig före 1 juli i år.

Sedan byggnadsplanen fastställdes, hade, enligt vad institutet meddelat,

en ny forskarbefattning i skogsmykologi inrättats vid institutet, varjämte

den zoologiska forskningen erhållit ökat arbetsbiträde. Vidare hade institutet

i budgetförslaget för 1946/47 hemställt, att den genetiska forskningen

skulle utvidgas och organiseras som en särskild avdelning från den 1 juli

1946. Förslag härom har av Kungl. Maj:t framlagts i årets stalsverksproposition

(IX ht. s. 296—301).

För ett framgångsrikt arbete på den genetiska, mykologiska och zoologiska

forskningens områden vore det, har institutet slutligen framhållit, i hög

grad önskvärt, att det planerade växthuset och insektariet snarast möjligt

komme till utförande.

Kostnaderna för företaget hava av institutet beräknats till 24 000 kronor.

Företaget har med denna kostnadssumma medtagits i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Uppförande av två personalbostäder.

Såsom lämpligt investeringsobjekt att medtagas i investeringsreserven har

från statens veterinärmedicinska anstalt bland annat föreslagits uppförande

av två personalbostäder vid anstalten. Anstalten har beträffande behovet av

personalbostäder meddelat, att i det år 1939 framlagda förslaget rörande nybyggnader

vid anstalten upptagits fem bostadslägenheter om 3 rum och kök,

inrymda i ett radhus. Sedan det framlagda byggnadsprogrammet i besparingssyfte

blivit kraftigt beskuret, hade emellertid endast tre av de ursprungligen

föreslagna tjänstebostäderna kommit till utförande. Ett uppförande av

de två nu aktuella bostäderna skulle alltså, framhåller anstalten, icke medföra

någon ökning av det ursprungligen framlagda byggnadsförslaget.

De båda bostadslägenheterna syntes enligt anstaltens mening närmast böra

avses för en smådjursskötare och en befattningshavare i serumstallama. Genom

att dessa befattningshavare bleve bosatta inom anstaltens område, skulle

möjligheterna att anordna en tillfredsställande vård av och tillsyn över anstaltens

olika försöksdjur och för serumframställning använda hästar i hög

grad förbättras, vilket med hänsyn till de stora värden anstaltens djurbestånd

representerade måste betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt.

Anstalten ville i detta sammanhang nämna, att en uppimmuniserad häst kunde

beräknas besitta ett värde av mellan 8 000 och 12 000 kronor.

Kostnaden för de två tjänstebostäderna, vilka skulle uppföras såsom radhus

liksom de tre tidigare uppförda, hade av anstalten beräknats till 55 000

kronor

I anslutning till vad statens veterinärmedicinska anstalt sålunda anfört har

arbetsmarknadskommissionen för ifrågavarande ändamål i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 55 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Uppförande av två laboratorsbostäder.

Statens veterinärmedicinska anstalt har såsom objekt i investeringsreserven

föreslagit uppförande av två laboratorsbostäder vid anstalten.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbeten har anstalten meddelat, att

det syntes angeläget att de två laboratorsbostädema bleve uppförda bland

annat av den anledningen, att veterinär därigenom komme att finnas omedelbart

tillgänglig under hela dygnet vid hastigt uppkommande sjukdomsfall

bland anstaltens djur ävensom för omhändertagande av utom arbetstiden inkommande

undersökningsmaterial i sådana fall, då undersökning med minsta

möjliga tidsutdräkt behövde företagas. Även i övrigt syntes det bliva till

gagn för arbetet och ordningen inom anstalten, att två befattningshavare i

ledande ställning bleve boende inom anstaltens område.

Anstalten har slutligen meddelat, att den undersökt möjligheterna att för

laboratorsbostad få disponera ett av lantbruksakademien ägt bostadshus inom

s. 297 Kontrollera mot PDF

297

anstaltens område. Lantbruksakademien hade emellertid förklarat sig för

närvarande icke kunna överlåta ifrågavarande bostadshus till statsverket.

Kostnaden för uppförande av två laboratorsbostäder vid vetrinärmedicinska

anstalten har av anstalten beräknats till 90 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen för

ifrågavarande ändamål i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp

av 90 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46.

Anslag under jordbruksdepartementet.

Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under

Statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag,

nämligen

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. . kronor 2 069 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut ........ » 485 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.. » 50 000

Byggnadsarbeten vid statens skogsforsk
ningsinstitut

....................... » 24 000

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska

anstalt .................... » 145 000

Handelsdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. m. tor budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser

företag hänförliga till handelsdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv

örn 4 800 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag.

En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnas i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 icke uppförts några anslag till statliga husbyggnadsföretag inom

handelsdepartementets verksamhetsområde samt att i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptagits anslag

till dylika ändamål med 2 645 000 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående

företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,

som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter

och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse

för företagen återfinnes i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

20—467172.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Ökade lokaler lör Sveriges geologiska undersökning.

Beträffande behovet av ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning

har undersökningen i huvudsak meddelat följande.

Sedan Sveriges geologiska undersökning för nära 30 år sedan inflyttade i sina

nuvarande med Naturhistoriska riksmuseet sammanbyggda lokaler, har undersökningens

verksamhet, särskilt i vad som rör utforskandet av landets mineraliska råvarutillgångar

och överhuvud taget geologiens praktiska tillämpningar, ökat högst

betydligt i omfattning. Den fast anställda personalens numerär är nu mera än

dubbelt så stor som den var år 1915, och samlingarna av malm-, bergarts- och

jordartsprov ha sedan dess flerdubblats. De nya arbets- och förvaringsutrymmen,

som härigenom blivit oundgängligen behövliga, ha erhållits genom successiva ändringar

av de nuvarande lokalerna samt ett strängt utnyttjande av förefintliga utrymmen.

För beredande av erforderliga arbetsrum åt nytillkomna tjänstemän togos

sålunda redan år 1918 å anspråk utrymmen, som ursprungligen avsetts såsom samlingsmagasin,

och den år 1925 indragna förste vaktmästarebostaden omändrades

till laboratorielokaler, som befunnits behövliga. Vid nyinrättandet år 1939 av ett

geokemiskt laboratorium kunde lokalfrågan endast lösas temporärt och på sådant

sätt, att nödvändigt minimiutrymme uppläts inom riksmuseets mineralogiska avdelning.

De tunga samlingarna av bergartsprov ha hopflyttats så mycket som synes tilllåtligt

ur belastningssynpunkt. Då dessa samlingar närmast ha karaktären av arkivalier,

kan någon utsortering icke tillgripas för att bereda utrymme för den årliga

tillväxten, vilket utrymme nu saknas1. I samband med vindsröjning hava de på

vinden magasinerade tunga samlingarna måst i stor utsträckning inplaceras i källarvåningens

korridor.

Det nuvarande biblioteksutrymmet är fullständigt utnyttjat och medgiver ej

längre en ordnad uppställning av nyförvärv.

Vad angår undersökningens laboratorier, så hava sedan länge klagomål förekommit

över dessa till källarvåningen förlagda lokalers hygieniska bristfälligheter.

Ämbetsverkets behov av ökade lokalutrymmen sammanfattades på sin tid

i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 18 juni 1938. Utöver befintliga lokaler

om ca 5 700 m2 beräknades då ett ytterligare utrymme av 2 200 m2 erfordras.

Sedan dess har emellertid lokalbehovet ökats bl. a. för det geokemiska

laboratoriet och för vissa för laboratorierna gemensamma utrymmen, avseende

provkrossning, verkstadsarbete m. m., varför nu ytterligare 400 m2

skulle erfordras. Hela det angelägna behovet av lokaltillskott skulle därför

uppgå till 2 600 m2.

Förslag till lösning av ovanberörda lokalfråga föreligger icke utarbetat.

Sveriges geologiska undersökning har emellertid meddelat, att ökat utrymme

skulle kunna erhållas antingen genom uppförandet av en helt ny byggnad

för undersökningen eller genom tillbyggnad av den byggnad där undersökningen

nu disponerade lokaler. Tillbyggnaden skulle därvid i första hand

avse utrymmen för utvidgning av laboratorierna samt för magasinering av

vissa samlingar.

Medelsbehovet för de båda alternativen har uppskattats till ca 4 000 000

respektive ca 2 000 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning har förutsatt att en ingående prövning

göres, huruvida man icke genom smärre ändringsarbeten å nuvarande tjänste
-

s. 299 Kontrollera mot PDF

299

lokaler skulle kunna begränsa nybyggnadsbehovet och ernå en tillfredsställande

lösning genom det mindre kostnadskrävande tillbyggnadsalternativet.

Vid den lortsatta utredningen angående lokalfrågans lösning bör kontakt

hållas med 1945 års gruvutredning, vilken kan tänkas komma att avgiva förslag,

som inverka på lokalbehovet för Sveriges geologiska undersökning.

Enär förutsättningar torde finnas att utredningsarbetet angående ifrågavarande

lokalfråga skall kunna bedrivas så, att byggnadsarbetet skulle kunna

påbörjas under budgetåret 1946/47, har i förslaget till investeringsreserv för

budgetåret 1946/47 räknats med ett belopp av 1 000 000 kronor till påbörjande

av byggnadsarbetet.

Nybyggnad vid statens provningsanstalt.

Beträffande behovet av nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt har anstalten i huvudsak anfört följande.

Provningsanstaltens elektriskt-fysikaliska avdelning har under sin hittillsvarande

verksamhet varit inrymd i den för provningsanstalten 1920 uppförda huvudbyggnaden

och disponerade där från början en golvyta av ca 250 m2. Detta utrymme

utökades 1940 med två mindre rum, varjämte en korridor togs i anspråk som instrumentförråd

och uppackningsrum. Sammanlagda golvytan blev därigenom ca

340 m2. Genom den utveckling verksamheten vid avdelningen under den gångna

tiden undergått särskilt efter år 1938 bär utrymmet blivit alldeles otillräckligt.

Detta har medfört, att endast ett fåtal mätanordningar kunnat hållas permanent

uppställda. Större delen av apparaturen har måst ställas upp och åter nedmonteras

för varje uppdrag, vilket förorsakar tidsförlust, ökade provningskostnader, en försämring

av mätningarnas noggrannhet och även en dålig beredskap. En väsentlig

utökning av avdelningens laboratorieutrymme är därför ofrånkomlig.

I och med den snabba utvecklingen inom den mekaniska verkstadsindustrien har

mättekniken undergått en oerhörd utveckling. Den fysikaliska delen av avdelningens

arbetsområde har härigenom fått ökad betydelse och behovet av utrymme för denna

del av avdelningens verksamhet har därför i hög grad ökat. För noggranna fysikaliska

mätningar krävs tillgång till arbetslokaler, i vilka temperaturen kan hållas

konstant inom snäva gränser och där damm och dylikt i möjligaste mån kan utestängas.

Någon möjlighet att inom provningsanstaltens nuvarande lokaler anordna

rum, vilka fylla dessa fordringar, finnes icke.

Behovet av ljudtekniska provningar har ävenledes ökats, och provningsanstalten

har inkommit med begäran örn anslag till erforderlig apparatutrustning. Lokalfrågan

för sådana provningar synes tillfälligt kunna ordnas genom samarbete med

tekniska högskolan, men på längre sikt blir nödvändigt att iordningställa några

rum speciellt utformade för ändamålet.

Provningsanstaltens arkivutrymmen äro redan nu otillräckliga och provningsanstalten

beräknar att ett ökat arkivutrymme omfattande ca 300 hyllmeter kommer

att erfordras inom icke avlägsen framtid. Därest nybyggnad för elektriskt-fysikaliska

avdelningen kommer till stånd, kunna vissa av denna avdelnings nuvarande lokaler

tagas i anspråk för arkiv.

Byggnaden beräknas preliminärt innehålla en golvyta av ca 2 200 m2. Kostnaden

har beräknats till 1 200 000 kronor.

Ritningar och kostnadsberäkningar torde enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat

kunna färdigställas i så god tid alt arbetena skulle kunna påbörjas i

början av budgetåret 1946/47. Byggnadsarbetena beräknas kunna fullbordas

på eli år. I förslaget lill investeringsreserv har därför med tagits liela det beräknade

beloppet, 1 200 000 kronor, för byggnadsföretaget.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Nybyggnader vid ingeniörs vetenskapsakademiens försöksstation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 november 1944 hemställde ingenjörsvetenskapsakademien,

att dess försöksstation vid Drottning Kristinas väg i

Stockholm snarast måtte utbyggas i enlighet med av akademien framlagd

plan. Anslag för ifrågavarande ändamål upptogs emellertid icke å riksstaten

för budgetåret 1945/46.

Akademien erinrade i sin ovannämnda skrivelse inledningsvis om att den

i skrivelse till statssekreteraren i handelsdepartementet den 22 september

1943 framfört en plan för utbyggnad av akademiens försöksstation. Planen

grundade sig på ett projekt, som uppgjordes av akademien under åren 1939

—1940 och som syftade till att åstadkomma ett centralt forskningsinstitut

bestående av fyra byggnader samt en något större huvudbyggnad. Samtliga

byggnader skulle vara belägna inom det område norr om statens provningsanstalt

och väster om Drottning Kristinas väg, inom vilket en första av de

föreslagna byggnaderna kommit till utförande.

Akademien framhöll även vissa synpunkter och önskemål, grundade på de

erfarenheter, som vunnits av den sedan ungefär ett år i drift varande försöksstationsbyggnaden.

Det hade sålunda visat sig, att de i försöksstationen

inrättade s. k. servisavdelningarna, särskilt servislaboratoriet och verkstaden,

blivit tagna i anspråk i betydligt större utsträckning än som tidigare beräknats.

Detta hade sin grund i att de olika laboratorieavdelningarna inom stationen

i allt större omfattning kommit till insikt örn fördelen av att på servisavdelningarna

överlåta sådana uppgifter, för vilka dessa vore avsedda, såsom

analysarbeten, mätningar och dylikt liksom arbete av verkstads- och hantverksmässig

natur. Därigenom frigjordes forskningsavdelningamas tid för

mera centrala arbetsuppgifter.

Den omfattande apparaturen för försök i halvteknisk skala fordrade för

sin drift ett betydande antal hjälpkrafter från servisavdelningarna. Som en

följd av detta vore servisavdelningarna trångbodda, varför endast med svårighet

plats kunde beredas för den personal, som erfordrades för att fullgöra

inlämnade uppdrag. Det vore akademiens uppfattning, att dessa avdelningar

borde hållas samlade i den nu färdigställda byggnaden. Den erforderliga utvidgningen

skulle åstadkommas på så sätt att vissa i byggnaden nu arbetande

laboratorier förflyttades till någon av de tillärnade byggnaderna.

En annan erfarenhet, som akademien åberopade, gällde frågan om förrådsutrymmen.

De nu tillgängliga förrådsutrymmena vore alltför knappt tillmätta.

Det läge i forskningsarbetets natur, att ett ständigt utbyte av apparatur

måste förekomma. För apparater, som för tillfället icke användes, borde finnas

möjlighet till uppställning i särskilda närbelägna reservutrymmen. Sådana

uppställningsplatser krävde i själva verket nästan lika stort utrymme som

själva arbetsplatserna. Det vore alltså av största vikt, att behovet av nödvändiga

reservutrymmen bleve tillgodosett. Även beträffande förråden i egentlig

mening ställdes åtminstone delvis stora anspråk.

s. 301 Kontrollera mot PDF

301

De vunna erfarenheterna visade enligt vad akademien framhållit

att servisavdelningama i den nuvarande byggnaden behövde ökat utrymme,

varför vissa av ilaboratorieavdelningarna i den nuvarande byggnaden måste

överflyttas till de planerade,

att i de planerade byggnaderna borde införas rikligt med förstklassiga förråds-

och extrautrymmen (vilka delvis även borde täcka behovet för den redan

uppförda byggnaden),

samt att det vore ytterst önskvärt att i de planerade byggnaderna plats reserverades

för mer eller mindre temporära ännu ej förutsebara forskningsbehov.

De planerade byggnaderna, av vilka i första hand två borde komma till

utförande, syntes böra givas i huvudsak samma utförande som den redan

uppförda byggnaden samt förses med källare under varje byggnad. I vardera

byggnaden skulle erhållas en nyttig golvyta om 2 000 m2.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 har akademien hemställt,

att medel måtte anvisas för uppförande under budgetåret 1946/47 av den ena

av ovannämnda byggnader. Den i skrivelsen avsedda byggnaden skulle innehålla

laboratorielokaler och andra utrymmen för följande ändamål.

1. Läder- och garveriforskning

2. Motorlaboratorium

3. Färg- och fernissforskning

4. Frys- och kyIlaboratorium

5. Instrument och mätmetodik

6. Fotografiskt laboratorium

7. Bränsleteknik och disponibelt

8. Förråd m. m.

9. Forskar dubblett er

10. Forskarbostäder

11. Maskinistbostad.

Anslag till ifrågavarande byggnad har emellertid icke för nämnda budgetår

äskats av Kungl. Majit.

Ingenjörsvetenskapsakademien har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen

den 24 september 1945 föreslagit att den andra av ovannämnda två

byggnader skulle medtagas i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Byggnaden i fråga skulle inrymma lokaler för följande ändamål.

1. Försöksliall genom två våningar

2. Tegelforskning

3. Glasforskning m. m.

4. Bioteknik

5. Korrosionsforskning

6. Förråd

7. Disponibelt (hl. a. bränsleteknik)

8. Stationens administration, konferenser, arkiv.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaden för den i akademiens ovanberörda

skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 åsyftade byggnaden till

1 150 000 kronor, samt meddelat, att kostnaden för den i akademiens ovannämnda

skrivelse till arbetsmarknadskommissionen avsedda byggnaden, för

vilken slutgiltig kostnadsberäkning ännu ej förelåge, torde uppgå till samma

belopp. Arbetsmarknadskommissionen har i förslaget till investeringsreserv

för nästa budgetår inräknat ett belopp om 2 300 000 kronor till uppförande

av båda laboratoriebyggnaderna.

I investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv

för innevarande budgetåret har beräknats anslag för den ena av nyssnämnda

byggnader.

Ökade lokaler för statens hantverkslnstitut.

Beträffande behovet av ökade lokaler för statens hantverksinstitut har institutet

anfört i huvudsak följande.

Den till biblioteket upplåtna lokalen, 7,80 X 11,50 m, är alldeles otillräcklig för sitt

ändamål. Lokalen är genom en provisorisk vägg delad i tvenne avdelningar; den

ena användes till läsrum och expedition, den andra till bokförråd. I den sistnämnda

har även bibliotekarien sin plats. Då biblioteket hastigt växer genom årlig accession

av ca 400 tidskriftsårgångar och 800—1 000 boknummer, behövs snarast ett 100-tal

löpmeter hyllor för att på ett tillfredsställande sätt kunna uppställa det som nu

ej får lämplig plats samt för att möta de närmaste årens behov av hyllor. Enär

bibliotekslokalen icke ursprungligen är avsedd för sitt nuvarande ändamål, är den

i flera avseenden olämplig. Bland annat kan icke på tillfredsställande sätt besökarna

kontrolleras, vilket också är ett viktigt skäl till, att biblioteket får andra utrymmen

till sitt förfogande.

Då bibliotekarien även skall sköta förlagsverksamheten och oifta skall föra förhandlingar

med författare, förläggare och andra, behöver han ett särskilt rum.

Därtill kommer, att bibliotekslokalen behöver tagas i bruk för sitt ursprungliga

ändamål som föreläsningssal. Kursverksamheten vid institutet ökar hastigt, och det

händer ofta, att svårigheter uppstå vid uppgörande av schema för de olika kursernas

föreläsningar. Kvällskurser ha icke kunnat anordnas i den utsträckning, som är

önskvärd, enär föreläsningsloka-ler saknas.

Behov föreligger vidare av moderna skyddsrum. De nuvarande motsvara icke

tidens krav på soliditet, önskligt vore även, att utrymme funnes i tillfredsställande

skyddsrum för institutets arkiv och dyrbarare arbeten i biblioteket samt för institutets

samling av konstverk.

Örn institutet finge nya skyddsrum, kunde de gamla användas till förrådsrum, som

institutets verkstads- och laboratorieavdelningar äro i synnerligen stort behov av.

Institutet föreslår, att lokalerna utvidgas genom tillbyggnad. Lämplig plats för

en sådan synes vara utrymmet i vinkeln mellan föreläsningsbyggnadens norra gavel,

mot Katarinavägen, och bredvidliggande kanslibyggnadens östra vägg, mot Renstiernas

gata. I berget under den föreslagna tillbyggnaden och längre in under

komplexet kunde goda skyddsrum erhållas, även för allmänheten. Ingång till skyddsrummen

borde ordnas från Renstiernas gata. Med trappor och hiss kunde lätt kommunikation

ske till tillbyggnaden ovanför. Institutet skulle på så sätt få en mera

lättåtkomlig (huvud-) entré. För närvarande äro nämligen entréerna till institutet

icke tillfredsställande ur trafiksynpunkt.

s. 303 Kontrollera mot PDF

303

Kostnaderna hava preliminärt beräknats till 300 000 kronor.

För utarbetande av en plan för hantverksinstitutets utbyggnad har chefen

för handelsdepartementet den 19 februari 1946 tillkallat utredningsmän. Enligt

vad som upplysts beräknas utredningsarbetet beträffande institutets

byggnadsfråga kunna bedrivas så att byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas

under budgetåret 1946/47. Efter samråd med handelsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen

därför i förslaget till investeringsreserv upptagit

ett belopp av 300 000 kronor för utökning av institutets lokaler.

Anslag under handelsdepartementet.

Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under

Statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag,

nämligen

Ökade lokaler för Sveriges geologiska un
-

dersökning ........................ kronor 1 000 000

Nybyggnad vid statens provning sanstalt . . » 1 200 000

Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsaka
demiens

försöksstation .............. » 2 300 000

Ökade lokaler för statens hantverksinstitut » 300 000.

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

16. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader

och anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder.

Förslag till investeringsreserver för budgetåret 1946/47 för reparations- och

underhållsarbeten å staten tillhöriga fastigheter, innefattande för statens allmänna

fastighetsfond en reserv om 2 155 000 kronor och för försvarets fastighetsfond

en reserv örn 1 600 000 kronor, har sammanställts i bil. 26.

Statens allmänna fastighetsfond.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 har för reparations- och

underhållsarbeten å byggnader och anläggningar å delfonder under statens

allmänna fastighetsfond upptagits följande belopp.

Fångvårdsstyrelsens delfond.......... kronor 120 000

Medicinalstyrelsens » » 500 000

Byggnadsstyrelsens » » 500 000

Uppsala universitets » » 125 000

Lunds » » » 75 000

Karolinska sjukhusets » » 60 000

Summa kronor 1 380 000 I

I förslaget till investeringsreserv för innevarande år har investeringsutredningen

å de olika delfonderna för reparations- och underhållsarbeten upptagit

samma belopp som för dem upptagits i beredskapsstaten för budgetåret

1944/45, varjämte utredningen å slottsbyggnadernas delfond, vilken fond inrättats

den 1 juli 1945, för motsvarande ändamål upptagit ett belopp av

750 000 kronor.

I Kungl. Maj:ts proposition 1944: 281 angående ovanberörda beredskapsstat

har åberopats vad investeringsu tredingen i sitt den 3 april 1944 avgivna

betänkande (SOU 1944: 12) anfört beträffande anslag till reparations- och

underhållsarbeten av här ifrågavarande art. I betänkandet (s. 175—176)

framhöll utredningen härom inledningsvis i huvudsak följande.

Reparations- och underhållsarbeten å fastigheter för statliga verk och myndigheter,

sjukhus, vårdanstalter, vetenskapliga och kulturella institutioner, undervisningsanstalter

och dylika ändamål, vilka arbeten bestridas av anslag å staten för statens

allmänna fastighetsfond, hava sedan krigsutbrottet 1939 i viss mån blivit eftersatta

dels på grund av rådande brist på material och arbetskraft, dels ock till följd av

en restriktiv medelsanvisning för detta ändamål, betingad ej allenast av nämnda

förhållanden utan jämväl av statsfinansiella skäl. Samtidigt som medelstilldelningen

s. 305 Kontrollera mot PDF

305

sålunda minskats, hava kostnaderna för arbetets utförande stegrats, vilket tillsammans

inneburit, att omfattningen av reparations- och underhållsarbetena måst avsevärt

inskränkas. De arbeten, som inom de minskade anslagens ram kommit till utförande,

hava företrädesvis varit sådana, som icke kunnat anstå utan fara för en

byggnads bestånd eller användbarhet eller utan risk att en förefintlig bristfällighet

skulle förvärras så avsevärt, att kostnaden för erforderlig reparation, örn denna

uppskötes, skulle bliva oproportionerligt stor. Utöver arbeten av nu antytt slag

hava endast de mest angelägna av de åtgärder, som normalt bruka utföras för nu

ifrågavarande medel, kunnat komma till stånd. Den såväl nominellt som i än högre

.grad reellt minskade medelstilldelningen torde främst hava medfört, att sådana arbeten

tills vidare fått uppskjutas, vilka hava karaktär av ändring, förbättring eller modernisering,

inberäknat till- och ombyggnader av den omfattning, att de kunnat utföras

med anlitande av underhållsmedel. Ekonomiskt sett hava utgifterna för sist

avsedda arbeten framflyttats men däremot icke inbesparats. Inskränkningen i arbetenas

omfattning har emellertid även inneburit, att man under de gångna åren fått

åtnöjas med en något sänkt standard i fråga örn byggnadernas och inredningens beskaffenhet,

t. ex. med avseende på fasadernas utseende och på invändig målning,

golvbeläggning o. s. v. Sistnämnda förhållande kan sägas i betydande utsträckning

hava inneburit en direkt besparing genom en verklig minskning av det löpande

underhållet; de underlåtna åtgärderna hava endast till en del skjutits på framtiden,

till den större delen hava de inbesparats.

Investeringsutredningen meddelade vidare, att utredningen med biträde av

byggnadsstyrelsen införskaffat uppgifter örn den minskning av medelstilldelningen

för reparations- och underhållsarbeten, som under krigsåren ägt

rum beträffande de olika delfonderna. Denna sammanlagda minskning hade

jämte de ökningar av anslagen, som skulle varit erforderliga för att underhållsarbetena

med hänsyn till prisstegringen skulle hava kunnat bedrivas i

för fredsförhållanden normal omfattning, beräknats för de olika delfonderna.

Av de sålunda erhållna kostnadsbeloppen belöpte sig viss del, vilken av

utredningen på grundval av uppgifter från byggnadsstyrelsen uppskattats till

en tredjedel, enligt det föregående på den besparing som uppstått genom

standardsänkningen under krigsåren. Återstående två tredjedelar syntes böra

anvisas för utförande av de sålunda eftersatta arbetena. Dessa arbeten vore i

sin art väl lämpade att komma till utförande i arbetsmarknadsreglerande

syfte, främst enär arbetena vart för sig vore av begränsad omfattning eller

kunde uppdelas i etapper och sålunda i allmänhet kunde utföras på relativt

kort tid. Ifrågavarande företag kunde på grund härav merendels bedrivas i

den omfattning, som för tillfället kunde vara önskvärt med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Med hänsyn till att byggnaderna för arbetets utförande såsom regel kunde

utrymmas endast i mindre omfattning borde enligt investeringsutredningen

de eftersatta arbetena fördelas över tre å fyra år. I enlighet härmed hade

såsom investeringsreserv för budgetåret 1944/45 medtagits reparations- och

underhållsarbeten under de olika delfonderna för ett belopp motsvarande en

fjärdedel å en tredjedel av det anslagsbehov, som på sätt i det föregående

angivits beräknats utöver den normala årliga medelstilldelningen föreligga

för utförande av de eftersatta arbetena.

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Beträffande reparations- och underhållsarbetena å fångvårdsstyrelsens delfond

anförde investeringsutredningen i sitt förenämnda betänkande, att fångvårdsstyrelsen

utginge ifrån att 325 000 kronor vid förkrigspriser finge anses

som normalt årligt belopp till reparations- och underhållsarbeten för

fångvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skillnaden

mellan detta belopp och det belopp, som i fångvårdsstyrelsens delfond av

fastighetsfonden upptagits till reparations- och underhållskostnader m. m.

under krigsåren 1940/41—1943/44 utgjorde respektive 35 000, 25 000, 75 000

och 50 000 kronor eller tillhopa 185 000 kronor. Lades härtill såsom kompensation

för ökade materialpriser och stegrade arbetslöner ett belopp motsvarande

25 procent å 325 000 kronor för vart och ett av de fyra budgetåren

1940/41—1943/44, skulle beloppet ökas med 325 000 kronor (0,25 X

1 300 000) till 510 000 kronor, vilket alltså skulle motsvara kostnaderna för

på grund av rådande förhållanden underlåtna reparations- och underhållsarbeten.

Av nämnda belopp torde enligt av investeringsutredningen tillämpad

schematisk beräkning en tredjedel kunna anses utgöra verklig besparing,

under det att två tredjedelar eller i runt tal 340 000 kronor torde böra

anvisas för utförande av eftersatta arbeten.

Reparations- och underhållsarbeten å fångvårdsstyrelsens byggnader utfördes

enligt styrelsen huvudsakligen av fångar, men det för budgetåret

1944/45 i vanlig ordning utgående anslaget 325 000 kronor, beräknades vara

tillräckligt för beredande av arbete åt fångarna, varför de arbeten, som kunde

komma till utförande såsom investeringsreserv skulle bereda ökade arbetstillfällen

inom den öppna arbetsmarknaden.

Med hänsyn till vad ovan anförts hade utredningen funnit, att i fråga örn

fångvårdsstyrelsens delfond såsom investeringsreserv för budgetåret 1944/45

borde upptagas reparations- och underhållsarbeten för en kostnad av 120 000

kronor.

Föredragande departementschefen har i det såsom bilaga till årets statsverksproposition

framlagda förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1946/47 beträffande reparations- och underhållskostnader

m. m. under fångvårdsstyrelsens delfond anfört, att med hänsyn till framlagda

beräkningar och till det anslag av 250 000 kronor, som anvisats å tillläggsstat

I till riksstaten för löpande budgetår för modernisering av vissa

fångvårdsanstalter, en sänkning av den för innevarande budgetår till 325 000

kronor upptagna delposten vara möjlig. Med utgångspunkt från att till fångvårdsstyrelsens

förfogande borde stå medel för genomförande av erforderliga

iståndsättningsarbeten samt de smärre förbättringsarbeten, vilka i samband

därmed kunde visa sig önskvärda syntes enligt departementschefen posten

böra upptagas till 260 000 kronor för nästa budgetår.

Då ordinarie medel till iståndsättningsarbeten sålunda ställts till fångvårdsstyrelsens

förfogande finner arbetsmarknadskommissionen det i tidigare investeringsreserv

upptagna beloppet för reparations- och underhållsarbeten

böra sänkas. Från fångvårdsstyrelsens sida har jämväl förslag härom gjorts.

Med hänsyn härtill synes ett belopp av 90 000 kronor böra i förslaget till in
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

307

vesteringsreserv för nästa budgetår beräknas till reparations- och underhållsarbeten

å fastigheter tillhörande fångvårdsstyrelsens delfond.

De för Uppsala universitets, Lunds universitets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens

delfonder å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 beräknade

beloppen för reparations- och underhållsarbeten hava hittills icke

utnyttjats och medel hava ej heller i övrigt anvisats till utförande av eftersatta

reparations- och underhållsarbeten å fastigheter tillhörande dessa delfonder.

Från universiteten i Uppsala och Lund hava gjorts framställningar om

att de å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptagna beloppen

för reparations- och underhållsarbeten borde i investeringsreserven

för nästa budgetår höjas för Uppsala universitets del från 125 000 kronor till

i runt tal 180 000 kronor och för Lunds universitets del från 75 000 till

100 000 kronor. Då från universitetens sida framhållits att reparations- och

underhållsarbeten till nu föreslagna höjda belopp kunde komma till utförande

under budgetåret 1946/47 utöver det beräknade ordinarie programmet av

dylika arbeten, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med byggnadsstyrelsen

funnit skäl i förslaget till allmän investeringsreserv för nämnda

budgetår upptaga reparations- och underhållsarbeten för universitetens

delfonder med de av universiteten föreslagna beloppen. För reparations- och

underhållsarbeten å medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder,

hava i enlighet med från nämnda styrelser gjorda framställningar i förslaget

till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagits samma belopp,

som å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 eller 500 000 kronor för

vardera fonden.

Beträffande Karolinska sjukhusets delfond har från sjukhuset meddelats,

att någon ökning av reparations- och underhållsarbeten under budgetåret

1946/47 utöver det föreslagna ordinarie programmet av dylika arbeten med

hänsyn till sjukhusets behöriga drift icke lämpligen kunde ifrågakomma. I

anledning härav har i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår

icke upptagits några reparations- och underhållsarbeten för ifrågavarande

delfond.

I årets statsverksproposition har för reparations- och underhållsarbeten å

byggnader och anläggningar tillhörande slottsbyggnadernas delfond i förslaget

till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1946/47 upptagits

sammanlagt 701 000 kronor. I nyssnämnda belopp inginge iståndsättningsarbeten

på grund av att reparationer tidigare eftersatts till ett

belopp av 90 000 kronor. Enligt propositionen hade byggnadsstyrelsen beräknat

sammanlagda behovet av medel till iståndsättningsarbeten å byggnader

och anläggningar tillhörande slottsbyggnadernas delfond till ca 800 000

kronor. Efter avdrag av det nyssnämnda beloppet 90 000 kronor kvarstår

sålunda iståndsättningsarbeten lill ett belopp av i runt tal 700 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen bär funnit skäl i förslaget till allmän investeringsreserv

för nästa budgetår upptaga reparations- och underhållsarbeten

för slottsbyggnadernas delfond till sistnämnda belopp.

Någon investeringsreserv av reparations- och underhållsarbeten för gene
-

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

raltullstyrelsens delfond synes enligt från generaltullstyrelsen erhållna uppgifter

icke böra upptagas.

Å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs icke något belopp

för reparations- och underhållsarbeten d lotsstyrelsens delfond.

För nästa budgetår torde emellertid, enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse till

arbetsmarknadskommissionen framhållit, ökning av reparations- och underhållsarbeten

vara möjlig utöver det föreslagna ordinarie programmet av dylika

arbeten och de byggnadsföretag som medtagits i den för lotsstyrelsen

uppgjorda investeringsplanen.

Enligt lotsstyrelsen uppginge det belopp, som enligt beräkningsgrunder

motsvarande de ovan refererade, av investeringsutredningen tillämpade borde

anvisas till utförande av eftersatta arbeten avseende lotsstyrelsens delfond till

256 000 kronor. Detta belopp borde jämnt fördelas över tre budgetår med i

runt tal 85 000 kronor per år.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har arbetsmarknadskommissionen

i fråga om lotsstyrelsens delfond ansett sig böra i förslaget till allmän investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 upptaga reparations- och underhållsarbeten

för en kostnad av 85 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond.

I förslaget till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1946/

47 (proposition 1946:62) hava till reparations- och underhållskostnader

upptagits anslag å arméns delfond med 8 398 000 kronor, å marinens delfond

med 2 871 000 kronor samt å flygvapnets delfond med 2 453 000 kronor eller

tillsammans (8 398 000 + 2 871 100 + 2 453 000=) 13 722 000 kronor. I nu

angivna belopp inginge iståndsättningsarbeten på grund av att reparationer

tidigare eftersatts till 950 000 för arméns delfond, 400 000 för marinens delfond

och 250 000 för flygvapnets delfond.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen

till utförande av eftersatta reparations- och underhållsarbeten i förslaget

till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagit följande belopp

nämligen 1 000 000 kronor för arméns delfond, 500 000 kronor för marinens

delfond samt 100 000 för flygvapnets delfond.

Det för marinens delfond upptagna beloppet, 500 000 kronor, kvarstår

oförändrat från tidigare investeringsreserver.

Anslag till reparations- och underhållsarbeten

å byggnader och anläggningar

tillhörande statens fastighetsfonder.

Ett utnyttjande av de föreslagna investeringsreserverna för statens fastighetsfonder

vid en under budgetåret 1946/47 inträffande arbetsmarknadskris

förutsätter, att Kungl. Majit dessförinnan inhämtat riksdagens bemyndigande

s. 309 Kontrollera mot PDF

309

att under för allmänna beredskapsstaten gällande förutsättningar få överskrida

de å respektive delfonder för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposterna

till reparations- och underhållskostnader m. m. med de i reserverna

för respektive delfond upptagna beloppen. Arbetsmarknadskommissionen

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t i samband med framläggandet av förslag

till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte inhämta dylikt bemyndigande

i fråga örn följande delfonder med för varje fond nedan angivet

belopp.

Statens allmänna fastighet sfond:

Slottsbyggnadernas delfond ............ kronor 700 000

Fångvårdsstyrelsen » » 90 000

Medicinalstyrelsen » » 500 000

Byggnadsstyrelsen » » 500 000

Uppsala universitets » » 180 000

Lunds universitets » » 100 000

Lotsstyrelsen » » 85 000

Försvarets f a s t i g h e t s f o n d:

Arméns delfond.................. kronor 1 000 000

Marinens » .................. » 500 000

Flygvapnets » .................. » 100 000

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

17. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.

Investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret

1946/47 (bil. 28) är i likhet med tidigare investeringsplaner uppdelad

efter olika slag av arbetsobjekt. I densamma ingå icke enskilda vägföretag

eller statsbidragsberättigade gator inom städer och större samhällen. Dylika

företag hava redovisats i investeringsplanen för statliga och statsunderstödda

vägbyggnader. Ej heller sådana i vissa fall kommunala eller enskilda arbeten

som civila flygfält, handelshamnar och farleder samt fiskehamnar inrymmas

i här ifrågavarande avsnitt av planen utan hava behandlats i det föregående

i sammanhang med statliga arbeten, tillhörande motsvarande kategorier.

I jämförelse med investeringsplanen för budgetåret 1944/45 tillkommo i investeringsulredningens

förslag till plan för budgetåret 1945/46 vissa nya kategorier

av företag. Sålunda hade genom medverkan av Skytteförbundens

överstyrelse m. fl. organisationer en särskild utredning verkställts angående

angelägna arbeten för skjutbanor av olika slag. Från landets flottningsföreningar

hade av investeringsutredningen införskaffats uppgifter angående

planerade förbättringsarbeten för allmänna flottleder. I fråga om investeringsobjekt

inom de enskilda järnvägarnas förvaltningsområden avgav

Svenska Järnvägsföreningen till utredningen förslag till lämpliga arbeten. Investeringsutredningen

införskaffade vidare från landets folkhögskolor ett betydande

antal förslag till arbeten, vilka ifråga örn angelägenheten prövades

av skolöverstyrelsen och folkhögskoleinspektören. På grundval av de sålunda

inkomna uppgifterna uppgjordes av utredningen förslag till investeringsplaner

för nämnda slag av arbeten för budgetåret 1945/46. Efter samråd med

egnahemsstyrelsen och pensionsstyrelsen uppgjorde utredningen vidare förslag

till investeringsplaner för badhus och tvättinrättningar på landsbygden.

Den investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten för budgetåret

1946/47, som i det följande framlägges av arbetsmarknadskommissionen, innehåller

även planer för dessa i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 nytillkomna arbeten, sedan det av investeringsutredningen insamlade

materialet reviderats efter förfrågningar hos kommuner och övriga

intressenter antingen direkt eller genom länsarbetsnämndernas förmedling.

Ytterligare må nämnas, att investeringsutredningen särskilt undersökt möjligheterna

att bland investeringsobjekten upptaga reparationsarbeten av olika

slag. Endast vissa enhetliga grupper av specialarbeten hava härvid kunnat

ifrågakomma. Med hänsyn till svårigheten att administrera dylika arbeten

s. 311 Kontrollera mot PDF

311

och med beaktande av att storleksordningen av kostnaderna för reparationsarbeten

oftast är mycket liten ävensom att arbetena kunna giva sysselsättning

huvudsakligen endast åt vissa slag av specialarbetare, såsom målare och

snickare, fann utredningen skäl att i förslaget till plan för budgetåret 1945/46

upptaga endast reparationsarbeten för folkskoleväsendets byggnader, vilka

arbeten utgöra en relativt stor och enhetlig kategori.

I likhet med förslaget för innevarande budgetår har i förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1946/47 av reparationsarbeten a kommunala och

enskilda byggnader endast medtagits sådana avseende folkskolor. Redogörelse

för arbetena återfinnes under rubriken Underhåll av skolbyggnader.

Av sammanställningen på s. 312 framgår vilka olika slag av företag, som

förekomma i investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten. I sammanställningen

hava i kolumn 1 angivits totalkostnaderna för de olika kategorierna

av arbetsprojekt, och i kolumn 2 huru dessa kostnader procentuellt

äro fördelade. Siffrorna avse samtliga de företag, som med hänsyn till angelägenhetsgraden

kunnat upptagas i planen och vilka äro så förberedda, att

de vid behov kunna igångsättas under instundande budgetår.

I kolumnerna 3 och 4 hava på motsvarande sätt angivits dels fördelningen

av kostnaden vid av arbetsmarknadskommissionen beräknat största möjliga

ianspråktagande av planen under budgetåret 1946/47, dels den procentuella

fördelningen av samma kostnad.

Den i sammanställningen redovisade minskningen av totalkostnaderna förde

olika kategorierna av till förfogande stående angelägna och förberedda

företag från i kol. 1 angivna belopp till lägre i kol. 3 angivna värden, vilka

för varje kategori av företag representera den högsta sammanlagda kostnad,

för vilken arbeten beräknas kunna bliva utförda under budgetåret 1946/47,

har ansetts nödvändig av följande, av investeringsutredningen anförda skäl.

Samtliga företag, vilka bedömts vara angelägna och tillräckligt förberedda

och som därför upptagits i planen, representera en byggnadssumma, som betydligt

överstiger värdet av två års normal investering inom de investeringsområden,

örn vilka här är fråga. Skulle sålunda alla dessa företag utföras

före utgången av budgetåret, innebure detta ett utnyttjande av företag med

lägre angelägenhetsgrad än dem, som ingå i investeringsplanerna för statliga

arbeten, och sålunda medföra en icke motiverad förskjutning av förhållandet

mellan planernas omfattning inom olika verksamhetsområden. I detta

sammanhang må vidare erinras örn att ett icke obetydligt antal av de planerade

företagen kan komma att igångsättas i vanlig ordning redan innevarande

budgetår, varför även av detta skäl en reducering är nödvändig för

att erhålla en uppfattning örn storleken av den arbetsvolym, som verkligen

kan beräknas stå till förfogande under det instundande budgetåret.

En annan anledning till att det ansetts skäligt att genomföra vissa reduktioner

är, alt större svårigheter måste bedömas föreligga att med kort tidsfrist

igångsätta de kommunala och enskilda företagen än motsvarande statliga.

Dessa svårigheter kunna vara av olika slag, exempelvis, då fråga är

om kommunala företag, nödvändigheten att avvakta kommunala beslut, be
-

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Investeringsobjekt

Fördelning av kost- naderna för samtliga

i planen upptagna

företag

Fördelning av kost- naderna vid beräknat

största ianspråktagande

av planen

Kronor

Procent

Kronor

Procent

1

2

8

4

Vatten- och avloppsanläggningar:

I bebyggelseområden med mindre än 10 000

invånare..............................

142 523 000

17-4

57 000 000

12-2

i bebyggelseområden med mer än 10 000

invånare..............................

65 204 000

8-0 25-4

26 000 000

5-6 n-8

Skolbyggnader:

Allmänna läroverk......................

10 634 000

1-8

4 300 000

0''9

Kommunala mellanskolor och kommunala

flickskolor............................

18 265 U00

2-2

7 300 000

T6

Byggnader för folkskoleväsendet:

Nybyggnader..........................

115 902 000

14''2

46 000 000

9-9

Underhåll............................

1800 000

0''2

1800 000

0-4

Högre folkskolor och praktiska mellanskolor

7 363 000

0-9

3 000 000

0-6

Byggnader för lantbrukets undervisnings-

verksamhet ..........................

17 475 000

21

11 500 000

2-5

Byggnader för yrkesutbildning ..........

20 672 000

2-5

10 300 000

2''2

Byggnader för folkhögskolväsendet ......

4 401 000

05 23-9

3 400 000

0-7 18-8

Sjukhus .............................

94 207 000

11-6

70 000 000

15-1

Branddammar ............................

5 000 000

0*6

5 000 000

11

Diverse kommunala husbyggnader:

Samlingslokaler..........................

12 283 000

1''5

12 000 000

2-6

Brandstationer..........................

9 621 000

1-2

3 900 000

0-8

Tvättstugor och badhus ................

10 980 000

1*3

4 400 000

0-9

Övriga kommunala husbyggnader (ålder-

domshem, kommunalhus, medborgarhus

etc.)..................................

79 622 000

97 13-7

32 000 000

6''9 11-2

Diverse kommunala anläggningsarbeten:

Gator och vägar........................

32 131 000

3-9

25 000 000

5-4

Övriga kommunala anläggningsarbeten

(hamnar, el- och gasverkens utvidgnings-

arbeten, kyrkogårdar etc.)..............

71 507 000

8-7 12-6

57 000 000

12-2 17.6

Fritidsanläggningar:

Idrottsplatser, anläggningar för inomhus-

idrott ................................

16 441 000

2-0

11200 000

2-4

Vandrarhem, frilufts- och semesteranlägg-

ningar, friluftsbad etc.................

15 135 000

18 3-8

9 700 000

2-1 4.5

Skjutbanor................................

600 000

o-l

600 000

01

Torrläggningsföretag 1.......................

26103 000

3-2

21 000 000

45

Flottledsarbeten............................

8 298 000

l-o

8 200 000

1-8

Arbeten vid enskilda järnvågar..............

13 012 000

1-6

13 000 000

2-8

Elektrifieringsarbeten ......................

20 000 000

2-4

20 000 000

4-3

Diverse enskilda arbeten....................

1 961 000

0-2

1 900 000

0*4

Summa

8*21140 000

100-o

465 500 000

1000

1 I tabellen angivna uppgifter avse företag vilkas anläggningskostnad överstiger ca 10 000

kronor.

s. 313 Kontrollera mot PDF

313

roendet av underställningspliktig upplåning samt den omständigheten att

kommunerna kunna hava intresse av att vid löga omfattande arbetslöshet inom

den egna kommunen söka reservera arbetsobjekten inom denna lör eventuell

arbetslöshet framdeles inom den egna kommunen. I fråga om enskilda

arbeten är igångsättandet ofta beroende av gemensamt beslut av ett flertal

intressenter, vilket kan vålla tidsutdräkt. Dessutom torde såväl kommunala

som enskilda företagare kunna länkas i vissa läll sakna intresse av att som

arbetslöshetsarbeten utföra även angelägna företag med hänsyn till de villkor

i fråga örn hänvisning av arbetskraft m. m., som kunna bli förknippade med

sådana arbeten.

Vad beträffar storleken av den reduktion, som genomförts, har denna varierat

beroende på företagens art. A ena sidan har exempelvis förutsatts, att i

fråga örn flertalet husbyggnader endast ea 40 procent av de företag, vilka

upptagits i investeringsplanen, skulle kunna bliva utförda under budgetåret

till följd av bland annat den med hänsyn till det omfattande programmet för

produktion av bostadshus och andra angelägna byggnader sannolika bristen

på täckkunniga byggnadsarbetare. Ä andra sidan torde kulma förutsättas, att

grovarbetsbetonade företag i betydligt större utsträckning än husbyggnader

bliva utförda under en arbetsmarknadskris med hänsyn tili dylika arbetsobjekts

större användbarhet för sysselsättning av ovan arbetskraft.

Kommunernas planläggningsarbete har i många täll underlättats genom

att arbetsmarknadskommissionen beviljat statsbidrag för erforderliga undersöknings-

och pianläggningsarbeten. (Se även bil. 3.J Sådana bidrag lia efter

ansökningar utgått till kommuner och intressenter, vilka på grund av sin

ekonomiska ställning, de avsedda företagens relativa storlek eller andra skäl

kunnat bedömas vara i behov härav. Kungl. Majit har genom beslut den 4

augusti 1944 och den 10 november 1944 ställt till arbetsmarknadskommissionens

förfogande 500 000 resp. 1 000 000 kronor att disponeras till bidrag

till härför avsedda planeringsarbeten. Av dessa medel lia intill den 25 januari

1946 beviljats ca 1 436 000 kronor.

1945 års riksdag har under höstsessionen å tilläggsstat I för budgetåret

1945/46 anvisat ytterligare 1 500 000 kronor, som av Kungl. Majit genom

beslut den 15 februari 1946 ställts till kommissionens förfogande för ifrågavarande

ändamål. I årets statsverksproposition (V lil., s. 48) har för ändamålet

för nästa budgetår äskats eli belopp av 1 800 000 kronor.

Kommunerna lia på de flesta häll nied intresse medverkat vid de åtgärder,

som vidtagits och planeras för att möta en eventuell arbetslöshet. Detta

har bl. a. framgått av den avsevärda mängd företag, som anmälts vid 1943,

1944 och 1945 års inventeringar av arbetsobjekt (jfr s. 6).

En viss ojämnhet i planläggningsarbetet har emellertid kunnat konstateras.

1 allmänhet synes nian i sådana delar av landet, som berördes av 1932

—33 års arbetsmarknadskris, lia bedrivit förberedelserna mera energiskt än

på andra håll. Såsom investeringsutredningen framhållit, finns det dock

även exempel på kommuner, vilka under tidigare arbetsmarknadskriser halt

stora svårigheter att sysselsätta kommunens arbetslösa, och som trots dessa

21—467172.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

tidigare erfarenheter föga åtgjort för att förbereda arbetsmöjligheter genom

kommunala arbeten.

Mera förklarligt är att vissa kommuner, som tidigare haft ringa eller ingen

erfarenhet av arbetslöshet, bedriva sin planering i ett tempo, som huvudsakligen

bestämmes av det omedelbara behovet ur angelägenhetssynpunkt

och som icke leder till att någon nämnvärd sysselsättningsreserv uppkommer.

Det är emellertid i dylika fall ett samhällsintresse, att, även örn kommunens

egna arbetslöshetsrisker bedömas vara små, hänsyn tages till risken

för arbetslöshet på annat håll och i synnerhet i närliggande kommuner. I

händelse av en större arbetsmarknadskris torde det nämligen icke vara möjligt

att bereda sysselsättning för alla arbetslösa i deras hemortskommuner.

Även örn för de särskilt arbetslöshetsdrabbade kommunerna den finansiella

sidan av saken kan ordnas genom statsbidrag, återstår dock som en begränsningsfaktor

beträffande kommunernas möjligheter att inom egna gränser

sysselsätta friställd arbetskraft det förhållandet, att man, därest alla

arbetslösa inom de av krisen drabbade kommunerna skulle hjälpas enligt

arbetslinjen, snart nog nödgades tillgripa arbetsobjekt av betydligt lägre angelägenhetsgrad

än dem som finnas att tillgå på andra håll.

Det utredningsunderlag, som stått till förfogande vid upprättandet av

förslag till 1946/47 års investeringsplan, har varit betydligt mera omfattande

än det, som legat till grund för tidigare planer, beroende främst på att

investeringsbehoven blivit mera fullständigt utredda. Angelägenhetsgraden

av de föreslagna företagen har också kunnat prövas noggrannare och en

vidgad kännedom har kunnat vinnas örn i vilken utsträckning företagen

varit i erforderlig grad detaljplanerade. Då större delen av kommunernas och

landstingens uppgifter infordrats genom länsarbetsnämnderna, har den lokalkännedom

som nämnderna representera kunnat nyttiggöras och en värdefull

kontroll dessutom erhållits över de av kommunrepresentanterna lämnade

uppgifterna. Till följd härav torde möjligheterna att med begränsad

tidsfrist igångsätta kommunala och enskilda företag i den omfattning planen

förutsätter numera hava ökats i väsentlig grad.

För utväljande av de företag, som medtagits i investeringsplanen, hava,

såsom närmare behandlats i kap. Allmänna synpunkter på investeringsreservens

sammansättning och omfattning m. in. (s. 8—15), med endast

obetydliga justeringar tillämpats de urvalsprinciper som tidigare angivits av

investeringsutredningen. I sitt betänkande SOU 1944: 12 anförde utredningen

härom bland annat följande, vilket i huvudsak fortfarande äger giltighet.

Målet för utredningens arbete enligt de direktiv som givits, skulle vara att nå fram

till en total investeringsreserv motsvarande ungefärligen två års normala investeringsbehov,

vilken reserv skulle vara så noggrant tekniskt och ekonomiskt utredd, att

den kunde, örn så ansåges önskvärt, fullt utnyttjas redan under ett första år. Vad till

en början det normala investeringsbehovet beträffar, hava genom för.frågmingar hos

respektive kommuner inhämtats uppgifter över gjorda investeringar under 10-årsperioden

1930—1939, med stöd av vilka uppgifter ett ungefärligt begrepp kunnat erhållas

örn det normala anläggningsbehovet. För de kommuner, vilka av olika skäl

icke inkommit med svar på de begärda upplysningarna angående investeringen, har

det normala investeringsbehovet uppskattats på följande sätt. Med ledning av de efter

s. 315 Kontrollera mot PDF

315

förfrågan erhållna värdena på den normala investeringen och befolkningssiffran i de

kommuner, som lämnat uppgifter, har beräknats medelvärdet på den årliga kommunala

investeringen per innevånare dels för städer, dels för landskommuner. För att

erhålla investeringsbehovet för de kommuner, från vilka svar på förfrågan icke ingått,

har därefter respektive kommuns invånarantal multiplicerats med det nyssnämnda

specifika investeringsvärdet. Då godtagbara uppgifter på normal kommunal

investering erhållits från över 60 procent av antalet tillfrågade kommuner, torde de

specifika investerings värdena — ca 8 kronors investeringsbehov per invånare för

landskommuner och ca 27 kronors investeringsbehov per invånare i städer — vara

tillräckligt noggranna för de jämförelser, som här behöva göras.

De från kommunernas sida föreslagna arbetena representera icke alltid förslagsställarnas

normala investeringsbehov. Under de gångna krigsåren hava nämligen

vissa arbeten ii stor utsträckning måst inskränkas eller blivit fördröjda av ekonomiska

skäl eller på grund av materialbrist och brist på arbetskraft eller ock på

grund av att erforderliga utredningar till följd av personalbrist blivit försenade. Ett

stort antal av dessa försenade arbeten har nu av kommunerna ansetts böra komma

till utförande snarast.

I detta sammanhang må uppmärksamheten även fästas på att vissa nybildade

samhällen, exempelvis Solna stad. Sollentuna köping m. fl., i avvaktan på fastare

administrativa former under längre tidsperioder uppskjutit önskvärda och nödvändiga

kommunala investeringsarbeten, varför mycket stora berättigade behov att utföra

^''anläggningar måste bedömas föreligga. Andra samhällen åter — exempelvis

Linköping, Enköping och Köping — vilkas expansion tidigare varit mycket obetydlig,

hava genom tillkomsten av nya fasta militärförläggningar eller större industrier

tvingats planlägga betydande exploateringsarbeten för att möta det starkt ökade behovet

av exempelvis bostäder.

Vid uttagningen av de föreslagna objekten till investeringsplanen hava dessa i tilllämpliga

delar prövats efter den fredsmässiga angelägenhetsgraden. Härvidlag har

utredningen i stor utsträckning varit hänvisad till ett subjektivt bedömande. Största

hänsyn har givetvis tagits till de av förslagsställarna och remissinstanserna anförda

synpunkterna och sakskälen.

Det i det följande framlagda förslaget till investeringsplan för kommunala

och enskilda arbeten för budgetåret 1946/47 innefattar arbeten för

ca 465 000 000 kronor, varav ca 195 000 000 kronor uppskattas utgöra ordinarie

arbeten och ca 270 000 000 kronor investeringsreserv. Till jämförelse må

nämnas, afl förslagen till investeringsplaner för budgetåren 1944/45 och 1945/

46 omfattade arbeten för 321 000 000 respektive 372 000 000 kronor, varav

143 000 000 respektive 147 000 000 kronor beräknades utgöra ordinariearbeten

och 178 000 000 respektive 225 000 000 kronor investeringsreserv. Det

må dock erinras örn att siffrorna för de olika åren icke äro direkt jämförbara,

då vissa förändringar skett i fråga om vilka kategorier av arbeten,

sorn ingå i dessa investeringsplaner, varjämte efter hand allt flera kommuner

lämnat uppgifter angående investeringsobjekt. Genom materialbristens

och byggnad sregleringens återhållande inverkan torde det uppdämda behovet

av här ifrågavarande anläggnings- och byggnadsarbeten även under de

sist förf lii Ina åren lia ökat, varför man mäste räkna med ordinariearbeten

av större omfattning under den närmaste framtiden än vad sorn kunde anses

behövligt 1944/45 och 1945/46.

Enskilda statsunderstödda arbetsobjekt sorn upptagits i planen beräknas

kunna bliva utförda för en sammanlagd kostnad av ca 80 000 000 kronor.

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Av en sammanställd översikt (bilaga 28) framgår, huru de för kommunal

och enskild investering tillgängliga arbetena fördela sig på landets olika län

samt på städer och landskommuner. Planen för landskommunerna omfattar

företag för en väsentligt större kostnad i förhållande till den beräknade

noimala investeringen än vad som är fallet för städerna. Detta sammanhänger

bland annat med att landsbygdens behov i fråga om sådana allmänna

nyttigheter som vatten och avlopp, offentliga byggnader m. m. i allmänhet

är förhållandevis sämre tillgodosett än städernas. En omständighet att beakta

i detta sammanhang är även att de offentliga investeringarna på landsbygden

lill större del än i städerna bestå av ur ren sysselsättningssynpunkt

värdefulla grovarbeten. Redan vid riksdagsbehandlingen av förslaget till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 framhöll också statsutskottet

önskvärdheten av att förefintliga möjligheter till beredande av arbetstillfällen

på landsbygden i görligaste mån tillvaratoges.

Investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten innebär uppskattningsvis

följande antal dagsverken, nämligen för grovarbetare ca

8 500 000, för yrkeskunniga arbetare i anläggningsarbeten ca 3 000 000 och

för industriarbetare ca 230 000. Fråndragas de dagsverken, som kunna beräknas

belöpa sig på ordinarie arbeten, återstår för investeringsreserven resp.

5 500 000, 1 600 000 och 100 000 dagsverken, vilka motsvara 28 800 årsarbetare,

varav 22 000 grovarbetare, 6 400 yrkeskunniga arbetare i anläggningsverksamhet

och 400 industriarbetare. Beträffande beräknad materialåtgång

för planens genomförande hänvisas till bilaga 31.

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad.

lnvesteringsutredningens förslag till investeringsplaner för budgetåret 1944)

45 och 1945/46 för Stockholms stad innefattade arbeten för respektive 116

och 107 milj. kronor. Enär en avsevärd del av de i sistnämnda förslag ingående

företagen numera antingen äro utförda eller hava påbörjats, har en omfattande

revidering av detsamma visat sig erforderlig. Med anledning härav tillskrev

arbetsmarknadskommissionen den 20 juni 1945 stadskollegiet i Stockholm

med anhållan, att Stockholms stad ville uppgöra ett nytt förslag till investeringsplan,

gällande budgetaret 1946/47, och samtidigt lämna uppgift örn

vilka i den tidigare planen upptagna företag, som blivit utförda eller påbörjade

och därför borde utmönstras ur planen. För att en arbetslöshet i förening

med materialbrist skulle kunna bemästras framhöll kommissionen

lämpligheten av att staden även inkom med förslag till en extra reserv av

arbeten, vilka icke vore i större grad materialkrävande och icke förutsatte

större yrkeskunnighet hos arbetskraften, även om man därvid skulle behöva

tillgripa företag, som icke vore så angelägna, att de med eljest tillämpad bedömning

borde medtagas i investeringsplanen för nästkommande budgetår.

Från staden har till kommissionen överlämnats dels en preliminär uppgift på

nya arbetsobjekt, vilka antoges lämpliga att ingå i ifrågavarande investerings
-

s. 317 Kontrollera mot PDF

317

plan, dels kompletterande uppgifter till i investeringsplanen för 1945/46 ingående

arbetsobjekt. Upprättande av slutgiltigt förslag till investeringsplan

pågår hos staden, då detta skrives. Det i det följande framlagda förslaget till

investeringsplan har baserats — förutom på kvarstående delar av investeringsutredningens

plan för 1945/46 — huvudsakligen på ovannämnda preliminära

uppgifter från staden.

Med anledning av de genom krigets upphörande förändrade förutsättningarna

för den arbetstakt, i vilken staden enligt ordinarie program planerar att

utföra sina investeringar, har kommissionen ansett en förnyad uppskattning

av de normala investeringarnas omfattning erforderlig. Stadens kapitalinvesteringar

åren 1930—1944 hava angivits i Stockholms stads statutlåtande

för år 1945 och framgå av följande tabell.

Stadens kapitalinvesteringar fördelade på lånemedel och

andra medel.

(1 000-tal kronor).

Å r

Lånemedel

Andra medel

Summa

1930................

27 183

28 685

55868

1931................

49 869

28120

77 989

1932................

54 316

26 320

80 636

1933................

34 359

19 245

53 604

1934................

29 455

14 136

43 591

1935................

31147

15 856

47 003

1936................

27 377

18 561

45 938

1937................

45 924

22 549

68 473

1938...............

52 935

21165

74 100

1939................

80 918

15 309

96 227

1940................

52 667

14 852

67 519

1941................

54 728

8 930

63 658

1942................

56 712

10805

67 517

1943................

76 621

11108

87 729

1944................

66 972

13 453

80 425

Summa

741183

269 094

1010 277

De i tabellen angivna totalinvesteringarna innefatta fastighetsförvaltningens

inköp och nybyggnader av fastigheter, byggnad av gator, vägar, kyrkogårdar

m. m., investeringar i stadens affärsdrivande verk, hälsovård och

sjukvård, socialvård, skolor, idrott, bibliotek m. m. Däremot innefattar tabellen

icke stöd åt den privata bostadsverksamheten och icke heller investeringar,

verkställda av vissa aktiebolag, i vilka staden har andelar (bland dem

aktiebolaget Stockholms spårvägar) annat än i den mån staden ökat sitt

aktieinnehav i dessa företag. Detta har under den i tabellen angivna 15- årsperioden skett till belopp utgörande endast ca 2 % av hela investeringen

under perioden. Genom att tabellen även innefattar stadens köp av mark

och fastigheter, blir densamma icke direkt användbar för bedömning av de

av staden utförda arbetena, men torde dock kunna användas för bedömning

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

av variationerna i de årliga investeringarna under den tidsperiod, som tabellen

omfattar. Av tabellen framgår, att stadens investeringar år 1943 uppgingo

till 87 729 000 kronor och 1944 till 80 425 000 kronor. Rådande byggnadsreglering

och brist på material torde hava medfört att en hel del planerade

investeringar under dessa två år hava måst uppskjutas och nu väntas

komma till utförande så snart ske kan. Några exakta uppgifter om de

kommande investeringarna hava icke stått att erhålla. Från stadens finansavdelning

har upplysts, att budgetförslaget för år 1946 omfattar 82 300 000

kronor på kapitalbudgeten jämfört med 63 600 000 kronor år 1945. Därutöver

tillkommer emellertid arbeten, vilka kunna utföras med reserverade

medel eller till vilka ytterligare anslag kan komma att beviljas under året.

Med hänsyn till vad som upplysts av de särskilda myndigheterna synes kunna

förutsättas, att stadens ordinarie arbeten år 1946 bli av betydligt större

omfattning än under 1943 och 1944 samt kunna komma att uppgå till ca

100 milj. kronor. För år 1947 kunna i ännu mindre grad några säkra uppgifter

lämnas, men då de allmänna förutsättningarna för investeringsverksamheten

torde vara desamma som nu, synes det rimligt att räkna med samma

ordinarie arbetsprogram för detta år.

Den av kommissionen framlagda investeringsplanen för Stockholms stad

för budgetåret 1946/47 framgår av bil. 28 och 30 och innefattar arbeten för ca

127 000 000 kronor, vilka beräknas kunna utföras imder ifrågavarande budgetår.

Beräkningen har grundats på de särskilda kommunala verkens uppskattning

av hur stor del av de anmälda arbetena, som lämpligen kunna utföras

under åren 1946 och 1947, varvid icke räknats med någon forcering av

arbetena utöver vad respektive verk ansett lämpligt. Av ovannämnda summa

avser ett belopp av 63 000 000 kronor huvudsakligen husbyggnadsarbeten,

såsom skolhus, fattigvårds- och barnavårdsanstalter jämte sjukhus och förvallningsbyggnader

av olika slag, samt 51 000 000 kronor anläggningsarbeten,

såsom vissa gatu- och ledningsarbeten, brobyggnader, tunnelbanan, idrottsanläggningar

m. m. Arbeten för 13 000 000 kronor utgöras av vattenledningsanläggningar,

gas- och elverkens ledningsarbeten samt spårvägens överbyggnad

jämte elektriska ledningar. Arbetsobjekten inom sistnämnda grupp äro

således i hög grad materialkrävande och kunna bereda sysselsättning endast

åt en relativt begränsad arbetsstyrka i förhållande till företagens kostnad. I

detta sammanhang redovisas icke handelshamnar, civila flygfält samt slatsbidragsberättigade

gator, eftersom sådana investeringsobjekt behandlats under

särskilda rubriker i det föregående (se även bil. 16 och 20—21). Bland arbetsobjekt

av större betydelse, vilka upptagits i Stockholms stads investeringsplan,

må nämnas Södersjukhusets fullbordande, örn- och tillbyggnad av Sabbatsbergs

m. fl. sjukhus, diverse angelägna folkskolebyggnader, utvidgning

av Norsborgsverket samt arbetena med tunnelbanan från Lindhagensgatan

på Kungsholmen genom övre Norrmalm till Kungsgatan. Ett belopp av ca

9 000 000 kronor har upptagits för vissa exploateringsarbeten för fastighetsnämndens

räkning huvudsakligen i stadens ytterområden. Ovannämnda arbeten

ingå i stadens ordinarie arbetsprogram för år 1946 men torde i viss ut
-

s. 319 Kontrollera mot PDF

319

sträckning kunna forceras vid en arbetsmarknadskris. En undersökning härom

pågår sedan hösten 1945 inom fastighetsnämnden, gatunämnden och

idrottsstyrelsen; resultatet föreligger emellertid icke, när detta skrives.

Vissa av staden föreslagna investeringsobjekt ha av olika skäl icke medräknats

i ovannämnda kostnadssummor, enär de för närvarande icke kunna

antagas bliva tillgängliga för sysselsättning av arbetskraft under nästkommande

budgetår. Vissa av dessa företag kunna dock genom ändrade förhållanden

komma att visa sig mera angelägna än man vid planens uppgörande

kunnat förutsätta och med anledning därav tidigare än beräknat bliva färdigplanerade,

vilket sålunda skulle medföra en viss ökning av planens omfattning.

Det torde dock härvidlag mest vara frågan om materialkrävande arbeten

och husbyggnader.

Stadens ordinarie arbetsprogram, sedan de kategorier, som icke här redovisats

som kommunala arbeten, frånräknats, uppskattas till ca 90 milj. kronor.

— Investeringsplanen överstiger sålunda de ordinarie arbetena med endast

37 000 000 kronor, som skulle utgöra den egentliga arbetsreserven. Detta

kan synas anmärkningsvärt litet, i synnerhet som denna reserv till stor del

utgöres av husbyggnader och även de mera grovarbetsbetonade företagen såsom

tunnelbane- och ledningsarbetena äro rätt materialkrävande. Hänsyn

måste emellertid tagas dels till att en mängd under kriget återhållna företag

nu beräknas komma till utförande som ordinarie arbeten, dels till att själva

grundförutsättningarna för stadsplanearbetet i Stockholms stad och kringliggande

områden genom de senaste årens utveckling ändrats. Sistnämnda förhållande

synes vara av så stor vikt, att en kortfattad redogörelse härför må

lämnas.

På grund av de befolkningsprognoser, som uppgjorts före kriget celi vilkas

slutresultat framlades år 1942 i utredningen »Demografiska undersökningar

av Stockholms folkmängdstillväxt» (Stockholms stads statistik), ansåg man

sig tidigare kunna räkna med att Storstockholms befolkning icke skulle komma

att överstiga 900 000 innevånare inom en överskådlig framtid. Under de

senaste fem åren har emellertid befolkningsökningen uppgått till i genomsnitt

över 20 000 per år och folkmängden uppgick vid slutet av år 1945 till

ungefär 830 000. ökningen, som tidigare till övervägande del orsakades av

inflyttning, beror nu även i betydande grad på nativitetsöverskott. Efter nya

befolkningsprognoser, som uppgjorts genom Stockholms stads försorg, anser

man signumera böra räkna med att Storstockholms befolkning inom en icke

alltför avlägsen framtid (cirka 20 å 30 år) mycket väl kan komma att uppgå

till 1,2 å 1,3 milj. invånare. Den nya bosättning, som befolkningsökningen

jämte en önskvärd standardhöjning måste medföra, skulle om möjlighet därtill

funnes, till större delen äga rum inom icke alltför långt avstånd från det

centrala Stockholm. Inom stadens administrativa område finnes emellertid

icke tomtmark, som med nuvarande krav på standard, på tillgång på offentliga

byggnader och på reservationer för olika ändamål beräknas kunna inrymma

mer än ytterligare ca 175 000 invånare. Örn nuvarande utveckling

fortsätter, står man sålunda inom en mycket snar framtid inför det lägel

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

att bostäder inom staden icke längre kunna beredas stadsbefolkningen. Här

bör tilläggas, att bebyggelsetätheten inom staden på många håll anses för

stor, och att en utflyttning av olika skäl till ytterområdena ur denna synpunkt

vore önskvärd, vilket ytterligare skulle avsevärt minska tillgången på bostäder

för nytillkommande befolkning.

För att söka bemästra det sålunda uppkomna läget hava Stockholms stadsfullmäktige

beslutat organisera en särskild generalplaneavdelning inom stadsplanekontoret

med uppgift att utarbeta en generalplan, som skall giva en

överblick över stadsbyggnadsprogrannnet i Storstockholm, sålunda icke endast

inom stadens administrativa område utan även utanför detsamma. Generalplanen

skall angiva huvudlinjerna för markdisposition, trafiknät och ledningsnät,

principerna för de särskilda områdenas inre uppbyggnad samt den

inbördes tidsföljd, i vilken olika detaljer i planen successivt skola genomföras.

Den generalplan, som påbörjats, skall baseras på antagandet örn ett framtida

invånarantal i Storstockholm av 1,1 å 1,3 milj. Det skall även vara generalplanearbelets

uppgift att klarlägga möjligheterna för samverkan mellan

Stockholms stad och grannkommunerna i fråga om planläggning, bostadsbyggande

och bostadspolitik samt kommunikationsväsende.

Beträffande ifrågavarande angelägenheter hänvisas även till riksdagsberättelsen

för år 1939, S: 22, angående tillsättandet av en kommitté för kommunal

samverkan, vari enligt skrivelse från överståthållaren med instämmande

i huvudsak av kammarkollegiet och länsstyrelsen i Stockholms län

framhölls nödvändigheten av att finna former för en närmare regelbunden

samverkan mellan Stockholms stad och dess förorter. Kommittén i fråga har

senare ombildats till 1944 års kommitté för kommunal samverkan.

Generalpianeutredningen för Stockholm beräknas till sina huvuddrag vara

färdig vid slutet av år 1946, och det är att vänta, att en form för kommunal

samverkan mellan staden och grannkommunerna skall kunna utarbetas som

resultat av kommitténs arbete.

Staden har i januari 1946 utsett en delegation, som skall upptaga direkta

förhandlingar i här berörda frågor med grannkommunerna.

Det stadsplanearbete i Stockholms stads ytterområden, som för närvarande

utföres, står i beroende av resultatet av generalplaneulredningens arbete.

Det är därför i allmänhet icke möjligt att utarbeta planer på längre sikt

förrän resultatet föreligger av denna utredning. Möjligheterna att såsom arbetslöshetsarbeten

i förtid utföra exploateringsarbeten eiler arbeten på trafikleder,

ledningar m. m. i stadens ytterområden äro sålunda för närvarande

mycket begränsade. Detta återverkar även på stadens investeringsplaner,

som till följd härav måste begränsas till att omfatta arbeten, för vilka principfrågorna

kunnat lösas oberoende av generalplaneutredningens problemställningar.

Sådana arbeten finnas bland annat att tillgå i den inre staden,

t. ex. stadens tunnelbanearbeten. Ytterligare utsträckning av dessa arbeten

hindras emellertid av att stadsfullmäktige ännu icke tagit ställning till alla

härmed sammanhängande stadsplanefrågor. Möjligheterna att inom Stock
-

s. 321 Kontrollera mot PDF

321

holms stad bereda sysselsättning vid offentliga arbeten för eventuellt friställd

arbetskraft inom den närmaste framtiden torde, som av det anförda

framgår, icke vara särdeles stora.

Att staden, som ovan nämnts, planerar en avsevärd utökning av sina ordinarie

arbeten torde dock vara i viss mån ägnat att minska riskerna för

arbetslöshet. Ett särskilt ogynnsamt läge skulle emellertid uppstå, därest vid

en större arbetsmarknadskris materiaibrist förhindrade utförandet av husbyggnadsarbeten

eller ledningsarbeten m. m.

Staden befinner sig numera i ett sådant stadium av sin utveckling, att de

flesta nyanläggningar äro av mer eller mindre materialkrävande art. Det

torde överhuvud taget vara förenat med svårigheter att finna angelägna

grovarbeten i samhällen, där marken är hårt utnyttjad. För Stockholms del

medföra dessa förhållanden, att tillgången på grovarbeten inom staden är

ringa. Av staden har uppskattats, att sådana arbeten äro tillgängliga för endast

ca 27 milj. kronor, varav ca 16 milj. kronor avser ledningsarbeten. Att

märka är dock, att därutöver gatu- och vägarbeten i Stockholm för 6 667 000

kronor i den allmänna investeringsreserven och 5 615 000 kronor i den särskilda

grovarbetsreserven ingå i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättade investeringsplanen för statsbidragsberättigade gator och vägar, se

s. 183 och bil. 16.

Om man skall uppnå en något så när betryggande arbetsmarknadsberedskap

för Stockholm, synes det vara nödvändigt, att stadens planeringsfrågor

snarast lösas samt att en större reserv av grovarbeten planlägges.

Efter att sålunda en allmän översikt lämnats över tillgängliga investeringsobjekt

inom Stockholms stad, redovisas i det följande de olika avsnitten avinvesteringsplanen

för kommunala och enskilda arbeten. Härvid är att märka,

att även Stockholms stads arbeten behandlas i anslutning till investeringsobjekten

för övriga kommuner i landet.

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Angående av riksdagen tidigare beviljade medel till statsbidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp, bidragsverksamhetens organisation

och behovet av sådana anläggningar hänvisas till årets statsverksproposition,

VI ht., s. 90—96.

Investeringsutredningen upptog vatten- och avloppsanläggningar i förslaget

till investeringsplan för budgetåret 1944/45 för 158 000 000 kronor och i

förslaget för budgetåret 1945/46 för 170 000 000 kronor. De av utredningen

framlagda förslagen avsågo företag i städerna samt sådana företag på landsbygden,

som såvitt kunde bedömas skulle falla inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. Förslagen innefattade således icke sådana företag

på landsbygden, som enligt gällande författningar handläggas av egnahemsfyrelsen.

Beträffande dessa förutsattes förslag lill investeringsplan komma

att framläggas av denna styrelse.

s. 322 Kontrollera mot PDF

322

Det slutliga avgörandet i tveksamma fall, huruvida ett statsbidragsärende

skall handläggas av den ena eller andra styrelsen, torde icke kunna fattas på

nuvarande stadium utan först i samband med beviljandet av statsbidrag, varvid

vid skiljaktiga meningar mellan styrelserna frågan skall hänskjutas till

Kungl. Majrts avgörande.

Med stöd av den under hösten 1945 med länsarbetsnämndernas medverkan

utförda inventeringen hava ur 1945/4(5 års plan avförts sådana företag, som

pågå och beräknas bliva slutförda under budgetåret, samt erforderlig justering

verkställts av kostnaden för återstående företag i reserven. Efter denna

revidering kvarstå från förslaget till investeringsplan för 1945/46 vattenoch

avloppsanläggningar för ca 131 000 000 kronor. Dessa företag synas i

första hand kunna medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Av

nämnda kostnadssumma tillhör ca 86 000 000 kronor företag på landsbygden

och ca 45 000 000 kronor företag i städer (varav 14 700 000 kronor städer med

mindre än 10 000 invånare och 30 400 000 kronor städer med mer än 10 000

invånare). I samband med ovannämnda inventering hava nya förslag till vatten-

och avloppsanläggningar år 1945 anmälts till arbetsmarknadskommissionen.

I fråga om de nya förslag, som avse företag på landsbygden, har samråd

skett med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande företagens angelägenhet

och möjligheterna att medhinna planeringen i så god lid, att arbetena

kunna påbörjas under budgetåret 1946/47. För att vid behandlingen av dessa

frågor icke mer än nödvändigt belasta den nyupprättade organisationen inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär bedömningen av företag i städerna verkställts

inom kommissionens kansli och i huvudsak grundats på uppgifter från

de kommunala organen.

Kostnaderna för samtliga angelägna, nyanmälda företag, som beräknas

kunna bliva förberedda i tillräckligt god tid för att kunna intagas i investeringsplanen

för nästa budgetår beräknas utgöra ca 35 000 000 kronor för

företag på landsbygden och 42 000 000 kronor för företag i städerna (varav

ca 7 000 000 kronor i städer under 10 000 invånare och ca 35 000 000

kronor i städer över 10 000 invånare). Tillsammans med från föregående

budgetår kvarstående 131 000 000 kronor finnas alltså tillgängliga företag

avseende vatten- och avloppsanläggningar för ca 208 000 000 kronor. Av nedanstående

sammanställning framgå de i planerna för budgetåret 1944/45—

1946/47 ingående företagens fördelning på bebyggelseområden med mera

respektive mindre än 10 000 invånare.

Anläggningskostnader i milj. kr. enligt

förslagen till investeringsplan för

1944/45

1945/46

1946 47

Städer och samhällen med mer än 10 000 invånare..

70

53

65

Mindre än 10 000 invånare..........

88

117

143

Summa

158

170

208

s. 323 Kontrollera mot PDF

323

Anläggningsarbeten för beredande av vattenförsörjning och avlopp äro väl

ägnade att tagas i anspråk för att bereda sysselsättning åt arbetslösa. I stor

utsträckning kunna de utföras vintertid och med icke yrkesutbildad arbetskraft.

I vilken omfattning investeringsplanen kan bliva tagen i anspråk,

kommer emellertid i första hand att bliva beroende på tillgången på rör av

olika slag. Vad beträffar smidda rör ha vissa svårigheter gjort sig gällande

att tillgodose bela behovet inom landet, och importmöjligheterna äro svåra

att bedöma. Enligt upplysningar, som inhämtats från statens industrikommission,

synes det också vara anledning att befara svårigheter med försörjningen

med heltjocka gjutjärnsrör. Den inhemska produktionen av heltjocka

gjutna muffrör torde under 1946 bli av så ringa omfattning, att den ej nämnvärt

kan väntas inverka på tillgången. På sista tiden har enligt industrikommissionen

viss import ägt rum och någon ökning härav kan väntas. Det synes

troligt att tillgången på heltjocka gjutna rör blir tillräcklig för att tillgodo-,

se det normala behovet under 1946, om man räknar med att en viss del av

detta behov tillgodoses genom inom landet tillverkade stålmuffrör och tryckrör

av betong (bonnarör). Det bör emellertid framhållas, att tillverkningskapaciteten

i fråga om stålmuffrör och bonnarör är begränsad, och att de

sistnämnda endast utföras med relativt stor rördiameter. Tillverkningen av

stålmuffrör är beroende av importen av bituminösa isoleringsmaterial, vilken

dock numera torde kunna anses säkerställd. Möjligheter finnas också

att i stället för gjutjärnsrör använda asbestcementrör, ehuru sådana rör icke

för närvarande tillverkas inom landet. Alla kända omständigheter synas

dock visa, att möjligheten att vid behov genomföra den utvidgning av arbetsprogrammet,

som förslaget till investeringsplan för vattenledningsarbeten

skulle innebära, är beroende av en ökning i importen av heltjocka gjutjärnsrör.

En sådan importökning kan dock, när detta skrives, icke med

någon grad av säkerhet beräknas. Eftersom avlopp i flertalet fall förutsatts

bliva utförda i samband med vattenledningsarbeten, finnes risk att även avloppsarbetena

måste anstå på grund av brist på vattenledningsrör. Andra

skäl, som tala mot en alltför stor optimism vid bedömningen av investeringsmöjligheterna

för vattenförsörjning och avlopp, äro att tillgången på specialarbetare

icke torde medgiva en altför stor ansvällning av verksamheten.

Med hänsyn till de ovan antydda svårigheterna att i större utsträckning

utvidga investeringsverksamheten torde försiktigheten bjuda, att man icke

förutsätter att arbeten för mer än cirka 40 procent av totalkostnaden för den

tillgängliga investeringsvolymen kunna utföras under nästa budgetår. Utföras

arbeten i denna utsträckning, innebär detta en byggnadsverksamhet motsvarande

ett kostnadsbelopp av sammanlagt 83 000 000 kronor, varav ca

57 000 000 kronor för samhällen med mindre jin 10 000 invånare och ca

26 000 000 kronor för samhällen med mer än 10 000 invånare. Göres uppdelningen

i stället efter städer och landsbygd, erbålles, att företag för ett kostnadsbelopp

av 48 000 000 kronor på landsbygden och 36 000 000 kronor i

städerna skulle kunna utföras under ett budgetår. Med hänsyn till att en

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

betydande del av de av städerna anmälda vatten- och avloppsledningsföretagen

torde komma till utförande som ordinarie arbeten samt att en viss

del av de företag, som eventuellt komma till utförande som arbetslöshetsarbeten,

torde finansieras medelst gatukostnadserisättningar enligt stadsplanelagen,

synes beräkningen av behovet av statsanslag i stort sett böra baseras

på kostnaderna för de på landsbygden belägna företagen. Visserligen kunna

även företag i städerna i vissa fall erhålla statsbidrag, men detta torde uppvägas

av att större samhällen på landsbygden säkerligen komma att utföra

en del av de i investeringsplanen ingående företagen utan statsbidrag.

Totalkostnaderna för de på landsbygden belägna vatten- och avloppsanläggningar,

som förutsättas kunna utföras under budgetåret, beräknas enligt

ovan till ca 48 000 000 kronor. Uppskattas statsbidraget till i medeltal

50 procent av anläggningskostnaden uppgår det sammanlagda bidragsbehovet

till 24 000 000 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år (VI ht., s. 97) har Kungl.

Maj:t föreslagit att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp för budgetåret 1946/47 anvisas ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Med hänsyn härtill beräknas det för budgetåret 1946/47 å beredskapsstat

erforderliga beloppet till 22 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å

driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra

ett anslag av .................... kronor 22 000 000.

c. Skolor.

Uppförande av skolbyggnader.

Beträffande de skolbyggnader, som medtagits i investeringsutredningens

förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46, har utvecklingen redan

visat, att en stor procent varit av högsta angelägenhetsgrad. I planen ingående

byggnadsföretag av denna kategori hava nämligen till mycket stor del

utförts eller beräknas bliva utförda i vanlig ordning redan under detta budgetår.

Sålunda måste, förutom företag i Stockholms stad, närmare hälften

eller företag för ca 47 000 000 kronor av de i planen för innevarande budgetår

ingående företagen för ca 99 000 000 kronor av denna anledning utmönstras

vid uppgörande av investeringsplan för budgetåret 1946/47 inom grupperna

folkskolor, folkhögskolor, kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor

m. m. samt allmänna läroverk. En ny omfattande inventering av arbetsobjekt

har emellertid under medverkan av länsarbetsnämnderna utförts

under år 1945. över de inkomna förslagen ha yttranden inhämtats från skolöverstyrelsen

beträffande allmänna läroverk, övriga kommunala skolor samt

s. 325 Kontrollera mot PDF

325

folkskolor med flera skolor för folkundervisningen, från överstyrelsen för

yrkesutbildning beträffande yrkesskolor och från lantbruksstyrelsen beträffande

skolor för lantbrukets yrkesundervisning. Förslaget till investeringsplan

för 1946/47 innehåller skolbyggnader representerande ett sammanlagt

byggnadsvärde av ca 196 000 000 kronor fördelade på 1 oljande grupper.

Allmänna läroverk ...................................... 10 634 000

Kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m..... 18 265 000

Byggnader för folkskoleväsendet .......................... 115 902 000

Högre folkskolor och praktiska mellanskolor .............. 7 363 000

Folkhögskolor ........................................... 4 401 000

Centrala verkstadsskolor .................................. 12 500 000

Vissa andra yrkesskolor .................................. 8172 000

Skolor för lantbrukets yrkesundervisning .................. 17 475 000

S:a 195 712 000.

Beträffande byggnader för allmänna läroverk har yttrande av skolöverstyrelsen

avgivits beträffande företagens relativa angelägenhet samt meddelande

lämnats örn i vad mån byggnadsförslagen varit föremål för styrelsens

granskning. Av de inkomna förslagen finnas åtskilliga, som även tidigare

varit föremål för skolöverstyrelsens yttrande, men vilka vid uppgörandet av

tidigare planer icke varit tillräckligt förberedda för att kunna påräknas som

sysselsättningsobjekt. En del av dessa företag hava emellertid nu hunnit bliva

så förberedda, att de kunna komma till utförande under nästa budgetår.

Kostnadssumman för dessa företag, vilka alla medtagits i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1946/47, utgör 5 650 000 kronor. Hela förslaget

till plan för nämnda budgetår innefattar, inberäknat från tidigare planer

kvarstående företag, byggnader för allmänna läroverk för sammanlagt

10 634 000 kronor. Under budgetåret uppskattas 40 °/o härav, eller arbeten

för ca 4 300 000 kronor, kunna utföras.

Beträffande kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. har

skolöverstyrelsen genomfört en gradering efter behovsgrad, varvid jämförelse

verkställts mellan företag belägna inom samma län. De nyanmälda företag,

som hava hög angeiägenhetsgrad och befunnits vara så förberedda, att de

skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47, draga en sammanlagd kostnad

av ca 7 000 000 kronor. Tillsammans med från föregående års plan

kvarstående företag omfattar förslaget till investeringsplan för budgetåret

1946/47 byggnader för högre kommunala skolor för sammanlagt 18 265 000

kronor. Under budgetåret uppskattas 40 % härav, eller företag för ca

7 300 000 kronor, kunna utföras.

Beträffande folkskolor har skolöverstyrelsen vid avgivande av yttrande

till kommissionen graderat företagen så, att till angeiägenhetsgrad I hänförts

byggnadsföretag, vilka avse att tillgodose ett synnerligen trängande behov

av nya skollokaler och vilka därför snarast möjligt böra komma till utförande.

Till angeiägenhetsgrad II hava hänförts byggnadsföretag, som visserligen

bedömts vara angelägna, men vilka dock ännu någon tid hjälpligt

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

skulle kunna undvaras genom utnyttjande av befintliga lokaler, distriktets

egna eller förhyrda. Till denna angelägenhetsgrad har överstyrelsen även

hänfört företag, avseende huvudsakligen gymnastiklokaler. Till angelägenhetsgrad

III hava slutligen hänförts företag, vilka — ehuru behövliga — ansetts

tills vidare kunna uppskjutas. Fördelningen på de tre angelägenhets - grupperna framgår av nedanstående sammanställning.

Företag av

Företag, sorn böra

anstå eller som

icke äro så utredda,

att angelägenhets- grad kunnat

angivas

ca Kronor

Angelägen-

hetsgrad

I

Kronor

Angelägen-

hetsgrad

II

Kronor

Angelägen-

hetsgrad

lil

Kronor

104 791 000

27 853 000

1 282 000

5 050 000

Förslaget till investeringsplan för folkskolebyggnader för nästa budgetår

har begränsats till företag av angelägenhetsgrad I. Planeringsläget för dessa

företag synes vara sådant, att de åtminstone i regel torde kunna igångsättas

under budgetåret. Kostnaden för en del mycket stora byggnadsföretag, vilka

av olika anledningar icke väntas kunna igångsättas förrän under senare delen

av budgetåret 1946/47, har vid uppgörande av investeringsplanen endast

inräknats med belopp motsvarande den del av företagen, som beräknas kunna

utföras under nämnda budgetår. Som resultat av den förenämnda år 1945

företagna inventeringen hava byggnader för folkskolor därför tillförts förslaget

till investeringsplan för en till 81 600 000 reducerad kostnadssumma.

Tillsammans med de företag, som kvarstå från förslaget till investeringsplan

för innevarande budgetår, kommer den för budgetåret 1946/47 tillgängliga

mängden av angelägna företag att innefatta folskolebyggnader för sammanlagt

ca 115 900 000 kronor. Såsom i det föregående (s. 311) framhållits,

synes endast en del av de företag, vilka utgöra sysselsättningsreserven av

kommunala och enskilda företag, kunna beräknas bliva utförda under budgetåret.

Under antagande att 40 procent av företagen skulle kunna bliva utförda

under ett budgetår skulle detta giva en påräknelig investeringsvolym

motsvarande en kostnad av ca 46 000 000 kronor.

Från den 1 januari 1946 tillämpas nya grunder för statsbidrag i enlighet

med beslut av 1945 års riksdag. Enligt dessa grunder göres statsbidraget beroende

av antalet skattekronor per invånare i vederbörande kommun och

skall utgå med mellan 35 och 80 procent av den verkliga kostnaden. I den

utredning (SOU 1945: 25), som legat till grund för de nya bidragsbestämmelsema

och som kalkylerade med en minsta bidragsandel av 20 procent, hade

medelprocenten för statsbidraget beräknats till ca 50 procent av företagens

verkliga kostnad. Enär riksdagen fastställt en högre minimiprocent än de

sakkunnigas förslag, torde även medelprocenten komma att bliva något högre

än de sakkunniga beräknat. Uppskattningsvis synes erforderligt anslag till

bidrag till utförande under nästa budgetår av folkskolebyggnader för

s. 327 Kontrollera mot PDF

327

46 000 000 kronor utgöra ca 25 000 000 kronor. I årets statsverksproposition

(VIII ht-, s. .333—334) har Kungl. Ma,j:t föreslagit riksdagen att till Folkskolor

m. ni.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten anvisa ett förslagsanslag av

8 000 000 kronor. För genomförande av den nu föreslagna investeringsplanen

skulle sålunda av statsmedel erfordras ytterligare (25 000 000 — 8 000 000 =)

17 000 000 kronor.

Beträffande högre folkskolor och praktiska mellanskolor har yttrande avgivits

av skolöverstyrelsen beträffande angelägenheten, varvid i huvudsak

följts samma grunder som för folkskolor. De nyanmälda företag, som hava

den högsta angelägenhetsgraden och anses så förberedda, att de kunna påbörjas

under budgetåret 1946/47, draga en sammanlagd kostnad av ca

6 300 000 kronor. Tillsammans med från föregående års plan kvarstående

företag skulle man kunna i sysselsättningsreserven för budgetåret 1946/47

räkna med högre folkskolor och praktiska mellanskolor för sammanlagt ca

7 400 000 kronor. På samma sätt som beträffande folkskolorna uppskattas 40

procent härav, eller företag för ca 3 000 000 kronor, kunna utföras under ett

budgetår.

Beträffande byggnader för folkhögskoleväsendet genomförde investeringsutredningen

år 1944 en särskild inventering, varvid förfrågningar gjordes förutom

hos landstingen även direkt till vederbörande folkhögskolor. Efter samråd

med skolöverstyrelsen fann utredningen skäl att i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1945/46 upptaga arbeten för folkhögskolorna till en

sammanlagd kostnad av ca 3 400 000 kronor, fördelade på 17 skolor. Efter

revidering utförd år 1945 av det av utredningen samlade materialet kvarstå

av ovannämnda 17 företag 9 stycken för ca 2 200 000 kronor, vartill komma

6 nyanmälda företag för 2 200 000 kronor, som av skolöverstyrelsen prövats

angelägna och beräknas kunna påbörjas under nästkommande budgetår.

Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 föreslås sålunda omfatta byggnader

för folkhögskoleväsendet för en sammanlagd kostnad av ca 4 400 000 kronor.

På grund av att planen i sin helhet icke torde kunna genomföras på ett

år har en reduktion verkställts. Enligt denna beräknas arbeten för högst

3 400 000 kronor kunna bliva utförda under nästa budgetår.

Investeringsutredningens förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/

46 omfattade byggnader för yrkesundervisning för 16 800 000 kronor, varav

centrala verkstadsskolor för ett kostnadsbelopp av 12 900 000 kronor. Sistnämnda

byggnadsarbeten administreras av landstingen. Efter revidering av

investeringsutredningens material kvarstår av förslaget till investeringsplan

för innevarande budgetår yrkesskolor för ca 10 600 000 kronor, varav centrala

verkstadsskolor för ca 9 600 000 kronor. Vid 1945 års inventering har

anmälts ytterligare ett antal företag avseende byggnader för yrkesutbildning.

Beträffande dessa hava yttranden inhämtats från överstyrelsen för yrkesutbildning.

överstyrelsen har därvid vitsordat angelägenheten av flertalet anmälda

företag. Då emellertid icke alla synas så förberedda, att de skulle

kunna påbörjas under nästkommande budgetår, föreslås i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 medtagas endast 8 nyanmälda företag för en be
-

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

räknad kostnad av ca 10 100 000 kronor, varav centrala verkstadsskolor för

ca 2 900 000 kronor. Sammanlagt innehåller sålunda förslaget till investeringsplan

för 20 700 000 kronor sådana yrkesskolor, vilka falla inom överstyrelsens

för yrkesutbildning verksamhetsområde. Härav beräknas ca

12 500 000 kronor till centrala verkstadsskolor. Sistnämnda skolbyggnader

med undantag för tvenne företag för en beräknad kostnad av sammanlagt

1 400 000 kronor ingå bland de företag, som överstyrelsen för yrkesutbildning

haft att taga hänsyn till vid beräkning av anslagsbehovet för budgetåren

1945/46 och 1946/47. Enligt gällande statsbidragsgrunder för centrala

verkstadsskolor (SFS 1941: 716) kan bidrag utgå med 50 procent av kostnaderna,

vilket skulle innebära ett bidragsbehov av 6 250 000 kronor vid fullt

utnyttjande av planen. I statsverkspropositionen till årets riksdag (VIII ht.,

s. 461) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bidrag till inrättande av

centrala verkstadsskolor m. m. anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Av propositionen framgår, att betydande reservationer på förenämnda anslag

kunna beräknas kvarstå vid ingången av budgetåret 1946/47. Med hänsyn

härtill samt till anslagets karaktär ävensom till det förhållandet, att man icke

torde kunna räkna nied att alla de i planen medtagna företagen kunna slutföras

under investeringsåret synes för nästa budgetår något anslag å beredskapsstat

till ifrågavarande ändamål icke erfordras.

Investeringsulredningen föreslog att i investeringsplan för budgetåret 1945/

46 skulle ingå byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor och

vissa andra skolor för lantbruksundervisning för en sammanlagd kostnad

av 15 400 000 kronor. Efter verkställd revidering av det föreliggande materialet

kvarstå sådana förtag för 11 200 000 kronor. Dessa föreslås bliva överförda

till investeringsplanen för budgetåret 1946/47. I samband med inventeringen

år 1945 hava anmälts en betydande mängd nya företag. Beträffande

dessa har lantbruksstyrelsen yttrande inhämtats. De företag, som synas i

erforderlig grad förberedda och vilkas angelägenhet lantbruksstyrelsen kunnat

vitsorda, motsvara en sammanlagd kostnadssumma av 6 200 000 kronor.

Hela förslaget till investeringsplan föreslås i anslutning härtill innehålla

byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter för tillhopa

17 500 000 kronor. I anslutning till den bedömning, som investeringsutredingen

gjort beträffande möjligheterna att på ett år genomföra arbeten av

ifrågavarande slag, synes man kunna utgå ifrån att högst 70 procent av de

tillgängliga företagen, eller företag för 11 500 000 kronor, kunna komma till

utförande under investeringsåret. Av ifrågavarande företag beräknas arbeten

för 10 500 000 kronor utgöra statsbidragsberättigade företag. Då statsbidrag

författningsenligt utgår med 3/4 av de av Kungl. Majit godkända byggnadskostnadema

för ifrågavarande företag, torde medelsbehovet för planens genomförande

för budgetåret 1946/47 kunna uppskattas till 7 900 000 kronor.

Kungl. Majit har i statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter

anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor. För genomförande

av den föreslagna investeringsplanen skulle sålunda av statsmedel erfordras

ytterligare (7 900 000 — 2 600 000 =) 5 300 000 kronor.

s. 329 Kontrollera mot PDF

329

Anslag till uppförande

av skolbyggnader.

De statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma, därest byggnadsföretag

gällande allmänna läroverk, kommunala mellanskolor m. m., högre folkskolor,

folkhögskolor eller andra sådana undervisningsanstalter, till vilkas

uppförande statsbidrag normalt icke utgår, bleve ulnyttjade i arbetslöshetsmotverkande

syfte, torde böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. (se s. 367).

Under åberopande av det i övrigt anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten uppföra följande anslag,

nämligen

under åttonde huvudtiteln:

Folkskolor m. m.: Bidrag för vissa

byggnadsarbeten ................

under nion de huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa

ning sanstalter ...................

Underhåll av skolbyggnader.

I innevarande års statsverksproposition (VIII ht, s. 335—336) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att under rubriken Folkskolor m. m. till underhålls-

och materielbidrag anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, varav

100 000 kronor enligt särskilda bestämmelser till bidrag till folk- och småskolor

av lägre form än A och B 1. Beträffande det författningsenligt utgående

underhålls- och materielbidraget hänvisas till den redogörelse, som lämnats

i 1945 års statsverksproposition, VIII ht, s. 417-—419. Skolöverstyrelsen

avgav i samband med sina år 1944 avgivna anslagsäskanden för budgetåret

1945/46 en av riksdagen begärd motivering rörande grunderna för ifrågavarande

anslags disposition och förordade därvid, att det nu utgående statsbidraget

skulle inskränkas till att avse endast inventarie- och matenelanskaffningen

men däremot ej underhållet av skollokaler, överstyrelsen fann att ett

bortfallande av de jämförelsevis obetydliga belopp, som med nu utgående

låga statsbidrag kunnat disponeras för lokalunderhållet, för det övervägande

antalet skoldistrikt endast skulle få ringa inverkan i ekonomiskt avseende.

Överstyrelsen framhöll emellertid samtidigt att styrelsen alltjämt vore av den

meningen, att starka skäl talade för att bidrag utginge för underhåll av

•skollokaler med hänsyn till skoldistriktens stora kostnader därför.

Det torde vara ställt utom tvivel, att det behöriga underhållet av skollokaler

inom landet blivit mer eller mindre eftersatt under de senare åren, i viss

mån lill följd av det efter år 1940 minskad statsbidraget lill underhåll m. m.

Skäl synas således föreligga att under en efterkrigsperiod stimulera till en

22—467172.

kronor 17 000 000

lantbruksunderviskronor

5 300 000.

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

återhämtning av vad som blivit eftersatt i fråga om underhåll av skollokaler

och att därför åtminstone temporärt höja statsanslagen till underhåll av skollokaler.

De byggnadsarbeten, om vilka här är fråga, äro emellertid på grund av

varje särskilt företags förhållandevis ringa omfattning och på grund av att

genom dem arbetstillfällen huvudsakligen beredas åt specialarbetare, såsom

målare och snickare, icke särskilt lämpade som sysselsättningsobjekt för friställd

arbetskraft under en arbetsmarknadskris. Vidare måste arbetena i regel

utföras under skolferier och svårigheterna bliva stora att till rimlig kostnad

ordna en tekniskt sakkunnig tillsyn och kontroll. De ifrågavarande arbetena

hava emellertid i allmänhet en mycket hög angelägenhetsgrad och

fordra intet omfattande planläggningsarbete. Det synes därför skäligt, att de

beaktas vid utformningen av investeringsreserven av kommunala och enskilda

objekt, ehuru med hänsyn till ovan anförda omständigheter en viss återhållsamhet

bör iakttagas vid beräkningen av anslag för ändamålet. Investeringsutredningen

tillstyrkte (SOU 1945: 12, s. 267) för sin del, atti investeringsplanen

för budgetåret 1945/46 skulle upptagas underhållsarbeten vid

folkskolebyggnader av en omfattning, motsvarande två års normal investering.

Det synes lämpligt, att jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/

47 inräknas dylika arbeten till samma omfattning.

Under förutsättning att beträffande storleken av statsbidraget de före år

1940 gällande bestämmelserna skulle tillämpas, skulle bidraget motsvara ca

25 kronor per skollokal, d. v. s. hälften av det gemensamma anslaget till

underhåll av skollokaler samt för tillhandahållande av inventarier och undervisningsmateriel.

Två års normal investering skulle sålunda förutsätta ett

statsbidrag av 50 kronor för varje skoldistriktet tillhörig lokal. Före den år

1940 företagna sänkningen av bidragsbeloppen till hälften anvisades till

underhålls- och materielbidrag ett anslag örn 1 800 000 kronor, varav halva

beloppet kan anses hava varit beräknat för underhållsbidrag. Det normala

underhållsbidraget kan således anses hava uppgått till 900 000 kronor. Det

anslag, som efter angivna beräkningsgrunder erfordras vid ett genomförande

av en till två års normal investering beräknad investeringsplan under budgetåret

1946/47, skulle sålunda bliva 1 800 000 kronor.

Investeringsutredningen hade (SOU 1945: 12, s. 325) kommit till den uppfattningen,

att därest investeringsreserven foges i anspråk, de föreslagna bidragsbeloppen

icke borde utgå automatiskt. Det syntes vara nödvändigt, att

behovet av reparationsarbeten behörigen styrktes. Genom detta tillvägagångssätt

bleve också möjligheterna större att i första hand få underhållsarbeten

utförda vid de byggnader, där reparationsarbetet blivit mest eftersatt. Investeringsutredningen

hade övervägt, vilka möjligheter, som förelåge att genomföra

den önskvärda behovsprövningen, och därvid funnit, att svårigheterna

att pålägga något av de statliga tekniska organen denna prövning bleve

alltför stora. Varken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen eller

egnahemsstyrelsen syntes genom sina tjänstemän ha någon möjlighet att

utan personalförstärkning åtaga sig ett kontrollarbete för de här ifrågava
-

s. 331 Kontrollera mot PDF

331

rande företagen. Kostnaderna för kontrollen skulle därvid bliva allt för betydande

i förhållande till reparationsarbetenas omfattning. Utredningen föreslog

med anledning härav att åt vederbörande folkskolinspektörer .skulle anförtros

uppgiften såväl att konstatera, att behovet av underhållsarbeten förelåge,

som att avsyna och godkänna de arbeten, som eventuellt komme till

utförande med anslagsmedel å beredskapsstat. Detta arbete syntes inspektörerna

kunna utföra i direkt samband med den vanliga inspektionsverksamheten.

Vid den närmare utformningen av de bestämmelser, som borde ligga till

grund för anslagsmedlens utbetalande, syntes enligt utredningens uppfattning

böra beaktas, att bidragen borde utgå per skolenhet med 50 kronor per lokal,

dock högst med kostnaden för det planerade reparationsarbetet. Som underlag

för beräknandet av bidragets storlek borde följaktligen finnas en kostnadsberäkning,

som granskats av folkskolinspektören och som kunde godtagas

av vederbörande länsstyrelse. Med hänsyn till att utredningen föreslagit

ändrade bidragsgrunder vid ett utnyttjande av investeringsreserven, föreslog

utredningen, att medlen skulle upptagas å ett särskilt för detta ändamål

å allmän beredskapsstat uppfört anslag.

Grunderna för dispositionen av underhålls- och materielbidraget till folkskolor

äro för närvarande under utredning av de sakkunniga för utredning

rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. (se innevarande

års statsverksproposition VIII ht, s. 336). I avvaktan på resultatet av ifrågavarande

utredning föreslår arbetsmarknadskommissionen, att de av investeringsutredningen

framförda grunderna för beviljande av bidrag till underhåll

av skollokaler tillämpas vid ett eventuellt ianspråktagande av denna del

av investeringsreserven. Anslagsbehovet å beredskapsstat för budgetåret 1846/

47 synes böra uppskattas till samma belopp som av investeringsutredningen

beräknades för innevarande budgetår, d. v. s. till 1 800 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: bidrag till underhåll av skollokaler

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln uppföra

ett anslag av ..........................kronor 1 800 000.

tl. Sjukhus.

Det av investeringsutredningen framlagda förslag till investeringsplan, vilket

Indes till grund för allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, upptog

sjukhusbyggnader för landstingen för 33 000 000 kronor. I utredningens motsvarande

förslag för budgetåret 1945/46 hade mängden sådana företag ökats

väsentligt och representerade en sammanlagd kostnad av 58 000 000 kronor.

Härtill kommo sjukhusbyggnader i städer, som icke deltaga i landsting, för

16 600 000 kronor, varför den sammanlagda kostnaden för sjukhusbyggnader

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

blev ca 75 000 000 kronor. Under rubriken sjukhus redovisas i förslaget till

plan för nästkommande budgetår samtliga sjukhusbyggnader utom byggnader

för folksanatoriema, vilka redovisas bland Diverse enskilda arbeten och

underrubriken Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner. Med stöd

av den under hösten 1945 med länsarbetsnämndernas medverkan utförda inventeringen

lia ur planen avförts sådana företag, som påbörjats och beräknas

bliva slutförda under innevarande budgetår, varjämte erforderliga justeringar

verkställts av kostnaden för återstående företag. Slutligen har från

landstingen och berörda kommunala myndigheter via länsarbetsnämnderna

infordrats uppgifter på nya, angelägna företag, vilka lämpligen borde kunna

ingå i investeringsplanen för nästkommande budgetår. Uppgifter från Stockholms

stad hava infordrats direkt från staden, såsom närmare uppgivits

under rubriken Investeringsobjekt för Stockholms stad (s. 316). Från 1945/46

års investeringsplan kvarstående företag samt sådana nyanmälda, som efter

.samråd med medicinalstyrelsen befunnits tillräckligt angelägna och förberedda

för att medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47, draga

tillsammans en kostnad av ca 94 000 000 kronor.

Till följd av de begränsningar av användningsmöjligheterna såsom sysselsätlningsobjekt,

vilka överhuvud taget äro utmärkande för husbyggnadsarbeten

—- sjukhusbyggen äro härvidlag ej undantag — samt med hänsyn till

att byggnadstiden för vissa av företagen kan bliva längre än beräknat, synes

man icke böra räkna med att företag för hela den nämnda kostnaden skulle

kunna genomföras under ett budgetår. Om man i likhet med investeringsutredningen

beräknar, att ungefär tre fjärdedelar av företagen skulle kunna

utföras, skulle detta innebära, att den utnyttjningsbara investeringsplanen

skulle innehålla sjukhusbyggen för ca 70 000 000 kronor.

Enligt här nedan lämnade närmare uppgifter har det sammanlagda erforderliga

statsbidragsbeloppet för planens genomförande i den del densamma

omfattar företag, till vilkas utförande bidrag normalt utgår, beräknats till

3 300 000 kronor. Härav har till tuberkulossjukvårdsanstalter beräknats

1 000 000 kronor, till epidemisjukhus 700 000 kronor, till hem för kroniskt

sjuka 1 000 000 kronor och till förlossningsanstalter 600 000 kronor. Därest

sjukhusbyggnader, till vilkas utförande statsbidrag normalt icke utgår, skulle

bliva utförda i arbetsmarknadsreglerande syfte, torde erforderligt bidrag

böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (se

s. 367).

Till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta

sinnessjuka uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett

anslag av 300 000 kronor, medan däremot intet anslag utöver det i 1945 års

statsverksproposition äskade beiäknades bliva erforderligt för genomförande

av den för budgetåret 1945/46 föreslagna investeringsplanen. I statsverkspropositionen

för innevarande budgetår finnes intet anslag upptaget till ifrågavarande

ändamål. Investeringsplanen för nästkommande budgetår föreslås

innehålla byggnadsarbeten av detta slag för ca 2 700 000 kronor, varav författningsenligt

statsbidrag beräknas utgå med sammanlagt ca 400 000 kronor.

s. 333 Kontrollera mot PDF

333

Beloppet skulle sannolikt komma att fördelas på mer än ett budgetår, därest

ifrågavarande arbetsobjekt i sin helhet komme till utförande. Något särskilt

anslag å beredskapsstat under denna anslagsrubrik utöver tidigare beviljade

medel synes icke erforderligt.

Till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanetalter

uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av

1 000 000 kronor. Investeringsutredningen föreslog för budgetåret 1945/46 ett

anslag å beredskapsstat för detta ändamål av 600 000 kronor. Medicinalstyrelsen

har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 240 och

244, för nästa budgetår föreslagit ett belopp av 1 435 000 kronor för ändamålet

i fråga. Härav utgjorde 834 214 kronor det belopp, som enligt till styrelsen

inkomna ansökningar om statsbidrag erfordrades till anordnande av nya

vårdplatser för lungtuberkulösa. Framställningar om statsbidrag med tillhopa

308 000 kronor väntades enligt styrelsen före utgången av budgetåret 1946/47.

Därjämte förelåge en framställning om bidrag till uppförande av bamavdelning

och personalbostäder vid Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium

i Barkåkra.

Direktionen för kustsanatoriet har i skrivelse till Kungl. Majit den 16 juli

1945 i underdånighet hemställt, att Kungl. Majit av 1946 års riksdag täcktes

begära statsbidrag till uppförande vid kustsanatoriet av följande nybyggnader:

A. Nybyggnad för barnavdelning m. in................. kronor 450 000

B. Nytt bostadshus åt förste underläkaren alternativt sysslomannen

....................................... » 69 000

C. Nytt bostadshus åt maskinmästaren................ » 40 000

Summa kronor 559 000.

Direktionen har i förenämnda skrivelse bl. a. anfört, att nuvarande barnavdelning

inrymdes i ett enkelt trähus i två våningar. Huset vore ursprungligen

uppfört som tillfälligt epidemisjukhus men hade sedan tagits i bruk som vårdavdelning.

Utmed södra fasaden funnes en solveranda med glastak och väggar.

Denna borttoge större delen av ljuset för innanför liggande sjuksalar och

hindrade effektiv genomvädring av desamma. Byggnaden vore dåligt värmeisolerad

och taken i bristfälligt skick. Direktionen fäste särskild vikt vid att få

brandfara avlägsnad, då den befintliga byggnaden, som ovan nämnts, vore

uppförd av trä. Den nya barnavdelningen, som beräknades för 35 vårdplatser,

skulle inrymmas i ett plan och över densamma skulle förläggas en våning

med personalrum. Dessa skulle ersätta två rum, som genom rivning av nuvarande

barnavdelning förlorades, samt täcka det ökade behov av personalrum,

som beräknades bliva erforderligt, när arbetstiden för sjukvårdspersonalen

inom kort skall nedbringas från nuvarande 54 till 48 timmar per vecka.

För ali anskaffa familjebostad örn fyra rum och kök jämte hembiträdesrum

åt den vid sanatoriet anställde förste underläkaren erfordrades enligt direktionen

nybyggnad, enär lämpliga familjebostäder icke kunde förhyras i samhället.

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Direktionen funné vidare nödvändigt, att familjebostad anskaffades åt maskinmästaren

vid sanatoriet. Enär lämplig bostad icke för närvarande och

sannolikt ej heller senare kunde förhyras i intilliggande samhälle, måste nytt

bostadshus, lämpligen om tre rum och kök, uppföras vid sanatoriet.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 20 september 1945

vitsordat, att stort behov förelåge av att vid sanatoriet anordna såväl en barnavdelning

som nya bostäder för vardera förste underläkaren och maskinmästaren.

Styrelsen har därvid tillstyrkt, att dessa arbeten så snart ske kan

måtte komma till utförande. Med hänsyn till kustsanatoriets svaga ekonomiska

ställning syntes det vara erforderlig;, att kostnaderna för samtliga ifrågavarande

arbeten bestredes av statsmedel, dock högst med i direktionens ansökan

för respektive ändamål angivet belopp. Kostnaderna syntes böra belasta

anslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Medicinalstyrelsen den 30 augusti 1945

efter vissa smärre anmärkningar mot de åtföljande ritningarna förklarat sig

i övrigt icke hava någon erinran mot förslaget och de till 559 000 kronor beräknade

kostnaderna för detsamma.

Direktionen för sanatoriet har i skrivelse till statens arbetsmarknadskommission

den 22 augusti 1945 anmält ifrågavarande företag till investeringsplanen,

dock med framhållande av att ansökan om bidrag till byggnadsföretaget

inlämnats till Kungl. Majit.

Anslag till uppförande av byggnader för barnavdelning och personalbostäder

m. m. vid kustsanatoriet i Barkåkra har i statsverkspropositionen icke äskats

å riksstat för nästkommande budgetår. Med hänsyn till vad ovan anförts,

synes emellertid uppförande av ifrågavarande byggnader böra ingå i investeringsplanen

för nästa budgetår. Byggnadskostnaderna synas böra bestridas

av statsmedel intill av Kungl. Majit godkänd kostnad. Å beredskapsstat

synes därför böra uppföras ett anslag av 559 000 kronor.

Medicinalstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet till lungtuberkulosanstalter

utvisar något högre sammanlagt bidragsbelopp än vad som motsvarar

de i investeringsplanen upptagna företagen av denna kategori. Detta

synes kunna förklaras dels av att till styrelsen sådana företag blivit anmälda,

som icke varit fullt färdigplanerade och beträffande vilka planeringsmöjligheterna

ansetts vara ovissa, dels av att företag, vilka äro under utförande men

likväl kunna erfordra utbetalning av anslag under nästkommande budgetår,

avförts ur investeringsplanen, varigenom härför erforderliga bidrag icke ingå

i den inom kommissionens kansli utförda beräkningen av behovet av statsmedel

för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till att vissa landsting

på kommissionens förfrågningar icke synas lia lämnat fullständiga svar beträffande

sina byggnadsplaner och kommissionens primärmaterial därför torde

vara mera ofullständigt än medicinalstyrelsens, synes det lämpligast,

att styrelsens beräkningar läggas till grund för den följande uppskattningen

av behovet av statsmedel för nästkommande budgetår. Under denna

förutsättning skulle behovet av anslag för nästa budgetår för investeringsplanens

realiserande efter avdrag av ett belopp av 500 704 kronor, som

s. 335 Kontrollera mot PDF

335

av medicinalstyrelsen beräknats återstå å anslaget vid utgången av innevarande

budgetår, kunna beräknas till (834 214 + 308 000 + 559 000 —- 500 704—) 1 200 510 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1946/47 anvisa ett. reservationsanslag av 350 000

kronor, varav ett belopp av 200 000 kronor beräknas till statsbidrag till anordnande

av nya vårdplatser för lungtuberkulösa. Sistnämnda belopp avser

arbeten av sådant slag, som ingår i den föreslagna investeringsplanen, medan

återstående 150 000 kronor äro avsedda till andra ändamål. Å beredskapsstat

synes till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

erfordras (1 200 510 — 200 000=) 1 000 510 kronor eller i runt tal

1 000 000 kronor.

Till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus uppfördes

å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 200 000 kronor och i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46

beräknades för samma ändamål ett anslagsbehov av 550 000 kronor. Medicinalstyrelsen

har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s.

258, för budgetåret 1946/47 till ifrågavarande ändamål hemställt örn anvisande

av ett anslag å riksstat av 1 160 000 kronor. Det av medicinalstyrelsen

äskade beloppet motsvarar epidemisjukhus för en större byggnadssumma

än som med ledning av till kommissionen inkommet primärmalerial kunnat

föreslås ingå i förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår. Då

emellertid medicinalstyrelsen torde bygga sina beräkningar på ett mera omfattande

material, hava dessa lagts till grund för beräkningen av anslagsbehovet,

vilket under dessa förutsättningar uppgår till i runt tal 1 100 000

kronor.

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Å beredskapsstat

beräknas därför komma att erfordras ett belopp av (1 100 000 —

400 000=) 700 000 kronor till samma ändamål.

Till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka upptogs å beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 ett anslag av 100 000 kronor och i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46

räknades med ett anslagsbehov av 300 000 kronor. Medicinalstyrelsen har,

såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 261—262, till samma

ändamål för budgetåret 1946/47 äskat ett belopp på riksstat av 1 480 000

kronor. Det av styrelsen äskade beloppet överstiger avsevärt bidragsbehovet

för de företag av ifrågavarande kategori, som anmälts till kommissionen

och som med hänsyn lill planeringsläget ansetts kunna påräknas som sysselsättningsreserv

under nästa budgetår. Även beträffande dessa byggnadsföretag

hava emellertid medicinalstyrelsens beräkningar ansetts böra läggas

till grund för uppskattningen av anslagsbehovet. Det synes dock med hänsyn

till att medicinalstyrelsens beräkningar till betydande del grundats på

väntade framställningar om statsbidrag till företag, som ännu icke torde vara

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

detaljplanerade, vara motiverat att reducera uppskattningen av anslagsbehovet

till förslagsvis 1 250 000 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till Bidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor. Å beredskapsstat

beräknas därför ett belopp av (1 250 000 — 250 000=) 1 000 000

kronor bliva erforderligt.

Till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter uppfördes

å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 600 000 kronor.

Samma belopp beräknades i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46. Medicinalstyrelsen har för budgetåret

1946/47 för samma ändamål äskat ett belopp av 1 000 000 kronor,

varvid styrelsen utgått från oförändrade bidragsgrunder. Med skrivelse

den 22 november 1945 har 1941 års befolkningsutredning överlämnat

betänkande om förlossningsvården (se 1945 års statsverksproposition,

V ht. s. 297). Kungl. Maj:t har i innevarande års statsverksproposition

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1946/47 till bidrag till uppförande eller inrättande av

förlossningsanstalter anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Det

belopp, som erfordras på beredskapsstat, kommer att till väsentlig del bestämmas

av statsmakternas slutliga ställningstagande till medicinalstyrelsens äskanden

och befolkningsutredningens förslag. I avvaktan på statsmakternas

ställningstagande har i detta sammanhang räknats nied ett anslagsbehov motsvarande

skillnaden mellan det av medicinalstyrelsen äskade beloppet och

det av Kungl. Majit preliminärt föreslagna eller 600 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under femte huvudti
-

teln uppföra följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter ........ kronor 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av

epidemisjukhus .................... » 700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för

kroniskt sjuka ...................... » 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av

förlossningsanstalter ................ » 600 000

e. Branddammar m. m.

Beträffande samtliga anmälda förslag (branddammar, brandbrunnar, fördämningar,

upprensningar o. d.) avseende anskaffande av nödig vattentillgång

för släckning av brand har inhämtats yttrande från riksbrandinspek
-

s. 337 Kontrollera mot PDF

337

tören (statens brandinspektion), som prövat företagens angelägenhet ur

brandskyddssynpunkt. Samtliga från investeringsutredningens förslag till investeringsplan

för budgetåret 1945/46 kvarstående företag och sådana nyanmälda,

som med hänsyn till de vidtagna förberedelserna synas lämpliga härtill,

hava föreslagits ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Sammanlagda

kostnaden för dessa företag utgör ca 1 800 000 kronor.

I yttrande den 1 november 1945 till arbetsmarknadskommissionen över

förslag till branddammar m. m. har riksbrandinspektören framhållit, att arbetsmarknadskommissionen

och luftskyddsinspektionen i slutet av år 1940

gjorde en undersökning beträffande behovet av vattenreservoarer för eldsläckningsändamål.

Denna utredning visade, att omkring 6 000 brandbrunnar

och branddammar samt omkring 3 100 fördämningar och upprensningar

vore önskvärda för att vattenfrågan inom respektive kommuner skulle bliva

tillfredsställande löst. Av dessa arbeten skulle ca 1 600 dammar och brunnar

samt ca 600 uppdämningar och upprensningar komma på luftskyddsorter,

under det att övriga företag omkring 4 400 respektive omkring 2 500

skulle avse icke-luftskyddsorter, d. v. s. i stort sett rena landsbygden. Riksbrandinspektören

har i sitt ovannämnda yttrande vidare anfört följande:

En undersökning i fråga om luftskyddsorter, som verkställdes av luftskyddsinspektionen

hösten 1943, visade, att av ovanstående arbeten endast omkring 600

stycken branddammar och 42 regleringsarbeten blivit utförda. Betydande arbeten

återstå sålunda och kostnaderna för dessa arbeten kunna i runt tal uppskattas till

20 miljoner kronor.

I den nu pågående undersökningen av behovet av vattenreserver i länen, som

företages av respektive länsbrandinspektörer, har tills dato följande redovisning lämnats

beträffande branddammar och brandbrunnar.

Län

Brand-

dammar

antal

Brand-

brunnar

antal

Län

Brand-

dammar

antal

Brand-

brunnar

antal

30

Älvsborgs län .......

1

1

Uppsala J .......

201

Skaraborgs » .......

289

110

137

165

377

Östergötlands » .......

1

1

Örebro » .......

1

1

Jönköpings » .......

2 450

Västmanlands » .......

1

92

Kopparbergs » .......

200

1

1

1

1

20

Blekinge » .......

1

1

Jämtlands » .......

250

1

30

Västerbottens » .......

1

1

1

Norrbottens » .......

41

Hallands » .......

70

Summa

2187

275

Göteborgs och Bohus län

1

1

1 Behovet under utredning av länsbrandinspektören. — 2 Antalet innefattar även brunnar.

3 Antal ej angivet men kostnadsberäknat till 320 000 kronor.

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

De i 1940 års undersökning upptagna vattenreserverna utgöras av dels sådana,

som erfordras enligt 1945 års brandlag, alltså för fredsändamål, dels sådana, som erfordras

för civilförsvaret såsom reserver för befintliga vattenledningar m. m. Skall

en gradering av dessa arbeten göras torde f. n. den förstnämnda kategorien, »fredsdammarna»,

vara den mest nödvändiga. För att erhålla en uppfattning örn vad

som är det ena eller det andra i den gjorda undersökningen kan man utgå ifrån

att samtliga arbeten å »icke-luftskyddsorter» äro nödvändiga för fredsändamål

under det att det stora flertalet arbeten i »luftskyddsorter» torde vara betingade av

civilförsvaret.

Investeringsutredningen ansåg sig i sitt förslag till plan för innevarande

budgetår kunna upptaga företag avseende branddammar m. m. för en totalkostnad

av 5 000 000 kronor. Av riksbrandinspektörens ovannämnda yttrande

synes framgå, att det med hänsyn till behovet av dylika anläggningar

finnes anledning att föreslå samma omfattning av investeringsplanen för

budgetåret 1946/47. Statsbidrag kan enligt gällande författningar beviljas

kommuner till anläggande av branddammar med högst 50 procent av anläggningskostnaderna.

Om högsta bidragsprocenten tillämpas, blir sålunda statsmedel

till ett belopp av 2 500 000 kronor erforderligt för planens genomförande.

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till bidrag till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor. Utöver detta

belopp synes sålunda å allmän beredskapsstat erfordras ett anslag av

2 400 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln uppföra ett

anslag av..............................kronor 2 400 000.

f. Diverse kommunala husbyggnader m. m.

Samlingslokaler.

För att få en så fullständig kännedom som möjligt örn det aktuella behovet

av samlingslokaler gjorde investeringsutredningen år 1944 hos statens nämnd

för samlingslokaler framställning om undersökning av de byggnadsprojekt,

som varit kända av nämnden. Med stöd av denna undersöknings resultat föreslog

utredningen, att samlingslokaler för tillsammans 4 800 000 kronor skulle

ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Sedan förenämnda utredningsresultat redovisats, ha emellertid vissa förändringar

skett och ytterligare sådana beräknas komma att inträffa fram till

ingången av budgetåret 1946/47. Sålunda har ett fåtal av företagen utförts

eller beräknats komma att bliva utförda före utgången av innevarande budgetår.

Vad som utförts motväges dock av kostnadsökningar å de övriga företagen,

så att den sammanlagda kostnaden för från innevarande budgetår

s. 339 Kontrollera mot PDF

339

kvarstående samlingslokaler kan beräknas till samma belopp som hela reserven

för budgetåret 1945/46, 4 800 000 kronor. Vidare har från kommunala

organ lämnats uppgifter om ett antal nya företag. Dessa uppgifter ha remitterats

till statens nämnd för samlingslokaler för yttrande. 1 samband härmed

verkställde nämnden en förnyad översyn av till nämnden inlämnade förslag

till samlingslokaler med hänsyn till lämpligheten att medtaga dessa i

investeringsreserven. Härav framgick, att ett antal företag med en sammanlagd

kostnad av 11 900 000 kronor kunde ifrågakomma. Nämnden överlämnade

till kommissionen en förteckning över dessa företag, med angivande av

beräknad byggnadskostnad samt planeringsläget såvitt detta var känt. Med

stöd av de sålunda inhämtade uppgifterna har kommissionen efter samråd

med nämnden ansett sig kunna föreslå, att av kommuner till kommissionen

anmälda företag för en kostnad av 3 100 000 kronor samt å ovannämnda av

nämnden upprättade förteckning upptagna företag för 4 400 000 kronor lämpligen

böra medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Tillsammans

med de från budgetåret 1945/46 kvarstående förslagen beräknas sålunda

stå till förfogande tekniskt förberedda förslag till samlingslokaler för

en sammanlagd kostnad av (4 800 000 + 3 100 000 + 4 400 000=) 12 300 000

kronor. Härtill komma vissa samlingslokaler inom sådana byggnader, som

jämväl inrymma lokaler för andra ändamål. Huru stor del av byggnadskostnaderna

för dessa företag, som kan förutsättas belöpa sig på dessa samlingslokaler,

kan dock icke närmare angivas.

Enligt gällande författningar kan bidrag av statsmedel beviljas kommun

och lån av statsmedel beviljas bolag, förening eller stiftelse till anordnande

av allmänna samlingslokaler.

Enär en avsevärd behållning kvarstår på reservationsanslaget till bidrag

till anordnande av allmänna samlingslokaler (se innevarande års statsverksproposition

(V ht., s. 52) och då endast en mindre del av investeringsplanen

omfattar företag av den kategori, att de enligt gällande författning kunna

beviljas statsbidrag, finner kommissionen icke anledning föreslå, att särskilt

anslag å driftbudgeten upptages å beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 till detta ändamål.

Statens nämnd för samlingslokaler har framhållit (se årets statsverksproposition,

kapitalbudgelen, bilaga 4, s. 6), att enligt upplysningar, som nämnden

inhämtat från folketshusföreningarnas riksorganisation, ordenshusens

riksförening, Iantbruksförbundets byggnadsförening och samfundet för hembygdsvård,

sagda organisationer under slutet av 1944 hade ritningsuppdrag,

avseende allmänna samlingslokaler med en sammanlagd byggnadskostnad av

ca 45 000 000 kronor.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att till

lån till anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor. Behovet av statsmedel för

att genomföra ett byggnadsprogram för samlingslokaler, omfattande företag

för 12 300 000 kronor, kan — bortsett från sådana bidrag, vilka förutsättas

kunna utgå av reserverade medel — beräknas till ca 5 000 000 kronor lill lån,

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

varför det å ordinarie stat äskade beloppet skulle vara tillräckligt härför.

Med hänsyn till den stora mängd arbetsplaner till samlingslokaler, som enligt

ovan äro under utarbetande, samt till den starka utveckling, som enligt

nämnden för samlingslokaler kan väntas, anser kommissionen likväl efter

samråd med nämnden, att 2 000 000 kronor skulle kunna upptagas å beredskapsstat

till detta ändamål.

Till jämförelse må nämnas att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45

upptogs ett belopp av 2 000 000 kronor, under det att intet anslag föreslagits

såsom investeringsreserv för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Fonden för låneunderstöd

uppföra ett anslag av ................ kronor 2 000 000.

Brandstationer.

Till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen hava från

kommunalt håll såsom investeringsreserv föreslagits ett antal brandstationer.

Beträffande ifrågavarande företag har yttrande inhämtats från riksbrandinspektören

(Statens Brandinspektion), som efter verkställd utredning kunnat

vitsorda angelägenheten ur brandteknisk synpunkt av samtliga underställda

förslag. Av de åren 1943 och 1944 anmälda företagen, vilka av utredningen

föreslogos ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 ha en

del påbörjats, vilket framgår av den under medverkan av länsarbetsnämnderna

verkställda översynen av dessa förslag. De återstående företagen jämte

de till kommissionen år 1945 anmälda beräknas draga en sammanlagd kostnad

av 9 600 000 kronor. Företag för sistnämnda summa föreslås ingå i investeringsreserven

för budgetåret 1946/47. Det är att märka, att större delen

av de inkomna anmälningarna avser relativt stora företag i städer och större

samhällen. Enär statsbidrag till sådana byggnader enligt gällande författning

i regel utgår endast till kommun, som den 1 juli 1944 icke ägde brandstation,

samt är begränsat till 6 000 kronor för varje företag, blir det bidrag, som

enligt normala statsbidragsgrunder kan utgå till de anmälda företagen, litet

i relation till totalkostnaden.

Beträffande de förslag, som gälla landsbygden, framgår av riksbrandinspektörens

yttrande, att endast en liten del — ca 90 företag — av behovet

inom ifrågavarande område anmälts till utredningen eller kommissionen.

Riksbrandinspektören har härom anfört följande i sitt yttrande till kommissionen

den 1 november 1945.

Genom brandlagens ikraftträdande den 1 januari 1945 har varje kommun blivit

skyldig att anskaffa och underhålla materiel, byggnader och andra för brandförsvaret

erforderliga anordningar samt draga försorg örn nödig vattentillgång för

släckning av brand. Som en följd härav måste brandstationer anläggas i stor utsträckning

särskilt på landsbygden. Antalet har dock kunnat hållas nere genom

s. 341 Kontrollera mot PDF

341

att vissa kommuner kulina sammanslås till eldsläckningsområden med gemensam

brandstation. Genom i lagen stadgad skyldighet till släckningshjälp kommunerna

emellan ha ofta större krav måst ställas på befintliga brandkårers utrustning, vilket

i sin tur medfört, att tillbyggnader eller nybyggnader av brandstationer även av

denna anledning måste igångsättas å en del platser, där brandkår tidigare funnits.

Behovet av brandstationer bär nyligen undersökts av länsbrandinspektörema,

och enligt från dem ingångna rapporter skulle inalles 517 stationer behöva byggas.

För att erhålla en rationell lösning av planerna till brandstationer har statens

brandinspektion låtit utarbeta typritningar. Då ovan upptagna brandstationer som

regel äro avsedda för 1—-2 brandbilar, torde byggnadskostnaden kunna sättas till

21 000 å 30 000 för station eller i runt tal till 25 000 kronor pr styck. Till underlättandet

av kommunernas finansiering härav lämnar staten, enligt kungl, kungörelsen

den 13 oktober 1944 angående statsbidrag till uppförande av brandstationer,

under vissa villkor ett bidrag av V3 av byggnadskostnaderna, dock högst 6 000

kronor.

Behovet av ovannämnda 517 brandstationer har enligt rapporterna följande för
-

delning på länen:

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

län...........

D ...........

... 31

... 14

Älvsborgs län ....

Skaraborgs » . .. .

i

i

... 23

Värmlands » ....

.......... 45

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

» ...........

... 42

Örebro » ....

.......... 11

» ...........

... 24

Västmanlands » ....

.......... 21

» ...........

... 16

Kopparbergs » .

.......... 5

... 30

Gävleborgs » ....

.......... 33

Gotlands

... 38

Västernorrlands » ....

.......... 12

Blekinge

Kristianstads

1

Jämtlands » ....

.......... 30

5

Västerbottens » .. ..

.......... 37

Malmöhus

>-- ...........

____ 10

Norrbottens » .. ..

.......... 72

Halland

... 18

Summa 517

Göteborgs och

Bohus län.....

1

1 behovet under utredning av länsbrandinspektören.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar i sin år 1945 avgivna petilaskrivelse genomsnittskostnaden

för dessa brandstationer till omkring 20 000 kronor samt

statsbidragsbehovet till 6 000 kronor för varje brandstation eller sammanlagt

i runt tal 3 100 000 kronor. Om detta byggnadsprogram genomföres på fyra

år, skulle för nästa budgetår erfordras 775 000 kronor av statsmedel. I statsverkspropositionen

för innevarande år har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Ett belopp av ytterligare

375 000 kronor eller avrundat 400 000 kronor skulle sålunda erfordras

å beredskapsstat för att det i civilförsvarsstyrelsens skrivelse föreslagna

programmet skulle kunna genomföras.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å

driftbudgeten under s j ät t e huvudtiteln uppföra

ett anslag av ...................... kronor 400 000.

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Badhus och tvättstugor.

Sorn ett led i den verksamhet, pensionsstyrelsen bedriver i syfte att förebygga

eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan, ingår bland annat

åtgärder att åt större folkskikt åstadkomma badmöjligheter, särskilt på landsbygden.

För sådant ändamål ställas å riksstaten tinder det å femte huvudtiteln

uppförda reservationsanslaget till åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet medel till pensionsstyrelsens förfogande för annan verksamhet

än den individuellt invaliditetsförebyggande, vilka medel av pensionsstyrelsen

bl. a. disponeras till statsbidrag till mindre badanläggningar på landsbygden.

I en del fall lämnar pensionsstyrelsen bidrag även till badanläggningar,

som innehålla avdelningar för tvätt.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 december 1939 må egnahemsstyrelsen

bevilja statsbidrag till ekonomisk förening, som har till ändamål att företrädesvis

för mindre hushåll på den egentliga landsbygden anskaffa och driva

tvättinrättningar med maskinell utrustning. Sistnämnda bidrag må utgå med

25 procent av de godkända kostnaderna för anskaffande av tvättinrättning

med utrustning; dock må, örn särskilda skäl föranleda därtill, bidrag beviljas

med högst 40 procent av nämnda kostnader.

Investeringsutredningen mottog i samband med de år 1943 och 1944 verkställda

inventeringarna av arbetsobjekt ett antal förslag avseende anläggning

av bad- och tvättinrättningar till vilka enligt de grunder, som ovan angivits,

statsbidrag skulle ha kunnat komma i fråga. A allmän beredskapsstat för

budgetåret 1945/46 föreslog utredningen med anledning härav uppförande

dels av ett anslag av 125 000 kronor under femte huvudtiteln till åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet, dels av ett anslag av 400 000 kronor

under nionde huvudtiteln till bidrag för anläggande av gemensamma

tvättinrättningar på landsbygden.

I samband med den av arbetsmarknadskommissionen år 1945 verkställda

inventeringen av kommunala och enskilda arbetsobjekt ha även ett antal förslag

avseende badhus och tvättinrättningar på landsbygden inkommit, så att

sådana företag för ett sammanlagt kostnadsbelopp av ca 11 000 000 kronor,

varav ca 2 200 000 kronor på landsbygden, finnas tillgängliga och så förberedda,

att de lämpligen skulle kunna ingå i en investeringsreserv för nästkommande

budgetår. Kommissionen har delgivit pensionsstyrelsen resp. egnahemsstyrelsen

hela det föreliggande materialet, såväl det från investeringsutredningens

undersökningar kvarstående som det under år 1945 via länsarbetsnämnderna

inkomna, samt anhållit om styrelsernas yttrande om lämpligheten

att medtaga sådana företag i en investeringsreserv för budgetåret

1946/47.

Pensionsstyrelsen har med anledning härav i skrivelse lill arbetsmarknadskommissionen

den 18 december 1945 anfört, att styrelsen för närvarande på

grund av det begränsade anslaget för ifrågavarande verksamhet och det

stora antalet ansökningar örn bidrag till badanläggningar icke ansett sig

kunna lämna högre bidrag till folk- och skolbad än 2 000 kronor och icke

s. 343 Kontrollera mot PDF

343

ämnade lämna bidrag till bybastur med mer än hälften av detta belopp. För

budgetåret 1946/47 har pensionsslyrelsen för denna verksamhet hemställt örn

ett anslag av 300 000 kronor. Beträffande det av kommissionen till styrelsens

förfogande ställda materialet syntes endast ett mindre antal företag vara av

sådan storleksordning, att bidrag till dtem enligt nu tillämpade grunder

skulle kunna utgå från pensionsstyrelsen. Med hänsyn till det stora antalet

till styrelsen inkomna, icke avgjorda ansökningar har styrelsen ansett sig

kunna vitsorda att planeringsarbetena för dylika anläggningar i händelse av

en arbetsmarknadskris torde kunna forceras, varvid även ett större antal ansökningar

från kommunerna skulle kunna emotses än hittills. Om större belopp

av statsmedel stöde till förfogande, kunde styrelsen även bevilja statsbidrag

till något större anläggningar än vad hittills skett. Pensionsstyrelsen har

därför tillstyrkt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte intagas

företag motsvarande ett anslag för ifrågavarande ändamål av 125 000

kronor. Enär Kungl. Maj:t i årets statsverkspropositicn (V ht., s. 90) för ifrågavarande

ändamål föreslagit ett till 150 000 kronor nedsatt belopp, torde

150 000 kronor ytterligare böra upptagas å beredskapsstat. Tillsammans synes

sålunda å beredskapsstat till ifrågavarande ändamål böra uppföras

(150 000 + 125 000 =) 275 000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den

15 december 1945 anfört, att utredningsarbete påginge hos befolkningsutredningen

i syfte att undersöka de tekniska förutsättningarna för en utvidgad

produktion av såväl tvättstugor som badinrättningar av olika slag. Enligt

vad styrelsen inhämtat torde emellertid de resultat, som utredningen

kommit till beträffande tvättfrågans lösning, icke kunna väntas föranleda

statliga åtgärder på området förrän tidigast vid ingången av år 1947, måhända

icke förrän den 1 juli 1947. Det syntes alltså enligt styrelsen icke vara anledning

att dessförinnan räkna med någon ändring av grunderna för beviljande

av statsbidrag till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Endast

en del av de till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen

anmälda förslagen till tvättstugor syntes enligt egnahemsstyrelsen vara

lämpade att ingå i en investeringsreserv av statsbidragsberättigade tvättstugor.

De erfarenheter, som vunnits under den tid, styrelsen fungerat som bidragsprövande

myndighet för tvättstugor, hade emellertid givit vid handen,

att det på landsbygden funnes ett stort behov och stigande intresse för dylika

anläggningar. Anslagen till denna bidragsgivning hade uppgått till 100 000

kronor under budgetåret 1943/44, 150 000 kronor under budgetåret 1944/45

och 250 000 kronor under budgetåret 1945/46.

I proposition nr 47 lill årets riksdag har Kungl. Majit äskat ett anslag

för budgetåret 1946/47 av 250 000 kronor till Bidrag för anläggande av gemensamma

tvättinrättningar på landsbygden.

Egnahemsstyrelsen har vidare i sin skrivelse till kommissionen meddelat,

att de beviljade anslagen hade möjliggjort en bidragsgivning, som i medeltal

ej uppnådde 20 procent av hela anläggningskostnaden för tvättinrättningarna.

Om dessa anslag höjdes så att bidragsprocenten kunde ökas till

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

den författningsenligt högsta tillåtna, 40 procent av hela anläggningskostnaden,

skulle det redan befintliga betydande intresset för tvättfrågans lösning

på landsbygden lätt kunna ytterligare stimuleras genom inverkan från

egnahemsstyrelsen och dess underställda organ. Härigenom skulle kunna skapas

en investeringsreserv av aktuella anläggningar, som kunde tagas i anspråk,

därest förhållandena på arbetsmarknaden motiverade särskilda statliga

beredskapsåtgärder. Styrelsen uppskattade bidragsbehovet för en sådan

investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till omkring 400 000 kronor.

Utan att därmed ställning tages till lämpligheten av att statsbidragen till

gemensamma tvättinrättningar på landsbygden genomsnittligt höjas från

dem, som normalt utgå, upp till närheten av de högsta författningsenligt tilllåtna,

synes dock tillgången på företag av ifrågavarande slag vara tillräcklig

för att motivera medtagandet av en investeringsreserv av ifrågavarande slag

för budgetåret 1946/47 motsvarande den av egnahemsstyrelsen föreslagna

bidragstilldelningen.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 å driftbudgeten uppföra följande anslag, nämligen

under femte huvudtiteln:

Åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet ........................ kronor 275 000,

under nionde huvudtiteln:

Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar

pä landsbygden .................... kronor 400 000.

Övriga husbyggnader.

Under denna rubrik lia i planen upptagits samtliga sådana tekniskt förberedda

och ur kommunal synpunkt angelägna kommunala husbyggnadsföretag,

vilka icke äro att hänföra till skolbyggnader, sjukhus, fritidsanläggningar,

brandstationer, samlingslokaler elller badhus och tvättstugor. Totalkostnaderna

för dessa hava upptagits till ca 80 000 000 kronor, varav ca

20 000 000 kronor beräknats för kommunala vårdinrättningar (ålderdomshem

och anstalter för barnavård). I planen ingå vidare sådana angelägna arbeten,

som avse kommunalhus, medborgarhus, polisstationer, förråd, verkstäder

och garage, kyrkor, ecklesiastika boställen, krematorier etc. Till gruppen

övriga husbyggnader hava även hänförts vissa byggnader, av vilka en

mindre del är avsedd att inrymma sådana utrymmen som samlingslokaler

eller brandstationer.

Totalkostnaden för de byggnader, vilka under rubriken Diverse kommunala

husbyggnader m. m. tillförts förslaget till investeringsplan, uppgår till

112 500 000 kronor. I jämförelse med förslaget till plan för budgetåret 1945/

46 föreligger en minskning med 15 miljoner kronor, beroende på att sjukhus

s. 345 Kontrollera mot PDF

345

i städer som icke deltaga i landsting i föregående års plan hänfördes till

diverse kommunala husbyggnader men i detta förslag ingå under rubriken

sjukhus. På grund1 av den sannolika svårigheten att kunna genomföra ett så

stort kommunalt husbyggnadsprogram vid sidan av den oundgängligen nödvändiga

bostadsproduktionen och det omfattande statliga husbyggnadsprogrammet

beräknas att i genomsnitt ca 45 procent av de i planen upptagna

företagen kunna komma till utförande under ett budgetår. Detta innebär, att

efter avrundning av beloppet den aktuella investeringsplanen skulle innehålla

arbeten för ca 52 000 000 kronor. I den mån statsbidrag normalt icke

utgår till dessa företag torde erforderligt bidrag böra utgå av anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. (se s. 367), därest hithörande

byggnadsarbeten skulle bliva utförda i arbetsmarknadsreglerande syfte.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten.

De arbeten, vilka i investeringsplanen redovisas under rubriken Diverse

kommunala anläggningsarbeten, utgöras av alla de rent kommunala företag,

vilka icke kunna hänföras till husbyggnader, hamnbyggnader, statsbidragsberättigade

vägar, gator och broar, vatten- och avloppsledningar, branddammar

eller fritidsanläggningar.

Vissa gator och vägar, vilka icke i det föregående redovisats under rubriken

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator

(s. 183—185) eller Byggande av enskilda vägar (s. 185—188) och vilka sålunda

icke äro att hänföra till statliga arbeten eller kunna komma i åtnjutande

av statsbidrag under normala anslagsrubriker på riksstaten, hava av

vederbörande kommuner föreslagits att ingå i investeringsplanen. Sådana arbeten

ha med hänsyn till deras övervägande grovarbetskaraktär medtagits

i all den utsträckning, som tillgången på tillräckligt förberedda och angelägna

företag möjliggjort. Företag av detta slag beräknas finnas tillgänghga i

förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår till ett kostnadsbelopp

av ca 32 000 000 kronor.

Bland övriga företag under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten,

vilka föreslås ingå i investeringsplanen för nästkommande budgetår,

märkas kyrkogårds- och parkanläggningar, spårvägsaibeten, vissa hamnbyggnader

samt vissa utvidgnings- och förnyelsearbeten för de kommunala

gas-, elektricitets- och vattenledningsverken. Vad beträffar arbeten för de

nämnda kommunala verken hava i planen huvudsakligen medtagits sådana

arbeten, som motsvara den normala årliga utvecklingen, emedan någon

nämnvärd ytterligare forcering med hänsyn till tillgången på vissa material

och specialarbetare icke torde vara genomförbar.

Den sammanlagda beräknade kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt i den

föreslagna investeringsplanen för diverse kommunala anläggningsarbeten utgör

ca 103 000 000 kronor. Med hänsyn till alt hithörande företag antingen

utgöras av grovarbeten eller ingå i de större städernas ordinarie arbetspro
-

23—467172.

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

gram, torde man kunna räkna med att 80 procent eller företag för ca

82 000 000 kronor kunna utföras under investeringsåret. Större delen av dessa

arbeten utgöra dock, som nyss nämnts, kommunernas ordinarie arbeten,

varför den egentliga arbetsreserven endast utgör en mindre del. I detta avseende

åberopas vad som (s. 319) anförts beträffande investeringsplanen för

Stockholms stad.

Beträffande anslag till bidrag av statsmedel till under denna rubrik upptagna

företag hänvisas till vad som i det följande anföres vid beräkningen av

erforderligt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens regleringm. m. ås. 367.

h. Fritidsanläggningar.

Under rubriken Fritidsanläggningar behandlas anläggningar och byggnader,

som beröra riksidrottsförbundets och statens fritidsnämnds verksamhetsområde,

medan sådana byggnader, som beröra statens nämnd för samlingslokalers

verksamhetsområde behandlats under rubriken Diverse kommunala

husbyggnader.

År 1943 införskaffade investeringsutredningen från kommunerna vissa

uppgifter örn fritidsanläggningar. På grundval av dessa, uppgifter upprättades

förslag till investeringsreserv för sådana arbeten och uppfördes å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anslag under tionde huvudtiteln med

1 500 000 kronor till fonden för idrottens främjande och 1 500 000 kronor

till fonden för friluftslivets främjande. Åren 1944 och 1945 hava under medverkan

av riksidrottsförbundet och statens fritidsnämnd uppgifter om fritidsanläggningar

jämväl införskaffats från enskilda föreningar och organisationer.

Idrottsplatser och anläggningar lör inomhusidrott.

Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté har på framställning av arbetsmarknadskommissionen

år 1945 verkställt en inventering av aktuella

projekt avseende idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott inom landet

i dess helhet med undantag av Stockholm. De enligt förbundets mening

lämpliga nytillkommande arbetsobjekten motsvara en byggnadssumma av

16 600 000 kronor, varav 12 600 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott

samt 4 000 000 kronor för idrottsplatsanläggningar. Härjämte finnas

från förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår kvarstående företag

i hela landet utom Stockholms stad för 5 600 000 kronor. Härutöver

hava kommunerna anmält vissa ytterligare företag till arbetsmarknadskommissionen.

I hela landet utom Stockholms stad beräknas enligt de verkställda

inventeringarna idrottsplatser för ca 9 200 000 kronor och anläggningar

för inomhusidrott för ca 3 800 000 kronor vara så förberedda, att de beräknas

kunna utföras under budgetåret 1946/47. För företag inom Stockholms

stad utgöra motsvarande kostnader ca 3 200 000 kronor för idrottsplatser

och ca 200 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott.

s. 347 Kontrollera mot PDF

347

Med hänsyn till idrottsplatsernas övervägande grovarbetskaraktär torde

man kunna räkna med att under en arbetsmarknadskris ca 75 procent av de

förberedda idrottsplatsföretagen eller arbeten för en kostnad av ca 9 200 000

kronor skulle kunna komma till utförande under ett budgetår. Det är dock att

märka, att i idrottsplatsförslagen i regel även ingå arbeten av husbyggnadskaraktär

(läktare m. m.) till en kostnad som i genomsnitt kan uppskattas till

V4 av den sammanlagda kostnaden för dessa företag. Av anläggningarna för

inomhusidrott beräknas endast hälften kunna utföras under ett år, d. v. s.

arbeten för en kostnad av ca 2 000 000 kronor. Hela den i det föregående

behandlade utnyttjningsbara investeringsvolymen av idrottsplatser och anläggningar

för inomhusidrott kan således beräknas till ca 11 200 000 kronor.

Vissa i planen medtagna idrottsanläggningar hava enligt hittills tillämpad

praxis icke erhållit bidrag ur fonden för idrottens främjande. Med beaktande

härav har sammanlagda kostnaden för tillgängliga och angelägna företag av

den art, att de skulle kunna erhålla bidrag ur fonden för idrottens främjande,

uppskattats till ca 9 500 000 kronor.

Enligt hittills tillämpade grunder för lämnande av bidrag ur fonden för

idrottens främjande torde normalbidraget kunna uppskattas till omkring

50 °/o av anläggningskostnaderna för idrottsplatser, medan något lägre bidrag

i allmänhet brukar utgå till byggnader för inomhusidroti. Hela bidragsbehovet

för budgetåret 1946/47 torde kunna uppskattas till i runt tal 4 500 000

kronor.

övriga fritidsanläggningar.

Genom Statens fritidsnämnd införskaffades år 1944 från bl. a. Folkrörelsernas

rese- och semesterorganisation (RESÖ), Svenska turistföreningen

och Skid- och friluftsfrämjandet uppgifter på fritidsanläggningar, som kunde

komma i fråga för utförande med bidrag ur fonden för friluftslivets främjande.

I samråd med nämnden föreslog investeringsutredningen, att vissa

av de anmälda företagen skulle ingå i investeringsplanen för budgetåret

1945/46. En revidering av denna plan har sedermera utförts inom kommissionens

kansli efter samråd med statens fritidsnämnd, som därvid införskaffat

ytterligare uppgifter beträffande tidigare föreslagna och nytillkomna företag.

Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (RESÖ) föreslog ursprungligen

till investeringsreserven ett antal frilufts- och semesteranläggningar,

huvudsakligen i södra Sverige. Arbetena avsågo mestadels husbyggnader

jämte erforderliga väg- och ledningsarbeten m. m. Föreningen framhöll i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 september 1944 med ansökan örn bidrag till

fritidsanläggning i Leksand, att den tidigare i sin verksamhet förvärvat äldre

byggnader, som ombyggts för sina nya ändamål. Denna verksamhetsform

vore emellertid begränsad till trakter, där den bofasta befolkningen kunnat

åtaga sig inkvarteringen av semestergästema. Dessutom vore det enligt föreningens

erfarenhet ekonomiskt ofördelaktigt att omändra äldre byggnader,

varför nybyggnader, som möjliggöra rationella lösningar, borde kcmma till

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

stånd för att föreningens syfte att söka åstadkomma semestervistelse åt de

bredare lagren av befolkningen till överkomliga priser skulle kunna tillgodoses.

Till sådana byggnader, vilka vore förhållandevis kapitalkrävande, hyste

föreningen förhoppningar om det allmännas medverkan. Statsbidrag ur fonden

för friluftslivets främjande hade tidigare beviljats föreningen till en sådan

anläggning. Investeringsutredningen ansåg sig efter samråd med statens

fritidsnämnd kunna i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46

upptaga anläggningar för 2 020 000 kronor. Utöver dessa anläggningar ha

senare ytterligare två företag anmälts, vilka synas angelägna och i tillräcklig

grad förberedda, varför motsvarande summa för budgetåret 1946/47 föreslås

höjd till 2 700 000 kronor. Statsbidrag av anslag på riksstat har emellertid

redan tillstyrkts eller beviljats med 380 000 kronor, motsvarande företag fölen

beräknad byggnadskostnad av 1 200 000 kronor, varför den tillgängliga

investeringsreserven skulle innehålla arbeten för 1 500 000 kronor.

Svenska turistföreningen meddelade i skrivelse den 30 september 1944 till

Statens fritidsnämnd, att de byggnadsprojekt, som kunde ifrågakomma inom

föreningens verksamhetsområde, dels utgjordes av vandrarhem i skilda trakter

av landet, dels av turiststationer i fjälltrakterna. Föreningen kunde icke

uppgiva, på vilka orter föreningen avsåge att uppföra vandrarhem under det

då instundande budgetåret, beroende på svårigheter att träffa avtal angående

disposition av mark och befintliga byggnader, innan resp. företags ekonomi

blivit tryggad. Statens fritidsnämnd förordade emellertid med hänsyn

till vandrarhemmens stora betydelse för friluftslivet, att för investeringsreserven

för budgetåret 1945/46 utöver den normala byggnadsverksamheten

skulle beräknas en utbyggnad av vandrarhem för en kostnad av 375 000

kronor.

De föreslagna turiststationerna och stugorna i fjälltrakterna synas med

hänsyn till belägenheten långt borta från tättbefolkade bygder icke särdeles

lämpade som investeringsobjekt vid en hastigt påkommande arbetslöshetskris.

Planläggningen av arbetena täger nämligen lång tid i anspråk, varjämte

transporterna av arbetare och material bli tidsödande och dyrbara. Efter

samråd med fritidsnämnden ansåg utredningen sig dock kunna föreslå, att

ett mindre antal sådana företag med en sammanlagd kostnad av 575 000

kronor medtoges i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Totalkostnaden

under budgetåret 1945/46 för turistföreningens i planen upptagna

byggnader skulle alltså komma att uppgå till 950 000 kronor.

På förfrågan från fritidsnämnden har turistföreningen år 1945 meddelat,

att inga förändringar under tiden inträffat med avseende på föreningens byggnadsprojekt.

Med hänsyn härtill synas arbetsobjekt för samma kostnadssumma,

950 000 kronor, som för innevarande budgetår böra medtagas i investeringsplanen

för budgetåret 1946/47 i vad densamma avser turistföreningens

byggnadsföretag.

Skid- och friluftsfrämjandet har inkommit med förslag till ett betydande

antal anläggningar, avseende turiststationer, friluftsgårdar, sporthem och

sportstugor, skidbackar m. m. Anläggande av friluftsgårdar och skidbackar

s. 349 Kontrollera mot PDF

349

innefatta grovarbeten och enkla byggnadsarbeten till större andel än andra

liknande företag och förefalla därför något mera lämpade än husbyggnadsarbeten

i allmänhet för sysselsättning av ovan arbetskraft. Investeringsutredningen

föreslog för budgetåret 1945/46 att anläggnings- och byggnadsarbeten

för Skid- och friluftsfrämjandet skulle ingå i investeringsplanen för en kostnad

av sammanlagt 2 800 000 kronor. Under år 1945 hava härutöver anmälts

nya förslag, delvis av grovax-betskaraktär och företrädesvis på landsbygden.

Med hänsyn härtill synes en ökning av planen till en omfattning,

motsvarande ett kostnadsbelopp av 3 850 000 kronor vara motiverad. Till

ifrågavarande företag har statsbidrag av medel på riksstat beviljats eller tillstyrkts

med sammanlagt 510 000 kronor, motsvarande en byggnadskostnad

av ca 1 000 000 kronor, varför reserven skulle kunna tillföras arbeten för en

byggnadskostnad av 2 850 000 kronor.

Andra enskilda organisationer än RESÖ, Svenska turistföreningen och

Skid- och friluftsfrämjandet ingåvo år 1944 till Statens fritidsnämnd förslag

till ett mindre antal fritidsanläggningar för en sammanlagd kostnad

av 385 000 kronor, vilka med förord av nämnden överlämnades till investeringsutredningen.

Jämväl dessa arbeten medtogos i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1945/46 och föreslås oförändrade överföras till investeringsplanen

för budgetåret 1946/47.

Städer och landskommuner hava direkt eller genom länsarbetsnämnderna

till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen föreslagit ett

betydande antal fritidsanläggningar av annat slag än idrottsplatser och anläggningar

för inomhusidrott, såsom friluftsbad, lekplatser, skridskobanor

och skidbackar. Efter verkställd revidering av de äldre uppgifterna utgör

den sammanlagda kostnaden för de av sistnämnda företag, som kunna intagas

i investeringsplanen för nästa budgetår 7 200 000 kronor, varav ca

4 000 000 kronor inom Stockholms stad. Av totalkostnaden kommer ett belopp

av 6 000 000 kronor på friluftsbadanläggningar, varav i Stockholms

stad 3 400 000 kronor. I sistnämnda summa är inräknat Eriksdals- (Daneliibadet),

som ensamt beräknas kunna medtagas med arbeten motsvarande

2 250 000 kronor under investeringsåret.

Totalkostnaden för de anläggningar, till vilka bidrag skulle kunna beviljas

ur fonden för friluftslivets främjande och som ansetts böra medtagas i

investeringsplanen för nästkommande budgetår, beräknas till ca 15 000 000

kronor, vilken summa innefattar även ordinarie arbeten. Med hänsyn till

att de flesta enskilda anläggningarna utgöras av husbyggnader, i många

fall förlagda till isolerade trakter med därav härrörande svårigheter i byggnadshänseende

och med hänsyn till att de genom fritidsnämnden föreslagna

företagens verkställighet är beroende av överenskommelse med enskilda intressenter,

vilket ofia försvårar igångsättandet, har ansetts skäligt att endast

räkna med att 50 procent av dessa företag kunna komma till utförande under

budgetåret 1946/47. även örn investeringsreservema i största möjliga utsträckning

skulle tagas i anspråk, medan för de kommunala företagen, vilka ha

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

övervägande grovarbetskaraktär, räknas med att 75% kan tagas i anspråk.

Den utnyttjningsbara investeringsplanen för kategorien övriga fritidsanläggningar

beräknas härigenom till ca 9 700 000 kronor.

Erforderligt statsbidrag för genomförande av denna plan beräknas till

3 000 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till att för friluftsbadanläggningama

bidrag ur fonden för friluftslivets främjande icke torde utgå till de

delar av anläggningarna, som kunna rubriceras som anläggningar för idrottsverksamhet,

samt till att vissa specialanläggningar för Stockholms stad icke

enligt normala grunder kunna ifrågakomma lill statsbidrag. I den mån anläggningarna

behöva utnyttjas som arbetslöshetsarbeten och icke kunna erhålla

bidrag ur fonden för friluftslivets främjande kunna de bliva bidragsberättigade

enligt de grunder, som angivas å s. 367 under rubriken Anslag

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Beträffande bidrag av statsmedel till under rubriken Fritidsanläggningar

upptagna företag må erinras örn att Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa ett

belopp av 2 250 000 kronor till fonden för idrottens främjande och 1 500 000

kronor till fonden för friluftslivets främjande. Det förra anslaget torde enligt

vad som under hand upplysts av riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté

i dess helhet komma att disponeras för andra ändamål än här avsedda,

varför å beredskapsstat skulle erfordras hela det å s. 347 angivna

behovet av statsmedel, 4 500 000 kronor, för investeringsplanens genomförande.

Av anslaget till fonden för friluftslivets främjande torde, enligt vad

i det föregående anförts vid behandlingen av företag tillhörande respektive

organisationer, ca 1 000 000 kronor kunna beräknas åtgå för bidrag till i planen

medtagna företag, som utgöra ordinarie arbeten. Å beredskapsstat skulle

således erfordras ett anslag av (3 000 000 -— 1 000 000 =) 2 000 000 kronor till

fonden för friluftslivets främjande.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln upptaga

följande anslag, nämligen

Avsättning till fonden för idrottens främjande

.............................. kronor 4 500 000

Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande.......................... kronor 2 000 000.

i. Skjutbanor.

Uppgifter angående investeringsobjekt, avseende skjutbaneanläggningar,

hava införskaffats från Skytteförbundens överstyrelse, Svenska pistolskytteförbundet

och Svenska sportskytteförbundet. I förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1946/47 bär enligt nedanstående redogörelse medtagits

s. 351 Kontrollera mot PDF

351

arbeten för en sammanlagd kostnad av 600 000 kronor, varav 530 000 kronor

avse skjutbanor för föreningar, organiserade under Skytteförbundets överstyrelse,

30 000 kronor skjutbanor för föreningar organiserade under Svenska

pistolskytteförbundet samt 40 000 kronor skjutbanor för föreningar organiserade

under Svenska sportskytteförbundet.

Till investeringsutredningen anmäldes år 1944 av Skyttelörbu.ndens överstyrelse

ett stort antal av överstyrelsen tillstyrkta framställningar örn statsbidrag

till företag, avseende utvidgnings- och reparationsarbeten för förefintliga

skjutbanor. Totalkostnaden för de anmälda arbetena uppgick till

ca 370 000 kronor. Genom hösten 1945 verkställda förfrågningar hos länsskytteförbunden

har arbetsmarknadskommissionen erhållit upplysning om

att en del av ifrågavarande arbeten av förbunden utförts eller påbörjats

med egna medel. Härigenom och genom erforderliga justeringar av de ursprungliga

uppgifterna kan totalkostnaden för de till investeringsutredningen

anmälda företagen numera beräknas till sammanlagt 315 000 kronor. För

flertalet arbeten understiger kostnaden 10 000 kronor, så att endast ungefär

hälften av företagen till storleksordningen äro jämförbara med övriga

i förslaget till investeringsplan för kommunala och enskilda företag ingående

arbetsobjekt. Med hänsyn till att företagen äro tämligen jämnt fördelade inom

landet och dessutom i stor utsträckning av grovarbetsnatur ansåg investeringsutredningen

dem lämpliga att utföras under en arbetsmarknadskris

och föreslog upptagande av samtliga ifrågavarande arbeten i allmänna investeringsreserven

för budgetåret 1945/46. Under år 1945 har Skytteförbundens

överstyrelse överlämnat ytterligare framställningar örn statsanslag

till skjutbanearbeten till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen.

Den sammanlagda kostnaden för dessa nyanmälda arbeten

utgör efter på hösten 1945 företagen revidering 215 000 kronor. Till förfogande

skulle sålunda stå arbetsobjekt av denna kategori för inalles 530 000

kronor.

Svenska pistolskytteförbundet bereddes år 1944 tillfälle att inkomma med

uppgifter till investeringsutredningen angående de anläggningar för pistolskvtte,

som under förutsättning av statsbidrag planerades komma till utförande.

Av uppgifter, som förbundet därvid infordrade från föreningarna,

framgick, att kostnaden för vissa större banor — huvudsakligen i städerna

-— uppgick till ca 57 000 kronor, medan kostnaden för ett 30-tal mindre

skjutbanor, spridda över hela landet, uppskattades till ca 65 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet uppgick således till i runt tal 120 000

kronor. Därutöver funnes behov av centrala, större banor i bl. a. Stockholm,

Göteborg, Malmö och Karlskrona, för vilka kostnaderna dock icke kunde

angivas. Arbetena, åtminstone vad de mindre banorna beträffar, torde till

övervägande del vara av gro varbe Iska Taktur.

Med hänsyn till att pistolskjutbanor i 1944 års statsverksproposition (IV

ht, punkten 65) av föredragande departementschefen i bidragshänseende

förordats bliva jämställda med de gevärsskj uti »anor, till vilka bidrag utgick

från det under fjärde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag till skjut
-

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

hånors ordnande, ansåg sig investeringsutredningen kunna föreslå att i den

allmänna investeringsreserven måtte medtagas vissa arbeten för pistolskjutbanors

anläggande för ett sammanlagt kostnadsbelopp av 30 000 kronor.

Svenska pistolskytteförbundet har icke därefter inkommit med ytterligare

förslag till arbeten, varför det av investeringsutredningen föreslagna beloppet

30 000 kronor till anläggande av pistolskjutbanor synes kunna medtagas

jämväl i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

Genom Svenska sportskytteförbundet inlämnades till investeringsutredningen

år 1944 från olika under förbundet sorterande lokalavdelningar förslag

till vissa arbeten av typen korthållsbana, jaktskyttebana, sportskyttebana

och pistolbana. Totalkostnaden för de arbeten, vilka ansågos kunna

tillstyrkas av förbundet, uppgick till ca 120 000 kronor. Bland dessa anläggningar

medräknades en sportskyttebana i Göteborg för 50 000 kronor.

Detta arbete har numera påbörjats och torde inom den närmaste tiden bliva

slutfört. Kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt bör därför minskas till ca

70 000 kronor, enär inga nya företag senare blivit föreslagna. Med hänsyn

till att staten bidrager till förbundets administration och i viss omfattning

utövar kontroll av dess verksamhet, ville investeringsutredningen på sin tid

icke motsätta sig, att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret

1945/46 medtoges sådana mera angelägna arbeten av ifrågavarande slag,

vilkas kostnad beräknades överstiga 4 000 kronor. Efter revidering av de

tillgängliga uppgifterna beräknas företag av denna storleksordning finnas

tillgängliga för en kostnad av sammanlagt 41 500 kronor. Det synes lämpligt

att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 räkna med arbeten av

denna kategori för 40 000 kronor.

Särskilt anslag till bidrag till skjutbanors ordnande har icke föreslagits

i innevarande års statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har

icke funnit skäl föreslå att särskilt anslag för ändamålet uppföres å beredskapsstat

för budgetåret 1946/47. I den mån skjutbanor kunna komma att

utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet synes erforderligt bidrag

kunna av kommissionen beviljas från det allmänna anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m., för vilket närmare redogöres

å s. 367 ff.

k. Torrläggningsföretag.

Vid de inventeringar av arbetsobjekt, som verkställts av investeringsutredningen

åren 1943 och 1944 samt av arbetsmarknadskommissionen 1945 ha

uppgifter lämnats av lantbruksstyrelsen på torrläggningsföretag, lämpliga

att medtaga i en investeringsreserv. För ifrågavarande företag har som särskild

urvalsprincip tillämpats att i regel endast sådana företag medtagits i

förslaget till investeringsreserv, vilka antingen förelegat fullt planlagda eller

varit under utredning och vilka uppfyllde gällande villkor för erhållande av

statsbidrag ur statens avdikningsanslag. Förteckningar över tidigare anmälda

företag ha av kommissionen överlämnats till lantbruksstyrelsen, som utsänt

s. 353 Kontrollera mot PDF

353

dem till lantbruksingenjörerna för komplettering av uppgifterna. Lantbruksstyrelsen

har sedermera till kommissionen överlämnat de från lantbruksingenjörerna

inkomna kompletterande uppgifterna, vilka även omfatta under

år 1945 nytillkommande företag. Med stöd av detta utredningsmaterial

har kommissionen i samråd med lantbruksstyrelsen uppgjort den i det följande

framlagda investeringsplanen för torrläggningsföretag för budgetåret

1946/47.

Det äldre, av investeringsutredningen insamlade uppgiftsmaterialet, vilket

omfattade arbeten med en kostnad per företag av lägst 15 000 kronor och

vilket föreslagits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46, beräknas

representera en sammanlagd anläggningskostnad av 22 900 000 kronor. 1945

års inventering har utvidgats i så måtto att sysselsättningsobjekt medtagits

med en kostnad per företag av ned till 10 000 kronor. Vid denna inventering

ha nya företag inkommit för en sammanlagd kostnadssumma av 6 600 000

kronor. Å andra sidan har av den genom lantbruksstyrelsens förmedling

verkställda kompletteringen av äldre uppgifter framgått, att företag för sammanlagt

3 400 000, som ingå i förslaget till investeringsreserv för budgetåret

1945/46 antingen ha färdigställts eller beräknas bliva färdigställda före budgetårets

utgång och sålunda icke böra ingå i planen för nästkommande budgetår.

I sistnämnda summa har även inräknats ett mindre antal företag,

vilka böra utgå ur planen, emedan förrättningen återkallats eller på grund av

att vattendomstolen icke kunnat medgiva tillstånd till utförandet.

Lantbruksstyrelsen har meddelat, att förutom ovannämnda företag finnes

en betydande tillgång på smärre, till utredningen eller kommissionen

icke anmälda företag. Den sammanlagda kostnaden för företag av denna kategori,

vilka i övrigt uppfylla de uppställda villkoren för att medtagas i en

investeringsreserv, beräknas av styrelsen till ca 7 000 000 kronor. Hela tillgången

på torrläggningsföretag, som äro lämpliga att medtagas i investeringsreserven

för nästkommande budgetår, kan därför beräknas till (22 900 000

+ 6 600 000 — 3 400 000 + 7 000 000 =) 33 100 000 eller i runt tal 33 000 000

kronor.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse av den 25 maj 1945 ha villkoren för

statsbidrag från statens avdikningsanslag ändrats, så att särskild hänsyn

skall tagas till sociala fördelar av torrläggningen. Den år 1945 verkställda

inventeringen har ägt rum så kort tid efter ikraftträdandet av ovannämnda

ändring beträffande bidragsgrunderna, att denna icke torde ha utövat någon

nämnvärd inverkan på tillgången på lämpliga investeringsobjekt.

Företog av här ifrågavarande slag äro ur vissa synpunkter lämpliga som

sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris. Sålunda kunna de till största

delen utföras av oskolad arbetskraft och medföra i regel endast ringa åtgång

på material. I norra Sverige kunna sådana arbeten icke bedrivas under

den svåraste vinterperioden, men i övriga delar av landet kunna de under

normala år till stor del utföras även vintertid. Det torde få erinras örn att i

statsutskottets utlåtande till 1944 års riksdag (iver proposition med förslag

till allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 framhölls värdet av vattenavledningsförelag

som sysselsättningsobjekt.

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Med hänvisning till ovannämnda synpunkter har kommissionen ansett sig

böra som underlag för förslaget till investeringsplan räkna med alla de enligt

lantbruksstyrelsens utredning tillgängliga och produktiva företagen. Man torde

kunna uppskattningsvis antaga, att ca 80 °/o av företagen skulle kunna

komma till utförande under ett budgetår och med hänsyn härtill föreslås investeringsplanen

för nästkommande budgetår innefatta arbeten för 26 miljoner

kronor.

Vid behandlingen av det inkomna materialet har framgått, att intressenterna

i flertalet fall förklarat sig äga möjligheter att göra den ekonomiska

insats, som erfordras utöver det beräknade statsbidraget. På grund av den

stegring av arbetslöner och priser på ifrågakommande material, som inträtt

under de senare krisåren, ha emellertid åtskilliga intressenter förklarat sig

ämna avvakta ett gynnsammare prisläge, innan arbetena igångsättas.

Om företagen utföras såsom arbetslöshetsarbeten, kunna dessutom vissa

merkostnader uppstå genom att arbetena drivas exempelvis under olämplig

årstid eller med ovan arbetskraft. Det kan i så fall befaras, att det i vissa

fall kan bli svårt att intressera sakägarna för att vid ett kristillfälle igångsätta

önskvärd mängd arbeten av detta slag. Investeringsutredningen har härom

anfört, att vid tilldelningen av statsbidrag viss hänsyn borde tagas till

dessa omständigheter. I händelse kompensation utöver det vanliga statsbidraget

skulle anses med hänsyn till här angivna omständigheter böra ifrågakomma,

synes tillägg böra utgå ur det ospecificerade anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. I Kungl. Maj:ts proposition nr 281 till

1944 års riksdag anförde departementschefen beträffande anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. bland annat, att medel av ifrågavarande

anslag kunde komma att erfordras, enär det kunde visa sig önskvärt

att äga möjlighet att företaga justeringar i gällande statsbidragsregler

till arbeten, för vilka särskilda anslag upptagits.

Lantbruksstyrelsen har beräknat att statsbidragsbehovet från statens avdikningsanslag

för de företag, som föreslagits ingå i investeringsplanen för

budgetåret 1946/47, utgör i genomsnitt 50 °/o av anläggningskostnaderna.

Med hänsyn härtill skulle behovet av statsbidrag för de i förslaget till investeringsplanen

ingående arbetena bliva ca 13 miljoner kronor.

I årets statsverksproposition (IX ht., punkten 154) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att anvisa ett förslagsanslag till statens avdikningsanslag av

3 600 000 kronor. Därest detta belopp kommer att beviljas, skulle för genomförande

av hela investeringsplanen för torrläggningsföretag erfordras att

på beredskapsstat upptages ett ytterligare anslag av 9 400 000 kronor till ifrågavarande

ändamål. I fråga örn anslagsmbriceringen förutsättes, att liksom

skett beträffande allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 ett samlingsanslag

till bidrag till vissa förbättringsarbeten å jordbrukets område

kommer att föreslås å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Majit måtte i det anslag till Bidrag till vissa förbättringsarbeten

på jordbrukets område, som Kungl. Majit kan komma att föreslå riks
-

s. 355 Kontrollera mot PDF

355

dagen att uppföra å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln, inräkna ett belopp av kronor

9 400 000.

I. Elektrifieringsarbcten.

De elektrifieringsarbcten, som av kommunerna på sin tid anmäldes till investeringsutredningen,

äro numera till största delen utförda. Dock kvarstår

alltjämt ett numera delvis igångsatt större företag i Arvidsjaurs kommun, vilket

i förslag till arbetsmarknadskommissionen anmälts såsom lämpligt att ingå

jämväl i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Totalkostnaden för de

från kommunalt håll anmälda elektrifieringsarbeten, som beräknas kunna

utföras under budgetåret 1946/47, uppgår till ca 3 000 000 kronor. Härutöver

föreligger emellertid alltjämt ett betydande behov av ortselektrifieringsarbeten

inom samtliga delar av landet.

Beträffande behovet anförde elektrifieringsberedningen i skrivelse den 21

augusti 1945 till statssekreteraren i jordbruksdepartementet bland annat,

att de kvalificerade bidragsanspråken under de senaste tre åren uppgått

till ungefär 7 000 000 kronor per år och att någon tendens till avmattning

ej kunnat spåras. Beredningen ansåg sig böra räkna med att ansökningar

inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår. Med

hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklades, syntes man vara berättigad

räkna med att materialtillgången ej skulle utgöra hinder för en årlig

subvention av nämnd omfattning. Den 1 juli 1945 voro de av riksdagen

för landsbygdselektrifieringens befrämjande för det förflutna budgetåret anslagna

medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt innelågo kvalificerade

ansökningar på ca 4 000 000 kronor. Sammanlagt uppskattade beredningen

vid denna tidpunkt behovet för innevarande budgetår till ca

11000 000 kronor, vari inräknades ca 2 000 000 kronor för elektrifiering av

Arvidsjaurs socken. Den 1 december 1945 har beredningen på förfrågan av

kommissionen meddelat, att ansökningar numera innelåge hos beredningen,

vilka, tillsammans med redan av Kungl. Majit under innevarande budgetår

beviljade och av beredningen därutöver tillstyrkta, skulle taga i anspråk

9 250 000 kronor i statsbidrag. Härvid hade hänsyn tagits till att vissa äldre

ansökningar blivit kvalificerade, sedan kopparrestriktionerna upphävts. Då

man beräknade, att under återstoden av budgetåret 1945/46 skulle inkomma

ytterligare ansökningar av storleksordningen 3 500 000 kronor, skulle sålunda

det sammanlagda behovet under innevarande budgetår kunna uppskattas

till 12 750 000 kronor. Det av riksdagen beviljade anslaget till befrämjande

av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1945/46 utgör 7 000 000 kronor.

Enär, som framgår av årets statsverksproposition IX ht., s. 203, ett anslag

av ytterligare 2 000 000 kronor kommer att äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår, beräknas det vid budgetårets utgång kvarstående behovet

till 3 750 000 kronor.

Under förutsättning att i enlighet med elektrifieringsberedningens anta
-

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

gande även under budgetåret 1946/47 kvalificerade ansökningar inkomma i

samma takt som hittills, d. v. s. med ungefär 7 000 000 kronor per år, skulle

man sålunda under detta budgetår, därest alla kvalificerade behov komma

att tillgodoses, kunna räkna med disponibla arbetsobjekt motsvarande ett

bidragsbelopp av 10 750 000 kronor. Kungl. Maj:t har i årets slatsverksproposition

(IX ht., s. 204) äskat ett anslag av 7 000 000 kronor till statsbidrag

till här ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till att alla under budgetåret

1946/47 inkommande projekt ej kunna väntas i sin helhet bli utförda

under budgetåret, torde i investeringsplanen böra räknas med arbeten motsvarande

ett lägre bidragsbelopp, förslagsvis 10 000 000 kronor. Detta belopp

motsvarar enligt elektrifieringsberedningens beräkningar anslutning av omkring

110 000 subventionerade enheter. Bidragen förutsättas härvid komma

att utgå med i medeltal ca 90 kronor per enhet. Örn intressenternas insatser

uppskattas till samma belopp, skulle bidragsbehovet motsvara nya anläggningar

till en kostnad av ca 20 000 000 kronor.

Under förutsättning att successiva lättnader i materialtillgången komma

att inträda under år 1946, torde det med hänsyn till arbetenas höga angelägenhetsgrad

och till värdet i vissa arbetslöshetssituationer av de verkstadsbeställningar

de skulle medföra, vara motiverat att i planen för budgetåret

1946/47 medtaga arbeten för 20 000 000 kronor, d. v. s. samtliga påräkneliga

arbetsobjekt.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att de elektrifieringsarbeten, örn

vilka här är fråga, endast innebära anordnandet av utomhusanläggningar.

Ett utnyttjande av elkraften förutsätter även relativt omfattande installationsarbeten,

anskaffande av förbrukningsapparater m. m. Kostnaderna härför

beräknas uppgå till ungefär hälften av totalkostnaden för byggandet av

utomhusanläggningar. Den föreslagna investeringsplanen om 20 000 000 kronor

innebär sålunda tilläggsarbeten för ca 10 000 000 kronor.

Därest det i årets statsverksproposition äskade reservationsanslaget av

7 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål skulle komma att anvisas av

riksdagen, skulle för hela investeringsplanens genomförande därutöver erfordras

ett anslag av 3 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten

under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag

av .............................. kronor 3 000 000.

m. Flottledsarbeten.

Investeringsutredningen införskaffade år 1944 från landets flottningsföreningar

uppgifter på sådana för flottningen angelägna arbeten, vilka kunde

vara lämpliga sysselsättningsobjekt under en arbetsmarknadskris. Av tillfrå
-

s. 357 Kontrollera mot PDF

357

gade flottningsföreningar anmäldes sammanlagt 53 företag, vilka intogos i

förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46. Kostnaderna för dessa

företag beräknades till sammanlagt 7 000 000 kronor. Efter år 1945 verkställd

revidering av materialet föreslås investeringsplanen för flottledsarbeten

för budgetåret 1946/47 omfatta företag för ca 8 300 000 kronor. De ifrågavarande

arbetena, vilka i flertalet fall äro färdigplanerade, avse huvudsakligen

förbättringsarbeten på redan befintliga flottleder. Upprensningar och

förbättringar av flottlederna kunna verksamt bidraga till att främja och underlätta

flottningen och därigenom nedbringa träförädlingskostnaderna. Angelägenheten

av de föreslagna åtgärderna torde i de flesta fall få anses vara

hög. Då härtill kommer, att de redovisade företagen i stor utsträckning äro

belägna inom delar av landet, som äro särskilt känsliga för störningar på arbetsmarknaden,

och då vidare arbetena i regel kunna och böra utföras under

tider av lågvattenföring i vattendragen, d. v. s. vintertid, äro de mycket lämpliga

att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. I det närmaste samtliga

anmälda objekt hava medtagits.

Budgetåret 1933/34 och några därpå följande budgetår anvisades å riksstaten

ett förslagsanslag till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild

ägo. Under budgetåren 1938/39—1945/46 har därefter årligen anvisats ett reservationsanslag

för samma ändamål. Anslaget var budgetåret 1944/45 upptaget

till 500 000 kronor och 1945/46 till 2 000 000 kronor. Kungl. Maj:t

har i årets statsverksproposition för budgetåret 1946/47 äskat 2 000 000 kronor

för samma ändamål.

Gällande statsbidragsgrunder till anläggningar under sistnämnda anslag

innefattas i kungörelsen den 30 juni 1943 (SFS 1943: 530) angående statsbidrag

till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. Bidrag må enligt kungörelsen

utgå till företag, vars båtnad beräknas minst motsvara kostnaden, och

kan beviljas till 25 procent av den av skogs vårdsstyrelsen godkända kostnaden;

dock att, då särskilda skäl därtill äro, bidrag må enligt Kungl. Maj:ts

medgivande utgå med högst 50 procent av samma kostnad. Enligt uppgift

har statsbidrag enligt kungörelsen hittills aldrig utgått till flottledsbyggnader

utan endast till vägbyggnader. Orsaken härtill torde vara den, att statsbidrag

enligt kungörelsen endast kan utgå till väg- eller flottledsbyggnad å skog

i enskild ägo och att de flottledsbyggnader, som varit aktuella sedan tiden

för anslagets tillkomst, avsett allmänna flottleder.

Däremot har statsbidrag till flottledsarbeten utgått i annan ordning. Under

perioder av arbetslöshet har nämligen först statens arbetslöslietskommission

och sedan dess efterträdare statens arbetsmarknadskommission lämnat

bidrag till utförande av vissa flottledsarbeten. Det bidragssystem, som

därvid tillämpats, har gått ut på att kommissionen betalar de verkliga arbetskostnaderna,

medan vederbörande flottningsförening bestrider kostnaderna

för förläggningar, körslor, materiel m. m. samt arbetsledning och administration.

Verkställd utredning angående fördelningen av arbetslönernas andel i de

totala kostnaderna för 29 undersökta företag har visat, att lönekostnaderna,

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

d. v. s. statsbidraget till dessa företag, varierat mellan 42,5 och 89 procent av

totalkostnaderna, medan medeltalet uppgått till 72 procent. I detta sammanhang

må erinras om att skogsstyrelsen i en den 17 januari 1944 dagtecknad,

till chefen för finansdepartementet överlämnad promemoria angående beredande

av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter

krigets slut framlagt förslag till bestämmelser angående statsbidrag till beredskapsföretag.

Styrelsens förslag upptager två alternativ. Enligt det första

skulle statsbidrag till bland annat enskilda flottledsbyggnader utgå med 50

procent av företagets godkända kostnad och enligt det andra alternativet

med 60 procent av samma kostnad, i båda fallen med möjlighet att till enskild

person i visst fall bevilja ett tilläggsbidrag med 15 procent.

De flottningsföreningar, som tidigare erhållit bidrag av arbetslöshetsmedel

till utförande av flottledsarbeten och som inkommit med uppgifter till

investeringsplanerna, torde i regel hava förutsatt, att bidrag till arbetena

skulle utgå efter liknande principer som tidigare, d. v. s. att arbetskostnaderna

skulle bestridas med statsmedel, medan kostnaderna för materiel, körslor,

arbetsledning m. m. skulle bestridas av flottningsföreningen. En preliminär

granskning av det inkomna materialet ger vid handen, att statsbidraget

med tillämpande av samma princip i vissa fall .skulle komma att uppgå

till över 90 procent.

Från Svenska flottledsförbundets sida har gjorts gällande att, därest flottningsföreningarna

skulle vara intresserade av att låta utföra flottledsarbeten

med anlitande av hänvisad arbetskraft, statsbidraget för sådana arbeten måste

utgå med lägst 60 procent av totalkostnaden med möjlighet för Kungl.

Maj:t att, därest så befunnes skäligt, höja bidraget till 85 procent. Vidare måste

enligt förbundet bidrag i första hand utgå till företag, som avsåge allmän

flottled, enär samtliga hittills anmälda företag vore att hänföra till denna kategori.

Någon beräkning av båtnadsvärde läte sig icke gärna göras beträffande

de anmälda arbetena, vilka i huvudsak avsåge förbättringsarbeten på

redan befintliga flottleder. En sådan bestämmelse komme endast att åstadkomma

vissa fiktiva siffror. Därest de anmälda företagen underkastades sakkunnig

prövning från fall till fall, förelåge tillräcklig säkerhet att endast ändamålsenliga

företag kunde ifrågakomma. Förslagen borde lämpligen upprättas

av vederbörande flottningsförening.

Enligt arbetsmarknadskommissionens uppfattning bör fortfarande statsbidrag

kunna utgå till inrättande, utvidgande och förbättrande av allmän

flottled, i den mån arbetena komma till utförande som beredskapsarbeten.

Kommissionen har i likhet med investeringsutredningen däremot icke ingått

i prövning av grunderna för bidragstilldelning till arbeten för flottleder i enskild

ägo, enär detta utredningsområde handlägges av annat utredningsorgan.

Då de goda transportmöjligheter, som våra allmänna flottleder erbjuda,

i hög grad hava bidragit och alltfort bidraga till den svenska träförädlingsindustriens

utveckling och konkurrensförmåga på exportmarknaden, måste

det anses vara av stort allmänt intresse, att dessa flottleder i lämplig utsträckning

moderniseras. Med hänsyn till det stora statliga innehavet av sko
-

s. 359 Kontrollera mot PDF

359

gar torde det även ligga ett statligt företagarintresse i att de allmänna flottlederna

drivas på ekonomiskt mest gynnsamma sätt. Det må framhållas, att

nätet av allmänna flottleder såväl i fråga om transporterad godsmängd som

i fråga örn transportsträckomas längd är av väsentligt större betydelse än de

enskilda flottlederna. Med hänsyn till anförda omständigheter bör bidrag till

arbeten för allmänna flottleder jämväl i fortsättningen kunna utgå i sådana

fall, då arbetena utföras som beredskapsarbeten.

Vad däremot gäller bidragsgrundema synas skäl kunna anföras för att införa

vissa ändringar. Man kan sålunda icke bortse från möjligheten att, om

staten betalar lönekostnaderna och låter övriga kostnader bäras av flottledens

ägare, en strävan hos bidragstagaren i alltför hög grad kan komma

att göra sig gällande att så planlägga arbetena, att dessa väsentligen komma

att bestå av arbetsprestationer på platsen. Härigenom riskerar man, att arbetena

planeras att utföras på ett oekonomiskt sätt och att mindre angelägna

men särskilt arbetskrävande företag alltför mycket skjutas fram före angelägnare

men mera materialkrävande. Visserligen är det möjligt för en

granskande myndighet att inverka reglerande på planläggningsarbetet, men

resultatet torde dock bliva bättre, örn bidragsreglerna göras sådana, att konstruktionerna

icke påverkas av ekonomiska särintressen av här antytt slag

Även vid utförandet av flottledsarbetena, vilket hittills skett i vederbörande

flottningsförenings regi och väl även i framtiden i regel torde böra ske på

detta sätt, måste man räkna med att, om staten helt bestrider lönekostnaderna,

samma intresse icke finnes hos bidragstagaren att driva arbetet rationellt

och billigt som om bidragstagaren vore tvungen att själv bära viss

andel av dessa kostnader. Någon risk föreligger säkerligen icke för att en

sådan omläggning av bidragsgrundema, att bidrag skulle utgå jämväl å

andra kostnader än arbetslöner, skulle medföra att de goda vinterarbeten

för väsentligen icke yrkesutbildad arbetskraft, vilka hittills redovisats av

flottningsföreningarna, icke längre skulle ställas till disposition som arbetslöshetsarbeten.

På grund av arbetenas natur kan man räkna med att arbetslönerna

under alla förhållanden komma att utgöra en stor andel av totalkostnaderna.

Det må också erinras om att i vissa tänkbara arbetslöshetssituationer

materialanskaffningar skulle vara särskilt värdefulla för att skaffa sysselsättning

åt yrkesutbildade industriarbetare i deras eget yrke och på deras

ordinarie arbetsplats.

Statsbidrag synes böra fastställas till 60 procent av den för företaget godkända

kostnaden; dock att höjning av bidraget, när särskilda skäl därtill äro,

bör kunna medgivas till högst 80 procent. Statsbidragstagare bör vara skyldig

att använda hänvisad arbetskraft och alt utföra arbetet under av arbetsmarknadskommissionen

bestämda tidsperioder.

Det erforderliga bidragsbeloppet har under ovan angivna förutsättningar

beräknats till 5 500 000 kronor.

Statsbidrag till flottledsarbeten torde böra beviljas av arbetsmarknadskommissionen

från det anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.,

varom närmare förmiiles å s. 367 ff. Projektering av arbetena bör utföras av

vederbörande flottningsförening.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

n. Arbeten vid enskilda järnvägar.

I skrivelse till Kungl. Majit den 18 oktober 1944 hemställde Svenska järnvägsföreningen

och Svenska järnvägsmannaförbundet, att företag vid de

enskilda järnvägarna måtte få ingå i sådan investeringsreserv, varom investeringsutredningen

hade att framlägga förslag, och komma i fråga till

utförande i den mån arbetslöshet så kunde påkalla. Enligt de nämnda organisationernas

mening skulle samma skäl för anordnande av arbetslöshets - arbeten föreligga för enskilda järnvägar som för statens, ej minst med hänsyn

därtill, att huvudparten av de enskilda järnvägarna inom relativt kort

lid vöre avsedda att inlösas av staten. Järnvägsföreningen hade i anslutning

härtill och under hänvisning till det i investeringsutredningens år 1944 avgivna

betänkande, SOU 1944: 12 och 13, angivna förslaget till investeringsreserv

för statens järnvägar inhämtat förslag till reservarbeten från de enskilda

jämvägsförvaltningarna. De i anslutning härtill av förvaltningarna anmälda

företagen hade tillhopa en omfattning, som framgår av följande sammanställning.

A. Linje- och bangårdsarbeten, huvudsakligen krävande arbets
kostnad

.......................................... kronor

B. Linje- och bangårdsarbeten, huvudsakligen krävande mate
rialkostnad

(härav banelektrifiering 27 034 000 kronor) >

C. Husbyggnader ...................................... »

D. Rullande materiel och verkstadsmaskiner .............. »

20 007 000

29 707 000

9 505 000

44 553 000

Summa kronor 153 772 000.

I anslutning härtill anfördes i skrivelsen.

Arbeten, som vid de enskilda järnvägarna äro avsedda att utföras som ordinarie

sådana, hava ej medtagits bland förslagen. Dylika arbeten torde trots dyrtiden kunna

påräknas komma att bliva utförda i ungefär normal omfattning.

De föreslagna reservarbetena äro sådana, som ingå i förvaltningarnas långsiktiga

planer men som förvaltningarna äro beredda att med i regel kort varsel igångsätta

redan under en näraliggande arbetslöshetsperiod, därest bidrag eller medel ställas till

förfogande. Det förhållandet, att förvaltningarna framfört bifogade förslag till reservarbeten

får emellertid ej ges annan innebörd än att förvaltningarna förbinda

sig att utföra desamma i den män myndigheterna önska arbetena igångsatta och

överenskommelse därom inklusive örn bidragsgrunderna kan komma att träffas.

Sedan Kungl. Majit genom remiss den 21 oktober 1944 anbefallt investeringsutredningen

att avgiva utlåtande i ärendet, upptog utredningen förberedande

diskussioner med representanter för Svenska järnvägsföreningen och

den inom järnvägsstyrelsen fungerande förstatligandeberedningen. De härvid

framkomna synpunkterna sammanfattades i investeringsutredningens år 1945

avgivna betänkande, SOU 1945: 12, på följande sätt.

I enlighet med vad som redan i den citerade skrivelsen uttalats torde ökning i

konjunkturutjämnande syfte av omfattningen av anläggnings- m. fl. arbeten vid

de enskilda järnvägarna icke, i varje fall icke i någon mera betydande utsträckning,

vara att påräkna, utan att bidrag från det allmänna därvid utgår i en eller

s. 361 Kontrollera mot PDF

361

annan form. Genom statsbidrag kunna emellertid komma att tillskapas värden, som

vid senare statsinlösen av enskild järnväg kunna bliva svårbedömda, vilket kan komma

att komplicera blivande inlösningsförhandlingar. I det extrema fallet kunde

staten, sedan den först lämnat bidrag till en anläggnings utförande, vid en senare

tidpunkt få inlösa samma anläggning till fulla anläggningskostnaden eller i ett åtminstone

teoretiskt tänkbart fall till än högre värde. Då de som reservföretag föreslagna

arbetena äro sådana, som normalt skulle komma till utförande först efter

ett par eller flera års tid, vid vilken tidpunkt järnvägen i allmänhet, efter vad sorn

nu kan bedömas, torde komma att vara överförd i statens ägo, kunna å ena sidan

vissa skäl tala för att man icke genom en ur järnvägssynpunkt opåkallad tidigareanläggning

av de föreslagna reservföretagen med ty åtföljande statsbidrag bör försvåra

eller komplicera det blivande inlösningsförfarandet. Denna tankegång står

för övrigt helt i överensstämmelse med den i direktiven för 1943 års järnvägskommittés

utredningsuppdrag i fråga om ombyggnad av smalspårsbanor angivna förutsättningen,

att eventuell ombyggnadsåtgärd icke syntes böra vidtagas, innan förstatligande

av vederbörande järnvägsföretag ägt rum, samt att hänsyn till eventuella

ombyggnadsplaner toges vid uppgörelserna örn förstatligande.

A andra sidan kan just den omständigheten, att flertalet enskilda järnvägar inom

den närmaste tiden äro avsedda att förstatligas, åberopas som skäl för att staten

redan dessförinnan helt eller delvis bekostar arbeten, som vid en arbetsmarknadskris

kunna bereda ökad sysselsättning och vilka äro av sådan angelägenhetsgrad,

att de ändock skulle komma till utförande inom den allra närmaste tiden efter ett

förstatligande. Vidare skulle det ur samhällsekonomisk synpunkt te sig felaktigt,

om man vid en omfattande arbetsmarknadskris finge tillgripa andra arbeten av

relativt låg angelägenhetsgrad, under det att vid de enskilda järnvägarna funnes

mera angelägna arbeten, vilkas utförande uppskötes till en senare tidpunkt allenast

av den anledningen, alt statsbidragsfrågans lösande befunnits medföra vissa särskilda

svårigheter.

I förbigående må nämnas att, med hänsyn till den komplicerande inverkan, som

arbetens utförande med statsbidrag eventuellt kan innebära vid kommande inlösningsförhandlingar,

investeringsutredningen inledningsvis även diskuterat möjligheten

att utvälja företag för en de enskilda järnvägarnas investeringsreserv på sådant

sätt, att dylika komplikationer i möjligaste mån undvikas. Vid inlösen av enskild

järnväg bedömes järnvägens värde i övervägande grad efter det på driftresultatet

grundade affärsvärdet. I anslutning härtill läge det nära till hands att såsom reservföretag

i första hand utvälja sådana företag, vilkas tillkomst icke kan annat än indirekt

och på längre sikt inverka på driftresultatet. Sådana företag äro i första hand

t. ex. anläggande av gångbroar och gångtunnlar samt utförande av plattformstak

och vissa andra plattformsarbeten, vilka anläggningar huvudsakligen äro till för

trafikanternas säkerhet och bekvämlighet men vilka endast i ringa mån torde direkt

påverka järnvägens driftkostnader eller trafikinkomster. I fråga örn anläggning av

dubbelspår samt linjeomläggningar kan även sägas, att dylika arbeten icke kunna

väntas medföra någon omedelbar inverkan på driftresultatet annat än i obetydlig

mån. Anläggande av dubbelspår kommer av givna skäl icke till stånd förrän delta

är erforderligt för ali tillfredsställande kunna avveckla redan förevarande eller

därutöver endast obetydligt ökad trafikmängd. 1 flertalet fall kan därför en dubbelspårsunläggning

i och för sig icke väntas medföra någon trafikökning med ty åtföljande

inkomstökning utan torde snarare vara att anse sorn en av den redan föreliggande

trafikomfattningen nödvändiggjord standardförbättring. Det beträffande

dubbelspårsbyggnader nu anförda torde i huvudsak kunna sägas gälla även beträffande

linjeomläggningar. Vad åter angår bangårdsombyggnader och spårutvidgningar

lii. lii., torde dylika arbeten i allmänhet vara att hänföra lill sådana rationaliseringsåtgärder,

som mera direkt än redan nämnda företag påverka trafikavvecklingen

och därmed driftresultatet, örn än det omedelbara ekonomiska utbytet icke

24—467271.

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

är av större betydenhet eller direkt påvisbart. Beträffande t. ex. grusgrops- och ballasteringsarbeten

torde däremot flertalet sådana arbetens utförande med statsbidrag

innebära en omedelbar vinst för järnvägsföretaget genom minskade underhållskostnader

under en längre eller kortare tid efter det arbetet utförts. Vissa andra arbeten

såsom utbyte av grusballast mot ballast av makadam innebära en standardförbättring,

vars värde ur driftekonomisk synpunkt är mera svårbedömbart.

Att utvälja företag enligt de synpunkter, som ovan antytts, vore emellertid mindre

rationellt, icke minst med hänsyn till att vid tillämpning av investeringsutredningens

direktiv i första hand de ur nytto- och normala angelägenhetssynpunkter viktigaste

företagen böra tagas i anspråk för arbetsmarknadsreglerande syfte, vilket knappast

kan ske annat än i begränsad utsträckning, örn urvalsgrunder av i det föregående

angivet slag skulle tillämpas.

Av flera skäl och icke minst med tanke på ett kommande överförande i statens

ägo av flertalet av de enskilda järnvägsföretagen fann investeringsutredningen, att

en eventuell statsunderstödd investeringsreserv för nämnda järnvägar i princip borde

sammansättas efter väsentligen samma grunder som för statens järnvägar, ehuru

modifikationer i vissa avseenden kunde befinnas motiverade, betingade bland annat

av de förstnämndas privatägda karaktär och av det avsedda förstatligandet av desamma.

De av investeringsutredningen anförda, i det föregående återgivna synpunkterna

äro alltjämt tillämpliga, varför även i investeringisreserven för

1946/47 företag vid enskilda järnvägar torde böra inrymmas.

Förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av arbeten vid enskilda

järnvägar har upprättats på grundval av förslag till investeringsobjekt

avgivna av Svenska jämvägsföreningen med skrivelser den 20 november

1944 och den 29 augusti 1945, vilka förslag huvudsakligen omfatta företag,

som utöver ordinarie arbeten för tiden intill den 1 juli 1947, av vederbörande

järnvägsförvaltningar under förutsättning av normal angelägenhetsprövning

och normala förhållanden i övrigt kunnat bedömas komma till utförande

i vanlig ordning under tiden fram till den 1 juli 1949, d. v. s. under

en tidrymd av 3 år från och med ingången av budgetåret 1946/47. Med

hänsyn främst till önskvärdheten av att investeringsreservens företag i betydande

utsträckning utgöras av grovarbeten har i förslaget till investeringsreserv

för de enskilda järnvägarna medtagits huvudsakligen linje- och bangårdsarbeten.

I planen ingå sammanlagt 79 arbetsobjekt för en totalsumma av 13 012 000

kronor fördelade sålunda:

Järnvägar arbetsobjekt

Gotlands .......................................... 5

Nora Bergslags...................................... 6

Nordmark —Klarälvens .............................. 3

Norsholm—Västervik—Hultsfreds...................... 5

Stockholm—Nynäs .................................. 3

Stockholm—Roslagens................................ 10

Stockholm—Saltsjöns ................................ 3

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.............. 16

Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle .......... 23

Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga .......... 3

Ölands ............................................ 2

Kostnadssumma

kronor

95 000

735 000

433 000

455 000

375 000

3 376 000

3 442 000

730 000

3 165 000

100 000

106J100

13 012 000

Summa 79

s. 363 Kontrollera mot PDF

363

De arbetsobjekt, som medtagits, äro närmare specificerade i en hos arbetsmarknadskommissionen

tillgänglig förteckning.

I det av investeringsutredningen upprättade förslaget till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 hade jämväl medtagits två företag för en sammanlagd

kostnad av 245 000 kronor vid Nässjö—Oskarshamns järnväg, vilka

företag numera, med anledning av att järnvägen från och med den 1 januari

1946 införlivats med statens järnvägar, överförts till investeringsreserven

för statens järnvägar.

Jämvägsförvaltningama ha genom Svenska järnvägsföreningen förklarat

sig villiga att, därest arbetsmarknadsläget så skulle påkalla, igångsätta de i

planen medtagna företagen, därest överenskommelse kan träffas örn grunderna

för statsbidrags erhållande m. m.

I yttrande den 29 november 1945 har järnvägsstyrelsen förklarat sig intet

hava att erinra mot föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 för arbeten vid enskilda järnvägar.

Den för de enskilda järnvägarna föreslagna investeringsreserven kan uppskattas

innefatta arbetstillfällen på anläggningsplatsen om ungefär 550 000

dagsverken, motsvarande ca 2 200 årsarbetare. Beträffande materialbehovet

hänvisas till bil. 31.

Det förutsättes, att i investeringsreserven ingående företag genom berörda

järnvägsförvaltningars försorg med det snaraste detaljplaneras i sådan omfattning,

att de omedelbart eller med endast kort varsel kunna igångsättas

efter det överenskommelse härom träffats mellan därtill bemyndigat statligt

organ och vederbörande förvaltning. I den mån för planeringsarbetet behöver

anlitas särskild personal eller detsamma eljest medför kostnader, som icke

kunna inrymmas inom ramen av förvaltningarnas normala utgifter för ändamål

av liknande ari, torde statsbidrag till planeringen kunna ifrågakomma

av de medel till detaljplanering av vissa kommunala och enskilda anläggningsarbeten,

som administreras av statens arbetsmarknadskommission.

Ehuru det torde framstå såsom självklart må likväl framhållas, att då

fråga är örn företag vid järnväg, som skall övertagas av staten, torde järnvägsstyrelsen

böra hava vitsordat behovet av och godkänt arbetsplan för företaget,

innan detsamma kommer till utförande som arbetslöshetsorbete med

statsbidrag.

Till företag, vilka må komma till utförande i arbetsmarknadsreglerande

syfte, torde statsbidrag böra utgå. Beträffande grunderna härför må framhållas

föl jande. Då i investeringsreserven endast föreslagits ingå sådana företag,

som enligt vederbörande järnvägsförvaltningar under förutsättning av

normal angelägenhetsprövning och normala förhållanden i övrigt kunnat

bedömas komma till utförande i vanlig ordning före den 1 juli 1949, synes

statsbidraget böra beräknas på sådant sätt, att bidraget täcker dels den fördyring

vid arbetets utförande, som kan bliva en följd av företagets utnyttjande

för arbetsmarknadsreglerande ändamål, t. cx. på grund av användning

av hänvisad, vid arbetet ovan arbetskraft, arbetets utförande under

olämplig årstid eller eljest på mindre rationellt säll, dels ock sådana rån
-

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

tekostnader, som för tiden fram till den 1 juli 1949 belöpa sig på kostnader,

vilka före nämnda tidpunkt nedlagts på i arbetslöshetsmotverkande syfte

igångsatt företag, i den mån järnvägsföretagets nytta av arbetet icke kan anses

motsvara sagda räntekostnader. De statsbidrag, som i enlighet med vad

nu anförts skulle kunna utgå för här avsedda företag, torde i allmänhet icke

överstiga 30 procent av totalkostnaderna. Därest en sådan begränsning befinnes

påkallad, synes det därför i anslutning härtill vara möjligt att generellt

maximera statsbidraget till nämnda procenttal.

Svenska jämvägsföreningen framlade i sin förut omnämnda skrivelse den

20 november 1944 vissa förslag i fråga örn statsbidragsregler, vilka för flertalet

fall skulle innebära högre statsbidrag än vad ovan angivits. Som motiv

härför skulle bland annat, såsom redan tidigare framhållits, kunna åberopas,

att eftersom staten ändock avser att inlösa de enskilda järnvägarna, det vore

av underordnad betydelse, till vilken del arbetslöshetsarbetena finansieras av

statsmedel, då ju hänsyn härtill i varje fall skulle kunna tagas vid beräkning

av inlösensumman. Med hänsyn till vissa av järnvägsstyrelsen befarade olägenheter

av att arbeten vid enskilda järnvägar överhuvud taget komma till

utförande med statsbidrag, enär detta kunde väntas i viss mån försvåra kommande

inlösningsförhandlingar, synas dock skäl föreligga att begränsa statsbidragen

till vad ovan angivits. Genom att enskilt järnvägsföretag enligt förslaget

lill bidragsgrunder endast erhåller ersättning för med ett arbetes utnyttjande

i arbetsmarknadsreglerande syfte förenade merkostnader synes staten

icke kunna bliva försatt i ett sämre förhandlingsläge om ett sådant arbete

utföres än örn det ej skulle komma till utförande.

Örn såsom förutsatts företagen i investeringsreserven fylla uppställda angelägenhetskrav,

synas de föreslagna bidragsreglerna jämväl ur de enskilda

järnvägsförvaltningarnas synpunkter kunna anses tillfredsställande.

För hela investeringsreserven, 13 012 000 kronor, synes bidragsbehovet

kunna beräknas lill högst 3 000 000 kronor. Bidrag torde böra beviljas av det

anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., varom närmare

förmäles å s. 367 ff.

o. Diverse enskilda arbeten.

Byggnader för hushållningssällskapen.

Av investeringsobjekt, som år 1944 och 1945 anmälts av olika hushållningssällskap,

föreslås företag för 244 000 kronor ingå i investeringsplanen för

budgetåret 1946/47. Företagen utgöras samtliga av husbyggnader.

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner.

Vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalter, nämligen

vid Holmforshemmet, Älvgården, Holmahemmet, Västkusthemmet samt

Björknäs medtogos av investeringsutredningen i investeringsplanen för budgetåret

1944/45 och föreslogos överförda till investeringsplanen för budget
-

s. 365 Kontrollera mot PDF

365

året 1945/46. Kostnaden för dessa företag beräknades till 264 000 kronor.

Socialstyrelsen har med skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14

september 1945 överlämnat ytterligare anmälningar rörande dylika företag

vid Björknäs, Holmforsheminet och Vårnäshemmet för sammanlagt 290 000

kronor. Företagens angelägenhet vitsordas av styrelsen. Med hänsyn härtill

föreslås samtliga ovannämnda byggnadsarbeten ingå i investeringsplanen för

budgetåret 1946/47.

Vissa nybyggnads- och moderniseringsarbeten vid folksanatorierna, vilka

administreras av Konung Oscar Ilis jubileumsfond, ingingo i investeringsplanen

för budgetåret 1944/45. Till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna

uppfördes sålunda ett anslag å beredskapsstat av 200 000 kronor. 1

skrivelse den 28 september 1944 hemställde överstyrelsen för Konung Oscar

II:s jubileumsfond om anvisande av medel för byggnadsarbeten vid folksanatorierna

för i runt tal 400 000 kronor (se innevarande års statsverksproposition,

V ht., s. 253—254). Sistnämnda arbeten, vilka icke ännu äro påbörjade,

föreslås ingå jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Å riksstat uppfördes för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag av 100 000

kronor till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid folksanatorierna och i innevarande

års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

till samma ändamål anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor. Härav

beräknas 110 000 kronor till arbeten, som äro inräknade i ovannämnda

kostnadssumma av 400 000 kronor. Därest alla dessa arbeten komma till utförande,

erfordras ett ytterligare anslag av (400 000 — 100 000— 110 000=)

190 000 kronor, vilket belopp föreslås bliva upptaget å beredskapsstat för

nästa budgetår.

Nybyggnad för Konung Gustav V.s forskningsinstitut inom Karolinska

sjukhusets område för en kostnad av 750 000 kronor upptogs av investeringsutredningen

i förslagen till investeringsplaner för budgetåren 1944/45 och

1945/46. Företaget föreslås även ingå i planen för budgetåret 1946/47.

Till bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. vid en akademien för de fria

konsterna tillhörig byggnad uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret

1944/45 ett anslag av 21 000 kronor (proposition 1944: 281, s. 110). Detta

företag, som även medtagits i förslaget till investeringsplan för innevarande

budgetår, föreslås ingå i investeringsplanen jämväl för budgetåret 1946/47.

Å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle därvid erfordras anslag

med 21 000 kronor.

Till lån till August Abrahamssom stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa

ombyggnadsarbeten uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/

45 (proposition 1944: 281, s. 277) ett anslag av 20 000 kronor. Företaget ingick

även i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 och föreslås

kvarstå jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Ä beredskapsstat

skulle därvid behöva upptagas anslag för ändamålet med förenämnda

belopp, 20 000 kronor.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Anslag till diverse

enskilda arbeten.

De statsbidrag, som skulle ifrågakomma, därest byggnader för hushållningssällskapen

eller nybyggnad för Konung Gustav V:s forskningsinstitut

komme att utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en arbetslöshetsperiod,

torde böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. (se s. 367). De i förslaget till investeringsplan ingående byggnadsföretagen

vid erkända alkoholistanstalter äro till övervägande del sådana, till

vilka bidrag normalt icke utgår ur reservationsanslaget till Bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter. Något särskilt anslag å beredskapsstat

till detta ändamål synes därför icke böra upptagas utan de bidrag, som

skulle kunna ifrågakomma vid dessa företags utförande för att bereda sysselsättning

åt arbetslösa, synes böra utgå av det ovannämnda anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten

under femte huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksa
-

natorierna ............................ kronor 190 000

under åttonde huvudtiteln:

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag

till vissa reparationsarbeten m. m.....kronor 21 000

å kapitalbudgeten:

under fonden för låneunderstöd:

Lån till August Abrahamssom stiftelse för slöjdlärarutbildning

för vissa ombyggnadsarbeten......kronor 20 000

s. 367 Kontrollera mot PDF

367

18. Anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

De arbetslöshetsarbeten, som under senare år bedrivits, ha finansierats med

bidrag av ett på riksstat uppfört anslag till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Anslaget på riksstat har därvid till sin storlek beräknats för en

arbetslöshet av mycket begränsad omfattning. Arbetsmarknadskommissionens

i det föregående framlagda förslag till sysselsättningsprogram vid en massarbetslöshet

innebär i likhet med allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1944/45 och förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår, att i

den mån det på riksstat uppförda anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. icke är tillräckligt för finansiering av erforderliga beredskapsarbeten,

dessa i stället skulle huvudsakligen finansieras av specificerade anslag

å allmän beredskapsstat, för såvitt särskilda anslag på riksstat normalt

bruka utgå till motsvarande ändamål. Sålunda skulle beredskapsstaten inrymma

särskilda anslag till såväl de stora statliga verkens allmänna investeringsreserver

som till bidrag till vissa slag av kommunala och enskilda arbetslöshetsobjekt.

Enär det av olika skäl icke befanns lämpligt att av specificerade anslag

täcka hela det behov av statsmedel till arbeten för arbetsmarknadens reglering,

som kunde befaras uppstå i en arbetsmarknadskris, uppfördes å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1944/45 ett särskilt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Investeringsutredningen föreslog därjämte ett

motsvarande anslag i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

För nästa budgetår synes jämväl böra på allmän beredskapsstat uppföras

ett särskilt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. utöver

det å riksstat beräknade anslaget för samma ändamål. De av investeringsutredningen

i dess betänkande (SOU: 1944: 12, s. 255 ff) framförda allmänna

synpunkterna rörande behovet av ett särskilt dylikt anslag äga fortfarande

giltighet. Jämväl den av chefen för finansdepartementet vid hemställan örn

uppförande av dylikt anslag å allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1944/45 förebragta allmänna motiveringen (proposition 1944:281, s. 55) bär

fortfarande aktualitet.

Bidrag skulle sålunda i första hand från detta anslag beviljas till sådana

kommunala och enskilda arbetslöshetsarbeten, som icke i normal ordning

kunna komma i åtnjutande av statsbidrag men som, örn de utförts som beredskapsarbeten,

enligt hittills tillämpade grunder kunnat erhålla bidrag från

det å riksstaten uppförda anslaget lill åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Möjligheter synas även böra hållas öppna att från ifrågavarande allmänna

anslag bevilja medel till sådana kategorier av statliga, kommunala och enskilda

arbeten till vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller

föreslagits å allmän beredskapsstat. 1 en viss given arbetslöshetssituation kan

det nämligen bliva nödvändigt att utföra även en del sådana arbeten, vilka

varken medtagits i investeringsplanen eller rymmas inom specialanslagen.

Under vissa förutsättningar böra dessutom kommunala och enskilda arbeten,

till vilka statsbidrag i normal ordning utgå från härför anvisade specialanslag,

kunna komma i fråga för erhållande av ytterligare bidrag. En förhöjning

av det normala statsbidraget skulle nämligen, såsom i det föregående

(s. 17) föreslagits, kunna utgå i det fall, att vid utförande av en anläggning i

arbetsmarknadsreglerande syfte vissa merkostnader uppstå på grund av atl

ovan arbetskraft måst användas, på grund av att företaget måste utföras

under forcering eller under olämplig årstid eller på grund av andra liknande

orsaker. Särskilt statsbidrag skulle kunna utgå från nämnda allmänna anslag

till täckande av sådana merkostnader. Fråga uppkommer emellertid härvid,

huruvida storleken av detta särskilda bidrag bör normeras med hänsyn till de

för arbetet såsom sådant gällande statsbidragsgrunderna eller örn full täckning

för berörda merkostnader bör beredas från anslaget. Arbetsmarknadskommissionen

tillämpar vid liknande bidragsgivning från det å riksstaten uppförda

anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. den praxis, att

om arbetet utföres helt i statlig regi och ansvaret för kostnadsfördyringen

sålunda faller tillbaka på den statliga myndighet, som svarar för arbetets ut

förande, skola merkostnaderna täckas med bidrag fullt ut, medan i det fall

arbetet utföres såsom statskommunalt arbete eller genom enskild bidragstagares

försorg, den för företaget fastställda bidragsprocenten tillämpas jämväl

i fråga om merkostnader av angivna slag. Fördyringar kunna nämligen

uppkomma icke blott på grund av ovannämnda omständigheter utan även

på grund av mindre rationell ledning av företaget. Med hänsyn till angelägenheten

av att statsbidraget är så konstruerat, att en bidragstagare som själv

utför eller låter utföra ett arbete icke förlorar intresset att söka nedbringa

företagets kostnader, böra nämnda grunder för bidrag till merkostnader även

komma till användning för arbeten, till vilka medel disponeras av anslag a

allmän beredskapsstat.

Medel av förevarande anslag böra slutligen stå lill förfogande för beviljande

av medel till företag tillhörande den särskilda grovarbetsreserven, d. v. s. till

sådana arbeten av grovarbetsnatur, vilka visserligen hava en något lägre angelägenhetsgrad

än de arbeten, till vilka anslag beräknats under den allmänna

investeringsreserven, men vilka det i vissa arbetslöshetssituationer kan vara

nödvändigt att utnyttja som sysselsättningsobjekt med hänsyn till att de äro

föga materialkrävande och icke erfordra specialutbildad arbetskraft.

Kommissionen utgår sålunda ifrån att förevarande anslag skall kunna utnyttjas
1)

till de grupper av arbeten, vilka medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv

men för vilka specificerade anslag icke föreslagits,

s. 369 Kontrollera mot PDF

369

2) till företag eller grupper av företag, för vilka särskilda anslag finnas

uppförda å riksstaten eller hava föreslagits å allmän beredskapsstat men

för vilka en ökning av arbetena utöver de särskilda anslagens ram av särskilda

skäl kan befinnas motiverad,

3) till täckande, helt eller delvis, av merkostnader, som äro en direkt följd

av ett företags utförande som arbetslöshetsarbete, i de fall då sådana merkostnader

icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag.

4) till grovarbeten, vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke

medtagits i den allmänna reserven utan hänförts till den särskilda grovarbetsreserven,

men vilka det i en svår arbetslöshetssituation kan befinnas angeläget

att tillgripa som sysselsättningsobjekt.

Medelsbehoven för ovannämnda ändamål komma att variera för olika arbetslöshetssituationer.

Det synes icke erforderligt att dimensionera anslaget

för summan av de vart för sig största medelsbehoven, utan det torde bliva

till fyllest, om anslagskraven i följande två alternativa fall beaktas. Det

första fallet avser en arbetslöshetskris, då materialtillgången är tillräcklig för

genomförande av ett allsidigt sammansatt sysselsättningsprogram, varvid endast

medelsbehov enligt punkterna 1—3 behöva tillgodoses från här omförmälda

anslag. Det andra fallet avser en situation, i vilken böra tillgodoses

dels sådana i punkterna 1—3 inkluderade behov av statsmedel, vilka belöpa

sig på grovarbeten, dels ock behovet av statsmedel för i punkt 4 avsedda arbeten.

Utförda överslagskalkyler hava visat, att i det senare av de båda fallen

komma de största kraven att ställas på medel från ifrågavarande anslag,

varför anslagets storlek bör beräknas med hänsyn till detta fall.

Omfattningen av förslaget till särskild grovarbetsreserv framgår av följande

sammanställning.

Förvaltande myndighet

Typ av arbetsobjekt

Medelsbehov

Kronor

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Allmänna vägar.................

1145 300 000

Luttfartsstyrelsen

Civila flygplatser................

5 000 000

Järnvägsstyrelsen

Dubbelspårsbyggnader...........

15 000 000

Försvarsstaben

Vissa lagringsanläggningar i berg m. m.....

12 000 000

Arméförvaltningen

Bergrum och fullträffsäkra förråd

Idrottsplatser, skjutbanor, vägar,

12 000 000

dräneringar, avlopp m. m......

6 335 000

18 335 000

Marinförvaltningen

Ubåtstunnlar....................

Förlängning av Gustavsviks torr- docka.........................

Vissa fullträffsäkra lokaler m. m.

Smärre hamnarbeten, idrottsplat-

5 935 000

1 000 000

3 781 000

ser m. m......................

474 000

11 190 000

Flygförvaltningen

Flygfältsarbcten.................

13 746 000

Idrottsplatser, vägar m. m.......

475000

14 221 000

Summa kronor

221 040000

1 Härav avses ett belopp av 11 500 000 kronor till marklösen.

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Den särskilda grovarbetsreserven omfattar sålunda arbeten för en kostnad

av 221 046 000 kronor. lill övervägande delen består denna reserv av

helt statliga arbeten. Därjämte inrymmer den emellertid även för 18 800 000

kronor arbeten, avseende allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator i

sådana städer och samhällen, som äro väghållare. Till utförande av dessa

företag beräknas utgå statsbidrag efter samma grunder som till företag i den

allmänna reserven (se s. 185), d. v. s. med 95 procent. Med hänsyn härtill

blir det totala behovet av statsmedel för den särskilda grovarbetsreserven något

mindre än totalkostnaden och har beräknats till 220 000 000 kronor.

A id beräknandet av erforderliga anslag till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. böra såsom i det föregående framhållits medel beräknas

icke blott för den särskilda grovarbetsreserven utan även för sådana i

den allmänna investeringsreserven upptagna kommunala och enskilda arbeten,

som i fråga om materialåtgång och krav på yrkesskicklig arbetskraft

äro jämförbara med arbeten i den särskilda grovarbetsreserven, men för

vilka särskilda anslag icke beräknats. De kategorier av här ifrågavarande

företag, vilka till mera avsevärd del bestå av grovarbeten, äro flottledsarbeten,

skjutbanor och diverse kommunala anläggningsarbeten.

Till arbeten å allmänna flottleder har anslag icke ansetts böra upptagas

under den allmänna reserven med hänsyn till alt särskilda anslag till dylika

arbeten hittills icke brukat upptagas på den ordinarie budgeten och författningsbundna

bidragsgrunder icke äro fastställda. Totalkostnaden för de aktuella

flottledsarbetena uppgår till ca 8 300 000 kronor. Det erforderliga bidragsbeloppet

till dessa arbeten har beräknats till 5 500 000 kronor (s. 359).

I fråga om skjutbanor och diverse kommunala anläggningsarbeten har den

totala kostnaden för dessa i investeringsplanen beräknats till ca 85 000 000

kronor. Av denna summa torde ca 25 procent representera lämpliga grovarbeten.

Under förutsättning av statsbidrag med i medeltal 50 procent av

anläggningskostnaden skulle anslagsbehovet för dylika arbeten uppgå till

ca 10 600 000.

I det föregående har föreslagits att i sysselsättningsplanen skulle inrymmas

en investeringsreserv av arbeten vid de enskilda järnvägarna (s. 360 ff).

Kommissionen har därvid förutsatt, att i den mån merkostnader uppkomma

på grund av arbetenas utförande i arbetsmarknadsreglerande syfte skola

dessa kunna täckas genom bidrag av statsmedel. Bidragsbehovet för dylika

merkostnader synes lämpligen böra tillgodoses under förevarande anslag i

likhet med vad som ansetts böra ske i fråga örn motsvarande merkostnader

vid utförande som arbetslöshetsarbeten av företag, till vilka bidrag enligt

normala bidragsgrunder beräknats kunna utgå av specificerade anslag

på allmänna beredskapsstaten. Ifrågavarande bidrags storlek torde i allmänhet

icke behöva överstiga 30 procent av totalkostnaden. För hela investeringsreserven,

vars kostnadsram utgör ca 13 000 000 kronor, torde bidragsbehovet

kunna beräknas till högst 3 000 000 kronor, varav för den del, som

består av utpräglade grovarbeten, till högst 2 300 000 kronor.

s. 371 Kontrollera mot PDF

371

För det fall, då enligt ovan det största kravet på medel från ifrågavarande

anslag kan komma att ställas, skulle sålunda ett sammanlagt anslagsbelopp

av (220 000 000 + 5 500 000 + 10 600 000 + 2 300 000 =) 238 400 000 kronor

bliva erforderligt. Härtill kommer önskemålet att, såsom framgår av

punkterna 2 och 3 på s. 369, i speciella fall kunna bereda plats för sådana

angelägna arbeten, vilka ej kunnat förutses vid investeringsplanens upprättande,

samt att kunna medgiva statsbidrag till sådana merkostnader för ett

arbete, som uppstå på grund av att arbetet måste utföras med ovan arbetskraft,

i forcerat tempo, vid olämplig årstid etc. Med hänsyn härtill synes

anslaget böra ökas något, uppskattningsvis till 245 000 000 kronor. Till jämförelse

må nämnas, att motsvarande anslagsbelopp å beredskapsstaten för

budgetåret 1944/45 utgjorde 225 000 000 kronor samt i investeringsutredningens

förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 256 000 000 kronor.

Flertalet i den särskilda grovarbetsreserven föreslagna grupper av arbeten

överensstämma med i förut upprättade förslag till reserver medtagna.

Den nu föreliggande grovarbetsreserven har icke kunnat givas samma omfattning

som den föreslagna reserven för innevarande år. Detta har sin

huvudsakliga orsak i de svårigheter som förelegat för planering av vägbyggnader

(se s. 178). För de i den allmänna investeringsreserven ingående

projekten av grovarbetsnatur, till vilka bidrag har beräknats antingen under

specialanslag eller under förevarande anslag, har investeringsvolymen

emellertid vidgats jämfört med innevarande budgetår. Den totala mängden

av grovarbeten har sålunda kunnat ökas, vilket står i överensstämmelse

med det av statsutskottet gjorda uttalandet (utlåtande 1944: 212, s. 12), att

Iliand arbetsobjekten borde beredas utrymme för grovarbeten i betydande

omfattning.

Beträffande statsbidragsgrundema och villkoren i övrigt för anslagets användning

synas nu gällande principer för beviljande av statsbidrag till beredskapsarbeten

även i fortsättningen böra tillämpas.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å

allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 å driftbudgeten

under femte huvudtiteln uppföra ett anslag

av ............................ kronor 245 000 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19. Förslag till finansfullmakt.

I 1945 års statsverksproposition (Inkomsterna å driftbudgeten, s. 6 ff.)

upptog chefen för finansdepartementet till behandling bland annat vissa med

den allmänna beredskapsstatens utformning och finansiering sammanhängande

spörsmål. Sålunda förutsattes att en ny beredskapsstat skulle göras

fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten avsedda att utnyttjas

vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, anslag till planering av

allmänna arbeten och anslag till överflyttning av arbetskraft. Anslagen till

planering och till överflyttning av arbetskraft skulle stå till Kungl. Maj:ts

fria förfogande. Därutöver skulle Kungl. Majit lia rätt att utan ytterligare

prövning av riksdagen disponera å den allmänna beredskapsstaten uppförda

anslag intill visst sammanlagt belopp. En sådan särskild finansfullmakt för

Kungl. Majit skulle, framhölls det, bland annat göra det möjligt att begränsa

arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som motsvarade de vid en normal

arbetsmarknadsutveckling motsedda behoven.

I anslutning till vad sålunda av departementschefen anförts, föreslog investeringsutredningen

i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1945/46 (SOU 1945: 12, s. 290—296), att gränsen för Kungl.

Majits fria dispositionsrätt skulle fastställas till 150 miljoner kronor. Det

föreslagna beloppet skulle enligt utredningen möjliggöra utförande av arbeten,

vilka skulle ge arbetstillfällen örn uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst

ca 7 miljoner dagsverken, beroende bland annat på i vilken utsträckning det

genomförda sysselsättningsprogrammet komme att bestå av arbeten med låg

eller hög lönekvot och i vilken omfattning programmet förutom med statsmedel

kunde komma att finansieras med kommunala och enskilda medel.

Om man såsom ett medelvärde räknade med 6 miljoner dagsverken, skulle

fullmakten möjliggöra sysselsättning av i medeltal 20 000 arbetare per arbetsdag

under ett år. Vad utredningen sålunda anfört har återgivits i Kungl.

Majits proposition nr 265 till 1945 års riksdag.

I avvaktan på fastställandet av ny allmän beredskapsstat bemyndigade

1945 års riksdag sedermera i skrivelser nr 450 och 584 Kungl. Majit att, därest

arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150

milj. kronor meddela beslut om arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän

Deredskapsstat II och III för budgetåret 1944/45.

Arbetsmarknadskommissionen finner storleken av den av riksdagen för

innevarande budgetår beviljade finansfullmakten lämpligt avvägd med hänsyn

till önskvärdheten av att kunna begränsa arbetslöshetsanslagen på riks
-

s. 373 Kontrollera mot PDF

373

staten till vad som endast motsvarar medelsbehovet vid en mera normal utveckling

på arbetsmarknaden men ändock möjliggöra ett snabbt och effektivt

ingripande vid en eventuellt inträdande försämring i arbetsmarknadsläget.

Då någon mer betydande förändring i arbetsmarknadsutsikterna icke

bar inträffat sedan riksdagen senast prövade anslaget, synes icke skäl föreligga

att nu ifrågasätta ändring av finansfullmaktens storlek. Några fastare

hållpunkter för att bedöma den lämpliga avvägningen av finansfullmakten

än som stodo till buds vid frågans behandling av 1945 års riksdag vid liöstsessionen

torde icke heller för närvarande föreligga. Kommissionen hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner

kronor meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka

kommissionen i förevarande betänkande föreslagit att anslag

skola uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

20. Sammanfattning.

Tidigare har investeringsutredningen framlagt förslag till investeringsreserver

förbudgetåren 1944/45 (SOU 1944:12 och 13) och 1945/46 (SOU 1945:

12 och 13). Det förra förslaget vann med vissa smärre ändringar och tillägg

statsmakternas bifall, och för reservens utnyttjande erforderliga anslag uppfördes

av 1944 års riksdag å allmän beredskapsstat. Det senare förslaget har

icke varit föremål för Kungl. Maj:ts eller riksdagens behandling.

Efter avlämnandet av sistnämnda förslag har utredningen överlämnat sitt

utredningsmaterial till statens arbetsmarknadskommission. Inom kommissionens

kansli har därefter arbetet fortsatts med erforderliga åtgärder i syfte

att förbereda och planera ett sysselsättningsprogram. Vad beträffar kommunala

och enskilda företag har kommissionen för detta ändamål kunnat anlita

länsarbetsnämnderna såsom lokalorgan. Beträffande statliga företag har

arbetet till övervägande del åvilat berörda centrala förvaltningsmyndigheter

och dem underställda organ. Till planering av allmänna arbeten hava särskilda

anslag uppförts å riksstat och av dessa har Kungl. Maj:t anvisat medel

till detaljplanering av statliga företag, i den mån särskilda medel till sådant

ändamål erfordrats. Därjämte har Kungl. Maj:t av anslagen till planering

ställt vissa belopp till arbetsmarknadskommissionens förfogande till bidrag

till detaljplanering av kommunala och enskilda företag. Intill den 25 januari

1946 hade kommissionen av dessa medel beviljat bidrag med sammanlagt ca

1 400 000 kronor.

Av de företag, som ingå i den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven,

kan en betydande del beräknas icke stå till förfogande för beredande

av ökade arbetstillfällen vid en arbetsmarknadskris under nästkommande

budgetår, beroende på antingen att de väntas komma till utförande

inom den normala investeringens ram eller att de av skilda anledningar redan

utförts eller påbörjats. Urvalsunderlaget för den komplettering av reserven,

som med hänsyn härtill varit nödvändig, har utgjorts dels av vid tidigare inventeringar

anmälda investeringsobjekt, vilka av olika skäl icke medtagits i

förslaget till reserv för innevarande budgetår, dels ock av investeringsobjekt,

som anmälts till kommissionen i samband med en under år 1945 verkställd

kompletterande inventering. Urvalsunderlaget har efter hand ökats därigenom

att inventeringen kommit att omfatta vissa helt nya områden eller grupper

av företag och genom att inom vissa områden investeringsbehoven blivit

mera fullständigt utredda.

Vid urval av objekt att medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår

hava tillämpats samma urvalsprinciper som vid upprättandet av förslaget

s. 375 Kontrollera mot PDF

375

till investeringsreserv för innevarande år. Ej heller i fråga om riktlinjerna

för reservens sammansättning har någon ändring befunnits böra ske, örn än

ökat utrymme i den allmänna investeringsreserven ansetts i mån av tillgång

på angelägna objekt böra beredas för arbeten av grovarbetskaraktär.

Förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår omfattar arbeten

för i runt tal 840 milj. kronor (mot för innevarande budgetår 790 milj.

kronor). Motsvarande belopp för den särskilda grovarbetsreserven är ca 221

milj. kronor (respektive 240 milj. kronor). De statsanslag, som böra stå till

förfogande för att de i reserverna medtagna företagen vid behov skola kunna

utnyttjats, hava beräknats till sammanlagt ca 609 milj. kronor för den allmänna

reserven och ca 220 milj. kronor för den särskilda grovarbetsreserven.

Motsvarande belopp för reserverna för budgetåret 1944/45 voro ca 379 milj.

kronor respektive 215 milj. kronor och för de av investeringsutredningen föreslagna

reserverna för innevarande budgetår 595 milj. kronor respektive 240

milj. kronor.

Av den allmänna investeringsreservens kostnadssumma, ca 840 milj. kronor,

belöpa sig ca 425 milj. kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras

av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar m. m. —

och ca 415 milj. kronor på förelag, som äro av mera materialkrävande art

eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader

för ett belopp av 230 milj. kronor.

Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av

materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de

föreslagna reserverna tillgripas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för

en sammanlagd kostnad av upp till (425 + 221=) 646 milj. kronor. Härtill

komma företag av grovarbetskaraktär beträffande vilka beslut redan fattats

om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten.

På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras

arbete för en kostnad av sammanlagt ca 50 milj. kronor. För nästa

budgetår står således tili förfogande en sammanlagd reserv av företag av

grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 696 miljoner kronor. Det är dock att

märka, att även för en mindre del av dessa arbeten förefinnes behov av

bland annat rör och armeringsjärn, varpå brist kan komma att råda.

Kommissionen har jämväl beräknat investeringsreservernas fördelning mellan

städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av kostnaden

för den allmänna investeringsreservens företag, 840 milj. kronor, hänföra

sig ca 330 milj. kronor till företag inom städer och ca 510 milj. kronor

till företag på landsbygden. För den särskilda grovarbetsreserven av företag

för sammanlagt ca 221 milj. kronor uppgå motsvarande belopp till ca 36

milj. kronor respektive ca 185 milj. kronor.

I fråga om finansieringen av investeringsreservema har arbetsmarknadskommissionen,

i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut beträffande

utnyttjande under budgetåret 1945/46 av allmän beredskapsstat för budget
-

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

året 1944/45, funnit skäl föreslå, att Kungl. Majit inom ramen av de olika

anslag till statliga, kommunala och statsunderstödda arbeten, vilka må bliva

uppförda å allmän beredskapsstat, skall äga att utan riksdagens hörande utnyttja

ett sammanlagt anslagsbelopp av 150 milj. kronor.

Den av kommissionen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats

innefatta totalt ca 22,8 milj. dagsverken, varav 17,3 milj. dagsverken

för grovarbetare och 4,5 milj. för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet

samt 1,0 milj. industridagsverken (bil. 31). Dessa antal dagsverken

kunna beräknas motsvara ca 91 000 årsarbetare, varav 69 000 grovarbetare,

18 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare och 3 700 industriarbetare.

Sagda arbetsstyrkor äro schematiskt beräknade under antagande av

för grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet 250

effektiva arbetsdagar per årsarbetare samt för industriarbetare 270 effektiva

arbetsdagar per årsarbetare. Det angivna antalet industridagsverken hänför

sig endast till företag, som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras av

direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av telefonapparatur, rullande

järnvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta sammanlagt ca 6,7

milj. dagsverken, varav för grovarbetare ca 6,1 milj. och för yrkeskunniga anläggningsarbetare

ca 0,6 milj. dagsverken, motsvarande ca 24 400 respektive

2 400 årsarbetare eller tillhopa 26 800 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, omfattande arbeten för ca 696 milj.

kronor, beräknas innefatta ca 22,0 milj. dagsverken, varav för grovarbetare

ca 20,0 milj. och för yrkeskunniga anläggningsarbetare ca 2,0 milj. dagsverken,

motsvarande ca 80 000 respektive 8 000 årsarbetare eller tillhopa 88 000

årsarbetare.

Den föreslagna finansfullmakten om 150 milj. kronor skulle möjliggöra utförande

av arbeten, vilka skulle innebära arbetstillfällen örn uppskattningsvis

lägst ca 4,5 och högst 7 milj. dagsverken, beroende bland annat på sammansättningen

av det sysselsättningsprogram inom de föreslagna reservernas

ram, som kommer till utförande. Förutsättes såsom ett bedömbart medelvärde

6 milj. dagsverken, innebär detta sysselsättning för ca 24 000 årsarbetare.

Ett ianspråktagande av det sysselsättningsprogram, som innefattas i den

allmänna investeringsreserven, medför utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter

även dels sysselsättning i industrien för framställning inom landet

av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner,

redskap och annan materiel samt drivmedel och förbrukningsartiklar

för anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels sysselsättning i transportarbete.

Härpå belöpande arbetslöner ingå, förutom arbetslöner för arbete

på byggnadsplatsen, i den samlade lönekvot som angivits i bilaga 1 till

detta betänkande. Sagda sysselsättning i det led av produktionen, som ligger

närmast före arbetet på byggnadsplatsen, uppskattas till ca 2,7 milj. dagsverken,

vilket motsvarar i runt tal 10 000 årsarbetare vid antagande av

270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Därjämte medför ett ianspräkta
-

s. 377 Kontrollera mot PDF

377

gande av den allmänna i aves terings rese ryen sysselsättning i industrien för

tillverkning och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning

av råvaror härför. Slutligen må erinras om det sysselsättningstillskott,

som blir en följd av att köpkraften hålles uppe genom de inkomstmöjligheter,

som investeringsreservens utnyttjande skulle medföra.

Med ledning av den allmänna investeringsreservens fördelning på de olika

länen (bil. 27—29) har beräknats de häremot svarande sysselsättningsmöjligheterna

inom respektive län, varvid sysselsättningen vid sådana företag, vilkas

lokalisering icke på detta stadium kan angivas, fördelats i proportion till länens

folkmängd. I nedanstående tablå har angivits det ungefärliga antal årsarbetare,

som inom varje län skulle kunna beredas arbete vid förelag i den

allmänna reserven, samt hur stor procent av befolkningen i länet detta utgör.

Till jämförelse har även angivits vissa tillgängliga uppgifter rörande antalet

hjälpsökande arbetslösa i procent av invånarantalet vid höjdpunkterna av

arbetslöshetskriserna på 1920- och 1930-talet.

Län

Den allmänna investerings- reservens sysselsättnings- möjligheter

Antal hjälpsökande arbetslösa i

procent av invånareantalet

Antal års- arbetare

Årsarbetare

i procent av in- vånareantalet

Januari

1922

Mars

1933

Medeltal

år 1933

Stockholms stad ..............

6 000

0-9

2-6

30

2''55

Stockholms...................

4 900

1''6

2-2

1-9

1-8

Uppsala......................

2 600

1-8

1-6

2-2

1''8

Södermanlands................

3 600

1''8

2-8

1’65

1''5

Östergötlands.................

3 050

0-9

2-1

1-75

1-6

Jönköpings...................

3 500

1''4

1’9

1-1

1-05

Kronobergs...................

2 400

1''6

2-1

1''9

1-7

Kalmar.......................

2 700

1-2

2-6

2-75

2''4

Gotlands......................

850

1-4

l-o

1''9

1-2

Blekinge......................

1 750

1''2

2-9

4''2

3-9

Kristianstads..................

3 550

1''4

0''9

1-35

1-1

Malmöhus....................

5 200

l-o

1-7

2-55

2-2

Hallands.....................

1800

1''2

1-2

1''4

11

Göteborgs o. Bohus............

7 000

1-4

2''9

4''0

3-5

Älvsborgs.....................

3 350

l-o

0''7

1-3

11

Skaraborgs....................

2 700

1-1

0''4

1-1

0-9

Värmlands....................

3 200

1-2

3''9

4''1

3’6

Örebro.......................

3 700

1-6

2-0

2-95

2-7

Västmanlands.................

3 250

1''8

47

31

2-6

Kopparbergs..................

3 400

1-3

4-8

3-9

3-7

Gävleborgs....................

5 000

1-8

4-0

4-5

3-8

Västernorrlands...............

4 550

1-6

5*2

7-0

6-1

Jämtlands....................

2 800

2-0

1''6

4-6

4-2

Västerbottens.................

4 450

20

4-3

3-3

30

Norrbottens...................

5 700

2''5

8-7

6-7

5-8

Summa

01000

14

2-7

3o

2*65

25—467172.

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Därest arbetslöshet skulle uppstå av större omfattning i visst eller vissa

län kan en forcering av arbetena här ske, så att fördelningen mellan länen

förskjutes. Å andra sidan må framhållas att de angivna sysselsättningsmöjligheterna

förutsätta att planeringsarbetet för i reserverna ingående företag

utföres i den omfattning, som angivits i samband med inventeringen av företag

för investeringsreserven.

I bil. 31 återgivas vissa uppgifter angående materialbehovet för genomförande

av sysselsättningsprogrammen. Dessa uppgifter hava införskaffats

från vederbörande verk, varjämte i den mån uppgifter icke kunnat inhämtas,

uppskattningar verkställts inom arbetsmarknadskommissionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:28

FINANSDEPARTEMENTET

Bihang C.

BILAGOR TILL

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSRESERV

FÖR

BUDGETÅRET 1946/47

AV STATLIGA, KOMMUNALA OCH STATSUNDERSTÖDDA

ANLÄGGNINGSARBETEN

Utarbetat au

Statens arbetsmarknadskommission

STOCKHOLM 1946

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

4C7382

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning.

Bilaga sid.

1. Arbetslönernas andel i totalkostnaderna för olika anläggningsarbeten ... 5

2. Särskilda bestämmelser för entreprenader avseende beredskapsarbeten inom

väg- och vattenbyggnadsfacket................................... 9

3. Anvisningar angående statsbidrag till detaljplanering av kommunala in
vesteringsobjekt

................................................ 12

4. Investeringsplan för postverket..................................... 15

5. Investeringsplan för telegrafverket.................................. 16

6. Investeringsplan för statens järnvägar............................... 19

7. Sammandrag över investeringsplan för statens järnvägar............... 31

8. Investeringsplan beträffande dubbelspårsbyggnader.................... 34

9. Investeringsplan för statens vattenfallsverk........................... 36

10. Investeringsplan för försvarsväsendet................................ 37

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde................ 37

c. Marinförvaltningens ämbetsområde............................. 43

d. Flygförvaltningens ämbetsområde.............................. 47

11. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. 53

12. Investeringsreserv för barmarksunderhåll på landsbygden............... 54

13. Sammanställning över investeringsreservens för barmarksunderhåll fördel
ning

på olika slag av arbeten.................................... 55

14. Investeringsplan för byggande av allmänna vägar på landsbygden...... 56

15. Utredning angående vägbeläggningar på landsbygden.................. 58

16. Investeringsplan för väg- och gatuarbeten å allmänna vägar och för bil
trafiken

viktiga gator i städer och samhällen, som äro väghållare .... 59

17. Förberedelsearbetenas omfattning för väg- och gatuarbeten å allmänna

vägar och för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen, som äro

väghållare..................................................... 61

18. Investeringsobjekt avseende stensättningar på landsbygdens vägar....... 62

19. Investeringsplan för garage- och förrådsbyggnader för väg- och vatten -

byggnadsväsendet............................................... 63

20. Investeringsplan för civila flygplatser................................ 64

21. Investeringsplan för handelshamnar och farleder...................... 66

22. Investeringsplan för fiskehamnar.................................... 69

23. Investeringsplan för lotsverket...................................... 71

24. Specifikation av anslagen till lotsverket............................. 75

25. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig
heter

m. m.................................................... 78

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bilaga sla
26.

Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och

anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder.................... 85

27. Uppgifter länsvis angående statlig och viss statsunderstödd investering .. 87

28. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten............ 88

29. Uppgifter länsvis angående kommunal och enskild investering.......... 90

30. Översikt över investeringsobjekt för Stockholms stad.................. 91

31. Kostnad, anslagsbehov, antal dagsverken och materialåtgång för investe
ringsreserven.

.................................................. 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Bilaga 1.

Arbetslönernas andel i totalkostnaderna för olika anläggningsarbeten.

(Undersökning verkställd av investeringsutredningen.)

För att tjäna som underlag för en bedömning av olika anläggningsarbetens lämplighet

att utföras i arbetslöshetsmotverkande syfte hava uppgifter inhämtats från

olika myndigheter, däribland väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statens priskontrollnämnd, entreprenadfirmor,

facksammanslutningar m. fl. På grundval av erhållna upplysningar ävensom vissa

andra tillgängliga uppgifter har efterföljande översikt sammanställts över arbetslönernas

andel i totalkostnaderna för olika kategorier av företag.

För varje slag av anläggningar angives i sammanställningen dels en direkt lönekvot,

som avser arbetslöner för på byggnadsplatsen utfört arbete i procent av anläggningens

totalkostnad, dels en samlad lönekvot, som inbegriper jämväl arbetslöner

för framställning inom landet av för anläggningen erforderliga material och

råvaror samt arbetsmaskiner och redskap ävensom löner för transportarbete inom

landet.1 Till löner har i detta sammanhang endast räknats avlöningar till arbetare,

inkl. semesterlön, däremot icke löner till verkmästare, tjänstemän etc. De angivna

procenttalen avse, där ej annat angives, fördelningen vid nuvarande prisnivå.

Framhållas må, att det tillgängliga primärmaterialet med hänsyn till såväl omfattning

som noggrannhet varit av mycket skiftande beskaffenhet. Tiden har ej

medgivit att komplettera och bearbeta materialet, så att detsamma kunnat framläggas

med anspråk på större noggrannhet och allmängiltighet.1 2 För ett generellt

bedömande av olika företagskategoriers lämplighet att utföras i arbetslöshetsmotverkande

syfte med hänsyn till lönekostnadens procentuella andel i totalkostnaden

1 Beträffande den samlade lönekvoten må påpekas, att denna, för att inneiatta alla i

en anläggningskostnad ingående delposter av arbetslönenatur (jfr Industria 1943 nr 23, s.

1251, Arbetslönen som produktionsutgift), i sig torde böra inberäkna,

a) arbetslöner för arbetet på byggnadsplatsen,

b) arbetslöner för framställning inom landet av erforderliga råvaror, material och tillverkningar,

drivmedel och förbrukningsartiklar,

c) arbetslöner för på anläggningen belöpande transportarbete, utfört inom landet eller

av svenska fartyg,

d) lönekostnader, som ingå i t. ex. på anläggningen belöpande förrådskostnader hos

byggherre, entreprenör, leverantör etc.,

ej den del av t. ex. dagskostnaden eller hyran för en arbetsmaskin, som representerar

i genomsnittlig underhålls- och reparationskostnad för maskinen ingående lönekostnad (i

den mån underhåll och reparation icke utföres på arbetsplatsen och lönekostnaden härför

inräknas under punkt a),

f) den del av t. ex. avgifter för biltransporter, som representerar i genomsnittlig underhålls-

och reparationskostnad för bilen ingående lönekostnad,

g) den del av i t. ex. dagskostnaden, hyran och avgifterna enligt punkterna c) och f)

ingående avskrivning, som representerar i avskrivningar å maskinen resp. bilen ingående

ursprungliga lönekostnader för dess tillverkning (om den är tillverkad inom landet),

h) i tillverkningskostnader för råvaror och material ingående kostnader för maskiner

och anläggningar, som motsvara delkostnaderna enligt punkterna e), f) och g) etc.

1 nu förevarande sammanhang Ilar det dock ansetts icke blott tillräckligt utan även

ändamålsenligast alt vid beräkning av den samlade lönekvoten endast laga hänsyn till

löner för arbete, sorn har mera direkt sammanhang med företagets utförande, däremot

icke lill löner för sådant arbete, som först mera indirekt påverkas av företaget, t. ex. i avskrivningar

å arbetsmaskiner ingående ursprungliga lönekostnader; i enlighet härmed

hava huvudsakligen kostnader enligt punkterna a), b) och c) medräknats i den samlade

lönekvoten.

2 Vad tiar sagts örn bristande noggrannhet och allmängiltighet hos siffermaterialet gäller

i särskilt hög grad den samlade lönekvoten; dess storlek är i mångå fall mera grundad

på subjektiv uppskattning än på siffermässig beräkning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

■torde emellertid det hopbragta materialet kunna anses nöjaktigt. Därest lönekvoten

för vissa bestämda företag skulle bliva av avgörande betydelse vid val av arbetsobjekt

att utföras under en kris, torde det under alla förhållanden bliva erforderligt

att särskilt beräkna lönekvoterna för de ifrågavarande företagen.

Lönekvoten kan växla inom vida gränser för företag inom samma kategori.

Exempelvis i fråga örn vägbyggnader är lönekvoten större för vägarbeten i kuperad

terräng, där avsevärda schaktningar och masstransporter för hand förekomma;

vid arbeten i mera jämn terräng bliva kostnaderna för ^transport med bil av vägbyggnadsmaterial

från sidotag, grustag och sprängstensupplag etc. förhållandevis

stora, varvid lönekvoten sjunker.

Även för med avseende på terrängförhållanden o. d. likvärdiga företag kan lönekvoten

variera betydligt beroende på med vilken insats av arbetsmaskiner och vilken

grad av mekanisering arbetet utföres. Belysande exempel härpå äro främst

flygfältsarbeten men även större vägbyggnader, såsom framgår av den efterföljande

översikten.

Slutligen kunna även för mycket ensartade arbeten väsentliga variationer i lönekvot

förekomma beroende på att det inbördes förhållandet mellan arbetslöne- och

materialprisnivåerna kan variera mellan skilda regioner och olika orter i landet. Arbetslönerna

för flertalet arbetarkategorier variera efter dyrortsgruppering. Motsvarande

gäller, ehuru i mindre utpräglad grad, beträffande priserna på stora grupper

byggnadsmaterial, men å andra sidan betinga vissa material samma pris inom praktiskt

taget hela landet, andra åter kunna vara dyrare på en lägre dyrort än på en

högre beroende på större transportkostnader o. d. I fråga om exempelvis entreprenader

för värme- och sanitära installationer har vederbörande branschorganisation

uppgivit, att den direkta lönekvoten varierar mellan 25 procent för Stockholm

och 16 procent för A-ort på landsbygden.

Översikt över arbetslönernas andel 1 totalkostnaderna för olika slag av

anläggningsarbeten.

Direkt lönekvot

Samlad

Arbete m. m.

Varierar

normalt

mellan

ca %

Medel-

lönekvot

tal

ca %

Medeltal

ca %

Vägar (exkl. beläggningsarbeten) utförda av:

Statens arbetsmarknadskommission V? 1941—so/e 1942 .

50-80

65

67

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom beredskapsarbeten ...

55—70

63

65

AB Skånska Cementgjuteriet på entreprenad.................

53

56

AB Vägförbättringar på entreprenad......................

42-50

46

50

Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i total- kostnaden inräknats renstaknings- och kontrollkostnader

m. m. med 3 %. I totalkostnaden har icke inräknats mark- lösen: denna har undersökts för ett 20-tal av väg- och vatten- byggnadsstyrelsens beredskapsarbeten och därvid befunnits

variera mellan 0''5 och 25 % av byggnadskostnaden, i medel- tal ca 8 % {k 10 *).

Flygfält utförda av:

Statens arbetsmarknadskommission (5 företag) ................

55—80

69

72

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egen regi................

42—61

52

56

AB Skånska Cementgjuteriet på entreprenad...........

33

41

AB Vägförbättringar på entreprenad............

28-38

33

41

Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i total- kostnaden inräknats kontrollkostnader m. m. med 5 %. Upp-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Direkt lönekvot

Samlad

Arbete m. m.

Varierar

normalt

mellan

ca %

Medel-

lönekvot

tal

ca %

Medeltal

ca %

gifterna avse själva fältarbetena. Byggnadskostnaderna för

en medelstor anläggning fördela sig i huvudsak med ca 65 %

för fältarbeten, ca 25 % för byggnader och ca 10 % för fält- belysning och radio. Härtill komma markkostnader, upp- skattningsvis 5 å 30 % på byggnadskostnaden.

Broar (exkl. stålkonstruktioner) utförda på entreprenad av:

Sv. AB Christiani & Nielsen (10 företag)......................

28-44

34

40

AB Skånska Cementgjuteriet ................................

34

40

Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i total- kostnaden inräknats kontrollkostnader m. m. med 8 %.

Hamnar.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar

för till investeringsutredningen redovisade företag ..........

20—70

50

60

Örn i ett hamnarbete ingår mycket muddringsarbete blir

lönekvoten låg. Består arbetet däremot t. ex. huvudsak- ligen i byggande av vågbrytare med på platsen befintligt

stenmaterial blir kvoten hög.

Vatten- och avloppsledningar. I huvudsak enligt beräkning

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Anläggningar för en kostnad av 500 000 kronor eller mera____

63

68

Anläggningar för en kostnad understigande 500 000 kronor ....

47—63

55

61

Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i totalkost- naden inräknats kostnader för förslag och kontroll med 2''5 %

(för större anläggningar) å 8 jss (för små anläggningar).

De anförda procenttalen hava erhållits från kostnadsbe- räkningar för vissa förslag till anläggningar. Dessa anlägg- ningar framstå såsom ur sysselsättningssynpunkt särskilt

gynnsamma, och trots att de här av investeringsutredningen

angivna procentsatserna innefatta en justering nedåt av

de ursprungligen framräknade, torde de likväl vara i över- kant. Förhållandena hava tyvärr icke medgivit framräk- nande av dylika procenttal för några utförda anläggningar.

Husbyggnader.

Större byggnader för bostäder, förvaltning, undervisning, sjuk- vård etc...................................................

28-32

30

43

Mindre byggnader (företrädesvis på landsbygden) för bostäder,

skolor etc.................................................

24

39

Vid beräkning av ovanstående procenttal har hänsyn icke

tagits till tomtkostnader och ej heller tili kostnader för in- ventarier och utrustning i byggnaderna, vilka kostnader för

t. ex. sjukhus torde uppgå till ca 11 å 24 %, i medeltal ca

19 %, av byggnadskostnaden.

Av den direkta arbetslönen för ett husbygge belöper sig

endast 20 å högst 25 % på grovarbete, vilket alltså endast

drager 6 å 7 % av byggnadens totalkostnad.

För närmare belysning av lönekvoterna och kostnadsför- delningen vid husbyggnadsarbeten meddelas i efterföljande

tabell uppgifter i dessa avseenden beträffande ett antal un- dersökta byggnadsföretag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kostnadsfördelning och lönekvoter för vissa husbyggnadsföretag.

Kostnadsfördelning

Sam-

Nr

Företag m. m.

Egentliga

byggnads-

arbeten

Värme- o. sanitära

installa- tioner

Elekt- riska in- stalla- tioner

Ritning- ar, admi- nistra- tion

Summa

löne-

kvot

%

lad

löne-

kvot

%

m. m

1

Bostadshus i] Stockholm (Harn-

marbyhöjden) enligt av social- styrelsen beräknad kostnad1 %

80-4

14-5

2-7

2-4

100''0

per Vio 1943 .............. kr

236 747

42 742

7 909

7 113

294 511

Direkt arbetslön............ kr

78 114

7 688

3 117

—

88 919

30-2

» lönekvot............ %

33-0

18-0

39-4

—

—

42-2

Samlad arbetslön .......... kr

109 644

10 888

3 817

—

124 349

» lönekvot .......... %

46-3

25-4

48-3

—

—

2

Statens sjuksköterskeskola, upp-

75-2

13-9

2-3

8-6

100-0

förd av byggnadsstyrelsen i %

egen regi 1941—1943........ kr

670 910

105 356

17 134

65 628

759 028

32-4

Direkt arbetslön............ kr

211 866

23 889

10 000

—

245 754

> lönekvot............ %

37l

22-7

58-4

—

—

45-6

Samlad arbetslön .......... kr

300 215

34 089

11 570

—

345 874

> lönekvot .......... %

52-6

32-4

67-5

—

—

3

Karlskoga telefonstation uppförd

4-5

10-5

100-0

28-5

39-3

1940—1941 avj byggnadssty- %

73-5

11''5

reisen på entreprenad...... kr

149 966

23 709

8 903

21 509

204 087

4

Verkstadsbyggnad för postverket

i Ulvsunda uppförd 1941—

1943 av byggnadsstyrelsen på %

76-8

13-2

54

4''6

2100-0

27-6

41-8

entreprenad................ kr

2 325 733

399 066

164 656

138 680

2 3 028 135

5

Länsresidens i Göteborg uppfört

* lOO-o

29-6

40-9

1942—1943 av byggnadssty- %

78''0

10-8

3‘6

7''6

reisen på entreprenad...... kr

517 176

71 783

23 555

50 504

>663 018

6

Jubileumskliniken i Göteborg upp- %

69

13

6 11

7

4100-o

32

45

förd 1939.................. kr

ca

4 L 660 000

7

Bostadshus i landsortsstäder (ej

i de tre största) enligt kost- nadsuppgifter från HSB för

tiden Vio 1939—Vio 1942____ %

80-9

133

3-2

2-6

lOO-o

ca31

ca43

8

Bostadshus i Stockholm (3 st.)

uppförda 1939 av HSB på

löpande räkning............ %

—

—

—

—

—

6 738''3

ca50

1 Kostnadsberäkningen dock justerad att avse byggnad uppförd på entreprenad.

2 Härtill kommer kostnad för hissar 79 008 kronor, utgörande 2‘6 % pa ovan angivet belopp.

3 > » > > >

10 950 >

>

T7 %

> >

>

>

4 > > > » utrustning 310 000 >

>

19 %

> >

>

>

6 Inkl. hissar.

6 De direkta arbetslönerna fördela

sig på olika yrkesgrupper enligt följande:

Pålare................ 0''5 % Timmermän .

13-0 %

Smeder.

2-2 %

Grovarbetare och bera- Murare ......

12-3 >

Städerskor ......

1-6 >

sprängare........... 15''1 > Plattsättare .

10-8 >

Nattvakt-(-telefonvakt..

0’7 >

Cementarbetare........ 8''4 » Målare- ......

11T >

Körslor.

1''9 »

Bruksbarare .......... 3 9 » plåtslagare

Trädgårdsanläggare .... 2''4 > Rörarb|tare .

1*4 >

9-2 .

Semesterersättniug

3-1 »

Snickare .............. 7''8 » Elektriker ....

4''6 >

Summa 100 0 >

7 Den relativt större materialpris-

och transportkostnadsstegringen under kriget har medfört en

sänkning av den direkta lönekvoten

för husbyggnader från ca 38 % 1939 till ca 30 % 1943.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bilaga 2.

Särskilda bestämmelser för entreprenader avseende beredskapsarbeten

inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

1. Vid arbetsföretag, som här avses, skola enligt nedan angivna bestämmelser

sysselsättas av den offentliga arbetsförmedlingen hänvisade arbetare, vilka uttagas

bland arbetslösa, som äro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnd.

2. Entreprenören är skyldig mottaga hänvisad och ur allmänna synpunkter ''fullgod

arbetskraft. Entreprenören äger dock påfordra utbyte av arbetare, som visar

sig sakna förmåga eller vilja att på nöjaktigt sätt utföra honom alagt arbete.

3. I den mån så påfordras av Statens arbetsmarknadskommission eller enligt

dess bemyndigande av arbetslöshetsnämnd eller länsarbetsnämnd skola hänvisade

arbetare efter viss tids sysselsättning utbytas mot andra hänvisade arbetare. Såvitt

möjligt skall dock arbetsperiod för hänvisad arbetare icke understiga 3 månader.

Entreprenören bör, i den mån gällande kollektivavtal medgiver, avpassa ackordens

omfattning så, att ackordsarbete icke försvårar utbyte av arbetare. Endast då

så är oundgängligen nödvändigt må utbyte av arbetare påfordras vid sådan tidpunkt,

att arbetare nödgas lämna åtaget ackordsarbete.

4. Utöver det antal arbetare, som hänvisats enligt mom. 1, äger entreprenören

anställa förmän och erforderliga specialarbetare enligt följande grunder.

Hos entreprenören fast anställda förmän och specialarbetare få sysselsättas vid

företaget efter anmälan till arbetsförmedlingen; övriga erforderliga specialarbetare

skola anställas genom arbetsförmedlingen. Totala antalet förmän och specialarbetare

får dock icke utan beställarens medgivande i medeltal under 4 kalenderveckor uppgå

till mer än 20 °/o av medeltalet av under samma tid förefintligt antal hänvisade

arbetare. Härutöver äger entreprenören för egna lastbilar sysselsätta erforderligt

antal chaufförer. I den mån fast anställda sådana ej finnas, skola de anställas genom

arbetsförmedlingen.

5. Till grund för arbetets bedrivande skall ligga ett till entreprenadkontraktet

fogat tidsschema, vari angives det antal hänvisade arbetare, som vid varje tidpunkt

avses skola sysselsättas vid företaget. Beställaren äger med frångående av tidsschemat

bestämma hur stor arbetsstyrka, som vid varje tidpunkt skall sysselsättas vid

företaget, dock är entreprenören icke skyldig att sysselsätta hänvisad arbetskraft

till större antal än som med högst 20 °/o överstiger det i tidsschemat angivna.

Har enligt vederbörliga styrkebesked under en sammanhängande tid av 4 kalenderveckor

antalet hänvisade arbetare uppgått till mindre än 60 °/o av i tidsschemat

angivet antal, och har entreprenören på därom gjord framställning icke medgivits

att komplettera arbetsstyrkan från öppna marknaden, skall entreprenören vara berättigad

till ersättning för på grund härav uppkommande merkostnader enligt i

mom. 9 angivna grunder.

Finner beställaren, att företaget ur arbetsmarknadssynpukt icke bör fortsättas,

är entreprenören skyldig att efter därom erhållen order nedlägga arbetet. Jämväl

i sådant fall är entreprenören berättigad att erhålla ersättning enligt bestämmelserna

i mom. 9.

6. Utöver entreprenadsumman äger entreprenören erhålla ersättning för sina

utlägg för semesterlön eller semesterersättning till hänvisade arbetare, i den mån

lönen eller ersättningen hänför sig till ifrågavarande arbete.

7. Därest entreprenören på begäran av beställaren måste nedlägga arbetet eller

hålla mindre arbetsstyrka än den i tidsschemat angivna, skall entreprenören erhålla

förlängning av arbetstiden med likvärdig tid och tidsschemat med hänsyn härtill

omarbetas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

8. För schaktningsarbeten, som inom ramen för tidsschemat utföras under tiden

fr. o. m. t. o. m. , är entreprenören berättigad till tilläggs
ersiittning

(vintertillägg), beräknat på grundval av i å-prislistan angivna procentsatser,

dock under förutsättning att marken vid ifrågavarande arbetsställe är tjälad

till större djup än 15 cm. Arbeten, som äro uppenbart olämpliga som vinterarbeten,

må icke av beställaren påfordras bliva utförda under vintern.

9. Den i mom. 5 angivna ersättningen omfattar följande:

a) Självkostnad för avlöning till vid arbetsplatsen använd personal, som på

grund av arbetsstyrkans minskning eller arbetets nedläggande icke kan till fullo

utnyttjas och som entreprenören icke kan på annat håll sysselsätta, dock för fast

anställd personal icke under längre tid än 2 månader från den tid, då varsel skriftligen

meddelats om arbetsstyrkans minskning eller örn arbetets nedläggande, och

för övrig personal endast i den mån betalningsskyldighet åligger entreprenören

enligt gällande arbets- eller kollektivavtal. Ersättningen enligt mom. 5, andra stycket

skall utgå från och med den dag, då entreprenören efter därom gjord framställning

icke medgivits rätt att komplettera arbetsstyrkan från öppna marknaden. Ersättning

utgår icke till personal, som anställts vid arbetsplatsen efter det varsel

utgått.

b) Självkostnad med tillägg av 12 8/o för extra arbeten, som direkt betingas av

inskränkningen, nedläggandet eller återupptagandet, och varom skriftlig överenskommelse

träffats med beställaren före deras påbörjande, såsom skyddsarbeten för

förhindrande av skada å arbete och materialier, erforderlig nedmontering till transportabla

enheter av större kranar och maskiner jämte eventuell återuppsättning därav

m. m.

Före ett arbetes nedläggande skall besiktning och värdering ske av utförda arbeten.

Har anläggning eller viss del därav tagits i bruk, åvilar underhållet härav beställaren

under tid då arbetet enligt ovan är nedlagt. För underhåll av entreprenörens

egna fasta anordningar för arbetet utgår icke någon ersättning.

c) Utlägg för reseersättningar till på arbetsplatsen sysselsatta tjänstemän och

fast anställda förmän, specialarbetare och chaufförer för resor, som betingats av

arbetsinskränkningen, avbrottet eller återupptagandet, ävensom självkostnader för

av samma anledning förorsakade transporter av maskiner och redskap, dock icke

för resor och transporter till annan arbetsplats.

d) Självkostnad på grund av avtal, som icke omedelbart kunna hävas eller som,

enligt överenskommelse med beställaren, ej skola hävas, exempelvis grundavgift å

kraftleverans, lokalhyra, brandförsäkringsavgifter och dylikt.

e) Hyra, beräknad enligt hyreslistans priser per stilleståndsdag, för maskin eller

fordon, som vid varsel örn arbetets inskränkning eller nedläggande var å arbetsplatsen

antingen i drift eller avsedd att tagas i drift, och för vilken entreprenören

icke kan finna användning på arbetsplatsen eller på annat håll, dock icke under

längre tid än maskinen eller fordonet skulle behövt kvarbliva på arbetsplatsen,

därest arbetsinskränkningen eller avbrottet ej inträffat, och högst under 1 månad

efter det beslut örn arbetets inskränkning eller avbrytande delgivits entreprenören.

f) Vid nedläggande av arbete: årlig ränta efter 4 % å vid tidpunkten för nedläggandet

kontraktsenligt innestående belopp, beräknad å tiden från den dag då

arbetet enligt kontraktet skulle varit färdigställt till den verkliga färdigställningsdagen,

dock högst under så lång tid, som arbetet varit nedlagt, eller, då nedläggningsperioderna

varit flera än en, beräknad å vid respektive nedläggningsdag

innestående belopp och under högst så lång tid, som företaget i varje särskilt fall

varit nedlagt. Den sammanlagda tidrymd, för vilken ränta skall utgå, får dock ej

överstiga den i verkligheten uppkomna totala förseningen i vad avser färdigställandet.

10. Entreprenören är skyldig att så planlägga och bedriva arbetet att för vintern

lämpliga arbeten reserveras att utföras vintertid. Bergsprängningsarbeten utföras

i regel vintertid. Samma gäller även jordskärningar, som icke beröra gammal väg

och ha ett schaktningsdjup av minst 1,5 m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

11. Endera parten äger påfordra entreprenadkontraktets hävande, därest arbetet

av arbetsmarknadsskäl under en eller flera perioder varit nedlagt under en sammanräknad

tidsrymd av minst 2 år. Entreprenören skall därvid erhålla gottgörelse

för den utförda delen av entreprenaden efter å-prislistan (eller där sådan icke finnes

efter värdering i förhållande till entreprenadsumman) och därutöver ersättning

efter värdering för sådana av entreprenören vidtagna anordningar eller anskaffade

materialier för entreprenadarbetet, som icke skäligen kunna anses belöpa på redan

utförd del av arbetet. Entreprenören skall däremot icke vara berättigad till ersättning

för utebliven vinst å icke utförda arbeten.

Stockholm den 8 maj 1945.

STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bilaga 3.

Anvisningar angående statsbidrag till detaljplanering av kommunala

investeringsobjekt.

(Statens arbetsmarknadskommissions cirkulär nr B 5/1945.)

För budgetåren 1944/45 och 1945/46 har investeringsutredningen framlagt förslag

till investeringsreserv av vissa statliga, statskommunala och statsunderstödda

investeringsarbeten avsedda att utnyttjas som sysselsättningsobjekt i händelse av

arbetslöshet. Investeringsutredningens arbetsuppgifter ha numera övertagits av Statens

arbetsmarknadskommission i vad de avse att upprätta förslag till investeringsreserv

för kommande budgetår, främst genom komplettering och revidering av reserven

för löpande budgetår samt att främja detaljplanering av företag i investeringsreserven.

Statliga arbeten, som ingå i investeringsreserven detaljplaneras på statens bekostnad

av vederbörande ämbetsverk. Beträffande kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt

ha i flertalet fall kommunerna eller vederbörande andra intressenter

själva igångsatt och med egna medel bekostat erforderliga utredningar och planläggningsarbeten.

Emellertid har det visat sig önskvärt, att för säkerställande av en

tillräckligt snabb och omfattande detaljplanering kunna bevilja statsbidrag till kommuner

eller andra intressenter, vilka på grund av sin ekonomiska ställning, det avsedda

företagets relativa storlek eller andra särskilda skäl bedömas vara i behov

härav för att kunna omedelbart låta verkställa erforderliga undersöknings- och planläggningsarbeten.

Till beviljande av statsbidrag till detaljplanering har Kungl. Maj:t ställt medel

till arbetsmarknadskommissionens förfogande.

Storleken av statsbidrag för planläggning av kommunala objekt bestämmes för

varje kommun med hänsyn till antalet skattekronor per innevånare och den kommunala

skattebelastningen. Med den kommunala skattebelastningen avses »Hela

komm. utdebiteringsbehovet» enligt uppgifter i senaste upplagan av Årsbok för Sveriges

kommuner, i förekommande fall minskat med utgående bidrag till skattelindring,

allt räknat per skattekrona. För varje kommun multipliceras antalet skattekronor

per innevånare, x, med det tal, som erhålles genom att från talet 23 draga

skattebelastningen, y; talet 23 har valts som en övre gräns för det faktiska skattetrycket

i samtliga kommuner. Den på angivet sätt erhållna produkten, x (23—y),

som blir tämligen stor för de ekonomiskt mera välsituerade kommunerna och avtar

mot noll ju svagare kommunernas ekonomiska ställning är, har lagts till grund för

efterföljande skala, enligt vilken den normala bidragsprocenten bestämmes. I en

som bilaga till denna promemoria fogad tabell angivas för vissa antal skattekronor

per innevånare och vissa skattebelastningar de enligt skalan gällande normala bidragsprocenterna.

Den angivna bidragsskalan är endast avsedd att i huvudsak ligga

till grund för bidragens storlek. Såväl ökning som minskning av bidragen i förhållande

till skalan är avsedd att förekomma beroende på arbetsobjektets värde ur

arbetsmarknadsreglerande synpunkter, behovet av ytterligare arbetsobjekt inom

orten, kommunens ekonomiska förhållanden m. fl. omständigheter.

Bidrag utgår oavsett örn det avsedda arbetet sedermera kommer till utförande

i arbetslöshetsmotverkande syfte eller ej. I den bidragsberättigade planeringskostnaden

må som regel allenast inräknas kostnader för erforderlig teknisk utredning,

förslag, ritningar, kostnadsberäkning etc., däremot icke kostnader, som samman
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Skala lör bestämmande av den normala bidragsprocenten för

planläggningskostnader.

X (23—y)

Bidrags-

procent

x (23—y)

Bidrags-

procent

90

121-00 150-06 ................

50

*v7A 1 9''9fi

85

150-06—182-25 ................

45

19* 9 K 99*Kfi

80

L82-25 217-66 ................

40

75

217-56 256 00 ................

35

70

256 00—297-56 ................

30

K9.-ZK 79*9f»

65

297-56 342-25 ................

25

79* 9 K QFvOfi

60

större än 342-25 ..............

20

95-06 121 00..................

55

hänga med markförvärv, juridiska eller administrativa frågor, syneförrättning,

domstolsförfarande etc., och ej heller må i planeringskostnad inräknas kostnader

för hantlangning åt undersökningsförrättare. Bidrag utgår icke å kostnader för redan

utfört projekteringsarbete; i undantagsfall kan vid fastställande av bidragsprocent

hänsyn dock tagas till av den bidragssökande redan nedlagda kostnader för

utredningar. Bidrag beviljas med viss procent av den verkliga projekteringskostnaden

— dock utgår ej bidrag å belopp, som överstiger en vid beviljandet angiven

skälig maximikostnad — och utbetalas i efterskott pa grundval av redovisade kostnader.

Bidrag beviljas under villkor att utredningsarbetet bedrives skyndsammast

möjligt och är i sin helhet eller till angivna delar avslutat inom viss vid beviljandet

angiven tid. Planläggningsarbete skall, för att komma i åtnjutande av bidrag, omfatta

erforderliga arbetsritningar och handlingar för arbetets eller den första arbetsetappens

utbjudande på entreprenad eller, örn arbetet skall utföras på annat sätt,

för dess påbörjande eljest erforderliga ritningar och beskrivningar.

Ansökan örn planeringsbidrag skall ställas till Statens arbetsmarknadskommission,

Stockholm och ingivas genom vederbörande länsarbetsnämnd. I ansökan skola lämnas

erforderliga uppgifter angående det företag, som skall detaljplaneras, i huvudsak

enligt följande schema.

A. Företagets art, belägenhet och benämning samt beräknad eller uppskattad anläggningskostnad.

B. Projekteringsarbetets nuvarande stadium, hittills fattade beslut och verkställda

åtgärder, föreliggande förslag, markfrågans läge etc.

C. Arten och omfattningen av det planläggningsarbete, för vilket bidrag begäres,

och den beräknade kostnaden härför.

D. Den eller de förrättningsmän (ingenjörer, arkitekter, firmor etc.), som avses att

anlitas för planläggningen; tid, som enligt förrättningsmannens uppgift erfordras

för planläggningsarbetet.

Stockholm den 1 augusti 1945.

STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tabell

angivande för vissa antal skattekronor per Innevånare och vissa skattebelastningar

gällande normala bidragsprocenter.

Skattebelastning (Hela komm. utdebiteringsbehovet minskat med bidrag till

skattelindring) i kr. per skattekrona

5:-

6:-

7:-

8:-

9:-

10:-

11:-

12:-

13:-

14:-

15:-

16:-

17:-

18:-

19:-

20:-

2:50

75

75

75

80

80

80

80

80

85

85

3: —

70

70

70

70

70

75

75

75

75

75

80

80

80

85

85

3: 50

65

65

70

70

70

70

70

75

75

75

75

80

80

80

85

4: —

65

65

65

65

70

70

70

70

75

75

75

75

80

80

85

4:50

60

65

65

65

65

65

70

70

70

75

75

75

80

80

80

5: —

60

60

60

65

65

65

65

70

70

70

75

75

75

80

80

5:50

60

60

60

60

65

65

65

65

70

70

70

75

75

80

80

6: —

55

55

60

60

60

65

65

65

65

70

70

75

75

75

80

6:50

55

55

55

60

60

60

65

65

65

70

70

70

75

75

80

7: —

55

55

55

55

60

60

60

65

65

65

70

70

75

75

80

7:50

50

55

55

55

55

60

60

60

65

65

70

70

70

75

80

8: —

50

50

50

55

55

55

55

60

60

65

65

65

70

70

75

75

S-I

8:50

45

50

50

50

55

55

55

60

60

60

65

65

70

70

75

75

G

•ca

9: —

45

45

50

50

50

55

55

55

60

60

65

65

65

70

75

75

>

a>

G

9:50

45

45

45

50

50

50

55

55

60

60

60

65

65

70

70

75

G

10: —

45

45

45

50

50

50

55

55

60

60

60

65

65

70

70

75

0)

Q*

10:50

40

45

45

45

50

50

50

55

55

60

60

60

65

70

70

Sh

O

11: —

40

45

45

45

50

50

50

55

55

60

60

60

65

65

70

C

O

S-I

11:50

40

40

40

45

45

50

50

50

55

55

60

60

65

65

70

12: —

40

40

40

45

45

45

50

50

55

55

55

60

60

65

ca

w

12:50

35

40

40

40

45

45

50

50

50

55

55

60

60

65

"ca

13:-

35

35

40

40

45

45

45

50

50

55

55

60

60

65

ä

13: 50

35

35

40

40

40

45

45

50

50

50

55

60

60

14: —

35

35

35

40

40

45

45

45

50

50

55

55

60

14:50

30

35

35

40

40

40

45

45

50

50

55

55

60

15: —

30

35

35

35

40

40

45

45

50

50

55

55

16: —

30

30

35

35

35

40

40

45

45

50

50

55

17: —

25

30

30

35

35

35

40

40

45

45

50

55

18: —

25

25

30

30

35

35

40

40

45

45

50

19: —

25

25

25

30

30

35

35

40

40

45

45

20: —

20

25

25

25

30

30

35

35

40

45

45

21: —

20

20

25

25

30

30

35

35

40

40

22: —

20

20

20

25

25

30

30

35

35

40

23: —

20

20

20

20

25

25

30

35

35

24: —

20

20

20

20

25

25

30

30

25: —

20

20

20

20

20

25

25

30

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bilaga 4.

Investeringsplan för postverket.

Anin. Med * utmärkes företag eller anskaffning, som icke redovisats i förut framlagda förslag

till investeringsplaner.

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

1

2

3

4

5

1

Posthusbvggnad inom Årstaområdet i Stockholm..

1350 000

1 350 000

2

♦Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet i Stock-

holm ........................................

1 090 000

1 090 000

3

Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping....

>1520 000

800 000

4

Posthusbyggnad i Huskvarna....................

>625 000

625 000

5

Posthusbyggnad i Kalmar.......................

2 370 000

370 000

6

Posthusbyggnad i Göteborg......................

2100 000

100 000

7

Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad ----

520 000

520 000

8

Om- och tillbyggnad av posthuset i Sala ........

1225 000

225 000

9

♦Inköp av tomt i Eskilstuna......................

275 000

275 000

10

♦Inköp av fastigheter i Katrineholm..............

115 000

115 000

11

♦Inköp av tomter i Landskrona ..................

58 000

58 000

12

♦Inköp av tomter i Karlskrona ..................

65 000

65 000

13

♦Anskaffning av motorfordon ....................

600 0C0

3100 000

500 000

14

♦Förvärv av billinjer ............................

200 000

200000

15

Postverkets dispositionsanslag....................

700 000

700 000

16

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm ..

1 500 000

1 500 000

17

Posthusbyggnad i Eskilstuna....................

11 600 000

1600 000

18

♦Posthusbyggnad i Västerås......................

1 260 000

1 260 000

19

♦Posthusbyggnad i Uppsala ......................

2 700 000

1500 000

20

♦Posthusbyggnad och garage i Katrineholm........

1 100 000

1 100 000

21

♦Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina ........

500 000

500 000

22

Posthusbyggnad i Skellefteå......................

875 000

875 000

23

Posthusbyggnad i Arvika........................

11 450 000

1000 000

Summa

18 798000

6 593 000

9 835 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för

budgetåret 1946/47

16 428000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — 2

Medel tidi-

gare anvisade. — 3 Härtill beräknad reservation den 1 juli 1946 kronor 1 700 000.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bilaga 5.

Investeringsplan för telegrafverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

1

2

3

4

5

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnader m. m.

1

Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stock-

holm........................................

1 1 850 000

1850000

2

♦Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Råsunda

210 000

210000

3

♦Telefonstationsbyggnad i Träkvista..............

125 000

125 000

4

♦Telefonstationsbyggnad i Tumba................

150 000

150 000

6

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Tierp..

315 000

315 000

6

»Telefonstationsbyggnad i Västervik..............

450 000

450 000

7

Telefonstationsbyggnad i Borgholm..............

300 000

300 000

8

»Telefenstationsbyggnad i Malmö ................

725 000

725 000

9

Telefonstationsbyggnad i Ystad..................

1 560 000

560 000

10

»Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Kålltorp i Göte-

borg.........................................

470 000

470 000

11

»Telefonstationsbyggnad i Åmål..................

335 000

335 000

12

»Telefonstationsbyggnad i Falköping..............

585 000

585 000

13

»Nybyggnad för post- och telegrafverken i Hagfors

1 600 000

600 000

14

Telefonstationsbyggnad i Ludvika ..............

1 510 000

510 000

15

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle

2 600 000

600 000

16

Telefonstationsbyggnad i Kiruna................

1 325000

325000

17

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm ............

300 000

300 000

18

Telefonstationsbyggnad i Klippan ..............

475 000

475 000

19

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm............

400 000

400 000

20

»Telefonstationsbyggnad i Ljungby ..............

300 000

300 000

21

»Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge

400 000

400 000

22

»Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halmstad

600 000

600 000

23

»Telefonstationsbyggnad i Höganäs ..............

250 000

250 000

24

»Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karls-

hamn........................................

100000

100 000

25

»Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Simris-

hamn........................................

250 000

250 000

26

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jon-

köping ......................................

625 000

625 000

27

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad

600000

600 000

28

Telefonstationsbyggnad i Sunne ................

300 000

300 000

29

»Telefonstationsbyggnad i Arvika................

300 000

300 000

30

»Telefonstationsbyggnad i Kungälv ..............

250 000

250 000

31

»Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn............

250 000

250 000

32

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby ............

1 275 000

275 000

33

Telefonstationsbyggnad i Nässjö ................

500 000

500 000

34

Telefonstationsbyggnad i Arboga................

400 000

400 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — 2 Medel tidigare

anvisade.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

1

2

3

4

5

35

Telefonstationsbyggnad 1 Strängnäs..............

225 000

225 000

36

''Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro

600 000

600 000

37

''Telefonstationsbyggnad i Hultsfred..............

250 000

250 000

38

''Telefonstationsbyggnad i Vetlanda..............

300 000

300 000

39

''Telefonstationsbyggnad i Nora..................

275 000

275 000

40

''Telefonstationsbyggnad i Nyköping..............

400 000

400 000

41

''Telefonstationsbyggnad i Visby..................

425 000

425 000

42

''Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik..........

225 000

225 000

43

''Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i

Stockholm ..................................

800 000

800 000

44

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg............

270 000

270000

45

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäs-

hamn ......................................

1 375 000

375 000

46

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i Gävle

600 000

600 000

47

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal

100 000

100000

48

Telefonstationsbyggnad i Mora..................

300 000

300000

49

''Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun

450 000

450 000

50

''Telefonstationsbyggnad i Norberg ..............

250 000

250 000

51

''Telefonstationsbyggnad i Köping................

750 000

750 000

52

''Telefonstationsbyggnad i Sala ..................

300 000

300000

53

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur ............

175 000

175 000

54

''Telefonstationsbyggnad i Kramfors..............

300 000

300 000

Förrådsbyggnader m. m.

55

Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafver-

kets verkstad i Nynäshamn ..................

300 000

300 000

56

''Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m.

575 000

575 000

57

Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors ......

1 350 000

350 000

58

''Förrådsbyggnader m. m. i Slätte................

370 000

370 000

59

Förrådsbyggnad i Örebro ......................

200 000

200 000

60

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norr-

köping ......................................

525 000

525 000

61

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle..

525000

525 000

62

*Inköp av fastigheter..............

700 000

700 000

25 600 000

10035000

15 565 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m.

63

''Riskabel Skövde—Grebbestad..................

8 800 000

8 800 000

64

''Fortsättning av rikskabeln Norrköping—Oskars-

hamn till Kalmar............................

3 400 000

3 400 000

65

''Riskabel Hammar—Sollefteå ..................

750 000

750 000

66

Förberedande arbeten för nya rikskablar Stock-

holm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan och

Stockholm—Norrköping ......................

500 000

500 000

67

''Landskablar ..................................

7 700 000

7 700 000

68

♦Utökning av överdragsstationer och bärfrekvens-

utrustning på blanka ledningar samt av pupini-

seringen i befintliga rikskablar................

2 250 000

2 250 000

69

♦Bärvågstelefoniutrustningar ....................

3 600 000

3 600 000

27 000 000

26 500 000

500 000

70

* Telefon- och telegrafstationer...........

31 700 000

31 700 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

2—467382.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Nr

Företag

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

1

2

3

4

5

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar.

71

•Nya abonnentanläggningar......................

24 000 000

24 000 000

72

•Nätarbeten....................................

16 000 000

14 000 000

2 000 000

73

•Blanka riksledningar ..........................

1 500 000

1 500 000

74

•Blanka landsledningar..........................

2 500 000

2 500 000

75

•Nya växelstationer m. m.......................

2 000 000

2 000 000

76

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden..

4 000 000

4 000000

50 000 000

44 000 000

6 000 000

108 700 000

102 200 000

6500 000

Radioanläggningar.

R undradioanläggningar.

77

•Radiohus i Stockholm..........................

14 600 000

1 500 000

78

•Rundradiostation i Stockholm ..................

3 700 000

500 000

3 200 000

79

Rundradiostation i Sundsvall....................

1 2 400 000

1 250 000

80

•Vissa rundradioanläggningar....................

700 000

700 000

81

•Trådradioanläggningar..........................

1000 000

1000 000

82

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby..........

5 270 000

5 270 000

27 670 000

4 950 000

8 470 000

Radioanläggningar för kommersiell trafik.

83

Ny kustradiostation på Västkusten..............

1 1 000 000

1000 000

84

•Fartygsradiostationer m. m.....................

1 000 000

1000 000

2 000 000

2 000 000

Markradiostationer för luftfarten.

85

•Markradiostationer för norrlandslinjen ..........

195 000

195 000

86

•Flyttning av markradiostationen vid Torslanda

flygplats ....................................

95 000

95 000

87

•Kortvågssändarstation vid Spånga ..............

175 000

175 000

465 000

465 000

80135 000

7 415000

8 470 000

88

•Telegrafverkets disposltionsanslag ........

3 000000

3000000

Summa

167 435 000

122 650 000

30535 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för bud-

getåret 1946/47 ..............................

153 185 000

1

Medel tidigare anvisade.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bilaga 6.

Investeringsplan för statens järnvägar.

Anm. Företag, som föreslås ingå i investeringsreserven, hava specificerats i planen i den mån

kostnaden för ett vart företag överstiger 50 000 kronor. Företag med lägre kostnad hava som

regel sammanförts under kollektivrubrik under respektive sakrubriker men finnas specificerade

i särskilda hos Statens Arbetsmarknadskommission tillgängliga förteckningar. I enstaka fall

hava dock även smärre företag specificerats i planen.

Investeringsreservens företag hava under varje rubrik i tillämplig utsträckning ordnats enligt

statens järnvägars distrikts- och bansektionsindelning.

Med * utmärkes företag eller anskaffning, som icke redovisats i förut framlagda förslag till

investeringsplaner.

Kapitalbudgeten.

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för

1946

Ordinarie

arbeten

Kronor

budgetåret

(47 till

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

A. Byggnader och anläggningar.

1. Bangårdar.

1. Bangårdsombyggnader.

1

Förlängning av mötesspår och anordnande av

tredje tågväg å vissa stationer..........

1000 000

1 000 000

2

Märsta, ändring av spårsystemet för möjlig-

görande av tretågsmöten.................

1200 000

200 000

3

Ny mötesplats å linjen Älvkarleö—Skutskär ..

130 000

130 000

4

Linköping, tillbyggnad med tvågodstågsspår ..

225 000

225 000

5

Spannarboda, anordnande av tredje tågväg. ..

150 000

150 000

6

Dagarn, anordnande av tredje tågväg.......

150 000

150 000

7

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund . .

1 830 000

1000 000

8

Floby, utvidgning av bangården (och i sam-

band härmed uppförande av nytt stationshus

för 100 000 kr., se nedan under VI: 1).....

500 000

500 000

9

Björneborg, anordnande av tredje tågväg ....

95 000

95 000

10

Strömtorp, bangårdsutvidgning.............

130 000

130 000

11

Vansbro, nytt tillfartsspår till lokstallet m. m.

30 000

30 000

12

Vansbro, utökning av ranger- och uppställ-

ningsspår...............................

80 000

80 000

13

Mora, utökning av ranger- och uppställnings-

spår m. m..............................

80 000

80 000

14

Linjen Falköping—Nässjö, anordnande av nya

mötesplatser vid Furusjö, Ebbarpsby och

Bogla..................................

1700 000

700 000

15

Mullsjö, utvidgning av spårsystemet för er-

hållande av tredje tågväg................

110 000

110 000

16

Habo, anordnande av tredje tågväg........

170 000

170 000

17

Kållered, utvidgning av spårsystemet.......

105 000

105 000

18

Ombyggnad av bangården i Landskrona.....

500 000

500 000

19

Eksjö, örn- och tillbyggnad av bangården ...

210 000

210 000

20

Hjältevad, örn- och tillbyggnad av bangården

35 000

35 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för

1946

Ordinarie

arbeten

Kronor

budgetåret

47 till

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

21

Åstorp, ombyggnad och utvidgning av ban-

gården .................................

1 2 450 000

1800 000

22

Svedala, ombyggnad av bangården ........

2 300 000

300 000

23

Linjen Hässleholm—Kristianstad, förlängning

till 650 m av mötesspåren i Attarp, Ingaberga,

Vinslöv, Göinge—Fridhem, Önnestad och

Karpalund..............................

275 000

275 000

24

♦Förbindelsespår mellan Hässleholmslinjen och

godsbangården i Kristianstad............

90 000

90 000

25

♦Förlängning av mötesspår samt anordnande av

tredje tågväg vid Dysjön, Kotjärn, Grö-

tingen, Dockmyr, Gastsjön, Ragunda.....

1000000

1 000 000

26

♦Förlängning av mötesspår samt anordnande av

tredje tågväg vid Fångsjöbacken och Gra-

ilinge...................................

250 000

250 000

27

♦Anordnande av tredje tågväg vid Loster och

Norrhög................................

250 000

250 000

28

♦Ockelbo, bangårdsutvidgning................

60 000

60 000

29

♦Bergby, anordnande av mötesspår..........

80 000

80 000

30

Förlängning av mötesspår eller anordnande av

tredje tågspår eller bådadera å vissa stationer

inom 15 bansektionen å sträckan Krylbo—

Ljusdal.................................

155 000

155 000

31

Gällivare, utvidgning av spårsystemet, för-

beredande arbeten.......................

50 000

50 000

32

♦Piteå, anordnande av nytt frilastspår och om-

läggning av godsmagasinspåret............

20 000

20 000

33

Träskholm, förlängning av mötesspår......

50 000

50 000

34

♦Brännland, förlängning av bangården.......

30 000

30 000

35

Skellefteå, utvidgning av spårsystemet......

75 000

75 000

36

Bansträckan Emmaboda—Kalmar, förlängning

av mötesspår vid samtliga stationer, förbe-

redande arbeten.........................

180 000

180 000

37

Bansträckan Emmaboda—Kalmar, bangårds-

utvidgningar vid Eskilsryd, Västrakulla och

Smedsby...............................

70 000

70 000

38

Bansträckan Alvesta—Karlskrona, förlängning

av mötesspår vid samtliga stationer, förbe-

redande arbeten.........................

230 000

230 000

39

Bansträckan Nässjö—Nybro, förlängning av

mötesspår vid Gissebäck, Björköby, Ösjö-

bol, Gullaskruv, Orrefors och Brånahult, för-

beredande arbeten.......................

100 000

100 000

40

Spårförlängningar m. m. smärre arbeten å ett

20-tal stationer..........................

430 000

430 000

Summa

12 575 000

2 830 000

8 765 000

2. Gångbroar och gångtunnlar.

41

Diverse arbeten...........................

446 000

400 000

46 000

42

Mjölby, gångtunnel........................

60 000

60 000

43

Örebro C, d:o.............................

175 000

175 000

44

Tumba, d:o...............................

250 000

250 000

45

Uttran, d:o...............................

215 000

215 000

1 Härav disponeras 650 000 på tidigare anslag — * Kostnaden omräknad från investeringsplanen

för budgetåret 1945/46.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

46

Järna, gångtunnel..........................

185 000

185 000

47

Katrineholm, gångtunnel (samt i samband här-

med förändringar i stationshuset för kr.

16 000, se nedan under VI: 1)............

184 000

184 000

48

Eskilstuna S, gångtunnel...................

85 000

85 000

49

Lerum, plattforms- och genomgångstunnel .. .

200 000

200 000

50

Olskroken, plattformstunnel................

300 000

300 000

Summa

2100 000

400 000

1700000

3. Diverse bangårdsanordn ingar.

51

Diverse bangårdsanordningar...............

1 000 000

1 000 000

52

♦Falköping, plattformstak över plattform II . .

20 000

20 000

53

♦Nässjö, nya modernare plattformstak å platt-

formarna 3 och 4.......................

65 000

65 000

54

♦Utökning av stensättning av lastplaner i Sunds-

vall och Svartvik.......................

55 000

55 000

55

♦Bräcke, stensättning av lastkaj och lastplan

m. m...................................

25 000

25 000

56

Plattformer och platsformstak, lastkajer, vägar,

stensättning m. m. ett 50-tal smärre företag

1190 000

1190 000

57

♦Permanent beläggning av plattformer vid Stor-

vik, Ockelbo, Bollnäs och Ljusdal.........

200 000

200 000

58

♦Luleå, stensättning med smågatsten av väg

och plan vid godsmagasin och lastkaj.....

20 000

20 000

59

♦Boden C, lastplaner, utgrävning av tjälskju-

tande lera, dränering och stensättning med

smågatsten.............................

50 000

50 000

60

Boden C, permanentbeläggning av mellanplatt-

formen.................................

10 000

10 000

61

* Övertorneå, anordnande av skyddstak för gods-

omlastning..............................

20 000

20 000

62

*21 bansektionen, förlängning av plattformer

och lastkajer m. m.......................

140 000

140 000

63

Vagnvågar och lastkranar, smärre företag ...

100 000

100 000

Summa

2 895 000

1000000

1895 000

Säger för I Bangårdar

17 570 000

3 730 000

12 360000

I a. Tegelbackens reglering.

64

Statens järnvägars andel...................

6 000 000

—

1000 000

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

65

1. Fortsatt anläggning av dubbel-

spår, enligt specifikation i bil. 8.........

215 675 000

10 000 000

40050 000

2. Linjeomläggningar.

66

Omläggning av kurvor å linjen Uppsala N—-

Brunna.................................

1150 000

150 000

67

Omläggning av kurvor å linjen Alandsdal—

Järlåsa.................................

1 200 000

200 000

68

Linjeomläggning å del av sträckan Byringe—

Stålboga................................

225 000

225 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Total-

Anslag för budgetåret

kostnad

(eller åter- stående

1946/47 tilli

Nr

Företag eller anskaffning

Ordinarie

Investe-

rings-

reserven

Kronor

kostnad)

Kronor

arbeten

Kronor

1

2

3

4

5

69

Linjeomläggning vid Sticktorp å sträckan Häll-

195 000

95 000

berga—Eskilstuna S.....................

70

♦Omläggning av älvfåra vid Brunsberg km

376 + 675 — 376 + 820 ..................

60 000

60 000

71

Linjeomläggning vid Sjöändan å sträckan

150 000

150 000

Kristinehamn—Herrhult..................

72

Linjeomläggning å vissa delar av sträckan

Göteborg—Borås........................

800 000

800 000

73

Omläggning av kurvor å linjen Koskivara—

Nattavara..............................

80 000

80 000

74

Linjeomläggningar å sträckan Växjö—Emma-

boda...................................

1 900 000

1 900 000

75

Linjeomläggningar å sträckan Vissefjärda—

200 000

200 000

Saleboda...............................

76

Linjeomläggningar å sträckan Saleboda—Karls-

krona..................................

1 600 000

1 600 000

77

Linjeomläggningar, 6 smärre företag........

200 000

200 000

Summa

5 660000

—

5 660 000

3. Nya godstågsförbindelser.......

4. Diverse linjearbeten.

—

—

—

78

Dikning och dränering inom 18 bansektionen

(Luleå).................................

200 000

200 000

79

D:o, d:o, 21 bansektionen (Umeå)..........

400 000

400 000

80

Höjning och breddning av tunnel vid Svängsta

50 000

50 000

81

Diverse arbeten, två smärre företag.........

60 000

60 000

Summa

710 000

710 000

5. Smalspårsombyggnader.

82

Linjen Harmånger—Bergsjö................

1000 000

2 700 000

Säger för II Dubbelspårsbyggnader etc.

223 045000

10000000

47 120 000

III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

83

1. Rälsutbyten m. m...................

12 000000

12 000 000

—

84

2. Diverse åtgärder för spårför-

stärkning .............................

2 000000

1000 000

1000 000

Säger för III Fortlöpande förstärkning etc.

14 000000

18 000000

1000 000

85

IV. Skenfria vägkorsningar..........

200000

—

200 000

V. Broar m. m.

86

Diverse ej specificerade arbeten................

2 000000

2 000000

—

VI. Husbyggnader.

1. Stationshus.

87

Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Penn-

fäktaren i Sthlm (tilläggsanslag)...........

265 000

265 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

2

Kostnaderna skola enligt beslut av 1945 års riksdag i första hand bestridas med medel

från Bergsjö bredspårsfond, som f. n. uppgår till ca 300 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Total-

Anslag för budgetåret

kostnad

(eller åter- stående

1946/47 till

Nr

Företag eller anskaffning

Ordinarie

Investe-

rings-

reserven

Kronor

kostnad)

Kronor

arbeten

Kronor

1

2

3

4

5

88

Skutskär, nytt stationshus jämte andel i ut-

vändiga ledningar.......................

180 000

80 000

89

Vimmerby, nytt stationshus................

85 000

85 000

90

‘Hallsberg, utvidgning av lokalerna för expedie-

ring av resgods och anordnande av lokaler

för den däri sysselsatta personalen........

50 000

50 000

91

Stuvsta, nytt stationshus...................

100 000

100 000

92

Strängnäs, nytt stationshus................

120 000

120 000

93

♦Anordnande av stationshus, godsmagasin och

plattform vid Lekomberg för fullständigt

trafikutbyte vid Lekomberg å linjen

Ludvika—Stensbo.......................

75 000

75 000

94

Floby, nytt stationshus....................

100 000

100 000

95

Lerum, ombyggnad av stationshuset........

80 000

80 000

96

Väring, nytt stationshus samt mellanplattform

85 000

85 000

och spåromläggning......................

97

Habo, nytt stationshus jämte förändring av

spårsystemet............................

180 000

80 000

98

Trelleborg C, ombyggnad av stationshuset ...

100 000

100 000

99

Trelleborg F, tullviseringspaviljong.........

200 000

200 000

100

Klågerup, ombyggnad och modernisering av

60 000

60 000

stationshuset............................

101

Anderslöv, nytt stationshus................

60 000

60 000

102

Undersåker, modernisering och tillbyggnad av

60 000

60 000

stationshuset............................

103

♦Östersund, om- och tillbyggnad av stations-

huset...................................

120 000

120 000

104

Ånge, ombyggnad av stationshuset..........

120 000

120 000

105

♦Härnösand, uppförande av nytt stationshus . .

200 000

200 000

106

Mellansel, modernisering av stationshuset . . .

55 000

55 000

107

Borås C, örn- och tillbyggnad av stationshuset

1500 000

500 000

108

Växjö, ombyggnad av stationshuset........

135 000

135 000

109

♦Karlshamn C, förändring av expeditionslokaler

samt värmelednings- och sanitära installa- tioner i stationshuset....................

130 000

130 000

110

Ronneby, modernisering av expeditionslokaler

samt anordnande av skyddsrum i stations- huset ...................................

55000

55 000

lil

Stationshus, ett 100-tal smärre företag......

3 050 000

3 050 000

Summa

5 965 000

765 000

5 200 000

2. Godsmagasin.

112

Stockholm C, nytt ilgodsmagasin...........

5 200 000

2 000 000

113

Södertälje C, tillbyggnad av fraktgodsmagasinet

60 000

och utförande av nya expeditionslokaler ...

60 000

114

Borås, iigodsbyggnad......................

150 000

150 000

115

Godsmagasin, 7 smärre företag.............

190 000

190 000

Summa

5 600000

2 000 000

400 000

3. Personallokaler.

116

Hagalund övre, tillbyggnad av personalloka-

ler för lokpersonal.......................

75 000

75 000

117

Sävenäs rangerbangård, om- och nybyggnad av

manskapshus............................

80 000

80 000

1 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

118

Nytt överliggningshus i Alvesta............

250 000

250 000

119

♦Inredning av överliggnings- och skåprum m. m.

för lokpersonalen inom överliggningshuset

nr 8 A i Nässjö.........................

30 000

30 000

120

♦Inredning av manskapslokaler för maskin- och

trafikavdelningen i Alvesta...............

20 000

20 000

121

♦Uppförande av nybyggnad för vagn- och stall-

personal vid Hälsingborg C..............

30 000

30 000

122

♦Uppförande av nybyggnad i Klippan för stall-

förmansexpedition, skåp, tvätt- och dagrum

för lok- och vagnspersonal, förråd m. m. för

maskinavdelningen.......................

60 000

60 000

123

Ånge, nytt överliggningshus...............

300 000

300 000

124

Personallokaler, ett 20-tal smärre företag ....

560 000

560 000

Summa

1405 000

250000

1155 000

4. Bostadshus.

125

Två nva bostadshus i Skutskär jämte andel i

utvändiga ledningar.....................

100 000

100 000

126

Nya bostadshus...........................

1 500 000

1000 000

500 000

127

Utvidgning av enrumslägenheter............

500 000

300 000

200 000

128

Modernisering av bostadslägenheter........

2 000 000

1 000 000

1 000 000

Summa

4100 000

2 300 000

1800 000

5. Diverse byggnader.

129

Nässjö, nytt mob.-förråd...................

75 000

75 000

130

Ånge, anordnande av banmästareförråd jämte

tillhörande spåranordningar..............

120 000

120 000

131

♦Storvik, nytt banmästareförråd vid bangården

60 000

60 000

132

Diverse byggnader, ett 10-tal smärre företag ..

450 000

450 000

Summa

705 000

705 000

Säger för VI Husbyggnader

17 775000

5 315 000

9 260000

133

VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar ..

4 000 000

4 000 000

—

VIII. Telefonanläggningar m. m.

134

Revidering av kabelnätenpå Stockholms stationer

25 000

25 000

135

♦Telefonkabel mellan Örebro och Hallsberg samt

mellan Hallsberg och Laxå..............

800 000

800 000

136

♦Telefonkabel mellan Frövi och Örebro......

400 000

400 000

137

Ny lokalkabel mellan Stockholm och Älvsjö ..

40 000

40 000

138

♦Telefonkabel mellan Göteborg och Falköping ..

1 500 000

1 500 000

139

♦Selektortelefonutrustning för sträckan Laxå—

Charlottenberg..........................

135 000

135 000

140

Diverse kabelarbeten på ett flertal platser ....

185 000

185 000

141

Telefonkabel vid malmbanan..............

7 000 000

2 000 000

142

Telefonkabel mellan Växjö och Alvesta ....

260 000

260 000

143

Nya blankledningar på ett flertal linjer.....

310 000

310 000

144

Nya överdragsstationer i Södertälje och Laxå

105 000

105 000

145

Komplettering och utökning av befintliga

överdragsstationer.......................

250 000

250 000

146

Utbvggnad av automatiska telefonväxlar i

Göteborg, Hälsingborg, Ystad m. fl. orter för

automatiserad fjärrtelefontrafik...........

575 000

275 000

147

Automatiska telefonväxlar i Norrköping, Borås,

Växjö och Kalmar......................

165 000

100 000

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

148

Automatisering av fj ärrtelefonförbindelserna på

linjer utgående från Stockholm mot Norrkö-

ping, Uppsala, Örebro och Västerås.......

970 000

330 000

149

Automatiska telefonväxlar i Tillberga och

Västerås................................

200 000

70 000

150

Automatiska telefonväxlar å ett flertal medel-

stora stationer..........................

285 000

285 000

151

Selektorapparatur för automatisering av etapp-

förbindelser.............................

180 000

180 000

152

Lokalutvidgningar för telefonväxlar........

175 000

100 000

75 000

153

Anskaffning av s. k. ledningstagare.........

30 000

30 000

154

Diverse telefonstationsutrustning............

515 000

515 000

155

Bärfrekvensförbindelser på sträckan Stock-

holm—Malmö och Stockholm—Göteborg . .

450 000

200 000

156

Bärfrekvensförbindelser å linjerna Hudiksvall—

Sundsvall, Sundsvall—Härnösand och

Nyland—Sollefteå.......................

100 000

70 000

157

Högtalaranläggningar......................

600 000

280 000

280 000

158

Impulsuranläggningar......................

300 000

150 000

150 000

159

Svagströmsanläggningar....................

200 000

200 000

Säger för VIII Telefonanläggningar m. m.

15 755 000

3960000

5 340 000

160

IX. Elektriska belysningsanläggningar.....

610000

610 000

—

X. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

161

»Matarledning från Älvsjö till Tomteboda samt

anordnande av s. k. ringmatningssystem på

bangårdarna i Sthlm.....................

1 100 000

750 000

3Ö0 000

162

Göteborg, nv omformarstation..............

900 000

900 000

163

Nyköping, ny omformarstation.............

500 000

500 000

164

»Moholm, komplettering av omformarutrust-

ningen .................................

15 000

15 000

165

»Hallsberg, komplettering av omformarutrust-

ningen .................................

15 000

15 000

166

»Sköldinge, ombyggnad av omformarstationen .

700 000

700 000

167

Göteborg, transportabelt omformaraggregat av

större tvp..............................

600 000

150 000

450 000

168

Vissa ändringsarbeten i Hallsbergs omformar-

station.................................

150 000

150 000

169

Förlängning av maskinhall m. m. i omformar-

stationerna i Ånge och Ockelbo..........

160 000

160 000

170

Ombyggnad av omformarstationer av typ III

i Älvsbyn, Bastuträsk, Vännäs, Mellansel,

Östersund, Uddevalla, Fjärås och Laholm . .

1 280 000

680 000

171

Anskaffning av 7 st. ställverksvagnar.......

1 225 000

1 225 000

172

Förlängning av maskinhall m. m. i omformar-

stationerna i Uppsala, Falköping och Bisp-

gården .................................

560 000

200 000

173

»Forsmo, ny omformarstation...............

1 300 000

500 000

800 000

174

Komplettering av kabelutrustningen vid vissa

omformarstationer.......................

150 000

150 000

175

Fjärrstyrningsanläggningar vid omformarsta-

tionerna i Nässjö och Hallsberg...........

200 000

200 000

176

Dressinbodar jämte förrådslokaler och man-

skapsrum vid vissa omformarstationer ....

80 000

80 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe- rings- reservén

Kronor

1

2

3

4

5

177

Nya linjeströmbrytare i transformatorstationen

i Håmojokk............................

50 000

50 000

178

Åskskydd vid vissa omformarstationer......

75 000

75 000

179

Diverse kompletteringsarbeten å anläggningar

för elektrisk tågdrift.....................

575 000

375 000

200 000

180

Komplettering av kontaktledningar samt för-

bättring av skyddsanordningar på ett stort

antal bangårdar.........................

360 000

360 000

181

Utbyte av försliten kontakttråd............

1 175 000

1175 000

182

Ombyggnad av malmbanans kontaktlednings-

system .................................

800 000

800 000

183

Komplettering och nyanläggning av tågvärme-

anläggningar............................

90 000

90 000

184

Anskaffning av ytterligare 4 st. omformarvag-

nar för arbetsmaskiner...................

400 000

400 000

Säger för X Anläggningar för elektrisk tågdrift

12 460 000

5 765 000

5 735 000

XI. Elektrifiering.

185

Linjen Stockholm—Tillberga—Köping.......

2 740 000

2 740 000

186

Linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla

19 630 000

10 000 000

187

Linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med

Landskrona—Billberga...................

4 190 000

2 000 000

188

Linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—

Lysekil, elektrifieringsarbeten............

ca 14 000 000

500 000

7 000 000

189

Förberedande arbeten å linjen Tillberga—

Ludvika med Tillberga—Sala.............

oa 15 000 000

3 000000

190

Förberedande arbeten å ostkustbanan med bi-

linjer...................................

oa 60 000 000

10 000 000

191

♦Förberedande arbeten å linjen Borås—Alvesta—

Karlskrona med Emmaboda—Kalmar......

ca 41000 000

5 000 000

Säger för XI Elektrifiering

156560 000

15 240 000

25 000000

XII. Lokstations- och driftverksladsanläggningar.

192

♦Gävle, iordningställande av den vid f. d.

U. G. J. lokstation raserade pumpstationen

samt uppsättande av vattenkastare vid lok-

stallarna ..............................

50 000

50 000

193

Kristinehamn, tillbyggnad av lokstallet med två

lokplatser...............................

60 000

60 000

194

»Nässjö, tillbyggnad av lokstallet.............

80 000

80 000

195

♦Tillbyggnad av lokstallet i Klippan med 2 stall-

platser för rälsbussar.....................

40 000

40 000

196

Nytt lokstall i Simrishamn.................

200 000

200 000

197

Växjö, tillbyggnad av lokstallet för spårvidd

0,891 m ................................

1125 000

125 000

198

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar,'' 5

smärre företag...........................

160 000

160 000

Säger för XII Lokstations- och driftverkstads-

anläggningar

715 000

325000

390000

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

199

Modernisering av den elektriska anläggningen i

vagnverkstaden i örebro .................

200 000

200 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Nr

Företag eller anskaffning

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

200

♦örebro, tillbyggnad av lokverkstaden........

350 000

350 000

201

202

Malmö, tillbyggnad av lok- och hjulverkstaden

vid huvudverkstaden.....................

♦Malmö, uppförande av marketenteribyggnad ...

300 000

225 000

300 000

225 000

203

Modernisering av verkstaden i Hälsingborg ...

120 000

120 000

150000

204

♦Notviken, tillbyggnad av lokverkstaden......

150 000

205

Diverse mindre arbeten vid huvudverkstäder .

150 000

150 000

Säger för XIII Anläggningar vid] huvudverk- städer

1495 000

620 000

875 000

206

XIV. Verkstadsmaskiner m. m..........

2 000 000

2 000 000

—

207

XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen.....

—

—

—

XVI. Färjlägen................

—

—

—

208

Summa för A Nya byggnader och anläggningar

474185 000

66 565 000

108 280000

209

B. Försvarsberedskap.

Försvarsberedskap, 5 delanslag................

2 985 000

2 935 000

—

2X0

C. Rullande materiel.

Nyanskaffning av motorlok...................

200 000

200 000

211

Nyanskaffning av elektrolok..................

6 575 000

6 575 000

212

Ombyggnad av elektrolok....................

500 000

500 000

213

Nyanskaffning av elektromotorvagnar..........

600 000

600 000

214

Nyanskaffning av rälsbussar..................

4 000 000

4 000 000

215

Ombyggnad av rälsbussar....................

300 000

300 000

216

Nyanskaffning av lokomotorer................

660 000

660 000

217

Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar ...

12 270 000

12 270 000

218

Ombyggnad av person- och resgodsvagnar ....

2 115 000

2 115 000

219

Nyanskaffning av godsvagnar.................

8 090 000

8 090 000

220

Ombyggnad av godsvagnar...................

1 675 000

1 675 000

221

Rullande materiel, alla slag...................

25 000 000

25 000 000

Säger för C Rullande materiel

61985000

36 985 000

25 000 000

222

D. Biltrafik.

1. Garagebyggnader m. m.

Ordinarie anslag...........................

2 200 000

2 200 000

223

Strömstad, revisionsgarage.................

80 000

80 000

224

Onsala, garage............................

130 000

130 000

225

♦Sandarne, bussgarage......................

180 000

180 000

226

♦Åsarne, bussgarage........................

40 000

40 000

Summa

2 630 000

2 200 000

430 000

227

2. Nyanskaffning av bilmatcriel ..

5 650 000

5 650 000

—

228

3. Ombyggnad av bilmateriel......

1060 000

1 060 000

—

229

4. Förvärv av billinjer..............

2 000 000

2 000000

—

Summa för D Biltrafik

11 340 000

10 910 000

430 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Nr

Företag eller anskaffning

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

E. Statens Järnvägars dispositionsanslag.

230

1. Oförutsedda och mindre arbeten

6 500 000

6 000000

500 000

231

2. Genom olyckshändelser förstörd

egendom .............................

1500 000

8 000 000

1500 000

7 500 000

Summa för E Dispositionsanslag

500 000

Säger för Kapitalbudgeten

558445 000

124 895 000

134 210 000

Summa kostnad å kapitalbudgeten för hela inves- teringsplanen för budgetåret 1946/47 ..........

259 105000

151 910 000

2 246 480 000

Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående

anslagsbehov för i planen upptagna ordinarie

Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående

anslagsbehov för företag endast upptagna i in- vesteringsreserven, därest reserven tages i an- språk i sin helhet.............................

Totalt anslagsbehov per den 7,1946 för samtliga i

investeringsplanen upptagna företag, (motsvarar

summan av kol. 3) ...........................

557 495000

1 Detta belopp gäller därest de föreslagna anslagen å beredskapsstat tages i anspråk i

sin helhet; anlitas dessa icke alls ökas beloppet till 64 415 000 kronor. — 2 Härav belöpa

sig på dubbelspårsbyggnader 137 050 000 kronor och på elektrifiering 98 000 000 kronor samt

på övriga företag 11430 000 kronor

Driftkostnadsstaten.

Anm. Här redovisas endast företag, som föreslås ingå i investeringsreserven, och för vilka

kostnaderna torde böra bestridas av driftmedel, däremot redovisas icke motsvarande ordinarie

företag. Samtliga redovisade företag äro av den art och omfattning, att de i huvudsak kunna

färdigställas inom ett år, varför angivna kostnadsbelopp avse företagens totalkostnader. — För

bansektion angives dess huvudort inom parentes.

Nr

Företag eller anskaffning

Anslag som före- slås för budget- året 1946/47 till

företag i inve- steringsreserv

Kronor

1

2

3

1. Linjeomläggningar m. m.

232

* Omläggning av kurva vid km 366 + 630 — 367 + 272 å linjen

Högboda—Brunsberg....................................

25 000

233

Kurvomläggning på linjen Stävie by—Flädie (600 m kurva) . .

65 000

234

Linjeomläggningar å linjen Östra Ljungbv—Strömsnäsbruk . . .

300 000

235

Linjeomläggningar å linjen Grevie—Förslövsholm (Rosenhults-

kurvorna) ..............................................

300 000

236

Linjeomläggningar å linjen Båstad—Grevie (Dala—Greviekur-

vorna)..................................................

350 000

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Nr

Företag eller anskaffning

Anslag som före- slås för budget- året 1946/47 till

företag i inve- steringsreserv

Kronor

1

2

3

237

Linjeomläggning vid Vallberga och delvis ombyggnad av ban-

gården ...................................................

250 000

238

Omläggning av södra ingångslinjen till Veinge bangård.......

350 000

236

Linjeomläggning å linjen Skottorp—Båstad (Petersbergskurvan)

250 000

240

Linjeomläggning å linjen Veinge—Laholm (Kungsgårdskurvorna)

100 000

241

Breddning av bankar och skärningar utefter järnvägslinjen

Gällivare—gränsen mot Norge.............................

100 000

242

Kurvomläggningar inom 21 bansektionen (Umeå) ............

500 000

243

Omläggning av linjen Nissafors—Hestra å bandelen Borås—

Alvesta.................................................

185 000

244

Borttagning av hinder i banan 2,6 m från spårmitt inom 25 ban-

sektionen (Borås).........................................

190 000

Summa

2 865 000

2. Dräneringsarbeten m. m.

245

Förbättrad dränering av banvallen å delar av bansträckorna

Ulriksdal—Krylbo och Uppsala—Gävle...................

1210 000

246

»Bergrensning i vissa skärningar å 6 bansektionen............

110 000

247

Omläggning av glacismurar på linjen Uddevalla—Strömstad (an-

mält behov 120 000 kronor)..............................

60 000

248

Dränering av bana inom 10 bansektionen och Kristianstads län

100 000

249

Dränering av bana inom 10 bansektionen (Malmö) och Malmö-

100 000

250

»Dränerings- och terrasseringsarbeten å linjen Västra Torup—•

100 000

251

Anläggning och omläggning av dräneringsdiken utmed banan

inom 14 bansektionen (Sundsvall).........................

100 000

252

Urgrävningar till förhindrande av upplysning i banan vid

Bräcke, Håsjö, Ragunda och Fors..........................

200 000

253

Anläggning och omläggning av dräneringsdiken inom 14 bansek-

tionen och Gävleborgs län .................................

20 000

254

Anläggning och omläggning av dräneringsdiken inom 14 bansek-

tionen och Västernorrlands län.............................

30 000

255

»Spårisolering och lyftning av spår inom 14 bansektionen och

Västernorrlands län........................................

50 000

256

»Spårisolering och lyftning av spår inom 14 bansektionen och

Jämtlands län.............................................

75 000

257

»Bergrensning och förstärkningsarbeten i bergskärning vid km

261 å linjen Hudiksvall—Via..............................

150 000

258

Stenarbeten med reparationer av stödjemurar vid Orsa och Sveg

115 000

259

Urgrävningsarbeten av tjälskjutande jord ur banan vid Berg,

Hackås, Lockne, Näs och Åsarna........................

50 000

260

Spårisoleringsarbeten till förhindrande av upplysning av spåret

vintertid jämte torvbeklädnad av dikesslänter vid Jukkasjärvi

150 000

261

Dränering av bankroppen å järnvägslinjen Gällivare—gränsen

mot Norge.............................................

200 000

262

*20 bansektionen. Linjen Älvsbyn—Piteå, breddning av skär-

ningar ..................................................

20 000

263

*20 bansektionen. Dikning och dränering av banvallen........

200 000

264

Fortsatta dräneringsarbeten av banvallen inom 25 bansektionen

(Borås)...................................................

50 000

265

Omläggning av trummor inom 25 bansektionen (Borås).......

30 000

266

Omläggning av ballastmurar inom hela 25 bansektionen (Borås)

30 000

Summa

2 050 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Nr

Företag eller anskaffning

Anslag som före- slås för budget- året 1946/47 till

företag i inve- steringsreserv

Kronor

1

2

3

3. Diverse arbeten.

267

268

Diverse arbetsobjekt inom 17 bansektionen (Sollefteå) .......

Reparation och ombyggnad av snöskärmar och snögallerier inom

19 bansektionen (Kiruna) ...............................

20 000

150 000

60 000

230 000

269

Omläggning och utbyte av sådana vattenledningsrör inom 19

bansektionen (Kiruna) som äro underdimensionerade och delvis

igenrostade .............................................

Summa

4. Inventarier.

270

Ersättningsanskaffning av inventarier.......................

1000 000

6145 000

Säger för Driftkostnadsstaten

Statens järnvägars rörelsemedel.

Anm. Här redovisas endast företag, som föreslås ingå i investeringsreserven, och för vilka

kostnaderna torde böra bestridas av statens järnvägars rörelsemedel, däremot redovisas icke

motsvarande ordinarie företag. Samtliga redovisade företag äro av den art och omfattning, att

de i huvudsak kunna färdigställas inom ett år, varför angivna kostnadsbelopp avse företagens

totalkostnader.

Nr

Företag eller anskaffning

Anslag som före- slås för budget- året 1946/47 till

företag i inve- steringsreserv

Kronor

1

2

3

271

272

Anordnande av nya grusgropar m. m.

♦Älvsbyn, makadamkrossanläggning vid grusgropen............

Ny grusgrop vid Abborrtjärn (å sträckan Vindeln—Hällnäs)...

Säger för S. J:s rörelsemedel

30 000

200 000

230 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bilaga 7.

Sammandrag över investeringsplan för statens järnvägar.

I sammandraget hava i kol. 3, 4 och 5 sammanställts de i motsvarande kolumner i bilaga O upptagna

summorna för varje anslagstitel. För jämförelse har i kol. 6 angivits anslagsbeloppen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Anslagstitel

Totalkost- nad (eller

återstående

kostnad) för

företag, till

vilka anslag

upptagas i

kol. 4 o.

kol. 5

Kronor

Anslag

för bud- getåret

1946/47 till

ordinarie

arbeten

Kronor

Anslag

för bud- getåret

1946/47

till in- vesterings- reserv

Kronor

Anslag

för bud- getåret

1945/46

till in- vesterings- reserv

Kronor

2

3

4

6

6

Kapitalbudgeten.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

1. Bangårdsombyggnader m. m.......

12 575 000

2 330 000

8 765 000

11550 000

2. Gångbroar och gångtunnlar ......

2 100 000

400 000

1700 000

2100 000

3. Diverse bangårdsanordningar......

2 895 000

1000 000

1895 000

150 000

Summa

17570000

3 730000

12360000

13800000

I a. Tegelbackens reglering................

6000000

—

1000000

1000000

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg- ningar.

1. Fortsatt anläggning av dubbelspår

enl. spec. bil. 8................

215 675 000

10 000 000

40 050000

39 400 000

2. Linjeomläggningar................

5 660 000

—

5 660 000

5 390 000

3. Nya godstågsförbindelser..........

—

—

—

—

4. Diverse linjearbeten ..............

710 000

—

710 000

710 000

5. Smalspårsombyggnader............

1 1 000 000

—

700000

—

Summa

223 045 000

10000000

47120000

45 500 000

III. Fortlöpande förstärkning av spåröver- byggnaden.

1. Rälsutbyten m. m................

12 000 000

12 000000

2. Diverse åtgärder för spårförstärkning

2 000 000

1000 000

1 000 000

2 000 000

Summa

14000000

13000000

1000000

2000000

IV. Skenfria vägkorsningar m. m.........

200000

—

200000

200000

V. Broar m. m........................

2000000

2000000

—

600000

VI. Husbyggnader.

1. Stationshus ......................

5 965 000

765 000

5 200 000

5 200 000

2. Godsmagasin ....................

5 600 000

2 000 000

400 000

500 000

3. Personallokaler ..................

1 405 000

250 000

1 155 000

1 200 000

4. Bostadshus ......................

4 100 000

2 300 000

1 800 000

2 100 000

5. Diverse byggnader................

705 000

—

705 000

700 000

Summa

17 775000

5315000

9260000

9 700000

VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar

4000000

4000000

—

—

Summa för I—VII

283 940 000

38 046 000

70 940 000

72 800 000

VIII. Telefonanlägqningar m. m.............

15 755 000

3 960000

5340000

1575000

IX. Elektriska belysningsanläggningar ....

610000

610 000

—

200000

1 Återstående anslagsbehov 700 000. kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Anslagstitel

Totalkost- nad (eller

återstående

kostnad) för

företag, till

vilka anslag

upptagas i

kol 4. o.

kol. 5

Kronor

Anslag

för bud- getåret

1946/47 till

ordinarie

arbeten

Kronor

Anslag

för bud- getåret

1946/47

till in- vcsterings- reserv

Kronor

Anslag

för bud- getåret

1945/46

till in- vesterings- reserv

Kronor

2

3

4

5

6

X. Anläggningar för elektrisk tågdrift____

12460000

5 765000

5 735 000

5 090 000

XI. Elektrifiering........................

156560 000

15 240 000

25 000000

27000 000

XII. Lokstations- och driftverkstadsanlägg-

Ringar............................

715 000

325 000

390000

600 000

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder ....

1495 000

620 000

875 000

420000

XIV. Verkstadsmaskiner m. m.............

2000000

2000000

—

—

XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen ..

—

—

—

—

XVI. Förflugen ..........................

—

—

—

—

Säger för A Byggnader och anläggningar

474186000

66 565 000

108 280000

107 685 000

B. Försvarsberedskap ....................

2 935 000

2 935 000

—

—

C. Rullande materiel......................

61 985000

36 985 000

25 000000

35000 000

D. Biltrafik.

1. Garagebyggnader m. m.................

2 630 000

2 200 000

430 000

750 000

2. Nyanskaffning av bilmateriel............

5 650 000

5 650 000

—

3 000 000

3. Ombyggnad av bilmateriel..............

1060 000

1 060 000

—

—

4. Förvärv av billinjer ....................

2 000 000

2 000000

—

—

Säger för D Biltrafik

11340 000

10 910 000

430 000

3 750000

E. Dispositionsanslag.

1. Oförutsedda och mindre arbeten ........

6 500 000

6 000 000

500 000

—

2. Genom olyckshändelser förstörd egendom

1 500 000

1500 000

—

—

Summa för E Dispositionsanslag

8000 000

7500 000

500 000

500 000

Säger för Kapitalbudgeten

558445 000

124 895 000

134210000

146935 000

Driftkostnadsstaten.

1. Linjeomläggningar m. m.....................

2. Dräneringsarbeten m. m.....................

3. Diverse arbeten ............................

4. Inventarier ................................

Säger för Driftkostnadsstaten

2 865 000

2 050 000

230 000

1 000 000

6145000

3 200 000

1 470 000

230 000

1 000 000

5 900 000

Statens Järnvägars rörelsemedel.

Anordnande av nya grusgropar m. m...........

Säger för S. J:s rörelsemedel

230 000

230 000

410 000

410000

Summa för investeringsreserven

140 585 000

155 245 000

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Investeringsplan beträffande dubbelspårs
Linjedelarna

äro angivna efter av järnvägsstyrelsen uppgiven angelägenhetsordning.

Till »Övriga arbeten» räknas bland annat alla bangårdsarbeten, plattformer, lastkajer och husbyggnadsarbeten

(i den män sådana förekomma) ävensom stängsel utefter linjen.

L i n j e d e 1

Total

kostnad

(återstå-

ende

kostnad)

Terrasseringsarbeten m. m.

Spåröver-

Total

kostnad

(återst.

kostnad)

Under budgetåret

Total

kostnad

(återst.

kostnad)

Under

kan ut- föras

arbeten

för

motsva-

rande

1 000-tal

dags- verken

antal

årsar-

betare

kan ut- föras

arbeten

för

1

2

3

4

5

fi

7

8

1. Järna—Skebokvarn..........

115 600

2140

6 320

varav ord. arbete

1500

65

250

1500

inv.reserv

640

25

110

2 000

2. Mjölby—Tranås ............

>7 025

382

3 625

varav ord. arbete

382

15

65

1000

3. Gårdsjö—Skövde ............

1 15 950

3 275

6 460

varav ord. arbete

1200

50

200

1400

inv.reserv

1500

65

250

2 000

4. Falköping—Alingsås ........

19 000

6 000

8 000

varav inv.reserv

2 700

110

450

5. örebro—Frövi ..............

7 800

3 000

3 000

varav inv.reserv

1200

50

200

6. Almedal—Kungsbacka ......

6 500

2 000

2 800

varav inv.reserv

1200

50

200

7. Spånga—Bålsta..............

(terr. 2 300)

2 300

varav inv.reserv

1200

50

200

8. Alby—Ånge—Bräcke ........

11700

4 700

3 800

varav inv.reserv

1500

65

250

9. Gåvetorp—Alvesta—Vislanda

5 500

1700

2 300

varav inv.reserv

1500

65

250

10. Kilafors—Bollnäs............

4 700

2 000

1500

varav inv.reserv

1500

65

250

11. Katrineholm—Pålsboda . .

15 000

5 000

6 000

varav inv.reserv

3 000

125

500

12. Sävsjö—Gåvetorp............

14 500

4 700

6 000

varav inv.reserv

1500

65

250

13. Vislanda—Ballingslöv........

21000

6 700

8 700

varav inv.reserv

2100

90

350

14. Katrineholm—Åby ..........

13 500

6 000

4 600

varav inv.reserv

2 700

110

450

15. Ockelbo—Kilafors............

12 000

5 000

3800

varav inv.reserv

1500

65

250

16. Bollnäs—Ljusdal ............

17 600

7 300

5 600

varav inv.reserv

2100

90

350

17. Ljusdal—Alby ..............

26 000

10 800

8 400

varav inv.reserv

2 700

110

450

Summa

215675

72 997

31622

1330

5 275

80905

7 900

varav ord. arbete

3082

130

515

3 900

inv.reserv

28 540

1200

4 760

4 000

1 De totala återstående kostnaderna för pågående dubbelspårsbyggnader hava förändrats på grund

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 8,

byggnader för budgetåret 1946/47.

Kostnader i 1000-tal kronor. För påbörjat företag äro återstående kostnader angivna per den x/t

1946, under förutsättning att ordinarie anslag för budgetåret 1945/46 förbrukats i sin helhet men att

investeringsreserven icke tagits i anspråk.

Antalet årsarbetare är schematiskt beräknat under antagande av ca 250 effektiva arbetsdagar per

man och år.

byggnad

Elektrifiering

Övriga arbeten

Summa

kostnad

Arbets-

styrka.

Summa

antal

man

budgetåret

Total

kostnad

(återst.

kostnad

Under budgetåret

Total

kostnad

(återst.

kostnad)

Under budgetåret

mo tsva- rande

1 000-ta

dags- verken

antal

årsar-

betare

kan ut- föras

arbeten

för

motsva-

rande

1 000-tal

dags- verken

antal

årsar-

betare

kan ut- föras

arbeten

för

motsva-

rande

1 000-tal

dags- verken

antal

årsar-

betare

under budgetåret

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

| 20

1890

5 250

25

100

500

10

30

500

15

50

4 000

430

35

130

1000

250

5

20

1 110

25

110

4 000

370

2 018

15

60

1925

350

5

20

768

20

75

2500

220

4 290

25

90

500

10

30

400

10

40

3500

360

35

130

2 550

250

5

20

400

10

40

4150

440

2 450

950

500

15

50

3 200

500

850

900

1200

200

800

1200

200

1600

1200

200

1600

700

500

15

50

2 000

300

800

600

500

15

50

2 000

300

600

1950

1500

250

2 050

1800

1000

25

100

4 000

600

2 000

500

15

50

2 000

300

2 700

3 000

500

15

50

2 600

400

1550

1350

500

15

50

3 200

500

1600

1600

500

15

50

2 000

300

2 300

2 300

500

15

50

2 600

400

3 500

3 300

500

15

50

3 200

500

1%

510

27 515

1850

35

120

34 258

8 678

240

865

50 050

6 770

65

250

1350

25

80

1 668

45

165

10 000

1010

70

260

500

10

40

7 010

195

700

40 050

5 760

av dels ändrade dispositioner, dels

omräkning till nuvarande

prisläge

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bilaga 9.

Investeringsplan för statens vattenfallsverk. 1

Anni. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr

Företag

Totalkost- nad (för

påbörjade

företag

återstående

kostnad)

Företag

avsedda att

utföras som

ordinarie

arbeten

Företag,

som föreslås

ingå i in- vesterings- reserven

budgetåret

1946/47

Investe- ringsreserv

för budget- året

1945/46

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

6

1

2

3

4

5

6

Kraftstation i Nämforsen...........

Kraftstation i Forsmoforsen.........

Kraftstation vid Hölleforsen........

Kraftstation vid Harsprånget......

Tilloppstunnel och dämningshöjning

vid Porjus kraftstation...........

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

15 500 000

15 900 000

43 000 000

oa 79 500 000

560 000

2 9 500 000

4 500 000

11400 000

16 500 000

5 000 000

560 000

7 000 000

2 000 000

6 000 000

2 300 000

3 500 000

_

2 000 000

2 000 000

8

9

34 000 000

1000 000

—

—

♦Ett sjätte maskinaggregat i Västerås

4100 000

2 500 000

_

10

♦Ett nionde maskinaggregat i Porjus

3 800 000

3 000 000

_

11

Ett tredje maskinaggregat vid Stads-

8 600 000

2 000 000

2 000 000

12

♦Utbyte av två turbiner i Lilla Edets

1 100 000

700 000

1 3

Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid sta-

40 500 000

37 500 000

3 000 000

4 000 000

14

Statens vattenfallsverks dispositions-

3 500 000

2 000 000

1500 000

3 3100 000

253 060 000

90 960000

11200 000

19400 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för bud- tfAtorpt 194K/47...............................

102160000

Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående an- slagsbehov för i planen upptagna ordinarie arbeten

Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående an- slagsbehov för företag endast upptagna i investe- ringsreserven, därest denna tages i anspråk i sin

UolViot .................................

4140 900 000

8500 000

Totalt anslagsbehov per den V» 1946 för samtliga i

planen upptagna företag (motsvarande summan av

kolumn 3).....................................

251560 000

1 Återstående anslagsbehov per 7» 1946 beräknas av vattenfallsstyrelsen till 4 500 000 kronor.

— 2 Återstående anslagsbehov per V? 1946 beräknas av vattenfallsstyrelsen till 9 000 000

kronor. — s Härav redovisades 1600 000 kronor under Mindre utvidgning av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag. — 4 Detta belopp gäller, därest de

föreslagna anslagen å beredsskapsstat för de berörda anläggningarna under budgetåret tagas

i anspråk i sin helhet; anlitas dessa icke alls ökas beloppet till 147 400 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bilaga 10.

Investeringsplan för försvarsväsendet.

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

1

Stockholm K 1 garage..................

38 000

38 000

2

K 1 matinrättning, ombyggnad

193 000

193 000

3

Lv 3 garage.................

420 000

420 000

4

♦FSF centralförråd............

263 000

263 000

5

Solna I 1 ny förläggning............

16 950 000

2 000 000

6

I 1 idrottsplats...............

■85 000

85 000

7

Ing 1 idrottsplats............

85 000

85 000

8

SIS tillbyggnad av kaserner .

477 000

477 000

9

•SIS garage.................

41000

41000

10

•A I S och Int 1 ny förläggning

11 247 000

1015 000

11

Int 1 idrottsplats .............

75 000

75 000

12

KS badhus med simhall och

fäktsal....................

447 000

447 000

13

KS sanitära anläggningar.....

192 000

192 000

14

KS säkerhetsanordningar å skol-

skjutningsbanan............

190 000

190 000

15

KS idrottsplats..............

75 000

75 000

16

Officersaspirantskolor för infan-

teriet och kavalleriet........

2 858 000

1 000 000

17

Spånga A 1 ny förläggning...........

17 290 000

4 500 000

18

A 1 idrottsplats ...............

192 000

92 000

19

♦Tyg 1 ny förläggning.........

3100 000

1500 000

20

♦Stockholms tygstation........

4 500 000

3 000 000

21

Rosersberg Infanteriskjutskolan, ordnande

av förläggning.............

278 000

278 000

22

Infanteriskjutskolan idrottsplats

75 000

75 000

23

Infanteriskjutskolan vägarbeten

13 000

13 000

24

Väddö Luftvärnskjutskolan, nybyggna-

der.......................

730 000

250000

25

Norrtälje *Lv 3 nya etablissement, etapp I

3 000 000

2 000 000

26

Uppsala I 8 iståndsättning av baracker .

32 000

32 000

27

I 8 vägarbeten...............

>56 000

56 000

28

♦18 iordningställande av kort-

hålisbanan.................

15 000

15 000

29

I 8 dräneringsarbeten.........

60 000

60 000

30

Enköping P 1 nya etablissement........

11 383 000

2 500 000

31

P 1 idrottsplats ..............

>91 000

91 000

32

Förrådsbyggnader............

462 000

150 000

33

Strömsholm Ridskolan, diverse byggnadsår-

beten.......................

440 000

200 000

34

Strängnäs P 3 matinrättning, ombyggnad

275 000

275 000

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

35

P 3 ordnande av avloppssystemet

1229 000

50 000

12 000

36

*P 3 signalförråd och signalverk-

stad......................

118 000

50 000

37

P 3 vägarbeten och stensättning

2 465 000

200 000

38

*P 3 utbyggnad av pistolskjut-

ningsbana.................

10 000

10 000

39

Linköping I 4 iståndsättning av baracker .

2 5 000

5 000

40

I 4 ombyggnad av matinrättning

275 000

275 000

n

I 4 korthållsbana.............

49 000

49 000

42

I 4 vägarbeten och stensättning

2184 000

100 000

43

I 4 dräneringsarbeten.........

2100 000

100 000

44

T 1 garage ..................

48 000

48 000

45

T 1 barack..................

5 000

5 000

46

T 1 vägarbeten och stensättning

216 000

16 000

47

T 1 dräneringsarbeten........

2 68 000

68 000

48

Lv 2 matinrättning...........

275 000

275 000

49

Lv 2 vägarbeten och stensätt-

ning......................

2 303 000

200 000

50

Lv 2 dräneringsarbeten.......

2 55 000

55 000

51

Jönköping A 6 iståndsättning av baracker

2 4 000

4 000

52

A 6 ombyggnad av matinrätt-

ning......................

275 000

275 000

53

A 6 garage ..................

84 000

84 000

54

*A 6 rotfruktskällare..........

12 000

12 000

55

*A 6 lastkaj med spår.........

22 000

22 000

56

A 6 vägarbeten och stensättning

2 287 000

100 000

57

A 6 dräneringsarbeten.........

65 000

65 000

58

Skillingaryd Artilleristutskolan, vägarbeten

2 336 000

200 000

59

Eksjö I 12 baracker, iståndsättning av

grenadjärborgen............

155 000

155 000

60

I 12 matinrättning, ombyggnad.

275 000

275 000

61

*1 12 markörskydd............

30 000

30 000

62

*1 12 nyanläggning av skolskjut-

ningsbana.................

60 000

60 000

63

I 12 vägarbeten..............

''70 000

70 000

64

Växjö I 11 baracker................

210 000

10 000

65

I 11 ombyggnad av matinrätt-

ning......................

275 000

275 000

66

I 11 vägarbete...............

2125 000

125 000

67

Visby I 18 garage..................

28 000

28 000

68

I 18 ombyggnad av skjutbanor

C och D ...................

130 000

130 000

69

118 vägarbeten och stensättning

2 279 000

150 000

70

A 7 vägarbeten..............

18 000

18 000

71

Gotlands tygstation..........

1326 000

800 000

72

Tofta A 7 skolskjutningsbana.......

34 000

34 000

73

A 7 vägarbete ...............

100 000

100 000

74

Kristianstad I 6 iståndsättning av baracker .

9 000

9 000

75

I 6 matinrättning, ombyggnad .

275 000

275 000

76

SIK kasern, tillbyggnad.....

244 000

244 000

77

A 3 nya etablissement........

9 025 000

1000 000

78

A 3 gymnastikbyggnad.......

408 000

408 000

79

A 3 idrottsplats ..............

2 68 000

68 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. ■—-

2 Företagets omfatt-

ning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

80

Rinkaby

*A 3 vatten och avlopp........

15 000

15 000

81

*A 3 iordningställande av skol-

skjutningsbanan............

30 000

30000

82

Hässleholm

P 2 nya etablissement........

12 300 000

4 000 000

83

*P 2 och P 4 tygverkstad......

1 950 000

500 000

84

P 2 gymnastikhus.............

412 000

412 000

85

P 2 idrottsplats ..............

191 000

91 000

86

T 4 ombyggnad av matinrätt-

ningen....................

380 000

150 000

87

T 4 garage ..................

169 000

169 000

88

T 4 idrottsplats ..............

75 000

75 000

89

T 4 baracker, iståndsättning ...

2 000

2 000

90

*T 4 kasern..................

358 000

358 000

91

Ravlunda

P 2 vägarbeten..............

182 000

4 000

92

Malmö

Lv 4 tillbyggnad av kaserner,

etapp III..................

1000 000

300 000

93

*Lv 4 nyanläggning av skolskjut-

ningsbana..................

2100 000

100 000

94

Lv 4 idrottsplats.............

86 000

86 000

95

Lv 4 gymnastikhus...........

332 000

332 000

96

Ystad

I 7 ombyggnad av matinrätt-

ningen ....................

294 000

294 000

97

I 7 garage ...................

40 000

40 000

98

I 7 vägarbeten...............

186 000

86 000

99

Revingehed

I 7 idrottsplats ...............

46 000

46 000

100

I 7 vägarbeten och stensättning

*375 000

175 000

101

Halmstad

I 16 baracker, nybyggnad och

iståndsättning.............

117 000

17 000

102

I 16 ombyggnad av matinrätt-

ningen....................

336 000

150 000

103

I 16 idrottsplats ..............

*98 000

98 000

104

I 16 avloppsarbeten..........

60 000

60 000

105

Göteborg

A 2 ombyggnad av matinrätt-

ningen ....................

225 000

225 000

106

*A 2 förråd...................

490 000

490 000

107

A 2 vägarbeten och stensättning

1183 000

100 000

108

Lv 6 nya etablissement.......

5 675 000

231 000

109

Lv 6 central tygverkstad......

1 690 000

1000 000

no

Lv 6 gymnastikbyggnad......

378 000

378 000

lil

Lv 6 idrottsplats.............

2 83 000

83 000

112

Algutstorp

A 2 skolskjutningsbana.......

37 000

37 000

113

Uddevalla

117 flyttning och iståndsättning

av baracker...............

161 000

161 000

114

I 17 garage ..................

48 000

48 000

115

I 17 truppförbandssjukhus ....

1380 000

200 000

116

I 17 vägarbeten och stensättning

1123 000

123 000

117

Borås

* I 15 tygverkstad.............

317 000

50 000

118

115 vägarbeten och stensättning

‘ 148 000

148 000

119

I 15 dräneringsarbeten........

20 000

20 000

120

Kråk

P 4 vägarbeten..............

60 000

60 000

121

Skövde

I< 3 ombyggnad av matinrätt-

ningen....................

284 000

284 000

122

K 3 idrottsplats ..............

75 000

75 000

i

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —

2 Exklusive kostnader för markförviirv.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

123

*K 3 iordningställande av kort-

hålisbanan.................

40 000

40 000

124

*K 3 och S 1 Sk förråd.........

78 000

78 000

125

T 2 iståndsättning av barack . .

>1000

1000

126

T 2 garage m. m..............

410 000

410 000

127

*T 2 förråd...................

68 000

68 000

128

T 2 idrottsplats ..............

* 77 000

77 000

129

*P 4 signalförråd och signalverk-

stad......................

115 000

50 000

130

P 4 vägarbeten och stensättning

*311000

200000

131

*P 4 iordningställande av kort-

hålisbanan.................

15 000

15 000

132

Tyg 2 skolverkstad, kansli, m. m.

817 000

600 000

133

Karlsborg Lv 1 garage.................

27 000

27 000

134

Lv 1 brandstation............

80 000

80 000

135

Lv 1 idrottsplats.............

*57 000

57 000

136

Fästningsområdet,vägarbete och

stensättning...............

> 390 000

200 000

137

Omläggning av avloppsledningar

III. etappen...............

335 000

148 000

138

*Saneringsarbeten i våta graven

60 000

60 000

139

Kristinehamn A 9 nya etablissement........

11 557 000

500 000

140

A 9 gymnastikbyggnad.......

436 000

436 000

141

A 9 idrottsplats ..............

* 105 000

105 000

142

Karlstad I 2 baracker.................

* 20 000

20 000

143

I 2 dräneringsarbeten.........

* 167 000

167 000

144

*12 iordningställande av kort-

hålisbanan.................

40 000

40 000

145

örebro I 3 ny- och ombyggnad av ba-

räcker ....................

69 000

69 000

146

Nora *T 2 N utvidgning av Nora skyt-

tegilles skjutbana..........

15 000

15 000

147

T 2 N gymnastikbyggnad.....

332 000

332 000

148

Villingsberg Artillerist utskolan...........

2 990 000

1 000 000

149

Falun I 13 baracker................

14 000

14 000

150

*I 13 planering av skjutbanan ..

20 000

20 000

151

I 13 vägarbeten..............

* 72 000

72 000

152

Gävle I 14 ombyggnad av matinrätt-

ningen....................

337 000

337 000

153

I 14 baracker, nybyggnad och

flyttning..................

297 000

297 000

154

I 14 skolskjutningsbana.......

55 000

55 000

155

114 vägarbeten och stensättning

> 94 000

94 000

156

I 14 dräneringsarbeten........

»47 000

47 000

157

Sundsvall Lv 5 nya etablissement, etapp III

917 000

250 000

158

Lv 5 gymnastikhus...........

360 000

360 000

159

Torpshammar Förråd, kompletteringsarbeten .

70 000

70 000

160

Sollefteå I 21 baracker................

207 000

; 207 000

161

I 21 ombyggnad av matinrätt-

ningen ....................

332 000

332 000

162

I 21 utbyggnad av kulsprute-

skjutbanan från 6 till 9 tavel-

ställ......................

38 000

38000

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —

* Kostnader! omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Nr

Företag

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Total-

kostnad

Kronor

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

163

I 21 vägarbeten ..............

186 000

86 000

164

* I 21 signalförråd och signal-

verkstad..................

91 000

40 000

165

I 21 och T 3 tygverkstad.....

912 000

912 000

166

T 3 matinrättning............

655 000

300 000

167

T 3 iståndsättning av baracker

12 000

12 000

168

T 3 garage ..................

20 000

20 000

169

T 3 vatten- och avloppsarbeten

‘100000

100 000

170

Östersund I 5 flyttning och nybyggnad av

baracker..................

207 000

207 000

171

I 5 ombyggnad av matinrättning

353 000

353 000

172

1 5 dräneringsarbeten.........

‘32 000

32 000

173

I 5 och A 4 tygverkstad......

823 000

200 000

174

*A 4 signalverkstad...........

200 000

200000

175

*A 4 iordningställande av skol-

skjutningsbanan............

18 000

18 000

176

A 4 iståndsättning av baracker

‘4 000

4 000

177

A 4 Artilleriofficersaspirantsko-

lan.......................

* 641 000

400 000

178

A 4 vägarbeten..............

‘ 60 000

60000

179

Brunflo A 4 tjänstebostad vid Grytans

skjutfält..................

35 000

35000

180

A 4 väg- och röjningsarbeten på

skjutfältet.................

‘ 115 000

115 000

181

Umeå I 20 nybyggnad och iståndsätt-

ning av baracker...........

85 000

85 000

182

I 20 garage ..................

20 000

20000

183

Umeå I 20 vägarbeten..............

’ 47 000

47 000

184

K 4 tygverkstad.............

2 417 000

300 000

185

K 4 ombyggnad av matinrätt-

ningen ....................

86 000

86 000

186

K 4 vägarbeten ..............

‘ 25 000

25 000

187

Boden 119 flyttning och iståndsättning

av baracker...............

324 000

324 000

188

I 19 garage ..................

84 000

84 000

189

Ing 3 ombyggnad av matinrätt-

ningen....................

304 000

200000

190

Ing 3 tygverkstad............

389 000

200 000

191

* Ing 3 nyanläggning av korthålls-

bana......................

40 000

40 000

192

Ing 3 vatten- och avloppsarbeten

‘ 57 000

57 000

193

Tyg 3 garage................

77 000

77 000

194

Tyg 3 och S 1 B förläggning . . .

1 375 000

1375 000

195

S 1 B garage .................

126 000

126 000

196

A 5 korthållsskjutbana........

42 000

42 000

197

A 8 iståndsättning av baracker

16 000

16 000

198

*FB vatten- och avloppsarbeten.

400 000

400 000

199

Garnisonssjukhus.............

13 4 250 000

2 000 000

200

Garnisonssjukhus, personalbo-

städer....................

21 691 000

1 000 000

201

Kiruna AJS nya etablissement........

3 852 000

200 000

202

Luleå Lv 7 nya etablissement.......

6 210 000

200 000

1 Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —

a Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —

Statsverkets andel

1 685 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

203

Lv 7 gymnastikbyggnad......

410 000

410 000

204

Lv 7 idrottsplats.............

1 71 000

71000

205

Lv 7 dräneringsarbeten.......

2 29 000

29 000

206

Hundgårdar vid arméns truppförband........

290 000

290 000

207

Förrådsbyggnader för territoriella förband.....

13 553 000

2 900 000

208

Förråd vid arméns truppförband......

4 600 000

3 000 000

209

•Centralförråd för tyg- och intendenturmateriel

3 619 000

3 619 000

210

•Garagebyggnader...........................

756 000

756 000

211

•Fasta drivmedelsförråd.......

160 000

160 000

212

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten ...

150 000

150 000

213

Om- eller nybyggnad av sjukhus vid diverse för-

band.......................

2 000 000

2 000 000

214

Bergskyddsrum..................

11 940 000

4 000 000

215

Fullträffsäkra förråd........

18 153 000

8 000 000

Summa

222 357 000

49 376 000

14190 000

18 335 000

Summa för hela investeringsplanen för budgetåret

1946/47

63 566 000

1

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —-

Kostnaden omraknad fran investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

c. Marinjörvaltningens ämbetsområde.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

Allmänt.

1

♦Kallförråd i Norberg.................

1 214 000

191 000

2

♦Förråd för ekoradiomateriel...........

45 000

45 000

3

Kompletterings- och förbättringsarbeten

i vissa oljecisternanläggningar.......

2101000

101 000

4

♦Militära skyddstjänstanordningar.......

46 000

46 000

Sjökrigsskolan vid Näsby.

5

Simhall..............................

253 000

253 000

6

Varmboning av pjäsexercishallen.......

64 000

64 000

7

♦Betonggolv i pjäsexercishallen.........

22 000

22 000

Marinens underofficersskola vid

Berga.

8

Sjukhus.............................

598 000

336 000

262 000

9

Gymnastikbyggnad...................

341 000

341 000

10

Idrottsplats ..........................

144 000

144 000

Norrlandskustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma

anläggningar.

11

Krigscentral för chefen för Norrlands-

kustens marindistrikt...............

275 000

275 000

Gustafsviks örlogsdepå.

12

Förlängning av Gustafsviks torrdocka ..

1630000

1000000

Hemsö kustartilleriförsvar och

Härnösands kustartilleri-

detachement.

13

♦Brygga vid viss försvarsanläggning.....

228 000

. 228 000

14

♦Gymnastikbyggnad...................

370 000

370 000

15

Frontreparationsverkstäder............

59 000

59 000

16

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasnings-

lokaler............................

40 000

40 000

17

♦Artillerimaterielförråd.................

59 000

59 000

Ostkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma

anläggningar.

18

Bostäder vid viss brännoljecistern å Ost-

kusten............................

53 000

53 000

19

♦Förbättrande av vissa ventilationsanlägg-

ningar .............................

9 000

9 000

20

Ubåtstunnlar.........................

2 735 000

2 735 000

Härav disponeras 23 000 på tidigare anslag. — 2 Företagets omfattning och kostnad

ändrad frän investeringsplanen för budgetåret 1945/40.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

Stockholms örlogsstation.

21

♦Ombyggnad av intendenturförrådet på

Skeppsholmen......................

160 000

160 000

22

♦Utbyte av varmvattenberedare i kokhuset

10 000

10 000

23

Avloppsanordningar på Skeppsholmen...

314 000

314 000

Stockholms örlogsvarv.

24

♦Vissa sanitära anläggningar vid örlogs-

varvet och örlogsstationen i Stockholm

8 000

8 000

25

Förlängning av Gustaf V:s docka på Beck-

holmen............................

1 210 000

181 000

26

♦Vissa saneringsarbeten i de båda funda-

mentshusen vid Gustaf V:s docka ....

125 000

125 000

27

♦Lödlokal i minverkstäderna...........

3 000

3 000

28

♦Garage å Skeppsholmen...............

47 000

47 000

29

♦Omändring av råseglarhuset på Skepps-

holmen till förråd för sjukvårdsmateriel

72 000

72 000

30

Ombyggnad och utökning av arbetarköket

på Galärvarvet.....................

196 000

96 000

31

♦Anordningar på grund av den nya varvs-

organisationen......................

360 000

360 000

32

♦Ombyggnad av värmecentralen........

640 000

400 000

240 000

33

♦Ekonomiser i norra värmecentralen på

Galärvarvet........................

24 000

24 000

Hårsfjärdens örlogsdepå.

34

Krigscentral för chefen för kustflottan..

370 000

370000

Stockholms kustartilleriförsvar och

Vaxholms kustartilleriregemente.

35

♦Varmgarage (förråd) för kustartilleriets

rörliga batterier....................

80 000

80 000

36

♦Bostäder för regionala uppbördsman m. fl.

87 000

87 000

37

♦Arbeten på skjutbanor................

42 000

42 000

38

♦Vissa utvändiga ledningar, planering och

vägar å Östra delen av Rindö......

120000

120 000

39

♦Anordnande av skollokaler i kasern IV

vid Oscar-Fredriksborg..............

175 000

175 000

40

♦Renovering av matinrättningen vid Oscar-

Fredriksborg.......................

228 000

228 000

41

♦Materialförråd på Rindö för Stockholms

kustartilleriförsvar..................

57 000

57 000

42

Vattenledning för militära anläggningar på

Stenslätten, Rindö, Vaxholms kastell

samt Vaxholms stad................

1100 000

1 100 000

43

Artillerimaterielförråd.................

126 000

126 000

44

♦Omläggning och utökning av delar av

vattenlednings- och brandpostnätet

m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på

Vaxön och västra delen av Rindö____

63 000

63 000

45

Frontreparationsverkstäder............

170 000

170 000

46

Fullträff säkra sjukvårds- och avgasnings-

lokaler............................

125 000

125 000

1 Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Nr

Företag

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

47

48

4»

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

65

Gotlands marindistrikt.

Gotlands kustartilleriförsvar och

Gotlands kustartillerikår samt

Fårösunds förrådsdepå.

♦Bostäder för regionala uppbördsman m. fl.

♦Skolbyggnad.........................

Ytterligare en kasern.................

♦Ändringsarbeten i vissa baracker......

Fullträffsäker sjukvårdslokal...........

♦Förbättringsarbeten i matinrättningen ..

Sydkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma

anläggningar.

Ubåtstunnlar.........................

Idrottshall på Stumholmen............

Sjömanskåren samt radioskola och

övriga skolor jämte chefens för

Karlskrona örlogsstations kansli

m. m.

♦Vissa arbeten i tvättrummen i etablisse-

mentet Ankarstierna................

Ombyggnad av matinrättning vid kasern

Ankarstierna.......................

Båthamn............................

♦Renovering av matinrättningen vid flot- tans sjömansskola...................

Blekinge kustartilleriförsvar och

Karlskrona kustartilleriregemente.

♦Varmgarage (förråd) för kustartilleriets

rörliga batterier....................

♦Bostäder för regionala uppbördsman m. fl.

♦Inhägnad av korthållsbanan vid V. Mark

♦Ny värmeanläggning för marketenteriet

och östra befälsbyggnaden å Kungs-

holms fort.........................

Frontreparationsverkstad..............

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasnings- lokaler............................

Karlskrona örlogsvarv.

♦Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvar- vet och örlogsstationen i Karlskrona.

♦Kaj på Lindholmen..................

♦Marketenteri för örlogsvarvets personal .

♦Anordningar på grund av den nya varvs-

organisationen......................

Broförbindelse till Lindholmen.........

1 Kostnaden omräknad från investeringsp

000 kronor anvisade av riksdagen; dispone

85 000

60 000

431 000

9 000

58 000

15 000

3 200 000

1600 000

105 000

* 200 000

201 000

250 000

250 000

134 000

1500

38 000

45 000

165 000

12 000

296 000

155 000

354 000

300 000

lanen för b

ras av Kung

9 000

600 000

105 000

201 000

250 000

1500

38 000

12 000

296 000

155 000

354 000

udgetåret

1. Majit.

85 000

60 000

431000

58 000

15 000

135 000

250 000

134 000

45 000

300000

1945/46. -

3 200 000

165 000

- * Härav

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

70

‘Fullträffsäker apteringsverkstad........

980 000

980 000

71

‘Båtbrygga på Kålsholmen.............

89 000

89 000

72

Fullträffsäkert teletekniskt förråd......

63 000

63 000

73

‘Bortsprängning av grund.............

116 000

116 000

74

‘Fullträffsäker optisk verkstad jämte ut-

rymme för vissa sjöinstrument......

500 000

500 000

75

Fullträffsäker kraftcentral jämte utbygg-

nåd av skyddsrum A 1.............

>300 000

300 000

76

‘Förstärkningsarbeten i vissa tunnlar ...

150 000

150 000

Västkustens marindistrikt.

För marindistriktet gemensamma

anläggningar.

77

‘Fullträffsäkert proviantförråd..........

25 000

25 000

Göteborgs örlogsvarv och örlogs-

station.

78

‘Fullträffsäkert teletekniskt förråd vid

Göteborgs örlogsvarv...............

57 000

57 000

79

Gymnastik- och exercisbyggnad samt

bastubad vid Göteborgs örlogsstation

335 000

335 000

80

‘Ombyggnad av underofficersmäss......

61 000

61 000

81

‘Musikövningslokal....................

11000

11000

82

‘Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg

69 000

69 000

83

‘Reservkraftaggregat vid fullträffsäker sig-

nal- och optisk verkstad............

75 000

75 000

84

‘Båtskjul ............................

28 000

28 000

85

♦Renovering av matinrättningen vid Göte-

borgs örlogsstation.................

80 000

80 000

86

Smörjoljefabrik jämte buffertförråd ....

2 325 000

1 000 000

Göteborgs kustartilleriförsvar och

Älvsborgs kustartilleriregemente.

87

‘Fullträffsäkra kökslokaler.............

108 000

108 000

88

‘Varmgarage (förråd) för kustartilleriets

rörliga batterier....................

178 000

178 000

89

‘Bostäder för regionala uppbördsman m. fl.

134 000

134 000

90

Gymnastikbyggnad vid Älvsborgs kust-

artilleriregemente...................

1400 000

400 000

91

‘Arbeten på vissa idrottsplatser........

130 000

130 000

92

‘Arbeten på vissa skjutbanor...........

36 000

36 000

93

‘Korthållsbana inom KA 4 kasernområde.

39 300

39 300

94

‘Förbättringsarbeten vid vissa förråd ...

29 000

29 000

95

Frontreparationsverkstäder............

58 000

58 000

96

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasnings-

lokaler............................

80 000

80 000

Summa

26 518 800

7154 800

5102 000

11190 000

Summa kostnad för investeringsplanen för

budgetåret 1946/47

12 256 800

1

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

~~

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

d. Flygförvallningens ämbetsområde.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag tili investeringsplaner.

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

I

Diverse arbeten enligt ordinarie arbets-

program för flygförvaltningens bygg-

nadsavdelning......................

4 000 000

4 000 000

Västmanlands flygflottilj (F 1), Västerås.

2

Musikbyggnad........................

49 000

49 000

3

Gymnastikbyggnad med bastuavdelning

372 000

372 000

4

Idrottsplats ..........................

70 000

70 000

5

Skjutbana för handvapen ............

188 000

88 000

6

*Ny kommandocentral.................

61000

61000

7

»Utökning av tygverkstaden...........

12 000

12 000

8

Flygfältet: »Iordningställande av norra

delen av fältet..........

91 000

91000

9

»Qvällning mot Mälaren....

66 000

66 000

10

Fältförbättring............

100 000

100 000

11

Utvidgning av ett stråk till

2 000 m................

301 000

301 000

12

18 st. uppställningsplatser..

108 000

108 000

13

Permanent bana på utvidg-

ningsområdet...........

186 000

186 000

Roslagens flygflottilj (F 2), Hägernäs.

11

»Båthus..............................

18 000

18 000

15

»Vattenverk, kompletteringsarbeten.....

43 000

43 000

Östgöta flygflottilj (F 3), Malmen.

16

Gymnastikbyggnad...................

232 000

232 000

17

»Utökning av tygverkstaden............

134 000

134 000

18

»Förrådshangar.......................

187 000

187 000

Jämtlands flygflottilj (F 4), Frösön.

19

Gymnastikbyggnad...................

2 254 000

254 000

20

Inomhusskjutbana....................

41 000

41 000

21

»Sprutmålningsverkstad................

49 000

49 000

22

»Utökning av kommandocentralen......

31 000

31000

23

»Garage för snöröjningsmateriel.........

17 000

17 000

24

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

1 800 m .................

11 770 000

770 000

1000 000

25

Permanenta banor..........

11 754 000

450 000

1 304 000

Krigsflygskolan (F 5), Ljungbyhed.

26

Gymnastikbyggnad...................

220 000

220 000

Västgöta flygflottilj (F 6), Karlsborg.

27

»Utökning av kommandocentralen......

31 000

31 000

28

»Utökning av tygverkstaden............

14000

14 000

i

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

—

2 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

29

Flygfältet: »Fältförbättringsarbeten.....

90 000

90 000

30

Utvidgning av ett stråk till

2 000 m ................

535 000

535 000

Skaraborgs flygflottilj (F 7), Såtenäs.

31

♦Utökning av kommandocentralen......

25 000

25 000

32

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

2 000 m .................

410 000

410 000

Svea flygflottilj (F 8), Barkarby.

33

Gymnastikbyggnad, nybyggnad.........

1183 000

183 000

34

Ändring av gymnastikbyggnad till fritids-

lokal..............................

58 000

58 000

35

Reningsverk för avloppsvatten.........

86 000

86 000

36

♦Utökning av kommandocentralen......

31 000

31000

37

♦Förrådshangar.......................

212 000

212 000

38

♦Utökning av tygverkstaden............

116 000

116 000

39

Flygfältet: »Utvidgning av ett stråk till

2 000 m samt förbättrings-

arbeten på gamla fältet...

3056 000

1 200 000

Göta flygflottilj (F 9), Säve.

40

♦Utökning av skolbyggnad.............

43 000

43 000

41

♦Ombyggnad av furirförläggningen......

37 000

37 000

42

♦Utökning av tygverkstaden...........

194 000

158 000

36 000

43

♦Utökning av sjukstugan...............

43 000

43 000

44

♦Utbyggnad av kommandocentralen.....

12 000

12 000

45

Ny utfartsväg........................

43 000

43 000

46

♦Värmepannor och yttre värmeledningar

m. m..............................

480000

480 000

47

Flygfältet: Utvidgning av tre stråk till

1 500 m, ett stråk till 2 000

m......................

1 480 000

1480 000

48

Permanenta banor, förläng-

ning till 1 500 m och 2 000 m

985 000

985 000

Skånska flygflottiljen (F 10), Barkåkra.

49

Gymnastikbyggnad med bastuavdelning.

258 000

258 000

50

Idrottsplats ..........................

70 000

70 000

51

♦Utökning av tygverkstaden...........

20 000

20 000

52

Flygfältet: Utvidgning av tre stråk till

1 700, 1 500 resp. 1 400 m .

2 768 000

768 000

53

Permanent bana 1 700 m...

21350 000

1350 000

Södermanlands flygflottilj (F 11), Skavsta.

54

Musikbyggnad........................

49 000

49 000

55

♦Utökning av tygverkstaden...........

17 000

17 000

56

Flygfältet: »Fältförbättringsarbeten.....

138 000

138 000

57

Utvidgning av ett stråk till

1 500 m, ett stråk till 2 000

m.....................

547 000

547 000

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — 2 Företagets

omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret1945/46.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

58

15 st. uppställningsplatser..

90 000

90 000

59

Permanent bana, förlängning

till 1 500 m............

1720 000

720 000

Kalmar flygflottilj (F 12), Kalmar.

60

♦Utökning av tygverkstaden...........

17 000

17 000

61

Flygfältet: Utvidgning av två stråk till

1 500 m, ett stråk till 2 000

m......................

1370000

450 000

920 000

62

Permanent bana på utvidg-

ningsområdet............

335 000

335 000

Bråvalla flygflottilj (F 13), Norrköping.

63

Musikbyggnad.......................

49 000

49 000

64

♦Utökning av tygverkstaden...........

17 000

17 000

65

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

1 500 m, ett stråk till 2 000

m......................

‘1040000

765 000

275 000

66

Permanent bana på utvidg-

ningsområdet............

1584 000

584 000

Hallands flygflottilj (F 14), Mickedala.

67

Gymnastikbyggnad med bastuavdelning

‘ 278 000

278 000

68

Idrottsplats .........................

70 000

70 000

69

♦Utökning av tygverkstaden............

17 000

17 000

70

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

1 500 m, ett stråk till 2 000

m......................

2 145 000

2 145 000

Hälsinge flygflottilj (F 15), Östansjö.

71

Gymnastikbyggnad med bastuavdelning.

350 000

350 000

72

Inomhusskjutbana..................

41 000

41000

73

Idrottsplats .........................

70 000

70 000

74

♦Garage för snöröjningsmateriel.........

17 000

17 000

75

♦Utökning av tygverkstaden...........

20 000

20 000

76

Flygfältet: 30 st. uppställningsplatser...

180 000

180 000

Upplands flygflottilj (F 16), Gamla Uppsala.

77

♦Utökning av tygverkstaden...........

18 000

18 000

78

Flygfältet: 30 st. uppställningsplatser...

180 000

180 000

Blekinge flygflottilj (F 17), Kallinge.

79

Gymnastikbyggnad med bastuavdelning.

2 255 000

255 000

80

Idrottsplats ........................

70 000

70 000

81

Musikbyggnad....................

49 000

49 000

82

♦Utökning av tygverkstaden...........

17 000

17 000

83

Flygfältet: *Förstärkningsarbeten......

350 000

350 000

1

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetärt

:t 1945/46.

2 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

4—467382.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

6

Södertörns flygflottilj (F 18), Tullinge.

84

♦Tjänstebostäder......................

726 000

121 000

605 000

85

♦Byggnadsarbeten enligt ordinarie bygg-

nadsprogram.......................

4 000 000

4 000 000

86

Gymnastikbyggnad med bastuavdelning

394000

394 000

87

Flygfältet: ‘Utvidgning av fältet......

700 000

700000

88

Permanent bana 2 000 m ..

1 590 000

1 590 000

Flygkadettskolan (F 20), Gamla Uppsala.

89

♦Byggnad för linktrainer...............

43 000

43 000

90

♦Byggnad för arrester och vaktmästare-

bostad............................

43 000

43 000

Norrbottens flygbaskår (F 21), Kallax.

91

♦Hangar med uppställningsplan.........

205 000

205 000

92

Skyddsplantering, vägar, planering.....

134 000

134 000

93

♦Garage för snöröjningsmateriel.........

17 000

17 000

94

♦Utökning av tygverkstaden...........

30 000

30 000

95

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

2 000 m .................

300 000

300 000

Centrala flygverkstaden i Arboga (C VA).

96

♦Vägarbeten..........................

50 000

50 000

97

♦Flygplanförråd.......................

230 000

230 000

98

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

1 800 m, ett stråk till 2 000

m......................

1000000

1000000

Flygvapnets försökscentral å Malmen(CVM),

Malmslätt.

99

♦Drivmedelsförråd.....................

46 000

46 000

100

♦Förrådslokaler för försökscentralen.....

27 000

27 000

101

♦Komplettering av stängsel vid försöks-

centralen..........................

22 000

22 000

102

Flygfältet: ♦Uppställningsplaner och för-

bindelsebana............

134 000

134 000

Centrala flygverkstaden i Västerås (CVV).

103

♦Stängsel utmed stranden..............

37 000

37 000

104

♦Vägarbeten..........................

58 000

58 000

105

♦Motorverkstad.......................

234 000

234 000

106

♦Värmeisolering av yttertak till verkstads-

byggnader.........................

170 000

170 000

Centralförråd för flyg- och vapenmateriel

(CFA), Arboga.

107

♦Administrationsbyggnad...............

387 000

387 000

Flygvapnets boningsplatser.

Nederkalix:

108

Vägarbeten........................

17 000

17 000

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Total-

kostnad

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Nr

Företag

9

Ordinarie

arbeten

Investe-

rings-

reserven

Grov-

arbets-

reserven

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

6

109

110

lil

Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till

1 700 m och ett till 1 500

m....................

Kiruna:

»Sjukstuga.........................

♦Officersbarack.....................

1917 000

25 000

25 000

25 000

25 000

917 000

112

113

Rinkaby:

Flygfältet: Utvidgning av två stråk till

1 500 m och ett stråk till

1 800 m ...............

Sövdeborg:

Flygfältet: Fältförbättringsarbeten....

1050000

35 000

1050 000

35 000

114

lid

Vissa flygfältsarbeten.................

Smärre nybyggnads- och förändrings- arbeten ............................

4 365 000

50 000

50 000

414 000

3951000

Summa

47 045 000

12 890000

18 078000

14221000

Sammanlagd kostnad för hela investerings- planen för budgetåret 1946/47

30 968 000

1

Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 11.

Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

Allmän investeringsreserv

Särskild grovarbetsreserv

Totalkost-

Företagsgrupp

arbets-

program

milj.

kronor

Byggnads-

kostnad

milj.

kronor

Uppskattad

marklösen-

kostnad

milj.

kronor

Total

kostnad

(3+4)

milj.

kronor

Byggnads-

kostnad

milj.

kronor

Uppskattad

marklösen-

kostnad

milj.

kronor

Total-

kostnad

(6+7)

milj.

kronor

nåd inv.- plan+grov- arb.reserv

(2+5+8)

milj.

kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Väghållningen på landel samt i städer och stads- liknande samhällen, där kronan är väghållare.

Barmarksunderhåll..............................

73-7

40-5

_

40-5

_

114-2

Nyanläggning av bygdevägar ....................

Ilo

22-0

20

24-0

11-6

0-9

12-4

47’4

Nyanläggning av ödebygdsvägar..................

4-5

6-0

0-5

65

1-5

o-l

1-6

12-6

Byggande av huvudvägar........................

15-0

54-0

10-0

64-0

77-C

8-0

85-0

1640

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar....

6-0

26-5

30

295

25-0

2-5

27-5

63-0

Förstärkning och förbättring av vägar............

8-0

—

—

—

_

80

Vägbeläggningar ................................

4-8

10-0

—

100

—

—

—

14-8

Väghållning i städer och sladsliknande samhällen,

som äro väghållare.

Byggande av vägar och gator....................

7-0

58-2

—

58-2

18-8

—

18-8

84-0

Enskild väghållning.

Byggande av enskilda vägar ....................

5-3

6-8

—

6-8

—

—

—

12 1

Diverse ändamål.

Stensättning av vägar och gator ................

10

8-5

_

85

_

9-5

Byggande av broar..............................

21-7

2 9

—

2-9

_

_

24-6

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar ..........................

7-9

—

—

—

--

—

—

7-9

Förrådsbyggnader m. m.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader m. m.

2-6

23

—

2-3

—

—

—

4-8

Summa

168-4

237 7

15-5

253-2

133 8

115

1453

566-9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Investeringsreserv för barmarksunderhåll på landsbygden

Sammanställning länsvis på grundval av vägförvaltningarnas uppgifter av år 1944.

Bilaga Vi,

ui

Län

Anslagstilldelning

för budgetåret

1945/46 för bar- marksunderhåll —

kontona 110, 140,

150, 160 och 170 —

Kronor

Uppskastad total ar- betskvantitet utöver

regelmässigt underhåll

Arbetskvantitet, som

beräknas kunna ut- föras under budget- året 1946/47

Största antal ar- betare, som sam- tidigt kunna

sysselsättas

Vid det or- dinarie bar- marksunder- hållet van- ligen före- kommande

antal

arbetare

Säsong-

anställda

väg-

arbetare

Kostnad

kronor

Antal

dags-

verken

Kostnad

kronor

Antal

dags-

verken

Sommar-

tid

Vinter-

tid

1

2

8

*4''

6

6

7

8

9

10

Stockholms...........

.....B

1 980 000

2 620 000

94 300

1915 000

69100

1237

159

270

59

Uppsala .............

.... G

1 165 000

1 300 000

45 400

860 000

30 500

252

—

130

—

Södermanlands.......

.....D

1400000

663 000

27 200

595 000

24 800

208

14

160

22

Östergötlands.........

.....E

1 985 C00

2 183 000

83 400

1 905 000

72 400

676

125

300

37

Jönköpings...........

.....F

2 180 000

5 825 000

335 900

2147 000

123 100

627

167

220

60

Kronobergs...........

.....G

1 635 000

3076 000

142 900

1 697 000

80100

503

168

200

55

Kalmar .............

.....H

1 605 000

3 153 000

164 100

1 387 000

71000

388

93

240

32

Gotlands.............

670 000

301 000

15 200

165 000

8 200

49

120

75

—

Blekinge.............

755 000

1 062 000

72 200

666 000

45 400

250

136

100

68

Kristianstads.........

.....L

2 240000

1 439 000

55 700

1 255 000

48 500

456

65

410

17

Malmöhus ...........

.....M

2 400 000

1 834 000

74 200

697 000

28 100

164

—

430

21

Hallands.............

1 345 000

1310000

65 500

920 000

46 300

221

66

250

5

Göteborgs och Bohus .

.....0

1855000

2 585 000

90 500

2 225 000

80 300

415

83

170

77

Älvsborgs ...........

.....P

2 520 000

3 540 000

163 300

2 776 000

125 800

522

232

340

60

Skaraborgs ...........

1 880 000

1 697 000

74 200

1 630 000

71100

479

124

260

23

Värmlands...........

.....S

2 485 000

2 650 000

70 400

1893 000

47 500

405

—

300

214

örebro...............

1485 000

1030 000

36 600

784 000

29 800

388

32

250

92

Västmanlands .......

.....U

1150 000

1 095 000

44 300

620 000

24 900

310

33

170

75

Kopparbergs .........

2 290000

4 077 000

152 100

2 873 000

106 300

912

16

250

229

Gävleborgs...........

.....X

1 840 000

2 437 000

77 800

1 133 000

34 300

314

—

200

241

Västernorrlands .....

.....Y

3140 000

3 496 000

141 300

2 420 000

97 900

1029

239

400

644

Jämtlands ...........

2 420000

3 530 000

169 300

1 945 000

94 400

824

139

400

586

Västerbottens.........

.....AC

3 439 000

7 247 000

346 400

4 039 000

191200

1895

123

800

1 240

Norrbottens .........

.....BD

3 640 000

10123 000

389 300

3 968 000

157 000

1740

186

600

678

Summa

47 504000

68 273 000

2 931500

40515000

1708000

14 264

2 320

6 955

4 535

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bilaga 13.

Investeringsreserv för barmarksunderhåll på landsbygden.

Sammanställning över reservens fördelning på olika slag av arbeten.

Arbetets art

Uppskattad total arbets- kvantitet utöver regel- mässigt underhåll

Arbetskvantitet, som

beräknas kunna utföras

under budgetåret 1945/46

Beräknad

kostnad

kronor

Beräknat

antal dags- verken

Beräknad

kostnad

kronor

Beräknat

antal dags- verken

Arbeten å konto 110, grusvägbana (avser

utförande av nytt slitlager å särskilda

mera trafikerade sträckor där slitlag- ret är helt utnött; alltså icke vanlig

grusning) ..........................

26 864 000

798 000

14 905 000

439 000

Arbeten å konto 140, vägkropp ......

11328 000

527 100

6 538 000

304000

Arbeten å konto 150, diken, slänter, fri- siktsområde........................

19 137 000

1200 300

11193 000

687 000

Arbeten å konto 160, skyddsräcken, väg- märken............................

7 450 000

287 600

5 414 000

197 500

Arbeten å konto 170, broar (bryggor,

färjor) ............................

3 494 000

118 500

2 465 000

80 500

Summa

68273000

2931500

40515000

1708 000

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Investeringsplan för byggande av

Ordinarie arbetsprogram +■ allmän investeringsreserv

Län

Nyanlägg- ning av

bygde- vägar

kronor

Nyanlägg- ning av

ödebygds- vägar

kronor

Byggande

av huvud- vägar

kronor

Ombyggnad

av bygde- vägar och

ödebygds- vägar

kronor

Summa

(2—5)

kronor

Antal

dags-

verken

1

2

3

4

5

6

7

Stockholms ..........

1000 000

2 000000

1 400 000

4 400 000

150000

Uppsala.............

200 000

—

3 200 000

300 000

3 700 000

130 000

Södermanlands .......

1100 000

—

2 700 000

2 000 000

5 800 000

210 000

Östergötlands ........

700 000

—

4 800 000

1000 000

6 500 000

240 000

Jönköpings ..........

1 300 000

—

1500 000

2 600000

5 400 000

200000

Kronobergs ..........

1 600 000

—

1 800 000

900 000

4 300 000

160 000

Kalmar ..............

1 000 000

—

2 800 000

2 700 000

6 500 000

240 000

Gotlands..............

—

—

600 000

500 000

1100 000

40 000

Blekinge............

500 000

—

600 000

600 000

1 700 000

60 000

Kristianstads..........

800000

—

3 400 000

1 200 000

5 400 000

200 000

Malmöhus..........

—

—

3 900 000

1 800 000

5 700 000

200 000

Hallands .............

600 000

—

1 600 000

600 000

2 800 000

100 000

Göteborgs och Bohus ..

2 000000

—

4 100 000

2000 000

8 100 000

300 000

Älvsborgs.............

1 200 000

—

4 700 000

1400 000

7 300 000

270 000

Skaraborgs............

700 000

—

1 700 000

600 000

3 000000

110 000

Värmlands............

2 800 000

100 000

4 000 000

2 800 000

9 500 000

350 000

Örebro...............

900 000

—

1 700 000

1 600 000

4 200 000

150000

Västmanlands ........

200 000

—

2 300 000

700 000

3 200 000

120 000

Kopparbergs..........

2 700 000

500 000

4 500 000

1 200 000

8 900 000

330 000

Gävleborgs............

1 600 000

200000

3 800 000

1 100 000

6 700 000

250 000

Västernorrlands ......

5 500 000

2 200 000

4 500 000

2 100 000

14 300 000

520 000

Jämtlands ...........

1 300 000

1 500 000

2 800 000

600 000

6 200 000

230 000

Västerbottens.........

3 800 000

2 300 000

3 000000

600 000

9 700 000

360 000

Norrbottens...........

1 700 000

3 700 000

3 000 000

2 200 000

10 600 000

380 000

Summa

33 000 000

10 500 000

69000 000

32 500 000

145 000 000

5300000

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bilaga 14.

allmänna vägar på landsbygden.

Särskild grovarbetsreserv

Nyanläggning

av bygde- vägar

kronor

Nyanlägg- ning av öde- bygdsvägar

kronor

Byggande av

huvudvägar

kronor

Ombyggnad

av bygdevägar

och ödebygds- vägar

kronor

Summa

(8-11)

kronor

Antal

dagsverken

8

9

10

11

12

13

1 600 000

5 900 000

1100 000

8 600 000

290 000

—

—

800 000

200 000

1 000 000

36 000

600 000

—

6 100 000

—

6 700 000

245 000

—

—

4 900 000

1 200 000

6100 000

225 000

700 000

—

600 000

1 500 000

2 800 000

100 000

500 000

—

4 000 000

1 900 000

6 400 000

235 000

—

—

1200 000

400 000

1600 000

60 000

—

—

200 000

—

200 000

7 000

200 000

—

400 000

1 500 000

2 100 000

75 000

200 000

—

3 000 000

1 100 000

4 300 000

160 000

200 000

—

3 500 000

800 000

4 500 000

165 000

200 000

—

2 300 000

300 000

2 800 000

100 000

1800 000

—

500 000

2 000 000

4 300 000

160 000

300 000

—

9 800 000

2 200 000

12 300 000

450 000

—

—

100 000

100 000

200 000

7 000

200 000

—

5100 000

7 200 000

12 500 000

460 000

—

—

5 500 000

700 000

6 200 000

230 000

—

—

4 100 000

—

4 100 000

155 000

1 000 000

—

3 600 000

1000000

5 600 000

205 000

—

—

3 900 000

300 000

4 200 000

155 000

1800 000

600 000

2 900 000

1 200 000

6 500 000

240 000

800 000

500 000

800 000

200 000

2 300 000

85 000

1 000 000

200 000

2 000 000

100 000

3 300 000

120 000

400 000

200 000

5 800 000

—

6 400 000

235 000

11500 000

1500000

77 000 000

25000000

115000 000

4200000

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bilaga 15.

Utredning angående vägbeläggningar på landsbygden.

Län

Befintliga vägbelägg- ningar

Väglängd med antal for- don per dygn enl. 1936

års trafikräkning

Av väg- och

vattenbygg- nadsstyreisen

uppskattat

aktuellt behov

av nya belägg- ningar

km

Enkla

km

Hög-

klassiga

km

Summa

(2 + 3)

km

>200

fordon

km

Härav

200—500

fordon

km

>500,

fordon

km

1

2

3

4

5

6

7

8

Stockholms.............

605

116

721

602

337

265

50

Uppsala................

72

45

117

353

252

101

50

Södermanlands..........

30

106

136

536

406

130

70

Östergötlands...........

91

84

175

584

420

164

50

Jönköpings..............

33

43

76

609

519

90

100

Kronobergs.............

15

41

56

327

321

6

50

Kalmar.................

63

48

lil

418

397

21

50

Gotlands................

8

14

22

66

66

0

5

Blekinge................

30

110

140

195

143

52

10

Kristianstads............

lil

288

399

754

601

153

20

Malmöhus..............

385

392

777

886

536

350

40

Hallands ...............

64

156

220

341

157

184

20

Göteborgs och Bohus....

37

146

183

288

194

94

10

Älvsborgs...............

47

72

119

632

478

154

100

Skaraborgs..............

39

33

72

567

553

14

100

Värmlands..............

35

104

139

344

318

26

50

örebro.................

54

45

99

503

398

105

100

Västmanlands...........

45

87

132

331

294

37

10

Kopparbergs............

154

90

244

644

561

83

30

Gävleborgs..............

22

33

55

513

442

71

100

Västernorrlands.........

75

46

121

410

359

51

50

Jämtlands..............

7

7

14

90

81

9

50

Västerbottens...........

23

0

23

247

227

20

20

Norrbottens.............

22

10

32

136

136

0

20

Summa

2 067

2116

4183

10376

8196

2180

1155

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bilaga 16.

Investeringsplan för väg- och gatuarbeten å allmänna vägar och

för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen,

som äro väghållare.

Stad eller samhälle

Ordinarie arbetsprogram

+ allm. inv.reserv

Särskild grovarbets- reserv

Stensättningar

Budgetåret

1946/47

Kronor

Återstående

kostnad den

Vt 1947

Kronor

Budgetåret

1946/47

Kronor

Återstående

kostnad den

V» 1947

Kronor

Budgetåret

1946/47

Kronor

Återstående

kostnad den

Vt 1947

Kronor

1

2

3

4

5

6

7

Alingsås..........

500 000

1 325 000

43 700

Arboga...........

486 600

370 000

100 000

—

—

Arvika...........

569 600

1128000

—

—

—

—

Avesta............

340 000

200 000

155 000

70 000

—

—

Boden............

596 600

868 400

—

—

—

—

Borlänge..........

909 000

840 000

90 000

—

—

—

Borås.............

973 900

1 200 000

252 000

—

280 000

—

Degerfors.........

523 900

631100

200 000

635100

—

—

Djursholm........

250 000

242 500

—

—

—

—

Eksjö.............

391 700

245 000

46 300

—

143 000

15 400

Enköping.........

450 000

1050000

—

—

456 800

—

Eskilstuna........

1 405 000

6 920 000

300 000

1 270 000

117 000

145 000

Eslöv.............

_

—

162 000

41 000

196 300

—

Fagersta..........

448 000

125000

750 000

950 000

—

—

Falkenberg.......

558 200

—

—

—

20 000

192 600

Falköping.........

320 700

160 000

39 800

—

—

184 000

Falun............

936 800

320 000

—

—

52 000

—

Filipstad..........

905 000

2 250 000

—

—

20 500

—

Gävle.............

883 600

—

202 000

—

196 000

475 000

Göteborg.........

3 133 000

4 201 500

1 600 000

3 565 300

230100

117 000

Halmstad ........

980 000

2 206 700

66 600

72 200

—

—

Hedemora........

60 500

—

91300

371 900

—

—

Hudiksvall........

35 000

—

—

—

60 000

165 500

Huskvarna........

350 000

462 000

189 000

—

—

Hälsingborg ......

540 000

580 000

—

—

—

—

Härnösand........

200 300

—

200 000

400 000

19 700

—

Hässleholm.......

486 200

—

—

—

129 700

70100

Höganäs..........

560 000

1 305 000

—

—

—

—

Jönköping

918 300

1 894 000

—

—

214 000

—

Kalmar ..........

47 000

—

—

—

—

—

Karlshamn........

167 300

—

67 000

—

—

178 000

Karlskoga.........

2 104 000

3 315 500

1 006 600

1 327 100

—

—

Karlskrona........

388 000

160 000

—

—

510 000

290 800

Karlstad..........

336 800

193 400

461000

300 000

121 700

—

Katrineholm......

105 700

—

50 000

130 000

40 000

—

Kiruna...........

61 100

—

14 500

—

—

—

Klippan..........

165 000

—

—

—

—

—

Kristianstad ......

850 000

5 400 000

—

—

15 200

—

Kristinehamn.....

491 300

1 190 000

65 000

100 000

60 000

—

Kumla...........

450 600

450 000

—

—

108 800

—

Kungälv..........

225 000

56 700

175 000

100 000

68 500

186 300

Köping...........

646 800

3 673 400

—

—

178 000

—

Landskrona.......

274 600

226 500

—

—

—

51 400

Lidingö ..........

126 600

—

365 300

265 000

75 000

—

Lidköping........

180 600

500 000

—

—

33 600

30 000

Lindesberg........

147 000

—

32 200

—

160 000

160 000

Linköping........

697 000

1 826 000

—

—

—

318 000

Ljungby ..........

576 000

482 500

—

—

183 000

470 000

Ludvika..........

241 000

57 000

200 000

277 000

77 000

50 000

Luleå.............

1 080 900

1 432 000

200 000

167 000

—

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Stad eller samhälle

Ordinarie arbetsprogram

+ allm. inv.reserv

Särskild grovarbets- reserv

Stensättningar

Budgetåret

1946/47

Kronor

Återstående

kostnad den

Vt 1947

Kronor

Budgetåret

1946/47

Kronor

Återstående

kostnad den

Vt 1947

Kronor

Budgetåret

1946/47

Kronor

Återstående

kostnad den

Vt 1947

Kronor

1

2

3

4

5

6

7

Lund.............

516 800

1 300 000

158 200

Lysekil...........

—

—

41400

—

246 000

_

Malmö...........

2 419 200

3 145 900

150 000

249 000

296 000

100 000

Mariestad.........

418 700

232 200

—

_

33 000

Mjölby...........

424 400

—

195 900

_

_

124 500

Motala...........

420 000

1 646 000

253 000

100 000

_

110 800

Mölndal..........

634 000

423 300

109 700

200 000

_

215 0U0

Norrköping.......

796 000

200 000

373 000

_

40 000

550 000

Norrtälje .........

—

—

—

—

_

Nybro............

41900

—

—

_

61000

_

Nyköping.........

535 500

90 000

—

_

105 000

Nynäshamn ......

134 000

—

261800

_

_

_

Nässjö............

97 200

—

—

_

109 100

_

Oskarshamn......

—

—

61 400

_

_

_

Piteå.............

200000

400 000

—

_

_

_

Ronneby..........

253 500

193 000

88 000

137 300

79100

123 400

Sala..............

702 200

440 000

—

_

_

_

Saltsjöbaden......

106 800

4100

—

_

_

_

Sandviken........

1 243 000

—

—

_

:_

Simrishamn.......

14 600

—

—

_

28 000

_

Skara.............

484 000

1088 900

135 700

_

9 300

_

Skellefteå.........

865 800

147 800

—

_

147 400

_

Skövde ...........

865 000

483 800

—

_

_

26 500

Solna ............

918 000

515 000

345 000

_

_

160 000

Stockholm........

6 667 000

6 862 000

5 615 000

5 705 000

200 000

795 000

Stocksund........

143 500

—

40 000

_

Strängnäs.........

404 300

307 200

—

_

_

33 000

Strömstad ........

60 000

—

—

_

25 000

Sundbyberg.......

573 800

680 000

—

_

192 300

_

Sundsvall.........

961 600

1 296 700

358 700

230 000

_

56 500

Söderhamn........

262 000

264 000

_

_

_

Södertälje.........

271 000

35 000

266 000

100 000

60 000

113 000

Sölvesborg........

345 000

140 000

—

_

68 000

Tidaholm.........

190 000

75 000

195000

_

__

35 000

Tomelilla.........

25 000

—

—

_

108 000

Tranås...........

122 000

—

300 000

360000

_

75 000

Trelleborg........

—

—

—

—

210 500

Trollhättan.......

300 000

390 000

392 200

300 000

_

211 000

Uddevalla........

1088 000

995 000

429 000

359 700

468 400

619 500

Ulricehamn.......

55 000

—

60 000

_

65 000

56 000

Umeå............

246 400

50000

—

_

Uppsala..........

379 500

875 000

—

_

79 000

77 500

Varberg..........

297 000

800 000

96 000

_

246 000

154 000

Vetlanda..........

40 900

—

46 400

__

102 800

Vimmerby........

—

—

—

_

_

Visby.............

264 000

510 000

—

_

_

390 000

Vänersborg........

353 900

361 000

450 000

617 000

_

321 500

Värnamo.........

53 000

—

—

_

70 000

Västervik.........

375 700

—

143 000

_

55 000

_

Västerås..........

695 000

5 700 000

600 000

403 000

27 800

214 200

Växjö............

—

—

—

_

70 000

_

Ystad.............

205 000

42 000

—

_

29 000

128 000

Åmål.............

477 200

67 700

65 000

_

_

Ängelholm........

39 000

_

_

_

_

30 000

Örebro...........

1 489 800

4 630 000

500 000

1 050 000

Örnsköldsvik......

—

_

Östersund ........

665 000

361000

—

—

—

100 000

Summa

57 214 400

82 238 800

18 813000

19 752600

6 731500

8 227 300

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 17.

Förberedelsearbetenas omfattning för investeringsplanen för väg- och gatuarbeten å allmänna

vägar och för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen, som äro väghållare.

Allmän investeringsreserv + sär- skild grovarbetsreserv

Stensättningar

Totalt

Den

‘/i 1945

Den

»/i 1946

Den

Vi 1945

Den

>/r 1946

Den

»/i 1945

Den

l/i 1946

Antal

Beräknad

kostnad

under ett

första år

milj. kr.

Antal

Beräknad

kostnad

under ett

första år

milj. kr.

Antal

Beräknad

kostnad

under ett

första år

milj. kr.

Antal

Beräknad

kostnad

under ett

första år

milj. kr.

Antal

Beräknad

kostnad

under ett

första år

milj. kr.

Antal

Beräknad

kostnad

under ett

första år

milj. kr.

Företag, klara att påbörja.......

61

9-4

105

15-5

10

1''0

22

1-85

74

10-4

127

17-35

Företag för vilka arbetsplaner för- beredande granskats i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen........

55

8-0

81

12-5

5

0-7

19

1''75

60

8-7

100

14-25

Företag för vilka arbetsplaner äro

föremål för granskning i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller

komplettering hos vederbörande

stad..........................

25

3''9

36

5''2

2

o-l

1

0-2

27

40

37

5-4

Företag för vilka arbetsplaner äro

under utarbetande.............

CO

o»

t—t

16-0

200

35-8

23

1''8

36

2-9

151

17-8

236

38-7

Företag för vilka inga förberedelse- arbeten ha vidtagits...........

131

18-0

_

_

30

24

_

_

164

204

—

_

Summa

406

55" 3

422

69-0

70

6o

78

67

476

61-3

500

75-7

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bilaga 18.

Investeringsobjekt avseende stensättningar

på landsbygden.

Län

Total- kostnad för

i planen

ingående

företag

Kronor

Kostnad

för arbeten

under bud- getåret

1946/47

Kronor

Antal

arbetare,

som samti- digt kunna

sysselsättas

1

2

3

4

Stockholms ..................

35 000

35 000

15

Uppsala......................

934 000

934 000

150

Södermanlands................

561 000

561000

100

Östergötlands ................

258 600

258 600

50

Jönköpings....................

499000

499 000

100

Kronobergs ..................

650000

650000

125

Kalmar ......................

376 000

376 000

75

Blekinge......................

129 000

129 000

20

Kristianstads..................

315 000

315 000

60

Malmöhus....................

260000

260000

50

Hallands ....................

153 000

153 000

25

Göteborgs och Bohus..........

1 293 000

1 293 000

200

Älvsborgs ....................

960000

110 000

15

Skaraborgs....................

234 000

234 000

40

Värmlands....................

207000

22 000

10

Örebro ......................

248 000

248 000

45

Västmanlands ................

60 000

60 000

15

Kopparbergs..................

685 000

255 000

50

Gävleborgs....................

225 000

225000

35

Västernorrlands ..............

110 000

110 000

15

8192600

6 727 600

1195

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Bilaga 19.

Investeringsplan för garage- och förrådsbyggnader för väg- och

vattenbyggnadsväsendet.

Nr

Föret

a g

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budget- året 1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

1

Smärre byggnadsarbetei]

, tillbyggnader m. m..................

1 100 000

1 100000

2

Huvudgarage i vägmästareområde

nr 8, Stockholms län.......

190 000

190 000

3

>

» 1, Södermanlands län ...

140 000

140 000

4

Filialgarage

> 3, Östergötlands län.....

138 000

138 000

5

Huvudaaraae

> 7, Kalmar län..........

142 000

142 000

6

>

> 1, Älvsborgs län........

160 000

160 000

7

>

> 10, Värmlands län.......

167 000

167 000

8

>

» 7, Västmanlands län____

154 000

154 000

9

>

» 15, Västernorrlands län...

122 000

122 000

10

>

T>

> 19, Västerbottens län.....

187 000

187 000

11

Garage

> 4, vid Björklinge, Uppsala

län................

190 000

—

190 000

12

>

> 3, vid Vagnhärad, Söder-

manlands län......

145 000

—

145 000

13

>

> 4, vid Bodafors, Jönkö-

pings län..........

145 000

—

145 000

14

»

> 9, vid Kvarnarp, Jönkö-

pings län..........

45 000

—

45 000

15

>

> 5 vid Urshult, Kronobergs

län................

70 000

—

70 000

16

>

»13, vid Brålanda, Älvsborgs

län................

100 000

—

100 000

17

»

> 5, vid Timmele, Älvsborgs

län................

175000

—

175 000

18

>

> 10, vid Säffle, Värmlands

län................

175 000

—

175 000

19

>

> 4, vid Edebäck, Värm-

lands län..........

75 000

—

75 000

20

>

> 5, vid Vintrosa, örebro

län................

165 000

—

165 000

21

>

> 5, vid Åselby, Koppar-

bergs län..........

125 000

—

125 000

22

»

> 6, vid Forsa, Gävleborgs

län................

50 000

—

50 000

23

>

> 10, vid Arnäsvall, Väster-

norrlands län......

170 000

—

170 000

24

>

> 18, vid Vilhelmina, Väster-

bottens län........

120 000

—

120 000

25

>

> 8, vid Burträsk, Väster-

bottens län........

40 000

—

40 000

26

>

>

> 6, vid Bygdeå, Västerbot-

tens län...........

75 000

—

75 000

27

»

> 18, vid Moskosel, Norrbot-

tens län...........

135 000

—

135 000

28

10 st. förrådsbyggnader

300 000

—

300 000

Summa

4800000

2 50000»

2300 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för budgetåret 1946/47

4 800 000

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bilaga 20.

Investeringsplan för civila flygplatser.

Nr

Flygplats och arbetsobjekt

Beräknad

eller åter- stående

kostnad

kronor

Anslag för budgetåret 1946/47 för

Ordinarie

arbeten

kronor

Investe-

rings-

reserv

kronor

Grov-

arbets-

reserv

kronor

1

2

3

4

5

6

1. Mark till landningsfält för flygplan......

100 000

100 000

2. Belysningsanläggningar för luftfartsleder ..

850000

850 000

3. Radiofyrar för luftfarten ................

1150 000

1150 000

4. Byggande och förbättring av flygplatser.

1

Göteborg—Torslanda flygplats.

Stationsbyggnad......................

300 000

300000

Hangarbyggnad......................

800 000

800 000

Stationsplatta, hangarplatta m. m.....

250 000

250 000

2

Norrköping—Kungsängens flygplats.

Hangarbyggnad......................

450 000

450000

Hangarplatta m. m...................

140 000

140 000

3

Visby flygplats.

Fältutvidgning och huvudrullbana ....

2 600 000

350000

500 000

4

Karlstads flygplats.

Stationsbyggnad......................

200 000

200000

Hangarbyggnad......................

400 000

400 000

Huvudrullbana ......................

1 000 000

1 000 000

Hangarplatta m. m...................

125 000

125 000

5

Sundsvall—Härnösands flygplats.

Hangarbyggnad......................

400 000

400 000

Hangarplatta........................

75 000

75 000

Huvudrullbana ......................

1 100000

1100 000

6

Luleå flygplats.

Stationsplatta, hangarplatta, hangarom-

område............................

145 000

145 000

Förbindelsebana och förlängning av

huvudrullbana ....................

485 000

485 000

7

Umeå flygplats.

Fältarbeten..........................

3 000 000

900 000

8

Jönköpings flygplats.

Fältutvidgning ......................

500 000

200 000

9

Stockholm—Bromma flygplats.

Vissa utbyggnadsarbeten..............

10 540000

4 000 000

10

Örebro flygplats.

Förbättring av gamla fältet..........

200 000

200 000

Administrationsbyggnad..............

80 000

80 000

Tillfartsväg m. m.....................

70 000

70 000

Bäckomgrävning m. m...............

300 000

300000

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Beräknad

Anslag för budgetåret 1946/47 för

Nr

Flygplats och arbetsobjekt

eller åter- stående

kostnad

kronor

Ordinarie

arbete

kronor

Investe-

rings-

reserv

kronor

Grov-

arbets-

reserv

kronor

1

2

3

4

5

6

11

Skellefteå flygplats.

Fältarbeten..........................

3000 000

800 000

12

Östersund—Ope flygplats.

Fältarbeten..........................

2 000 000

600 000

13

Kristianstads flygplats.

Fältarbeten..........................

2 000 000

500 000

14

Hälsingborgs flygplats.

Fältarbeten..........................

3 000 000

500 000

15

Gällivare flygplats.

Fältarbeten..........................

2 500 000

200000

16

Älebergs flygplats.

Fältutvidgning m. m.................

1 400 000

400 000

17

Göteborgs och Kiruna flygplatser.

Vissa arbeten enligt närmare utred- ningar ............................

2 500 000

2 500 000

18

Ej specificerade arbeten ................

3 400 000

3 400 000

42 960 000

17 120 000

9250000

5000 000

5. Ersättningsanskaffningar och ersättnings- arbeten ..............................

200 000

200 000

Summa kronor

42 260 000

9 420000

9 250000

5000 000

1 I 1946 års statsverksproposition har det efter avdrag av beräknade reservationer den

1 juli 1946, ca 950 000 kronor, erforderliga anslagsbeloppet avrundats till 6 000 000 kronor.

5—4G7382.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bilaga 21.

Investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Total-

kostnad

Kostnad för budget- året 1946/47 för

Kostnad

för vid

budget-

Ort

Arbete

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Ordinarie

arbeten2

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

årets ut- gång åter- stående

arbete ’

Kronor

1

2

8

4

5

6

Gävle

A. Kommunala hamnar.

Brosvängkran med remtranspor- tör ........................

500 000

500 000

Bortmuddring av Skansgrundet

350 000

—

200 000

150 000

Göteborg

Varv och snickeriverkstad m. m.

5 500 000

1 500 000

1 500 000

2 500000

>

Södra kajen, bassäng II i fri- hamnen 1...................

6 500 000

2 000 000

4 500000

t

Kajskjul 1831.................

3110 000

3110 000

—

—

>

» 184..................

3 590 000

2 400 000

—

1190 000

1

» 34-35-36 ...........

1800 000

—

1 800 000

—

>

Magasin XVI i frihamnen.....

515 000

515 000

—

—

>

Hamnanläggning vid Arendal..

2 265 000

—

1000 000

1 265 000

»

Järnväg till d:o...............

699 000

—

699 000

—

>

18 kranar till frihamnen ......

3 600 000

1800 000

—

1800 000

>

16 kranar, ombyggnad ........

800 000

—

800 000

—

T>

Magasin XII i frihamnen1 ....

200 000

200 000

—

—

>

Utbyggnad av Saltholmshamnen1

150 000

150 000

—

»

Tulltaxeringsbyggnad vid Lind- holmshamnen...............

600000

600 000

_

Halmstad

Muddring i hamnens inre del ..

164 000

—

164 000

—

Hjo

Vågbrytare m. m., ombyggnad .

210 200

—

210 200

—

Hälsingborg

Massgods- och industrihamn s.

om Gränsgatan..............

28 000000

_

2 000 000

26 000 000

Jönköping

45 m träkaj, ombyggnad......

30 000

—

30 000

—

Kalmar

120 m kaj på Tjärhovets insida,

ombyggnad.................

170 000

—

170 000

_

>

120 m kaj vid Finngrundet....

198 000

—

198000

—

>

Muddring och utfyllning å Tjär- hovets sjösida...............

1000 000

_

500 000

500 000

Karlstad

Muddring för ny hamnbassäng.

100 000

—

100 000

—

>

Kaj i yttre hamnen...........

680 000

—

680 000

—

Kristinehamn

Träkaj, ombyggnad............

25000

—

25 000

—

>

60 m kaj, förlängning.........

120 000

—

120 000

—

>

Kran och bandtransportör.....

500000

500 000

—

—

Köping

Brokran, spår m. m...........

Djuphamnskaj, förlängning.....

1 500 000

—

400000

1 100 000

>

381 000

—

381 000

—

>

Oljehamnskaj, t .....

500 000

—

500 000

—

>

Träkaj i gamla hamnen.......

28 000

—

28 000

—

»

T> > > T> .......

32 000

—

32 000

—

Landskrona

12 dykdalber vid ön Gråen____

80 000

—

80 000

—

>

Hajer m. m. i norra hamnbas- sängen .....................

2 800 000

—

1 650 000

1 150 000

1 Avser färdigställande av pågående företag.

— 2 Såsom

ordinarie arbeten hava angivits

företag eller delar därav, till vilka vederbörande myndighet anvisat erforderliga medel, dock

ej företag, vilka utföras såsom beredskapsarbeten. — 5 Beräknad under förutsättning att

reserven under budgetåret utnyttjas i sin helhet.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Total-

kostnad

Kostnad för budget- året 1946/47 för

Kostnad

för vid

budget-

Ort

Arbete

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Ordinarie

arbeten 2

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

årets ut- gång åter- stående

arbete 3

Kronor

1

2

3

4

5

6

Malmö

Utvidgning av industrihamnen,

lia etappen.................

1 000 000

1000 000

>

2 kranar för bassäng I i indu- strihamnen..................

450 000

450 000

>

Siloanläggning i frihamnen ....

650 000

—

650 000

—

Kontors- och lagerbyggnad, Hjäl- marekajen..................

500 000

_

500 000

»

Kylanläggning i mag. M2, fri- hamnen ....................

200 000

200 000

>

Stockholmskajen, ombyggnad...

1 950 000

—

600 000

1350 000

>

Magasin vid Stockholmskajen ..

1 590 000

—

800000

790 000

>

Stationsbyggnad för ångfärjetra- fiken.......................

283 000

283 000

>

Kaj m. m. vid järnvägsbron ...

220 000

—

220 000

—

»

Kranutrustning vid Stockholms- kajen .......................

1260 000

500 000

760000

>

Tullpackhus vid Jörgen Kocks- gatan ......................

396 000

396 000

>

Hägnads-, spår- och gatuarbeten

i frihamnen ................

200 000

200 000

»

Varvskanalens södra kaj, om- byggnad ....................

360000

360 000

Mariefred

Kaj, ombyggnad..............

75 000

—

75 000

—

Norrköping

Muddring m. m. för ny hamn- bassäng .....................

3 500 000

700 000

2 800 000

Nyköping

Kaj, förstärkning..............

110 000

—

110 000

—

Oskarshamn

450 m av södra kajen, ombyggnad

1 420 000

—

1 000 000

420 000

Stockholm

Stadsgårdshamnen, utbyggnad 1.

4 910 000

500 000

500 000

3 910 000

>

233 m kaj i Värtahamnen, om- byggnad 1...................

100 000

100 000

>

190 m kaj m. m. i S. Hammar- byhamnen 1.................

250 000

250 000

>

S. bassängkajen i frihamnen, för- längning (kaj V)1...........

600 000

400 000

200 000

>

Kajer m. m. i Sicklakanalen 1..

890 000

320 000

200 000

370 000

Utbyggnad av kaj III i friham- nen, l:a etappen............

Hamnanläggning i Bällstaviken1

1000 000

500 000

500 000

>

600 000

600 000

—

—

>

Tillbyggnad av magasin 5 i fri- hamnen1....................

1 100 000

1 100 000

>

Magasin i stadsgårdshamnen ..

3 000 000

—

1 500 000

1 500 000

>

> vid kaj III i frihamnen

4 500 000

—

1 500000

3 000 000

)

6 kranar till tullhamnen1......

1 400 000

450 000

_

950 000

Strängnäs

Visholmskajen, ombyggnad ....

78 000

—

78 000

—

Sundsvall

Finnkajen, ombyggnad ........

400 000

—

400 000

—

>

Tullhus med varuskjul........

800 000

—

400 000

400 000

>

Strandskoning och kajer i Sel- ångersån ...................

75 000

75 000

Södertälje

Utbyggnad av uthamnen......

850 000

—

850 000

—

>

Kaj i uthamnen, ombyggnad...

51000

—

51000

—

Sölvesborg

130 m kaj, muddring m. m. ...

474 000

—

474 000

—

Trosa

Muddring i ränna och hamn...

150 000

—

150 000

—

1 Avser färdigställande av pågående företag. — 2 och

3 Se motsvarande noter å före-

gående sida.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Total-

kostnad

Kostnad för budget- året 1946/47 för

Kostnad

för vid

budget- årets ut- gång åter- stående

arbete 3

Kronor

Ort

Arbete

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Ordinarie

arbeten 2

Kronor

Investe-

ringsreserv

Kronor

1

2

3

4

5

6

Uddevalla

Badökajen, 198 m förlängning

m. m.......................

1 064 000

700 000

364 000

»

Hamnbangård ................

1 386 000

—

700 000

686 000

>

95 m kaj vid Värmestugan ....

240 000

—

240 000

—

>

Ångbåtskajen, 120 m förlängning

218 000

—

218 000

—

»

Kolkajen, förlängning..........

431000

—

431000

—

Umeå

420 m kaj, ombyggnad........

400 000

—

400 000

—

Valdemarsvik

Kaj, ombyggnad..............

53 000

—

53 000

—

Varberg

Kajförstärkning och muddring..

485 000

—

485 000

—

Västervik

Blockholmssundet, breddning ..

341 000

—

341000

—

>

2 kranar för Skeppsbrokajen ...

400 000

—

400 000

—

Västerås

280 m kaj v. örn djuphamnen .

2 600 000

—

800 000

1 800 000

>

400 m kaj ö. örn oljekajen.....

1 700 000

—

1000 000

700 000

>

Magasin......................

300 000

300 000

—

—

Örnsköldsvik

Kajer å Framnäsudden, ombygg- nad ........................

1275 000

_

500 000

775 000

Summa kronor

112982200

15 195000

36 357 200

61 430000

Degerhamn

B. Enskilda hamnar.

Kaj, muddring 1...............

120 000

120 000

Oxelösund

75 m förlängning av kaj 10----

450 000

—

450 000

—

>

165 m ombyggnad av kaj 5 o. 6

650 000

—

650 000

—

>

80 m » > > 7....

300 000

—

300 000

—

Summa kronor

1520000

120000

1400000

—

Sammanställning.

A. Kommunala hamnar......

112 982 200

15 195 000

36 357 200

61 430 000

B. Enskilda hamnar..........

1 520 000

120 000

1 400 000

—

Summa kronor

114502200

15 315000

37 757 200

61430 000

1 Avser fär

Summa kostnad för hela investe- ringsplanen för budgetåret

1946/47

digställande av pågående företag.

— 2 och 3 5

53 072 200

>e motsvarande noter

i sid. 66.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bilaga 22.

Investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar.

Anni. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till

investeringsplaner.

Län

Fiskehamn

Siffrorna avse ange- lägenhetsordning inom

resp. län

Total-

kostnad

(eller

återstå-

ende

kostnad)

kronor

Kostnad

Förslag

till anslag

av stats- medel

Därest i kol. 4

angivet belopp helt

utnyttjas under

budgetåret 1946/47

beräknas vid årets

utgång återstå

för arbete under

budgetåret 1946/47

arbete

för

kronor

anslags- behov av

kronor

kronor

kronor

1

2

3

4

5

6

7

Stockholms

1 Krokskär ........

56 000

56 000

50 400

>

2 Svartlöga.........

72 000

72 000

64 800

>

3 ''Grisslehamn......

117 000

117 000

105 300

Uppsala

1 Gårdskär1 ........

121000

121 000

121 000

>

2 Upplandsbodarna..

80 000

80 000

72 000

>

3 Fågelsundet1......

191 000

70 000

70 000

121 000

121 000

Södermanlands

1 * Studsvik..........

55 000

55 000

49 500

>

2 *St. Uttervik ......

51000

51000

45 900

>

3 ''Källskären........

48 300

48 300

43 400

Östergötlands

1 ''Fyrudden ........

90 000

90 000

81000

Kalmar

1 ''Revsudden........

166 000

166 000

149 400

»

2 ''Grönhögen1.......

219 000

219 000

219 000

>

3 Händelöp.........

100 000

100 000

90 000

4 ''Djupvik..........

192 000

192 000

172 800

>

5 Kårehamn........

204 000

204 000

183 600

>

6 ''Vånö.............

77 000

77 000

69 300

Gotlands

1 Ronehamn2 ......

150 000

150 000

135 000

>

2 ''Lauters...........

148 000

148 000

133 200

>

3 ''Sysne.............

214 000

214 000

192 600

>

4 Skälsö............

90 000

90000

81000

»

5 ''Lickershamn......

31000

31000

27 900

>

0 Hallshuk ........

235 000

120 000

108 000

115 000

103 500

Blekinge

1 Nogersund1 8......

405 000

405000

4C5 000

D

2 Krokås ..........

156 000

156 000

140400

»

3 Hällevik1 ........

155 000

155 000

155 000

>

4 Garpaviken ......

91000

91000

81 900

>

5 ''Tärnö............

260 000

70 000

63 000

190 000

171 000

Kristianstads

1 torekov1 .........

213 000

213 000

213000

T>

2 Vik..............

270 000

270 000

243 000

Malmöhus

1 Vikhög ..........

88 000

88 000

79 200

»

2 ''Arild ............

135 000

135 000

121 500

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad 250 000 kronor.

t> » » 630 000 >

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Län

Fiskehamn

Siffrorna avse ange- lägenhetsordning inom

resp. län

Total-

kostnad

(eller

återstå-

ende

kostnad)

kronor

Kostnad

Förslag

till anslag

av stats- medel

Därest i kol. 4

angivet belopp helt

utnyttjas under

budgetåret 1946/47

beräknas vid årets

utgång återstå

för arbete under

budgetåret 1946/47

arbete

för

kronor

anslags- behov av

kronor

kronor

kronor

1

2

3

4

5

6

7

Hallands

i

Träslöv1 4........

637 000

200 000

200 000

437 000

437 000

>

2

Lerkil............

62 000

62 000

55 800

Gbgs o. Bohus

1

Öckerö ..........

1523 000

600 000

540 000

923 000

830 700

>

2

Hönö-Klåva1......

2 540 000

650 000

650 000

1890 000

1 890 000

T>

3

Grundsund1 ......

500000

500 000

500 000

D

4

Hönö-Röd........

769 000

350 000

315 000

419 000

377 100

>

5

Källö-Knipplan....

210 000

210 000

189 000

>

6

Styrsö-Tången ....

51000

51000

45 900

>

7

♦Strömsundet......

20 000

20 000

18000

»

8

♦Fotö..............

305 000

305 000

274 500

9

Marstrand (Mar-

strandsöns kaj)..

333 000

333 000

299 700

>

10

♦Hovenäset........

110 000

110 000

99 000

>

11

Gravarne5........

600 000

600 000

540000

»

12

♦Klädesholmen ....

120 000

120 000

108 000

Gävleborgs

1

Hårte............

146 000

146 000

131400

T>

2

Norrfjärden ......

130 000

30 000

27 000

100000

90 000

Västernorrlands

1

♦Marviksgrunnan1..

35 000

35000

35 000

>

2

♦Spikarna..........

40 000

40 000

36 000

>

3

♦Junibosand ......

159 000

100 000

90000

59 000

53 100

Västerbottens

1

Täfteå............

134 000

134 000

120 600

>

2

Burvik ..........

132 000

50 000

45 000

82 000

73 800

Norrbottens

1

Renon6 ...........

25 000

25 000

22 500

T>

2

Nikkala..........

163 000

163 000

146 700

>

3

♦Seskarö ...........

58 000

58000

52 200

>

4

Pålängeviken ....

160 000

160 000

144 000

>

5

Hindersön........

140 000

140 000

126 000

Summa

13 582 800

9 246 300

8578400

4336 000

4147 200

Fördelning:

Statens fiskehamnar ................

5 016 000

2 568 000

2 568 000

2 448 000

2 448 000

Statsunderstödda

fiskehamnar........

8 566 300

6 678 300

6 010 400

1888000

1 699 200

Summa

13 582 300

9 246300

8 578 400

4336000

4147 200

1 Statens fiskehamn.

4 Arbetet påbörjat, total kostnad 802 000 kronor.

5 »

>

» > 1400 000

6 >

»

> » 100 000 t>

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Bilaga 23.

Investeringsplan för lotsverket.

Anni. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

1

Anslag för budget-

kostnad

året 1946/47 till

Nr

Företag eller anskaffning

(eller åter- stående

Ordinarie

In veste-

kostnad)

arbeten

rings-

reserven

Kronor

Kronor

Kronor

l

2

3

4

6

Fyrskepp och bojar.

1

*Ny radiofyranläggning för fyrskeppet Falsterborev

m. m............................................

40 000

40 000

2

*Lys- och ljudboj vid Ölands norra grund.........

17 000

17 000

3

♦Tre lys- och ljudbojar vid resp. Östra Finngrunds-

banken, Västra Finngrundsbanken och Argos

grund ..........................................

50 000

50 000

Fyrar.

107 000

57 000

50000

4

Elektrifiering samt anordnande av radiofyr vid Ut-

klippans fyrplats och elektrifiering av fyren Ut-

längan..........................................

150 000

150 000

5

Anordnande av två nya fyrar, elektrifiering samt an-

läggande av radiofyr vid Nidingens fyrplats m. m.

175 000

175 000

6

Elektrifiering av Vinga fyr- och lotsplats.........

140000

110 000

30 000

7

♦Förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjurö-

klubbs lotsplats samt elektrifiering av fyren Bjurö-

klubb med mistsignalstation......................

1165 000

90 000

75 000

8

Modernisering av den elektriska utrustningen vid Un-

derstens fyrplats samt förbättring av mistsigna-

leringen vid Röd kallens fyrplats ...............

67 000

67 000

9

Ny fyr på Kurön i Mälaren.......................

16 000

16 000

10

Ny fyr på ön Jungfrun i Vättern.................

20 000

20 000

11

Förbättring av fyrbelysningen i farleden mellan Skal-

korgarna och Lilla Vanholmen i Göteborgs norra

skärgård .........................................

213 000

13 000

12

Ny fyr på Brämö kalv...........................

20 000

20 000

13

Ny fyr mellan Furusund och fyrarna Växlet......

20 000

20 000

14

Ombyggnad av fyrarna Fjärdhällan och Hummel-

kläpp vid farleden Stockholm—Dalarö............

20 000

20 000

15

Nya fyrar på Fagerö och Ridö samt flyttning av

fyren Kalven i farleden Stockholm—Västerås......

20 000

20000

16

♦Ombyggnad av fyren Idö Stångskär och ny fyr på

Hamnklabbshällan vid södra inloppet till Väster-

vik..............................................

25 000

25 000

17

♦Anordnande av fyrbelysning för angöring av Kråke-

lunds nya lotshamn m. m.....................

8 000

8 000

18

♦Ny fyr på Sälöknapp i Göteborgs norra skärgård...

15000

15 000

19

Ny fyr vid Björns fyrplats.......................

40 000

40 000

20

Ny fyr på Grepensgrund i Öregrundsgrepen samt

elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten . ..

730 000

290 000

21

Ny fyr på Slätö vid Singöfjärden..................

10 000

10 000

22

Ny fyr på Selaön i Mälaren.......................

10 000

10 000

1 Företaget upptaget under rubriken Hamnar och vägar i förslaget till investeringsplan

för budgetåret 1945/46 — 2 Företagets omfattning och kostnad ändrad från förslaget till

investeringsplan för budgetåret 1945/46.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Nr

Företag eller anskaffning

Total

kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag fö

året 194

Ordinarie

arbeten

Kronor

r budget- 6/47 till

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

23

Nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—

Västerås.........................................

20 000

20 000

24

Elektrifiering av fyren Hoburg jämte mistsignalsta-

tion.............................................

145 000

75 000

25

Förbättring av fyrbelysning och mistsignalering för an-

göring av Oxelösund ...........................

200 000

200 000

26

Elektrifiering av fyren Ölands södra udde jämte

mistsignalstation .................................

140 000

70000

27

Förbättring av mistsignaleringen och anordnande av

nytt fyrtorn vid Vens fyrplats..................

65 000

65 000

28

Elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr

jämte mistsignalstation...........................

95 000

95 000

2 329000

769000

9SOOOO

Hamnar och vägar.

29

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Jär-

näs lotsplats...................................

100 000

50 000

50 000

30

Förbättring av hamnförhållandena samt reparation av

fyrhus vid Dämmans fyrplats..................

200 000

50 000

31

Förbättring av hamnförhållandena vid Nordkosters

lotsplats........................................

35 000

35 000

32

Förbättring av hamnförhållandena vid Rödkallens

lotsuppassningsställe under Luleå lotsplats.....

200 000

100 000

33

Förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs

lotsplats........................................

150 000

100 000

34

Förbättring av hamnförhållandena vid Skags lots-

uppassningsställe under Örnsköldsviks lotsplats..

40000

40 000

35

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Björns

fyrplats........................................

50 000

50 000

36

Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklub-

bens lotsplats samt anläggande av väg och brygga

å Singö..........................................

60 000

60 000

37

Förbättring av hamnförhållandena vid Furusunds

lotsplats........................................

25 000

25 000

38

Förbättring av hamnförhållandena vid Grönskärs

fyrplats........................................

30 000

30 000

39

Förbättring av hamnförhållandena vid Dalarö lots-

plats.............................................

25 000

25 000

40

Förbättring av väg vid Landsorts lotsplats........

15 000

15 000

41

Förbättring av hamnförhållandena vid Östergarns

fyrplats ........................................

60 000

60 000

42

Anläggning av väg till Ölands södra uddes fyr-

plats ...........................................

85 000

85 000

43

Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid Aspö lots-

plats ...........................................

35 000

35 000

44

Reparation av strandskydden vid Vens fyrplats ....

50 000

50 000

45

Förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs

lotsplats .......................................

20 000

20 000

1180000

135 000

745000

Lotsuppassningshus

46

Om- och tillbyggnad av lotsuppassningslokalerna vid

Rätans lotsplats m. m..........................

i 30 000

30 000

1 Företagets omfattning och kostnad ändrad från förslå

get till investeringsplar

för bud-

getåret 1945/46.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag fö

året 194

Ordinarie

arbeten

Kronor

r budget- 6/47 till

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

47

Nytt lotsuppassningshus vid Stugsunds lotsuppass-

ningsställe under Lilljungfruns lotsplats m. m.

1 30 000

30 000

48

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset samt för-

bättring av hamnförhållandena vid Bönans lots-

uppassning under Gävle lotsplats m. m..........

>70 000

70 000

49

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Idö

lotsplats m. m..................................

40 000

40 000

50

Nytt lotsuppassningshus vid Falkenbergs lotsplats

m. m............................................

>30 000

30 000

51

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Röd-

kallens lotsuppassning under Luleå lotsplats . ..

55 000

55 000

52

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönn-

skärs lotsplats.................................

40 000

40000

53

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söder-

arms lotsplats.................................

20 000

20 000

54

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Furu-

sunds lotsplats.................................

50 000

50000

55

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Ystads

lotplats .........................................

25 000

25000

56

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Halm-

stads lotsplats .................................

25 000

25 000

415000

200000

215000

Bostäder.

57

Förbättring av bostadsförhållandena vid Berguddens

fyrplats.........................................

1 40 000

40 000

58

Förbättring av bostadsförhållandena vid Understens

fyrplats.........................................

65 000

65 000

59

Förbättring av bostadsförhållandena vid Fårö fyr-

plats............................................

> 50 000

50 000

60

Förbättring av bostadsförhållandena vid Vinga fyr-

plats m. m......................................

>75 000

75 000

61

Förbättring av bostadsförhållandena vid Rönnskärs

fyrplats.........................................

30 000

30 000

62

Förbättring av bostadsförhållandena vid Stora Fjäder-

äggs fyrplats...................................

20 000

20 000

63

Förbättring av bostadsförhållandena vid Agö fyr-

plats............................................

40 000

40 000

64

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Ör-

skärs fyrplats..................................

50 000

50 000

65

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Härad-

skärs lotsplats.................................

85 000

85 000

66

Förbättring av bostadsförhållandena vid Häradskärs

fyrplats.........................................

30 000

30 000

67

Förbättring av bostadsförhållandena vid Högby fyr-

plats ............................................

15 000

15 000

68

Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid

Däminans fyrplats.............................

40 000

40 000

09

Förbättring av bostadsförhållandena vid Smygehuks

fyrplats ........................................

40 000

40 000

70

Förbättring av bostadsförhållandena vid Kullens fyr-

plats............................................

40 000

40 000

1 Kostnaden omräknad från förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Nr

Företag eller anskaffning

Total- kostnad

(eller åter- stående

kostnad)

Kronor

Anslag för budget- året 1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investe-

rings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

71

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Vä-

deröbods fyrplats..............................

50000

50000

G70000

230000

440000

72

Livräddningsanstalter d norrlandskusten m. m.....

210000

210000

Gasbehållare.

73

*Anskaffning av gasbehållare för obevakade fyrar.....

30000

30000

Markförvärv.

74

Inköp av mark för lotsverkets behov................

10 000

10000

75

Täckning av ett belopp av 29 000 kronor, som erford-

ras för färdigställande av säkerhetsanstalter för sjö-

farten, varom beslut meddelats av 1945 års riksdag,

men som innehållits vid medelsanvisningen för bud-

getåret 1945/46 ...................................

29 000

29 000

Sammanställning.

Fyrskepp och bojar...................................

107 000

57 000

50 000

F''y rar.........................................

2 329 000

ODD

qtto rino

Hamnar och vägar...................................

1180000

135 000

745 000

Lotsuppassningshus...................................

415 000

200 000

215 000

Bostäder...........................................

670 000

230000

440 000

Livräddningsanstalter å norrlandskusten m. m..........

210 000

210 000

Gasbehållare.................................

30000

30 000

Markförvärv .................................

10 000

10 000

Täckning av beloppet 29 000 kronor...................

29 000

29 000

Summa

4 980 000

1G40 000

2460000

Av kostnaden, 2 460 000 kronor, för de för investerings-

reserven avsedda företagen avgår ett belopp av

860 000 kronor på grund av att under ett år reserv-

företag för sammanlagt högst 1 600 000 kronor berak-

nas kunna utföras utöver ordinarie arbeten..........

-860 000

Återstår

1640000

1600 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för budget-

''-

året 1946/47......................................

3040000

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Bilaga 24.

Specifikation av anslagen till lotsverket.

(Uppgjord enligt av lotsstyrelsen lämnade uppgifter.)

Anslag

å drift- budgeten

Kronor

Anslag å kapital- budgeten

Summa

anslag å

Avskriv-

nings-

anslag

Kronor

Nr

Ändamål

till bo- stads- 0.

uppass- ningshus

Kronor

till

övriga

anlägg-

ningar

Kronor

drift- och

kapital- budge- terna

Kronor

1

2

3

4

5

6

7

1

Bojar.

Tre lys- och ljudbojar vid resp. Östra

Finngrundsbanken, Västra Finn- grundsbanken och Argos grund..

50 000

50 000

2

Fyrar.

Förbättring av uppassningsförhållandena

vid Bjuröklubbs lotsplats samt

elektrifiering av fyren Bjuröklubb med

mistsignalstation....................

75000

75 000

3

Ny fyr vid Björns fyrplats..........

10 000

—

30 000

40 000

30000

4

Ny fyr på Grepensgrund i Öregrunds- grepen samt elektrifiering av fyrarna

Örskär och Djursten..............

250 000

40 000

290 000

40 000

5

Ny fyr på Slätö vid Singöfjärden......

10000

—

—

10 000

—

6

Ny fyr på Selaön i Mälaren..........

10 000

—

—

10 000

—

7

Nya fyrar på Bryggholmen i farleden

Stockholm—Västerås................

20 000

_

—

20 000

—

8

Elektrifiering av fyren Koburg jämte

mistsignalstation....................

55 000

—

20 000

75 000

20 000

9

Förbättring av fyrbelysning och mist- signalering för angöring av Oxelösund

200000

_

—

200 000

—

10

Elektrifiering av fyren Ölands södra

udde jämte mistsignalstation........

50 000

—

20 000

70 000

20 000

11

Förbättring av mistsignalering och an- ordnande av nytt fyrtorn vid Vens

fyrplats ..........................

45 000

20 000

65 000

20 000

12

Elektrifiering av Vinga fyr- och lots- plats ..............................

30000

_

_

30 000

—

13

Elektrifiering av Hållö fyr jämte mist- signalstation ........................

95 000

—

—

95000

—

14

Hamnar och vägar.

Förbättring av hamnförhållandena vid

Rödkallens lotsuppassningsställe

under Luleå lotsplats................

100 000

100 000

100 000

15

Förbättring av hamnförhållandena vid

Rönnskärs lotsplats..............

_

_

100 000

100 000

100 000

16

Förbättring av hamn- och vägförhållan- dena vid Järnäs lotsplats ........

27 000

_

23 000

50 000

23 000

17

Förbättring av hamnförhållandena vid

Skags lotsuppassningsställe under

Örnsköldsviks lotsplats..............

40 000

40 000

40 000

18

Förbättring av hamn- och vägförhållan- dena vid Björns fyrplats..........

2 000

—

48 000

50 000

48 000

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Anslag

å drift- budgeten

Kronor

Anslag å kapital- budgeten

Summa

anslag å

Avskriv-

nings-

anslag

Kronor

Nr

Ändamål

till bo- stads- 0.

uppass- ningshus

Kronor

till

övriga

anlägg-

ningar

Kronor

drift- och

kapital- budge- terna

Kronor

1

2

3

4

5

6

7

19

Förbättring av hamnförhållandena vid

Svartklubbens lotsplats samt an- läggande av väg och brygga å Singö

25 000

35 000

60 000

35 000

20

Förbättring av hamnförhållandena vid

Furusunds lotsplats..............

25 000

25 000

25 000

21

Förbättring av hamnförhållandena vid

Grönskärs fyrplats ..............

30 000

30 000

30 000

22

Förbättring av hamnförhållandena vid

Dalarö lotsplats..................

25 000

25 000

25 000

23

Förbättring av väg vid Landsorts lots- plats ..............................

15 000

15 000

24

Förbättring av hamnförhållandena vid

Östergarns fyrplats ..............

6 000

54 000

60 000

54 000

25

Anläggning av väg till Ölands södra

uddes fyrplats....................

85 000

85 000

26

Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid

Aspö lotsplats....................

35 000

35 000

35 000

27

Reparation av strandskydden vid Vens

fyrplats ..........................

50 000

50 000

28

Förbättring av hamnförhållandena vid

Falkenbergs lotsplats............

17 000

—

3 000

20 000

3 000

29

Lolsuppassningshus.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Rödkallens lotsuppassning un- der Luleå lotsplats..................

4 000

51000

55 000

25 500

30

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Rönnskärs lotsplats..........

3 000

37 000

40 000

18 500

31

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Söderarms lotsplats..........

1500

18 500

20 000

9 250

32

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Furusunds lotsplats..........

4 000

46 000

50 000

23 000

33

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Ystads lotsplats ..............

2 000

23 000

25 000

11500

34

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset

vid Halmstads lotsplats ..........

2 000

23 000

—

25 000

11500

35

Bostäder.

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Rönnskärs fyrplats ..............

30000

30 000

15 000

36

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Stora Fjäderäggs fyrplats........

20 000

20 000

10 000

37

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Agö fyrplats......................

40 000

40 000

20 000

38

Förbättring av bostadsförhållandena m.m.

vid Örskärs fyrplats..............

5 000

45 000

50 000

22 500

39

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Häradskärs lotsplats ........

85 000

85 000

42 500

40

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Häradskärs fyrplats..........

30 000

30 000

15000

41

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Högby fyrplats....................

15 000

15 000

7 500

42

Förbättring av bostadsförhållandena för

personalen vid Dämmans fyrplats..

—

40 000

—

40 000

20 000

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Anslag

å drift- hudgeten

Kronor

Anslag å kapital- budgeten

Summa

anslag å

Avskriv-

nings-

anslag

Kronor

Nr

Ändamål

till bo- stads- 0.

uppass- ningshus

Kronor

till

övriga

anlägg-

ningar

Kronor

drift- och

kapital- budge- terna

Kronor

1

2

3

4

6

6

7

43

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Smygehuks lyrplats..............

40 000

40000

20 000

44

Förbättring av bostadsförhållandena vid

Kullens fyrplats..................

_

40 000

—

40 000

20 000

45

Förbättring av bostadsförhållandena m.m.

vid Väderöbods fyrplats..........

—

45 000

5 000

50 000

27 500

46

Gasbehållare.

Anskaffning av gasbehållare för obeva- kade fvrar..........................

30 000

30 000

Summa kronor

1178 500

628 500

653 000

2460 000

967 250

1281500

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bilaga 25.

Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. m.

Anm. Med * utmärkas företag, som icke redovisats i förut framlagda investeringsplaner.

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings-

reserven

Kronor

1

2

1 3

4

5

Justitiedepartementet.

Sinnessjukavdelningen å Håga

1

‘Bostadshus .........................

130 000

130 000

2

•Bostadshus ...........................

120 000

120 000

3

•Utökning av sinnessjukavdelningen vid central-

fängelset i Härnösand........................

31000

31000

Centralfängelset å Härlanda

4

•Sinnessjukavdelning ..........................

190 000

190 000

5

•Omläggning av värmeledningen ..............

20 000

20 000

6

Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet

i Visby...........................

45 000

45 000

7

•Värmeledningsanläggning m. m. vid rannsaknings-

häktet i Halmstad............................

63 000

63 000

Ungdomsanstalten å Skenäs

8

•Vattenanläggning ............................

48 000

48000

9

Gymnastik- och skolbyggnad..................

1120 000

120 000

10

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad..........

32 000

32 000

11

•Fångvårdsanstalt invid Jönköping ..............

1 000 000

1000000

12

•Fångvårdsanstalt invid örebro..................

1000 000

1000000

13

•Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i

i Uppsala, Ystad och Nyköping ..............

240 000

240 000

14

•Diverse byggnadsarbeten vid fångvårdens jord-

bruksegendomar .......................

10 000

10 000

Säger för justitiedepartementet kronor

3 049000

537 000

2512000

Socialdepartementet.

1

Hem för blinda i förskolåldern..................

*175 000

117 000

2

Statens alkoholistanstalt å Venngarn............

295 000

95000

200 000

Ombyggnad av den s. k. gula flygeln.. 50 000

Centraltvättstuga för personal m. m... 45 000

•Ett personalbostadshus .............. 35 000

•Tre personalbostadshus .............. 115 000

•Inredning av gymnastikbyggnadens vind

till bostadsrum .................... 50 000

Statens skyddshem:

Lövsta skolhem och yrkesskola

3

Bostäder för lärare och två andra befattnings-

havare samt ombyggnad och renovering av

flygelbyggnad..............................

133800

133 800

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för

budgetåret 1945/46. —

Kostnaden

täckes delvis av andra medel än anslag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Anslag för budgetåret

Total-

1946/47 till

Nr

Företag

kostnad

Ordinarie

Investerings-

arbeten

reserven

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

Folåsa skolhem

4

Två bostadshus för rektor och lärare...

104 500

104 500

5

Nybyggnad av gymnastikhus samt renovering

och ombyggnad av elevhems- och skolbygg-

223 000

223 000

Ljungaskogs yrkeshem

6

Gymnastikhus.........................

>130000

45 300

7

Två personalbostadshus ...............

54 000

54 000

8

Tre personalbostadshus ...............

Sundbo yrkeshem

75 000

75000

9

Gymnastikhus.........................

1125 000

50 900

10

Personalbostadshus ...................

25 000

25000

Gräskärrs skolhem

11

Tre personalbostadshus ...............

Brättegårdens yrkesskola

118 000

118 000

12

Svinhus...............................

Forsane yrkesskola

7 000

7 000

13

Svinhus...............................

Johannisbergs skolhem och yrkesskola

16 000

16 000

14

Rektorsbostad och två bostadshus för

annan

personal ...........................

124 500

124 500

Byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

22 468 900

5 800 000

3800 000

Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i

Uppsala

15

Nybyggnad........................2 420 000

Ulleråkers sjukhus

16

Ny- och ombyggnadsarbeten..........3 33o000

17

♦Kylanläggning ......................

Sundby sjukhus

30 000

18

Ändringsarbeten, uppförande av bosta-

der för uppsyningsman och maskin- mästare............................

120 000

19

♦Pumpanläggning......................

22 600

20

♦Elektriska arbeten....................

Birgittas sjukhus

20 300

150 000

21

Nybyggnader (etapp I) ..............4

Ryhovs sjukhus

27 000

22

S:ta Gertruds sjukhus

23

Utvidgning och förbättring av vatten-

63 000

verket ............................

Vipeholms sjukhus

895 000

24

Paviljong för kvinnor................

25

Personalbostäder ....................

S:t Lars sjukhus

75 000

26

♦Elektriska arbeten ..................

115 000

27

Nya ekonomibyggnader å arrendegår-

108 000

den Hunnerup ....................

28

Utvidgning av centralvärmeledning....

S:ta Marias sjukhus

135 000

29

♦Elektriska arbeten....................

47 300

Kostnaden täckes delvis av tidigare å riksstat anvisade medel.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Nr

Företag

Total
kostnad
Kronor
-

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings
reserven
Kronor
-

S:t Jörgens sjukhus

‘Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m. 683 000

Restads sjukhus

Ombyggnad av administrationsbyggnaden

.............................. 290 000

Svinhus m. m........................ 118 000

Källshagens sjukhus

Växthus ............................ 95 000

Mariebergs sjukhus

Om- och nybyggnadsarbeten (etapp I). .2 597 200

Om- och nybyggnadsarbeten (etapp II).. 1 235 000

»Paviljong:..''......................... 600 000

V:a Marks sjukhus

Fest- och samlingssal ................ 90 000

Hammars sjukhus

Ombyggnadsarbeten.................. 330 000

Salberga sjukhus

Fest- och samlingssal ................ 85 000

»Omändring av flyktinglägret Olofsfors 625 000

Grangärde sjukhus

Ombyggnadsarbeten.................. 500 000

Frösö sjukhus

»Elektriska arbeten.................... 50 000

»Upptagningspaviljong ................ 500 000

Umedalens sjukhus

»Uthusbyggnader...................... 27 500

Furunäsets sjukhus

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten.. 1 723 000

»Elektriska arbeten.................... 81000

Tvättstuga m. m..................... 50 000

»Ombyggnad och renovering av personalbostäder

.......................... 185 000

»Upptagningspaviljong ................ 500 000

Läkarbostäder vid elva sjukhus ........ 520 000

Säger för socialdepartementet kronor

Kommunikationsdepartementet.

Om- och tillbyggnadsarbeten å Haga slott ......

»Ombyggnad av det s. k. värdshuset vid Strömsholms

slott ..................................

Annexbyggnad till kanslihuset..................

Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och luftfartsstyrelsen...................

Anordnande av lokaler för högsta domstolen

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt ........

ökade lokaler för Göta hovrätt ................

Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige

Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland

»ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland.. 1

24 053 700

6 698S00

1170000

170 000

105 000

105000

2 5 065 000

1661 000

2 3 600 000

1200 000

21 750 000

400 000

1 2 550 000

240 000

*400 000

400 000

925 OOo

925000

650000

650 000

400000

3 4 590 000

1 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

beviljade. — 3 Avrundat belopp.

400 000

2 Medel tidigare

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Anslag för budgetåret

Total-

1946/47 till

Nr

Företag

kostnad

Ordinarie

Investerings-

arbeten

reserven

Kronor

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge

........................................

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna ............

►Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad......

Grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut..

Vissa byggnadsarbeten vid Gripsholms slott......

Nybyggnad för geotekniska institutet............

Säger för kommunikationsdepartementet kronor

Finansdepartementet.

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning

........................................

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Matarengi........................ 102 000

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Kukkolaskog...................... 95 000

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Huuki............................ 95000

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Neistenkangas.................... 95 000

♦Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Kuttainen........................ 95 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Kolari............................ 95 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Södra Koivukylä.................. 88 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Norra Vitsaniemi ................ 88 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Nedre Kuivakangas .............. 95 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Frankilantörmä .................. 88 000

»Ombyggnader av tjänstebostadshus vid

gränsposteringarna i Pajala och Karesuando

............................ 25 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Melen............................ 40 000

»Tullstationsbyggnad m. m. vid gränsposteringen

i Gäddede.............. 19 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

vid Blåsjön........................ 40 000

Tjänstebostadshus och tullstationsbyggnad

vid gränsposteringen i Hovilsrud 92 000

Tjänstebostadshus och tullstationsbyggnad

vid gränsposteringen i rösåsen.. 92 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Jakobsrud........................ 85 000

»Tjänstebostadshus och tullstationsbyggnad

vid gränsposteringen i Långflon 54 000

1600 000

»9150 000

850 000

60 000

99000

*1 700 000

26 074000

1 572 000

9 150 000

14901000

500 000

600000

850000

60 000

99 000

1700000

8 709000

1000 000

1 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — » Från det i

1946 års statsverksproposition beräknade beloppet 10 000 000 kronor har dragits den beräknade

kostnaden för tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad, 850 000 kronor.

6—467882.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

*Tjänstebostadshus och tullstationsbygg-

nåd vid gränsposteringen i Flötningen 99 000

♦Ombyggnader av tjänstebostadshus vid

gränsposteringarna i Gördalen och

Kroksätra.......................... 25 000

Inköp av tomtmark m. m............. 65 000

2

Byggnader m. m. vid tullstationen i Svine-

sund.........................................

100 000

100000

Säger för finansdepartementet kronor

1672 000

600000

1000 000

Ecklesiastikdepartementet.

1

Om- och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg..

245000

245 000

2

Ombyggnadsarbeten vid Kungl, biblioteket......

*520 000

520 000

3

Iordningställande av arkivlokaler m. m. för Skara

domkapitel ..................................

2 58 600

54 000

4

Domkapitelshus i Växjö.......................

2 212 000

120 000

5

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska mu-

selim........................................

300 000

300000

6

Iordningställande av undervisnings- och konserve-

ringslokaler i vitterhets-, historie- och antikvi-

tetsakademiens ämbetsbyggnad...............

32 000

32 000

7

Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-

nadsminnesmärken ..........................

33 000

33 000

Uppsala universitet

8

♦Ombyggnad av gamla kemiska institutionsbygg-

naden ....................................

562 000

562 000

9

♦Ombyggnad av seminariehuset S:t Larsgatan 2

i Uppsala................................

105 000

105 000

10

Om- och tillbyggnad av meteorologiska institu-

tionen....................................

135 000

135 000

Akademiska sjukhuset i Uppsala

11

♦Ombyggnad av paviljong I....................

2145 500

73 000

12

Nybyggnad för en reumatisk oeh en ortopedisk

avdelning................................

2180000

1000 000

Lunds universitet

13

Nybyggnad för fysiologiska institutionen ......

1 2 850 000

600 000

14

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen ..

525 000

525 000

15

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk-

ning ....................................

1490 000

490 000

16

Nybyggnad för Karolinska mediko-kirurgiska insti-

tutet ......................................

133 545 000

2 000 000

17

Utbyggnad av Karolinska sjukhuset.............

2 s8 300 000

2 000 000

18

♦Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ..

20 600 000

3000000

Chalmers tekniska högskola

19

Vissa nybyggnader ..........................

3 7 258 000

2 600 000

20

♦Utökade lokaler för institutionen för silikatkemisk

forskning..................................

1 065 C00

683 400

21

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen ......................

63 000

63 000

22

Nybyggnad för bibliotek m. m...............

1 000 000

1000 000

23

Utbyggnad av folkskoleseminarierna ............

2 000 000

2 000 000

24

Utbyggnad av småskoleseminarierna ............

1 300 000

1 300 000

1

Kostnaden omräknad från investeringsplanen för

budgetåret 1945/46. —

Kostnaden

täckes delvis med andra medel än anslag. — 3 Medel tidigare anvisade.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings-

reserven

Kronor

1

2

3

4

5

25

Nybyggnader för nomadskolorna................

*333500

20 000

26

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstum skolorna

1000 000

1 000 000

27

Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinsti-

tutet ........................................

594 000

594 000

Säger för ecklesiastikdepartementet kronor

53451600

16058000

4 996400

Jordbruksdepartementet.

1

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt ..

15 000

15 000

Lantb rukshögskolan

2

•Institutionsbyggnad för mikrobiologiska institu-

tionen med baljväxtlaboratoriet............

1 190 000

1190 000

3

''Fyra bostadshus för eldare och vaktmästare ..

92 000

92 000

4

Nybyggnad för lärosal, elevrum m. m.........

183 500

183 500

5

•Inredning av bibliotekets övervåning..........

21000

21000

6

•Arbetarbostäder vid Kungsängen..............

183 000

183000

7

Ekonomibyggnad och förmansbostad vid Bränn-

bergs försöksgård...........................

130 000

130000

8

Kärlförsöksgård..............................

175000

175 000

9

Varmväxthus och lagringsrum för potatis......

50 000

50 000

10

Lada vid botanisk-genetiska trädgården........

24 000

24 000

11

Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-gene-

tiska trädgården...........................

674 000

674 000

12

Nybyggnad för restaurang m. m.............

1 030 000

700 000

13

Bostäder för assistenter ......................

105 000

105 000

14

Vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten

23 000

23 000

15

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler

för fjäderfäförsök...........................

50 000

50 000

16

Häststall vid Kungsängen ....................

85 000

85 000

17

Ombyggnad av ladugård vid Kungsängen......

32 000

32 000

18

•Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård.....

175 000

175 000

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

19

Elevbostäder.................................

295 000

295 000

20

Bostad för lärare ............................

35 000

35 000

21

Lagerkällare ................................

60 000

60 000

22

Växthusanläggning...........................

95 000

95 000

23

Institutionsbyggnad för husdjurslära m. m.....

2 370 000

320 000

24

•Reparation av unghäststall m. m. vid Flyinge

hingstdepå och stuteri......................

58000

58 000

25

Kombinerat luftskyddsrum och garage vid veteri-

närhögskolan ...............................

50 000

50 000

26

•Nybyggnad för statens maskin- och redskapsprov-

ningsanstalter................................

>810000

410 000

Skogshögskolan

27

•Reparationer å äldre byggnader vid skogshög-

skolans fasta förläggning i Malingsbo..........

25 000

25 000

28

•Byggnadsarbeten vid skogshögskolans förläggning

i Garpenberg ..............................

15 000

15 000

29

•Byggnadsarbeten vid statens skogsmästarskola----

9 000

9 000

Statens skogsforskningsinstitut

30

•Bostadshus m. m.............................

92 000

92 000

31

•Byggnadsarbeten å vissa försöksparker ........

5 000

5 000

32

•Växthus och insektarium ....................

24 000

24 000

33

Tjänstebostäder för domänverket................

400 000

400 000

1

Medel tidigare anvisade. — 2 Kostnaden täckes delvis med andra medel än

anslag.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Nr

Företag

Total-

kostnad

Kronor

Anslag för budgetåret

1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings-

reserven

Kronor

1

2

S

4

6

34

Anordnande av hiss i lantmäteristyrelsens ämbets-

byggnad ....................................

11000

11000

Statens veterinärmedicinska anstalt

35

•Kolgård m. m...............................

44 000

44 000

36

55000

55 000

37

Två laboratorsbostäder ......................

90 000

90 000

Säger för jordbruksdepartementet kronor

6780000

3227 500

2 773000

Handelsdepartementet.

1

•Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning

2000000

1000 000

2

•Nybyggnad vid statens provningsanstalt ........

1200 000

1 200 000

3

Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens

försöksstation................................

2 300 000

2 300 000

4

•Ökade lokaler för statens hantverksinstitut......

300000

300 000

5

•Nybyggnader för institutet för konserveringsforsk-

ning ........................................

1250 000

500 000

6

örn- och tillbyggnadsarbeten vid statens skepps-

provningsanstalt..............................

450 000

450000

7

Örn- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstal-

tens verkstadsavdelning........................

1161000

18 000

8

Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet ....

1 4 245 000

880 000

Säger för handelsdepartementet kronor

11906 000

2010 000

4800000

Säger för samtliga departement kronor

126986300

44032300

24380400

Summa kostnad för hela investeringsplanen för

budgetåret 1946/47

68412 700

Medel tidigare anvisade.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Bilaga 26.

Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader

och anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder.

Nr

Reparations- och underhållsarbeten

å fastigheter tillhörande

Beräknad

totalkostnad

Kronor

Å riksstaten

för budgetåret

1946/47 före- slaget belopp

Kronor

Investerings-

reserv

Kronor

1

2

3

4

5

Stålens allmänna faslighetsfond.

1

Slottsbyggnadernas delfond ..............

1 401 000

701 000

700 000

2

Fångvårdsstyrelsens delfond..............

350 000

260 000

90 000

3

Medicinalstyrelsens delfond ..............

1 950 000

1 450 000

500 000

4

Byggnadsstyrelsens delfond..............

3 200 000

2 700 000

500 000

5

Generaltullstyrelsens delfond ............

60 000

60 000

—

6

Uppsala universitets delfond.............

710 000

530 000

180 000

7

Lunds universitets delfond ..............

285 000

185 000

100 000

8

Karolinska sjukhusets delfond............

255 000

255 000

—

9

Lotsstyrelsens delfond....................

325 000

240 000

85 000

8 536 000

6 381 000

2 155 000

Försvarets fastighetsfond.

10

Arméns delfond.........................

9 398 000

8 398 000

1000 000

11

Marinens delfond........................

3 371 000

2 871 000

500 000

19

Flygvapnets delfond.....................

2 553 000

2 453 000

100 000

15 322 000

13 722 000

1 600 000

23 858 000

20103 000

3 755 000

Summa kostnad för hela investeringspla-

nen för budgetåret 1946/47 ............

23858000

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Uppgifter länsvis angående statlig

Län

Post-

verket

Telegraf-

verket

Statens

järnvägar

Statens

vatten-

falls-

verk

Försvars-

väsendet

Allmän väg-

statlig

1

2

8

4

5

6

7

8

A

Stockholms stad____

1500 000

4000 000

1100 000

720000

B

Stockholms........

Städer

375 000

135 000

1 001 000

Ländsk.

270 000

3 422 000

4 213 000

4 715 000

C

Uppsala ..........

Städer

1500 000

109 000

Ländsk.

1 628 000

124 000

3 900 000

D

Södermanlands ....

Städer

2 700 000

625 000

500000

285 000

Ländsk.

8 564 000

1 471 000

5 695 000

E

Östergötlands......

Städer

525 000

431 000

2 910 000

Ländsk.

225 000

2 029 000

388000

7 245 000

F

Jönköpings........

Städer

1425000

587 000

808 000

Ländsk.

1 826 000

6 712 000

G

Kronobergs........

Städer

300 000

135 000

500 000

Ländsk.

8162 000

40 000

5 097 000

H

Kalmar............

Städer

275 000

85 000

802 000

Ländsk.

250 000

1790000

6 367 000

I

Gotlands ..........

Städer

425 000

110 000

Ländsk.

649 000

955 000

K

Blekinge ..........

Städer

100 000

300 000

953 000

Ländsk.

2 865 000

321 000

1 781000

L

Kristianstads......

Städer

950 000

45 000

687 000

Ländsk.

475 000

4 971 000

2 429 000

5 325 000

M

Malmöhus ........

Städer

250 000

502 000

294 000

Ländsk.

5 670 000

702 000

414 000

5 227 000

N

Hallands..........

Städer

600 000

124 000

Ländsk.

1 680 000

295 000

2 825 000

O

Göteborgs o. Bohus

Städer

250000

1 445 000

1 764 000

Ländsk.

9 350 000

3049 000

8 950 000

P

Älvsborgs..........

Städer

250 000

Ländsk.

4 395 000

700 000

8151 000

K

Skaraborgs ........

Städer

115 000

284 000

Ländsk.

370 000

7 186 000

114 000

3 560000

S

Värmlands ........

Städer

1 000 000

900 000

90000

1435000

Ländsk.

300 000

614 000

20 000

10 043 000

T

Örebro............

Städer

1075 000

608 000

347 000

Ländsk.

4 364 000

2 000 000

4149 000

U

Västmanlands......

Städer

1 260 000

1450 000

86 000

2 434 000

Ländsk.

250 000

2 458000

10 000

2 810 000

w

Kopparbergs ......

Städer

450 000

75 000

20000

Ländsk.

300000

1181 000

10 000

9 278 000

X

Gävleborgs ........

Städer

1 125 000

240 000

337 000

Ländsk.

100 000

18 577 000

428 000

6 058 000

Y

Västernorrlands____

Städer

265 000

332 000

Ländsk.

300000

5 216 000

499 000

14 390 000

Z

Jämtlands ........

Städer

120 000

2 000 000

353 000

Ländsk.

3 315 000

2 626 000

5 405 000

AC

Västerbottens......

Städer

875 000

290 000

86 000

Ländsk.

500 000

1 660 000

10000

10 474 000

BD

Norrbottens........

Städer

210 000

460 000

Ländsk.

175 000

4 649 000

2 000 000

97 000

11903 000

Allmänt i riket ....

500000

6 500 000

32 384 000

4 500 000

4 421 000

33 000 000

Investeringsresero S:a kronor

9 835 000

30 535000

140685000

11200000

37 550000

184015000

Ordinarie arbeten S:a

kronor

6593 000

122650000

124895000

90 960000

69420800

156 100000

1 Avser statsbidragsberättigad väghållning i städer och stadsliknande samhällen, som äro väg''

anslag motsvara ett ordinarie arbetsprogram av 1055 000 kronor. Anslagen torde dock delvis få

rade reservens storlek. Härav beräknas arbeten för 1 600 000 kronor kunna utföras under bud
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Bilaga 27.

och viss statsunderstödd investering.

hållning

Enskild

väghåll-

ning

Civila

flyg-

platser

Hamnar

Lots-

verket

Under- sök- nings- och för- beredan- de gruv- arbeten

Statliga

husbygg- nader samt

reparatio- ner å sta- tens bygg- nader

Summa

kronor

kom-

munal1

Handels- hamnar

och far- leder

Fiske-

hamnar

9

to

11

12

13

14

15

16

17

18

6117 000

4 000000

4 200 000

7 822 000

29 459 000

A

2 103 700

901000

4 515 700

B

172 000

245 000

625 000

320 000

13 982 000

554 500

1215 000

3 378 500

C

41000

271 000

110 000

1894 000

7 968 000

2 150 500

413 000

179 000

6 852 500

D

24 000

1 400 000

154 300

210 000

17 518 300

1438 000

753 000

6 057 000

E

60000

90 000

115 000

343 000

10 495 000

2 022 500

200 000

30 000

5 072 500

F

10 000

1000 000

9 548 000

526 000

120 000

1 581000

G

118 000

13 417 000

264 600

2 609 000

4 035 600

H

10 000

958 000

210 000

9 585000

224 000

250 000

1 009 000

I

250 000

753 000

135 000

2 742 000

828 800

474 000

2 655 800

K

1 122 000

877 000

35 000

7 001 000

1 379 800

3 061800

L

223 000

483 000

174 300

14 080 300

4 040 600

8 889 000

25 000

1 727000

15 727 600

M

119 000

223 000

195 000

485 000

13 035 000

1 715 200

649 000

45 000

850 000

3 983 200

N

52 000

262 000

5114 000

4 615 000

10 688 000

1 746 400

20 508 400

O

1 090 000

1000000

3 849 000

175 000

27 463000

2 160 000

2 410 000

P

13 246 000

2 109 000

210 200

54 000

2 772 200

R

11230 000

2 182 700

925 000

6 532 700

S

998 000

11 975 000

4 065 300

650 000

6 745 300

T

75 000

1000 000

11588 000

2 603 600

3141000

10 974 600

U

32 000

5 560 000

2 337 300

2 882 300

W

764 000

75 900

11 608 900

2 238 600

700 000

4 640 600

X

173 000

176 000

40 000

25 552 000

1121 900

1 375 000

3 093 900

Y

691 000

175 000

40 000

21311000

615 000

3 088 000

Z

546 000

600000

12 492 000

1012 200

400 000

400000

3 063 200

AC

800 000

184 000

315 000

740 000

14 683 000

1 788 600

2 458 600

BD

480 000

1500 000

546 000

155000

175 000

21 680000

12 200 000

30 000

8 555 000

101 090 000

62 414 400

6 800 000

9 250000

37 757 200

>9246300

8 2 460 00(1

740000

28135 600

570 523 500

7 000 000

5300 000

9 420 000

15 315 (MM)

1640 000

500 000

64 135 300

673 929100

hållare. — 2 Detta belopp avser hela investeringsplanen. I årets statsverksproposition upptagna

disponeras för oförutsedda och brådskande reparationsarbeten. — 3 Detta belopp anger den planegetåret.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Investeringsplan för vissa

Län

Vatten- och

avlopps-

anlägg-

ningar

Kronor

Allmänna

läroverk,

kommu- nala mel- lanskolor

m. m.

Kronor

Byggnader för

folkskoleväsendet

Högre

folk- skolor 0.

praktiska

meilan- skolor

Kronor

Bygg- nader för

yrkesut- bildning1

samt folk- högskolor

Kronor

Sjukhus

Kronor

Nybygg-

nader

Kronor

Under-

håll

Kronor

B Stockholms.... Städer

4 788 000

550 000

2 814 000

_

863 000

Ländsk.

8 012 000

1 622 000

2 310 000

—

2 230 000

3 530 000

C Uppsala ......Städer

1 535 000

—

3 000 000

—

525 000

850 000

Ländsk.

4 145 000

—

2 090 000

—

1 468 000

1 150 000

D Södermanlands Städer

5 042 000

—

866 000

—

1 070 000

1 050 000

Ländsk.

270 000

580 000

1 190 000

—

515 000

65 000

E Östergötlands.. Städer

3 827 000

650 000

1 380 000

—

2 935 000

1 305 000

Ländsk.

2 332 000

—

1 264 000

450 000

146 000

—

F Jönköpings .... Städer

3 582 000

—

1 463 000

—

600 000

5 939 000

Ländsk.

4 564 000

290 000

2 585 000

400 000

711 000

—

G Kronobergs____Städer

171 000

100 000

150 000

—

—

675 000

Ländsk.

3 440 000

770 000

1335 000

250 000

300 000

272 000

H Kalmar ......Städer

2 320 000

—

—

—

609 000

1 760 000

Ländsk.

4 342 000

—

2131 000

—

135 000

575 000

I Gotlands......Städer

450 000

—

1500 000

—

—

950 000

Ländsk.

346 000

—

735 000

—

779 000

—

K Blekinge......Städer

1 080 000

—

2 220 000

—

—

—

Ländsk.

2 249 000

—

3 123 000

—

1 649 000

200 000

L Kristianstads . . Städer

3 153 000

300 000

750 000

—

500 000

5 635 000

Ländsk.

1 685 000

—

3 809 000

—

1663000

897 000

M Malmöhus .... Städer

7 441 000

3 256 000

8 560 000

2 200 000

1 000 000

2 975 000

Ländsk.

2 358 000

—

755 000

—

1 325 000

2 743 000

N Hallands......Städer

2 136 000

275 000

—

—

—

—

Ländsk.

212 000

—

493 000

—

2 040 000

—

O Göteb. o. Boh. Städer

11483 000

4 300 000

2 689 000

2 000 000

135 000

1 771000

Ländsk.

5 764 000

—

2 665 000

—

460 000

—

P Älvsborgs.....Städer

2 577 000

1750 000

1 300 000

—

2 900 000

3 911000

Ländsk.

3 292 000

—

2 170 000

—

1 794 000

415 000

R Skaraborgs.... Städer

3 066 000

233 000

1 926 000

—

298 000

1 085 000

Ländsk.

4 805 000

630 000

1 447 000

—

570 000

183 000

S Värmlands .... Städer

1187 000

450 000

1710 000

—

225 000

2 314 000

Ländsk.

3 586 000

480 000

2 094 000

240 000

1 000 000

545 000

T Örebro........Städer

8 306 000

150 000

1 221000

463 000

800 000

4 440 000

Ländsk.

4 427 000

340 000

766 000

—

150 000

124 000

U Västmanlands Städer

4 475000

2 500000

180 000

—

145 000

3 593 000

Ländsk.

3 917 000

—

1 590 000

—

—

—

W Kopparbergs .. Städer

1 779 000

2 150 000

—

—

—

1 703 000

Ländsk.

4 046 000

1 025 000

3 065 000

—

2 887 000

2 236 000

X Gävleborgs____Städer

776 000

486 000

1 734 000

—

—

3 790 000

Ländsk.

8112 000

1 120 000

3 990 000

960 000

502 000

—

Y Västernorrlands Städer

1 359 000

—

750 000

—

1 575 000

2 907 000

Ländsk.

16 301 000

—

4 867 000

—

1 245 000

1 944 000

Z Jämtlands .... Städer

570 000

320 000

—

—

1 150 000

464 000

Ländsk.

6 928 000

—

2 420 000

—

473 000

840 000

AC Västerbottens. . Städer

362 000

—

1 800 000

—

176 000

2 245 000

Ländsk.

13 392 000

—

5 366 000

400 000

1 780 000

3 742 000

BD Norrbottens ... Städer

612 000

1 572 000

325 000

—

—

2 565 000

Ländsk.

14 093 000

—

7 934 000

—

85 000

5 936 000

Allmänt i riket.......

—

—

—

1 800 000

—

—

—

Summa för landet utom

Stockholms stad

194 695 000

25899 000

96 532 000

1800 000

7 363 000

38 548 000

78187 000

Stockholms stad

13 032 000

3 000 000

19 370 000

—

—

4 000 000

16 020 000

Totalsumma för hela landet

207 727 000

28899 000

115 902 000

1800000

7 363000

42 548 000

94 207 000

Årskostnad vid beräknat

största ianspråkstagande

av investeringsplanen

(ord. arb. + inv.-res.)....

83 000000

11600 000

46 000 000

1800 000

3 000000

25 200000

70000 000

1 Inklusive vissa lantbruksundervisningsanstalter.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

kommunala och enskilda arbeten.

Bilaga 28.

Diverse

kom-

munala

husbygg-

nader

Kronor

Brand- dammar 0.

diverse

communala

anläggnings-

arbeten

Kronor

Fritids-

anlägg-

ningar

och

skjut-

banor

Kronor

Torrlägg-

nings-

företag2

Kronor

Flott- led s- arbeten

Kronor

Arbeten

vid en- skilda

järn- vägar

Kronor

Elektri-

fierings-

arbeten

Kronor

Diverse

enskil da

arbeten

Kronor

Summa

Kronor

1 863 000

2 448 000

1 075 000

1214 000

750 000

16 365 00C

B

2 393 000

280 000

1 890 000

799 000

—

5 979 000

—

29 045 000

4 280 000

1 304 000

—

—

—

—

—

11 494 000

C

1121 000

74 000

63 000

1458 000

—

—

140 000

11 709 000

2 227 000

944 000

1 039 000

—

—

80 000

64 000

12 382 000

D

485 000

90 000

175 000

660 000

—

230 000

120 000

4 380 000

1 630 000

1 968 000

575 000

—

—

15 000

—

14 285 000

E

1 901 000

181 000

573 000

187 000

—

50 000

—

7 084 000

1 871 000

3 441 000

1 286 000

85 000

—

—

—

18 267 000

F

2 617 000

1 116 000

460 000

935 000

—

—

138 000

13 816 000

367 000

32 000

—

—

—

—

1 495 000

G

776 000

330 000

876 000

608 000

—

—

—

8 957 000

H

849 000

865 000

814 000

—

—

—

—

7 217 000

1 399 000

1 391 000

325 000

1361000

—

561 000

140 000

12 360 000

I

250 000

400 000

—

—

—

—

3 550 000

575 000

75 000

57 000

714 000

—

95 000

—

3 376 000

620 000

1 548 000

37 000

—

—

—

—

5 505 000

K

694 000

686 000

89 000

251000

—

—

20 000

8 961 000

500 000

521 000

1 120 000

—

—

—

—

12 479 000

L

1 292 000

401000

1 078 000

1892 000

—

—

—

12 717 000

M

11853 000

2 582 000

1 843 000

—

—

—

—

41 710 000

560 000

1 386 000

401 000

1 841 000

—

—

55 000

11 424 000

N

2 913 000

546 000

436 000

15 000

—

—

—

6 321 000

860 000

158 000

1 649 000

392 000

—

—

120 000

5 924 000

O

6 720 000

8 386 000

681 000

—

—

120 000

—

38 285 000

993 000

494 000

144 000

18 000

—

—

—

10 538 000

1 850 000

1 817 000

56 000

—

—

93 000

—

16 254 000

P

640 000

439 000

929 000

625 000

—

821 000

76 000

11 201000

R

1 592 000

1 009 000

105 000

—

—

—

—

y 314 uOO

1714 000

321 000

483 000

1 170 000

—

160 000

—

11 483 000

1 550 000

958 000

192 000

—

—

—

—

8 586 000

s

1 818 000

996 000

270 000

269 000

20 000

983 000

—

12 301 000

2 982 000

2 552 000

—

—

445 000

—

21 359 000

T

1 912 000

411000

572 000

331 000

—

285 000

35 000

y 3ö3 000

u

1 480 000

2 683 000

154 000

—

—

20 000

—

15 228 000

409 000

125 000

122 000

2 842 000

—

245 000

—

9 250 000

w

1 809 000

945 000

127 000

—

—

270 000

—

8 783 000

3 257 000

1 270 000

1 221 000

1 300 000

689 000

800 000

65 000

21 861 000

2 511 000

556 000

28 000

—

—

46 000

—

9 927 000

X

2 150 000

402 000

100 000

315 000

793 000

341 000

1 217 000

500 000

—

19 785 000

7 308 000

Y

3 048 000

438 000

3 015 000

3 250 000

1 643 000

400 000

384 000

561000

482 000

841000

996 000

272 000

—

—

30 450 000

2 942 000

15 826 000

8 217 000

Z

AC

2 171 000

5 297 000

350 000

3 160 000

948 000

—

—

36 606 000

1 903 (XX)

841000

23 000

—

—

—

—

7 o4l OOU

5 073 000

2 871 000

673 000

3 012 000

5 152 000

—

20 000 000

238 000

45 067 000

3 221 000

530 000

—

—

—

—

25 551 000

95 966 000

60 986 000

24 789 (MH)

26103 000

8298 000

18012000

20 000 000

1 961000

694 139000

16 540 000

47 652 000

7 387 000

—

—

—

—

—

127 001 000

112 500 000

108 03S000

32 176 (MH)

26103 000

8 298 (MH)

13012 000

20 000 000

1 961 000

821 140 000

52300000

87 000 (HK)

21 500 000

21 000000

8200 000

18000000

20 (HM) 000

1 900000

tor. 500 (H10

2 Beloppen avse företag vilkas anläggningskostnad överstiger

10 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 29.

Uppgifter länsvis angående kommunal och

enskild investering.1

Län

Tillgängliga och

angelägenhets- prövade investe- ringsobjekt2

Kronor

Härav normal- investering (upp- skattad)

Kronor

Stockholms stad ..............

127 000 000

90 000 000

Stockholms ..................

46 700 000

5 100 000

Uppsala......................

23 800 000

1 600 000

Södermanlands................

17 600 000

3 800 000

Östergötlands ................

22 800 000

4 200 000

Jönköpings....................

33 200 000

4 200 000

Kronobergs ..................

11 100000

1700 000

Kalmar ......................

20 600 000

3 300 000

Gotlands......................

7 200 000

700 000

Blekinge......................

15 100 000

3 000 000

Kristianstads..................

26 300 000

3 000 000

Malmöhus....................

55 540 000

11000 000

Hallands ....................

12 900 000

2 500 000

Göteborgs och Bohus..........

50 900 000

15 900 000

Älvsborgs ....................

28 900 000

5 600 000

Skaraborgs...................

21900 000

3 400 000

Värmlands....................

22 000 000

5 000 000

Örebro ................

31 700 000

4 000 000

Västmanlands..............

25 200 000

3100 000

Kopparbergs.................

31 700 000

4 400 000

Gävleborgs..............

30 900 000

4 200 000

Västernorrlands .........

39 000 000

5 300 000

Jämtlands.................

19 400 000

1 700 000

Västerbottens ........

45 800000

3 900 000

Norrbottens ............

53 900 000

4 900 000

Summa

821140000

195500000

1 Härvid har icke medräknats byggande av allmänna vägar och

för biltrafiken viktiga gator i städer, som äro väghållare, enskilda

vägar, handelshamnar och farleder, fiskehamnar samt civila flygplatser,

vilka företag redovisats under statlig och viss statsunderstödd

investering (bilaga 27). — 2 Sådana objekt, som i bilaga 28

hänförts till Allmänt i riket, hava fördelats på de särskilda länen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bilaga 30.

Översikt över investeringsobjekt för Stockholms stad.

Totalkostnad

Kronor

Sjukhusdirektionen ......................

16 020 000

Fastighetsnämnden ......................

2 352 000

Gatunämnden............................

45 869 000

Kyrkogårdsnämnden......................

1020 000

Vattenledningsverket ....................

6 170 000

Gasverket................................

1 900 000

Elektricitetsverk et........................

5 050 000

Hamnstyrelsen ..........................

1 690 000

Slakthus- och Saluhallsstyrelsen ..........

2 500 000

Fattigvårdsnämnden......................

3 873 000

Barnavårdsnämnden......................

750 000

Folkskoledirektionen ....................

24 070 000

Lärlings- och Yrkesskolestyrelsen..........

2 300 000

Idrottsstyrelsen ..........................

7 387 000

Liljevalchs konsthall......................

300 000

Aktiebolaget Stockholms Spårvägar........

5 750 000

Summa

127 001000

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kostnad, anslagsbehov, antal dagsverken och

Investeringsplan

Nummer avser motsvarande bilagas nummer

Kostnad för

investe- ringsre ser- vén 1946/47

Kronor

Beräknat

behov av

statsmedel

för investe- ringsreser- ven 1946/47

Kronor

Ber

I egentli

nings

Grov-

arbetare

äknat eller

antal dags-

?t anlägg- arbete

Yrkes-

arbetare

1

2

3

4

5

Allmän reserv

4. Postverket............................

9 835 000

9 835 000

50 000

100 000

1

Byggnadsarbeten ....................

9 335 000

9 335 000

50 000

100 000

2

Anskaffning av motorfordon.........

500 000

500 000

—

—

5. Telegrafverket.........................

30 535 000

30 535 000

175 000

300 000

3

Byggnadsarbeten....................

15 565 000

15 565 000

75 000

200 000

4

Övriga arbeten......................

14 970 000

14 970 000

100 000

100 000

6. Statens järnvägar......................

140 585 000

134 210 000

3 035 000

536 000

Företag att bestridas med kapitalmedel.

6

Bangårdar..........................

12 360 000

12 360 000

306 000

35 000

6

Tegelbackens reglering...............

1 000 000

1000 000

15 000

25 000

7

Dubbelspårsbyggnader och linjeom-

läggningar........................

47120 000

47 120 000

1 870 000

20 000

8

Fortlöpande förstärkning av spåröver-

byggnaden ........................

1 000 000

1 000 000

13 000

—

9

Skenfria vägkorsningar..............

200 000

200 000

1400

1500

10

Husbyggnader ......................

9 260 000

9 260 000

50000

135 000

11

Telefonanläggningar m. m............

5 340 000

5 340 000

12 000

13 000

12

Anläggningar för elektrisk tågdrift....

5 735 000

5 735 000

23 000

10 000

13

Elektrifiering........................

25 000 000

25 000 000

430 000

280 000

14

Lokstations- och driftverkstadsanlägg-

ningar............................

390 000

390 000

2 000

5 500

15

Anläggningar vid huvudverkstäder ...

875 000

875 000

5 500

1500

16

Rullande materiel...................

25 000 000

25 000 000

—

—

17

Garagebyggnader m. m...............

430 000

430 000

2 500

7 400

18

Statens järnvägars dispositionsanslag..

500 000

500 000

600

600

19

Företag att bestridas med driftmedel .

6 145 000

—

290 000

1500

20

Företag att bestridas med rörelsemedel

230 000

—

14 000

—

21

9. Statens vattenfallsverk.................

11 200 000

11200 000

95 000

80 000

10. Försvarsväsendet......................

37 550 000

87 470 000

360 000

260 000

22

Arméns fortifikationsförvaltning......

14 190 000

14 190 000

100 000

120 000

23

Marinförvaltningen..................

5102 000

5100000

60 000

45 000

24

Flygförvaltningen ...................

18 078 000

18 000 000

200 000

95 000

26

Sjökarteverket.......................

180 000

180 000

—

—

11. Vägbyggnader m. m...................

1253 200 000

'' 247 500 000

6 980 000

1 010 000

26

Barmarksunderhåll..................

40 500 000

40 500 000

1400 000

300 000

27

Nyanläggning av bygdevägar........

24 000 000

24 000 000

]

28

Nyanläggning av ödebygdsvägar......

6 500 000

6 500 000

29

Byggande av huvudvägar............

64 000 000

64 000 000

)3 600 000

400 000

30

Ombyggnad av bygdevägar och öde-

bygdsvägar........................

29 500000

29 500 000

1

31

Vägbeläggningar.....................

10 000 000

10 000 000

60 000

20 000

32

Byggande av vägar och gator i städer

och samhällen, som äro väghållare .

58 200 000

55 000000

1 400 000

200 000

33

Byggande av enskilda vägar.........

6 800 000

4 500 000

270 000

30 000

34

Stensättning av vägar och gator......

8 500 000

8 300000

190 000

20 000

1 Härav kostnader för marklösen 15 500 000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Bilaga 31.

materialåtgång för investeringsreserven.

uppskattat

verken

Beräknat eller uppskattat materialbehov

Arme-

Annat

valsat

Radia-

torer

Ton

Gjutjärnsrör

Industri-

arbetare

Cement

Ton

rings-

järn

Ton

järn

inkl.

smide

Ton

Smidda

rör

Ton

normal-

rör

Ton

hel-

tjocka

rör

Ton

Koppar

Ton

Bly

Ton

7

7

8

9

10

11

12

18

14

15

6 000

4 200

670

170

&

135

85

88

8

4 200

670

60

135

85

88

—

8

—

1

6 000

—

—

110

—

—

—

—

—

—

2

115 000

5 470

1 050

2 410

130

135

115

4

295

625

5 400

890

260

120

125

105

—

10

5

3

115 000

70

160

2150

10

10

10

4

285

620

4

663 000

14 800

1383

31 280

207

700

350

230

475

1330

_

2 600

450

565

—

—

—

—

60

—

5

—

1000

200

—

—

—

—

—

—

—

6

—

170

50

—

—

—

—

—

—

—

7

—

15

5

160

—

—

—

—

—

8

9

8100

250

690

190

660

330

220

48

30

10

70 000

40

7

880

—

—

—

—

180

1080

11

82 000

1800

320

350

—

—

—

—

60

24

12

9 000

70

25

21 000

—

—

—

—

40

170

13

340

10

30

8

30

17

10

20

15

14

1250

65

20

40

—

—

—

—

5

—

15

500 000

—

—

7 500

—

—

—

—

50

1

16

_

300

33

10

—

—

—

—

—

—

17

500

200

7

38

6

7

2

—

8

7

18

250

100

6

17

3

3

1

—

4

3

19

—

—

—

—

—

—

—

*—

—

—

20

12 000

1 600

500

400

—

—

—

—

100

5

21

2 000

15 000

1730

395

140

200

195

185

20

2

6 000

700

200

117

124

150

15

14

1

22

6 000

''280

85

17

26

23

5

3

—

23

_

3 000

750

110

6

50

22

165

3

1

24

2000

—

—

—

—

—

—

—

—

25

_

18 000

6 500

3 500

2

2

2

—

—

—

26

27

28

29

30

31

32

33

34

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Investeringsplan

Nummer avser motsvarande bilagas nummer

Kostnad för

investe- ringsreser- ven 1946/47

Kronor

Beräknat

behov av

statsmedel

för investe- ringsreser- ven 1946/47

Kronor

Beräknat eller

antal dags-

I egentligt anlägg- ningsarbete

Grov-

arbetare

Yrkes-

arberare

1

2

3

4

5

35

Byggande av broar..................

2 900 000

2 900000

50 000

10 000

36

Uppförande av garage- och förråds-

byggnader m. m...................

2 300 000

2 300000

10 000

30000

37

20. Civila flygplatser......................

9 250 000

9 250 000

220 000

40 000

38

21. Handelshamnar och farleder...........

37 757 200

10 000 000

530 000

170 000

39

22. Fiskehamnar..........................

9 246 300

8 000 000

225 000

75 000

40

— Undersöknings och förberedande gruv-

arbeten.............................

740 000

740 000

13 000

2 000

41

23. Lotsverket............................

1 600 000

1 600 000

7 000

25 000

42

25. Statliga husbyggnader.................

24 38C 600

24 380 400

100 000

290 000

43

26. Reparationsarbeten å statens byggnader.

3 755 000

3 755 000

10 000

70 000

Summa för statliga och vissa statsunder-

stödda arbeten

569634100

528475 400

11800000

2 958 000

28. Vissa kommunala och enskilda arbeten

44

Vatten- och avloppsanläggningar_____

83 000 000

22 000 000

2 400 000

200 000

45

Skolor..............................

87 600 000

22 300 000

310 000

1 000 000

46

Sjukhus.............................

70000 000

3 300 000

280000

780 000

47

Branddammar och diverse kommunala

anläggningsarbeten................

87 000000

2 400 000

2 800 000

170 000

48

Diverse kommunala husbyggnader. ...

52 300 000

3 075 000

200000

550000

49

Fritidsanläggningar och skjutbanor ...

21 500 000

6 500 000

480 000

120 000

50

Torrläggningsföretag.................

21000000

9 400 000

1100 000

15 000

51

Elektrifieringsarbeten................

20 000 000

3 000000

120000

120 000

52

Flottledsarbeten.....................

8 200 000

5 500 000

300 000

15 000

53

Arbeten vid enskilda järnvägar.......

13 000000

3000 000

550 000

10 000

54

Diverse enskilda arbeten.............

1 900 000

231 000

10 000

20 000

Säger för kommunala och enskilda arbe-

ten totalt

465500000

80 706000

8 550000

3000 000

Avgår för kommunala och enskilda ar-

beten, som utgöra ordinarie företag

195500 000

3 050 000

1400000

Summa för vissa kommunala och en-

skilda arbeten

270 000 000

S0 706 000

5 500 000

1600000

Summa för den allmänna reserven

839634100

6091S1400

17 300000

4558 000

Särskild grovarbetsreserv.

55

8. Dubbelspårsbyggnader...............

15 000 000

15 000 000

600 000

20 000

10. Försvarsväsendet......................

55 746 000

55 746 000

1 020 000

110 000

56

Försvarsstaben......................

12 000 000

12 000 000

180000

20 000

57

Arméns fortifikationsförvaltning......

18 335 000

18 335 000

400 000

30000

58

Marinförvaltningen..................

11190 000

11190 000

140 000

20 000

59

Flygförvaltningen....................

14 221 000

14 221000

300 000

40 000

60

11. Vägbyggnader.........................

145 300 000

144 300 000

4 400 000

450 000

61

20. Civila flygplatser......................

5 000 000

5 000 000

100 000

15 000

Summa för grovarbetsreserven

221 046000

220 046000

6120 000

595000

1 Härav kostnader för marklösen 11 500 000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

uppskattat

verken

Beräknat eller uppskattat materialbehov

Arme-

Annat

valsat

Radia-

torer

Smidda

rör

Gjutjärnsrör

Industri-

arbetare

Cement

rings-

järn

järn

inkl.

normal-

rör

hel-

tjocka

Koppar

Bly

smide

rör

Ton

Ton

Ton

Ton

Ton

Ton

Ton

Ton

Ton

6

7

8

9

10

11

12

18

14

15

35

36

—

300

—

—

—

—

—

—

—

—

37

50 000

35 000

10 000

5 000

—

—

—

—

—

—

38

—

3 600

600

40

—

—

—

—

—

—

39

—

10

4

15

—

18

—

—

4

1

40

7 000

310

60

40

8

13

10

2

10

25

41

—

11 000

1 300

400

200

200

300

—

18

—

42

—

400

60

20

10

10

10

—

—

—

43

855000

109490

23 857

43070

832

1363

1070

421

930

1988

130 000

5 000

600

60

_

3 500

_

29 000

230

44

—

35 000

4 200

1300

700

700

900

—

50

—

45

—

31 000

3 400

1000

550

550

800

—

70

—

46

_

2 700

900

_

_

500

_

3 000

450

_

47

—

21000

2 500

750

400

400

550

—

50

—

48

—

4 000

500

90

50

50

60

—

—

—

49

—

900

300

50

—

—

—

—

—

—

50

100 000

—

—

—

—

—

—

—

1000

—

51

—

1300

400

30

—

—

—

—

—

—

52

2 000

1000

400

400

10

10

10

—

—

—

53

—

800

100

20

20

20

20

—

—

—

54

232000

102 700

13 300

3 700

1730

5 730

2 340

32 000

1620

230

132000

47 700

5800

1700

730

2430

1040

17 000

1010

100

100000

55000

7 500

2000

1000

3300

1300

15 000

610

130

955000

104 490

31357

45 070

1832

4663

2 370

15 421

1540

2118

Anm. Utan kännedom om ett flertal faktorer såsom terrängförhållandena, användningen

av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. kan dagsverksantalet för ett arbete

icke beräknas med någon större noggrannhet. Tabellens dagsverkssiffror avse därför

endast att ange storleksordningen av antalet dagsverken.

Angivna dagsverken för industriarbetare hänföra sig endast till företag, som helt och

hållet eller till väsentlig del utgöras av direkta industribeställningar av t. ex. telefonapparater,

rullande järnvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk etc. Den allmänna reserven medför

därutöver sysselsättning inom industrien för framställning av material m. m. för anläggnings-

och husbyggnadsföretag samt sysselsättning i transportarbete. Denna sysselsättning

har uppskattats till ca 2 700 000 dagsverken.

För en del av de i investeringsplanen ingående företagen föreligga endast preliminära

förslag och skisser. Med hänsyn härtill har det i tabellen angivna materialbehovet endast

kunnat uppskattas med ledning av från vederbörande verk och myndigheter erhållna preliminära

uppgiftar. Beträffande heltjocka gjutna vattenledningsrör har vid tabellens uppställande

räknats med att sådana komma till användning vid samtliga i planen ingående

vattenledningsarbeten. Något avdrag med hänsyn till användning av andra material som

ersättning har alltså icke verkställts för dessa företag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (22)

22 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:470 Skrivelse till Konungen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
  2. SU 1946:255 Memorial angående allmän beredskapsstat för budgetåret 195-6/47. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1946:408 Skrivelse till Konungen angående anslag för budgetåret 1946/47 till rundradiosändare för kortvåg i Hörby jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1946:348 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn rätt för landskommuner att övertaga byggande och underhåll av enskilda vägar och broar. a1 i texten
  5. Rskr. 1946:213 Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946147, i vad propositionen avser kommunikations s. 1 i texten

Visa alla 22