Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare anslag till prisreglerande åtgärder för budgetåret 1945j46

1946-03-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:216, Angående ytterligare anslag till prisreglerande åtgärder för budgetåret 1945j46

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

1

Nr 216.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare anslag

till prisreglerande åtgärder för budgetåret 1945j46; given

Stockholms slott den 29 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

G. E. Strång.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson^

Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,

statsrådet Sträng.

Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har för innevarande

budgetår å riksstaten under nionde huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag

av 126 000 000 kronor.

I skrivelse den 21 mars 1946 har statens livsmedelskommission hemställt

bland annat, att ett tilläggsanslag av 20 000 000 kronor måtte anvisas till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område under budgetåret 1945/46, avsett

dels för utbetalande av ett med 14 öre per kilogram mjölkfett förhöjt mjölkpristillägg

under tiden 1 mars—31 augusti 1946, dels för utbetalande av statliga

pristillägg på slaktprodukter under tiden maj—augusti 1946, dels ock för

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 216. ,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

prissänkning på konstgödsel under den återstående delen av regleringsåret

1945/46.

Innan jag närmare ingår på livsmedelskommissionens framställning, torde

jag få erinra därom att efter överläggningar med representanter för Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk den 13 mars 1946

överenskommelse kommit till stand beträffande riktlinjerna för prissättningen

på jordbrukets produkter och förnödenheter under dels den återstående

delen av regleringsåret 1945/46 och dels regleringsåret 1946/47. Rörande förstnämnda

regleringsår uttalades följande.

Enighet föreligger örn att den i januari verkställda omräkningen av kalkylen

för 1945/46 icke ger anledning till justering av de för innevarande år

fastställda priserna på jordbrukets produkter eller förnödenheter. Regeringen

avser emellertid att låta livsmedelskommissionen vidtaga vissa ändringar i

dessa priser. Dessa ändringar, vilka Wand annat innebära att producentbidraget

på all mjölk, som under tiden 1 mars—1 september 1946 inväges vid

mejerierna, höjes med 0,5 öre per kilogram, beräknas för återstoden av regleringsåret

motsvara en inkomstökning för jordbruket av ca 30 000 000 kronor,

vilket belopp enligt grunderna för den s. k. 4-procentsregeln kommer

jordbruket till godo utan sänkning av priserna på andra produkter eller höjning

av förnödenhetsprisema.

Beträffande den närmare avvägningen av den inkomstförbättring, som

sålunda är avsedd att tillföras jordbruket, har kommissionen i sin skrivelse

anfört följande.

Mjölkinvägningen vid mejerierna har för hela produktionsåret 1945/46 beräknats

till 3 550 000 ton. Härav har under första halvåret invägts en kvantitet

av omkring 1 584 000 ton, varför på tiden 1 mars—31 augusti skulle

komma en invägning av omkring 1 966 000 ton. Försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri och hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk

kunna likaledes beräknas att till något mer än hälften av den för hela produktionsåret

beräknade kvantiteten falla på nyssnämnda period. Utifrån

dessa förutsättningar har den totala mjölkmängd, för vilken prisförbättringen

skall beräknas, uppskattats för all mjölk till omkring 2 300 000 ton. Genom

en prishöjning med 0,5 öre per kilogram för denna mjölkmängd tillföres

jordbruket ett belopp av 11 500 000 kronor. Härvid bör emellertid beaktas,

att denna prishöjning på mjölk medför en stegring av naturalönens värde i

arbetskostnadskalkylen, som på kalkylens inkomstsida motsvarar cirka

1 200 000 kronor, varför den verkliga inkomstförbättringen stannar vid cirka

10 300 000 kronor. Det torde vara lämpligast att detta belopp utgår i form av

en höjning av mjölkpristillägget. Detta tillägg kommer härigenom att höjas

med 14 öre per kilogram mjölkfett.

Utöver prishöjningen på mjölk skall jordbruket sålunda enligt den trattade

uppgörelsen tillföras ett belopp av 19 700 000 kronor. Detta belopp synes i

första hand böra erhållas genom en höjning av producentpriserna på slaktdjur,

varjämte emellertid även en sänkning av priserna på konstgödsel kan

ifrågakomma. . , , , _

Beträffande prisförhöjningarna på slaktdjur synes det med hänsyn till

marknadsförhållandena angeläget, att desamma i första hand träffa sådana

produkter, som vid fri handel kunna väntas komma att stiga förhållandevis

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

3

starkt i pris. Så torde särskilt vara fallet med större kalv. Härvid kan erinras

om, att prissättningen på större kalv hittills av försörjningspolitiska skäl

varit jämförelsevis restriktiv. Med den stegring av mjölkproduktionen, som

numera kommit till stånd, föreligga ej längre lika starka skäl för en sådan

restriktiv hållning som tidigare. Den prishöjning, som vid fri prisbildning

kan väntas komma lill stånd. Ilar därför nu synts böra bli vägledande för en

uppjustering av priset. Genom att en sådan får ske vinnes en ökad uppfödning

av större kalv under återstoden av produktionsåret och därmed en ökad

tillförsel av kött under sommarmånaderna. Då det är angeläget, att ökningen

i gödkalvsuppfödningen kommer till stånd snarast möjligt, har livsmedelskommissionen

redan beslutat en höjning av normalpriserna vid partiförsäljning

av kött från större kalv med i genomsnitt 50 öre per kilogram, vilken

är avsedd att träda i kraft så snart erforderliga förberedelser härför hunnit

verkställas. Av försörjningsskäl har denna prishöjning avvägts på sådant sätt

mellan olika typer av större kalv. att den blir starkast för s. k. skummjölkskalvar

och i motsvarande mån mindre för s. k. sötmjölkskalvar.

Delvis samma skäl, som anförts för en höjning av partipriset på större

kalv, äga tillämpning även beträffande partipriset på fläsk. Denna höjning

har ansetts böra bestämmas till i genomsnitt 10 öre per kilogram. Livsmedelskommissionen

har i anledning härav redan fattat beslut örn en höjning

av normalpriset i partihandelsledet på fläsk med i genomsnitt nämnda

belopp, vilken är avsedd att träda i kraft samtidigt med prishöjningen på

större kalv. Beträffande den närmare prisavvägningen på fläsk har kommissionen

för avsikt att låta samma pris per kilogram gälla för alla svinkroppar

vägande minst 60 kilogram (med undantag för suggor och galtar) upp

till en viss övre viktgräns, förslagsvis 130 kilogram. Härigenom torde uppfödningen

av tyngre svin omedelbart komma att stimideras, vilket ur försörjningssynpunkt

är önskvärt. Genom den förlängning av uppfödningstiden,

som på så sätt åstadkommes, vinnes nämligen en viss förskjutning av leveranserna

från vår- till sommarmånaderna, då tillförseln av nötkött säsongmässigt

brukar visa en betydande nedgång.

Kommissionen har förutsatt, att de nu berörda höjningarna av priserna

med 50 öre per kilogram för större kalv samt 10 öre per kilogram för fläsk

skola få taga sig uttryck i en motsvarande höjning av priserna i detaljhandeln.

I anslutning härtill bör nämnas, att enligt vissa inom livsmedelskommissionen

i samråd med priskontrollnämnden företagna beräkningar

en höjning av partipriserna på större kalv med 50 öre per kilogram samt

å fläsk med 10 öre per kilogram medför en höjning av levnadskostnadsindex

(1914 års serie) med cirka 0.5 enheter. Samtidigt ha emellertid under året

inträffade prissänkningar på ägg medfört en sänkning av index med omkring

1,0 enheter i jämförelse med levnadskostnadsindex per den 1 januari 1946.

En till den 1 april planerad sänkning av normalpriset vid detaljförsäljning

av ost med 10 öre per kilogram medför vidare en sänkning av levnadskostnadsindex

med omkring 0,1 enheter.

Genom de nu behandlade prishöjningarna på större kalv och fläsk kan

jordbruket enligt inom livsmedelskommissionens seklion för slaktvaror m. m.

verkställda beräkningar väntas komma att för tiden till den 1 september

tillföras en inkomstökning av cirka 8 700 000 kronor. Vid denna beräkning

har hänsyn icke tagits till sannolika förskjutningar i produktionsvolymen i

annan mån, än att beloppet för själva prishöjningen på .större kalv beräknas

på den ökade slakt härav, som kan väntas komma till stånd. Den merinkomst

av större kalv, som därutöver uppkommer, bar däremot ansetts bli

kompenserad genom sänkta leveranser av mjölk samt minskad slakt av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Före
draganden.

mindre kalv. Härutöver synes emellertid även en viss produktionsökning

för fläsk få tågås i betraktande, beroende på höjningen av slaktvikten. Denna

kvantitetsökning har uppskattats till ett värde av 1 000 000 kronor. Sammanlagt

kunna sålunda de genom dessa prishöjningar åstadkomna inkomststegringarna

beräknas till cirka 9 700 000 kronor.

Av den vid uppgörelsen förutsatta inkomstförbättringen återstår efter

dessa prishöjningar ett belopp av cirka 10 miljoner kronor. Denna summa

synes böra utnyttjas dels för vissa sänkningar av priserna på konstgödsel,

dels för att genom speciella prisförbättringar stimulera tillförseln av slaktdjur

under sommarmånaderna. Med hänsyn till att prissänkningen på konstgödsel

icke lämpligen kan träda i kraft förrän den ordinarie tilldelningen

därav under året uttagits, torde man kunna utgå ifrån att endast en mindre

del av nyssnämnda belopp kan tillföras jordbruket på förstnämnda väg.

Huvudparten av beloppet synes under sådana förhållanden få erhållas genom

prisförbättringar på slaktdjur under sommarmånaderna. Kommissionen

vill i detta sammanhang erinra örn att även under föregående år vissa

dylika prisförbättringar genomfördes under sommarmånaderna i syfte att

stimulera leveranserna. Då det synes mindre ändamålsenligt att låta dylika

mera säsongmässiga höjningar av producentpriserna slå igenom i detaljhandeln,

torde dessa prisförbättringar liksom skedde föregående år böra

lämnas i form av statliga subventioner.

På grund av vad i nästföregående stycke anförts vill kommissionen föreslå,

att Kungl. Maj:t för de där angivna ändamålen hos riksdagen äskar ett

tilläggsanslag å 10 000 000 kronor till det för budgetåret 1945/46 uppförda

anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Beträffande den

närmare fördelningen av detta belopp synes det med hänsyn till vikten av

att anpassa densamma efter förskjutningarna i marknadsläget icke lämpligt

att redan nu fatta slutgiltig ståndpunkt. Livsmedelskommissionen synes därför

böra erhålla bemyndigande att disponera detsamma dels för att genomföra

sänkningar av priserna på konstgödsel, dels för utbetalande av pristillägg

på kött och fläsk.

I anslutning till vad nu anförts beträffande prishöjning på större kalv får

kommissionen ytterligare framhålla, att det vid utformningen av dessa förslag

förutsatts, att tillstånd till infrysning med statligt stöd av kött från

större kalv icke kommer att lämnas under återstoden av regleringsåret.

Vad angår frågan örn grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter

och förnödenheter under den återstående delen av regleringsåret 1945/46

har kommissionen meddelat, att vid detta ärendes behandling i kommissionens

råd ingen erinran gjorts mot vad kommissionen anfört och föreslagit.

Beträffande innehållet i övrigt i kommissionens skrivelse tillåter jag mig

hänvisa till handlingarna i ärendet.

Såsom framgår av livsmedelskommissionens skrivelse har kommissionen

företagit vissa höjningar av köttpriserna i syfte att möjliggöra att det belopp

av 30 000 000 kronor, som vid förutberörda överläggningar ansågs böra

tillföras jordbruket, kommer detta till godo. Härigenom beräknas jordbrukets

inkomster komma att öka med 10 000 000 kronor. I likhet med kommissionen

anser jag att återstående 20 000 000 kronor i nuvarande läge böra täckas

av statsmedel. Då det av riksdagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget berak
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

5

nias helt komma att åtgå för att bestrida kostnaderna för de redan nu vidtagna

regleringsåtgärderna, torde i anslutning till vad kommissionen föreslagit

för ändamålet böra anvisas ett belopp av 20 000 000 kronor. Beloppet

torde böra äskas av riksdagen i form av ett särskilt reservationsanslag under

nionde huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Därest riksdagen biträder vad jag sålunda förordat, torde i sinom tid ytterligare

erforderliga beslut få meddelas i anledning av livsmedelskommissionens

förslag i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av............................ kronor 20 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för tilläggsbidrag till vissa statsun derstödda torrläggningsföretag. a1 i texten
  2. JoU 1946:29 Jordbruksutskottets utlåtande nr 29 s. 1 i texten