Angående provisorisk förbättring av distriktsbarnmorskornas löneförmåner
1946-03-29 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:227, Angående provisorisk förbättring av distriktsbarnmorskornas löneförmåner
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
1
Nr 227.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående provisorisk förbättring
av distriktsbarnmorskornas löneförmåner; given
Stockholms slott den 29 mars 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåt a lide till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars
1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
| Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson,
’ Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, uppkommen fråga örn
beredande av provisorisk löneförbättring ät distriktsbarnmorskor samt anför.
Enligt gällande ordning bestridas av statsmedel de kontanta löneförmåner,
vartill distriktsbarnmorska författningsenligt är berättigad, varemot vederbörande
huvudman — landsting eller stad utanför landsting — svarar för
kostnaderna för de övriga förmåner i form av fri bostad, sjukvård m. m., som
skola tillkomma sagda barnmorskor. Förenämnda statsbidrag bestridas från
ett å riksstaten uppfört förslagsanslag till Bidrag till avlöningar åt distrikts
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 227.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
barnmorskor m. m. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min
hemställan under femte huvudtiteln, punkten 180, föreslagit riksdagen att
under nämnda anslagstitel för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 3 300 000 kronor.
I en till Kungl. Maj :t omedelbart före statsverkspropositionen avlåtande inkommen,
den 28 december 1945 dagtecknad framställning har svenska bammorskeförbundet
gjort framställning örn provisorisk lönebättring för distriktsbammorskor
från och med nästa budgetår. Sedan framställningen varit föremål
för remissbehandling i sedvanlig ordning, torde däri berörda spörsmål
få upptagas till behandling. Innan jag övergår till att anmäla det närmare
innehållet i berörda framställning, torde jag först få lämna en redogörelse för
gällande bestämmelser på ifrågavarande löneområde. I anledning av vad i
framställningen anförts har jag vidare ansett lämpligt att därefter — på grundval
av inom socialdepartementet tillgängligt utredningsmaterial — belysa
den för närvarande starkt kännbara bristen på barnmorskor.
Gällande bestämmelser.
Gällande bestämmelser rörande distriktsbarnmorskornas avlöningsförmåner
samt därå utgående statsbidrag innehållas i dels förordningen den 30 juni
1943 (nr 570) om anställande av distriktsbammorskor m. m., dels ock kungörelsen
samma dag (nr 572) örn statsbidrag till avlöning åt distriktsbammorskor
m. m.
Enligt förordningen skall riket för tillgodoseende av barnaföderskors
behov av förlossningshjälp vara indelat i barnmorskedistrikt. Varje landstingsområde
samt stad, som ej deltager i landsting, skall utgöra ett barnmorskedistrikt,
men medicinalstyrelsen kan förordna, att stad, som ej deltager
i landsting, skall undantagas från distriktsindelningen, om staden träffar
avtal med erforderligt antal barnmorskor att fullgöra dislriktsbarnmorskornas
uppgifter utan annan ersättning än resekostnader. Ledningen av bammorskeväsendet
inom varje barnmorskedistrikt tillkommer en barnmorskestyrelse.
Antalet barnmorskor inom distriktet bestämmes av medicinalstyrelsen
efter förslag av bammorskestyrelsen. Barnmorskorna förordnas tills vidare
med sex månaders ömsesidig uppsägningstid.
Distriktsbarnmorska skall åtnjuta dels kontant lön av minst 1 800 kronor
per år jämte ålderstillägg, vart och ett å 180 kronor efter 3, 6 och 9 års väl
vitsordad tjänst, ävensom det eller de tillägg (rörligt tillägg, kristillägg), som
skulle utgå å den kontanta lönen, därest hon vore statsanställd och underkastad
civila avlöningsreglementet, dels ock kostnadsfritt möblerad bostad
jämte värme och lyse eller ock ersättning för dessa naturaförmåner efter
ortens pris. Bostaden skall omfatta minst ett rum och kök jämte nödiga uthus
samt, om hinder icke möter, särskilt rum för mottagning. Barnmorska
äger vidare åtnjuta dels fri sjukvård enligt de bestämmelser, som gälla för
innehavare av närmast jämförbara befattningar i landstingets eller stadens
tjänst, dels ock utan minskning av lönen semester under 30 dagar årligen å
tid, som bammorskestyrelsen bestämmer. Slutligen är distriktsbarnmorska
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 227■ a
tillförsäkrad viss lön under tjänstledighet för deltagande i fortbildningskurs
och repetitionskurs. Detsamma gäller också vid tjänstledighet till förekommande
av smittas spridning och vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap.
Distriktsbarnmorska skall kostnadsfritt erhålla alla för sina arbetsuppgifter
erforderliga förbrukningsartiklar, varjämte, där så utan olägenhet
kan ske, fri telefon skall beredas henne.
Landsting och stad, som ej deltager i landsting, ha att bestrida såväl kostnader
för lön och andra förmåner till distriktsbarnmorska inom distriktet
som de övriga utgifter, vilka sammanhänga med sådan barnmorskas verksamhet
och ej ersättas av den vårdade.
Enligt den nämnda statsbi dragskungörelsen utgår till landsting
och stad, som ej deltager i landsting, statsbidrag till avlönande av
distriktsbarnmorska med belopp motsvarande de kontanta avlöningsförmåner,
som hon enligt den nyssnämnda förordningen äger åtnjuta. Bidrag utgår
dock med allenast hälften av nämnda belopp för den tid utöver 3 månader
av ett och samma kalenderår, som distriktsbarnmorska jämlikt anvisning av
barnmorskestyrelsen tjänstgör å bambördsavdelning eller å förlossningshem
örn minst sex vårdplatser, till vilkas drift statsbidrag utgår. Har distriktsbarnmorska
av medicinalstyrelsen ålagts att antaga anställning, som erbjudes
henne inom annat barnmorskedistrikt, utgår till nämnda distrikt statsbidrag
med belopp motsvarande den flyttningskostnadsersättning, som tillkommer
henne.
Statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorska utgår endast för tid, under
vilken vederbörande barnmorsketjänst är besatt med ordinarie innehavare.
För tid, varunder barnmorskan åtnjuter tjänstledighet för enskilda angelägenheter
eller särskilt uppdrag eller i behörig ordning avstängts från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen eller avhåller
sig från tjänstgöring utan tillstånd, utgår icke statsbidrag. Som villkor
för erhållande av statsbidrag gäller bland annat, att tjänsten upptagits i en
av medicinalstyrelsen godkänd plan för förlossningsvårdens tillgodoseende
inom barnmorskedistriktet och alt avlöningsförmånerna för vederbörande
barnmorska eller hennes vikarie fullt motsvara vad därutinnan stadgats.
Statsbidragen utbetalas regelmässigt kalenderårsvis i efterskott. Under
juli månad varje år skola dock såsom förskott på det årets bidrag utbetalas
tio tolftedelar av det belopp, som för nästföregående år godkänts till utbetalning.
Tillgängen på barnmorskor. — Uppgifter och uttalanden av 1941 års befolk
ning
sutredning.
1 sitt den 22 november 1945 avlämnade betänkande om förlossningsvården
(SOU 1945: 50) bär 1941 års befolkningsutredning i olika
sammanhang ägnat uppmärksamhet åt frågan örn den nuvarande och under
de närmast kommande åren förväntade tillgången på distrikts- och anstaltsbarnmorskor.
Utredningen konstaterar därvid, att en betydande brist uppstått
på sådana barnmorskor. Den l april 1945 uppgick sålunda vakanta
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 227■
barnmorsketjänster lill 165, av vilka 97 avsågo anslaltsbarnmorskor och 68
distriktsbarninorskor. Möjligheterna att snabbt fylla denna personalbrist äro
enligt utredningens uppfattning för närvarande praktiskt taget obefintliga.
Utredningen erinrar i detta sammanhang om att medicinalstyrelsen i april
1944 med anledning av barnmorskebristen hemställt hos Kungl. Majit, att
extra utbildningskurser finge anordnas i såväl Stockholm som Göteborg samt
att antalet deltagare i samtliga kurser (ordinarie och extra) ökades från 24
till 36. Sedan riksdagen anvisat medel för ändamålet hade, utöver de redan
påbörjade ordinarie kurserna, planerats en på hösten 1944 börjande kurs vid
vardera barnmorskeläroanstalten. Till kurserna vid barnmorske!äroanstalten
i Göteborg, som avsetts för elever utan sjuksköterskeutbildning, hade fullt
antal deltagare anmält sig men däremot hade så få sökande anmält sig till
septemberkursen 1944 vid barnmorskeläroanstalten i Stockholm, där elevrekryteringen
avsetts begränsad till endast sjuksköterskor eller tredjeårselever
vid sjuksköterskeskolorna, att kursen måst inställas. Under förutsättning, att
fullt antal deltagare anmälde sig till varje kommande kurs och under antagande
att från 24-elevskursema 22 och från 36-elevskurserna 33 elever fullföljde
studierna till examen, skulle enligt utredningen den sannolika tillgången
pa barnmorskor fram till 1949 kunna beräknas på sätt framgår av nedanstående,
av utredningen åberopade tabell.
Tillgången på barnmorskor åren 1944—1948.
1 1
1 2
1 3
4
5
6
1 7
1 8
9
10
11
12
>
I-S2. >
C
<
'' c c
*0 .
I T3 C/3
3
Med
= °
TJ a>
s§
S-v:
B
TTp
C/3
C
3
3
I
! Är
alet vakanser
årets början
pension
avgå
Summa
C/3
C/3
P
— cr
ct>
ed *-l
►q p
TT O
i3
p n
— C/3
ST
<”D
Ef -i
3 OQ
P
to: O
TT %
CA «—•
-ä
cr g
►5 w
1 3
3 a
p p
Tillskott genom
utexaminerade elever
P
TT
P
p. 3
-5 CA
o*
35
II
er- sö .
2 >
3 &
p: p:
3 E
cn p
fr p
CA
''TT
n g.
3 5
&J2.
SO p''
~ g
p: Q,
TT O
5 »
CA —>
CA
& &
n to
p 2
TT g.
P p
CA
TT
O
||
-s
1
<
E
3.5
TT CA
O 1
a &
g" ■
2 + 3
<
P
a
p.
CA *5
r+CJQ
4—5
^ P-
P CA
< p5
erci c- so»r-
to:
P 1
g s
fD
6 + 7 + 8
CA
*P
1 + 9-11
1944
90
65
2
67
10
57
25
12
94
istockholm
(Göteborg
nov.
>
22(
22/
«
140
1945
140
56
4
60
20
40
25
12
77
/Stockholm
juni
22(
44
173
(Göteborg
nov.
22/
1946
173
63
66
(Stockholm
juni
221
3
26
40
25
12
77
\ Göteborg
>
331
88
162
l
nov
33 J
(Stockholm
mars
331
1947
162
67
5
72
30
42
25
12
79
| Göteborg
juni
>
331
33
132
109
l
nov.
33j
(Stockholm
mars
331
I 1948
109
63
5
68
28
40
25
12
77
1
i Göteborg
juni
3>
331
331
132
54
l
nov.
33|
Summa
—
314
19
333
114
219
125
60 |
404
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mcij:ts proposition nr 227.
o
Till tabellen fogar utredningen, bland andra, följande förklaringar.
Fram till 1949 uppnås pensionsåldern, 55 år, av 314 distriktsbammorskor
och 19 anstaltsbarnmorskor, eller sammanlagt 333 med fördelning på varje
år enligt kol. 2, 3 och 4.
Om av dessa 333 barnmorskor de Iillåtas kvarstå i tjänst efter uppnådd
pensionsålder, vilka äro villiga härtill och vilkas hälsotillstånd icke utgör
hinder, kan nian möjligen räkna nied att utvecklingen blir något mindre
ogynnsam. Med hänsyn till det slitsamma arbetet bör detta antal icke beräknas
högre än till en tredjedel, högst hälften, av samtliga som uppnå pensionsåldern.
Av de barnmorskor, som sålunda kunna förväntas kvarstå i
tjänst efter uppnådd pensionsålder, torde endast ett mindre antal kunna
kvarstå så lång tid sorn fem år. I tabellens kol. 5, där det beräknade antalet
kvarstående angives, lia siffrorna reducerats nied hänsyn härtill.
Utöver de nu befintliga och genom pensionering uppkommande vakanserna
måste nian förutsätta, att ytterligare sådana komma att uppstå, förorsakade
av dödsfall, av genom sjukdom vållad förtidspensionering eller av
upphörande i förtid med yrkesarbetet på grund av andra skäl, varvid det
vanligaste torde vara ingående av äktenskap. Sammanlagda antalet av dem
som avgå av sistnämnda orsaker torde kunna uppskattas till 25 per år eller
på 5 år 125 (kol. 7).
Slutligen tillkommer behov av nya barnmorsketjänster i och med öppnande
av nya eller utvidgning av befintliga förlossningsanstalter. Antalet kan av
lätt insedda skäl ej angivas annat än uppskattningsvis men torde icke böra
beräknas lägre än till 12 per år.
Vid ovanstående uppskattningar har ej räknats med eventuell ytterligare
ökning av nativiteten, ej heller har en sådan eventualitet som krav på ökat
antal barnmorskor vid anstalter med oförändrad beläggning kunnat tagas
med i beräkningarna.
Av tabellen kan utläsas, att antalet vakanta barnmorsketjänster vid utgången
av respektive år under angivna förutsättningar kan beräknas stiga
till 173 år 1945 för att därefter sjunka lill 109 år 1947 och 54 år 1948.
Utredningen framhåller härefter, att de anförda beräkningarna gåve belägg
för att ytterligare åtgärder utan tvivel vore nödvändiga för att snabbare
komma över den tid, som kännetecknades av underskott på kvalificerad arbetskraft
för förlossningsvårdens behov. Enligt utredningens mening utvisade
de svårigheter, som på senare tid gjort sig gällande vid rekryteringen av
barnmorskeyrket, att detsamma icke vore tillräckligt lockande samt att en
av orsakerna härtill syntes vara att hänföra till de otillfredsställande löneförmåner,
som för närvarande erbjödos barnmorskorna. — Utredningen har
i annat sammanhang framhållit, att densamma icke ansett sig böra upptaga
barnmorskornas lönefråga lill mera ingående prövning, enär en undersökning
av detta spörsmål hade synts böra ankomma på deli kommitté, som i
november 1944 på chefens för finansdepartementet föredragning tillsatts för
att inom nämnda departement verkställa utredning och avgiva förslag angående
löneställning och därmed sammanhängande anställningsförhållanden för
statsanställda sjuksköterskor och närstående befattningshavare, distriktssköterskor
samt lägre vård- och ekonomipersonal vid statliga vårdanstalter m. fl.
institutioner.
På föranledande av en av utredningen den 9 april 1945 gjord framställ
-
6
Kungl. Majlis proposition nr 227.
ning i sådant syfte bär Kungl. Majit den 27 april 1945 uppdragit åt förenämnda
kommitté — 1944 års lönekommitté avseende sjukvårds- och ekonomipersonal
— att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga örn reglering
av avlöningsförhållandena för statsanställda barnmorskor och distriktsbammorskor.
Kommitténs arbete pågår.
I detta sammanhang torde böra nämnas, att i åtskilliga av de yttranden,
som avgivits över befolkningsutredningens förenämnda betänkande örn
förlossningsvården, instämmanden gjorts i utredningens uttalande beträffande
barnmorskornas löneförhållanden. Önskemål om en förbättrad löneställning
för barnmorskorna för åstadkommande av en tillfredsställande rekrytering
till bammorskeyrket lia sålunda framförts i, bland andra, de av medicinalstyrelsen,
socialstyrelsen, barnnrorskeläroanstalten i Stockholm, statens
sjukhusutredning av år 1943 och svenska barnmorskeförbundet avgivna
yttrandena. Svenska landstingsförbundet, som erinrar om att distriktsbarnmorskornas
löner reglerades så sent som 1943 i fullt samförstånd med deras
egen organisation, yttrar, att en justering av nämnda löner tedde sig motiverad
med hänsyn till löneutvecklingen under de sista åren. Denna utveckling
vore emellertid av så sent datum, att densamma enligt förbundets uppfattning
icke kunnat utöva något större inflytande på den nuvarande tillgången
på barnmorskor.
Svenska barnmorskeförbunclets framställning och däröver avgivna yttranden.
I sin förenämnda framställning den 28 december 1945 har svenska barnmorskeförbundet
— efter att inledningsvis lia erinrat om rådande brist på
barnmorskor inom saväl den öppna som den slutna förlossningsvården —- anfört i huvudsak följande.
Samtidigt som antalet sökande till utbildningskurserna för barnmorskor
minskat^ hade också kvaliteten på de sökande försämrats. Enligt planerna
skulle såsom elever vid barnmorskeläroanstalten i Stockholm endast antagas
sjuksköterskor eller tredjeårselever vid sjuksköterskeskolorna, varefter utbildningen
vid bammorskeläroanstalt skulle fortgå under en tid av 1 V2 år.
Med hänsyn till den ringa anslutningen till kurserna i Stockholm från elever
med sjuksköterskeutbildning hade man emellertid måst avstå från kravet
pa sjuksköterskeutbildning och det hade också visat sig svårt att ens upprätthålla
tidigare tillämpade fordringar på att vederbörande skulle för inträde
vid bammorskeläroanstalt kunna åberopa sig på minst två genomgångna
kurser vid folkhögskola.
Anledningen till svårigheterna att få till stånd en nöjaktig rekrytering till
bammorskeyrket måste huvudsakligen anses bero på den kortsynta lönepolitik,
som tillämpats gentemot barnmorskorna. Detta förhållande hade även
understrukits i befolkningsutredningens betänkande örn förlossningsvården.
På utredningens initiativ hade barnmorskornas löneförhållanden upptagits
till prövning av 1944 års lönekommitté för sjukvårds- och ekonomipersonal.
Representanter för barnmorskeförbundet hade även haft tillfälle att överlägga
med kommittén i ärendet vid sammanträde den 20 oktober 1945. Enligt vad
barnmorskeförbundet nu erfarit, hade nämnda kommitté tillfälligt avbrutit
sitt arbete i avvaktan på resultatet av andra statliga utredningar. På grund
därav syntes barnmorskornas lönefråga icke kunna komma lipp till behandling
vid 1946 års riksdag. Därest emellertid icke rekryteringen till yrket yt
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
7
terligare skulle nedgå eller en avsevärd försämring av kvaliteten på de sökande
skulle uppkomma, vore det ofrånkomligen nödvändigt, att en väsentlig
löneförbättring genomfördes snarast möjligt. I en till kommittén samtidigt
med föreliggande framställning avlåten skrift hade förbundet hemställt, att
distriktsbarnmorskorna i lönehänseende skulle jämställas med kvinnliga
folkskollärare. Barnmorskeförbundet insåge emellertid, att en definitiv reglering
av löneställningen för barnmorskor icke kunde genomföras förrän den
kommitté som hade frågan till prövning hunne slutföra sitt arbete. Emellertid
syntes icke hinder möta att för säkerställande av en tillfredsställande
rekrytering till barnmorskeyrket en provisorisk löneförbättring genomfördes
i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete.
Under åberopande av vad sålunda anförts har barnmorskeförbundet hemställt,
att åtgärder måtte vidtagas för genomförandet redan med inträdet av
budgetåret 1946/47 av en provisorisk löneförbättring för distriktsbarnmorskor.
över barnmorskeförbundets framställning hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
statskontoret och 1944 års lönekommitté avseende sjukvårdsoch
ekonomipersonal samt av svenska landstingsförbundet.
Medicinalstyrelsen erinrar örn att frågan örn barnmorskornas löneställning
berörts i styrelsens yttrande över befolkningsntredningens betänkande om
förlossningsvården, därvid styrelsen anfört, bland annat, följande.
En nödvändig förutsättning för en fullgod förlossningsvård är en kvalitativt
högtstående barnmorskekår med en utbildning och avlöning, som till
fullo motsvarar deras ansvarsfulla och självständiga arbete. -—--— Först
och främst vill medicinalstyrelsen vitsorda nödvändigheten av en radikal förbättring
av barnmorskornas arbetsförhållanden, som för närvarande i stor
utsträckning måste karakteriseras som mycket otillfredsställande. Med det
självständiga och synnerligen ansvarsfulla arbete, som åvilar barnmorskorna,
måste de beredas reglerad arbetstid, behövlig ledighet, trygghet mot alltför
stora ändringar i tjänstgöringsförhållanden o. s. v. till full jämställdhet
med övriga sjukvårdens utövare i motsvarande ställning. Det synes också
vara nödvändigt, att deras löneförhållanden anpassas efter det medicinska
ansvaret och självständigheten i deras arbete. Detta framstår sa mycket mera
befogat som man numera måste anses ha accepterat den nya linjen för
barnmorskeutbildningen, som kräver sköterskeutbildning som grund för
barnmorskeutbildningen. Då frågan örn barnmorskornas löner emellertid enligt
Kungl. Maj :ts beslut hänskjutits till 1944 års lönekommitté för sjukvårdsoch
ekonomipersonal, anser sig medicinalstyrelsen icke ha anledning att nu
närmare ingå på denna fråga men har velat understryka nödvändigheten av
dess snara lösning såsom ett kraftigt medel att motverka nu rådande brist
på barnmorskor.
Medicinalstyrelsen förklarar sig alltså till fullo belijärta de av barnmorskeförbundet
i den förevarande framställningen anförda synpunkterna. Enligt
styrelsens mening borde visserligen frågan örn distriktsbarnmorskornas löneställning
icke göras till föremål för omprövning av statsmakterna, förrän
nämnda lönekomitté avgivit sitt betänkande. Det ''yntes dock styrelsen skäligt
att dessförinnan vissa provisoriska åtgärder vidtoges till lörbättrande av
distriktsbarnmorskornas löneförhållanden.
Jämlikt bestämmelserna i 7 8 förordningen den 30 juni 1943 (nr 570)
örn anställande av distriktsbarnmorskor m. m. — framhåller styrelsen fort
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
sättningsvis — hade distriktsbarnmorskoma kommit i åtnjutande av rörligt
tillägg och kristillägg å lönen enligt samma grunder som befattningshavare,
vilka avlönades enligt civila avlöningsreglementet, varemot nämnda barnmorskor
icke finge anses vara berättigade till sådant provisoriskt lönetillägg,
som genom beslut efter den 30 juni 1943 tillerkänts statstjänstemän i de lägre
lönegraderna. Enligt styrelsens mening funnes emellertid skäl för att distriktsbarnmorskorna
— vilka i lönehänseende torde vara att jämställa med
befattningshavare i någon av de lägsta löneklassema — icke i nämnda avseende
skulle stå i en undantagsställning.
Med hänsyn till vad sålunda anförts bar medicinalstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta om rätt för distriktsbarnmorska
att under budgetåret 1946/47 åtnjuta — förutom i 7 § kungörelsen
nr 570/1943 angivna förmåner — ett tillägg, motsvarande vad som
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 3 till innevarande års riksdag
komme att för samma budgetår fastställas för i lönehänseende närmast likställda
statliga befattningshavare, dels ock medgiva, att statsbidrag till bestridandet
av sålunda uppkommande kostnader finge utgå enligt enahanda
grunder, som i kungörelsen nr 572/1943 stadgats beträffande till distriktsbarnmorska
utgående kontant avlöning i övrigt.
Stotskontoret yttrar, att som allmän förutsättning för att provisoriskt lönetillägg
skulle utgå avsåges i princip gälla, att vederbörande bade heltidsanställning.
I den mån tjänstegöromålen för distriktsbarnmorskoma kunde anses
innebära heltidssysselsättning, bade statskontoret icke något att erinra
mot att sådan befattningshavare, pa sätt medicinalstyrelsen föreslagit, bereddes
tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1946/47.
Från förenämnda, av generaldirektören Björck och vederbörande föredragande
omfattade mening bar statskommissarien Johnsson anmält sig skiljaktig
och därvid uttalat.
Xid„194,3 års riksdags behandling (prop. 210, r. skr. nr 457) av frågan örn
anställande av distriktsbarnmorskor m. m. ansågs en enhetlig reglering av
tjanstebarnmorskornas löner motiverad, då de vid ett genomförande av vad
riksdagen samtidigt beslutat beträffande deras arbetsförhållanden i det stora
bela kunde beräknas få full sysselsättning. Under sådana omständigheter kan
jag icke finna anledning att vid bedömandet av föreliggande spörsmål upptaga
i ragan om omfattningen av deras sysselsättning till förnyat övervägande.
Jag anser således att statskontoret ulan inskränkning bort tillstyrka vad medicinalstyrelsen
i ärendet föreslagit.
19U års lonekommitté avseende sjukvårds- och ekonomipersonal (ordförande
statskommissarien Johnsson) tillstyrker i likhet med medicinalstyrelsen,
att åtgärder vidtagas för att distriktsbarnmorskoma under budgetåret 1946/47
genom ökat statsbidrag till bestridande av löneförmånerna komma i åtnjutande
av ett tillägg å den kontanta lönen, motsvarande det provisoriska lönetillägg,
som enligt innevarande års riksdags beslut (skrivelsen nr 43) under
samma budgetår skall utgå till närmast likställda befattningshavare i statens
tjänst. Härutinnan anför kommittén följande.
9
Kungl Mårts proposition nr 227.
Därest värdet av den distriktsbarnmorska författningsenligt tillkommande
förmånen av fri bostad uppskattas till 900 kronor för år, utgör begynnelselönen
för distriktsbarnmorska, inklusive tillägg, för närvarande (900 t 1 800
''+ 558) 3 258 kronor och slutlönen (900 +2 340 + 725) 3 965 kronor. Vid
jämförelse med statliga befattningshavare motsvarar närmast förenämnda
begynnelselön å A-ort 5 löneklassen, a E-ort 3 löneklassen och a I-ort löneklass
a samt slutlönen å A-ort 9, å E-ort 6 och I-ort 4 löneklassen. Vid
bestämmande av storleken av nu föreslagna kontanta tilläggsförmaner för
distriktsbarnmorskor kan möjligen diskuteras, huruvida dessa barnmorskor
böra jämställas med statliga befattningshavare med löneställning över eller
under 4 löneklassen. Kommittén anser emellertid, att i betraktande av arbetsuppgifterna
här avsett lönetillägg bör för samtliga distriktsbarnmorskor bestämmas
till 690 kronor, d. v. s. det inom ortsgrupperna D—F för 4 och
högre löneklasser fastställda.
Kommittén uttalar slutligen, att densamma i betraktande jämväl av distriktsbarnmorskornas
förhållandevis låga löneställning funnit skäligt, att dessa
barnmorskor genom beviljande av statsbidrag även erhölle ett kontant
engångsbelopp, motsvarande det tillfälliga lönetillägg å 300 kronor, som enligt
riksdagens förenämnda beslut under vissa villkor skulle utgå under innevarande
budgetår till befattningshavare i statens tjänst.
Styrelsen för svenska landstingsförbundet finner motiverat, att en förbättring
av distriktsbammorskomas löner kommer till stånd, och förklarar sig
icke ha något att erinra mot att densamma ges i form av provisorisk löneförbättring
enligt samma grunder som för statens befattningshavare. Till
stöd härför yttrar styrelsen.
Enligt gällande grunder för distriktsbammorskomas avlönande skall staten
bestrida deras kontanta lön, medan landstingen skola svara för deras naturaförmåner.
De nuvarande kontanta lönerna fastställdes så sent som år 1943,
men därvid skedde egentligen ingen lönereglering för distriktsbarnmorskornas
vidkommande utan i huvudsak endast en överflyttning till staten a\ de
tilläggslöner, som tidigare utgått av landstingsmedel. I jämförelse med andra
motsvarande befattningshavargrupper äro distriktsbammorskomas löner
låga. Medan exempelvis i den slutna vården sjuksköterskor och barnmorskor
avlönats lika, är skillnaden mellan en distriktssköterskas och en distriktsbarnmorskas
löner numera rätt avsevärd. Slutlönen inklusive tillägg för en distriktssköterska
utgör sålunda för närvarande i ortsgrupp A—D 3 947 kr., i
ortsgrupp E—F 4 162 kr. och i ortsgrupp G—H 4 234 kr., medan en distriktsbarnmorskas
slutlön uppgår till 3 065 kr. I båda fallen kommer härtill bostad
med värme och lyse.
Departementschefen.
Som bekant har en stark brist på barnmorskor uppstått inom riket. Ett
icke ringa antal ledigblivna barnmorskebefattningar såväl inom distrikten
sorn vid förlossningsanstalterna har på grund härav icke kunnat återbesättas.
Erfarenheterna från de på senare tid igångsatta undervisningskurserna vid
bammorskeläroanstalterna synas därjämte ge vid handen, att barnmorskeyrket
icke längre lockar aspiranter i erforderlig utsträckning. Det föreligger
Bihang till riksdagens pratakoll 1946. 1 sami. Nr 227. “
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 227.
sålunda anledning att befara, att den nuvarande bristen på barnmorskor
kan komma att kvarstå.
Angelägenheten av att snabbt finna utvägar till bemästrande av ifrågavarande
personalproblem behöver icke särskilt understrykas. I sitt nyligen avgivna
betänkande angående förlossningsvården har 1941 års befolkningsutredning
funnit anledning till uttalande, att en av orsakerna till bammorskeyrkets
nuvarande rekryteringssvårigheler syntes vara att hänföra till de enligt
utredningens mening otillfredsställande löneförmåner, som för närvarande
erbjödes distriktsbarnmorskorna. Samma uppfattning har också kommit
till uttryck i åtskilliga av de yttranden, som avgivits över befolkningsutredningens
betänkande. Det må vidare erinras om att frågan om en reglering
av avlöningsförhållandena för statsanställda barnmorskor och distriktsbarnmorskor
på initiativ av utredningen hänskjutits till 1944 års ''lönekommitté
avseende sjukvårds- och ekonomipersonal.
Även jag finner sannolikheten tala för ett visst sammanhang mellan rekryteringsnedgången
och de förhållandevis låga löner, som enligt gällande
ordning äro tillförsäkrade befattningshavarna inom det statsunderstödda
bammorskeväsendet. Från denna utgångspunkt är givetvis en omedelbar förbättring
av dessa befattningshavares löneställning synnerligen önskvärd.
Lämpligheten av en dylik åtgärd kan förefalla tveksam, då distriktsbarnmorskornas
avlöningsförhållanden för närvarande äro föremål för utredning.
Emellertid har en av svenska barnmorskeförbundet hos Kungl. Maj:t gjord
framställning om beredande åt distriktsbarnmorskorna av en provisorisk löneförbättring
från och med ingången av nästa budgetår vunnit stöd av samtliga
de i ärendet hörda remissinstanserna, däribland den nyssnämnda lönekommittén,
som jämväl funnit skäl föreslå, att sagda barnmorskor redan
under det nu löpande budgetåret erhölle en löneförstärkning motsvarande
det tillfälliga lönetillägg, som jämlikt riksdagens beslut (skrivelsen nr 43/
1946) tillkommer vissa befattningshavare i statens tjänst. Då kommittén —
vilken i övrigt framlagt förslag rörande storleken av den ifrågasatta löneförstärkningen
— icke funnit den pågående utredningen utgöra hinder för en
provisorisk förstärkning av distriktsbarnmorskelönerna, förordar jag, att
förslag i sådant syfte förelägges riksdagen.
Beträffande formen för den provisoriska löneförbättringen har medicinalstyrelsen
i sitt yttrande över barnmorskeförbundets framställning föreslagit,
att åt distriktsbarnmorskorna under budgetåret 1946''47 beredes ett av statsmedel
bekostat tillägg å lönen, motsvarande vad som enligt förenämnda riksdagsskrivelse
skall för sagda budgetår utgå i provisoriskt lönetillägg till statliga
befattningshavare i samma lönenivå som ifrågavarande barnmorskor. I
sistnämnda hänseende har lönekommittén funnit sig böra föreslå, att distriktsbarnmorskoma
med hänsyn till arten av deras arbetsuppgifter erhålla
en löneförstärkning motsvarande det provisoriska lönetillägg som enligt angivna
riksdagsbeslut avses skola utgå till statstjänare i 4:e och högre löneklasser,
ortsgrupperna D—F, eller med 690 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 227.
11
Lämpligheten av att såsom sålunda föreslagits anknyta en provisorisk lönereglering
för distriktsbarnmorskorna till berörda statliga lönetilläggsreglering
synes mig emellertid kunna starkt ifrågasättas. Lönetekniskt sett föreligger
intet närmare samband mellan de för distriktsbarnmorskorna fastställda
lönerna och det statliga lönesystemet. Med hänsyn härtill finner jag mig
icke kunna tillstyrka, att ifrågavarande provisoriska löneförbättring för distriktsbarnmorskorna
anknytes tili den statliga lönetilläggsregleringen, utan
föreslår, att densamma åstadkommes i huvudsaklig överensstämmelse med
följande allmänna riktlinjer.
Till varje distriktsbarnmorska, som under nästa budgetår eller del därav
innehar ordinarie befattning, skall utgå ett månatligt tillägg å lönen av 50
kronor eller för helt år med 600 kronor. Jag har därvid utgått från att sistnämnda
belopp kommer att ligga inom ramen för den kommande definitiva
löneregleringen för distriktsbarnmorskorna. Å ifrågavarande tillägg må icke
beräknas rörligt tillägg eller kristillägg. Lönetillägget skall helt bestridas av
statsmedel i den ordning och under de förutsättningar i tillämpliga delar,
som stadgas i kungörelsen nr 572/1943 i avseende å statsbidrag till distriktsbarnmorskas
kontantavlöning i övrigt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att, sedan riksdagen fattat beslut i ämnet, meddela de närmare regleringsföreskrifter,
som i förevarande hänseende må finnas erforderliga. — Lönekommitténs
förslag att till distriktsbarnmorskorna skulle under innevarande
budgetår utgå ett engångsbelopp, motsvarande det tillfälliga lönetillägget till
statstjänarna, finner jag mig ur de synpunkter, som i det föregående anlagts
på ärendet, icke kunna tillstyrka.
Antalet med ordinarie innehavare besatta distriktsbammorsketjänster under
nästa budgetår torde enligt vad jag från medicinalstyrelsen inhämtat kunna
beräknas till i runt tal 1 020. För hela budgetåret skulle sålunda kostnaden
för den av mig nu föreslagna provisoriska löneförbättringen kunna uppskattas
till högst (600 X 1 020) 612 000 kronor eller i runt tal 600 000 kronor. Enär
emellertid statsbidragen till distriktsbarnmorskelönema utbetalas i efterskott
för kalenderår, bör medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till halva
detta belopp eller 300 000 kronor. Ifrågavarande kostnader torde böra bestridas
från anslaget till Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor m. m.,
vilket i årets statsverksproposition föreslagits upptaget till ett belopp av
3 300 000 kronor. Med hänsyn till nämnda anslags karaktär av förslagsanslag
synes dock någon uppräkning av anslaget icke behöva vidtagas.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att provisorisk löneförbättring under budgetåret 1946/47
må —- med anlitande av förslagsanslaget till Bidrag till avlöningar
åt distriktsbarnmorskor m. m. — beredas nämnda
barnmorskor i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i
det föregående angivna riktlinjer.
12
Kungl. Maj-.ts proposition nr 227.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hans Bergström.
Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
461525
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:318 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1946/47 till bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor a1 i texten
- SU 1946:174 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 194614-7 till bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor samt angående s. 6 i texten