Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om dgrtidstillägg under budgetåret 194614-7 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m

1946-04-05 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:231, Med förslag till lag om dgrtidstillägg under budgetåret 194614-7 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

1

Nr 231.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

dgrtidstillägg under budgetåret 194614-7 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.; given Stockholms

slott den 5 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag,

2) lag angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) om provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd,

3) lag om ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) örn

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd samt

4) förordning om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhetsersättningar,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang titt riksdagens protokoll 1946.

1 samt. Nr 231.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd

eller barnbidrag skall erhålla dyrtidstillägg därå för var och

en av perioderna oktober—november 1946, december 1946—januari 1947

och februari—mars 1947 med belopp, motsvarande hälften av folkpensionens,

invalidunderstödets eller barnbidragets belopp för respektive period,

samt för vart och ett av tredje kvartalet 1946 och andra kvartalet 1947

med följande belopp, nämligen

i fråga om folkpension eller invalidunderstöd .... 35 kronor,

beträffande barnbidrag för ett barn.............. 25 » ,

» » » två » 44 » ,

» » »tre » 62 » 50 öre samt

» » » varje barn däröver ytterligare

............ 12 » 50 » .

Där sålunda för tredje kvartalet 1946 eller andra kvartalet 1947 bestämt

belopp understiger en tredjedel av folkpensionens, invalidunderstödets eller

barnbidragets belopp för kvartalet, skall dock dyrtidstillägg för kvartalet

utgå med en tredjedel av kvartalsbeloppet. Dyrtidstillägg å barnbidrag utgår

å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet, innan avdrag för inkomst

jämlikt 6 § 2 mom. andra stycket lagen örn barnbidrag verkställts.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Där tillägg förfaller till betalning en gång varje tilläggsperiod och

förfallotiden inträffar tidigare än under periodens sista månad, utgår tilllägget

med oförändrat belopp, även örn tilläggspensionen, invalidunderstödet

eller barnbidraget minskas eller upphör att utgå efter den månad, under

vilken förfallotiden inträffar. Där tillägg förfaller lill betalning flera gånger

under samma tilläggsperiod, må tillägget höjas så, att detsamma varje gång

kan utbetalas jämnt i tiotal ören. Dyrtidstillägg utgår icke, där tilläggspension,

invalidunderstöd eller barnbidrag upphört att utgå, när dyrtidstillägg

eljest skulle hava förfallit till betalning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

3

2 §•

Till kostnaderna för i denna lag avsedda dyrtidstillägg bidraga

kommuner med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 21 procent av deras andelar i kostnaderna för under vartdera

av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner, invalidunderstöd och

barnbidrag samt

landsting med belopp motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna

för under vartdera av åren 1946 och 1947 utanordnade tilläggspensioner

och invalidunderstöd.

Återstående kostnad bestrides av staten.

3 §•

Bestämmelserna i lagarna örn folkpensionering och örn barnbidrag skola,

där ej annat följer av 1 och 2 §§, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet

beträffande dyrtidstillägg som avses i denna lag; dock äger Konungen

uppdraga åt pensionsstyrelsen eller med avseende å fall, som beröra även

postverket, åt pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen gemensamt att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas

erforderliga för lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 1 december 1944 (nr 751) örn provisoriska

förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 5 §§ lagen den 1 december 1944 örn

provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd1 skola

erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Till den, vilken åtnjuter folkpension, vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd,

skola såsom provisoriska förstärkningar av tilläggspensionen

eller understödet för varje budgetår utgå

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1945:231.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

a) två belopp, vartdera utgörande femtio kronor,

b) två belopp, vartdera motsvarande folkpensionens eller invalidunderstödets

belopp för en månad.

Till ogift person ävensom till den, vars make fyllt 60 år och ej för egen

del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd,

skall utöver vad i första stycket sägs såsom provisorisk

förstärkning utgå ett ytterligare belopp å 100 kronor.

2 §■

Vid bedömande huruvida rätt till visst såsom provisorisk förstärkning

utgående belopp föreligger skall avseende fästas allenast vid om tilläggspension

eller invalidunderstöd utgår för den månad, varunder förstärkningsbeloppet

i allmänhet må tidigast utbetalas.

Förstärkningsbelopp skall utgå oavkortat jämväl i fall då tilläggspension

eller invalidunderstöd icke utgår under hela budgetåret.

3 §■

Bestämmandet av huruvida förstärkning skall utgå med det i 1 § andra

stycket angivna beloppet skall ske med hänsyn till förhållandena den 15 i

andra månaden före den, under vilken beloppet i allmänhet må tidigast utbetalas.

Har den, som är gift, efter den i första stycket angivna tidpunkten kommit

i åtnjutande av pension eller understöd, som skulle berättiga till sådan förstärkning

under budgetåret, som avses i 1 § första stycket under a), skall

dylik förstärkning dock icke utgå, där pensions- eller understödstagarens

make för samma budgetår är berättigad till förstärkning med det i 1 § andra

stycket angivna beloppet.

5 §•

Till kostnaderna för provisoriska förstärkningar bidraga för varje budgetår
kommuner

med belopp motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 77,8

procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 64,2 procent och för ort tillhörande

ortsgrupp 3 56 procent av deras andelar i kostnaderna för tilläggspensioner

och invalidunderstöd, vilka utanordnats under det kalenderår, under vilket

budgetåret börjar löpa, samt

landsting med belopp motsvarande 68,6 procent av deras andelar i kostnaderna

för tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka utanordnats under

nyssnämnda kalenderår.

Återstående kostnad bestrides av staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

5

Förslag

till

Lag

örn ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 (nr 233) om

provisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd.

Härigenom förordnas, att 2 och 6 §§ lagen den 1 juni 1945 om provisoriska

utjämningspensioner och utjämningsunderstöd skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

2 §•

Utjämningspension och utjämningsunderstöd utgå för år räknat med följande

belopp, nämligen

a) för ogift person ävensom för den, vars make fyllt 60 år och ej för

egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller

utjämningsunderstöd, 270 kronor samt för annan 170 kronor, i båda fallen

med avdrag av det belopp, varmed vederbörandes årsinkomst må överstiga

den lägsta årsinkomst, som skulle hava uteslutit honom från rätt till tilläggspension

eller invalidunderstöd;

b) för den, som enligt a) är berättigad till utjämningspension, ytterligare

ett belopp, motsvarande fem tolftedelar av honom tillkommande folkpension.

Vid utjämningspensionens---— femtiotal Ören.

6 §•

Inträffar ändring i de förhållanden som enligt vad som stadgas i 2 §

första stycket under a) äro avgörande för om utjämningspension eller utjämningsunderstöd

skall beräknas med utgångspunkt från beloppet 270 eller

170 kronor, må pensionen eller understödet i enlighet därmed ökas eller

minskas. Dylik jämkning må verkställas av pensionsstyrelsen även utan ansökning

eller föregående prövning av pensionsnämnd.

I övrigt---lagens tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Förslag

till

Förordning

om dyrtidstillägg under budgetåret 1946/47 å blindhetsersättningar.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter blindhetsersättning skall under budgetåret 1946/47 av

statsmedel erhålla dyrtidstillägg därå med 208 kronor för år räknat.

Dyrtidstillägg utbetalas å den tid och i den ordning Konungen bestämmer.

Örn tillägg, som skall utbetalas kvartalsvis, förfaller till betalning tidigare

än under kalenderkvartalets sista månad, utgår tillägget med oförändrat

belopp, även örn blindhetsersättningen upphör att utgå efter den månad,

under vilken förfallotiden inträffar. Dyrtidstillägg utgår icke, där blindhetsersättning

upphört att utgå, när dyrtidstillägget eljest skulle hava förfallit

till betalning.

2 §•

Bestämmelserna i förordningen örn blindhetsersättning skola, där ej annat

följer av 1 §, i tillämpliga delar äga motsvarande giltighet beträffande dyrtidstillägg;

dock äger Konungen uppdraga åt pensionsstyrelsen att meddela

de närmare föreskrifter som, utöver vad denna förordning innehåller, finnas

erforderliga för förordningens tillämpning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1946.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

7

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller, följande.

Jag anhåller att få upptaga frågan örn bestämmandet av dgrtidstillägg

under budgetåret 1946/47 d folkpensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och

blindhetsersättningar. I anslutning härtill torde jag få framlägga förslag till

förhöjning av nu utgående provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner

och invalidunderstöd samt om utvidgning av rätten till erhållande av utjämning

spension och ut jämning sunder stöd. Innan jag närmare angiver min

ståndpunkt i dessa ämnen vill jag erinra, att tidigare denna dag beslut fattats

om avlåtande till riksdagen av proposition med förslag till lag om folkpensionering

m. m. De åtgärder jag nu ämnar föreslå böra i viss mån ses

mot bakgrunden av nämnda proposition, vars innehåll jag i det följande

förutsätter vara bekant. Jag vill emellertid här lämna en kortfattad återblick

på nu gällande bestämmelser på det område varom här är fråga.

Folkpensioner och invalidunderstöd.

Enligt lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering består folkpension

av dels grundpension och dels tilläggspension. Den förra motsvarar

avgiftspension enligt äldre rätt och utgår till var och en som erlagt

någon pensionsavgift enligt nya lagens bestämmelser. Grundpensionen utgöres

av dels ett fast belopp, enligt huvudregeln 70 kronor, dels ock ett

efter de erlagda pensionsavgifternas storlek växlande belopp, utgörande en

tiondel av avgifterna. Rätten till tilläggspension är beroende av en prövning

av behovet i varje särskilt fall. Sedan den 1 januari 1938 äro tillläggspensionerna,

vilka utgå efter samma grunder för alla, utan hänsyn

till kön, civilstånd eller andra dylika omständigheter, graderade efter dyrort.

Riket är för detta ändamål indelat i tre ortsgrupper. Tilläggspensionens

maximibelopp är 250 kronor i ortsgrupp 1, som omfattar orter med de

lägsta levnadskostnaderna, 350 kronor i ortsgrupp 2 och 450 kronor i orts
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

grupp 3. Tilläggspension utgår enligt övergångsbestämmelserna till lagen

om folkpensionering jämväl till dem som erhållit pension enligt 1913 års

lag örn allmän pensionsförsäkring. Med hänsyn till att den avgiftspension

dessa uppbära i regel är lägre än den grundpension de skulle kommit i

åtnjutande av enligt lagen örn folkpensionering, har tilläggspensionens

maximibelopp för dem satts 50 kronor högre än för andra eller till 300

kronor i ortsgrupp 1, 400 kronor i ortsgrupp 2 och 500 kronor i ortsgrupp 3.

I fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgupp, äger vidare Konungen

förordna, att tilläggspension under särskilda förutsättningar må på visst

sätt förhöjas. Tilläggspensions maximibelopp utgår endast till pensionsberättigad,

vars årsinkomst högst uppgår till 200 kronor. Vid högre inkomst

minskas tilläggspensionen med fem tiondelar av det överskjutande

beloppet. För beräkning av årsinkomsten gälla särskilda regler.

För pensionsberättigad skall pensionsstyrelsen, sedan pensionens belopp

blivit bestämt, utfärda särskilt pensionsbrev. Angående sättet och tiden

för pensionens utbetalning ha i administrativ ordning [kung. den 25 september

1942 (nr 772), ändr. genom kung. den 1 juni 1945 (nr 237)] föreskrivits

att utbetalning som regel sker genom postverkets förmedling å

viss postanstalt, varom anvisning lämnas i pensionsbrevet. Folkpension,

vari tilläggspension ingår, utbetalas alltid månadsvis. Utbetalning av folkpension,

vari tilläggspension icke ingår, sker däremot kvartalsvis, om pensionens

årliga belopp uppgår till 80 kronor eller däröver, halvårsvis om

beloppet uppgår till 50 men ej lill 80 kronor, samt en gång örn året örn

beloppet ej uppgår till 50 kronor.

Samtidigt med lagen örn folkpensionering utfärdades förordningen deli

28 juni 1935 (nr 435) om invalidunderstöd. Enligt denna förordning kunna

till arbete varaktigt oförmögna personer, som icke äga rätt till vare sig

grundpension eller tilläggspension, från fyllda 16 år erhålla invalidunderstöd

under villkor och med belopp, som äro stadgade beträffande tilläggspension.

Invalidunderstöd utbetalas i samma ordning som folkpension,

vari tilläggspension ingår.

Till kostnaden för tilläggspensioner och invalidunderstöd bidraga primärkommunerna

och i vissa fall landstingen efter grunder, angivna i 13 och

40 §§ lagen om folkpensionering. Enligt 13 § skall kommuns andel i

nämnda kostnad utgöra för orter tillhörande ortsgrupp 1 en åttondel, för

orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel och för orter tillhörande ortsgrupp

3 en fjärdedel; dock skall, därest Stockholm eller Göteborg hänföres

till sistnämnda ortsgrupp, stadens andel utgöra tre tiondelar. I fråga om

tilläggspension till den som åtnjuter avgiftspension enligt 1913 års lag örn

allmän pensionsförsäkring skall, därest tilläggspensionen helt eller delvis

grundar sig å fastställelse av pensionstillägg enligt den äldre lagen, jämlikt

40 § jämte vederbörande kommun landstinget bidraga med en sextondel

av kostnaden för tilläggspensionen eller, vad angår stad, som ej deltager i

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

landsting, staden utöver vad i 13 § stadgats bidraga till kostnaden tor tillläggspensionen

med en sextondel. Staten bidrager med vad av kostnaden för

folkpensioner och invalidunderstöd återstår etter avdrag av primärkommunernas

och landstingens bidrag samt tillskott från iolkpensioneringsfonden.

Sådan förhöjning av tilläggspension, som i vissa fall kan utgå å

ort, vilken gränsar till ort i högre dyrortsgrupp, utbetalas av vederbörande

kommun. Kommunen äger emellertid att av statsmedel utfå ersättning

med hälften av vad för ändamålet utgivits.

Dyrtidstillägg å folkpensioner oeh invalidunderstöd.

Från och med år 1941 lia dyrtidstillägg utgått å folkpension, i vilken

ingår tilläggspension, och å invalidunderstöd. Till en början verkställdes

utbetalning av dyrtidstilläggen på det sätt att vissa månader ett extra månadsbelopp

utbetalades till den pensionsberättigade. Sedan budgetåret

1942/43 har detta system utbyggts så att utöver procentuella tillägg, vartdera

motsvarande en månadsutbetalning, utgått fixa tillägg å 35 kronor,

d. v. s. vad som motsvarade det genomsnittliga värdet av en månadsutbetalning

för dem som i ortsgrupp 2 ej hade egna inkomster. Därest det

fixa tillägget understigit beloppet av en månadsutbetalning, har dock till

den pensionsberättigade i stället för det fixa tillägget utgått detta högre

belopp. Anledningen till att ändrade grunder för dyrtidstilläggets beräknande

sålunda fastställdes var, att mot systemet med procentuella tillägg

kunde anmärkas dels att det ställde förmånstagare i de lägre dyrorterna i

en relativt sämre ställning än förmånstagarna i den högsta dyrortsgruppen,

dels ock att förmånstagare med egen inkomst missgynnades, varigenom

villigheten att utföra arbete kunde minskas. Ä andra sidan medförde systemet

med fixa tillägg den nackdelen att det förstorade klyftan mellan dem

som hade lägsta tilläggspension och dem som ej hade någon tilläggspension.

Med hänsyn härtill valdes medelvägen med dels procentuella och dels

fixa tillägg.

Bestämmandet av dyrtidstilläggens storlek har i huvudsak skett på grundval

av socialstyrelsens på 1935 års genomsnittliga levnadskostnadsnivå

beräknade levnadskostnadsindex, därvid dock med hänsyn till tekniska

svårigheter att utbetala tilläggen i annan ordning än med helt månadsbelopp

kompensationen för indexstegringen endast kunnat göras ungefärlig.

Under budgetåren 1943/44, 1944/45 och 1945/46 lia dyrtidstillägg utgått

med tre procentuella och två fixa tillägg. Enligt de bestämmelser,

som gälla rörande dyrtidstilläggen för budgetåret 1945/46 — lagen den 1

juni 1945 (nr 235) om dyrtidstillägg under budgetåret 1945146 d folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag samt kungörelsen samma dag (nr

236) med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av förenämnda

lag — avse de under budgetåret utgående tre procentuella tilläggen respek
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 231.

tive oktober—november 1945, december 1945—januari 1946 och februari—

mars 1946 samt de båda fixa tilläggen respektive tredje kvartalet 1945 och

andra kvartalet 1946. Utbetalning av dyrtidstilläggen verkställes för tredje

kvartalet 1945 under kvartalets första månad och för andra kvartalet 1946

under kvartalets andra månad samt för annan tilläggsperiod under periodens

sista månad.

Kostnaderna för de för innevarande budgetår utgående dyrtidstilläggen

bestridas till huvudparten av staten. Kommunerna bidraga med belopp

motsvarande för ort tillhörande ortsgrupp 1 23,8 procent, för ort tillhörande

ortsgrupp 2 21,4 procent och för ort tillhörande ortsgrupp 3 21 procent

av deras andelar i kostnaderna för under vartdera av åren 1945 och 1946

utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd. Landstingen bidraga

med belopp motsvarande 22,8 procent av deras andelar i kostnaderna för

under vartdera av åren 1945 och 1946 utanordnade tilläggspensioner och

invalidunderstöd. Nyssnämnda för kommuner och landsting fastställda

procentsatser äro uträknade under beaktande av de grunder som gälla för

kommunernas och landstingens skyldighet att bidraga till kostnaderna för

tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

I enlighet med lag den 1 december 19M (nr 751) om provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilken lag ändrats genom

lag den 1 juni 1945 (nr 231), skola till den vilken åtnjuter folkpension,

vari ingår tilläggspension, eller invalidunderstöd såsom provisoriska förstärkningar

av tilläggspensionen och understödet utgå a) ett belopp, utgörande

för ogift person ävensom för den, vars make fyllt 60 år och ej för

egen del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller

utjämningsunderstöd, 100 kronor samt för annan pensions- eller understödstagare

50 kronor; samt b) ett belopp motsvarande folkpensionens eller

invalidunderstödets belopp för en månad. Vid bedömande huruvida rätt

till förstärkning föreligger skall avseende fästas allenast vid om tilläggspension

eller invalidunderstöd utgår för den månad, varunder förstärkning

i allmänhet må tidigast utbetalas. Bestämmandet av med vilketdera beloppet

100 eller 50 kronor förstärkning skall utgå skall ske med hänsyn

till förhållandena den 15 i andra månaden före den under vilken förstärkningen

i allmänhet må tidigast utbetalas. Har den som är gift efter nyssnämnda

tidpunkt kommit i åtnjutande av pension eller understöd som

skulle berättiga till förstärkning för budgetåret, skall sådan förstärkning

dock icke utgå, där vederbörandes make är berättigad till förstärkningsbeloppet

å 100 kronor.

Kostnaderna för de provisoriska förstärkningarna gäldas till huvudsaklig

del av staten. Kommunerna och landstingen skola dock bidraga därtill

med belopp, som i fråga om kommunerna skola utgöra för ort tillhörande

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

ortsgrupp 1 38,9 procent, för ort tillhörande ortsgrupp 2 32,1 procent och

för ort tillhörande ortsgrupp 3 28 procent av deras andelar i kostnaderna

för tilläggspensioner och invalidunderstöd, vilka utanordnats under det

kalenderår, under vilket budgetåret börjar löpa. Landstingen skola bidraga

till de provisoriska förstärkningarna med belopp motsvarande 34,3 procent

av deras andelar i kostnaderna för tilläggspensioner och invalidunderstöd,

vilka utanordnats under nyssnämnda kalenderår. Utöver vad nu sagts

skola i tillämpliga delar bestämmelserna i lagen om folkpensionering äga

motsvarande giltighet beträffande de provisoriska förstärkningarna av folkpensioner

och invalidunderstöd.

De provisoriska förstärkningarna utbetalas i likhet med folkpensioner

och invalidunderstöd samt dyrtidstillägg därå genom postverkets förmedling.

För innevarande budgetår skola enligt kungörelse den 1 juni 1945

(nr 232) med särskilda bestämmelser angående tillämpningen under budgetåret

1945146 av lagen örn provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner

och invalidunderstöd de provisoriska förstärkningarna utbetalas, månadsbeloppet

under september 1945 och det fixa beloppet under december 1945.

Såsom framgår av vad förut nämnts utbetalas de å samma budgetar belöpande

dyrtidstilläggen, de fixa beloppen under juli 1945 och maj 1946

samt de procentuella beloppen under november 1945 samt januari och

mars 1946.

Utjämningspcnsioner och utjämningsunderstöd.

I anledning av förslag i en för 1945 års riksdag framlagd proposition

(nr 151) har samma riksdag antagit lag örn provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd. Lagen, som utfärdades den 1 juni 1945 (nr 233),

tillkom i syfte att utjämna den diskontinuitet, som till följd av de fixa

dyrtidstilläggen och den fixa provisoriska förstärkningen uppkom i totalinkomstens

storlek mellan å ena sidan dem, som åtnjöto tilläggspension

eller invalidunderstöd, och å andra sidan dem, som bade en inkomst av

sådan storlek, att den nätt och jämnt utestängde dem från rätt till sådan

pension eller sådant understöd. Denna diskontinuitet kunde i vissa fall

medföra, att örn vederbörandes egen inkomst steg helt obetydligt och därigenom

uppnådde den nivå, där tilläggspension icke längre utgick, bans

totalinkomst sjönk med flera hundra kronor. I förenämnda lag har till

undvikande härav föreskrivits, att örn någon är utesluten fran rätt till i

folkpension ingående tilläggspension eller till invalidunderstöd allenast på

grund av storleken av sin årsinkomst, han skall äga att, utöver honom

tillkommande folkpension, uppbära särskilt pensionsbelopp (utjämningspcnsion)

eller uppbära särskilt invalidunderstöd (utjämningsunderstöd).

Den som under ett budgetår uppburit provisorisk förstärkning av tilläggspension

eller invalidunderstöd äger dock ej senare under samma budgetår

komma i åtnjutande av utjämningspension eller utjämningsunderstöd. Ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

jämningspension och utjämningsunderstöd utgå för år räknat med 170

kronor till ogift ävensom till den vars make fyllt 60 år och ej för egen del

åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd,

samt med 120 kronor till annan. I båda fallen skall dock

avdrag ske med det belopp, varmed vederbörandes årsinkomst må överstiga

den lägsta årsinkomst, som skulle hava uteslutit honom från rätt till

tilläggspension eller invalidunderstöd. Den som är berättigad till utjämningspension

erhåller utöver vad nu sagts ett ytterligare belopp, motsvarande

en tredjedel av honom tillkommande folkpension. Utjämningspension

eller utjämningsunderstöd utgår endast efter särskild ansökning.

Rörande utbetalningen har i kungörelsen den 1 juni 1945 (nr 234) med särskilda

bestämmelser angående tillämpningen av lagen örn provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd föreskrivits, att densamma skall

ske kvartalsvis under sista månaden i varje kvartal och med anlitande av

postgiro.

Till kostnaderna för den del av utjämningspension, som ej utgår procentuellt,

ävensom för utjämningsunderstöd bidraga kommuner enligt de

grunder som angivas i 13 § lagen örn folkpensionering. Återstående kostnad

för utjämningspensioner och utjämningsunderstöd bestrides av staten.

Barnbidrag och dyrtidstillägg därå.

Enligt 1913 års lag om allmän pensionsförsäkring voro pensionstilläggen

— motsvarande tilläggspensionerna enligt lagen örn folkpensionering —

förenade med barntillägg. Dessa äro numera ersatta med barnbidrag enligt

lagen den 18 juni 1937 (nr 382) örn barnbidrag, vilken trädde i kraft den 1

januari 1938. Barnbidrag utgår enligt vissa i lagen närmare angivna förutsättningar

för barn, vars föräldrar, adoptivföräldrar, fader, adoptant eller

adoptants make avlidit, eller vars fader, styvfader, moder, adoptant eller

adoptants make är arbetsolörmögen. Såsom arbetsoförmögen anses den

som på grund av varaktig oförmåga till arbete är berättigad till folkpension.

För barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars adoptant

eller adoptivföräldrar avlidit utgör barnbidraget 300 kronor i ortsgrupp 1,

360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3. I andra fall utgår

barnbidrag för ett barn med 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp

2 och 360 kronor i ortsgrupp 3, för två barn med respektive 420,

525 och 630 kronor, för tre barn med respektive 600, 750 och 900 kronor

samt för varje barn däröver med ytterligare respektive 120, 150 och 180

kronor. För tiden till och med den månad under vilken barnet fyller två

år, ökas barnbidraget med ett årligt belopp å 60 kronor. Bidragen reduceras

enligt vissa grunder, då den till vilken bidrag utgår har årsinkomst

överstigande i lagen närmare angivna belopp, liksom under vissa förutsättningar

därest barnet självt har inkomst. Beträffande barnbidragen gälla

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

i övrigt regler som i stor utsträckning motsvara bestämmelserna i lagen

om folkpensionering.

Utbetalning av barnbidrag sker månadsvis medelst anlitande av postgiro

utom för det fall att bidraget tillkommer någon som flyttat ur riket, då

utbetalning sker en gång om året.

Dyrtidstillägg å barnbidrag ha i likhet med dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd utgått sedan år 1941 och efter samma principer som

dyrtidstilläggen å sistnämnda slag av förmåner. De fixa tilläggen ha i

fråga om barnbidragen bestämts till 25 kronor för ett barn, 44 kronor för

två barn, 62 kronor 50 öre för tre barn och ytterligare 12 kronor 50 öre för

varje barn däröver, vilka belopp i det närmaste motsvara en månadsutbetalning

i ortsgrupp 2 till barn i fall där varken barnet självt eller dess

föräldrar ha egen inkomst. Liksom i fråga örn folkpensioner och invalidunderstöd

gäller, att örn det fixa tillägget understiger beloppet av en

månadsutbetalning, detta högre belopp skall utgå i dyrtidstillägg. Dyrtidstillägg

å barnbidrag utgår å det barnbidragsbelopp, som belöper å barnet,

innan avdrag för inkomst verkställts. Dyrtidstillägget utbetalas i samma

ordning som barnbidraget. Utbetalningarna av dyrtidstillägg å barnbidragen

ske på samma terminer som utbetalningarna av dyrtidstillägg å folkpensioner

och invalidunderstöd. För innevarande budgetår äro bestämmelserna

örn dyrtidstillägg å barnbidrag meddelade i den i det föregående

omnämnda lagen den 1 juni 1945 (nr 235) om dyrtidstillägg under budgetåret

1945/46 å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag samt kungörelsen

samma dag (nr 236) med särskilda bestämmelser angående tilllämpningen

av nämnda lag.

Till kostnaderna för barnbidragen och dyrtidstilläggen därå skola kommunerna

bidraga efter samma grunder som gälla för kommunernas bidrag

till tilläggspensioner och dyrtidstillägg därå.

Blindhetsersättningar.

Enligt förordningen den 20 april 1934 (nr 105) om blindhetsersättning är

den som saknar synförmåga eller vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel

rättats, är så nedsatt att han saknar ledsyn, berättigad till blindhetsersättning

med 500 kronor örn året. Från rätt till blindhetsersättning äro vissa

kategorier undantagna. Sålunda utgår icke blindhetsersättning till bl. a.

den vars egen eller vars försörjningspliktiga anhörigas ekonomiska ställning

är sådan att blindhetsersättning rimligen icke bör utgå till honom

eller till den som blivit blind efter fyllda 60 år.

Ä blindhetsersättningarna lia från och med år 1941 utgått dyrtidstillägg.

Under innevarande budgetår utgår i sådant hänseende enligt förordningen

den 1 juni 1945 (nr 241) örn dyrtidstillägg under budgetaret 1945146 ä blindhet

sersättningar 208 kronor. Härjämte äro blindhetsersättningarna enligt

förordningen den 1 juni 1945 (nr 239) om provisorisk förstärkning av blind
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

hetsersättningar förenade med rätt till provisorisk förstärkning å 108 kronor

för år räknat.

Blindhetsersättningarna utbetalas enligt kungörelse den 30 juni 1934 (nr

418) medelst postgiro och i enlighet med ersättningstagarens önskemål

antingen kvartalsvis eller månadsvis. Dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar

utbetalas enligt kungörelser den 1 juni 1945 (nr 240 och 242)

för samma tidsperioder som och samtidigt med blindhetsersättningar.

Kostnaderna för blindhetsersättningarna och därå utgående dyrtidstilllägg

och provisoriska förstärkningar bestridas helt av staten.

Förslag tili ytterligare provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner in. m.

Den av mig inledningsvis omnämnda propositionen med förslag till lag

om folkpensionering m. m. grundar sig å ett av socialvårdskommiltén den

29 november 1945 avgivet betänkande i ämnet. I årets statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkt 52) har anförts, att då en på socialvårdskommitténs

förslag grundad ny lagstiftning icke torde kunna träda i kraft

förrän tidigast den 1 januari 1948, en ökning av de nuvarande provisoriska

förstärkningarna syntes vara väl motiverad. I enlighet härmed har inom

socialdepartementet upprättats en promemoria angående ytterligare provisoriska

förstärkningar under budgetåret 1946/47 av tilläggspensioner och

invalidunderstöd m. m., varefter genom remiss yttranden över promemorian

inhämtats från statskontoret, pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen, socialvårdskommittén,

svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet

och svenska landstingsförbundet. I förenämnaa proposition föreslås,

att den nya lagstiftningen om folkpensionering skall träda i kraft

den 1 januari 1948. Jag anhåller fördenskull att få lämna en redogörelse

lör innehållet i promemorian och de däröver avgivna yttrandena.

Promemorian.

Inledningsvis har i promemorian lämnats en redogörelse för de nuvarande

maximala pensionsförmånerna enligt folkpensioneringslagens huvudbestämmelser

samt de pensionsbelopp som föreslagits av socialvårdskommittén.

De förra ha därvid, under antagande att grundpension genomsnittligt

utginge med 75 kronor, beräknats till följande belopp, nämligen för

ogift 603 kronor i ortsgrupp 1, 737 kronor i ortsgrupp 2 och 888 kronor i

ortsgrupp 3 samt för makar 1 106 kronor i ortsgrupp 1, 1 374 kronor i ortsgrupp

2 och 1 676 kronor i ortsgrupp 3, medan de av socialvårdskommittén

föreslagna beloppen uppgå till för ogift 1 000 kronor i bostadskostnadsgrupp

I, 1 150 kronor i bostadskostnadsgrupp II, 1 300 kronor i bostadskostnadsgrupp

III, 1 450 kronor i bostadskostnadsgrupp IV och 1 600 kronor

i bostadskostnadsgrupp V samt för makar respektive 1 600 kronor, 1 800

kronor, 2 000 kronor, 2 200 och 2 400 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 231.

15

I promemorian har härefter anförts följande.

Att i anslutning till socialvårdskommitténs förslag provisoriskt höja nu

utgående folkpensioner i någon mera avsevärd omfattning torde av åtskilliga

anledningar icke kunna komma i fråga. Pa grund av rådande ordning

för utbetalning av pensionerna synes det nödvändigt att vid bestämmande

av förhöjningarnas storlek bygga vidare på det system av för alla pensionstagare

i stort sett enhetliga tillägg som för närvarande tillämpas. Härigenom

omöjliggöres en anpassning av pensionsförmånernas storlek till de nya

grunder för pensionernas beräkning som föreslagits av kommittén. I detta

hänseende må erinras, att de nuvarande pensionerna i stort sett äro beräknade

oberoende av vederbörande pensionstagares civilstånd, under det

att de föreslagna pensionernas storlek är beroende av civilståndet. I vad

mån indelningen i bostadskostnadsgrupper kommer att korrespondera med

den nuvarande ortsgruppsindelningen låter sig vidare icke avgöra. Med

hänsyn härtill måste en viss återhållsamhet iakttagas vid förhöjning av de

för närvarande utgående pensionsbeloppen, da det eljest skulle kunna inträffa,

att ett kanske betydande antal pensionstagare finge sina pensioner

sänkta vid den nya lagstiftningens genomförande. För en dylik återhållsamhet

talar även, att den nuvarande inkomstberäkningen bygger på en

värdering av förmånen av fri bostad och andra naturaförmåner, som enligt

socialvårdskommitténs mening ej överensstämmer med de verkliga värdena,

och att kommittén föreslagit ändrade beräkningsgrunder i detta hänseende.

Under övergångstiden synes det fördenskull ofrånkomligt, att pensionsnivån

hålles icke obetydligt lägre än enligt kommitténs förslag.

Till belysning av den betydelse frågan örn bostadskostnadsgruppindelningen

ägde i förevarande sammanhang har i promemorian anförts, att de

nuvarande tilläggspensionärerna enligt en för socialvårdskommitténs kostnadsberäkningar

uppgjord preliminär ortsgruppering komme att fördela

sig på följande sätt å de av kommittén föreslagna bostadskostnadsgrupperna.

Bostadskost-

Nuvarande ortsgrupp

Summa

nadsgrupp

1

2

3

I ..........

264 842

7 636

272 478

II ..........

46 230

35 498

563

82 291

lil ..........

554

46 065

3 920

50 539

IV ..........

_

—

20 202

20 202

V ..........

—

—

30 378

30 378

Summa

311626

«!) ina

55 063

455 388

Med beaktande av vad sålunda anförts har i promemorian föreslagits, att

en provisorisk förbättring av folkpensioner och invalidunderstöd under

nästkommande budgetår lämpligen borde ske genom en fördubbling av de

för närvarande utgående provisoriska förstärkningarna. De genomsnittliga

maximala pensionsförmånerna bleve med denna lösning enligt folkpensioneringslagens

huvudbestämmelser följande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3

kr. kr. kr.

Ogift .................. 730 872 1 032

Två makar.............. 1 260 1 544 1 864

Vad angår utbetalningstiden för de ytterligare provisoriska förstärkningarna

har i promemorian — under erinran att det för folkpensionärerna i

allmänhet torde vara önskvärt att på hösten lia tillgång till ett något större

belopp för inköp av vinterförrådet av bränsle, potatis m. m. — föreslagits,

att de skulle i sin helhet utbetalas på en gång under oktober månad, under

vilken för närvarande icke utginge vare sig dyrtidstillägg eller provisorisk

förstärkning. Angående fördelningen av utbetalningarna av dyrtidstillägg

och nuvarande provisoriska förstärkningar på olika tider under budgetåret

har i promemorian lämnats följande uppställning.

Dyrtidstillägg

Provisorisk

förstärkning

Avseende

tiden

Utbetalnings-

månad

Fixt.....

juli

procentuell

—

sept.

Procentuellt ........

okt.—nov.

nov.

lix

—

dec.

Procentuellt ........

dec.—jan.

jan.

Procentuellt ........

fehr.—mars

mars

Fixt................

april—juni

maj

I fråga om kostnaderna för de föreslagna ytterligare provisoriska förstärkningarna

har i promemorian anförts, att dessa, i enlighet med de grun-''

der som angivits i propositionen nr 297 till 1944 års riksdag, kunde beräknas

till (41,25 + 13,5) 54,75 miljoner kronor. Av detta belopp komme inemot

20 procent att falla på kommunerna, därest kommunernas bidrag förutsattes

skola utgå efter samma grunder som i fråga om de nuvarande provisoriska

förstärkningarna. Statsverkets kostnader lia vid sådant förhållande

beräknats komma att uppgå till omkring 43,5 miljoner kronor.

I promemorian har ytterligare anförts att en höjning av de provisoriska

förstärkningarna med ytterligare ett fixt belopp måste medföra en motsvarande

höjning av utjämningspensioner och utjämningsunderstöd, därest

man ville undvika de olägenheter, som sistnämnda förmånsformer vore avsedda

att undanröja. Utjämningspensionernas eller utjämningsunderstödens

maximibelopp borde fördenskull höjas till 270 kronor för den, som är ogift

eller vars make ej fyllt 60 år och ej för egen del uppbär tilläggspension,

invalidunderstöd, utjämningspension eller utjämningsunderstöd, samt till

170 kronor för annan. Till den som är berättigad till folkpension borde

härutöver utgå, i stället för såsom för närvarande en tredjedel av pensionens

belopp, fem tolftedelar av detta belopp, motsvarande de procentuella

tillägg, som tilläggspensionärerna åtnjuta.

Den sålunda föreslagna utvidgningen av rätten till utjämningspension

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

17

eller utjämningsunderstöd har i promemorian antagits komma att medföra

en fördubbling av den nuvarande kostnaden i sådant hänseende, som vid

lagstiftningens tillkomst beräknades till 200 000 kronor. Kostnaden bar ansetts

böra gäldas från förslagsanslaget till bidrag till provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner och invalidnnderstöd, utan att fördenskull någon

uppräkning av detta skulle behöva vidtagas.

Yttranden över promemorian.

Vad i promemorian föreslagits har lämnats helt utan erinran av statskontoret

och av svenska landstingsförbundets styrelse. Svenska stadsförbundets

styrelse bär förklarat sig kunna tillstyrka förslaget under förutsättning

att vid dess utformande tillräckligt beaktats, att provisoriet icke komme att

i enskilda fall innebära bättre förmåner än den föreslagna nya lagstiftningen

örn folkpensionering. Jämväl socialvärdskommittén har tillstyrkt förslaget

örn en fördubbling av de för närvarande utgående provisoriska förstärkningarna.

Två ledamöter av kommittén (herrar Bexelius och Hagård) lia

emellertid i särskilt yttrande uttalat farhågor för att den ytterligare provisoriska

förstärkningen kunde komma att pressa i höjden den sammanlagda

nivån av folkpension och pensionstillskott eller fattigvård, ehuru denna på

flera håll gåve en understödsstandard som allmänt betecknades som tillfredsställande.

Lika nödvändigt som det vore att förbättra ställningen för

folkpensionärerna inom större delen av landet, lika nödvändigt vore det att

förhindra att en sådan förbättring medförde en uppressning av nivån i de

kommuner där standarden redan vore nöjaktig. Dessa ledamöter lia fördenskull

ansett, att det vid en ytterligare provisorisk förstärkning av folkpensionerna

borde av statsmakterna utsägas, att hänsyn borde lagas till förstärkningen

vid bedömandet av utgående pensionstillskott eller fattigvård

till folkpensionärerna på de orter, där den sammanlagda nivån redan vore

tillfredsställande och överstege vad som komme att utgå uteslutande i folkpension

efter pensionsreformens genomförande, därvid de av socialvårdskommittén

föreslagna beloppen kunde vara vägledande.

Beträffande tiden för utbetalningen av de ytterligare provisoriska förstärk - ningsbeloppen har socialvärdskommittén ansett det önskvärt, alt utbetalning

i möjligaste mån kunde ske på en gång i syfte att bereda pensionärerna

ökad möjlighet att täcka behov av mer eller mindre utpräglad engångsnatur

men att det dock syntes som örn avsevärda tekniska svårigheter skulle föreligga

däremot. Kommittén ifrågasatte huruvida åtminstone icke samtidig

utbetalning kunde ske i december av de till beloppen fixa provisoriska

förstärkningar, vilka endast tillkomme ogifta och vissa gifta pensionstagare.

Frågan örn utbetalningstiden för de nya provisoriska förstärkningarna

har utförligt behandlats av generalpoststyrelsen och pensionsstyrelsen. Generalpoststyrelsen

har uttalat farhågor för att ett utbetalande på en gång i

oktober 194(5 av de föreslagna ytterligare provisoriska förstärkningarna

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 231. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

skulle vålla avseväi''da olägenheter. På grund härav har styrelsen föreslagit,

att det fixa förstärkningsbelopp å 50 kronor, till vilket alla tilläggspensionärer

ägde rätt, skulle utbetalas under oktober 1946 och det procentuella

(månadsbeloppet) under februari 1947 eller, om så ur pensionstagarnas

synpunkt ansåges lämpligare, under augusti 1946. Vad beträffar utbetalningen

av det ytterligare förstärkningsbelopp av 50 kronor, som skulle tillkomma

ogifta och vissa gifta pensionstagare — cirka 320 000 stycken —

bar styrelsen förutsatt, att detta skulle ulanordnas över postgiro. Enligt förslaget

skulle även detta utbetalas i oktober månad 1946. Med hänsyn till

arbetsförhållandena å styrelsens folkpensionsavdelning under senare delen

av 1946 — styrelsen hade bland annat att under året tillverka och till postanstalterna

utsända omkring 300 000 nya kvittenshäften till pensionsbrev

— ville styrelsen föreslå, att utbetalningen av ifrågavarande belopp å 50

kronor sammansloges med utbetalningen av det motsvarande belopp, som

kunde antagas komma att äga rum under december 1946. Utbetalningskorten

komme då att lyda å 100 kronor, och någon särskild kostnad för utbetalning

av det ytterligare förstärkningsbeloppet över postgiro skulle i så

fall icke uppstå.

Pensionsstyrelsen — som inledningsvis förklarat, att de i promemorian

ifrågasatta beloppen för en provisorisk böjning av pensionerna i huvudsak

vore väl avvägda — bar för sin del ifrågasatt en omläggning av det nuvarande

systemet av dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar.

I yttrandet har erinrats, att de fem dyrtidstilläggen avsåge olika perioder

av budgetåret örn två eller tre månader vardera, medan de provisoriska förstärkningarna

avsåge hela budgetåret. Med hänsyn till tilläggens konstruktion

och skiftande belopp vore det svårt för en pensionstagare att hålla

reda på de olika belopp, vartill han vore berättigad. Då han själv ägde uppbära

pensionen, kunde denna svårighet ej anses alltför besvärande. Men då

pensionstagaren exempelvis varit på fattigvårdssamhälles bekostnad intagen

på sjukhus eller eljest åtnjutit anstaltsvård under förhållanden, som omförmälas

i 11 § andra stycket lagen örn folkpensionering, hade den ekonomiska

uppgörelsen mellan pensionstagaren och vederbörande kommunala

organ ej sällan blivit synnerligen komplicerad på grund av variationerna

beträffande belopp och perioder. Samma vore förhållandet vid uppgörelse

mellan hemortskommun och vistelsekommun samt mellan kommunalt organ

och det landsting, som jämlikt bestämmelserna i 40—42 §§ fattigvårdslagen

hade att i åtskilliga fall slutligen lämna ersättning för anstaltsvård

och därmed jämställd vård. Vid en utökning av tilläggen skulle det bliva

möjligt att fördela dem på sådant sätt, att varje tillägg kunde bestämmas

att avse endast den månad, under vilken det utbetalades. Härigenom skulle

de förut angivna tillämpningssvårigheterna försvinna. En jämnare fördelning

av beloppen torde också medföra fördelar för en stor del av de pensionstagare

som icke åtnjöte kommunalt understöd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

19

På grund av det anförda har pensionsstyrelsen förordat, att de två föreslagna

allmänna fasta tilläggen om 50 kronor utbyttes mot tre tillägg om 35

kronor eller det högre belopp, som motsvarade pensionens månadsbelopp.

Antalet allmänna tillägg skulle då komma att uppgå till tio. Det borde enligt

styrelsens mening vidare övervägas att förlägga utbetalningen av det

extra fasta belopp om 100 kronor, som enligt promemorian skulle tillkomma

ogifta och vissa gifta pensionstagare, till de två månader under

vilka övriga pensionstagare icke komme att erhålla något tillägg. Med det

nu angivna systemet, där varje tillägg avsåge endast den månad, varunder

tillägget tidigast förfölle till betalning, borde dyrtidstillägg och provisoriska

förstärkningar lämpligen — under den gemensamma benämningen provisoriska

förstärkningar — sammanföras i en enda lag.

Kostnaderna för det av pensionsstyrelsen sålunda framlagda förslaget har

styrelsen i enlighet med de grunder som angivits i propositionen nr 279

till 1944 års riksdag beräknat komma att med omkring 3,5 miljoner kronor

överskrida kostnaderna enligt promemorians förslag.

Promemorians förslag örn ändrade grunder för beräkning av utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd har i yttrandena berörts endast av pensionsstyrelsen,

som därutinnan anfört, att redan med nu gällande regler

den för makars sammanlagda årsinkomst gällande gräns, vid vilken rätt till

utjämningspension och utjämningsunderstöd upphör, läge 100 kronor högre

för makar, av vilka endast den ene åtnjuter utjämningspension eller därmed

jämställd förmån och den andre fyllt 60 år, än för övriga makar. För

makar, vilkas pensionsrätt vore att bedöma enligt folkpensioneringslagens

huvudbestämmelser, vore sålunda inkomstgränsen i förra fallet 1 740 kronor

men i senare fallet endast 1 640 kronor. I detta inkomstläge kunde

makars sammanlagda pension eller understöd bli lägre om båda erhölle

utjämningspension eller utjämningsunderstöd än om endast en av makarna

ansökte därom. Om, såsom föreslagits, skillnaden i utjämningspensionens

och utjämningsunderstödets maximibelopp för de båda kategorierna pensionstagare

höjdes från 50 till 100 kronor, komme ifrågavarande inkomstområden

att avsevärt utvidgas, varför åtgärder för den antydda olägenhetens

avhjälpande borde övervägas.

På anförda skäl har styrelsen i sitt yttrande föreslagit att till undanröjande

av ifrågavarande olägenhet borde bestämmas, att utjämningspensions

eller utjämningsunderstöds maximibelopp för alla gifta skulle utgöra

170 eller, med den jämkning i promemorians förslag om ytterligare provisoriska

förstärkningar som av styrelsen ifrågasatts, 175 kronor, men afl

pensions- eller understödsbeloppct för den, vars make fyllt 60 år och ej haegen

del åtnjuter tilläggspension, invalidunderstöd, utjämningspension eller

utjämningsunderstöd, skulle höjas med 100/i7o (10/17) respektive 100/175 (4/7) - Den del av utjämningspensionen, vars belopp är beroende av grundpensionens

storlek, skulle icke omfattas av denna höjning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 231.

Departementschefen.

Vad först beträffar frågan om bestämmandet av storleken av den dyrtidskompensation,

som för budgetåret 1946/47 skall tillkomma dem,

vilka åtnjuta folkpension, invalidunderstöd, barnbidrag eller blindhetsersättning,

vill jag erinra om att vid tidpunkten för avlåtande till 1945 års riksdag

av Kungl. Maj:ts proposition nr 151 angående motsvarande dyrtidskompensation

för innevarande budgetår socialstyrelsens levnadskostnadsindex

med 1935 som basår uppgick till 154. Då riksdagen sedermera hade

att taga ställning till frågan hade motsvarande tal stigit till 155. Indextalet

per den 1 januari 1946 var 154. Vid sådant förhållande torde ifrågavarande

dyrtidskompensation böra bibehållas vid oförändrad storlek. Av skäl som

i det följande komma att närmare angivas har jag ej funnit anledning att,

på sätt pensionsstyrelsen föreslagit, vidtaga någon ändring i det nuvarande

systemet av dyrtidstillägg och provisoriska förstärkningar utöver införandet

av ytterligare dylika förstärkningar. Dyrtidstilläggen å folkpensioner, invalidunderstöd

och barnbidrag böra alltså enligt min mening även under

nästa budgetår utgå med tre procentuella och två fixa tillägg och dyrtidstilläggen

å blindhetsersättningarna med 208 kronor, motsvarande i avrundat

belopp fem extra månadsutbetalningar. Beträffande de tider tilläggen skola

avse har jag ej funnit anledning föreslå ändring i vad som för närvarande

gäller. Jämväl kommunernas och landstingens bidrag böra bliva oförändrade.

Jag övergår härefter till frågan örn ifrågasatt utökning av de provisoriska

förstärkningarna av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

I årets statsverksproposition har jag antytt, att de väsentliga förbättringar

i folkpensionärernas ställning, som bli följden av ett genomförande

av det numera för riksdagen framlagda förslaget till en reformerad folkpensionering,

torde väl motivera en ökning av de pensionsförmåner, vilka

för närvarande utgå.

I den i det föregående omnämnda promemoria, vilken upprättats inom

socialdepartementet, har såsom en lämplig utväg att åstadkomma en dylik

höjning föreslagits en fördubbling av de för närvarande utgående provisoriska

förstärkningsbeloppen, såväl det fixa som det procentuella. Vad sålunda

föreslagits har i stort sett lämnats utan erinran i de över promemorian

inhämtade yttrandena. För egen del finner jag den förbättring av pensionsförmånerna,

som ett realiserande av förslaget skulle innebära, vara

skälig. Såsom i promemorian erinrats låter det sig näppeligen göra att inom

ramen för den bestående ordningen åstadkomma en sådan förhöjning av

de nuvarande pensionsförmånerna att dessa i huvudsak komma att motsvara

de pensionsbelopp vilka föreslås i den tidigare omnämnda propositionen

med förslag till ny folkpensioneringslagstiftning. Med den karaktär

av provisorium, som för närvarande i viss mån utmärker folkpensioneringssystemet

såsom helhet betraktat, synes det mig också lämpligt att man nu

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

nöjer sig med att förbättra pensionsförmånerna endast i den omfattning

som i promemorian föreslagits. Med hänsyn till förstärkningarnas provisoriska

natur finner jag vidare anledning icke föreligga, att, såsom vid remissbehandlingen

av promemorieförslaget ifrågasatts av pensionsstyrelsen, utbyta

den nuvarande konstruktionen av de provisoriska förbättringarna av

folkpensioner och invalidunderstöd mot ett system med mera enhetligt utformade

tilläggsförmåner. En påbyggnad av det nuvarande systemet synes

mig bättre än en dylik omläggning markera, att fråga endast är om en tillfällig

åtgärd i avbidan på en mera bestående omläggning av folkpensioneringen.

Jag tillstyrker sålunda promemorieförslaget i princip.

Två ledamöter av socialvårdskommittén ha i ett vid kommitténs yttrande

fogat särskilt uttalande förklarat, att enligt deras mening de nu föreslagna

provisoriska förstärkningarna icke borde fa föranleda en höjning av den

understödsstandard som tillämpades vid beviljande av kommunala pensionstillskott

eller fattigvård åt pensionärer på sådana orter, där denna

understödsstandard kunde anses tillfredsställande. Vid tillkomsten av de

provisoriska förstärkningarna framhölls fran statsmakternas sida, att stor

försiktighet borde iakttagas vid de omprövningar av fattigvårdsunderstöden

som kunde komma att vidtagas i anledning av tillkomsten av provisoriska

förbättringar av tilläggspensionerna. Huvudmotivet för de provisoriska förstärkningarna

vöre nämligen att folkpensionärernas standard i allt för

många fall vore för låg. Dessa uttalanden äga i princip giltighet även med

avseende å de nu föreslagna ytterligare provisoriska förstärkningarna. Å

orter, där understödsstandarden överstiger beloppet av de folkpensioner, som

den nya folkpensionsreformen kommer att ge, synes dock anledning icke

föreligga att ytterligare höja denna standard. I huvudsak måste det emellertid

ankomma på vederbörande kommun att själv avgöra skäligheten av

den nivå, till vilken understödsstandarden bör nå upp.

Vad angår tidpunkten för utbetalning av de ytterligare provisoriska förstärkningarna

har i promemorian föreslagits, att desamma borde — för

tillgodoseende av pensionärernas behov av ekonomisk förstärkning före

vinterhalvårets ingång — utbetalas på en gång under oktober månad, därvid

utgångspunkten varit att utbetalningstidpunkterna för dyrtidstillägg och

redan nu utgående provisoriska förstärkningar skulle bliva desamma under

nästa budgetår som under innevarande budgetår. Med hänsyn till vad generalpoststyrelsen

anfört synes dock utbetalningen under oktober månad böra

begränsas att avse endast det fasta förstärkningsbelopp å 50 kronor, som

skall utgå till alla tilläggspensionärer. I enlighet med generalpoststyrelsens

hemställan torde det ytterligare belopp å 50 kronor, som skall tillkomma

ogifta och vissa gifta pensionärer, böra utbetalas samtidigt med det motsvarande

belopp, som redan enligt gällande lagstiftning örn provisoriska förstärkningar

skall utgå, och sålunda utbetalas under december månad. Utbetalningen

av det nya procentuella tillägget torde lämpligen kunna för
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

läggas till februari, linder vilken månad eljest icke utgår vare sig dyrtidstillägg

eller provisorisk förstärkning. Fördelningen under budgetåret 1946/47

av de särskilda dyrtidstilläggs- och förstärkningsbeloppen skulle följaktligen

komma att ske enligt följande utbetalningsplan.

Dyrtidstillägg

Provisorisk

förstärkning

Avseende

tiden

Utbetalnings-

månad

Fixt...............

juli—sept.

juli

procentuell

—

sept.

fix (50 kr.)

—

okt.

Procentuellt ........

fix (50 eller

okt.—nov.

nov.

150 kr.)

—

dec.

Procentuellt ........

dec.—jan.

jan.

procentuell

—

fehr.

Procentuellt ........

febr.—mars

mars

Fixt................

april—juni

maj

Såsom i promemorian framhållits måste en höjning av de provisoriska

förstärkningarna med ytterligare ett fixt belopp medföra en motsvarande

höjning av nu utgående provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd, därest man vill undvika

de olägenheter, som sistnämnda förmånsformer äro avsedda att undanröja.

I konsekvens härmed föreslår jag i överensstämmelse med promemorieförslaget,

att utjämningspensionernas och utjämningsunderstödens maximibelopp

höjas till 270 kronor för den, som är ogift eller vars make

ej fyllt 60 år och ej för egen del uppbär tilläggspension, invalidunderstöd,

utjämningspension eller utjämningsunderstöd, samt till 170

kronor för annan. Till den som är berättigad till folkpension bör

härutöver utgå, i stället för såsom för närvarande en tredjedel av pensionens

belopp, fem tolftedelar av detta belopp, motsvarande de procentuella

tillägg, som tilläggspensionärerna åtnjuta. Vad pensionsstyrelsen

anfört om olägenheterna av att för rätten till utjämningspension

eller utjämningsunderstöd gälla olika inkomstgränser, när endast endera av

två pensionsberättigade makar ansöker om sådan förmån och när båda

göra det, synes mig icke påkalla särskild reglering i lag. Olägenheterna

torde utan svårighet kunna undvikas, därest vid handläggningen av ärendet

göres klart för makarna konsekvenserna av att ansökning göres av båda

makarna eller endast av endera av dem. Av pensionsstyrelsens yttrande

framgår, att detta förfaringssätt redan tillämpats. Jag finner sålunda ifrågavarande

anmärkning icke böra föranleda någon åtgärd.

För genomförande av vad i det föregående föreslagits erfordras vissa ändringar

i lagen om provisoriska förstärkningar och lagen om provisoriska utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd. I förstnämnda lag erfordras

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

23

härjämte en ändring i 5 §, i det att grunderna för kommunbidragens beräkning

tarva justering i anledning av fördubblingen av de provisoriska

förstärkningarnas belopp.

Beträffande statsverkets kostnader för dyrtidstillägg för budgetåret

1946/47 å tilläggspensioner, invalidunderstöd, barnbidrag och blindhetsersättningar

har i årets statsverksproposition förutsatts att dyrtidstilläggen,

såsom jag nu också förordat, bibehållas vid oförändrad storlek.

Erforderliga anslag för ändamålet ha äskats i statsverkspropositionen

(femte huvudtiteln, punkterna 51, 54 och 63).

Statsverkets kostnader för provisoriska förstärkningar, utjämningspensioner

och utjämningsunderstöd bestridas från det å riksstaten upptagna

förslagsanslaget till Bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner

och invalidunderstöd, vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget

med ett belopp av 44 000 000 kronor. I sitt anslagsäskande för budgetåret

1946/47 har pensionsstyrelsen — med utgångspunkt från nu gällande

ordning — beräknat medelsbehovet under anslaget för nämnda budgetår till

43 500 000 kronor. Vid min anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkt 52) anförde jag att, i avvaktan å

ytterligare utredning om en ökning av de nuvarande provisoriska förstärkningarna,

anslaget syntes böra upptagas med allenast beräknat belopp, motsvarande

dubbla det av pensionsstyrelsen angivna, eller sålunda med

87 000 000 kronor. Vid bifall till de av mig här förordade förslagen rörande

ytterligare provisoriska förstärkningar samt om höjning av nu utgående

utjämningspensioner och utjämningsunderstöd synas statsverkets kostnader

för ifrågavarande ändamål komma att fördubblas. Jag förordar därför,

att det förenämnda förslagsanslaget för nästa budgetår upptages med

samma belopp som i statsverkspropositionen preliminärt beräknats eller

med 87 000 000 kronor.

Såsom en konsekvens av förenämnda förslag torde vidare få räknas med

en ökad belastning av förslagsanslaget till Ersättning till postverket för

pensionsutbetalning, vilket i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 56) föreslagits upptaget med ett belopp av 1 950 000 kronor. Nämnda

merbelastning har av generalpoststyrelsen beräknats till omkring 85 000

kronor. Anledning att på grund härav höja berörda anslag utöver vad i

statsverkspropositionen äskats synes icke föreligga.

Föredragande departementschefen hemställer härefter att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels antaga inom socialdepartementet upprättade förslag

till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

1) lag om dyrtidstillägg under budgetåret 7946/47 d folkpensioner,

invalidunderstöd och barnbidrag,

2) lag angående ändring i lagen den 1 december 7944 (nr

751) örn provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och

invalidunderstöd,

3) lag örn ändrad lydelse av 2 och 6 §§ lagen den 7 juni

1945 (nr 233) örn provisoriska utjämningspensioner och utjämning

sunder stöd, samt

4) förordning örn dyrtidstillägg under budgetåret 7946/47

d blindhetsersättningar;

dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 till Bidrag till provisoriska förstärkningar

av tilläggspensioner och invalidunderstöd anvisa ett förslagsanslag

av .......................... kronor 87 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616646

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:281 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn anslag till bidrag till dyrtidstillägg å folkpens s. 2 i texten