Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid ko m m u n i ka t iöns v erke n m. m

1946-04-05 · 75 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:239, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid ko m m u n i ka t iöns v erke n m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

1

Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förändring i avseende

å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie

befattningar vid ko m m u n i ka t iöns v erke n m. m.;

given Stockholms slott den 5 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, föreliggande

framställningar örn ändring i avseende å löneställning och antal beträffande

vissa ordinarie befattningar vid kommunikationsverken m. m. samt anför

därvid:

Vid sin anmälan föregående år av motsvarande framställningar (propositionen

nr 206) anförde min företrädare i ämbetet bland annat följande.

För kommunikationsverken blir rörelsens omfattning i alldeles särskild

grad bestämmande för personalorganisationens storlek. Trafiken måste avvecklas,

och den härför erforderliga personalen måste anskaffas. Därmed är

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 239. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

ingalunda sagt, att den personal, som kräves för avvecklingen av en viss trafikmängd,

också skall erhålla fast anställning vid verket. Det gäller tvärtom

att tillse, att åt den fasta personalen icke gives större omfattning än som svarar

mot den trafikvolym, vilken kan förväntas bliva bestående.

Att det är förenat med vanskligheter att bestämma storleken av den personal,

varav konstant behov kan anses föreligga, är uppenbart. En viss garanti

mot misstag härvidlag utgör dock den erfarenhet, som vunnits tran

tidigare krissituationer, och den försiktighet, som numera karakteriserar

verksstyrelsernas prövning av personalbehovet. ...

Den återhållsamhet, som på grund av lönestoppet varit utmärkande tor

statsmakternas ställningstagande under de senaste åren till föreliggande krav

på personalökningar inom statsförvaltningen i dess helhet, har sja vlallet

sträckt sina verkningar även till kommunikationsverken. Det avgörande motivet

för den försiktiga politik, som från såväl verksstyrelsernas som statsmaktemas

sida förts beträffande kommunikationsverken, har dock i torsta

hand varit en strävan att hålla den fasta personalen inom de gramer som

betingas av den bestående trafikomfattningens behov. Sa bor allt.lamt ske

Den erfarenhet, som alltmer vunnits i avsende hara liksom den efterslapmn.,

beträffande den fasta personalens utökning, som i samband darmed kunnat

konstateras, har emellertid aktualiserat behovet av en kraftigare utökning av

den fasta personalorganisationen. o .

Vad jag här anfört har i främsta rummet tagit sikte pa en utökning av de

fasta personalen inom olika tjänstegrader. Därmed sammanhanger emellertid

intimt frågan örn uppfattning av befattningar fran lägre till högre Danstegrad.

Av rörelsens ansvällning liksom av fortgående teknisk utveckling och

rationalisering följer nämligen en kvalitativ förändring av arbetsuppgifterna

för vissa befattningshavare, vilken icke kan kompenseras nied okat antal

medarbetare, då det gäller befattningshavare i ledande stallning, eller med

ökat antal tjänster inom samma grad, då det gäller befattningshavare i underordnad

ställning. Vill man alltså acceptera vad i det föregående anförts

rörande en av bestående utvidgning av rörelsen betingad ökning av den fasta

personalen, så följer därav, att krav på förbättrad lonestallning mom vissa

gränser måste tillgodoses.

Till dessa uttalanden, vilka icke föranledde någon erinran från riksdagens

sida kan jag helt ansluta mig. Den avvägning av personalbehovet och den

justering av löneställningama i förhållande till den bestående trafikvolymens

krav, som föregående år påbörjades, bör nu fullföljas.

\v naturliga skäl har den övergång till rationaliserade arbetsmetoder och

den intensifierade maskinella drift, som kännetecknat de senaste arens utveckling

inom skilda delar av kommunikationsverkens arbetsområden, aktualiserat

behovet av ökat antal kvalificerade arbetskrafter. Härtill kommer erne - lertid att här antydd utveckling även medfört en kvalitativ förändring av

arbetsuppgifterna beträffande åtskilliga befattningar. De stegrade kraven pa

kvalificerat arbete lia emellertid icke till fullo kompenserats av en motsvarande

förbättring av löneställningen för dessa befattningar. Denna omständighet

bör icke förbises vid bedömandet av de förslag till forbattrad loneställning

för vissa befattningar, som från verksstyrelsernas sida framförts.

\v vad jag här anfört följer, att jag är beredd att icke endast tillstyrka de

förslag till nya befattningar, som verksstyrelserna framlagt, utan aven i betydande

omfattning biträda de önskemål beträffande forbattrad lonestallm g,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

3

som föreligga lill bedömande. Jag vill erinra, att samma synpunkter varit

vägledande för Kungl. Maj:ts utformande av de personalstater beträffande befattningar

i högst 20 lönegraden, som för kommunikationsverkens del fastställts

för år 1946.

1 enlighet med vad som uttalades i propositionen 1945:206 och av riksdagen

lämnades utan erinran ha verksstyrelsema under år 1945 verkställt

undersökningar rörande en provisorisk omklassificering av trafikanstalterna

vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar. Härav föranledda förslag

ha beträffande de mindre trafikanstalterna beaktats i förenämnda, av

Kungl. Majit för år 1946 fastställda personalstater. I den mån förslagen

beröra befattningar över 20 lönegraden komma de att behandlas i det följande.

Jag anser mig böra tillägga, att jag har för avsikt att inom närmaste tiden

underställa Kungl. Majit förslag örn utredning rörande en allmän omklassificering

av trafikanstalterna vid nämnda verk.

I årets statsverksproposition har chefen för finansdepartementet under för

flera huvudtitlar gemensamma frågor berört av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

framlagda förslag rörande löneställningen för innehavare av byråchefs-

och rådstjänster m. fl. (SOU 1942:30). I anslutning till vad därvid

uttalats kommer jag att i det följande upptaga de av de sakkunnigas förslag,

som beröra kommunikationsverken och som icke tidigare blivit föremål för

statsmakternas prövning.

Jag vill erinra, att cheferna för kommunikationsverken i olika sammanhang

hävdat nödvändigheten av en förbättring av löneställningen för samtliga byråchefer

vid dessa verk. Förnyade framställningar härom ha nu gjorts av telegraf-,

järnvägs- och vattenfallsstyrelserna. De skäl, som därvid anförts, synas

mig beaktansvärda. Jag anser emellertid, att med prövningen av detta spörsmål

bör anstå till dess resultatet av pågående utredning rörande allmän lönereglering

för statstjänstemännen föreligger. I samband med en blivande omprövning

av löneställningen för kommunikationsverkens byråchefer bör en av

distriktscheferna vid statens järnvägar gjord framställning örn förbättrade

löneförmåner komma under bedömande.

Jag övergår härefter till detaljbehandlingen av föreliggande förslag. För att

icke onödigt tynga framställningen kommer jag därvid att utförligare behandla

allenast de förslag från verksstyrelsernas sida, vilka på grund av

vad allmänna lönenämnden anfört eller av andra orsaker synas kräva en

utförligare redogörelse. Beträffande övriga förslag får jag i fråga om verkstyrelsernas

detaljmotivering hänvisa till handlingarna i ärendet.

Postverket.

Uppfa ttning av chefen för postverket från C 13 till € 15. Chefen för postverket

är hänförd till C 13 (22 000 kronor). Av övriga chefer för kommunikationsverken

är chefen för telegrafverket placerad i C 15 (26 000 kronor),

chefen för statens vattenfallsverk i C 16 (30 000 kronor) och chefen för statens

järnvägar i C 17 (36 000 kronor).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departementschefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

1 jänsteförteckning ssakkunniga för affärsverken hade enligt de för utredningsarbetet

meddelade direktiven att utgå från gällande verkschefslöner.

Med hänsyn härtill berörde de sakkunniga i sitt betänkande (SOU 1939: 5)

icke frågan om verkschefernas löner.

Frågan berördes ej heller i det utlåtande, som dåvarande kommunikationsverkens

lönenämnd avgav över de sakkunnigas betänkande. I särskilt yttrande

till nämnda utlåtande anförde emellertid lönenämndens ordförande, generaldirektören

Stridsberg följande.

De sakkunniga hava i sitt betänkande icke föreslagit någon ändring beträffande

löneställningen för verkscheferna vid affärsverken. Enligt de sakkunniga

meddelade direktiv hava de haft att vid fullgörandet av sitt uppdrag

utgå från nu gällande verkschefslöner. Även örn denna allmänna anvisning

vant att tillämpa i fråga om affärsverkscheferna såsom helhet, synes mig

hinder icke hava förefunnits att föreslå en såsom befogad ansedd ändring beträffande

chefen fik visst verk. För min del anser jag ett dylikt särförhållande

förefinnas i fråga örn chefen för postverket. Med den utveckling, detta

verk numera tagit, synes mig nämligen den nuvarande löneställningen, C 13,

vara alltför låg, varför såväl billighetsskäl som rättvisa talar för en höjning.

Tillräcklig anledning synes mig härvid saknas att skilja mellan chefen för

postverket och chefen för telegrafverket. Jag anser fördenskull, att tjänsten

bör uppflyttas till C 15.

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga hade jämväl att vid utredningsuppdragets

fullgörande utgå från gällande verkschefslöner. I sitt betänkande angående

revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster

m. m. (SOU 1942: 30) uttalade sig de sakkunniga emellertid för förbättrad

löneställning för vissa verkschefer. Beträffande chefen för postverket

förklarade sig de sakkunniga hysa den uppfattningen, att skäl för övervägande

av viss höjning i detta fall förelåge.

I skrivelse den 23 november 1945 har generalpoststyrelsen framhållit angelägenheten

av att fragan örn förbättrad löneställning för postverkets chef

icke längre undanskjutss.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 12 januari 1946 förklarat sig

anse, att en höjning av befattningen tili C 15 är påkallad.

Även jag anser mig mot bakgrunden av den betydande utveckling, som

ägt rum beträffande postverket, böra förorda, att åt chefen för verket'' gives

en förbättrad löneställning. Det är enligt min mening icke tillfredsställande,

att chefen för postverket bibehålies vid ett löneläge, som så markerat som för

närvarande är fallet avviker från löneställningen för cheferna för statens övriga

kommunikationsverk.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är den näst chefen för postverket

lägst placerade chefen för kommunikationsverken, nämligen chefen

för telegrafverket, placerad i C 15. Lägre löneställning synes mig rättvisligen

icke böra ifragasättas för chefen för postverket. Jag vill därför i överensstämmelse

med den uppfattning, som uttalats av allmänna lönenämnden, tillstyrka,

att befattningen såsom generaldirektör och chef för postverket uppflyttas

från C 13 till C 15.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

5

Uppfattning av postsparbankschefen från C 7 till C 8 saint chefen för

andra byrån från A 30 lill C 7, A andra byrån handläggas fastighets-, upphandlings-

och stämpelärenden samt ärenden rörande verkstads- och tryckeridriften

m. m. De ifrågasatta löneställningarna överensstämma med 1939 års

tjänsteförteckningssakkunnigas förslag. Chefen för andra byrån bör efter

överflyttningen å C-planen bibehållas vid benämningen byråchef. Befattningen

bör, liksom fallet är med övriga tjänster å C-planen vid postverket, tillsättas

medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av föreståndaren för postverkets upphandlings- och förrådsavdclning

från intendent i A 28 till byrådirektör i A 28. För handläggning

av ärenden angående upphandling och lagerhållning av för posttjänsten

erforderliga inventarier, förbrukningsartiklar, persedlar och beklädnadsmaterialier,

har inom andra byrån organiserats en särskild upphandlings- och förrådsavdelning.

Avdelningen handhar vidare de göromål, vilka hänföra sig till

den centrala upphandlingsverksamhet för statsmyndigheternas räkning, som

styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts beslut ombesörjer i fråga om ett flertal varuslag.

Under avdelningen sortera två förråd, nämligen postverkets persedelförråd,

omfattande samtliga för posttjänsten avsedda lagerförda artiklar av förenämnda

slag, och ett till centraluppliandlingsverksamheten anslutet papperslager.

Vidare hör till avdelningen postverkets reparationsverkstad för kontorsmaskiner.

Avdelningen förestås av 1 intendent i A 26 (förrådsintendenten).

Generalpoststyrelsen har föreslagit uppflyttning av befattningshavaren till

byrådirektör i A 28. Rörande de med befattningen förenade göromålen hal

styrelsen därvid anfört följande.

Enligt den nya arbetsordning, som av styrelsen fastställts för tillämpning

från och med den 1 november 1945, åligger det förrådsintendenten, dels att

med uppmärksamhet följa prisförhållandena samt tillse, att upphandling äger

rum på lämpliga tider och på så förmånliga villkor som möjligt, dels ock att

minst en gång årligen själv verkställa eller föranstalta örn inventering av de

avdelningen underställda förråden.

Förrådsintendenten äger vidare jämlikt arbetsordningen att utan föredragning

meddela beslut i följande ärenden, nämligen

a) anskaffning från postverkets verkstad av sådana genom persedelförrådet

tillhandahållna inventarier och förbrukningsartiklar m. m., som enligt

styrelsens beslut skola förfärdigas å verkstaden,

b) inköp, oavsett örn kostnaden skall gäldas genom postverkets liuvudkassa

eller avföras vid postdirektion eller postanstalt, av inventarier, förbrukningsartiklar,

beklädnadspersedlar m. m., då anskaffningskostnaden i varje

särskilt fall icke överstiger 1 000 kronor,

c) medgivande av överleverans intill högst 10 °/o av bestämd leveransmängd,

där kostnaden för överleveransen icke överstiger 1 000 kronor,

d) uppdrag angående utförande, till en kostnad av högst 200 kronor i varje

särskilt fall, av undersökningar eller provningar rörande förrådseffekter,

e) försäljning eller uthyrning, enligt av styrelsen fastställda grunder för

prissättningen, till andra statsinstitutioner av sådana artiklar, som styrelsen

jämlikt Kungl. Majlis bestämmande skall tillhandahålla dessa institutioner

respektive uthyra till dem,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departementschefen.

f) försäljning till lägst postverkets självkostnadspris åt person vid postverket

av sådana effekter eller persedlar, beträffande vilka styrelsen genom särskilt

beslut medgivit dylik försäljning, under förutsättning att försäljningsbeloppet

i varje särskilt fall icke överstiger 100 kronor och vederbörande nöjaktigt

styrkt, att han på grund av sin tjänstgöring i postverket har behov av

ifrågavarande föremål,

g) kassering samt i förekommande fall avskrivning ur vederbörliga räkenskaper

av förslitna eller eljest obrukbara inventarier, förbrukningsartiklar

och beklädnadspersedlar, som inlevererats till persedelförrådet eller postverkets

verkstad och vilka icke kunna för skälig kostnad iståndsättas eller

beräknas kunna vidare komma till användning i posttjänsten; åliggande det

intendenten att söka till högsta möjliga pris försälja sådant kasserat gods,

h) anställande, vid tillfälligt behov, av arbetare vid persedelförrådet, centralupphandlingens

lager och kontorsmaskinreparationsverkstaden för en tid

av högst 30 dagar, samt

i) beviljande åt honom underställd arbetarpersonal av semester ävensom

annan ledighet under högst en månad av ett kalenderår och högst en månad

i följd.

Slutligen åligger det förrådsintendenten att i styrelsen föredraga ärenden rörande

upphandling av för posttjänsten erforderliga inventarier, förbrukningsartiklar,

beklädnadspersedlar och materialier till sådana persedlar ävensom

artiklar, vilka styrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande skall inköpa och

tillhandahålla andra statsinstitutioner, allt i den mån intendenten eller byråchefen

icke äger att själv utan föredragning meddela beslut i sådana ärenden.

Styrelsen upplyser, att de av avdelningen verkställda upphandlingarna under

år 1944 uppgått till följande belopp, nämligen för postverkets eget behov

4 500 000 kronor, för centralupphandlingen av papper och kuvert 2 000 000

kronor samt för centralupphandlingen av skriv- och räknemaskiner, pulpetalmanackor,

stenciler och carbonpapper 3 000 000 kronor eller tillhopa

9 500 000 kronor. Den utveckling, som avdelningen undergått från dess tillkomst

år 1927, belyses vidare av att avdelningens personal detta år uppgick

till 13 personer, medan personalstyrkan år 1944 vuxit till 65 personer.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt den föreslagna uppflyttningen. Lönenämnden

erinrar, att generalpoststyrelsen enligt kungörelsen den 7 december

1945 (nr 850) angående upphandling av kontorsmateriel för statsverkets behov

kommer att från och med den 1 juli 1946 ombesörja sådan upphandling

i betydligt vidgad omfattning. Emellertid förutsätter lönenämnden, att de befogenheter

att själv meddela beslut i vissa ärenden, som enligt arbetsordningen

tillkomma befattningshavaren, komma att avsevärt vidgas.

Liksom allmänna lönenämnden anser jag de arbetsuppgifter, som tillförts

postverkets upphandlings- och förrådsavdelning, med därav följande förändring

av föreståndarens arbetsbörda motivera befattningens uppfattning till

byrådirektörsbefattning i 28 lönegraden. Jag utgår därvid liksom lönenämnden

från att befattningshavaren erhåller vidgade befogenheter att själv fatta

beslut i vissa ärenden samt att härav påkallade ändringar i arbetsordningen

vidtagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Inrättande av 2 förste byråsekreterarbefattningar i A 26 å första byråns

driftavdelning. Denna avdelning inrättades år 1944 vid omorganisation av

byrån. Den förestås av 1 byrådirektör i A 28. Å avdelningen handlaggas

ärenden angående personaluppsättning vid olika tjänsteställen, arbetsuppgifternas

fördelning på olika kategorier av befattningshavare, lönegradsplacering,

arbetsförhållanden, arbetsmetoder och kundtjänst m. m. Förutom personal

i kontorsbiträdesgraderna finnas å avdelningen 1 byrasekreterare i A - och 2 förste postassistenter i A 17. Personalbehovet i övrigt skulle enligt uttalande

vid omorganisationen tillgodoses, sedan erfarenhet vunnits örn arbetets

omfattning.

Generalpoststyrelsen föreslår nu, att 2 förste byråsekreterarbefattningar i

A 26 inrättas å avdelningen samt anför därvid följande.

För ett enhetligt bedömande av frågor rörande lämplig avvägning av personalbeståndet,

ändamålsenlig arbetsfördelning och förenkling av arbetsmetoderna

m. m. inom posttjänsten är det synnerligen angeläget, att^ genom

driftavdelningens försorg undersökningar kontinuerligt verkställas på skilda

arbetsplatser inom distrikten. För dylika undersökningar är den nuvarande

personalstyrkan å driftavdelningen otillräcklig. Byrådirektören, som närmast

under överdirektören har till åliggande att verkställa sådana inspektioner

och undersökningar, är alltför mycket bunden av löpande göromål, föredragningsskyldighet,

förhandlingar med representanter för personalorganisationer

m. m., för att kunna i önskvärd utsträckning ägna sin tid åt ärenden, som

sammanhänga med avdelningens verksamhet i förevarande hänseende.

Att driftavdelningens personalbehov hittills kunnat begränsas på sätt som

skett kan tillskrivas endast den omständigheten, att det ansetts tillfälligtvis

böra anstå med flertalet av de undersökningar och arbetsstudier av kontors-,

arbets- och organisationsteknisk art, som avsetts skola fortlöpande utföras eller

ledas av avdelningen. För liknande ändamål har nämligen alltsedan den

16 augusti 1943 inom postverket arbetat en särskild avdelning, benämnd

»kontorsutredningen» och bestående av fyra styrelsen tillhörande tjänstemän,

under statens organisationsnämnds (tidigare besparingsberedningens) överinseende.

Flur otillräcklig tillgången på kvalificerad personal inom driftavdelningen

är, framgår av att styrelsen varit nödsakad att — givetvis efter överenskommelse

med organisationsnämnden — i stor utsträckning låta kontorsutredningens

tjänstemän jämsides med sitt arbete in°m utredningen under

skilda tidsperioder deltaga i av styrelsen tillsatta särskilda utredningar av

sådan art, att de måste anses tillhöra drifttjänsten.

Då kontorsutredningens och driftavdelningens arbeten fortgå efter väsentligen

samma linjer, har det sedan någon tid framstått som ett önskemål att

avveckla kontorsutredningen och låta driftavdelningen övertaga dess arbeten.

Tidpunkten härför synes nu vara inne. Kontorsutredningens tjänstemän lia

sedan våren 1941 efter genomgången utbildningskurs i kontorsorganisation

deltagit i organisationsundersökningar inom åtskilliga statliga verk och ha

härigenom förvärvat en utbildning och erfarenhet på hithörande områden,

som skulle vara av största värde för driftavdelningen.

Mot planerna att avveckla kontorsutredningen och låta driftavdelningen

övertaga dess arbeten har organisationsnämnden förklarat sig icke lia något

alt invända, under förutsättning alt avdelningen erhåller det förorganisationsundersökningarnas

kontinuerliga bedrivande i styrelsens egen regi erforderliga

personaltillskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239-

Efter samråd med ordföranden och chefen för statens organisationsnämnd

har styrelsen ansett sig böra föreslå, att ytterligare två tjänstemän tillföras

driftavdelningen. Dessa tjänstemän skulle självständigt verkställa erforderliga

organisations- och rationaliseringsundersökningar såväl inom styrelsen

som vid skilda tjänsteställen inom distrikten, i vilket senare fall de skulle ha

att samarbeta och förhandla med vederbörande postdirektörer och postmästare.

De skulle även i viss utsträckning åläggas föredragningsskyldighet inom

styrelsen. Med hänsyn till de kvalificerade och i många fall grannlaga arbetsuppgifter,

som sålunda skulle åvila dessa tjänstemän, är det angeläget, att en

relativt hög tjänsteställning heredes dem. Härigenom skulle också den fördelen

vinnas, att alltför täta ombyten å befattningarna undvekes.

Allmänna lönenämnden anser befattningshavarnas ställning inom driftavdelningen

icke vara klart utformad. Såvitt framgår av vad lönenämnden

under hand inhämtat, torde de endast i begränsad utsträckning komma att

få sina arbetsuppgifter av byrådirektören å avdelningen utan torde närmast

komma att arbeta direkt under överdirektören. Bland annat av denna anledning

kan enligt lönenämndens mening ifrågasättas, om icke en av befattningshavarna

borde erhålla ställning såsom föreståndare för organisations- och rationaliseringsundersökningarna

med placering i A 26, varvid den andre lämpligen

skulle kunna placeras i A 24. Enligt uppgift ha emellertid de båda befattningshavare,

som närmast lärer kunna komma i fråga för de nya befattningarna,

hittills haft självständiga och likvärdiga arbetsuppgifter inom ifrågavarande

verksamhetsområde, och då styrelsens förslag, att båda skola placeras

i 26 lönegraden, sålunda bygger på en i praktiken redan genomförd arbetsfördelning

dem emellan, har lönenämnden icke ansett sig böra motsätta

sig detsamma.

Innehavarna av de föreslagna nya befattningarna skola självständigt verkställa

erforderliga organisations- och rationaliseringsundersökningar såväl

inom generalpoststyrelsen som vid skilda tjänsteställen inom distrikten. Såsom

allmänna lönenämnden framhållit, bygger förslaget på en i praktiken

redan genomförd organisation. Vid sådant förhållande, och då den ifrågasatta

löneställningen icke föranleder någon erinran från min sida, tillstyrker

jag, att 2 förste byråsekreterarbefattningar i A 26 upptagas i personalförteckningen

för postverket.

Inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning i A 26 å första byråns

trafikavdelning, 1 överkontrollörsbefattning i A 24 å bankavdelningens kontrollavdeining

och 1 byråsekreterarbefattning i A 21 vid postverkets undervisningsanstalt.

Till stöd för ifrågavarande förslag har generalpoststyrelsen

anfört i huvudsak följande.

A första byråns trafik avdelning behandlas bland annat ärenden

angående postbefordran å järnväg, å landsväg, sjöledes och luftledes

jämte lokala transporter, ärenden rörande inrättande m. m. av poststationer,

brevsamlingsställen och postombud, anordnande m. m. av lantbrevbäring

och ladbrevbäring samt annan postutdelning på landsbygden ävensom ären
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

9

den avseende postverkets diligenstrafik. Vidare handläggas å trafikavdelningen

frågor om poststationsföreståndares, lant- och lådbrevbärares saint vissa

andra i postverket avtalsanställda funktionärers anställnings- och avlöningsförhållanden.

I stort sett omspänner trafikavdelningens arbetsområde alla

frågor, som gälla landsbygdens postanordningar, och därjämte alla frågor om

postbefordringens ordnande jämväl i övrigt såväl inom landet som till och

från utlandet.

Då trafikavdelningen är inordnad i första byrån, är dess chef, överdirektören,

ansvarig även för trafikärendenas handläggning. Med det stora antal

underavdelningar, vari byrån är indelad, och den mångfald olika ärenden,

som handläggas där, blir chefens för byrån befattning med trafikärendena

begränsad till principiella och i ekonomiskt hänseende särskilt viktiga frågor.

Då det gäller inrättande av postbefordringslägenheter sjö- eller lut Hedes med

utlandet eller viktigare ändringar i dessa eller i det inrikes postnätet eller frågorna

eljest sammanhänga med drifttjänsten, handläggas ärendena efter samråd

mellan överdirektören och föreståndaren för trafikavdelningen. I övrigt

handlägger den senare, byrådirektören, trafikärendena i det hela självständigt,

varvid dessa av honom antingen föredragas i styrelsen eller avgöras utan

föredragning.

Såsom medhjälpare på trafikavdelningen har byrådirektören en förste byråsekreterare

i A 24 samt kanslipersonal i olika grader.

Den snabbt fortgående stegringen av antalet å avdelningen förekommande

ärenden har självfallet medfört en synnerligen kraftig arbetsbelastning för

byrådirektören. I syfte att bereda honom någon lättnad i hans alltför stora

arbetsbörda fann styrelsen sig också föranlåten alt från och med den 1 januari

1944 överflytta handläggningen och i förekommande fall föredragningen

i styrelsen av vissa inrikes trafikärenden från byrådirektören till förste byråsekreteraren.

Överflyttningen omfattade huvudsakligen ärenden avseende

deltaljtillämpningen av gällande allmänna grunder för reglering av ersättningen

till poststationsföreståndare samt lant- och lådbrevbärare, ärenden;

sorn visserligen i regel icke äro av större ekonomisk innebörd men som dock

på grund av sitt antal taga mycken lid i anspråk. Samtidigt erhöll byrådirektören

ökad befogenhet att själv utan föredragning i styrelsen avgöra trafikärenden,

vilket för byrådirektören visserligen medfört ökat ansvar men också

sparad arbetstid genom kortare föredragningar. De vidtagna åtgärderna ha

befunnits i stort sett lämpliga men dock ej tillfyllest. Fortfarande är byrådirektören

alltför mycket bunden av löpande göromål för att kunna ägna erforderlig

del av sin tjänstgöringstid åt sina mest väsentliga arbetsuppgifter,

främst planläggningen av postbefordringen och uppdragandet av riktlinjer

för densammas ordnande.

Förutom den förut omnämnda åtgärden att från byrådirektören till förste

byråsekreteraren överflytta handläggningen av vissa ärenden, bar styrelsen

under de senaste åren vid upprepade tillfällen medgivit uppehållande å trafikavdelningen

under längre eller kortare tidsperioder av en tillfällig förste byråsekreterarbefattning,

senast från och med den 5 augusti 1945 tills vidare.

Denna anordning är emellertid icke längre tillräcklig. I och med att den utrikes

postutväxlingen nu skall återupptagas i full utsträckning kommer nämligen

trafikavdelningens arbetsbörda all ytterligare avsevärt okas. Särskilt

kännbar blir denna arbetsökning för byrådirektören. Det framstår därför som

en tvingande nödvändighet att snarast befria honom från vissa av bans nuvarande

arbetsuppgifter. Detta torde icke kunna ske på annat sätt än genom utökning

av trafikavdelningens fasta personalstyrka med ytterligare en tjänsteman

med beslutanderätt respektive föredragningsskyldighet beträffande vissa

grupper av trafikärenden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Den nye befattningshavaren, som torde böra benämnas förste byråsekreterare,

synes icke böra placeras i lägre lönegrad än A 26.

Revision och kontroll över postsparbanks- och postgirorörelserna sker genom

bankavdelningens försorg. Kontrollen sker utefter två skilda linjer, dels

i form av specialrevision över vissa räkenskapsområden och dels medelst en

huvudkontroll, vilken omfattar hela rörelsen. Huvudkontrollen utövas av

bankavdelningens kon troll av delning, som förestås av en Överkontrollör

i A 24. Personalstyrkan i övrigt å kontrollavdelningen utgöres aven

kontrollör och en förste postassistent jämte ett 50-tal funktionärer i kontorsbiträdesgradema.

Överkontrollören har att med ledning av revisionsavdelningarnas

sammanställningar och bokföringsavdelningarnas rapporter

övertyga sig örn att alla till kontona gjorda inbetalningar gottskrivits kontona

och att alla utbetalningar avförst från kontona, med andia ord att tillse att

överensstämmelse vinnes mellan postanstaltemas räkenskaper, kontobokföringen

och huvudboken. Förutom denna generalavstämning skall överkontrollören

dessutom, i den mån så befinnes möjligt och lämpligt, genom specialkontroller

och stickprov söka övertyga sig om, att bokföringen även i

detalj skett riktigt, d. v. s. på rätta konton och med rätta belopp. I samband

härmed kontrolleras även kontobehållningarna samt, för postsparbankens

vidkommande, ränteskulden till insättarna m. m. Den nu antydda kontrollen

över bokföringen är en av överkontrollörens huvuduppgifter. En annan viktig

uppgift är att övervaka att det i postsparbanken och postgirot innestående

kapitalet, kontobehållningarna, disponeras enligt av styrelsen respektive postsparbankschefen

fattade beslut eller eljest givna anvisningar. Med avseende å

utlåningen har han också att tillse, att räntor och amorteringar å utlämnade

lån samt likvider å uppsagda lån vederbörligen inflyta och bliva i behörig

ordning bokförda, kontrollera att behållningen å checkräkning i riksbanken

och övriga banker överensstämma med huvudboken, kontrollera att från riksbanken

mottagna förteckningar över för postsparbankens och postgirots räkning

förvarade värdehandlingar överensstämma med uppgifter härom i huvudboken

samt att överhuvud taget granska och kontrollera kamrersexpeditionens

räkenskaper, d. v. s. huvudbokföring och bokslut jämte tillhörande

specialräkenskaper.

De arbetsuppgifter, som åvila nu ifrågavarande Överkontrollör, äro således

synnerligen maktpåliggande icke endast med hänsyn till de mycket stora medelsbelopp,

det här rör sig om, utan även därför, att postgirots och postsparbankens

räkenskaper icke äro underkastade någon ytterligare kontroll av

myndighet utanför postverket utom i den mån postgirots och postsparbankens

bokslut granskas genom riksräkenskapsverkets försorg.

Den kraftiga ansvällningen av rörelsen har ökat kontrollarbetet i så hög

grad, att överkontrollören icke längre är i stånd att ensam handha kontrollen

över både postsparbanken och postgirot. Enda möjligheten att kunna vidmakthålla

en betryggande kontroll är att uppdela ledningen av arbetet på två

tjänstemän, av vilka den ene skulle svara för postsparbanken och den andre

för postgirot. För detta ändamål erfordras inrättandet av ytterligare en överkontrollörsbefattning.

Då verksamheten inom vardera rörelsegrenen i alla

avseenden mer än fördubblats, sedan den nuvarande överkontrollörstjänsten

inrättades, skalle var och en av de båda överkontrollörerna redan från början

få större arbetsmängd än den nuvarande överkontrollören, då denne på

sin tid övertog kontrollavdelningen. Det vore avsett, att den ene av överkontrollörerna

skulle få den å kontrollavdelningen anställda kontrollören till sitt

biträde, medan förste postassistenten skulle biträda den andre överkontrollören.

Den övriga kontrollpersonalen är redan nu uppdelad i tvenne grupper,

en för postsparbanken och en för postgirot.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Med stöd av vad ovan anförts hemställer styrelsen, att ytterligare en överkontrollörsbefattning

inrättas å bankavdelningens kontrollavdelning.

Vid postverkets undervisningsanstalt tjänstgör för närvarande

en förste byråsekreterare i A 2G som föreståndare. Den biträdande

kanslipersonalen utgöres alltsedan 1938 av tva postexpeditörer.

Enligt arbetsordningen åligger det föreståndaren bland annat att leda och

öva omedelbar tillsyn över arbetet vid undervisningsanstalten, att efter styrelsens

beslut om anordnande av utbildnings- och undervisningskurser ombesörja

kungörelse härom, att avge förslag till uppgifter vid förprövning av

sökande till kurser samt att granska inkomna ansökningar örn deltagande i

kurser av olika slag. Föreståndaren har vidare att föredraga ärenden örn anordnande

av undervisningskurser och föreläsningar, frågor rörande kursplaner,

examensordningar, lärarpersonal och ersättningar till lärare och föreläsare,

frågor angående beredande av anställning i postverket för viss personal

från försvarsmakten m. m.

Utöver de rent administrativa göromålen förekommer vid undervisningsanstalten

en omfattande korrespondens med såväl elever som postverket utomstående

personer. Denna skriftväxling är ofta av mycket grannlaga natur och

måste med den arbetskraft, som nu står till undervisningsanstaltens förfogande,

helt skötas av föreståndaren själv. Avsevärd tid mäste sven anslås till

samtal med kursdeltagarna och med personer, som vid besök å undervisningsanstalten

förhöra sig örn möjligheterna att bliva antagna i kurser m. m.

För att föreståndaren skall få erforderlig kontakt med eleverna, åligger det

honom även att i viss omfattning meddela undervisning och förrätta examina.

Då i regel 4 å 5 avdelningar samtidigt äro inkallade till undervisningsanstalten,

kan det icke undvikas, att antalet lektionstimmar blir relativt stort (för

närvarande 15 per vecka).

Örn föreståndaren skall på ett riktigt sätt kunna fylla sin uppgift att leda

och övervaka utbildningen, är det nödvändigt, att hans arbetsbörda minskas.

Detta kan emellertid ske endast örn ny arbetskraft tillföres undervisningsanstalten

och den nya befattningshavaren gives en sådan ställning, att han självständigt

kan handlägga en del av de administrativa göromål, som nu utföras

av föreståndaren. Som exempel på ärenden, vilkas handläggning, helt

eller delvis, skulle kunna överflyttas på en ny befattningshavare, må nämnas

granskning av ansökningshandlingar, göromål i samband med antagningen

av f. d. militär personal samt uppgörandet av arbets- och examensordningar.

Detta gäller även den korrespondens med elever och postverket utomstående

personer och inrättningar, som för närvarande ombesörjes av föreståndaren.

Den nya befattningshavaren skulle även fungera som ställföreträdare

för föreståndaren, då denne på grund av lektioner, tjänsteresor eller dylikt

ej kan vara tillstädes. Anordningen med en ställföreträdare är önskvärd

icke endast med hänsyn lill det interna arbetet utan även på grund av det

ganska betydande antal besök och telefonsamtal, som dagligen förekommer

vid undervisningsanstalten. I sin egenskap av ställföreträdare anses den nya

befattningshavaren icke böra placeras i lägre lönegrad än A 21 (byråsekreterare).

Aven de arbetsuppgifter i övrigt, som skulle åvila denne tjänsteman,

motivera en sådan placering å löneskalan.

Därest en byråsekreterarbefattning inrättas, torde efter viss omdisposition

i arbetsfördelningen en av de båda postexpeditörs!jänster, som uppehållas vid

undervisningsanstalten, kunna utbytas mot en befattning i A 7 (kanslibiträde).

Allmänna löncnämndcn bar lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan

erinran.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departements. Vad generalpoststyrelsen anfört och föreslagit föranleder ej heller från min

c e en'' sida någon erinran. Jag tillstyrker alltså, att 1 förste byråsekreterarbefattning

i A 26, 1 överkontrollörsbefattning i A 24 och 1 byråsekreterarbefattning i

A 21 inrättas. A styrelsen torde få ankomma att meddela beslut om utbyte vid

undervisningsanstalten av 1 postexpeditörsbefattning i A 11 mot 1 kanslibiträdesbefattning

i A 7.

Omklassifieering av vissa trafikanstalter. I skrivelse den 23 augusti 1945

har generalpoststyrelsen framlagt förslag till provisorisk omklassificering av

trafikanstalterna vid postverket. Styrelsens förslag innefattar följande förändringar.

Till över post mästarklass (A 26) skulle från klass 1 A (A 25) uppflyttas

Stockholms bangårdspostkontor samt postkontoren Örebro 1, Borås 1 och

Uppsala 1. Till klass 1 A skulle från klass 1 B (A 24) uppflyttas postkontoren

Stockholm 12, Falun, Kalmar 1, Umeå 1, Växjö, Eskilstuna 1 och

Halmstad 1. Vidare skulle från klass 1 A till klass 1 B nedflyttas postkontoret

Stockholm 2. Till klass 1 B skulle från klass 2 (A 22) uppflyttas postkontoren

Äppelviken, Lidköping, Skara, Eksjö, Ludvika, Katrineholm och

Oskarshamn. Därjämte skulle från klass 1 B till klass 2 nedflyttas postkontoret

Göteborg 7. Slutligen skulle till klass 2 från klass 3 (A 20) uppflyttas

postkontoren Mora, Köping, Strömsund, Sandviken 1, Strängnäs och

Sölvesborg.

Rörande de av styrelsen anförda motiven för de ifrågasatta förändringarna

torde jag beträffande flertalet trafikanstalter få hänvisa till handlingarna

i ärendet. Jag begränsar mig därför till att återge vad styrelsen anfört rörande

de förändringar, som föranlett erinran från lönenämndens majoritet.

Detta gäller postkontoren Eskilstuna 1, Halmstad 1, Katrineholm, Oskarshamn

och Sundbyberg 1.

Generalpoststyrelsen anför beträffande sistnämnda trafikanstalter följande.

Postkontoren Eskilstuna 1 och Halmstad 1 äro belägna i större landsortsstäder,

och under dem lyda betydande postområden med följande antal postanstalter,

nämligen 23 vid Eskilstuna 1 och 38 vid Halmstad 1. Vid postkontoren

har rörelsen numera nått en sådan omfattning, att de anses böra hänföras

till klass 1 A.

Under postkontoren Katrineholm och Oskarshamn lyda 16 respektive 28

postanstalter. Jämväl 1936 års klassificeringskommitté föreslog uppflyttning

av postkontoren till klass 1 B. De ha bägge en sådan rörelse, att åtgärden

måste anses väl motiverad.

Postkontoret Sundbyberg 1 har relativt få underlydande postanstalter (10

st). Om reglerna för postkontorens klassificering skulle ändras, så att större

hänsyn foges till underlydande personal och trafikområde, torde poängsumman

för postkontoret i Sundbyberg minskas avsevärt. Det synes därför redligt

att låta frågan om detta postkontors uppflyttning anstå i avvaktan på en

kommande allmän klassificering.

Allmänna lönenumnden har, med tillstyrkande i övrigt av styrelsens förslag,

beträffande de här särskilt omnämnda trafikanstalterna anfört i huvudsak

följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

13

Vad angår Eskilstuna 1 och Halmstad 1 vill lönenämnden framhålla, att

dessa båda postkontors poängtal stigit med 66 respektive 64 °/o, vilket är

icke oväsentligt mindre än den genomsnittliga poängstegringen i klassen

(79 %>). Den är även mindre än den genomsnittliga poängstegringen för postkontoren

av klass 1 A (71 °/o). Vidare uppnår varken Eskilstuna 1 eller Halmstad

1 för år 1944 poängtalet för Stockholm 6, som har det lägsta poängtalet

av postkontoren i klass 1 A med undantag för Stockholm 2 och Visby, beträffande

vilka postkontor speciella förhållanden föreligga. Lönenämnden anser

sig därför för närvarande icke böra tillstyrka uppflyttning av Eskilstuna 1

och Halmstad 1 till klass 1 A.

I utlåtande över 1936 års klassificeringskommittés förslag framhöll kommunikationsverkens

lönenämnd, att postkontoren Katrineholm och Oskarshamn

borde kvarstanna i klass 2. Allmänna lönenämnden anser sig icke

kunna biträda förslaget om uppflyttning av nämnda postkontor till klass 1 B.

Postontorens poiingtal uppvisa en ökning med 67 respektive 62 °/o under åren

1935—1944. Enligt lönenämndens mening synas i stället postkontoret Sundbyberg

1 kunna ifrågakomma för uppflyttning, särskilt med hänsyn till den

osedvanligt starka stegring poströrelsen synes ha undergått vid denna station.

Poängtalet visar en ökning med 145 %>.

Vid lönenämndens utlåtande är fogad en av ledamoten Gabrielson avgiven

reservation, i vilken ledamoten Lingman till alla delar instämt. I reservationen

anföres följande.

Vid behandlingen av här ifrågavarande ärende har undertecknad framfört

den meningen, att lönenämnden bort helt tillstyrka verksstyrelsernas förslag i

vad desamma avse uppflyttning till högre klass av vissa trafikanstalter. Dessa

förslag grunda sig på ingående undersökningar beträffande det merarbete

och ökade ansvar, som föreståndarna för vederbörande tjafikanstalter pålagts

genom trafikökningen. Det synes mig icke föreligga några sakliga skäl att

skära ned verkstyrelsernas yrkanden på sätt lönenämnden förordar. I alldeles

särskilt hög grad har lönenämndens nedskärning drabbat postverkets förslag

beträffande postkontorsklasserna 1 A och 1 B. Jag söker förgäves i nämndens

yttrande efter en hållbar och saklig motivering för den reducering av generalpoststyrelsens

förslag, som nämnden här företagit.

Jag anser mig jämväl böra framhålla, att förslagen föregåtts av förhandlingar

mellan verksledningarna och vederbörande personalorganisationer, varvid

personalorganisationerna endast i mycket begränsad omfattning vunnit

beaktande för sina önskemål. Men även örn förhandlingsresultatet sålunda är

magert, skulle ett förverkligande av detsamma undanröja de mest framträdande

olägenheterna av den uppskjutna omklassificeringen av trafikanstalterna,

och av den anledningen äro personalorganisationerna givetvis angelägna

örn, alt statsmakterna skola bifalla verksstyrelsernas förslag. Vid sådant

förhållande linner jag det märkligt att lönenämnden — utan att angiva något

bärande skäl härför — anser sig kunna draga ett brett streck över vissa delar

av de resultat, som uppnåtts vid förhandlingarna. Detta uttalande från min

sida skall icke tolkas så, att lönenämnden skulle känna sig förpliktad att

godkänna alla förslag, som verksstyrelsema framlägga, och som lönenämnden

har att yttra sig över, men jag anser, att då vederbörande frågor varit

föremål för förhandlingar mellan verksstyrelsema och personalens organisationer,

bör nämnden inskränka sig till att noggrant pröva, huruvida förslagen

upptar något som kan anses vara obilligt och sakligt omotiverat ur statens

synpunkt. Något dylikt bär emellertid lönenämnden icke kunnat pavisa beIrättande

de förslag, varum bär är fråga.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

Såsom jag inledningsvis anfört bör utredning rörande en allmän klassificering

av kommunikationsverkens trafikanstalter snarast igångsättas. Såväl

generalpoststyrelsen som telegraf- och järnvägsstyrelserna lia vid sina undersökningar

rörande den provisoriska omklassificeringen utgått från att så kommer

att ske. De av undersökningarna föranledda förslagen till förändringar

av klassindelningen kännetecknas med hänsyn härtill av en påtaglig återhållsamhet.

Vid sådant förhållande synas mig avvikelser från verksstyrelsemas

förslag icke böra ifrågasättas, såvida icke övertygande motiv kunna åberopas

därför.

Vad nu närmast generalpoststyrelsens förslag angår kan jag icke tillmäta

de av lönenämnden anförda skälen för avvikelser från styrelsens förslag sådan

betydelse, att de föreslagna uppflyttningarna av postkontoren Eskilstuna

1, Halmstad 1, Katrineholm och Oskarshamn icke skulle komma till stånd.

Jag tillstyrker alltså styrelsens förslag oförändrat.

Vid bifall härtill skulle antalet överpostmästare i A 26 ökas med 4 och antalet

postmästare av klass 1 A i A 25 ökas med 2. Därjämte torde ä Kungl.

Majit få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet postmästare

av klass 3 i A 20 med 6.

Införande av garagemästare i A 17, förste expeditionsförman och förste

transportmästare i A 15 samt förste transportförman i A 12. I avseende härå

anför generalpoststyrelsen följande.

Såsom föreståndare för postverkets garage med tillhörande bilverkstäder

fungerar en garagemästare i A 15. I skrivelse den 26 januari 1945 upptog

styrelsen frågan om förbättrad löneställning för garagemästaren och uttalade

som sin uppfattning, att en uppfattning till 20 lönegraden syntes befogad.

Styrelsen framhöll dock, att det för en så speciell befattning vore fördelaktigt

att ha möjligheter öppna till en justering av löneförmånerna på ett smidigare

sätt än vad en inplacering på ordinarie stat skulle tillåta, och fann

därför skäl föreslå, att den nuvarande innehavaren av garagemästartjänsten

under benämning förste garagemästare bereddes extra ordinarieanställning

i Eo 20.

I sitt den 13 mars 1945 avgivna utlåtande över styrelsens framställning

anförde allmänna lönenämnden bland annat, att nämnden funne skäl föreligga

för att garagemästaren bereddes en förbättrad löneställning. Enligt nämndens

mening skulle en placering av befattningen i 18 lönegraden bättre svara

mot de å densamma vilande arbetsuppgifterna än den av styrelsen föreslagna

placeringen i 20 lönegraden. Vid befattningens hänförande till 18 lönegraden

syntes vidare de betänkligheter, som styrelsen uttalat mot befattningens bibehållande

å ordinarie stat, kunna vika. Lönenämnden föreslog därför, att riksdagens

medgivande inhämtades till att garagemästarbefattningen vid postverket

med bibehållen benämning uppflyttades från A 15 till A 18.

Styrelsen, som finner det angeläget att frågan om förbättrad löneställning

för garagemästaren så snart som möjligt upptages till avgörande, har för sin

del intet att erinra mot den av lönenämnden föreslagna lösningen av frågan.

Beträffande förslaget i övrigt erinrar styrelsen, att frågan örn

arbetsuppgifter och lönegradsplacering för vissa befattningshavare inom brevbärarkarriären

under åren 1944 och 1945 varit föremål för en grundlig och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Mcij:ts proposition nr 239.

allsidig utredning genom av styrelsen tillkallade särskilda sakkunniga. Utredningsorganet,

den s. k. personalutredningen, har bland annat föreslagit,

dels att vissa förste expeditionsförmans- och transportmästarbefattningar,

vilka för närvarande äro placerade i A 12, nied oförändrad benämning

uppflyttas till A 15, dels ock att vissa transportförmansbefattningar i A 11

uppflyttas till A 12, varvid dylik befattning skulle benämnas förste transportförman.

Innehavarna av de befattningar, vilka personalutredningen föreslagit till

uppflyttning, ha till huvudsakligt åliggande att utöva arbetsledning. Utredningen

har i sitt förslag velat göra lönegradsplaceringen för befattningarna

beroende av den personalstyrka, som arbetsledaren har sig underställd, och

har därvid föreslagit, att arbetsledare bör placeras i A 12, om underställd personalstyrka

uppgår till 50 å 80 man, och i A 15, örn personalstyrkan överstiger

80 man.

De arbetsuppgifter, som förste expeditionsfÖrman och transportmästare ha

att fullgöra, äro i allmänhet, att anskaffa erforderlig personal, att placera

lämplig personal å olika tjänstgöringsvakter eller till visst transportarbete, att

övervaka nytillträdande personals utbildning, att biträda vid uppgörande av

förslag eller själva uppgöra förslag till ändringar i den för vederbörande avdelning

bestående organisationen (arbetsordning, tjänstgöringslistor, körlistor,

utrymmesplaneringar m. m.), att vidtaga de tillfälliga jämkningar i arbetsordningen,

vilka kunna vara av behovet påkallade, att i mindre omfattning

anordna personalförstärkning, att inom egen avdelning utöva den allmänna

tillsynen och att därvid leda arbetet så, att detsamma fortlöper i god takt

utan stockningar eller friktioner samt att verkställa vissa undersökningar och

utredningar, vilka beröra egen avdelning.

Transportförmännen tjänstgöra såsom alternerande arbetsledare under olika

vakter — posttransporterna vid berörda tjänsteställen pågå nämligen i det

närmaste dygnet runt — varvid storleken av den personalstyrka, som lyder

direkt under var och en av dem, varierar under olika tider av dygnet allt

efter posttransporternas omfattning. Transportförmännens huvudsakliga arbete

består i att utöva den del av arbetsledningen, som brukar benämnas

tillsyn, d. v. s. de skola övervaka, att arbetstakten är god, att personalen är

förtrogen med sina arbetsuppgifter och utför dem på ett rätt sätt, att arbetet

fortskrider normalt, att fastställd arbetsordning i stort sett följes etc. Då något

oförutsett inträffar, t. ex. tågförseningar, skola de lämna underställd personal

erforderliga anvisningar samt även i övrigt vidtaga de jämkningar i den

planerade organisationen, vilka för tillfället kunna vara av behovet påkallade.

För befattningarna förste expeditionsförman och transportmästare i A 12

samt för befattningen transportförman i A 11 gäller för närvarande en pensionsålder

av 63 år. Samma pensionsålder synes lämpligen böra fastställas

för de här föreslagna nya befattningarna, av vilka de till uppflyttning till

A 15 föreslagna transportmästarna lämpligen böra benämnas förste transportmästare.

Allmänna lönenämnden har lämnat styrelsens förslag utan erinran.

Liksom generalpoststyrelsen och allmänna lönenämnden anser jag, att be- Departementsfattningen

såsom garagemästare bör uppflyttas till högre lönegrad. I avvak- thelen.

tan på vidare erfarenhet synes mig dock uppflytlningen böra begränsas till 17

lönegraden.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

De förslag, som styrelsen med stöd av den s. k. personalutredningen framlagt

beträffande befintliga tjänstebenämningar, lia av Kungl. Majit i princip

godtagits vid fastställandet av den för befattningshavare i högst A 20 för

år 1946 gällande personalförteckningen. Under hänvisning härtill anser jag

mig böra tillstyrka, att riksdagens medgivande inhämtas till att de föreslagna

nya tjänstebenämningarna för den arbetsledande personalen inom brevbärarkarriären

införas i tjänsteförteckningen. Enligt uppgift av styrelsen kan antalet

befattningar i de nya graderna uppskattas till 10 förste expeditionsförmän,

3 förste transportmästare och 6 förste transportförmän. Förslag till

härav påkallade förändringar i den för år 1946 fastställda tjänsteförteckningen

torde sedermera få underställas Kungl. Majit.

Frågan om pensionsåldern för do nya befattningarna i brevbärarkarriären

kommer att i annai sammanhang underställas riksdagen.

övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Från generalpoststyrelsens

sida har framlagts förslag om uppfattning av dels kontorschefen å

bankavdelningen från A 27 till byrådirektör i A 28, dels 1 Överkontrollör å

postgirokontorets bokföringsavdelning från A 24 till intendent i A 26, dels

1 aktuarie å postsparbankens bokföringsavdelning från A 21 till Överkontrollör

i A 24, dels 1 aktuarie å postgirokontorets registreringsavdelning från A 21

till förste byråsekreterare i A 24, dels 1 kontrollör å tredje byråns kansli från

A 20 till byråsekreterare i A 21, dels 1 kontrollör å fjärde byråns kansli från

A 20 till byråsekreterare i A 21, dels 1 kontrollör å bankavdelningens sparklubbsavdelning

från A 20 till aktuarie i A 21, dels ock 1 förste postassistent

å statistiska kontoret från A 17 till byråsekreterare i A 21.

Beträffande de olika befattningshavarnas arbetsuppgifter har generalpoststyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Det åligger kontorschefen d bankavdelningen att bära

ansvaret för kontobokföringen och avgöra i samband med denna uppkommande

frågor, som icke äro av beskaffenhet att påkalla chefens för avdelningen

eller styrelsens prövning. Han skall vidare äga besluta örn bokföringspersonalens

placering till tjänstgöring, om kortare ledigheter för denna personal,

om inkallande av reservpersonal m. m. I fråga om de för kontobokföringen

nödvändiga maskinerna skall kontorschefen ansvara för deras användning,

underhåll och vård. För bokföringen erforderliga blanketter, materialier

och förbrukningsartiklar skall han anskaffa. Han föredrager även vissa

frågor i styrelsen.

Kontorschefen har emellertid en annan måhända ännu viktigare uppgift,

nämligen den, som härrör av hans egenskap att vara postsparbankschefens

närmaste man och ställföreträdare. Han ensam av alla bankavdelningens

tjänstemän måste i nämnda egenskap vara så förtrogen även med chefsuppgifterna,

att han kan i förekommande fall ersätta chefen eller fylla dennes

funktioner samt i övrigt vara denne till hjälp vid utövandet av ledningen över

hela den verksamhet, som omspännes av postsparbanks- och postgirorörelsen.

Överkontrollören å postgirokontorets bokföringsavdelning

förestår bokföringsavdelningen, en av landets största kon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 239.

17

torsinstitutioner. Han måste vara grundligt förtrogen med modern kontorsteknik.

Det ankommer på honom att taga initiativ till de organisatoriska

förändringar, som med rörelsens utveckling bliva påkallade, samt att följa

den maskin- och kontorstekniska utvecklingen på den allmänna marknaden.

Ak tuarien u postsparbankens bokfö ringsö v delning

förestår avdelningen, vilken ur arbetssynpunkt är den mest krävande och

svårskötta av postsparbankens avdelningar. Å avdelningen bokföras alla omsättningar

icke endast å kontona i den egentliga postsparbanksrörelsen utan

även å specialkonton av olika slag. Enligt beslut av styrelsen skall kontobokföringen

omläggas enligt det s. k. hålkortssystemei. Omläggningen kommer

att ställa särskilda krav på föreståndaren. På honom kommer i hög grad att

bero, huru stora besparingar som kunna utvinnas genom det nya systemet.

Enligt arbetsordningen åligger det ak t ilar i e n å postgirokontorets

registrering sav del n ing att med biträde av avdelningens personal

handlägga ärenden angående öppnande eller avslutande av postgirokonton

samt angående upplysningsverksamhet och propaganda för vidgad

användning av postgirorörelsen, redigera postgiroförteckningen, effektuera

beställningar av giro- och utbetalningskort, inbetalningskort m. m. samt föranstalta

örn debitering av avgifter för levererade utbetalningskort och försålda

blanketter, utöva föreskriven kontroll över att giro- och utbetalningskort,

förteckningar över samt rekvisitioner av dylika kort äro vederbörligen underskrivna

samt handha postgirokontorets periodiska utbetalningar för vissa

statliga och kommunala m. fl. institutioner.

Härutöver har under senare år tillkommit den betydelsefulla uppgiften att

leda postgirokontorets medverkan vid utbetalningen av månadslöner till militär

personal. Enligt uppgift av försvarets civilförvaltning kommer utbetalningen

av militärlöner genom postgirokontorets försorg att fortsätta även under

fredsförliållanden.

Kontrollören å tredje byråns kansli, den s. k. reglementskontrollören,

har att biträda reglementssekreteraren med utredning och beredning

av förekommande ärenden, av vilka särskilt må framhållas från

postmästarmöten, distrikts- och lokalförvaltningar eller enskilda tjänstemän

inkommande förslag örn ändringar i postverkets författningar samt förfrågningar

rörande författningarnas tolkning och tillämpning, framställningar

om tjänstebrevsrätt och frankeringsfrihet, anmälningar örn missbruk av tjänstebrevsrätt,

förfrågningar från postala tjänsteställen och från tjänstebrevsberättigade

myndigheter m. fl. rörande tolkningen och tillämpningen av tjänstebrevsförordningen

och av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser örn frankeringsfrihet,

ärenden rörande tillämpningen av de av Kungl. Majit utfärdade

bestämmelserna om lokalporto och om undantag från nämnda bestämmelser,

ärenden berörande postmonopolet samt förslag om införande av nya rörelsegrenar

i posttjänsten.

Reglementskontrollören åligger särskilt, att undersöka vilka ändringar i

postverkets författningar, som erfordras på grund av styrelsens beslut eller av

andra anledningar, och upprätta förslag till sådana ändringar saint sörja för

att beslutade ändringar bliva vederbörligen korrekturlästa, tryckta och distribuerade

till därav berörda tjänsteställen, att närmast under förste byråsekreteraren

för reglementsärenden svara för utgivning, redigering m. m. av styrelsens

cirkulär, cirkulär för poststationer och cirkulär för lantbrevbärare

oell postombud, samt att tillse att styrelsens register över de tjänstebrevsberättigade

vidmakthålles och kompletteras nied erforderliga anteckningar om

tolkningsheslut m. m.

K ont roll ö r e n d f j ä r d c byr å n s k a n s I i Ilar för närvarande sär
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr !39. ■>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 229.

Departements
chefen.

skilt till åliggande att bereda ärenden angående utbetalande av ersättning för

postanvisnings- och postgiromedel, som på grund av förfalskning eller annan

felaktighet icke kommit rätt adressat tillhanda, dylika ärenden rörande felaktigheter

i fråga örn utkrävande av postförskottsbelopp ävensom ärenden rörande

helt förfalskade eller till beloppet förfalskade postanvisningar och utbetalningskort,

ärenden angående utbetalande av ersättning för under postbehandling

försenade postanvisningar och utbetalningskort, ärenden angående

återbetalning av i postkassör uppkomna överskott, samt ärenden angående

avskrivning av postverkets fordran i ersättningsmål.

Kontrollören har vidare att bereda ärenden angående utdelning från postverkets

understödskassa samt under styrelsens förvaltning stående donationsfonder,

att bereda ärenden angående ersättnig för flyttningskostnader, att

upprätta den årliga avräkningen avseende postverkets ersättning för postsparbanksrörelsens

handhavande samt övriga kostnader för postsparbanken

ävensom omkostnaderna för postgirorörelsen, att biträda förste byråsekreteraren

å kansliet vid upprättandet av postverkets inkomstberäkningar och

driftkostnadsstater, att handlägga och slutbehandla eller eventuellt till byråchefen

eller förste byråsekreteraren å kansliet hänskjuta från postanstaltema

inkomna anmälningar örn överskott eller brist i postkassör samt att i övrigt

biträda förste byråsekreteraren å kansliet med handläggning och utredning

av till fjärde byrån hörande ärenden.

Kontrollören å bankavdelningens s park l u b b s a v d elni

n g förestår avdelningen. De uppgifter, som sammanförts till sparklubbsavdelningen,

äro av två slag, nämligen dels att främja sparklubbarnas fortsatta

utveckling, dels ock att övervaka och leda bokföringsarbetet. Efter numera

vunnen erfarenhet har det visat sig lämpligt att låta föreståndaren utöva

ledningen av bägge dessa uppgifter.

Förste postassistenten å statistiska kontoret, vilket

kontor är förlagt till tredje byrån och förestås av 1 förste aktuarie i A 26,

är närmaste man till föreståndaren. Han har bland annat att självständigt

svara för granskningen av uppgifterna till försändelsestatistiken. Han fullgör

en del göromål, som tidigare åvilat föreståndaren. För befattningen kräves

samma kompetens som för föreståndarbefattningen, nämligen filosofisk

ämbetsexamen.

Allmänna lönenåmnden har lämnat styrelsens ifrågavarande förslag utan

erinran.

I samtliga här berörda fall bygga generalpoststyrelsens förslag på en förändring

av arbetsuppgifterna för de befattningshavare, som beröras av förslagen.

Till övervägande delen äro dessa förändringar föranledda av organisatoriska

omläggningar inom berörda arbetsområden. Liksom styrelsen anser

jag, att de vidtagna förändringarna böra åtföljas av en justering av löneställningen

för de befattningshavare, som beröras därav. Jag tillstyrker alltså

styrelsens förslag.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut om

minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 3 och antalet förste

postassistentbefattningar i A 17 med 1.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen upp
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition nr 239.

19

flyttning av generaldirektören från C 13 till C 15 och postsparbankschefen

från C 7 till C 8, införande av 1 byråchef i C 7, minskning av antalet byråchefer

i A 30 från 3 till 2, ökning av antalet byrådirektörer i A 28 från 2

till 4, uteslutning av 1 kontorschef i A 27, ökning av antalet förste byråsekreterare

i A 26 från 7 till 10, ökning av antalet överpostinästare i A 26 från 3

till 7, ökning av antalet postmästare i klass 1 A i A 25 från 22 till 24, ökning

av antalet förste byråsekreterare i A 24 från 10 till 11, ökning av antalet överkontrollörer

i A 24 från 9 till 10, minskning av antalet aktuarier i A 21 från

4 till 3 och ökning av antalet byråsekreterare i A 21 från 10 till 14.

I tjänsteförteckningen skulle generaldirektör införas i C 15 och uteslutas

i C 13, postsparbankschef införas i C 8 och uteslutas i C 7, byråchef införas

i C 7, kontorschef uteslutas i A 27, garagemästare införas i A 17 och uteslutas

i A 15, förste expeditionsförman och förste transportmästare införas i

A 15 samt förste transportförman införas i A 12.

Telegrafverket.

Uppfattning av chefen för radiobyrån från C 7 till C 8 och chefen för

förrådsbyrån från A 30 till C 7. I enlighet med 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag tillstyrker jag uppflyttning av chefen för radiobyrån

(överingenjör) från C 7 (15 000 kronor) till G 8 (16 000 kronor). Chefen för

förrådsbyrån har av de sakkunniga föreslagits uppflyttad från A 30 till förrådsdirektör

i C 8, medan allmänna lönenämnden förordat uppflyttning

till C 7. För egen del ansluter jag mig till lönenämndens förslag. Befattningen

bör liksom övriga befattningar å C-planen vid telegrafverket tillsättas

medelst förordnande på viss tid.

Uppflyttning av vissa ingenjörsbcfattningar. Telegrafstyrelsen har föreslagit

uppflyttning av följande befattningar, nämligen

å radiobyrån 1 byråingenjör och 1 radioingenjör från A 26 till förste byråingenjörer

i A 27,

å tekniska byrån 1 byråingenjör i A 26 och 1 ingenjör i A 20 (Eo 26) å

provningsanstalten till förste byråingenjör i A 27 respektive byråingenjör i

A 26, 1 byråingenjör i A 26 å stationsavdelningen till förste byråingenjör i

A 27, 1 ingenjör i A 20 (Eo 26) å samma avdelning till byråingenjör i A 26,

1 ingenjör i A 22 (Eo 24) och 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å samma avdelning

till ingenjörer i A 24, 4 ingenjörer å samma avdelning från A 20 till A 22,

1 byråingenjör i A 26 å transmissionsavdelningen till förste byråingenjör i

A 27, 2 ingenjörer i A 20 (Eo 24) å samma avdelning till byråingenjörer i

A 26 och 2 ingenjörer å samma avdelning från A 20 lill A 22,

å driftsbyrån 1 ingenjör i A 20 (Eo 26) och 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å

rationaliseringsavdelningen till byråingenjörer i A 26, 1 ingenjör i A 20 (Eo

24) å samma avdelning till linjeingenjör i A 26, 1 ingenjör i A 20 (Eo 26)

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

och 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å husbyggnadsavdelningen till byråingenjör

i A 26 respektive ingenjör i A 24, 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) å anläggningsavdelningen

till byråingenjör i A 26 och 1 kontrollör i A 20 (Eo 24) vid

undervisningsanstalten till byråingenjör i A 26,

å förrådsbyrån 2 ingenjörer från A 20 till A 22,

å kabelkontoret 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) och 1 ingenjör i A 22 (Eo 24)

till linjeingenjör i A 26 respektive ingenjör i A 24,

vid distriktsbyrderna 3 ingenjörer i A 20 (Eo 24) till linjeingenjörer i A 26

och 1 ingenjör från A 20 lill A 22,

vid huvudverkstaden i Nynäshamn 1 ingenjör i A 20 (Eo 24) till verkstadsingenjör

i A 26 och 2 ingenjörer från A 20 till A 22 samt

vid ingenjörskontoren 1 ingenjör från A 20 (Eo 24) till A 24 och 2 ingenjörer

från A 20 till A 22.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har telegrafstyrelsen i skrivelse

den 15 januari 1946 anfört i huvudsak följande.

Av ifrågavarande befattningshavare å radiobyrån tjänstgör en å landsstationsavdelningen

och en å rundradioavdelningen.

Byråingenjören å landstationsavdelningen förestår den under avdelningen

lydande radiostömingstjänsten med därtill hörande tekniska utvecklingsarbeten

samt drift- och arbetsledning. Denna gren av radiobyråns verksamhet

är av stor betydelse för att rundradiodistributionen skall kunna ske så effektivt

som möjligt. Befattningshavaren förestår dessutom radiobyråns laboratorium,

vilket för byrån spelar roll av provningsanstalt i och för undersökning

av materielegenskaperna vid radiofrekvens. Slutligen har han att utföra

å radiobyrån förekommande utredningar av teknisk-vetenskaplig natur

även utanför hans ovan nämnda arbetsområden. Dylika undersökningar äro

för telegrafverket av stor betydelse, särskilt då det gäller att rationellt planlägga

sändarstationernas alltmera kapitalkrävande antennbyggen. Den nuvarande

befattningshavaren innehar teknologie doktorsgrad och professorskompetens

i läroämnet radioteknik vid tekniska högskolan. Han har förordnats

att bestrida göromål såsom förste byråingenjör i A 27. Enligt styrelsens

mening bör befattningen göras ordinarie i denna grad.

Ä rundradioavdelningen handläggas bland annat ärenden rörande våglängdsproblemet.

Detta problem har i och med radiokommunikationernas

starka utveckling blivit allt viktigare och alltmer svårlöst. Enär de våglängdsband,

som stå till radions förfogande, äro begränsade, under det att

varje land gör anspråk på att få disponera över ett ständigt växande antal

våglängder för sina skilda trafikbehov, har våglängdsfördelningen blivit en

mycket komplicerad internationell fråga. I alldeles särskilt hög grad gäller

detta i fråga om rundradions våglängder. Då det med säkerhet kan förutses,

att svårigheterna att uppnå acceptabla lösningar av hithörande problem komma

att växa med åren, och då detta frågekomplex måste tillmätas en mycket

stor betydelse, anser styrelsen det vara nödvändigt att å rundradioavdelningen

uppdraga handläggningen av dessa ärenden åt en särskild tjänsteman, som

har till huvudsaklig uppgift att hålla sig å jour med våglängdsfrågans utveckling

utomlands samt att ägna all nödig uppmärksamhet å tillvaratagandet

av vårt eget lands intressen. Styrelsen har för avsikt att för ifrågavarande

uppgifter avdela en befattningshavare i radioingenjörs grad (A 26), vilken

deltagit i ett stort antal internationella radiokonferenser. Nämnda befattningshavare

skulle därjämte tills vidare bibehålla vissa av sina nuvarande

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

21

arbetsuppgifter vid den centrala förstärkaravdelningen för rundradiodistribution

i Stockholm. Med hänsyn till de fordringar på teoretisk och praktisk

kompetens samt mångsidig erfarenhet inom radioteknikens olika grenar, som

måste ställas på honom, anser styrelsen alt han bör beredas förste byråingenjörs

tjänsteställning.

Befattningshavarna å tekniska byrån äro placerade å provningsanstalten,

stationsavdelningen och transmissionsavdelningen.

Ä provningsanstalten tjänstgör en byråingenjör (A 26) med arbetsuppgifter,

som liro av huvudsakligen elektrofysisk och elektrokemisk art och vilka

utvecklats till tekniskt-vetenskapliga forskningsuppgifter av stor betydelse för

telegrafverket. Bland de göromål, som handhavas av ifrågavarande tjänsteman,

må i första hand nämnas undersökningar av överspänningsfenomen på

telefonanläggningar, omfattande en serie viktiga detaljfrågor såsom studium

av vandringsvågors utbredning och förhållande på svagströmsledningar, statistiska

undersökningar beträffande åskskadefall, experimentella undersökningar

i ändamål att utröna hållfastheten hos anläggningarnas olika delar

samt för att åstadkomma förbättrade konstruktioner och finna lämpliga anordningar

till skydd mot skadegörelse å telegrafverkets anläggningar vid åskväder.

Då avsevärd sådan skadegörelse förekommit och då det är av stor

betydelse för driftsäkerheten hos de alltmer växande automatiska telefoninstallationerna

på landsbygden, att sådan skadegörelse hindras, är det nödvändigt,

att till detta arbetsområde hörande problem ägnas ett ingående och

sakkunnigt studium och att de bliva på ett tillfredsställande sätt lösta. En

annan grupp av befattningshavarens arbetsuppgifter omfattar frågor rörande

korrosionsfenomen, särskilt å kablar. Till hans åligganden hör vidare att utöva

kontroll av telegrafverkets batterianläggningar. Slutligen har han att utföra

systematiska undersökningar å isolationsmaterial (speciellt keramiska

material) och systematiska provningar av elektriska och fysikaliska apparater

av olika slag såsom elektriska maskiner och transformatorer, reiher, likriktare,

laddningsanordningar, regulatorer m. m. samt att utarbeta provningsmetoder.

Stora krav beträffande kunnighet och initiativ samt i fråga om fallenhet för

forsknings- och nydaningsarbete måste ställas på befattningshavaren, och enligt

styrelsens mening står hans nuvarande löneställning icke i rättvist förhållande

till arten och omfattningen av hans göromål. Styrelsen finner en höjning

av tjänsten till förste byråingenjörstjänst skälig.

En extra ordinarie byråingenjör å provningsanstalten (ordinarie i A 20)

har till uppgift att närmast under anstaltens föreståndare behandla frågor beträffande

störningar från starkströmsledningar å telefon- och telegrafförbindelserna

samt svara för hithörande teoretiska och experimentella utredningar

ävensom alt handlägga ärenden rörande koncession å starkströmsanläggningar,

vilka ärenden bland annat skola granskas med hänsyn till starkströmsanläggningarnas

lämpliga anordnande i förhållande till närliggande svagströmsanläggningar.

Vidare åligger det honom att svara för det omfattande

och komplicerade utredningsarbetet rörande de elektroakustiska frågorna

inom telefon- och högtalartekniken. Styrelsen föreslår, att befattningen uppflyttas

lill ordinarie byråingenjörsbefattning i A 26.

Vid den år 1941 genomförda omorganisationen av telegrafverket inrättades

en byråingenjörstjänst (A 26), vars innehavare skulle förestå den sektion å

stationsavdelningen, där nätgruppsplanering, konstruktion, detaljritning och

specificering av små och medelstora automatstationer utföras. De anläggningar,

för vilka sektionen har att handlägga nämnda frågor, omfatta nu över

tusentalet automatstationer samt omkring 800 halvautomatiska anknytningsviixlar,

och deras sammanlagda värde uppgår lill omkring 80 miljoner kronor.

Sektionens arbetsbörda Ivar undan för undan kraftigt ökats och beräknas

växa lång lid framåt, icke blott på grund av den fortsatta landsautomatise
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

ringen utan även såsom en följd därav, att redan befintliga automatstationer

successivt måste utökas. Antalet ingenjörsutbildad personal, som tjänstgör å

sektionen, uppgår till över 30. Då sektionens verksamhet med visshet kan

väntas i fortsättningen komma att ytterligare utökas, bör enligt styrelsens

mening föreståndaren nu beredas ordinarie anställning såsom förste byråingenjör.

En å stationsavdelningen placerad extra ordinarie byråingenjör (ordinarie

i A 20) förestår avdelningens sektion för strömförsörjningsfrågor. Genom tillkomsten

av automatstationerna med deras stora och invecklade elektriskt

drivna maskinella utrustning lia strömförsörjningsfrågan fått en ur såväl

teknisk som ekonomisk synpunkt avsevärt större betydelse än tidigare. Det

har därför visat sig nödvändigt att för behandlingen av hithörande frågor

inrätta en särskild sektion med på området speciellt utbildad föreståndare.

Denne bör nu göras till ordinarie byråingenjör i A 20.

Av de å stationsavdelningen till uppflyttning till A 24 föreslagna båda ingenjörerna

förestår den ene avdelningens sektion för konstruktions- och utvecklingsarbeten

beträffande den för abonnentanläggningar erforderliga materialen.

Den andre tjänstgör å den sektion inom avdelningen, som har att

svara för allmänna utredningar i automatiseringsfrågor samt konstruktion

och planering av större automatstationer. Bägge äro extra ordinarie ingenjörer

i 24 lönegraden.

På deri sektion inom stationsavdelningen, där konstruktion, detaljplanering

och specificering av små och medelstora automatstationer utföres, tjänstgör

en ingenjör i A 20 med förordnande att bestrida göromål i A 22 och med

uppgift att såsom närmaste medhjälpare till sektionens föreståndare, en byråingenjör

(A 26), behandla de tekniska frågorna rörande dessa anläggningar.

De fordringar, som måste ställas på den här nämnde tjänstemannen i A 20,

lia numera skärpts i sådan grad, att hans löneställning icke står i rimligt

förhållande till arten och omfattningen av hans göromål. Enligt styrelsens

mening är det av synnerlig vikt, att för dessa göromål inrättas en befattning

i lägst A 22.

Å sektionen för manuella anläggningar inom stationsavdelningen tjänstgör

en ingenjör i A 20 med förordnande alt bestrida göromål i A 22, vilken

har till uppgift att detaljplanera manuella riksavdelningar i samband med

telefonstationernas automatisering. Arbetet härmed har under årens lopp

ökats i hög grad, beroende framför allt på den komplicering av den teletekniska

utrustningen, som de senaste årens framsteg inom automattelefontekniken

medfört. Med hänsyn till det ansvarsfulla arbete, som åvilar ifrågavarande

ingenjör, finner styrelsen skäligt, att tjänsten höjes till A 22.

Sedan numera fredliga förhållanden åter inträtt, får man räkna med, att

den under kriget eftersatta utbyggnaden av landets rikskabelnät återupptages

och fortsättes. Styrelsen måste nu inrikta sig på att även för den egentliga

riksbanken genomföra den omläggning till automatisk drift, som utgör den

naturliga utvecklingen på delta område och som medför såväl förbättrad betjäning

av abonnenterna som betydande sänkning av driftskostnaderna. Härmed

följer en mycket kraftig tillväxt av de hithörande konstruktions- och

planeringsuppgiftema. Dessa uppgifter fullgöras å viss sektion inom stationsavdelningen

och handläggas där närmast under sektionsföreståndaren av en

ingenjör i A 20 med förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i 22

lönegraden. Av befattningshavaren måste fordras synnerligen gedigna insikter

i arbetsområdets olika detaljer och god förmåga av självständigt omdöme.

Enligt styrelsens mening bör han nu beredas ordinarie anställning i 22 lönegraden.

Såsom föreståndare för ritkontoret å stationsavdelningen tjänstgör en

ingenjör i A 20 med förordnande att bestrida göromål såsom ingenjör i 22

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

lönegraden. Till ritkontoret, vars föreståndare är direkt underställd föreståndaren

för stationsavdelningen, har sammanförts avdelningens konstruktörs-

och ritarpersonal, och det åligger ritkontorsföreståndaren att leda och

fördela denna personals arbeten samt att svara för att uppgifterna handläggas

på ändamålsenligaste sätt och med vederbörlig hänsyn till nödvändigheten

att i förekommande detaljer använda sig av verkets standardmateriel.

Med hänsyn till det maktpåliggande och ansvarsfulla arbete, som föreståndaren

för ritkontoret har alt utföra, måste hans nuvarande lönegradsplacering

anses för låg. En uppflytilling av befattningen till A 22 synes däiför

motiverad.

Sektionen för överdragsstationer inom transmissionsavdelningen förestås

av en byråingenjör (A 26) med förordnande att bestrida göromål som förste

byråingenjör. Sektionen ombesörjer planerings- och konstruktionsarbeten tor

både befintliga och nya överdragsstationer inklusive dessas kraftutrustningar

samt handhar dessutom genom särskilda arbetsgrupper härav föranledda

monteringsarbeten vid alla nytillkommande överdragsstationer och i viss utsträckning

även moderniseringar och utökningar av äldre dylika stationer.

Till sektionen hör även transmissionsavdelningens experimentverkstad. Även

avdelningen berörande husbyggnadsfrågor behandlas av denna sektion. Åled

hänsyn till de ständigt ökade krav, som måste ställas på sektionens föreståndare,

finner styrelsen hans nuvarande ordinarie tjänsteställning för låg i

förhållande till hans ansvar och tjänsteuppgifter och får därför föreslå, att

tjänsten uppflyttas till förste byråingenjörstjänst (A 27).

De två å transmissionsavdelningen till uppfattning till byråingenjörer i

A 26 föreslagna befattningshavarna äro extra ordinarie ingenjörer i 24 lönegraden

(ordinarie i A 20). Den ene handlägger ärenden rörande rikskabelunderhållet

och den därmed sammanhängande kontrollen av överdragsstationspersonalens

arbete med kabelinspektioner, kabelfel och större kabelflyttningar

ävensom kontrollen av den för felens inmätning och avhjälpande behövliga

utrustningen. Till hans arbetsuppgifter hör vidare att följa utvecklingen

på mätinstrumentområdet samt avgiva förslag till nya mätmetoder

och till nya driftsinstrument. Den andre handhar ärenden rörande transmissionskvaliteten

och funktionsdugligheten hos telefonförbindelserna samt planerar

och utarbetar föreskrifter för underhållet av kabel- och blankledningar

samt svarar för den tekniska kontrollen av över dragsstationerna. I

denne tjänstemans arbetsuppgifter ingår även omfattande transmissionstekniska

utredningar ävensom undersökningar beträffande ljudöverföring, manuell

och automatisk snöröver dragsförmedling, ekospärrar, radiotelefonförbindelser

och andra likartade ärenden.

På transmissionsavdelningen tjänstgör närmast under den byråingenjör

(A 26), som förestår sektionen för telegrafstationsutrustningar, en ingenjör

i A 20. Sistnämnda ingenjör, som förestår sektionens ritkontor, har att uppgöra

förslag till och granska konstruktionsritningar samt utarbeta materialspecifikationer

för telegrafstationsutrustningar. Dessutom skall lian (ivervaka

montagearbetena vid större telegrafstationsanlåggningar. Vid törlall teir

sektionens föreståndare skall han förestå sektionen, lian har förordnats att

bestrida göromål som ankomma på ingenjör i A 22. Då någon minskning i

arbetet icke är att förvänta men väl ytterligare någon ökning, synes det rätt

och billigt, alt han nu erhåller ordinarie tjänst i den lönegrad, dit han med

hänsyn till sina arbetsuppgifter är att hänföra.

Såsom närmaste medhjälpare till den byråingenjör, som å transmissionsavdelningen

förestår sektionen för konstruktion och planering av överdragsstationer,

tjänstgör en ingenjör i A 20 med förordnande alt bestrida göromål

i A 22. Hans närmaste uppgift är ali handlägga ärenden rörande ny
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kanyl. Maj.ts proposition nr 239.

byggnader av överdragsstationer och särskilt därmed sammanhängande

strömförsörjningsfrågor. Utvecklingen inom bärfrekvenstelefonien har under

de senaste åren i hög grad aktualiserat dessa frågor. Speciellt de nya

obemannade överdragsstationema ha därvid fordrat helt nya, automatiskt

verkande strömförsörjningsanordningar. Med hänsyn till de stora fordringar,

som ställas på ifrågavarande tjänsteman, måste hans nuvarande tjänsteställning

anses för låg. Han bör därför beredas ordinarie anställning i A 22.

Befattningshavarna å drifts b yr ån äro placerade å rationaliseringsavdelningen,

husbyggnadsavdelningen, anläggningsavdelningen och undervisningsanstalten.

En extra ordinarie byråingenjör å rationaliseringsavdelningen (ordinarie

i A 20) har att närmast under avdelningens föreståndare uppdraga riktlinjerna

för och handlägga frågor rörande arbetsplanering för anläggningsoch

underhållsarbeten. Styrelsen har redan i sitt personalstatförslag den 22

december 1944 föreslagit, att den omhandlade befattningshavaren skulle beredas

ordinarie anställning såsom byråingenjör; förslaget föranledde emellertid

då icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Till uppflyttning till byråingenjör respektive linjeingenjör i A 26 föreslås

vidare två extra ordinarie ingenjörer i 24 lönegraden (ordinarie i A 20) å

rationaliseringsavdelningen, vilka ha att uppdraga riktlinjer för samt leda

och övervaka arbetsstudieverksamheten inom driftsavdelningen samt att

bearbeta arbetsstudieresultaten och föreslå i anslutning därtill påkallade åtgärder.

I deras åligganden ingår även bland annat att handha utbildningen

av arbetsstudiepersonalen inom driftsavdelningen ävensom att kontrollera

att ackordssättningen sker på riktiga grunder och att ackordspriserna bliva

vederbörligen ändrade efter arbetsmetoderna.

En extra ordinarie byråingenjör å husbyggnadsavdelningen (ordinarie i

A 20) har bland annat att svara för frågor rörande leveranser till telefonstationerna

av elektrisk kraft för hög- och lågspänning, att självständigt

uppgöra program för installation av nya värme-, sanitets-, luftkonditionerings-

och elektriska anläggningar i telegrafverkets nybyggnader samt att

svara för kontrollen och underhållet av telegrafverkets befintliga anläggningar

av dessa slag. Han lior nu göras ordinarie i A 26.

Såsom föreståndare för husbyggnadsavdelningens sektion för fastighetsförvaltning

och allmänna ärenden tjänstgör en ingenjör i A 20, vilken förordnats

att inneha befattning som extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden.

I sin egenskap av föreståndare för den omhandlade sektionen har befattningshavaren

att, då fråga uppkommer örn förvärv åt telegrafverket för

driftsavdelningens räkning av tomt eller byggnad, verkställa värdering av

köpeobjektet, att i förekommande fall med säljaren inleda förhandlingar

örn köpet samt att till styrelsen avgiva utlåtande och förslag i ämnet. Han

har vidare att, närmast under avdelningsföreståndaren, svara för handläggningen

ur byggnadsteknisk synpunkt av frågor, som avse nya eller ändrade

stadsplaner, ombesörja allmänt underhåll av verkets fastigheter och föranstalta

örn reparationer å desamma samt verkställa periodiska inspektioner

av fastigheterna. Han handhar slutligen frågor rörande uthyrning av

bostäder eller andra lokaler i verkets fastigheter m. m. De arbetsupgifter,

som anförtrotts ifrågavarande tjänsteman, äro icke minst ur ekonomisk synpunkt

betydelsefulla, och stora krav i avseende å kunnighet och erfarenhet

ställas på honom vid deras fullgörande. Styrelsen finner det angeläget, att

han nu beredes ordinarie anställning som ingenjör i 24 lönegraden.

En å anläggningsavdelningen placerad extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden

(ordinarie i A 20) handlägger frågor rörande planeringen av nytillkommande

manuella växelstationer samt linje- och nätarbeten i hela

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

landet m. m. Befattningen bör nu uppflyttas till byråingenjörsbefattning i

A 26.

En vid undervisningsanstalten placerad extra ordinarie ingenjör i 21 lönegraden

(ordinarie kontrollör i A 20) är föreståndarens närmaste man och

ställföreträdare. Tillsammans med föreståndaren (byrådirektör) ombesörjer

han undervisningen i de tekniska läroämnena vid de oliks kurserna samt

övervakar och leder utbildningen i övriga ämnen. Vidare åligger det honom

att övervaka den omfattande korrespondensundervisning av telegrafverkets

personal, som helt eller delvis på telegrafverkets bekostnad äger rum vid

Hermods korrespondensinstitut. Befattningen bör uppflyttas till byråingenjörsbefattning

i A 26.

Av de två å förrådsbyrån lill ingenjörer i A 22 föreslagna ingenjörerna

i A 20 tjänstgör en å tekniska avdelningen och en å bilavdelningen.

Befattningshavaren å tekniska avdelningen är sysselsatt med redigeringen

av den s. k. materielkatalogen. Denna innehåller avbildningar, konstruktionsbeskrivningar,

kortfattade notiser örn materielens användning, lagerföring

etc. På grund av den ständigt fortgående utvecklingen av materielen

måste nämnda katalog vara föremål för ständigt fortgående arbete med ändringar,

kompletteringar och nyutgivning. Arbetet härmed kräver mångårig

förtrogenhet med tillverkningen vid telegrafverkets verkstad och ingående erfarenhet

beträffande telegrafverkets materiel i övrigt.

För att biträda vid handläggningen av telegrafverkets motorfordonsärenden

finnes å bilavdelningen en ingenjör i A 20, vilken är motortekniskt utbildad

och besitter över 25 års erfarenhet beträffande motorfordons konstruktion

och skötsel. Denne tjänsteman åligger att biträda vid utredningar

om inköp av motorfordon och för dem erforderliga tillbehör och förbrukningsartiklar,

att utföra härför nödiga provningar ävensom leveransbesiktningar,

att genom inspektioner kontrollera arbetet hos de fem bilinspektörer,

som handha det direkta överinseendet av de i bruk varande motorfordonen

och deras skötsel, att kontrollera drifts- och underhållskostnader och deras

statistiska behandling samt att utarbeta för motorfordonsdriften erforderliga

instruktioner. Telegrafverkets molorfordonspark, vilken i fredstid torde

komma att väsentligt utökas, består för närvarande av cirka 800 bilar, representerande

ett inköpsvärde av cirka 3 500 000 kronor.

Arbetet med utläggningen av rikskablar har numera nått en sådan omfattning

att det visat sig nödvändigt att disponera ytterligare tjänstemän såsom

arbetsledare vid dylika arbeten. En extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden

(ordinarie i A 20) vid kabelkontoret har sig numera ålagt att självständigt

organisera och leda det omfattande arbetet med utläggningen av rikskabel

inom det arbetsområde, som för ändamålet tilldelas honom. Befattningen

bör nu uppflyttas till linjeingenjörsbefattning i A 26.

Vid kabelkontoret finnes anställd en ingenjör i A 22, vilken av styrelsen

förordnats att inneha befattning såsom extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden.

Befattningshavaren har att under de tider av året, då arbetena med utläggning

av rikskablar pågå i full utsträckning, fungera såsom självständig

arbetsledare för en av de tre avdelningar å kabelkontoret, å vilka dessa arbeten

bedrivas. Under övriga tider av året har han att handha de omfattande

förberedelser, som erfordras för avdelningens arbeten under den nästkommande

arbetssäsongen. Med hänsyn till arten och omfattningen av de

arbetsuppgifter, som åvila honom, anser styrelsen, att han nu bör beredas

ordinarie anställning i 24 lönegraden.

De vid d i s t r i k t s b g r d c r n a till uppliyttning till linjeingenjörer i

A 26 föreslagna befattningshavarna äro placerade vid distriktsbyråema i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Malmö, Stockholm och Gävle, medan den till uppfattning till ingenjör i A

22 föreslagna befattningshavaren tjänstgör vid distriktsbyrån i Göteborg.

En extra ordinarie ingenjör i 24 lönegraden vid distriktsbyrån i Malmö

handlägger inom distriktet förekommande ärenden rörande anläggnings- och

underhållsarbetena å de automatiska telefonstationerna. Vidare åligger det

honom alt leda och övervaka utbildningen av för den automatiska driften

inom distriktet erforderlig reparatörs- och annan personal.

En vid distriktsbyrån i Stockholm placerad extra ordinarie ingenjör i 24

lönegraden handlägger i huvudsak följande frågor, nämligen ärenden rörande

dimensioneringen av de nya automatiska växelstationerna inom distriktet

och rörande beräkningen av antalet erforderliga förbindelseledningar och

kopplingsorgan. Denne tjänsteman åligger därjämte att i tekniskt hänseende

samordna Stockholms telefonstationer med växelstationerna inom distriktet.

Motsvarande tjänsteman vid distriktsbyrån i Gävle har sig ålagda följande

arbetsuppgifter, nämligen landskabelutredningar, granskning av arbetsförslag

samt problem sammanhängande med den pågående järnvägselektrifieringen

i vad de beröra distriktets arbetsområde. I den mån han icke är upptagen

av förenämnda uppgifter biträder han distriktsingenjören vid handläggningen

av denne påvilande ärenden med undantag dock för frågor rörande

distriktets automatiserade stationer.

Vid distriktsbyrån i Göteborg tjänstgör en ingenjör i A 20, vilken har till

uppgift att handlägga hyråns ärenden rörande arbeten i stationernas telefonnät

samt angående landskablar. Han skall därjämte biträda distriktets sektionsföreståndare

vid planerandet av större nätarbeten samt vid planläggningen

av landskabelarbetena och dimensioneringen av dessa kablar. Med

hänsyn till de krävande arbetsuppgifter, som sålunda åvila denne befattningshavare,

har han av styrelsen tilldelats förordnande att tjänstgöra såsom

ingenjör i 22 lönegraden. Styrelsen anser emellertid, att han bör beredas en

mot arten och omfattningen av hans arbetsuppgifter svarande ordinarie

tjänsteställning i A 22.

En vid li u v u d v e r k staden i N y n å s hamn placerad extra ordinarie

ingenjör i 24 lönegraden (ordinarie i A 20) förestår närmast under förste

verkstadsingenjören verkstadens materiallaboratorium. Verkstadens förmåga

att såväl i kvalitativt som i ekonomiskt hänseende hävda sig i konkurrensen

med den privata teletekniska industrien är i stor utsträckning beroende av

att endast fullgod material användes i verkstadens produkter samt av att de

tekniska framstegen på här ifrågavarande område uppmärksamt följas. Befattningshavaren

beil- nu uppflyttas till ordinarie verkstadsingenjör i Ä 26.

A tekniska avdelningens ritkontor vid huvudverkstaden uppgöras alla detaljritningar

för verkstädernas standard- och lagermateriel, varjämte å telegrafstyrelsens

olika avdelningar verkställda ritningar å arbeten, som skola

utföras vid verkstäderna, där undergå granskning ur tillverknings- och materielsynpunkt.

Ritkontoret, som sysselsätter ingenjörer, kopister och övrig

personal till ett sammanlagt antal av omkring 30, förestås för närvarande

av en ingenjör i A 20. Av honom fordras ingående kännedom örn nya och

äldre konstruktioner inom området för verkstädernas tillverkning samt omfattande

kunskaper i de tillverknings- och materialfrågor, som beröra produktionen.

Ilan måste besitta stor teknisk kunnighet. Med hänsyn till de

fordringar, som sålunda ställas på innehavaren av befattningen, måste hans

nuvarande tjänsteställning anses vara alltför låg. Styrelsen anser en höjning

av hans tjänst till A 22 väl motiverad.

Vid huvudverkstaden finnes en särskild avdelning, benämnd avdelningen

för driftservice, som har till uppgift att för samtliga verkstäders del planera

och ombesörja ändringar och reparationer av verkstädernas inredning och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

27

maskinutrustning och som handhar modernisering och skötseln av deras

transportorgan samt kratt- och värmecentraler med tillhörande ledningar.

De omfattande och skiftande arbetsuppgifter, som åvila avdelningen, medföra

att stora krav i fråga om tekniskt kunnande och praktisk erfarenhet

å hithörande områden måste ställas på den tjänsteman, för närvarande en

ingenjör i A 20, som närmast under verkstadsöveringenjören har att leda

och svara för avdelningens arbete. Det åligger honom att följa den tekniska

utvecklingen på de områden, som beröra avdelningens arbete, och det fordras

av honom att lia blick för och förmåga att tillvarataga de möjligheter till

rationalisering, som till följd av nämnda utveckling eller i övrigt kunna föreligga

för verkstädernas del. I betraktande av omfattningen av de föreståndaren

åliggande arbetsuppgifterna och den stora betydelse deras rätta handhavande

har för verkstadsdriften samt den kompetens och erfarenhet, som

med anledning härav måste fordras av föreståndaren, anser styrelsen en

höjning av hans tjänst till A 22 vara synnerligen befogad.

Av de vid ingenjör sk ont oren till uppflyttning föreslagna befattningshavarna

tjänstgör en å ingenjörskontoret i Luleå och två å ingenjörskontoret

för Stockholms felbyrå.

Vid ingenjörskontoret i Luleå tjänstgör en ingenjör i A 20, vilken av styrelsen

förordnats att inneha befattning såsom extra ordinarie ingenjör i 24

lönegraden. Denne har som främsta arbetsuppgifter att närmast under sektionsföreståndaren

svara för upprättandet av arbetsförslag, huvudsakligen

beträffande stationsarbeten, att handlägga ärenden som avse anläggningar

för militären och för civilförsvaret samt att handha sektionens personalärenden.

Han biträder därjämte med utredningar och vid handläggningen av

de löpande ärendena i övrigt å ingenjörskontoret. Med hänsyn till de göromål,

som han har sig ålagda, samt till de fordringar, som ställas på honom

vid fullgörandet av desamma, anser styrelsen att han nu bör beredas ordinarie

anställning i 24 lönegraden.

Vid ingenjörskontoret för Stockholms felbyrå finnas anställda två ingenjörer

i A 20. Den ena av dem har att organisera och leda samt övervaka

arbetet nied felavhjälpning och reparationer å samt allmänt underhåll av

riks- och landskablarna inom fjärde distriktet ävensom att handlägga ärenden

rörande ändringsarbeten å befintliga samt skarving och pupinisering

av nya lands- och s. k. trunkkablar. Den andre handhar ledningen och övervakningen

av arbetet med felavhjälpning och reparationer å samt allmänt

underhåll av lokalkablar och en del äldre landskablar inom distriktet. Under

hans överinseende stå vidare alla utöknings- och nybyggnadsarbeten å såväl

överdragsstationen i Stockholm som å undersökningsavdelningen för distriktets

landskablar. De arbetsuppgifter, som anförtrotts de två ingenjörerna,

äro såväl kvantitativt som kvalitativt av stor betydenhet. Med hänsyn härtill

samt till de stora fordringar, som ställas på dem, har styrelsen funnit

sig böra tilldela dem förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma

på ingenjör i 22 lönegraden. Styrelsen anser det angeläget, att befattningshavarna

nu beredas ordinarie anställning i sistnämnda lönegrad.

Allmänna lönenämnden framhåller i utlåtande den 15 februari 1946, att,

såvitt lönenämnden kunnat linna, omedelbara åtgärder äro påkallade för

att häva den brist på kvalificerad ingenjörspersonal, som för närvarande synes

råda inom telegrafverket. Belysande i detta hänseende är, alt, enligt vad

sorn under hand upplysts för lönenämnden, antalet civilingenjörer i telegrafverket

nedgått med 10 sedan år 1940, samtidigt som verkets snabba tillväxt

och alltmer komplicerade tekniska anordningar otvivelaktigt medfört ett

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

starkt ökat behov av sådan pesonal. Lönenämnden har därför icke velat

inskränka sig till att förorda åtgärder, som kunde föranleda ett uppskov

med ställningstagandet till telegrafstyrelsens förslag i dess helhet.

Lönenämnden anför därefter i huvudsak följande.

Beträffande transmissionsavdelningens sektion för överdragsstationer Inunder

hand framhållits, att sektionen handhar praktiskt taget alla för överdragsstationernas

färdigställande erforderliga arbeten från planeringsstadiet

och till dess alt stationerna äro färdiga att tågås i bruk. Sektionsföreståndaren

måste därför vara en framstående fackman både inom starkströms- och

teleteknik, ha goda kommersiella insikter för att tillfredsställande kunna

föra förhandlingar med strömleverantörer och andra leverantörer och även

vara en god arbetsledare, eftersom han icke blott utövar chefsskapet för sektionens

konstruktionsavdelning och transmissionsavdelningens experimentverkstad

utan även handhar ledningen av monteringsarbetena på överdragsstationerna.

Antalet tjänstemän å sektionen uppgår för närvarande till 36,

varav 19 med ingenjörsutbildning. Med beaktande av vad sålunda upplysts

har lönenämnden ansett sig kunna lämna förslaget örn uppflyttning av förevarande

sektionsföreståndare från A 26 till A 27 utan erinran.

För driftsbgråns rationaliseringsavdelning, som förestås av en byrådirektör

i A 28, avses enligt telegrafstyrelsens framställning i nu ifrågavarande

del 2 byråingenjörer och 1 linjeingenjör i A 26. Då järnvägsstyrelsen i sitt

förslag angående högre tjänster m. m. för motsvarande avdelning inom dess

drifttjänstbyrå icke räknat med andra högre ingenjörsbefattningar än föreståndaren

i A 28 och en byråingenjör i A 26, måste lönenämnden sätta i

fråga, huruvida telegrafverkets behov av kvalificerad ingenjörspersonal för

rationaliseringsa vdelningen kan vara så mycket större, att till föreståndarens

förfogande måste ställas icke mindre än 3 ingenjörer i 26 lönegraden.

För den ingenjör å driftsbyråns husby ggnadsavdelning, vilken förestår sektionen

för fastighetsförvaltning och allmänna ärenden, vill lönenämnden ifrågasatta,

huruvida icke en placering i A 22 är tillfyllest.

o Beträffande arbetsuppgifterna för den ingenjör i A 20 med förordnande

såsom extra ordinarie ingenjör i Eo 24 å driftsbyråns ani äg g ning sand el ning,

som skulle uppflyttas till byråingenjör i A 26, har lönenämnden bland annat

inhämtat, att han har att granska från distriktschefema inkommande förslag

till manuella och automatiska växelstationer med beaktande av om de

innebära en rationell utbyggnad med hänsyn till stationsområdesindelningen.

Härvid uppgöras även jämförande kostnadskalkyler för olika utbvggnadssätt.

Han har vidare att granska de förslag till linje- och nätarbeten, som

distriktschefema framlägga. De angivna arbetsuppgifterna synas lönenämnden

vara av så ansvarsfull beskaffenhet, att lönenämnden finner den föreslagna

uppflyttningen av befattningshavaren i fråga till byråingenjör i A 26

motiverad.

Med anledning av telegrafstyrelsens förslag om uppflyttning från A 20

till A 22 av den ingenjör å förrådsbyråns tekniska avdelning, som har hand

om redigeringen av telegrafverkets materielkatalog, vill lönenämnden erinra,

att lönenämnden i utlåtande den 22 januari 1946 angående vissa ändringar

i fråga örn antal och löneställning beträffande ordinarie befattningar

vid statens vattenfallsverk uttalat sig för en placering i A 20 såsom byTåassistent

av den befattningshavare, som i egenskap av föreståndare för förradskontorets

trycksaksavdelning bland annat har att redigera och ombesörja

tryckning av vattenfallsstyrelsens katalog över redskap och standardiserad

förrådsmateriel samt att fortlöpande komplettera och modernisera

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 239.

29

nämnda katalog. Med hänsyn härtill synes det lönenämnden tveksamt, om

ifrågavarande befattningshavare å telegrafstyrelsens förrådsbyrå nu bör uppflyttas

i högre lönegrad. Då det emellertid torde vara av^ särskild betydelse,

att å en befattning av här förevarande slag kunna bibehålla en befattningshavare

med erfarenhet från olika delar av telegrafverkets verksamhet, vill

lönenämnden icke motsätta sig den föreslagna uppflyttningen av denne befattningshavare

till A 22.

För en ordinarie ingenjör i A 20 med förordnande såsom extra ordinarie

ingeniör i Eo 24 å kabelkontoret har styrelsen begärt en linjeingenjörsbefattning

i A 26. Denne befattningshavare har enligt vad som under hand

upplysts från telegrafstyrelsen i huvudsak samma arbetsuppgifter som den

ingenjör i A 22 — likaledes med förordnande som extra ordinarie ingenjör

i Eo 24 — för vilken styrelsen hemställt örn en ingenjörsbefattning i A 24.

Ifrågavarande befattningshavare förestå var sin kabelläggningsavdelning. En

tredje sådan avdelning förestås av en linjeingenjör å övergångsstat.

Lönenämnden, som i och för sig icke har något att erinra mot att linjeingenjörsbefattningar

i A 26 avses för föreståndarna för kabelläggningsavdelningarna,

finner det med hänsyn härtill principiellt otillfredsställande,

att för en sådan avdelning skulle inrättas en ingenjörsbefattning i 24 lönegraden.

Enligt vad lönenämnden under hand inhämtat, kan det emellertid

för närvarande icke överblickas, i vad mån det i framtiden blir erforderligt

med 3 kabelläggningsavdelningar. Försiktigheten har därför ansetts bjuda

att en av ifrågavarande föreståndare — vilken hittills icke tagits i anspråk

såsom ledare för kabelläggningsarbeten i samma utsträckning som den, vilken

föreslagits placerad i A 26 — tills vidare icke placeras högre än i 24

lönegraden. Denna placering skulle bättre motsvara de arbetsuppgifter, som

förut regelmässigt åvilat ifrågavarande befattningshavare. Med hänsyn till

sålunda föreliggande särskilda omständigheter vill lönenämnden icke motsätta

sig telegrafstyrelsens förslag i här ifrågavarande delar.

I övrigt ha telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag icke givit lönenämnden

anledning till särskilt uttalande.

De förslag från telegrafstyrelsens sida, för vilka jag här redogjort, gälla Departementsuppfattning

av ett betydande antal ingenjörstjänster. Det torde med hänsyn thelen.

härtill icke vara ägnat att förvåna, om jag vid ett första påseende funnit

tveksamt, huruvida uppflyttningar i den omfattning, som föreslagits, böra

vidtagas medan utredning rörande en allmän lönereglering pågår. Jag har

emellertid vid en mera ingående prövning av de föreliggande förslagen låtit

denna tveksamhet falla. Avgörande härvid har i första hand varit den tekniskt

betonade moderniserings- och rationaliseringsprocess, som pågått och alltjämt

pågår inom telegrafverket och som omfattar samtliga dess rörelsegrenar.

Det är tydligt, att denna omdaningsprocess måste leda till en kvalificering

av åtskilliga tekniska tjänster med därav följande förändringar av arbetsuppgifterna.

Att detta i sin lur bör återverka på befattningarnas lönegradsplacering

har jag redan inledningsvis berört.

Förändringarna av telegrafverkets tekniska rörelsegrenar ha emellertid lett

till att ännu ett spörsmål trängt fram i förgrunden. Jag syftar härvid på

rekryteringsfrågan. För verksledningen är det uppenbarligen en angelägenhet

av stor vikt att tillse, att verket har tillgång lill befattningshavare, sorn äro

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

kompetenta att övertaga de befattningar, som av olika anledningar bli vakanta.

Det ligger i sakens natur, att rekryteringen försvåras, om icke lönesättningen

framför allt beträffande de kvalificerade befattningarna är sådan, att den

svarar mot arbetsuppgifternas art och omfattning. Erfarenheterna ha visat,

att även av denna anledning en justering av lönesättningen beträffande

vissa befattningar vid telegrafverket är påkallad.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka telegrafstyrelsens förevarande förslag.

Jag vill tillägga, att de föreslagna uppflyttningarna icke leda till en förmånligare

befordringsgång för därav berörda befattningshavare än den som beträffande

liknande befattningar vid verket rådde före det senaste världskriget.

Såsom exempel må nämnas, att den genomsnittliga tjänstetiden för befordran

till ingenjörstjänst i 26 lönegraden under femårsperioden 1935—1939

var lägre än den som vid bifall till styrelsens förslag uppnås.

Vad i ärendet förekommit föranleder särskilt uttalande från min sida endast

i vad avser den till uppflyttning till A 24 föreslagna ingenjören i A 20

å driftsbyråns husbyggnadsavdelning. Lönenämnden har beträffande denne

befattningshavare ifrågasatt, huruvida icke en placering i A 22 vore tillfyllest.

Bortsett från att befattningshavaren redan är extra ordinarie i 24 lönegraden,

finner jag de med befattningen förenade arbetsuppgifterna icke skäligen

böra föranleda lägre placering än i A 24.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit torde å Kungl. Majit få ankomma

att meddela beslut örn minskning av antalet ingenjörer i A 20 med 30 och

antalet kontrollörer i A 20 med 1.

Uppflyttning av 5 ingenjörer från A 20 till linjeingenjörer i A 26. Telegrafstyrelsen

har föreslagit uppflyttning av 11 ingenjörer i A 20 (Eo 24) å

sektionernas ingenjörskontor till linjeingenjörer i A 26.

Till stöd för ifrågavarande förslag har telegrafstyrelsen anfört följande.

De elva vid ingenjörskontor placerade befattningshavarna äro sektionsföreståndarnas

ställföreträdare och närmaste män. Sektionernas utveckling

ävensom det förhållandet att sektionsföreståndarens tid till stor del tages i

anspråk för tjänsteresor inom sektionen har nödvändiggjort överflyttning för

självständig handläggning genom de biträdande ingenjörernas försorg av en

betydande del av föreståndarens arbetsuppgifter. Berörda tjänstemän måste

vara fullt insatta i alla de å tjänstestället förekommande göromålen.

Allmänna lönenämnden anför i huvudsak följande.

Enligt vad lönenämnden inhämtat, tjänstgjorde intill den 1 januari 1945

regelmässigt ordinarie ingenjörer i A 20 såsom närmaste män och ställföreträdare

till sektionsföreståndama. Från och med nämnda dag erhöllo emellertid

ett stort antal av dessa ingenjörer förordnande såsom extra ordinarie

ingenjör i Eo 24. Den 1 januari 1946 uppgick antalet dylika ingenjörer till

16. I övriga sektioner utgjordes vid sistnämnda tidpunkt föreståndarnas närmaste

män av 1 ingenjör i Eo 17, 3 ingenjörer i A 20, 3 ingenjörer i Eo 22,

1 ingenjör i A 20 med förordnande att fullgöra göromål, som eljest ankomma

på ingenjör i 26 lönegraden, och 4 linjeingenjörer. De fyra sistnämnda voro

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

31

placerade vid Stockholms och Göteborgs stadssektioner och sektionerna för

samma städers stationer. Av ifrågavarande 28 befattningshavare äro för närvarande

23 civilingenjörer.

Enligt vad telegrafstyrelsen under hand upplyst, har arbetsbördan för sektionsföreståndama

(förste sektionsingenjörer i A 27 eller sektionsingenjörer

i A 26) numera erhållit sådan omfattning, att de i stor utsträckning måst å

sina närmaste män överlåta att självständigt handhava vissa inom sektionen

förekommande arbeten. Inom en del sektioner har detta skett i så stor utsträckning,

att de föreliggande arbetsuppgifterna kunna sägas vara uppdelade

å sektionsföreståndaren och hans närmaste man, vilka var för sig svara för

sitt arbetsområde. Sektionsföreståndaren bibehåller dock så till vida ledningen

av sektionens arbete, att han i erforderlig mån avgör vilka uppgifter,

som skola handhavas av medhjälparen. Formellt åvilar även ansvaret för

samtliga inom sektionen utförda arbeten alltjämt sektionsföreståndaren. Telegrafstyrelsen

har emellertid ansett arbetsuppgifterna för sektionsföreståndarna

och deras närmaste män kvalitativt vara så likartade, att den funnit

sig böra framlägga förevarande förslag, vilket — om det genomföres — leder

till att i vissa sektioner såväl sektionsföreståndaren som hans närmaste man

kommer att tillhöra 26 lönegraden.

Det måste enligt lönenämndens mening möta betänkligheter att, då arbetet

med en allmän lönerevision pågår, genomföra förevarande uppflyttning av

vissa ingenjörer å sektionerna till linjeingenjörer i A 26, vilken löneställning

hittills endast tillämpats å sektionsföreståndamas närmaste män i Stockholms

och Göteborgs stadssektioner och sektionerna för samma städers stationer.

Det vill därför synas lönenämnden, som örn här ifrågavarande spörsmål rätteligen

borde upptagas till prövning i samband med den allmänna lönerevisionen.

Häremot talar dock angelägenheten av att vidtaga erforderliga åtgärder

till förhindrande av att i telegrafverket antalet ingenjörer med civilingenjörsexamen

eller andra däremot svarande högre kvalifikationer ytterligare minskas.

Med hänsyn härtill och till vad som upplysts angående de förändringar,

som ägt rum i nu ifrågavarande ingenjörers arbetsuppgifter, har lönenämnden

ansett sig böra taga deras löneställning under omprövning. Härvid har

lönenämnden funnit, att en placering i 26 lönegraden torde vara motiverad

för de ingenjörer, vilka tjänstgöra i sektioner, där den ovan omförmälda arbetsfördelningen

mellan sektionsingenjören och hans närmaste man är helt

genomförd, så att de praktiskt taget omhänderhava var sitt arbetsområde.

Huruvida ,så är förhållandet beträffande samtliga de ingenjörer, för vilka

telegrafstyrelsen föreslagit en inplacering i 26 lönegraden, undandrager sig

lönenämndens bedömande.

Liksom allmänna lönenämnden hyser jag betänkligheter mot att i så bety- Departementsdande

omfattning som telegrafstyrelsen föreslagit verkställa lönegradsupp- che-lenflyttning

av sektionsingenjörernas närmaste män. En dylik uppflyttning synes

mig åtminstone för närvarande böra ske endast i de fall, då behovet därav

är synnerligen trängande. Ehuru jag saknar utgångspunkter för ett sådant

bedömande anser jag mig i avvaktan på vidare erfarenhet icke böra tillstyrka

uppflyttning av mer än 5 av ifrågavarande befattningshavare.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att meddela beslut om

minskning av antalet ingenjörer i A 20 med 5.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Inrättande av 1 förste byråsekreterarbefattning i A 20 å kanslibyråns juridiska

avdelning, 1 förste byråsekreterarbefattning i A 24 å kanslibyråns

allmänna avdelning saint 1 byråsekreterarbefattning i A 21 å ckonomibyråns

utrikesavdelning. Till stöd för ifrågavarande förslag har telegrafstyrelsen

anfört följande.

A kanslibyråns j u r i d i s k a andel n i n g tjänstgör en förste

byråsekreterare i A 24 å övergångsstat. Denne överflyttades i samband med

telegrafverkets omorganisation år 1941 till nämnda byrå från förutvarande

linjebyrån, där han sedan den 1 april 1935 innehade befattning som sekreterare

i 24 lönegraden. Samtidigt överfördes till kanslibyrån de arbetsuppgifter

av juridiskt-administrativ natur, som tidigare åvilade honom å linjebyrån.

Befattningshavaren har lill huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden

angående de numera i allt större omfattning förekommande förvärven

av fastigheter för telegrafverkets drift, att medverka vid upprättandet av

kontrakt och i vassa fall efter särskilt uppdrag av styrelsen föra underhandlingar

med vederbörande säljare ävensom att handhava den rättsliga vården

av verkets fastigheter. Häri inbegripes bland annat till följd av telegrafverkets

ökade fastighetsförvärv eli allt större antal stadsplaneärenden, vilka

i telegrafverkets intresse ofta kräva förhandlingar å platsen med vederbörande

myndigheter och markägare. Vidare bär han att handlägga samtliga

vid telegrafverket förekommande expropriationsmål samt mål inför vattendomstol

beträffande verkets sjökablar. Även må nämnas de juridiska spörsmål

av olika slag, som föranledas av förläggningen av de stora rikskablarna.

I övrigt har han att i mån av tid biträda med handläggning av de juridiska

ärenden, som för sådant ändamål överlämnas till honom.

För utförande av nu nämnda göromål, vilka i stort sett handläggas självständigt,

måste med nödvändighet förutsättas, att befattningens innehavare

har sadan utbildning, som medför behörighet till domarbefattning.

Då de befattningshavaren åliggande arbetsuppgifterna helt taga hans arbetskraft

i anspråk, och då desamma under senare år blivit alltmer omfattande

och mera kvalificerade, finner styrelsen angeläget, att befattningshavaren

nu återuppföres å ordinarie stat och samtidigt gives en tjänsteställning,

som bättre än den nuvarande svarar mot hans krävande och ansvarsfulla

arbete och de för befattningen erforderliga kvalifikationerna

Karlshög råns allmänna avdelning förestås av en förste

by i asekreterare i A 26. Såsom dennes närmaste nian och ställföreträdare

tjänstgör en byrasekreterare i A 21.

Den allmänna ökningen av telegrafverkets rörelse under de senare åren

speciellt den darmed sammanhängande ökningen av telegrafverkets personal’

bär medi ort en stegring av arbetsuppgifterna även å kanslibyråns allmänna

avdelning, kvantitativt såväl som kvalitativt. Handläggningen av de allmanna

personal- och avlöningsärendena samt författningsärenden kräver

alltmer tid Härtill bidrar i väsentlig mån de numera allt oflare förekomn

a"dringarna av författningar, som beröra personal- och avlöningsioihallanden

samt tillkomsten av nya sådana författningar jämte utredningar

i samband härmed. Antalet ärenden, som av styrelsens övriga bvråer

nderstallas kanshbyran och vilka så gott som undantagslöst beröra allmänna

avdelningen, utvisar även en fortgående stark ökning

Under angivna förhållanden har en betydande del av avdeiningsföreståndarens

arbetsuppgifter undan for undan måst överflyttas på dennes när

mäste medhjälpare. Avdelningens mera kvalificerade göromål lia emellertid

nu natt en sadan omfattning, att en utökning av de härför avsedda arbetskrafterna

ar oundgängligen nödvändig. Behov föreligger därför av ytter
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts proposition nr 239.

33

ligare en kvalificerad tjänsteman å avdelningen. Med hänsyn till arten av de

arbetsuppgifter, som äro avsedda att påläggas ifrågavarande tjänsteman, bör

för denne icke ifrågakomma lägre tjänsteställning än såsom förste byråsekreterare

i A 24.

Beträffande befattningen å ekonomibyråns utrikesavdeln

i n g må erinras, att telegrafverket den 1 december 1924 öppnade en direkt

radiotelegrafförbindelse med New York. Det var därvid för verket en ekonomisk

angelägenhet av vikt, att telegramtrafiken till och från Amerika i

största möjliga utsträckning befordrades över denna förbindelse. På grund

av att transitoavgifterna till mellanliggande telegrafförvaltningar bortfalla

vid befordran direkt per radio, är nämligen den behållna inkomsten av dylika

telegram väsentligt större än av telegram, som befordras per kabel över

ett eller flera transitoland; i vissa fall kan merinkomsten för den radiobefordrade

transatlantiska telegramtrafiken uppgå till över 1 krona per taxerat

telegramord. Med hänsyn härtill samt för att åstadkomma en motvikt till

den intensiva propaganda, som bedrevs av flera utländska telegrafbolag för

trafikens bibehållande över de gamla kabelviorna, såg sig styrelsen föranlåten

att genom reklam- och upplysningsverksamhet söka förmå telegramkorrespondenterna

i landet att dels själva använda den direkta radiovian,

dels förmå sina transatlantiska affärsförbindelser att ävenledes utnyttja densamma.

Styrelsen uppdrog därför åt en av telegrafassistenten™ å styrelsens

revisionsavdelning att jämsides med sitt arbete å avdelningen övervaka den

amerikanska telegramti-afiken i nu berört hänseende samt att genom personliga

hänvändelser till telegramkorrespondenterna över hela landet tillvarataga

och bevaka telegrafverkets intressen på området i fråga. Nämnda^ tjänsteman,

vilken år 1936 befordrats till förste telegrafassistent i A 17 å revisionsavdelningen,

har på grund av telegramtrafikens ökning samt tillkomsten

år 1942 av direkta radiotelegrafförbindelser jämväl med Buenos Aires

■och Rio de Janeiro måst ägna allt större del av sin arbetstid åj här ifrågavarande

göromål och har under de senaste åren helt lösgjorts från sitt arbete

å revisionsavdelningen för att uteslutande ägna sig at propagandaverksamheten.

Det ifrågavarande reklamarbetet, som ställer stora krav på omdöme

och förhandlingsförmåga samt förutsätter ingående kännedom om den internationella

verksamheten på telegrafområdet och förefintliga telegramvior,

speciellt de nord- och sydamerikanska radio- och kabelbolagens olika

förbindelser såväl till Europa som mellan och inom Nord-, Central- och

Sydamerika jämte Västindien, tenderar att öka i omfattning och täger helt

sin man i anspråk. Styrelsen anser därför, att det för ifrågavarande arbete nu

bör inrättas en särskild befattning, placerad å ekonomibyråns utrikesavdelning.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning anser styrelsen,

att innehavaren av befattningen bör som byråsekreterare placeras i A 21.

Styrelsens förevarande förslag lia icke givit allmänna lönenämnden anledning

till särskilt uttalande.

De skäl, telegrafstyrelsen anfört lill stöd för ifrågavarande förslag, synas Departementsmig

övertygande. Jag tillstyrker alltså, att 1 förste byråsekreterarbefattning cJielRni

A 26, 1 förste byråsekreterarbefattning i A 24 och 1 byråsekreterarbefattning

i A 21 inrättas.

Uppflyttiiiiig av 1 kontrollör å radiobyrån från A 20 till förste kontrollör

i A 22. Befattningshavaren förestår byråns licensavdelning.

Bihang lill riksdagens /irolokoll 1946. 1 sami. Kr 239. ■''>

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

Till stöd för den föreslagna uppflyttningen anför telegrafstyrelsen följande.

Befattningshavaren i fråga har att leda och svara för arbetet å avdelningen.

Det åligger honom därjämte att uppgöra förslag till ändrade licensbestämmelser,

att utarbeta instruktioner och blanketter, verkställa utredningar,

föra statistik av olika slag, övervaka tryckning^ och distribuering därav

samt uppgöra ekonomiska sammanställningar. På honom ankommer att

planlägga, dirigera och inspektera arbetet med licenskontrollen i hela landet,

att anställa vid densamma sysselsatt personal och att övervaka handhavandet

av de för kontrollen använda bilarna. Licenskontrollen kräver en synnernerligen

noggrann planering och övervakning. Han skall därjämte -— sedan

de nuvarande licensbestämmelserna trädde i kraft den 1 oktober 1943

handlägga alla ärenden i samband med domstolsutslag rörande olovligt innehav

av radiomottagningsapparat och skall till polismyndigheter och domstolar,

örn så påfordras, lämna besked rörande tolkning och tillämpning av

licensbestämmelserna. Antalet ärenden i samband med domstolsutslag utgjorde

1 666 för tiden Vid 1943—30/a 1944 och 2 005 för tiden 7io 1944—3 /„

1945. Det till avdelningen hörande licensregistret omfattar för närvarande

cirka 280 000 licensinnehavare. Den personal, som är direkt underställd ifrågavarande

befattningshavare, uppgår för närvarande till 19 ständigt tjänstgörande,

varjämte tillkommer ett antal extraanställda under vissa delar av

året. Licensantalet för hela riket, som den 1 januari 1935 utgjorde cirka

733 000 och den 1 januari 1940 var 1 358 000, beräknas vid årsskiftet 1945/46

överstiga 1 800 000.

Ifrågavarande befattningshavare åligger även att lämna telegrafverkets

stationsföreståndare upplysningar och råd rörande handhavandet av licensregistren

på stationerna och ordnandet av licensarbetet på desamma och

har att handlägga avdelningens omfattande skriftväxling med allmänheten i

licensfrågor.

När den under kriget nedlagda amatörradioverksamheten ater kommer i

gång, är avsikten att arbetet med hithörande frågor till stor del skall förläggas

till licensavdelningen.

Med hänsyn till det allt mer omfattande och betydelsefulla arbete, som

åvilar föreståndaren för licensavdelningen, och de stora fordringar, som

måste ställas på hans förmåga att sköta detta arbete, finner styl elsen, att

hans lönegradsplacering är för låg.

Allmänna lönenämnden anser, att med prövning av frågan örn förbättrad

löneställning för befattningshavaren bör anstå, till dess överblick kan vinnas

rörande de arbetsuppgifter, som ett återupptagande av amatörradioverksamheten

kan medföra för honom.

Av den av telegrafstyrelsen lämnade redogörelsen framgår enligt mitt förmenande,

att de arbetsuppgifter, som åvila föreståndaren för radiobyråns

licensavdelning, till såväl art som omfattning motivera en uppfattning av

befattningen till 22 lönegraden. Särskilt gäller detta, sedan enligt medgivande

av Kungl. Maj:t amatörradioverksamheten nyligen åter kommit i gång.

Under åberopande härav anser jag mig böra tillstyrka styrelsens förslag.

Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj :t ankomma att meddela beslut örn härav

betingad minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Omklassificering av vissa trafikanstalter. I skrivelse den 3 november 1945

har telegrafstyrelsen framlagt förslag till provisorisk omklassificering av

vissa trafikanstalter. Förslaget går ut på följande ändringar.

Till klass 1 A (A 26) skulle från klass 1 B (A 24) uppflyttas centralstationerna

i Jönköping, Karlstad, Västerås, Kalmar, Skelleftea och Lnnea. Till

klass 1 B skulle från klass 2 (A 22) uppflyttas centralstationerna i Arvika,

Norrtälje, Ludvika och Uddevalla. Därjämte skulle till klass 2 från klass 3

(A 20) uppflyttas centralstationerna i Trollhättan, \ara och Karlskoga.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt styrelsens förslag utom i vad avser

uppflyttning av centralstationerna i Skellefteå och Umeå. Med hänsyn härtill

anser jag mig böra närmare redogöra för vad i avseende» å nämnda stationer

förekommit. I övrigt hänvisar jag till handlingarna i ärendet.

Telegrafstyrelsen anför till stöd för förslaget örn uppflyttning av centralstationerna

i Skellefteå och Umeå från klass 1 B till klass 1 A följande.

Nämnda stationer ha uppnått en sådan storlek, att en höjning i klass är

starkt motiverad. Poängtalen för dessa båda stationer utgjorde år 1935 819

respektive 774 samt ha därefter stigit till 1 738 respektive 1 700, vilket innebär

en ökning med 112 respektive 120 %>. Det är att förutse, att dessa stationers

utveckling skall, liksom övriga norrlandsstationers, också i framtiden

fortgå i snabb takt.

Allmänna lönenämnden anför i utlåtande den 18 december 1945, att med

uppflyttning av centralstationerna i Skellefteå och Umeå bör anstå. Reservation

har häremot avgivits av det innehall, som angivits vid behandlingen

av motsvarande förslag beträffande postverket.

I fråga om den principiella utgångspunkt, från vilken förslagen till provisorisk

omklassificering av trafikanstalterna enligt min mening böra bedömas,

får jag hänvisa till vad jag anfört vid behandlingen av generalpoststyrelsens

förslag till provisoriska omklassificeringar.

Beträffande centralstationerna i Skellefteå och Umeå har allmänna lönenämnden

icke närmare utvecklat, varför dessa trafikanstalter icke nu böra

uppflyttas i klass. Enligt min mening talar den förändring av rörelsen, som

kan utläsas av poängtalens stegring, för att en uppflyttning bör ske. Jag vill

framhålla, att poängtalen för dessa stationer överstiga lägsta poängtalet för

stationer av klass 1 A (981) med 757 respektive 719 poäng. Jag anser mig

alltså böra tillstyrka telegrafstyrelsens förslag oförändrat.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör antalet telegrafkommissarier

av klass 1 A i A 26 ökas med 6, antalet telegrafkommissarier av klass 1 B

i A 24 minskas med 2 och antalet telegrafkommissarier av klass 2 i A 22

minskas nied 1. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela beslut örn

minskning av antalet telegrafkommissarier av klass 3 i A 20 med 3.

Införande av linjemästare i A 18, radiokoinniissarie i A 18 och A lii samt

förste kansliskrivare i A 12. Uteslutning av linjemästare i A 17 och radiokommissarie

i A 15. Till stöd för ifrågavarande förslag anför telegrafstyrelsen

följande.

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Sek linus föreståndarna lia lill sin hjälp linjemästare, vilka envar

inom sitt bestämda område (linjemästarområde) lia att svara för den direkta

arbetsledningen. Inför vederbörande sektionsföreslåndare äro linjemäsiama

ansvariga för att arbetena utföras på elt ekonomiskt och tekniskt riktigt

sätt. alt de bedrivas nied tillbörlig skyndsamhet och ordning samt att i övrigt

vid arbetenas utförande telegrafverkets intressen tillvaratagas på bästa möjliga

sätt. Linjemästarna intaga en viktig förtroendeställning mellan arbetarpersonalen

oell telegrafverket såsom arbetsgivare.

Frågan örn linjemästarnas lönegradsplacering bar för några år sedan varit

föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning. Sedan i augusti 1938

tillkallats sakkunniga för att inom finansdepartementet biträda med omprövning

av lönegradsplaceringen för befattningshavare vid statens affärsdrivande

verk, hemställde styrelsen i skrivelse lill Kungl. Majit den 22 oktober

1938, att befattningen linjemästare måtte uppflyttas från 16 till 17

lönegraden. Styrelsen anförde i sammanhanget, att ifrågavarande befattningar

i allmänhet vore slutposter. För befordran till dessa krävdes som regel

en genom mångårigt arbete dokumenterad praktisk-teknisk duglighet och

arbetsledarförmåga. Det ansvar, som åvilade dessa befattningshavare, vore

även tämligen vittgående, och deras insatser vore för telegrafverket av stor

ekonomisk betydelse. När därtill såsom följd av den allmänna utvecklingen

deras arbete kvantitativt ökats och i kvalitativt hänseende blivit svårare att

bemästra, bade det ansetts rimligt, alt de bereddes förbättrad tjänsteställning.

De sakkunniga förklarade, att fog syntes förefinnas för en differentiering,

varför möjlighet borde beredas att placera de med de mest kvalificerade arbetsuppgifterna

sysselsatta linjemästarna i 17 lönegraden. De sakkunniga

tillstyrkte därför, att befattningen linjemästare upptoges jämväl i nämnda

lönegrad. Detta förslag vann statsmakternas bifall, och befattningen i fråga

infördes sålunda jämväl i 17 lönegraden, räknat från och med den 1 juli

1942. För närvarande finnas 12 linjemästare i A 17.

Vad styrelsen år 1938 anförde i fråga örn den ekonomiska betydelsen för

telegrafverket av linjemästarnas insatser samt angående vikten även i övriga

hänseenden av deras arbetsuppgifter och det därmed förexiade ansvaret härunder

de därefter förflutna åren än mer vunnit i styrka. Sedan dess ha genom

den allmänna utvecklingen av telegrafverkets rörelse samt genom den

tekniska omdaning, som ägt rum och alltfort pågår inom telegrafverkets

verksamhetsområde, kraven på de linjemästare, som sysselsättas med de

mest kvalificerade göromålen, ytterligare skärpts och detta i sådan grad, att

deras tjänsteställning icke längre kan anses på skäligt sätt motsvara omfattningen

och arten av deras göromål. De i 17 lönegraden placerade linjemästarna

äro sålunda enligt styrelsens mening i för låg tjänsteställning. Det

må i detta sammanhang nämnas, att vissa med ifrågavarande befattningar

jämförbara tjänster å andra båll i statsförvaltningen äro hänförda till A 18.

Styrelsen finner starka skäl tala för att de nu avsedda linjemästarbefattningarna

uppflyttas i lönegrad, och föreslår i sådant syfte, att i tjänsteförteckningen

för telegrafverket införes befattningen linjemästare i Ä 18 och

att samtidigt befattningen linjemästare i A 17 utgår ur förteckningen. Vid

bifall till detta förslag har styrelsen för avsikt att i särskild framställning

lid Kungl. Majit föreslå inplacering i A 18 jämväl av ett antal nuvarande

linjemästare i A 16, vilka äro sysselsatta med så kvalificerade och omfattande

arbetsuppgifter, att en höjning av befattningarna till sistnämnda lönegrad

är starkt påkallad, vai-jämte styrelsen kommer att föreslå inrättande av ett

antal nya linjemästartjänster i A 18, varav behov nu föreligger.

Med den utveckling trafiken nu tagit vid de radiostationer, som förestås

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

av radiokommissarie i A 15, varmed följt ökade och betydligt

mera ansvarsfulla arbetsuppgifter för föreståndarna, anser styrelsen dessa

föreståndares tjänsteställning för låg. Tidigare lia vissa av ifrågavarande

.stationer föreståtts av radiokommissarier i A 22 oell i ett fall av en ingenjör

med högskoleutbildning. Att befattningarna såsom föreståndare för dessa

stationer ansetts böra sänkas i lönegrad bar berott därpa, att tratikens dåvarande

omfattning icke motiverade befattningarnas bibehållande i den högre

lönegraden. Så mycket angelägnare synes det styrelsen vara att nu, när

på grund av den allmänt ökade radiotrafiken förhållandena radikalt ändrats

och införandet av tekniskt mera komplicerade anordningar gjort föreståndarbefattningarna

betydligt mera svårskötta och ansvarsfulla, åstadkomma

en rättvis reglering av vederbörandes lönegradsplacering.

Alltefter den betydelse här ifrågavarande stationer ha samt arten och omfattningen

av det arbete, som påvilar vederbörande föreståndare, anser styrelsen,

att en uppfattning av föreståndarbefattningarna till A 18 respektive

A 16 bör ske. Någon ändring av benämningen synes därvid icke påkallad.

Styrelsen föreslår därför, att i tjänsteförteckningen för telegrafverket införes

befattningen radiokommissarie i A 18 respektive A 16 oell att befattningen

samtidigt utgår i A 15. Förslag angående antalet radiokommissariebefattningar

i de sålunda föreslagna nya lönegraderna kommer styrelsen

senare att framlägga i särskild skrivelse till Kungl. Majit.

Vid telegrafverket finnes ett antal k a n s l i s k r i v are (Alli, vilka utföra

ett mera kvalificerat arbete än sorn i allmänhet åligger tjänsteman i

dylik befattning. Den närmaste befordringsmöjligheten för ifrågavarande

tjänstemän utgör för närvarande befattningen kontorsskrivare (A 15). En

befordran av dem till sistnämnda befattning finner styrelsen emellertid icke

befogad, då det arbete de ha att utföra, ehuru mera kvalificerat än kansliskrivares,

dock icke når upp till det sorn normalt ankommer på innehavare

av kontorsskrivarbefattning.

För beredande av skälig befordran av bär omhandlade befattningshavare

föreligger därför vid telegrafverket behov av lämplig kontorsbefattning mellan

11 och 15 lönegraderna. Detta behov finner .styrelsen bäst kunna tillgodoses

genom att i tjänsteförteckningen för telegrafverket i A 12 införes

befattningen förste kansliskrivare. Styrelsen vill erinra örn alt dylik befattning

sedan lång tid tillbaka finnes vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

En placering av tjänstemännen i fråga i sistnämnda lönegrad skulle

enligt styrelsens mening viii motsvara betydenheten av del arbete, som är

ålagt vederbörande. Genom införande av förste kansliskrivarbefattning skulle

härjämte åstadkommas en motsvarighet inom kontorsområdet till de vid telegrafverket

i 12 lönegraden nu befintliga befattningarna förste kassör, förste

telegrafexpeditör och förste vaktföreståndare.

Styrelsen föreslår alltså, alt i tjänsteförteckningen för telegrafverket införes

befattningen förste kansliskrivare i A 12. Under förutsättning av bifall

till detta förslag torde styrelsen framdeles få till Kungl. Majit inkomma med

särskild framställning rörande det erforderliga antalet dylika tjänster.

Allmänna lönenämnden anför bland annat följande.

Lönenämnden finner styrelsens förslag örn införande av linjemästare i A 18

och uteslutningen av befattningen i A 17 i och för sig icke giva anledning

till erinran. Vad styrelsen anfört angående det framlida utnyttjandet av 18

lönegraden för linjemästare föranleder lönenämnden att framhålla, att 16

lönegraden dock alltjämt bör bibehållas såsom normallönegrad. Erinras ina,

att av överbanmästarbefattningarna vid statens järnvägar 6 tillhöra A 18

och 44 A 16.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

Förslaget att radiokommissariebefattningen i A 15 i telegrafverkets tjänsteförteckning

skall utbytas mot radiokommissariebefattningar i A 16 och

A 18, föranleder icke någon erinran från lönenämndens sida.

Icke heller har lönenämnden något att invända mot att i telegrafverkets

tjänsteförteckning införes befattningen förste kansliskrivare i A 12.

Vad telegrafstyrelsen föreslagit föranleder ej heller från min sida någon

erinran. Jag vill endast i anslutning till allmänna lönenämndens uttalande

framhålla, att 16 lönegraden alltjämt bör vara normalgrad för telegrafverkets

linjemästare. Antalet befattningar i de nya tjänstegraderna torde sedermera

efter förslag av styrelsen få fastställas av Kungl. Maj:t.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Telegrafstyrelsen har

vidare föreslagit uppfattning av dels 1 förste byråsekreterare å tekniska byråns

allmänna avdelning från A 24 till A 26, dels 1 Överkontrollör å samma

byrås stationsavdelning från A 24 till trafikinspektör i A 26, dels 1 förste

telegrafassistent å driftsbyråns rationaliseringsavdelning från A 17 (Eo 24)

till förste byråsekreterare i A 24, dels 1 kontrollör å radiobyråns fartygsstationsavdelning

från A 20 till Överkontrollör i A 24, dels 1 bokhållare å ekonomibyråns

ekonomiavdelning från A 17 till byråsekreterare i A 21, dels 1

kontrollör å förrådsbyråns katalogredaktion från A 20 till byråsekreterare

i A 21, dels 1 radiokommissarie vid Stockholms telegrafstation från A 22 till

Överkontrollör i A 24, dels 1 förste kontrollör vid Göteborgs telefonstation

från A 22 till Överkontrollör i A 24, dels 1 kontrollör vid centrala rundradioförstärkarstationen

i Stockholm från A 20 till förste kontrollör i A 22, dels

1 kontrollör vid Stockholms telefonstation från A 20 till förste kontrollör i

A 22, dels 1 kontrollör vid Malmö telefonstation från A 20 till förste kontrollör

i A 22, dels ock 1 kontrollör vid Uppsala station från A 20 till förste

kontrollör i A 22.

Till stöd för de föreslagna uppflyttningarna har telegrafstyrelsen anfört i

huvudsak följande.

Såsom föreståndare för tekniska byråns all m anna aude lni

n g tjänstgör en förste byråsekreterare i A 24 med förordnande såsom

förste byråsekreterare i A 26. Denne har närmast till uppgift att svara för

byrån åvilande göromål av mera administrativ natur, såsom uppsättande

av expeditioner i å byrån behandlade och avgjorda ärenden, uppgörande

av förslag till avtal rörande de av byrån verkställda upphandlingarna av

telefon- och telegrafteknisk utrustning samt kraftutrustning m. m. för olika

anläggningar, utförande av vissa ekonomiska utredningar i samband med

planläggningen av de arbeten, som skola utföras under tekniska byråns överinseende,

utfärdande av arbetsorder till distrikten å dylika arbeten, skriftväxling

med myndigheter och institutioner i skiftande frågor, uppgörande

av avtal med tjänstemän angående nyttjanderätt för telegrafverket till av dem

gjorda uppfinningar samt behandling av frågor rörande den till byrån hörande

personalen, vilkens antal numera överstiger 300. Härtill kommer under

normala förhållanden skriftväxling med utländska förvaltningar och

institutioner i telegraf- och telefontekniska angelägenheter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

39

Förslag om befattningens uppfattning till A 26 framfördes i fiol och tillstyrktes

av allmänna lönenämnden men föranledde icke någon utgärd.

Såsom ansvarig för förekommande arbetsuppgifter av trafikteknisk art i

samband nied planering för nya telefonstationer och telefonnätets automatisering

tjänstgör å t e k n i s ka byrå n s s t a 11 o n sa v d e l ni n g en

trafiktjänsteman i överkontrollörs tjänsteställning (A 24).

Redan vid sitt förslag om inrättande av denna tjänst framholt styrelsen i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1934, att de arbetsuppgifter, som

skulle komma att åvila innehavaren av tjänsten, vore sa ansvarsfulla och

omfattande, att de redan då bort påkalla tjänstens placering i-> lönegraden

men att styrelsen tills vidare velal inskränka sm hemställan till att avse en

överkontrollörstjänst. Krav på höjning av tjänsten till trafikinspektör grad

(A 26) har därefter vid olika tillfällen framförts utan att föranleda någon

^ Ilen kraftiga ökning av styrelsens arbetsuppgifter — icke minst i vad

angår planering för nya och utbyggnad av äldre telefonstationer samt toi

automatisering av landsbygdens telefonnät — som uppkommit genom de

senaste årens rekordartade abomienttillströmning och de skärpin kraven pa

förbättrade telekommunikationer, har emellertid i påfallande grad okat omfånget

och betydelsen av de med här ifrågavarande tjänst förenade aremålen

och därmed också i motsvarande grad kraven Pa tjärnhrns innehavare

Av största vikt är att styrelsen tor denna befattning kan försäkra sig örn

en arbetskraft med grundlig erfarenhet på det trafiktekniska olin adel, v

ken kan påräknas vilja kvarbliva å befattningen. Detta kail ske allenast örn

tjänsten erbjuder sin innehavare en sådan lönestallmng att lian icke nodgas

på annat håll inom verket söka den befordran, vartill de kvalifikationer,

vilka i föreliggande fall måste förutsättas hos vederbörande, berättiga honom

Styrelsen finner det därför nu synnerligen angelaget, alt tjänsten utan

ytterligare uppskov höjes till tidigare föreslagen lönegrad.

* Ä drift s b g r å n s r atia nal i s c r i ny s a udel n i n y tjänstgör 1

förste telegrafassistent i A 17, vilken från och nied den 1 jarman 194» förordnats

att inneha befattning såsom extra ordinarie förste byrasekreterare

i 24 lönegraden. .. ,

Ifrågavarande befattningshavare har sig numera alagt att närmast unde!

avdelningsföreståndaren svara för frågor rörande kontorsorganisation och

kontorsrationalisering inom telegrafverket. Han har därvid a 11 följa lil vecklingen

på de kontorsorganisatoriska och kontorstekniska omradena, tor att

telegrafverket skall så snabbt som möjligt kunna tillgodogöra sig de torbattringar

samt förenklingar och nykonstruktioner, som framkomma pa dessa

områden Han skall verkställa undersökningar och arbetsstudier av kontorsoch

organisationsteknisk art, taga initiativ till och framlägga förslag . kontorsrationaliseringsfråger

samt handlägga ärenden rörande de organisatoriska

omläggningar eller andra åtgärder beträffande kontorsarbetet, som i rationaliseringssyfte

bli föremål lör styrelsens behandling. Den omhandlade befattningshavaren

besörjer även frågor rörande den kontorstekniska utrustningen,

blanketter och formulär samt övriga hjälpmedel å kontorsavdelning
arna

m. lii. ,

De arbetsuppgifter, sorn sålunda ankomma pa den nämnde befattningshavaren,

äro av stor ekonomisk betydelse för telegrafverket och ställa stora

fordringar på befattningshavaren, icke minst i fråga örn initiativkraft, självständighet

i omdömet samt förmåga att i de mångå gånger grannlaga spörsmålen

samarbeta med tjänstemän i olika ställning.

Uppdraget ät styrelsen att från och med den 1 juli 1931 tillhandahålla erforderlig

radiotjänst för luftfarten bar medfört eli alltmer ökat arbete för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 239-

radiobyråns fartygs station sand elain g, under vilken ifrågavarande

radiotjänst sorterar, avseende dels nybyggnad av markstationer

och dels trafiken vid dessa stationer samt anläggningarnas drift och underhåll.

Antalet civila markstationer är för närvarande åtta, varjämte luftfartsstyrelsen

för hudgetåret 1946/47 äskar medel för ytterligare sådana stationer.

Radiobyrans fartygsstationsavdelning, som förestås av en byrådirektör,

handhar utom radiotjänsten för luftfarten även ett omfattande ''arbete med

anläggning, drift och underhåll av kuststationer och fartygsstationer. För

att på avdelningen handlägga de alltmer ökande ärendena rörande radiotjänsten

för luftfarten erfordras en särskild, väl kvalificerad befattningshavare.

I dennes åliggande skall bland annat ingå att leda och övervaka tjänsten

på markstationerna, att genom partiell tjänstgöring hos luftfartsstyrelsen

uppehålla erforderlig kontakt med denna myndighet, att sörja för ett

gott samarbete med militära och med grannländernas markstationer, att

bereda ärenden rörande det internationella samarbetet i övrigt på detta område,

att deltaga i planeringen av nyanläggningar samt att företaga erforderliga

trafiktekniska undersökningar.

Hithörande frågor ha hittills handlagts av byrådirektören å avdelningen

med biträde av en kontrollör i A 20. Då byrådirektörens arbetsbörda mäste

lättas, har styrelsen för avsikt att uppdraga åt den nämnde biträdande tjänstemannen

att mera självständigt handlägga frågorna om radiotjänst för luftfarten.

Vikten och betydelsen av de starkt stegrade arbetsuppgifter, som nu

anmäla sig och som tili väsentlig del komma att påvila ifrågavarande tjänsteman,

kräva enligt styrelsens mening att denne placeras i A 24 såsom Överkontrollör.

\ ekon om ibyråns e konomiav del n i n g handläggas ärenden

angående byråns personal, allmänna frågor rörande verkets ekonomi, framställningar

till Kungl. Majit angående anslag lill kapitalinvestering, inländska

telefon- och telegraftaxor, telefon- och telegrafreglementen, telefonabonnemangsrörelsen,

instruktioner för handläggning av ärenden angående telefonabonnemang,

propaganda- och upplysningsverksamheten, bokförings-, räkenskaps-

och redovisningssystem, avskrivningar av fordringar, gratifikationer

samt välfärdsanordningar. Avdelningen förestås av en förste byråsekreterare

i A 27. Såsom dennes närmaste man, i vad det gäller ärenden rörande

taxor och abonnemang, propaganda och upplysning samt den kommersiella

verksamheten i övrigt, jämte därtill hörande reglementen och instruktioner,

samt med uppgift att under förste byråsekreteraren bereda dylika ärenden

och föredraga dem inför honom, tjänstgör en bokhållare i A 17 med förordnande

såsom byråsekreterare (21 lönegraden).

Med hänsyn till de krav, göromålens art och omfattning ställa på befattningshavaren

i fråga, anser styrelsen, att han nu bör beredas ordinarie bvråsekreterares

tjänsteställning.

Såsom föreståndare för förrådsbyråns kat alog reda k t i o n,

som handhar redigeringen av delarna 1, 3, 5—9 av rikstelefonkatalogen,

tjänstgör en befattningshavare i kontrollörs grad (A 20). Sedan denna tjänst

inrättades år 1929, lia sorn en självfallen följd av den ständigt stegrade abonnenttillströmningen

redaktionens arbetsuppgifter ökats i avsevärd grad.

Med hänsyn till att de flesta flyttningarna med därav föranledda katalogandrmgar

inträffa den 1 oktober, är det telegrafverkets strävan att utgiva

telefonkatalogerna så snart som möjligt efter denna tidpunkt. Delta har

nödvändiggjort en speciell organisation av arbetet på katalogredaktionen

Denna arbetar sålunda med en förhållandevis liten del fast personal, för närvarande

omkring 25, som tjänstgör året örn. Under den s. k. bråda tiden,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

oktober—januari, kompletteras arbetsstyrkan med ett större antal extraanställda,

varierande dag för dag alltefter behovet och uppgående vissa perioder

till ett 100-tal. Anordningen är självfallet till fördel för telegrafverket

ur kostnadssynpunkt men ställer å andra sidan särskilt stora krav på

den som skall leda och övervaka det redaktionella arbetet. Detta mäste nämligen

ytterst noggrant planläggas och löpa i jämn takt sa att sätteri, tryckeri

och bokbinderi i rätt tid bli furnerade med material enligt det i förväg uppgjorda

tidsschemat. Med hänsyn till det omfattande och ansvarsfulla arbete,

som åvilar föreståndaren för avdelningen i fråga, och till den kraftiga ökning,

som detta arbete undergått, anser styrelsen, att en höjning av befattningen

till byråsekreterare (A 21) är motiverad. Förslaget framfördes i fjol

och tillstyrktes av allmänna lönenämnden men föranledde icke någon åtgärd.

De till uppfattning föreslagna befattningarna vid distrikten

äro placerade vid Stockholms telegrafstation, Göteborgs telefonstation, centrala

rundradioförstärkarstationen i Stockholm, Stockholms telefonstation,

Malmö telefonstation och Uppsala telefonstation.

Å Stockholms telegrafstation förestås den s. k. radiocentralen, d. v. s. den

avdelning, där landets samtliga radiotelegrafförbindelser med fasta utländska

stationer betjänas, av en radiokommissarie i A 22. Såsom närmaste biträden

till denne tjänsteman äro anställda två kontrollörer (A 20) och tre

förste telegrafassistenter (A 17); sammanlagt stå 129 personer i olika tjänstegrader

under den ifrågavarande föreståndarens befäl. För närvarande upprätthållas

radioförbindelser med 12 länder.

Omfattningen och betydelsen av radiocentralens arbete göra, att stora

fordringar ställas på föreståndaren i fråga örn förmåga att organisera samt

leda och övervaka arbetet å denna landets största och viktigaste avdelning

för telegraftrafiken med utlandet. Vidare erfordras av föreståndaren stort

tekniskt kunnande, för att de komplicerade tekniska anläggningarna skola

kunna utnyttjas på ett rationellt sätt. Med hänsyn till de krävande och ansvarsfulla

arbetsuppgifter, som åvila befattningshavaren, anser styrelsen, att

befattningen bör utbytas mot en överkontrollörstjänst i A 24.

I sitt personalstatförslag den 1 september 1942 föreslog styrelsen bland

annat, att en förste kontrollörst jämt i A 22 vid Göteborgs telefonstation, vars

innehavare vore föreståndare för stationens rikstelefonbyrå, med hänsyn till

vikten och omfattningen av det arbete, som vore förenat med befattningen i

fråga, skulle höjas till överkontrollörs tjänstegrad (A 24). Förslaget föranledde

emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1 styrelsens personalstatförslag

den 21 september 1943 upptogs ånyo detta förslag men vann ej heller

då Kungl. Maj:ts bifall.

De skäl, som styrelsen tidigare anfört för en höjning i grad av den omliandlade

befattningen, lia på de senaste åren allt mer vunnit i styrka. Såsom

närmaste biträden till ifrågavarande befattningshavare äro anställda en förste

telegrafassistent i A 17 och tre tjänstemän i 15 lönegraden; sammanlagt stå

ett 50-tal personer i olika tjänstegrader under denne föreståndares befäl. Med

hänsyn till omfattningen och arten av det arbete, som påvilar föreståndaren

för rikstelelonbyrån, finner styrelsen den sålunda tidigare föreslagna

uppflyttningen till överkontrollörs grad icke kunna rimligtvis längre uppskjutas.

Den centrala rundradioförstärkarstationen i Stockholm har till uppgift

att dirigera, fördela och övervaka distributionen av rundradioprogram. Allteftersom

dessa blivit mera komplicerade — varvid det exempelvis blivit allt

vanligare att flera skilda studiolokalcr komma till användning samtidigt —

och kraven på de regilekniska hjälpmedlen för rundradioprogrammens upp
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

tagning och utsändning stegrats, har det vid förstärkarstationen framvuxit

en särskild sektion, som har till upgift att planera, konstruera och utprova

kontroll- och förstärkarapparatur för landets samtliga centraler för rundradiodistribution.

Föreståndaren för denna sektion med dess mångskiftande

och ständigt vidgade arbetsuppgifter måste besitta en grundlig teoretisk och

praktisk insikt i driftens olika grenar ävensom en ingående kännedom om

programupptagningens växlande former för att i trafiktekniskt avseende

kunna anpassa apparaturen efter de nya behov, som anmäla sig. Med hänsyn

till arten och omfattningen av hans arbetsuppgifter anser styrelsen motiverat,

att föreståndaren för denna sektion, som nu har kontrollörs gx-ad

(A 20), beredes förste kontrollörs tjänsteställning.

Vid Stockholms telefonstation förestås riksavdelningen av en trafikinspektör

i A 26. Närmast under honom utövas ledningen och övervakningen av

avdelningens arbete av två förste kontrollörer i A 22 och en kontrollör i A 20.

Kontrollörens huvudsakliga uppgift är att i avdelningens fyra expeditionssalar

övervaka och direkt följa trafiken vid de olika expeditionsplatserna.

För att dessa åligganden skola bli utförda på ett fullgott sätt, kräves av befattningshavaren

förmåga att på ett sakligt och lämpligt sätt och med hänsyn

tagen till den växlande trafikintensiteten besluta angående personalplacerings-

och andra liknande frågor, att snabbt ingripa vid erforderliga omläggningar

av trafiken samt överhuvud taget alt kunna fatta beslut i sådana

frågor, berörande trafiken och personalen, som fordra ett omedelbart avgörande.

På grund av den ständigt stegrade rikssamlalstrafiken ha de fordringar,

som måste ställas på befattningshavaren, numera skärpts i sådan

grad, att hans löneställning icke står i rimligt förhållande till arten och omfattningen

av hans göromål. Styrelsen anser det därför angeläget att en högre

tjänsteställning än den nuvarande beredes honom.

Vid Malmö telefonstation finnes anställd en kontrollör i A 20. vilken

tjänstgör som föreståndare för stationens, lokalavdelning. I denna sin egenskap

bär han att svara för driften å de båda automatiska telefonstationerna

i Malmö.

Bland de arbetsuppgifter av trafikteknisk art, som i detta sammanhang

åvila honom, märkas följande, nämligen att förbereda lösandet av de trafikfrågor,

vilka uppstå i samband med de tekniska ändringarna och utökningarna

av stationerna eller uppträda vid den fortskridande automatiseringen

av trafiken såväl inom Malmö egen nätgrupp som till och från angränsande

nätgrupper, att verkställa erforderliga utredningar för de årliga arbetsförslagen

beträffande stationerna samt att övervaka de periodiska trafikmätningarna

å stationerna, ombesörja andra behövliga trafikundersökningar å

stationerna liksom å de dit anslutna abonnentanläggningarna samt avgiva

förslag i fråga örn åtgärder, som vid mätningarna respektive trafikundersökningarna

befinnas påkallade. Han skall vidare vid behov förhandla med vederbörande

intressenter i frågor rörande abonnemang å automatiska abonnentväxlar

ävensom i andra lokalstationerna berörande trafikspörsmål. I betraktande

av de krävande och betydelsefulla uppgifter, som den här avsedde

befattningshavaren har sig ålagda, finner styrelsen det starkt påkallat, alt en

bättre löneställning än den nuvarande beredes honom.

Vid Uppsala station är såsom befäl vid telefontjänsten närmast under telegrafkommissarien

anställd en kontrollör i A 20. Stationen bär nu nått den

storlek, att en höjning till förste kontrollörs grad av den ifrågavarande kontrollörsbefattningen

är starkt påkallad.

Allmänna lönemimnden har funnit de föreslagna uppflyttningarna icke

giva lönenämnden anledning till särskilt uttalande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

43

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag äro samtliga föranledda av de Departement.*•

senaste årens utveckling av telegrafverkets rörelse. Den kvalitativa förändring

av berörda befattningshavares arbetsuppgifter, som -därvid ägt rum och som

i flertalet fall sammanhänger med organisatoriska förändringar inom respektive

arbetsområden, synas mig motivera de föreslagna upp flyttningarna. Jag

tillstyrker alltså styrelsens förslag.

Vid bifall härtill torde å Kungl. Majit få ankomma att meddela beslut

örn minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 6, antalet bokhållarbefattningar

i A 17 med 1 och antalet förste telegraf assistentbefattningar

i A 17 med 1.

Av departementschefen avstyrkta förslag. Utöver de förslag, för vilka jag

i det föregående redogjort, har telegrafstyrelsen hemställt om uppfattning av

dels 1 överinspektör å driftsbyrån från A 28 till trafikdirektör i C 6, dels

6 distriktsingenjörer och 6 trafikinspektörer från A 26 till A 28, eventuellt

under benämningen byrådirektör, dels 1 ingenjör å driftsbyrån från A 20

(Eo 24) till linjeingenjör i A 26, dels 1 byråsekreterare å förrådsbyrån från

A 21 till förste byråsekreterare i A 24, dels 1 kontrollör å Malmö telegrafstation

från A 20 till förste kontrollör i A 22, dels ock utbyte av benämningen

ritare i A 15 mot ingenjörsassistent eller ingenjör.

Allmänna lönenåmnden har funnit tillräckliga skäl icke vara anförda för

att nu inrätta en linjeingenjörsbefattning å driftsbyrån och uppflytta kontrollören

å Malmö telegrafstation. Lönenämnden har vidare funnit tveksamt

om arbetsuppgifterna för byråsekreteraren å förrådsbyrån motiverade en

uppflyttning av befattningen till A 24. I övrigt har lönenämnden tillstyrkt

telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.

Vad telegrafstyrelsen sålunda föreslagit är jag för närvarande icke beredd Der,"^nU''

att tillstyrka. Vad särskilt angår den ifrågasatta titelförändringen för ritarna

i A 15 vill jag erinra, att motsvarande förslag var föremål för prövning i fjol.

Den motivering, som därvid anfördes emot användningen av titeln ingenjörsassistent,

synes mig övertygande. För användningen av titeln ingenjör tala

däremot vissa skäl. Då frågan emellertid berör även övriga kommunikationsverk,

men några önskemål örn titelförändring icke framkommit från

dessa, anser jag att med ett slutligt ställningstagande till spörsmålet bör tills

vidare anstå.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit skulle beträffande

personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen införande

av 1 överingenjör i C 8 och 1 förrådsdirektör i C 7, uteslutning av l

överingenjör i C 7, minskning av antalet byråchefer i A 30 i rån 3 till 2, ökning

av antalet förste byråingenjörer i A 27 från 6 till 11, ökning av antalet

bvråingenjörer i A 26 från 20 till 25, ökning av antalet förste byrasekreterarc

i A 26 från 3 till 5, ökning av antalet linjeingenjörer i A 26 från 12 till 22,

minskning av antalet radioingenjörer i A 26 från 7 till 6, ökning av an
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

talet telegrafkommissarier av klass 1 A i A 26 från 13 till 19, ökning

av antalet trafikinspektörer i A 26 från 9 till 10, ökning av antalet verkstadsingenjörer

i A 26 från 1 till 2, ökning av antalet förste byråsekreterare

i A 24 från 14 till 15, ökning av antalet ingenjörer i A 24

från 4 till 9, minskning av antalet telegrafkommissarier av klass 1 B i A 24

från 25 till 23, ökning av antalet överkontrollörer i A 24 från 6 till 8, ökning

av antalet förste kontrollörer i A 22 från 21 till 25, ökning av antalet ingenjörer

i A 22 från 15 till 26, minskning av antalet radiokommissarier i A 22

från 3 till 2, minskning av antalet telegrafkommissarie!- av klass 2 i A 22

från 20 till 19 samt ökning av antalet byråsekreterare i A 21 från 6 till 9.

I tjänsteförteckningen skulle överingenjör införas i G 8 och uteslutas i

C 7, samt vidare införas förrådsdirektör i C 7, linjemästare i A 18, radiokommissarie

i A 18 och A 16 ävensom förste kansliskrivare i A 12. Ur

förteckningen skulle slutligen uteslutas linjemästare i A 17 och radiokommissarie

i A 15.

Statens järnvägar.

Uppfattning av verkstadsdirektör^ från C 8 till C 9, chefen för bantekniska

byrån från Å 30 till överingenjör i C 9 samt cheferna för elektrotekniska

och maskintekniska byråerna från A 30 till överingenjörer i C 8.

I enlighet med 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag tillstyrker

jag, att cheferna för elektrotekniska och maskintekniska byråerna under benämningen

överingenjör uppflyttas till C 8 (16 000 kronor) samt att verkstadsdirektören

uppflyttas till C 9 (17 000 kronor). För chefen för bantekniska

byrån lia de sakkunniga föreslagit CIO (18 000 kronor). Med hänsyn

lill numera inträffad utjämning av arbetsbördan de tre byråerna emellan

anser jag mig böra tillstyrka, att chefen för bantekniska byrån under benämningen

överingenjör placeras i C 9. Liksom övriga å C-planen placerade

befattningar vid statens järnvägar böra de nu till överflyttning till C-planen

föreslagna befattningarna tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Inrättande å drifttjänstbyråns organisationsavdelning av 1 byrådirektörsbefattning

i A 28, 1 byråingenjörsbefattning i A 26 och 1 ingenjörsbefattning

i A 22. Ifrågavarande avdelning inrättades på förslag av besparingsberedningens

jämvägssakkunniga och trädde i verksamhet den 15 oktober

1942. Avdelningens uppgift är att bedriva arbetsstudier inom drifttjänstens

samtliga grenar och inom förrådsväsendet. Dess arbetsområde omfattar alltså

alla delar av statens järnvägars verksamhet utom huvudverkstäderna, vid

vilka särskild arbetsstudieverksamhet bedrives. Såsom föreståndare fungerar

1 byråingenjör, vilken enligt medgivande av Kungl. Maj:t uppbär särskild

ersättning för uppdraget med 100 kronor för månad. Hans närmaste man

och ställföreträdare är byråingenjör i Eo 26. Därjämte finnes å avdelningen,

förutom biträdande personal till ett sammanlagt antal av 28 personer, 1 ingenjör

i Eo 22 med uppgift att utbilda nvantagna arbetsstudieingenjörer.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

45

I skrivelse den 21 december 1945 har järnvägsstyrelsen till stöd för sitt

förslag om inrättande av 1 byrådirektörs-, 1 byråingenjörs- och 1 ingenjörsbefattning

å ordinarie stat för ifrågavarande befattningshavare anfört bland

annat följande.

Avdelningens arbetsuppgifter lia varit av mycket skiftande art och berört

ur såväl ekonomisk som organisatorisk synpunkt synnerligen betydelsefulla

områden. På grund av att studierna redan lämnat goda resultat på flera

områden, finnes grundad anledning förutsätta, att beaktansvärda möjligheter

yppas att genom desamma ernå tekniska och organisatoriska förbättringar

av stor ekonomisk betydelse. Då organisationsavdelningen nu kan anses ha

passerat försöksstadiet, anser styrelsen avdelningen böra givas en fastare

organisation och tillföras de befattningar, som äro erforderliga härför. Endast

en mindre del av de arbetsuppgifter, som åvila avdelningen, har hittills

varit föremål för studier. Den nuvarande personalstyrkan blir därför ej tillfyllest,

i den mån nya arbetsområden angripas. En närmare plan för avdelningens

kommande utveckling är dock knappast möjlig att uppgöra för närvarande.

De erfarenheter, som hittills framkommit, äro nämligen ej tillräckliga

för frågans bedömande, på grund av att man tid efter annan kommer

in på områden, som tidigare ej arbetsstuderats. Utökning av arbetsstudiepersonalen

bör därför i framtiden liksom hittills ske i den mån så visar sig

erforderligt.

Såväl avdelningens föreståndare och hans närmaste man som den högskoleingenjör,

som handhar och ansvarar för utbildningen av nyantagna arbetsstudieingenjörer,

anses numera böra beredas en mot deras tjänst bättre svarande

placering å löneplanen A. Härför talar också nödvändigheten av att

.med ordinarie innehavare kunna återbesätta de befattningar i styrelsen och

i linjetjänst, som berörda tjänstemän allt fortfarande belägga, nämligen en

byråingenjörs- och en ingenjörsbefattning i A 20 i styrelsen samt två ingenjörsbefattningar

i A 22 å linjen, därav den ena i succession efter den ingenjör

i A 22, som uppehåller förenämnda byråingenjörsbefattning.

I skrivelse den 6 december 1945 till järnvägsstyrelsen har statsverkens ingenjörsförbund

uttalat sig för placering av föreståndaren i C 6 och närmaste

mannen i A 27.

Allmänna lönenänmden har i utlåtande den 25 januari 1946 förklarat sig

icke ha något att erinra mot styrelsens förslag. Lönenämnden förutsätter

emellertid, att de organisationsundersökningar beträffande kontorsarbetet,

som nu handhavas av en särskild av järnvägsstyrelsen i samråd med statens

organisationsnämnd tillsatt konlorsutredning, komma att överflyttas till organisationsavdelningen.

Såsom allmänna lönenämnden vid behandlingen av vattenfallsstyrelsens DepaHementspersonaläskanden

framhållit, äro ledarna av rationaliseringsarbetet inom oli- ^/enka

statliga verk placerade i ganska varierande lönelägen. I vissa fall har

C-pIanen anlitats; i andra fall A-planen. Enligt min mening synas goda skäl

tala för att befattningshavare med den uppgift, varom här är fråga, hänföras

till C-planen.

Vad nu närmast löneställningen för föreståndaren för organisalionsavdelningen

vid statens järnvägar angår anser jag mig böra tillstyrka styrelsens

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

av lönenämnden biträdda förslag. Jag vill emellertid framhålla, att jag därmed

icke tagit slutlig ställning till spörsmålet om befattningens kvarhållande

å A-planen. I frågans nuvarande läge anser jag mig ej heller beredd att

göra något uttalande i anledning av vad lönenämnden anfört rörande överflyttning

av organisationsundersökningarna beträffande kontorsarbetet till

organisationsavdelningen.

Vad styrelsen i övrigt i förevarande sammanhang föreslagit föranleder icke

någon erinran från min sida.

Inrättande av 1 byråingenjörsbefattning i A 26 å elektrotekniska byrån,

2 ingenjjörsbefattningar i A 24, en å bantckniska byråns spåravdelning oell

en å förrådsbyrån, samt 3 ingenjörsbefattningar i A 22, två å bantekniska

byråns liusbyggnadsavdelning och en å förrådsbyrån. Till stöd för ifrågavarande

förslag anför järnvägsstyrelsen i huvudsak följande.

I samband med Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägars införlivande

med statens järnvägar den 1 juli 1945 konstituerades en därifrån övertagen

telegraf- och signalingenjör till telegrafingenjör å övergångsstat. Denne har

placerats å elektrotekniska byrån såsom föreståndare för byråns

arbeten med installationer och har visat sig synnerligen lämplig för denna

tjänst. Enligt en å byrån tidigare uppgjord plan för personaluppsättningen

skulle en byråingenjör närmast bära ansvaret för handläggningen av

installalionsärenden. Då nu lämplig innehavare av en sådan befattning kan

erhållas genom överförande av ifrågavarande tjänsteman å övergångsstat till

aktiv befattning inom samma lönegrad, får styrelsen hemställa örn inrättande

av en byråingenjörsbefattning för angivna ändamål.

Arbetsuppgifterna å bantekniska byråns spår a vdelning

ha under de senare åren väsentligt ökats. På grund härav och med hänsyn

till den fortgående tekniska utvecklingen inom avdelningens verksamhetsområde

har behovet av välkvalificerad teknisk arbetskraft blivit alltmer

framträdande. För tillgodoseende av detta behov anser styrelsen det vara

nödvändigt att en ny ingenjörsbefattning i A 24 inrättas. Innehavaren av denna

tjänst skulle i första hand omhänderhava beräkningsarbeten för utläggning

av spårväxlar och dessas konstruktiva utformning samt utarbeta program

för växeltillverkningen och ombesörja distributionen av erforderliga

effekter till beslutade spårarbeten. Ej minst på grund av de stora ekonomiska

värden, som härav beröras, måste stora krav i fråga om spårteknisk

kunnighet och god organisationsförmåga ställas på ifrågavarande befattningshavare.

.En å förrådsbyrån placerad civilingenjör med anställning såsom

biträdande ingenjör vid statens järnvägsbyggnader har sedan år 1916 uppehållit

befattningen som föreståndare för byggnadscentralförrådet. Detta omfattar

för statens järnvägars underhålls- och nybyggnadsarbeten erforderlig

större maskinutrustning och transportmateriel, ävensom större grustag med

tillhörande krossanläggningar och spåranordningar. Byggnadscentralförrådet

organiserades år 1910, och uppgick inköpsvärdet av då befintlig materiel till

cirka 200 000 kronor. Då centraliseringen visade sig medföra avsevärda fördelar,

utökades maskin- och transportmaterielen sedermera i sådan omfattning,

att inköpsvärdet till och med år 1944 uppgår till över 9 000 000 kronor.

Tillsynen av denna materiel, bestående av bland annat grävmaskiner,

kompressorer, lyftkranar, lokomotiv m. fl. arbets- och tidsbesparande maskiner

ävensom specialvagnar, impregneringsverk och större grustag, åvilar i

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

/vullf//. Maj:ts proposition nr 239.

första hand föreståndaren för nämnda förråd. Denne bär även att bereda

ärenden om anskaffning av all behövlig modern maskinutrustning jämte

viktigare reservdelar, att verkställa besiktning a tillverkningsplatsen av beställd

materiel, innan leverans sker, samt att ombesörja maskinparkens underhåll

och förnyelse. Det åligger honom vidare att bereda ärenden angående

uthyrning och fördelning av arbetsmaskinerna och materielen till pågående

byggnadsarbeten under beaktande av att försörjningen å varje byggnadsplats

sker tillfredsställande och med bästa ekonomiska utnyttjande. Han skall även

verkställa de beräkningar, som skola läggas till grund för gällande hyrespriser,

samt tillse, att dessa äro sa avvägda, att tillfredsställande förräntning

och amortering ernås. o

Föreståndaren har dessutom att genom tekniska inspektioner pa de skilda

arbetsplatserna ansvara för och övervaka, att maskiner och övrig materiel

rätt handhaves, skötes och underhålles, samt att ombesörja att erforderliga

revisioner bliva rättidigt verkställda och utförda på ett ekonomiskt fördelaktigt

sätt. Slutligen åligger honom bland annat även att handha och planlägga

utbildningen av maskinskötare för de större arbetsmaskinerna samt att

tillse, att maskinerna städse äro i sådant skick, att de motsvara yrkesinspektionens

fordringar.

Ifrågavarande tjänsteman förestår tillika förrådsbyråns avdelning V, vilken

avdelning inrättades år 1939. Ä denna befattning har han att handlägga ärenden

angående inköp av byggnadscentrallörrådet ej tillhöriga, tor statens järnvägar

erforderliga arbetsredskap och lyftanordningar, såsom traverser, hissar,

transportörer, elektriska truckar, kompressorer, vedkapsverk, vagn- och magasinvågar,

vändskivor och ett flertal övrig materiel och ballastmakadam.

De ansvarsfulla arbetsuppgifterna och den speciella kompetens, som måste

krävas för deras fullgörande, motivera befattningens placering i A 24.

Den andra befattningen å förrådsbyrån är avsedd för en ingenjör i Eo 22,

vilken handlägger ärenden rörande virkes- och slipersimpregnering samt impregneringsverksamhetens

utökande. Sedan numera fullgott svenskt impregneringsmedel

står till förfogande, är avsett att utöka impregneringsverksamheten

till att omfatta samtliga sliprar, stolpar m. m. erforderliga vid I—IV

samt VI distrikten. Detta beräknas medföra betydande besparingar beträffande

spårunderhållet samt nationalekonomisk vinst i lorm av virkesbesparing.

I samband med verksamhetens utökande erfordras ombyggnad av befintliga

och anordnande av nya impregneringsplatser samt rationalisering av impregneringsarbetet.

Styrelsen anser, att den för nämnda verksamhet anställde

extra ordinarie tjänstemannen nu bör beredas ordinarie anställning såsom

ingenjör i A 22.

Den fortgående utvecklingen inom statsbanenätet har å b ante k niska

byråns husbygg nääs a vdelning medfört en så stark arbetsanhopning,

att det under senare tid varit förenat med stora svårigheter att utan

avsevärd försening medhinna utarbetandet av ritningar och arbetsbeskrivningar

till förekommande ny- och ombyggnadsarbeten inom husbyggnadsområdet

vid statens järnvägar. Den nuvarande personaluppsättningen å avdelningen

är otillräcklig, och gäller detta särskilt i fråga örn välkvalificerad

arbetskraft för mera krävande arkitektoniska uppgifter. De nu aktuella eller

förutsebara byggnadsprojekten, av vilka tåt flertal äro av betydande storleksordning,

beräknas för åtskilliga år framåt komma att ställa stora krav

på husbyggnadsavdelningens prestationsförmåga. Styrelsen anser därför en

förstärkning av de mera kvalificerade arbetskrafterna å avdelningen vara

ofrånkomlig och all tvenne ingen jörsbefallningar i A 22 äro erforderliga för

detta ändamål.

Allmänna lönenämnden har för sin del tillstyrkt styrelsens förslag.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

Departements•

chefen.

Även jag finner de skäl övertygande, som styrelsen anfört till stöd för

ifrågavarande förslag. Jag tillstyrker alltså, att 1 byråingenjörsbefattning i

A 26, 2 ingenjörsbefattningar i A 24 och 3 ingenjörsbefattningar i A 22 inrättas.

Inrättande av 4 byråassistentbefattningar i A 21 vid distriktskanslierna,

2 byråsekreterarbefattningar i A 21, en å persontrafikbyråns tidtabellsavdelning

och en å kontrollkontoret, 1 kontrollörsbefattning i A 21 och 1 revisorsbefattning

i A 21. Till stöd för ifrågavarande förslag anför järnvägsstyrelsen

i huvudsak följande.

Vid distrikts k a nsli e r n a har det med undantag av V distriktets

kansli varit nödvändigt att avdela särskild tjänsteman för att med hjälp av

biträdande arbetskrafter bereda och inför distriktschefen svara för handläggningen

av biltrafikärendena samt övervaka biltrafikens skötsel inom

respektive distrikt. Dessa tjänster ha funnits alltsedan år 1939 — vid vissa

distrikt ännu längre — och upprätthållits av tjänstemän, vilka för detta

ändamål förordnats att innehava extra ordinarie befattningar.

I personalstatförslaget för år 1943 hade styrelsen upptagit ordinarie befattningar

för ändamålet. Kungl. Maj:t fann emellertid för det dåvarande

icke skäl föreligga att inrätta ifrågavarande tjänster. Med anledning härav

och då förhållandena i fråga om biltrafiken hitintills varit ovissa, har styrelsen

icke tidigare upprepat sin i nämnda förslag gjorda hemställan. Med

hänsyn till den snabba utveckling i fråga om biltrafiken, som nu är att

vänta, anser styrelsen, att det icke rimligtvis kan anstå längre med inrättandet

av ordinarie tjänster för ifrågavarande befattningshavare.

Då styrelsen i oktober 1942 ingav förenämnda personalstatförslag, upptogos

befattningar i A 20 vid II, III och VI distrikten samt i A 17 vid I och

IV distrikten. Statens järnvägars biltrafik har emellertid sedan 1942 avsevärt

utökats främst genom införlivningen av många och stora enskilda järnvägar

med en i vissa fall mycket betydande biltrafik. För IV distriktet, som

tillförts vissa postverkets billinjer i Härjedalen, har inrättats en byråassistentbefattning

i A 20. Biltrafiken vid de sydligare distrikten är större än vid IV

distriktet, varför det synes styrelsen skäligt, att ifrågavarande tjänster vid

dessa distrikt placeras i A 21.

Å persontrafik byråns tidtabells a vdelning tjänstgör en

förste byråsekreterare i Ä 24 såsom arbetsledare och föredragande inför

byråchefen av tidtabellsärendena för samtliga statsbanelinjer norr om Stockholm

och Kristinehamn inklusive linjerna Krylbo—Mjölby, Örebro—Svartå

och Laxå—Charlottenberg. Som dennes ställföreträdare och närmaste man

tjänstgör sedan den 1 juli 1945 en från f. d. Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnvägar övertagen förste byråassistent, vilken konstituerats till byråsekreterare

å övergångsstat. Då dennes arbetsuppgifter äro av den art och

omfattning, att de böra bestridas av en tjänsteman i lägst A 21, föreslår styrelsen,

att han överföres från övergångsstaten till aktiv stat från och med

den 1 juli 1946.

På kontroll kontoret är placerad en extra ordinarie byråassistent

i 20 lönegraden, vilken har till uppgift att handlägga alla till kontoret hörande

ärenden rörande redovisningsföreskrifter samt bestämmelser för kassatjänst

och uppbörd ävensom att taga initiativ till förändringar i detta avseende.

Vidare åligger det honom att granska av styrelsens byråer m. fl. utarbetade

förslag till expeditions- och andra föreskrifter, i den mån de beröra kon
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 239.

49

terets verksamhetsområde, samt att för byrådirektören föredraga dylika

ärenden. Arbetet är av sådan omfattning och betydelse, att detsamma bör

hänföras till sådana uppgifter, som ankomma på tjänsteman i 21 lönegraden.

Enär detsamma är av bestående art, bör en ordinarie byråsekreterarbefattning

inrättas för detta ändamål.

Beträffande ko ntrollörsbef litt ningen må framhållas, att inventeringsställena

vid statens järnvägar från och med den 1 januari 1946 uppgå

till 1 850, varav 730 äro förenade järnvägs- och postanstalter. Av dessa önskar

postverket 25 procent inventerade 2 gånger örn året. För återstående 1 120

ställen beräknas 10 procent inventerade 2 gånger årligen. Sammanlagda antalet

inventeringar uppgår sålunda till 2 144. Räknas det, såsom statens järnvägars

kontorsutredning föreslagit, med 137 inventeringar per kontrollör och

år, erfordras 15 V2 kontrollör under det att endast 13 nu finnas. Det har

dock visat sig i praktiken, att så stort antal inventeringar per kontrollör och

år icke kunna medhinnas, varför icke ens 15 kontrollörer kunna till fullo utföra

den årliga inventeringen.

Genom det pågående förstatligandet kommer givetvis antalet inventeringsställen

att avsevärt ökas, vartill kommer den ovan nämnda ökningen genom

extra inventeringar av förenade järnvägs- och postanstalter. Ökning av inventeringarnas

antal kommer även att uppstå genom extra inventeringar av järnvägsstationer

på begäran av trafikbefäl m. fl. Det torde därför vara nödvändigt,

att frågan örn ordnandet av inventeringsförfarandet i sin helhet blir

föremål för utredning, vandd även inventeringsförrättamas tjänsteställning

bör upptagas till prövning.

I avvaktan på nämnda utredning anser sig styrelsen böra begränsa sig till

att föreslå ökning av antalet kontrollörer med endast en sådan befattning.

I fråga örn revisors befattningen må erinras, att revisionskontorets

arbetsuppgifter till följd av förstatligandet av ett stort antal enskilda järnvägar

ävensom övertagandet av Enskilda järnvägarnas med flera enskilda

pensionskassor ökat i avsevärd grad. Personaluppsättningen har därför måst

ökas och utgör för närvarande 29 man. Granskningen av pensionsuträkningar

avseende såväl tjänste- som familjepensioner samt förhandsgranskning

av de månatliga utbetalningarna av pensioner och understöd m. m.

medhinnas numera icke av revisorerna, utan måste detta arbete i viss omfattning

påläggas bokhållare.

Då nämnda arbetsuppgifter enligt personalkommissionens förslag böra ankomma

på revisor, måste det anses behövligt, att ytterligare en revisorsbefattning

inrättas å kontoret. Innehavaren av denna befattning skulle även vara

arbetsledare.

Allmänna lönenämnden har med anledning av förslaget om inrättande

vid I, II, III och VI distriktens kanslier av 4 byråassistentbefattningar i A 21

för handläggning av bilärenden erinrat, att frågan, hur förvaltningen av statens

järnvägars biltrafikrörelse skall organiseras, är föremål för övervägande

inom 1944 års trafikutredning. Då emellertid här ifrågavarande befattningar

under alla förhållanden lära bliva erforderliga och då vidare en

lägre lönegradsplacering än i A 21 icke heller torde bliva aktuell, vill lönenämnden

icke motsätta sig, att befattningarna redan nu inrättas såsom ordinarie

i nämnda lönegrad.

Jämväl i övrigt har lönenämnden tillstyrkt styrelsens förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sami. Nr 239.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

Ej heller från min sida föranleda styrelsens ifrågavarande förslag någon

erinran. Jag tillstyrker alltså, att 4 byråassistentbefattningar, 2 byråsekreterarbefattningar

saint 1 kontrollörs- och 1 revisorsbefattning, samtliga i A 21,

inrättas.

Uppfattning av 1 byråingenjör å bantekniska byråns gentekniska avdelning

från A 26 till förste byråingenjör i A 27, 1 ingenjör å bantekniska byråns

allmänna avdelning från A 24 till byråingenjör i A 26 saint 1 förste

byråsekreterare å godstaxebyråns avdelning för allmänna inrikes taxeärenden

från A 24 till A 26. Till stöd för ifrågavarande förslag anför järnvägsstyrelsen

följande.

I sin skrivelse den 8 december 1942 angående inrättande av vissa högre

tjänster föreslog styrelsen uppflyttning av den å bantekniska byråns

geotek niska avdelning placerade byråingenjörsbefaltningen

i A 26 till förste byråingenjör i A 27. Som huvudmotiv för detta förslag

anförde styrelsen, att statsgeologerna, vilka tidigare varit placerade i

26 lönegraden, från och med den 1 juli 1942 uppflyttats i 27 lönegraden. Då

samma kompetensviilkor gällde för den vid statens järnvägar såsom byråingenjör

anställde geologen som för statsgeolog, fann styrelsen det angeläget

och fullt motiverat, att statens järnvägars geolog i avlöningshänseende icke

komme i sämre ställning än statsgeologerna.

Den av styrelsen sålunda föreslagna uppflyttningen medtogs icke i Kungl.

Maj :ts proposition till 1943 års riksdag. Huvudskälet härtill torde hava

varit den då under utredning varande frågan örn inrättande av ett statens

geotekniska institut och det i samband därmed uppkomna spörsmålet om

ett eventuellt överförande till detta institut av järnvägsstyrelsens geotekniska

verksamhet. Då styrelsen har anledning antaga, att sistnämnda, ännu olösta

spörsmål inom kort kommer att förås till avgörande, får styrelsen, under

förutsättning att den geotekniska verksamheten vid statens järnvägar kommer

att utövas av järnvägsstyrelsen i huvudsakligen samma omfattning

och under enahanda organisationsformer som hittills förnya sitt förslag om

uppflyttning av här berörda byråingenjörsbefattning till förste byråingenjörsbefattning.

Den av styrelsen här ovan åberopade motiveringen för denna uppflyttning

gäller alltjämt och har ytterligare accenluerats därigenom, att befattningen

i fråga nu är vakant och att det torde erbjuda vissa svårigheter

att för denna tjänst mera varaktigt vid verket hinda en välkvalificerad

geolog, såvida icke löneförmåner motsvarande dem som tillkomma statsgeolog

kunna erbjudas.

Å bantekniska byråns allmänna avdelning finnas två

befallningar såsom ingenjörer i A 24, varav den enas innehavare fungerar

såsom föreståndarens ställföreträdare samt chef för ritkontoret. De arbetsuppgifter,

som åligga sistnämnde befattningshavare, äro av krävande natur

och fordra stor sakkunskap och erfarenhet inom verksamhetsområdet

i fråga. På grund härav och med hänsyn jämväl till det förhållandet, att

å övriga avdelningar inom byrån, vilkas föreståndare äro eller nu föreslagits

att bliva placerade i 28 lönegraden, byråingenjörer finnas såsom närmaste

män och ställföreträdare åt respektive avdelningsföreståndare, anser

styrelsen det motiverat, att den ena av förenämnda tvenne ingenjörsbefattningar

i A 24 höjes till byråingenjörstjänst.

Såsom föreståndare för godstaxebyråns avdelning för

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

51

allmänna inrikes taxeärenden fungerar en byråsekreterare

i A 24. Inom godstaxeområdet har en avsevärd förändring av ärendenas

art inträtt genom att dessa i stor utsträckning erhållit en mera principiell

innebörd än tidigare, vilket kräver grundligare beredning av desamma under

beaktande av näringspolitiska och andra vid sidan av det rent järnvägsekonomiska

området liggande synpunkter. Detsamma är förhållandet

med de allt oftare förekommande större principiella fraktnedsättningsärenden,

som inom byrån handläggas å den allmänna inrikes avdelningen.

Aktualiseringen av de olika spörsmål, som kunna sammanfattas under

begreppet »samordning mellan .järnväg och bil», har dessutom medfört

återverkningar på godstaxebyråns arbetsområde och föranleder ständigt

återkommande omprövning av olika ärenden och åtgärder. Ovannämnde befattningshavare

har sålunda att förbereda ärenden exempelvis angående

utvidgning av trafiksamarbetet med privata billinjer i avseende å forsling

av järnvägsgods, faxe- och expedieringsföreskrifter såväl för samtrafiken

med billinjer som för hemforsling och avhämtning med bil av järnvägsgods

inom stationsort. Jämväl ett flertal frågor tillhörande trafikstadgans

område påkalla ständigt förberedande arbeten. Betydelsefulla delar av

nämnda stadga — rörande skadeståndsklausulerna och emballagefrågan —

äro föremål för utredning av en av Kungl. Majit därtill utsedd sakkunnig,

och styrelsen har genom protokoll den 4 februari 1944 tillsatt en delegation

i och för vissa förberedande undersökningar, i vilken delegation befattningshavaren

i fråga är medlem.

Vidare bör omnämnas, att statens järnvägars expansion genom det fortskridande

förstatligandet, varvid även cirka 1 000 km smalspårsbanor införlivats,

medfört en stark ökning av de löpande ärendena å inrikes avdelningen.

De ständigt återkommande förfrågningarna från såväl linjen som

trafikanter rörande tolkning av fraktberäkningsbestämmelser och expeditionsföreskrifter

kräva en oavlåtligt ökad uppmärksamhet och arbetsinsats

från nämnde befattningshavares sida. Denne avgör dessutom i regel även

ärenden angående återbetalning av frakter i inländsk godstrafik. Antalet

sådana ärenden under innevarande år uppgår redan till över 1 200.

Allmänna lönenämnden har beträffande byråingenjören å bantekniska

byråns geotekniska avdelning erinrat, att lönenämnden tidigare tillstyrkt

uppflyttning av befattningen till förste byråingenjör, varvid lönenämnden

uttalade, att i samband med en dylik uppflyttning erforderliga föreskrifter

rörande kompetensvillkor för befattningen i fråga borde intagas i instruktionen

för järnvägsstyrelsen. Med anledning av vad järnvägsstyrelsen i förevarande

framställning anfört angående eventuellt överförande av den geotekniska

verksamheten vid statens järnvägar till statens geotekniska institut

vill lönenämnden erinra, att chefen för kommunikationsdepartementet i

årets statsverksproposition (VI huvudtiteln, s. 176) ansett sig icke nu böra

ansluta sig till ett av direktionen för institutet framlagt förslag om att vissa

arbetsuppgifter av rent geoteknisk natur skulle överflyttas till institutet.

Skulle nya omständigheter sedermera framkomma, som motiverade en omprövning

av frågan, skulle det få ankomma på direktionen att ånyo anmäla

densamma.

Beträffande chefen för ritkontoret å bantekniska byråns allmänna avdelning

har lönenämnden under hand inhämtat, att denne i nämnda egen
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

skap bland annat har att svara för utarbetande av förslag till nybyggnad

eller omgestaltning av bangårdar. Dessa arbetsuppgifter synas lönenämnden

vara av så kvalificerad beskaffenhet, att en uppflyttning av befattningen

från A 24 till A 26 är motiverad.

Vad angår föreståndaren för godstaxebyråns avdelning för allmänna inrikes

taxeärenden vill lönenämnden understryka, att de frågor, denne befattningshavare

har att handlägga, i allmänhet äga stor ekonomisk betydelse.

Särskilt med hänsyn härtill finner lönenämnden icke anledning

till erinran mot styrelsens förslag örn uppflyttning av befattningshavaren

från A 24 till A 26.

Till vad allmänna lönenämnden anfört rörande styrelsens ifrågavarande

förslag kan jag ansluta mig. Jag tillstyrker alltså uppflyttning av 1 byråingenjör

från A 26 till förste byråingenjör i A 27, 1 ingenjör från A 24 till

byråingenjör i A 26 samt 1 förste byråsekreterare från A 24 till A 26. Beträffande

den förstnämnda befattningen torde för densamma ifrågasatta

kompetensvillkor böra intagas i instruktionen för järnvägsstyrelsen.

Fartygs- och maskinbefälets å tågfärjorna löneställning. Genom beslut

den 29 juni 1945 bemyndigade Kungl. Majit chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet

biträda nied utredning rörande förhållandet mellan löneställningen för

däcks- och maskinbefälet vid statens järnvägars tågfärjor. Med stöd av

nämnda bemyndigande tillkallade min företrädare i ämbetet såsom sakkunniga

landshövdingen T. E. Löfgren, ordförande, samt f. d. byrådirektören

E. A. F. Eggert och statskommissarien B. E. Johnsson. De sakkunniga lia

avgivit betänkande i ämnet den 6 februari 1946.

Infordrade utlåtanden över betänkandet ha avgivits av järnvägsstyrelsen

den 22 februari 1946 och av allmänna lönenämnden den 5 mars 1946, varefter

svenska maskinbefälsförbundet inkommit med en den 12 mars 1946

dagtecknad skrivelse. Vidare har maskinbefälet å tågfärjorna ingivit en den

11 juli 1945 dagtecknad skrivelse, varjämte promemorior i ämnet ingivits

av fartygsbefälet, svenska maskinbefälsförbundet och de sakkunniga.

För närvarande förekomma följande befälsgrader vid tågfärjorna, nämligen

befälhavare i A 26, förste styrman av klass 1 i A 21, förste styrman

av klass 2 i A 20, övermaskinist i A 20, andre maskinist i A 16, andre styrman

i A 16, tredje maskinist i A 12 och tredje styrman i A 12.

De sakkunniga föreslå följande förändringar, nämligen dels inrättande

av en befattning såsom förste styrman av klass 2, avsedd för den nuvarande

andre styrman på malmöleden, som alltid tjänstgör såsom främste styrman,

dels uppflyttning av befattningen övermaskinist från A 20 till A 21,

dels införande av befattningen andre maskinist av klass 1 i A 17, avsedd

för de äldsta andre maskinisterna å samtliga tågfärjor, dels utbyte av benämningen

andre maskinist i A 16 mot maskinist av klass 2, dels ock fördubbling

av nu utgående seglingspenningar till övermaskinist på motor
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

driven färja samt till annan maskinist, som å sådan färja tjänstgör såsom

övermaskinist.

De sakkunniga ha till bedömande förehaft framställningar från såväl

fartygs- som maskinbefälet örn förbättrad löneställning för tågfärjebefälet

överhuvud taget. Beträffande vad härutinnan förevarit tillåter jag mig hänvisa

till handlingar i ärendet. Såsom motiv för de föreslagna förändringarna

lia de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga lia nied stöd av utredningen funnit, att tjänstgöring såsom

främste styrman i trafik på statens järnvägars tågfärjor med deras

nuvarande storleksordning skäligen bör hänföras till uppgifter, ankommande

på befattningshavare i 20 lönegraden. Vid sådant förhållande bör

enligt de sakkunnigas mening befattningshavare, som vid trafik regelmässigt

alltid är främste styrman, vara placerad i sagda lönegrad. Detta gäller

i fråga om förste styrman av klass 2 på trelleborgsleden och om nuvarande

andre styrman på malmöleden. Med denna uppfattning och sedan befälhavare

och förste styrman av klass 1 på de båda färjelederna numera jämställts

i lönehänseende vilja de sakkunniga förorda, att en förste styrmansbefattning

av klass 2 i A 20 inrättas även för malmöleden, nämligen folden

andre styrman, vilken där ständigt fullgör tjänst såsom främste styrman.

De jämförelser som gjorts med andra rederiers fartyg utvisa, att övermaskinist

där i de flesta fall har löneställning ombord näst efter fartygets

befälhavare. Med hänsyn till de omfattande och dyrbara maskinerier varmed

statens järnvägars tågfärjor äro utrustade, torde anledning icke finnas

att frångå denna princip då det gäller övermaskinister på nämnda

färjor. Vid tillämpning av denna princip bör emellertid jämförelse rätteligen

ske mellan å ena sidan övermaskinist och å andra sidan förste styrman

av klass 2, vilkens löneställning motiveras av att han alltid tjänstgjort

som främste styrman ombord. Den högre löneställningen för förste

styrman av klass 1 motiveras ej av hans tjänstgöring som främste styrman

utan av hans regelbundna alternering med befälhavaren.

Vid en jämförelse mellan löneförmånerna för övermaskinist på statens

järnvägars tågfärjor och enligt redareföreningens avtal bör också beaktas,

att tjänstgöringsförhållandena ej äro fullt jämförbara. Sålunda anlöpa

tågfärjorna hamn efter blott någon eller några timmars gång i sjön, därvid

möjlighet finns att från verkstäder i land erhålla biträde med eventuellt

behövliga reparationsarbeten, under det att ett med ungefär lika omfattande

maskinerier utrustat annat fartyg kanske icke anlöper hamn på dagar

eller veckor. Vidare bör ihågkommas den bättre rätt till semester, som tillkommer

tågfärjepersonalen jämfört med redareföreningens anställda, och

de för tågfärjepersonalen fördelaktigare tjänstgöringsförhållandena med

regelbunden, ofta återkommande fritid i hamn. De avtalsmässiga lönerna

böra emellertid kunna tjäna till ledning vid bedömande av föreliggande

frågor.

Vid övervägande av nu angivna synpunkter ha de sakkunniga funnit,

att övermaskinist på statens järnvägars tågfärjor skäligen bör beredas en

förmånligare löneplacerjng än för närvarande, och vilja de sakkunniga i

sådant hänseende föreslå, att befattningen uppflyttas i 21 lönegraden.^ Därvid

har hänsyn givetvis tagits till den särskilda ersättning, som utgår till

övermaskinist i form av seglingspenningar, varjämte även beaktats löneställningen

för teknisk personal vid stålens järnvägar i övrigt.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Enligt redareföreningens avtal utgår högre lön till visst maskinbefäl på

motordrivna fartyg än till motsvarande befäl på ångfartyg. Detta gäller

i fråga om övermaskinist, förste maskinist och andre maskinist men ej

tredje maskinist. Anledningen till denna löneskillnad ligger främst i motormaskineriets

mera invecklade konstruktion samt större krav i fråga örn

dess sakkunniga handhavande i jämförelse med ett ångmaskineri. I viss

mån torde också skillnaden vara beroende på rekryteringssvårigheter.

Även vid statens järnvägars tågfärjor torde nu berörda skillnad böra beaktas.

Vid sådant förhållande kunde ifrågasättas att placera övermaskinist på

motordriven tågfärja i högre lönegrad än övermaskinist på ångdriven färja.

De sakkunniga lia emellertid ej funnit lämpligt att ånyo införa olika lönegrader

för motsvarande befattningar på de båda färjelederna och därigenom

bryta den enhetlighet, som nu uppnåtts i detta hänseende. En annan form för

kompensation beträffande tjänsten på motordriven färja bör därför väljas,

och synes därvid lämpligast — för undvikandet av nya avlöningsformer —

att anknyta denna kompensation till den särskilda ersättning, sorn utgår i

form av seglingspenningar. De sakkunniga föreslå, att seglingspenningama

till den för maskintjänsten på motordriven färja vid varje tidpunkt främst

ansvarige, d. v. s. övermaskinisten eller den som förrättar hans tjänst, regleras

i nu antytt syfte sålunda, att de till övermaskinist på malmöleden nu utgående

seglingspenningama, eller 60 öre per enkel tur, höjas till det dubbla

beloppet och alltså bli lika med befälhavarens seglingspenningar. Delta skulle

medföra, att denne övermaskinists seglingspenningar, som nu vid 210 dagars

tjänstgöring per år kunna beräknas till 504 kronor, skulle bli 1 008 kronor

per år.

Därest motorfärja skulle komma till användning även på trelleborgsleden,

bör frågan örn storleken av det lönetillägg för skötsel av motormaskineri, som

bör tillkomma maskinpersonalen på sådan färja, upptagas till särskild prövning.

Då färja är i trafik, tjänstgör en andre maskinist i A 16 som vakthavande

maskinist med skyldighet att närmast under övermaskinisten ansvara för maskintjänsten.

Den vakthavande maskinisten, som för det direkta befälet i

maskinrummet, biträdes av erforderligt antal tredje maskinister i A 12. I regel

tjänstgör dock endast en tredje maskinist på varje vakt.

Vid tjänstgöring i 3-dagarsperioder med två dagar i tjänst och en dag fri

för varje befattningshavare, erfordras för närvarande två andre maskinister

för att fylla turlistan. Den ene av dessa, i det följande benämnd äldste andre

maskinist, tjänstgör härvid en dag som övermaskinist och en dag som vakthavande

samt är tredje dagen fri. Den yngste andre maskinisten tjänstgör

alltid såsom vakthavande maskinist.

De sakkunniga anse, att tjänstgöringen som vakthavande maskinist skäligen

bör hänföras till uppgifter, ankommande nå andre maskinist. Med denna

uppfattning lärer anledning icke finnas att höja lönegradsptaceringen för

andre maskinist, vilken alltid eller till övervägande del tjänstgör såsom vakthavande.

Beträffande äldste andre maskinisten måste emellertid hänsyn tagas till,

att han på sätt nyss nämnts regelbundet alternerar med övermaskinisten. Här

föreligger alltså ett förhållande, analogt med tjänstgöringen för förste styrman

av klass 1, vilken alternerar med befälhavaren. Lönesättningen bör i

båda fallen ske efter i huvudsak enahanda beräkningsgrunder. Detta skulle

innebära, att ifrågavarande maskinists sammanlagda löneförmåner avvägas

så, att de för tid, som belöper på tjänst sorn övermaskinist, i det närmaste

motsvara till ordinarie sådan maskinist för samma lid utgående förmåner

och i övrigt motsvara avlöning enligt A 16.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

55

Av det anförda framgår enligt de sakkunnigas mening, att en förbättrad

löneställning för äldste andre maskinist på såväl malmö- som trelleborgsleden

är motiverad. Denna förbättring kunde givetvis ske vid fortsatt placering

i 16 lönegraden genom höjning av ersättningen vid tjänst såsom övermaskinist.

En dylik åtgärd skulle emellertid förutsätta vissa särbestämmelser

och synes därför ej lämplig. I stället synes en uppfattning i lönegrad böra

ske i likhet med vad som redan tillämpats beträffande förste styrmännen av

klass 1. De sakkunniga vilja för sin del föreslå, att äldste andre maskinist

uppflyttas från 16 till 17 lönegraden. Härvid förutsättes, att äldste andre

maskinist skall vid tjänstgöring såsom övermaskinist på motordriven färja

uppbära seglingspenningar med det förhöjda belopp, som föreslagits för den

ordinarie övermaskinisten.

Beträffande benämningen på äldste andre maskinist vid uppfattning till

högre lönegrad har föreslagits förste maskinist (förste maskinist av klass 1).

De sakkunniga anse, att man i denna fråga bör tillämpa samma princip sorn

följts, då det gällt förste styrman av klass 1, d. v. s. man hänför benämningen

till den grundläggande uppgiften, eller sålunda i fråga örn förste styrman

av klass 1 till tjänst såsom främste styrman och i fråga om äldste andre maskinist

till tjänst såsom vakthavande maskinist. Med denna uppfattning synes

den för äldste andre maskinist föreslagna nya befattningen i A 17 böra

benämnas andre maskinist av klass 1 och maskinistbefattningen i 16 lönegraden

andre maskinist av klass 2.

Av det anförda torde följa, att enligt de sakkunnigas mening vikariatsersättning

ej bör utgå till andre maskinist av klass 2 då han alternerar med

andre maskinist av klass 1 såsom vakthavande maskinist.

Ej heller synes anledning föreligga att tillerkänna annan maskinist än

övermaskinist och den som förrättar hans tjänst särskild kompensation för

tjänstgöring på motordriven tågfärja, enär såväl andre maskinist i 16 lönegraden

som tredje maskinist beträffande löneförmånerna äro icke oväsentligt

bättre ställda än motsvarande befattningshavare vid handelsflottan.

Järnvägsstyrelsen har helt anslutit sig till de sakkunnigas förslag beträffande

befattningshavarnas inplacering i löneskalan.

Beträffande förste styrman av klass 1 erinrar styrelsen om att åtskilliga

framställningar gjorts från fartvgsbcfälets sida örn utbyte av benämningen

mot en titel, som bättre än den nuvarande framhäver befattningshavarnas

ställning ombord som reservbefälhavare. Då det är uppenbart, att lartygsbefälet

fäster stor vikt vid denna titelfråga, föreslår styrelsen, att benämningen

förste styrman av klass 1 ersättes med den före den 1 juli 1920 använda benämningen

förste styrman och reservbefälhavare. Örn denna titeländring genomföres,

bör benämningen förste styrman av klass 2 ändras till förste styrman.

Vad angår titelfrågan för den föreslagna maskinbefälsbefattningen i A 17

vill styrelsen förorda, att befattningen benämnes förste maskinist, vilket innebär,

att benämningen andre maskinist kan bibehållas leir den maskinistbefattning,

som skulle komma att bibehållas i A 16.

Allmänna lönenämnden har funnit de av de sakkunniga föreslagna löneställningarna

icke föranleda någon lönenämndens erinran. Beträffande tjärnstebenämningarna

har lönenämnden icke gjort något uttalande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

DePch^fZ.ntS'' 1 förordningen den 12 j''uni 1936 (nr 31 j) angående befäl å svenska handelsfartyg

m. m., den s. k. befälsförordningen, skiljes mellan fartygs- och maskinbefäl.

Samma terminologi bör — vilket de sakkunniga också iakttagit — komma

till användning vid behandlingen av de personalkategorier, varom nu är

fråga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår lia de sakkunniga icke ifrågasatt

någon ändring av fartygsbefälets nuvarande inplacering i löneskalan.

Beträffande maskinbefälet föreslås däremot uppflyttning av övermaskinist

från A 20 till A 21 samt införande av en ny maskinisttjänst i A 17, avsedd för

äldste andre maskinist a samtliga tågfärjor. Därjämte föreslås fördubbling av

nu utgående seglingspenningar till övermaskinist å motorfärja och till annan

maskinist, som å sådan färja tjänstgör som övermaskinist.

För min del anser jag, att den avvägning av fartygs- och maskinbefälets

löneställning, som de sakkunniga föreslagit och som tillstyrkts av järnvägsstyrelsen

och allmänna lönenämnden, bör godtagas.

De sakkunnigas förslag om inrättande av en styrmansbefattning i A 20 å

malmöleden föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Beträffande tjänstebenämningarna ifrågasätta de sakkunniga icke någon

ändring för fartygsbefälet. Järnvägsstyrelsen föreslår däremot utbyte av benämningen

förste styrman av klass 1 i A 21 mot förste styrman och reservbefälhavare.

I fråga örn maskinbefälet föreslå de sakkunniga, att de nya maskinistbefattningarna

i A 17 benämnas andre maskinist av klass 1 och att maskinistbefattningarna

i A 16 benämnas andre maskinist av klass 2. Järnvägsstyrelsen

föreslår för dessa befattningar benämningarna förste maskinist respektive

andre maskinist. Svenska maskinbefälsförbundet slutligen föreslår,

att benämningen övermaskinist liksom i Sveriges redareförenings gällande avtal

med Svenska maskinbefälsförbundet utbytes mot maskinchef samt att

andre maskinist av klass 1, därest järnvägsstyrelsens förslag beträffande

förste styrman av klass 1 bifalles, utbytes mot förste maskinist och reservmaskinchef.

Det föreslagna utbytet av benämningen övermaskinist mot maskinchef föranleder

i och för sig icke någon erinran från min sida. Då emellertid befälsförordningen

upptager benämningen övermaskinist, anser jag mig icke för

närvarande böra ifrågasätta någon titelförändring för tågfärjornas övermaskinister.

Ehuru vissa skäl tala för den av järnvägsstyrelsen föreslagna benämningen

förste styrman och reservbefälhavare, anser jag mig med hänsyn till

önskvärdheten av att i möjligaste mån undvika dubbelbenämningar i tjänsteförteckningen

icke böra tillstyrka detta förslag. 1 övrigt föranleder de sakkunnigas

förslag icke annan erinran från min sida än att de nya maskinistbefattningarna

i A 17 i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag böra benämnas

förste maskinist, medan maskinistbefattningarna i A 16 böra bibehållas

vid benämningen andre maskinist.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde å Kungl. Majit få ankomma

att meddela beslut om ändring av kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 478)

med tilläggsbestämmelser till civila avlöningsreglementet, i vad avser seg
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

57

lingspenningar åt övermaskinist å motorfärja och åt den, som å sådan färja

tjänstgör som övermaskinist. Å Kungl. Maj:t torde vidare få ankomma att

meddela beslut örn ökning av antalet förste styrmän av klass 2 i A 20 med 1,

fastställande av antalet förste maskinister i A 17 till 3 samt minskning av

antalet andre maskinister i A 16 med 3.

Omklassificering av vissa trafikanstalter. I skrivelse den 17 november

1945 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag till provisorisk omklassificering

av trafikanstalterna vid statens järnvägar. Allmänna lönenämnden har i utlåtande

den 18 december 1945 lämnat förslaget utan erinran. Även jag anser

mig böra tillstyrka styrelsens framställning. Såvitt nu är i fråga böra följande

förändringar vidtagas från och med den 1 juli 1946.

Till överinspektorsklass (A 26) böra från klass 1 A (A 25) uppflyttas stationerna

Hälsingborg C och Örebro C. Till klass 1 A böra från klass 1 B

(A 24) uppflyttas stationerna Linköping C, Östersund G och Jönköping C.

Till klass 1 B bör från klass 2 (A 22) uppflyttas stationen Åstorp. Slutligen

bör till klass 2 från klass 3 (A 20) uppflyttas stationerna Nyköping C och

Skellefteå stad samt från klass 2 till klass 3 nedflyttas stationen Skelleftehamns

övre.

Vid bifall härtill skulle antalet överinspektörer i A 26 ökas med 2, antalet

stationsinspektorer av klass 1 A i A 25 ökas med 1 och antalet stationsinspektorer

av klass 1 B i A 24 minskas med 2. Därjämte torde å Kungl. Majit

få ankomma att meddela beslut örn minskning av antalet stationsinspektorer

av klass 3 i A 20 med 1.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Järnvägsstyrelsen har

vidare föreslagit uppflyttning av dels 2 förste byråingenjörer å bantekniska

byrån till byrådirektörer i A 28, dels 2 förste byråingenjörer å elektrotekniska

byrån till byrådirektörer i A 28, dels 2 förste byråingenjörer å maskintekniska

byrån till byrådirektörer i A 28, dels 1 baningenjör och 1 maskiningenjör

inom driftsavdelningen från A 26 till förste baningenjör respektive

förste maskiningenjör i A 27, 3 ingenjörer inom samma avdelning från A 20

tili A 22 samt 2 förste stationsskrivare inom samma avdelning från A 17

till expeditionsföreståndare i A 21, dels 1 ingenjör vid huvudverkstaden i

Örebro från A 22 till A 24, dels 1 byråassistent å reklamationskontoret från

A 20 lill byråsekreterare i A 21, dels ock 1 förste bokhållare å förrådsbyrån

från A 18 till byråsekreterare i A 21.

Beträffande ifrågavarande förslag har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

De båda förste byråingenjörerna å b ant c k ni s k a b y r å n

förestå den ene allmänna avdelningen och den andre spåravdelningen.

Allmänna avdelningen ombesörjer utarbetandet av förslag till nybyggnad

eller omgestaltning av bangårdar, beredning av nybyggnadsstater för byggnader

och anläggningar, utredning och planläggning för dubbelspårsanläggningar,

handläggning av ärenden angående stads- och byggnadsplaner, vä
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

gar och vägomläggningar m. m. ävensom beredning av övriga ärenden rörande

byggnader och anläggningar, vilka ej äro hänförliga till någon av

byråns specialavdelningar. Avdelningens föreståndare tjänstgör jämväl såsom

närmaste man och ställföreträdare för byråchefen och måste i denna egenskap

hålla sig å jour med verksamheten inom byråns samtliga avdelningar.

Verksamheten å spåravdelningen, som i första hand avser spåröverbyggnaden

och därmed sammanhängande frågor av teknisk natur och av stor

ekonomisk räckvidd, har sedan avdelningen år 1918 inrättades och särskilt

under de senare åren varit föremål för en betydande utveckling, vilket medfört

en väsentlig kvalitativ och kvantitativ utökning av arbetsuppgifterna

med därav följande personalökning. Ej minst med hänsyn till den ökade

tåghastigheten måste numera ägnas stort såväl teoretiskt sorn praktiskt intresse

åt spåröverbyggnadens kvalitativa utrustning och metoderna för åstadkommade

av ett enligt moderna krav fullgott spårläge med utnyttjande av

de hjälpmedel, som den fortgående tekniska utvecklingen medger.

De båda förste byråingenjörerna å elektrotekn iska byrån

förestå den ene allmänna avdelningen för elektroteknik samt den andre

avdelningen för energiförsörjning och omformarestationer.

Allmänna avdelningen för elektroteknik utgör ett sammanhållande, teknisk-ekonomiskt

organ för byrån i dess helhet, vars samlade arbete motsvarar

ett personalbehov av 145 man. Avdelningens personalstyrka är visserligen

icke särskilt stor, men detta förhållande är av underordnad betydelse vid

bedömningen av de anspråk, som ställas på dess föreståndare. På allmänna

elektrotekniska avdelningen ligger nämligen huvudansvaret för de vidlvftiga

utredningar, som föregå nya banelektrifieringar, större ombyggnader och liknande

arbeten, som röra de elektriska anläggningarna och falla inom byråns

verksamhetsområde. Där bearbetas de anslagsäskanden rörande nyssnämnda

anläggningar, som varje år framläggas för Kungl. Majit, och utövas den fortlöpande

kontrollen över förbrukningen av beviljade anslag. Inom avdelningen

utarbetas alla viktigare och mera komplicerade tekniska och ekonomiska

avtal, normer, instruktioner, anläggningsbeskrivningar m. m., som falla inom

byråns arbetsområde, en verksamhet som i många fal] leder till kontakt med

både in- och utländska företag. Med avdelningens ställning som sammankallande

och förmedlande länk följer slutligen, att den ofta utnyttjas såsom

verkställighetsorgan i åtgärder, gemensamma för byråns samtliga verksamhetsgrenar.

Avdelningen för energiförsörjning och omformar stationer bär närmaste ansvaret

för elektrodriftens omformar- och transformatorstationer med tillhörande

inköp och försäljning av kraft, energikontroll samt planering och

övervakning av ny- och ombyggnader för elektrodriftens behov. Avdelningen

är i dessa avseenden att betrakta som ledande organ för landets största

elverksrörelse med en årlig energiomsättning av 900 miljoner kWh och med

en energikostnadsstat på cirka 17 miljoner kronor. Då värdet av ny- och ombyggnader,

sorn planeras och övervakas på denna avdelning, brukar uppgå

till cirka 6 miljoner kronor per år, är det vanligt, att avdelningens verksamhet

omsluter årsomsättningar på mer än 20 miljoner kronor. Ekonomiseringen

inom hithörande verksamhetsgrenar är i hög grad beroende av avdelningsföreståndarens

yrkesskicklighet, vaksamhet och omdöme, varför

hans ansvarsbörda är stor. Den tynges ytterligare av det förhållandet, att

driftsäkerheten väsentligt paverkas av det sätt, på vilket omformar- och

transformatorstationerna bliva utförda.

Avdelningens föreståndare är tillika chef dels för styrelsens eleldrotekniska

laboratorium, dels för ett inom avdelningen inrättat kontor för projektering

av belysnings- och mindre kraftinstallationer.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

59

De båda förste byråingen förer na å maskintekniska

byrån förestå personvagnsavdelningen respektive elektrolokavdelningen.

Å personvagnsavdelningen, som har en personaluppsättning på 23 personer,

planeras och uppgöras konstruktioner till nya typer av person-, post-,

resgods- och vissa specialvagnar med därtill hörande hållfasthets- och andra

beräkningar. Avdelningen utarbetar ritningar till vagnarnas tekniska utrustning

för värme, belysning, vattenledning, ventilation m. m., ombesörjer

ombyggnad och modernisering av äldre vagntyper, uppgör tillverkningsbestämmelser

och leveransvillkor för nya vagnar samt utför tillverkningskontroll

och leveransbesiktningar. Det tillkommer även avdelningen att utarbeta

instruktioner och beskrivningar rörande personvagnars och däri befintliga

utrustningars skötsel och underhåll.

Elektrolokavdelningen handlägger ärenden rörande konstruktioner för nyoch

ombyggnader av elektrolok, motorvagnar, plattformsvagnar och revi‘sionsvagnar

samt den elektriska utrustningen för dieselfordon, rälsbussar,

vägbussar och personvagnar. Häri inbegripes utfärdandet av tekniska bestämmelser

samt inspektioner och besiktningar under tillverkningstiden ävensom

provkörningar vid leverans. Därjämte utarbetas på avdelningen instruktioner

för nämnda fordons skötsel. Arbetet med införande av den s. k. elektriska

tågkontrollen är avsett att dirigeras från denna avdelning. På avdelningen

bedrives även ett omfattande forskningsarbete beträffande den elektriska

utrustningens lämplighet och funktion i olika fordon. Arbetsmängden

och arbetsuppgifternas kvalitet ställa mycket stora krav på initiativ och

kunskaper hos denna avdelnings föreståndare.

Av de till uppflyttning föreslagna befattningshavarna inom

driftsavdelningen förestår innehavaren av haninge njö rs be fal lin n gen

28 bansektionen med huvudort i Ystad. Det må erinras, att 1938 års personalkommission

i sitt betänkande, del I (SOU 1940: 14, s. 188) angav en siffermässig

värdering av bansektionernas inbördes storleksordning, baserad på

förhållandena under åren 1935—1937. Som gräns mellan sektioner, som

borde förestås av förste baningenjör respektive baningenjör, angavs därvid

poängtalet 1 490. Sedan kommissionen slutfört sitt uppdrag, ha — såsom en

följd^av förstatligandet av enskilda järnvägar — flera nya bansektioner tillkommit,

bland andra 28 bansektionen. Poängtalet för denna sektion, vilken

sedan år 1942 utökats med 194 km huvudspår, uppgår för närvarande

till cirka 1 800. beräknat på grundval av de bokförda kostnaderna för

drift och underhåll för åren 1941—1943 samt mera normalt förekommande

nybyggnads- och förändringsarbeten, varvid nämnda kostnader med hänsyn

till löne- och materialprisförhöjningarna under krigsåren reducerats till 1938

års prisnivå.

Maskiningenjören förestår 28 maskinsektionen, även denna med huvudort

i Ystad. Sektionen har nått en sådan omfattning, att den intagit femte

platsen bland statens järnvägars maskinsektioner näst efter Hagalund, Malmö,

Göteborg och Växjö.

De tre ingenjörsbefattningar, som styrelsen Föreslår till uppflyttning, innehavas

av närmaste män lill föreståndarna för de mest arbetstyngda bansektionerna.

Å de mindre sektionerna äro närmaste männen placerade i 20 lönegraden.

Någon direkt poänggräns har icke angivits av personalkommissionen,

men med hänsyn till poängtalen å de sektioner, som hittills tilldelats

ingenjörsbefattningar i A 22, torde poänggränsen kunna beräknas till 1825.

I enlighet med de beräkningsgrunder, som nyss angivits i fråga örn 28 bansektionen,

innehar 8 och 25 bansektionerna (Falköping respektive Borås)

för närvarande poängtal uppgående lill 1 820 respektive 1 865.

Även sektionsföreståndarens närmaste man å 5 bansektionen anses böra

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

höjas till A 22. De huvudsakliga arbetena å denna sektion äro nämligen förlagda

till Göteborg, och på grund härav kommer sektionsföreståndaren så

gott som dagligen i kontakt med stadens olika myndigheter och verk, varför

en stor del av hans arbete upptages av förhandlingar med dessa. Denne sektionsföreståndare

måste fördenskull i större utsträckning än de flesta övriga

frigöras från en sektionsföreståndare åvilande andra arbetsuppgifter och

dessa i stället överflyttas på hans närmaste man.

De två förste stationsskrivare, som böra uppflyttas till expeditionsföreståndare,

förestå biljettexpeditionerna vid Linköping G respektive Borås C.

Enligt gällande normer för enhetlig personaluppsättning skall expeditionsföreståndare

i A 21 finnas som föreståndare för biljettexpeditioner med 50

poäng eller däröver frånsett de tre allra största expeditionerna, där föreståndare

i A 22 bör finnas. Biljettexpeditionen vid Linköping C, som redan 1938

hade ett poängtal av 46, är nu uppe i 100. Biljettexpeditionen vid Borås C

åter har ett poängtal av 97.

/ n g e n j ö r e n v i cl huvudverks i''aden i Örebro förestår

ångpanneavdelningen. I denna egenskap har han att närmast under

verkstadsöveringenjören svara ej endast för driften vid denna statens järnvägars

ojämförligt största reparationsavdelning för ångpannor utan även

för ledningen och skötseln av statens järnvägars enda verkstad för nvtillverkning

och reparation av spårväxlar och spårkorsningar. Till arbetsområdet

för befattningen hör vidare överinseendet över telegraf- och bleckslagarverkstäderna,

vilka med hänsyn till de speciella arbetsuppgifter, som

tilldelats desamma, intaga en särställning inom statens järnvägars verkstadsdrift.

Slutligen påvilar innehavaren av denna ingenjörsbefattning ansvaret

för utbildningen och den fortlöpande kompetenskontrollen av samtliga

vid huvudverkstadens olika avdelningar sysselsatta svetsare samt övervakandet

av förekommande provningar av elektroder.

Byr^assistent befattningen å reklam a*t i o n s k o n t or

e t inrättades på förslag av personalkommissionen från och med den 1

jidi 1942 för arbetsledaren å kontorets avdelning för skadeersättningsärenden.

På grund av att dessa ärenden blivit alltmer omfattande, har nämnde

arbetsledare sedan den 1 januari 1943 haft förordnande som byråsekreterare.

Visserligen hava de ännu rådande krisförhållandena bidragit till den

avsevärda ökningen av antalet skadeärenden, men anledningen till ökningen

är dock till mycket stor del att söka i förstatligandet av enskilda järnvägar.

På förslag av statens järnvägars kontorsutredning har styrelsen medgivit

överflyttning av beslutanderätten i skadeärenden rörande ersättning av

högst 10 kronor från chefen för kontoret till arbetsledaren för skadeersättningsavdelningen.

Emellertid visade sig detta bemyndigande otillräckligt,

varför styrelsen genom nytt beslut funnit sig föranlåten att höja beloppet

ifråga till 100 kronor. Härigenom föreligga mer än väl betingelser för befattningens

uppflyttning till A 21.

hörste bokhållaren å förrå ds byrån förestår avdelning

2 inom byrån. För denna avdelning har inträtt en kvantitativt och kvalitativt

vida större ökning i arbetsbördan än å övriga avdelningar. Inom avdelningen

beredas ärenden rörande anskaffning av kemisk-tekniska artiklar,

glas, porslin, färger och fernissor, textilier, lädervaror, gummivaror, brandmateriel,

uniformseffekter, förbandsmateriel m. m., uppgående till ett årligt

belopp av cirka 5 miljoner kronor. Med hänsyn till mångfalden varor, som

tillkommit genom överförandet till statens järnvägar från enskilda järnvägar

av mångå nya typer av räls- och vägfordon, har även i kvalitativt avseende

en höjning skett med avseende å avdelningens arbete. Anspråken på före
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj.ts proposition nr 239-

ståndarens branschkännedom och förtrogenhet med förekommande inköpskällor

har härigenom ökats.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt styrelsens ifrågavarande förslag.

Den utveckling och i viss mån förändring av statens järnvägars rörelse,Departementssom

föranletts av det fortgående förstatligandet av enskilda järnvägar, chefenelektrifieringsarbetena,

strävandena att höja tåghastigheten samt utökningen

av biltrafiken, har otvivelaktigt tillfört såväl styrelsen som underlydande

förvaltningsorgan nya och vidgade arbetsuppgifter. Såsom jag inledningsvis

anfört har detta aktualiserat behovet av såväl nya tjänster som uppfattning

i högre lönegrad av vissa befintliga befattningar. De förslag, för

vilka jag här redogjort, böra ses mot denna bakgrund.

Liksom allmänna lönenämnden är jag för min del beredd tillstyrka de

av styrelsen föreslagna uppflyttningarna.

Vid bifall härtill bör å Kungl. Maj:t få ankomma att meddela beslut örn

minskning av antalet byråassistentbefattningar i A 20 hos styrelsen med

1, antalet ingenjörsbefattningar i A 20 vid driftsavdelningen med 3, antalet

förste bokhållare i A 18 hos styrelsen med 1 och antalet förste stationsskrivare

i A 17 vid driftsavdelningen med 2.

Av departementschefen avstyrkt förslag. Järnvägsstyrelsen har slutligen

föreslagit uppfattning av 1 förste byråsekreterare å drifttjänstbyrån från

A 26 till A 27. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt förslaget. För min del

anser jag ytterligare något års erfarenhet böra avvaktas, innan frågan upptages

till slutligt avgörande.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen

uppflyttning av verkstadsdirektören från G 8 till C 9, införande av 1 överingenjör

i C 9 och 2 överingenjörer i C 8, minskning av antalet byråchefer

i A 30 från 10 till 7, ökning av antalet byrådirektörer i A 28 från 5 till 12,

ökning av antalet förste baningenjörer i A 27 från 24 till 25, minskning av

antalet förste byråingenjörer i A 27 från 15 till 10, ökning av antalet förste

maskiningenjörer i A 27 från 17 till 18, minskning av antalet baningenjörer

i A 26 från 13 till 12, ökning av antalet byråingenjörer i A 26 från 16 till

18, ökning av antalet förste byråsekreterare i A 26 från 5 till 6, minskning

av antalet maskiningenjörer i A 26 från 4 till 3, ökning av antalet överinspektörer

i A 26 från 7 till 9, ökning av antalet stationsinspcktorer av

klass 1 A i A 25 från 13 till 14, minskning av antalet förste byråsekreterare

i A 24 från 14 till 13, ökning av antalet ingenjörer i A 24 från 17 till 19,

minskning av antalet stationsinspektorer av klass 1 B i A 24 från 29 till 27,

ökning av antalet ingenjörer i A 22 från 53 till 59, ökning av antalet byråassistenter

i A 21 från 33 till 37, ökning av antalet byråsekreterare i A 21

från 27 till 31, ökning av antalet expeditionsföreståndare i A 21 från 22

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

till 24, ökning av antalet kontrollörer i A 21 från 13 till 14, ökning av antalet

revisorer i A 21 från 4 till 5 och införande av 3 övermaskinister

i A 21.

I tjänsteförteckningen skulle verkstadsdirektör införas i C 9 och uteslutas

i C 8, överingenjör införas i C 9 och C 8, övermaskinist införas i A 21

och uteslutas i A 20 samt förste maskinist å tågfärja införas i A 17.

Statens vattenfallsverk.

Inrättande av 1 kraftverksdirektörsbefattning i C 9. Statens vatlenfallsverks

kraftproduktion och kraftdistribution i övre Norrland ombesörjes

för närvarande av Övre Norrlands kraftverk, som har den centrala ledningen

förlagd till ett huvudkontor i Umeå. Vattenfallsstyrelsen föreslår

nu, att ifrågavarande förvaltning uppdelas i två förvaltningar, nämligen

dels Övre Norrlands kraftverk såsom lokalförvaltning för kraftanläggningarna

i Västerbottens län samt för försäljning och distribution av kraft

inom Mellersta Norrlands kraftverks och Övre Norrlands kraftverks förvaltningsområden,

dels ock Norrbottens kraftverk såsom lokalförvaltning

för kraftanläggningarna i Norrbottens län samt för försäljning och distribution

av kraft inom Norrbotten. Såsom chef för sistnämnda kraftverk,

vars huvudkontor skulle förläggas till Luleå, föreslås 1 kraftverksdirektör

i C 9 (17 000 kronor).

I skrivelse den 12 november 1945 har vattenfallsstyrelsen till stöd för sitt

förslag anfört i huvudsak följande.

Kraftavsättningen till statens vattenfallsverks konsumenter i Övre Norrland

har på senare år utvecklats mycket snabbt, och den har numera en

betydande omfattning, för år 1944 uppgående till 1 055 miljoner kWh mot

553 miljoner kWh år 1940. Detta är desto mera anmärkningsvärt, som flera

av de stora exportindustrierna legat nere eller gått med inskränkt drift under

kriget. Ökningen beror givetvis i väsentlig grad på tillkomsten av Norrbottens

järnverk. På Norrbotten falla nu cirka 50 respektive 55 % av kraftavsättningen

och de årliga inkomsterna vid Övre Norrlands kraftverk.

Med avseende å kraftavsättningen har Övre Norrlands kraftverk gått förbi

Motala kraftverk och beträffande inkomster uppnått ungefär samma

nivå som detta, örn i Motala kraftverk inräknas även Motala Ströms kraftaktiebolag.

Med avseende å antalet högspänningsabonnenter ligger Övre

Norrlands kraftverk fortfarande lägre än Motala kraftverk. Det är emellertid

svårt att få någon fullt klargörande jämförelse. En distributionsförening

är exempelvis i regel av ojämförligt mycket större omfattning uppe i Norrland

än i Mellersta Sverige och föranleder betydligt mycket mera arbete

för kraftverket. Detaljdistribution finnes för närvarande i stor omfattning

vid Motala kraftverk och Motala Ströms kraftaktiebolag. Men även inom

övre Norrlands kraftverk förefinnes det en icke obetydlig sådan distribution,

nämligen inom Kiruna, Malmberget, Porjus, Råneåbygden och Seska rön,

vartill på senaste tiden tillkommit Mjällom.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239

63

Man bör emellertid icke endast fästa sig vid storleken på den erforderliga

kraftproduktionen eller kraftdistributionen utan minst lika mycket tänka på

de utvecklingsmöjligheter, som föreligga, och det arbete, som kräves för att

tillgodogöra dessa, och det är i hög grad med hänsyn därtill som styrelsen

nu föreslår inrättandet av den nya förvaltningen i Luleå. Styrelsen vill erinra

örn att, då Motala kraftverk på sin tid organiserades, kraftavsättningen där

var ganska liten och antalet konsumenter också rätt begränsat. Dess tillkomst

föranleddes närmast av den särskilda omsorg, som krävdes för denna

landsdel från vattenfallsverkets sida, och utvecklingen har visat, att det var

i hög grad gagneligt, att man för detta fristående område gjorde en särskild

förvaltningsenhet.

Den nuvarande lokala organisationen inom Norrbotten med två små

distributionskontor i Luleå och Kiruna har ännu för några år sedan tillfredsställt

måttliga anspråk på kontakt med konsumenterna. Avståndet till

Umeå har dock blivit menligt kännbart, allt eftersom verksamheten i Norrbotten

tillväxt. Med den stadigvarande ökning av arbetsuppgifterna, som

väntas, är den nuvarande organisationen icke tillräcklig. Ledningen av Norrbottens

kraftförsörjning bör därför flyttas från Umeå till Luleå.

Styrelsen anser sålunda, att en uppdelning av den nuvarande lokalförvaltningen

i Umeå bör ske på sådant sätt, att en ny kraftverksförvaltning organiseras

för Norrbotten med huvudkontor i Luleå, under det att förvaltningen

i Umeå begränsar sin verksamhet till de tre närmast söder örn Norrbotten

liggande länen.

Här förutsättes, att den nya förvaltningsenheten kallas Norrbottens kraftverk

och att den äldre förvaltningen får behålla sitt namn Övre Norrlands

kraftverk.

Av det distributionsområde, där Övre Norrlands kraftverk för närvarande

har sin verksamhet, kommer vid en uppdelning större delen att stanna kvar

inom Övre Norrlands kraftverk. Övre Norrlands kraftverk får fortfarande en

mycket stor kraftavsättning till de stora industrierna inom södra Västerbotten

och Ångermanland samt till städer och samhällen inom dessa områden.

Inom Västerbottens lappmark håller styrelsen på med utbyggandet av ett

stort kraftsystem för leverans av stödkraft till de många små kraftanläggningar,

som tidigare upprättats där men nu äro otillräckliga. Inom detta

stora område finnes det otvivelaktigt mycket stora utvecklingsmöjligheter.

I Västernorrlands och Jämtlands län tages vattenfallsverket alltmera i anspråk

för ordnandet av en rationell landsbygdsdistribution, vilket får anses

som en lämplig uppgift med hänsyn till de stora kraftanläggningar staten

äger och avser att utbygga inom dessa län.

Norrbottens kraftverk skall i första hand omhändertaga avsättningen och

distributionen av kraft i Norrbotten. Med hänsyn till länets utveckling är det

av stor vikt, att en rationell utveckling av kraftförsörjningen stödes och främjas.

Men även ur förräntningssynpunkt är det i hög grad önskvärt, att kraften

från såväl Porjus som den nya anläggningen i Harsprånget främst utnyttjas

inom länet, så långt detta är möjligt vid tillämpning av sunda kraftpriser.

Det har lagts en god grund för kraftförsörjningen genom de omfattande

distributionsanläggningar, som redan utförts eller stå inför utförande.

Men dessa måste successivt förstärkas och kompletteras, i den mån kraftförbrukningen

växer. En stor del av bygde- och ortsnäten har tillkommit under

kriget och har måst utformas sparsamt med hänsyn till ledningsmaterial

och transformatorer på grund av den begränsade materialtillgången. Det

är av den största betydelse, att denna knapphet hos anläggningarna icke

blir någon spärr i utvecklingen. Styrelsen anser sig böra icke endast förstärka

och utvidga de egna anläggningarna utan genom en vittgående rådgi
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

vande verksamhet sörja för en rationell utveckling av de vidsträckta, konsumenterna

tillhörande ortsnäten. Erfarenheten visar, att det är mycket gagnelig!,

att vattenfallsverket ägnar stor uppmärksamhet åt de lokala distributionsföretagens

inre förhållanden, t. ex. deras underhåll av anläggningarna,

deras ekonomi och bokföring, deras inre tariffer m. m.

Men förvaltningen får givetvis även en hel del andra administrativa och

tekniska uppgifter. Visserligen bör driftchefen i Porjus i huvudsak handhava

kraftanläggningarna i Porjus och Harsprånget, men omfattningen av förvaltningen

därstädes blir allt större, och det blir till fördel, att det överordnade

huvudkontoret ligger närmare än i Umeå och kan mera effektivt deltaga

i nämnda förvaltning.

Driften av 130 kV ledningen från Porjus till Luleå och till Norrfors kommer

liksom hittills att ledas från Porjus och från Umeå. Driften av sekundärstationerna

med tillhörande bygdenät skall däremot ombesörjas av den nya

förvaltningen. Denna skall därjämte handlägga frågor angående nya anläggningar

och underhåll av samtliga anläggningar inom länet. Omfattande

systemändringar torde komma att genomföras under de kommande åren såväl

vid trefasanläggningarna inom Kiruna- och Malmbergsområdena som

vid enfasanläggningarna för järnvägsdriften.

Vidare skola personalärenden och andra ärenden av kameral natur omhänderhavas

i Luleå på samma sätt som fallet är vid vattenfallsverkets övriga

lokalförvaltningar.

Såsom chef för den nya lokalförvaltningen i Luleå erfordras en tjänsteman

med kraftverksdirektörs tjänsteställning. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och omfattning samt behovet av att erhålla en väl kvalificerad

kraft bör tjänsten ej placeras lägre än i C 9. Detta är samma tjänsteställning

som cheferna för det nuvarande Övre Norrlands kraftverk och Motala kraftverk

inneha.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 15 januari 1946 funnit den

ifrågasatta placeringen av kraftverksdirektören för Norrbottens kraftverk i

C 9 i och för sig icke giva anledning till erinran.

De av vattenfallsstyrelsen anförda skälen för en uppdelning av övre Norrlands

kraftverk i två förvaltningar synas mig övertygande. Jag kommer därför

att underställa Kungl. Maj :t förslag till sådan uppdelning i enlighet med

de av styrelsen angivna riktlinjerna, att gälla från och med den 1 juli 1946.

En förutsättning för förslagets genomförande är att riksdagen medgiver, att

en ny kraftverksdirektörsbefattning inrättas. Hemställan därom bör nu göras.

Liksom allmänna lönenämnden tillstyrker jag, att den nya befattningen i enlighet

med styrelsens förslag placeras i C 9, d. v. s. den lägre löneställningen

för kraftverksdirektörer vid statens vattenfallsverk.

Uppfattning av driftdirektören från C 7 till C 8. I enlighet med 1939 års

tjänsteförteckningssakkunnigas förslag tillstyrker jag uppflyttning av driftdirektören

från C 7 (15 000 kronor) till C 8 (16 000 kronor).

Uppflyttning av förrådsdirektören från C 5 till C 6. Vid 1939 års omorganisation

av vattenfallsstyrelsen utbröts förrådskontoret ur dåvarande kraft
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

65

verksbyråu och gavs en självständig ställning under ledning av en förrådsdirektör

i G 5. Styrelsen föreslår nu, att kontoret inordnas i organisationen

såsom en fristående byrå under benämningen förrådshjon samt att i samband

därmed förrådsdirektören uppflyttas till C 7.

Till stöd för ifrågavarande förslag anför vattenfallsstyrelsen i skrivelse den

18 december 1945 i huvudsak följande.

Förutom föreståndarskapet för förrådskontoret har förrådsdirektören att

närmast under verkschefen handha den löpande förvaltningen av verkets

huvudförråd. Han bereder och föredrar i styrelsen de till hans verksamhetsområde

hörande ärenden, som han icke själv avgör.

Ä förrådskontoret och huvudförrådet ankommer att följa affärsläget på

såväl den inhemska som den utländska marknaden med särskild hänsyn till

sådana för verket erforderliga stapelvaror som kol, oljor, stål, koppar och

aluminium; att inhämta och bearbeta uppgifter om inaterielbehovet för byggande

av stationer och linjer samt för drift och underhåll av dessa, dock med

undantag för vissa arbetsmaskiner och specialkonstruktioner samt trästolpar;

att upphandla och distribuera här förut angiven materiel; att med berörda

avdelningar samråda beträffande byggnads- och driftplaner, i den mån dessa

beröras av pris- och leveransförhållanden; att ombesörja en med hänsyn till

skiftande behov och marknadslägen avpassad lagerhållning av materiel för

drift och underhåll samt nyanläggningar; att på grundval av statistik och

behovsuppgifter i samråd med konstruktionskontoren och arbetsledningarna

genomföra och upprätthålla standardisering av den materiel, inberäknat arbetsredskap,

som användes inom verket, samt övervaka, att okurant och föråldrad

materiel icke samlas i verkets förråd; att i anslutning till standardiseringen

redigera och ombesörja tryckning av kataloger över förrådsmateriel;

att inköpa verkets behov av motorfordon med tillbehör, ombesörja erforderlig

reparation av fordonsparken, som omfattar cirka 300 fordon, instruera

förare, kontrollera fordonens skötsel och genom statistik följa fordonens

drift; att inköpa verkets behov av kontorsmöbler och kontorsmaskiner samt

skriv- och ritmateriel; att upplägga, anskaffa och distribuera verkets samtliga

blanketter; att utarbeta tillverknings- och provningsbestämmelser samt

att bland annat genom provningar kontrollera, att levererad materiel uppfyller

gällande bestämmelser; att öva tillsyn över lokalförvaltningarnas förråd

med avseende på materielens uppläggning, redovisning, prissättning och

avskrivning; att planlägga erforderliga örn- och nybyggnader av verkets förrådslokaler;

samt att följa utvecklingen inom det till förrådskontoret hörande

verksamhetsområdet och genomföra åtgärder för rationalisering.

Förrådskontoret är uppdelat på sex avdelningar.

Det är av största betydelse för vattenfallsverkets såväl utbyggnad som drift,

att dess inköps- och förrådsorgan smidigt kan täcka föreliggande materielbehov

med ständigt aktgivande på de affärsmässiga synpunkter, som måste

läggas på en materielanskaffning av ifrågavarande storleksordning. Stora

fordringar beträffande kommersiella, tekniska och administrativa kvalifikationer

måste därför ställas på den befattningshavare, som har att förestå förrådskontoret.

Allmänna lönenämnden erinrar i utlåtande den 22 januari 1946, att förrådsrörelsen

efter det förrådsdirektörsbefattningen inrättades ökat betydligt.

Lönenämnden anför därefter följande.

Willing till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 239. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Departements
chefen.

Lönenämnden finner ändock tvekan råda, huruvida den föreslagna uppflyttningen

av förrådsdirektörsbefattningen till C 7 är påkallad. Förrådsdirektören

i järnvägsstyrelsen är placerad i C 8 samt chefen för telegrafstyrelsens

förrådsbyrå i A 30 (av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagen

till placering i C 8). Vid båda dessa verk är emellertid såväl förrådsrörelsen

som upphandlingsverksamlieten av betydligt större omfattning

än vid vattenfallsverket. Då vidare, enligt vad chefen för finansdepartementet

anfört i årets statsverksproposition lönegraden A 30 närmast torde få anses

motsvara 6 lönegraden å C-planen, synes en placering i högre lönegrad

än C 6 icke böra komma i fråga för vattenfallsverkets förrådsdirektör.

Av vad i ärendet förekommit torde framgå, att den nuvarande placeringen

av förrådsdirektören i C 5 är för låg. Befattningen bör därför uppflyttas i

högre lönegrad. Huru högt uppflyttningen bör ske, är visserligen vanskligt

att bedöma. Med hänsyn till vad allmänna lönenämnden anfört och mot bakgrunden

av att jag i det föregående tillstyrkt placering av förrådsdirektören i

telegrafverket i C 7, anser jag mig böra förorda, att befattningen nu uppflyttas

till C 6. I samband därmed bör förrådskontoret i enlighet med vattenfallsstyrelsens

förslag ombildas till en förrådsbyrå.

Inrättande av 1 avdclningsdirektörsbefattning i C 6. Befattningen avses

för föreståndaren för vattenfallsstyrelsens avdelning för arbetsorganisation,

vilken därvid bör organiseras såsom fristående avdelning inom styrelsen.

Till stöd för förslaget anför vattenfallsstyrelsen följande.

År 1939 beslöt styrelsen att inrätta en särskild arbetsstudieavdelning, som

till en början togs i anspråk för de stora stamlinjearbetena.

På grund av i huvudsak förbättrade arbetsmetoder lyckades man minska

arbetskostnaderna med cirka 20 °/o, samtidigt som byggnadstiden reducerades

till ungefär hälften. Arbetarnas förtjänster blevo därvid icke lägre

utan något högre än förut, sedan arbetarna väl blivit intränade i de nya

arbetsmetoderna. Framför allt blevo arbetsförtjänsterna jämnare och rättvisare.

Redan från år 1940, sedan resultaten av arbetsstudierna vid standin jebyggnaden

börjat skönjas, igångsattes efter hand arbetsstudier även vid verkets

övriga förvaltningar, särskilt vid alla stora byggnadsarbeten för vattenkraftanläggningar,

vid elektriska montagearbeten i kraft- och transformatorstationer,

byggande av ställverk samt primär- och sekundärlinjer, transporter

m. m.

I dag kan man säga, att arbetsstudieavdelningens arbete i rationaliseringsfrågor

gäller alla arbetsområden inklusive kontorsarbeten. Dess arbete har

för den skull utökats betydligt under årens lopp och har bidragit till att ackordssättning

kunnat tillämpas på många områden, där arbetet förut till stor

del utförts mot timlönsbetalning, varvid samtidigt arbetsförtjänstnivån i genomsnitt

har höjts.

Arbetsstudieavdelningen har, utöver ovannämnda arbetsområden, inkopplats

på många organisatoriska frågor, t. ex. avlöningsorganisation, blankettrevision,

förplaneringsfrågor m. m., och har tillkallats för flera officiella

uppdrag, exempelvis av statens krisrevision, samt deltager i alla förhandlingar

om kollektivavtal med arbetare inom vattenfallsverket.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

67

År 1942 uppdrogs dessutom åt avdelningen att handha efterkalkylema för

kraftstationsbvggena. Detta arbete består huvudsakligen i en centralt utförd,

kontinuerlig efterkonlroll av kostnaderna för nämnda omfattande byggnadsarbeten.

Det ingår som ett led i den rationalisering av arbetsmetoderna, som

styrelsen söker införa, och som syftar till besparing i arbets-, materiel- och

transportkostnader vid dessa arbeten.

Vid en rationalisering är det av synnerlig vikt, att såväl arbetsledare och

arbetsbelal som arbetare bli informerade örn de nya arbetsmetoderna och

upplärda att tillämpa dem. I stor utsträckning har ansvaret för detta upplärande

åvilat ifrågavarande avdelning, och dess chef jämte flera av avdelningens

tjänstemän lia medverkat i den kursverksamhet för såväl teknisk

som kameral personal, vilken regelbundet anordnas av styrelsens undervisningsanstalt.

Sålunda lia föredrag hållits beträffande arbetsorganisation, arbetsplanering,

arbetsstudie- och ackordssättningsfrågor samt konterings- och

efterkalkylfrågor för såväl högre ingenjörspersonal som lägre arbetsbefäl.

Den 1 oktober 1942 ändrades arbetsstudieavdelningens namn till avdelningen

för arbetsorganisation. I samband därmed blev densamma i organisatoriskt

hänseende ansluten till styrelsens kanslibyrå. Avdelningen, som

med avseende å personalantalet successivt utvecklats och avses skola ytterligare

utökas, består för närvarande av, förutom chefen, 44 tjänstemän, varav

29 äro sysselsatta med rationaliseringsuppgifter, 9 med efterkalkyler samt

6 med kamerala arbeten och skrivgöromål.

Med den omfattning, som ifrågavarande avdelning och dess arbetsuppgifter

numera uppnått, bör densamma enligt styrelsens mening erhålla en

självständig ställning vid sidan av styrelsens byråer samt sålunda sortera

direkt under generaldirektören eller överdirektören. Därför erfordras emellertid,

att avdelningens chef, vars anställning för närvarande är av tillfällig

natur, erhåller mera fast anställning. Detta är även motiverat med hänsyn

till önskvärdheten av att kunna fastare binda vid verket avdelningens nuvarande

chef, som från början organiserat och lett dess verksamhet.

Vid en reglering av anställningsvillkoren för chefen för styrelsens avdelning

för arbetsorganisation bör dennes löneställning enligt styrelsens mening

och med hänsyn till vad ovan anförts icke sättas lägre än i C 7. Befattningen

synes böra benämnas avdelningsdirektör.

Allmänna lönenämnden framhåller, att för föreståndarna för rationaliseringsavdelningarna

i olika verk inom statsförvaltningen hittills huvudsakligen

tagits i anspråk A 28 eller C 5. Redan med hänsyn härtill måste lönenämnden

ställa sig tveksam mot styrelsens förslag om placering i C 7. Lönenämnden

ifrågasätter huruvida icke löneställningen för föreståndarna för olika

rationaliseringsavdelningar borde göras till föremål för en allmän undersökning

med biträde av erforderlig expertis. Skulle i avvaktan härå befinnas

nödvändigt att inrätta en ordinarie befattning inom vattenfallsstyrelsen

för föreståndaren för dess avdelning för arbetsorganisation, anser sig lönenämnden

icke kunna tillstyrka högre placering än i C 6.

Den av allmänna lönenämnden berörda frågan om en allmän undersök- Departement«■

ning rörande löneställningen för föreståndarna för rationaliseringsavdelning- cA«/enar

inom statsförvaltningen torde böra upptagas lill bedömande i annat .sammanhang.

Vad nu närmast angår föreståndaren för avdelningen för arbetsorganisation

inom vattenfallsstyrelsen, anser jag mig med hänsyn till de löne
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 239.

lägen, som för närvarande tillämpas för motsvarande befattningshavare vid

andra statliga verk, icke böra tillstyrka högre placering än lönenämnden förordat.

Jag förutsätter därvid, att avdelningen i enlighet med vattenfallsstyrelsens

uttalande gives en självständig ställning vid sidan av styrelsens övriga

byråer.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att en befattning

såsom avdelningsdirektör i C 6 inrättas. Liksom övriga befattningar å C-planen

vid statens vattenfallsverk bör den nya befattningen tillsättas medelst

förordnande på viss tid.

Inrättande av 1 förste byrådirektörsbefattning i A 30 å vattenbyggnadstekniska

byrån. Den 25 maj 1945 beslöt Kungl. Maj:t, alt en befattning

såsom förste byrådirektör i Eo 30 skulle inrättas från och med den 1 juli

1945, avsedd för föreståndaren för vattenbyggnadstekniska byråns regleringsavdelning.

Samtidigt förordnades innehavare av befattningen. I enlighet med

vad då förutsattes, tillstyrker jag vattenfallsstyrelsens av allmänna lönenämnden

utan erinran lämnade förslag, att befattningen nu uppföres å ordinarie

stat.

Införande av byråassistent och förrådsförvaltare i A 20, verkstadsmästare

i A 16 och maskinbiträde i A 6 samt utbyte av verkmästare i A 12 mot verkstadsförman.

Till stöd för ifrågavarande förslag anför vattenfallsstyrelsen

följande.

Befattningen byråassistent i A 20 är avsedd för den såsom extra

ordinarie i samma lönegrad placerade föreståndaren för trycksaksavdelningen

inom styrelsens förrådskontor samt för beredande av förbättrad löneställning

åt de två bokhållare i A 17, som vid Trollhätte och Älvkarleby kraftverk

handlägga markägarefrågor huvudsakligen i samband med kraftledningar.

Beträffande befattningen förrådsförvaltare i A 20 må erinras, att

vid statens vattenfallsverk finnas, förutom huvudförrådet i Västerås, flera

lokala förråd, av vilka det ojämförligt största är Trollhätte kraftverks förråd

i Trollhättan. Såsom föreståndare för detta förråd tjänstgör en förste bokhållare

i A 18, vilken tjänsteställning måste anses vara för låg i förhållande

till de arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande befattningshavare. Förrådet

har till uppgift att svara för materiel- och inventarieförsörjningen för nämnda

kraftverks kraftstationer, distributionsanläggningar och verkstäder samt

tillgodoser dessutom en stor del av materielbehovet vid Trollhätte kanalverk.

Befattningen verkstadsmästare i A 16 är avsedd för föreståndaren

för tillverkningsavdelningen vid huvudverkstaden i Västerås. Då avdelningen

består av fem underavdelningar och antalet arbetare uppgår till cirka

130, är det uppenbart, att den nuvarande placeringen av föreståndaren i

A 14 är för låg.

Befattningen maskinbiträde i A 6 är avsedd för beredande av ordinarie

anställning åt vissa extra ordinarie tjänstemän eller arbetare, vilka

tjänstgöra såsom biträdande maskinister i vissa mindre kraftstationer eller

såsom lokomotiveldare vid verkets industribangård i Trollhättan eller såsom

förare av personbilar.

Beträffande förslaget om utbyte av benämningen verkmästare i A 12 mot

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

69

verkstadsförman må framhållas att i tj åns teförteckningen för^ statens

vattenfallsverk finnas intagna befattningar såsom verkmästare både i

A 14 och i A 12. Denna tjänstebenämning är emellertid mindre lämplig för

sådana befattningshavare i sistnämnda lönegrad, vilka förestå mindre underavdelningar

av en verkstad och därvid sortera under verkmästare i högre

lönegrad.

Allmänna lönenåmnden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

förslag.

Vad vattenfallsstyrelsen föreslagit anser jag mig böra tillstyrka. I anslut- Departementsning

till uttalande av allmänna lönenämnden förutsätter jag därvid, att Troll- chetenhätte

kraftverks förråd och kanalverkets förråd i Trollhättan .sammanföras

lill ett förråd. Å Kungl. Majit torde få ankomma att meddela beslut om

upptagande från och med den 1 juli 1946 av 3 byråassistenter och 1 förrådsförvaltare

i A 20 samt 1 verkstadsmästare i A 16 i den för år 1946 fastställda

personalförteckningen för ordinarie befattningar i högst 20 lönegraden.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förslag. Vattenfallsstyrelsen har

vidare föreslagit uppfattning av dels 1 ingenjör å Älvkarleby kraftverks

huvudkontor från A 24 till byråingenjör i A 26, dels 1 kontrollör vid Trollhätte

kraftverk från A 21 till förste kontrollör i A 22, dels 1 kontrollör vid

Västerås kraftverk från A 20 till A 21, dels ock 1 bokhållare å juridiska

byrån från A 17 till byråsekreterare i A 21.

Till stöd för de föreslagna åtgärderna har vattenfallsstyrelsen anfört bland

annat följande.

Beträffande ingeniören å Älvkarleby kraftverks huv u dkontor

må framhållas, att handläggningen av kraftförsäljningsfragorna

inom de båda största kraftverksförvaltningarna, Trollhätte och Älvkarleby

kraftverk, är så uppdelad, att ärenden rörande kraftleveranser till distributionsföreningar

och andra mindre konsumenter i huvudsak handläggas vid

distriktskontoren, medan frågor rörande kraftleveranser till större distributionsföretag,

såsom kommunala elverk, och till större industriföretag huvudsakligen

handläggas vid huvudkontoret under medverkan av vederbörande

distriktsingenjör.

Vid vart och ett av Trollhätte och Älvkarleby kraftverks huvudkontor finnes

därför sedan lång tid tillbaka en särskild ingenjör för handläggning av

kraftförsäljningsfrågor och andra abonnentärenden. Vid Älvkarleby kraftverk

är kraftförsäljningsingenjören placerad i 24 lönegraden sedan år 1935,

och hans befattning är ordinarie i nämnda lönegrad från och med den 1

juli 1940. Sedan dess ha emellertid denne tjänstemans arbetsuppgifter ökats i

betydande omfattning, varför en uppfattning till 26 lönegraden synes motiverad.

Vad angår kontrollören vid Trollhätte kraftverk bör beaktas,

att vart och ett av de kraftdebiteringskontor, som finnas för uträkning

och fakturering av kraflavgifter vid de två största kraftverksförvaltningarna

förestås av en kontrollör i A 21. Då kraftdebiteringskontrollören vid Trollhätte

kraftverk har väsentligt mera krävande arbetsuppgifter än motsvarande

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

tjänsteman vid Älvkarleby kraftverk, bör befattningen uppflyttas till 22 lönegraden.

Ifråga örn kontrollören vid Västerås kraftverk må f ramhallas,

att under åren 1934 och 1935 vid vissa kraftverk inrättades tre ordinarie

kontrollörsbefattningar, därav två i 21 lönegraden vid Motala kraftverk

och Norrländska kraftverken samt en i 20 lönegraden vid Västerås

kraftverk. Da de arbetsuppgifter, som åligga befattningshavaren vid Västerås

kraftverk, numera äro fullt ut lika krävande som de, som åvila de andra

kontrollörerna, föreslår styrelsen, att befattningen uppflyttas till 21 lönegraden.

Bokhållaren å juridiska byrån innehar extra ordinarie byråsekreterarbefattning.

Han har bland annat att förbereda köp av vattenrätter

och strandområden, att träffa uppgörelser med markägare i ersättningsfrågor,

att biträda styrelsens representanter inför vattendomstolar m. m. Då

uppgifterna kräva självständigt initiativ, energi och god arbetsförmåga, bör

befattningen nu göras ordinarie i 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har beträffande föreståndaren för Trollhätte

kraftverks kraftdebiteringskontor framhållit, att vissa komplicerade debiteringsärenden

förekomma i större utsträckning vid detta kraftverk än vid

Älvkarleby kraftverk. Med beaktande jämväl av att det stora antalet lågspänningsabonnenter

vid Trollhätte kraftverk tillför dess debiteringskontor

ett betydande arbete har lönenämnden icke velat motsätta sig, att föreståndaren

därstädes placeras såsom förste kontrollör i A 22.

I övrigt ha styrelsens ifrågavarande förslag icke föranlett något uttalande

från lönenämndens sida.

Vad vattenfallsstyrelsen sålunda föreslagit föranleder icke någon erinran

från min sida. Å Kungl. Maj:t torde få ankomma att meddela beslut örn

minskning av antalet kontrollörsbefattningar i A 20 med 1 och antalet bokhållarbefattningar

i A 17 med 1.

Av departementschefen avstyrkt förslag. Vattenfallsstyrelsen har föreslagit

upp flyttning av distriktsingenjörerna från A 27 till C 5. Förslaget har tillstyrkts

av allmänna lönenämnden. För min del är jag icke beredd förorda,

att den ifrågasatta uppflyttningen för närvarande kommer till stånd. Frågan

bör emellertid upptagas till förnyat bedömande, sedan nu pågående utredning

rörande en allmän lönereglering för statstjänstemännen slutförts.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

beträffande personalförteckningen vidtagas följande ändringar, nämligen ökning

av antalet kraftverksdirektörer i C 9 från 2 till 3, uppfattning av driftdirektören

från C 7 till C 8 och av förrådsdirektören från C 5 till C 6, införande

av 1 avdelningsdirektör i C 6, ökning av antalet förste byrådirektörer

i A 30 från 1 till 2, ökning av antalet byråingenjörer i A 26 från 9 till 10,

minskning av antalet ingenjörer i A 24 från 6 till 5, ökning av antalet förste

kontrollörer i A 22 från 1 till 2 samt ökning av antalet byråsekreterare i

A 21 från 5 till 6.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 239.

71

I tjänsteförteckningen skulle driftdirektör införas i C 8 och uteslutas i

C 7, förrådsdirektör införas i C 6 och uteslutas i C 5 samt vidare införas

avdelningsdirektör i C 6, byråassistent och förrådsförvaltare i A 20, verkstadsmästare

i A 16 och maskinbiträde i A 6. Slutligen skulle verkmästare

i A 12 ändras till verkstadsförman.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla

tills vidare från och med den 1 juli 1946:

Personalförteckning för postverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör ................................ C 10

1 postsparbankschef ............................ C 8

1 byråchef .................................... C 7

7 postdirektörer .............................. C 6

2 byråchefer ............... A 30

4 byrådirektörer .............................. A 28

1 byrådirektör och ombudsman ................ A 28

1 förste byråingenjör .......................... A 27

2 förste intendenter ............................ A 27

1 förste aktuarie .............................. A 26

10 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer .................................... A 26

7 överpostmästare ............................ A 26

24 postmästare av klass 1 A .................... A 25

11 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 förste revisor ................................ A 24

1 ingenjör .................................... A 24

2 intendenter .................................. A 24

38 postmästare av klass 1 B ...................... A 24

10 överkontrollörer ............................ A 24

16 förste kontrollörer ............................ A 22

58 postmästare av klass 2 ........................ A 22

3 aktuarier .................................. A 21

14 byråsekreterare .............................. A 21

8 revisorer .................................... A 21

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majlis proposition nr 239.

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 15

1 överdirektör ................................ C 10

1 överingenjör ................................ C 10

6 distriktschefer .............................. C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 överingenjör ................................ C 8

1 förrådsdirektör .............................. C 7

2 avdelningsdirektörer .......................... C 6

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 5

2 byråchefer .................................. A 30

1 telefondirektör .............................. A 30

2 telegrafdirektörer ............................ A 30

7 byrådirektörer .............................. A 28

2 överinspektörer .............................. A 28

11 förste byråingenjörer ........................ A 27

2 förste byråsekreterare ........................ A 27

17 förste sektionsingenjörer ...................... A 27

1 förste verkstadsingenjör ...................... A 27

25 byråingenjörer .............................. A 26

6 distriktsingenjörer .......................... A 26

5 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förste revisor ................................ A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

22 linjeingenjörer .............................. A 26

6 radioingenjörer .............................. A 26

11 sektionsingenjörer ............................ A 26

19 telegrafkommissarier av klass 1 A .............. A 26

10 trafikinspektörer ............................ A 26

2 verkstadsingenjörer .......................... A 26

4 förrådsintendenter .......................... A 24

1 förrådskamrer .............................. A 24

15 förste byråsekreterare ........................ A 24

9 ingenjörer .................................. A 24

1 inköpschef .................................. A 24

23 telegrafkommissarier av klass 1 B.............. A 24

8 överkontrollörer ............................ A 24

25 förste kontrollörer ............................ A 22

26 ingenjörer .................................. A 22

2 radiokommissarier .......................... A 22

19 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22

3 aktuarier .................................. A 21

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239. 73

Befattning. Lönegrad.

9 byråsekreterare .............................. A 21

1 huvudkassör ......... A 21

5 revisorer .................................... A 21

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 17

1 överdirektör ................................ C 11

6 distriktschefer .............................. C 9

1 verkstadsdirektör ............................ C 9

1 överingenjör ................................ C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

2 överingenjörer .............................. ^ 8

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6

7 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

12 byrådirektörer .............................. A 28

1 ombudsman ................................ A 28

4 överinspektörer .............................. A 28

5 distriktssekreterare .......................... A 27

3 förrådsintendenter .......................... A 27

25 förste baningenjörer .......................... A 27

10 förste byråingenjörer ........................ A 27

7 förste byråsekreterare ........................ A 27

18 förste maskiningenjörer ...................... A 27

26 förste trafikinspektörer ...................... A 27

4 förste verkstadsingenjörer .................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

12 baningenjörer .............................. A 26

3 befälhavare å tågfärja ........................ A 26

18 byråingenjörer .............................. A 26

5 elektroingenjörer ............................ A 26

2 förrådsintendenter ........................... A 26

1 förste aktuarie .............................. A 26

6 förste byråsekreterare ....................... A 26

1 förste revisor ............................... A 26

1 intendent .................................. A 26

1 kamrer .................................... A 26

3 maskiningenjörer ............................ A 26

6 signalingenjörer ............................. A 26

6 telegrafingenjörer ............................ A 26

8 trafikinspektörer ............................ A 26

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 239. 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Befattning. Lönegrad.

5 verkstadsingenjörer .......................... A 26

9 överinspektörer ............................. A 26

14 stationsinspektorer av klass 1 A................ A 25

1 expeditionsföreståndare ...................... A 24

1 förrådskontrollör ...................... ..... A 24

1 förste aktuarie .............................. A 24

13 förste byråsekreterare ........................ A 24

19 ingenjörer .................................. A 24

27 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24

3 överkontrollörer ............................ A 24

8 expeditionsföreståndare ...................... A 22

59 ingenjörer .................................. A 22

33 stationsinspektorer av klass 2 .................. A 22

1 verkstadskamrer ............................ A 22

5 aktuarier ................................... A 21

37 byråassistenter .............................. A 21

31 byråsekreterare .............................. A 21

24 expeditionsföreståndare ...................... A 21

3 förste styrmän av klass 1 ..................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

14 kontrollörer ................................ A 21

5 revisorer ................................... A 21

3 övermaskinister ............................. A 21

Personalförteckning för statens vattenfallsverk.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .............................. C 16

1 överdirektör och souschef .................... C 13

2 kraftverksdirektörer ......................... C 11

2 överingenjörer ............................... C 10

3 kraftverksdirektörer ......................... C 9

1 driftdirektör ................................ C 8

1 avdelningsdirektör ........................... C 6

4 driftchefer .................................. C 6

1 förrådsdirjektör ............................. C 6

1 kanaldirektör ............................... C 5

3 byråchefer ................................. A 30

2 förste byrådirektörer ........................ A 30

2 byrådirektörer .............................. A 28

4 direktörsassistenter vid kraftverk .............. A 27

7 distriktsingenjörler .......................... A 27

15 förste byråingenjörer ........................ A 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Befattning. Lönegrad.

2 förste byråsekreterare ........................ A 27

4 förste driftsingenjörer ........................ A 27

1 jägmästare ................................. A 27

10 byråingenjörer .............................. A 26

1 direktörsassistent vid kanalverk .............. A 26

2 driftsingenjörer ............................. A 26

,1 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 förrådsintendent ............................ A 24

3 förste byråsekreterare ....................... A 24

1 förste revisor ............................... A 24

5 ingenjörer .................................. A 24

1 kamrer .................................... A 24

1 lantmätare ................................. A 24

2 förste kontrollörer ............................ A 22

4 ingenjörer .................................. A 22

1 kanalinspektör .............................. A 22

6 byråsekreterare .............................. A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

7 kontrollörer ................................ A 21

1 revisor ..................................... A 21;

2:o) förklara, att befattningarna såsom byråchef i C 7

vid postverket, förrådsdirektör i C 7 vid telegrafverket, överingenjör

i C 9 och C 8 vid statens järnvägar samt avdelningsdirektör

i C 6 vid statens vattenfallsverk skola tillsättas medelst

förordnande på viss tid;

3:o) medgiva, att i tjänsteförteckningen må vidtagas av

mig i det föregående förordade ändringar;

4:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda förslag må

erfordras.

Till denna av statsrådets ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 5 i texten
  2. SU 1946:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förändring i avseende å lönestållning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid kommuni s. 20 i texten