Sök i Ratio Lex

Angående anslag till utbildning av tandläkare m. m

1946-04-12 · 106 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 105 av 106 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:241, Angående anslag till utbildning av tandläkare m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 241-

1

Nr 241.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

utbildning av tandläkare m. m.; given Stockholms

slott den 12 april 1946.

^ Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen bifalla de förslag, om vilkas

avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt,

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander:

Under punkten 80 i 1946 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1946/47 beräkna

dels till Tandläkarinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 469 000

kronor,

dels till Tandläkarinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 203 000

kronor,

dels ock till Anordnande av utbildning för tandtekniker ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

Sedan beredningen av dessa och därmed sammanhörande frågor numera

avslutats, anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet om anslag till tandläkarutbildningen.

Bihang till riksdagens protokoll ldia. 1 sami. Nr Z^l.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %41.

Till behandling i nu ifrågavarande sammanhang föreligger

dels framställning från tandläkarinstitutets lärarråd angående anslag för

institutets verksamhet för budgetåret 1946/47, över vilken framställning

yttranden avgivits av lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

kanslern för rikets universitet och statskontoret,

dels ock 1944 års tandläkarutbildningssakkunnigas den 28 januari 1946

avgivna betänkande i fråga om åtgärder för en ökad tandläkarutbildning

(Betänkande örn tandläkarutbildningens ordnande m. m., del I; stat. off.

utr. 1946:12). Detta betänkande innefattar förslag till ett nytt tandläkarinstitut

ävensom förslag till vissa provisoriska studieanordningar vid tandläkarinstitutet

i Stockholm samt i Göteborg eller Malmö.

Över de sakkunnigas omförmälda betänkande ha yttranden avgivits av

de medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund, lärarkollegiet

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, tandläkarinstitutets lärarråd,

kanslern för rikets universitet, länsstyrelserna i Göteborg och Malmö,

som inhämtat yttranden från stadsfullmäktige i respektive städer, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen och statskontoret ävensom av styrelsen för

svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation,

svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund gemensamt,

svenska läkaresällskapet, styrelsen för Sveriges läkarförbund, tandläkarinstitutets

icke-ordinarie lärares förening och odontologiska föreningen vid

tandläkarinstitutet.

I detta sammanhang vill jag omnämna, att de sakkunniga den 4 mars

1946 avgivit en promemoria över ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

för tandläkarinstitutet i Stockholm vid ett genomförande av den av de

sakkunniga i betänkandet föreslagna femåriga studieplanen, över vilken promemoria

vederbörande myndigheter yttrat sig.

I det följande avser jag att först behandla de spörsmål, som stå i samband

med förslaget om inrättande av ett nytt tandläkarinstitut, för att därefter

övergå till frågan om vissa provisoriska studieanordningar vid tandläkarinstitutet

i Stockholm samt i Göteborg eller Malmö. Därefter bör frågan örn

anslag till verksamheten vid det nuvarande tandläkarinstitutet upptagas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

3

I. Inrättandet av ett nytt tandläkarinstitut.

A. Inledning.

Med hänsyn främst till folktandvården har ett trängande behov uppstått

av en ökad utbildning av tandläkare. På grund härav beslöts år 1943 omorganisation

av tandläkarinstitutet, varigenom dess examinationskapacitet

ökades från omkring 90 till 120 tandläkare örn året. Denna ökning har sedermera

icke ansetts tillräcklig. 1943 års omorganisation grundade sig på en

beräkning, som utgick från ett totalt tandläkarbehov av 3 400 med en behandlingskapacitet

av 2 400 000 patienter örn året. I olika sammanhang

har emellertid medicinalstyrelsen hävdat, att tandläkarbehovet är än större.

År 1945 uttalade styrelsen sålunda — i överensstämmelse med förslag från

annat hall — att för hävande av bristen på tandläkare inom folktandvården

samt militär- och privattandvården en årlig examination av 180 tandläkare

snarast möjligt borde komma till stånd. Det kunde beräknas, att i så fall

tandläkarstocken i sinom tid komme att uppgå till 4 800. I överensstämmelse

härmed anförde jag i proposition nr 381 till 1945 års riksdag angående

åtgärder för ökad utbildning av tandläkare m. m., att jag ansåge mig

böra utgå ifrån, att organisationen för tandläkarutbildningen tills vidare

minst borde ges en examinationskapacitet av 180 nya tandläkare örn året,

ävensom att det syntes önskvärt, att det nuvarande institutets kapacitet i

sinom tid nedbringades till högst omkring 100 tandläkare om året. I propositionen

föreslogs förty, bland annat, att riksdagen skulle besluta, att å

plats, som framdeles bestämdes, skulle uppföras ett nytt tandläkarinstitut

med en årlig examinationskapacitet av omkring 80 tandläkare, avsett att

tagas i bruk från och med den 1 januari 1948. I den skrivelse, nr 602, vari

riksdagen anmälde sitt beslut i anledning av nämnda proposition, framhöll

riksdagen, att riksdagen i likhet med departementschefen ansåge det av medicinalstyrelsen

angivna examinationsbehovet icke för högt beräknat. Snarare

torde man enligt riksdagens mening hava anledning räkna med att medicinalstyrelsens

beräkning vore hållen i underkant. För att tillgodose önskemålet

om att nedbringa examinationskapaciteten vid det nuvarande tandläkarinstitutet

till högst omkring 100, men i främsta rummet för att avhjälpa

den akuta bristen på tandläkare för folktandvårdens behov syntes

det riksdagen uppenbart, att ökade utbildningsmöjligheter på här ifrågavarande

område med det snaraste borde anordnas. Riksdagen hade vid sin

prövning av förevarande spörsmål — med hänsyn främst till det framtida

behovet av tandläkare — kommit till den uppfattningen, att övervägande

skäl talade för att två nya institut upprättades, och hade därför i princip

fattat beslut därom. Emellertid torde det — i första hand på grund av före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

fintlig brist på lärarkrafter — icke låta sig göra att samtidigt igångsätta

utbildningen vid båda de nya instituten. Riksdagen ansåge därför, att till

en början i enlighet med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag å plats, som

framdeles bestämdes, borde uppföras ett nytt institut, avsett att tagas i

bruk från och med den 1 januari 1948. Då det ur ekonomiska synpunkter —

enligt vad riksdagen inhämtat — torde ställa sig förmånligare med anordnande

av ett institut med en årlig examinationskapacitet av 80 i stället för

60 tandläkare, ansåge riksdagen, att institutet borde planläggas i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag. I detta sammanhang ville emellertid riksdagen

framhålla, att det ur olika synpunkter vore till fördel för såväl undervisning

som forskning, att institutet icke tilltoges för stort. Den årliga examinationskapaciteten

syntes riksdagen därför böra bliva högst 80 tandläkare.

Vid sitt bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn att institutet planerades för

utbildning av 80 tandläkare årligen hade riksdagen även beaktat nödvändigheten

av att åtgärder snarast vidtoges för ett avhjälpande av rådande allvarliga

tandläkarbrist. Sedan detta nya institut tillkommit och så snart

tillgång på lärarkrafter och övriga på frågan inverkande omständigheter

gjorde det möjligt, syntes ytterligare ett tandläkarinstitut böra uppföras å

plats och med den examinationskapacitet, som framdeles kunde komma att

bestämmas. Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen

härefter, att riksdagen beslutat bland annat, att två nya tandläkarinstitut

skulle inrättas å platser, som framdeles bestämdes, samt att det ena av dessa

institut skulle uppföras med en årlig examinationskapacitet av högst 80 tandläkare

och avsett att tagas i bruk från och med den 1 januari 1948.

För att ett nytt tandläkarinstitut i enlighet med statsmakternas beslut

skall kunna stå färdigt till den 1 januari 1948 måste byggnadsarbetena påbörjas

redan under innevarande år. Ett omedelbart ställningstagande i fråga

örn förläggningsorten för institutet och dess närmare utformning är sålunda

erforderligt. Vidare måste anslag till bygget och till utrustning av institutet

beviljas. Jag avser därför att i det följande under olika punkter upptaga de

särskilda spörsmål, som kräva avgörande nu.

I detta sammanhang vill jag emellertid erinra, att jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 10 augusti 1945 en från 120 till 140 utökad kurs tandläkarstuderande

intagits höstterminen 1945, samt att riksdagens nyssnämnda beslut

jämväl innebar, att i januari 1946 fingo intagas ytterligare 40 tandläkarstuderande,

som till studier för tandläkarkandidatexamen (1 år) skulle hänvisas

till kurser, förlagda till medicinska fakulteten i Lund. Sistnämnda studerande

skulle, efter avslutade prekliniska studier, under år 1947 fortsätta sin

utbildning i Göteborg eller Malmö, där en undervisning, motsvarande andra

året av tandläkarutbildningens studieplan, skulle provisoriskt anordnas.

Från och med vårterminen 1948 skulle dessa studerande liksom en del av

de höstterminen 1945 intagna mottagas i det nya tandläkarinstitutet. Detta

innebär, att det nya institutet måste stå färdigt vid början av år 1948.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

5

B. Frågor rörande tandläkarutbildningens organisation m. m.

1. Principiella synpunkter.

Karakteristiskt för förhållandena i Sverige är, att tandvårdsverksamhet

endast får utövas av tandläkare, som avlagt tandläkarexamen och erhållit

legitimation såsom tandläkare, att utbildningen är lika för alla tandläkare,

samt att denna utbildning icke bygger på dessförinnan avlagd medicinsk examen

eller eljest är gemensam med läkarutbildningen.

1944 års tandläkarutbildning ssakkunniga ha i sitt betänkande utförligt

redogjort för att även andra vägar stå till buds för att tillgodose tandvårdsbehovet

och att dessa vägar även i viss utsträckning beträtts i utlandet.

De sakkunniga ha sålunda framhållit, att vissa områden av tandläkarens

praktiska yrkesutövning ansetts vara av enbart teknisk art och därför kunna

avskiljas och begränsas samt överlämnas till tandvårdare med lägre utbildning.

Förslag ha därför i olika sammanhang framförts även i Sverige att

medgiva tandtekniker rätt att självständigt och på eget ansvar bedriva viss

tandvårdsverksamhet samt att anställa särskilda s. k. plombörer, vilka erhållit

begränsad utbildning för att i första hand bedriva enklare konserverande

tandvård, och särskilda hygienister, vilka i tjänst hos tandläkare skulle utföra

större delen av den munhygieniska behandlingen. De sakkunniga ha vidare

berört det förslag till en differentierad tandläkarutbildning, som innebär,

att två typer av tandläkare utbildas, en med lägre och en med högre utbildning.

Tandläkaren med den lägre utbildningen skulle erhålla en mycket

begränsad undervisning i teoretiska och medicinska ämnen. Han skulle emellertid

på egen hand få utföra ordinära och enklare protesarbeten, konserverande

vård av enkel, okomplicerad art samt tandkirurgiska ingrepp, som bestå

i lättare extraktioner och tandköttsbehandlingar. Denne enkle terapeut

skulle ställas till förfogande för massproduktionen av protesarbeten och fyllningar

inom folktandvården. Slutligen ha de sakkunniga erinrat örn att i

flera länder på kontinenten tandläkaren är specialist inom medicinsk yrkesutövning

på samma sätt som exempelvis öronspecialisten och ögonspecialisten.

Först efter fullständig medicinsk examen och erhållen legitimation

som läkare begynner i dessa länder specialutbildningen som tandläkare.

Dessa specialister bruka kallas stomatologer till åtskillnad från odontologer

och sättet för utbildningen stomatologlinjen.

De sakkunniga äro ense örn att avråda från ett beträdande av nämnda

vägar för tillgodoseende av tandvårdens behov. Enligt de sakkunniga —

till vilkas utförliga motivering jag tillåter mig hänvisa — skulle särskilt folktandvården

bli lidande genom ett system med tekniker och plombörer samt

högre och lägre kvalificerade tandläkare. De sakkunniga framhålla vidare,

att enligt erfarenheten stomatologlinjen som enda utbildningslinje inom ett

land visat sig mindre lämplig. Särskilt med hänsyn till folktandvården finna

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

de sakkunniga stomatologlinjen icke önskvärd. Under alla förhållanden bör

den icke vara den för tandläkarutbildningen normgivande. Detta innebär

emellertid icke, att kravet på tillbörlig medicinsk utbildning för tandläkaren

tillbakavisas av de sakkunniga. Med en utförlig motivering ha de sakkunniga

tvärtom understrukit önskvärdheten av en gemensam grundexamen för

läkare och tandläkare. De ha emellertid funnit, att för närvarande oöverstigliga

hinder omöjliggöra tankens genomförande, främst på grund av de medicinska

fakulteternas oförmåga att vid nuvarande organisation utbilda den

stora mängd medicine kandidater, som skulle behövas för att tillfredsställa

såväl medicinens som odontologiens krav. Även i andra avseenden syntes

tiden ännu icke vara mogen för ett omedelbart genomförande därav.

Sammanfattningsvis ha de sakkunniga härefter uttalat, att det syntes dem

med säkerhet lämpligast att utbilda ett ökat antal tandläkare av i stort sett

den typ som hittills utbildats i Sverige.

Ifrågavarande principiella spörsmål har berörts jämväl i vissa av de yttranden,

som avgivits över de sakkunnigas betänkande. Svenska landstingsförbundet

har sålunda förklarat sig ense med de sakkunniga, att anledning

icke finnes att frångå hittills tillämpad ordning på detta område. Styrelsen

för förbundet anför, att den i olika sammanhang varnat för att söka konstruera

någon skillnad i detta hänseende mellan folktandvården och den

privata tandvården. Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund

ha anfört, att de med tillfredsställelse tagit del av de sakkunnigas ställningstaganden

och helt ansluta sig till desamma. Odontologiska föreningen

vid tandläkarinstitutet har helt anslutit sig till de sakkunnigas avrådanden.

I övriga yttranden har vad de sakkunniga i förevarande avseenden anfört

icke föranlett erinringar eller särskilda uttalanden.

Allmän enighet synes råda örn att tandvårdsbehovet icke bör tillgodoses

med anlitande av självständigt och på eget ansvar verksamma tekniker

och plombörer eller av tandläkare med differentierad utbildning. Ej heller

har tanken på ett allmänt utbildande av tandläkare enligt den s. k. stomatologlinjen

vunnit något stöd. Förutsättningar anses vidare icke, åtminstone

för närvarande, förefinnas för att bygga tandläkarutbildningen på en för

blivande läkare och tandläkare gemensam, förkortad medicine kandidatexamen.

I stället har allmänt förordats eller förutsatts, att tandläkarutbildningen

även i fortsättningen skall vara ordnad på principiellt samma sätt

som hittills. Jag ansluter mig till denna tanke.

Det är emellertid uppenbart, att tandvårdsutövningen även innefattar en

mängd behandlingsåtgärder, i vilka tandläkaren med fördel kan biträdas

av lägre kvalificerade medhjälpare, särskilt tandtekniker. I ganska stor utsträckning

stå redan nu dylika hjälpkrafter till förfogande. Ej minst med

tanke på folktandvården är det av vikt, att den tillgängliga tandläkarkåren

utnyttjas effektivt. Dylika hjälpkrafter synas därför böra i så stor utsträck
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts -proposition nr %41.

ning som anses möjligt anlitas för att från tandläkarna avlasta mindre kvalificerade

arbetsuppgifter. Jag förutsätter, att de sakkunniga beakta denna

angelägenhet, när de i sinom tid verkställa sin utredning örn hjälpkrafterna

inom tandvården.

2. Sambandet mellan studieplanen och byggnadsplanen för ett nytt

tandläkarinstitut.

1944 års tandla kuru thil elni ngssak kunniga ha i sitt betänkande hävdat, att

det råder ett mycket starkt samband mellan studieplan och ett tandläkarinstituts

planering, organisation m. m. samt att därför ett nytt institut icke

bör planeras till byggnad och utrustning, innan den studietid och studieplan,

för vilkas tillgodoseende institutionen är avsedd att funktionera, är

bestämd. Till stöd härför ha de sakkunniga ingående redogjort för, hurusom

tandläkarstudierna inom högskoleundervisningen intaga en särställning därigenom,

att under ledning av institutets lärarkrafter de studerande i och för

sin utbildning utöva en omfattande patientvårdande verksamhet. När den

studerande avlägger tandläkarexamen skall han nämligen vara kompetent

att på egen hand bedriva tandläkarpraktik. Denna särpräglade undervisning

ställer enligt de sakkunnigas mening sådana krav på ett instituts detaljplanering,

att även obetydliga förändringar i studieplanen måste medföra betydande

förskjutningar i de olika avdelningarnas storlek och utrustning. De

sakkunniga erinra härutinnan främst örn att ett tandläkarinstitut väsentligen

är uppbyggt på specialavdelningar, som var och en äger sin bestämda

karaktär och oftast sin säregna utrustning.

I detta sammanhang framhålla de sakkunniga vidare följande.

De förändringar, som alltid gå att genomföra, äro minskningar av årsgruppernas

storlek, varigenom avdelningarna bliva mindre belagda och icke utnyttjade

till full effektivitet. De förändringar däremot, som medföra de

största svårigheterna, äro dels förlängning av studietiden, vilket alltid mäste

innebära platsbehov för ännu en ny årsgrupp vid dess fördelning på de olika

avdelningarna, dels sådana förskjutningar olika ämnen emellan, vilka nedföra

förlängd studietid på en avdelning och i motsvarande grad förkortad pa

en annan. Ett institut kan nämligen — enligt de sakkunnigas åsikt icke

utan stor olägenhet byggas så, att det inom sig kan tillåta dylika utvidgningar

eller förskjutningar. Om man såsom exempel väljer att bygga ett

institut för fyra årsgrupper ä 80 studenter i vardera, så är det icke förenligt

med god ekonomi och planläggning att därefter utöka studietiden till fem

år med fem årsgrupper ä 80 studenter i vardera. Ingen ny flygel eller ny

våning kan lösa de problem, som vid sadan utökning av studietiden uppställas.

Även i yttrandena över de sakkunnigas betänkande har sambandet mellan

studieplan och planläggningen av ett nytt tandläkarinstitut vitsordats men

samtidigt har hävdats, att ett institut mäste och bör kunna planeras sa att

anpassning till ändrade förhållanden är möjlig. Enligt fleras uppfattning

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 .fl.

ha de sakkunniga dock överdrivit sambandet mellan studieplanen och byggnadens

utformning. Det har vidare framhållits, att byggnaden bör utföras

så, att anpassning kan ske efter ändrade förhållanden.

Även enligt mm mening måste det eftersträvas att planlägga byggnaden

för ett nytt tandläkarinstitut så, att den kan anpassas efter förändrade behov

och förhållanden med relativt små omdisponeringar av lokalerna. Ett

väsentligt samband mellan studieplanen och planläggningen — och detta ej

minst i avseende a studietidens längd — finnes dock otvivelaktigt, varför

frågan örn studieplanen måste beaktas i nu förevarande sammanhang. Innan

jag övergår till frågan örn uppförandet av ett nytt tandläkarinstitut, vill jag

därför ange min ställning till det av de sakkunniga framlagda förslaget örn

en ändrad uppläggning av tandläkarutbildningen.

3. Studieplanen.

Nuvarande studieplan.

De sakkunniga ha inledningsvis lämnat en redogörelse för den nu tillämpade

studieplanen vid tandläkarinstitutet i Stockholm, vilken redogörelse i

huvudsak är av följande lydelse.

Elever till tandläkarstudier intagas en gång årligen, nämligen vid början

av höstterminen (den 15 september). Det första årets studier äro helt förlagda

till karolinska institutets teoretiska institutioner och meddelas av därvarande

professorer, som för denna undervisning uppbära särskilt arvode.

Under det första studieåret lämnas undervisning i 1) anatomi, cirka 80 föreläsningar,

^) histologi med embryologi, cirka 100 föreläsningar, 3) kemi med

metallurgi och läkemedelslära, cirka 110 föreläsningar, 4) fysik och fysiologi,

cirka 80 föreläsningar, samt 5) patologi med bakteriologi, cirka 100 föreläsningar.

Undervisningen meddelas uteslutande i form av föreläsningar och demonstrationer.

Några praktiska övningar i form av dissektioner och laborationer

äro de studerande icke i tillfälle att utföra. Det första studieåret avslutas

sista dagarna i maj med tandläkarkandidatexamen.

De tre följande läsåren äro studierna helt förlagda till tandläkarinstitutet

och avslutas med tandläkarexamen. I denna ingå fyra ämnen: tandfyllningskonst,

proteslära med tandreglering, tandkirurgi, allmän kirurgi. Av dessa

fyra ämnen äga de tre första professurer. Det fjärde, allmän kirurgi, meddelas

av särskild lärare, som för kursen uppbär arvode.

Vid sidan av dessa huvudämnen ingår undervisning i flera specialgrenar,

som tillhöra respektive professurer. I ämnet tandfyllningskonst ingår sålunda

undervisning dels i barntandvård, dels i rotfyllning eller s. k. pulpakirurgi.

Barntandvårdsundervisningen försiggår på en från tandfyllningsavdelningen

frigjord underavdelning, som i lokalavseende sammanslagits med avdelningen

för tandreglering eller ortodonti. Såsom närmast ansvarig lärare för

undervisningen i barntandvård står en avdelningstandläkare. Undervisningen

i rotfyllning eller s. k. pulpakirurgi sker på lokal inom samma etage

som tandfyllningsavdelningen. Såsom närmast ansvarig lärare för ämnet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts proposition nr ’2Jtl.

står en laborator. Föreläsningsserierna inom såväl ämnet barntandvård som

rotfyllning ingå i professuren i tandfyllning; professorn i detta ämne är även

chef för underavdelningarna i barntandvård respektive rotfyllning.

Professuren i proteslära och tandreglering har såsom huvudavdelning avdelningen

för proteslära. Undervisning och tjänstgöring i tandreglering försiggå

inom särskilt iordningställd lokal, vilken, såsom redan nämnts, samarbetar

med avdelningen för barntandvård. Såsom närmast ansvarig för undervisningen

står en laborator, vilken fungerar under professorn i ämnet.

Här har frigörelsen gått längre, i det att hela undervisningen i tandreglering

omhänderhas av laboratorn.

Inom professuren i tandkirurgi ligger undervisningen i parodontologi och

därmed den kirurgiska delen av parodontoterapin. Undervisningen försiggår

i särskild lokal inom samma etage som tandkirurgiska avdelningen och

står närmast under ledning av en laborator, som fungerar under professorn

i tandkirurgi. Undervisningen i dental röntgendiagnostik har även placerats

in under undervisningen i tandkirurgi. Undervisningen och tjänstgöringen

försiggår emellertid på en från tandkirurgiska avdelningen helt avskild speciellt

utrustad röntgenologisk avdelning. Frigörelsen från tandkirurgien är

beträffande undervisningen fullständig, i det att professorn i tandkirurgi icke

meddelar undervisning i röntgendiagnostik; denna omhänderhas helt av

laboratorn i ämnet. Sammanslagningen av tandkirurgi och dental röntgendiagnostik

gäller sålunda endast administration och undervisningens organisation.

Eftersom intagning av nya elever endast sker vid höstterminens början

och grupper omfattande 120 studenter icke samtidigt kunna beredas undervisning

i något praktiskt eller kliniskt ämne, måste eleverna uppdelas i två

lika stora grupper, som terminsvis alternera med varandra.

Av det andra studieårets båda terminer ägna de båda grupperna en hel

termin åt den propedeutisk-tekniska s. k. fantomkursen i tandfyllningskonst,

vilken därmed avslutas. Den återstående terminen delas till hälften mellan

en förberedande fantomkurs i proteslära och åt propedeutiska kurser i tandkirurgi,

innefattande patientundersökning, anästesilära och extraktionsliira

samt röntgenteknik. Fantomkurser benämnas de tekniskt praktiska kurser,

där studenterna ej syssla med patientbehandling, utan enbart i laboratoriet

på modeller och molager, huvudsakligen extraherade tänder, utföra de kavitetspreparationer,

fyllningar och protesarbeten, som de efter kursens godkännande

få tillstånd utföra på patienter. Fantomkursen i proteslära meddelar

de tekniska kunskaper, som äro erforderliga för att taga käk- och bettavtryck

samt på härigenom erhållna modeller förfärdiga avtagbara eller fastsittande

proteser.

Under det tredje studieåret ägnas den ena terminen helt åt den fortsatta

fantomkursen i proteslära, som därmed avslutas. Den andra terminen delas

till hälften mellan klinisk undervisning i tandkirurgi, i vilket ämne såväl

parodontologien som även röntgendiagnostiken ingår, och klinisk undervisning

i ortodonti (tandreglering) och barntandvård. Undervisningen i dessa

kliniska ämnen avslutas därmed.

Under det fjärde och sista studieåret ägnas cn termin åt klinisk tjänstgöring

i tandfyllningskomt, i vilket ämne även undervisningen i rotfyllning

eller pulpakirurgi ingår, och en termin åt undervisning i proteslära, vari

även käkprotetiken ingår.

De sex utbildningsterminerna vid tandläkarinstitutet, alltså de tre av
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^1.

slutande åren av tandläkarundervisningen, uppdelas sålunda i två lika långa

hälfter, varav den första helt ägnas åt s. k. fantomkurser i tandfyllningskonst

och proteslära samt åt propedeutik inom tandkirurgi och röntgen. Den andra

hälften ägnas helt åt klinisk undervisning och tjänstgöring i dessa ämnen

jämte rotfyllning och ortodonti samt barntandvård. Undervisningen i proteslära

omfattar 2% terminer, i tandfyllningskonst 2 terminer, i tandkirurgi

med parodontologi och röntgenologi 1 termin, ortodonti och barntandvård

% termin.

Därjämte meddelas under tredje studieåret en kurs i allmän kirurgi, omfattande

föreläsningar och demonstrationer på sammanlagt ungefär 70 undervisningstimmar.

Förslag till ny studieplan.

De sakkunniga.

Brister i nuvarande studieplan. De sakkunniga ha härom i sammandrag

anfört följande.

Såsom en allmän svaghet hos den nuvarande studieplanen kan konstateras,

att det första studieåret helt och hållet ägnas teoretiska studier. Tandläkarens

yrke fordrar emellertid en icke obetydlig manuell färdighet, som

icke alla elever kunna tillägna sig. Erfarenheten visar, att det finnes elever,

som klara det första teoretiska året med vackra betyg, men som, när de

komma till fantomkurserna med modelleringsarbete etc., visa sig icke äga

tillräcklig manuell färdighet för att på tillfredsställande sätt genomgå kursen.

Det vore därför synnerligen önskvärt, om kurser, som kunna avslöja

bristande praktiska anlag, inlades redan under det första studieåret. Sådana

kurser skulle även på ett tidigt stadium giva den blivande tandläkaren en

föreställning örn vad han i sitt yrke delvis kommer att syssla med och därigenom

väcka större intresse för studierna.

Det första årets undervisning i de teoretiska ämnena lider avsevärt av att

eleverna icke äro i tillfälle utföra praktiska övningar i form av dissektioner

och laborationer. De kunskaper, studenterna under detta år inhämta, äro

rent inlästa kunskaper, som icke grunda sig på upplevda minnesbilder och

förståelse, varför de snart gå förlorade. Behållningen av de teoretiska studierna

skulle avsevärt ökas, om föreläsningar och demonstrationer kunde

kompletteras med dissektioner och laborationer. I själva verket ha studierna

i berörda avseende under de senare decennierna försämrats, ty tidigare

fingo odontologie studerande själva utföra vissa dissektioner och laborationer.

Den redan vunna erfarenheten från bland annat folktandvården har visat,

att tandläkaren inom vissa stora undervisningsområden, såsom konserverande

tandvård och ordinära protesarbeten och enklare tandkirurgiska behandlingar,

är väl vuxen sin uppgift. Det finnes däremot påtagliga brister

inom bestämda undervisningsområden, där utbildningen vid tandläkarinstitutet

har för kort tid anslagen för att kunna meddela annat än ytliga kunskaper.

Dessa områden äro i första hand följande: 1) diagnosen och behandlingen

av de s. k. parodontopatiema eller tandlossnandets sjukdomar, de

jämte karies vanligaste bettdestruerande folksjukdomarna, 2) barntandvård,

särskilt vad beträffar tidiga diagnoser av munhålans sjukdomar och bettsjukdomar

samt profylaktiska åtgärder mot dessa samt 3) diagnos och terapi

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr

av bettets anamalier oell skador såväl linder uppväxtåren (ortodonti) som

inom det adulta bettet, s. k. bettanalys och betterapi; denna senare spelar

i nutiden en mycket stor roll även för modern protetik.

Från folktandvårdens målsmän ha vid olika tillfällen framförts krav på

utökad och förbättrad undervisning i dessa ämnen, om den planerade verksamheten

för folktandvården skall kunna genomföras med önskvärd effektivitet.

Även från den privata tandvårdens sida ha önskemål om en sådan

utökad och förbättrad undervisning uttalats. Detta bär tagit sig uttryck i

anordnandet av vittomfattande fortsättningskurser. Sålunda ha dylika kurser,

som arrangerats av de svenska tandläkarorganisationerna, under senare

år haft en allt större tillslutning av deltagare. Under 1944 ha icke mindre

än 1 250 tandläkare, hälften av hela den svenska tandläkarkåren, på egen

bekostnad genomgått fortsatt utbildning vid sådana kurser. Det största antalet

kurser har hänfört sig till ämnesgruppen bettanalys och balanserad

artikulation. Vidare kan betonas ämnesgrupperna tandreglering (odontologisk

ortopedi, barntandvård, tandorganets histopatologi, röntgen samt

modern protes- och tandfyllningsteknik.

En nackdel med de teoretiska studierna är, att undervisningen i metallurgi

och läkemedelslära är förenad med undervisningen i kemi och att bakteriologiundervisningen

är förenad med den i patologi.

För att tandläkaren skall kunna fullt behärska och förstå den praktiska

tandliikarkonsten i alla dess tekniskt viktiga delar, erfordras grundliga kunskaper

om de material, med vilka han arbetar. Särskilt är ingående kännedom

örn metallernas och deras legeringars kemiska och fysiska egenskaper

av stor betydelse. En viss undervisning i metallurgi har hittills ingått i kemikursen,

men härigenom har ämnet icke kommit till sin rätt på ett ur pedagogisk

synpunkt riktigt sätt. En särskild kurs i materiallära med huvudvikten

lagd vid metallurgi samt hållfasthetslära och materialprövningsmetoder

bör inläggas i studieschemat på ett ganska tidigt stadium.

Undervisningen i läkemedelslära behöver avsevärt utökas.

Då flertalet av de sjukdomar, som tandläkaren i daglig praktik behandlar,

äro av infektiös art, har baktenologien i nutidens odontologi erhållit allt

större betydelse. Erfarenheten har till fullo bevisat, att bakteriologiundervisningens

hopkoppling med patologien är olämplig.

Läran om allmänna sjukdomsföreteelser eller allmän patologi, jämte läran

örn tandens säregna sjukdomar eller tandpatologi, bör intaga en betydande

plats på undervisningsschemat för tandläkare. Den nu gällande studieplanens

anordning av undervisningen i patologi visar stora brister. I de prekliniska

studierna till tandläkarkandidatexamen ingår under andra terminen

en kurs på ungefär 90 timmar i föreläsningar och demonstrationer, liköppningar

m. m. under benämning kurs i allmän patologi. Såsom en allvarligbrist

i nuvarande utbildning framträder frånvaron av en speciell undervisning

i tandpatologi till tandläkarexamen. Något särskilt undervisningsämne

med den speciella tandpatologiens innehåll finnes sålunda icke i ilen nuvarande

studieplanen, ej heller omhändertages tandpatologien av någon

fackutbildad patolog såsom lärare. Denna svåra brist i undervisningsschemat

har under de senare årtiondena nödtorftigt reparerats genom provisoriska

anordningar, innebärande, att professorerna i tandfyllningskonst och

tandkirurgi, vilka båda ilga meritering i tandpatologi, sinsemellan uppdelat

den speciella tandpatologien. Men följden bär blivit, att både tandfyllningens

och tandkirurgiens undervisningsområden blivit allt för stora. Tandpa
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Marits proposition nr Sfi.

tologien har under de sista årtiondena visat en utomordentligt liv lig utveckling

och numera nått en omfattning, fullt jämförbar med övriga specialområden

av medicinen. Det har visat sig nödvändigt, att ifrågavarande liirare

befrias från skyldigheten att bära bördan av undervisningen i tandpatologi

samt att denna undervisning väsentligt utökas.

Splittringen av tandpatologien på två kliniska undervisningsområden såsom

tandfyllningskonst och tandkirurgi har även medfört betydande dubbelundervisning

och därmed tidsförlust. Båda områdena beröra väsentliga delar

av hårdsubstanspatologien eller benpatologien, varför båda fordra en allmän

översikt av denna huvudgren av patologien för att fortsatt undervisning

skall bliva begriplig. Infektions- och inflammationslärorna dominera

inom ali tandpatologi och måste därför beredas plats på föreläsningsschemat

såväl inom tandfyllningskonst som inom tandkirurgi. Läran örn avitaminoser

och hormonrubbningar, örn mineralstörningar och kostbrister ingå såväl i

den tandpatologi, som tillhör tandfyllningskonsten, som i parodontopatologien.

Samma gäller även det i nutiden så betydelsefulla området för den

s. k. fokala infektionen eller allmäninfektionen med bland annat dentalt

ursprung. Denna anknyter nämligen såväl till karies — pulpit — apikalostitkomplexet,

vilket ingår i tandfyllningskonstens undervisningsområde,

som till parodontopatikomplexet, som ingar i tandkirurgiundervisningen.

Ytterligare bör betonas, att man icke äger anledning förmoda, att tandpatologien

för framtiden kan inrymmas inom de nämnda kliniska undervisningsområdena,

icke minst därför att blivande innehavare av professurerna

inom tandfyllningskonst och tandkirurgi icke måste äga specialutbildning

inom tandpatologi.

En mycket stor brist i de kliniska studierna är, att de studerande icke

därunder ägna någon tid åt medicinska ämnen. För den rätta bedömningen

av odontologiska fall erfordras emellertid ofta ett allmänt medicinskt vetande.

Tandläkaren bör känna till vad som med medicinsk och kirurgisk behandling

kan åstadkommas av ett odontologiskt fall och han bör därför äga

så grundläggande kunskaper i dessa ämnen, att han på ett annat sätt än vad

nu är fallet kan kommunicera med läkare. En viss grundläggande undervisning

i internmedicin och pediatrik, käkkirurgi och öron-, näs- och halssjukdomar

är därför önskvärd för att icke säga nödvändig. En sådan undervisning

skulle även i avsevärd grad vidga tandläkarnas möjligheter att

tränga in i medicinska problem och därigenom även möjliggöra fruktbärande

odontologisk forskning, som förde till en förbättrad profylax och sålunda

till målet: en minskad frekvens av tandsjukdomarna.

Odontologiens anknytning till internmedicinen är av relativt sent datum.

På två vägar, bristtillståndens och sjukdomarnas inverkan på tandens

hälsa och dess sjukdomar jämte tandens infektiösa sjukdomars betydelse för

allmänt hälsotillstånd, har odontologien knutits allt närmare till såväl internmedicin

som pediatrik. Lika betydelsefull som odontologiens anslutning

är till kirurgien i fråga om behandlingsmetoder och behandlingsteknik, lika

betydelsefull är dess anslutning till internmedicin och pediatrik, särskilt vad

gäller bekämpandet av tandsjukdomarna genom profylaktiska åtgärder för

att minska tandsjukdomarnas svåra härjningar hos vuxna och barn. Bristen

på särskild undervisning i internmedicin och i pediatrik finna de sakkunniga

vara sådan, att den snarast bör avhjälpas. Redan 1920 betonades bland

bristerna i dåvarande tandläkarundervisning frånvaron av undervisning i

internmedicin, varför av tillkallade sakkunniga en särskild undervisning i äm
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/tl.

net föreslogs. Till skada för svensk odontologi och till hinder för effektiviteten

i det profylaktiska bekämpandet av tandsjukdomarna föranledde detta

de sakkunnigas förslag ingen åtgärd från statsmakterna.

Undervisningen i den allmänna kirurgiens grunder bedrives nu i form av

katedral a föreläsningar och i samband därmed företages något besök å en

större kirurgisk operationsavdelning. Då den allmänna kirurgien är av fundamental

betydelse för varje form av specialiserad kirurgi, borde speciell

omsorg ägnas detta område och den nuvarande undervisningen med dess

fullständiga avsaknad av praktiska demonstrationer å sjukavdelning måste

rubriceras som bristfällig. Härtill kommer, att den blivande tandläkaren under

sin utbildningstid måste göras förtrogen med allmän och speciell kirurgisk

verksamhet, så att han kan utnyttjas såsom assistent och lär sig skriva

journaler.

Då den praktiska odontologien i så stor utsträckning representerar ett

specialiserat kirurgisk handlande, torde det vara befogat att inom undervisningsschemat

för tandläkarexamen giva undervisning i den allmänna

kirurgiens grunder, tandkirurgien och den speciella käkkirurgien så gott utrymme

och en sådan utformning, att den blivande tandläkaren bibringas

grundliga och gedigna insikter i dessa ämnen.

Det förhållandet, att det icke finnes en till institutet knuten kirurgisk

vårdavdelning med kirurgisk välutbildad läkare som avdelningschef, innebär

en påtaglig brist för undervisningen i kirurgi. De under pågående tandbehandling

uppträdande komplikationerna, såsom septiska inflammationstillstånd

i munbotten eller käkar, luxation av tänder in i käkarnas bihålor

m. m., vilka oftast kräva vård å kirurgisk avdelning, måste under nuvarande

förhållanden från institutet remitteras till sjukhus. Det fortsatta sjukdomsförloppet

och behandlingen undandrages helt den studerande, som

sedermera i sin praxis mången gång ställs inför samma situation. Diagnostik

av större käk- och munhåletumörer samt behandling av defekter, missbildningar

eller deformeringar av käkskelettet och komplicerade olycksfallsskador

inom käkar och munhåla falla utanför den nuvarande tandkirurgiska

avdelningens arbetsområde. Närmare bekantskap med de olika kirurgiska

bedövningsmetoderna, särskilt narkosen, ernås icke heller genom den nuvarande

undervisningen.

Den nära anatomiska samhörigheten mellan munhåla, käkar och tänder

å ena sidan samt näsa, bihålesystem och svalg å den andra medför helt naturligt,

att tandläkaren i sin praktiska verksamhet ofta ställes inför problem,

för vars lösande insikter i oron-, näs- och halssjukdomamas klinik

erfordras.

Genom den fortgående utbyggnaden av skol-, militär- och folktandvården

komma allt fler tandläkare att bli statligt eller kommunalt anställda. För att

en tjänstetandläkarc på ett tillfredsställande sätt .skall kunna fylla sin uppgift

i samhällets tjänst erfordras, att han är insatt i det sociala sjukvårdsväsendets

allmänna organisation och att han är väl förtrogen nied alla förordningar,

som gillia denna och särskilt den sociala tandvården. Det mäste

därför betecknas som en avsevärd brist i den nuvarande studieplanen, att

de blivande tandläkarna under sin studietid ej erhålla någon som helst undervisning

i socialmedicin och färjattilia g skirn skap.

De sakkunniga finna det slutligen vara en stor nackdel i den nuvarande

studieplanen, att nya elever endast lamma mottagas en gång om året (vid

höstterminens början). Detta medför nämligen för många studenter en onö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Marits proposition nr Sältig

Väntetid. Om en nyintagning ägde rum även vid början av vårterminen,

skulle detta innebära ett halvars vinst för de elever, som i maj månad avlagt

en studentexamen med så goda betyg, att de utan att genomgå fyllnadsprövningar

kunna vinna inträde vid tandläkarinstitutet, men som fullgöra

värnplikt fram till december månad. För många studenter är en termin tillräcklig

för att genomföra nödvändig fyllnadsprövning i ett eller annat ämne.

Sådan studieordningen nu är, måste även dessa studenter vänta ett helt år,

innan de kunna vinna inträde vid tandläkarinstitutet. Med endast ett intag

örn året bli studentgrupperna så stora, att de måste halveras. Grupperna

med halva antalet måste sedan, som nämnts, alternera med varandra, varav

följer, att kurserna för den ena gruppen gå i en annan ordning än för den

andra, vilket vållar stora, störningar i studieschemats tillämpning. Till och

med gränslinjen mellan fantomperiod och klinikperiod i undervisningsschemat

infaller olika för de båda grupperna. Den ena gruppen har sålunda avslutat

sin tjänstgöring i tandkirurgi, innan den ens fullbordat sin fantomkurs

i proteslära.

Denna brist kan, såsom de sakkunniga i annat sammanhang föreslå, avhjälpas

genom två nyintag av elever per år. Varje studentgrupp kan då följa

studieplanerna i exakt samma följd mellan de olika ämnena.

Riktlinjer för en förbättrad undervisning. Sina förslag till en förbättrad

tandläkarundervisning ha de sakkunniga sammanfattat sålunda.

Prekliniska studier till tandläkarkandidatexamen omfatta liksom hittills

ett år och förläggas till medicinsk fakultet eller högskola; teoretiska läroämnen

äro anatomi, histologi, fysik och fysiologi, kemi. Undervisningen i

allmän patologi överföres till propedeutiska studieperioden och ingår i en

föreslagen, ny professur i tandpatologi vid tandläkarinstitutet.

Undervisningen i metallurgi frigöres från kemiundervisningen, överföres

till propedeutiska studieperioden och gives av speciallärare i ämnet.

Även undervisningen i läkemedelslara (farmakologi) frigöres från kemiundervisningen,

överföres. till propedeutiska studieperioden och gives av

fackman inom farmakologien. I stället överföras från propedeutiska studieperioden

två kliniska kurser i tandanatomi och bettlära och givas under

prekliniska studieåret av speciallärare.

Propedeutiska och kliniska studier till tandläkarexamen utökas med ett

år, omfatta alltså 4 år och försiggå vid tandläkarinstituten.

Undervisningsområdena för de tre nuvarande professurerna tandfvllningskonst,

proteslära och tandreglering samt tandkirurgi ha bedömts vara för

stora för de två första professurerna, vilka därför i betydande omfattning

uppdelats, och för den tredje professuren äga en icke fördelaktig fördelning,

varför även här en förändring av professurernas innehåll vidtagits.

Professurerna föreslås till antalet fem, nämligen följande:

1. Odontologi, företrädesvis karieslära, motsvarar den gamla professuren

i tandfyllningskonst befriad från undervisningsskyldighet i tandpatologi,

varjämte barntandvården frigöres under självständig laborator.

2. Odontologi, företrädesvis proteslära, motsvarar den gamla professuren

i proteslära och tandreglering, vilken uppdelas så, att enbart protesläran

kvarstår för professuren, medan ämnet tandreglering eller ortodonti överföres

till ny professur.

3. Tand- och käkkirurgi, motsvarar närmast den gamla professuren i tandkirurgi,

vilken befrias från undervisningsskyldighet i tandpatologi, men utökas

med undervisningsskyldighet i mun- och käkkirurgi, varjämte under
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.^1.

visningen i röntgendiagnostik frigöres under självständig laborator. Undervisningen

i parodontologi och parodontoterapi bibehålies inom professuren

men erhåller betydligt ökad tid på studieschemat.

4. Odontologisk ortopedi. Denna nya professur upptager såsom huvudämne

tandregleringen eller ortodontien, som frigöres från professuren i proteslära;

härtill kommer undervisningsskyldighet i det nya ämnet bettanalys.

5. Tandpatologi. Denna nya professur upptager dels undervisningen i allmän

patologi, som enligt den gamla studieplanen under prekliniska studieåret

meddelats av professor i ämnet vid medicinsk fakultet, dels undervisningen

i tandpatologi, vilken hittills lämnats av professorerna i tandfyllningskonst

och tandkirurgi.

Följande undervisningsämnen, som enligt den gamla studieplanen ingått

i respektive professurer, ha frigjorts till självständiga tentamensämnen i

tandläkarexamen; undervisningen meddelas av laboratorer i respektive

ämnen:

1. Barntandvård, ämnet har frigjorts från professuren i tandfyllningskonst.

2. Röntgendiagnostik, ämnet har frigjorts från professuren i tandkirurgi.

På den nya studieplanen har upptagits ett nytt undervisnings- och ten
tamensämne,

nämligen

Internmedicin, undervisningen meddelas av läkare på medicinska avdelningen

vid det anslutna sjukhuset.

Därjämte ha följande ämnen frigjorts från undervisningskurserna under

prekliniska året och inlagts under propedeutisk respektive klinisk studieperiod:
1.

Bakteriologi, frigjort från kursen i allmän patologi med bakteriologi.

2. Farmakologi, frigjort från kursen i kemi med läkemedelslära.

8. Materiallära och metallurgi, frigjort från kursen i kemi med metallurgi.

Härutöver förorda de sakkunniga särskilda kurser med undervisning i

öron-, näs- och halssjukdomar samt i socialmedicin och författningskunskap.

I detta sammanhang ha de sakkunniga upptagit frågan om studietidens

längd. De kvalitativa förbättringar av undervisningen, som den sålunda

förordade organisationen avses medföra, ha de sakkunniga, såsom redan

berörts, icke ansett möjlig inrymma inom nuvarande 4-åriga studietid. Innan

de tagit denna ståndpunkt, ha de emellertid närmare undersökt frågan, huruvida

någon nedskärning av undervisningstiden i vissa av ämnena i tandläkarexamen

kan äga rum för att studietiden därigenom skall kunna begränsas.

Härom ha de sakkunniga anfört:

Efter ingående överläggningar med representanterna för ifrågavarande

ämnen lia emellertid de sakkunniga kommit till den bestämda uppfattningen,

att någon dylik nedskärning icke hör ske, såvida man icke vill riskera

en avsevärd försämring i de kliniskt-tekniska kunskaper, som den nyexaminerade

tandläkaren nu äger. De sakkunniga ha prövat frågan huruvida inom

de båda största ämnena, proteslära och tandfyllningskonst, tid skulle kunna

vinnas från den kliniska tjänstgöringsperioden genom att de studerande i

större utsträckning än hittills finge använda tekniska biträden för det långvariga

och tidsödande laboratoriearbetet. De sakkunniga understryka, att

sådan hjälp bör lämnas de studerande i så stor utsträckning, som är möjligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2J+1.

med hänsyn till deras egen utbildning. Någon besparing av undervisningstiden

kan emellertid härigenom icke erhållas. De kliniskt tjänstgörande studenternas

dagliga arbetsbörda inom dessa båda ämnen kan räknas till nära

tio timmar örn dagen, emedan de studerande ha möjlighet att utanför de sex

timmarnas kliniska tjänstgöring på behandlingssal utnyttja minst två timmar

dagligen för tekniskt arbete på laboratoriet, vartill komma vanligen

två timmars föreläsningar dagligen. Överansträngningen bland studenterna

synes vara påtaglig, och en relativt stor procent når icke tjänstgöringsbetyg

inom anslagen tid utan tvingas komplettera studierna under en extra termin.

Härefter ha de sakkunniga konstaterat, att studenterna vid nuvarande

studieplan behöva mer än åtta terminer för att nå examen, i det att de som

regel måste utnyttja ytterligare en nionde termin för att nå tjänstgöringsbetyg,

varefter examen avlägges under tionde terminen. Detta framgår av

en av de sakkunniga utarbetad tablå av följande lydelse.

Under åren 1939—1945 utexaminerade tandläkare fördelade

efter antalet använda terminer.

Studietid,

Å r

åren

Summa

1939—

1945

Relativ fördelning,

%

terminer

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Män

Kv.

I allt

Män

Kv.

I allt

8

1

_

_

2

3

3

i

9

42

28

13

35

34

16

32

138

62

200

39

37

39

10

14

12

22

39

31

22

43

119

64

183

34

39

35

11

6

11

8

10

7

4

14

35

25

60

10

15

12

12—

5

6

15

12

15

6

12

55

15

70

16

9

14

Summa

68

56

58

98

87

48

101

350

166

516

100

100

100

Beträffande innebörden av uppgifterna i tablån anföra de sakkunniga

vidare.

Den nuvarande studietiden av fyra år, varav tre vid det egentliga tandläkarinstitutet,

är sålunda för flertalet studerande icke tillräcklig, för att de

skola nå den kunskapsnivå och behandlingsteknik, som fordras enligt gällande

undervisningsplan. Även om tekniska biträden ställas till förfogande

för hjälp åt studenterna under den kliniska tjänstgöringens arbetsterminer,

kommer detta påtagligen icke att kunna medföra sådan minskning av undervisningstiden

i dessa ämnen, att på så sätt åstadkommes tid för andra

ämnen, antingen utvidgning av redan förefintliga eller införande av nya.

Med stöd härav ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att den

nuvarande undervisningsplanen genom hittills tillgodosedda krav på en

förbättrad utbildning visat sig vara för knappt tillmätt, samt att, eftersom

ökad tid på undervisningsplanen bör lämnas åt ämnesgrupper, som nu äro

dåligt tillgodosedda, och eftersom nya ämnen, som äro behövliga i tandläkarens

utbildning, böra upptagas på studieplanen, tiden för denna måste förlängas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2/+1.

Under erinran örn att tandläkarutbildningen i de flesta länder kräver

längre tid än i Sverige samt att önskemål om ytterligare förlängd studietid

äro aktuella på flera håll ha, de sakkunniga ifråga om längden av den erforderliga

studietiden anfört följande.

Vid detalj värdering av den utökning av studietiden, som samtliga ifrågavarande

befintliga och nytillkommande ämnen enligt de sakkunnigas mening

fordra, har inom de sakkunniga visserligen den åsikten hävdats, att sexårig

studietid för tandläkare vore nödvändig ur undervisningens synpunkt. Med

allt beaktande av undervisningens krav ha de sakkunniga emellertid med

hänsyn till nödvändigheten att ur nationalekonomisk och de studerandes

egen synpunkt begränsa studietiden icke velat överskrida en studietid av

fem år och ha efter långvariga utredningar över möjligheten att koncentrera

undervisningen inom varje läroområde enhälligt beslutat föreslå en studieplan

avsedd för fem års studier.

Förutsättningarna för denna äro, dels att de prekliniska studierna begränsas

till endast fyra ämnen, genom att såväl den allmänna patologien som

farmakologien och metallurgien överföras till den propedeutisk^ studieperioden,

dels att de nya ämnen av medicinsk karaktär, som inlagts i utbildningen,

internmedicin, patologi och käkkirurgi, erhålla begränsad tid på studieplanen.

De sakkunniga betona, att en studietid av fem år synes vara oundvikligen

nödvändig, för att man skall nå en sådan standard på tandläkarexamen,

att den kan sägas tillfredsställa nutidens krav. Den föreslagna studieplanen

kräver emellertid tack vare genomförd koncentrering, omdisponering

samt rationellare utnyttjande av lärarkrafter och annan personal endast

i relativt ringa utsträckning längre studietid än den nuvarande, trots den

avsevärda kvalitetsförbättringen.

De sakkunniga föreslå slutligen att den nya studieplanen genomföres successivt

med början för de studenter, som intagas till preklinisk undervisning

vid början av höstterminen 1947.

Studieplanen. Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag till

studieplan följande.

Studietiden utgör fem studieår, vartdera uppdelat i en hösttermin och en

vårtermin. Höstterminen börjar den 1 september och pågår till och med den

31 januari med en månads uppehåll för julferier. Vårterminen börjar den

1 februari och sträcker sig till och med den 31 maj med 4 dagars uppehåll

för påskferier. Borträknas helgdagar och vissa lovdagar omfattar vardera

terminen omkring 16 veckor eller 96 arbetsdagar. En arbetsdag beräknas

omfatta 6 tjänstgöringstimmar.

Intagning av nya studerande sker vid början av varje termin, varvid 50

elever intagas till institutet i Stockholm och 40 till det nya institutet.

Studierna indelas i tre avsnitt:

1. De prekliniska studierna, omfattande 2 terminer.

2. De propedeutiska studierna, omfattande 3 terminer.

3. De kliniska studierna, omfattande 5 terminer.

De sakkunniga ha lämnat följande sammanfattande redogörelse för innehållet

i sitt förslag till studieplan i jämförelse med nuvarande studieplan.

Bihang till riksdagens protokoll 19IfG. 1 sami. Nr %41.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majlis proposition nr 24-1.

Odontologi, företrädesvis karieslära. Nuvarande Förslaget

Fantom ................................ 96 dagar 68 dagar

Klinik................................. 96 » 88 »

Rotfyllning.............................. (18 » ) 32 »

Seminarium............................. — 8 »

Summa 192 dagar 196 dagar

Odontologi, företrädesvis proteslära.

Fantom ................................ 96 dagar 68 dagar

Fantom ................................ 48 » 72 »

Klinik.................................. 96 > 104 »

Seminarium............................. — 8 »

Summa 240 dagar 252 dagar

Tand- och käkkirurgi.

Propedeutik............................. *48 dagar 24 dagar

Poliklinik och parodontologi ................ *48 » 40 »

Parodontoterapi.......................... — » 24 »

Operationslära, tand-, parodonto- och käkkirurgi. — 32 »

Summa ‘96 dagar 120 dagar

Odontologisk ortopedi.

Bettanalys...............................— dagar 16 dagar

Ortodonti................................24 » 40 »

Summa 24 dagar 1 2 3 56 dagar

Patologi. Nuvarande Förslaget

Allmän patologi.............(100 timmar) 16 dagar = 96 timmar

Tandpatologi................ — 16 » =96 »

Summa 100 timmar 32 dagar =192 timmar

Allmän kirurgi.............. (70 timmar) 16 dagar = 96 timmar

Röntgenlära.

Propedeutik.................3— 16 dagar = 96 timmar

Diagnostik.................. — 8 » =48 »

Summa — 24 dagar = 144 »

Barntandvård..........

Internmedicin..........

Farmakologi............

Bakteriologi............

Materiallära och metallurgi

24 dagar

- »

- »

- »

32 dagar =192 timmar

16 » =96 »

8 » = 48 »

8 » = 48 »

8 » = 48 »

1 Röntgenundervisningen ingår i siffrorna.

2 Härtill komma ett stort antal undervisnings- och tjänstgöringstimmar från kliniktjänstgöringen

på mottagningsavdelningen, kliniksalarna och parodontopatiavdelningen, vilka icke

kunna på förhand beräknas.

3 Ingår nu i tandkirurgiens undervisningstid; tandkirurgien vinner sålunda på röntgenundervisningens

frikoppling 24 dagar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majlis proposition nr %Jfl.

Översikt.

Odontologi, karieslära . . . .

1 , proteslära . . . .

Tand- och käkkirurgi ....

Odontologisk ortopedi ....

Patologi............ .

Allmän kirurgi.........

Röntgenlära...........

Barntandvård..........

Internmedicin...........

Farmakologi...........

Bakteriologi...........

Materiallära och metallurgi

Nuvarande

Förslaget

192 dagar

196 dagar

240 »

252

»

96 »

120

1

24 »

56

»

—

32

»

— .

16

—

24

»

24 »

32

»

—

16

—

8

»

—

8

—

8

576 dagar

768 dagar.

Mot de sakkunnigas förslag, i vad det avser att ämnet parodontologi skall

sammanföras med ämnena tandkirurgi och käkkirurgi, ha tre ledamöter av

de sakkunniga reserverat sig. Jag hänvisar härom till betänkandet.

Yttranden över förslaget till studieplan.

a. Allmänna uttalanden om studietidens längd.

_ Medicinska fakulteten i Uppsala. Den nuvarande tandläkarkårens utbildningsnivå

synes fakulteten icke vara av sådan beskaffenhet, att radikala

åtgärder krävas för dess höjande. Den föreslagna utökningen av tiden för

utbildningen från fyra till fem år förefaller diskutabel eller rent av något

betänklig med hänsyn till att man på senare tid inom alla områden strävar

efter en förkortning av utbildningstiden i förening med rationalisering. Medicinska

fakulteten i Lund anser bärande motivering för en förlängning av

studietiden icke vara förebragt och kan icke tillstyrka förslaget. Fakulteten

förordar i detta sammanhang en utredning i syfte att undvika den tidsförlust

för de studerande, som föranledes av de kompletterande studierna för

att vinna inträde vid tandläkarinstituten. Lärarkollegiet vid karolinska

institutet uttalar, att ur flera synpunkter en förlängning av studietiden är

beklaglig och endast motiverad under förutsättning att den nuvarande utbildningen

visat sig otillfredsställande eller om ändrade samhällsförhållanden

och den odontologiska vetenskapens utveckling nödvändiggör en ökad

utbildning. Lärarkollegiet kan emellertid ej finna att dylika skäl föreligga

för en utökning av utbildningstiden, åtminstone ej i den grad de sakkunniga

föreslagit. Det torde behöva vidare utredas, om ej genom rationell utformning

av organisationen, ökade lärarkrafter samt förbättrade undervisningslokaler

en minskning av den föreslagna utbildningstiden skulle kunna ernås.

I första hand torde dock undervisningstiden i såväl de prekliniska som de

kliniska medicinska ämnena kunna icke oväsentligt reduceras med hänsyn

till den föreslagna praktiska undervisningen i form av laborationskurser i

de förra. Frågan om den inverkan betygskompletteringar efter studentexamen

har på studietidens längd bör utredas. Tandläkarinstitutets lärarråd

har framhållit, att de studerande vid nuvarande studieplan behöva mer än

åtta terminer för att nå examen. Ett bibehållande i princip av fyraårig stu
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 2 .fl.

dietid kan sålunda under inga förhållanden inrymma kvalitativa förbättringar

av undervisningen, som de sakkunniga och även lärarrådet anse erforderliga

för att avhjälpa föreliggande brister i den nuvarande undervisningen.

Lärarrådet instämmer i de sakkunnigas förslag, att studietiden bestämmes

till fem år, men uttalar, att de sakkunnigas förslag till studieplan fått en

omfattning, som enligt lärarrådets mening torde leda till att elen faktiska

studietiden för ett stort antal studerande torde komma att överstiga fem år.

Lärarrådet förordar därför en överarbetning av förslaget i syfte att erhålla

en effektiv begränsning av studietiden till fem år. Lärarrådet föreslår slutligen

åtgärder i syfte att begränsa betygskompletteringarna efter studentexamen.

Ledamoten av lärarrådet, professor Norberg har utgått från möjligheten

av en ordinarie studietid av fyra år, dock att till denna utbildning

förutsättas anknutna postkliniska påbyggnadskurser för dem, som i sitt blivande

arbete eller av annan anledning anse sig i behov av vidare utbildning.

Kanslern för rikets universitet, som i egenskap av ordförande deltagit i

utarbetandet av de sakkunnigas betänkande, har framhållit, att givetvis

delade meningar kunna råda örn nödvändigheten av att utsträcka studietiden

från fyra till fem år. Kanslern håller emellertid för sin del före, att de

sakkunniga på ett övertygande sätt motiverat sitt förslag till utökad studietid.

Den föreslagna förlängningen bör emellertid väsentligen kunna till sina

verkningar för de studerande neutraliseras därigenom, att de för intagning

vid tandläkarinstitutet nödiga kompletteringarna till studentexamen i så

stor utsträckning som möjligt göras överflödiga. Den mycket stora betydelse,

dessa kompletteringar nu ha, visar en inom tandläkarinstitutet upprättad

statistik, enligt vilken av de under åren 1940—1944 intagna eleverna

från 84,6 procent till 94,2 procent kompletterat sin studentexamen. Åren

1943 och 1944 hade endast 9 procent respektive 9,1 procent av de antagna

eleverna inträtt vid institutet samma år som studentexamen avlagts och ej

mindre än 66,2 procent respektive 54,5 procent inträtt först två år eller längre

tid efter studentexamen. En användning av den tid, som motsvarar dessa

kompletteringar, eller del därav för ökande av de omedelbart för tandläkaryrket

nyttiga kunskaperna måste vara att vida föredraga.

Medicinalstyrelsen anför, att det torde vara tydligt, att enligt de sakkunnigas

förslag tandläkarexamen kan avläggas tidigast under elfte terminen,

varför studietiden i realiteten blir fem och ett halvt, sannolikt sex år. De

sakkunniga ha enligt styrelsens mening icke förebragt fullgod motivering

för ett dylikt förlängande av studietiden. Tidsutdräkten vid tandläkarinstitutet

förorsakas i väsentlig mån av att undervisningen ej kunnat organiseras

på ett tillfredsställande sätt på grund av otillräckliga lokaler, för stora

undervisningsgrupper m. m. En utbildningstid av mellan fem och ett halvt

och sex år bomme att medföra avsevärt ökade kostnader för såväl staten som

de studerande. För en årskurs om 180 elever kan totala ökningen beräknas

till minst 1,35 miljoner kronor. I den mån de studerande såsom hittills

själva skola bekosta utbildningen torde följden bliva i proportion härtill

höjda taxor och ökade löner bland annat inom folktandvården. Härtill kommer

det självklara förhållandet, att tiden, innan den enskilde kan inträda

i förvärvsarbete, icke bör göras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn

till hans framtida arbetsuppgifter. Det är vidare nödvändigt att förkorta

den genomsnittliga tid, som nu förflyter mellan avläggandet av studentexamen

och inskrivningen vid tandläkarinstitutet. En utredning härom bör ske.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2jfl.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts avstyrker medicinalstyrelsen

att de sakkunnigas förslag till femårig studieplan antages i nu föreliggande

form. Genom ändrad uppläggning av studierna på sätt framgår i

det följande bör möjliggöras en begränsning av studietiden till normalt fyra

år, sä att de studerande skulle kunna avlägga sluttentamina och tandläkarexamen

under den nionde terminen.

Statskontoret har — under framhållande att farhågor kommit till uttryck

för att den effektiva studietiden vid ett genomförande av de sakkunnigas

förslag i allmänhet skulle komma att överstiga fem år — uttalat, att det

måste anses uteslutet att under rådande förhållanden förlänga studietiden

för tandläkarexamen. Snarare synas omständigheterna med styrka tala för

att en ny studieplan så utformas, att studierna normalt kunna slutföras inom

den föreskrivna tiden av fyra år. Nödvändigheten av att utan dröjsmål tillhandahålla

erforderligt antal tandläkare utgör härvid ett avgörande skäl.

Ej heller får förbises, att befolkningens åldersfördelning under de närmaste

årtiondena tvingar till en höggradig ekonomisering med tillgänglig arbetskraft.

Statskontoret vill därför föreslå, att den nu tillämpade studieplanen

revideras ur nu angivna synpunkter. Ämbetsverket ifrågasätter, om icke den

teoretiska utbildningen borde kunna inskränkas samt undervisningen inom

olika specialiteter avlastas studieplanen och i stället förläggas till frivilliga

efterbildningskurser, öppna för tandläkare, som avse att specialisera sig,

exempelvis i tandreglering. Över huvud kunna med fog starka betänkligheter

göras gällande mot de medieinskt-kliniska expansionssträvanden, som

kommittéförslaget innebär. Goda möjligheter böra föreligga att inom ramen

av en fyraårig effektiv studietid i vart fall göra en tandläkare lika skickad

att utöva tandläkarkonsten som en nyexaminerad läkare att utöva sitt yrke,

under förutsättning att kraven naturligen begränsas till de anspråk, som

skäligen böra ställas på den allmänt praktiserande tandläkaren. Ur samhällets

synpunkt vore det för övrigt knappast förenat med några olägenheter,

örn tandläkarna i likhet med läkarna under de första åren efter examen i

allmänhet bereddes tillfälle att arbeta under ledning av mera erfarna

kolleger.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet anser, att en förlängning av

studierna ur skilda synpunkter iir att beklaga, då härigenom täckandet av

förefintligt behov av tandläkare fördröjes. Tendensen i dagens befolkningspolitiska

läge går annars mot en förkortning av studietiden. Frågan om en

nedskärning av den av de sakkunniga föreslagna studieplanen bör ägnas särskild

uppmärksamhet vid ärendets fortsatta behandling. Sveoiska stadsförbundets

sjukvårdsdelegation uttalar, att det i nuvarande svåra personalsituation

synes tveksamt örn lämpligheten av att genomföra en förlängning

av studietiden.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund — vilka gemensamt

framlagt ett eget förslag till studieplan — tillstyrka den föreslagna

utökningen av studietiden till fem är men hemställa samtidigt, att studieplanen,

i motsats till de sakkunnigas förslå", så planeras, att tandläkarexamen

kan avläggas inom de fem studieåren. De förutsätta därvid en viss utökning

och ändrad indelning av terminerna. Vidare hemställa organisationerna

örn åtgärder för att nedbringa tiden mellan studentexamen och inträdet

vid tandläkarinstituten. Detta bör ske oberoende av studietidens längd.

Svenska läkaresällskapet har icke ansett en så kraftig ökning av studietiden,

som de sakkunniga föreslagit, vara tillräckligt motiverad, så mycket

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 fl.

mer som den officiella studietiden relativt nyligen höjts från tre till fyra år

och då man samtidigt beträffande läkarutbildningen strävar att minska studietiden.

En ökning av utbildningstiden är ägnad att fördyra tandvården

och kan endast anses motiverad, örn den nuvarande utbildningen visat sig

vara otillfredsställande eller om framsteg inom tandläkarkonsten eller andra

omständigheter medfört klart behov av förlängd utbildningstid. Sällskapet

kan dock ej finna att dylika skäl föreligga, åtminstone icke beträffande utbildningen

av det övervägande antal tandläkare, vilka skola ägna sig åt

allmän tandläkarpraktik. Förslaget bör underkastas sådan omarbetning, att

den nuvarande studietiden ej förlänges. Sveriges läkarförbund finner ej heller,

att skäl förebragts för den föreslagna utökningen till fem år, allrahelst

som de medicinska studierna i läkarutbildningen nu betydligt minskats, så

att de fullgöras på sju år. Genom en betydande nedskärning, särskilt av vissa

ämnen samt genom en rationalisering av studierna och tillgodoseende av behovet

av tillräckliga lärarkrafter ävensom genom ett bättre utnyttjande av

studietiden, bland annat genom en förkortning av sommarferierna, torde en

fullt tillfredsställande allmän tandläkarutbildning kunna genomföras på fyra

år. Genom en utökning kommer tandvården att fördyras. Den individuella

praktiska patientbehandlingen bör kunna pågå under hela året genom skiftestjänstgöring

av lärare och studenter. Liksom beträffande läkarutbildningen

bör specialutbildning i viss erforderlig omfattning kunna ske efter avlagd

tandläkarexamen. De sakkunnigas förslag bör alltså omarbetas så, att utbildningstiden

ej kommer att överskrida fyra år.

Tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening anser, att genom en

lämplig avvägning mellan tiden för de teoretiska och de kliniska studierna

en tillfredsställande utbildning skall kunna ernås inom en verklig femårsutbildning.

Föreningen ansluter sig sålunda till de sakkunnigas förslag men

endast under den bestämda förutsättningen, att studieplanen ordnas så att

tandläkarexamen normalt kan avläggas senast inom den elfte terminen från

studiernas början. Odontologiska föreningen vid tandläkarinstitutet förordar

en studieordning, enligt vilken studierna normalt kunna avslutas inom

fem år.

b. Uttalanden om studieplanen i övrigt.

De över sakkunnigförslaget avgivna yttrandena, i vad de avse andra

spörsmål än studietidens längd, innefatta ett mycket stort antal uttalanden,

i stor utsträckning rörande detaljproblem, till vilka ställning icke behöver

tagas i detta sammanhang. Det är icke möjligt eller erforderligt att här

lämna en uttömmande redogörelse ens för flertalet uttalanden. Jag begränsar

mig sålunda till att i det följande återge några i yttrandena framförda

synpunkter och invändningar samt hänvisar i övrigt till handlingarna i

ärendet.

Medicinska fakulteten i Uppsala anser det vara en riktig anordning att anknyta

den prekliniska undervisningen till medicinsk fakultet eller högskola

med hänsyn till att därigenom förutsättningar skapas för ett fruktbärande

samarbete mellan tandläkare och läkare inom den medicinska forskningen.

Av liknande orsaker synes det vara välbetänkt att anordna den kliniska

utbildningen i nära anslutning till utbildningssjukhus eller centrallasarett.

Den prekliniska utbildningen enligt sakkunnigförslaget ger i vissa punkter

intryck att vara onödigt omfattande och mindre väl avvägd. Beträffande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Selden

kliniska undervisningen synes det fakulteten, att tiden för den kirurgiska

utbildningen är val omfångsrik i jämförelse med motsvarande ämne

inom läkarutbildningen. Det synes vidare sannolikt, att en reduktion av

tiderna i första hand i prekliniska ämnena skulle möjliggöra ett förkortande

av den föreslagna femåriga studietiden med en termin. Medicinska fakulteten

i Lund tillstyrker en överarbetning av studieplanen i syfte att uppnå

en rationell studiegång med tandläkarexamen under nionde terminen. Lärarkollegiet

vid karolinska institutet biträder i princip förslaget örn införande

av praktiska laborationsövningar. Å andra sidan skulle detta förslag, om

kurserna förlädes till karolinska institutet, innebära ett betydande ingripande

i institutets organisation. Under rådande förhållanden synes det kollegiet

vara vanskligt att nu utöka undervisningen vid institutet med en omfattande

elementär undervisning. Det kan därför ifrågasättas, huruvida tandläkarutbildning

enligt de sakkunnigas plan kan förläggas till karolinska institutet.

Tandlakarinstitutets lärarråd anser betydelsefullt, att de teoretiska

föreläsningsserierna förknipnas med laborationer, då eljest undervisningen

i ämnena blir av föga bestående värde. Lärarrådet ifrågasätter, huruvida

enligt de sakkunnigas förslag tiden för de teoretiska ämnena under det prekliniska

året i alla avseenden står i rätt proportion till den samtidiga praktiska

undervisningen. Förslaget örn självständig ställning åt ämnet barntandvård

har lärarrådet på närmare angivna skäl icke kunnat godtaga.

Lärarrådet kan ej dela de sakkunnigas uppfattning, att en laborator skulle

förestå röntgenavdelningen och svara för undervisningen i röntgenologi.

Detta ämne har en sådan storleksordning och betydelse ur såväl undervisnings-

som forskningssynpunkt, att dess företrädare bör givas professors

ställning. Lärarrådet finner vidare den föreslagna anordningen, att ortodontiundervisningen

skulle förenas med den i bettanalys och falla under en

professur i odontologisk ortopedi mindre lämplig. Av påtaglig betydelse för

undervisningen och forskningen vid institutet är, att undervisningen i patologi

koncentreras och systematiseras under ledning av en patolog av facket,

varför lärarrådet tillstyrker, att en professur i allmän patologi och tandpatologi

inrättas. Lärarrådet understryker behovet av undervisning i internmedicin.

Tiden för denna undervisning samt för kursen i allmän kirurgi synes

kunna begränsas något. Den av de sakkunniga föreslagna tiden för gemensam

klinisk tjänstgöring inom proteslära och karieslära — vilken av lokala

skäl tills vidare icke går att genomföra i Stockholm — föreslås jämkad

ämnena emellan. Den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen av tandkirurgien

till att omfatta även närliggande område av käkkirurgien tillstyrkes

ej av lärarrådet. Det synes lärarrådet vara av största betydelse, att möjlighet

finnes för de studerande att före utgången av den sista terminen ernå

examensbetyg inom de största odontologiska ämnena. Lärarrådet tillstyrker

därför förslaget om seminarium i karieslära och proteslära under sista terminen.

Avsikten med seminariet är påtagligen att därigenom ernå en garanti

för en sammanfattande avslutning av dessa båda ämnen under den tionde

terminen, så att examen i de båda största ämnena kan säkerställas före tionde

terminens slut. Enligt dessa och eljest föreslagna linjer torde den femåriga

studieplanen verkligen innebära en möjlighet till examen utan nämnvärt

överskridande av studietiden. Såsom redan nämnts, föreslår lärarrådet

att förslaget till studieplan underkastas omprövning med beaktande av de

av lärarrådet angivna synpunkterna. Ledamöterna i lärarrådet, professorerna

Petrén och Westin lia i ett särskilt yttrande närmare utvecklat sina

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr :!/, 1.

av dem i egenskap av ledamöter av de sakkunniga framförda synpunkter.

De konstatera sammanfattningsvis, att den inom lärarrådet och annorstädes

förda diskussionen styrkt dem i uppfattningen, att de sakkunnigas förslag

i allt väsentligt är väl motiverat och att avvägningen mellan de olika ämnena

även i stort sett är tillfredsställande. De förorda emellertid en överarbetning

av förslaget. Ledamoten av lärarrådet, professor Thourén framhåller,

bland annat, att den föreslagna professuren i allmän patologi icke

bör inrättas, utan föreslår i stället en forskningsprofessur för tandsjukdomarnas

utforskande. Vidare bör någon gemensam klinisk tjänstgöring inom proteslära

och karieslära icke ifrågakomma. Proteslärans tid bör utökas till 300

dagar. Ledamoten av lärarrådet, professor Norberg har med principiellt

instämmande av professor Troell framlagt utkast till en studieplan, vilket

förslag är avsett att visa möjligheten att inom ramen av fyra obligatoriska

studieår utbilda en tandläkare. Därvid har såsom den fasta grunden i utbildningsplanen

angivits möjligheten av de obligatoriska studieårens komplettering

med påbyggnadskurser. En forskningsprofessur inom tandsjukdomarnas

område vore av helt annat värde än en professur i tandpatologi.

Det kan ifrågasättas, huruvida relationen mellan den föreslagna kursen i internmedicin

och kursen i allmän kirurgi med lika lång tid tillmätt för båda,

kan anses riktig.

Kanslern för rikets universitet har uttalat, att vissa av de anmärkningar,

som riktats mot fördelningen av den föreslagna studietiden, särskilt ifråga

örn de prekliniska studierna, icke torde kunna frånkännas ett visst berättigande

och böra föranleda en överarbetning av studieplanerna för att åvägabringa

en ändamålsenligare användning av tiden.

Medicinalstyrelsen anser, att tandläkarutbildningen bör erhålla en i möjligaste

mån odontologisk prägel. Ett fördjupande av studierna bör därför

avse främst de praktisk-kliniska delarna av densamma. Först genom utbildandet

av ett mycket stort antal praktiker blir det möjligt att genom systematisk

tidigbehandling av den stora massan av befolkningen, speciellt barn

och ungdom, nedbringa antalet komplicerade fall och därmed även minska

behovet av specialister för tillgodoseendet av dessa falls behandling. Tillfälle

till specialisering och vidareutbildning inom skilda delar av tandläkarkonsten

bör emellertid självklart beredas varje tandläkare efter examen. Endast

om den fyraåriga linjen, kompletterad med dylika fortsättningskurser,

icke skulle visa sig vara tillfyllest må, sedan det mest akuta behovet av

tandläkare fyllts, frågan om övergång framdeles till en femårig utbildning

övervägas, varvid man bör i möjligaste mån tillgodogöra sig erfarenheterna

dels från den nuvarande undervisningen, dels den statistik beträffande frekvensen

av inom folktandvården önskvärda eller utförda behandlingar av

olika svårighetsgrader, vilken för närvarande är under utarbetande. Med utgångspunkt

från att huvudsyftet med tandläkarundervisningen bör vara att

utbilda dugande praktiker finner medicinalstyrelsen, att detaljerna i den av

de sakkunniga föreslagna undervisningsplanen böra omarbetas i icke ringa

utsträckning. Härefter har medicinalstyrelsen framfört ett stort antal erinringar

mot förslaget, för vilka en detaljerad redogörelse icke är möjlig i

detta sammanhang. Emellertid må framhållas, att styrelsen icke finner särskild

professur i tandpatologi motiverad. Den nuvarande professuren i tandkirurgi

bör bibehållas i sin nuvarande utformning och med samma benämning.

Undervisningen i dental röntgendiagnostik synes måhända för närvarande,

innan närmare utredning örn detta ämnesområdes omfattning

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Mårds proposition nr

verkställts, icke erfordra, att en professur inrättas. Professuren i odontologisk

ortodonti bör icke inrättas på av de sakkunniga föreslaget sätt. I stället

bör skapas en särskild professur i ortodonti. Undervisningen i bettanalys

bör omhänderhas av en laborator. Med hänsyn till den grundläggande betydelse,

som undervisningen i barntandvård kommer att lia för folktandvården,

tillstyrker styrelsen energiskt särskild avdelning för barntandvård

under professors ledning. Även avvägningen av den tid, som tilldelats de

olika ämnena, torde böra bli föremål för ingående förnyad prövning. Kravet

på forskning bör tillgodoses genom inrättande av en fristående forskningsprofessur.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts tillstyrker

medicinalstyrelsen tillämpandet av en effektiviserad fyraårig studieplan,

upptagande utvidgning av vissa läroämnen och införandet av nya sådana i

enlighet med ett inom medicinalstyrelsen av övertandläkaren Östman upprättat

förslag.

Statskontoret framhåller, att intagning varje termin vid båda instituten

av elever innebär en konsekvent dubblering av bland annat föreläsningar

och demonstrationer, som eljest utan olägenhet skulle kunna bevistas av

en hel årskull studerande. Härigenom skulle undervisningen avsevärt fördyras.

Ämbetsverket förordar i stället en växlande studieplan för de olika

terminsgrupperna eller intagning vid de två instituten å skilda tidpunkter.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbundha, såsom berörts,

i sitt gemensamma yttrande framlagt ett eget förslag till studieplan.

Detta grundar sig på erinringar mot de sakkunnigas förslag i ett flertal

olika hänseenden, för vilka det icke finnes möjlighet att i detta sammanhang

lämna en detaljerad redogörelse. Organisationerna ha emellertid bland

annat framhållit följande. Studietiden bör framförallt utnyttjas för inhämtande

av fullgoda kunskaper och färdigheter i kliniska odontologiska ämnen.

Det är nämligen dessa, som i första hand göra sig gällande i tandläkarkonstens

utövning vid folktandpolikliniker och i privatpraxis. Iakttages

denna regel, blir det nödvändigt att strängt begränsa den medicinsk-teoretiska

undervisningen till att i huvudsak omfatta de områden, som beröra samarbetet

mellan medicin och odontologi. Det bör tillses, att undervisningen i

medicinska ämnen icke leder till någon slags kvasi-medicinsk utbildning, som

saknar teoretiskt och praktiskt värde för tandläkaren. Framförallt är det av

vikt att undervisningen i här ifrågavarande ämnen så inriktas, att den verkar

befruktande på tandläkarens kliniska verksamhet och att det således förhindras,

att det stannar vid inlärda utanläxor, som snart förblekna och försvinna

ur minnet. Organisationerna konstatera med tillfredsställelse, att de

sakkunniga icke funnit möjligt sammanknyta de prekliniska, odontologiska

och medicinska studierna. Kontakten mellan odontologien och den

övriga medicinen bör dock bibehållas och stärkas utan att förslag framlägges

örn införandet av en gemensam examen. Den medicinska fakulteten får

icke bli bestämmande över tandläkarundervisningen och därmed tandläkarkonstens

framtida utveckling. Beträffande studieplanens enskildheter föreslå

organisationerna omläggningar och ändringar av undervisningstiderna

för ett flertal ämnen och kurser. Ytterligare praktiska övningar böra inläggas

under första studieåret. Vidare anse organisationerna, att den speciella käkkirurgien

icke bör förenas med den nuvarande professuren i tandkirurgi. Professur

i dental röntgendiagnostik bör inrättas. Professuren i ortodonti bör

inrättas men ortodontiundervisningen bör icke förenas med undervisningen

i bettanalys. Med hänsyn till betydelsen av barntandvården bör en profes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/h 1.

sur i barntandvård inrättas. Professuren i tandpatologi tillstyrkes icke. Organisationerna

anse,, att undervisningen i tandpatologi bör bibehållas fördelad

på professurerna i tandkirurgi och i karieslära, medan undervisningen i allmän

patologi bör bibehållas fristående och handhas av en patolog av facket,

b önskningen på tandsjukdomarnas område bör samordnas genom upprättandet

av en särskild forskningsprofessur. Beträffande studieårets uppdelning

ha organisationerna framhållit, att framförallt den kliniska undervisningen

i proteslära blir starkt lidande på det långa uppehållet för julferier. Det

stora flertalet arbeten mäste vara avslutade till julferiens början, enär patienterna

icke kunna gå utan behandling under en hel månad. Den korta

tiden från den 15 januari till och med höstterminens slut den 31 januari

kan icke effektivt utnyttjas för klinisk tjänstgöring av denna art. Ett avbrott

på en hel månad i slutet av en termin måste anses som en oformlighet

och direkt menligt för undervisningen även i de läroämnen, som behandlas

vid tiden för avbrottet. En ändring i terminsindelningen är med

hänsyn härtill önskvärd. I anslutning härtill föreslås, att höstterminen omfattar

tiden den 15 augusti—-den 20 december och vårterminen tiden den

15 januari—den 12 juni med fjorton dagars uppehåll i samband med påsken.

Härigenom erhålles två månaders sommarferier.

Svenska läkaresällskapet anser, att den föreslagna tiden för utbildning i

medicinska ämnen bör kunna förkortas och rationaliseras. Den föreslagna

ökade tiden för undervisning i allmän kirurgi samt s. k. tand- och käkkirurgi

synes knappast motiverad eller nödvändig. Ej heller finnas tillräckliga skäl,

att professuren i tandkirurgi skulle utökas att omfatta även käkkirurgi.

Sällskapet anser knappast behövligt med en så lång propedeutisk undervisning

i röntgenlära som föreslagits. Professuren i allmän patologi och

tandpatologi tillstyrkes. Sveriges läkarförbund uttalar, att särskilt de i de

prekliniska teoretiska ämnena ingående föreläsningarna böra kunna minskas

betydligt. Stor vikt bör läggas vid demonstrationer och seminarieövningar.

Den föreslagna tiden för allmänmedicin jämte pediatrik bör kunna

minskas betydligt liksom även den totala tid, som avsetts för allmänkirurgi

samt tand- och käkkirurgi. Någon professur i käkkirurgi synes ej motiverad.

Professuren i patologi torde kunna ifrågasättas. Däremot har förbundet

intet att erinra mot att en forskningsprofessur i tandsjukdomarnas förebyggande

och bekämpande inrättas. Det synes vara av vikt, att den studerande

så snart som möjligt får pröva på manuellt tekniskt arbete i en

kortare preklinisk fantomkurs. Han bör på ett tidigt stadium komma i kontakt

även med tandvården å den allmänna mottagningsavdelningen.

T andi ä ka rins t i ti 11 e t s icke-ordinarie lärares förening anser, att allt för

stort utrymme givits åt de teoretiska studierna medan de praktisk-kliniska

ämnena få stå tillbaka, när det gällt att disponera ökningen av studietiden.

Det första studieåret är allt för belastat med teoretiska kurser för att studenterna

skola kunna verkligt tillgodogöra sig undervisningen. Professuren

i ortodonti bör icke sammankopplas med ämnet bettanalys. Professur i

tandröntgendiagnostik bör inrättas. Till skillnad från de sakkunniga förordar

föreningen en professur i tandkirurgi med paradentallära. I stället för

professuren i tandpatologi bör en forskningsprofessur inrättas. Odontologiska

föreningen vid tandläkarinstitutet förklarar sig taga ett bestämt avstånd

från den starka belastning, som givits terminerna, framför allt den första..

Rimlig avvägning måste ske mellan arbetstiden och de studerandes behov

av vila och rekreation.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Martts ''proposition nr 241.

Fortsatt beredning av frågan om en ny studieplan.

Med hänsyn till de skilda uppfattningar om tandläkarutbildningens organisation,

som kommit till uttryck i yttrandena över sakkunnigbetänkandet,

har jag ansett mig böra göra frågan örn studieplanen till föremål för

fortsatt beredning inom ecklesiastikdepartementet. På min anmodan har

sålunda landshövdingen Conrad Jonsson verkställt en överarbetning av

de sakkunnigas förslag i syfte att nedbringa kursplanens och studietidens

längd. Resultatet härav föreligger i en den 4 april 1946 till mig överlämnad

promemoria, som innefattar — förutom utredning rörande studieplanen —

även en undersökning av förutsättningarna för fortsatt preklinisk undervisning

vid karolinska institutet i Stockholm. Till sistnämnda fråga återkommer

jag i ett senare sammanhang.

Såsom rådgivande och medverkande vid överarbetningen har utredningsmannen

tillkallat dels från 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga övertandläkare

B. Kjellgren, professorerna T. Petrén och G. Westin samt tandläkare

Å. Wikblad dels ock såsom representanter för tandläkarorganisationerna

m. fl. tandläkare Th. Brandrup-Wognsen, docent G. Bremer och

tandläkare B. Burman. Därjämte ha såsom representanter för tandläkarinstitutets

icke-ordinarie lärares förening t. f. laborator G. Herulf och avdelningstandläkare

O. Palmqvist beretts tillfälle att inför utredningsmannen

framlägga de synpunkter, som denna förening hävdat i detta sammanhang.

I sin promemoria har utredningsmannen landshövding Jonsson inledningsvis

anfört följande.

Mitt studium av de sakkunnigas betänkande och mina därpå följande

överläggningar med företrädare för de sakkunniga och med utom kommittén

stående representanter för tandläkarorganisationerna bibringade mig

ganska snart den övertygelsen, att det skulle vara omöjligt att vinna ett

av utredningens huvudsyften — en förbättrad och fördjupad tandläkarutbildning

— genom att pressa in kursplanerna inom den tidrymd, som nu

är den nominella, nämligen en fyraårig lärogång.

Detta syntes mig så mycket mera omöjligt, som redan nu ett stort antal

tandläkare nödgas komplettera utbildningen med fortsättningskurser, vilka

betecknats som »vittomfattande». Det har anförts av de sakkunniga, utan

att ha blivit motsagt, att de blivande tandläkarna nu i »allmänhet» måste

använda nio i stället för åtta terminer för att nå examen, många t. o. m.

tio terminer och mera. Såsom icke fackman har jag ju också nödgats

sätta tro till den på odontologiskt håll tydligen allmänt omfattade meningen,

att den samlade tidrymden för studieplanerna är för kort för att därinom

skulle kunna beredas plats för som nödvändiga betraktade vidgade

studier. Bristerna i den nuvarande undervisningen ha betecknats som så

stora och iögonfallande, att de lett sakkunnigkommittén till den enhälliga

uppfattningen, att en femårig studietid är en av nödtvång sammanpressad

sådan. Detta har i sin tur givit mig den misstanken, att örn man icke kan

skära bort något ur de föreslagna timplanerna uppstår snart det förhållan
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

det, att de studerande nödgas använda elva ä tolv terminer för att bli

färdiga för examen.

Med dessa uppfattningar som utgångspunkt har jag sökt få fackmannarepresentanternas

medverkan till en sådan revidering av kursplanerna, att

det normalt skall bli möjligt för de studerande att utan överansträngning

tillgodogöra sig en kvalitativt bättre utbildning på allra högst tio terminer,

d. v. s. på fem år.

Utredningsmannen har härefter i promemorian meddelat, att han såsom

resultat av överläggningarna med förenämnda representanter för de sakkunniga

och kårorganisationerna ansett sig böra acceptera och hos departementschefen

förorda en till promemorian såsom bilaga fogad studieplan,

vilken till sina detaljer utarbetats främst av herrar Brandrup-Wognsen,

Burman, Petrén och Westin och därefter enhälligt antagits av den odontologiska

sakkunskap, som ställts till utredningsmannens förfogande. Beträffande

denna studieplan har utredningsmannen härefter anfört följande.

Man har reservationslöst försäkrat mig, att denna studieplan är så

konstruerad, att genomsnittseleven kan avlägga examen inom tio terminer

samt att den inrymmer bestämda kvalitativa förbättringar gentemot den

nu gällande. Dessa förbättringar lia tagit sikte på det framförallt väsentliga,

nämligen en fördjupad undervisning i de rent odontologiska läroämnena.

Med hänsyn till de skäl, som förebragts, kan jag sålunda ansluta mig

till den uppfattningen, att den dagliga tjänstgöringstiden vid tandläkarinstituten

bör utgöra 6 arbets- och övningstimmar samt att därutöver icke

må komma annan undervisning än föreläsningar till ett antal av högst

90 per termin. Erfarenheterna i fråga om studenternas möjlighet att inom

nu vid tandläkarinstitutet anslagen tid inhämta de nödvändiga kunskapsstoffen

samt även gällande värnpliktsbestämmelser ha övertygat mig örn

att terminernas längd bör maximeras till 90 dagar samt att praktiskt organisatoriska

skäl utesluta möjligheten av att laborera med olika längd på

terminerna under olika år. Terminerna omfatta därför vardera 90 dagar så

inplacerade, att höstterminen utgöres av tiden 1 september— 20 december

(= 94 dagar) och vårterminen 1 februari—31 maj [= 92 (91) dagar]. Tiden

15 januari—31 januari (= 15 dagar) respektive 1 juni—20 juni (= 17

dagar) utnyttjas som reserv för klinisk tjänstgöring, laboratoriearbete,

tentamensläsning m. m. och får icke beläggas med föreläsningar eller demonstrationer.

Augusti månad står genomgående till förfogande för behövliga

kompletteringsarbeten. Terminer med ordningsnummer 1—9 beläggas

med undervisning i 90 dagar = 540 timmar. För vinnande av erforderliga

garantier i fråga örn studenternas möjligheter att avlägga examen

inom 10 terminer finner jag i likhet med expertisen det både lämpligt

och nödvändigt, att den 10:e terminen belägges med undervisning endast

till hälften, medan den återstående hälften av terminen ägnas åt examensarbete

och de sista tentamina.

Jag saknar givetvis möjlighet att själv avgöra, huruvida i det ena eller

andra ämnet det föreslagna antalet undervisningsdagar är tillfyllest och

riktigt avvägt, men anser mig ändå böra konstatera, att den sammanjämkning

i fråga om tilldelad tid för olika ämnen, som skett mellan de sakkunnigas

och kårorganisationernas förslag, förefaller vara rimlig ur lekmanna
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

Tab. I. Preklinisk undervisning.

29

A n

tal timmar

Ämne

sakkunniga

organisa-

tionerna

arbets-

kommittén

1

a terminen

Anatomi.........

90 + 60 = 150

102

75 + 30=105

Spec. tandanatomi . . .

25 + 83 = 108

108

25+83=108

Histologi........

90 + 60 = 150

102

75 + 30=105

Spec. tandhistologi . • •

25 + 83=108

516

54

366

25 + 42= 67

(Materiallära)......

—

(75)

—

Fysik och fysiologi. . .

30

415

2

: a termin

B n

Fysik och fysiologi . . .

90 + 60=150

102

75

Kemi ..........

90 + 110=200

152

90 + 60=150

Prop. bettlära......

25 + 49= 74

25 + 47

25 + 60= 85

(Materiallära)......

—

(75)

—

Allm. bakteriologi....

(48 + 24= 72)

(48 + 24=72)

30

310

Anmärkningar

Slutförhör i tandanatomi

och tandhistologi.

Tentamen i anatomi och

histologi.

Flyttad till 3:e terminen.

Återstår SS dagar för

självstudier.

Tentamen i fysik och

kemi.

Slutförhör i prop. bettlära

och bakteriologi.

Flyttad från 3:e terminen.

Återstår SS dagar för

självstudier.

synpunkt. Då den därtill, såsom nämnts, enhälligt stödjes av sakkunskapen,

anser jag mig sålunda böra förorda densamma. Av samma skäl kan jag

ansluta mig till förslaget örn att vid tandläkarinstituten skola finnas professurer

i proteslära, karieslära, tandkirurgi, odontologisk ortopedi och

dental röntgendiagnostik samt självständiga laboratorer i

barntandvård, bettanalys med parodontoprotetik och tandhistopatologi.

I fråga om professuren i tandkirurgi är att märka dels att inom denna

jämväl skall meddelas undervisning i parodontokirurgi, dels att innehavaren

av professuren föreslagits skola vara tandläkare och läkare. Jag ansluter

mig härtill, då Kungl. Majit i förekommande fall alltid måste förutsättas

äga möjlighet att lämna erforderlig dispens till den meriterade tandläkare,

som icke är läkare, men som med hänsyn till övriga kvalifikationer anses

böra främst ifrågakomma för eventuell utnämning. Vad beträffar undervisningen

i odontologisk ortopedi bör observeras, att undervisning i propedeutisk

bettlära förutsättes bliva meddelad inom professuren i odontologisk

ortopedi. Vidare förordas en särskild avdelning för bettanalys med

parodontoprotetik företrädd av en självständig laborator i ämnet. Denna

avdelning skall vara lokalt anknuten till underavdelningen för parodontokirurgi

och arbeta i ständigt samarbete för patientvården. Undervisningen

i tandhistopatologi har föreslagits så anordnad, att den gives av en tandhistopatolog,

som är självständig laborator.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Marits ''proposition nr 241.

Jag vill slutligen även förorda, att kurs i materiallära gives av en föreståndare

för laboratoriet för materiallära på tandläkarinstituten samt att

denna föreståndare innehar avdelningstandläkares tjänsteställning. Han

skall vara antingen specialutbildad tandläkare eller fackman med högre

teknisk examen.

Ehuru ett ställningstagande faller utanför ramen för mitt uppdrag, vill

jag framhålla, att fackmännen enhälligt förordat inrättandet av en forskningsprof

essur.

Liksom jag i det föregående lämnat en översikt över de sakkunnigas förslag

till studieplan finner jag mig böra i detta sammanhang återgiva det av

utredningsmannen accepterade och av den s. k. arbetskommittén utarbetade

nya förslaget till studieplan för tandläkarundervisningen i jämförelse

med nuvarande studieplan och vissa andra förslag till studieplaner. Förslaget

med åtföljande jämförelser är av den lydelse, som framgår av tab. I

och II.

Tab. II. Propedeutisk och klinisk undervisning.

Antal dagar

Antal

Ämne

sakkun-

organisa-

arbets-

före-

läsn.

Anmärkningar

niga

tionerna

kommittén

3:e terminen

Protesfantom ....

68

68

67,5

Tentamen i allm.

Materiallära.....

4

(25)

12

''patologi.

Allm. patologi . . .

16

12

3

72

(Bakteriolog!) ....

(12)

(12)

—

Flyttad till 2:a ter-

minen.

Prop. bettanalys och

Ingick under ämnet

paradontoprotetik .

(21 Vs)

(21 V»)

7,5

bettanalys (6:e ter-

90

72

minen).

4:e terminen

Protesfantom ....

72

72

67,5

Tentamen i farma-

kologi. Kursen av- slutad före Via

Prop. tandkirurgi . .

24

22

22,5

resp. Vs-

Topografisk anatomi1

—

—

10

1 Intyg örn genom- gången kurs.

Farmakologi.....

_

32

Flyttad från 5:e ter-

90

42

minen.

5:e terminen

Kariesfantom ....

68

68

67,5

(Materiallära) ....

(4)

—

—

Flyttad till 3:e ter- minen.

Röntgenpropedeutik

161

21 »/a2

15

1 Exkl. föreläsn.

(Farmakologi) ....

(8)

62/a

—

2 Inkl. »

Flyttad till 4:e ter-

Odontologisk orto-

minen.

pedi, fantom ....

—

—

7,5

Allm. kirurgi’ . . .

—

_

45

3 Kursen tillhörde

—

tidigare i sin helhet

90

6:e terminen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr 2Jtl.

31

A

itai dagar

Antal

Ämne

sakkun-

organisa-

arbets-

före-

läsa

Anmärkningar

niga

tionerna

kommittén

6:e terminen

Tandkirurgi

Parodon tokirurgien

(klinik och paro-

flyttad från 10:e

dontokirurgi)....

40

40

37,5

terminen.

Röntgendiagnostik .

Bettanalys och paro-

13 V»

13 Vs

12

dontoprotetik. Bett- analys .......

(21 Vs)

(21 Vs)

7,5

Allm. kirurgi ....

161

121

62

1 Inkl. föreläsa.

2 Exkl.

Internmedicin ....

161

81

4,5*

30

Slutförhör i allm. ki-

rurgi, internmedicin

Tandhistopatologi .

16

—

7,5

samt i tandhistopa- tologi under 6:e eller

Prop. klinik i karies-

7:e term. Tentamen

lära.........

—

—

15

i röntgendiagnostik

—

under 7:e eller 8:e

90

terminen.

7:e terminen

Karieslära, klinik . .

88

84

45

Slutförhör i tand-

Proteslära, » . .

12

(36)

45

histopatologi.

90

Föreläsningar i rönt-

gendiagnostik av

professorn i röntgen-

8:e terminen

diagnostik.

Karieslära, klinik . .

—

—

37,5

Proteslära, » . .

92

(120)

52,5

90

9:e terminen

Speciell bakteriologi

Slutförhör i harn-

—

—

—

15

tandvård och bett-

Odontologisk orto- pedi, klinik ....

16

32

29

15

analys med para- dontoprotetik samt

tentamen i protes- lära.

Rotfyllning.....

32

22,5

Barntandvård ....

Bettanalys och paro-

32

32

30

1 Ilen sammanlagda

(21 Vs)1

(21 Vs)1

donloprotetik(forts.)

12,5

på tre perioder (jfr

.

termin 3 o. 6).

Seminarium2 i protes-

2 Seminarium i pro- teslära skall inleda

terminen och vara

_

_

10

90

avslutat före */12

resp. V6*

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

A n

tal da

g

a r

Antal

Ämne

sakkun-

organisa-

arbets-

före-

läsn.

Anmärkningar

niga

tionerna

kommittén

1 0 : e

terminen

Odontologisk orto-

pedi, klinik ....

24

29

30

1 Inkl. käkkirurgi.

Tandkirurgi (op. 1).

321

16

15

Oron, näsa, hals . .

22/3

2 2/s

2

6

Tentamen i karies-

Socialodontologi

47

8

lära, tandkirurgi

och odontologisk

ortopedi.

Seminarium.....

—

—

—

Seminarium i karies-

i tandkirurgi ....

—

—

10

lära skall inleda

i karieslära ....

—

—

10

terminen och vara

avslutat före 1/n

I allt 697

resp. ''/4. Semina-

rium i tandkirurgi

skall vara avslutat

före l/ls resp. ''/s.

Sammanfattningsvis innebära utredningsmannens (arbetskommitténs)

och övriga förslag följande.

Arbets-

kommittén

dagar

Sakkunniga

dagar

Organisa-

tionerna

dagar

Nuvarande

dagar

Professurer i

proteslära...............

242,5

252

296

2221

karieslära...............

197,5

196

184

192

tandkirurgi ..............

85,0

1202

1023

72

odontologisk ortopedi.........

52,5

56* (40)

58

42 (24 + 18)

dental röntgendiagnostik.......

27,0

24

24

24

Självständiga laboratorer i

barntandvård.............

30,0

32

32

24

bettanalys med parodontoprotetik .

27,5

(16)

16

—

tandhistopatologi...........

7,5

16

—

—

Laboratorieförest&ndare för

materiallära..............

12

8

(25)

—

bakteriologi..............

(föreläsn.)

8

(12)

—

Ämnen, företrädda av

arvodeslärare i

farmakologi..............

(föreläsn.)

8

6 2/a

—

allmän patologi............

3

16

12

—

allmän kirurgi.............

6

16

12

—

internmedicin.............

4,5

16

8

—

oron, näsa, hals............

2

—

2 2/s

—

socialodontologi............

(föreläsn.)

(föreläsn.)

(föreläsn.)

—

Summa dagar

697

768

790 V»

576

1 Fantom.ort. (18 dagar) ej medräknade. 8 Inkl. 24 dagar parodontoterapi.

2 Inkl. käkkirurgi. * Inkl. 16 dagar bettanalys.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts -proposition nr 241-

Den dagliga tjänstgöringstiden utgör 6 timmar. Därutöver må komma

föreläsningar till ett antal av högst 90 per termin.

Höstterminen omfattar tiden 1 september—20 december (= 94 dagar)

och vårterminen 1 februari—31 maj [= 92(91) dagar]; tiden 15 januari—

31 januari (= 15 dagar) respektive 1 juni—20 juni (= 17 dagar) utnyttjas

som reserv för klinisk tjänstgöring, laboratoriearbete, tentamensläsning

m. m. men få icke beläggas med föreläsningar eller demonstrationer. Terminer

med ordningsnummer 1—9 beläggas med undervisning i 90 dagar =

= 540 timmar. Den 10:e terminen belägges med undervisning i 47 dagar.

Augusti månad avses som kompletteringsmånad.

Beträffande det ifrågasatta inrättandet av en / o rs lenin <js p roj essar har vid

utredningsmannens promemoria fogats en av docenten G. Bremer utarbetad,

så lydande motivering:

Tandsjukdomarnas alltmer ökade utbredning har icke kunnat hejdas

genom tandläkekonstens nuvarande metoder. Såväl den enskilde som det

allmänna står inför utsikten av ständiga utgiftsstegringar för tandvård. I

fullt utbyggt skick kommer folktandvården att åsamka staten en årlig

kostnad av många miljoner kronor. Vid en översyn av den i viss del av

Södermanland fullt utbyggda folktandvården framgår det att stora befolkningsgrupper

ändock icke kunnat erhålla tandvård, oaktat full sysselsättning

funnits även för därstädes privatpraktiserande tandläkare. Detta visar

till vilket omfång tandvårdsbehovet vuxit. Skall någon gräns kunna sättas

för tandsjukdomarnas framfart och därmed ständigt stegrade utgifter,

måste energiska åtgärder vidtagas för utforskande av verksamma profylaktiska

åtgärder. Problemet är här icke endast att framgångsrikt kunna

bekämpa en förstörelse av själva tuggorganet utan därjämte den menliga

inverkan som en sådan förstörelse visat sig utöva på det allmänna hälsotillståndet.

Hittills har detta viktiga forskningsområde icke kunnat bearbetas

med erforderlig kraft, då varken tid eller anslag stått till förfogande.

Lösningen av de problem, som här yppa sig, måste på grund av

deras invecklade natur ställas på lång sikt. Skall emellertid tandvårdsfrågan

bringas närmare sin lösning, ett önskemål, som även klart uttalats från

riksdagens sida bör forskningen genom statsmakternas försorg samordnas

genom inrättandet av en särskild forskningsprofessur. Till dennes förfogande

bör finnas ett väl utrustat laboratorium jämte nödig personal.

Resnltat av vissa amerikanska, norska och andra forskningar inge förhoppning

att frågan om lämpliga profylaktiska åtgärder kan lösas. De resultat,

man kommit till, böra prövas och anpassas för svenska förhållanden.

Aven örn därvid till en början endast vissa begränsade förebyggande

åtgärder kunna framläggas, torde forskningsprofessuren betala sig själv. En

forskningsprofessur innebär även i och för sig en stimulans till ökad forskning.

Vid det till professuren hörande laboratoriet bör plats finnas för den

som genom vetenskapliga arbeten vill meritera sig. Här kan den enskilde

forskaren få råd och anvisningar och genom att därstädes befintlig apparatur

ställes till förfogande, torde specialundersökningar kunna utföras till

rimliga kostnader.

Forskningslaboratoriet bör ligga inom eller i nära anslutning till tandläkarinstitutet.

Då kontakt härigenom vinnes med odontologien i daglig

praxis torde forskningsarbetet i Idig grad främjas och vidare innebär denna

belägenhet stora fördelar för institutets lärare och unga odontologer som

Bihang lill riksdagens ''protokoll 19/tG. 1 sami. Nr 2^1. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

vilja, ägna sig åt vetenskapliga uppgifter. Dessutom synes institutets klientel

kunna ur olika synpunkt sett erbjuda ett lämpligt forskningsobjekt. I

det fall att innehavaren av professuren haft sina vetenskapliga undersökningar

förlagda till viss institution bör han dock få fortsätta sitt arbete vid

denna institution därest detta även främjar den odontologiska forskningen.

Professuren bör tillsättas för en tid av 6 år.

De åtgärder till en ökad tandläkarutbildning, som vidtagits under senare

år, ha. alla haft sin orsak i ett starkt stegrat behov av tandläkare, främst

för folktandvården. För varje år har det blivit allt mera uppenbart, att

bristen på tandläkare i stor utsträckning förhindrat planerade och beslutade

tandvårdsklinikers upprättande. Enligt en utbredd uppfattning, som jag

helt delar, äro skyndsamma åtgärder nödvändiga för att råda bot på denna

brist.

Det har varit mot bakgrunden av dessa förhållanden, som Kungl. Maj:t

— trots att tandläkarutbildningssakkunnigas utredning då ännu ej slutförts

— i november 1945 föreslagit (propositionen 1945: 381) och riksdagen beslutat,

att ett nytt tandläkarinstitut skall upprättas, avsett att tagas i bruk

redan den 1 januari 1948. Av samma skäl hade Kungl. Majit redan dessförinnan

medgivit intagning av en extra utbildningskurs för tandläkare vårterminen

1945 och en utökad undervisningskurs höstterminen 1946, varjämte

riksdagens nyssnämnda, på Kungl. Maj:ts förslag fattade beslut tilllika

innebar, att ytterligare en extra sådan kurs skulle anordnas med början

vårterminen 1946.

I nuvarande läge är det sålunda en trängande angelägenhet att utan dröjsmål

åstadkomma den utbyggnad av tandläkarutbildningens organisation,

som påkallas av folktandvårdens behov. Snabba åtgärder härutinnan äro

nödvändiga även för att bereda fortsatt utbildning åt en del av de studerande,

som intagits hösten 1945 och vintern 1946 i nyssnämnda kurser.

Som en följd av statsmakternas beslut om upprättande i första hand av

ett nytt tandläkarinstitut ha tandläkarutbildningssakkunniga framlagt förslag

till ett sådant institut. Ett omedelbart godtagande av detta förslag innebär,

att nybyggnaden för institutet torde kunna stå färdig till den i riksdagens

beslut angivna tiden eller den 1 januari 1948.

Byggnadsförslaget grundar sig emellertid på en av de sakkunniga samtidigt

framlagd ny studieplan för tandläkarundervisningen, motiverad av de

allvarliga kvalitativa brister, som skulle vidlåda den nuvarande utbildningen

på området. Enligt de sakkunnigas framställning behöver på undervisningsplanen

ökad tid givas åt vissa ämnesgrupper, som anses särskilt dåligt

tillgodosedda, varjämte vissa nya ämnen anses böra upptagas på planen,

allt på sätt närmare framgått av den i det föregående lämnade

redogörelsen. De sakkunniga ha vidare påvisat, att de studerande vid nuvarande

studieplan behöva avsevärt längre tid än de i planen beräknade

åtta terminerna för att nå tandläkarexamen. En studieplan har därför av de

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+1.

sakkunniga utarbetats, som är avsedd för fem i stället för enligt gällande

plan fyra års studier. Mot detta förslag har emellertid av tandläkarinstitutets

lärarråd och flera andra myndigheter och organisationer framhållits,

att planen erhållit en omfattning, som måste leda till att den faktiska studietiden

för ett stort antal studerande skulle komma att avsevärt överstiga

fem år.

Med hänsyn till det samband, som onekligen finnes mellan utformningen

av byggnaden för ett tandläkarinstitut och studieplanen för detsamma,

måste ett ståndpunktstagande nu ske även till de sakkunnigas förslag örn

studieplanen.

Liksom i sakkunnigbetänkandet har i flertalet av de avgivna yttrandena

vitsordats, att en utvidgning av vissa läroämnen och införandet av nya sådana

ämnen i tandläkarundervisningen är behövligt. I denna riktning uttalar

sig exempelvis medicinalstyrelsen. Jag finner därför skäl tala för, att

en omläggning av studieplanen är i och för sig motiverad.

Tanken på en förlängning av studierna för tandläkarexamen måste emellertid

väcka starka betänkligheter. Huvudsaken i nuvarande läge är, såsom

jag tidigare berört, att så snabbt som möjligt öka produktionen av tandläkare.

Varje åtgärd, som innebär ett fördröjande därav eller eljest att tillgängliga

utbildningsplatser av de studerande uppehållas längre tid än för

närvarande, bör undvikas. Härför tala även andra vägande skäl, vilka också

starkt understrukits i yttrandena över sakkunnigförslaget. Statskontoret

har sålunda framhållit, att befolkningens åldersfördelning under de närmaste

årtiondena tvingar till en höggradig ekonomisering med tillgänglig arbetskraft;

ämbetsverket föreslår därför en revision av nu gällande studieplan

ur denna synpunkt. Vidare har erinrats om, att inom andra områden strävanden

göra sig gällande till en förkortning av studietiderna och detta ej

minst beträffande läkarutbildningen. Slutligen har, bland annat av flera

företrädare för den medicinska undervisningen, anförts, att ur utbildningssynpunkt

någon förlängning av nuvarande faktiska studietid icke är av

behovet påkallad. Den medicinska fakulteten i Lund framhåller sålunda,

att tandläkarkårens utbildningsnivå icke synes vara av sådan beskaffenhet,

att radikala åtgärder behövas för dess höjande, och lärarkollegiet vid karolinska

institutet uttalar, att den nuvarande utbildningen icke visat sig otillfredsställande

på sådant sätt, att skäl föreligga för en utökning av utbildningstiden,

åtminstone ej i den grad de sakkunniga föreslagit.

För egen del finner jag nämnda synpunkter vägande och jag anser mig

därför ej kunna för närvarande stödja förslag om någon, i varje fall mera

nämnvärd utökning av den verkliga tiden för tandläkarstudierna. Det är

möjligt, att utvecklingen kan komma att påkalla en sådan utökning av studietiden.

Så länge nuvarande befolkningspolitiska läge råder och väsentlig

brist på tandläkare förefinnes måste i vart fall dylika frågor ställas på framtiden.

Stödet för att detta ställningstagande är möjligt även ur medicinska

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 24.1.

och odontologiska synpunkter finner jag ej minst i de medicinska myndigheternas

och organisationernas yttranden.

Emellertid böra i detta sammanhang även andra omständigheter uppmärksammas.

Jag har redan nämnt, att de sakkunniga påvisat, hurusom

de studerande vid nuvarande studieplan i stor utsträckning behöva avsevärt

längre tid än de i planen beräknade åtta terminerna för att avlägga tandläkarexamen.

Enligt av de sakkunniga gjorda uträkningar ha sålunda under

åren 1939—1945 39 procent av de studerande avlagt nämnda examen

under nionde och 35 procent under tionde terminen samt återstoden först

efter än längre tid. Dessa uppgifter synas peka hän mot, att den nuvarande

studieplanen är mycket sammanträngd och måhända ställer för stora krav

i olika avseenden på de studerande, ehuru förseningarna möjligen i viss mån

ha sin orsak i andra omständigheter, såsom otillräckliga lokalutrymmen och

bristande tillgång på lärarkrafter i samband med allt för stora undervisningsgrupper.

I olika sammanhang ha också uttalanden örn behovet av lättnader

för studenterna framkommit. En i yttrandena över sakkunnigförslaget

skymtande tanke är också, att studieplanen bör omläggas därhän, att

den bättre än nu ansluter sig till den genomsnittliga verkliga studietiden av

inemot tio terminer. Direkt uttryck har denna tanke fått bland annat därigenom,

att åtskilliga myndigheter och organisationer förordat en sådan

överarbetning av de sakkunnigas förslag till studieplan — vilken ansetts

komma att leda till examen först efter fem och ett halvt eller sex års studier

—■ att studietiden effektivt begränsas inom tio terminer. Jag hänvisar

härutinnan till yttrandena av tandläkarinstitutets lärarråd, tandläkarorganisationerna

samt icke-ordinarie lärarnas förening och odontologiska föreningen

vid tandläkarinstitutet.

Även för egen del finner jag den bristande överensstämmelsen mellan

den i gällande studieplan beräknade och den verkliga studietiden otillfredsställande.

Härtill kommer, att den fortgående utvecklingen på de medicinsk-odontologiska

områdena synes ha lett till behov av en omarbetning

och omläggning av gällande studieplan ur kvalitativa synpunkter. Behovet

av utökad undervisning i vissa ämnen och införande av nya ämnen på

studieschemat har ganska allmänt vitsordats i yttrandena och detta även

av myndigheter och organisationer, vilka eljest ställt sig starkt kritiska

mot sakkunnigförslaget.

Nämnda omständigheter lia utgjort den huvudsakliga anledningen till

att jag inom ecklesiastikdepartementet föranstaltat örn den fortsatta beredning

av frågan om studieplanen under ledning av landshövdingen Conrad

Jonsson, för vilken jag i det föregående lämnat en närmare redogörelse.

Det förslag, som denne under enhälligt stöd av odontologisk sakkunskap

nu framlagt, synes innebära avsevärda kvalitativa förbättringar av undervisningen

samtidigt som studietiden effektivt begränsas inom tio terminer

eller den tid, som flertalet studerande nu behöva för att ernå tandläkar
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jtl.

examen. Förslaget tillgodoser sålunda mitt i det föregående angivna huvudsyfte,

att den nuvarande verkliga studietiden för de blivande tandläkarna

ej bör, i varje fall nämnvärt, utökas. Ur denna synpunkt kan alltså förslaget

vinna mitt stöd.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, innebär utredningsmannens

förslag ett införande av undervisning i vissa nya ämnen

och uppdelning av några av de nuvarande ämnena. Vidare går förslaget

ut på inrättandet av några nya professurer. Beträffande den prekliniska

undervisningen föreslås, att föreläsningarna förenas med praktiska laborationer,

vilket anses nödvändigt för att den vid föreläsningarna meddelade

undervisningen skall bli av bestående värde för de studerande.

Frågan örn enskildheterna i en blivande studieplan för tandläkarutbildningen

är icke av beskaffenhet att behöva underställas riksdagen. Till detaljerna

i den föreslagna framtida personalorganisationen vid tandläkarinstituten

behöver vidare slutlig ställning icke tagas i detta sammanhang.

Med hänsyn till det samband, som förefinnes mellan studieplanen för tandläkarundervisningen

och byggnaden för ett tandläkarinstitut, böra emellertid

huvuddragen av den framtida studieplanen och personalorganisationen

fastställas redan nu. Mot de sakkunnigas förslag ha många och vägande

erinringar gjorts i de över deras betänkande avgivna yttrandena. I dessa

ha även åtskilliga positiva förslag till organisation av tandläkarutbildningen

framlagts. Då dessa förslag emellertid äro i hög grad skiljaktiga,

har jag icke ansett dem kunna läggas till grund för ett ställningstagande.

Däremot har jag funnit den lösning av hithörande frågor, som föreslagits

av den av mig anlitade särskilda utredningsmannen, vara så avvägd, att

den synes i görligaste mån tillgodose olika synpunkter. Jag kan därför giva

förslaget min anslutning och vill alltså förorda, att de nya tandläkarinstituten

planeras på grundvalen av den studieplan, som framlagts av utredningsmannen,

och med utgångspunkt bland annat fran att professurer

skola vara inrättade i proteslära, karieslära, tandkirurgi, odontologisk ortopedi

och dental röntgendiagnostik samt självständiga laboratorsbefattningar

i barntandvård, bettanalys med paradontoprotetik och tandhistologi.

Därest detta förslag icke möter erinran från riksdagen, böra de sakkunniga

utarbeta sina slutliga förslag till studieplaner m. m. på grundval

av vad sålunda förordats.

Utredningsmannen har i detta sammanhang framhållit, att de odontologiska

fackmännen enhälligt förordat inrättandet av en forskningsprofessur

rörande tandsjukdomarna. Dessa sjukdomars ökade utbredning och mycket

stora betydelse för folkhälsan utgöra enligt fackmännen ett vägande skäl

för en dylik forskningsprofessur. För min del inser jag betydelsen av att

åtgärder vidtagas till tandsjukdomarnas bekämpande och utforskande. Jag

är emellertid icke nu beredd att taga ställning i frågan men förutsätter,

att de sakkunniga skola ägna detta spörsmål förnyad uppmärksamhet och

framlägga de förslag, vartill de finna anledning.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Marits proposition nr 2/tl.

Såsom framgått av redogörelsen i det föregående, ha de sakkunniga förordat,

att elevintagning vid tandläkarinstituten hädanefter skall ske

två gånger örn året i stället för nu endast vid höstterminens början.

Intagningar skulle sålunda äga rum jämväl vid vårterminens början.

Mot detta förslag har med hänsyn till de ökade kostnaderna för den prekliniska

undervisningen erinringar gjorts av statskontoret. En sådan anordning

skulle emellertid, såsom de sakkunniga framhållit, möjliggöra för många

studenter att endast ett halvt år efter studentexamen — i stället för nu

minst ett — vinna inträde vid tandläkarinstituten. Visserligen skulle denna

fördel kunna uppnås även om en anordning med alternerande intagning vid

de olika instituten genomfördes. Jag har emellertid inhämtat, att en intagning

två gånger örn året vid varje institut medför så avsevärda vinster för

utbildningen efter det prekliniska året, att de måste anses till fullo motivera

kostnadsökningen. I det följande utgår jag därför ifrån att de sakkunnigas

förslag örn nyintagning vid instituten två gånger örn året genomföres.

I detta sammanhang vill jag ytterligare upptaga ett spörsmål. I flera

av de avgivna yttrandena har understrukits önskvärdheten av att förkorta

den tid, som nu genomsnittligt förflyter mellan en studerandes studentexamen

och hans inträde vid tandläkarinstitutet. Detta dröjsmål orsakas

av de många ämnes- och betygskompletteringar, vilka studenten som regel

måste underkasta sig för att komma in vid institutet. Enligt de av kanslern

för rikets universitet lämnade uppgifter, för vilka jag redogjort, ha sålunda

under åren 1943 och 1944 icke ens en tiondel av de studerande vunnit inträde

vid tandläkarinstitutet samma år som studentexamen avlagts. Jag instämmer

helt i de framförda uttalandena örn det otillfredsställande i detta

dröjsmål. Det innebär ett i stor utsträckning icke rationellt utnyttjande

av de studerandes tid. En ändring häri bör åvägabringas och jag kommer

att i annat sammanhang förorda en närmare utredning om detta spörsmål.

C. Förslag till nytt tandläkarinstitut.

1. Institutets examinationskapacitet.

Såsom redan tidigare nämnts, innebar riksdagens hösten 1945 fattade

beslut, att två nya tandläkarinstitut skulle inrättas å platser, som framdeles

bestämdes, samt att det ena av dessa institut — det nu närmast

aktuella — skulle uppföras med en årlig examinationskapacitet av högst

80 tandläkare.

Tandläkarutbildningssakkunniga ha grundat sitt förslag helt på detta

beslut. I yttrandena över förslaget har emellertid frågan om examinationskapaciteten

föranlett åtskilliga uttalanden. Jag anser mig därför och av

andra skäl böra ånyo uppta frågan.

I likhet med departementschefen ansåg riksdagen i samband med sitt

nyssnämnda beslut ett årligt examinationsbehov av 180 tandläkare icke

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kunni. Maj:ts proposition nr 2^1.

vara för högt beräknat. Beräkningen ansågs snarare vara hållen i underkant.

Fastställes emellertid nu det nya institutets kapacitet till omkring

80 och vidhålles meningen, att det nuvarande institutets kapacitet i sinom

tid skall sänkas till omkring 100, kommer den totala tandläkarexaminationen,

sedan ett tredje institut inrättats, att mycket väsentligt överstiga siffran

180 örn året.

I sitt betänkande ha nu de sakkunniga beträffande utbildningsbehovet anfört

bland annat följande.

Antalet tandläkare i riket uppgick vid slutet av år 1945 till omkring 2 730,

varav cirka 300 voro anställda inom folktandvården. Antalet effektiva tandläkare

kan för närvarande beräknas till omkring 2 360, varvid med »effektiv»

förstås en tandläkare, som i full utsträckning ägnar sig åt tandvård under

cirka 46 veckor per år. Den nuvarande bristen på tandläkare utgör ett

av de största hindren för ett snabbt utbyggande av folktandvården redan

enligt de planer, som för närvarande gälla. En sålunda utbyggd folktandvård

har beräknats kräva omkring 1 200 tandläkare, d. v. s. i runt tal 900

mer än som för närvarande äro sysselsatta därinom.

För den militära tandvårdens del bär det framtida behovet av tandläkare

av försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941 uppskattats till 100 tandläkare,

såvida den av sagda utredning föreslagna organisationen genomföres.

Det totala behovet av tandläkare har tidigare av de sakkunniga beräknats

uppgå till omkring 4 000 effektiva tandläkare. I reservationen till de

sakkunnigas skrivelse den 6 juni 1945 ansågs detta antal för litet och det

beräknades, att totalantalet tandläkare de närmaste 25—30 åren borde

uppgå till 4 800, vilket erfordrade en årlig examination av 180 tandläkare.

Medicinalstyrelsen delade denna uppfattning. De sakkunniga ha under det

fortsatta utredningsarbetet anslutit sig till denna uppskattning av examinationsbehovet,

vilken även riksdagen godtagit.

De sakkunniga konstatera sålunda att, örn ett totalantal av 4 800 effektiva

tandläkare skall ernås inom de närmaste 25 ä 30 åren, bör från och

med år 1950 om möjligt 180 tandläkare legitimeras årligen. Av praktiskt

organisatoriska skäl kan emellertid detta antal utexamineras först från och

med år 1952.

I yttrandena över sakkunnigförslaget ha i huvudsak följande synpunkter

framförts. Medicinska fakulteten i Lund föreslår, att det nya institutets

kapacitet inskränkes till 40—60 nyintagna elever per år. Att på en gång

nyskapa en institution av den föreslagna storleksordningen och med så stor

lärarstab som förutsatts torde icke vara möjligt var än institutet förlägges.

Tandläkarinstitutets lärarråd anser det mycket fördelaktigt ur undervisnings-

och lärarrekryteringssynpunkt, att nyexaminationskapaciteten vid

vartdera av de två nya instituten sänkes till omkring 60 årligen. Även

medicinalstyrelsen anser, att institutet bör byggas för 60 elever årligen.

Kostnaderna för två mindre institut torde ej i proportion till antalet utbildade

tandläkare bli avsevärt större än för det nu för åttio elever föreslagna

och ett tredje institut. Skillnaden torde helt uppvägas av fördelen ur kvalitativ

synpunkt för undervisningen och den minskade risken för bristande

tillgång på patienter. (Svenska landstingsförbundet har understrukit

önskvärdheten av en forcerad utbildning av tandläkare under de närmaste

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jfl.

åren, så att förefintligt behov snarast möjligt kan täckas och folktandvården

erhålla de tandläkare, som den nu är i så stort behov av. Även

svenska stadsförbundets sjukvårdsdelegation har framhållit angelägenheten

av att tandläkarproduktionen snabbt ökas. Svenska tandläkaresällskapet

och Sveriges tandläkarförbund ha allvarligt hemställt, att det nya

institutet planeras och färdigställes för högst 60 studerande örn året. Det

synes organisationerna riktigare, att det nuvarande institutet bibehålies vid

sin kapacitet örn 120 per år, till dess det tredje institutet kommer till stånd

och detta kan medföra erforderlig avlastning. Organisationerna framhålla

i detta sammanhang betydelsen av att upprättandet av det tredje institutet

icke ställes på en avlägsen framtid. Det bör komma till stånd snarast möjligt.

Den sammanlagda kapaciteten bör därefter utgöra 180 örn året.

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1945: 381, att det nya tandläkarinstitutet

skulle uppföras med en årlig examinationskapacitet av omkring

80 stod i samband med att Kungl. Majit därvid räknade med att hela utbildningsbehovet

skulle tillgodoses vid detta och det nuvarande institutet.

I och med riksdagens principbeslut om inrättande av ytterligare ett tandläkarinstitut

har frågan givetvis i viss mån kommit i ett ändrat läge, vilket

ock kommit till uttryck i riksdagsbeslutet, som innehåller, att det nu aktuella

institutet skall uppföras för en examination av högst 80 tandläkare örn

året. Såsom redan nämnts, skulle en årlig examination av omkring 100 tandläkare

vid institutet i Stockholm och omkring 80 vid ett nyupprättat institut

tillsammans med examinationen vid ett tredje institut överstiga det examinationsbehov

av 180 örn året, varmed på längre sikt räknats. Även om

sistnämnda siffra, såsom riksdagen framhållit, torde vara hållen i underkant,

synas skäl dock icke nu föreligga att för en längre framtid räkna med

ett behov av mer än omkring 200 nya tandläkare örn året. Vid planläggning

för en definitiv organisation med tre tandläkarinstitut synes det därför lämpligt

att utgå från en årlig examinationskapacitet vid institutet i Stockholm

— som nu anses vara alltför stort — av omkring 80 och vid de två nya instituten

av tillsammans omkring 120. En sådan organisation tillgodoser de

önskemål örn en begränsning av de olika tandläkarinstitutens storlek, som

framförts i yttrandena över sakkunnigförslaget.

Ehuru jag hyser den uppfattningen, att inom en snar framtid beslut skall

kunna fattas om uppförande även av det tredje tandläkarinstitutet, måste

jag likväl för ett antal år framåt räkna med examination från allenast institutet

i Stockholm och ytterligare ett institut. Detta förhållande och den

omständigheten att den nuvarande tandläkarstocken är allt för liten och

snabbt behöver avsevärt ökas gör emellertid, att det ännu måste anstå med

en begränsning av Stockholmsinstitutets storlek och att det institut, som

nu närmast skall uppföras, bör planeras för att tills vidare under en följd

av år kunna mottaga ett större antal nya elever än 60, förslagsvis omkring

80 örn året. En sådan planering finner jag emellertid ur flera synpunkter

fördelaktig. Huvudsaken i nuvarande läge är emellertid, att institutet under

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Marits proposition nr 2Jf 1.

en övergångstid gives största möjliga examinationskapacitet i syfte att folktandvårdens

trängande behov av tandläkare skall kunna tillgodoses.

Under åberopande av vad sålunda anförts förordar jag, att det nya tandläkarinstitutet

planlägges för att kunna tills vidare mottaga högst 80 nya

elever örn året.

2. Institutets förläggning m. m.

Synpunkter på frågan om förläggningsorten.

I propositionen 1945: 381 och riksdagens i anledning därav fattade beslut

lämnades frågan om förläggningsorten för det nya tandläkarinstitutet helt

öppen.

T andläkarutbildning ssakkunniga ha i sitt betänkande närmare behandlat

frågan med utgångspunkt från att institutet bör förläggas till endera av

städerna Göteborg och Malmö. I samband härmed ha de erinrat om att

den s. k. norrlandskommittén i skrivelse den 16 november 1945 anhållit,

att sådana beslut icke skulle fattas av statsmakterna, som i framtiden skulle

förhindra inrättandet av ett norrländskt tandläkarinstitut.

För att bedöma frågan till vilken plats det första av de båda beslutade

tandläkarinstituten bör förläggas ha de sakkunniga verkställt en granskning

av de fordringar, som med hänsyn till undervisnings- och forskningsuppgifterna

måste ställas på förläggningsorten för ett tandläkarinstitut. Vidare har

undersökts, i vilken utsträckning en anknytning till folktandvården uppställer

särskilda problem, för vilkas tillgodoseende de lokala förutsättningarna

kunna vara olika. Slutligen har hänsyn tagits till de fördelar och nackdelar,

som ett instituts placering på olika orter kan beräknas medföra för

de studerandes ekonomi, trivsel m. m.

Beträffande de krav på förläggningsorten, som främst ställas med hänsyn

till undervisningsuppgiften, ha de sakkunniga först anfört i huvudsak följande.

Tillgång på patienter för undervisningen synes de sakkunniga vara den

kanske främsta fordran, vars tillgodoseende ett tandläkarinstitut måste förvänta

av förläggningsorten. Det är sålunda nödvändigt, att institutet ligger

inom ett tillräckligt stort befolkningscentrum och inom detta centralt med

hänsyn till kommunikationsmöjligheterna. Invånarantalet i Göteborg utgör

cirka 315 000 och i »Stor-Göteborg» — d. v. s. inklusive samhällen och

landsbygd inom 2 mils radie — cirka 400 000. I själva Malmö stad finnas

172 000 invånare och inom ett område med 2 mils radie, Malmö medräknat,

finnas omkring 250 000 invånare. Båda städerna synas kunna erbjuda

det klientel, från vilket ett tandläkarinstitut kan erhålla det för undervisningen

nödvändiga antalet patienter.

I kommunikationshänseende torde föreslagna tomter inom Göteborg och

Malmö vara tillfredsställande belägna, dock med något företräde för Malmö.

Patienttillgången torde lättare säkerställas, örn det nya institutet erhåller

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2jl.

en patientvardande uppgift och sålunda engageras i statligt eller kommunalt

driven folktandvård. De sakkunniga förutsätta, såsom redan nämnts

i kapitel 4, att institutet skall fungera såsom centraltandpoliklinik och i viss

mån även såsom ersättare för distriktstandpolikliniker för den kommun, till

vilken det förlägges. Beträffande Göteborg kan folktandvårdens organisation

preliminärt beräknas innefatta en centraltandpoliklinik samt 19 distriktstandpolikliniker

med tillhopa 88 arbetsplatser. Föreliggande plan för

framtida utbyggande av folktandvård i Malmö innefattar en centraltandpoliklinik

samt 9 distriktstandpolikliniker med tillhopa 34 arbetsplatser.

Beräkningarna äro utförda vid skilda tidpunkter och äro därför icke jämförbara.

Från Malmö har uppgivits, att behovet där är större. Det får anses

innebära betydande fördelar för säkerställande av patienttillgången, örn organisationen

av folktandvården på institutets förläggningsort kan äga rum

parallellt med uppbyggandet av det nya institutet. Förutsättningar för att

så skall ske finnas i bada städerna.

Erfarenheterna från undervisningen vid tandläkarinstitutet i Stockholm

ha visat, att lokal anknytning till ett sjukhus med specialavdelningar för

internmedicin, kirurgi och öron-, näs- och halssjukdomar utgör ett krav,

som icke bör åsidosättas vid uppförandet av ett nytt institut. En sådan anknytning

är en förutsättning för den studieplan, som de sakkunniga framlagt,

och i nära nog samma utsträckning även för nu gällande studieplan.

I Göteborg och Malmö finnas förutsättningar för att tandläkarkandidaterna

skola erhålla undervisning i klinisk medicinska discipliner. Båda städerna

torde kunna ställa till förfogande erforderliga fullgoda lärare i klinisk medicinska

ämnen redan genom den personal, som finnes anställd vid respektive

sjukhus, vartill komma för Malmös del de resurser, som erbjudas av den

medicinska fakulteten i Lund.

Med hänsyn till kraven i samband med forskningsuppgiften anföra de

sakkunniga vidare.

Viktiga förutsättningar för en kvalificerad odontologisk-vetenskaplig insats

skapas enligt de sakkunnigas uppfattning framför allt genom det forskningsarbete,

som tandläkare få tillfälle utföra på medicinska teoretiska och

kliniska institutioner. Tillgången på medicinska teoretiska institutioner spelar

sålunda en mycket stor roll för den odontologiska forskningen. Eftersom

ett tandläkarinstituts uppgift är att utbilda tandläkare och främja odontologisk

forskning, bör uppenbarligen på förläggningsorten för ett institut ställas

det kravet, att för forskningsarbetet nödvändiga medicinska teoretiska

institutioner stå till förfogande. Inom Sahlgrenska sjukhuset har Göteborg

erforderliga vårdavdelningar, som i stort sett kunna sägas motsvara de medicinska

undervisningsanstalternas kliniker. Det kan i detta sammanhang

vidare framhållas, att klinisk medicinsk undervisning i och för sig icke är

någon nyhet för Göteborg. Stadens ledande sjukhusläkare ha sålunda handhaft

medicinsk fortsättningsutbildning och vidare undervisas sedan hösten

1945 ett 40-tal norska studenter på stadens olika kliniker för avläggande av

medicine licentiatexamen. Göteborg saknar däremot medicinska teoretiska

institutioner.

Ett till Malmö förlagt tandläkarinstitut har möjlighet att anknytas till

Lunds universitets medicinska fakultet. Universitetets teoretisk-medicinska

institutioner med dess lärarkrafter och vetenskapliga resurser kunna uppenbarligen

lämna erforderlig hjälp åt den odontologiska forskningen. Värdet

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-1.

härav reduceras i detta fall knappast därigenom, att institutionerna äro förlagda

till annan stad än själva tandläkarinstitutet.

I fråga om lärarkrafter m. m. ha de sakkunniga ytterligare framhållit

följande synpunkter.

Möjligheterna att anskaffa erforderlig lärarpersonal m. m. för det nya

institutet måste med rådande tillgång på kvalificerad personal bedömas med

viss försiktighet. Då rekryteringen av den högre lärarpersonalen emellertid

icke kan vara enbart lokalt bunden till förläggningsorten avstå de sakkunniga

redan av denna anledning från att exemplifiera Göteborgs och Malmös

möjligheter i detta hänseende. I fråga om avdelningstandläkare, assistenter

och amanuenser torde dock det större antalet tandläkare i Göteborg erbjuda

bättre rekryteringsmöjligheter.

Beträffande levnadskostnaderna ha de sakkunniga erinrat, att Göteborg

för närvarande tillhör ortsgrupp G och Malmö ortsgrupp F. Levnadskostnaderna

äro sålunda lägre i Malmö än i Göteborg. Skillnaden är emellertid

icke av någon större omfattning och torde för ett normalhushåll uppgå till

mindre än 200 kronor.

Ur nämnda och andra synpunkter företagna överväganden ha lett till

att de sakkunniga föreslå, att det första nya tandläkarinstitutet förlägges

till Malmö.

Till stöd för sitt förslag lia de sakkunniga, som icke ansett möjligt att förlägga

i varje fall det första nya tandläkarinstitutet till någon norrländsk stad

och som även ingått på frågan örn en förläggning till Lund, anfört bland

annat följande.

Lund är som befolkningscentrum säkerligen otillräckligt för att en förläggning

dit av själva institutet åtminstone under nuvarande förhållanden

bör komma i fråga. Vad Göteborg och Malmö beträffar är det däremot

klart, att i båda städerna finnas, ehuru i växlande omfattning, de betingelser,

som de sakkunniga anse vara nödvändiga för ett tandläkarinstitut. Vid

en detalj värdering och granskning av de fordringar, vilka ett tandläkarinstitut

ur undervisnings- och forskningssynpunkt m. m. ställer på förläggningsplatsen,

lia de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att de bästa

förutsättningarna synas föreligga i Malmö. Vid denna summering av skälen

för och emot i jämförelse med en förläggning till Göteborg ha framför allt

möjligheterna att ansluta det nya institutet till den medicinska fakulteten

i Lund fällt utslaget. När de sakkunniga intagit denna ståndpunkt, ha de

icke låtit sig påverkas av det förhållandet, att kostnaderna för inrättande

av ett nytt institut i Malmö beräknas bliva något lägre än motsvarande

kostnader beträffande Göteborg.

Emot de sakkunnigas beslut om förläggningsorten ha reservationer anmälts

av fyra ledamöter av de sakkunniga, vilka förorda, att det nya institutet

förlägges till Göteborg. I en av reservationerna har bland annat framhållits,

att Göteborg har större tillgång på patienter för ett institut, att tandläkarkåren

i Göteborg är mer än dubbelt så stor som i Malmö och därigenom

erbjuder bättre möjligheter att lösa de rekryteringssvårigheter, som kunna

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts ''proposition nr S41-

befaras viel besättandet av det stora antalet lärartjänster vid institutet, att

den i Göteborg för ändamålet erbjudna tomten är större än motsvarande

tomt i Malmö, att goda möjligheter föreligga i Göteborg för den medicinsktkliniska

undervisningen och för forskning, samt att Göteborg är ett nordiskt

odontologiskt centrum.

I yttrandena från de myndigheter och organisationer, som särskilt uttalat

sig i frågan, utom stadsfullmäktige i Göteborg, har förordats, att det första

nya tandläkarinstitutet skall förläggas till Malmö.

Tomt för ett nytt tandläkarinstitut m. m.

De sakkunniga ha ingått i förhandlingar med vederbörande myndigheter

i Göteborg och Malmö angående tomt för ett nytt tandläkarinstitut och

därmed sammanhörande frågor. Dessa ha lett till att vardera staden, under

förutsättning att det första nya tandläkarinstitutet förlägges till staden,

gjort vissa åtaganden.

a. Stads julimäktige i Göteborg ha den 17 januari 1946, under nyssnämnda

förutsättning, i vad avser tomtfrågan beslutat

a) att, för uppförandet av föreslagen byggnad för ifrågavarande institut,

till Kungl. Maj:t och kronan, med nyttjanderätt så länge ett tandläkarinstitut

där är beläget, utan ersättning upplåta det å handlingarna i ärendet

bilagda situationsplan utmärkta området örn cirka 9 450 m2 av stadsägoområdet

nr 8433 av stadsägan nr 8430 + 8431 -f- 8433 i stadsdelen Änggården;
b)

att, på stadens bekostnad, framdraga ledningar för vatten, avlopp, gas

och elektricitet samt anordna vägförbindelse, allt till gränsen för det upplåtna

området.

I samband härmed beslöts

att såsom villkor för nämnda beslut skall gälla, att statsmakterna medgiva,

att den å området uppförda epidemireservpaviljongén får rivas, utan att

staden blir återbetalningsskyldig för erhållet statsbidrag;

att det till upplåtelse till Kungl. Majit och kronan föreslagna, å handlingarna

i ärendet bilagda situationsplan angivna området av Göteborgs

botaniska trädgård skall läggas till Sahlgrenska sjukhusets område, därest

ett tandläkarinstitut skall uppföras å sjukhusområdet; samt

att åt det nya tandläkarinstitutet genom vederbörande verksstyrelse tillhandahålla

värme, vatten, gas och elektricitet efter ersättningsgrunder, som

närmare angivits i sjukhusdirektionens framställning.

De sakkunniga ha i samband med tomtfrågan i Göteborg anfört, att en

47 meter lång kulvertförbindelse med den blivande sängbyggnaden för kirurgiska

och medicinska vårdplatser har kostnadsberäknats till 47 000 kronor

och att staden icke åtagit sig att bekosta densamma. Förbrukning av

vatten, gas och elektricitet borde enligt sjukhusdirektionens förslag sammanräknas

med Sahlgrenska sjukhusets totalförbrukning för erhållande av

största möjliga rabatt. Ersättning för levererad värme skulle utgå enligt uträknade

genomsnittspriset för producerad ånga för värmeändamål (inkluderande

amortering av anläggningskostnaderna m. m.)

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 2/+1.

b. Stadsfullmäktige i Malmö lia den 18 januari 1946, under enahanda

förutsättning, beslutat

att till staten upplåta tomten nr 4 i kvarteret nr 53 Klerken inom Södra

förstaden att av staten kostnadsfritt nyttjas, så länge staten å tomten bedriver

tandläkarundervisning (tandläkarinstitut) i ungefär nu planerad omfattning,

att uppdraga åt byggnadsnämnden att framlägga förslag till sådan ändring

av stadsplanen för kvarteret Klerken, att å den ifrågavarande tomten

kan för tandläkarinstitutet uppföras byggnad av planerad höjd och utformning,

att staden bekostar framdragning till tomtgränsen av erforderliga ledningar

för vatten, avlopp, elektricitet och gas samt

att ånga för tekniskt bruk och uppvärmning mot ersättning levereras till

institutet från Allmänna sjukhusets ångcentral genom servisledning, som

bekostas av staten.

Beslutet, i vad det avser stadsplaneändring, har föranletts av att gällande

stadsplan icke medger uppförande å tomten av byggnad till sådan höjd, som

föreslagits av de sakkunniga. Malmö stads sjukhusdirektion har i samband

härmed framhållit, att Allmänna sjukhusets ångcentral, från vilken ånga för

tekniskt bruk och uppvärmning skulle erhållas, är belägen 60—70 meter

från den föreslagna tomten. Kostnaden för rörkulvert inklusive ledningar

mellan ångcentralen och institutsbyggnaden hade kostnadsberäknats till

81 000 kronor. Den skulle gå under Carl Gustavs väg och järnvägen. Därest

så ansåges erforderligt, kunde i stället för rörkulverten anordnas en även

för sängvagnar lämpad gångkulvert, i vilken jämväl rörledningarna kunde

framdragas. Denna skulle erhålla en längd av omkring 145 meter och hade

kostnadsberäknats till omkring 163 500 kronor. Därest i stället kommunikationerna

mellan institutet och sjukhuset skulle ske genom sjukhusentrén

vid Södra Förstadsgatan, bleve gångvägen från institutet till ortopediska

kliniken omkring 730 meter.

De sakkunniga ha anfört, att de, oaktat så icke framgår av handlingarna,

förutsatt, att leveransen av vatten, gas och elektricitet samt ånga skall ske

efter stadens respektive sjukhusets självkostnadspris. Vidare ha de sakkunniga

ansett, att den planerade gångkulverten kommer att möjliggöra ett

rationellare utnyttjande av sjukhusets övriga kulvertförbindelser, i anledning

varav icke hela kostnaden för kulverten bör åvila staten. De föreslå

därför, att nya förhandlingar på denna punkt upptagas med staden för att

åstadkomma en sådan ändring, att kostnaderna fördelas på sätt, som båda

parternas nytta kan motivera. I anledning av vad sålunda anförts ha stadsfullmäktige

i yttrande den 22 mars 1946 beträffande uttrycket självkostnadspris

anfört, att man från stadens sida menat, att i fråga örn leveranser

detta ord icke borde avtalsmässigt användas, enär det alltid kunde bliva

föremål för olika uppfattning, vad däri inkluderades. Staden vore villig

tillhandahålla nyttigheterna för billigt pris och någon meningsskiljaktighet

i princip förelåge icke. Från stadens sida vore man villig ingå i förhandlingar

örn fördelning av kostnaderna för en gångkulvert.

Byggnadsstyrelsen har i samband med granskning av det framlagda byggnadsförslaget

framhållit, att styrelsen, även örn möjlighet förefunnes till viss

förbättring av förslaget, likväl hyste starka betänkligheter mot att förlägga

en byggnad av den omfattning och kostnad, varom det leir vore fråga, på

en tomt av den ringa storlek, som den i Malmö föreslagna.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majlis proposition nr 241.

Vissa kommunala åtaganden.

Det har ansetts rimligt, att den stad, till vilken ett nytt tandläkarinstitut

förlägges, åtager sig även vissa andra ekonomiska förpliktelser än att ställa

erforderlig tomt till förfogande. De sakkunniga ha i anledning härav ingått

i förhandlingar med Göteborg och Malmö i frågan.

Utgångspunkten vid de sakkunnigas förhandlingar har varit, att tandläkarinstitutets

kapacitet vid full utbyggnad i fråga örn av elever utfört

arbete motsvarar vad som kan utföras av en till två inom barntandvård

uteslutande tjänstgörande tandläkare samt av 12 med vuxet folktandvårdsklientel

sysselsatta tandläkare. De sakkunniga ha vidare ansett, att staden

komme att avlastas såväl engångskostnader för dessa poliklinikers anordnande

som även årliga kostnader för deras drift. Då institutet såsom tidigare

framhållits bör fungera såsom centraltandpoliklinik på förläggningsorten,

medför även detta minskade engångs- och driftkostnader för staden.

De erbjudanden, som de båda städerna i anledning härav gjort, uppvisa

emellertid vissa olikheter med hänsyn till dels den omfattning, i vilken

städernas kommunala tandvård för närvarande är utbyggd och därav följande

olika erfarenhet om kapacitet och kostnader, dels anläggnings- och

driftkostnader i fråga om folktandvården i Göteborg och Malmö. Beträffande

beräkningsgrunderna och motiveringarna härför hänvisa de sakkunniga

till bilaga 7 och 8 i betänkandet.

Stadsfullmäktige i Göteborg ha den 17 januari 1946 i förevarande avseende

beslutat

att för av det nya tandläkarinstitutet övertagen del av den verksamhet,

som eljest skulle ankomma på en av staden inrättad centraltandpoliklinik,

till statsverket utgiva dels ett engångsbidrag av 90 700 kronor och dels från

och med den tidpunkt, då institutet börjar övertaga nämnda verksamhet,

ett driftbidrag, av för de första fem åren 35 000 kronor för år räknat, och

för tiden efter utgången av sagda fem år med årligt belopp, som på grundval

av vad i sjukhusdirektionens framställning därom anförts för varje

kommande femårsperiod bestämmes efter förhandlingar parterna emellan;

att för av det nya tandläkarinstitutet övertagen del av distriktstandvården

för vuxna och barn till statsverket utgiva dels ett engångsbidrag av

52 000 kronor och dels från den tidpunkt, då institutet börjar övertaga, sistnämnda

verksamhet, ett driftbidrag av för de första fem åren 18 000 kronor

för år räknat, utgörande nettodriftkostnaden för en tandläkare inom

barntandvården, och för tiden efter utgången av sagda fem år med ett

årligt belopp, som på grundval av vad i sjukhusdirektionens framställning

därom anförts för varje kommande femårsperiod bestämmes efter förhandlingar

parterna emellan;

att åt det nya tandläkarinstitutet genom sjukhusdirektionen tillhandahålla

vårdplatser å Sahlgrenska sjukhuset i enlighet med vad i sjukhusdirektionens

framställning närmare angives; samt

att såsom villkor för beslutet skall gälla att garanti, som av sjukhusdirektionen

kan godkännas, lämnas för att vid det nya tandläkarinstitutet tandvård

lämnas i sådan omfattning, att den svarar mot den tandvård, som kan

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^1. 47

beräknas ankomma på två tandläkare vid centralpoliklinik samt en tandläkare

inom barntandvården.

Stadsfullmäktige i Malmö ha den 18 januari 1946 i motsvarande avseenden

beslutat

att Malmö stad såsom ersättning för den minskning i stadens folktandvårdskostnader,

som staden kan komma att vidkännas genom tandläkarinstitutets

förläggande till Malmö, skall till staten utgiva dels 50 000 kronor,

motsvarande engångskostnader för lokaler och utrustning för huvudsakligt

övertagande av den vård, som lämnas vid en centraltandpoliklinik, samt ett

årligt driftbidrag, som för första femårsperioden, utlöpande med utgången

av år 1951, bestämmes till 5 000 kronor och dels 455 000 kronor såsom engångsbidrag

för lokaler och utrustning för huvudsakligt övertagande av den

vård, som eljest skulle utföras av tolv distriktstandläkare i vuxentandvård

och en distriktstandläkare i barntandvård (barntandläkare), samt — under

förutsättning att barntandvården å institutet lämnas kostnadsfritt — ett

årligt driftbidrag, som för en första femårsperiod utgår vid full utbyggnad

med 20 000 kronor, motsvarande kostnaden för en barntandläkare; skolande

de båda driftbidragen för senare perioder utgå enligt överenskommelser,

som träffas för fem år i sänder,

att förklara sig i princip villig att medverka till anordnandet av en käkkirurgisk

avdelning i nuvarande ortopediska kliniken, samt

att detta och övriga samtidigt fattade beslut skola gälla under förutsättning

dels att staten i planerad omfattning såväl igångsätter verksamheten

i de provisoriska lokalerna i början av år 1947 som ock snarast fortsätter

densamma i den blivande institutsbyggnaden, vars uppförande skall påbörjas

fortast möjligt, och dels att staten förbinder sig att om och när verksamheten

vid institutet nedlägges, till staden återbetala vad staden till staten

erlagt såsom engångsbidrag.

Beträffande värderingen av den verksamhet, som ett tandläkarinstitut

kan beräknas övertaga inom vederbörande stads folktandvård, ha de sakkunniga

anfört följande.

Engångskostnaden för anordnandet av en centraltandpoliklinik avsedd för

en lasarettstandläkare och en biträdande lasarettstandläkare torde, med hänsyn

till de lokalbehov och den utrustning, som en dylik poliklinik erfarenhetsmässigt

kräver, icke understiga 100 000 kronor, varav belöper cirka

70 000 kronor på byggnadskostnad och cirka 30 000 kronor på utrustningskostnader.

När Malmö stad härutinnan erbjudit sig vidkännas ett engångsbidrag

om 50 000 kronor i jämförelse med ett från Göteborgs stad erbjudet

engångsbidrag örn 90 700 kronor, har staden motiverat en dylik begränsning

av engångsbidraget därmed, att staden för ändamålet icke skulle behöva

uppföra helt ny byggnad utan kunna inom i Allmänna sjukhuset tillgängliga

lokaler anordna en centraltandpoliklinik för ett belopp motsvarande

hälften av eljest beräknad nybyggnadskostnad.

Beträffande engångskostnaden för anordnande av distriktstandpolikliniker

torde denna kunna genomsnittligt uppskattas till cirka 35 000 kronor per

tandläkare, varav belöper i runt tal 25 000 kronor på byggnadskostnad och

10 000 kronor på utrustningskostnad. Denna uppskattning har godtagits av

Malmö stad, som sålunda erbjudit sig bidraga med ett engångsbelopp om

455 000 kronor med hänsyn därtill, att det planerade institutets insats inom

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majlis ''proposition nr 2/+1.

stadens folktandvård ansetts motsvara 12 distriktstandläkare sysselsatta med

vuxet klientel och^ en barntandläkare. Från Göteborgs stads sida åter har

man hävdat en från de sakkunnigas uppfattning avvikande mening, i det

man gjort gällande, att inkomsterna enligt tandvårdstaxan skulle, i vad

gäller distriktstandpoliklinikerna för vuxet klientel, täcka icke blott sedvanliga

driftkostnader utan därjämte även ränta å anläggningskostnaden eller

hyra för lokalen. Stadens ifrågavarande engångsbelopp har därför på i sjukhusdirektionens

skrivelse anförda skäl begränsats till ett utrustningsbidrag

för dessa kliniker om 3 250 kronor per klinik eller 39 000 kronor för 12 dylika

kliniker för vuxna, vartill kommer 13 000 kronor på polikliniken för

barntandvård.

Vad härefter angår de årliga bidragen anse de sakkunniga, att dessa med

hänsyn till ovissheten rörande den framtida löne- och konjunkturutvecklingen

m. m. böra regleras för förslagsvis en femårsperiod i sänder. Av särskild

vikt har därför nu varit att få principiellt klarlagt, att vederbörande stad

vore villig årligen bidraga till institutets drift med ett belopp, motsvarande

den nettokostnad, staden skolat vidkännas för driften av den centraltandpoliklinik

och det antal distriktstandpolikliniker, vars verksamhet beräknas

bliva övertagen av ett blivande tandläkarinstitut.

Med hänsyn till de skiljaktiga uppgifter angående huvudmannens årliga

nettokostnader för driften av en centraltandpoliklinik av den omfattning här

är fråga, vilka erhållits från det fåtal centraltandpolikliniker i riket, som

hittills varit i verksamhet, föreligger knappast möjlighet att med bestämdhet

angiva det belopp, till vilket stadens bidrag för driften av institutets centraltandpoliklinik

framdeles bör avvägas. Under det att för första femårsperioden

Göteborgs stad härutinnan erbjudit sig erlägga ett årligt bidrag om

35 000 kronor, har Malmö stad på i sjukhusdirektionens skrivelse anförda

skäl begränsat sitt erbjudande till 5 000 kronor per år.

Vad angår kostnaderna^ för driften av distriktstandpoliklinikerna för vuxna

ha myndigheterna i såväl Göteborg som Malmö hävdat, att dessa helt

kunna beräknas bliva täckta av inflytande taxeavgifter, vid vilket förhållande

något årligt driftbidrag för den å tandläkarinstitutet utförda vuxentandvården

icke kunnat erbjudas. Även om de sakkunniga ifrågasätta, huruvida

inkomsterna enligt gällande tandvårdstaxa vid landets distriktstandpolikliniker

med nu rådande löne- och konjunkturförhållanden verkligen

kunna till fullo täcka de på denna vård belöpande driftkostnaderna, allrahelst

i dessa kostnader jämväl inräknas lokalhyra eller förräntning av anläggningskapital,

synas statsmakterna enligt de sakkunnigas uppfattning

dock icke kunna, i vad gäller första femårsperioden, undgå acceptera den

härutinnan av vederbörande städer intagna ståndpunkten.

Beträffande det årliga bidrag, som skulle belöpa på den å institutet utförda

barntandvården (avsedd att motsvara den verksamhet, som en med

dylik tandvård uteslutande sysselsatt tandläkare utför under ett år) har

detta, såsom framgår av det föregående, upptagits till respektive 20 000

och 18 000 kronor av Malmö och Göteborg.

I detta sammanhang ha de sakkunniga fäst uppmärksamheten vid att

organisationen av det nya institutet förutsätter, att detta skall kunna bedriva

en kontinuerlig, patientvårdande verksamhet och därför vara skickat

att fungera i folktandvårdens tjänst. Sålunda skall det i begränsad omfattning

vara öppet för vårdsökande även under den tid, när eleverna ha ferier.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^1.

Institutets patientvårdande verksamhet bygger på den principen, att de

vårdsökande skola omhändertagas och behandlas, så långt institutets kapacitet

det medgiver, efter en taxa som i intet fall överstiger folktandvårdstaxan,

oavsett örn patienten behandlas av kandidat eller lärare. I den mån

de vårdsökandes antal blir så stort, att institutets av de sakkunniga i detta

avseende beräknade kapacitet därmed överskrides, bör däremot möjlighet

finnas att på andra vägar och villkor söka tillfredsställa vårdbehovet.

De sakkunniga ha vidare erinrat om att jämlikt kungörelsen den 3 juni

1938 angående statsbidrag till folktandvård den av medicinalstyrelsen godkända

planen för folktandvårdens ombesörjande jämväl skall inrymma en

centraltandpoliklinik. För den skull föreslå de sakkunniga, att det måtte

uppdragas åt medicinalstyrelsen att efter samråd med de sakkunniga genom

omprövning respektive fastställande av plan för folktandvården för den

kommun, till vilken det första nya institutet blir förlagt, inplacera tandläkarinstitutet

såsom centraltandpoliklinik. Härigenom torde bland annat

dessutom den i varje fall av stadsfullmäktige i Göteborg önskade garantien

vinnas beträffande institutets möjligheter att fungera i folktandvården.

I de över sakkunnigförslaget avgivna yttrandena ha spörsmålen i samband

med ifrågavarande kommunala åtaganden icke blivit föremål för särskilda

uttalanden.

Föreliggande utredning ger vid handen, att valet av förläggningsort för

det tandläkarinstitut, som först skall uppföras, bör stå mellan städerna Göteborg

och Malmö. Emellertid vill jag i detta sammanhang ånyo uttala min

uppfattning, att beslut örn uppförande av ett tredje tandläkarinstitut skall

kunna fattas inom en snar framtid. Jag är angelägen framhålla detta, enär

det skulle vara oförmånligt, örn den stad, till vilken det närmast aktuella

institutet nu icke förlägges, skulle vidtaga åtgärder för utbyggnad av sin

folktandvård, som innebure försämrade möjligheter att i stadens tandvårdsorganisation

inpassa även ett tandläkarinstitut.

I diskussionen om förläggningsort för ett nytt tandläkarinstitut har, såsom

naturligt är, övervägande framförts synpunkter, vilka sammanhöra med

behovet av anknytning för institutet med medicinsk-teoretiska institutioner

vid universitet eller högskola samt med frågor om lärår- och patienttillgång

m. m. Frågan om en lämplig tomt utgör emellertid även ett betydelsefullt

spörsmål, till vilket ställning måste tagas. Vidare har i förevarande fall de

två städerna åtagit sig vissa ekonomiska prestationer, därest det första institutet

förlägges till staden.

Beträffande frågan om de ekonomiska åtagandena vill jag först framhålla

följande.

Kommunernas utfästelser i förevarande avseende lia sin grund i att tandvardsverksamheten

vid ett tandläkarinstitut medför besparingar i kommunens

omkostnader för folktandvården. Det har därför begärts och av stii
Dihamj

till rilcsdagens protokoll 19b6. 1 sami. Nr 21,1. 4

Departe
mentschefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr Judenia

principiellt godtagits, att staden skall bidraga till ett tandläkarinstituts

upprättande och drift med belopp, som svarar mot den nettokostnad,

staden skulle ha fått vidkännas för eljest erforderliga tandpolikliniker. Stadens

besparing har ansetts kunna beräknas med tillämpning av vissa av de

sakkunniga angivna normer rörande kapaciteten av tandvårdsutövningen

vid ett tandläkarinstitut.

Den uppställda principen örn bidragsskyldighet anser jag riktig. Den bör

utan eftergifter tillämpas.

De på grundval av det anförda av stadsfullmäktige i Göteborg och Malmö

gjorda utfästelserna utvisa vissa påtagliga skiljaktigheter, enligt uppgift

orsakade av i städerna rådande olika förhållanden. Det hade givetvis varit

värdefullt, örn vid remissbehandlingen myndigheterna ingått i ett närmare

bedömande av de gjorda erbjudandena. Så har dock ej skett. För egen del

lägger jag i denna situation huvudvikten vid att den nyssnämnda principen

örn bidragsskyldighet godtagits av städerna. Med hänsyn till de skäl, de sakkunniga

och städerna själva framhållit, anser jag vidare att, i avvaktan på

närmare erfarenheter, städernas utfästelser nu kunna principiellt godtagas

utan något direkt förord för den ena eller andra stadens åtaganden. Frånsett

engångsbeloppen har det nämligen förutsatts, att ersättningsfrågan skall

omprövas efter loppet av fem år, därvid självfallet de fortsatta ersättningsbeloppen

böra beräknas enligt enahanda grunder som nu.

Skriftligt avtal, reglerande alla enskilda frågor, synes böra upprättas mellan

staten och den stad, till vilket institutet förlägges. Från statens sida synes

detta lämpligen kunna ombesörjas av vederbörande länsstyrelse i samråd

med de sakkunniga, dock bör avtalet underställas Kungl. Majit för

godkännande. Vid de förhandlingar, som i anledning härav komma att föras,

torde vissa jämkningar beträffande de gjorda åtagandena kunna ifrågasättas.

Jag vill exempelvis påpeka, att det icke kan anses skäligt och icke heller

rimligen ha av Malmö stad avsetts, att statens förpliktelse att, »om och när

verksamheten vid institutet nedlägges», till staden återbetala vissa engångsbidrag

skall vara till tiden obegränsad; förpliktelsen synes i stället böra

successivt bortfalla. Vidare har, såsom motprestation för Malmö stads årliga

driftbidrag för barntandvården vid institutet, i handlingarna förutsatts,

att staden skall äga utfå statsbidrag även för de barn, som behandlas å institutet.

Såvitt nu kan bedömas, är detta en mindre lämplig anordning.

Jag förutsätter att vederbörande kommunala myndigheter icke komma att

motsätta sig vidtagandet av rimliga jämkningar. Slutlig ställning beträffande

förläggningsfrågan synes sålunda nu likväl kunna tagas.

Beträffande tomtfrågan framgår av handlingarna, att den av Göteborgs

stad erbjudna tomten är större än motsvarande tomt i Malmö. Den förra

tomten omfattar 9 450 kvadratmeter och är belägen intill Sahlgrenska sjukhuset,

med vilket kulvertförbindelse kan erhållas. Tomten måste anses fullt

tillräcklig och väl lämpad för ett tandläkarinstitut. I Malmö utgör den före
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

slagna tomten cirka 7 700 kvadratmeter och är belägen så, att kulvertförbindelse

under Carl Gustavs väg och järnvägen kan erhållas med Allmänna

sjukhuset. Byggnadsstyrelsen hyser, såsom nämnts, betänkligheter mot att

en byggnad av den omfattning och kostnad, varom här är fråga, uppföres

på en tomt av denna storlek. Det är otvivelaktigt, att ifrågavarande tomt är

väl liten. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid vid en bearbetning av

föreliggande byggnadsförslag sådana ändringar kunna vidtagas, att några

hinder ur nu ifrågavarande synpunkter ej torde kunna anses föreligga att

förlägga institutet till denna tomt. Jag vill ytterligare påpeka, att något behov

av framtida utvidgning av institutet ej torde föreligga; i stället är avsikten,

såsom tidigare berörts, att framdeles begränsa de studerandes antal

vid institutet. Med hänsyn till tomtfrågan anser jag sålunda, att det nya

institutet, även om tomten i Göteborg är rymligare, utan större olägenhet

kan förläggas till Malmö.

Ur de övriga synpunkter, som äro av betydelse för förläggningsfrågan, ha

de sakkunnigas majoritet och samtliga de myndigheter och organisationer,

som särskilt uttalat sig i frågan, utom stadsfullmäktige i Göteborg ansett,

att institutet bör förläggas till Malmö. Även jag ansluter mig till denna mening.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts förordar jag, att

det nya. tandläkarinstitutet förlägges till Malmö å den av staden erbjudna

tomten.

I samband med de förhandlingar, som på grund av vad i det föregående

anförts utan dröjsmål böra upptagas med Malmö stad för åvägabringande

av ett skriftligt avtal rörande stadens ekonomiska åtaganden, bör frågan

örn stadens deltagande i kostnaderna för en kulvertförbindelse mellan institutet

och Allmänna sjukhuset upptagas.

Slutligen vill jag i anledning av de sakkunnigas uttalanden framhålla, att

åtgärder böra vidtagas för att i sinom tid det nya tandläkarinstitutet skall

bliva infogat i folktandvårdsorganisationen i Malmö såsom centraltandpoliklinik.

3. Byggnadsfrågan.

Enligt sitt uppdrag lia tandläkarutbildningssakkunniga låtit utarbeta av

preliminära ritningar och kostnadsberäkning åtföljt förslag till nytt tandläkarinstitut.

Arbetet har utförts av arkitekterna N. G:son Friberg och E.

Hawerman. I sitt betänkande lia de sakkunniga inledningsvis framhållit,

att den tillgängliga tiden icke tillåtit utarbetande av definitiva förslag för

institutets förläggning till båda de platser, vilka främst ansetts böra komma

i fråga. Med hänsyn till dels den inställning en majoritet inom de sakkunniga

intagit, dels vad som förekommit vid remissbehandlingen av de sakkunnigas

i november 1945 avgivna förslag, ha de sakkunniga sålunda nödgats

ägna Göteborgsalternativet en i viss mån summarisk behandling i vad

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Majda proposition nr 2Jfl.

avser kostnadsberäkningen. De uppgjorda skissritningarna ha bifogats betänkandet.

Beträffande förutsättningarna för ritningsförslaget och byggnadens planläggning

ha de sakkunniga inledningsvis anfört följande.

Sahlgrenska sjukhusets område är icke stadsplanelagt. Detta medför, att

byggnaden där kan utföras med jämförelsevis stor frihet för planläggningen.

Malmötomten är däremot stadsplanelagd och bestämmelserna jämte hänsyn

till kringliggande bebyggelse lägga vissa band på utformningen av en så

stor byggnadsenhet som den ifrågavarande. Skissritningarnas utformning har

därför i första hand bestämts av de krav, som tomten i Malmö ställer. Hänsyn

bar tagits till att de även skola kunna användas för tomten i Göteborg.

För att i möjligaste mån begränsa byggnadens yttre höjd har en vindsvåning

inretts. Till denna ha förlagts sådana utrymmen, som lämpligen förläggas

fritt eller avskilt från institutets övriga lokaler, nämligen operationsavdelning,

protesavdelningens fantomlaboratorium och avdelningen för patologi

med djuravdelning. För Göteborgstomten torde det vara lämpligare att

höja taklisten en våning och därovan ha ett taklag med låg resning.

En gångbar kulvert förenar byggnaden med kulvertsystemet i intilliggande

sjukhus, vars värmecentral levererar erforderlig värme. Byggnaden har

därför ej särskilt pannrum utan endast fördelningsrum. Kulverten står i förbindelse

med en sänghiss avsedd för operationsavdelningen.

Byggnaden är utformad kring en rektangulär gård med minsta mått 32,3

m och största mått 41,3 m. Det invändiga fria måttet mellan byggnadens

ytterväggar är 12 m och fönstermittelavståndet är 3 m. Den fria våningshöjden

är 3 m utom för den stora föreläsningssalen, där den är 5,2 m, och

för därunder belägna omklädningsrum, där den är 2,6 m.

Gårdens stora vidd och byggnadens relativt smala bredd giva välbelysta

lokaler. Större kliniksalar och laboratorier upptaga hela bredden från yttervägg

till yttervägg och ha förlagts så, att korridor är överflödig.

Byggnaden uppföres på betonggrund med bärande pelare i fasaderna på

var 3 m. Bjälklagen utföras av järnbalkar från yttervägg till yttervägg och

med mellan balkarna gjutna plattor av betong. Den inredda delen av vinden

gjutes av betong, hanbjälksvinden utföres av trä. Ytterväggarna muras av

tegel med fogstruket fasadtegel och med vissa omfattningar jämte fritrappor

av natursten. Taket belägges med taktegel.

Sousbassementvåningen har förlagts helt över gården och har därigenom

blivit en värdefull och välbelyst våning. Sänghissen står i denna våning i

förbindelse med kulverten från sjukhuset och den kan även nås av en ambulans,

som kör in på gården genom en gårdsport. Material och sopor kunna

också köras denna väg.

Studenternas och patienternas ingångar ligga på var sin motsatta sida och

ha var sin huvudtrappa, kring vilken respektive lokaler gruppera sig så, att

korsande strömmar undvikas och studenterna möta patienterna först i

kliniksalarna.

Härefter följer en utförlig planering sbeskrivning, beträffande vilken jag

emellertid tillåter mig hänvisa till betänkandet.

Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget ha de sakkunniga framlagt

följande beräkningar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 241.

53

Byggnadens volym utgör cirka 54 950 kbm varav cirka 36 650 kbm utnyttjas

till med speciell utrustning försedda lokaler och cirka 18 300 kbm

till övriga mera normalt inredda lokaler, enligt följande uppställning:

Speciellt utrustade

lokaler.

Normalt utrustade

lokaler.

Vindsvåningen................

500 kbm

Våningen 3 tr.................

........ 8 600 »

500 »

» 2 tr.................

........ 8 600 »

500 »

» 1 tr.................

........ 8 200 »

900 »

Bottenvåningen ..............

........ 2 670 »

7 370 »

Sousbassementvåningen........

........ 2 280 »

6 660 »

Trapphus ....................

36 650 kbm

1 870 »

18 300 kbm.

Örn byggnaden uppföres i Göteborg kan kostnaden beräknas enligt följande

uppställning, varvid är att märka att grundförhållandena i Göteborg möjligen

kunna medföra att totalsumman varierar.

Kronor.

36 650 kbm ä 123 kronor....................... 4 507 950

18 300 » » 95 » ....................... 1 738 500 6 246 450

Vägar och planering samt ledningar inom tomt.............. 35 000

Enligt sjukhusdirektionens i Göteborg skrivelse till stadsfullmäktige

den 27 december 1945 beräknas kostnaderna för:

Gångkulvert .................................. 47 000

Servisledning för värme........................ 6 000 53 000

Summa 6334450.

Örn byggnaden uppföres i Malmö kan kostnaden beräknas enligt följande

uppställning:

Kronor.

36 650 kbm å 116 kronor....................... 4 251 400

18 300 » »89 » ....................... 1 628 700

Vägar och planering samt ledningar inom tomten..............

Kombinerad gång- och rörkulvert inklusive ledningar enligt bihang

till Malmö stadsfullmäktiges protokoll nr 24/1946 . .. .

Summa

5 880 100

50 000

163 500

6093600.

Byggnaden för ett tandläkarinstitut enligt det uppgjorda förslaget har

sålunda beräknats i avrundade tal kosta

i Göteborg................ 6 335 000 kronor och

i Malmö.................. 6 100 000 kronor.

I yttrandena över sakkunnigförslaget har endast byggnadsstyrelsen särskilt

uttalat sig om det föreliggande byggnadsförslag^ och därvid inledningsvis

framhållit, att en för Malmö avsedd lämplig lösning av byggnadsfrågan med

hänsyn till de olika förutsättningarna i fråga örn tomter icke utan vidare

ginge att genomföra, för Göteborg eller tvärtom. Härefter anför byggnadsstyrelsen

vidare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^1.

Beträffande det nya tandläkarinstitutet anföra de sakkunniga, att detta

i lokalavseende har flera uppgifter att fylla med hänsyn till dels undervisning

och forskning, dels behandling av patienter. Det anföres i betänkandet,

»att om samtliga dessa krav skulle kunna tillgodoses borde möjlighet finnas

att sprida avdelningarna på ett relativt stort byggnadsområde. Då sa icke

är förhållandet utan byggnadskropparna mäste hållas samman inom ett

starkt begränsat tomtområde, hava givetvis stora svårigheter förelegat att

på ett tillfredsställande sätt lösa det föreliggande problemet». Byggnadsstyrelsen

finner riktigheten av detta uttalande styrkt vid en granskning av

det framlagda förslaget, som visar svårigheterna att få en tillfredsställande

lösning på den föreliggande alltför knappt tillmätta tomten.

Även om möjlighet förefinnes till viss förbättring av det av de sakkunniga

företedda förslaget, hyser styrelsen likväl starka betänkligheter mot att förlägga

en byggnad av den omfattning och kostnad det här är fråga om på en

tomt av den ringa storlek, som de sakkunniga föreslagit i Malmö.

Det framlagda ritningsförslaget är utformat med fyra till en enhet sammanförda

huslängor, omslutande en fyrkantig gård, med hela byggnadsko

mplexet uppfört i fyra fulla våningar jämte vinds- och undervåning.

Byggnaden kommer enligt förslaget att med en av sina fasader förläggas

endast 14 m från angränsande bostadsbebyggelse. Hela utrymmet beräknas

redan från början helt taget i anspråk för att täcka föreliggande lokalbehov.

Våningshöjden har genomgående begränsats till 3 m, vilken höjd styrelsen

finner väl knapp, i varje fall inom de större behandlingsavdelningarna, där

ett stort antal patienter och studerande komma att uppehålla sig under

större delen av dagen.

För att erhålla tillräckligt utrymme har undervåningen i viss utsträckning

måst utnyttjas för arbetslokaler, som få belysning genom källarfönster,

och till denna våning har därjämte förlagts lokaler för de studerande, såsom

omklädningsrum, kårlokaler och matsal m. m., ävensom omklädningsrum

för sköterskeelever och städerskor.

I syfte att tillföra vissa i undervåningen inrymda lokaler någorlunda goda

ljusförhållanden måste enligt förslaget hela gården nedschaktas till ett lägre

plan än omgivande gator.

Det knappa utrymmet har medfört, att den större hörsalen beträffande

luftkuben icke kommer att fylla, skäliga anspråk med hänsyn till uppgivet

platsantal. Det är dessutom mindre lämpligt att utforma en hörsal av denna

.storlek och längd och för sådant ändamål som här avses utan att sittplatserna

ordnas i gradiner. Kapprummen till hörsalen liro förlagda på motsatta

sidan av entrén i förhållande till salen, vilken anordning är ägnad att medföra

olägenheter för de besökande till hörsalen.

Det starkt begränsade utrymmet har även haft till följd, att vissa lokaler

blivit mindre lämpligt förlagda i förhållande till varandra.

De sakkunniga ha framhållit, att principen för uppbyggandet av ett nytt

tandläkarinstitut bör vara den, att byggnaden konstrueras efter en studieplan,

som kan anses vara av sådan kvalité, att den kan gälla för de närmaste

årtiondena eller för den tidrymd, inom vilken en institution av ett tandläkarinstituts

typ kan anses tillfredsställa moderna krav.

Även örn byggnadsstyrelsen helt delar den uppfattningen, att studieplanen

för institutet bör fastställas före uppgörandet av slutliga ritningar, finner

styrelsen det knappast förenligt med klok förtänksamhet att binda institutets

utformning på det sätt ritningsförslaget utvisar. Byggnaden är en
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+1.

ligt förslaget en färdig enhet, som svårligen medgiver framtida utvidgningar,

därest sådana skulle, som erfarenheten ofta visar vara fallet, bliva erforderliga.

Vid alla institutioner för vetenskaplig verksamhet, vare sig det

gäller medicinsk, naturvetenskaplig eller teknisk sådan, borde därför möjligheter

för framtida utvidgningar och förändringar hållas öppna, och byggnadsstyrelsen

utgår från, att ett tandläkarinstitut icke intager en särställning

i detta avseende.

Beträffande de till 6 100 000 och 6 335 000 kronor beräknade byggnadskostnaderna

enligt föreliggande förslag för ett nytt institut i Malmö respektive

Göteborg har styrelsen intet att erinra.

Det nu föreliggande förslaget till byggnad för ett nytt tandläkarinstitut

är helt anpassat till den utvidgade studieplan för tandläkarutbildningen,

som de sakkunniga utarbetat och för vilken en utförlig redogörelse redan

lämnats. Jag erinrar emellertid örn att jag i det föregående på närmare angivna

skäl förordat ett reviderat förslag till studieplan, som framlagts av

landshövdingen Conrad Jonsson i egenskap av inom ecklesiastikdepartementet

särskilt tillkallad utredningsman. Accepterandet av detta nya förslag

till studieplan medför att även förslaget till byggnad behöver bearbetas.

Arbetet härmed, vid vilket de av byggnadsstyrelsen gjorda erinringarna

mot förslaget komma att vinna beaktande, har redan påbörjats under

ledning av byggnadsstyrelsen, som erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att i

samråd med de sakkunniga utarbeta förslag till nytt tandläkarinstitut. Bearbetningen

torde emellertid icke kunna föreligga färdig inom sådan tid,

att ett reviderat förslag kan föreläggas riksdagen i vår. Därest bygget skall

kunna bli färdigt inom förutsatt tid, går det å andra sidan icke att upp

skjuta beslutet i frågan till hösten.

I detta läge torde Kungl. Maj:t böra utverka riksdagens bemyndigande

att utan dess vidare hörande taga slutlig ställning till det reviderade byggnadsförslag,

som under ledning av byggnadsstyrelsen upprättas på grundvalen

av föreliggande förslag.

Kostnaderna för ett nytt tandläkarinstitut i Malmö enligt det av de sakkunniga

framlagda förslaget lia beräknats till 6 100 000 kronor, mot vilken

beräkning byggnadsstyrelsen i sitt yttrande icke funnit anledning till erinran.

Jag förutsätter, att vid den pågående bearbetningen av förslaget

den sålunda beräknade kostnadsramen i huvudsak kommer att hållas. Av

det beräknade beloppet torde för budgetåret 1946/47 lämpligen bora anvisas

4 000 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda förekommit förordar jag, att byggnad

för ett nytt tandläkarinstitut i Malmö uppföres i enlighet med ritningar,

som utarbetas av byggnadsstyrelsen på grundvalen av nu föreliggande ritningsförslag.

Departe
mentschefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

4. Utrustningsfrågan.

Ett tandläkarinstitut, där patienter behandlas och de studerande skola

bibringas färdighet att handha en omfattande teknisk apparatur, måste

uppenbarligen förfoga över en modern och fullständig utrustning såväl i

laboratorier som i kliniksalar. Denna utrustning är i vissa delar synnerligen

dyrbar. T andläkarutbildning ssakkunniga ha beräknat kostnaderna för utrustning

av det av dem föreslagna tandläkarinstitutet till sammanlagt

3 000 000 kronor enligt följande specifikation.

Röntgendiagnostiska avdelningen jämte övriga avdelningars

utrustning jör röntgen. Kronor.

A. Röntgen diagnostiska avdelningen................ 65 000

B. Övriga avdelningars röntgenutrustning .......... 30 000 95 000

Avdelningen jör tand- och käkkirurgi.

A. Tandkirurgisk poliklinik jämte allmän mottagning. . Ilo 000

B. Parodontologiavdelningen, 1 tr................. 115 000

C. Operationsavdelningen, vindsvåningen .......... 45 000 270 000

Barntandvårdsavdelningen ............................... 115 000

Avdelningen jör odontologisk ortopedi.

A. Ortodontiavdelningen ......................... 135 000

B. Bettanalysavdelningen ........................ 110 000 245 000

jör odontologi.

A. Fantomlaboratorium för odontologi, karieslära,

1 och 2 tr................................... 120 000

B. Fantomlaboratorium för odontologi, proteslära,

vindsvåningen .............................. 160 000

C. Laboratorier för klinici, 2 och 3 tr............. 120 000 400 000

Kliniksalarna, avdelningarna jör odontologi, 2 och 3 tr....... 800 000

Under sökningsavdelningen, intemmedicin................... 70 000

Rotjyllningsavdelningen ................................. 190 000

Patologiavdelningen ..................................... 70 000

Laboratorier jör materialprovning och jör bakteriologi........ 70 000

Tjänste-, behandlings-, laboratorielokaler, 4 professorer, 7 laboratorer

............................................... 150 000

Aula och 12 demonstrationsrum, varav 4 mindre rum........ 150 000

Djuravdelningen ........................................ 15 ooo

Möbler m.m............................................ 140 000

Studentlokalema med köksavdelningen (40 000) ............. 70 000

Verkstadsrum, förråd .................................... 25 000

Sterilisationsrum ........................................ 125 000

Summa kronor 3 000 000.

Beträffande beräkningarna ha de sakkunniga vidare anfört följande.

Priserna per enhet av olika slag äro dagens priser och de sakkunniga vilja

i detta sammanhang framhålla, att det knappast är troligt att dessa priser

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Majlis proposition nr 2J, 1.

komma att kvarstå vid nuvarande nivå. Möjligheterna att anskaffa utrustning

äro vidare i hög grad beroende av om det land, som för närvarande

torde vara den främste tillverkaren, nämligen U. S. A., kan eller över huvud

taget är villigt att exportera för det nya tandläkarinstitutets utrustning nödvändiga

artiklar. Vissa möjligheter härtill synas emellertid föreligga, örn avtal

om leverans kunde träffas på grundval av ett riksdagens beslut redan denna

vår. För den skull föreslå de sakkunniga, att medel för inköp av utrustning

måtte av statsmakterna ställas till förfogande redan innevarande år samt

att det uppdrages åt särskild sakkunskap att så fort ske kan efter riksdagens

beslut förbereda och genomföra ifrågavarande inköp. Med hänsyn till det

önskvärda i att i god tid planera produktion och inköp även av sådana

artiklar, vilka svensk industri nu eller efter viss planering kan tillhandahålla,

förorda de sakkunniga att hela det belopp, vilket kan komma att äskas

för utrustning, måtte få disponeras redan från och med budgetåret 1946/47.

I fråga örn utrustningen av studentlokalerna samt köksavdelningen synes

det de sakkunniga vara rimligt, att örn staten tillhandahåller lokaler av viss

typ för elevkåren staten jämväl bekostar dessas inredning.

I yttrandena över de sakkunnigas förslag ha kostnadsberäkningarna för

utrustningen icke blivit föremål för särskilda uttalanden.

Några erinringar ha, såsom nyss berörts, icke gjorts mot de framlagda

beräkningarna rörande utrustningskostnaderna. I och för sig torde de ock

kunna godtagas. Jag vill emellertid understryka, att den största sparsamhet

bör iakttagas vid anskaffningen utan att därigenom utrustningens kvalitet

och ändamålsenlighet äventyras. De sakkunniga ha föreslagit, att staten

skall bekosta inredningen och utrustningen av studenternas lokaler med

tillhörande köksavdelning. Med hänsyn till att det vid början av det nya

institutets verksamhet icke finnes någon kårorganisation, som torde kunna

bestrida ifrågavarande utgifter, finner jag det påkallat, att staten påtager

sig även denna kostnad. Ett sådant åtagande av staten får emellertid icke

betraktas såsom prejudicerande för framtiden. Inredningens och utrustningens

underhåll torde böra åvila den blivande studentorganisationen vid

institutet.

De sakkunniga ha utgått från att anslag till utrustning snarast bör beviljas.

Detta torde även enligt min mening vara nödvändigt, då leverans- och

installationstiderna äro långa. Med hänsyn till det önskvärda i att i god tid

planera produktion och inköp även av sådana artiklar, vilka svensk industri

nu eller efter viss planering kan tillhandahålla, lia de sakkunniga förordat,

att hela det belopp, vilket kan komma att äskas för utrustning, måtte få

disponeras redan från och med budgetåret 1946/47. De sakkunnigas synpunkter

böra tillgodoses, men enligt min mening är det likväl icke nödvändigt

att redan för nämnda budgetår bevilja hela det erforderliga beloppet.

Ett anslag för budgetåret 1946/47 av 1 500 000 kronor torde vara till fyllest.

Då det emellertid torde ställa sig ekonomiskt förmånligare, örn all eller

huvuddelen av den utrustning, som kräves för institutets vidkommande,

kan på en gång kontrakteras, torde Kungl. Maj:t böra äga rätt att medge,

Departe
mentschefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

Departe
mentschefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

att inom en kostnadsram av 3 000 000 kronor avtal träffas om leverans av

utrustning till institutet m. m., att likvideras före utgången av budgetåret

1947/48.

5. Personalorganisationen.

I samband med byggna dsf rågan ha tandläkarutbildning ssakkunnig a framlagt

fullständigt förslag till personalorganisation vid det nya tandläkarinstitutet,

avpassat efter den utvidgade studieplan, de sakkunniga utarbetat.

Såsom redan nämnts, innebär den föreslagna organisationen i jämförelse

med motsvarande organisation vid det nuvarande tandläkarinstitutet en

väsentlig utökning. I viss mån har förslaget sedermera reviderats i samband

med den av landshövdingen Conrad Jonsson företagna överarbetningen.

Beträffande enskildheterna i de sakkunnigas förslag tillåter jag mig hänvisa

till handlingarna, men vill nämna, att förslaget till avlöningsstat för det

nya institutet slutar på ett belopp av 657 000 kronor. I detta sammanhang

må även nämnas, att motsvarande förslag till omkostnadsstat belöper sig

på 447 000 kronor. Härtill kommer emellertid erforderligt anslag till utrustningens

vidmakthållande.

I yttrandena över sakkunnigförslaget har flerstädes det angelägna i att

institutet erhåller tillräckligt antal väl kvalificerade lärare framhållits.

Något ställningstagande till frågan om personalorganisationen behöver i

detta sammanhang ej ske med hänsyn till att verksamheten vid det nya

institutet skall begynna först under budgetåret 1947/48. Till spörsmålet

örn anslag för vissa provisoriska studieanordningar under nästa budgetår för

vissa studerande, som framdeles skola hänvisas till det nya institutet, återkommer

jag emellertid i ett senare sammanhang.

6. Institutets administration.

T andläkarutbildning ssakkunniga ha i sitt betänkande anmält, att de avse

att framdeles avge förslag till organisationsplan och stadgar för tandläkarinstituten.

I annat sammanhang ha de förordat, att det skall uppdragas åt

särskild sakkunskap att så fort ske kan förbereda och genomföra inköp av

den för det nya tandläkarinstitutet erforderliga utrustningen.

I yttrandena över sakkunnigförslaget har medicinska fakulteten i Lund

föreslagit, att det nya institutet i Malmö anknytes till Lunds universitet

såsom en odontologisk sektion av den medicinska fakulteten, medan medicinalstyrelsen

anser det vara oundgängligen nödvändigt, att det nya institutet

redan från början erhåller egen styrelse och administration.

Av nyssnämnda yttranden framgår redan, att helt motsatta uppfattningar

förefinnas rörande frågan om tandläkarinstitutens administration. De sakkunnigas

förslag i ämnet bör givetvis avvaktas, innan ställning tages.

Emellertid måste — även om själva byggnadsföretaget handhas av bygg
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Marits proposition nr 241-

nadsstyrelsen — denna myndighet vid byggets genomförande biträdas av

speciell sakkunskap rörande tandläkarutbildningen. Jag syftar främst på

detaljutformningen av den fasta inredningen och alla de övriga mindre

spörsmål, som uppstå i samband med ett bygge. Härtill kommer, såsom de

sakkunniga framhållit, behovet av särskild sakkunskap för att förbereda och

genomföra inköp av den omfattande utrustningen för institutet. Då denna

angelägenhet icke lämpligen torde kunna anförtros åt de sakkunniga, synes

den i stället böra omhänderhas av en särskilt för ändamålet utsedd utrustningskonnnitté.

Kostnaderna för denna böra, därest riksdagen icke framställer

någon erinran däremot, bestridas från utrustningsanslaget. Min avsikt

är att framdeles för Kungl. Majit anmäla frågan örn utseende av en sådan

kommitté. På denna kommitté torde det böra bland annat ankomma att

begära de ytterligare anslag för bygget och institutets utrustning, som må

böra beviljas.

Jag utgår däremot från, att tandläkarutbildningssakkunniga skola ha

att i sinom tid avge beräkningar av de för det nya institutets verksamhet

under budgetåret 1947/48 erforderliga anslagen. Härom torde Kungl. Majit

framdeles böra meddela föreskrift. I samband med dessa beräkningar torde

de sakkunniga böra taga den föreslagna personalorganisationen vid institutet

under omprövning med beaktande, bland annat, av de synpunkter beträffande

denna, som framförts i yttrandena över deras förslag och i den

av landshövdingen Jonsson avgivna promemorian.

7. Sammanfattning.

Jag anser mig härefter böra sammanfatta mina i det föregående framlagda

förslag örn ett nytt tandläkarinstitut. De innebära i huvudsak följande.

Ett nytt tandläkarinstitut uppföres i Malmö på en av staden till förfogande

för ändamålet ställd tomt och mot att staden till staten utger vissa

engångs- och årliga ersättningsbelopp. Institutet, som avses att tagas i bruk

från och med vårterminen 1948, planlägges för en årlig utexaminerad tills

vidare av 80 tandläkare, dock att examinationskapaciteten framdeles, sedan

ytterligare ett tandläkarinstitut uppförts och det ökade tandläkarbehovet

någorlunda tillgodosetts, bör sänkas under nämnda tal, förslagsvis till 60.

Byggnaden för institutet anpassas för en studieordning, i huvudsak överensstämmande

med den av landshövdingen Jonsson förordade. lör bygget, som

beräknas draga en kostnad av 6 100 000 kronor, anvisas för budgetåret

1946/47 ett anslag av 4 000 000 kronor. Utrustningskostnaderna ha angivits

till 8 000 000 kronor, varav för budgetåret 1946/47 anvisas 1 500 000

kronor med rätt för Kungl. Majit att medge, att inom en kostnadsram av

8 000 000 kronor avtal får träffas örn leverans av utrustning till institutet

m. m., att likvideras före utgången av budgetåret 1947/48. En särskild

utrustningskommitté tillsättes för att omhänderha institutets utrustningsfrågor

och därmed sammanhörande spörsmål.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majlis proposition nr 2J+1.

II. Frågor i samband med femårig

studieplan.

I tandläkarutbildningssakkunnigas tidigare omnämnda promemoria den

4 mars 1946 har redogjorts för vissa ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

för tandläkarinstitutet i Stockholm vid ett genomförande av en

femårig studieplan. Några av de sålunda behandlade spörsmålen torde böra

i korthet beröras i detta sammanhang.

a. Den prekliniska undervisningen i Stockholm.

De sakkunniga ha i promemorian erinrat, att den femåriga studieplanen

förutsatts skola tillämpas från och med de prekliniska undervisningskurser,

som avses taga sin början höstterminen 1947, samt framhållit, att enligt

utredningar av vederbörande professorer vid karolinska institutet den utökade

prekliniska undervisningen måste föranleda ej blott avsevärda engångsutgifter

för utrustning och utökade lokaler i det under byggnad varande

karolinska institutet å Norrbacka i Stockholm än även ökade årliga utgifter

för lärarkrafter. De sakkunniga ha därvid räknat med en nyintagning

vid tandläkarinstitutet i Stockholm av femtio elever varje termin. Beträffande

detaljerna i de sakkunnigas promemoria hänvisar jag emellertid till

handlingarna och begränsar mig här till att återge en sammanfattning av

de av de sakkunniga beräkande kostnaderna.

1. Eng äng sutgifter.

Undervisning i:

Kostnad

Kronor

Anmärkningar

anatomi...................

tandanatomi1...............

histologi...................

. . . . 50 000

2 000

2 250

Inredning

Inredning

Ökade lokaler

58 000

108 000

Utrustning

Ökade lokaler

tandhistologi...............

fysik o. fysiologi............

. . . . 60 000

60 000

120 000

Utrustning

Ökade lokaler

Inredning

kemi.......................

propedeutisk bettlära1........

90 0002

2 250

Summa

324 500.

1 Undervisningen förlagd till tandläkarinstitutet.

2 Förutom kostnader för utrustning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 2Jfl. 61

Undervisning i:

anatomi............

2. Årliga utgifter.

...........kursgivare

8 050

Kostnad

Kronor

amanuens

3 600

11 650

tandanatomi.........

...........kursgivare

6 550

amanuens

3 600

10 150

histologi............

...........kursgivare

8 050

amanuens

3 600

11 650

tandhistologi.........

...........kursgivare

6 550

fysik och fysiologi ....

...........kursgivare

8 050

amanuens

3 600

11 650

kemi...............

...........kursgivare

8 050

amanuens

3 600

11650

propedeutisk bettlära . .

...........kursgivare

4 750

amanuens

3 600

8 350

Summa 71 650.

Såsom jämförelse må nämnas, att lärararvodena budgetåret 1945/46 för

den prekliniska tandläkarundervisningen vid karolinska institutet uppgå

till omkring 27 000 kronor.

Med hänsyn till de svårigheter för den prekliniska tandläkarutbildningens

ordnande vid karolinska institutet, som ämnesrepresentanterna vid

detta institut framhållit, ha de sakkunniga fäst uppmärksamheten på möjligheten

av att fördela de studerande mellan karolinska institutet och medicinska

fakulteten i Uppsala, varvid dock de årliga kostnaderna för undervisningen

måste komma att avsevärt stiga.

Yttranden. I sitt yttrande över de sakkunnigas promemoria har medicinska

fakulteten i Uppsala anfört att, därest på sätt fakulteten i annat

sammanhang förordat den föreslagna studieplanen begränsas, utgifterna för

den prekliniska undervisningen torde kunna minskas. Lärarkollegiet vid

karolinska institutet understryker, att modern preklinisk undervisning av

odontologie studerande med nödvändighet kräver praktiska övningar, för

vilka utrymme icke utan särskilda tillbyggnader kan beredas i de planerade

nybyggnaderna för karolinska institutets teoretiska institutioner.

De betydande nedskärningar, vilka företagits i de ursprungliga

byggnadsplanerna, ha medfört, att det är uteslutet att inom den nuvarande

ramen mottaga nämnda kurser. Detta gäller, även örn varje kurs av odontologie

studerande skulle omfatta blott 25 deltagare. De ifrågasatta tillbyggnaderna

skulle emellertid väsentligt försvåra möjligheterna att framdeles

utöka lokalerna för den rent medicinska forskningens och undervisningens

eget behov, en omständighet, som är särskilt betydelsefull mot bakgrunden

av de företagna nedskärningarna. Enligt kollegiets mening vore

det därför ändamålsenligare att i samband med det blivande tandläkarinstitutet

bygga särskilda lokaler för nämnda praktiska övningar för odontologie

studerande. Eftersom dessa icke samtidigt äga rum i flera ämnen,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 21,1.

torde det kunna övervägas, huruvida ej avsevärd inskränkning i lokalbehovet

kan göras genom att sammanföra vissa utrymmen.

Kollegiet anser det vara betydelsefullt, att tandläkarinstitutet utvecklas

till en fullt självständig institution, som inom egna lokaler och med egna

lärare bestrider hela den odontologiska undervisningen. Detta hindrar naturligtvis

icke, att såsom lärare kunna anställas vissa av karolinska institutets

lärare, som kunna och vilja åtaga sig ifrågavarande uppgifter. Med

hänsyn till den planerade intensifieringen av det vetenskapliga arbetet vid

karolinska institutet, som för kollegiet framstår såsom synnerligen betydelsefull,

synes det kollegiet önskvärt, att den prekliniska undervisningen

av odontologie studerande anordnas så, att varken lokaler eller aktiva

forskare vid karolinska institutet tagas i anspråk för den odontologiska

undervisningen mer än som oundgängligen är nödvändigt. Kollegiet hänvisar

i övrigt till ett av professorerna von Euler, Hammarsten och Häggqvist

avgivet särskilt yttrande, som bilagts handlingarna. Tandläk arinstitutets

lärarråd anser, att sådana anordningar böra vidtagas, att vid karolinska

institutet kan meddelas undervisning åt de tandläkarstuderande ej

enbart genom föreläsningar utan även i form av laborationer och dissektioner.

Kanslern för rikets universitet har framhållit, att förslaget, att den prekliniska

undervisningen för de odontologie studerandena skulle förläggas

till tandläkarinstitutet, redan tidigare blivit noga övervägt och befunnits

olämpligt i varje fall för närvarande.

Såsom redan berörts, har den av landshövdingen Conrad Jonsson i egenskap

av särskild inom ecklesiastikdepartementet anlitad utredningsman

verkställda undersökningen omfattat även frågan om den prekliniska undervisningens

ordnande för de studerande vid tandläkarinstitutet i Stockholm.

Detta har föranletts dels av det ändrade läge, i vilket denna fråga

kommit genom att i utredningsmannens förslag till ny studieplan de prekliniska

föreläsningarna och de därmed förenade praktiska laborationerna

starkt begränsats, dels ock av den avvisande inställning, som lärarkollegiet

vid karolinska institutet intagit till ifrågavarande undervisnings förläggande

till detta institut.

Landshövding Jonsson har i sin förenämnda promemoria den 4 april

1946 meddelat, att han i fråga örn den prekliniska undervisningens ordnande

i Stockholm haft överläggningar med rektor vid karolinska institutet,

professor II. Bergstrand och ämnesrepresentanterna professorerna U. von

Euler, E. Hammarsten, G. Häggqvist och T. Petrén. Härom har utredningsmannen

anfört följande.

Vad som förekommit vid överläggningarna har övertygat mig örn att,

såsom ämnesrepresentanterna själva understryka, en effektiv undervisning

kräver laborationer. Tidigare ha olika synpunkter hävdats i fråga örn både

möjligheten och önskvärdheten av att denna prekliniska undervisning sker

vid karolinska institutet över huvud taget. Jag anser — och har i detta

hänseende vunnit stöd för min åsikt hos rektor och ämnesrepresentanterna

von Euler, Häggqvist och Petrén — att denna undervisning kan ske på det

nya institutionsområdet på Norrbacka utan att andra kostnadskrävande

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+1.

lokala anordningar behöva vidtagas än möjligen en utbyggnad av den fysiologiska

institutionen, en utbyggnad som måhända i varje fall blir nödvändig

för att tillgodose kraven på utrymme för en planerad undervisning i

fysik för de medicine studerandena. Med allt beaktande av fackmannens

möjligheter att bedöma ifrågavarande problem kan jag icke godtaga den

ståndpunkt, som professor Hammarsten intagit i fråga örn möjligheterna

att ordna undervisning i kemi. Det synes mig vara ett rent organisatoriskt

praktiskt problem, som är möjligt att lösa med god vilja, att i en institution

av den storleksordning det här gäller ordna kemiundervisningen.

På grund av vad här ovan anförts och även av andra orsaker finner jag,

att en effektiviserad preklinisk undervisning av föreslagen natur — eventuellt

med någon beskärning till omfånget — också bör äga rum vid karolinska

institutet.

Det torde föreligga behov av utrustning av den art, att medel härför behöver

äskas till innevarande riksdag. Kostnaden härför har angivits utgöra

cirka 40 000 kronor för anskaffande av mikroskop på den histologiska institutionen

och cirka 60 000 kronor för apparatur m. m. till den utvidgning

av fysiologiska institutionen, som ovan berörts.

Det har betonats under dessa överläggningar, att det kan komma att

möta svårigheter att erhålla lämplig personal för undervisningen till de

arvoden, som beräknats av de sakkunniga. Jag saknar emellertid anledning

att här föregripa de sakkunnigas kommande förslag och Kungl. Maj:ts

prövning. I

I olika sammanhang, bland annat av medicinska fakulteten i Uppsala,

har det lämpliga i att anknyta den prekliniska odontologiska undervisningen

till medicinsk fakultet eller högskola framhållits. Enligt uttalande av nyssnämnda

fakultet skapas därigenom förutsättningar för ett fruktbärande

samarbete mellan tandläkare och läkare inom den medicinska forskningen.

I detta sammanhang må ånyo erinras örn att den medicinska fakulteten i

Lund förordat, att ett nytt tandläkarinstitut i Malmö anknytes till Lunds

universitet såsom en odontologisk sektion av den medicinska fakulteten

därstädes. Även enligt min mening tala vägande skäl av skilda slag för

att den prekliniska odontologiska undervisningen i varje fall tills vidare

meddelas vid medicinsk fakultet eller högskola. Att så bör vara fallet

även vid karolinska institutet synes mig givet, sedan den av landshövding

Jonsson verkställda utredningen visat, att några avgörande lokala hinder

eller andra giltiga skäl icke förefinnas mot att även i fortsättningen förlägga

undervisning av ifrågavarande slag till institutet. Det måste förutsättas,

att envar institutionsföreståndare vid institutet lojalt medverkar

även till denna undervisning.

Till spörsmålet örn den av utredningsmannen ifrågasatta utbyggnaden

av den blivande fysiologiska institutionen vid karolinska institutet samt till

frågan örn anslag för viss utrustning vid institutet återkommer jag i samband

med mitt förslag framdeles örn anslag till nybyggnader för detta

institut.

Departe
mentschefen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Marits ''proposition nr 2Jt 1.

För ordnande av preklinisk undervisning vid tandläkarinstitutet i tandanatomi

och propedeutisk bettlära lia de sakkunniga beräknat ett anslag

av tillhopa 4 500 kronor till anskaffande av klädskåp åt de studerande.

Anslag för detta ändamål synes erforderligt för budgetåret 1946/47. Jag

återkommer till frågan i ett senare sammanhang.

De av de sakkunniga beräknade årliga utgifterna för den prekliniska undervisningen

synas böra av de sakkunniga göras till föremål för en överarbetning

med hänsyn till de av utredningsmannen förordade ändringarna

i studieplanen. Jag förutsätter, att de sakkunniga därvid närmare motivera

behovet av de olika befattningarna samt angiva beräkningsgrunderna för

de arvoden, som föreslås.

b. Den propedeutiska och kliniska undervisningen vid

tandläkarinstitutet i Stockholm.

De sakkunniga ha i sin promemoria den 4 mars 1946, i vilken de såsom

nämnts utgått från att den femåriga studieplanen skall vid tandläkarinstitutet

i Stockholm successivt tillämpas från och med höstterminen 1947, ingående

redogjort för den inverkan å lokalbehovet vid institutet, som studieordningens

omläggning kommer att medföra. Jag hänvisar beträffande detaljerna

i de sakkunnigas framställning till promemorian. Av denna framgår

emellertid, att tandläkarinstitutet i Stockholm kan fungera även enligt

den föreslagna femåriga studieplanen fram till och med vårterminen 1951

utan att kostnadskrävande anordningar behöva vidtagas. De sakkunniga

ha därvid räknat med att 120 nya elever skola intagas vid institutet höstterminen

1946 samt därefter 50 elever vid varje termins början eller sålunda

100 elever örn året. Från och med höstterminen 1951 beräkna de

sakkunniga, att utökade lokaler bli erforderliga. Härom ha de sakkunniga

anfört, att vissa förutsättningar synas föreligga, att tandläkarinstitutet år

1951 eller tidigare skall kunna erhålla ytterligare en byggnadslänga antingen

från medicinalstyrelsen eller från fångvårdsstyrelsen. Därest detta

icke visar sig möjligt, torde lokaler i institutets närhet kunna beredas

fantomkurserna i proteslära från och med år 1951. Vissa omändringar i de

nuvarande lokalerna bli därjämte erforderliga för en kostnad av omkring

100 000 kronor. Ny utrustning har beräknats erforderlig till en kostnad av

omkring 100 000 kronor.

Tandläkarinstitutets lärarråd har i sitt yttrande över promemorian understrukit

att — under förutsättning att två nya tandläkarinstitut uppförts

till läsåret 1950/51 — den årliga intagningen av elever vid institutet i

Stockholm då bör begränsas till omkring 80. Därest så sker, torde det nuvarande

institutets utrymmen bli tillräckliga även för en på fem års studier

reviderad studieplan. Under sådana förhållanden skulle institutet slippa

den för undervisningen mycket olämpliga utflyttningen av fantomkurserna

i proteslära och i stället kunna bereda eventuella nya avdelningar plats

genom omändring av nuvarande lokaler.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^1.

Då givetvis samma studieplan bör tillämpas vid samtliga tandläkarinstitut,

böra i mån av behov åtgärder vidtagas vid tandläkarinstitutet i Stockholm

för att därstädes bereda för en femårig studieplan erforderliga lokalutrymmen

och utrustning. Såsom framgår av de sakkunnigas utredning,

behöver ställning till dessa frågor dock icke tagas ännu på ett par år.

Tandläkarinstitutets lärarråd har i sitt yttrande framhållit att, örn den

årliga intagningen av elever vid institutet från och med läsåret 1950/51

begränsas till omkring 80 i samband med uppförande av ett tredje tandläkarinstitut,

de nuvarande lokalerna äro tillräckliga, därest vissa omdisponeringar

vidtagas. Jag har redan i det föregående uttalat mig för att det

av riksdagen beslutade tredje tandläkarinstitutet skall uppföras snarast

möjligt. Vad som nu anförts av lärarrådet utgör ytterligare ett skäl att påskynda

upprättandet av ett tredje institut.

5

Departe
mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll lt)Sfi. 1 sami. Nr 2/fl.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majlis proposition nr @41.

III. Provisoriska studieanordningar.

1944 års tandläkarutbildningssakkunniga avgåvo i skrivelse den 6 juni

1945 vissa förslag till provisorisk ökning av tandläkarutbildningen. I huvudsaklig

anslutning till en hos de sakkunniga uttalad särmening förklarade

Kungl. Majit, såsom redan berörts, genom beslut den 10 augusti 1945 hinder

icke möta för tandläkarinstitutets lärarråd att från och med höstterminen

1945 tills vidare till elever vid institutet antaga ett från 120 till 140

utökat antal studerande. De sålunda antagna eleverna skulle av lärarrådet

enligt grunder, som fastställdes av kanslersämbetet för rikets universitet,

fördelas till undervisning för tandläkarkandidatexamen mellan karolinska

institutet och medicinska fakulteten vid universitetet i Lund så att 100 studerande

hänvisades till institutet och 40 studerande till fakulteten. Vidare

uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga att i samråd med medicinalstyrelsen

snarast möjligt utarbeta och till ecklesiastikdepartementet inkomma

med — förutom förslag till ett nytt tandläkarinstitut — förslag till anordnande

från och med höstterminen 1946 av provisorisk undervisning av 40—60

studerande i huvudsaklig överensstämmelse med den för andra året av tandläkarutbildningen

gällande studieplanen. Denna provisoriska undervisning

skulle enligt då och senare meddelade föreskrifter förläggas till Malmö, Lund

eller Göteborg.

Den sålunda planerade kursen vid universitetet i Lund har sedermera

kommit till stånd och åtgärder erfordras alltså för att, sedan de studerande

vid kursen avlagt tandläkarkandidatexamen vid slutet av vårterminen 1946,

bereda dem fortsatt utbildning.

I skrivelse den 6 november 1945 avgåvo nämnda sakkunniga härefter,

såsom tidigare likaledes omnämnts, ytterligare förslag i fråga om utökning

av tandläkarutbildningen. De föreslogo därvid i huvudsak följande. I

januari 1946 skulle intagas ytterligare 40 tandläkarelever, som för sina prekliniska

studier skulle hänvisas till medicinska fakulteten i Lund. De hösten

1945 intagna 140 eleverna, som fördelats mellan tandläkarinstitutet och

medicinska fakulteten i Lund, skulle fortsätta sina studier under höstterminen

1946 och kalenderåret 1947 vid tandläkarinstitutet. Härför vore viss

förstärkning av institutets lärarkrafter och övriga personal erforderlig. De

vårterminen 1946 intagna eleverna skulle efter avslutade prekliniska studier

under år 1947 fortsätta sin utbildning i Malmö eller Göteborg, där en undervisning

motsvarande andra året av tandläkarutbildningens studieplan skulle

provisoriskt anordnas. En förutsättning för de sakkunnigas förslag var, att

ett nytt tandläkarinstitut skulle stå färdigt att tagas i bruk vårterminen

1948.

På grund av förslag i förutberörda proposition 1945: 381 medgav, såsom

tidigare nämnts, riksdagen (skrivelse nr 602), att ytterligare 40 tandläkar
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

studerande finge antagas vårterminen 1946 för att erhålla undervisning i den

ordning, som i propositionen förordats.

Sedan numera även denna utbildningskurs kommit till stånd, erfordras

åtgärder för dessa studerandes fortsatta utbildning från och med år 1947.

Tandläkarutbildningssakkunniga ha i sitt betänkande om tandläkarutbildningens

ordnande m. m. avgivit förslag beträffande de provisoriska studieanordningar,

som föranledas av den sålunda utökade intagningen av

tandläkarstuderande. I samband därmed ha de sakkunniga jämväl framlagt

vissa förslag örn studieanordningar, motiverade av övergången till ny

studieplan.

Jag övergår till behandlingen av de sakkunnigas olika förslag i nämnda

hänseenden.

Provisoriska anordningar vid tandläkarinstitutet i Stockholm.

Som redan berörts, skola sammanlagt 140 studerande, vilka vårterminen

1946 beräknas avlägga tandläkarkandidatexamen i Stockholm och Lund,

höstterminen 1946 påbörja sina propedeutiska och kliniska studier för tandläkarexamen.

Enligt den av statsmakterna preliminärt godtagna planen för

dessa elevers vidare studier skola 120 av dem fortsätta och avsluta studierna

vid tandläkarinstitutet i Stockholm samt de återstående 20 erhålla utbildning

vid institutet under höstterminen 1946 och kalenderåret 1947. Sistnämnda

20 skola enligt planen därefter under tre terminer fullborda sina

studier vid det nya tandläkarinstitutet. Under höstterminen 1946 och

kalenderåret 1947 komma sålunda vissa kurser vid tandläkarinstitutet i

Stockholm att omfatta 140 elever mot för närvarande 120. På grund härav

måste en förstärkning av tandläkarinstitutets personal ske.

1944 års tandläkarutbildningssakkunniga ha utgått från att samma studieplan

skall tillämpas för samtliga ifrågavarande 140 studerande som gäller

för de hittillsvarande kurserna, som omfattat 120 elever. På grund härav

uppdela de sakkunniga årskursen omfattande 140 studerande i två lika

stora grupper (A och B), vardera sålunda bestående av 70 elever mot eljest

60. Studieplanen för de båda grupperna framgår av följande uppställning.

Höstterminen 1946

Vårterminen 1947

Höstterminen 1947

Grupp A

Grupp B

Grupp A

Grupp B

Grupp A

Grupp B

Tandfyllnings- fantomkurs.

(Varjedags- tj änstgöring)

Protesfantom-

kurs.

(Varannan dag)

Tandkirurgisk

och röntgen- propedeutik.

(Varannan dag)

Protesfantom-

kurs.

(Varannan dag)

Tandkirurgisk

och röntgen- propedeutik.

(Varannan dag)

Tandfyllnings- fantomkurs.

(Varjedags- tj änstgöring)

Protesfan tom- kurs.

(Varjedags- tj änstgöring)

Tandkirurgisk

och röntgen- klinik.

(Varannan dag)

Ortodonti och

barntandvård.

(Varannan dag)

Beträffande personalbehovet för en på så sätt upplagd undervisning ha

de sakkunniga härefter anfört följande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 241.

Personalorganisationen vid tandläkarinstitutet i Stockholm är mycket

knappt beräknad för den undervisning, som terminsgrupper omfattande 60

elever kräva. När grupperna nu komma att utgöras av 70 elever, kommer

detta dessutom att medföra, att grupperna bli för stora för att tillfredsställande

kunna undervisas såsom en enhet. Liksom en klass i en skola, när elevantalet

stiger över en viss nivå, uppdelas i tvenne parallellklasser, måste

även 70-mannagrupperna vid tandläkarinstitutet uppdelas i två parallellgrupper,

var och en med sina egna lärare. Detta skulle strängt taget nödvändiggöra

en dubblering av den nuvarande lärarpersonalen vid de kurser,

som belastas av 70-mannagrupperna. Vissa föreläsningar och demonstrationer

kunna emellertid utan större olägenhet hållas samtidigt för hela 70- mannagruppen, varför en fullständig dubblering av ifrågavarande lärartjänster

icke är nödvändig.

Den erforderliga personalförstärkningen ha de sakkunniga i samråd med

tandläkarinstitutets lärarråd beräknat sålunda:

Avd.tand-

Assis-

Amanu-

Tandskö-

Tekniska

läkare.

tenter.

ensel*.

terskor.

biträden.

Protesavdelningen ...... 1

3

i

1

1

Tandfyllningsavdelningen 1

2

3

1

1

Tandkirurgiska avdelningen 1

1

2

1

Röntgenavdelningen .... 1

1

Tandreglerings- och barn-

tandvårdsavdelningen

1

1

Summa 4

7

7

4

2

Såsom för avdelningarna gemensam personal ha de sakkunniga härutöver

räknat med 1 reparatör och 1 kontorsbiträde.

Till stöd för sitt förslag anföra de sakkunniga härefter följande.

Som redan tidigare framhållits är institutets nuvarande personalorganisation,

som på sin tid uppgjordes gemensamt av besparingsberedningen och

tandläkarinstitutets lärarråd, ytterst knappt beräknad. Såsom närmare

framgår i betänkandet, belastas de olika avdelningarna vid tandläkarinstitutet

icke likartat av de utökade elevgrupperna. De sakkunniga föreslå likväl,

i enlighet med vad de tidigare framhållit, att denna personalförstärkning

i sin helhet genomföres redan vid ingången av hudgetåret 1946/4? och

sedermera hibehålles även efter det elevantalet återgått till nuvarande nivå.

De föreslagna tjänsterna måste nämligen anses oundgängligen nödvändiga

för institutets drift och undervisningens rationella bedrivande redan vid nuvarande

elevantal av 120. Under övergångstiden vårterminen 1948—höstterminen

1951 kommer enligt de sakkunnigas förslag att vid båda instituten

parallellt tillämpas 4- och 5-årig studieplan. Den nya studieplanen

fordrar en utökning av lärarstaben m. m., varför det kan förutsättas, att

de krafter, som i detta sammanhang föreslås, komma att tagas i anspråk

för att täcka detta behov.

De sakkunniga framhålla emellertid, att det utökade elevantalet även

nödvändiggör en höjning av andra för institutets verksamhet beviljade an
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jfl.

slag. Denna anslagsökning betingas av större materielutgifter, ökade expensutgifter

samt större inköp och förbrukning av undervisningsmateriel.

De ökade årliga kostnaderna för de föreslagna åtgärderna ha de sakkunniga

härefter beräknat på följande sätt.

Lärarpersonal. (Arvoden.) Kronor

4 avdelningstandläkare å 7 500 kronor ...................... 30 000

7 assistenter å 5 000 kronor................................ 35 000

7 amanuenser å 2 250 kronor............................... 15 750

Summa kronor 80 750

Sköterske- och biträdespersonal. (Arvoden.)

4 tandsköterskor å 318 kr./mån............................. 15 264

2 tekniska, biträden ä 318 kr./mån........................... 7 632

1 reparatör å 350 kronor/mån............................... 4 200

1 kontorsbiträde å 350 kronor/mån.......................... 4 200

Summa kronor 31 296

Anslagshöjning.

Förbrukningsmateriel.

Protesavdelningen .................................. 4 000

Tandfyllningsavdelningen ............................ 4 000

Tandkirurgiska avdelningen.......................... 2 000

Röntgenavdelningen ................................ 2 000

Ortodoxi- och barntandvårdsavdelningen.............. 1 000 13 000

Undervisningsmateriel.

Protesavdelningen .................................. 500

Tandfyllningsavdelningen ............................ 500

Tandkirurgiska avdelningen .......................... 500

Röntgenavdelningen ................................ 500

Ortodonti- och barntandvårdsavdelningen ............ 500 2 500

Expenser ................................................. 5 000

Extra anslag för sekretariat................................. 1 500

Summa kronor 22 000

Arvode till vice ordföranden................................ 3 000

Sammanfattning.

Lärarbefattningar ......................................... 80 750

Sköterske- och biträdespersonal.............................. 31 296

Anslagshöjning ........................................... 22 000

Arvode till vice ordföranden ................................ 3 000

Summa kronor 137 046.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 24 1.

Slutligen ha de sakkunniga framhållit, att vissa lokalutrymmen måste

iordningställas för de nya befattningshavarna. Lämpliga utrymmen härför

finnas emellertid inom institutets vindsutrymmen. Engångskostnaderna härför

lia av de sakkunniga beräknats till 40 000 kronor.

Provisoriska studieanordningar i Göteborg eller Malmö.

Såsom berörts i det föregående, har det avsetts, att de 40 studerande, som

för prekliniska tandläkarstudier vårterminen 1946 intagits vid universitetet

i Lund, skola genomgå det andra årets studier i provisoriska lokaler å den

ort, dit ett nytt tandläkarinstitut skall förläggas, för att från och med vårterminen

1948 överflyttas till det nya institutet.

T andläkarutbildningssakkunniga ha fört förhandlingar med representanter

för respektive städer, vilka utmynnat i bindande erbjudanden från städerna.

att ställa lokaler till förfogande.

Enligt de sakkunnigas framställning ligga lokalerna för ifrågavarande

propedeutiska undervisning i Göteborg inom Vasa sjukhus område och i

Malmö inom Allmänna sjukhusets område. På båda platserna anses lokalerna

fullt tillräckliga för ändamålet. De omfatta i Göteborg 1 390 kvadratmeter

och i Malmö 1 000 kvadratmeter, studenternas klubbrum dock ej inräknade.

Beträffande lokalerna i Göteborg ha stadsfullmäktige åtagit sig

att byggnadstekniskt iordningställa dem. Kostnaden härför har beräknats

till inemot 95 000 kronor. Därvid har dock förutsatts, att staden skulle bekosta

erforderliga bänkar och bord i laboratorier samt annan specialinredning

liksom även eventuellt erforderliga särskilda ventilationsanläggningar

för fantomlaboratoriet eller andra lokaler. Beträffande lokalerna i Malmö

ha stadsfullmäktige åtagit sig deras byggnadstekniska iordningställande enligt

uppgjorda ritningar och förslag för en beräknad kostnad av inemot

220 000 kronor, därvid staden dock icke skall bekosta ventilationsanordningar

utöver normal omfattning. Värme, vatten, gas och elektricitet skall

betalas av staten efter sjukhusets självkostnadspris.

Beträffande undervisningens anordnande har tandläkarinstitutets lärarråd

i yttrande över de sakkunnigas framställning den 6 november 1945 framhållit,

bland annat, att enligt gällande studieplan för andra studieåret ingår

i undervisningen under detta studieår följande ämnen under angivna tider:

1) tandfyllningskonst, fantomkurs (1 termin, 4 månader), 2) proteslära,

fantomkurs (V2 termin, 2 månader) och 3) tandkirurgi, propedeutisk kurs

(% termin, 2 månader). Lärarrådet ansåg emellertid beträffande ifrågavarande

provisoriska undervisning, att den propedeutiska kursen i tandkirurgi

borde utgå från andra årets studier. Kursen borde i stället flyttas till tredje

läsåret. Den kliniska undervisningen i tandkirurgi, vilken enligt gällande

studieplan ägde rum under tredje läsåret, borde för denna grupp studerande

flyttas till fjärde läsåret, under vilket studieplanen icke hade någon undervisning

i tandkirurgi. Tandkirurgiundervisningen gjorde enligt lärarrådets

mening en stor vinst genom denna förskjutning.

På grundval av detta förslag har lärarrådet härefter beräknat kostnaderna

för ifrågavarande undervisning på följande sätt.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majlis ''proposition nr %41-

Årlig kostnad.

LÖnestat. Arvode

kr.

1 laborator ........................................ 12 000

2 avdelningstandläkare ä 6 900 ....................... 13 800

2 assistenter å 5 000 ....................... 10 000

2 amanuenser a 2 250 ....................... 4 500

1 tandtekniker, samtidigt vaktmästare..........•...... 7 200

1 skrivbiträde ...................................... 3 600 51 100

Expenser m. rn. Göteborg Malmö

kr. kr.

1. Expenser (bränsle, lyse, vatten) .................... 15 000 10 000

2. Publikationstryck ................................ 200 200

3. Facklitteratur.................................... 1 000 1 000

4. Förbrukningsmaterial ............................. 5 000 5 000

5. Undervisningsmaterial ............................ 3 000 3 000

6. Vetenskaplig verksamhet.......................... 3 000 3 000

7. Vidmakthållande av utrustning .................... 5 000 5 000

8. Oförutsedda utgifter ....................... 1 000 1 000

Summa 33 200 28 200.

Förslags
anslag
33

000 28 000

Engångskostnader.

Protes- och tandfyllningslaboratorier jämte demonstrationssal.

Utrustningen avser följande lokaler:

Rum för avd.-tandläkare, assistenter, amanuenser, tekniker

jämte fantomlaboratorium med biutrymmen.......... kronor 76 240

Demonstrationssal ................................... » 10 000

Summa kronor 86 240.

Sammanställning. Göteborg Malmö

kr. kr.

Årlig kostnad ...................................... 84 300 79 300

Engångskostnader för utrustning och inredning......... 86 240 86 240.

T andläkarutbildning ssakkunniga — vilka tidigare förordat en studieplan

för ifrågavarande undervisning, innefattande kurs i tandkirurgisk och röntgenologisk

propedeutik — ha efter omprövning av frågan beslutat föreslå

den lösning, vilken lärarrådet förordat. Häremot ha två av de sakkunnigas

ledamöter reserverat sig, varjämte en ledamot, som i övrigt anslutit sig

till de sakkunnigas majoritet, reserverat sig mot beräkningsgrunderna i

lärarrådets förslag.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2J+1.

Studieanordningar, motiverade av övergången till ny studieplan.

Tandläkarutbildningssakkunniga ha inledningsvis framhållit följande.

När det nya tandläkarinstitutet, som är byggt med tanke på en 5-årig

studieplan och för en årlig intagning av 80 elever, vid början av vårterminen

1948 står färdigt, skall det emottaga dels 20 av de 140 elever, som

tillbringat tre terminer vid tandläkarinstitutet i Stockholm, dels de 40 elever,

som under två terminer haft sina studier förlagda till provisoriska lokaler.

Härtill komma 40 elever, som under vår- och höstterminerna 1947 bedrivit

prekliniska studier. Det nya institutet, byggt för 4 X 80 — 320 propedeutisk

och kliniskt arbetande elever, skulle alltså när det öppnas mottaga

100 elever. De studentgrupper, som tidigare studerat antingen i Stockholm

eller i de provisoriska lokalerna, ha följt den hittillsvarande 4-åriga

studieplanen och måste fullborda sina studier efter denna plan. Även den

studentgrupp, som börjar sina prekliniska studier vårterminen 1947, bör följa

den 4-åriga studieplanen, enär alla skäl tala för att övergången från 4-årig

till 5-årig studieplan bör ske samtidigt vid institutet i Stockholm och det

nya institutet. De 100 studenter, som från början belägga det nya institutet,

skola alltså alla följa den 4-åriga studieplanen.

De sakkunniga anse alltså, att övergången till ny studieplan bör ske samtidigt

vid Stockholmsinstitutet och det nya tandläkarinstitutet, och framhålla,

att en samtidig övergång till en förlängd studietid skulle innebära, att

under ett år, 1951, endast 40 tandläkare skulle utbildas. Med hänsyn till den

för framtiden väsentligt utökade examinationen skulle en förlust av 100 å

140 tandläkare år 1951 kunna anses vara utan avgörande betydelse. De sakkunniga

ha emellertid funnit dels att en sådan förlust bör undvikas med

hänsyn till folktandvårdens behov av tandläkare, dels att det föreslagna

institutets kapacitet är sådan, att den under tiden 1948—1951 tillåter en

lösning av denna fråga, som samtidigt innebär ett minskande av denna

förlust och ett mera ekonomiskt utnyttjande av institutet under denna tid.

Härom anföra de sakkunniga:

Det nya institutet kommer, när det öppnas, att beläggas av tre olika

studentgrupper, en omfattande 20 och två omfattande 40 elever. Genom

bedömning av dessas och de efterföljande terminsgruppernas successiva beläggning

av institutet fram till år 1952, då institutet är fullbelagt, har för

varje särskild undervisningslokaHnom institutet dettas belastning i detalj

kunnat fastställas. Härav framgår, att den halvårsgrupp, som börjar sina

prekliniska studier vårterminen 1947 och som normalt skall omfatta endast

40 elever, utan olägenhet kan utökas till 100 elever.

De sakkunniga föreslå sålunda, att denna grupp utökas med 60 elever,

varigenom erhålles ett extra tillskott av 60 nya tandläkare år 1951. Medicinska

fakulteten vid universitetet i Lund har emellertid ej möjlighet att

genomföra den prekliniska undervisningen för en så stor grupp som 100

studenter. De sakkunniga föreslå därför vidare, att 40 av de 100 vårterminen

1947 nyintagna eleverna mottagas vid medicinska fakulteten i Lund, medan

de återstående 60 hänvisas till karolinska institutet, som är det enda medi
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr glanska

lärosäte, som kan mottaga en så stor studentgrupp. Ett sådant arrangemang

möter enligt de sakkunniga ej några svårigheter, enär denna extrakurs

vid karolinska institutet börjar en vårtermin och sålunda alternerar

med de ordinarie kurserna, som börja höstterminer.

I detta sammanhang erinra de sakkunniga om sitt förslag, att den nya

femåriga studieplanen skall börja tillämpas på de studentgrupper, som intagas

från och med höstterminen 1947, samt att därefter nya elever skola

intagas för prekliniska studier så, att vid början av varje termin 50 intagas

vid karolinska institutet och 40 vid medicinska fakulteten i Lund. Höstterminen

1946 skulle sålunda enligt nu gällande bestämmelser karolinska

institutet belastas med en studentgrupp av 120 elever. De sakkunniga anföra

härom, att erfarenheten visat, att det erbjuder utomordentligt stora

svårigheter att vid karolinska institutet omhänderha undervisningen för en

så stor grupp. De sakkunniga föreslå därför ytterligare, att 120-gruppen

höstterminen 1946 uppdelas så, att 80 av eleverna få sin utbildning i Stockholm

och de återstående 40 hänvisas till Lund. Enligt de sakkunniga erbjuder

det icke någon svårighet för medicinska fakulteten i Lund att en hösttermin

mottaga en grupp av 40 elever, enär denna alternerar med de ordinarie

kurserna, som i Lund avses börja vårterminer.

Beträffande kapaciteten av den sålunda föreslagna studieordningen anföra

de sakkunniga härefter sammanfattningsvis följande.

Införes den av de sakkunniga föreslagna studieordningen skulle, beräknat

efter det nuvarande elevantalet vid tandläkarinstitutets olika kurser och de

nyintagna elevgruppernas storlek, under den närmaste 10-årsperioden inom

landet utexamineras ej mindre än omkring 1 500 nya tandläkare. Varje år

skulle examination av minst 100 tandläkare äga rum och detta trots det

att studietiden under denna tidsperiod förlängts med ett år. Detta åstadkommes

genom intagningen av den extra grupp, som under år 1947 genomgår

prekliniska studier i Stockholm och därefter fullbordar sina studier vid

det nya tandläkarinstitutet, som då är lågt belastat.

De sakkunnigas förslag innebär, att under tiden höstterminen 1946—

höstterminen 1947 följande prekliniska kurser, anordnade enligt nuvarande

studieplan och med nedan angivna elevantal, skulle vara inrättade, nämligen

Lund.

Stockholm.

l:a terminen 2:a terminen

l:a terminen

2:a terminen

Höstterminen 1946 .

40

40

80

Vårterminen 1947 . .

40

80

40

60

Höstterminen 1947 .

40

60

De sakkunniga lia beräknat kostnaderna för en preklinisk kurs i Lund till

23 000 kronor samt i Stockholm till 25 950 kronor, därest kursen har ett

elevantal av 80, och till 24 200 kronor, därest kursen har ett elevantal av 60.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr J.y 1.

Beträffande de sakkunnigas nu ifrågavarande förslag ha i yttrandena över

sakkunnigförslaget anförts bland annat följande. Medicinalstyrelsen har —

vilket torde böra omnämnas även i förevarande sammanhang -—- liksom

även andra som yttrat sig i frågan ansett, att det nuvarande överskridandet

av den beräknade utbildningstiden förorsakas av bland annat otillräckliga

lärarkrafter. I fråga örn anordnandet av andra studieårets undervisning i

tandkirurgi m. m. i provisoriska lokaler i Göteborg eller Malmö ansluter sig

styrelsen till det av reservanterna framförda förslaget. Byggnadsstyrelsen

har beträffande provisorierna vid tandläkarinstitutet i Stockholm uttalat,

att möjligheter finnas att inreda ytterligare fem rum i vindsvåningen samt

att kostnaderna härför, inberäknat tvättställ och två W. Cai, icke torde

överskrida 30 000 kronor.

oStatskontoret har anfört följande. Ämbetsverket äger icke möjlighet att

på den föreliggande utredningen bedöma det ökade personalbehovet vid institutet

i Stockholm. Det må emellertid anmärkas, att ett bifall till framställningen

lärer få anses innebära, att den av statsmakterna år 1944 efter

omfattande utredningar fastställda personalorganisationen för institutet icke

visat sig hållbar även om vederbörlig hänsyn tages till det ökade elevantalet.

Mot bakgrunden härav förefaller det förvånande, att de sakkunniga underlåtit

att närmare precisera de brister i nuvarande organisation, vilkas avhjälpande

skulle motivera den avsevärda medelsförstärkningen. Statskontoret

vill endast understryka, att — som även de sakkunniga synas lia förutsatt

(sid. 174) — pensionsberättigande tjänster icke böra inrättas för att

tillgodose det tillfälligt ökade behovet av personal. Slutligen må framhållas,

att örn statskontorets förslag örn en 4-årig studietid vinner beaktande, det

nya institutets lokaler under de första åren av institutets verksamhet böra

kunna mera intensivt utnyttjas genom att intagningen då göres större än

normalt. Härigenom skulle tandläkarbristen snabbare avhjälpas än de sakkunniga

nied sina utgångspunkter kunnat förutsätta.

I likhet med medicinalstyrelsen lia Svenska tandläkaresaliskåpet och Sveriges

tandläkarförbund i fråga om anordnandet av andra studieårets undervisning

i tandkirurgi m. m. i provisoriska lokaler anslutit sig till det av

reservanterna framförda förslaget. Organisationerna anser, att det är av

synnerlig vikt, att det nya tandläkarinstitutet snarast kommer i kontakt

med klientel för att i tid säkra tillgången på sådan för institutets under följande

år utvidgade verksamhet. Av dessa skäl bör en poliklinik för tandsjukdomar

inrättas redan under första året. Denna bör förestås av en

fackman. Då denne därjämte bör fungera som ledare av institutet till dess

av de sakkunniga föreslagen ledning av institutet kommer till stånd, torde

denna befattning bli av synnerligen maktpåliggande och ansvarsfull art,

varför han redan från början bör inneha professors tjänsteställning.

Provisoriska anordningar vid tandläkarinstitutet i Stockholm torde vara

oundgängliga, därest vid institutet under höstterminen 1946 och kalenderåret

1947 skall kunna tillfälligt mottagas ett utökat antal studerande. Under

denna tid komma nämligen vissa kurser vid institutet att omfatta 140 i stället

för 120 studerande. De sakkunniga och lärarrådet vid institutet ha ansett,

att detta förhållande tvingar till i stort sett en fördubbling av ifrågavarande

undervisning. Detta spörsmål måste ses mot bakgrunden av att

lärarpersonalen vid institutet onekligen är allt för fåtalig, vilket

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2J+1.

i olika sammanhang anmärkts från skilda håll. Såsom närmare framgår i

annat sammanhang, tillkom den nuvarande personalorganisationen i samband

med institutets utvidgning år 1944. Organisationsförslaget, vilket år

1942 avgavs av lärarrådet i samråd med den s. k. besparingsberedningen,

innebar, att med hänsyn till då rådande förhållanden personalbehovet beräknades

knappt. Det ansågs redan då klart, att i sinom tid en personalförstärkning

borde komma till stånd för att utbildningens kvalitet icke definitivt

skulle sjunka. I avvaktan på resultatet av de sakkunnigas utredning

har lärarrådet emellertid icke ansett sig böra göra framställning i ämnet.

Behovet av en personalförstärkning har även vitsordats av flera av dem,

som nu yttrat sig över sakkunnigförslaget. När härtill kommer en tillfällig

utökning av elevantalet, har denna förstärkning blivit ofrånkomlig. De sakkunniga

ha uttryckt saken så, att liksom en klass i en skola, när elevantalet

stiger över en viss nivå, uppdelas i tvenne parallellklasser, måste även 70- mannagrupperna vid tandläkarinstitutet uppdelas i två parallellgrupper, var

och en med sina egna lärare.

Med hänsyn till det sålunda anförda anser jag mig, trots de därmed

förenade avsevärda kostnaderna, icke kunna annat än tillstyrka de sakkunnigas

förslag. Huruvida och i vilken mån den föreslagna personalförstärkningen

bör bestå även efter kalenderåret 1947, torde få prövas framdeles.

Jag förordar alltså, att medel beräknas till avlöning under budgetåret

1946/47 åt följande befattningshavare utöver de av andra skäl erfor
-

derliga, nämligen

4 avdelningstandläkare ä 7 500 kronor................ kronor 30 000

7 assistenter å 5 000 kronor.......................... » 35 000

7 amanuenser å 2 250 kronor......................... » 15 750

4 tandsköterskor å 3 600 kronor...................... » 14 400

2 tekniska biträden å 3 600 kronor.................... » 7 200

1 reparatör ................................. »_4 200

Summa kronor 106 550.

Jag återkommer i ett senare sammanhang till frågan om medelsanvisningen

liksom ock till frågorna örn förstärkning av personalen på institutets

kansli och anslag till omkostnader m. m.

I enlighet med de sakkunnigas förslag torde det vidare vara nödvändigt

att iordningställa vissa lokalutrymmen för de nya befattningshavarna. Kostnaderna

härför ha av byggnadsstyrelsen beräknats icke överstiga 30 000

kronor. Detta belopp synes böra beviljas och jag återkommer till frågan i

det följande.

Beträffande förenämnda provisoriska studieanordningar i Göteborg eller

Malmö erinrar jag, att jag i det föregående föreslagit, att det nya tandläkarinstitutet

skall förläggas till Malmö. I anslutning härtill bör även ifrågavarande

provisoriska studieanordningar förläggas till Malmö.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr ''241 ■

De av Malmö stad för ändamålet erbjudna lokalerna ha ansetts fullt tillräckliga.

Kostnaderna för lokalernas byggnadstekniska iordningställande

bestridas av staden, dock att staden icke åtagit sig att bekosta eventuellt

erforderliga ventilationsanordningar utöver normal omfattning. Värme, vatten,

gas och elektricitet skall betalas av staten efter sjukhusets självkostnadspris.

Två av de sakkunniga med senare anslutning av medicinalstyrelsen och

tandläkarorganisationerna ha förordat, att i denna undervisning skulle ingå

en kurs i tandkirurgisk och röntgenologisk propedeutik. För denna undervisning

skulle redan från och med år 1947 inrättas en professur, vars innehavare

tillika skulle fungera såsom ledare av det nya tandläkarinstitutet,

till dess av de sakkunniga framdeles föreslagen ledning trädde i funktion.

Lärarrådet vid tandläkarinstitutet i Stockholm och majoriteten av de sakkunniga

ha däremot förordat, att den propedeutiska kursen i tandkirurgi i

stället förlägges till det tredje studieåret, då det nya institutet beräknas vara

i verksamhet. Lärarrådet har ansett, att tandkirurgiundervisningen härigenom

gör en stor vinst. För egen del förutsätter jag, att frågan örn det nya

tandläkarinstitutets administration skall på förslag av de sakkunniga kunna

avgöras i så god tid, att den skall träda i funktion senast då verksamheten

vid institutet börjar. För bestyren i samband med detta instituts utrustning

m. m. har jag redan i det föregående förordat särskild anordning. I

första hand med hänsyn härtill och till vad lärarrådet anfört örn fördelen

av en förskjutning av tandkirurgiundervisningen ansluter jag mig till det

av lärarrådet och de sakkunniga stödda förslaget till anordnande av ifrågavarande

provisoriska undervisning. I detta sammanhang vill jag nämna, att

jag finner lämpligt, att denna undervisning, liksom de prekliniska kurserna

i Lund, står under ledning och tillsyn av lärarrådet vid tandläkarinstitutet

i Stockholm, dock att eventuella frågor i samband med lokaler för undervisningen

böra omhänderhas av utrustningskommittén för det nya institutet.

Föreskrifter härom torde framdeles böra meddelas av Kungl. Majit.

Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar har jag icke någon erinran.

För lärarpersonalen ha dessa för år räknat beräknats till 51 100 kronor, för

omkostnader till 28 200 kronor samt för utgifter för utrustning och inredning

till 86 240 kronor. Härav torde för budgetåret 1946/47 böra anvisas

till löner och omkostnader i avrundat tal 40 000 kronor och till engångsutgifter

i avrundat tal 86 000 kronor eller sålunda tillhopa 126 000 kronor.

Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna torde anslaget — som lämpligen

bör benämnas anslaget till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

— böra erhålla förslagsanslags natur. Beträffande nödvändigheten

härav erinrar jag bland annat om att staten skall bekosta de eventuella

ventilationsanordningar i lokalerna, som erfordras utöver det normala. Om

och i vad mån kostnader härför och för andra provisoriska åtgärder,

som kunna befinnas nödvändiga med hänsyn till inträffande förhållan
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr Selden,

uppkomma kan ännu ej bedömas. Från anslaget bör också bekostas

sådana resor mellan Stockholm och Malmö, som lärarrådet finner böra företagas

för ledningen och tillsyn över undervisningen, liksom lämpligen även

motsvarande resekostnader till Lund för ledning och tillsyn över den därstädes

pågående prekliniska undervisningen.

Jag återkommer i det följande till frågan örn medelsanvisningen.

I fråga slutligen örn de studieanordningar, som motiveras av ifrågasatt

övergång till ny studieplan, vill jag framhålla följande. Lnder de första

verksamhetsåren vid ett nytt tandläkarinstitut blir institutet icke fullt utnyttjat,

därest ej särskilda åtgärder vidtagas. De sakkunniga — som förordat

en femårig studietid och i samband därmed påpekat, att övergången

till de längre studierna under ett år medför en minskning av tandläkarexaminationen

— ha för att motverka denna minskning förordat, att

den prekliniska kurs, som börjar vårterminen 1947, utökas från normalt

fyrtio till etthundra elever. För sextio av dessa skulle den prekliniska undervisningen

anordnas genom en extra kurs vid karolinska institutet i

Stockholm. De studerande vid kursen skulle efter avlagd tandläkarkandidatexamen

hänvisas till det nya institutet.

Med hänsyn till bristen på tandläkare är det angeläget att utnyttja möjligheten

även av en tillfällig utökning av antalet tandläkarstuderande. Jag

förordar därför, att ifrågavarande extra utbildningskurs anordnas. Genom

denna kurs vinnes därjämte, att antalet studerande vid det nya tandläkarinstitutet

i Malmö redan från början blir tillfredsställande. Kostnaderna

för kursen, som pågår ett år, ha av de sakkunniga beräknats till 24 200

kronor, därav i runt tal 15 000 kronor belöpa på budgetåret 1946/47. Medel

för ändamålet torde lämpligen böra beviljas under det nyssnämnda anslaget

till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning.

I detta sammanhang ha de sakkunniga förordat, att den kurs örn 120

elever för tandläkarkandidatexamen, som skulle börja sina studier höstterminen

1946 vid karolinska institutet, uppdelas så, att 80 av eleverna få sin

utbildning i Stockholm och de återstående 40 hänvisas till en för ändamålet

anordnad extra kurs i Lund. Enligt de sakkunniga visar erfarenheten, att

stora svårigheter förefinnas att vid karolinska institutet på en gång mottaga

en så stor grupp som 120. Jag tillstyrker de sakkunnigas förslag. Kostnaderna

för kursen i Lund torde uppgå till omkring 23 000 kronor. Dessa

kostnader liksom kostnaderna för övrig preklinisk undervisning vid universitetet

i Lund under budgetåret 1946/47, även de beräknade till omkring

23 000 kronor, alltså tillhopa 46 000 kronor, torde lämpligen böra bestridas

från nyssnämnda anslag till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning.

Ur detta anslag torde slutligen även kunna bestridas den kostnad av

omkring 30 000 kronor, som enligt vad jag förut framhållit föranledes av

ökat lokalbehov vid tandläkarinstitutet i Stockholm på grund av de föreslagna

provisoriska anordningarna därstädes liksom ock de i det föregåen
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr %J+l.

de omnämnda, till 4 500 kronor beräknade kostnaderna för anskaffning av

klädskåp åt vissa studerande.

Från förslagsanslaget till provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

skulle vid bifall till vad jag sålunda föreslagit i första hand bestridas

följande kostnader, nämligen

kostnader för provisoriska studieanordningar i Malmö, be
-

räknade till ...................................... kronor 126 000

kostnader för preklinisk kurs vid karolinska institutet . . » 15 000

kostnader för undervisning för tandläkarkandidatexamen

vid universitetet i Lund, beräknade till.............. » 46 000

inredningskostnader i samband med vissa provisoriska studieanordningar

vid tandläkarinstitutet i Stockholm, beräknade

till...................................... » 34 500

Summa kronor 221 500

eller i avrundat tal 222 000 kronor.

Kungl. Majit torde äga meddela närmare föreskrifter för dispositionen av

ifrågavarande förslagsanslag, som icke utan Kungl. Maj:ts medgivande bör

få överskridas.

Medel till bekostande av förstärkning av personalen vid tandläkarinstitutet

i Stockholm samt till ökade omkostnader m. m. därstädes beräknar

jag under anslagen till detta institut i det följande.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis ''proposition nr fi.jl.

79

IV. Anslag till verksamheten vid tandläkarinstitutet

i Stockholm budgetåret 1946/47.

Den av tandläkarinstitutets lärarråd avgivna framställningen om anslag

för budgetåret 1946/47 avser dels den normala verksamheten vid institutet,

dels uppehållandet av en i januari 1945 påbörjad extra tandläkarkurs, dels

ock verksamheten vid tandteknikerskolan. Däremot har i framställningen

icke beräknats medel för de provisoriska studieanordningar, som föranledas

av att en extra tandläkarkurs intagits vid universitetet i Lund höstterminen

1945. Medelsbehovet härför har beräknats av tandläkarutbildningssakkunniga,

vilkas förslag i detta hänseende jag närmare behandlat i det föregående.

I samband med mina anslagsberäkningar i det följande återkommer

jag emellertid även till sistnämnda förslag.

I sin petitaskrivelse har lärarrådet begärt anslag för följande särskilda

ändamål, nämligen avlöningar, omkostnader, vidmakthållande av institutets

utrustning samt anordnande av utbildning av tandtekniker. Inledningsvis

har lärarrådet därvid understrukit, att den av 1943 och 1944 årens riksdagar

beslutade omorganisationen av tandläkarinstitutet icke inneburit och

icke avsetts utgöra en lösning av de organisationsproblem, som förelåge nied

hänsyn till tandläkarutbildningens kvalitet. De hittills beslutade åtgärderna

hade i stället i huvudsak allenast tagit sikte på sådana frågor, som stöde

i mer eller mindre direkt samband med den år 1943 beslutade utökningen

av institutets examinationskapacitet. I avvaktan på den mera djupgående

omläggning av tandläkarutbildningens organisation, som numera föreslagits

av tandläkarutbildningssakkunniga, hade lärarrådet icke ansett sig böra

framlägga några egna förslag i ämnet. I detta sammanhang har lärarrådet

framhållit ytterligare följande synpunkter.

Lärarrådet vill erinra örn, att lärarrådets åren 1942 och 1943 i samråd

med den s. k. besparingsberedningen avgivna organisationsförslag inneburo,

att med hänsyn till då rådande förhållanden »behovet av personal beräknats

mycket knappt. På flera punkter skulle en utökning av personalen vara

för undervisningen och patientbehandlingen önskvärd» (skrivelse den 16

februari 1942). Sedan den utökade verksamheten vid institutet numera

kommit i gång, lia också erfarenheterna visat, att — till följd av de besparingssträvanden,

som gjort sig gällande vid förslagens upprättande — personalorganisationen

i vissa avseenden beräknats allt för knapp. I fråga örn

lärarorganisationen är det sålunda klart, att undervisningsgrupperna i betydande

utsträckning äro ur pedagogisk synpunkt allt för stora. Ett ökat

antal lärare skulle därför vara behövligt för att möjliggöra en uppdelning

av de studerande i grupper av lämpligare storlek. Det har också fran början

varit lärarrådets avsikt att — med åberopande av de förhållanden, under

vilka organisationsförslagen avgåvos — i sinom tid begära en förstärkning

av lärarkrafterna. I fråga örn sköterske- och biträdespersonalen vill lärår
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Marits proposition nr%Jfl.

rådet först erinra om att verksamheten vid institutet i stor utsträckning bygger

på det arbete, som utföres av eleverna vid institutets tandsköterskeskola.

Institutet är salunda med nuvarande organisation för sin verksamhet

beroende av att tillströmningen av tandsköterskeelever är tillräcklig.

Ansökningarna till skolan ha emellertid — till följd av det aktuella läget på

arbetsmarknaden — under senaste tid varit mindre talrika, varför lärarrådet

varit nödsakat överväga en begäran om förstärkning av anslagen till sköterske-

och biträdespersonalen. Hittills har detta emellertid gått att undvika.

Lärarrådet anser sig dock böra i detta sammanhang anmäla att, därest

i fortsättningen rekryteringen av tandsköterskeskolan skulle bli otillfredsställande,

lärarrådet kan nödgas att även för ett löpande budgetår begära

dylik anslagsförstärkning.

I detta sammanhang synes det lärarrådet lämpligt att framhålla den ändrade

uppgift, tandläkarinstitutet numera har att fullgöra. Innan folktandvården

tillkom, hade institutet att tillgodose behovet av tandläkare för endast

en relativt begränsad del av befolkningen. Folktandvårdens genomförande

innebär, att en tandläkarkår som till storleken närmar sig läkarkåren,

numera är erforderlig. Detta måste oundgängligen få sina mycket

betydande ekonomiska konsekvenser för statsverket i avseende å de årliga

utgifterna för tandläkarutbildningen. Även örn hänsyn tages till den kortare

studietiden för tandläkarna, äro statens utgifter för denna utbildning —

vilken även bereder staten förhållandevis stora inkomster — ännu mycket

små i jämförelse med det allmännas kostnader för läkarutbildningen. De

ytterligare krav på anslagsökningar, som lärarrådet därför nödgas successivt

framföra, måste enligt lärarrådets mening ses mot denna bakgrund.

Jag övergår härefter till behandlingen av de olika anslagsäskandena.

A. Tandläkarinstitutet: Avlöningar.

Förslagsanslaget till avlöningar vid tandläkarinstitutet är för budgetåret

1945/46 uppfört med 469 000 kronor och disponeras på sätt framgår av

statsliggaren sid. 536 ff.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten är för innevarande budgetår uppförd i avlöningsstaten för

tandläkarinstitutet med förslagsvis 63 000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har i sitt utlåtande över lärarrådets petita

framlagt förslag i fråga om:

a. anvisande av medel för beredande av uppflyttning i löneklass av tre

professorer, samt

b. förändring av en avdelningsskötersketjänst i lönegrad 7 från extra ordinarie

till ordinarie.

Beträffande löneklassuppflyttning för tre professorer har kanslern i anslutning

till förslag av lärarrådet anfört, att dessa professorer torde komma

att från och med den 1 juli 1946 uppflyttas i 31 löneklassen. I anledning

härav bortfalla från och med nämnda dag de personliga lönetillägg å tillhopa

664 kronor, som nu utgå till två av professorerna, så länge de tillhöra

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts -proposition nr 241 ■

30 löneklassen. Anslagsökningen på grund av löneklassuppflyttning utgör

1 485 kronor. Den verkliga ökningen under här ifrågavarande anslagspost

blir sålunda (1 485 — 664 =) 821 kronor eller i avrundat tal 800 kronor.

I fråga om förändring av en avdelningsskötersketjänst har kanslern vidare

anfört:

Lärarrådet har — under åberopande av en framställning från svensk sjuksköterskeförening

— anhållit, att den å röntgenavdelningen placerade avdelningssköterskan

i Eo 7 måtte erhålla ordinarie anställning i A 7, samt att

nuvarande befattningshavaren Gerda Brunsberg, vilken varit anställd vid

institutet som röntgensköterska sedan den 1 maj 1932, måtte få utan tjänstens

ledigförklarande utnämnas till innehavare av den ordinarie tjänsten.

Då röntgenavdelningen under alla förhållanden och oberoende av hur en

kommande omorganisation av institutet kommer att gestalta sig, har behov

av en avdelningssköterska, tillstyrker kanslern lärarrådets framställning.

Lönen i A 7:11 utgör 4 218 kronor. Såsom en följd av den ordinarie tjänstens

inrättande kan anslagsposten »3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal» minskas med den till en avdelningssköterska i Eo 7:10 utgående

avlöningen, utgörande 4 044 kronor.

Statskontoret har icke velat motsätta sig förslaget örn förändring av avdel

ningsskötersket j änsten.

Enligt kanslerns förslag blir anslagsökningen under denna anslagspost sålunda

(800 + 4 218 =) 5 018 kronor eller i avrundat tal 5 000 kronor.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Anslagsposten är i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförd med

förslagsvis 172 200 kronor.

Kanslern har framlagt förslag i fråga om:

a. inrättande av en tjänst såsom sköterskebiträde på rotfyllningsavdelningen,

b. anställande av ytterligare en tamburvakt,

c. ökning av sekreterarens arvode, samt

d. anvisande av medel för förstärkning av institutets kamerala arbetskrafter.

Lärarrådet har i fråga örn inrättande av en tjänst såsom slcöterskebiträde

på rotfyllning savdelningen anfört, bland annat, att till grund för lärarrådets

år 1942 avgivna och av statsmakterna sedermera godkända beräkning av

personalbehovet vid institutet legat en samma år uppgjord plan för ombyggnad

av institutets lokaler. Denna plan blev emellertid sedermera av

byggnadstekniska skäl omarbetad, med följd att rotfyllningsavdelningen

icke fick direkt förbindelse med tandfyllningsavdelningen utan erhöll särskild

ingång från Wallingatan. Detta förhållande har medfört behov av ytterligare

en befattningshavare, lämpligen ett sköterskebiträde.

Lärarrådet och kanslern hemställa, att en befattning såsom sköterskebiträde

med ett arvode av 3 450 kronor måtte inrättas.

Bihang till rilcsdagens protokoll 19I>6. 1 sami. Nr 2/fl.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. May.ts proposition nr %!+l.

Statskontoret har icke velat motsätta sig bifall till lärarrådets förslag.

Beträffande förslaget om anställande av ytterligare en tamburvakt har

kanslern — med stöd av vad lärarrådet anfört — framhållit, att den stora

tillströmningen av patienter och nödvändigheten att hålla stora kapprummet

öppet under större delen av dagen — enligt under hand erhållen uppgift

från klockan 8.30 till klockan 18 — gör det behövligt att anställa ännu

en tamburvakt. Arvodet torde böra bestämmas till 3 450 kronor, d. v. s.

samma belopp, som utgår såsom arvode vid den nu befintliga tamburvaktst

jönsten.

Statskontoret har icke velat motsätta sig bifall till förslaget.

I fråga om arvodet till sekreteraren har kanslern — i anslutning till lärarrådets

förslag — tillstyrkt en höjning med 800 kronor till 3 600 kronor.

Statskontoret har avstyrkt förslaget.

I fråga om anslag till förstärkning av institutets kamerala arbetskrafter

har lärarrådet erinrat, att Kungl. Majit på förslag av statens sakrevision

ställt medel till förfogande för anlitande av speciell sakkunskap vid upphandling

av den nya utrustning, som anskaffats under de senare åren. Enligt

lärarrådets mening har det varit betydelsefullt, att dylik sakkunskap

kunnat disponeras. Med hänsyn till den i olika avseenden starkt utökade

verksamheten — institutet bedriver numera bland annat en stor klinisk

vårdverksamhet — anser lärarrådet det kunna med skäl ifrågasättas, huruvida

icke även för framtiden en förstärkning av den ekonomiska sakkunskapen

vid institutet är behövlig. Lärarrådet anför härom i huvudsak följande.

Redan nu anvisas årligen till institutet avsevärda anslag för inköp av materialier

och förnödenheter, som äro erforderliga för institutets drift. Budgetåret

1944/45 uppgår sålunda anslaget till omkostnader vid institutet till

203 000 kronor. Även frånsett avlöningskostnader omspänner emellertid

institutets medelsförvaltning vida större belopp än omkostnadsanslaget utvisar.

Den omfattande och successivt växande patientvården medför inkomster

och utgifter av betydande storlek samt medverkar till att den årliga

upphandlingen vid institutet går till relativt stora summor. I annat sammanhang

utvecklar lärarrådet närmare, att ett vidmakthållande av institutets

nya utrustning i gott skick och denna utrustnings komplettering med

hänsyn till nya tekniska uppfinningar årligen komma att kräva betydande

anslagsbelopp. Enbart för löpande underhåll nödgas lärarrådet sålunda på

grundval av verkställd utredning räkna med belopp av inemot 100 000 kronor

om året. Härav framgår att, även sedan den nu pågående nyanskaffningen

genomförts, stora upphandlingsproblem komma att föreligga. I samband

härmed och av andra orsaker kommer institutets medelsförvaltning att avsevärt

stiga.

De kamerala uppgifterna vid institutet handhas vid nuvarande organisation

dels av karolinska institutets kamrerare, som ombestyr upprättande av

avlöningslistor och bokslut m. m., dels ock av två vid tandläkarinstitutet

anställda kassörskor, av vilka den ena sköter de omfattande räkenskaperna

och den andra tar emot patientavgifter m. m. Det torde icke kunna förnekas,

att den omständigheten att tandläkarinstitutet icke har en egen kam
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts ''proposition nr filfl.

rerare innebär påtagliga olägenheter redan i fråga om de vanliga kamerala

uppgifternas bestridande. Härtill kommer, att någon som helst enhetlig

skötsel av upphandling och därmed sammanhörande spörsmål knappast

kan förekomma vid nuvarande organisation.

En väsentligt bättre tillsyn över den ekonomiska förvaltningen — och

därvid främst upphandlingen — skulle kunna ernås, om även i fortsättningen

liksom under det senaste budgetåret en på området sakkunnig person

finge anställas. Bland dennes åligganden skulle bland annat ingå att ha

kontroll över och ansvar för upphandlingen samt att i övrigt öva tillsyn

över den ekonomiska förvaltningen (anslagens disposition) och biträda vid

handläggningen av frågor av ekonomisk natur. Ifrågavarande tjänst torde

kunna innehas såsom bisyssla. Det med tjänsten förenade arvodet synes i

avvaktan på närmare erfarenheter kunna beräknas till 250 kronor i månaden

eller sålunda till 3 000 kronor för år.

Kanslern anser, att förslaget om en speciellt sakkunnig person att biträda

lärarrådet och förvaltningsnämnden vid institutet vid tillsyn över den ekonomiska

förvaltningen, främst upphandlingen, berör en fråga, som måste

tillmätas stor betydelse. En definitiv lösning av problemet förutsätter en

närmare utredning, vilken lämpligen torde böra verkställas genom tandläkarutbildningssakkunniga.

Såsom en provisorisk åtgärd tillstyrker kanslern

lärarrådets förslag och uttalar, att det föreslagna arvodesbeloppet, 3 000

kronor, synes skäligt.

Statskontoret anser, att det behov av kameral kunskap, som kan komma

att framdeles erfordras i samband med upphandlingen, bör kunna bliva

tillfredsställande tillgodosett — förutom genom anlitande av redan till

förfogande stående arbetskraft — genom etablerande av samarbete med

de myndigheter, vilka inom sina verksamhetsområden förvärvat erfarenhet

angående hithörande spörsmål och vilka utan särskild ersättning böra lämna

institutet erforderligt biträde med kamerala arbetsuppgifter av berörda slag.

Statskontoret kan därför icke tillstyrka bifall till lärarrådets framställning.

Enligt kanslerns förslag blir anslagsökningen under ifrågavarande anslagspost

— under förutsättning att ett av kanslern under senare punkt framlagt

förslag bifalles om inrättande av en hantverkarbefattning i lönegraden Eo 6

i stället för ett med arvode av 3 450 kronor avlönat reparatörsbiträde —

(3 450 + 3 450 + 800 + 3 000 — 3 450 =) 7 250 kronor eller i avrundat

tal 7 300 kronor.

3. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal.

Anslagsposten är i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförd med

förslagsvis 196 200 kronor.

Kanslern har framlagt förslag i fråga örn:

a. inrättande av ytterligare en tandskötersketjänst och en tjänst såsom

tekniskt biträde, båda i lönegrad Eo 6, på tandfyllningsavdelningen,

b. inrättande av ytterligare en tandskötersketjänst i lönegrad Eo 6 på

ortodonti- och barntandvårdsavdelningen,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^1.

c. inrättande av två befattningar såsom hantverkare i lönegrad Eo 6,

d. anvisande av medel för jourtjänst, samt

e. anvisande av medel för undervisning av 1945 års extra tandläkarkurs.

Till stöd för förslaget örn inrättande av ytterligare en tandskötersketjänst

och en tjänst såsom tekniskt biträde på tandfyllning savdelning en har lärarrådet

framhållit, att behov av dessa tjänster uppstått som en följd av den

omdisponering av tandfyllningsavdelningens lokaler, för vilken en redogörelse

lämnats i det föregående. Den ursprungliga planen för lokaldispositionen

innebar, att tandfyllningsavdelningens båda kliniksalar skulle förläggas

till samma våning. Denna lokaldisposition möjliggjorde att — i syfte

att spara — antalet tandsköterskor för tandfyllningsavdelningen begränsades

till två. Den slutliga disponeringen av lokalerna innebar, att kliniksalarna

förlädes i olika våningar, och medför oundgängligen ett ökat behov

av sköterske- och biträdespersonal.

Kanslern har uttalat, att omförmälda uppdelning av lokalerna på olika

våningsplan motiverar anställande av ifrågavarande befattningshavare, samt

beräknar härför en anslagsökning under denna post av (2 X 3 126 =)

6 252 kronor.

Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket på föreliggande utredning och

i avsaknad av någon plan för demonstrationssalarnas utnyttjande icke kunnat

bedöma behovet av ifrågavarande personalförstärkning. Mot den föreslagna

lönegradsplaceringen för befattningshavarna syntes icke vara något

att erinra.

I fråga örn inrättande av ytterligare en tandskötersketjänst på ortodontioch

b arntandvårdsav delning en har kanslern — i anslutning till vad lärarrådet

anfört — framhållit, att avdelningen disponerar två behandlingssalar

och att å densamma tjänstgöra en extra ordinarie avdelningssköterska och

en extra ordinarie tandsköterska. Ytterligare en tandsköterska, närmast avsedd

för barntandvårdsavdelningen, torde vara erforderlig. Då denna tandsköterska

i likhet med övriga dylika befattningshavare bör placeras i lönegrad

Eo 6, blir anslagsökningen 3 126 kronor.

Statskontoret har med hänsyn till den ökade tillströmningen av barntandvårdsfall

ansett skäl tala för inrättandet av den föreslagna befattningen.

Beträffande förslaget om inrättande av två befattningar såsom hantverliare

i lönegrad Eo 6 har lärarrådet förebragt en utförlig motivering. Enligt

lärarrådet bör dels i stället för den nuvarande, med arvode förenade reparatörsbiträdestjänsten

inrättas en befattning såsom hantverkare i lönegrad

Eo 6, dels ytterligare en sådan extra ordinarie befattning inrättas, dels ock

den nuvarande tjänsten som reparatör i lönegrad A 7 omändras till förste

repar atörst j anst i lönegrad A 9.

Kanslern har anfört, att den utrustning, som institutet nu disponerar

över, är mångdubbelt större än den, som fanns före utvidgningen, och den

utnyttjas intensivt samt är därför utsatt för en stark förslitning. En utök
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jtl.

ning av reparatörspersonalen är säkerligen ekonomiskt fördelaktig, då det

härigenom i stor utsträckning bör bli möjligt att undvika att för reparationer

anlita enskilda firmor. Kanslern förordar därför förslaget örn inrättande

av två hantverkarbefattningar i lönegrad Eo 6. Anslagsökningen blir

(2 X 3 126 =) 6 252 kronor. Såsom förut framhållits kan som en konsekvens

härav anslagsposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, minskas med 3 450 kronor. Frågan örn den ordinarie reparatörens

uppflyttning i högre lönegrad har kanslern icke ansett böra upptagas

till prövning i nu förevarande sammanhang.

Statskontoret har tillstyrkt kanslerns förslag.

I fråga örn anvisande av medel för jourtjänst har kanslern — i anslutning

till lärarrådets motivering för förslaget — uttalat, att från institutets sida

det länge varit ett viktigt önskemål att få möjlighet att uppehålla en poliklinik

för akuta tandvårdsfall. Detta förutsätter jourtjänstgöring på kvällar

samt på sön- och helgdagar. Kvällstjänstgöringarna kunna enligt lärarrådets

uppgift ordnas inom ramen för den befintliga organisationen. För att kunna

hålla polikliniken öppen under sön- och helgdagar kräves däremot särskilt

anslag. Lärarrådet beräknar anslagsbehovet på följande sätt: jourhavande

lärare (45 jourer ä 30 kronor =) 1 350 kronor, assisterande sköterska (45

jourer ä 8 kronor —) 360 kronor, således tillhopa 1 710 kronor. Lärarrådet

framhåller, att denna anslagsökning i viss utsträckning kommer att kompenseras

genom inflytande behandlingsavgifter. Kanslern tillstyrker lärarrådets

hemställan och har ingenting att erinra mot det begärda beloppet,

som dock synes kunna avrundas till 1 700 kronor.

Statskontoret finner för sin del behovet av den föreslagna jourtjänstgöringen

icke tillräckligt styrkt. Med hänsyn härtill och då utvidgandet av

jourtjänstgöringen icke synes ha påkallats ur undervisningssynpunkt, kan

ämbetsverket icke tillstyrka, att medel anvisas för ändamålet.

I fråga om anslag för undervisning av 1945 års extra tandläkarlcurs erinrar

jag, att med hänsyn till vissa förhållanden, som stodo i samband med övergången

till en ny studieplan vid institutet, lärarrådet i skrivelse till universitetskanslersämbetet

den 18 december 1944 föreslog, att en extra kurs om

60 studerande skulle intagas vid institutet vårterminen 1945. Genom beslut

den 4 januari 1945 bemyndigade Kungl. Maj :t härefter lärarrådet att i januari

1945 å institutet intaga en extra grupp av 60 studerande ävensom anordna

den extra undervisning, som kunde befinnas nödvändig för att framföra

dessa studerande till tandläkarkandidatexamen och tandläkarexamen.

Enligt den plan för undervisningen, som bifogades lärarrådets nyssnämnda

skrivelse, erfordras för höstterminen 1946 för ifrågavarande ändamål ytterligare

för tandkirurgiska avdelningen en assistent och två amanuenser, för

röntgenavdelningen en assistent och en amanuens samt för protesavdelningen

en avdelningstandläkare och en assistent ävensom en tandsköterska.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

86 Kungl. Majlis proposition nr %Jjl.

Lärarrådet har nu beräknat kostnaderna för dessa befattningshavare enligt

nedanstående tablå:

1 avdelningstandläkare å 7 500 kronor för år............ kronor 3 750

3 assistenter å 5 000 kronor för år...................... » 7 500

3 amanuenser å 2 250 kronor för år.................... » 3 375

1 tandsköterska å 4 100 kronor för år.................. » 2 050

Summa kronor 16 675.

Kanslern har hemställt om en medelsanvisning av i avrundat belopp

16 700 kronor.

Statskontoret har uttalat, att frågan om medelsanvisningen för ifrågavarande

ändamål undandrager sig ämbetsverkets bedömande.

Enligt kanslerns förslag blir anslagsökningen under ifrågavarande anslagspost

— under förutsättning att ett av kanslern i det föregående tillstyrkt

förslag bifalles örn förändring av en extra ordinarie avdelningsskötersketjänst

till ordinarie — (6 252 + 3 126 -j- 6 252 + 1 700 -f- 16 700 — 4 044 =)

29 986 kronor eller avrundat 30 000 kronor.

4. Rörligt tillägg.

Anslagsposten är i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförd med

förslagsvis 37 600 kronor.

Kanslern har föreslagit att, därest de av honom förordade förslagen bifallas,

ifrågavarande anslagspost höjes med 2 700 kronor. I

I enlighet med kanslerns, av statskontoret tillstyrkta förslag förordar

jag, att en avdelningsskötersketjänst i lönegrad Eo 7 förändras till ordinarie

i samma lönegrad. Nuvarande befattningshavaren — vilkens tjänstgöring

enligt vad jag erfarit för närvarande är förlagd till den nyinrättade mottagningsavdelningen

— torde böra utan tjänstens ledigkungörande utnämnas

till ordinarie, varom Kungl. Majit framdeles torde meddela föreskrift. Vid

bifall till förslaget torde anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

böra ökas med 4 218 kronor. Posten synes vidare böra undergå höjning

för att bereda löneklassuppflyttning åt de tre professorerna vid institutet.

I samband med denna uppfattning bortfaller emellertid de personliga

lönetillägg å tillhopa 664 kronor, som nu utgå till två av professorerna,

varför kostnadsökningen för löneklassuppflyttningarna begränsar sig till

(1 485 — 664 =:) 821 kronor. Anslagsposten bör sålunda för budgetåret

1946/47 beräknas till (63 000 -|- 4 218 -f- 821 —) 68 039 kronor eller avrundat

68 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär

en ökning av 5 000 kronor.

I fråga om anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, vill jag inledningsvis erinra, att jag i propositionen 1945:

381 angående åtgärder för ökad utbildning av tandläkare framhöll, att med

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+1.

hänsyn till närmare angivna omständigheter en förstärkning av institutets

administrativa ledning kunde bli nödvändig redan från den 1 januari 1946

samt att härför särskilt borde övervägas att bereda lärarrådets vice ordförande

befrielse från större eller mindre del av hans undervisnings- och

examinationsskyldighet för att han i stället såsom föredragande i lärarrådet

skulle kunna påtaga sig en del av arbetsbördan. Jag förutsatte, att Kungl.

Maj:t skulle äga vidtaga erforderliga åtgärder. Dessa uttalanden föranledde

icke någon erinran från riksdagens sida. Kungl. Maj:t har den 1 mars 1946

meddelat beslut i ämnet och därvid tillika medgivit, att tills vidare under

tiden den 1 januari 1946—den 30 juni 1947 må till vice ordföranden i lärarrådet

utgå ett arvode av 1 800 kronor för år räknat. I anledning härav bör

under ifrågavarande anslagspost för nästa budgetår beräknas ett belopp av

1 800 kronor.

Genom beslut den 12 januari 1946 har Kungl. Maj:t vidare anvisat medel

för anställande intill utgången av juni 1946 av ytterligare ett biträde å institutets

kansli. Då detta biträde är erforderligt även under budgetåret

1946/47, beräknar jag i detta sammanhang för hennes avlönande ett belopp

av 3 600 kronor.

I enlighet med kanslerns, av statskontoret tillstyrkta förslag förordar jag,

att medel anvisas till anställande av ett sköterskebiträde på rotfyllningsavdelningen

och ytterligare en tamburvakt med (3 450 + 3 450 —) 6 900

kronor.

Kanslerns förslag örn höjning av arvodet till sekreteraren har avstyrkts

av statskontoret. Jag finner mig icke kunna för närvarande stödja kanslerns

förslag.

I likhet med kanslern anser jag, att lärarrådets förslag om tillsyn över

den ekonomiska förvaltningen, främst upphandlingen, berör en fråga av

betydelse. Såsom biträde vid de senare årens stora nyanskaffning av utrustning

vid institutet har lärarrådet enligt beslut av Kungl. Majit kunnat

disponera en person med särskild erfarenhet om upphandling och kamerala

frågor i allmänhet. Enligt vad jag erfarit har detta medfört icke oväsentliga

besparingar för statsverket och över huvud en effektivare disposition av tillgängliga

anslag. Med hänsyn till institutets i olika hänseenden starkt utökade

verksamhet kommer, såsom närmare framgar i senare sammanhang,

institutets ekonomiska förvaltning att även i fortsättningen vara av relativt

stor omfattning. En betydande upphandling kommer årligen att behöva

ske. För att uppnå en önskvärd avvägning av upphandlingen för de olika

avdelningarna och ett enhetligt uppträdande utåt vid upphandlingen liksom

i övrigt en effektivare kontroll över medelsdispositionen vid institutet

anser jag det ekonomiskt fördelaktigt, att till institutet knytes en person

med speciell sakkunskap på området. Såsom kanslern framhållit, förutsätter

en definitiv lösning av problemet en närmare utredning, vilken lämpligen

torde böra verkställas av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga. Såsom

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr Skierl

provisorisk åtgärd vill jag därför trots statskontorets avstyrkande förorda,

att medel beviljas till förstärkning av institutets kamerala arbetskrafter

av likartad beskaffenhet som den, vilken under senare år åstadkommits

med anlitande av utrustningsanslaget. Kanslern har i överensstämmelse med

lärarrådets förslag förordat, att arvodet till denne sakkunnige bestämmes till

3 000 kronor. För min del vill jag förorda, att arvodet begränsas till 1 800

kronor för år räknat, med vilket belopp ifrågavarande anslagspost bör uppräknas.

I det följande kommer jag att förorda, att den med arvode av 3 450 kronor

förenade tjänsten såsom reparatörsbiträde utbytes mot en extra ordinarie

tjänst såsom hantverkare. Detta förslag föranleder en sänkning av

ifrågavarande anslagspost med 3 450 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts beräknar jag för budgetåret

1946/47 anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, till (172 200 + 1 800 + 3 600 + 6 900 + 1 800 — 3 450 =)

182 850 kronor eller avrundat 182 900 kronor, innebärande i förhållande till

innevarande budgetår en ökning av 10 700 kronor. Anslagsposten är för

närvarande förslagsvis beräknad. Med hänsyn till svårigheten att under

rådande organisatoriska förhållanden på förhand i detalj överblicka personalbehovet

vid institutet beräknar jag alltfort posten förslagsvis med rätt

för Kungl. Majit att medgiva dess överskridande.

I enlighet med kanslerns av statskontoret tillstyrkta förslag förordar jag

dels inrättande av ytterligare en tandsköterskebefattning i lönegrad Eo 6 för

orto dordi- och barntandvårdsavdelningen, dels ock förändring av en arvodesbefattning

såsom reparatörsbiträde till en befattning såsom hantverkare

i lönegrad Eo 6 samt inrättande av ytterligare en befattning såsom hantverkare

i lönegrad Eo 6. För dessa ändamål bör anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal ökas med (3 X 3 126 =) 9 378 kronor. I

likhet med kanslern finner jag vidare övertygande skäl vara anförda för

att a tandfyllningsavdelningen anställes ytterligare en tandsköterska och

ett tekniskt biträde, båda i lönegrad Eo6. För detta ändamål beräknar jag

en anslagshöjning av (2 X 3 126 =) 6 252 kronor.

Förslaget örn anvisande av medel för jourtjänst i syfte att kunna uppehålla

en poliklinik för akuta tandvårdsfall har icke vunnit stöd från statskontoret.

Ämbetsverket finner behovet icke vara tillräckligt styrkt och ej

heller att jourtjänstgöringen påkallas ur undervisningssynpunkt. Enligt vad

jag inhämtat anser lärarrådet denna poliklinikverksamhet utgöra ett icke

oviktigt led i strävandena att säkerställa en tillräcklig och allsidig patienttillgång

vid institutet och därmed möjliggöra en fullgod utbildning av de

studerande. Därest en mera allmän kännedom om polikliniken sprides genom

annonsering på lämpligt sätt, anses verksamheten kunna bli av verklig betydelse.

Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu böra motsätta mig,

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^1.

att erforderliga medel, av lärarrådet för nästa budgetår angivna till 1 710

kronor, anvisas för ändamålet.

I det föregående har jag tillstyrkt, att en extra ordinarie befattning såsom

avdelningssköterska skall ombildas till ordinarie tjänst. Detta förslag föranleder

en sänkning av medelsbehovet under denna anslagspost med 4 044

kronor.

På grund av det sålunda anförda beräknar jag för budgetåret 1946/47

anslagsposten till avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal till (196 200 +

+ 9 378 + 6 252 -(- 1 710 — 4 044 =) 209 496 kronor eller avrundat

209 500 kronor, innebärande i förhållande till innevarande budgetår en anslagshöjning

av 13 300 kronor. Ifrågavarande anslagspost är sedan budgetåret

1944/45 upptagen med förslagsvis betecknat belopp. Anledningen härtill

är främst, att enligt meddelade bestämmelser hela kostnaden för vikarier

å de ännu ej tillsatta laboratorsbefattningarna belastar denna anslagspost.

Härigenom uppkommer ett under denna post avsevärt ökat medelsbehov,

som dock motsvaras av minskad belastning å anslagsposten till rörligt

tillägg och anslaget till kristillägg. Detta förhållande kommer att kvarstå

även under budgetåret 1946/47. Med hänsyn till svårigheten att under

rådande organisatoriska förhållanden vid institutet på förhand i detalj överblicka

personalbehovet finner jag emellertid, att möjlighet bör tills vidare

hållas öppen för Kungl. Maj:t att även av andra skäl bevilja institutet ökat

anslag för icke-ordinarie personal. I detta sammanhang erinrar jag också

örn lärarrådets uttalande om den ovissa tillströmningen av tandsköterskeelever,

vilket förhållande kan komma att framtvinga en omedelbar förstärkning

av sköterske- och biträdespersonalen. Vidare kan eventuell tjänstledighet

för den professor, som tjänstgör såsom lärarrådets vice ordförande medföra

kostnader, vilka icke tillsammans med andra vikariekostnader kunna

inrymmas under posten. Anslagsposten torde därför även för nästa budgetår

böra upptagas med förslagsvis betecknat belopp, vilket icke bör få överskridas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

I enlighet med förslag av lärarrådet har kanslern under nyssnämnda anslagspost

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknat 16 700

kronor till undervisning vid 1945 års extra tandläkarkurs örn 60 studerande,

vilka intogos vid början av vårterminen 1945. Jag erinrar, att jag i enlighet

med förslag av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga under III i det föregående

förordat vissa provisoriska anordningar för att under tiden den 1 juli

1946—den 31 december 1947 mottaga ett ökat antal studerande vid institutet.

I anledning härav uppkommande avlöningsutgifter under budgetåret

1946/47 ha beräknats till 106 550 kronor. Jag anser det lämpligt, att anslag

såväl till dessa utgifter som till nyssnämnda kostnader för 1945 års extra

tandläkarkurs i avlöningsstaten upptagas under en förslagsvis beräknad

anslagspost, som icke bör få utan Kungl. Maj:ts tillstånd överskridas. Pos
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘27+1.

ten, som torde kunna benämnas Arvoden och ersättningar vid extra undervisning,

bör uppföras med (16 700 + 106 550 =) 123 250 kronor eller avrundat

123 300 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg bör i enlighet med kanslerns förslag uppräknas

med 2 700 kronor till (37 600 -f 2 700 =) 40 300 kronor.

Avlöningsanslaget i sin helhet bör sålunda för nästa budgetår uppföras

med (68 000 + 182 900 + 209 500 + 123 300 + 40 300 =) 624 000

kronor.

I personalförteckningen för tandläkarinstitutet bör med hänsyn till vad

som av chefen för finansdepartementet i bilaga till 1946 års statsverksproposition

under rubriken För flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts

angående vissa tjänstebenämningar tjänsten såsom kassörska ändras till

tjänst såsom kassör. Därjämte föranleder ett bifall till mitt förslag örn omändring

till ordinarie av en extra ordinarie avdelningsskötersketjänst ytterligare

ändring i samma förteckning. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att vidtaga dessa ändringar.

B. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

Förslagsanslaget till omkostnader vid tandläkarinstitutet är för budgetåret

1945/46 uppfört med 203 000 kronor och disponeras enligt en omkostnadsstat,

införd å sid. 538 i statsliggaren.

1. Sjukvård m. m.

I överensstämmelse med förslag av lärarrådet har kanslern — under erinran

att belastningen å posten budgetåret 1944/45 uppgick till 1 600 kronor

— hemställt, att posten uppräknas från nuvarande 500 kronor till 1 500

kronor.

2. Expenser.

a. Bränsle, lyse och vatten.

Ifrågavarande delpost är i gällande omkostnadsstat beräknad till förslagsvis

62 000 kronor.

Kanslern har icke ifrågasatt någon ändring av posten.

b. Övriga expenser.

Ifrågavarande delpost är i gällande omkostnadsstat beräknad till 58 000

kronor.

I överensstämmelse med lärarrådets förslag har kanslern förordat en höjning

av posten med 45 000 kronor till 103 000 kronor. Tillika har kanslern

framhållit, att av det begärda anslagsbeloppet 15 000 kronor hänföra sig till

engångsutgifter för inköp av kontorsmaskiner (en kvitteringsmaskin och en

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 241 ■

stencileringsmaskin), samt att ökningen av anslagsbehovet till en betydande

del syntes bero på utvidgade lokaler och ökat elevantal vid institutet.

Till motivering för förslaget har lärarrådet anfört bland annat följande.

Delposten till övriga expenser var för budgetåret 1944/45 i omkostnadsstaten

uppförd med 58 000 kronor. Genom beslut den 7 juli 1944 och den

4 maj 1945 medgav emellertid Kungl. Majit, att delposten fick under budgetåret

överskridas med tillhopa 26 600 kronor, varför sålunda ett belopp

av 84 600 kronor då stod till förfogande till bestridande av utgifter för övriga

expenser.

Beträffande städningen framhölls i den skrivelse, som låg till grund för

Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1945, att under budgetåret 1943/44 och

fram till och med november 1944 städningen varit utlämnad på entreprenad.

Från och med den 1 december 1944 omhänderhades den i institutets

egen regi. En kostnadsökning syntes följa redan av denna omständighet.

Lärarrådet hade emellertid under åberopande av föreskrift i Kungl. Majits

cirkulär den 12 januari 1945 (nr 6) samt med hänsyn till de vid institutet

rådande speciella förhållandena i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 2

februari 1945 anhållit om styrelsens biträde vid reglering av städningsvillkoren.

Byggnadsstyrelsens utredning pågår för närvarande och det är icke

möjligt att, innan den avslutats, göra mera exakta kostnadsberäkningar.

Redan nu synes det dock klart, att kostnaderna för städningen, örn den skall

utföras ordentligt och på ett för utrustningen aktsamt sätt, bli avsevärt högre

än tidigare, då den handhafts av entreprenör. De senare månadernas erfarenheter

ge vid handen, att lärarrådet för budgetåret 1946/47 måste räkna

med en kostnad för städning av 54 000 kronor.

Kostnaderna för tvätt beräknades i lärarrådets ovannämnda skrivelse för

budgetåret 1944/45 till 10 200 kronor. Vid bedömandet av de framtida

tvättkostnaderna bör emellertid beaktas, att till följd av institutets ombyggnad

verksamheten var inställd under en del av höstterminen 1945. Kostnaderna

för tvätt under budgetåret 1946/47 måste därför beräknas högre än

för löpande budgetår. Lärarrådet beräknar, att för ändamålet skall bli erforderligt

ett belopp av omkring 13 000 kronor.

I fråga om kostnader för telejon erinrar lärarrådet, att 1945 års riksdag

medgivit inrättandet av en automatisk lokaltelefonväxel vid institutet för

en kostnad beräknad till 27 480 kronor.

De löpande utgifterna för telefon beräknas för budgetåret 1944/45 till

omkring 7 500 kronor. Med hänsyn till den ökning av antalet telefonapparater,

som nu sker i och med iordningställandet av institutets avdelningar,

torde — trots den väntade kostnadsbesparingen i samband med en telefonväxel

— för budgetåret 1946/47 anslagsbehovet icke kunna beräknas lägre

än till nyssnämnda belopp eller 7 500 kronor.

Kostnaderna för annonsering ha för budgetåret 1944/45 beräknats uppgå

till omkring 3 800 kronor. Då annonsering utgör ett viktigt medel för att

tillförsäkra institutet ett tillräckligt stort patientklientel, anser lärarrådet sig

böra även för framtiden räkna med en rätt omfattande sådan. På grund

härav beräknar lärarrådet flir budgetåret 1946/47 medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål till 3 000 kronor.

Genom beslut den 4 maj 1945 bemyndigade Kungl. Majit lärarrådet att,

därest så befunnes erforderligt, för tiden till och med utgången av juni 1946

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Mårds proposition nr 241.

anordna bevakning nattetid av institutets lokaler samt föreskrev, att kostnaderna

härför skulle bestridas av institutets omkostnadsanslag. Lärarrådet

anser nödvändigt, att den nu medgivna bevakningen, som fullgöres enligt

avtal med AB. Svensk nattvakt, fortsätter även under budgetåret 1946/47.

Kostnaderna uppgå till 540 kronor i kvartalet, varför lärarrådet för nyssnämnda

budgetår beräknar ett medelsbehov av 2 160 kronor.

Från ifrågavarande anslagspost till övriga expenser skola i övrigt bestridas

kostnader av olika slag. Dessa övriga utgifter, som bland andra avse

kostnader för kontorsutensilier, ha för innevarande budgetår beräknats till

omkring 6 900 kronor. Med hänsyn främst till den utökade verksamheten

vid institutet —• lärarrådet erinrar örn att enbart under läsåret 1944/45

sammanlagt 180 mot förr omkring 90 studerande intagits vid institutet —

beräknas medelsbehovet under denna post för budgetåret 1946/47 till minst

8 500 kronor.

I fråga örn förberörda engångsutgifter har lärarrådet vidare anfört.

En på initiativ av institutets inspektor verkställd undersökning synes ha

ådagalagt, att institutets uppbörd av patientavgifter och i samband därmed

stående medelsredovisning icke är ordnad på ett tillfredsställande sätt. En

effektiv kontroll över att dessa avgifter verkligen komma statsverket tillhanda

förefinnes icke. Av enahanda skäl har vid många anstalter av liknande

slag som tandläkarinstitutet under senare tid inköpts särskilda kvitteringsmaskiner.

Då starka skäl synas tala för att en dylik maskin bör inköpas

även för tandläkarinstitutet, har inspektor underhandlat med AB.

National Kassa Register, som förbundit sig att — under förutsättning att

anslag för ändamålet beviljas institutet — före utgången av budgetåret

1946/47 leverera en National kvitteringsmaskin klass 2 000 typ AK2207/5/-UP-Sp

för ett pris av 12 975 kronor minus 3 procent kassarabatt

med tillägg av högst 5 procent av nettopriset för vissa eventuella merkostnader

i samband med importen av maskinen ävensom av eventuell omsättningsskatt.

Lärarrådet hemställer, att anslag beviljas för inköp av ifrågavarande

kvitteringsmaskin.

Lärarrådet får vidare meddela, att den stencileringsmaskin, som finnes å

institutets kansli, numera är så dålig, att ett ofrånkomligt behov av en ny

maskin förefinnes. Lärarrådet får hemställa, att medel anvisas jämväl för

detta nyinköp.

Sammanlagda kostnaden för inköpen har beräknats till högst 15 000

kronor.

Statskontoret har anfört, att behovet av nyssberörda nyanskaffning undandrager

sig dess bedömande. I övrigt har statskontoret, bland annat med

framhållande, att bevakningen av institutet nattetid borde kunna inskränkas

till allenast själva läsåret eller tiden 1 september—31 maj, ansett anslagshöjningen

kunna begränsas till något lägre belopp än vad i ärendet föreslagits.

Anslaget till övriga expenser syntes kunna upptagas med 98 000

kronor.

3. Publikationstryck.

Ifrågavarande anslagspost till publikationstryck har ansetts böra för budgetåret

1946/47 uppföras med oförändrat belopp av förslagsvis 500 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 841- 93

4. övriga utgifter.

a. Biblioteket.

Delposten till biblioteket är i gällande omkostnadsstat uppförd med 1 500

kronor.

Lärarrådet har hemställt om höjning av anslaget med 3 500 kronor till

5 000 kronor ävensom att 2 400 kronor anvisas till arvode åt bibliotekarien.

Ur delposten bestrides för närvarande arvode till bibliotekarien med 480

kronor.

Kanslern har framhållit, att det för inköp och inbindning av böcker och

tidskrifter m. m. disponibla beloppet med hänsyn till institutets storlek och

arbetsuppgifter obestridligen är alldeles för lågt och behöver undergå en

avsevärd höjning. Kanslern föreslår, att delposten höjes med 4 500 kronor

till 6 000 kronor, vilket bör möjliggöra för lärarrådet att även höja bibliotekariearvodet

till skäligt belopp.

Statskontoret har tillstyrkt anslag med 2 700 kronor, därav 1 200 kronor

till arvode.

b. Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet.

Delposten är i gällande omkostnadsstat uppförd med förslagsvis 60 000

kronor. Anslaget fördelas av kanslern mellan institutets olika avdelningar.

Kanslern har i anslutning till lärarrådets framställning anfört.

Lärarrådet upplyser, att anslaget, i den mån detta lämnat utrymme härför,

använts till bestridande av kostnaderna även »för underhåll av utrustningen

och anskaffning av enstaka apparater och annat sådant». Därest

ett av lärarrådet framlagt förslag om beviljande av ett särskilt anslag

för bestridande av kostnaderna för utrustningens vidmakthållande och

komplettering vunnen bifall, borde här ifrågavarande delpost — med beaktande

av materielbehovet vid ortodonti- och barntandvårdsavdelningen

samt vid mottagningsavdelningen, för vilka avdelningar hittills några medel

till förbrukningsmateriel ej beräknats — upptagas med ett belopp av

57 000 kronor. Härtill skulle så komma medel för 1945 års extra tandläkarkurs,

beräknade till 3 500 kronor. Hela anslagsbehovet skulle således uppgå

till 60 500 kronor. Kanslern föreslår, att posten upptages med ett till

60 000 kronor jämkat belopp.

Statskontoret — som finner lämpligt att ett särskilt anslag beviljas för utrustningens

vidmakthållande och komplettering — anser, att medelsanvisningen

till förbrukningsmateriel bör kunna begränsas till 50 000 kronor.

c. Undervisnings- och åskådning smateriel.

Delposten är i gällande omkostnadsstat uppförd med 10 900 kronor och

fördelas av kanslern mellan institutets avdelningar.

För att tillgodose ortodonti- och barntandvårdsavdelningens behov av

undervisnings- och åskådningsmateriel föreslår lärarrådet, att posten höjes

s. 94 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

94 Kungl. Maj:ts proposition nr gå
tned

2 000 kronor. På grund av 1945 års extra tandläkarkurs bör posten

ytterligare höjas med 2 500 kronor. Kanslern föreslår i anslutning härtill,

att delposten beräknas till 15 400 kronor.

d. Institutets vetenskapliga laboratorier.

Ifrågavarande delpost är i gällande omkostnadsstat uppförd med 6 000

kronor.

Lärarrådet har hemställt, att delposten ökas till minst 20 000 kronor och

till stöd härför anfört:

Institutets lokaler inrymma numera förutom det histo-patologiska laboratoriet,

som är gemensamt för hela institutet, följande laboratorier, nämligen

det kliniska laboratoriet och det fototekniska laboratoriet för tandfyllningsavdelningen,

tandkirurgiska avdelningens laboratorium, protesavdelningens

laboratorium, metallurgiska laboratoriet, bakteriologiska laboratoriet, rotfyllningsavdelningens

laboratorium samt djurlaboratorierna. Dessa laboratorier

äro avsedda att tillgodose undervisningens behov. De komma nämligen

att till största delen utnyttjas för rutinarbeten, nödvändiga för den dagliga

undersökningen av klientelet, diagnoser och bestämningar av terapeutiska

åtgärder.

Kanslern har med bifogande av en införskaffad promemoria med redogörelse

för de vetenskapliga laboratoriernas verksamhet och med hänsyn till

den roll dylika laboratorier spela i en modern tandläkarutbildning ansett sig

böra tillstyrka den begärda anslagsökningen.

Statskontoret har föreslagit, att anslagsökningen begränsas till 6 000

kronor.

e. Vissa ersättningar.

Delposten har förutsatts böra för nästkommande budgetår uppföras med

oförändrat belopp av förslagsvis 3 600 kronor.

I detta sammanhang erinrar jag örn de provisoriska studieanordningar vid

tandläkarinstitutet under tiden höstterminen 1946—höstterminen 1947, som

föreslagits av 1944 års tandläkarutbildningssakkunniga och för vilka närmare

redogjorts under III i det föregående. Såsom framgått av redogörelsen,

krävas för genomförandet av dessa anordningar vissa höjningar av delposterna

under omkostnadsanslaget. Sålunda ha de sakkunniga beräknat en ökning

av expensanslaget med 5 000 kronor, av anslaget till förbrukningsmateriel

för den praktiska verksamheten med 13 000 kronor och av anslaget

till undervisnings- och åslcådningsmateriel med 2 500 kronor. I

I enlighet med myndigheternas förslag beräknar jag för budgetåret 1946/

47 anslagsposten till sjukvård m. m. till förslagsvis 1 500 kronor, innebärande

en anslagsökning av 1 000 kronor, samt delposten till bränsle, lyse och

vatten till oförändrat belopp, förslagsvis 62 000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Martts ''proposition nr 2^1.

Medelsbehovet under delposten till övriga expenser har etter omorganisationen

av institutet stigit i hög grad och vida överskridit de av lärarrådet

i samband med omorganisationsförslagen beräknade. I olika sammanhang

har lärarrådet redogjort för orsakerna till utgifternas stegring (lokalutvidgningar,

provisoriska studieanordningar, ändrade villkor för städningen

m. m.). Kungl. Majit har genom särskilda beslut lämnat medgivande till

överskridande av ifrågavarande delpost, för budgetåret 1944/45 med 26 600

kronor och för budgetåret 1945/46 med 40 000 kronor. I sina på grundvalen

av gjorda erfarenheter verkställda beräkningar för budgetåret 1946/47

har lärarrådet uppskattat medelsbehovet till 103 200 kronor, därav dock

15 000 kronor belöpa å vissa engångsutgifter. Åtgärder i syfte att begränsa

utgiftsstegringen ha vidtagits. I denna riktning verkar nämligen det numera

godkända förslaget om anordnande av en lokal, automatisk telefonväxel. Med

stöd av kungörelsen 1945: 6 har lärarrådet vidare påkallat biträde av byggnadsstyrelsen

för reglering av villkoren för städning av institutets lokaler.

Enligt vad jag inhämtat kommer denna utredning att visa, att kostnaderna

för städningen, vilka under innevarande budgetår anses komma att överstiga

de av lärarrådet för nästa budgetår beräknade med inemot 8 000 kronor,

icke kunna nämnvärt nedbringas genom den vidtagna regleringen av

villkoren. Härvid har emellertid icke räknats med den kostnadsökning, som

torde komma att bli en följd av de provisoriska studieanordningar, som föreslagits

av tandläkarutbildningssakkunniga.

Vid en av riksräkenskapsverket under hand företagen undersökning angående

uppbörden av patientavgifter m. m. har det vitsordats, att behov

föreligger av en kvitteringsmaskin. Genom försorg av statens organisationsnämnd

har vidare på min föranstaltan utredning rörande den lämpligaste

typen igångsatts. Det torde få bero på resultatet därav, om den av lärarrådet

föreslagna eller annan apparat bör inköpas. Medel för inköpet torde

emellertid nu böra beräknas enligt lärarrådets förslag. På Kungl. Majit

bör ankomma att framdeles meddela beslut beträffande inköpet.

Med hänsyn till det sålunda anförda anser jag mig ej böra liksom statskontoret

ifrågasätta någon begränsning av det av lärarrådet beräknade medelsbehovet

till övriga expenser. Tvärtom måste jag förorda en ytterligare

höjning av anslaget till följd av den kostnadsökning (cirka 8 000 kronor)

beträffande städningen utöver den beräknade, för vilken jag nyss redogjort,

och de merkostnader för expenser (5 000 kronor), som beräknats följa av de

provisoriska studieanordningarna vid institutet under nästa budgetår. För

dessa två ändamål begränsar jag mig emellertid till att föreslå en sammanlagd

anslagsökning av 10 000 kronor. Kostnadskalkylen beträffande de provisoriska

studieanordningarna måste emellertid betraktas såsom approximativ.

Delposten till övriga expenser beräknar jag sålunda i anslutning till

kanslerns förslag till (103 000 -f- 10 000 =) 113 000 kronor, innebärande en

anslagsökning av 55 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majlis -proposition nr 2/+1.

I likhet med myndigheterna beräknar jag anslagsposten till publikationstryck

till oförändrat belopp, förslagsvis 500 kronor.

I likhet med kanslern finner jag, att de för inköp av böcker och tidskrifter

m. m. disponibla medlen med hänsyn till institutets storlek och arbetsuppgifter

äro otillräckliga. Jag kan emellertid icke för närvarande ansluta mig

till lärarrådets förslag om en anslagsökning av 5 900 kronor, därav 2 400

kronor skulle utgå till arvode åt bibliotekarien. I överensstämmelse med

kanslerns förslag, förordar jag, att anslagsökningen begränsas till 4 500

kronor, vilket bör ge utrymme även för ett förhöjt bibliotekariearvode. Jag

beräknar sålunda delposten till biblioteket med ett från 1 500 kronor till

6 000 kronor förhöjt belopp.

Delposten till förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,

för innevarande budgetår beräknad till förslagsvis 60 000 kronor, är rätteligen

avsedd för bestridande av kostnaderna för egentlig förbrukningsmateriel,

såsom apoteksvaror, kemikalier, sprit, fyllnings- och protesmateriel

och dylikt, vid patientbehandlingen och de studerandes arbeten i laboratorier

m. m. Dessa utgifter uppvägas emellertid av inkomsterna av patientavgifter,

vilka redovisas skilda från utgifterna. Hittills har tandläkarinstitutet

icke disponerat något anslag för vidmakthållande och komplettering

av utrustningen, varför lärarrådet, i mån av utrymme under anslaget till

förbrukningsmateriel, måst därur bestrida även kostnader för underhåll

och anskaffning av enstaka apparater. I likhet med myndigheterna anser

jag lämpligt, att nämnda två utgiftsändamål för framtiden särskiljas samt

att alltså ett anslag beviljas till förbrukningsmateriel i egentlig mening samt

ett till vidmakthållande av utrustningen. Medel till förbrukningsmateriel

synas böra alltfort beräknas under omkostnadsanslaget, varemot ett särskilt

anslag synes böra beviljas till utrustningens vidmakthållande. Härtill återkommer

jag i det följande.

Medelsbehovet under delposten till förbrukningsmateriel har, därest nyssnämnda

uppdelning verkställes, av lärarrådet — med beaktande av materielbehovet

vid ortodonti- och barntandvårdsavdelningen samt vid mottagningsavdelningen,

för vilka avdelningar hittills några medel till förbrukningsmateriel

icke beviljats — uppskattats till 57 000 kronor, vartill skulle

komma erforderligt belopp för 1945 års extra tandläkarkurs med 3 500 kronor.

I likhet med kanslern har jag ingen erinran mot denna beräkning men

erinrar, att de av tandläkarutbildningssakkunniga föreslagna provisoriska

studieanordningarna vid institutet angivits medföra en kostnadsökning under

förevarande delpost med 13 000 kronor. I anslutning härtill uppför jag

posten med ett förslagsvis beräknat belopp av (57 000 -j- 3 500 + 13 000 =)

73 500 kronor, innebärande en anslagsökning av 13 500 kronor.

För att tillgodose medelsbehovet vid ortodonti- och barntandvårdsavdelningen

samt vid mottagningsavdelningen ävensom för 1945 års extra tandläkarkurs

har föreslagits, att delposten till undervisnings- och åskådnings
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21+1.

materiel höjes från 10 900 kronor till 15 400 kronor. Jag förordar förslaget

men erinrar, att nyssnämnda provisoriska studieanordningar vid institutet

beräknats medföra en kostnadsökning under ifrågavarande delpost med

2 500 kronor. Posten bör därför uppföras med 17 900 kronor, innebärande

en anslagsökning med 7 000 kronor.

I samband med institutets omorganisation har inrättats ett antal nya laboratorier,

för vilka en närmare redogörelse återfinnes i handlingarna. För

dessa laboratoriers drift har lärarrådet begärt och kanslern tillstyrkt, att

delposten till institutets vetenskapliga laboratorier höjes från 6 000 kronor

till 20 000 kronor. Tidigare har endast ett vetenskapligt laboratorium funnits.

Med hänsyn till den betydelse för undervisningen, som ifrågavarande

laboratorier måste anses äga, tillstyrker jag förslaget och förordar alltså, att

delposten uppföres med ett till 20 000 kronor förhöjt belopp. Beloppet torde

böra av kanslern fördelas mellan de olika laboratorierna.

Slutligen synes delposten till vissa ersättningar kunna uppföras med oförändrat

belopp, förslagsvis 3 600 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet bör sålunda uppföras med (1 500 +

+ 62 000 + 113 000 + 500 + 6 000 + 73 500 + 17 900 + 20 000 +

+ 3 600 =) 298 000 kronor, innebärande en anslagsökning av 95 000

kronor.

C. Tandläkarinstitutet: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning.

Såsom jag redan nämnt, har tandläkarinstitutet hittills icke disponerat

något anslag för vidmakthållande och komplettering av utrustningen, varför

lärarrådet, i mån av utrymme under anslaget till förbrukningsmateriel,

måst därur bestrida även kostnader för underhåll och anskaffning av enstaka

apparater. De allvarliga följderna härav ha visat sig. Då uppmärksamheten

kom att närmare riktas på förhållandena vid tandläkarinstitutet i

samband med planerna på institutets omorganisation befanns det, att redan

för det dåvarande elevantalet utrustningen var otillräcklig samt i hög

grad omodern och icke ändamålsenlig. I sin framställning den 16 februari

1942 rörande omorganisationen fann sålunda lärarrådet frågan örn utrustningens

förnyande vara av den allvarliga beskaffenhet, att lärarrådet såsom

närmast ansvarig för tandläkarutbildningen icke ansåg sig kunna underlåta

att — trots då rådande allmänna förhållanden — framlägga omfattande förslag

till nyanskaffningar. Vad lärarrådet anförde ledde sedermera till att

statsmakterna beviljat omkring 1 200 000 kronor till utrustningens förnyelse

och utökning vid institutet. Det torde icke kunna förnekas, att grunden till

institutets i avseende å utrustningen då prekära läge låg däri, att institutet

saknat medel ens för ett tillfredsställande underhåll av den dåvarande i

förhållande till nu mycket begränsade utrustningen. Numera disponerar institutet

över en i det stora hela god och tillräcklig utrustning. Det är givet
Bihang

till riksdagens protokoll lOIfG. 1 sami. Nr 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Silvis

ett ekonomiskt och pedagogiskt intresse av vikt för staten, att denna utrustning

underhålles och icke får på sätt tidigare skett förfalla. För att undgå

detta torde emellertid betydande årliga anslag vara ofrånkomliga.

I de nu avgivna petria har lärarrådet förklarat sig ha sökt verkställa en så

ingående utredning rörande hithörande anslagsbehov som möjligt. Lärarrådet

har emellertid därvid särskilt understrukit, att de gjorda beräkningarna

avse allenast kostnader för underhåll och reparation samt nyanskaffning

i anledning av förslitning, varvid förutsatts att underhålls- och reparationsarbetena

skulle i största möjliga utsträckning fullgöras av den vid institutet

anställda reparatörspersonalen. Vidare har lärarrådet framhållit, att behov

av nyanskaffning föreligger även på grund av det tekniska framåtskridandet

och andra omständigheter. Det kan sålunda, uttalar lärarrådet, vara

nödvändigt att anskaffa exempelvis apparatur av visst slag för att de studerande

skola lära känna och få vana vid de hjälpmedel för modern tandbehandling,

av vilka de böra begagna sig i sin framtida verksamhet. Anslag

för sådan nyanskaffning har lärarrådet emellertid ansett böra begäras i vederbörlig

ordning allt eftersom behov av dylik anskaffning uppstår. Lärarrådet

har vidare anfört i huvudsak följande.

Moderna tandläkarutrustningar äro i vissa väsentliga delar underkastade

en relativt snabb förslitning. Att sä är förhållandet framgår bland annat

därav, att en privatpraktiserande tandläkare äger att i sin självdeklaration

varje år såsom utgift för rörelsen göra avdrag för slitage m. m. å utrustningen

med 15 procent av dess anskaffningskostnad. Redan detta utvisar,

att de kostnader för staten, varom nu närmast är fråga för tandläkarinstitutets

del, bli betydande.

Den utrustning, varöver institutet disponerade före den nu verkställda

moderniseringen, var av vida mindre omfattning än den nuvarande. Vad

staten tillhandahöll exempelvis i kliniksalarna begränsade sig i huvudsak

till själva patientstolarna. Däremot saknades specialbelysningar, sprayapparatur

och jämförliga apparater och de studerande lingö själva bestå sig med

borrmaskiner och andra apparater av just den beskaffenhet, som är underkastad

stark förslitning. Sedan numera — i syfte att åstadkomma en effektiv

utbildning och förbilliga de studerandes utgifter — staten tillhandahåller

större delen av denna apparatur, har den utrustning, som på statens bekostnad

måste underhållas och förnyas, mångdubblats. Såsom exempel härå

må nämnas, att envar av de 113 arbetsplatserna å tandfyllningsavdelningen

erhållit fullständig utrustning i fråga örn instrument, borrmaskiner, belysning

och switchboards samt att i jämförelse med tiden före nyutrustningen

detta innebär, att den utrustning å avdelningen, som på statens bekostnad

måste erhålla ständig tillsyn och underhåll, mer än tjugodubblats. Då dessa

arbetsplatser utnyttjas mycket hårt och av ännu icke yrkeskunniga personer,

blir slitaget å utrustningen och ersättningsbehovet mycket betydande.

Medelsbehovet för utrustningens vidmakthållande skulle givetvis med en

viss grad av säkerhet kunna på grundvalen av erfarenheter från enskilda

tandläkares verksamhet beräknas till en viss procent av utrustningens anskaffningskostnad.

För att riktigt klarlägga situationen har lärarrådet emellertid

ansett sig böra begagna en mindre schematisk beräkningsgrund. I

samarbete med representanter för de firmor, som levererat institutets ut
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 241.

rustning, och de vid institutet anställda reparatörerna har lärarrådet i stället

gjort en detaljerad uppskattning av de årliga kostnaderna för ett vidmakthållande

av apparaturen av olika slag. För detta ändamål har utrustningen

indelats i ett antal grupper. Kostnaderna för vidmakthållandet av utrustningen

inom varje grupp har därefter beräknats.

I sin framställning har lärarrådet härefter i detalj angivit, dels de olika

grupperna, dels den beräknade årliga kostnaden för vidmakthållande av utrustningen

inom varje grupp, dels ock antalet inom varje grupp å institutets

olika avdelningar, varvid uttryckligen framhållits, att den för varje grupp

angivna årliga kostnaden utgör en mmimikostnad, som icke torde kunna underskridas,

därest utrustningen skall vidmakthållas, ävensom att vid beräkningen

hänsyn tagits till de underhålls- och reparationsarbeten, som avses

skola utföras av institutets egna reparatörer.

På grundvalen av nämnda detalj beräkningar har lärarrådet härefter angivit

den årliga totalkostnaden för underhållet till en summa av 89 425

kronor. Härom anför lärarrådet vidare.

Sistnämnda belopp, 89 425 kronor, skulle sålunda utgöra medelsbehovet

under ifrågavarande anslag till vidmakthållande av tandläkarinstitutets utrustning

enligt de beräkningar, som inom lärarrådet verkställts i samråd

med särskilda sakkunniga personer. Till följd av att institutets utrustning

under senaste tid till stor del nyanskaffats, blir emellertid reparations- och

underhållsbehovet under en övergångstid något mindre än det för framtiden

genomsnittligt uppskattade. Lärarrådet beräknar därför, att ifrågavarande

anslag åtminstone för det första anslagsåret skall kunna upptagas med omkring

10 procent lägre belopp än som eljest bort ske. På grund härav föreslås,

att anslaget för budgetåret 1946/47 beräknas till i avrundat tal 81 000

kronor. Det bör emellertid i detta sammanhang uppmärksammas, att tillfälliga

omständigheter kunna föranleda, att vissa år utgifterna bli större

än som kunnat förutses. Det kan sålunda — utan att därför oaktsamhet

föreligger — inträffa, att dyrbara apparater, såsom exempelvis röntgenrör,

vissa belysningsanordningar eller annat liknande, måste ersättas tidigare än

som beräknats. Sådant kan icke undgås. Med hänsyn härtill synes anslaget

böra erhålla förslagsanslags natur, dock att anslagssumman icke må överskridas

utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Anslaget synes böra fördelas mellan de olika avdelningarna av kanslersiimbetet

efter förslag av lärarrådet. Även om en sådan fördelning sker, bör

dock i sista hand det reella behovet av anslag vara avgörande för medelsdispositionen.

Kanslerns fördelning av anslaget synes därför icke böra utgöra

hinder för institutets förvaltningsnämnd att besluta annan disposition,

allenast anslagets slutsumma icke överskrides.

I detta sammanhang har emellertid lärarrådet beträffande vissa brister i

utrustningen anfört följande.

Lärarrådet anser sig bitr böra framhålla jämväl följande omständigheter.

Vid inköpen för protesavdelningen framgick, att avdelningschefen — i syfte

att hålla statsverkets kostnader nere — räknat med en mindre omfattande

nyutrustning än som ägt rum för de övriga avdelningarna. Följden bär blivit,

att protesavdelningen såväl ifråga örn ett antal arbetsplatser i klinik
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^1.

salar som beträffande laboratorierna nu är mindre väl utrustad än övriga

delar av institutet. Det är självfallet, att den utrustning, som sålunda saknas,

icke heller drager utgifter för underhåll och reparation m. m. I det

föregående har lärarrådet likväl räknat med anslag även härför. En ytterligare

komplettering av avdelningens utrustning synes nämligen nödvändig

för att den skall komma i nivå med de andra avdelningarna. Lärarrådet

finner därför lämpligt föreslå, att de belopp ur ifrågavarande anslag som,

därest avdelningens utrustning varit komplett, skulle ha åtgått till vidmakthållandet

av det som nu saknas, i stället må användas till successiv

ytterligare nyanskaffning för avdelningen. Även för tandkirurgiska avdelningen

erfordras av enahanda skäl ytterligare en mycket begränsad nyanskaffning.

Kanslern har icke ansett sig böra göra någon erinran mot det av lärarrådet

för ifrågavarande ändamål begärda beloppet, 81 000 kronor, men har

ifrågasatt, om det icke vore i närmare överensstämmelse med anslagets konstruktion

och syfte, att anslaget blir reservationsanslag. De underhålls-,

reparations- och ersättningskostnader, som skola täckas med detsamma,

böra rimligtvis kunna växla ganska väsentligt under olika år, och möjligheten

att från ett år, då anslaget icke utnyttjas, kunna reservera ett belopp

till ett följande år, bör vara en stor fördel. Genom denna möjlighet bör

också den eventualiteten kunna mötas, att vissa år större utgifter kunna

på grund av tillfälliga omständigheter bli nödiga än som kunnat förutses.

Sådana händelser böra genomsnittligt utjämnas av andra år, då väsentligt

mindre utgifter erfordras.

Statskontoret instämmer i förslaget om att anslaget bör få karaktär av

reservationsanslag samt framhåller, att med hänsyn till den omfattande

nyanskaffning, som verkställts för institutets räkning under senare år, svårigheter

synas föreligga att med någon större grad av säkerhet beräkna storleken

av de medelsanvisningar, som erfordras för nästa budgetår. Emellertid

anser statskontoret, att kostnaderna för vidmakthållande av utrustningen

under en övergångstid måste bli av jämförelsevis ringa omfattning. Med

utgångspunkt från en enligt de framlagda approximativa beräkningarna såsom

normal ansedd årlig underhållskostnad av 90 000 kronor borde medelsanvisningen

för ändamålet för nästkommande budgetår kunna begränsas

till 25 000 kronor.

I detta sammanhang vill jag nämna, att i en under hand till ecklesiastikdepartementet

ingiven, inom tandläkarinstitutet upprättad promemoria

den 8 april 1946 erinrats om, att under budgetåren 1943/46 betydande anslag

beviljats för anskaffning i samband med institutets ombyggnad och

utvidgning av ny utrustning vid institutet. I promemorian har framhållits,

att vissa av de fasta inredningsarbeten, som utförts genom försorg av byggnadsstyrelsen,

dragit en kostnad, som med 20 ä 25 procent överstigit det

belopp, varmed institutet i sina anslagsberäkningar ansett sig behöva

räkna. Den huvudsakliga anledningen till kostnadsstegringen torde ha varit,

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts -proposition nr 241.

att byggnads- och inredningsarbetena måst forceras för att undervisningen

vid institutet icke skulle bli lidande, vilket nied nödvändighet blivit fallet

om leveranstiderna, varvid billigare priser erhållits, förlängts. I anledning

av nämnda förhållanden förefunnes svårigheter för att fullfölja utrustningsprogrammet

i sin helhet inom den uppgjorda kostnadsramen. Det hade sålunda

icke varit möjligt anskaffa utrustning för den särskilda mottagningsavdelning,

örn vilkens inrättande Kungl. Majit den 30 juni 1944 meddelat

beslut. För dessa arbeten synes ett belopp av ytterligare 25 000 kronor

erfordras.

Jag har redan inledningsvis uttalat, att det utan tvivel är ett både ekonomiskt

och pedagogiskt intresse för staten, att tandläkarinstitutets utrustning

underhålles och icke på sätt tidigare skett får förfalla samt att betydande

årliga anslag torde vara ofrånkomliga, örn en sådan utveckling skall

förhindras. Lärarrådet har till stöd för sitt uttalande örn ett normalt anslagsbehov

för ändamålet av minst 90 000 kronor förebragt en omfattande

och detaljerad utredning. Nyanskaffningen av utrustning för institutet har

kostat omkring 1 200 000 kronor och värdet av den kvarvarande äldre utrustningen

torde kunna uppskattas till omkring 1 000 000 kronor. Nuvarande

kostnader för en helt ny utrustning av ifrågavarande omfattning

torde emellertid vida överstiga nämnda belopp. Därest man i detta sammanhang

räknar med ett totalvärde på institutets utrustning av 2 000 000

kronor och ett årligt avskrivningsbehov, begränsat till 10 procent å instrumentariet

och 5 procent å övrig utrustning, leder detta till en beräkning

av den årliga underhållskostnaden av omkring 175 000 kronor. Med hänsyn

till att underhålls- och reparationsarbetena i största utsträckning handhas av

institutets egen personal kan emellertid denna kostnad avsevärt nedbringas,

såvitt lärarrådet för närvarande beräknar, till 90 000 kronor örn året. Det

måste i detta sammanhang beaktas, att utrustningen vid institutet utnyttjas

väsentligt hårdade än vad som genomsnittligt sker i en privatpraktik,

enär instrumentariet handhas av studerande, som sakna den rutin i arbetet,

utan vilken förslitningen ej kan hållas på eljest möjlig nivå. Jag anser mig

därför böra, i avvaktan på närmare erfarenheter, godtaga den beräkning

av kostnaderna för utrustningens vidmakthållande och komplettering, som

lärarrådet framlagt.

Fråga har emellertid väckts, huruvida icke, med hänsyn till att utrustningen

till stor del är nyanskaffad, kostnaderna för dess vidmakthållande

kunna under en övergångsperiod bli av mindre omfattning. Lärarrådet har

av denna anledning för nästa budgetår räknat med ett till 81 000 kronor

sänkt anslagsbehov under det att statskontoret ifrågasätter en avsevärt

lägre medelsanvisning. Jag har under hand anmodat representanter för lärarrådet

att ytterligare komplettera utredningen i detta avseende och resultatet

därav har blivit, att jag, på grund av nödvändigheten att icke efter
-

Departe
mentschefen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr Kill.

sätta utrustningens underhåll, icke anser mig kunna förorda en nedskärning

av lärarrådets anslagsberäkning. Härtill har då medverkat även följande

omständigheter. Vid den tidpunkt, då det nya anslaget blir tillgängligt,

har huvuddelen av utrustningen redan varit i bruk omkring ett och

ett halvt år; medel till fortlöpande underhåll ha därunder icke stått till förfogande.

Lärarrådet har vidare framhållit, att inom vissa avdelningar, särskilt

protesavdelningen, utrustning av äldre, icke god beskaffenhet allt fort

förekommer, som successivt bör utbytas mot ny materiel. En viss ytterligare

komplettering av utrustningen synes med hänsyn härtill böra ske.

Jämväl på grund av dessa omständigheter tillstyrker jag, att ett anslag nu

beviljas för ifrågavarande ändamål med 81 000 kronor. Med hänsyn till

vad som anförts i nyssnämnda promemoria den 8 april 1946 synes för nästkommande

budgetår ytterligare 25 000 kronor böra anvisas för att möjliggöra

anskaffning av utrustning till den nyinrättade mottagningsavdelningen.

Sammanlagt torde sålunda anslag nu böra beviljas med 106 000

kronor. Anslaget torde lämpligen böra erhålla benämningen Tandläkarinstitutet:

Underhåll och nyanskaffning av utrustning samt i enlighet med

kanslerns förslag få karaktären av reservationsanslag. Anslaget bör fördelas

av kanslern.

D. Anordnande av utbildning för tandtekniker.

I propositionen 1944: 194 (sid. 48 ff.) äskades under ovanstående rubrik

för budgetåret 1944/45 ett anslag av 70 000 kronor, därav 30 000 kronor

för viss engångsutgift. Riksdagen (skrivelse 367) beviljade det begärda anslaget.

För budgetåret 1945/46 är för ifrågavarande ändamål anvisat ett

reservationsanslag av 40 000 kronor, vilket disponeras i enlighet med bestämmelser,

som framgå av statsliggaren sid. 539.

Kanslern har i enlighet med lärarrådets förslag tillstyrkt en anslagsökning

med 7 100 kronor till 47 100 kronor.

Lärarrådet har föreslagit:

a. höjning av huvudlärarens arvode från 7 200 kronor till 10000 kronor.

Till stöd härför har anförts, att enligt gällande föreskrifter huvudläraren

har en undervisningsskyldighet av minst 18 veckotimmar, varjämte ansvaret

för administrationen påvilar honom. Administrationsgöromålen taga enligt

huvudlärarens uppgift en tid av i genomsnitt 1 till lx/2 timme varje dag.

Per undervisningstimme utgör huvudlärarens arvode omkring 10 kronor för

timme. Speciallärarna erhålla 20 kronor för undervisningstimme. Huvudläraren

har nu framhållit, att undervisningen tillsammans med administrationsgöromålen

taga i anspråk så stor del av hans tid, att det icke är möjligt

att samtidigt bedriva en tillräckligt lönande tandläkarpraktik. Han har

därför anhållit örn förmånligare anställningsvillkor vid tjänsten. Med hänsyn

till att tandteknikerutbildningens organisation för närvarande torde

vara föremål för tandläkarutbildningssakkunnigas överväganden finner sig

lärarrådet icke nu böra föreslå, att huvudläraren, såsom han begärt, beredes

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts proposition nr %1.

extra ordinarie anställning. En ökning av arvodet är däremot erforderlig för

att den nuvarande huvudläraren skall kvarstå vid befattningen, vilket ur

institutets synpunkt är önskvärt.

b. höjning av arvodena för tandteknikern och tekniska biträdet från

7 800 kronor respektive 3 600 kronor till 8 400 kronor respektive 3 900 kronor,

enär dessa arvoden icke liksom andra s. k. huvudsysslearvoden från

och med budgetåret 1945/46 höjts med 6—8 procent.

c. höjning av anslagen till förbrukningsmateriel och städning m. m. med

3 000 kronor respektive 400 kronor.

Statskontoret har icke funnit någon erinran mot förslagen örn höjning

av arvodena till tandteknikern och tekniska biträdet samt anslagen till

förbrukningsmateriel och städning m. m. Däremot har statskontoret bestämt

avstyrkt en ökning av arvodet till huvudläraren.

Frågan om anställningsformen för huvudläraren torde komma att prövas

av tandläkarutbildningssakkunniga. I avvaktan härpå bör befattningen vara

förenad med arvode. Örn en jämförelse göres med motsvarande befattningshavare

vid tandläkarinstitutet, synes en ökning av arvodet icke oskälig.

Med hänsyn jämväl till vad lärarrådet i övrigt anfört tillstyrker jag därför,

att arvodet beräknas med ett till 10 000 kronor förhöjt belopp. I likhet med

myndigheterna förordar jag även de övriga anslagsökningarna och förordar

sålunda, att anslaget för budgetåret 1946/47 beviljas med 47 100 kronor.

Departe
mentschefen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 24-1.

V. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av mig angivna

ändringar i personalförteckningen för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

2. godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med1 budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 68 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 182 900

3. Arvoden och ersättningar vid extra undervisning,

förslagsvis .............. » 123 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 209 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 40 300

Summa kronor 624 000;

3. till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 624 000;

4. till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av .... kronor 298 000;

5. till Tandläkarinstitutet: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av........................kronor 106 000;

6. till Provisoriska anordningar för tandläkarutbildning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av..................................kronor 222 000;

7. till Anordnande av utbildning för tandtekniker för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av....................................kronor 47 100;

8. till Uppförande av ett tandläkarinstitut i Malmö för

budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under rubrik Statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

kronor 4 000 000;

av

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/+1. 105

9. till Utrustning av ett tandläkarinstitut i Malmö för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 1 500 000.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

Bihang till riksdagens protokoll 19bG. 1 sami. Nr 2bl.

8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Majlis ''proposition nr 2Jjl.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inrättandet av ett nytt tandläkarinstitut.................... 3

A. Inledning ................................................ 3

B. Frågor rörande tandläkarutbildningens organisation m. m. .. 5

1. Principiella synpunkter.................................. 5

2. Sambandet mellan studieplanen och byggnadsplanen för ett

nytt tandläkarinstitut .................................. 7

3. Studieplanen ........................................... 8

Nuvarande studieplan................................... 8

Förslag till ny studieplan................................ 10

Yttranden över förslaget till studieplan..........•........ 19

Fortsatt beredning av frågan om en ny studieplan........ 27

C. Förslag till nytt tandläkarinstitut .......................... 38

1. Institutets examinationskapacitet ........................ 38

2. Institutets förläggning m. m........................... 41

Synpunkter på frågan örn förläggningsorten .............. 41

Tomt för ett nytt tandläkarinstitut m. m................. 44

Vissa kommunala åtaganden............................. 46

3. Byggnadsfrågan ........................................ 51

4. Utrustningsfrågan ...................................... 56

5. Personalorganisationen .................................. 58

6. Institutets administration ............................... 58

7. Sammanfattning ....................................... 59

II. Frågor i samband med femårig studieplan.................... 60

A. Den prekliniska undervisningen i Stockholm ................ 60

B. Den propedeutiska och kliniska undervisningen vid tandläkar
institutet

i Stockholm...................................... 64

HI. Provisoriska studieanordningar ............................. 66

IV. Anslag till verksamheten vid tandläkarinstitutet i Stockholm

budgetåret 1946/47 ........................................ 79

V. Hemställan .............................................. 104

Stockholm 1946 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

461S59

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:454 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till utbildning av tandläkare m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1946:223 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag till utbildning av tandläkare m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten