Sök i Ratio Lex

Angående vidtagande av vissa åtgärder inom sinnessjukvårdsorganisationen

1946-04-26 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:247, Angående vidtagande av vissa åtgärder inom sinnessjukvårdsorganisationen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

1

Nr 247.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vidtagande av

vissa åtgärder inom sinnessjukvårdsorganisationen; given

Stockholms slott den 26 april 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I propositionen nr 177 till årets riksdag framlades vissa förslag rörande utbyggnad

av sinnessjukvården jämte anslagsäskanden för nästa budgetår.

Efter det att propositionen avläts ha inom socialdepartementet slutberetts

ärenden angående dels ett den 20 december 1945 inkommet och därefter på

remiss utsänt förslag örn statsövertagande av viss del av sinnessjukvården

i Jönköpings stad, dels en den 9 mars 1946 inkommen framställning från

byggnadsstyrelsen rörande anslag till vissa kompletteringsarbeten vid Sidsjöns

sjukhus i Sundsvall, dels ock en framställning den 16 mars 1946 från

medicinalstyrelsen örn anvisande av medel för uppförande av nya ekonomibyggnader

å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund. Samtliga

dessa förslag böra underställas årets riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 247.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

I samband härmed finner jag lämpligt, att till behandling upptages jämväl

ett annat ärende angående sinnessjukvården, nämligen frågan örn förvärv

och ombyggnad till sinnessjukhus av Gävle stads ålderdomshem. Förslag

härom framlades av medicinalstyrelsen i skrivelse den 26 januari 1945

och upprepades i skrivelse den 14 september 1945. Staden har nu — för att

bliva i tillfälle att så snart som möjligt vidtaga nödiga dispositioner — anhållit

om besked rörande statsmakternas ståndpunktstagande i frågan.

I. Överförande å staten av viss del av sinnessjukvården i

Jönköpings stad.

I skrivelse den 22 november 1945 ha stadsfullmäktige i Jönköping hemställt

örn tillstånd att å det till Ryhovs sjukhus i Jönköping hörande området

uppföra en provisorisk paviljong med högst 38 vårdplatser för sinnessjuka.

För den händelse sådant tillstånd skulle lämnas, åtoge sig stadsfullmäktige

att till kronan överlämna paviljongen under förutsättning att staten mot

vanlig avgift övertoge vården av samtliga stadens sinnessjuka, som icke kunde

erhålla plats på annan anstalt, samt beredde möjlighet för stadens sinnessjukvårdspersonal

att övergå till anställning vid statlig anstalt för sinnessjukvården.

Av handlingarna i ärendet framgår, att stadens sinnessjukvård hittills

ombesörjts genom att de sjuka omhändertagits å ålderdomshemmet, varest

de sedan år 1891 vårdats i en särskild byggnad å fattigvårdsanstaltens tomt.

Det nuvarande anstaltsområdet har år 1941 preliminärt försålts till landstinget

med tillträde så snart planerad ny fattigvårdsanstalt blivit uppförd

och tagits i bruk. Detta beräknas ske senast den 1 juni 1946. Särskilt med

hänsyn till den personliga trevnaden för de normalt åldrande människorna

på ålderdomshemmet ha de kommunala myndigheterna ansett, att platser

för sinnessjuka icke borde anordnas inom området för det nya ålderdomshemmet.

Av handlingarna inhämtas vidare, att kommunens sinnessjukhus under

åren 1930—1942 varit belagt med i medeltal 38 patienter. I november 1945

uppgick antalet intagna till 27. Uppförandet av den föreslagna paviljongen

för sinnessjuka skulle enligt verkställda approximativa beräkningar draga

en kostnad av omkring 125 000 kronor.

Med överlämnande av skrivelsen har länsstyrelsen i Jönköpings län förklarat

sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen. Denna

har tillstyrkts även av statens fattigvårds- och barnavårdskonsulent i tredje

distriktet.

I övrigt ha yttranden över framställningen avgivits av medicinalstyrelsen

— efter hörande av direktionen för Ryhovs sjukhus i Jönköping — och av

statskontoret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 247.

3

Sjukhusdirektionen har såsom eget utlåtande åberopat ett yttrande av

sjukhuschefen H. Bagger-Jörgensen. Denne har anfört, att i och för sig intet

syntes vara att erinra mot förslaget. Då paviljongen borde tjänstgöra såsom

avdelning för halvoroliga patienter, måste emellertid fönsterkonstruktioner

och andra säkerhetsanordningar utföras på tillräckligt betryggande sätt för

vård av även svårskötta patienter. Dessutom borde erforderliga promenadgårdar

anordnas i direkt anslutning till paviljongen. Stadens villkor, att staten

skulle övertaga vården av samtliga stadens sinnessjuka, som icke kunde

beredas plats å annan anstalt, stöde enligt sjukhuschefens mening i strid

med sinnessjuklagens § 17, som stadgade, att sinnessjuk, vilken, ehuru icke

återställd, blivit så förbättrad, att han ej längre vöre i behov av vård å sinnessjukhus,

ofördröjligen skulle utskrivas från sjukhuset. Med den föreslagna

formuleringen bleve utskrivningen beroende av örn patienten kunde

beredas plats å annan anstalt, varvid sannolikt endast avsåges landstingets

vårdhem. Emellertid vore det icke givet, att plats när som helst funnes på

något av landstingets vårdhem eller att patienten vöre villig att låta sig intagas

på sådant vårdhem. Villkoret borde därför formuleras så, att staten

övertoge vården av samtliga stadens sinnessjuka, som vore i behov av vård

å sinnessjukhus. Ej heller villkoret, att staten skulle bereda stadens sinnessjukvårdspersonal

möjlighet till anställning vid statlig anstalt för sinnessjukvården,

kunde utan vidare godkännas, då bland personalen funnes befattningshavare,

som tidigare ansetts olämpliga för anställning vid statens sinnessjukhus

eller som visat sig icke uppfylla fordringarna för att vinna sådan

anställning. Eventuell övergång till den statliga sinnessjukvården borde

därför medgivas endast efter prövning i varje särskilt fall.

Medicinalstyrelsen har uttalat.

Att staden skulle uppföra ett nytt sinnessjukhus i anslutning till sitt nya

ålderdomshem finner medicinalstyrelsen ur sjukvårdens synpunkt icke lämpligt.

Å en sinnessjukavdelning av den ringa storlek, varom här kan bliva

fråga, kan nämligen, enligt vad erfarenheten visat, rationell sjukvård icke

bedrivas på grund av de begränsade differentieringsmöjligheterna. Medicinalstyrelsen

finner det därför lyckligt, därest ersättningssjukhus för Jönköpings

kommunala sinnessjukhus kunde förläggas till Ryhovs sjukhus, där

även en mindre avdelning, genom att uppgå i en större enhet, effektivt kan

utnyttjas. 1 sitt förslag den 11 september 1945 till 10-årsplan för den statliga

sinnessjukvården framhöll ock medicinalstyrelsen — med utgångspunkt

från att beredandet av kvalificerad sinnessjukvård vore en staten åvilande

skyldighet — lämpligheten av alt det stora flertalet smärre kommunala sinnessjukhus

nedlades.

Med avseende å de fördelar, som .skulle tillförsäkras staden genom bifall

till föreliggande framställning, synes det medicinalstyrelsen, att staden otvivelaktigt

skulle komma i ett ekonomiskt fördelaktigare läge än andra kommuner,

sorn tills vidare komme alt se sig nödsakade driva sina sinnessjukavdelningar.

Då man emellertid icke har anledning alt hysa förhoppning örn

en sådan utbyggnad av den .statliga sinnessjukvården under den närmaste

tiden, att denna vård kvantitativt skulle komma att motsvara det åtagande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 247.

Departements
chefen.

staten i princip gjort på detta område, synes det medicinalstyrelsen icke

oskäligt, alt Jönköpings stad genom det föreslagna avtalet befriades från

kostnaderna för driften av sitt sinnessjukhus, sedan staden bekostat uppförandet

av en för sinnessjuka avsedd paviljong, tillräckligt stor för att kunna

tillgodose det nuvarande vårdplatsbehovet i staden.

Vad angår villkoren för den ifrågasatta överenskommelsen ansluter sig

medicinalstyrelsen heU till sjukhuschefens, av direktionen tillstyrkta yttrande.

I avtalet böra sålunda inryckas bestämmelser örn dels att ritningar

och arbetsbeskrivning till den ifrågasatta paviljongen skola godkännas av

medicinalstyrelsen efter byggnadsstyrelsens hörande, dels att staten icke åtager

sig vård av andra sinnessjuka från Jönköping än av sådana, som äro i

behov av vård å sinnessjukhus, dels ock slutligen att vid stadens sinnessjukavdelning

anställd personal endast i den mån densamma efter prövning i

varje särskilt fad ma befinnas lämplig anställes i den statliga sinnessjukvården.

Den föreslagna nya paviljongen bör vidare, så snart den blivit färdigställd

och genom medicinalstyrelsens försorg avsynad, överlämnas till

staten, som därefter skulle ansvara för normalt underhåll av densamma.

Jönköpings stad synes dock böra svara för sådana reparationer, som under

en ansvarstid av 2 år från avsvningsdagen må betingas av bristfälligheter i

byggnadsarbetenas utförande.

StnLskontoret har anfört, att ämbetsverket icke hade något att erinra mot

bifall till framställningen på sätt medicinalstyrelsen förordat.

■ Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 11 september 1945 framlagt förslag

till en tioårsplan för utbyggande av sinnessjukvården. Närmare redogörelse

för innehållet av denna plan lämnas i den förenämnda propositionen nr

177/1946, vari även framställts Kungl. Maj:ts förslag i anledning av densamma.

I enlighet med av statsmakterna tidigare tillkännagiven principuppfalt11

ing angående statens ansvar för den kvalificerade sinnessjukvården har

medicinalstyrelsen vid tioårsplanens upprättande utgått ifrån att å statens

sinnessjukhus skola omhändertagas alla sinnessjuka, som äro i behov av

vård å anstalt med fullständig medicinsk utrustning. För att vårdmöjligheter

skola stå till buds i erforderlig utsträckning —- vilket nu icke är fallet —

har föreslagits främst, att nya vårdplatser inrättas å de statliga sinnessjukhusen.

Medicinalstyrelsen har räknat med att efter hand som de förordade

åtgärderna genomföras de kommunala sinnessjukhusen skola befrias från

det klientel, som kräver kvalificerad vård.

Jag har i propositionen tillstyrkt vissa av de i medicinalstyrelsens tioårsplan

ingående förslagen. I andra delar har jag ansett ytterligare utredning

erforderlig. Då emellertid även jag förutsätter, att den av statsmakterna tidigare

intagna principståndpunkten rörande avgränsningen av statens och

kommunernas ansvar för sinnessjukvården skall ligga till grund för den

statliga sinnessjukvårdens planläggning för det närmaste årtiondet, anser

jag att man bör utgå ifrån att kommunerna i framtiden icke skola behöva

sörja för kvalificerade vårdfall. Med hänsyn härtill och i betraktande av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

5

föreliggande särskilda omständigheter, vilka göra det angeläget att Jönköpings

stad redan nu befrias från ansvaret för den kvalificerade sinnessjukvården,

har jag, då den föreslagna uppgörelsen även i ekonomiskt hänseende

synes försvarlig, i princip intet att erinra mot att överenskommelse

träffas med staden om övertagande av nämnda sinnessjukvård. Villkoren

för överenskommelsen torde böra utformas på sätt medicinalstyrelsen

föreslagit.

II. Kompletteringsarbeten vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall.

I skrivelse den 4 mars 1946 har byggnadsstyrelsen anfört.

Sedan riksdagen med bifall till i proposition 1938: 176 gjord framställning

beslutat uppförandet av Sidsjöns sjukhus i Sundsvall, ha för ändamålet

sammanlagt 12 685 000 kronor ställts till byggnadsstyrelsens förfogande.

Sjukhuset, som uppförts i styrelsens egen regi, har färdigställts i december

månad 1943.

Vid såväl detta som andra styrelsens byggnadsföretag gjorda iakttagelser

hava emellertid numera givit vid handen, att åtgärder snarast måste vidtagas

för förbättring av isoleringen i sjukpaviljongernas vindsbjälklag. Då

vid tiden för arbetenas utförande tillräcklig erfarenhet saknades beträffande

det använda uppvärmningssystemet (så kallat crittalsystem med rörslingor,

ingjutna jämväl i vindsbjälklagen), har för dessa bjälklag beräknats endast

sedvanlig värmeisoleringsförmåga, vilket visat sig ej vara tillfyllest och medfört

ökad värmeavgivning till vindar och yttertak. Härigenom hava en del

olägenheter förorsakats, såsom ökad bränsleåtgång, isbildning vid takfot

med risk för nedfallande istappar och så småningom uppkommande skador

å yttertaken. Styrelsen har dock vid vindsbjälklagens utförande haft

uppmärksamheten fästad på möjligen uppkommande behov av ytterligare

isoleringsåtgärder, varför bjälklagen utförts utan övergolv. Härigenom kan

i mån av behov isoleringen utan olägenhet göras mer effektiv genom påförande

av ytterligare bjälklagsfyllning.

Styrelsen har undersökt flera alternativa förslag å dessa tillkommande

arbeten och beräknat kostnaden för det billigaste alternativet med användning

av granulerad masugnsslagg och glasullsmatta som isolering till 63 000

kronor.

Styrelsen anser isoleringen böra verkställas snarast möjligt. På grund

härav och då de för byggnadsföretaget anvisade medlen nu äro förbrukade,

hemställer styrelsen, att för isoleringsarbetenas utförande anvisas ett anslag

av 63 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Jag anser de föreslagna isoleringsåtgärderna böra komma till utförande.DepartementsMot

kostnadsberäkningen har jag intet att erinra. Då enligt vad jag inhämtat

leveranstiden för isoleringsmaterialet, vilket ännu icke beställts av

byggnadsstyrelsen, är relativt lång, behöva medel för ändamalet icke ställas

till förfogande förrän under budgetåret 1946/47. Kostnaderna böra be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

lasta anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Jag förordar, att riksdagens bemyndigande till anlitande av detta anslag

inhämtas.

III. Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup

under S:t Lars sjukhus i Lund.

I en till socialdepartementet den 1 februari 1944 inkommen skrivelse

framlade medicinalstyrelsen förslag rörande uppförande av nya ekonomibyggnader

å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund. Styrelsen

anförde härom följande:

Till S:t Lars sjukhus i Lund hör den sedan länge utarrenderade lantbruksfastigheten

Hunnerup. Ekonomibyggnaderna å densamma befinna sig numera

i ett så dåligt skick, att uppförandet av helt nya är aktuellt, ett förhållande,

varom medicinalstyrelsen vid inspektion förvissat sig. Genom beslut

den 10 mars 1942 bemyndigade medicinalstyrelsen sjukhusdirektionen

att med anlitande av arkitekten Gottfrid Beijer uppgöra av ritningar och

kostnadsberäkning åtföljt förslag härutinnan. Med anledning härav överlämnade

direktionen den 16 december 1942 till medicinalstyrelsen dylikt

förslag under hemställan, att för dess genomförande erforderliga medel,

122 819 kronor, måtte ställas till förfogande. Förslaget innefattar uppförande

av nya byggnader, inrymmande ladugård, stall, svinhus, hönshus,

garage och redskapsskjul enligt av Beijer den 21 oktober och 8 december

1942 upprättade ritningar.

I anledning av vissa vid ärendets remissbehandling framställda erinringar

mot förslaget överarbetades detsamma i kostnadsbesparande syfte av arkitekten

Beijer, som framlade nytt förslag den 9 juni 1943. Enligt detta förslag

skulle kostnaderna uppgå till 114 139 kronor vid användande av träbjälklag

och 118 339 kronor vid användande av betongbjälklag.

I anslutning till ett av sjukhusets syssloman upprättat tjänstememorial

tillstyrkte sjukhusdirektionen, att ladugård, svinstall och hönshus utfördes

enligt det nya förslaget. Det föreslagna häststallet ansåges böra utföras enligt

de ursprungliga ritningarna under förutsättning att arrendatorn bidroge

till byggnadskostnaden med 5 000 kronor.

byggnadsstyrelsen hade intet att erinra mot det nya förslaget men framhöll,

att kostnaderna beräknats väl lågt. Medicinalstyrelsen anslöt sig i stort

sett till sjukhusdirektionens ståndpunkt.

Sedan byggnadsföretaget varit föremål för prövning av investeringsutredningen,

hemställde utredningen att för ändamålet å allmän beredskapsstat

tor budgetåret 1944/45 måtte uppföras ett anslag av 115 000 kronor.

Frågan anmäldes för riksdagen i proposition nr 281/1944 angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45.

Till det nämnda proposition bifogade statsrådsprotokollet anförde jag,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

7

att ekonomibyggnaderna å arrendegården syntes vara i sådant skick att antingen

omfattande och kostbara reparationer inom den närmaste tiden vöre

erforderliga eller också helt m-a ekonomibyggnader mäste uppföras. Da

reparationer å byggnaderna, även örn de gjordes mycket grundliga och omfattande,

likväl icke skulle medföra att byggnaderna bleve tidsenliga, ansåge

jag mig böra tillstyrka, att nybyggnad komme till stånd.

Beträffande byggnadsarbetenas omfattning uttalade jag, att utredningen

syntes mig giva vid handen, att byggnadernas utförande enligt det senast

utarbetade förslaget skulle fullt motsvara det normala behovet av ekonomibyggnader

å ett jordbruk av den storleksordning, varom här vore fråga.

Emellertid ville jag ej motsätta mig att häststallet utökades på sätt direktionen

föreslagit under förutsättning att arrendatorn bestrede hela den härför

uppkommande merkostnaden. Det borde ankomma å medicinalstyrelsen

att efter samråd med byggnadsstyrelsen sedermera bestämma det belopp,

som arrendatorn sålunda hade att erlägga.

Med avseende å kostnaderna för företaget fann jag mig böra godtaga

medicinalstyrelsens beräkningar, enligt vilka desamma skulle uppgå till ett

belopp av 115 000 kronor vid byggnadernas uppförande med träbjälklag.

De merkostnader, för vilka arrendatorn skulle hava att svara, hade av medicinalstyrelsen

beräknats till 7 000 å 8 000 kronor. Med frånräknande av

ett belopp av 7 000 kronor skulle alltså för byggnadsföretaget behöva anvisas

108 000 kronor. Jag tillstyrkte, att sistnämnda belopp uppfördes å

allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45.

Det i propositionen framlagda förslaget bifölls av riksdagen (skr. nr 453).

I skrivelse den 16 mars 1946 har medicinalstyrelsen hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas för att ifrågavarande byggnadsarbeten må komma till

utförande snarast möjligt. Styrelsen omförmäler, att förste byråingenjören

i byggnadsstyrelsen C. G. W. Malm efter besiktning av ekonomibyggnaderna

å Hunnerup meddelat, att dessa nu befunne sig i så dåligt skick, ali

fara för ras kunde anses föreligga.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört rörande det tillstånd, i vil-DePa^™enfsket

ekonomibyggnaderna å arrendegården Hunnerup befinna sig, anser jag

det icke kunna längre anstå med utförandet av nya ekonomibyggnader.

Medel för ändamålet torde böra ställas till förfogande från anslaget till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus lii. lii. Härtill torde riksdagens

medgivande böra inhämtas.

IV. Förvärv och ombyggnad av Gävle stads ålderdomshem.

Såsom förut anföris, framlade medicinalstyrelsen förslag i detta ärende

första gången i skrivelse den 26 januari 1945. Häri erinrades, att Kungl.

Maj:! genom beslut den 6 februari 1942 uppdragit åt styrelsen att i samråd

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majda proposition nr 247.

med socialstyrelsen verkställa utredning rörande möjligheten att tillgodose

p!atsbeho\ et inom den statliga sinnessjukvården genom anordnandet av ytterligare

smärre sekundäravdelningar anslutna till befintliga statliga sinnessjukhus

samt att till Kungl. Majit inkomma med de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. I anledning härav hade medicinalstyrelsen

framlagt förslag till inrättandet av nya sekundäravdelningar i Grangärde,

Uddevalla, Långasjö, Älvkarleö, Hammar och Karlskrona, vilka förslag

vunnit statsmakternas gillande utom i vad avsåge Karlskronahemmet.

I skrivelsen upplystes, att styrelsen då slutfört utredning även beträffande

framkommet förslag om förvärv och ombyggnad av ålderdomshemmet i

Gävle.

Rörande sistnämnda förslag anförde medicinalstyrelsen.

Fattigvårdsanstalterna bestå av följande byggnader:

Ålderdoms- och sjukhemmet, en äldre byggnad av sten i tre våningar,

moderniserad 1925—1927, med 142 platser, ålderdomshemmet, av sten i två

\ aningar, färdigt 1935, ett fullt modernt hem med 50 platser, kommunala

sinnessjukhuset av sten i en våning, färdigt 1904, med 46 platser men med

mycket goda utrymmen, medgivande större beläggning och byggt med tanke

på framtida påbyggnad med en eller två våningar, härbärgesbyggnad med

cirka 25 platser jämte 8 personalrum, administrationsbyggnad av sten i

två våningar, färdig 1925, med 23 rum, personalbostad med 17 rum, stort

centralkök och tvättinrättning, uppförda 1925—1927, verkstadsbyggnad av

sten i tre våningar och källarvåning, bårhus, nyuppfört, samt diverse uthusutrymmen.

Inom området ligga även tvenne barnhem, upptagningshem för

mödrar och späda barn med 22 platser och upptagningshem för äldre barn

med 25 å 30 platser.

Anstaltsområdet, som är beläget i stadens södra utkant, är relativt rymligt,

cirka 11 hektar, välordnat och har gamla vackra park- och trädgårdsanläggningar.

Det medgiver en mycket omfattande trädgårdsskötsel.

Utredningen av erforderliga förändringar har styrelsen anförtrott åt sina

vanliga experter: arkitekten Hakon Ahlberg, Hugo Theorells ingeniörsbyrå,

Bergströms ingeniörsbyrå & c:o saint elektriska prövningsanstalten aktiebolag,

vilka var för sig kostnadsberäknat planerade örn- och tillbyggnader.

Anläggningen beräknas efter ombyggnaden komma att inrymma 174 platser

för män och 99 platser för kvinnor. För att bättre utnyttja området, förbilliga

driften och få en lämpligare avvägning mellan könssidorna bör enligt

styrelsens förmenande en ny paviljong med 37 platser för kvinnor uppföras-

Det totala antalet vårdplatser uppgår därmed till 310. Förslaget innebär

även nyuppförande av en portvaktsstuga, dit telefonväxeln förlägges.

Vårdplatserna fördela sig pa följande sätt: fyra avdelningar för kvinnor

med 41 respektive 29, 29 och 37 vårdplatser och fyra för män med 29

respektive 57, 56 och 34 vårdplatser. Därvid är att märka, att de båda

största mansavdelningarna äro uppdelade i vardera 2 halvor, av vilka den

ena örn dagen bör vara tömd på patienter.

Förslaget omfattar ett relativt rikligt antal bostäder, av vilka dock endast

ett mindre antal nyinrättats. Bostadsbeståndet kommer sålunda att omfatta

lägenheter för överläkare, syssloman, en andre läkare och en maskinmästare.

Härutöver finnas 3 lägenheter örn 2 rum och kök, 3 dubbletter och

49 enkelrum för övrig personal.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

9

Kök och tvätt bliva väl tillgodosedda. För patienternas arbete förutom med

trädgårdsarbete och hjälp på avdelningarna samt i kök och tvätt blir väl

sörjt med ett flertal verkstäder för snickeri, måleri, skrädderi, bokbinderi,

skomakeri, korgmakeri m. m.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattades till cirka

1 400 000 kronor. Medicinalstyrelsen räknade därvid med att värmeledningssystemet

i erforderliga delar skulle omläggas och värmecentral för hela

anläggningen inrättas samt att ventilation och övriga hygieniska installationer

skulle bliva fullt moderna. Då Gävle stadsfullmäktige genom beslut den

27 juni 1944 — under förutsättning av statsmakternas bifall — förklarat sig

villiga försälja fastigheten till statsverket för en köpeskilling av 800 000 kronor,

skulle alltså den sammanlagda kostnaden för förslagets genomförande

uppgå till (1 400 000 + 800 000) 2 200 000 kronor eller till cirka 7 100 kronor

per vårdplats. Detta pris fann medicinalstyrelsen förmånligt.

I yttrande till medicinalstyrelsen anförde byggnadsstyrelsen, att den ifrågasatta

omändringen visserligen vore möjlig att genomföra men att den nuvarande

anläggningens planlösning icke syntes medgiva anordnande av för

ett sekundärsjukhus fullt lämpade lokaler. I ärendet företedda kostnadsberäkningar

och utredningskostnader ansåge byggnadsstyrelsen kunna godtagas.

Härtill genmälde medicinalstyrelsen, att styrelsen väl insåge, att ombyggnad

av en äldre fastighet till sinnessjukhus aldrig kunde giva en lika tillfredsställande

planlösning som ett nybygge. Det föreslagna nya sjukhuset

bleve emellertid ingalunda undermåligt och skapandet av 310 nya vårdplatser

för ett så billigt pris som cirka 7 100 per plats syntes medicinalstyrelsen

vara en möjlighet, som borde utnyttjas.

Medicinalstyrelsen uttalade vidare, att sjukhusets belägenhet mellan Ulleråkers

sjukhus vid Uppsala och Sidsjöns sjukhus i Sundsvall vore gynnsam

ur geografisk synpunkt. En given fördel vore också, att sjukhuset

skulle komma att ligga i en större stad med centrallasarett.

Beträffande sjukhusets ställning i organisatoriskt hänseende anförde medicinalstyrelsen,

att sjukhusets storlek avgjort talade för att det borde organiseras

som ett självständigt sjukhus under egen förvaltning och med egen

direktion. Till frågan huruvida sjukhuset lämpligen borde vara anslutet till

Ulleråkers sjukhus eller till Sidsjöns sjukhus eller om det borde tilldelas

eget upptagningsområde, ansåge sig styrelsen icke på sakens dåvarande

ståndpunkt böra taga definitiv ställning. Den sjukvårdstekniska organisationen

med 4 avdelningar för varje kön syntes emellertid väl möjliggöra,

att det skulle kunna funklionera som primärsjukhus, vilken lösning av frågan

förefölle styrelsen bliva den bästa.

Medicinalstyrelsen hemställde, att Kungl. Majit ville i proposition till

1945 års riksdag föreslå, att ålderdomshemmet i Gävle med tillhörande

byggnader och tomt måtte förvärvas för en köpeskilling av 800 000 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 sami. Nr 247. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 247.

Departements
chefen.

och att där finge inrättas ett statligt sinnessjukhus med 310 vårdplatser.

Då tillträde av fastigheten icke kunde ske förrän Gävle stad blivit i tillfälle

uppföra erforderliga ersättningsbyggnader, vilket icke kunde bliva fallet

under budgetåret 1945/46, krävdes icke anvisande av medel under sagda

budgetår för förslagets genomförande.

I skrivelse den 11 september 1945 med förslag till tioårsplan för den statliga

sinnessjukvården och sinnesslövården ifrågasatte medicinalstyrelsen, att

Sidsjöns och Umedalens sjukhus skulle förses med respektive 80 och 140

nya vårdplatser. Styrelsen uttalade emellertid tillika, att frågan om nämnda

utvidgningar kunde komma i ett annat läge, om det förut framlagda förslaget

rörande förvärv av ålderdomshemmet i Gävle för ändring till statligt

sinnessjukhus vunne statsmakternas gillande. Nybyggnaderna vid Sidsjöns

och Umedalens sjukhus borde då icke ingå i tioårsplanen, ehuru de framdeles

kunde bliva aktuella. I den i skrivelsen intagna kostnadssammanställningen

beräknades ett belopp av 2,2 miljoner kronor för inköp och ombyggnad

av ålderdomshemmet i Gävle. Däremot upptogos icke medel för

byggnadsarbeten vid Sidsjöns eller Umedalens sjukhus.

I skrivelse den 14 september 1945 har medicinalstyrelsen framhållit angelägenheten

av att frågan örn inköp av Gävle stads ålderdomshem snarast

bleve av riksdagen prövad, bland annat med hänsyn till att staden borde

så snart som möjligt sättas i tillfälle att förbereda erforderligt ersättningsbygge.

Gävle stads fattigvårdsstyrelse har i skrivelse den 16 april 1946 — under

framhållande att staden i händelse av områdets avyttring till kronan hade

att vidtaga vissa dispositioner, som icke längre borde undanskjutas — hemställt

att statsmakterna ville skyndsamt taga ställning till stadens försäljningserbjudande.

Av inkommet utdrag av Gävle stadsfullmäktiges protokoll den 27 juni

1944 framgår, att staden förklarat sig villig att till statsverket försälja tomten

nr 1 i kvarteret Samariten med samtliga därå befintliga byggnader för

en köpeskilling av 800 000 kronor dock med staden förbehållen nyttjanderätt

under 5 år av ett vedgårdsområde och under 15 år av ett möbelmagasin

och en cyanvätekammare, samt att staden under förutsättning av

överenskommelse med ägaren av tomten nr 1 i kvarteret Ekot medgåve, att

jämväl detta område skulle ingå i köpet.

I den av medicinalstyrelsen utarbetade, i propositionen nr 177/1946 redovisade

tioårsplanen för den statliga sinnessjukvårdens utbyggande ingick

förslag om inrättande på statens sinnessjukhus av ett antal nya vårdplatser.

Jag ansåg mig med avseende å denna del av planen böra ställa mig i stort

sett avvaktande i avbidan på ytterligare utredning i vissa frågor av mera

principiell betydelse. De åtgärder, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseende

av det aktuella platsbehovet, borde enligt min mening örn möj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 247.

11

ligt genomföras inom den nuvarande anstaltsorganisationens ram. Jag framlade

i sådant hänseende åtskilliga förslag, vilka för budgetåret 1946/47

skulle — jämte vissa andra byggnadsåtgärder för sinnessjukvårdens ändamål

— draga en kostnad av sammanlagt omkring 5,8 miljoner kronor.

Förslaget örn inköp och ombyggnad av ålderdomshemmet i Gävle anser

jag böra genomföras utan avbidan på resultatet av den av mig förordade

principutredningen. Det platsantal, som skulle ställas till förfogande å anstalten

i Gävle, torde under alla omständigheter vara erforderligt. Kostnaden

för köpet och för utförandet av föreslagna byggnadsarbeten skulle —

räknad per vårdplats — uppgå endast till omkring hälften av motsvarande

kostnad vid uppförande av nytt sinnessjukhus. Även anstaltens läge synes

vara lämpligt. Jag tillstyrker därför, att uppgörelse träffas med Gävle stad

örn förvärv för en köpeskilling av högst 800 000 kronor av den fasta egendom,

som avses i stadsfullmäktiges beslut den 27 juni 1944.

Då fastigheten icke torde kunna tillträdas förrän tidigast budgetåret

1948/49, är frågan om medelsanvisning för förvärvet och för verkställande

av erforderliga byggnadsarbeten icke nu aktuell. Med hänsyn härtill torde

med ställningstagandet till byggnadsarbetenas omfattning och närmare utformning

kunna tills vidare anstå.

På Kungl. Majit torde böra ankomma att i sinom tid fatta beslut om den

nya anstaltens organisatoriska ställning inom sinnessjukvården.

Hemställan.

Under åberopande av vad förut anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majit att låta träffa överenskommelse

med Jönköpings stad örn övertagande på i huvudsak

av mig förut angivna villkor av stadens kvalificerade sinnessjukvård;
II.

medgiva, att investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. må tagas i anspråk

för bestridande av kostnaderna för

a) förut angivna kompletteringsarbeten vid Sidsjöns sjukhus

i Sundsvall,

b) uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med det

av mig i propositionen nr 281/1944 förordade förslaget av

nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under

S:t Lars sjukhus i Lund;

III. bemyndiga Kungl. Majit alt låta träffa avtal angående

förvärv för statens räkning för en kostnad av högst 800 000

kronor och på de villkor i övrigt, som finnas skäliga, av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mcij:ts proposition nr 247.

Gävle stads ålderdomshem m. m. för utnyttjande i den statliga

sinnessjukvården.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans Majit

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Söderqvist.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616689

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:419 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidtagande av vissa åtgärder inom sinnessjukvårdsorganisationen. s. 10 i texten
  2. SU 1946:224 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vidtagande av vissa åtgärder inom sinnessjukvårdsorganisationen. s. 1 i texten