Sök i Ratio Lex

Angående anslag för försök med täckdikning smaskiner, m. m

1946-01-25 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:25, Angående anslag för försök med täckdikning smaskiner, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för försök

med täckdikning smaskiner, m. m.; given Stockholms

slott den 25 januari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

25 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför föredraganden,

statsrådet Sträng.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 juni 1944 tillkallades samma

dag tre sakkunniga personer att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

möjligheterna att med maskinella hjälpmedel få till stånd en utvidgad

och förbättrad täckdikningsverksamhet (kommittén för maskinell täckdikning)

-1

1 skrivelse den 25 september 1945 bar kommittén hemställt, att bidrag

måtte anvisas dels med 2 500 kronor för utförande av arbeten med tekniska

förbättringar på en av Ottar Aashamar, Järpås, konstruerad dikesplog, dels

ock med 220 000 kronor för att bereda kommittén möjlighet att anskaffa

vissa dikesgrävningsmaskiner och utföra prov med dessa, över framställningen

lia efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrel
1

De sakkunniga äro: ingeniören N. H. Berglund, ordförande, jordbrukskonsulenten K. V.

Almlöf och agronomen H. A:son Moberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 25.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

sen, styrelserna för lantbruksliögskolan, statens maskinprovningar och jordbrukstekniska

institutet samt 1942 års jordbrukskommitté. Vid utlåtandet

från högskolestyrelsen fanns fogat eif särskilt yttrande av professorerna

G. H. Flodkvist och I. A. G. Torstensson.

I motiveringen till sitt förslag har kommittén inledningsvis framhållit, att

de för närvarande för täckdikning använda maskinerna vore utförda efter

i stort sett två principer. Enligt den ena skär maskinen som en plog ett relativt

tunt snitt till ett djup av 5 å 10 cm under dragning i normal gångtakt,

medan enligt den andra principen maskinen, som är försedd med grävhjul

eller grävkedjor, skär omedelbart ned diket till fullt djup.

Beträffande användningen av maskiner av ploglyp har kommittén anfört

i huvudsak följande.

För att fullt dikesdjup skall uppnås med maskin av ploglyp kräves upprepade

körningar. Varje dike måste färdiggrävas i hela sin längd, innan rörläggning

kan påbörjas. De enklaste typerna äro utförda nied en lutande plåt

eller dylikt bakom billen eller kniven. Plåtens uppgift är att tjänstgöra som

glidbana för den avskurna jordsträngen och transportera denna upp och

därefter åt sidan. Maskiner av denna typ tyckas ha någon användning i England

och vara föremål för fabriksmässig framställning. Här i landet har

Aktiebolaget vägförbättringar arbetat med dylika traktordragna maskiner vid

dräneringsarbeten på flygfält, t. ex. vid Halmstad. Metoden förefaller användbar

vid grävning till måttliga djup, 50—60 cm, i sammanhängande lerjordar.

Den är vanligen icke användbar i lösare jordar och medför sannolikt

för stor kraftförbrukning vid grävning till större djup. Sistnämnda fråga är

dock ej utredd.

Ett annat sätt för transport av den avskurna jordsträngen har tillämpats i

maskiner, byggda efter en princip, som ursprungligen införts från Norge.

Den mest kända typen av dessa maskiner är den s. k. Aashamar-plogen. Den

är föremål för fortlöpande tillverkning och uppgives finnas i omkring 200

exemplar hos jordbrukare i Sverige. Det karakteristiska för denna maskin

är, att jordsträngen transporteras upp av en kedjeelevator. Från denna glider

jorden på en nedåtriktad plåt utåt sidan. Maskiner av denna typ voro

föremål för officiell provning genom statens maskinprovningar redan åren

1919 och 1932. De lia under senare år använts i betydande omfattning för

praktisk dikesgrävning, framför allt i Västergötland. Kommittén har varit

i tillfälle att tämligen ingående studera dessa maskiner i arbete. Beträffande

erfarenheterna kan sammanfattningsvis sägas, att maskinen är enkel och

relativt billig. Priset uppgår till omkring 550 kronor. För dragning användes

mest fyra hästar. På ett fåtal ställen har dock traktordragning i större omfattning

prövats med gott resultat.

Maskinen passar för grävning på i huvudsak stenfria lerjordar. Den är

dock icke oberoende av lerans fuktighet, varför betydande olikheter i effektivitet

kunna uppträda. För sand eller nrulljord eller för jord med sten passar

maskinen i sin nuvarande utformning icke. Grävning iean utföras till normala

dikesdjup. Arbetet måste avslutas med omsorgsfull skopning av dikesbotten.

För maskinens hanahavande erfordras minst två man. Den per dag

grävda sträckan kan under goda förhållanden uppgå till 400 meter eller möjligen

något mera. Vid användning av dylik maskin bör dräneringsplanen

uppgöras med hänsyn till grävningssättet.

De mest framträdande olägenheterna med dikesplogar av Aashamar-typ

äro, att de icke kunna användas på flera i vårt land vanliga jordtyper, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kuno!. Maj:ts proposition nr 25.

dragkraftbehovet i förhållande lill del utförda arbetet är väl högt, att konstruktionen

icke utförts så, att den för förslitning och skador utsatta kniven

är lätt utbytbar, ali regleringsorganen äro opraktiska samt att maskinerna

icke helt lämpa sig för traktordrift.

Sammanfattningsvis kan sägas, att de mest framträdande fördelarna hos

alla maskiner enligt plogprincipen är, att konstruktionen blir relativt billig

och lätt samt att i jordbruket normalt förekommande dragkraft, hästar eller

traktorer, utan vidare kan användas.

De mest framträdande olägenheterna äro, att maskinerna icke kunna gräva

i andra jordar än sådana, som ha tillräckligt sammanhang såsom lera samt

att de måste köras upprepade gånger i dikets hela längd för att fullt djup

skall erhållas. Det senare förhållandet anses av många vara en allvarlig

nackdel, eftersom della påverkar dikesplanen och omöjliggör användning

på jordar, där ras lätt inträffar.

I fråga om maskiner av grävhjuls- eller grävkedjetyp har kommittén anfört

bland annat följande.

Många olika konstruktioner av ifrågavarande maskiner ha förts fram. De,

som fått praktisk användning, äro främst av grävhjuls- respektive grävkedjetyp.

Härjämte ha emellertid föreslagits konstruktioner med skruv för grävning.

Vidare lia grävmaskiner av vanlig skoptyp försöksvis använts.

Redan år 1921 voro två maskiner i de båda förstnämnda utföringsformerna

föremål för officiell provning genom statens maskinprovningar.

Då undersöktes nämligen en amerikansk maskin av grävhjulstyp, kallad

Buckeye, samt en svensk maskin av grävkejdetyp från Aktiebolaget

Hässleholms verkstäder, benämnd AHW. Dessa maskiner voro dock i användning

endast några få år. Som sammanfattning av erfarenheterna torde

kunna sägas, att maskinerna förmådde gräva fullt användbara diken. Många

svårigheter förelågo emellertid. Dels hade maskinerna tillkommit under en

tid, då maskintekniken, i all synnerhet motortekniken, icke nått särdeles

långt, och dels voro förutsättningarna för maskinell grävning mindre gynnsamma.

Det senare förhållandet berodde mest därpå, att den mänskliga arbetskraften

vid den tidpunkten varken var så svåråtkomlig eller proportionsvis

så dyrbar som nu. En viss betydelse har det givetvis också haft, att man

för 25 år sedan i jordbruket icke var så inställd på och van vid maskinellt

arbete i jordbruket som nu. Sedan dess har emellertid maskiner efter samma

princip utvecklats betydligt, framförallt i Amerika, och fått stor användning.

Sålunda lia enligt uppgifter, som kommittén införskaffat från USA,

75—90 procent av all täckdikesgrävning under de senaste åren utförts med

dylika maskiner. Mest använd synes grävhjulstypen av fabrikaten Buckeye

och Cleveland ha blivit. Från Tyskland meddelas, att en grävkedjemaskin

av fabrikat Weserliutte kommit till omfattande användning. Efter år 1941

synas två maskiner av grävhjulstyp lia införts till Finland. Kommittén har

emellertid hittills icke kunnat få några detaljerade uppgifter om erfarenheterna

därstädes.

Konstruktioner med skruv sorn grävorgan lia vid många tillfällen föreslagits

både här och utomlands. Vissa enklare försök synas lia blivit utförda

men icke givit goda resultat. Kommittén Ilar icke kännedom om praktisk

användning av maskiner med skruv.

Den mest framträdande fördelen med maskiner enligt grävhjuls- och grävkcdjeprincipen

ligger däri, att grävning direkt till fullt djup kan utföras

samt alt man därigenom icke blir så beroende av jordens egenskaper. Det

lii- möjligt, att man vid sådan grävning blir något mindre beroende av stenförekomst

i jorden.

Bland olägenheterna må nämnas, alt anskaffningskostnaden blir mycket

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

högre än för maskiner enligt plogprincipen. Vidare bör framhållas, att jordbrukets

normala dragkraft icke är direkt användbar, eftersom diket gräves

till fullt djup på en gång och man därför har att räkna med mycket låg

körhastighet. Man torde icke kunna räkna med avsevärt större arbetsprestation

per dag genom maskiner av grävtyp än genom maskiner av plogtyp.

Däremot är det tänkbart, alt grävningstiden per år kan bli något längre.

Grävning med maskin av vanlig skoptyp är visserligen fullt utförbar och

har under senare tid praktiskt tillämpats bland annat vid jordbruk tillhörande

Allmänna svenska utsädesaktiebolaget men torde icke vara särskilt

lämplig för grävning av vanliga täckdiken annat än möjligen på så stenig

mark, att andra maskiner icke kunna användas. Grävningen erfordrar förhållandevis

omständlig manuell manövrering. Det lär dessutom knappast

kunna undvikas, ali man med denna metod måste gräva bredare diken och

därför måste gräva upp betydligt större jordkvantiteter än vid andra metoder.

Kommittén, som kommit till den uppfattningen, att maskiner av såväl

plogtyp som grävtyp kunna bliva ekonomiskt användbara för grävning av

täckdiken här i landet, har vidare anfört rörande sina fömtberörda förslag.

Beträffande maskiner av plogtyp fia följande åtgärder redan vidtagits.

Efter de studier, som kommittén gjort, har förslag till förbättringar beträffande

olika detaljer såsom infästning av skäret, djupreglering, jordavledning

och kedjekonstruktion m. m. föreslagits huvudtillverkare. Vidare har

kontakt erhållits med verkstäder, som avse upptaga tillverkning av dylika

maskiner. Vunna erfarenheter ha delgivits dessa verkstäder. En allmän ökning

av intresset för användning av dessa enkla maskiner och för deras förbättrande

kan tydligt märkas inom såväl jordbruk som industri. Kommitténs

avsikt är att, så snart maskiner med förbättringar samt försökskonstruktioner

föreligga, själv eller genom statens maskinprovningar, utföra

prov med dessa.

Ottar Aashamar, Järpås, som tillverkat flertalet i Sverige förekommande

dikesplogar, har i skrivelse till statens maskinprovningar anhållit om ett statsbidrag

å 2 500 kronor till bestridande av vissa kostnader i samband med

tekniskt utvecklingsarbete.

Kommittén vill för sin del tillstyrka att detta belopp beviljas för ändamålet.

Härvid torde böra föreskrivas, att de utförda konstruktionerna skola

underkastas officiell provning.

Även om maskiner av plogtypen skulle kunna förbättras i vissa väsentliga

avseenden, är det enligt kommitténs bestämda uppfattning icke möjligt att

använda denna maskintyp annat än inom vissa relativt begränsade områden.

Det är därför ytterst angeläget att snarast få vidgade erfarenheter beträffande

de maskintyper, som gräva till fullt djup. Många förslag ha framlagts

från uppfinnarhåll. Flertalet av de framlagda förslagen torde sakna

värde. Möjligen kan det vara orsak att närmare undersöka vissa idéer. Kommittén

anser emellertid det vara riktigast alt först och främst undersöka,

hur de i England och Amerika mest använda maskinerna arbeta på svenska

jordar och under svenska jordbruksförhållanden. Den vill därför föreslå,

att minst en maskin av grävhjulstyp och minst en maskin av grävkedjetyp

snarast inköpas från USA och här underkastas grundliga prov. Proven

kunna för kommitténs räkning utföras av statens maskinprovningar och

jordbrukstekniska institutet i samarbete.

Vid beräkning av kostnaderna för en dylik undersökning ha maskinerna

antagits skola kosta tillhopa högst 100 000 kronor. Vidare har kommittén

utgått från, att de direkta driftskostnaderna under provningen i huvudsak

böra kunna bestridas av de egendomar, vid vilka grävning utföres. Vid vissa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts provosition nr 25.

5

tillfällen är ett sådant förfaringssätt icke möjligt, nämligen då specialprov,

som icke ingå i normal dikningsplan, måste utföras. Beräkningarna ha

grundats på, att minst 30 dagar skola åtgå för dylika specialprov.

Kommittén har beräknat kostnaderna för ifrågavarande undersökningar

på följande sätt.

Inköp av grävmaskiner ...................................... 100 000

Sakkunniga, experter och kontrollpersonal: resor, traktamenten, avlöningar

.................................................. 30 000

Frakter och andra transportkostnader ......................... 5 000

Reparationer, konstruktionsförändringar m. m................... 10 000

Driftskostnader vid specialprov .............................. 10 000

Oförutsedda utgifter ................................. 15 000

Kronor 170 000.

Kommittén har ytterligare framhållit, att oavsett de förut föreslagna undersökningarna

även studier av andra föreslagna principer syntes böra komma

till utförande. Tills vidare borde emellertid enligt kommitténs uppfattning

dessa arbeten icke göras med helt färdiga maskiner utan uppläggas såsom

detaljundersökningar. De borde omfatta sådana förslag, som redan framkommit

och möjligen kunde tänkas vara av värde, samt sådana idéer, som kunde

väntas framkomma under arbetena med de redan kända. Kommittén har beräknat

kostnaderna för dylika specialundersökningar uppgå till 50 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen, som i sitt remissutlåtande framhållit önskvärdheten

av att åtgäi''der med det snaraste vidtoges för åstadkommande av vidgade

möjligheter för utrönande av lämpligheten att använda maskiner i täckdikningsverksamhet,

har anfört bland annat följande.

Sedan de under krigsåren rådande svårigheterna att från utlandet infordra

offerter på maskiner m. m. i allt väsentligt upphört och Sverige numera förfogar

över en jordbruksrepresentant i Washington, anser styrelsen lämpligt,

att vad beträffar de amerikanska maskinerna från denne inhämtas närmare

uppgifter om dessas lämplighet och priserna på desamma. Med ledning av

nämnda uppgifter synes därefter lämpliga inköp kunna företagas.

Ehuru det av kommittén angivna anslagsbehovet för anskaffande av dikesgrävningsmaskiner

samt utförande av prov med dessa i viss mån undandrager

sig styrelsens bedömande, kan styrelsen likväl icke undgå att finna detsamma

väl högt. Styrelsen får därför ifrågasätta huruvida icke ett belopp av

150 000 kronor kunde vara till fyllest för ändamålet.

Vad beträffar kommitténs förslag om ett bidrag av 2 500 kronor till Ottar

Aashamar för arbeten med tekniska förbättringar på den av honom konstruerade

dikesgrävningsmaskinen, kan styrelsen tillstyrka bifall till detsamma.

Som villkor för bidragets beviljande torde dock, utöver vad som föreslagits

av kommittén, böra föreskrivas att nämnda konstruktionsarbete bör utföras

i samråd med kommittén.

Såväl styrelsen för statens maskinprovningar som styrelsen för jordbrukstekniska

institutet lia tillstyrkt förevarande framställning och förklarat sig

beredda att medverka vid de provningar, som kunna bliva erforderliga. Även

styrelsen för lantbrukshögskolcin och 1952 års jordbrukskommitté lia tillstyrkt

nu ifrågavarande framställning. Jordbrukskommittén har därvid framhållit

följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 25.

Bland de åtgärder, som böra vidtagas för att den svenska åkerjordens

produktionsförmåga skall kunna effektivt utnyttjas och produktionskostnaderna

nedbringas intar enligt jordbrukskommitténs uppfattning täckdikningen

en framträdande plats. Ännu finnas mycket stora arealer, där täckdikning

icke kommit till stånd, trots att detta ur jordbruksekonomisk synpunkt är befogat,

och mångenstädes, där täckdikning utförts för relativt lång tid sedan,

föreligger behov av omdikning. För att täckdikningen i fortsättningen skal''

få önskvärd omfattning, torde det emellertid bliva nödvändigt, att arbetet i

större utsträckning än hittills varit fallet kan utföras med maskinella medel,

så att kostnaderna och arbetskraftåtgången kunna hållas på en lägre nivå än

vad för närvarande är möjligt. Ur dessa synpunkter anser alltså jordhrukskommittén

de av kommittén för maskinell täckdikning framlagda förslagen

synnerligen beaktansvärda och vill i princip livligt tillstyrka, att erforderliga

anslag beviljas för de ändamål, som angivits i framställningen.

Statskontoret har framhållit, att därest medel för ifrågavarande ändamål

ansåges böra ställas till förfogande, särskilt reservationsanslag syntes böra

äskas av riksdagen. För anslagets disposition, särskilt i vad gällde posten till

sakkunniga, experter och kontrollpersonal, torde närmare bestämmelser böra

utfärdas av Kungl. Majit efter framställning av kommittén.

F (trelia

gauden.

För höjandet av jordbrukets produktionsförmåga har otvivelaktigt täckdikningen

en mycket stor betydelse. Vid den rationalisering av jordbruk som

blir ofrånkomlig, därest detsamma skall kunna erhålla en tillfredsställande

lönsamhet, måste även en ökad täckdikning komma till stånd. För närvarande

bär inom stora delar av landet täckdikningsverksamheten icke erhållit

den omfattning som är önskvärd och nödvändig för att jorden skall hållas

i tillräckligt hög produktionskraft. En av de väsentligaste orsakerna härtill

torde vara, att täckdikning för närvarande kräver ett icke obetydligt tillskott

av arbetskraft utöver den som i allmänhet finnes tillgänglig vid jordbruket.

Säkerligen skulle mycket stå att vinna på ifrågavarande område, därest arbetsbesparande

maskiner skulle i tillräcklig omfattning kunna komma lill

användning. Såsom framgår av den av kommittén förebragta utredningen

finnes i landet nu icke någon maskin, som på ett fullt tillfredsställande sätt

kan underlätta arbetet vid täckdikningen. Det skulle uppenbarligen vara av

ett stort allmänt intresse — framför allt för att underlätta en blivande rationalisering

av landets jordbruk — att få fram maskiner som på detta

område sparade tid och arbetskraft. Kommittén har framhållit, att utomlands

torde finnas maskiner, vilka skulle kunna bliva til! stor nytta även i

vårt land i nu förevarande avseende men att desamma icke prövats och sålunda

erfarenhet örn deras användbarhet saknades. Under sådana förhållanden

anser jag starka skäl tala för att undersökningar företagas i vad mån

för våra förhållanden användbara maskiner skulle kunna erhållas. Jag vill

därför tillstyrka kommitténs förslag att utifrån anskaffas maskiner, vilka

anses kunna användas här, och att dessa underkastas grundliga prov och

undersökningar. Kostnaderna för dylika inköp och undersökningar ha av

kommittén uppskattats till sammanlagt 170 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 25.

Emellertid torde, såsom kommittén jämväl förordat, även böra företagas

undersökningar rörande möjligheterna att utnyttja framkomna förslag till

förbättringar av förefintliga maskiner samt vidare prövas uppslag och idéer

som under förberörda undersökningar kunna framkomma. För detta ändamål

synes det av kommittén föreslagna beloppet 50 000 kronor böra ställas

till förfogande. Inom detta belopp torde även kunna rymmas det bidrag som

ifrågasatts för tekniska förbättringsarbeten på den av Ottar Aashamar

konstruerade dikesplogen.

Förena runda undersökningar torde böra bedrivas genom kommittén under

jordbrukstekniska institutets och statens maskinprovningars ledning och överinseende.

För ändamålet erforderliga medel, vilka torde kunna beräknas till

sammanlagt 220 000 kronor, torde därför böra ställas till dessa institutioners

förfogande. Jag vill med hänsyn till det anförda förorda, att för ifrågavarande

verksamhet nämnda belopp äskas av riksdagen för nästa budgetår.

Anslaget, vilket bör få karaktären av ett reservationsanslag, torde böra benämnas

Försök med täckdikningsmaskiner m. m. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att, därest riksdagen anvisar medel för ifrågavarande ändamål,

meddela erforderliga bestämmelser rörande anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Försök med täckdikningsmaskiner m. m. å riksstaten

för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 220 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:147 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond m. m. a1 i texten
  2. JoU 1946:18 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för försök med täckdikningsmaskiner m. m. s. 5 i texten