Angående anslag till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör
1946-04-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:254, Angående anslag till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
3
Nr 254.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för främjande av tillverkningen av tegelrör;
given Stockholms slott den 12 april 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Axel Gjöres.
Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i sted srådet å Stockholms slott
den 12 april 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbi uksdepartementen
samt statsråden Sträng och Ericsson anför chefen för folkliushållningsdepartementet,
statsrådet Gjöres.
I en den 2fi juni 1945 dagtecknad framställning har Sveriges lantbruksfurband
anfört följande: Bristen på dräneringsrör för jordbrukets behov
hade sedan någon tid tillbaka visat sig påtaglig. Vid sammanträden, som
hållits mellan representanter för lantbruksstyrelsen, statens industrikommission,
statens livsmedelskommission, statens priskontrollnämnd, lantbruksförbundet
och tegelindustrien hade utrönts, alt eli i förhållande lill
de senaste åren kraftigt ökat behov av tegelrör förelåge icke endast för
4
Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.
jordbrukets del utan även för flygplatsarbeten och beredskapsarbeten i forin
av stöirc avdikningsföretag samt att den brist på rör av ifrågavarande slag,
som redan uppstått, till stor del vore beroende av den prissättning, som
skett till förmån för tillverkningen av mur- och byggnadstegel i förhållande
till tillverkningen av dräneringsrör. På grund härav och under framhållande
av nödvändigheten för landets jordbruk, att en tillräcklig produktion
av dräneringsrör upprätthölles, hemställde förbundet, att Kungl. Majit måtte
vidtaga sådana åtgärder, som visade sig nödvändiga för ett omedelbart
byggande av nämnda produktion.
Spörsmålet örn understödjande av produktionen av tegelrör upptogs i en
motion vid 1945 års höstriksdag (II: 647 av herr Vigelsbo m. fl.). Motionen
föranledde ett uttalande i riksdagens skrivelse den 4 december 1945, nr 566.
i samband med beviljande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1945/46 av anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av murtegel.
Riksdagen anförde:
Med anledning av motionen 11:647 har riksdagens vederbörande utskott
under hand inhämtat upplysningar i ärendet från lantbruksstyrelsen, industrikommissionen,
bränslekommissionen och priskontrollnämnden. Frågan
örn en ökning av tillverkningen av tegelrör synes enligt vad härvid
framgått icke blott vara beroende av att erforderliga kvantiteter bränsle
kunna ställas till förfogande utan även sammanhänga med att tegelbrukens
behov av arbetskraft kan tillgodoses. Från olika håll har .starkt understrukits.
att en ökning av tegelrörsproduktionen icke finge medföra en
minskning av murtegelproduktionen. Priskontrollnämnden ilar upplyst, att
i vissa fall framställningar inkommit till nämnden örn höjning av prisen å
tegelrör vid utökad tillverkning, under förutsättning likväl att någon minskning
av vederbörande företags produktion av murtegel icke härigenom
skulle uppkomma. I dessa fall har priskontrollnämnden enligt vad sorn
inhämtats ställt sig tillmötesgående till de gjorda framställningarna. Från
bränslekommissionen har erhållits den upplysningen, att utsikter finnas att
erforderligt bränsle kan för ändamålet ställas till förfogande under nästa
år. Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att en rationellt organiserad
samverkan mellan producenter och konsumenter av tegelrör för jordbrukets
behov måhända skulle vara ägnad att befordra en ökad produktion
på området, enär producenterna härigenom skulle få en bättre överblick
över avsättningsmöjligheterna.
Då det är av största betydelse såväl för byggnadsverksamheten som för
jordbruksnäringen att produktionen av mur- och laktegel samt tegelrör
hålles på en sådan nivå, att efterfrågan i största möjliga män kan tillgodoses,
utgår riksdagen från att Kungl. Majit ägnar denna fråga och vad därmed
står i samband allvarlig uppmärksamhet samt vidtager de åtgärder,
sinn kunna för ändamålets tillgodoseende befinnas erforderliga.
Sedan lantbruksförbundets framställning remitterats till industrikommissionen
samt Kungl. Majit den 14 december 1945 uppdragit åt kommissionen
atti under iakttagande av vad i riksdagens nyss omförmälda skrivelse därom
anförts, överväga samt till Kungl. Majit inkomma med förslag till åtgärder,
5
Kunni. Muj:ts proposition nr 254.
sorn kunde befinnas ägnade att utan att eftersätta produktionen av muroch
taktegel befordra en ökad tillverkning av tegelrör, har industrikoinmissionen
i skrivelse den (i mars 194b inkommit med framställning rörande
dylika åtgärder.
Industrikommissionen uppger, att produktionen av tegelrör omfattat
under 1944 omkring 37 miljoner rör oell under år 1945 omkring 43 miljoner
rör, av vilken sistnämnda kvantitet omkring 40 miljoner använts för jordbruksarbeten
och omkring 3 miljoner för andra arbeten. Beträffande behovet
under år 194b har till kommissionen från lantbruksstyrelsen överlämnats
en sammanställning av de kvantiteter tegelrör, som för jordbrukets del
torde komma att erfordras under år 194b. Sammanställningen är grundad
på uppgifter dels från hushållningssällskapen — i allmänhet avseende behovet
av rör vid såväl statsunderstödda täckdikningsföretag som den täckdikning,
vilken skedde utan dylikt understöd —, dels ock från lantbruksingenjörerna,
avseende behovet vid av dem planerade företag. Sammanställningen
redovisar ett totalt behov av 47 42b 000 tegelrör för jordbrukets
del. Lantbruksstyrelsen uppger, att behovet av tegelrör under år 1947 tolde
komma att stiga ytterligare.
Industrikommissionen framhåller, att 1944 och 1945 års produktion icke
varit tillräcklig för täckande av behovet av tegelrör under dessa år och
att även under år 1940 en brist på tegelrör kommer att uppstå, därest icke
en ökning av tillverkningen i förhållande till 1945 års produktion kan
åstadkommas. Kommissionen beräknar behovet av tegelrör för jordbruksarbeten
under år 194b till omkring 50 miljoner rör och anser fördenskull en
merproduktion av omkring 10 miljoner rör erforderlig för täckande av det
beräknade behovet. Enligt kommissionen har verkställd utredning givit vid
handen, att en kapacitet för produktion av drygt 50 miljoner tegelrör står
till förfogande, även örn mur- och taktegel tillverkas i beräknad omfattning.
Industrikommissionen anför härefter:
Trots sålunda förefintlig kapacitet torde en erforderlig ökning icke kunna
komma till stånd utan särskilda åtgärder. Farhågor hava till och med
yppats flir att svårigheter skulle komma alt uppstå att upprätthålla produktionen
vid 1945 års nivå. Följande omständigheter torde hava lett till
detta läge. Efterfrågan på rör avtog i hög grad under åren 1940 1943 på
grund av bland annat den stora bristen a arbetskraft för täckdikningsarbeten.
Härav följde, att även tillverkningen minskades. Under de följande
krigsåren ökade efterfrågan åter, men en på grund härav önskad
produktionsökning uteblev. Anledningen härtill torde vara, att, enär förbrukarna
av rör utgöra ett stort antal och envar blott behöver små kvantiteter,
medan murtegelkonsumenterna i regel inköpa stora partier, med
försäljningen av rör förenade besvär är förhållandevis större än vad fallet är
i fråga örn murtegel. I detta sammanhang må Hämnäs, att en produktion
av 50 miljoner rör endast omfattar omkring 5 procent i godsmassa räknat
och, därest i stället värdet Rigges till grund, omkring 10 procent av tegelbrukens
liela beräknade tillverkning under år 194b.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o Kungl. Maj.ts proposition nr 25 A.
Av kommissionens framställning framgår vidare följande: Prisförhållandena
beträffande tegelrör äro för närvarande synnerligen växlande och
icke grundade på någon enhetlig norm. Sålunda tillverkas rör i nio olika
dimensioner med diametrar å rören mellan 40 och 200 mm till många olika
priser för varje dimension. Sedan början av år 1945 ha förhandlingar pågått
mellan bl. a. kommissionen, priskontrollnämnden och tegelindustriföreningen
angående höjning av priserna på tegelrör. Under dessa förhandlingar
har av föreningen framlagts förslag till prislista, grundad på
en beräknad normalvikt å godsmassan i de olika dimensionerna och ett
pris av 6 öre per kilogram för rör i dimensionerna 40—75 nini och 7 öre
per kilogram i övriga dimensioner. Härigenom har föreningen kommit
fram till priser växlande mellan 60 kronor för 1 000 stycken i dimensionen
40 mm och 630 kronor för 1 000 stycken i dimensionen 200 mm. Förslaget
godtogs emellertid icke av priskontrollnämnden.
Under prisfrågans fortsatta behandling har industrikommissionen inhämtat
yttranden fran lantbruksstyrelsen och Sveriges lantbruksförbund. Lantbruksstyrelsen
konstaterar, att den av tegelindustriföreningen föreslagna
Röjningen av rörpriserna skulle innebära en ökning av jordbrukets totalkostnader
för dräneringsrör med inemot 5 procent, beräknat på de i maj
1945 radande priserna. Styrelsen framhåller vidare, att även örn styrelsen
måste slå vakt om att priserna på jordbrukets produktionsfaktorer icke utan
trängande skäl höjdes, styrelsen dock — med hänsyn till att kostnaderna
för rör i allmänhet torde uppgå till mindre än halva totala kostnaden för
ett täckdikningsföretag — ansåge, att de föreslagna prishöjningarna icke
komme att få alltför stor betydelse. Lantbruksförbundet framhåller likaledes,
att kostnaderna för rören utgjorde en förhållandevis ringa andel av
de totala kostnaderna för täckdiknings- och andra dräneringsarbeten inom
jordbruket, och anför, att med hänsyn till jordbrukets starka intresse av
att dess behov av dräneringsrör bleve tillgodosett, en måttlig prishöjning
på rören syntes i och för sig vara att föredraga framför det nu rådande
knapphetstillståndet. Prishöjningen borde dock begränsas till det minsta
mått. som kunde beräknas medföra den önskade effekten.
Industrikommissionen har därefter haft förnyade förhandlingar med priskontrollnämnden.
I en till kommissionen avgiven skrivelse uppger priskontrollnämnden,
att en under år 1945 av nämnden företagen undersökning
av produktionskostnaderna för dräneringsrör vid vissa av tegelindustriföreningen
såsom representativa anvisade tegelbruk givit vid handen, att
de nuvarande priserna i allmänhet lämnade avsevärt överskott utöver de
i örliga kostnaderna och att enligt nämndens beräkning denna fasta kostnadstäckning
vore av ungefär samma storleksordning som den täckning
av de fasta kostnaderna, vilken erhölles vid murtegelproduktionen. Nämnden
finner därför, att någon generell prishöjning upp till de av tegelindustriföreningen
föreslagna priserna icke är motiverad ur kostnadssynpunkt.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 254.
Då emellertid vissa tegelbruk icke företagit samma procentuella prishöjning
å tegelrör som å murtegel, anser nämnden, att viss justering av dessa
bruks stoppriser å rör borde äga rum, så att relationen mellan priserna å
murtegel och tegelrör bleve ungefär desamma som före kriget. Nämnden
förklarar sig med hänsyn härtill vara beredd att efter framställning från
ifrågavarande bruk bevilja prisförhöjning å tegelrör upp till 1939 års priser
med tillägg av 40 procent, dock med viss i nämndens skrivelse närmare
angiven maximering. Härigenom skulle enligt nämndens uppgift vissa rörpriser
vid tegelbruk, som år 1939 representerade omkring 55 procent av
den totala rörproduktionen, bliva föremål för en prisförhöjning, varierande
mellan 1 och 25 procent. Nämnden säger sig dessutom vara beredd att
utöver dessa gränser bevilja prisförhöjning i de fall, då avsevärd ökning
av rörproduktionen därigenom kan ernås.
Industrikommissionen anför slutligen i sin framställning av den 6 mars
1946, att då de av priskontrollnämnden medgivna prishöjningarna å tegelrör
icke torde vara tillfyllest för att åstadkomma erforderlig ökning av produktionen,
andra åtgärder måste vidtagas. Kommissionen förordar härvid
en anordning nied premier lill vederbörande företag, vilka skulle utgå med
14 kronor för 1 000 rör i dimensionen 50 mm samt med ett i förhållande
därtill beräknat belopp för övriga dimensioner. Hänsyn skulle därvid tagas
till rörens vikt samt till tillverkningskostnaderna för och den större eller
mindre efterfrågan å de olika dimensionerna. Premierna skulle utgå för
de kvantiteter rör, som vederbörande bruk tillverkade utöver 1945 års produktion,
under förutsättning dock att mur- och taktegelproduktionen vid
bruket icke understege den högsta produktionen under något av åren 1943
—1945. Därest på basis av dessa förutsättningar en produktionsökning av
10 miljoner rör komme till stånd, torde för produktionspremierna ett belopp
av högst 300 000 kronor vara erforderligt.
Industrikommissionens framställning utmynnar i en hemställan, att
Kungl. Majit måtte till kommissionens förfogande ställa ett belopp av intill
300 000 kronor att i huvudsak enligt förut angivna grunder användas fölen
ökning av produktionen av tegelrör utöver 1945 års tillverkning.
Över industrikommissionens framställning har efter remiss yttrande avgivits
av kommerskollegium, som icke funnit anledning till erinran mot del
av kommissionen framlagda förslaget.
Den utredning, som av industrikommissionen företagits rörande tegel-DePaf^mefl,s°
. q chefen.
rörsproduktionen, synes giva vid handen, all utan särskilda åtgärder produktionen
av dylika rör under år 1946 icke kominer all kunna tillgodose
den ökade efterfrågan på dylika rör, sorn kan förväntas uppkomma under
samma år. Å andra sidan anses tegelbrukens kapacitet medgiva en ökad produktion
av tegelrör utan all produktionen av mur- och taktegel eftersättes.
Den närmast lill hands liggande åtgärden för all öka tillverkningen av tegel
-
8
Kungl. Maj.-ts proposition nr 254.
lör kunde synas vara att medgiva en generell prisförhöjning å tegelrör.
Emellertid har priskontrollnämnden funnit de nuvarande produktionskostnaderna
för tegelrör icke motivera en generell prishöjning å dylika rör och
fördenskull förklarat sig icke vilja medverka därtill. Däremot är nämnden
beredd medgiva prisförhöjningar i särskilda fall under vissa förutsättningar.
Även jag anser i nuvarande läge en allmän förhöjning av priserna på
ifiagavarande rör höra undvikas. Emellertid torde de partiella prishöjningar,
som priskontrollnämnden förklarat sig villig medgiva, icke vara tillräckliga
för att stimulera till den ökning av tegelrörsproduktionen, som anses
önskvärd. Andra åtgärder för sådant ändamål synas därför påkallade. Industrikommissionens
nu i sådant syfte framlagda förslag, att de företag, vars
Produktion under år 1946 förete ökning i förhållande till 1945 års produktion,
skola äga erhålla visst bidrag av statsmedel, beräknat i förhållande till
produktionsökningens storlek. Förutsättning härför skall dock vara, ali
mur- och taktegelsproduktionen icke understege den högsta produktionen
under något av åren 1943—1945.
I det läge, som nu är förhanden på tegelrörsproduktionens område, finner
jag mig böra tillstyrka industrikommissionens förslag. Det torde böra ankomma
på Kungl. Majit och efter Kungl. Majits bemyndigande på industrikommissionen
att meddela närmare föreskrifter rörande det föreslagna
statsstödet.
Anslagsbehovet uppskattas av industrikommissionen till högst 300 000
kronor. Då till Kungl. Majits förfogande icke stå några medel till täckande
av dessa kostnader, måste särskilda medel härtill begäras av riksdagen.
Någon utbetalning av bidrag torde knappast kunna äga rum förrän under
senare delen av år 1940. Det synes därför vara tillräckligt att upptaga anslag
lör ändamalet a riksstaten för budgetåret 1946/47. Mot industrikommissionens
beräkning av anslaget har jag intet att erinra.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att
till Åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör
för budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag
av................................kronor 300 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
lill detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
(duns tryckeri, Esselte ali. Stockholm IMG
016766
Vid protokollet:
Sven Persson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrö a1 i texten
- SU 1946:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946147 till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör. a1 i texten