Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör

1946-04-12 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:254, Angående anslag till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

3

Nr 254.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för främjande av tillverkningen av tegelrör;

given Stockholms slott den 12 april 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i sted srådet å Stockholms slott

den 12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och jordbi uksdepartementen

samt statsråden Sträng och Ericsson anför chefen för folkliushållningsdepartementet,

statsrådet Gjöres.

I en den 2fi juni 1945 dagtecknad framställning har Sveriges lantbruksfurband

anfört följande: Bristen på dräneringsrör för jordbrukets behov

hade sedan någon tid tillbaka visat sig påtaglig. Vid sammanträden, som

hållits mellan representanter för lantbruksstyrelsen, statens industrikommission,

statens livsmedelskommission, statens priskontrollnämnd, lantbruksförbundet

och tegelindustrien hade utrönts, alt eli i förhållande lill

de senaste åren kraftigt ökat behov av tegelrör förelåge icke endast för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 254.

jordbrukets del utan även för flygplatsarbeten och beredskapsarbeten i forin

av stöirc avdikningsföretag samt att den brist på rör av ifrågavarande slag,

som redan uppstått, till stor del vore beroende av den prissättning, som

skett till förmån för tillverkningen av mur- och byggnadstegel i förhållande

till tillverkningen av dräneringsrör. På grund härav och under framhållande

av nödvändigheten för landets jordbruk, att en tillräcklig produktion

av dräneringsrör upprätthölles, hemställde förbundet, att Kungl. Majit måtte

vidtaga sådana åtgärder, som visade sig nödvändiga för ett omedelbart

byggande av nämnda produktion.

Spörsmålet örn understödjande av produktionen av tegelrör upptogs i en

motion vid 1945 års höstriksdag (II: 647 av herr Vigelsbo m. fl.). Motionen

föranledde ett uttalande i riksdagens skrivelse den 4 december 1945, nr 566.

i samband med beviljande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1945/46 av anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av murtegel.

Riksdagen anförde:

Med anledning av motionen 11:647 har riksdagens vederbörande utskott

under hand inhämtat upplysningar i ärendet från lantbruksstyrelsen, industrikommissionen,

bränslekommissionen och priskontrollnämnden. Frågan

örn en ökning av tillverkningen av tegelrör synes enligt vad härvid

framgått icke blott vara beroende av att erforderliga kvantiteter bränsle

kunna ställas till förfogande utan även sammanhänga med att tegelbrukens

behov av arbetskraft kan tillgodoses. Från olika håll har .starkt understrukits.

att en ökning av tegelrörsproduktionen icke finge medföra en

minskning av murtegelproduktionen. Priskontrollnämnden ilar upplyst, att

i vissa fall framställningar inkommit till nämnden örn höjning av prisen å

tegelrör vid utökad tillverkning, under förutsättning likväl att någon minskning

av vederbörande företags produktion av murtegel icke härigenom

skulle uppkomma. I dessa fall har priskontrollnämnden enligt vad sorn

inhämtats ställt sig tillmötesgående till de gjorda framställningarna. Från

bränslekommissionen har erhållits den upplysningen, att utsikter finnas att

erforderligt bränsle kan för ändamålet ställas till förfogande under nästa

år. Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla, att en rationellt organiserad

samverkan mellan producenter och konsumenter av tegelrör för jordbrukets

behov måhända skulle vara ägnad att befordra en ökad produktion

på området, enär producenterna härigenom skulle få en bättre överblick

över avsättningsmöjligheterna.

Då det är av största betydelse såväl för byggnadsverksamheten som för

jordbruksnäringen att produktionen av mur- och laktegel samt tegelrör

hålles på en sådan nivå, att efterfrågan i största möjliga män kan tillgodoses,

utgår riksdagen från att Kungl. Majit ägnar denna fråga och vad därmed

står i samband allvarlig uppmärksamhet samt vidtager de åtgärder,

sinn kunna för ändamålets tillgodoseende befinnas erforderliga.

Sedan lantbruksförbundets framställning remitterats till industrikommissionen

samt Kungl. Majit den 14 december 1945 uppdragit åt kommissionen

atti under iakttagande av vad i riksdagens nyss omförmälda skrivelse därom

anförts, överväga samt till Kungl. Majit inkomma med förslag till åtgärder,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kunni. Muj:ts proposition nr 254.

sorn kunde befinnas ägnade att utan att eftersätta produktionen av muroch

taktegel befordra en ökad tillverkning av tegelrör, har industrikoinmissionen

i skrivelse den (i mars 194b inkommit med framställning rörande

dylika åtgärder.

Industrikommissionen uppger, att produktionen av tegelrör omfattat

under 1944 omkring 37 miljoner rör oell under år 1945 omkring 43 miljoner

rör, av vilken sistnämnda kvantitet omkring 40 miljoner använts för jordbruksarbeten

och omkring 3 miljoner för andra arbeten. Beträffande behovet

under år 194b har till kommissionen från lantbruksstyrelsen överlämnats

en sammanställning av de kvantiteter tegelrör, som för jordbrukets del

torde komma att erfordras under år 194b. Sammanställningen är grundad

på uppgifter dels från hushållningssällskapen — i allmänhet avseende behovet

av rör vid såväl statsunderstödda täckdikningsföretag som den täckdikning,

vilken skedde utan dylikt understöd —, dels ock från lantbruksingenjörerna,

avseende behovet vid av dem planerade företag. Sammanställningen

redovisar ett totalt behov av 47 42b 000 tegelrör för jordbrukets

del. Lantbruksstyrelsen uppger, att behovet av tegelrör under år 1947 tolde

komma att stiga ytterligare.

Industrikommissionen framhåller, att 1944 och 1945 års produktion icke

varit tillräcklig för täckande av behovet av tegelrör under dessa år och

att även under år 1940 en brist på tegelrör kommer att uppstå, därest icke

en ökning av tillverkningen i förhållande till 1945 års produktion kan

åstadkommas. Kommissionen beräknar behovet av tegelrör för jordbruksarbeten

under år 194b till omkring 50 miljoner rör och anser fördenskull en

merproduktion av omkring 10 miljoner rör erforderlig för täckande av det

beräknade behovet. Enligt kommissionen har verkställd utredning givit vid

handen, att en kapacitet för produktion av drygt 50 miljoner tegelrör står

till förfogande, även örn mur- och taktegel tillverkas i beräknad omfattning.

Industrikommissionen anför härefter:

Trots sålunda förefintlig kapacitet torde en erforderlig ökning icke kunna

komma till stånd utan särskilda åtgärder. Farhågor hava till och med

yppats flir att svårigheter skulle komma alt uppstå att upprätthålla produktionen

vid 1945 års nivå. Följande omständigheter torde hava lett till

detta läge. Efterfrågan på rör avtog i hög grad under åren 1940 1943 på

grund av bland annat den stora bristen a arbetskraft för täckdikningsarbeten.

Härav följde, att även tillverkningen minskades. Under de följande

krigsåren ökade efterfrågan åter, men en på grund härav önskad

produktionsökning uteblev. Anledningen härtill torde vara, att, enär förbrukarna

av rör utgöra ett stort antal och envar blott behöver små kvantiteter,

medan murtegelkonsumenterna i regel inköpa stora partier, med

försäljningen av rör förenade besvär är förhållandevis större än vad fallet är

i fråga örn murtegel. I detta sammanhang må Hämnäs, att en produktion

av 50 miljoner rör endast omfattar omkring 5 procent i godsmassa räknat

och, därest i stället värdet Rigges till grund, omkring 10 procent av tegelbrukens

liela beräknade tillverkning under år 194b.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Kungl. Maj.ts proposition nr 25 A.

Av kommissionens framställning framgår vidare följande: Prisförhållandena

beträffande tegelrör äro för närvarande synnerligen växlande och

icke grundade på någon enhetlig norm. Sålunda tillverkas rör i nio olika

dimensioner med diametrar å rören mellan 40 och 200 mm till många olika

priser för varje dimension. Sedan början av år 1945 ha förhandlingar pågått

mellan bl. a. kommissionen, priskontrollnämnden och tegelindustriföreningen

angående höjning av priserna på tegelrör. Under dessa förhandlingar

har av föreningen framlagts förslag till prislista, grundad på

en beräknad normalvikt å godsmassan i de olika dimensionerna och ett

pris av 6 öre per kilogram för rör i dimensionerna 40—75 nini och 7 öre

per kilogram i övriga dimensioner. Härigenom har föreningen kommit

fram till priser växlande mellan 60 kronor för 1 000 stycken i dimensionen

40 mm och 630 kronor för 1 000 stycken i dimensionen 200 mm. Förslaget

godtogs emellertid icke av priskontrollnämnden.

Under prisfrågans fortsatta behandling har industrikommissionen inhämtat

yttranden fran lantbruksstyrelsen och Sveriges lantbruksförbund. Lantbruksstyrelsen

konstaterar, att den av tegelindustriföreningen föreslagna

Röjningen av rörpriserna skulle innebära en ökning av jordbrukets totalkostnader

för dräneringsrör med inemot 5 procent, beräknat på de i maj

1945 radande priserna. Styrelsen framhåller vidare, att även örn styrelsen

måste slå vakt om att priserna på jordbrukets produktionsfaktorer icke utan

trängande skäl höjdes, styrelsen dock — med hänsyn till att kostnaderna

för rör i allmänhet torde uppgå till mindre än halva totala kostnaden för

ett täckdikningsföretag — ansåge, att de föreslagna prishöjningarna icke

komme att få alltför stor betydelse. Lantbruksförbundet framhåller likaledes,

att kostnaderna för rören utgjorde en förhållandevis ringa andel av

de totala kostnaderna för täckdiknings- och andra dräneringsarbeten inom

jordbruket, och anför, att med hänsyn till jordbrukets starka intresse av

att dess behov av dräneringsrör bleve tillgodosett, en måttlig prishöjning

på rören syntes i och för sig vara att föredraga framför det nu rådande

knapphetstillståndet. Prishöjningen borde dock begränsas till det minsta

mått. som kunde beräknas medföra den önskade effekten.

Industrikommissionen har därefter haft förnyade förhandlingar med priskontrollnämnden.

I en till kommissionen avgiven skrivelse uppger priskontrollnämnden,

att en under år 1945 av nämnden företagen undersökning

av produktionskostnaderna för dräneringsrör vid vissa av tegelindustriföreningen

såsom representativa anvisade tegelbruk givit vid handen, att

de nuvarande priserna i allmänhet lämnade avsevärt överskott utöver de

i örliga kostnaderna och att enligt nämndens beräkning denna fasta kostnadstäckning

vore av ungefär samma storleksordning som den täckning

av de fasta kostnaderna, vilken erhölles vid murtegelproduktionen. Nämnden

finner därför, att någon generell prishöjning upp till de av tegelindustriföreningen

föreslagna priserna icke är motiverad ur kostnadssynpunkt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 254.

Då emellertid vissa tegelbruk icke företagit samma procentuella prishöjning

å tegelrör som å murtegel, anser nämnden, att viss justering av dessa

bruks stoppriser å rör borde äga rum, så att relationen mellan priserna å

murtegel och tegelrör bleve ungefär desamma som före kriget. Nämnden

förklarar sig med hänsyn härtill vara beredd att efter framställning från

ifrågavarande bruk bevilja prisförhöjning å tegelrör upp till 1939 års priser

med tillägg av 40 procent, dock med viss i nämndens skrivelse närmare

angiven maximering. Härigenom skulle enligt nämndens uppgift vissa rörpriser

vid tegelbruk, som år 1939 representerade omkring 55 procent av

den totala rörproduktionen, bliva föremål för en prisförhöjning, varierande

mellan 1 och 25 procent. Nämnden säger sig dessutom vara beredd att

utöver dessa gränser bevilja prisförhöjning i de fall, då avsevärd ökning

av rörproduktionen därigenom kan ernås.

Industrikommissionen anför slutligen i sin framställning av den 6 mars

1946, att då de av priskontrollnämnden medgivna prishöjningarna å tegelrör

icke torde vara tillfyllest för att åstadkomma erforderlig ökning av produktionen,

andra åtgärder måste vidtagas. Kommissionen förordar härvid

en anordning nied premier lill vederbörande företag, vilka skulle utgå med

14 kronor för 1 000 rör i dimensionen 50 mm samt med ett i förhållande

därtill beräknat belopp för övriga dimensioner. Hänsyn skulle därvid tagas

till rörens vikt samt till tillverkningskostnaderna för och den större eller

mindre efterfrågan å de olika dimensionerna. Premierna skulle utgå för

de kvantiteter rör, som vederbörande bruk tillverkade utöver 1945 års produktion,

under förutsättning dock att mur- och taktegelproduktionen vid

bruket icke understege den högsta produktionen under något av åren 1943

—1945. Därest på basis av dessa förutsättningar en produktionsökning av

10 miljoner rör komme till stånd, torde för produktionspremierna ett belopp

av högst 300 000 kronor vara erforderligt.

Industrikommissionens framställning utmynnar i en hemställan, att

Kungl. Majit måtte till kommissionens förfogande ställa ett belopp av intill

300 000 kronor att i huvudsak enligt förut angivna grunder användas fölen

ökning av produktionen av tegelrör utöver 1945 års tillverkning.

Över industrikommissionens framställning har efter remiss yttrande avgivits

av kommerskollegium, som icke funnit anledning till erinran mot del

av kommissionen framlagda förslaget.

Den utredning, som av industrikommissionen företagits rörande tegel-DePaf^mefl,s°

. q chefen.

rörsproduktionen, synes giva vid handen, all utan särskilda åtgärder produktionen

av dylika rör under år 1946 icke kominer all kunna tillgodose

den ökade efterfrågan på dylika rör, sorn kan förväntas uppkomma under

samma år. Å andra sidan anses tegelbrukens kapacitet medgiva en ökad produktion

av tegelrör utan all produktionen av mur- och taktegel eftersättes.

Den närmast lill hands liggande åtgärden för all öka tillverkningen av tegel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.-ts proposition nr 254.

lör kunde synas vara att medgiva en generell prisförhöjning å tegelrör.

Emellertid har priskontrollnämnden funnit de nuvarande produktionskostnaderna

för tegelrör icke motivera en generell prishöjning å dylika rör och

fördenskull förklarat sig icke vilja medverka därtill. Däremot är nämnden

beredd medgiva prisförhöjningar i särskilda fall under vissa förutsättningar.

Även jag anser i nuvarande läge en allmän förhöjning av priserna på

ifiagavarande rör höra undvikas. Emellertid torde de partiella prishöjningar,

som priskontrollnämnden förklarat sig villig medgiva, icke vara tillräckliga

för att stimulera till den ökning av tegelrörsproduktionen, som anses

önskvärd. Andra åtgärder för sådant ändamål synas därför påkallade. Industrikommissionens

nu i sådant syfte framlagda förslag, att de företag, vars

Produktion under år 1946 förete ökning i förhållande till 1945 års produktion,

skola äga erhålla visst bidrag av statsmedel, beräknat i förhållande till

produktionsökningens storlek. Förutsättning härför skall dock vara, ali

mur- och taktegelsproduktionen icke understege den högsta produktionen

under något av åren 1943—1945.

I det läge, som nu är förhanden på tegelrörsproduktionens område, finner

jag mig böra tillstyrka industrikommissionens förslag. Det torde böra ankomma

på Kungl. Majit och efter Kungl. Majits bemyndigande på industrikommissionen

att meddela närmare föreskrifter rörande det föreslagna

statsstödet.

Anslagsbehovet uppskattas av industrikommissionen till högst 300 000

kronor. Då till Kungl. Majits förfogande icke stå några medel till täckande

av dessa kostnader, måste särskilda medel härtill begäras av riksdagen.

Någon utbetalning av bidrag torde knappast kunna äga rum förrän under

senare delen av år 1940. Det synes därför vara tillräckligt att upptaga anslag

lör ändamalet a riksstaten för budgetåret 1946/47. Mot industrikommissionens

beräkning av anslaget har jag intet att erinra.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att

till Åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör

för budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag

av................................kronor 300 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga

lill detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

(duns tryckeri, Esselte ali. Stockholm IMG

016766

Vid protokollet:

Sven Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:308 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrö a1 i texten
  2. SU 1946:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946147 till åtgärder för främjande av tillverkningen av tegelrör. a1 i texten