Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1946147 till vissa ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m

1946-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:265, Angående anslag för budgetåret 1946147 till vissa ersättningar i anledning av olycksfall i arbete m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

1

Nr 265.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1946147 till vissa ersättningar i anledning av

olycksfall i arbete m. m.; given Stockholms slott den

3 maj 1946.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAR

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 maj

1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför t. f.

chefen för socialdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på hemställan av chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller under femte huvudtiteln, punkterna

42—44, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1946/47 beräkna

Bihang till riksdagens protokoll 1046. t sami. Nr 265.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 265.

dels till livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete ett förslagsanslag

av 348 000 kronor,

dels lill statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i

anledning av olycksfall i arbete m. m. ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor,

dels ock till bidrag till fiskares försäkring ett förslagsanslag av 160 000

kronor.

Anledningen till att nämnda anslag i statsverkspropositionen upptagits med

allenast preliminärt beräknade belopp var, att socialvårdskommittén väntades

inom kort avgiva förslag till vissa förbättringar av olycksfallsersättningar och

att detta kunde komma att påverka ifrågavarande anslag.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga berörda anslagsfrågor.

Med skrivelse den 21 februari 1946 har socialvårdskommittén avgivit förslag

angående, såvitt i detta sammanhang är fråga, dels provisorisk höjning

av vissa ersättningar enligt olycksfallsförsäkringslagen, dels fortsatt giltighet

av gällande förordning angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt

olycksfallsförsäkringslagen m. m. Detta förslag har lagts till grund för

proposition denna dag angående ändring av lagen den 17 juni 1916 (nr 235)

om försäkring för olycksfall i arbete, m. m. Häri föreslagna ändringar i

olycksfallsförsäkringslagen få ur anslagssynpunkt icke annan verkan än att

de från anslaget till statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. utgående ersättningarna

dels åt arbetare, som skadas vid olycksfall i arbete för statens räkning, dels

i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, förbättras

under förutsättning att olycksfallet respektive kroppsskadan inträffat

efter den 30 juni 1946. I propositionen föreslås vidare fortsatt giltighet till

och med den 31 december 1947 av förordningen den 30 juni 1943 (nr 449)

angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete m. m. och förordningen den 19 maj 1944 (nr 237)

angående dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare enligt förordningen den 11 juni

1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada

till följd av olycksfall m. m.

Jag övergår härefter till frågan om medelsbehovet under förevarande

anslag.

l:o) Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående

ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1942/43 .................. 365 000 370 195

1943/44 .................. 345 000 369 931

1944/45 360 000 364 807

1945/46 .................. 348 000 —

1946/47 (förslag).......... 336 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

3

Enligt förordningen den 3 juni 1938 (nr 216) om livräntetillägg av statsmedel

åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning

för skada till följd av olycksfall i arbete äger under vissa förutsättningar

den, som är berättigad till livränta enligt nämnda lag, att erhålla ett

årligt livräntetillägg, motsvarande 125 procent av livräntan. Jämlikt förordningen

den 30 juni 1943 (nr 449) angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare

enligt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete m. m., vilken enligt

förordningen den 1 juni 1945 (nr 268) gäller till och med den 31 december

1946 och i tidigare omförmäld proposition denna dag föreslås erhålla fortsatt

giltighet till och med den 31 december 1947, utgå å här berörda livräntetillägg

dyrtidstillägg med 20 procent av livräntetilläggens belopp.

Såväl livräntetilläggen som därå belöpande dyrtidstillägg bestridas av

ifrågavarande anslag.

I skrivelse den 24 augusti 1945 har riksförsäkringsantstalten med hänsyn

till avgången bland livräntetagarna på grund av inträffande dödsfall beräknat

summan av de under nästa budgetår utgående livräntetilläggen till 280 000

kronor. Kostnaderna för dyrtidstillägg har anstalten, under förutsättning att

dyrtidstillägg under hela nästa budgetår komme att, i likhet med vad för

närvarande gäller, utgå med 20 procent, uppskattat till omkring 56 000 kronor.

Anstalten har alltså beräknat det sammanlagda medelsbehovet under ifrågavarande

anslag för nästa budgetår till (280 000 + 56 000) 336 000 kronor.

Mot riksförsäkringsanslaltens beräkning av medelsbehovet för nästa bud- Departements•

getår har jag intet att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte cfteler>- föreslå riksdagen

att till Livräntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den

5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall

i arbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 336 000

2:o) Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning

av olycksfall i arbete m. m., förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1944/45 .............. 3 000 000 3 211 722

1945/46 .............. 3 300 000 —

1946/47 (förslag) ...... 3 900 000

I skrivelse den 25 augusti 1945 har riksförsäkringsanstalten såsom underlag

för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår meddelat, att anstalten enligt

ett flertal olika författningar, i främsta rummet kungörelsen den 30 juni

1942 (nr 678; ändr. 400/1944) med särskilda bestämmelser örn tillämpning

av 1916 års olycksfallsförsäkringslag å arbetare, som användas lill arbete för

statens räkning, samt enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut (jämför statsliggaren

s. 229) under budgetåret 1944/45 utbetalat ersättningar från anslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2G5.

Departements
chefen.

till ett sammanlagt nettobelopp av 1 742 503 kronor mot 1 423 589 kronor

ander budgetåret 1943/44. Den andra stora posten bland utbetalningarna

från anslaget utgjorde dyrtidstillägg enligt förordningen den 30 juni 1943

(nr 449) angående dyrlidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring

för olycksfall i arbete m. m. 1 dyrtidstillägg enligt denna förordning

hade anstalten under budgetåret 1944/45 utbetalat 1 452 524 kronor.

Angående anslagsbehovet för budgetåret 1946/47 bar riksförsäkringsanstalten

anfört i huvudsak följande.

En någorlunda tillförlitlig förutberäkning av de utbetalningar som komma

att verkställas från anslaget låter sig svårligen göra. Med ledning av de anförda

belastningssiffrorna och med hänsyn till den fortgående stegringen av

kostnaderna kunna emellertid utbetalningarna jämlikt kungörelsen den 30

juni 1942 (nr 678) samt vissa andra författningar och Kungl. Maj:ts beslut

uppskattningsvis beräknas till 2 400 000 kronor för budgetåret 1946/47. Vid

beräkningen av kostnaden för dyrtidstillägg jämlikt förordningen den 30

juni 1943 (nr 449), vilken enligt förordningen den 1 juni 1945 (nr 268) gäller

till och med den 31 december 1946, är att beakta å ena sidan möjligheten

av att ytterligare fall, där dylikt tillägg skall utgå, kunna komma afl anmälas

samt å andra sidan sannolikheten av viss avgång bland de till dyrtidstillägg

berättigade livräntetagarna. Det torde kunna antagas alt verkningarna härav

komma att i stort sett uppväga varandra under nästkommande budgetår.

Med hänsyn härtill torde — under förutsättning alt dyrtidstillägg komma

att utgå efter oförändrade grunder jämväl under senare hälften av nämnda

budgetår — kostnaderna för ifrågavarande tillägg kunna uppskattas till

omkring 1 500 000 kronor. Sistnämnda belopp kan antagas täcka även kostnaden

för förhöjning av livräntor enligt kungörelsen den 10 juni 1921 (nr 410)

samt de ersättningar, som skola utbetalas av statskontoret och länsstyrelserna.

Anslaget syntes sålunda för budgetåret 1946/47 böra upptagas till 3 900 000

kronor.

Riksförsäkringsanstalten har räknat med en fortsatt stegring av kostnaderna

för de ersättningar av olika slag, som bestridas från ifrågavarande anslag.

Den huvudsakliga anledningen härtill är att antalet arbetare i statens tjänst

på senare tid avsevärt ökat till följd av bland annat vägväsendets och enskilda

järnvägars förstatligande. Antalet olycksfall bland statens arbetare

har också visat en stigande kurva. De i det föregående berörda, vid bifall

till förslagen i propositionen denna dag angående ändring i olycksfallsförsäkringslagen

m. m. under vissa betingelser inträdande förbättringarna av

ersättningarna åt arbetare, som skadas vid olycksfall i arbete för statens räkning,

och åt personer, som ådraga sig kroppsskada linder civilförsvarstjänstgöring,

torde föranleda i förhållande till anslagets storlek mindre betydande

merutgifter. Mot riksförsäkringsanstaltens förslag att beräkna kostnaderna

för de från förevarande anslag nigående ersättningarna till 2 400 000

kronor har jag därför intet att erinra. Ej heller föranleder anstaltens beräkning

av medelsbehovet för dyrtidsti Häggen till 1 500 000 kronor erinran

från min sida. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget torde sålunda

i enlighet med riksförsäkringsanstaltens förslag kunna beräknas till

(2 400 000 + 1 500 000) 3 900 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 265. 5

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 3 900 000.

3:o) Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag.

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1942/43 ..............

. .. . 150 000

66 342

1943/44 ..............

____ 150 000

23 013

1944/45 ..............

____ 160 000

245 279

1945/46 ..............

____ 160 000

—

1946/47 (förslag) ....

____ 160 000

—

Enligt bestämmelserna i förordningen den 11 juni 1918 (nr 375) angående

en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall

(ändrad genom förordningar nr 131/1922, 143/1939 och 120/1942) skall den

försäkrade erlägga en viss årlig avgift, under det att staten betalar det belopp,

som ytterligare erfordras för täckande av den risk försäkringen avser,

ävensom fövaltningskostnadema. Jämlikt kungörelse den 30 april 1942 (nr

218) skall till ersättning, som på grund av försäkring enligt nämnda förordning

utgår såsom sjukpenning, livränta eller begravningshjälp, där olycksfallet

förorsakats av krigsåtgärd, av statsmedel utgivas ett tillägg motsvarande

50 procent av ersättningen. Enligt en förordning den 19 maj 1944

(nr 237), vilken jämlikt förordningen 1 juni 1945 (nr 269) gäller till och

med den 31 december 1946 och i tidigare omförmäld proposition denna

dag föreslås erhålla fortsatt giltighet till och med den 31 december 1947, utgår

vidare under vissa förutsättningar dyrtidstillägg av statsmedel å livränta

och livräntetillägg, som åtnjutas på grund av nu ifrågavarande försäkring,

med 20 procent av förmånens belopp. Statens kostnader för försäkringen

gäldas från förevarande anslag.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har riksförsäkringsanstalten framlagt förslag

rörande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår.

Anstalten har däri till en början lämnat följande uppgifter om antalet

försäkrade fiskare samt om försäkringsavgifter och statsbidrag.

Ar

1940

1941

1942

1943

1944

Antal försäkrade

fiskare

vid årets slut

Försäkrings
avgifter
Kr.

Erforderligt bidrag

av statsmedel

Kr.

7 661

8 135

9 550

10 734

11 045

76 405

80 982

112 037

137 614

144 085

218 983

65 242

22 530

227 796

181 677

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 265.

Departements
chefen.

I anslutning härtill har anstalten därefter anfört följande.

Antalet försäkrade fiskare utgör för närvarande omkring 11 270.

Att det erforderliga statsbidraget för åren 1940, 1943 och 1944 uppgått

till så stora belopp har berott därpå, att ett flertal i riksförsäkringsanstalten

försäkrade fiskare under dessa år omkommit på grund av krigsåtgärd. Under

år 1941 förekommo endast två och under år 1942 intet dylikt dödsfall.

Under år 1945 har emellertid återigen inträffat ett antal dylika fall, vilka

medfört så betydande kostnader, att det erforderliga statsbidraget för nästkommande

budgetår icke bör beräknas till lägre belopp än 320 000 kronor,

däri inräknat erforderligt belopp för de enligt 1944 års förordning utgående

dyrtidstilläggen, vilka därvid förutsatts komma att utgå efter oförändrade

grunder under hela budgetåret 1946/47.

Riksförsäkringsanstalten motiverar sitt förslag till ökning av förevarande

anslag i huvudsak med att ett antal försäkrade fiskare under år 1945 omkommit

till följd av krigsåtgärd. Enligt vad anstalten under hand meddelat,

beräknas det kapitaliserade värdet av livräntorna till de efterlevande i dessa

fall samt begravningshjälp till omkring 280 000 kronor. Kostnaderna härför

skulle av försäkrings- och bokföringstekniska skäl falla på budgetåret

1946/47. För egen del är jag ej benägen att i anledning av berörda merutgift,

vilken får anses vara av engångsnatur, tillstyrka en uppräkning av

anslaget utan får jag föreslå, att anslaget jämväl för nästa budgetår upptages

till 160 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret 1946/

47 anvisa elt förslagsanslag av .......... kronor 160 000.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna l:o)—3:o) med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Majit Konungen, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

iftlSil

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:394 Riksdagens skrivelse nr 394 s. 3 i texten