Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statistiska centralbyrån och folkbokföringen för budgetåret 1946/4-7

1946-04-12 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:266, Angående anslag till statistiska centralbyrån och folkbokföringen för budgetåret 1946/4-7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

1

Nr 266.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till statistiska centralbyrån och folkbokföringen för

budgetåret 1946/4-7; given Stockholms slott den 12

april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför följande.

I riksstaten för innevarande budgetår äro under rubriken Statistiska centralbyrån

uppförda, bland annat, dels ett förslagsanslag till avlöningar till

personal för verksamheten i allmänhet med 488 000 kronor, dels ock ett

förslagsanslag till omkostnader med 145 000 kronor.

I årets statsverksproposition anförde jag vid anmälan av statistiska centralbyråns

anslagsbehov för nästa budgetår till avlöningar och omkostnader,

att frågan örn en sammanslagning av det militära fordonsregistret med det

centrala automobilregister, som föres hos statistiska centralbyrån, tarvade

ytterligare beredning innan förslag härom kunde föreläggas riksdagen. ViBihang

till riksdagens protokoll 1. sand. Nr 266.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mcij.ts proposition nr 266.

dare anmälde jag, att vissa förslag angående genomförandet av folkbokföringsreformen

senare komme att föreläggas riksdagen. Då dessa frågor

skxdle påverka avlönings- och omkostnadsanslagen till centralbyrån, ansåg

jag mig böra föreslå, att nämnda anslag i riksstatförslaget upptoges med

endast beräknade belopp.

Utredningen av frågan örn sammanslagning av de militära och civila fordonsregistren

har ännu ej slutförts. Genom beslut den 1 februari 1946 har

Kungl. Majit uppdragit åt arméförvaltningen och statistiska centralbyrån

att gemensamt ytterligare pröva och utreda frågan örn organisationsformen

för den uttagningsverksamhet beträffande motorfordon som ankommer på

arméförvaltningen» tygavdelning i egenskap av biluttagningsmyndighet och

för den civila motorfordonsregistreringen, varjämte Kungl. Majit anbefallt

arméförvaltningen och statistiska centralbyrån att före den 1 oktober 1946

till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill utredningen kan

föranleda.

Vad beträffar genomförandet av folkbokföringsreformen har Kungl. Majit

tidigare denna dag beslutat framlägga förslag härom för riksdagen.

Jag får nu återkomma till frågan om medelsanvisning till statistiska centralbyrån

för nästa budgetår. I detta sammanhang får jag även anmäla

förslag örn de s. k. namnärendenas överflyttning från justitiedepartementet

till statistiska centralbyrån ävensom vissa anslagsfrågor, som betingas av

genomförandet av folkbokföringsreformen.

Statistiska centralbyråns anslag till avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet.

Gällande personalförteckning har av Kungl. Majit fastställts den 29 juni

1945 (statsliggaren sid. 425). Den 4 maj 1945 har Kungl. Majit fastställt följande

avlöningsstat för centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 290 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal............... » 135 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 62 600

Summa kronor 488000.

Förslag om överflyttning av de s. k. namnärendena till statistiska centralbyrån.

I årets statsverksproposition (II h.-t. sid. 6) har chefen för justitiedepartementet

anmält att ökningen av arbetsbördan inom departementet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

3

aktualiserat frågan om decentralisation av ärenden angående godkännande

av släktnamn, varför chefen för finansdepartementet framdeles på grundval

av en i ämnet verkställd utredning skulle i särskild proposition upptaga

frågan angående överflyttande av ifrågavarande ärenden till statistiska

centralbyrån.

Inom justitiedepartementet har utarbetats en i november 1945 dagtecknad

promemoria i ämnet, över vilken yttranden inhämtats av statistiska centralbyrån,

statskontoret, allmänna lönenämnden, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna

i Jämtlands, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län ävensom

domkapitlen i Strängnäs och Lunds stift samt Uppsala ärkestift. Härjämte

har allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse och Sveriges advokatsamfund

beretts tillfälle att yttra sig över promemorian.

I fråga om den nuvarande ordningen för handläggning

av namnärendena bär i promemorian anförts följande.

Enligt förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn

må anteckning i kyrkobok därom att någon antagit nytt släktnamn

ske endast under vissa i förordningen närmare angivna förutsättningar,

bland vilka ingår att särskilt godkännande av namnet meddelats i enlighet

med förordningens bestämmelser. Ansökan om dylikt godkännande skall

ställas till Konungen samt ingivas eller insändas till länsstyrelsen i det län,

inom vilket sökanden är kyrkobokförd, eller till justitiedepartementet. Till

länsstyrelse inkomna ansökningshandlingar skola översändas till justitiedepartementet.

Avgörandet av ärendet sker i konselj på föredragning av

chefen för justitiedepartementet.

Den ordning''som sålunda finnes stadgad för prövning av ärenden om antagande

av nytt släktnamn (i det följande kallade namnärenden) har varit

gällande sedan ingången av år 1932.

Antalet namnärenden har under de senaste årtiondena varit i ständigt stigande.

Detta antal, som år 1924 utgjorde 976 och år 1934 1 997, har därefter

stigit i rask takt, vilket belyses av följande tablå.

År

Antal namnärenden

År

Antal namnärenden

1935

2 100

1940

3 644

1936

2 490

1941

5 144

1937

3 209

1942

6 186

1938

3 536

1943

7 849

1939

4 850

1944

7 589

Den fortgående ökningen av antalet namnärenden har efter hand ånyo

aktualiserat frågan örn en decentralisation av dessa ärenden. För närvarande

avgöres varje vecka av Kungl. Majit i statsrådet i genomsnitt 150 namnärenden

och det torde icke finnas anledning antaga, att denna siffra skulle inom

en nära framtid komma att mera avsevärt nedgå, även örn under de allra

senaste åren antalet ansökningar i namnärenden icke visat fortsatt uppgång.

I och för sig måste det anses som en föga rationell ordning att en

grupp likartade ärenden av den omfattning varom här är fråga skall i första

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

hand prövas av Kungl. Majit. Departementalkommitterade framhöllo i sitt

år 1912 avgivna betänkande, att till lättande av arbetsbördan för statsrådets

medlemmar ärenden av mindre vikt, med vilka Kungl. Majit besvärades,

borde överlämnas till avgörande av lägre myndigheter; intet ärende borde

handläggas i högre instans än dess natur och andra omständigheter krävde.

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen, bl. a. vid 1926 och 1938 års

riksdagar, uttalat sig i enahanda riktning. I den av landshövdingen Karl

Levinson år 1939 företagna utredningen angående statsdepartement^^

organisation har vitsordats att namnärendena i och för sig väl lämpade sig

för decentralisation. Riktigheten härav torde icke kunna ifrågasättas. Det

må anmärkas, att enligt utredningen icke inom något departement förekom

någon grupp av ärenden av samma numerära omfång som namnärendena

och att dessa, sedan utredningen verkställdes, mer än fördubblats i antal.

Åtskilliga av namnärendena äro av mycket enkel beskaffenhet och även i

övrigt är prövningen av den natur, att dess förläggande till Kungl. Maj:t

icke är motiverat. Genom den stora anhopningen av ärendena motverkas för

övrigt i viss mån betydelsen därav att de i första hand skola prövas av Kungl.

Majit i det att med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter som i övrigt

åvila departementschefen det slutgiltiga avgörandet nödvändigtvis måste

grundas på ett relativt summariskt bedömande.

I 1939 års utredning anfördes som skäl mot att överflytta prövningen av

namnärendena till lägre myndighet, att dessa ärenden icke underginge någon

förberedande behandling i något ämbetsverk, varför en decentralisation

av dem icke skulle medföra någon egentlig arbetsbesparing utan fastmera

leda till att i en del fall, där besvär bleve anförda, ärendena komme att behandlas

i två instanser. Av det ovan anförda torde emellertid framgå att

med den omfattning namnärendena numera fått en decentralisation av dem

skulle innebära en icke oväsentlig minskning av arbetsbördan för departementschefen,

något som i och för sig måste anses önskvärt.‘Vad angår invändningen

att i händelse av besvärs anförande en del av ärendena skulle

komma att behandlas i två instanser må erinras, alt det med hänsyn till

ärendenas natur torde kunna ifrågasättas att stadga förbud mot ärendenas

fullföljande till högre instans eller att i vart fall till undvikande av onödig

dubbelprövning begränsa besvärsrätten. Detta spörsmål skall närmare behandlas

i det följande.

I fråga örn lämpligheten att förlägga handläggningen

av namnärendena till någon underlydande myndighet

har i promemorian anförts följande.

Vid bedömande av frågan hur en decentralisation av namnärendena skall

genomföras står det till en början klart, att för bibehållande av en enhetlig

praxis prövningen måste förläggas till en för hela riket gemensam myndighet.

Professor G. Eberstein föreslog i sitt den 10 oktober 1921 avgivna betänkande

med förslag till lag om släktnamn m. m. inrättandet av en särskild

kungl, namnbyrå för nanmärendena, bestående av två juridiskt bildade ledamöter,

örn möjligt representerande såväl den judiciella som den administrativa

sakkunskapen, samt en språkvetenskapsman jämte ersättare för dem.

Härvid är dock att märka, att enligt betänkandet namnärendena skulle erhålla

en i viss mån mera betydelsefull karaktär, i det att betänkandet tillika

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts pro/tosition nr 266.

5

avsåg genomförandet av en materiell namnrätt. Sistnämnda fråga torde

emellertid ännu icke vara mogen för avgörande. Vid sådant förhållande torde

också behovet av att kvalificerad juridisk sakkunskap finnes representerad

i prövningsmyndigheten vara mindre framträdande. Däremot kvarstår

önskemålet att jämväl språkvetenskapen skall erhålla inflytande på prövningen.

Det är uppenbarligen av vikt, all de nya släktnamn, som nu efter

hand tillkomma och som komma att bliva normerande för vårt folks namnskick

framdeles, framträda i en sådan språklig dräkt, att de icke verka osvenska

eller kunna väcka anstöt eller göra namnets bärare till föremål för åtlöje

eller att de eljest ur språklig synpunkt äro olämpliga. De språkvetenskapliga

synpunkterna torde emellertid, på sätt nedan skall närmare beröras, kunna

beredas inflytande vid namnärendenas prövning utan att vara direkt företrädda

i prövningsmyndigheten.

Med hänsyn till vad nu anförts torde inrättandet av ett fristående ämbetsverk

för namnärenden framstå såsom en alltför vittgående åtgärd. Lämpligare

synes vara att namnärendena överflyttas å något redan bestående

centralt ämbetsverk. Särskilda sakkunniga, vilka den 15 september 1915

framlagt förslag till förordning angående antecknande i kyrkobok av tillnamn,

funno, att det ämbetsverk, vars arbetsuppgifter ha närmast anknytning

till namnärendena, torde vara statistiska centralbyrån. Enligt gällande

instruktion för centralbyrån har denna utöver den befattning med kyrkobokföringsfrågor,

som äger samband nied centralbyråns statistiska arbete,

bl. a. att med uppmärksamhet följa kyrkobokföringens tillstånd i riket och

till Kungl. Majit avgiva de förslag till kyrkobokföringens förbättrande, som

må kunna påkallas, alt pröva och avgöra sådana kyrkobokföringsärenden,

som avse rättelse eller ändring av förnamn, tidsuppgifter och dylika i kyrkobok

gjorda anteckningar samt att i övrigt beträffande kyrkobokföringen

fullgöra de särskilda åligganden, som enligt gällande författningar eller

eljest äro eller varda åt centralbyrån uppdragna. Då ärenden angående antagande

av nytt släktnamn lia karaktär av kyrkobokföringsfrågor, eftersom

Kungl. Maj:ts beslut i ärendet endast innebär en rätt för sökanden att

få det nya namnet infört i kyrkobok, är det uppenbart att namnärendena

ganska nära anknyta till vissa av statistiska centralbyråns arbetsuppgifter.

Det kan vidare anmärkas, att centralbyrån genom kungörelse den 16 oktober

1942 (nr 820) anförtrotts att, efter hörande av vederbörande domkapitel,

pröva och avgöra frågor angående ändrande av förnamn m. m. samt att det

därefter icke sällan inträffat, att ansökan örn antagande av nytt släktnamn

ingivits eller insänts till centralbyrån. Ett överflyttande av släktnamnsärendena

å centralbyrån skulle innebära att alla frågor som avse rättelse eller

ändring av namn i kyrkobok med undantag av namnändringar i anledning av

familjerättsliga förhållanden skulle samlas hos en och samma myndighet.

I detta sammanhang må ytterligare anföras, att enligt det föreliggande

förslaget till omorganisation av folkbokföringen statistiska centralbyrån

skall vara riksbyrå för folkbokföringen och i sådan egenskap ha att utöva

den centrala ledningen av och tillsynen över folkbokföringen ävensom att

föra vissa register. Mellan riksbyrån å ena, saint länsstyrelserna i egenskap

av länsbyråer för folkbokföringen och pastorsämbetena, å andra sidan, kommer

en livlig skriftväxling i folkbokföringsfrågor att äga rum. Uteslutet

synes icke, att ett överflyttande å statistiska centralbyrån av namnärendena

kan möjliggöra vissa förenklingar i fråga örn registreringen av beviljade an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

sökningar om antagande av nytt släktnamn. Det synes jämväl kunna bliva

föremål för övervägande att avskaffa den nuvarande skyldigheten för sökanden

att själv anmäla den beviljade namnändringen till införande i kyrkobok

och ålägga statistiska centralbyrån uppgiftsskyldighet i ifrågavarande

hänseende.

De hörda remissmyndigheterna och sammanslutningarna hava icke framställt

någon erinran mot det sålunda framlagda förslaget.

I fråga örn handläggningen av namn ärendena vid statistiska

centralbyrån samt den för detta ändamål erforderligapersonalen

och därmed sammanhängande frågor har i promemorian

anförts bland annat följande.

De kyrkobokföringsfrågor, som tillhöra statistiska centralbyråns handläggning,

ankomma för närvarande på avdelningen för befolkningsstatistik

m. m. Efter inrättandet av en avdelning för folkbokföringsfrågor, som är

avsedd att förestås av en byråchef, komma ifrågavarande ärenden eventuellt

att överflyttas å denna nya avdelning. Därest prövningen av namnärendena

överflyttas å statistiska centralbyrån, ligger det nära till hands att förlägga

dessa ärenden, på grund av deras samband med kyrkobokföringsfrågorna,

till samma avdelning som dessa. Detta skulle innebära att vederbörande

byråchef bleve föredragande i namnärenden, därest ej beslutanderätten i dessa

ärenden överlämnades åt honom. Sistnämnda alternativ torde icke för

närvarande böra ifrågasättas. Vad angår föredragningen av namnärendena

må anmärkas, att det synes ofrånkomligt, att för den förberedande handläggningen

av dessa finnes anställd en kvalificerad tjänsteman med juridisk

utbildning. Det synes då vara en onödig omgång att byråchefen å avdelningen

skall deltaga i ärendenas prövning, vare sig såsom själv föredragande

eller såsom allenast närvarande vid ärendenas föredragning av nyssnämnde

tjänsteman. Lämpligare synes vara att för namnärendena inrättas en fristående

avdelning med denne tjänsteman som chef. Härigenom kommer

jämväl hans juridiska sakkunskap att vinna större inflytande. Till namnavdelningen

inom centralbyrån bör givetvis överflyttas jämväl prövningen

av de frågor örn rättelse och ändring av förnamn m. m., vilka redan ankomma

på centralbyrån.

Chefen för den nya avdelningen torde böra erhålla ställningen av förste

byråsekreterare i A 26 eller samma lönegrad som cheferna för centralbyråns

avdelningar för finansstatistik m. m. och rättsstatistik m. m. tillhöra.

1 övrigt torde personalen å avdelningen böra utgöras av 1 kanslibiträde samt

2 kontorsbiträden. Med hänsyn till det kvalificerade arbete, som för närvarande

utföres i justitiedepartementet av kanslibiträdet å namnbyrån kan

dock ifrågasättas att uppflytta kanslibiträdesbefattningen till en kontoristbefattning

i A 9. Kontorsbiträdena synas böra efter vanliga grunder placeras

i A 4.

På sätt i det föregående anmärkts är det ur allmän synpunkt ett intresse

att språkvetenskapen tages i anspråk vid prövningen av namnärendena. För

detta ändamål torde det dock icke vara erforderligt att någon språkvetenskapsman

formellt deltager i centralbyråns beslut i ärendet utan torde det

vara tillfyllest att han utövar en rådgivande funktion i egenskap av särskilt

förordnad sakkunnig. Såsom sådan bör han givetvis erhålla del av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunt)!. Maj.ts proposition nr 266.

7

samtliga ansökningar i namnärenden och vara skyldig att till centralbyrån

göra de anmärkningar, vartill han finner anledning, ävensom i övrigt stå

centralbyrån till tjänst'' med råd och upplysningar. Därest i något fall

centralbyrån finner sig böra medgiva antagande av nytt släktnamn, vars

godkännande den sakkunnige avstyrkt av språkliga skäl, synes anmärkning

om sistnämnda förhållande böra göras i centralbyråns protokoll i ärendet.

1 arvode åt den sakkunnige synes icke behöva beräknas högre belopp än

600 kronor örn året.

Statistiska centralbyrån har i sitt utlåtande anfört, att det principiellt syntes

vara riktigast att namnärendena förlädes till folkbokföringsavdelningen

inom centralbyrån och icke som i promemorian föreslagits till en särskild

avdelning.

En särskilt förordnad tjänsteman skulle i så fall föredraga ärendena i närvaro

av byråchefen på folkbokföringsavdelningen. Vid en sådan anordning

har centralbyrån ansett, att frågan örn tjänsteställning för föredraganden

borde tagas under omprövning.

Det föreslagna arvodesbeloppet av 600 kronor åt en såsom sakkunnig anlitad

språkman syntes centralbyrån vara väl lågt tilltaget.

Statskontoret har i sitt utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra

mot inrättandet av en särskild avdelning inom statistiska centralbyrån för

handläggning av namnärendena, varvid till denna avdelning även skulle läggas

frågor örn rättelse och ändring av förnamn m. m. Beträffande avdelningens

personal har statskontoret ifrågasatt, huruvida anledning funnes att

på föreståndaren ställa krav på juridisk utbildning, då det rättsliga inslaget

i prövningsmaterialet syntes vara tämligen obetydligt. Ämbetsverket har

ansett det lämpligare att krav uppställdes därpå, att tjänstinnehavaren hade

språklig högskoleutbildning. Härigenom skulle även arvodet av 600 kronor

åt den sakkunnige språkmannen bliva obehövligt. Statskontoret har ansett,

att en placering av föreståndaren i lönegrad A 24 vore tillfyllest. Ämbetsverket

har vidare intet att erinra mot att ett av biträdena, nämligen det biträde,

som avsåges att i viss utsträckning självständigt utföra förberedande

granskning av släktnamnsärendena, placeras i lönegrad A 9. I avvaktan på

ytterligare erfarenheter rörande omfattningen av arbetsbördan på avdelningen

syntes dock för övriga biträden ordinarieanställning icke böra förekomma.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att en placering i lönegraden

A 26 av föredraganden i så ensartade och rutinmässiga ärenden som

namnärenden förefölle synnerligen förmånlig med tanke på att länsnotarier

av första och andra klass med ofta mycket omväxlande och krävande föredragning

äro placerade i respektive lönegraderna A 24 och A 21.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Allmänna lönenämnden och övriga hörda myndigheter och sammanslutningar

hava icke framfört någon erinran mot förslaget om lönegradsplaceringen

av personalen och därmed sammanhängande spörsmål.

Vad angår frågan örn besvär srätt över statistiska centralbyråns

beslut i namnärenden har i promemorian anförts följande.

Besvär över statistiska centralbyråns beslut skola för närvarande, där ej

annat är stadgat, anföras hos Kungl. Majit i finansdepartementet. I kyrkohokföringsärenden

som angå ändring av förnamn m. m. skola jämlikt kungörelsen

den 16 oktober 1942 (nr 820) besvär över centralbyråns beslut ingivas

till ecklesiastikdepartementet. Såsom i det föregående anmärkts kan

det ifrågasättas huruvida klagorätl över huvud bör medgivas i namnärenden.

Skall syftet med namnärendenas överflyttning till statistiska centralbyrån

vinnas, torde i vart fall åtgärder böra vidtagas i syfte att begränsa

klagorätten. Till stöd för att icke medgiva klagorätt i fråga om avslagna ansökningar

i namnärenden kan anföras, att besluten i dessa ärenden icke vinna

laga kraft i vanlig mening. Det torde icke råda någon tvekan därom att

den som fått avslag å ansökan örn godkännande av visst namn såsom släktnamn

kan med åberopande av nya skäl få en förnyad ansökan i ärendet

prövad och eventuellt godkänd. Med hänsyn härtill är sökandens intresse

av att kunna draga frågan under Kungl. Majlis prövning icke så starkt framträdande.

Vad angår bifallna ansökningar i namnärenden föreligger givetvis

i och för sig ett starkt intresse för den, som bär samma eller ett mycket

likartat namn, att kunna genom ett överklagande få beslutet om godkännande

av namnet såsom släktnamn för annan undanröjt. Medgåves en sådan

klagorätt, skulle emellertid detta lätt kunna leda till en mängd överklaganden

från personer, som förmenade att det godkända namnet vore förväxlingsbart

med deras eget. Det synes med hänsyn härtill knappast tillrådligt

att över huvud medgiva klagorätt i ärende varigenom släktnamn godkänts.

Ett särskilt skäl härför är att, därest klagorätt medgives, det nya namnet

icke kan införas i kyrkobok utan att lagakraftbevis rörande beslutet om dess

godkännande företes. Nödvändigheten av att behöva förete sådant bevis

skulle vålla allmänheten omgång och besvär. Denna olägenhet skulle i viss

mån kvarstå även örn man medgåve klagorätt endast i begränsad omfattning,

exempelvis i sådana fall, då det inom statistiska centralbyrån förelegat

skiljaktiga meningar.

På grund av det anförda synes klagorätt över statistiska centralbyråns beslut

i namnärenden icke böra medgivas. Då enligt föreliggande förslag

namnavdelningen inom statistiska centralbyrån skulle få att handlägga jämväl

sådana frågor angående ändring av förnamn m. m. i kyrkobok, som redan

för närvarande ankomma på centralbyråns prövning, synes jämväl den

hittillsvarande klagorätten i dylika ärenden böra avskaffas.

Statistiska centralbyrån bär i sitt utlåtande i fråga örn rätt att anföra

besvär över beslut i namnärenden anfört följande.

Statistiska centralbyrån vill giva uttryck för sina betänkligheter mot att

rätt icke skulle medgivas att anföra besvär över ämbetsverkets beslut i

namnärenden, innefattande enligt vad som uttryckligen framhålles såväl

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj:ts proposition nr 266.

9

släktnamns- som förnamnsärendena. I anledning av invändningen att i händelse

av besvärs anförande i släktnamnsärendena en ändrad förläggning icke

skulle medföra någon egentlig arbetsbesparing, utan endast leda till att i

en del fall, där besvär bleve anförda, ärendena komme att behandlas i två

instanser och sålunda komme att alltjämt belasta departementschefen, vill

statistiska centralbyrån ifrågasätta huruvida icke denna arbetsbelastning kan

antagas bliva ganska ringa och mer än väl skulle uppvägas av den för såväl

de rättssökande som det beslutande ämbetsverket mera tillfredsställande

ordning, som måste bliva följden av att besvärsrätt medgives de med beslut

i namnärenden missnöjda.

Vidare har länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasatt huruvida icke, innan

frågan örn införande av materiell namnrätt blivit vederbörligen utredd och

avgjord, besvärsrätt borde finnas i de fall, då statistiska centralbyrån godkänt

ansökan om tillnamn. I annat fall kunde person, som bär samma eller

likartat släktnamn som det godkända, icke fa de skäl, han kan andraga mot

att annan erhåller namnet, prövade.

Slutligen har Lunds domkapitel ansett, att besvärsrätt över statistiska

centralbyråns beslut såväl i frågor om ändring av släktnamn som angående

ändring av förnamn och tidsuppgifter m. m. borde medgivas, samt att beslut

i släktnamnsärenden borde offentliggöras genom kungörelseförfarande.

I promemorian har slutligen uttalats, att omläggningen av formerna

för prövning av namnärendena torde kunna genomföras fran och med

den 1 juli 1946.

Statistiska centralbyrån har ifrågasatt huruvida icke överflyttningen av

namnärendena till centralbyrån borde uppskjutas till den 1 januari 1947.

Utarbetande av viss förmögenhetsstatistik. I skrivelse den 27 augusti 1945

har statistiska centralbyrån hos Kungl. Maj:t gjort framställning att åt centralbyrån

uppdrages att från och med taxeringsåret 1946 utarbeta en årlig

statistik över förmögenheter över 20 000 kronor.

över framställningen hava riksräkenskapsverket och länsstyrelsen i Stockholms

län ävensom Sveriges häradsskrivareförenings styrelse avgivit utlåtanden.

Statistiska centralbyrån har härom anfört i huvudsak följande.

I planen för 1945 års folkräkning, vilken framlades i skrivelse till Konungen

den 14 april 1945, ingår även en kombinerad inkomst- och förmögenhetsslatistik

omfattande 1/12 av befolkningen, varvid avsetts att ur taxeringslängdema

utöver inkomstuppgifterna även erhålla sådana uppgifter,

att i varje särskilt fall vederbörandes skattepliktiga förmögenhet kan uträknas.

Förutom dessa finansstatistiska undersökningar utarbetar statistiska

centralbyrån årlig inkomststatistik. Emellertid synes det centralbyrån vara

av intresse, att även folkräkningarnas förmögenhetsutredningar fullföljas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

genom en årlig förmögenhetsstatistik, vilket enklast torde ske genom bearbetning

av längderna över taxeringen till särskild skatt å förmögenhet,

vilka upptaga förmögenheter över 20 000 kronor.

Enligt statistiska centralbyråns uppfattning borde förmögenhetsstatistiken

liksom den årliga inkomststatistiken endast omfatta fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser. Vidare borde den skattepliktiga, ej

den beskattningsbara, förmögenheten bearbetas, då därigenom uppgift örn

totala antalet förmögenheter över 20 000 kronor tillhörande nämnda kategorier

av skattskyldiga skulle erhållas. Bearbetningen borde omfatta en uppdelning

av förmögenheterna i storleksklasser, varvid hänsyn skulle tagas

även till förmögenhetsägarens till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade belopp. Härigenom skulle bland annat förmögenhetsdelens betydelse

i de högre inkomstklasserna kunna belysas. Dessutom skulle beräkningar

göras över förmögenhetssummorna i de olika storleksklasserna.

Något särskilt primärmaterial för förmögenhetsstatistiken skulle enligt

statistiska centralbyråns mening icke behöva avlämnas till centralbyrån utan

förmögenhetslängderna skulle under en kortare tid för den statistiska bearbetningen

kunna lånas av centralbyrån.

Enligt 1940 års finansstatistiksakkunnigas uttalanden om finansstatistikens

handhavande (SOU 1942: 48) borde allmän inkomst- och förmögenhetsstatistik

ankomma på statistiska centralbyrån. Med hänsyn till arten av

den inkomst- och förmögenhetsstatistik, vilken, såsom inledningsvis nämndes,

ingår i statistiska centralbyråns verksamhet, synes även enligt centralbyråns

åsikt den nu föreslagna förmögenhetsstatistiken böra tillföras statistiska

centralbyråns arbetsuppgifter.

Enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1945/46

uppgick antalet i den särskilda förmögenhetslängden upptagna förmögenhetsägare

taxeringsåret 1943 till något mer än 204 000. Med ledning härav

uppskattar statistiska centralbyrån den för bearbetning av förmögenhetslängderna

erforderliga arbetskraften till 1 biträde under 7 månader. Kostnaderna

härför har centralbyrån beräknat till 1 500 konor.

För förmögenhetsstatistiken erforderliga expensutgifter torde huvudsakligen

komma att utgöras av tryckning av ett mindre antal blanketter till arbetstabeller.

Publiceringen torde lämpligen ske tillsammans med uppgifterna

om taxeringsutfallet och inkomstfördelningen.

Riksräkenskapsverket har i sitt förenämnda utlåtande anfört, att ämbetsverket

delade centralbyråns uppfattning, att det skulle vara av stort värde,

därest en förmögenhetsstatistik på sätt centralbyrån föreslagit kunde komma

till stånd. Emellertid anser riksräkenskapsverket, att goda skäl tala för

att utarbetandet av denna statistik förlädes till riksräkenskapsverket.

Riksräkenskapsverket har icke kunnat ansluta sig till statistiska centralbyråns

förslag, att de avskrifter av förmögenhetslängderna, som skola överlämnas

till länsstyrelserna, dessförinnan skulle översändas för bearbetning

lill centralbyrån. Ämbetsverket har i stället föreslagit, att debiteringslörrättarna

ålades att utföra en extra kopia av förmögenhetslängden, vilken

skulle överlämnas till statistiska centralbyrån samtidigt som avskriften till

länsstyrelserna enligt gällande bestämmelser skall avlämnas. För Stockholms

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266. 11

stad talade praktiska skäl för att den statistiska bearbetningen förlädes till

skatteverkets lokaler.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sveriges häradsskrivareförenings styrelse

hava i sina förenämnda yttranden instämt i det av riksräkenskapsverket

gjorda förslaget.

Folkbokföringsavdelningen. Sedan 1945 års riksdag fattat beslut angående

omorganisation av folkbokföringen, har Kungl. Maj:t i brev den 29

juni 1945 såsom tillägg till den för statistiska centralbyrån fastställda personalförteckningen,

att tillämpas från och med budgetåret 1945/46, upptagit

en byråchef i lönegrad Eo 30 och en förste byråsekreterare i lönegrad

Eo 26 och i samma brev medgivit, att den i ämbetsverkets avlöningsstat för

nämnda budgetår upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

personal finge överskridas med högst 66 000 kronor. Från nämnda belopp

skulle i första hand bestridas avlöningar till den för centralbyråns befattning

med folkbokföringens genomförande erforderliga personalen, utgörande

förutom nämnde byråchef och förste byråsekreterare en amanuens i

lönegrad Eo 18, ett kontorsbiträde i lönegrad Eo 4 och ett skrivbiträde i

lönegrad Eo 2. Därjämte skulle från samma anslagsbelopp bestridas ersättningar

till två experter för deras biträde med vissa förberedelsearbeten för

folkbokföringsreformen med ett sammanlagt belopp av i runt tal 26 500

kronor.

I skrivelse den 22 mars 1946 har statistiska centralbyrån föreslagit, att

personalen å folkbokföringsavdelningen inom centralbyrån skulle under

nästa budgetår utgöras av en byråchef i lönegrad Eo 30, två förste hyråsekreterare

i lönegrad Eo 26, en arvodesavlönad teknisk expert, två amanuenser

i lönegrad Eo 18, en expeditionsvakt i lönegrad Eo 5, ett kontorsbiträde

i lönegrad Eo 4, fyra skrivbiträden i lönegrad Eo 2 samt ett skrivbiträde i

lönegrad Ex 2.

Enligt detta förslag skulle alltså avdelningen förstärkas med en amanuens,

en expeditionsvakt samt fyra skrivbiträden. Vidare skulle av de två experterna

den ene såsom förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26 tillhöra den permanenta

organisationen, varemot den andre tillsvidare skulle bibehållas vid

arvodesanställning.

Centralbyrån är av deli uppfattningen, alt särskild sakkunskap på det organisationstekniska

området med nödvändighet måste finnas företrädd inom

centralbyrån icke blott under tiden för det egentliga uppläggningsarbetet

utan även därefter, därest ämbetsverket, så som av folkbokföringskommittén

föreslagits, jämväl i fortsättningen skall lia att utöva den högsta tillsynen

och ledningen av folkbokföringen i riket samt verka för ett ändamålsenligt

anordnande av denna. Erfarenheterna från det pågående uppläggningsar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 266.

betet anser centralbyrån otvetydigt visa hän i riktning mot nödvändigheten

av en dylik anordning.

Såsom motivering för bibehållande av de båda experterna

har centralbyrån anfört bland annat följande.

Centralbyrån vill i förevarande avseende erinra örn att den maskinella

utrustningen vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar, därest densamma

utbvgges i enlighet med folkbokföringskommitténs förslag, kommer att

representera ett sammanlagt värde av omkring en och en halv miljon kronor

samt att det investerade kapitalet, därest jämväl anskaffade inventarier, såsom

kortfackskåp m. m. medräknas, torde komma att uppgå till inemot två

och en halv miljon kronor. Personalkostnaderna vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar

beräknas komma att uppgå till mer än 700 000 kronor

för år.

För underhållet och vården av den maskinella utrustningen måste en serviceorganisation

även i fortsättningen stå till förfogande, vilken torde böra

dirigeras centralt från statistiska centralbyrån. En omdisposition av maskinparken

och tillfälliga omläggningar i präglings- och tryckningsplanerna kan

komma att föranledas vid underhållstjänstens fullgörande. Konsumtionen

av förbrukningsartiklar, såsom färgband, karbonpapper och registerkort

samt av adressplålar och ryttare m. m. torde komma att bliva avsevärd och

representera betydande belopp. Enbart dessa omständigheter torde göra det

angeläget att genom en central planläggning och kontroll ett rationellt utnyttjande

möjliggöres av de maskinanläggningar, som ställts till de olika

folkbokföringsavdelningarnas förfogande.

De tryckande registrens regionala avdelningar utgöra vidare icke slutna

enheter utan bilda ett sammanhängande system, där plåtar skola utväxlas

mellan de olika avdelningarna. Av synnerlig betydelse är därför att arbetsformerna

bliva enhetliga för alla folkbokföringsavdelningar, särskilt i vad

det gäller sådana arbetsuppgifter, som inverka på övriga avdelningars arbetsuppgifter.

Arbetsföreskrifter och rutinschemata måste finnas fastställda

och genom en ständig kontakt mellan de olika folkbokföringsavdelningarna

förmedelst rapporter och personliga besök tillsyn övas att föreskrifterna iakttagas.

Arbetet vid folkbokföringsavdelningarna måste även i övrigt noga följas

och de lokala erfarenheterna centralt sammanställas och bearbetas för

att kunna tillgodogöras vid samtliga folkbokföringsavdelningar. Kontinuerlig

tillsyn torde även erfordras över underhållet av maskinparken.

På statistiska centralbyråns folkbokföringsavdelning torde således — vid

sidan av avdelningens övriga arbetsuppgifter — i stor utsträckning komma

att ligga arbetsuppgifter, som närmast äro jämförliga med dem som åligga

driftavdelningar eller organisationsavdelningar vid vissa verk.

I fråga om experternas anställningsförhållanden har

centralbyrån anfört följande.

Centralbyrån anser sig med hänsyn till det anförda böra föreslå, att centralbyråns

organisation permanent utbygges med en befattning, vars innehavare

har att i organisationstekniskt avseende biträda byråchefen vid folkbokföringsavdelningen.

Med hänsyn till de krav, som enligt vad förut anförts

komma att ställas på innehavaren av denna befattning, synes denne

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

13

böra givas ställningen av förste byråsekreterare i lönegrad 26. Befattningen

torde lämpligen böra tillsättas fr. o. m. den 1 juli 1946. Därest så sker,

skulle centralbyrån under nästa budgetår därjämte behöva biträdas av en

särskilt förordnad teknisk expert med begränsad tjänstgöring. För den sistnämnde

experten torde för nästkommande budgetår böra beräknas ett arvode

om 8 400 kronor.

Övriga framställningar. I skrivelser den 31 augusti 1945 och den 22 mars

1946 har statistiska centralbyrån gjort framställning örn medelsanvisning

för budgetåret 1946/47.

Centralbyrån har därvid hemställt dels att den aktuariebefattning, vars

innehavare är chef för centralbyråns kansli och registratorskontor uppflyttas

från lönegrad A 21 till A 22, dels att bibliotekariebefattningen uppflyttas

från lönegrad A 24 till A 26 dels ock att biblioteksassistenttjänsten uppflyttas

från lönegrad All till A 14.

över centralbyråns framställning har allmänna lönenämnden avgivit yttrande.

I fråga om uppflyttningen i lönegrad av förenämnda aktuariebefattning

har centralbyrån anfört följande.

Chefen för centralbyråns kansli och registratorskontor är placerad i lönegrad

A 21. Han handlägger såsom föredragande inför ämbetsverkets chef

personalärendena samt har inseende över ämbetsverkets medelsförvaltning

och ekonomiska angelägenheter i allmänhet. Med den mycket betydande

tillväxt, som ämbetsverkets personal under senare år undergått och som

under instundande budgetår kommer att ytterligare ökas, tillväxer i motsvarande

grad arbetsbelastningen för kanslichefen och hans ekonomiska

ansvarighet för medelsförvaltningen. Som mått på den under senare år ökade

omfattningen av den ekonomiska ansvarighet, i vilken kanslichefen är

delaktig, kan nämnas, att centralbyråns totala utgifter stegrats från omkring

920 00Ö kronor räkenskapsåret 1937/38 till omkring 1 120 000 kronor året

1944/45 och att de under innevarande och nästkommande budgetår komma

att ytterligare avsevärt stegras.

Allmänna lönenämnden har i sitt utlåtande —- under framhållande att

den ifrågavarande befattningen enligt lönenämndens mening icke vore någon

aktuarietjänst i egentlig mening utan snarare en byråsekreterartjänst

förklarat, att nämnden icke kunnat tillstyrka centralbyråns nu ifrågavarande

förslag.

Vad angår uppflyttning i lönegrad av bibliotekarien och biblioteksassistenten

bar centralbyrån anfört följande.

Bibliotekarien i statistiska centralbyrån är chef för ett av landets största

specialbibliotek, som omfattar omkring 90 000 band och uppehåller bytesförbindelser

med statistiska ämbetsverk och institutioner i alla civiliserade

länder. Till biblioteket hör vidare en omfattande skriftväxling i statistiska

ämnen med myndigheter och enskilda forskare inom och utom landet, vil
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunr/I. Majlis proposition nr 266.

ken är förenad med mångsidiga och ofta maktpåliggande utredningsarbeten.

Trots den av kriget föranledda inskränkningen i den utländska bytesverksamheten

och skriftväxlingen har arbetsbördan å biblioteket under senare

år undergått en stark ökning. Sålunda har antalet personer, som i

forskningssyfte besökt bibliotek och arkiv mellan åren 1938 och 1944 stegrats

från 1 060 till 1 622 eller med över 50 procent. En uppflyttning av bibliotekarietjänsten

från 24 till 26 lönegraden finner centralbyrån därför väl

motiverad.

Å statistiska centralbyråns bibliotek är enligt personalförteckningen, förutom

bibliotekarien, placerad en biblioteksassistent i lönegrad All. Centralbyrån

vill härmed föreslå, att nämnda befattning uppflyttas till lönegrad 14,

under framhållande av att med det omfattande och starkt växande arbetet

vid biblioteket och arkivet krävande och i viss mån självständiga arbetsuppgifter

i icke ringa omfattning måst läggas på biblioteksassistenten och att

det för arbetets jämna gång är i hög grad angeläget, att på denna post finnes

en väl kvalificerad och omdömesgill person. Även med hänsyn till de

krav på teoretisk utbildning, som ställas på biblioteksassistenten — biblioteksteknisk

utbildning, som i regel förutsätter akademisk examen — synes

den nuvarande lönegradsplaceringen alltför låg.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt centralbyråns förslag örn uppflyttning

i lönegrad av bibliotekarien och biblioteksassistenten. Lönenämnden har

härvid erinrat att allmänna civilförvaltningens lönenämnd den 11 oktober

1935 avgivit utlåtande angående ifrågasatt uppflyttning av biblioteksassistenten

vid statistiska centralbyrån (se statsverksprop. 1936, VII h.-t. sid. 23)

och därvid funnit sig icke kunna förorda bifall till det då framställda förslaget.

En reservant inom lönenämnden har tillstyrkt centralbyråns förslag

örn uppflyttning av biblioteksassistenten.

I fråga om medelsbehovet till avlöningar till icke-ordinarie personal har

statistiska centralbyrån i sina förenämnda skrivelser gjort framställning

örn medel till avlönande av personalen vid folkbokföringsavdelningen. Vidare

har centralbyrån ansett påkallat att anställa ytterligare ett kanslibiträde

i lönegrad Eo 7 samt två extra ordinarie skrivbiträden.

I fråga om sistnämnda biträdespersonat har centralbyrån anfört följande.

A statistiska centralbyråns kansli och registratorskontor, som handhar

personalärenden samt medelsförvaltningen och ämbetsverkets ekonomiska

angelägenheter i allmänhet, utgöres personalen förutom av en aktuarie i lönegrad

A 21 såsom chef och föredragande inför överdirektören endast av

en registrator i lönegrad A 14. Med den starka ansvällning centralbyråns

arbetsuppgifter och personal under senare år erhållit, har arbetet å kansliet

och registratorskontoret numera tagit en sådan omfattning, att detsamma

icke kan medhinnas av de två därför avsedda tjänstemännen, utan har

för det statistiska arbetet avsedd arbetskraft under större delen av året måst

avdelas till biträde vid avlöningslistornas upprättande, matrikelföring och

annan personalredovisning m. m. Under budgetåret 1946/47 kommer detta

arbete att ytterligare ökas genom tillkomsten av den nya folkbokföringsavdelningen

och 194a ars folkräkning. Statistiska centralbvråns personal,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 266.

15

som för närvarande utgör omkring 250 personer, kommer att vid ingången

av nämnda budgetår, ehuru vissa nu pågående utredningar då avslutats,

uppgå till åtminstone 350 personer. Den hittills använda utvägen med tillfälliga

lån av arbetskraft från det statistiska arbetet måste därvid bli helt

otillräcklig. Den förstärkning av arbetskraften på kansliet och registratorskontoret,

som erfordras, synes i stället lämpligen böra beredas genom

anställning av ett helårsbiträde med uppgift att biträda kanslichefen samt

att övertaga registrator^ befattning med personalredovisningen och att som

vikarie uppehålla registrator^ tjänst vid semester och annan ledighet. Med

hänsyn till arbetets kvalificerade beskaffenhet anser sig centralbyrån böra

föreslå, att den ifrågasatta befattningen placeras i lönegrad Eo 7 och att för

ändamålet anslaget till avlöningar till icke-ordinarie personal höjes med

4 000 kronor.

I skrivelse den 18 december 1943 beräknade statistiska centralbyrån, att

den på förslag av 1942 års finansstatistiksakkunniga upptagna inkomst- och

verksamhetsstatistiken skulle erfordra omkring 40 biträdesmånader, och i

enlighet härmed beräknades det för nämnda statistik erforderliga avlöningsanslaget

för budgetåret 1945/46. Sedan första årgången av inkomststatistiken

nu i det närmaste slutförts, har det visat sig, att densamma krävt 59

biträdesmånader. Efter vunna erfarenheter torde arbetet kunna i viss mån

förenklas, men det torde dock vara ofrånkomligt, att arbetet kommer att

kräva omkring 10 biträdesmånader mera än ursprungligen beräknats. På

grund härav får centralbyrån hemställa, att avlöningsanslaget, för möjliggörande

av anställning av ytterligare ett extra ordinarie skrivbiträde, måtte

höjas med 2 350 kronor.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 14 september 1944 fastställt nya

formulär till finansstatistiska uppgifter för städer, köpingar och vissa municipalsamhällen

samt landsting, kommer bearbetningen av dessa uppgifter

enligt centralbyråns i underdånig skrivelse den 30 juni 1944 gjorda beräkning

att kräva ytterligare ett årsbiträde. De nya formulären skola användas

från och med räkenskapsåret 1945 och bearbetningen av desamma

kommer att äga rum under budgetåret 1946/47. För ändamålet erfordras

anställande av ett extra ordinarie skrivbiträde, för vars avlöning centralbyrån

beräknat en höjning av avlöningsanslaget med 2 350 kronor.

I en den 22 mars 1946 dagtecknad promemoria har överdirektören och

chefen för statistiska centralbyrån meddelat uppgifter angående proportionen

mellan ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare inom biträdesgraderna

i centralbyrån. Av promemorian framgår att av 210 den 1 januari

1946 anställda biträden 47 voro ordinarie, 61 extra ordinarie och sammanlagt

112 extra eller tillfälliga befattningshavare. Av de 61 extra ordinarie

befattningshavarna hade 7 en tjänstgöringstid inom verket av 15 år eller

mera, 17 en tjänstgöringstid av 14 år och ytterligare 9 en tjänstgöringstid av

över 10 år.

I enlighet med det i förenämnda departementspromemoria framlagda för- Depurtcmentsslaget,

mot vilket någon erinran icke framförts av remissmyndigheterna, bör chefenhandläggningen

av släktnammsärenden överflyttas från justiliedepartemen
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

tet till statistiska centralbyrån. Vad rör tidpunkten för överflyttningen har

statistiska centralbyrån ansett att därmed borde anstå till den 1 januari 1947.

Då emellertid handläggningen inom centralbyrån av namnärenden icke torde

komma att i mera avsevärd grad belasta de med folkbokföringen sysselsatta

befattningshavarna, torde, såsom chefen för justitiedepartementet förutsatt

vid anmälan i årets statsverksproposition av anslagen till justitiedepartementet

för nästa budgetår, överflyttningen böra genomföras redan den 1 juli 1946.

I departementspromemorian föreslås, att någon besvärsrätt över statistiska

centralbyråns beslut hädanefter icke skall föreligga vare sig i de överflyttade

släktnamnsärendena eller i de för närvarande av centralbyrån handlagda

förnamnsärendena. Häremot ha erinringar framställts av flera av de i ärendet

hörda myndigheterna. Med hänsyn särskilt till de praktiska olägenheter,

som enligt vad i promemorian anföres en besvärsrätt skulle medföra, anser

jag för egen del, att dylik rätt icke bör medgivas.

Inom centralbyrån böra släktnamnsärendena handläggas på folkbokföringsavdelningen.

Samtidigt böra även frågor örn rättelse och ändring av

förnamn m. m. förläggas till samma avdelning. En särskild tjänsteman bör

i så fall svara för beredningen av ärendena, och föredragningen för verkschefen

ske i närvaro'' av byråchefen å folkbokföringsavdelningen. Vid sådant

förhållande synes mig en placering av föredraganden i 26 lönegraden väl

hög. Jag förordar, att föredraganden såsom förste byråsekreterare placeras

i lönegraden A 24.

Såsom i promemorian föreslagits bör biträdespersonalen för handläggning

av namnärendena utgöras av en kontorist i 9 lönegraden och två lcontorsbiträden.

Vidare tillstyrker jag att en språkvetenskapsman anlitas mot

ett arvode av 600 kronor örn året för rådgivning vid handläggningen av

namnärendena.

I enlighet med statistiska centralbyråns förslag bör från och med taxeringsåret

1946 utarbetas en årlig statistik över förmögenheter över 20 000

kronor. Utarbetandet av statistiken synes böra förläggas till statistiska centralbyrån.

Vid folkbokföringsreformens genomförande skall statistiska centralbyrån

tilläggas funktionen såsom riksbyrå för folkbokföringen i riket. Med hänsyn

till att folkbokföringsavdelningen inom centralbyrån därvid kommer att bliva

fast organiserad, finner jag lämpligt, alt byråchefen å avdelningen uppföres

å ordinarie stat med placering i lönegrad A 30.

Jag har intet att erinra mot centralbyråns förslag att personalen i övrigt

utgöres av två förste byråsekreterare i lönegrad Eo 26, två amanuenser i lönegrad

Eo 18, en expeditionsvakt i lönegrad Eo 5, ett kontorsbiträde och fem

skrivbiträden. Vidare bör för nästa budgetår avses ett belopp av 8 400 kronor

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 266.

17

såsom arvode åt en expert, vilken skall biträda avdelningen med det fortsatta

uppläggningsarbetet.

Statistiska centralbyråns framställning örn uppflyttning av dels aktuarien

å centralbyråns kansli och registratorskontor från lönegrad A 21 till A 22,

dels bibliotekarien från lönegrad A 24 till A 26, dels ock biblioteksassistenten

från lönegrad All till A 14 kan jag, på de skäl som allmänna lönenämnden

i sitt utlåtande anfört, icke tillstyrka.

Centralbyråns arbetsuppgifter och personal ha under senare år ökat i en

sådan omfattning, att en förstärkning av arbetskraften på kansliet och registratorskontoret

synes erforderlig. Jag vill därför förorda, att på sätt centralbyrån

föreslagit ett kanslibiträde anställes på kansliet och registratorskontoret.

Mot centralbyråns förslag att anställa ytterligare ett biträde för arbetet

med inkomst- och verksamhetsstatistiken samt ett biträde för bearbetning av

vissa finansstatistiska uppgifter har jag intet att erinra.

Enligt vad jag i det föregående förordat skulle för nya arbetsuppgifter inom

statistiska centralbyrån avses sammanlagt 12 nya biträdesbefattningar,

varav 1 kontoristbefattning, 1 kanslibiträdesbefattning, 3 kontorsbiträdesbefattningar

och 7 skrivbiträdesbefattningar. Kontorist- och kanslibiträdesbefattningarna

torde böra erhålla extra ordinarie anställning i avvaktan på resultatet

av den pågående personalutredningen. Vad angår den i övrigt erforderliga

förstärkningen av biträdespersonalen synes denna böra ske på så

sätt att man samtidigt ernår en förbättring av den för närvarande mycket

ogynnsamma befordringsgången som helhet betraktad. Efter samråd med

chefen för ämbetsverket vill jag förorda, att i stället för de nya skrivbiträdesbefattningar,

som skola avses för nya arbetsuppgifter, inrättas kontorsbiträdesbefattningar

och att alltså antalet nya kontorsbiträdesbefattningar bestämmes

till 10. Dessa befattningar böra uppföras på ordinarie stat. Det bör

ankomma på ämbetsverket att för de skilda avdelningarna disponera de biträdesbefattningar

som sålunda skola förefinnas.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

bör uppräknas med erforderligt belopp för avlöning av en byråchef i lönegrad

A 30 å folkbokföringsavdelningen med 11 100 samt till en förste byråsekreterare

i lönegrad A 24 för namnärenden med 8 400 kronor. För bestridande

av avlöning åt tio kontorsbiträden i lönegrad A 4 bör posten uppräknas

med 30 000 kronor. Förevarande anslagspost, vilken i staten för innevarande

budgetår är uppförd med 290 000 kronor, torde sålunda uppföras med

tillhopa (290 000 + II 100 + 8 400 + 30 000 —) 339 500 kronor eller avrundat

339 000 kronor.

Beträffande anslagsposten a v löningar till icke-ordinarie

personal må till en början erinras örn att för löpande budgetår icke beBihang

lill riksdagens protokoll 1.946*. /. saini. Nr 266.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

räknats några medel för avlönande av personalen å folkbokföringsavdelningen

under denna post. Kostnaderna förutsattes i stället skola bestridas genom

överskridande av anslagsposten. För nästa budgetår bör denna post

uppräknas med erforderligt belopp för avlönande av två förste byråsekreterare

i lönegrad Eo 26 med 17 800 kronor, två amanuenser i lönegrad Eo

18 med 11 200 kronor, en kontorist i lönegrad Eo 9 och ett kanslibiträde i

lönegrad Eo 7 med tillhopa 7 500 kronor samt en expeditionsvakt i

lönegrad Eo 5 med 2 900 kronor. Kostnaderna till arvode åt en expert å folkbokföringsavdelningen

beräknas till 8 400 kronor samt arvode till en språkvetenskapsman

till 600 kronor. Kostnaderna för nytillkommande personal

skulle sålunda uppgå till (17 800 + 11 200 + 7 500 + 2 900 + 8 400 +

600 =) 48 400 kronor, varför icke-ordinarieposten, vilken i staten för innevarande

år uppförts med 135 400 kronor, torde upptagas till 135 400 +

48 400 =) 183 800 kronor eller avrundat 184 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas med ett till

75 000 kronor förhöjt belopp.

Anslaget skulle sålunda uppföras med (339 000 + 184 000 + 75 000 =)

598 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 110 000 kronor. Av denna kostnadsökning hänför sig 66 000 kronor

till det av 1945 års riksdag medgivna överskridandet av icke-ordinarieposten.

Statistiska centralbyråns omkostnad sanslag.

Kungl. Majit har den 4 maj 1945 fastställt följande omkostnadsstat för

statistiska centralbyrån att tillämpas tills vidare under budgetåret 1945/46:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................... kronor 9 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ....................... » 200

3. Expenser, förslagsvis ............................. » 77 600

4. Publikationstryck, förslagsvis ..................... » 68 000

Summa kronor 154 800

Särskilda uppbördsmedel:

Försäljning av publikationer.......................... kronor 9 800

Nettoutgift kronor 145 000.

Av posten till expenser må enligt förenämnda beslut tagas i anspråk till

bränsle, lyse och vatten förslagsvis 16 500 kronor, därav 10 500 kronor för

verksamheten i allmänhet och 6 000 kronor för 1944 års allmänna jordbruksräkning

samt till övriga expenser högst 61 100 kronor, därav 41 100

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

19

kronor för verksamheten i allmänhet och 20 000 kronor för 1944 års allmänna

jordhrnksräkning.

Statistiska centralbyrån har i sina förutnämnda skrivelser den 31 augusti

1945 och den 22 mars 1946 i fråga örn posten till s j u k v å r d m. m. med

hänsyn till utökningen av personalen föreslagit en höjning med 3 000 kronor

till 12 000 kronor. Posten till reseersättningar har på grund av det

ökade behovet av resor med anledning av centralbyråns befattning nied folkbokföringens

omorganisation föreslagits höjd med 5 800 kronor till 6 000

kronor.

Under posten till expenser har centralbyrån beräknat medelsbehovet

till sammanlagt 320 000 kronor enligt följande uppställning.

Bränsle, lyse övrig»

och vatten expenser

Kronor Kronor

Verksamheten i allmänhet .................... 10 500 56 700

1944 års allmänna jordbruksräkning............ 500 6 000

1945 års folkräkning .......................... 15 000 229 000

1946 års valstatistik........................... 500 1 800

Summa 26 500 293 500

Av det för övriga expenser för 1945 års folkräkning beräknade beloppet

av 229 000 kronor avse 165 000 kronor installation och förhyrning av maskiner

m. m., 29 000 kronor ersättning till länsstyrelserna för deras befattning

med införskaffandet av inkomst- och förmögenhetsuppgifter samt

35 000 kronor övriga expenser. Beträffande verksamheten i allmänhet innebär

förslaget en höjning av posten övriga expenser med 15 600 kronor, varom

i handlingarna inhämtas följande.

Av höjningen belöper ett belopp av 1 300 kronor på ökade kostnader för

tryckning av det nya finansstatistiska formuläret för städer och landsting

samt av blanketter för inkomst- och verksamhetsstatistiken'', 800 kronor på

den genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 12 januari 1945 fastställda förhöjningen

av städningskostnadema och återstoden på omkostnader i samband

med folkbokföringens omorganisation. Förutom allmänna expenser å 5 000

kronor för anskaffande av förbrukningsartiklar såsom färgband, karbonpapper

och övriga kontorsutcnsilier, tryckning av cirkulär och blanketter för

folkbokföringsavdelningen, telefonavgifter m. m. ingår häri ett preliminärt

beräknat belopp av 5 000 kronor, som avsetts för tryckning av blanketter för

tilläggsuppgifter, som prästerskapet under tiden för uppläggningen av den

nya folkbokföringen skall översända till länsstyrelserna.

För den händelse den personal, som skall omhänderhava namnärendena,

icke under hela budgetåret 1916/47 kan beredas plats inom namnbyråns

nuvarande lokaler, torde för denna personal böra ske nyanskaffning av sådana

inventarier, som icke äro anskaffade speciellt för namnbyrån, såsom

skrivbord, stolar, skåp, m. m. Kostnaderna för nyanskaffning av sådana inventarier

torde böra upptagas till omkring 2 000 kronor. Vidare torde, där
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Departements
chefen.

esl släktnamnsärendena skola överföras till statistiska centralbyrån från

och med den 1 januari 1947, böra avses ett belopp av omkring 1 500 kronor

till täckande av omkostnader i samband med handläggning av dessa ärenden.

Centralbyrån har beräknat, att anslagsbeloppet till publikationstryck,

som för innevarande budgetår uppgår till 68 000 kronor, skall vara

tillfyllest även för nästa budgetår så vitt angår bestridande av kostnaderna

för tryckning av ämbetsverkets ordinarie publikationer. Därutöver har ämiretsverket

beräknat, att ett belopp av 49 400 kronor erfordrades för tryckning

av vissa särskilda publikationer, varigenom anslagsposten komme att

uppgå till 117 400 kronor, samt härom vidare anfört följande.

En första del av folkräkningsberättelsen för år 1945 torde bliva färdig

under budgetåret 1946/47 och det synes önskvärt, att vissa resultat från samma

folkräkning bliva publicerade i preliminär form, utan avvaktan på de

senare utkommande, definitiva berättelserna. Kostnaderna för tryckning

av den första delen av folkräkningsberättelsen och de preliminära redogörelserna

uppskattas av centralbyrån till 25 000 kronor. Kostnaderna för

tryckning av berättelsen över 1944 års allmänna jordbruksräkning, som beräknas

utkomma under budgetåret 1946/47, beräknas till 21 500 kronor.

Slutligen anser centralbyrån det önskvärt, att en mindre redogörelse för

arealinventeringen och kreatursräkningen år 1945 finge utgivas, vilket skulle

kräva en kostnad av omkring 2 900 kronor.

Uppbördsposten försäljningsmedel för publikationer

har föreslagits höjd med 1 200 kronor till 11 000 kronor.

Omkostnadsanslagets slutsumma skulle således enligt statistiska centralbyråns

förslag för nästa budgetår bestämmas till (12 000 + 6 000 + 320 000

+ 117 400 — 11 000 =) 444 400 kronor.

Då jag i det föregående förordat, att handläggningen av namnärendena

överflyttas till statistiska centralbyrån redan från och med den 1 juli 1946,

bpr under centralbyråns expenspost beräknas medel för denna verksamhet

för ett helt budgetår eller 1 500 kronor mer än vad centralbyrån föreslagit.

Den för 1945 års folkräkning föreslagna expensposten å 229 000 kronor innefattar

ett belopp av 29 000 kronor till ersättning till länsstyrelserna för

deras medverkan vid införskaffande av inkomst- och förmögenhetsuppgifter,

Då skyldighet att insända dessa uppgifter ålagts länsstyrelserna såsom

en ämbetsuppgift, böra kostnaderna härför icke utgå från förevarande anslag,

utan ifrågavarande post upptagas med ett belopp av 200 000 kronor.

I övrigt har jag icke någon erinran mot centralbyråns beräkningar, och jag

förordar, alt till centralbyråns omkostnader för nästa budgetår anvisas

(444 400 + 1 500 •— 29 000 =) 416 900 kronor eller i ruut tal 417 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 266.

21

Anslag till folkbokföringen.

Vid anmälan denna dag av propositionen angående omorganisation av

folkbokföringen har jag föreslagit, alt vissa arbeten för genomförande av

folkbokföringsreformen skulle under nästa budgetår komma till utförande.

I skrivelse den 22 mars 1946 har statistiska centralbyrån gjort framställning

i fråga örn medelsbehovet under budgetåret 1946/47 för dessa ända-:

mål, därvid kostnaderna uppdelats på anläggningskostnader, uppläggnings-,

kostnader och driftkostnader. Härjämte har under hand överlämnats en promemoria

i ämnet från centralbyrån.

Anläggningskostnader. Genom beslut av 1945 års riksdag anvisades ett rev

servationsanslag av 1 940 000 kronor till anläggningskostnader för folkbokföringen

under budgetåret 1945/46. På grundval av statistiska centralbyråns

uppgifter har utarbetats en sammanställning upptagande de på innevarande

budgetår fallande samt de för nästa budgetår beräknade anläggnings- och

uppläggningskostnaderna. Denna sammanställning torde sorn bilaga få fogas

vid detta protokoll.

Av de under nyssnämnda reservationsanslag för olika ändamål beräknade

posterna lia, såsom av förenämnda sammanställning framgår, uppstått vissat

besparingar och överskridanden. Vad först överskridandena beträffar llän-;

föra sig dessa till adressplåtar och ryttare samt till präglingsmanuskript

m. m. Härom inhämtas av handlingarna i ärendet följande.

Såvitt angår delposten adressplåtar, är det beräknade överskridandet föranlett

dels av att köpeavtal ansetts böra avslutas örn ett större antal adressplåtar

(7 milj.) än av folkbokföringskommittén beräknats (6,4 milj.), dels

ock av viss kostnadsökning (uppgående till 0,6 öre per plåt), vilkensammanhänger

med att adressplåtar av lättmetall och utförda i ett antal olika

grundfärger anskaffats i stället för plåtar av zink. Av det kontraherade antalet

plåtar (7 milj.) beräknas viss del (600 000 st.), motsvarande en kostnad

av omkring 45 000 kronor, kunna avsättas till arbetet med uppläggande av

adressplåtar för fastigheter, juridiska personer och rörelseidkare, vilket ar-;

bete är avsett att påbörjas omedelbart efter slutförandet av nu pågående uppläggningsarbete.

Totalt beräknas de av folkbokföringskommittén till 648 600

kronor upptagna kostnaderna för adressplåtar komma att överskridas med

101 400 kronor. i

Vad beträffar posten präglingsmanuskript m. m. grunda sig folkbokföringskommilléns

kostnadsberäkningar på förutsättningar i fråga örn den

behövliga blankettupplagans storlek, vilka senare i väsentliga avseenden undergått

ändring (bl. a. övergång från planerad redovisning efter hushåll till

redovisning efter familj å en gemensam blankett). Härtill komma väsentligt

högre priser per blankett än det av folkbokföringskommittén antagna genomsnittspriset

per blankett. Under förevarande kostnadstitel lia vidare bokförts

kostnader av engångsnatur för viss icke förutsedd materiel för präglingsunderlagets

förvaring och bearbetning, såsom kartonger, gummistämp-,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Muj.ts proposition nr 266.

lar jämte ställ för utsättande av kodbeteckningar, ledkort m. m., till ett belopp

av omkring 7 000 kronor.

I fråga om besparingarna framhålles i nyssnämnda promemoria bland annat

följande.

Den minskning, som kostnadsposten förvaringsskåp för plåtar utvisar i

jämförelse med de beräknade kostnaderna (22 760 kronor), sammanhänger

med att adressplåtar tillverkade av lättmetall i stället för av zink komma till

användning till de tryckande registren, varigenom det blivit möjligt att medelst

vissa tekniska anordningar utvidga det disponibla plåtutrymmet per

förvaringslåda och därmed även minska det ursprungligen beräknade totalantalet

behövliga skåp till plåtarna. Vad angår posten förvaringsskåp för

kort har den uppkomna besparingen (39 500 kronor) möjliggjorts genom

vissa ändringar i de offererade skåpens konstruktion, vilka medfört ökade

utrymmen och ett till antalet minskat behov av skåp. Av expeditionstryckmaskiner

har endast halva diet beräknade antalet inköpts, varigenom å den

förevarande delposten viss besparing uppkommit (21 375 kronor). I stället

för det återstående antalet expeditionstryckmaskiner har emellertid för nästkommande

budgetår föreslagits inköp av ett mindre antal elektriska tryckmaskiner

av en enklare typ (mod. F) än de s. k. signaltryckmaskinerna, då

en dylik sammansättning av maskinparken vid det pågående uppläggningsarbetet

visat sig bättre motsvara förefintliga behov än den ursprungligen

planerade; kostnaderna för de till inköp föreslagna elektriska tryckmaskinerna

utgöra tillhopa 42 360 kronor, sedan intill den 1 juli 1946 erlagd hyra

för maskinerna (28 800 kronor) avdragits. Kostnaderna för inköp av skrivmaskiner

ha kunnat nedbringas med 5 000 kronor.

Anläggningskostnaderna för budgetåret 1946/47 hava beräknats till c:a

800 000 kronor efter avdrag av uppkommen behållning, 167 460 kronor, å

det belopp av 1 800 000 kronor, som för budgetåret 1945/46 beräknats till anläggningskostnader.

Till bestridande av kostnaderna för omsättningsskatt under

budgetåret 1946/47 beräknas en förefintlig behållning av 54 000 kronor

å den för sådant ändamål för innevarande budgetår anvisade anslagsposten

å 140 000 kronor vara tillräcklig. Härom inhämtas följande.

Totalt uppgå de av folkbokföringskommittén beräknade anläggningskostnaderna,

frånsett kostnader för anskaffande av särskilda aggregat till dubbelkolumnstryck,

av kommittén upptagna till 133 650 kronor, till ett belopp

av 2 517 275 kronor. Dessa kostnader torde enligt nu föreliggande beräkningar

komma att överskridas med ett belopp av 54 325 kronor, vilket tillhopa

gör en anläggningskostnad av 2 571 600 kronor eller i runt tal

2 600 000 kronor. I sistnämnda belopp ingå emellertid vissa av folkbokföringskommittén

icke kostnadsberäknade poster, nämligen dels den statistiska

centralbyrån påförda kostnaden örn 2 000 kronor för möbler, avsedda att

inköpas i händelse släktnamnsärendena, pä sätt föreslagits, skulle överflyttas

till centralbyråns handläggning, dels ock ett belopp örn c:a 32 000 kronor

för registerkort och ledkort till de för de lokala skattemyndigheterna avsedda

s. k. befolkningsregistren. Frånräknas de sistnämnda båda kostnadsposterna

skulle överskridandet av de av folkbokföringskommittén beräknade anläggningskostnaderna

komma att utgöra c:a 20 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

23

Av den redovisade besparingen under posten förvaringsskåp för kort å

tillhopa 137 500 kronor betingas 45 000 kronor av att särskilda skåp för förvaring

av de för häradsskrivare avsedda avtryckskorten över fastigheter

beräknats icke behöva anskaffas.

Det beräknade överskridandet med 15 700 kronor av de av folkbokföringskommittén

beräknade kostnaderna för präglingsmaskiner sammanhänger

med att ytterligare 25 sådana maskiner utöver det av kommittén beräknade

antalet föreslagits skola inköpas till förstärkande av länsstyrelsernas fasta

maskinpark. Överskridandet representerar mellanskillnaden mellan inköpskostnaderna

(83 200 kronor) och den beräknade hyressumman (67 500 kronor)

för maskinerna, belöpande på tiden intill den 1 juli 1947, eller den tid

under vilken maskinerna i allt fall behöva disponeras för det fortsatta uppläggningsarbetet.

Därest särskilda aggregat för dubbelkolumnstryck skulle anses böra anskaffas,

komma de beräknade totala anläggningskostnaderna att ökas med

ytterligare 133 650 kronor. För nästkommande budgetår ha medel därför

dock icke äskats. Centralbyrån framhåller slutligen, att de beräknade totalkostnaderna

dock kunna komma att förändras i den mån justeringar i fråga

om maskinparkens sammansättning under det fortsatta uppläggningsarbetet

i ett eller annat avseende kunna befinnas påkallade.

Uppläggningskostnader. Genom beslut av 1945 års riksdag anvisades dels

ett förslagsanslag å 360 000 kronor till ersättningar för upprättande av präglingsunderlag,

dels ock ett förslagsanslag å 1 350 000 kronor till viss tillfällig

personal vid länsstyrelserna.

För budgetåret 1946/47 har statistiska centralbyrån beräknat kostnaderna

för det fortsatta uppläggningsarbetet till 1 095 500 kronor. Av dessa medel

avses 983 000 kronor till avlöning åt den tillfälliga personal, som vid länsstyrelserna

under uppläggningstiden erfordras utöver den fasta personalen

vid länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar, samt 112 500 kronor till hyra

för präglingsmaskiner. Beträffande fördelningen av kostnaderna m. m. torde

jag vidare få hänvisa till den vid detta protokoll fogade bilagan.

I fråga örn medelsbehovet inhämtas av handlingarna följande.

Anslaget till ersättningar för upprättande av präglingsunderlag beräknas

komma att helt förbrukas under löpande budgetår. Av det belopp å 1 350 000

kronor, som anvisats lill viss tillfällig personal vid länsstyrelserna, beräknas

vid innevarande budgetårs utgång komma att kvarstå odisponerat ett belopp

örn 271 000 kronor, avseende dels en besparing av tillhopa 8 000 kronor, dels

ock beräknade kostnader för arbete med aktualisering, översyn och slutgiltigt

uppordnande av de tryckande registren samt vissa sorteringsarbeten,

vilka arbetsuppgifter icke hinna slutföras under innevarande budgetår.

Totalt beräknas uppläggningskostnaderna — frånsett kostnaderna för utskrift

av präglingsmanuskript — komma att uppgå till 2 174 500 kronor mot

av folkbokföringskommittén beräknade 1 945 000 kronor. Sistnämnda kostnader

torde således komma ali överskridas med omkring 229 500 kronor.

Överskridandet av de beräknade kostnaderna har väsentligen sin orsak

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

dari att inpräglingen å adressplåtarna över fysiska personer av uppgifter rörande

födelsenummer och fastighets belägenhet i rote, för att möjliggöra

slutförandet inom planenlig tid av nu pågående uppläggningsarbete icke

verkställes samtidigt med präglingen av plåtarnas övriga text. Härigenom

nödvändiggöres ett tidsödande förnyat arbete med framtagande och tillbakaställande

av samtliga adressplåtar i plåtkartoteken; präglingsliastigheten

torde även bliva proportionsvis något lägre än örn präglingen skett i samband

med präglingen av övriga textuppgifter å plåtarna. Hela kostnaden för de

nämnda Ijåda tillpräglingsarbetena, beräknad till omkring 200 000 kronor,

är emellertid givetvis icke att anse såsom en merkostnad utöver de av folkbokföringskommittén

beräknade kostnaderna för prägling. Merkostnadernas

belopp undandrager sig dock närmare bedömande. Förutom ökade arbetskostnader

föranleda ifrågavarande arbetsuppgifter även ökade kostnader

för hyra av präglingsmaskiner. Sistnämnda kostnadspost beräknas för budgetåret

1946/47 komma att överskrida de av folkbokföringskommittén beräknade

med tillhopa 66 700 kronor.

För budgetåret 1946/47 beräknas en besparing uppkomma å posten uppläggning

av personplåtar m. m. om tillhopa 30 000 kronor. Denna besparing

sammanhänger väsentligen med en förenkling av vissa registersorteringsarbeten.

Övriga, förut omnämnda besparingar å 8 000 kronor äro huvudsakligen

föranledda därav att aggregat för s. k. rulltryck visat sig t. v. vara obehövliga

vid uppläggningsarbetet och därför icke förhyrts.

Ytterligare beräknas utgifter tillkomma för inprägling å adressplåtarna

för fysiska personer av uppgifter rörande arbetsgivare och näringsgren m. m.

samt å dessa plåtar och plåtarna över fastigheter av uppgifter om fastighets

belägenhet i befolkningsagglomeration, vilka tillpräglingsarbeten föreslagits

skola anstå till efter den 1 juli 1947. Kostnaderna härför låta sig för närvarande

icke med någon grad av säkerhet beräkna.

Löpande kostnader. Vad slutligen angår de löpande kostnaderna har statistiska

centralbyrån gjort framställning örn medel för nästa budgetår till

bestridande av kostnader för den fasta personalen vid länsstyrelserna, för

omkostnader för samma personal samt för blanketter till mantalslängden

Frågan om äskande av anslag för dessa ändamål kommer att anmälas av

chefen för socialdepartementet.

Statistiska centralbyrån har för budgetåret 1946/47 gjort framställning

om anvisande av 130 000 kronor till blanketter till mantalsuppgifter. I propositionen

denna dag angående omorganisation av folkbokföringen har föreslagits,

att kostnaderna för blanketterna skola bestridas av statsmedel.

Kostnaderna avse även blankettbehovet för magistratsstäder, inberäknat

Stockholms stad. Vid kostnadsberäkningarna har förutsatts, att mantalsuppgifter

skola avlämnas i allenast ett exemplar av varje uppgiftspliktig.

Statistiska centralbyråns övriga framställningar i fråga om medel till bestridande

av löpande kostnader i samband med folkbokföringen hava anmälts

under statistiska centralbyråns avlönings- och omkostnadsanslag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

25

Kyrkobokföringsinspektörer. I propositionen denna dag angående omorganisation

av folkbokföringen har föreslagits tillsättande av 21 kyrkobokföringsinspektörer.

Ersättning till dessa skulle enligt förslaget utgå med dels

ett årligt arvode å 500 kronor, dels ock resekostnads- och traktamentsersättning

efter klass II C av allmänna resereglemente!. Därjämte skulle kyrkobokföringsinspektör

erhålla ersättning med belopp motsvarande kostnaden

för avlönande av vikarie. Under nästa budgetår kunna cirka 100 dagar beräknas

komma att för varje kyrkobokföringsinspektör erfordras för fullgörande

av inspektörstjänsten.

Kurser för kyrkobokförare m. fl. I skrivelse den 23 februari 1946 har allmänna

svenska präst föreningens centralstyrelse gjort framställning om anordnande

av informationskurser för prästerna i riket om den nya folkbokföringen

och därvid bland annat anfört.

Det råder bland prästerna en allvarlig önskan att redan från början kunna

på ett fullgott sätt handhava folkbokföringsarbetet enligt det nya systemet

och de föreskrifter, som kunna bliva utfärdade härför. Då emellertid det

nya folkbokföringssystemet i väsentliga avseenden skiljer sig från det hittillsvarande

och då dessutom tiden mellan den kungl, förordningens utfärdande

och dess ikraftträdande synes bliva mycket kort, har från flera håll

uttalats en önskan, att prästerna genom myndigheternas försorg måtte informeras

angående det folkbokföringsarbete, som de hädanefter hava att

utföra å pastorsexpeditionen.

Lämpligast synes detta kunna ordnas så, att de präster, en inom varje

stift, som kunna komma att ombetros med uppdraget att vara folkbokföringsinspektörer,

utses i så god tid, att de kunna före årets slut anordna dylika

informationskurser, som givetvis måste hållas på ett flertal platser inom

varje stift och enligt domkapitlets närmare föreskrifter.

Statistiska centralbyrån har tillstyrkt framställningen och därvid bland

annat anfört följande.

Därest särskilda kyrkobokföringsinspektörer skulle komma att tillsättas,

torde de föreslagna kurserna, såsom i framställningen angivits, böra anordnas

genom dessas försorg särskilt för varje stift. I kurserna torde böra deltaga

samtliga de präster, vilka lia att ansvara för kyrkoböckernas förande.

Kurserna torde böra äga rum före årets förskrivningar samt föregås av en

särskild, centralt anordnad kursverksamhet för kyrkobokföringsinspektörerna

under centralbyråns ledning. Med hänsyn härtill synes önskvärt, örn dessa

kunde tillsättas å sådan lid, att de kunde träda i funktion den 1 juli 1946.

Kurserna synas förslagsvis böra omfatta för kyrkobokförarna cai två samt

för kyrkobokföringsinspektörerna c:a tre dagar.

Statistiska centralbyrån har i fråga örn kostnaderna för dessa kurser

anfört följande.

Kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar till deltagarna i de för

kyrkobokförarna anordnade kurserna torde under ovan angivna förutsätt
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 266.

Departements
chefen.

ningar kunna enligt en grov uppskattning beräknas till omkring 115 000 kronor,

varav 70 000 kronor för traktamenten samt 45 000 kronor för resor. Härvid

har ersättning beräknats efter rese- och traktamentsklass II D av allmänna

resereglementet, varjämte räknats med en för varje stift beräknad genomsnittlig

resekostnad per kursdeltagare. Vid beräkningen av resekostnaderna

ha kurserna förutsatts skola förläggas till stiftsstäderna. Därest kurserna i

stället skulle kunna uppdelas på ett antal lämpligt belägna orter inom varje

stift, vilket synes kunna vara ändamålsenligt, torde resekostnaderna kunna

något nedbringas. Det synes centralbyrån emellertid icke möjligt att f. n.

angiva till vilket belopp resekostnaderna för dylikt fall böra upptagas. Motsvarande

kostnader för en centralt anordnad kurs för kyrkobokföringsinspektörerna

torde — därest antalet kyrkobokföringsinspektörer antages utgöra

22 —- kunna uppskattas till omkring 3 500 kronor, varav 2 000 kronor

för traktamenten samt 1 500 kronor för resor. Ersättningen har beräknats

efter rese- och traktamentsklass II C, varvid resekostnaderna framräknats

på grundval av en uppskattad genomsnittlig resekostnad (motsvarande omkring

64 kronor för person).

• Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha anläggningskostnaderna

för genomförande av folkbokföringsreformen, vilka av folkbokföringskommittén

beräknats till 2 650 925 kronor, av statistiska centralbyrån

nu uppskattats till 2 571 600 kronor, varvid dock kostnaderna för särskilda

a8ore§at dubbelkolumnstryck, 133 650 kronor, icke medräknats. Mot

centralbyråns beräkningar, vilka i stort sett ligga inom den av fjolårets riksdag

beräknade kostnadsramen, har jag icke någon erinran. Då för innevarande

budgetår — jämte ett belopp av 140 000 kronor för täckande av på anläggningskostnaderna

fallande omsättningsskatt — för ändamålet anvisats

1 800 000 kronor, erfordras för anläggningskostnader under nästa budgetår

ett belopp av (2 571 600 — 1 800 000 =) 771 600 kronor. För nästa budgetår

torde böra anvisas ett till 770 000 kronor avrundat belopp.

Uppläggningskostnaderna, vilka av folkbokföringskommittén

beräknats till 1 945 000 kronor, ha numera av statistiska centralbyrån uppskattats

till 2 174 500 kronor, innebärande ett överskridande med i runt tal

230 000 kronor. Då överskridandet huvudsakligen har sin grund i att inpräglingsarbetet

av tekniska skäl uppdelats i flera etapper, torde någon befogad

anmärkning mot dessa merkostnader icke kunna riktas. Av uppläggningskostnaderna

beräknar centralbyrån, att 1 095 500 kronor skola falla på nästa

budgetår. För ändamålet torde under rubriken Folkbokföringen: Viss tillfällig

personal vid länsstyrelserna m. m. böra anvisas ett förslagsanslag med

ett avrundat belopp av 1 095 000 kronor.

Vad beträffar de löpande kostnaderna lia de på statistiska

centralbyråns avlönings- och omkostnadsanslag fallande kostnaderna anmälts

i det föregående. De på länsstyrelserna belöpande kostnaderna komma

att senare anmälas av chefen för socialdepartementet. För kostnader för blanketter

till mantalsuppgifter, vilka förutsatts skola åvila statsverket, bör emel
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

27

lertid, i avvaktan på ytterligare överväganden av frågan under vilket anslag

medel härför lämpligen böra beräknas, för nästa budgetår anvisas ett särskilt

förslagsanslag under sjunde huvudtiteln under rubriken Folkbokföringen:

Blanketter till mantalsuppgifter med det av centralbyrån föreslagna

beloppet, 130 000 kronor.

Enligt vad jag i förenämnda proposition angående omorganisation av

folkbokföringen anfört skola kyrkobok föringsinspektörerna

erhålla arvode med 500 kronor för år, resekostnads- och traktamentsersättning

samt ersättning för kostnader för vikarier med belopp, som bestämmas

av vederbörande domkapitel efter samma grunder som nu gälla vid ledighet

för offentligt uppdrag. En exakt beräkning av kostnaderna för denna verksamhet

är uppenbarligen förenad med stora svårigheter. Uppskattningsvis

kunna kostnaderna för arvoden beräknas till 10 500 kronor, för resor till

63 000 kronor, för traktamenten till 41 500 kronor samt för vikarier till

10 500 kronor eller tillhopa 125 500 kronor. På grund av osäkerheten av beräkningarna

torde för nästa budgetår ett förslagsanslag av 100 000 kronor

böra anvisas för ändamålet. Jag utgår härvid från att en avsevärd begränsning

av kostnaderna för verksamheten skall visa sig möjlig redan från och

med nästa budgetår samt att frågan om dessa inspektörers bibehållande underkastas

omprövning när det nya folkbokföringsförfarandet tillämpats under

några år.

Till kurser för kyrkobokföringsinspektörer och kyrkobokförare torde i

enlighet med statistiska centralbyråns förslag böra beräknas (3 500 +

115 000 =) 118 500 kronor eller avrundat 118 000 kronor. Härför torde böra

anvisas ett särskilt förslagsanslag.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för statistiska

centralbyrån:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning. Lönegrad.

1 överdirektör .................................. B 2

3 byråchefer .................................... A 30

3 förste aktuarier ............................... A 26

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 266.

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie .................................. A 24

1 förste byråsekreterare.......................... A 24

4 aktuarier ..................................... A 21

1 registrator .................................... A 14

1 biblioteksassistent ............................. A 11

3 kansliskrivare................................. A 11

4 kontorister ................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ......................... A 7

14 kanslibiträden ................................ A 7

1 expeditionsvakt ............................... A 5

28 kontorsbiträde!^ ............................... A 4

6 skrivbiträden ................................. A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

2 förste byråsekreterare ..........................Eo 26;

dels godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. kronor 339 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 184 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 75 000

Summa kronor 598 000;

dels ock under sjunde huvudtiteln anvisa följande anslag

å riksstaten för budgetåret 1946/47 nied härefter angivna belopp,

nämligen:

Statistiska centralbyrån: Avlöningar till

personal för verksamheten i allmänhet, ett

förslagsanslag av......................... kronor 598 000;

Statistiska centralbyrån: Omkostnader, ett

förslagsanslag av ........................ kronor 417 000;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 266. 29

Folkbokföringen: Anläggningskostnader, ett

reservationsanslag av .................... kronor 770 000;

Folkbokföringen: Viss tillfällig personal

vid länsstyrelserna m. m. ett förslagsanslag av kronor 1 095 000;

Folkbokföringen: Blanketter till mantalsuppgifter,

ett förslagsanslag av............ kronor 130 000;

Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer,

ett förslagsanslag av kronor 100 000;

Folkbokföringen: Kurser för kyrkobokförare

m. fl., ett förslagsanslag av............ kronor 118 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kun(/l. Maj.ts proposition nr 266.

Bil

Kostnads-

beräkning

1945/46

Beräknade

besparing- ar (—) och

överskri- danden(-f)

Beräknat

utfall

1945/46

Beräk- nade kost- nader

1946/47

Beräk- nade total- kostnader

1945/47

Av k

mittén

k

I. Anläggningskostnader

A. Inventarier

1

2

s

4

5

6

1. Möbler..........................

55 000

—

55 000

12 000

67 000

55

2. Förvaringsskåp för plåtar..........

371 885

— 22 760

349 125

182 000

531 125

549

3. Förvaringsskåp för kort ..........

82 000

— 39 500

42 500

78 000

120 500

258

4. Fack för sortering................

12 500

—

12 500

—

12 500

12

5. Transportvagnar m. m.............

B. Maskiner

9 000

9 000

9 000

9

6. Präglings- och egaliseringsmaskiner. .

113 240

—

113 240

15 700

128 940

113

7. Tryckmaskiner ..................

425 250

— 21 375

403 875

—

403 875

425

8. Skrivmaskiner ..................

13 000

— 5 000

8 000

—

8 000

13

9. Aggregat för 2 kol. tryck ..........

—

—

—

—

—

133

10. El. tryckmaskiner mod. F..........

C. Material till register

“

42 360

42 360

—

11. Adressplåtar och ryttare ..........

473 900

+ 96 400

570 300

225 000

795 300

693

12. Register- och ledkort..............

25 000

—

25 000

107 000

132 000

100

13. Medborgarkort ..................

—

—

—

277 000

277 000

277

14. Präglingsmanuskript m. m.........

10 500

+ 33 500

44 000

—

44 000

10

Summa

II. Uppläggningskostnader

I 591 275

+ 41 265

1 632 540

939 060

2 571 600

2 650

1. Födelsenumrering ................

—

—

—

120 000

120 000

120

2. Uppläggning av personplåtar m. m.

1 012 000

— 68 000

944 000

68 000

1 012 000

1 042

3. Uppläggning av fastighetsplåtar

—

—

—

280 000

280 000

280

4. Tillprägling av rote- och födelsenr. .

—

—

—

200 000

200 000

—

5. Sortering av register..............

195 000

— 195 000

—

315 000

315 000

315

6. Hyra för präglingsmaskiner........

107 000

— 800

106 200

112 500

218 700

152

7. Hyra för tryckmaskiner mod. F ....

36 000

— 7 200

28 800

—

28 800

36

Summa

1 350 000

- 271 000

1 079 000

1 095 500

2 174 500

1 945

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1946

461316

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:420 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och folkbokföringen för budgetåret 1946/47. s. 12 i texten
  2. SU 1946:227 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och folkbokföringen för budgetåret 1946/i7. s. 1 i texten