Sök i Ratio Lex

Angående anslag till allmän bostadsräkning rn. m

1946-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:282, Angående anslag till allmän bostadsräkning rn. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till allmän bostadsräkning rn. m.; given Stockholms

slott den 3 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departements

chefen hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet avel- socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Yougt, Myrdal,

Zetterberg, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks-, handelsoch

folkhushållningsdepartementen anför t. f. chefen för socialdepartementet,

statsrådet Mossberg, följande.

I årets statsverkproposition har Kungl. Majit på hemställan av chefen för

socialdepartementet, statsrådet Miiller, under femte huvudtiteln, punkterna 7

och 8, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1946/47 beräkna

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 282.

88G 4(i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

dels till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor ett reservationsanslag

av 23 000 kronor,

dels ock till allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag av 370 000

kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

I. Undersökningar rörande levnadsvillkor oell hushållsvanor saint

insamling av vissa prisuppgifter.

I propositionen nr 307 till 1945 års riksdag underställde Kungl. Maj:t,

bland annat, riksdagens prövning frågan örn dels en ny undersökning rörande

levnadsvillkor och hushållsvanor, dels en speciell budgetundersökning för

jordbrukare och lantarbetare ävensom en undersökning av minuthandelspriser

å vissa orter. För vad i ärendet tidigare förekommit torde följande kortfattade

redogörelse få lämnas, medan i övrigt hänvisning torde få ske till

berörda proposition.

I anledning av en av 1942 års jordbrukskommitté gjord framställning i

ämnet framlade socialstyrelsen den 25 april 1944 förslag örn utförande av en

på helårsräkenskaper grundad hushållsbudgetundersökning inom jordbrukaroch

lantarbetarhushåll.

För en framtida indexberäkning för landsbygdens hushållskostnader föreslog

styrelsen i berörda skrivelse ytterligare, att uppgifter å minuthandelspriser

skulle insamlas en gång i kvartalet på omkring 60 orter å rena landsbygden.

Prisinsamlingen beräknades draga en kostnad av 6 000—10 000 kronor

per år i ersättning till lokala ombud, vartill bomme en kostnad av 1 000

kronor för materialets bearbetning. Under det första året borde dock kostnaderna

för ersättningar till lokalombud kunna begränsas till 4 000 kronor,

örn man utnyttjade hos kristidsnämnderna tillgängligt material.

I skrivelse den 2 januari 1945 framlade socialstyrelsen vidare förslag till

en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. Denna

skulle kombineras med berörda budgetundersökning för den jordbrukande

befolkningen och omfatta —- utöver budgetundersökning för andra samhällsskikt

— dels inventeringar av hushållens uppsättning av bruksföremål, såsom

kläder, skodon, möbler och husgeråd, dels sociologiska undersökningar

beträffande i första hand hushållsekonomien och med hushållets funktionerande

sammanhängande förhållanden. Sagda inventeringar och sociologiska

undersökningar skulle avse även den jordbrukande befolkningen.

Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet uttalade chefen för

socialdepartementet, statsrådet Möller, att behovet av en aktuell hushållsbudgetundersökning,

grundad på helårsbokföring, kunde anses ådagalagt.

Även igångsättandet av inventeringarna fann han motiverat. Däremot ansåg

han, att ståndpunkt icke borde tagas till de sociologiska undersökningarna,

innan närmare erfarenhet om deras värde vunnits genom provundersökningar,

som enligt socialstyrelsens förslag skulle föregå de egentliga undersökningarna.

Yad beträffar den för jordbruksbefolkningen föreslagna budgetundersökningen

framhöll statsrådet Möller, att den genom en dylik undersökning

vunna jämförelsen mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen

och för andra samhällsgrupper kunde vara av synnerlig betydelse såsom

upplysningskälla vid olika samhällsekonomiska avgöranden och överhuvud

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

berika diskussionen rörande de olika levnadsbetingelserna i städerna och på

landsbygden. Statsrådet Möller förordade därför, att en speciell budgetundersökning

för jordbrukare och lantarbetare komme till stånd av den omfattning

socialstyrelsen föreslagit ävensom prisundersökning genom prisinsamling

på vissa orter. Då statsrådet Möller emellertid av olika skäl funnit,

att samtliga berörda undersökningar i allt fall icke borde påbörjas redan under

budgetåret 1945/46 fick propositionen närmast till ändamål att bereda riksdagen

tillfälle uttala sin mening i ärendet. För genomförande av provundersökningar

och för att täcka kostnaderna för vissa andra förberedelsearbeten

äskades dock ett anslag å 23 000 kronor. .

Riksdagen, som godkände Kungl. Maj:ts förslag, anvisade till Undersokningar

rörande levnadsvillkor och hushållsvanor ett anslag å 23 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1946 har socialstyrelsen, som under innevarande

budgetår verkställt berörda provundersökningar, redovisat resultaten härav

och upptagit frågan om en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och

hushållsvanor till förnyad behandling.

Med utgångspunkt från den av statsmakterna år 1945 intagna principståndpunkten

har socialstyrelsen till prövning upptagit frågorna örn tidpunkten

för och den definitiva utformningen av hushållsundersökningarna.

I fråga örn tidpunkten för undersökningarna uttalar styrelsen, att

de största hindren för liushållsbudgetundersökningarna avlägsnats i och med

militärinkallelsernas och handelsspärrens upphörande. Det mest betydande

kvarstående hindret vore den onormala bränslesituationen. Styrelsen förordade

— under förutsättning att någon mera avsevärd försämring av försörjningsläget

icke inträffade — att undersökningarna igångsattes under senare

hälften av år 1946. Ett starkt skäl mot ytterligare uppskov vore angelägenheten

att icke förlora möjligheten att anknyta undersökningarna till 1945

års folkräkning och bostadsräkning.

Vad angår socialstyrelsens förslag i fråga örn hush alls un ders ökningarnas

omfattning och anordning torde hänvisning få ske till

styrelsens skrivelse, vilken kommer att överlämnas till vederbörligt riksdagsutskott.

Beträffande den ifrågasatta fortlöpande prisinsamlingen på landsbygden

uttalar styrelsen, att denna bör komma till stånd snarast möjligt för

att en basperiod för indexberäkningarna må kunna erhållas, eller lämpligen

från den 1 juli 1946. Styrelsen beräknar med hänsyn till vissa smärre löneökningar

kostnaden för prisinsamlingen under första året till 5 200 kronor

mot tidigare angivna 5 000 kronor.

Styrelsen hemställer örn medelsanvisning för nästa budgetår i enlighet

med de av styrelsen förordade förslagen.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anförde till det vid

propositionen nr 307/1945 fogade statsrådsprotokollet, att en förutsättning för

att hushållsbudgetundersökningen skulle ge ett för längre tid framåt användbart

resultat uppenbarligen vore, att den företagits under normala yttre

betingelser. Med hänsyn härtill borde undersökningen i varje fall icke påbörjas

redan under budgetåret 1945/46. Ännu när socialstyrelsen i slutet av

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

februari 1946 upptog frågan om hushållsundersökningarnas verkställande till

fortsatt behandling kunde man ha anledning räkna med en sådan förändring

av läget, att berörda förutsättning skulle vara i huvudsak uppfylld hösten

1946. Numera gjorda erfarenheter giva emellertid anvisning örn att de skäl

som talade mot ett verkställande av budgetundersökningen under budgetåret

1945/46 sannolikt komma att föreligga även under nästa budgetår. Jag finner

därför, att budgetundersökningen och denna kompletterande inventering och

hushållsvaneundersökning ytterligare böra uppskjutas.

Däremot synes den av socialstyrelsen förordade insamlingen av minuthandelspriser

på landsbygden böra igångsättas under nästa budgetår. Mot de

av styrelsen i detta sammanhang gjorda kostnadsberäkningarna har jag intet

att erinra. För nästa budgetår torde alltså för ändamålet böra avses 5 200

kronor. Därest erfarenheterna utvisa, att prisinsamlingen bör bli fortlöpande,

synes från och med budgetåret 1947/48 kostnaderna böra bestridas från

socialstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag och anslag till ortsombud.

II. Allmän bostadsräkning lii. m.

Genom socialstyrelsens försorg ha tid efter annan och senast år 1939 införskaffats

uppgifter örn bostadsförhållandena i riket, dels genom allmänna

bostadsräkningar och dels genom mera speciella bostadsundersökningar.

I tidigare berörda proposition nr 307 till 1945 års riksdag anmäldes

en av socialstyrelsen i skrivelse den 26 april 1945 framlagd plan till

en ny allmän bostadsräkning m. m. Under hänvisning i övrigt till

redogörelsen i propositionen torde här följande huvudpunkter av skrivelsens

innehåll få återgivas.

Både den statliga bostadspolitikens utformning och den lokala planeringen

av bostadsbyggnadsverksamheten förutsatte — anförde socialstyrelsen

— en bedömning av befolkningens bostadsbehov och hyresbetalningsförmåga,

konsekvenserna av olika metoder för standardhöjning beträffande

bostadsutrymme, utrustning m. m., bostadsbeståndets behov av sanering och

därmed det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Härför krävdes aktuella uppgifter

örn hushållsfrekvensen, bostadshushållens storlek och sammansättning,

familjernas inkomstförhållanden, bostadslägenheternas storlek, utrustning,

kvalitativa tillstånd m. m., de olika hushållstypernas bostadsförhållanden

etc. 1939 års bostadsräkning kunde visserligen även framdeles bliva av värde

såsom jämförelsematerial för stadssamhällen under tidigare år men utvecklingen

på bostadsmarknaden sedan 1939 och de senaste årens förändringar i

förutsättningarna för bostadsbyggandet krävde nytt material som underlag

för det framtida planerandet. Därvid krävdes — särskilt med hänsyn till den

lokala planeringsverksamheten -—- en så långt möjligt ingående redovisning

av varje regional enhet, även den minsta. Vidare erfordrades för genomförande

av fortlöpande förändringar i dyrortsgrupperingen en ny hyresräkning

snarast. Samtliga i bostadsundersökningarna ingående moment borde

komma till utförande i samband med folkräkningen den 31 december 1945.

Av styrelsen föreslagna undersökningar omfattade dels en allmän bostadsräkning

i alla stadssamhällen kombinerad med en hyresräkning, dels en liknande

allmän bostadsräkning å hela landsbygden, dels en allmän bostads
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

hushållsstatistik, dels en representativ bearbetning av vissa uppgifter inom

bostadsräkningen och dels en redovisning av familjeinkomsten inom bostadsräkningen.

Vidare förordade styrelsen intensivundersökningar av ett begränsat

antal bostäder och hushåll. I sistnämnda hänseende avstod emellertid

styrelsen från att avgiva förslag, då det icke vore möjligt att fatta ståndpunkt

till frågan örn undersökningarnas utformning och att ens tillnärmelsevis

beräkna kostnaden och då det ej heller förelåge behov av anslag för ändamålet

under budgetåret 1945/46.

I fråga örn inkomstredovisningen framlade styrelsen tre alternativa förslag,

alternativ I innebärande en total inkomstredovisning för hela riket,

alternativ II med en total inkomstredovisning för tätorter (över 2 000 invånare)

och med redovisning för allenast en tolftedel av landet i övrigt samt

alternativ III innebärande inkomstredovisning endast för en tolftedel av

hela landet.

De totala undersökningskostnaderna beräknade styrelsen alltefter inkomstredovisningens

omfattning till respektive 2 325 000, 1 955 000 och 1 515 000

kronor.

I nyssnämnda proposition uttalade chefen för socialdepartementet, statsrådet

Möller, sin anslutning till socialstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen

och planläggningen av bostadsräkningen på landsbygden och

i stadssamhällen samt den därtill anslutna hyresräkningen inom stadssamhällena.

Ej heller föranledde styrelsens förslag rörande bostadshushållsstatistiken

samt den representativa bearbetningen av vissa uppgifter

inom bostadsräkningen någon erinran från statsrådet Möllers sida.

Däremot förordade han av flera skäl uppskov med ståndpunkttagandet till

frågan örn inkomstredovisningen till budgetåret 1945/46. Statsrådet Möller

hemställde, att för bestridande av de på budgetåret 1945/46 fallande undersökningskostnaderna

måtte anvisas ett anslag av 370 000 kronor.

I skrivelse 1945: 442 anmälde riksdagen, att riksdagen godkände förevarande

förslag i den mån de biträtts av statsrådet Möller och att riksdagen för

budgetåret 1945/46 till Allmän bostadsräkning m. m. anvisat ett anslag å

370 000 kronor.

I skrivelse den 9 april 1946 har socialstyrelsen efter samråd med statens

byggnadslånebyrå avgivit förslag till anslagsäskande för budgetåret 1946/47

vad avser den allmänna bostadsräkningen m. m.

Socialstyrelsen anmäler till en början, att, sedan bostadsuppgifterna i samband

med mantalsskrivningen för år 1946 insamlats och därefter varit föremål

för granskning och kontroll inom kommunerna, en stor del av materialet

inkommit till styrelsen och där är föremål för bearbetning. Vid den fortsatta

bearbetningen måste — fortsätter styrelsen — förtursrätt ges åt hyresräkningen,

vilken skall lämna underlag för beräkning av bostadsposten vid kommande

dyrortsgruppering m. m. Styrelsen räknar med att samtliga bostadsuppgifter

för stadssamhällen med utbildad hyresmarknad (orter med minst

1 000 invånare) skola vara bearbetade före årets utgång i fråga om hyresförhållandena.

Socialstyrelsen upptager därefter frågan örn inkomstredovisningens omfattning

till förnyad behandling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

H

Kungl. May.ts proposition nr 282.

Socialstyrelsen framhåller till en början, att inkomstförhållandena under

år 1945 icke i alla avseenden fylla de anspråk, som styrelsen vill ställa på

ett fullgott material för hithörande undersökningar. De påverkades nämligen

avsevärt av verkstadskonflikten och en omfattande beredskap. Styrelsen

anser dock, att dessa omständigheter ej äro av avgörande betydelse för

resultaten i stort. Yad gäller verkstadskonflikten hade dess inverkan varit

av växlande betydelse på olika orter, varför möjligheter funnes, att på olika

sätt taga viss hänsyn härtill vid materialets användning.

Socialstyrelsen ingår vidare i prövning av frågan vilket av de tidigare

framlagda alternativen som borde väljas. Styrelsen uttalar därvid i huvudsak

följande.

Valet mellan olika alternativ bör träffas huvudsakligen med sikte på materialets

användning. Styrelsen framhöll tidigare i fråga örn det minst omfattande

alternativet, att inkomstuppgifter för endast en tolftedel av hela

materialet väl skulle ge ett någorlunda tillförlitligt underlag för den framtida

statliga bostadspolitiken men att de icke kunde fylla de krav, den lokala

bostadsplaneringsverksamheten komme att ställa, enär bostadsuppgifternas

antal på varje ort för sig i regel bleve för litet för att giva tillförlitliga resultat.

Vad angår de båda övriga av socialstyrelsen framlagda alternativen har statens

byggnadslånebyrå — närmast med tanke på behovet av uppgifter för det lokala

bostadsplanerandet — framhållit, att så fullständiga uppgifter som möjligt

borde erhållas rörande bostadshushållens inkomster. Det av byggnadslånebyrån

sålunda uttalade önskemålet skulle närmast tala för verkställande av en

total inkomstredovisning för hela landet. Härtill påpekade emellertid socialstyrelsen,

att behovet av totala uppgifter örn familjeinkomsten framförallt

gjorde sig gällande i stadssamhällena och större tätorter, där bostadsbyggandet

sker för en marknad, medan en ingående inkomstredovisning icke vore av

samma betydelse i mindre samhällen och på den egentliga landsbygden.

Berörda förhållanden liksom även hänsynen till att kostnaderna för statsverket

böra begränsas tala enligt styrelsens mening för att det mest omfattande

alternativet icke genomföres. Vid styrelsens ställningstagande till dessa

alternativ har valet därför huvudsakligen stått mellan det andra och det tredje.

Av dessa båda anser styrelsen alternativ II avgjort vara att föredraga främst

med hänsyn till att bostadsräkningen i hög grad är inriktad på att tillgodose

behovet av uppgifter för den lokala bostadsplaneringsverksamheten.

Vidare anmäler socialstyrelsen, att statens byggnadslånebyrå i ett 50-tal

städer låter jämsides med den allmänna bostadsräkningen verkställa vissa

bostadsundersökningar med speciella syften. Därvid inhämtas bland annat

uppgifter om hushållens inkomster för en bedömning av deras hyresbetalningsförmåga.

Tillkomsten av dessa undersökningar har i någon mån minskat

behovet av total inkomstredovisning. Styrelsen räknar därför med att programmet

med total inkomstredovisning i stadssamhällen enligt alternativ II

kan begränsas och föreslår, att styrelsen — efter samråd med byggnadslånebyrån

— skall bearbeta totala inkomstuppgifter endast för sådana stadssamhällen,

som anmält, att de ha särskilt behov av dylika uppgifter för uppgörande

av bostadsförsörjningsplaner. Härav föranledd kostnadsbesparing

kan icke för närvarande angivas men torde kunna beräknas till XU av den

ursprungligen beräknade kostnaden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.

Vad beträffar de intensivundersökningar, vilka socialstyrelsen i skrivelsen

den 26 april 1945 fört på tal, anför styrelsen, att undersökningarnas innehåll

icke kan definitivt fastställas förrän styrelsen tagit del av bostadssociala

utredningens slutbetänkande, del II, angående saneringsverksamheten i landet.

Styrelsen hoppas att inför nästa års riksdag kunna inkomma med förslag

i ämnet.

Socialstyrelsen framlägger kostnadsberäkningar för budgetåret 1946/47 endast

beträffande alternativ II och III. Härvid beräknar styrelsen kostnaderna

under alternativ II med hänsyn till möjligheterna att begränsa inkomstredovisningen

till 3/i av den ursprungligen föreslagna. Kostnadsberäkningarna ha

följande utseende.

Alt. II

Modifierad form.

Alt. lil

Total inkomstredo-

Inkomstredo-

visning i vissa

visning för V12

tätorter; i övrigt

av riket

Personalkostnader ..................

Vis av riket

........... 580 000

545 000

Anskaffning av inkomstuppgifter .

........... 160 000

—

Maskinkostnader ....................

........... 145 000

140 000

Övriga utgifter ......................

........... 70 000

60 000

Summa 955 000

745 000

Socialstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels

besluta, att bostadsräkningens undersökningar skola verkställas i huvudsaklig

överensstämmelse med det av styrelsen såsom alternativ II betecknade förslaget,

och dels för sagda undersökningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag å 955 000 kronor.

Redan föregående år fattade statsmakterna principiell ståndpunkt till

frågan örn förevarande undersökningars omfattning med undantag av inkomstredovisningen.

Beträffande inkomstredovisningen har socialstyrelsen framlagt tre alternativ.

För den statliga bostadspolitiken torde det minst omfattande (alternativ

III), vilket avser en bearbetning av de för folkräkningen införskaffade inkomstuppgifterna

avseende en tolftedel av befolkningen, vara tillfyllest. Inkomstredovisningen

har emellertid även till väsentligt ändamål att, jämte

övriga nu ifrågavarande undersökningar, skapa ett underlag för den lokala

bostadsplaneringen. För detta ändamål synes en mera fullständig inkomstredovisning

vara erforderlig för vissa tätorter. Då emellertid för detta ändamål

inkomstuppgifterna avseende år 1945 icke äro fullt tillfredsställande på

grund av verkstadskonfliktens och beredskapens inverkan på inkomstförhållandena,

bör man enligt mili mening begränsa inkomstredovisningen till vad

som är nödvändigt för det praktiska behovet. Total inkomstredovisning beträffande

de särskilda tätorterna bör sålunda ske endast i den mån statens

byggnadslånebyrå finner en sådan ur den lokala bostadsplaneringens synpunkt

särskilt angelägen och socialstyrelsen biträder denna uppfattning. En

Departement schefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

undersökning av inkomstförhållandena enligt de av mig sålunda angivna linjerna

synes innebära en avsevärd begränsning i förhållande till socialstyrelsens

förslag. Med hänsyn härtill torde kostnaderna för ifrågavarande undersökningar

kunna beräknas till ett lägre belopp. Jag förordar, att för nästa

budgetår anvisas ett belopp av 850 000 kronor.

III. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1946/47 anvisa

dels till Insamling av minuthandels pris er på landsbygden ett

reservationsanslag av ....................................... kronor 5 200;

dels och till Allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 850 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till ersättning till Stockholms stad för underhåll av a1 i texten
  2. SU 1946:173 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till allmän bostadsräkning m. m. s. 3 i texten