Angående anslag till allmän bostadsräkning rn. m
1946-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:282, Angående anslag till allmän bostadsräkning rn. m
Dokumentets text
Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.
1
Nr 282.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till allmän bostadsräkning rn. m.; given Stockholms
slott den 3 maj 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departements
chefen hemställt.
GUSTAF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet avel- socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 maj 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Yougt, Myrdal,
Zetterberg, Mossberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, jordbruks-, handelsoch
folkhushållningsdepartementen anför t. f. chefen för socialdepartementet,
statsrådet Mossberg, följande.
I årets statsverkproposition har Kungl. Majit på hemställan av chefen för
socialdepartementet, statsrådet Miiller, under femte huvudtiteln, punkterna 7
och 8, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1946/47 beräkna
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 282.
88G 4(i
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
dels till undersökningar rörande levnadsvillkor och hushållsvanor ett reservationsanslag
av 23 000 kronor,
dels ock till allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag av 370 000
kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.
I. Undersökningar rörande levnadsvillkor oell hushållsvanor saint
insamling av vissa prisuppgifter.
I propositionen nr 307 till 1945 års riksdag underställde Kungl. Maj:t,
bland annat, riksdagens prövning frågan örn dels en ny undersökning rörande
levnadsvillkor och hushållsvanor, dels en speciell budgetundersökning för
jordbrukare och lantarbetare ävensom en undersökning av minuthandelspriser
å vissa orter. För vad i ärendet tidigare förekommit torde följande kortfattade
redogörelse få lämnas, medan i övrigt hänvisning torde få ske till
berörda proposition.
I anledning av en av 1942 års jordbrukskommitté gjord framställning i
ämnet framlade socialstyrelsen den 25 april 1944 förslag örn utförande av en
på helårsräkenskaper grundad hushållsbudgetundersökning inom jordbrukaroch
lantarbetarhushåll.
För en framtida indexberäkning för landsbygdens hushållskostnader föreslog
styrelsen i berörda skrivelse ytterligare, att uppgifter å minuthandelspriser
skulle insamlas en gång i kvartalet på omkring 60 orter å rena landsbygden.
Prisinsamlingen beräknades draga en kostnad av 6 000—10 000 kronor
per år i ersättning till lokala ombud, vartill bomme en kostnad av 1 000
kronor för materialets bearbetning. Under det första året borde dock kostnaderna
för ersättningar till lokalombud kunna begränsas till 4 000 kronor,
örn man utnyttjade hos kristidsnämnderna tillgängligt material.
I skrivelse den 2 januari 1945 framlade socialstyrelsen vidare förslag till
en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och hushållsvanor. Denna
skulle kombineras med berörda budgetundersökning för den jordbrukande
befolkningen och omfatta —- utöver budgetundersökning för andra samhällsskikt
— dels inventeringar av hushållens uppsättning av bruksföremål, såsom
kläder, skodon, möbler och husgeråd, dels sociologiska undersökningar
beträffande i första hand hushållsekonomien och med hushållets funktionerande
sammanhängande förhållanden. Sagda inventeringar och sociologiska
undersökningar skulle avse även den jordbrukande befolkningen.
Till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet uttalade chefen för
socialdepartementet, statsrådet Möller, att behovet av en aktuell hushållsbudgetundersökning,
grundad på helårsbokföring, kunde anses ådagalagt.
Även igångsättandet av inventeringarna fann han motiverat. Däremot ansåg
han, att ståndpunkt icke borde tagas till de sociologiska undersökningarna,
innan närmare erfarenhet om deras värde vunnits genom provundersökningar,
som enligt socialstyrelsens förslag skulle föregå de egentliga undersökningarna.
Yad beträffar den för jordbruksbefolkningen föreslagna budgetundersökningen
framhöll statsrådet Möller, att den genom en dylik undersökning
vunna jämförelsen mellan levnadskostnaderna för jordbruksbefolkningen
och för andra samhällsgrupper kunde vara av synnerlig betydelse såsom
upplysningskälla vid olika samhällsekonomiska avgöranden och överhuvud
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
berika diskussionen rörande de olika levnadsbetingelserna i städerna och på
landsbygden. Statsrådet Möller förordade därför, att en speciell budgetundersökning
för jordbrukare och lantarbetare komme till stånd av den omfattning
socialstyrelsen föreslagit ävensom prisundersökning genom prisinsamling
på vissa orter. Då statsrådet Möller emellertid av olika skäl funnit,
att samtliga berörda undersökningar i allt fall icke borde påbörjas redan under
budgetåret 1945/46 fick propositionen närmast till ändamål att bereda riksdagen
tillfälle uttala sin mening i ärendet. För genomförande av provundersökningar
och för att täcka kostnaderna för vissa andra förberedelsearbeten
äskades dock ett anslag å 23 000 kronor. .
Riksdagen, som godkände Kungl. Maj:ts förslag, anvisade till Undersokningar
rörande levnadsvillkor och hushållsvanor ett anslag å 23 000 kronor.
I skrivelse den 28 februari 1946 har socialstyrelsen, som under innevarande
budgetår verkställt berörda provundersökningar, redovisat resultaten härav
och upptagit frågan om en allmän undersökning rörande levnadsvillkor och
hushållsvanor till förnyad behandling.
Med utgångspunkt från den av statsmakterna år 1945 intagna principståndpunkten
har socialstyrelsen till prövning upptagit frågorna örn tidpunkten
för och den definitiva utformningen av hushållsundersökningarna.
I fråga örn tidpunkten för undersökningarna uttalar styrelsen, att
de största hindren för liushållsbudgetundersökningarna avlägsnats i och med
militärinkallelsernas och handelsspärrens upphörande. Det mest betydande
kvarstående hindret vore den onormala bränslesituationen. Styrelsen förordade
— under förutsättning att någon mera avsevärd försämring av försörjningsläget
icke inträffade — att undersökningarna igångsattes under senare
hälften av år 1946. Ett starkt skäl mot ytterligare uppskov vore angelägenheten
att icke förlora möjligheten att anknyta undersökningarna till 1945
års folkräkning och bostadsräkning.
Vad angår socialstyrelsens förslag i fråga örn hush alls un ders ökningarnas
omfattning och anordning torde hänvisning få ske till
styrelsens skrivelse, vilken kommer att överlämnas till vederbörligt riksdagsutskott.
Beträffande den ifrågasatta fortlöpande prisinsamlingen på landsbygden
uttalar styrelsen, att denna bör komma till stånd snarast möjligt för
att en basperiod för indexberäkningarna må kunna erhållas, eller lämpligen
från den 1 juli 1946. Styrelsen beräknar med hänsyn till vissa smärre löneökningar
kostnaden för prisinsamlingen under första året till 5 200 kronor
mot tidigare angivna 5 000 kronor.
Styrelsen hemställer örn medelsanvisning för nästa budgetår i enlighet
med de av styrelsen förordade förslagen.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anförde till det vid
propositionen nr 307/1945 fogade statsrådsprotokollet, att en förutsättning för
att hushållsbudgetundersökningen skulle ge ett för längre tid framåt användbart
resultat uppenbarligen vore, att den företagits under normala yttre
betingelser. Med hänsyn härtill borde undersökningen i varje fall icke påbörjas
redan under budgetåret 1945/46. Ännu när socialstyrelsen i slutet av
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
februari 1946 upptog frågan om hushållsundersökningarnas verkställande till
fortsatt behandling kunde man ha anledning räkna med en sådan förändring
av läget, att berörda förutsättning skulle vara i huvudsak uppfylld hösten
1946. Numera gjorda erfarenheter giva emellertid anvisning örn att de skäl
som talade mot ett verkställande av budgetundersökningen under budgetåret
1945/46 sannolikt komma att föreligga även under nästa budgetår. Jag finner
därför, att budgetundersökningen och denna kompletterande inventering och
hushållsvaneundersökning ytterligare böra uppskjutas.
Däremot synes den av socialstyrelsen förordade insamlingen av minuthandelspriser
på landsbygden böra igångsättas under nästa budgetår. Mot de
av styrelsen i detta sammanhang gjorda kostnadsberäkningarna har jag intet
att erinra. För nästa budgetår torde alltså för ändamålet böra avses 5 200
kronor. Därest erfarenheterna utvisa, att prisinsamlingen bör bli fortlöpande,
synes från och med budgetåret 1947/48 kostnaderna böra bestridas från
socialstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag och anslag till ortsombud.
II. Allmän bostadsräkning lii. m.
Genom socialstyrelsens försorg ha tid efter annan och senast år 1939 införskaffats
uppgifter örn bostadsförhållandena i riket, dels genom allmänna
bostadsräkningar och dels genom mera speciella bostadsundersökningar.
I tidigare berörda proposition nr 307 till 1945 års riksdag anmäldes
en av socialstyrelsen i skrivelse den 26 april 1945 framlagd plan till
en ny allmän bostadsräkning m. m. Under hänvisning i övrigt till
redogörelsen i propositionen torde här följande huvudpunkter av skrivelsens
innehåll få återgivas.
Både den statliga bostadspolitikens utformning och den lokala planeringen
av bostadsbyggnadsverksamheten förutsatte — anförde socialstyrelsen
— en bedömning av befolkningens bostadsbehov och hyresbetalningsförmåga,
konsekvenserna av olika metoder för standardhöjning beträffande
bostadsutrymme, utrustning m. m., bostadsbeståndets behov av sanering och
därmed det framtida bostadsbyggnadsbehovet. Härför krävdes aktuella uppgifter
örn hushållsfrekvensen, bostadshushållens storlek och sammansättning,
familjernas inkomstförhållanden, bostadslägenheternas storlek, utrustning,
kvalitativa tillstånd m. m., de olika hushållstypernas bostadsförhållanden
etc. 1939 års bostadsräkning kunde visserligen även framdeles bliva av värde
såsom jämförelsematerial för stadssamhällen under tidigare år men utvecklingen
på bostadsmarknaden sedan 1939 och de senaste årens förändringar i
förutsättningarna för bostadsbyggandet krävde nytt material som underlag
för det framtida planerandet. Därvid krävdes — särskilt med hänsyn till den
lokala planeringsverksamheten -—- en så långt möjligt ingående redovisning
av varje regional enhet, även den minsta. Vidare erfordrades för genomförande
av fortlöpande förändringar i dyrortsgrupperingen en ny hyresräkning
snarast. Samtliga i bostadsundersökningarna ingående moment borde
komma till utförande i samband med folkräkningen den 31 december 1945.
Av styrelsen föreslagna undersökningar omfattade dels en allmän bostadsräkning
i alla stadssamhällen kombinerad med en hyresräkning, dels en liknande
allmän bostadsräkning å hela landsbygden, dels en allmän bostads
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
hushållsstatistik, dels en representativ bearbetning av vissa uppgifter inom
bostadsräkningen och dels en redovisning av familjeinkomsten inom bostadsräkningen.
Vidare förordade styrelsen intensivundersökningar av ett begränsat
antal bostäder och hushåll. I sistnämnda hänseende avstod emellertid
styrelsen från att avgiva förslag, då det icke vore möjligt att fatta ståndpunkt
till frågan örn undersökningarnas utformning och att ens tillnärmelsevis
beräkna kostnaden och då det ej heller förelåge behov av anslag för ändamålet
under budgetåret 1945/46.
I fråga örn inkomstredovisningen framlade styrelsen tre alternativa förslag,
alternativ I innebärande en total inkomstredovisning för hela riket,
alternativ II med en total inkomstredovisning för tätorter (över 2 000 invånare)
och med redovisning för allenast en tolftedel av landet i övrigt samt
alternativ III innebärande inkomstredovisning endast för en tolftedel av
hela landet.
De totala undersökningskostnaderna beräknade styrelsen alltefter inkomstredovisningens
omfattning till respektive 2 325 000, 1 955 000 och 1 515 000
kronor.
I nyssnämnda proposition uttalade chefen för socialdepartementet, statsrådet
Möller, sin anslutning till socialstyrelsens förslag i fråga örn omfattningen
och planläggningen av bostadsräkningen på landsbygden och
i stadssamhällen samt den därtill anslutna hyresräkningen inom stadssamhällena.
Ej heller föranledde styrelsens förslag rörande bostadshushållsstatistiken
samt den representativa bearbetningen av vissa uppgifter
inom bostadsräkningen någon erinran från statsrådet Möllers sida.
Däremot förordade han av flera skäl uppskov med ståndpunkttagandet till
frågan örn inkomstredovisningen till budgetåret 1945/46. Statsrådet Möller
hemställde, att för bestridande av de på budgetåret 1945/46 fallande undersökningskostnaderna
måtte anvisas ett anslag av 370 000 kronor.
I skrivelse 1945: 442 anmälde riksdagen, att riksdagen godkände förevarande
förslag i den mån de biträtts av statsrådet Möller och att riksdagen för
budgetåret 1945/46 till Allmän bostadsräkning m. m. anvisat ett anslag å
370 000 kronor.
I skrivelse den 9 april 1946 har socialstyrelsen efter samråd med statens
byggnadslånebyrå avgivit förslag till anslagsäskande för budgetåret 1946/47
vad avser den allmänna bostadsräkningen m. m.
Socialstyrelsen anmäler till en början, att, sedan bostadsuppgifterna i samband
med mantalsskrivningen för år 1946 insamlats och därefter varit föremål
för granskning och kontroll inom kommunerna, en stor del av materialet
inkommit till styrelsen och där är föremål för bearbetning. Vid den fortsatta
bearbetningen måste — fortsätter styrelsen — förtursrätt ges åt hyresräkningen,
vilken skall lämna underlag för beräkning av bostadsposten vid kommande
dyrortsgruppering m. m. Styrelsen räknar med att samtliga bostadsuppgifter
för stadssamhällen med utbildad hyresmarknad (orter med minst
1 000 invånare) skola vara bearbetade före årets utgång i fråga om hyresförhållandena.
Socialstyrelsen upptager därefter frågan örn inkomstredovisningens omfattning
till förnyad behandling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
H
Kungl. May.ts proposition nr 282.
Socialstyrelsen framhåller till en början, att inkomstförhållandena under
år 1945 icke i alla avseenden fylla de anspråk, som styrelsen vill ställa på
ett fullgott material för hithörande undersökningar. De påverkades nämligen
avsevärt av verkstadskonflikten och en omfattande beredskap. Styrelsen
anser dock, att dessa omständigheter ej äro av avgörande betydelse för
resultaten i stort. Yad gäller verkstadskonflikten hade dess inverkan varit
av växlande betydelse på olika orter, varför möjligheter funnes, att på olika
sätt taga viss hänsyn härtill vid materialets användning.
Socialstyrelsen ingår vidare i prövning av frågan vilket av de tidigare
framlagda alternativen som borde väljas. Styrelsen uttalar därvid i huvudsak
följande.
Valet mellan olika alternativ bör träffas huvudsakligen med sikte på materialets
användning. Styrelsen framhöll tidigare i fråga örn det minst omfattande
alternativet, att inkomstuppgifter för endast en tolftedel av hela
materialet väl skulle ge ett någorlunda tillförlitligt underlag för den framtida
statliga bostadspolitiken men att de icke kunde fylla de krav, den lokala
bostadsplaneringsverksamheten komme att ställa, enär bostadsuppgifternas
antal på varje ort för sig i regel bleve för litet för att giva tillförlitliga resultat.
Vad angår de båda övriga av socialstyrelsen framlagda alternativen har statens
byggnadslånebyrå — närmast med tanke på behovet av uppgifter för det lokala
bostadsplanerandet — framhållit, att så fullständiga uppgifter som möjligt
borde erhållas rörande bostadshushållens inkomster. Det av byggnadslånebyrån
sålunda uttalade önskemålet skulle närmast tala för verkställande av en
total inkomstredovisning för hela landet. Härtill påpekade emellertid socialstyrelsen,
att behovet av totala uppgifter örn familjeinkomsten framförallt
gjorde sig gällande i stadssamhällena och större tätorter, där bostadsbyggandet
sker för en marknad, medan en ingående inkomstredovisning icke vore av
samma betydelse i mindre samhällen och på den egentliga landsbygden.
Berörda förhållanden liksom även hänsynen till att kostnaderna för statsverket
böra begränsas tala enligt styrelsens mening för att det mest omfattande
alternativet icke genomföres. Vid styrelsens ställningstagande till dessa
alternativ har valet därför huvudsakligen stått mellan det andra och det tredje.
Av dessa båda anser styrelsen alternativ II avgjort vara att föredraga främst
med hänsyn till att bostadsräkningen i hög grad är inriktad på att tillgodose
behovet av uppgifter för den lokala bostadsplaneringsverksamheten.
Vidare anmäler socialstyrelsen, att statens byggnadslånebyrå i ett 50-tal
städer låter jämsides med den allmänna bostadsräkningen verkställa vissa
bostadsundersökningar med speciella syften. Därvid inhämtas bland annat
uppgifter om hushållens inkomster för en bedömning av deras hyresbetalningsförmåga.
Tillkomsten av dessa undersökningar har i någon mån minskat
behovet av total inkomstredovisning. Styrelsen räknar därför med att programmet
med total inkomstredovisning i stadssamhällen enligt alternativ II
kan begränsas och föreslår, att styrelsen — efter samråd med byggnadslånebyrån
— skall bearbeta totala inkomstuppgifter endast för sådana stadssamhällen,
som anmält, att de ha särskilt behov av dylika uppgifter för uppgörande
av bostadsförsörjningsplaner. Härav föranledd kostnadsbesparing
kan icke för närvarande angivas men torde kunna beräknas till XU av den
ursprungligen beräknade kostnaden.
7
Kungl. Maj-.ts proposition nr 282.
Vad beträffar de intensivundersökningar, vilka socialstyrelsen i skrivelsen
den 26 april 1945 fört på tal, anför styrelsen, att undersökningarnas innehåll
icke kan definitivt fastställas förrän styrelsen tagit del av bostadssociala
utredningens slutbetänkande, del II, angående saneringsverksamheten i landet.
Styrelsen hoppas att inför nästa års riksdag kunna inkomma med förslag
i ämnet.
Socialstyrelsen framlägger kostnadsberäkningar för budgetåret 1946/47 endast
beträffande alternativ II och III. Härvid beräknar styrelsen kostnaderna
under alternativ II med hänsyn till möjligheterna att begränsa inkomstredovisningen
till 3/i av den ursprungligen föreslagna. Kostnadsberäkningarna ha
följande utseende.
Alt. II
Modifierad form.
Alt. lil
Total inkomstredo-
Inkomstredo-
visning i vissa
visning för V12
tätorter; i övrigt
av riket
Personalkostnader ..................
Vis av riket
........... 580 000
545 000
Anskaffning av inkomstuppgifter .
........... 160 000
—
Maskinkostnader ....................
........... 145 000
140 000
Övriga utgifter ......................
........... 70 000
60 000
Summa 955 000
745 000
Socialstyrelsen hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels
besluta, att bostadsräkningens undersökningar skola verkställas i huvudsaklig
överensstämmelse med det av styrelsen såsom alternativ II betecknade förslaget,
och dels för sagda undersökningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag å 955 000 kronor.
Redan föregående år fattade statsmakterna principiell ståndpunkt till
frågan örn förevarande undersökningars omfattning med undantag av inkomstredovisningen.
Beträffande inkomstredovisningen har socialstyrelsen framlagt tre alternativ.
För den statliga bostadspolitiken torde det minst omfattande (alternativ
III), vilket avser en bearbetning av de för folkräkningen införskaffade inkomstuppgifterna
avseende en tolftedel av befolkningen, vara tillfyllest. Inkomstredovisningen
har emellertid även till väsentligt ändamål att, jämte
övriga nu ifrågavarande undersökningar, skapa ett underlag för den lokala
bostadsplaneringen. För detta ändamål synes en mera fullständig inkomstredovisning
vara erforderlig för vissa tätorter. Då emellertid för detta ändamål
inkomstuppgifterna avseende år 1945 icke äro fullt tillfredsställande på
grund av verkstadskonfliktens och beredskapens inverkan på inkomstförhållandena,
bör man enligt mili mening begränsa inkomstredovisningen till vad
som är nödvändigt för det praktiska behovet. Total inkomstredovisning beträffande
de särskilda tätorterna bör sålunda ske endast i den mån statens
byggnadslånebyrå finner en sådan ur den lokala bostadsplaneringens synpunkt
särskilt angelägen och socialstyrelsen biträder denna uppfattning. En
Departement schefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
undersökning av inkomstförhållandena enligt de av mig sålunda angivna linjerna
synes innebära en avsevärd begränsning i förhållande till socialstyrelsens
förslag. Med hänsyn härtill torde kostnaderna för ifrågavarande undersökningar
kunna beräknas till ett lägre belopp. Jag förordar, att för nästa
budgetår anvisas ett belopp av 850 000 kronor.
III. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1946/47 anvisa
dels till Insamling av minuthandels pris er på landsbygden ett
reservationsanslag av ....................................... kronor 5 200;
dels och till Allmän bostadsräkning m. m. ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 850 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hedfors.
Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:317 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till ersättning till Stockholms stad för underhåll av a1 i texten
- SU 1946:173 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till allmän bostadsräkning m. m. s. 3 i texten