Sök i Ratio Lex

Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1946/47

1946-05-10 · 67 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 67 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:294, Angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1946/47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

1

Nr 294.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till civilförsvaret

för budgetåret 1946/47; given Stockholms slott

den 10 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler statsrådet Mossberg fråga angående anslag till civilförsvaret

samt anför. I

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 237—247, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna anslag för civilförsvarets

behov med följande belopp, nämligen

Biliana till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 294.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Anslag

Civilförsvarsstyrelsen:

Avlöningar: förslagsanslag..................................

Omkostnader: förslagsanslag ................................

Civilförsvaret:

Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade

av länsstyrelserna, förslagsanslag.......................

Bidrag till riksluftskyddsförbundet ..........................

Övnings- och försöksverksamhet, förslagsanslag ..............

Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, förslagsanslag ......

Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag . .

Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m., reservationsanslag ................................

Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m.,

förslagsanslag ........................................1 •

Bidrag till kommuner för utbildning m. m., förslagsanslag......

Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar och materiel

m. m., förslagsanslag ....................................

Såsom anledning till att nämnda anslag beräknades allenast preliminärt,

anförde jag — efter anmälan att civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 15 november

1945 gjort framställning örn upptagande å riksstaten för budgetåret

1946/47 av anslag för civilförsvarets behov — att jag med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1945 samma dag tillkallat åtta sakkunniga

för att verkställa översyn av gällande anordningar för civilförsvaret och

framlägga därav föranledda förslag. I utredningens uppdrag inginge att, utan

att avbida slutförandet av utredningen i övrigt, framlägga sådana förslag, som

påkallade skyndsamt ställningstagande från statsmakternas sida. Enligt vad

jag under hand erfarit hade utredningen i detta syfte till behandling upptagit

frågor rörande civilförsvarets organisationsplaner, personalens utbildning,

byggandet av skyddsrum och anskaffning av materiel. Resultatet härav ansåge

sig utredningen kunna framlägga redan under januari månad 1946. Definitiv

ställning till anslagen rörande civilförsvaret ansåge jag mig kunna

taga först sedan jag tagit del av nämnda förslag.

Över civilförsvarsstyrelsens skrivelse den 15 november 1945 hava utlåtanden

avgivits av statskontoret och 1945 års civil för svarsutredning.

Civilförsvarsutredningen har med skrivelse den 14 januari 1946 avgivit förslag

rörande omfattningen av civilförsvarets organisation och verksamhet

under tiden intill dess frågan om civilförsvarets fredsorganisation vunnit sin

slutliga lösning. Över förslaget ha yttranden avgivits av överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen

och svenska stadsförbundet.

Härutöver ha vissa andra framställningar av beskaffenhet att böra upptagas

i detta sammanhang inkommit till Kungl. Maj:t. I det följande komma

dessa framställningar att behandlas under de punkter, som närmast äro i

fråga.

Belopp

kronor

739 500

210 000

100 000

126 500

125 000

150 000

150 000

350 000

300 000

900 000

50 000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

3

Allmänna organisationsfrågor.

I sin skrivelse av den 15 november 1945 har ciuilförsucirssigrelsen till en

början framhållit, att vid statsmakternas behandling av frågorna örn anslag

till civiliörsvaret för budgetåret 1945/46 med hänsyn till upphörandet av

kriget i Europa vissa ändringar vidtagits i civil förs varsstyrelsens anslagsäskanden

men att något närmare övervägande av de nya problem, som för

civilförsvarets del uppkomme efter beredskapstidens slut, icke ägt rum i

samband med behandlingen av anslagsfrågorna för nämnda budgetår. Med

hänsyn till den utveckling som därefter ägt rum framstode civilförsvarets

ställning såsom oklar, och ett mera definitivt klarläggande torde icke kunna

väntas förrän 1945 års civilförsvarsutredning framlagt sitt slutförslag. Detta

syntes icke kunna ske i sådan tid, alt detsamma kunde läggas till grund för

prövningen av medelsbehovet för civilförsvaret under budgetåret 1946/47.

För denna prövning erfordrades dock ett visst — ehuru preliminärt — övervägande

av civilförsvarets ställning och omfattningen av dess verksamhet

tills vidare under fredstid.

Civilförsvarsstyrelsen fortsätter härefter:

Civilförsvarsstyrelsen utgår ifrån, att ett civilförsvar under överskådlig

tid skall finnas organiserat jämväl under fred. Denna grundsats synes under

förarbetena till den nu gällande lagstiftningen ha allmänt godtagits. Utvecklingen

under stormaktskrigets slutskede synes icke ge anledning till annat

ståndpunktstagande. Tvärtom synes denna utveckling ha ytterligare

framhävt hemortsbekämpningens roll i krigföringen och därmed civilförsvarets

nödvändighet och betydelse.

Härmed är emellertid intet sagt angående omfattningen av civilförsvarets

organisation under fredstid. 1943 års civilförsvarsutredning har uttalat den

uppfattningen, att civilförsvarets allmänna beredskap vid varje tillfälle principiellt

bör ligga på samma nivå som den militära. Ett genomförande av

denna princip kräver en organisation av relativt betydande omfattning under

fredstid. Det kräver också, att denna organisation ständigt förnyas genom

fyllande av luckor beträffande personal, materiel m. m. Slutligen kräver

det, att organisationen utvecklas och anpassas efter den ständigt fortgående

utvecklingen med avseende å stridsmedlen.

Under rådande förhållanden synes det civilförsvarsstyrelsen angeläget, ali

en sådan desorganisering, som omöjliggör eller medför stora svårigheter för

ett snabbt återställande i händelse av behov av civilförsvarsberedskapen,

undvikes. Möjligheter att inhämta och bearbeta erfarenheter från förut krigförande

länder böra bibehållas och helst ytterligare utvecklas. Härutöver

lär emellertid i stort sett böra iakttagas en avvaktande hållning i fråga örn

vidtagande av åtgärder å civilförsvarets område, intill dess frågan örn fredsorganisationen

blivit slutligen avgjord. Redan upphörandet från och med

den 1 juni innevarande år av civilförsvarsberedskapen i dess huvuddel föranledde

omfattande begränsningar. Ytterligare sådana lia vidtagits av Kungl.

Majit och civilförsvarsstyrelsen. Dessa begränsningar lia avsett bland annat

övningsverksamheten, utbildningen och förrådshållningen av materiel. I den

mån ytterligare begränsningar kunna vidtagas bör så ske.

I enlighet med nyss angivna grundsatser har styrelsen utformat sina me
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcrj:ts proposition nr 294.

delsäskanden för nästa budgetår, självfallet med utgångspunkt från gällande

civilförsvarslagstiftning. Styrelsen räknar sålunda med ett upprätthållande av

själva organisationen såväl centralt som inom länen och civilförsvarsområdena.

Vidare räknar styrelsen med ett bevarande i princip av den beredskap

i fråga om materiel, som hitintills uppnåtts. Styrelsen föreslår fortsatt materielanskaffning

endast i mycket begränsad omfattning. Styrelsen förutsätter

också visst fullföljande av utbildningsverksamheten. Likaså anser styrelsen,

att skyddsrumsbyggandet bör fortsättas i samband med nybebyggelse.

Slutligen anser styrelsen, såsom förut antytts, att verksamheten för inhämtande

och bearbetande av de nyaste rönen från utlandet bör fortgå och om

möjligt utvecklas. Häri inbegriper styrelsen vetenskaplig forskningsverksamhet.

Civilförsvarsutredningen har i sin förut omförmälda skrivelse framhållit,

att utredningen, som räknade med att kunna framlägga slutligt förslag rörande

civilförsvarets organisation i slutet av år 1946, i sin förevarande framställning

inriktat sig på att i första hand taga ställning till frågan om verksamheten

inom civilförsvaret under den närmaste tiden, intill dess frågan

örn civilförsvarets fredsorganisation vunnit sin slutliga lösning. Utredningen

framhåller därvid, att så länge omständigheterna talade för upprätthållandet

av ett militärt försvar, det syntes utredningen, därest de med detta försvar

avsedda syftena skulle kunna uppnås, ofrånkomligt att sörja för motsvarande

civila försvarsanordningar, men att det däremot syntes antagligt att de

under de sista krigsåren vunna erfarenheterna borde, så snart tillräckligt erfarenhetsmateriel

blivit tillgängligt, föranleda omläggningar av civilförsvarets

verksamhet i skilda hänseenden. Såvitt gällde de hittills föreskrivna

åtgärderna på civilförsvarets område, vilka innebure förpliktelser för kommuner

eller enskilda, hade utredningen för varje slag av åtgärd sökt bedöma

lämpligheten i det nuvarande läget av åtgärdens fortsatta vidtagande. Härvid

hade exempelvis beaktats i vad mån åtgärden kunde antagas erhålla bestående

värde, i vad mån ett inskränkande skulle medföra skada eller olägenhet

i fall av ett senare återupptagande av motsvarande verksamhet ävensom

i vad omfattning med åtgärden vore förbundna ekonomiska eller andra förpliktelser.

Vid ställningstagandet i olika frågor hade slutligen beaktats, att det

nu minskade heredskapskravet möjliggjorde återhållsamhet beträffande det

fortsatta vidtagandet av vissa åtgärder, som tidigare ansetts nödvändiga.

Beträffande civilförsvarets administrativa organisation

föreslår utredningen inga förändringar men anser några utökningar av organisationen

genom tillskapande av nya befattningar icke böra ifrågakomma.

I fråga om de kommunala administrationskostnaderna inom civilförsvarsområdena

finner utredningen det angeläget, att under den närmaste tiden

av kommunerna icke kräves mer än som med hänsyn till den fortsatta verksamheten

är oundgängligen nödvändigt.

Vidkommande organisationsplanerna för det lokala civilförsvaret

uttalas, att dylika planer borde uppgöras i enlighet med de

anvisningar som civilförsvarsstyrelsen bomme att utfärda. Som skäl anföres

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 5

bland annat, att härigenom skulle klarhet vinnas om vad civilförsvarsorganisationens

utbyggande i hittills avsedd omfattning innebure i ekonomiskt,

materiellt och personellt hänseende. Planerna borde dock icke fastställas

av länsstyrelsen i de delar desamma förutsatte materielanskaffning, anordnande

av allmänna skyddsrum samt vidtagande eljest av kostnadskrävande

anordningar.

I fråga örn skyldigheten att anordna skyddsrum uttala)'' utredningen,

att allmänna skyddsrum, vilka för i 22 § civilförsvarslagen angivna

ändamål skulle byggas genom kommunernas försorg med statsbidrag, tillsvidare

icke borde komma till stånd. I den mån kommun frivilligt önskade anordna

allmänt skyddsrum, syntes hinder icke böra resas häremot. — I enlighet

med vad civilförsvarsstyrelsen redan föreskrivit borde enskilda skyddsrum

i befintliga byggnader tillsvidare icke tvångsvis krävas, ej heller förordnanden

om källarmursgenombrott i befintlig bebyggelse meddelas. Däremot

borde tillsvidare skyldighet att anordna enskilda skyddsrum i viss omfattning

tillsvidare föreligga beträffande byggnader under uppförande. Med

avseende å omfattningen av de anläggningar och byggnader, för vilka skyddslum

skulle anordnas, borde åtgärder vidtagas för att åvägabringa överensstämmelse

beträffande den undre gräns för skyddsrumsskyldigheten, som

jämlikt 24 § 1 morn. 5 punkten civilförsvarslagen bestämdes länsvis. Förslagsvis

borde här de för Stockholms civilförsvarsområde gällande bestämmelserna

innebärande att skyldigheten att anordna skyddsrum i byggnader

med mindre än tre våningar begränsades till byggnader med minst tolv

eldstäder fördelade å minst tre bostadslägenheter — tillämpas i hela riket,

dock att härigenom icke i något län borde föranledas skärpta bestämmelser.

Vad slutligen angår skyldigheten att deltaga i civilförsvarets utbildnings-

och övningsverksamhet föreslår utredningen vissa

inskränkningar i förhållande till vad som gällt under år 1945. Grundläggande

civilförsvarsutbildning om högst 10 timmar skall sålunda enligt utredningens

förslag i princip åvila endast den som under året uppnår 16 års

ålder (under senare delen av år 1945 den som under året uppnår 16, 17 och

18 ars ålder), varjämte kvinnor, som under året fylla 18 år, skola genomgå

tilläggsutbildning i sjukvård om högst 10 timmar. Härutöver skall dock föreligga

skyldighet för den, som under år 1945 uppnått 16, 17 eller 18 års

ålder, men som på grund av uppskov eller av annan anledning icke under

samma år genomgått grundläggande utbildning att fullgöra denna under år

1946. Skyldigheten gäller liksom under 1945 allenast den som är bosatt eller

stadigvarande anställd i anläggning eller byggnad, för vilken särskilt civilförsvar

(verkskydd eller hemskydd) skall vara organiserat. — Jämväl beträffande

den särskilda utbildning, som den i civilförsvaret inskrivna personalen

skall genomgå, föreslås väsentliga inskränkningar. Sålunda skall

skyldigheten enligt förslaget gälla endast personal, som tidigare icke genomgått

motsvarande utbildning, samt i fråga örn verkskyddet endast viss belälspersonal.

I antalet timmar, som denna särskilda utbildning skulle örn
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

fatta, föreslås ingen ändring i vad som gällt under år 1945. — Skyldighet

att deltaga i civilförsvarsövningar skall icke föreligga.

I de över civilförsvarsutredningens förslag avgivna yttrandena ha olika

synpunkter framförts. Svenska stadsförbundets styrelse avstyrker sålunda

att för närvarande några som helst åtgärder vidtagas för upprättande av

organisationsplaner för det lokala civilförsvaret och anför som skäl härför,

att läget enligt styrelsens mening måste anses så ovisst, att man för närvarande

helt -saknade vetskap om vilka förutsättningar som borde vara bestämmande

för utarbetande av planerna. I fråga örn skyddsrumsskyldigheten

finner styrelsen ovissheten angående skyddsrummens ändamålsenlighet

berättiga till att åtminstone beträffande en del nybyggnader för närvarande

fullständigt eftergiva de enligt civilförsvarslagen gällande fordringarna

på anordnande av skyddsrum, exempelvis för nybyggnader för skoländamål.

— Slutligen anser förbundet, att man tillsvidare helt bör inställa

den grundläggande civilförsvarsutbildningen. — edvilförsvarsstyrelsen åter

tillstyrker i väsentliga delar utredningens förslag. I fråga örn den administrativa

organisationen framhåller emellertid civilförsvarsstyrelsen, att den pågående

civilförsvarsutredningen ej borde lägga hinder i vägen töi att i fråga

om styrelsens personalorganisation vidtaga vissa jämkningar, bland annat

vissa förbättringar av personalens anställningsvillkor. - Vidare betonar

styrelsen, att fastställandet av organisationsplanerna ej i och för sig behöver

medföra skyldighet för kommunerna att verkställa planerna. Med

hänsyn härtill och då möjlighet bör stå öppen för kommun att frivilligt med

bidra» av statsmedel göra viss materielanskaffning för civilförsvarets behov,

exempelvis av blockgruppsmateriel, finner styrelsen organisationsplanerna

böra fastställas av länsstyrelserna i enlighet med gällande föreskrifter, men

att någon skyldighet för kommunerna i de avseenden, varom har vore fråga,

dock ej borde härigenom grundas. — Slutligen föreslår civilförsvarsstyrelsen

vissa modifikationer i de av civilförsvarsutredningen ifrågasätta bestämmelserna

rörande omfattningen av civilförsvarsplikten för utbildnings- och övningsändamål.

— Överbefälhavaren anser, att utförandet av allmänna skyddsrum

i berg, vilket krävde avsevärd tid och därför icke lämpligen kunde helt

anstå till ett eventuellt upprustningsskede, borde fullföljas i vad avsåge huvuddelen

av arbetet, sprängningsarbeten. Även källannursgenombrott, som

hade stort värde vid utrymning av raserad bebyggelse, borde genomföras

i full utsträckning.

Kungl. Maj :t har genom kungörelse den 22 mars 1946 (nr 119) meddelat

bestämmelser rörande omfattningen under ar 1946 av civilförsvarsplikt för

utbildnings- och övningsändamål. Därvid har civilförsvarsutredningens förslag

i allt väsentligt följts, dock med vissa modifikationer i inskränkande

riktning. Sålunda har skyldigheten att undergå särskild utbildning jämväl

i fråga örn allmänna civilförsvaret begränsats till befälspersonalen och utbildningens

omfattning något minskats.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

7

Det synes vara lämpligt, att i detta sammanhang lämna en kortfattad redogörelse

för civilförsvarets flyktingverksamhet.

Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag upprättade statens utrymningskommission

under åren 1940 och 1941 ett antal öppna förläggningar för omhändertagande

av flyktingar från Norge, Danmark och de baltiska länderna. Huvudparten

av förläggningarna övertogs den 1 oktober 1941 av socialstyrelsen.

Den för inkvartering av svensk befolkning, som måste bortflytta i anledning

av krig eller krigsfara, uppbyggda organisationen avsågs därefter stå i reservför

att utnyttjas vid större tillströmning till riket av flyktingar och då avses

för erforderliga anordningar under den första tiden, d. v. s. i allmänhet intill

dess flyktingarna undergått karantänsbehandling. För den fortsatta vården

skulle däremot i regel svara utlänningsmyndigheten, alltså numera statens

utlänningskommission.

Organisationen har sedermera enligt av Kungl. Majit i varje särskilt fall

meddelat beslut utnyttjats vid mottagning och vård av utlänningar i följande

utsträckning.

Sommaren och hösten 1944 togs den i bruk för omhändertagandet av finska

barn, vilka genom Hjälpkommitténs för Finlands barn försorg överfördes

till Sverige. Civilförsvarets medverkan avsåg upprättande av karantänsförläggningar

samt för barn, som av någon anledning ej kunde utplaceras

i enskilda hem, särskilda internat.

I samband med Finlands utträde ur kriget evakuerades med början i september

1944 en stor del av den nordfinska befolkningen till Sverige och utplacerades

i de fyra norrländska kustlänen. Mottagningen vid gränsen ombesörjdes

av militära organ men den fortsatta omvårdnaden ankom på civilförsvaret.

Ungefär samtidigt inträffade omhändertagandet av huvudparten av de

baltiska och finska flyktingar, estlandssvenskar inberäknade, som okontrollerat

strömmade in över den svenska ostkusten.

Ät civilförsvaret uppdrogs vidare att mottaga räddade från koncentrationsoch

arbetsläger i Tyskland och av Tyskland ockuperade länder och att ordna

karantäns- och andra förläggningar för dessa personer. De överfördes till

Sverige dels genom den s. k. Bernadotteska aktionen strax före det europeiska

krigets avslutande och dels senare enligt med UNRRA träffad överenskommelse.

I detta sammanhang organiserade civilförsvarsstyrelsen i samråd med

medicinalstyrelsen och svenska Röda korset ett detachement i Lubeck för

verkställande av där erforderlig registrering, sanitär behandling m. m. Transporterna

till Sverige skedde i civilförsvarets regi med svenska fartyg.

När under sommaren och hösten 1945 genom förmedling av svenska kommittén

för internationell hjälpverksamhet och föreningen Rädda barnen till

Sverige överfördes ett antal norska, belgiska, holländska och franska barn,

uppdrogs åt civilförsvaret dels mottagningen, dels omvårdnaden under karantänstiden,

vilken på grund av riklig förekomst av epidemiska sjukdomar

blev betydligt förlängd utöver beräknade 8—10 dagar.

Slutligen uppdrogs i slutet av föregående år åt civilförsvaret att från försvarsstaben

övertaga vården av kvarvarande internerade militärpersoner, som

tidigare tillhört tyska krigsmakten.

Omfattningen av civilförsvarets ifrågavarande verksamhet framgår av följande

tablå:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Kategori

Totala antalet av civil- försvaret omhändertagna

Maximi beläggning å av civilför- j

svaret upprättade förläggningar j

Tid

Antal

Tid

(månadsslut)

Antal ^

Antal för- i

läggningar j

Finska barn ................

juli 1944—

maj 1946

ca 11 000

aug. 1944

5 000

65 j

|

Finska evakuerade ..........

sept. 1944—

(pågår)

ca 38 000

nov. 1944

37 000

500

Baltiska och finska flyktingar

(inberäknat c:a 4 000 est- landssvenskar) ............

sept. 1944—

nov. 1945

ca 29 000

okt. 1944

20 500

220 |

RK-klientel..................

UNRRA-klientel ............

april 1945—

mars 1946

juni 1945 —

mars 1946

ca 22 000

9 257

j juli 1945

12 000

90

Belgiska barn................

aug. 1945—

mars 1946

410

Franska barn................

okt. 1945—

(pågår)

900

t sept. 1945

1031

12

Holländska barn ............

sept. 1945—

april 1946

1883

Norska barn ................

aug. 1945—

febr. 1946

2 658

Summa

ca 115000

Militärinternerade ...........

ca 1100

De finska evakuerade medförde till riket cirka 22 200 hästar och nötkreatur,

vilka placerades i Norrbottens län och nordöstra delen av Västerbottens

län. I de för finska evakuerade angivna siffrorna härovan ingå icke de som

överskredo gränsen i Tornedalen i samband med striderna där och vilka tämligen

omedelbart återvände till sina finska hemorter, ej heller de djur, de

medförde.

Från och med tidpunkten för civilförsvarslagens ikraftträdande den 1 december

1944 intill utgången av första kvartalet 1946 har det /Örsta mottagandet

av samtliga till riket anländande flyktingar åvilat civilförsvarsmyndigheterna

mot tidigare polismyndigheterna. Civilförsvaret har sålunda haft

att sörja för alla flyktingars första mottagande, förläggning, utspisning, utrustning

och för de transporter, som erfordrats intill dess de blivit omhändertagna

på karantänsförläggning eller annan därmed likställd förläggning.

Ytterligare bör nämnas, att under hösten 1943 uttogos för socialstyrelsens

räkning fastigheter för inkvartering av från Danmark anländande flyktingar,

uppgående till ett antal av 11000—12 000. I slutet av år 1944, då de

från Nordnorge evakuerade erbjödos en fristad i Sverige, uppgjordes en plan

innefattande förläggningsmöjligheter för över 200 000 personer. Risken för

krigshandlingar i Danmark och Norge våren 1945 nödvändiggjorde en liknande

planläggning för mottagande i stor skala av norsk och dansk civilbefolkning.

Denna planläggning behövde icke utnyttjas för det avsedda ändamålet

men kom till användning vid det tidigare nämnda omhändertagan

det av från koncentrationsläger räddade m. fl.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

9

Under elen sista krigsvintern vidtog civilförsvaret åtgärder för att underlätta

för flyktingar från Norge att passera de obebodda otillgängliga ödemarkerna

invid gränsen. Fjällstugor och övriga utrymmen utmed gränsen uppladdades

med livsmedel och annan utrustning.

Återtransporterna av finska evakuerade begynte redan i slutet av år 1944.

Fram till februari 1945 återflyttade cirka 3 500 och under mars och april

cirka 10 000 personer och 3 000 djur. Under maj och början av juni pågingo

transporter i mindre omfattning för att i slutet nv juni månad återupptagas

i full omfattning och i huvudsak slutföras i början av augusti.

Med hänsyn till bristen på transportmedel i norra Finland uppdrog Kungl.

Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att medverka vid transporterna jämväl från

.gränsen till hemorterna i Finland, varvid skulle anlitas militära motorfordon.

Under våren var ett begränsat antal fordon i aktion och under sommaren 30

bussar och 80 lastbilar, betjänade av 105 chaufförer. Genom civilförsvarsstyrelsens

försorg transporterades sålunda enligt en med finska myndigheterna

uppgjord plan till olika orter i finska Lappland drygt 27 00Ö personer,

cirka 6 000 kreatur och över 3 000 billass bagage tillhörigt de finska evakuerade.

Dessutom transporterades med anlitande av samma transportapparat

till vederbörande finska orter huvudparten av de 175 bostadsbaracker, 50

kreatursbaracker och diverse annan materiel, som av svenska staten överlåtits

till Finland.

Sedan dessa transporter avslutats, funnos under civilförsvarets omvårdnad

endast ungefär 800 finska evakuerade, av vilka ungefär en tredjedel vårdades

på sjukhus och återstoden å en av civilförsvarsstyrelsens barackförläggningar.

De här i landet kvarvarande evakuerade äro sjuka, åldringar och

barn, vilka hittills icke kunnat återföras till hemlandet, enär vårdmöjligheter

där saknats.

Civilförsvaret har även medverkat vid repatrieringen av dem, som söderifrån

anlänt till Sverige. Tämligen snart efter krigets avslutande återfördes

danskar och norrmän till respektive hemländer och under sommaren franska

och belgiska medborgare. Under hösten hemreste cirka 5 000 polacker samt

några hundratal tjeckoslovaker och jugoslaver till polsk resp. nordtysk hamn

med anlitande av svenska fartyg i civilförsvarets regi. Så skedde även med

de militärinternerade, som överlämnades till de brittiska och polska militärmyndigheterna,

medan de övriga avhämtades av sovjetryskt fartyg.

Efter det andra världskrigets slut har frågan om civilförsvarets ställning

under fredstid blivit aktuell. I samband med antagandet av gällande civilförsvarslagstiftning

uttalade 1944 års riksdag sig i princip för att civilförsvaret

skulle bestå jämväl under fredstid såsom komplement till det militära

försvaret och att även under fred viss förberedande verksamhet för detsamma

skulle äga rum. De skäl, som föranledde detta ståndpunktstagande, torde alltjämt

i huvudsak gälla. Emellertid har sedan dess krigstekniken undergått en

avsevärd utveckling, särskilt genom uppfinnandet av atombomben. Sannolikt

är, att härigenom förutsättningarna för civilförsvarets verksamhet i krig

och därmed även under fred väsentligen förändrats. För alt utröna dessa förhållanden

och även för att i övrigt taga civilförsvarets organisation och verksamhet

under omprövning har jag — såsom förut angivits — jämlikt Kungl.

Majrts bemyndigande tillsatt en särskild kommitté, 1945 års civilförsvarsutredning.

Denna utrednings arbete torde icke komma ali vara avslutat förr
-

Före
draganden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

än tidigast mot slutet av innevarande kalenderår. Utredningen har emellertid

till Kungl. Majit framställt förslag till preliminär lösning av vissa nu aktuella

spörsmål. Jag har ansett det lämpligt att såsom allmän bakgrund till de i

det följande behandlade frågorna om anslag i olika hänseenden till civilförsvaret

något beröra vissa av dessa spörsmål.

Beträffande till en början civilförsvarets civila administration

anser jag i likhet med civilförsvarsutredningen att i avvaktan på utredningens

slutresultat några väsentliga förändringar i nuvarande förhållanden

icke böra vidtagas. Framför allt böra några utökningar av organisationen

icke ifrågakomma. I stället böra vissa indragningar kunna äga rum.

I fråga om organisationsplanerna för det lokala civilförsvaret

anser utredningen, att dessa planer böra upprättas i enlighet med

föreskrifterna i gällande civilförsvarslag och civilförsvarskungörelse, dock

att de icke böra erhålla gällande kraft i fråga om skyldighet för vederbörande

kommuner att anskaffa ny materiel, inrätta nya allmänna skyddsrum eller

att vidtaga andra nya kostnadskrävande anordningar. Häremot har svenska

stadsförbundet uttalat sig under förebärande, att med uppgörandet av organisationsplanerna

bör anstå till dess klarhet angående civilförsvarets slutliga

organisation föreligger. Enligt vad jag inhämtat pågår arbetet med anvisningar

för upprättande av organisationsplaner fortfarande inom civilförsvarsstyrelsen.

Detta arbete bör snarast fullföljas. Förrän så skett anser jag ståndpunkt

icke böra tagas till frågan örn och i vad mån organisationsplaner skola

upprättas med stöd av anvisningarna. Sannolikt kommer det att vara tillräckligt

att tillsvidare, intill dess civilförsvarsutredningens slutliga förslag

blivit föremål för statsmakternas prövning, endast förenklade planer utarbetas,

i vilka uppdragas huvuddragen av organisationen.

Beträffande inrättandet av skyddsrum har redan genom civilförsvarsstyrelsens

försorg väsentliga inskränkningar vidtagits. Dessa inskränkningar

böra bestå i avvaktan på de resultat, som civilförsvarsutredningen kan

komma att framlägga. — Jag vill i detta sammanhang omförmäla, att Kungl.

Majit genom beslut denna dag förklarat hinder icke möta för länsstyrelserna

att förordna, att skyldigheten att anordna enskilda skyddsrum i byggnader

med mindre än tre våningar tillsvidare begränsas till byggnader, innehållande

minst tolv eldstäder fördelade å minst tre bostadslägenheter.

Till frågan örn utbildnings- och övnings verksamheten har

Kungl. Majit såsom redan nämnts tagit ställning genom kungörelsen den 22

mars 1946 (nr 119) angående omfattningen under år 1946 av civilförsvarsplikt

för utbildnings- och övningsändamål. I denna kungörelse har civilförsvarsutredningens

förslag följts med vissa ytterligare inskränkningar i fråga

örn utbildningspliktens omfattning. Härvid har förutsatts, afl såväl utbildning

som övning i viss utsträckning skall kunna genomföras på frivillighetens väg

samt att instruktörsutbildning, främst i riksluftskyddsförbundets regi, även i

fortsättningen bedrives, så att en intensivare utbildnings- och övningsverksamhet

framdeles kan utan omgång upptagas, därest förändrade förhållanden

skulle påfordra detta.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

11

Civilförsvarsstyrelsens avlönings- och omkostnadsanslag.

1. Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar.

Till ifrågavarande ändamål finnes å innevarande års riksstat upptaget ett

förslagsanslag å 838 000 kronor.

Kungl. Majit har den 15 juli 1944 fastställt följande av riksdagen godkända

personalförteckning för civilförsvarsstyrelsen:

P ersonalfö inteckning-.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .............................................. C 12

2 civilförsvarsinspektörer....................................... A 26

Tjänsteman å övergångsstat.

1 överdirektör ................................................ C 8.

Den 29 juni 1945 meddelade Kungl. Majit följande bestämmelser rörande

civilförsvarsstyrelsens organisation, gällande från och med den 1 juli 1945.

Göromålen inom civilförsvarsstyrelsen handläggas å fem byråer och tre —

intill den 1 oktober 1945 fyra — avdelningar, nämligen en administrativkameral

byrå (första byrån), en organisationsbyrå (andra byrån), en utbildnings-

och övningsbyrå (tredje byrån), en social byrå (fjärde byrån) samt en

teknisk byrå (femte byrån), en brandteknisk avdelning (riksbrandinspektörens

avdelning), en bevakningsavdelning (bevakningsinspektörens avdelning),

generaldirektörens avdelning ävensom, intill den 1 oktober 1945, en undanförselavdelning.

Den närmare fördelningen av de särskilda grupperna av ärenden mellan

byråerna och avdelningarna ankommer på civilförsvarsstyrelsen.

Civilförsvarsstyrelsen utgöres av en generaldirektör såsom chef samt såsom

ledamöter i styrelsen fem byråchefer såsom chefer för administrativ-kamerala

byrån, organisationsbyrån, utbildnings- och övningsbyrån, sociala byrån

och tekniska byrån, riksbrandinspektören såsom chef för brandtekniska avdelningen

ävensom civilförsvarsinspektörema. Beträffande de ärenden som

till och med den 30 september 1945 handlagts å undanförselavdelningen

äro av Kungl. Majit utsedda representanter för chefen för försvarsstaben,

krigsmaterielverket, statens reservförrådsnämnd, statens industrikommission,

statens livsmedelskommission, statens bränslekommission och statens trafikkommission

samt en förste byråingenjör såsom chef för undanförselavdelningen

adjungerade ledamöter i civilförsvarsstyrelsen. Efter nämnda tid

adjungerade ledamöter beträffande undanförseläreriden äro samtliga nu berörda

personer med undantag av förste byråingenjören. Bevakningsinspektören

är såsom chef för bevakningsavdelningen adjungerad ledamot i styrelsen

beträffande de ärenden som handläggas å denna avdelning. Tillika äro civilförsvarsöverläkaren

och militärassistenten adjungerade ledamöter i styrelsen,

den förstnämnde beträffande ärenden, som röra civilförsvarets sjukvårdstjänst

och därmed sammanhängande frågor, och den sistnämnde beträffande

ärenden, som avse civilförsvarets förhållande till det militära försvaret

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

eller beröra militär verksamhet under fred eller krig eller eljest äro av militär

natur.

Genom beslut den 29 juni 1945 fastställde Kungl. Maj:t vidare följande av

riksdagen godkända avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1945/46.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 59 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .......................................... » 549 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. »_30 000

Summa kronor 838 000.

Vidare förklarade Kungl. Maj:t, att den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

skulle under budgetåret 1945/46 disponeras sålunda:

Arvoden till fem byråchefer, envar efter 14 040 kronor för

år, tillhopa ........................................ kronor 70 200

Arvoden till en förste byråingenjör, för tiden 1 juli—30 september

1945 efter 12 960 kronor och för tiden 1 oktober

1945—30 juni 1946 efter 10 800 kronor för år.......... » 11 340

Arvode till en förste byråsekreterare efter 11 880 kronor

för år ............................................ » 11 880

Arvode till en förste byråsekreterare efter 11 000 kronor

för år ............................................ » 11000

Arvode till en förste assistent efter 11 880 kronor för år ... . » 11 880

Arvode till en förste byråingenjör efter 11 880 kronor för

år ................................................ » 11 880

Arvode till en förste byråingenjör efter 10 800 kronor för

år ................................................ » 10 800

Arvoden till två förste byråinspektörer, envar efter 10 800

kronor för år ...................................... » 21 600

Arvode till en byråintendent efter 10 800 kronor för år .... » 10 800

Arvode till bevakningsinspektören efter 1 200 kronor för år. . » 1 200

Arvode till en civilförsvarsöverläkare efter 6 000 kronor

för år ............................................ » 6 000

Arvode till en militärassistent efter 1 080 kronor för år .... » 1 080

Arvoden till övriga arvodestjänstemän hos civilförsvarsstyrelsen,

högst ...................................... » 301 340

Arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner

till inkvarteringschefer och biträdande inkvar
teringschefer,

högst :............................... » 65 000

Arvoden till ledamöter, suppleanter och sekreterare i krigs
skyddsnämden

för kraftanläggningar ......... »__ 3 000

Summa kronor 549 000.

Kungl. Majit bemyndigade vidare civilförsvarsstyrelsen att — med gäldande

av kostnaderna härför från det i berörda delpost till arvoden och särskilda

ersättningar upptagna beloppet å 301 340 kronor — dels från och med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 294.

13

den 1 juli 1945 tills vidare till och med den 30 juni 1946 anställa följande

arvodestjänstemän, nämligen 1 byråinspektör, 8 byråingenjörer, 1 byråsekreterare,

17 assistenter eller amanuenser, 4 ingenjörer, 2 kansliskrivare, 4 bokhållare

och 1 kanslibiträde, samtliga med vissa angivna maximiarvoden, dels

att under budgetåret 1945/46 använda ett belopp av 5 000 kronor till ersättningar

åt personer, som av styrelsen anlitas för upprätthållande av kontakt

med press, film och radio, dels ock å tekniska byrån under en tid av sex

månader av budgetåret anställa 3 ingenjörer med visst maximiarvode.

Ytterligare förklarade Kungl. Maj:t i samma beslut den 29 juni 1945, att

av anslagsposten till Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, skulle under budgetåret 1945/46 ett belopp av högst 65 000 kronor disponeras

till arvoden och ersättningar för mistade kontanta avlöningsförmåner

till inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer. Samtidigt föreskrev

Kungl. Majit, att de genom Kungl. Majits beslut den 12 januari 1945

meddelade föreskrifterna angående arvoden och andra ersättningar till inkvarteringschefer

och biträdande inkvarteringschefer för annat arbete än

flyktingverksamhet skulle i tillämpliga delar äga fortsatt giltighet tills vidare

under budgetåret 1945/46. Enligt dessa föreskrifter äger civilförsvarsstyrelsen

tillerkänna inkvarteringschef arvode om högst 150 kronor för månad och biträdande

inkvarteringschef arvode om högst 75 kronor för månad, varjämte i

viss utsträckning möjlighet finnes till ersättning för mistad arbetsförtjänst.

Genom beslut den 20 oktober 1944 bemyndigade Kungl. Majit civilförsvarsstyrelsen

att för av styrelsens flyktingverksamhet föranlett arbete inom

styrelsen anställa erforderlig tjänstemanna- och biträdespersonal mot ersättning,

som av styrelsen för varje särskilt fall bestämdes. Den 29 juni 1945 har

Kungl. Majit föreskrivit, att samma bestämmelser skulle fortfarande i tilllämpliga

delar gälla under budgetåret 1945/46 samt att kostnaderna i anledning

härav skulle bestridas från förslagsanslaget till Bidrag till flyktingars

uppehälle, yrkesutbildning m. m.

Sammanlagda personalantalet hos civilförsvarsstyrelsen utgjorde—förutom

förrådspersonal — den 1 maj 1946 145 personer, av vilka 95 avlönades från

förevarande avlöningsanslag och 50 personer från anslaget till Bidrag till

flyktingars uppehälle, yrkesutbildning m. m

Civilförsvarsstyrelsens skrivelse den 15 november 1945. I sin skrivelse

den 15 november 1945 anför civilförsvarsstyrelsen beträffande nu ifrågavarande

anslag, att styrelsen — som utginge från att styrelsens verksamhet under

nästkommande budgetår skulle fortgå i huvudsak enligt de tidigare av

statsmakterna uppdragna riktlinjerna med de begränsningar och förändringar,

som föranleddes av de numera fredligare förhållandena i världen — icke

ansåge sig böra för nästkommande budgetår föreslå någon förändring i styrelsens

organisation å byråer och avdelningar men däremot räknade med en

viss reducering av personalen, i första hand den lägre tjänstemannapersonalen.

Civilförsvarsstyrelsen betonar härefter vildén av all styrelsens personal i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

så stor utsträckning som möjligt erhåller fastare anställningsförhållanden,

och erinrar örn att civilförsvarsstyrelsen föregående år fört fram förslag örn

placering av vissa arvodesavlönade befattningshavare i extra ordinarie lönegrad

men att förslaget icke tillstyrkts i då avgiven proposition beroende

på att frågan härom ägde sådant nödvändigt samband med frågan om styrelsens

definitiva organisation, att ett ställningstagande till dessa båda frågor

måste ske i ett sammanhang. Styrelsen säger sig icke kunna underlåta att

ånyo framföra denna fråga helst som olägenheterna med det nuvarande systemet

med tiden endast växte för såväl styrelsen som personalen. En reglering

i av styrelsen avsedd mycket begränsad omfattning — innebärande inrättande

av ett fåtal befattningar av exti-a ordinarie karaktär — kunde enligt styrelsen

ej försvåra eller eljest föregripa en mera definitiv organisationsform.

Civilförsvarsstyrelsen övergår härefter till en närmare behandling av byråernas

och avdelningarnas personalbehov. Beträffande styrelsens beräkningav

detta behov liksom av de löneförhöjningar, som styrelsen anser önskvärda,

har uppgjorts en sammanställning, vilken torde få såsom bilaga fogas

till detta protokoll (Bilaga). Beträffande de föreslagna förändringarna

må ur civilförsvarsstyrelsens motivering följande anföras.

Administrativ-kärnerala bgrdn. Befattningarna såsom förste byråsekreterare

och såsom registrator å byråns administrativa sektion torde med säkerhet

vara erforderliga även i fredstid, varför de böra ombildas lill extra ordinarie

befattningar. Detsamma är fallet med befattningen såsom sektionschef

å kamerala sektionen och en assistenttjänst. Betiäffande kassörskebelattningen

i sistnämnda sektion framhåller styrelsen, att de arbetsuppgifter, som

åvila styrelsens kassörska, äro så kvalificerade och ansvarsfulla att det med

befattningen nu förenade arvodet å 6 300 kronor framstår som oskäligt lågt.

vartill kommer att med befattningen är förenad en arbetsbörda, som tvingar

till övertidsarbete i mycket stor utsträckning utan att möjlighet föreligger till

utbetalning av övertidsersättning. — Å sistnämnda sektion tjänstgör för närvarande

en landskanslist å övergångsstat vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Denna befattning erfordras icke vidare på kamerala sektionen.

Organisaiionsbyrån. Av de nuvarande befattningshavarna är en förste

byråingenjör avsedd för undanförselärenden, en förste byråingenjör röi förstöringsärenden

samt en förste byråinspektör och en assistent för motorfordonsärenden.

Befattningarna för undanförsel och förstöring böla k\arsta.

Jämväl förste byråinspektören för motorfordonsfrågor bör bibehållas med

skyldighet att handlägga dels ärenden rörande motorfordonsplaner och transportfrågor,

dels ock vissa andra organisatoriska ärenden. Däremot kan befattningen

såsom assistent för motorfordonsärenden indragas.

Efter att ha framhållit, att för denna byrå är avsedd en befattning såsom

förste byråsekreterare med årsarvode av 11000 kronor men alt denna hittills

måst utnyttjas för flyktingärenden å sociala byrån anför styrelsen:

Å organisationsbvrån skola handläggas bland annat de viktigaste organisationsfrågorna

rörande civilförsvaret. De ärenden, som handläggas a byrån,

äro till mycket stor del omfattande och svårbedömbara. A byrån er
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

15

fordras därför högt kvalificerad personal. Den å byrån nu befintliga kvalificerade

personalen är icke tillräcklig för att samtliga de på byrån ankommande

arbetsuppgifterna skola kunna medhinnas.

Å byrån föreligger sålunda behov av en väl kvalificerad jurist. Den nu å

sociala byrån tjänstgörande förste byråsekreteraren bör därför så snart som

möjligt överflyttas till organisationsbyrån. På denne befattningshavare måste

ställas mycket stora krav. På egen föredragning får han att handlägga viktiga

och omfattande ärenden. Styrelsen anser därför både skäligt och nödvändigt,

att arvodet till ifrågavarande förste byråsekreterare under nästa budgetår

utgår med samma belopp som arvodet till förste byråsekreteraren å

administrativ-kamerala byrån eller med 11 880 kronor för år. Utan sådan

arvodeshöjning torde icke vara möjligt att för nu ifrågavarande tjänst varaktigt

förvärva tillräckligt kvalificerad person.

Utbildnings- och övningsbgrån. Styrelsen erinrar örn att styrelsen i sina

medelsäskanden för budgetåret 1945/46 begärt personalförstärkning å ifrågavarande

byrå för behandling av verkskyddsärenden genom inrättande vid

byrån av en förste byråinspektörsbefattning men att detta förslag icke tillstyrkts

i propositionen. Styrelsen vidhåller nu sin uppfattning, att mera kvalificerad

personal erfordras för byrån, och föreslår därför ombildning av

assistentbefattningen å byrån till en förste byråinspektörsbefattning med årsarvode

av 10 800 kronor, i samband varmed årsarvodet å byråinspektörsbefattningen

föreslås skola -nedsättas till 9 600 kronor.

Sociala bgrån. Styrelsen framhåller, att på byrån ankommer ett omfattande

arbete, avseende en nödvändig genomgripande ändring av planläggningen

för utrymning, inkvartering och annan social verksamhet under krig, vilket

arbete till följd av flyktingverksamheten knappast ännu påbörjats. — Styrelsen

anser sig liksom för innevarande budgetår böra framföra förslaget, att

den nuvarande arvodesbefattningen såsom förste byråinspektör, vilken måste

anses nödvändig jämväl då beredskap icke råder, ombildas till en extra ordinarie

befattning i lönegraden Eo 26. Då behovet att kunna bereda fastare

anställningsförhållande åt åtminstone någon av befattningshavarna i amanuens-(assistent)-grad

gjort sig alltmer gällande, föreslår styrelsen att en av

dessa befattningar ombildas till en tjänst såsom amanuens i lönegraden Eo 18.

Tekniska byrån. Civilförsvarsstyrelsen framför ånyo förslag om ombildande

av den nuvarande arvodesbefattningen såsom förste byråingenjör till

en befattning i lönegraden Eo 26. — Beträffande sektion 1, vars arbetsuppgifter

omfatta byggnadstekniskt civilförsvar i allmänhet och teknisk tjänst,

anför styrelsen:

För nästkommande budgetår kan förutses, att omfattningen av arbetsuppgifterna

inom sektion 1 kommer att bli oförändrad eller kanske ökas. Främst

gäller det här att direkt tillgodogöra sig utländska erfarenheter eller att genom

försöksverksamhet omsätta dessa för svenska förhållanden. Sektionens

storlek bör bibehållas oförändrad. Kompetent personal — på grund av arbetets

art måste för detsamma anlitas högskoleutbildade ingenjörer — torde

emellertid icke kunna erhållas eller bibehållas med nuvarande arvoden. Som

exempel på svårigheten att erhålla kompetent personal kan framhållas, att vid

utannonserande av befattningen som byråingenjör med årsarvode å högst

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

9 000 kronor endast en sökande anmälde sig. Denne återtog sedermera sin

ansökan. Vid förnyad ledigförklaring anmälde sig ingen sökande. Enligt styrelsens

mening stå två utvägar öppna att säkerställa personalbehovet för nu

ifrågavarande arbetsuppgifter. Antingen kunna arvodesbeloppen avsevärt höjas

eller också kunna befattningarna göras mera lockande genom att de ombildas

till extra ordinarie befattningar. Då det här rör sig om arbetsuppgifter,

vilka under fredstid torde komma att bli av synnerlig vikt för styrelsens

verksamhet, vill styrelsen för sin del föreslå, att befattningarna som byråingenjör

med årsarvode å högst 9 000 kronor och som ingenjör med årsarvode

å högst 7 200 kronor ombildas till extra ordinarie befattningar. Båda

dessa befattningar böra placeras i lönegrad Eo 21.

Därjämte bör befattningen såsom ritare ombildas till en befattning såsom

ritare i lönegrad Eo 14.

Vad angår sektion 2, vars arbetsuppgifter omfatta frågor rörande statsbidrag

till skyddsrum, framhåller civilförsvarsstyrelsen, att arbetsbördan på

denna avdelning till stor del är beroende av dels bur snart organisationsplanerna

för de olika civilförsvarsområdena kunna upprättas, dels av den takt,

i vilken planerna kunna förväntas bli förverkligade, samt vari den allmänna

byggnadsverksamheten bedrives. Personalbehovet vore därför svårbedömbart,

men styrelsen räknade med att å sektionen skulle erfordras dels under

bela budgetåret de nuvarande fyra befattningarna som byråingenjörer med

årsarvode å högst 8 400 kronor, dels ock under första hälften av budgetåret

den nuvarande befattningen såsom byråingenjör med årsarvode å högst

10 200 kronor.

Beträffande sektion 3, vars arbetsuppgifter omfatta övriga tekniska frågor,

alarmering, mörkläggning, maskering, observations- och förbindelsetjänst,

framhåller civilförsvarsstyrelsen:

För sektion 3 blir under nästa budgetår, liksom för sektion 1, tyngdpunkten

lagd vid tillgodogörandet av utländska erfarenheter. Styrelsen föreslog

redan för innevarande budgetår, att befattningen såsom byråingenjör med

årsarvode å högst 8 400 kronor skulle ombildas till en extra ordinarie befattning

i lönegrad Eo 21. Styrelsen vidhåller detta sitt förslag. Assistentbefattningen

bör kvarstå oförändrad.

Till sektion 3 hör även en montör med årsarvode å 5 400 kronor, vilken haltin

uppgift att företaga översyn av de genom styrelsens (luftskyddsinspektionens)

försorg uppsatta offentliga alarmeringsanläggningarna. Kostnaderna

för avlöning av denne montör ha tidigare utgått av de till alarmeringsanläggningama

anvisade medlen. Styrelsen föreslog i samband med sina medelsäskanden

för innevarande budgetår, att kostnaderna i stället skulle utgå från

avlöningsanslaget, delposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t. Någon erinran häremot gjordes icke av föredragande statsrådet,

men medel för ändamålet anvisades ej under nämnda anslagspost.

Styrelsen har därför funnit sig nödsakad att bestrida ifrågavarande arvodeskostnad

från anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Med

hänsyn till arvodets storleksordning anser styrelsen riktigast, att en befattning

som montör med årsarvode å högst 5 400 kronor under nästa budgetår

upptages under förstnämnda anslagspost.

Brandtekniska avdelningen. Civilförsvarsstyrelsen anför — efter att ha

framhållit att styrelsen för budgetåret 1945/46 föreslagit ombildande av den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

17

å avdelningen förefintliga befattningen såsom byråingenjör med arvode av

9 000 kronor till en befattning såsom förste byråingenjör i lönegrad Eo 24

samt att arvodet för en assistentbefattning å avdelningen skulle höjas från

högst 7 500 kronor till högst 8 400 kronor — följande:

Det fredsmässiga brandförsvaret är en utomordentligt viktig angelägenhet

och planläggningen av brandförsvaret för krig (civilförsvarets brandtjänst)

är ej mindre betydelsefull. Tills vidare ställas stora krav på avdelningen bland

annat för organisering av det fredsmässiga brandförsvaret i anslutning till

brandlagens föreskrifter. Jämväl sedan detta organisationsarbete slutförts,

blir avdelningen uppenbarligen i behov av kvalificerad arbetskraft under

riksbrandinspektören. Det är erforderligt, att avlöningsförhållandena ordnas

så, att tillräckligt kvalificerad personal kan förvärvas och bibehållas för avdelningen.

Styrelsen anser sålunda, att den av styrelsen för innevarande budgetår

föreslagna ombildningen av byråingenjörsbefattningen bör äga inni

från ingången av nästkommande budgetår. Vidare har numera vunnen erfarenhet

bibragt styrelsen den uppfattningen, att arvodena å de två övriga

tjänstemannabefattningarna å avdelningen böra bestämmas till högre belopp

än av styrelsen för innevarande budgetår föreslagits. Vad assistenten beträffar

åligger bl. a. denne att föredraga ärenden rörande statsbidrag åt kommuner

och tilldelning åt kommuner av brandmateriel. Omfattande utredningsarbete

är förenat härmed. För uppgiftens fullgörande kräves ett självständigt

handlande och moget omdöme. Medan styrelsen för löpande budgetår

föreslagit, att arvodet för befattningen såsom assistent skulle utgå med

högst 8 400 kronor för år, vill styrelsen nu med hänsyn till arten av det med

befattningen förenade arbetet föreslå ett årsarvode å högst 9 000 kronor för

denna befattning. Det tredje av de nuvarande arvodena utnyttjas för närvarande,

såsom framgår av vad ovan anförts, för en amanuens (jurist). Den

gångna tiden har emellertid givit klart vid handen, att det administrativa och

juridiska arbete, som ankommer på avdelningen, är av kvalificerad art. Styrelsen

har därför kommit till den meningen, att för den brandtekniska avdelningen

erfordras en befattning såsom byråsekreterare med årsarvode å

högst 9 000 kronor, därvid amanuensbefatlningen kan indragas. I

I fråga örn militärassistenten och civilförsvarsöverläkaren, vilka för närvarande

åtnjuta arvode med 1 080 kronor respektive 6 000 kronor för år, föreslår

civilförsvarsstyrelsen ingen ändring.

Inkvartering schef er, biträdande inkvarteringschefer och representanter i

militärbef Öhst aber. Efter att ha uppgivit att civilförsvarsstyrelsen för närvarande

förordnat 29 inkvarteringschefer och 44 biträdande inkvarteringschefer

med en sammanlagd arvodeskostnad av cirka 4 000 kronor för månad

anför styrelsen:

I vad avser annan verksamhet än flyktingverksamhet, torde inkvarteringschefernas

arbetsuppgifter under nästkommande budgetår huvudsakligen

komma att bestå i att, i den mån så finnes erforderligt och lämpligt, biträda

civilförsvarsdirektörerna vid en revidering av planläggningen för utrymningsoch

socialtjänsten, varom ovan talats i samband med behandlingen av frågan

örn personalbehovet å styrelsens sociala byrå. Största delen av det planläggningsarbete,

som i länsstyrelserna behöver verkställas med avseende å

inkvartering av evakuerade och utbombade, avses dock utföras av civilför
Bihang

till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 294.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

svarsdirektörema. Förutom att biträda på sätt nyss nämnts hava inkvarteringscheferna

att taga del av utfärdade anvisningar m. m. och överhuvud

följa utvecklingen, så att de, om behov därav skulle uppstå, äro i stånd till

mera aktiva fortlöpande insatser. Vad här sagts om inkvarteringschefer

gäller i princip även om biträdande inkvarteringschefer, ehuru dessas biträde

givetvis kommer att påkallas i mindre omfattning. Utifrån dessa synpunkter

förutsätter emellertid civilförsvarsstyrelsen förhållandena under nästa

budgetår komma att bliva sådana, att de belopp — 150 respektive 75 kronor

för månad, varmed arvoden till inkvarteringschefer och biträdande inkvarteringschefer

nu högst må utgå — kunna avsevärt nedsättas. Styrelsen

föreslår sålunda, att de månatliga arvodena överlag bestämmas till 50 kronor

för inkvarteringschef och 25 kronor för biträdande inkvarteringschef. Det

för nästa budgetår för här ifrågavarande ändamål erforderliga beloppet skulle

alltså bli (29 X 600) + (44 X 300) = 30 600 kronor. Ehuru man torde böra

räkna med detta belopp, har civilförsvarsstyrelsen dock för avsikt att undersöka

möjligheten att något minska åtminstone antalet inkvarteringschefer.

Den besparing, som härigenom uppkommer, torde emellertid böra beräknas

till ersättning för mistad inkomst åt inkvarteringschefer och biträdande

inkvarteringschefer vid tjänstgöring å länsstyrelse.

Beträffande representanterna i miltärbefälsstaberna, till vilka under budgetåret

1945/46 utgå arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst ur

den i avlöningsstaten för styrelsen upptagna anslagsposten till Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal, till sammanlagt belopp av 550 kronor för månad,

framhåller styrelsen följande:

Å ifrågavarande representanter torde även under fredstid få ankomma en

väsentlig del av det för planläggning av utrymning och inkvartering erforderliga

samarbetet med militära staber, vilket samarbete icke lämpligen kan

ske genom länsstyrelserna. Representanterna torde därför även under nästkommande

budgetår böra tillerkännas visst arvode. De nuvarande arvodesbeloppen

synas dock kunna sänkas till i genomsnitt 50 kronor för månad för varje

person. Då representant erfordras i sex staber, uppgår medelsbehovet för

nästkommande budgetår till ett belopp av (6 X 600) 3 600 kronor. Härtill

bör dock läggas ett mindre belopp till ersättning för mistad arbetsinkomst

i samband med resor för besök i militära staber m. m. Ett belopp av 900

kronor synes tillräckligt härför.

Styrelsen finner medelsbehovet för arvoden och ersättningar för mistad

arbetsinkomst till inkvarteringschefer och representanter i militärstaber komma

att utgöra (30 600 + 3 600 + 900) 35 100 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att de av styrelsen föreslagna extra ordinarie

befattningarna i högre lönegrad än 20 skola uppföras å personalförteckningen

för styrelsen, som därigenom skulle erhålla följande lydelse:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1 generaldirektör .....

2 civilförsvarsinspektörer

Lönegrad

C 12

A 26

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 19

Tjänsteman å övergångsstat.

Befattnin« Lönegrad

1 överdirektör.......................................... q g

Tjänstemän å extra ordinarie stat.

2 byråchefer ................................................ g0 3q

1 förste byråsekreterare ...................................... Eo 26

1 byråintendent .............................................. Eo 26

1 förste byråinspektör ........................................ Eo 26

1 förste byråingenjör.......................................... Eo 26

1 förste byråingenjör.......................................... Eo 24

3 byråingenjörer ............................................ Eo 21

1 assistent .................................................. Eo 21

Härjämte skola enligt styrelsens förslag finnas följande extra ordinarie

befattningar i högre lönegrad än 7:

3 förste amanuenser .......................................... Eo 18

1 ritare .................................................... Eo 14

1 registrator ................................................ Eo 11

De särskilda posterna i avlöningsstaten för budgetåret 1946/47 beräknas

av styrelsen på följande sätt:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Anslagsposten föreslås beräknad

till 46 500 kronor, varvid styrelsen förutsätter, att avlöningen till t. f. civilförsvarsinspektören

Sahlin, på sätt Kungl. Majit föreskrivit genom beslut

den 29 juni 1945, skall utgå från den under punkt 2 upptagna posten Arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Styrelsen

föreslår följande årsarvoden:

3 byråchefer .................................... årsarvode

1 t. f. civilförsvarsinspektör ...................... »

1 förste byråsekreterare .......................... »

1 förste assistent ................................ »

1 förste byråingenjör ............................ »

3 förste byråinspektörer.......................... »

Bevakningsinspektören............................ >

Civilförsvarsöverläkaren .......................... >

1 militärassistent ................................ >

1 byråingenjör (för halvt år)................ årsarvode högst

1 byråinspektör............................ »

2 byråsekreterare .......................... >

4 byråingenjörer .......................... »

1 assistent ................................ »

2 assistenter .............................. »

5 amanuenser (assistenter).................. »

14 040

kronor

12 475

11880

»

11880

>

10 800

2>

10 800

1200

6 000

>

1080

>

10 200

»

9 600

2>

9 000

2>

8 400

9 000

8 400

7 800

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

1 bokhållare och kassörska..................

2 amanuenser (assistenter)..................

1 kansliskrivare............................

2 bokhållare ..............................

1 montör..................................

Arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst

till inkvarteringschefer och representanter

i militärbefälsstaber................

Ersättningar åt personer, som av styrelsen anlitas

för uppehållande av kontakt med press,

film och radio m. m.....................

årsarvode högst

> »

» »

» T>

>

7 800 kronor

7 200 >

6 000 >

6 000 »

5 400

35 100

5 000 »

Styrelsen framhåller, att sammanlagda kostnaderna härför uppgå till

346 635 kronor. Då därutöver för vissa befattningshavare ålderstillägg beräknas

bliva erforderliga, föreslår styrelsen, att beloppet avrundas till

350 000 kronor.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Kostnaderna för de av

styrelsen föreslagna extra ordinarie befattningarna i högre lönegrad än 7 beräknas

av styrelsen till 125 703 kronor för nästa budgetår. Till avlöning av

skriv- och expeditionsvaktspersonal samt tillfälligt anlitad personal beräknar

styrelsen ett belopp av 137 000 kronor, varvid styrelsen säger sig ha för

avsikt att, i den mån styrelsens förslag örn inrättande av extra ordinarie befattningar

i 11 och högre lönegrader skulle vinna statsmakternas gillande,

i ungefärligen motsvarande omfattning antaga extra ordinarie befattningshavare

i lönegrad Eo 7 och lägre. Till avlöning av förradspersonal beräknar

styrelsen 37 000 kronor. Anslagsposten kommer alltså enligt styrelsens förslag

att uppgå till (125 703 + 137 000 + 37 000) 299 703 kronor eller avrundat

till 300 000 kronor.

4. Rörligt tillägg. Denna post beräknar styrelsen förslagsvis till 43 000

kronor.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår alltså följande avlöningsstat för budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 46 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ...............j........... * ano 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 3UU Ottu

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... • •-1-U -

Summa kronor 739 500. I

I yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning anför civilförsvarsutredningen:
Ehuru

utredningen tillfullo inser de olägenheter, som följa av de nuvarande

osäkra anställningsförhållandena för civilförsvarsstyrelsens personal,

anser sig utredningen i enlighet med sin nyss anförda ståndpunkt för när
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

21

varande icke kunna tillstyrka överförande till extra ordinarie stat av någon

befattning inom styrelsen. I den mån dylikt överförande sedermera kommer

att äga rum, torde emellertid de nuvarande arvodesanställda tjänstemän, som

erhålla ordinarie eller extra ordinarie tjänster, skäligen böra få tillgodoräkna

sig den tidigare tjänstgöringen såsom tjänstetid. Vidare synes styrelsens personal

böra kunna efter välvillig prövning komma i åtnjutande av sådana tillfälliga

löneförmåner, som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 november

1945 (nr 733) samt i propositionen nr 3 till innevarande års riksdag.

Såvitt i övrigt gäller civilförsvarsstyrelsens lönestatförslag vill utredningen

framhålla, att utredningen icke utan en fullständig genomgång av de olika

tjänstemännens åligganden och arbetsuppgifter kan ingå i en detaljgranskning

av föreslaget antal befattningar samt storleken av utgående löner. En dylik

genomgång bar utredningen hitintills icke ansett sig böra företaga. Utredningen

måste därför begränsa sig till att under framhållande av dels det

ovissa läge, vari frågan örn civilförsvarets fredsorganisation befinner sig, och

dels de inskränkningar i verksamheten utredningen ansett böra tills vidare

äga rum understryka vikten av att organisationen inom styrelsen icke utvidgas.

Utredningen har vid granskningen av civilförsvarsstyrelsens förevarande

anslagsäskanden erhållit det intrycket, att från styrelsens sida eftersträvats

den nedskärning av personalorganisationen som synts styrelsen möjlig

och förutsätter, att styrelsen städse har sin uppmärksamhet riktad på

möjligheterna att beskära organisationen utan att det fredsmässiga planläggningsarbetet

försummas.

Utredningen är dock på denna punkt icke enhällig. Ledamoten av utredningen,

byråchefen Lundquist, tillstyrker i ett särskilt yttrande inrättandet

av de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna extra ordinarie befattningarna.

Statskontoret, som ifrågasätter huruvida icke utöver vad civilförsvarsutredningen

föreslagit ytterligare beskärningar beträffande anslagstilldelningen

till civilförsvaret för budgetåret 1946/47 skulle kunna ske, anför beträffande

nu ifrågavarande anslag:

Statskontoret utgår sålunda ifrån att frågor örn inrättande av nya tjänster

eller inplaceringar i högre löneställning av befattningshavare inom civilförsvarsstyrelsen

icke nu upptagas till prövning. Den av civilförsvarsutredningen

föreslagna särskilda lönetursförmånen för tjänstemän inom styrelsen vid ett

framtida extra ordinarieblivande anser sig ämbetsverket av principiella skäl

icke heller kunna förorda. Frågan örn löneklassplaceringen för dessa befattningshavare

torde i vanlig ordning böra göras till föremål för övervägande,

först sedan de tillträtt extra ordinarie eller ordinarie befattning och då avgöras

enligt eljest tillämpade regler. Även frågan om rätt att komma i åtnjutande

av de tillfälliga löneförmåner, som avses i kungörelsen den 30 november

1945 (nr 733) samt i Kungl. Maj:ts proposition nr 3 lill 1946 års

riksdag, torde böra prövas efter samma grunder för styrelsens personal som

för andra arvodesanställda inom statsförvaltningen.

Civilförsvarsstyrelsens promemoria den 18 april 1946. I en den 18 april

1946 dagtecknad promemoria har civilförsvarsstyrelsen framlagt kompletterande

beräkningar beträffande lönerna lill vissa befattningshavare hos civilförsvarsstyrelsen.

lie föreslagna ändringarna framgå av den som bilaga

till detta protokoll fogade uppställningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

1. Till en början framhåller civilförsvarsstyrelsen, att därest Kungl. Maj:t

icke kunde ansluta sig till civilförsvarsstvrelsens förslag om inrättande av

nya extra ordinarie befattningar, arvodena å vissa av de nuvarande befattningarna

i vissa fall borde ändras. Civilförsvarsstyrelsen anför härom:

A. Vissa ingenjörsbefattningar å tekniska byrån.

Förste byråingenjör, föreslagen i Eo 26: Erfarenheten har givit vid handen,

att synnerliga svårigheter föreligga för civilförsvarsstyrelsen att erhålla

kvalificerad teknisk personal med de löner, som styrelsen för närvarande

kan erbjuda. Kvalificerad ingenjörspersonal kan såväl i enskild och

kommunal tjänst som i andra statliga verk erhålla avsevärt gynnsammare

villkor. På senare tid synes en markerad höjning av lönenivån för dylik personal

ha ägt ruin, vilken höjning ytterligare försämrat civilförsvarsstvrelsens

redan tidigare ogynnsamma förutsättningar i konkurrensen om den högskoleutbildade

tekniska personalen. På grund härav synes det icke tillräckligt,

att ifrågavarande befattning, örn den erhåller arvodeskaraktär, förenas med

nuvarande årsarvode å 11 880 kronor. Arvodet synes böra höjas till lägst

13 800 kronor, motsvarande ungefär bruttolönen i löneklassen 26, inberäknat

provisoriskt lönetillägg.

2 byråingenjörer, föreslagna i Eo 21: Dessa befattningar, som äro avsedda

för tekniska byråns sektion 1, motsvaras för närvarande av årsarvoden å

högst 9 000 respektive 7 200 kronor. Befattningarna äro avsedda för civilingenjörer,

vilka skola huvudsakligen syssla med forskningsarbete. I skrivelse

den 11 januari 1946 har civilförsvarsstyrelsen, under åberopande av att försöken

att besätta befattningen med en civilingenjör misslyckats, föreslagit,

att arvodet å den förstnämnda befattningen redan innevarande budgetår skall

höjas till 10 800 kronor. Icke heller sistnämnda belopp torde ge någon säkerhet

för att kvalificerad personal kan erhållas. Försök synes dock böra göras

att erhålla personal för nämnda lön. Arvodena för båda ifrågavarande tjänster

synas sålunda böra fastställas till 10 800 kronor för år, vilket nära motsvarar

bruttolönen i löneklassen 21, inberäknat provisoriskt lönetillägg.

1 byråingenjör, föreslagen i Eo 21: Ifrågavarande arvode har genom Kungl.

Maj:ts under punkt 2 hämedan omförmälda beslut den 8 februari 1946 på

grund av vederbörande tjänstemans anställningstid medgivits höjt från

8 400 till 8 940 kronor för år. Även för denna befattning bör årsarvodet i

princip motsvara bruttolönen i löneklassen 21, 10 800 kronor, inberäknat

provisoriskt lönetillägg.

B. övriga befattningar.

Beträffande dessa befattningar synes i princip arvodet böra fastställas till

belopp, motsvarande nettolönen i den löneklass, som befattningen skulle

hänförts till örn civilförsvarsstyrelsens förslag om förändring till Eo-tjänst

bifallits.

Byråintendent, föreslagen i Eo 26: Med hänsyn till befattningens kvalificerade

natur bör nuvarande årsarvode 10 800 kronor höjas till 12 540 kronor,

motsvarande nettolönen i löneklassen 25 med inberäknat provisoriskt lönetillägg.

Förste byråinspektör, föreslagen i Eo 26: Av samma skäl bör årsarvodet

höjas från nuvarande 11 400 kronor (inberäknat ålders tillägg) till 12 540

kronor.

Förste byråingenjör, föreslagen i Eo 24: Det nuvarande årsarvodet 9 000

kronor bör höjas till 11 460 kronor, motsvarande nettolönen i löneklassen

23 med inberäknat provisoriskt lönetillägg.

Assistentbefattning, föreslagen i Eo 21: Årsarvodet bör höjas från miva
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

23

rande 8 400 kronor till 9 660 kronor, motsvarande nettolönen i löneklassen

20, inberäknat provisoriskt lönetillägg.

För övriga ifrågavarande befattningar, nämligen byråchefs-, förste byråsekreterare-,

amanuens- och ritarbefattningarna, ifrågasätter civilförsvarsstyrelsen

icke annan ändring i nu utgående arvoden än uppräknande med

provisoriskt lönetillägg. Registratorsbefattningen inbegripes under punkt 3 här

nedan.

2. Med hänsyn till att Kungl. Majit genom beslut den 8 februari 1946 medgivit,

att utan hinder av vad som föreskrivits i Kungl. Majits förut omnämnda

beslut den 29 juni 1945 vissa befattningshavare från och med i beslutet

angivna tidpunkter skola äga uppbära förhöjda arvoden, bör enligt civilförsvarsstyrelsen

viss uppräkning ske av de av civilförsvarsslyrelsen tidigare

föreslagna arvodena. I samband därmed anser civilförsvarsstyrelsen arvodet

till den å utbildningsbyrån tjänstgörande byråinspektören böra beräknas till

högst 10 860 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg, i stället för av styrelsen

upptagna 9 600 kronor. Slutligen torde för ytterligare två befattningshavare

böra beräknas ålderstillägg från och med den 1 oktober 1946,

i följd varav medel för budgetåret 1946/47 böra beräknas till en amanuens

(assistent) efter årsarvode å högst 8 460 kronor för tiden till och med den

30 september 1946 och efter årsarvode å högst 8 940 kronor för tiden från

och med den 1 oktober 1946 samt till en bokhållare efter årsarvode å högst

6 660 kronor för tiden till och med den 30 september 1946 och efter årsarvode

å högst 6 960 kronor från och med den 1 oktober 1946, allt inberäknat

provisoriskt lönetillägg.

3. Även om civilförsvarsstyrelsens förslag om inrättande av vissa ytterligare

extra ordinarie tjänstemannabefattningar icke bifalles, synes möjlighet

böra beredas styrelsen att inrätta ett begränsat antal Eo-befattningar i lägre

lönegrader. Några risker för staten med hänsyn till en eventuell ytterligare

minskning av styrelsens personal synes icke kunna uppkomma härigenom.

Antalet befattningar i högst 11 lönegraden synes under nästa budgetår lämpligen

böra fastställas till högst 30.

4. Även å arvoden, som icke i det föregående nämnts, bör beräknas provisoriskt

lönetillägg örn 660 kronor för år.

5. Civilförsvarsstyrelsen anser, att jämväl den arvodesavlönade personalen

bör komma i åtnjutande av förmånen av fri sjukvård, och föreslår, att

härvid bestämmelserna i 23 § civila icke-ordinariereglementet skola i tillämpliga

delar gälla i vad angår sjukvård och begravningshjälp.

6. Civilförsvarsstyrelsen anför:

Med de lösliga anställningsförhållanden, som det vid civilförsvarsstyrelsen

tillämpade arvodessystemet medför, är det av synnerligt värde, att justeringar

av arvodesbelopp såväl uppåt som nedåt kunna göras under löpande

budgetår. Det förekommer icke sällan, att civilförsvarsstyrelsen finner sig

icke böra utbetala fastställt maximiarvode till viss befattningshavare. Någon

motsvarande möjlighet att justera de fastställda maximiarvodena uppåt föreligger

däremot icke. Det skulle otvivelaktigt innebära ökade möjligheter

att bemästra de med de lösliga anställningsförhållandena förknippade olägenheterna,

om Kungl. Majit ägde befogenhet att vidtaga dylika justeringar

inom anslagets ram.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

7. Civilförsvarsstyrelsen finner på grund av vad sålunda anförts medel

böra beräknas till årsarvoden m. m. enligt följande sammanställning.

Årsarvoden

m. m., beräknade

för

Befattning budgetåret

1946/47

5 byråchefer, envar ...................................... 14 700

1 förste byråingenjör ..................................... 13 800

1 t.f. civilförsvarsinspektör ................................ 13 135

2 förste byråsekreterare, envar .............................. 12 540

1 byråintendent .......................................... 12 540

1 förste assistent ........................................ 12 540

1 förste byråinspektör .................................... 12 540

1 förste byråinspektör .................................... 12 060

2 förste byråingenjörer, envar .............................. 11 460

2 förste byråinspektörer, envar .............................. 11 460

Bevakningsinspektören .................................... 1 200

Civilförsvarsöverläkaren .................................... 6 000

1 militärassistent ,........................................ 1 080

1 byråingenjör (för halvt år) ................................ 10 860

1 byråinspektör .......................................... 10 860

3 byråingenjörer, envar .................................... 10 800

2 byråsekreterare, envar .................................... 9 660

2 assistenter, envar ........... 9 660

2 assistenter, envar ....................................... 9 060

4 byråingenjörer, envar ................................... 9 060

1 amanuens, för tiden 1 juli—30 september 1946 efter högst 8 460

kronor och för tiden 1 oktober 1946—30 juni 1947 efter högst

8 940 kronor för år .................................... 8 820

5 amanuenser (assistenter), envar........................... 8 460

1 bokhållare och kassörska ................................ 8 460

2 amanuenser (assistenter), envar............................ ” 860

1 kansliskrivare .......................................... 0 960

1 bokhållare, för tiden 1 juli—30 september 1946 efter högst 6 660

kronor och för tiden 1 oktober 1946—30 juni 1947 efter högst

6 960 kronor för år ........ 6 885

1 bokhållare ..............................• •.............. 6 660

1 ritare ..................... 6 660

1 montör ...................................... ■ ■ ........ 8 060

Arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst till inkvarte
ringschefer

och representanter i militärbefälsstaber .....• • • • • 35 100

Ersättningar åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande

av kontakt med press, film och radio m. m............... 5 000 I

I ovanstående belopp ha i förekommande fall inräknats provisoriskt lönetillägg.

Byråchefen för civilförsvarsstyrelsens tekniska byrå, Sune Lundquist har

i en särskild den 16 april 1946 dagteeknad promemoria — efter en utförlig

redogörelse för byråns arbetsuppgifter och anställningsförhållandena inom

byrån — förklarat, att han såsom chef och ansvarig för styrelsens tekniska

byrå anser sig böra framhålla följande:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 294.

25

Löne- och anställningsförhållandena vid byrån äro för närvarande icke

tillfredsställande. För att säkerställa att icke även den nuvarande personalen

inom byrån lämnar denna samt att de nu vakanta tjänsterna på ett tillfredsställande

sätt kunna nybesättas, anser jag det ofrånkomligt att de nuvarande

arvodena radikalt omregleras. Jag anser mig därför nödsakad begära,

att styrelsen hos Kungl. Majit hemställer att för civilförsvarsstyrelsens

tekniska byrå måtte för nästkommande budgetår få disponeras arvoden en
-

ligt följande plan:

1 byråchef ............................ årsarvode om högst 18 000 kronor

1 förste byråingenjör.................... » > » 13 800 »

1 byråsekreterare ...................... » » » 9 660 »

Sektion 1.

1 byråingenjör

1 byråingenjör

1 assistent ..

1 ritare......

Sektion 2.

1 byråingenjör

4 byråingenjör

Sektion 3.

1 byråingenjör

1 ingenjör....

1 montör ....

I arvodena ärc

Skulle en arvodesplan i allt väsentligt överensstämmande med den ovan

angivna icke kunna genomföras, anser jag utsikterna till ett bibehållande av

den nuvarande personalen och till ett fullgott besättande av nu vakanta

platser synnerligen ovissa. Jag anser det vid ett dylikt förhållande också i

hög grad otroligt att byrån på ett godtagbart sätt skall kunna fullgöra de

uppgifter, som enligt gällande civilförsvarslag ankommer på densamma såsom

en del av civilförsvarsstyrelsen.

Över civilförsvarsstyrelsens och Lundquists nu berörda promemorior ha

efter remiss yttranden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Statskontoret säger sig i anslutning till den ståndpunkt, som statskontoret uttalat

i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens tidigare framställning, icke

förorda en uppräkning av nu utgående arvoden med större belopp än det

provisoriska lönetillägg, som tillerkänts statliga befattningshavare. Dock vill

statskontoret icke motsätta sig den förhöjning, motsvarande ålderstillägg, som

föreslagits för två arvodestagare. Statskontoret anser vidare även extra-ordinariesättning

av den lägre biträdespersonalen med hänsyn till verkets ovissa

framtidsorganisation höra begränsas i största möjliga omfattning och finner

därför antalet dylika extra-ordinarie tjänster icke böra ökas i den utsträckning,

som styrelsen förordat. Förslaget, att den arvodesavlönade personalen

skulle erhålla fri sjukvård och begravningshjälp finner statskontoret sig av

principiella skäl icke kunna biträda.

........................ årsarvode om högst 12 000 kronor

........................ » » » 10 800 »

........................ » » > 8 400 »

........................ » » » 6 000 »

(halvt år).............. » » » 10 200 >

er vardera.............. > » » 9 600 »

.........j.............. » » » 11 600 »

........................ » » i 9 600 »

........................ » » » 6 060 »

) de s. k. provisoriska lönetilläggen inräknade.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Allmänna lönenämnden, som säger sig icke ha haft tillfälle att mera ingående

granska lönesättningen för de ifrågavarande arvodestjänsterna, varför

nämnden måste inskränka sig till mera summariska uttalanden, framhåller

beträffande de av civilförsvarsstyrelsen beräknade arvodesförhöjningama, att

bruttoavlöningen i 26 och 21 löneklasserna, inklusive provisoriskt lönetillägg

utgjorde respektive 13 786 och 10 705 kronor samt nettoavlöningen i 25,

23 och 20 löneklasserna utgjorde respektive 12 490, 11 300 och 9 704 kronor.

Lönenämnden påtalar vidare, att i ärendet icke angivits av vad anledning

styrelsen vid bestämmandet av arvodesbeloppen tillämpat skilda principer,

i det att en del arvoden avvägts efter bruttoavlöningen i viss löneklass medan

andra åter efter nettoavlöningen. Enligt lönenämndens mening synes ett

enhetligt beräkningssätt böra komma till användning vid arvodesbeloppens

fastställande. — Lönenämnden finner, att arvodena i vissa fall upptagits väl

högt, exempelvis i vad angår bvråintendentstjänsten, och påpekar att, enligt

vad under hand inhämtats, den förste byråingenjörstjänst, för vilken arvodet

upptagits till 11 460 kronor, är avsedd att ersätta en nu befintlig befattning

som byråingenjör. — Styrelsens hemställan, att de arvodesavlönade

befattningshavarna skulle beredas förmånen av fri sjukvård, finner sig lönenämnden

icke kunna tillstyrka, så länge motsvarande förmån icke i allmänhet

tillkomme arvodesanställd personal inom den civila statsförvaltningen i

övrigt.

Ytterligare bör nämnas, att statsverkens ingenjör sförbund i skrivelse till

chefen för socialdepartementet den 20 april 1946 gjort framställning om höjning

av arvodena till vissa ingenjörsbefattningar vid civilförsvarsstyrelsen.

Förbundet påpekar till en början, att de nu utgående arvodesbeloppen för

dessa befattningar genomgående vore för låga och att resultatet blivit, att

ett flertal arvodesbefattningar för närvarande stöde vakanta, varjämte riskerades

att ytterligare några av de nu anställda ingenjörerna komme att avgå,

örn ej en snar reglering uppåt av lönebeloppen skedde. Även de av civilförsvarsstyrelsen

föreslagna arvodesbeloppen finner förbundet väl knappa, och

framhåller i samband härmed önskvärdheten av att civilförsvarsstyrelsen erhölle

befogenhet att inom ramen för tillgängbga anslag justera arvodesbeloppen.

Förbundet anser, att vid jämförelse med löneklass enligt det civila avlöningsreglementet

hänsyn icke borde tagas till pensionsavdragen, eftersom

icke pensionsberättigade tjänstemän hade att själva sörja för sin pensionering

och vederbörande vid övergång till pensionsberättigad befattning i regel icke

medgåves högre placering än närliggande löneklass frånsett pensionsavdrag.

Förbundet anför härefter:

Med hänsyn till sistnämnda synpunkt får förbundet för byråcheferna på

tekniska byrån och organisationsbyrån föreslå ett årsarvode på högst 15 600

kr., vilket nära motsvarar 29 löneklassen.

Vissa ingenjörsbefattningar å tekniska byrån.

För förste byråingenjörsbefattningen, som för närvarande är vakant, får

förbundet föreslå ett arvode på 14 460 kr., motsvarande 27 löneklassen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

27

Båda byråingenjörsbefattningarna på sektion 1 äro för närvarande vakanta.

Innehavaren av den ena av dessa med årsarvodet 7 200 kr. har nyligen

övergått till kommunal tjänst och därvid erhållit en begynnelselön på

897 kr./mån. (= 10 764 kr./år). Det sistnämnda torde visa angelägenheten

av att civilförsvarsstyrelsen erhåller friare händer vid lönesättningen.

Förbundet får för nämnda båda befattningar ävensom för den tredje i

styrelsens PM angivne byråingenjören föreslå ett årsarvode på högst 12 000

kr., närmast motsvarande 28 löneklassen.

Mot begärt arvode för den byråingenjörsbefattning, som är föreslagen att

upphöra fr. o. m. Vi 1947, vill förbundet ej framställa erinran. För övriga

5 ingenjörer å tekniska byrån får förbundet föreslå arvodesbelopp på högst

10 800 kr., då deras tjänster få i huvudsak anses utgöra slutbefattningar.

Enär ritare i regel äro placerade i 15 lönegraden, bör arvodet för ritarebefattningen

uppräknas till 7 320 kr., motsvarande 14 löneklassen.

Organisationsbyrån.

På denna byrå tjänstgöra två förste byråingenjörer. Årsarvodet för dessa

bör fastställas till högst 12 600 kr., närmast motsvarande 24 löneklassen.

Riksbrandinspektörens avdelning.

Aven för en å denna avdelning tjänstgörande civilingenjör bör årsarvodet

bestämmas till 12 600 kr.

I detta sammanhang bör slutligen upptagas ännu ett av civilförsvarsstyrelsen

i framställningen av den 15 november 1945 framlagt förslag, nämligen

örn ett särskilt anslag till civilförsvarsattciché. Styrelsen anför härom:

För att i sådan grad, varav behov för de svenska civilförsvarsmyndigheterna

föreligger, lära känna främmande länders civilförsvar fordras enligt

civilförsvarsstyrelsens mening i de viktigare fallen fortlöpande och ingående

studier på ort och ställe. Dessa böra avse civilförsvarets organisation och

verksamhet under krig, erfarenheter från kriget, organisationens anpassning

efter de senaste stridsmedlen, dess omställning till fredsförhållanden, omfattningen

av civilförsvarets verksamhet under fred m. m. För att önskat

resultat av studierna skall uppnås kräves bland annat möjlighet att knyta

förbindelser med sådana ledande personer både inom civilförsvaret och inom

alla civilförsvaret berörande områden, med vilkas bistånd och medverkan

studierna kunna bedrivas. För ändamålet är erforderligt, att till de svenska

beskickningarna i vederbörande länder knyta särskilda befattningshavare.

Förslagsvis kunna de benämnas civilförsvarsattachéer. Deras uppgift i stort

bör vara att följa utvecklingen inom civilförsvaret och andra nyssnämnda

områden.

Tillsättande av civilförsvarsattachéer skulle innebära någonting för vårt

civilförsvar helt nytt. Med hänsyn härtill och till de därmed förenade avsevärda

kostnaderna vill styrelsen föreslå, att för nästkommande budgetår tillsättes

endast en sådan befattningshavare. Av många skäl anser civilförsvarsstyrelsen

det fördelaktigast och ur erfarenhetssynpunkt mest givande, att

denne befattningshavare får sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till beskickningen

i London. För att emellertid erfarenheterna icke skola bliva

ensidiga, synes lämpligt, att han jämväl erhåller samma uppdrag med avseende

å ett eller flera andra europeiska länder.

Civilförsvarsstyrelsen finner avlöningen till civilförsvarsattachén böra beräknas

till 14 000 kronor, vartill bör komma dels eli ortstillägg, som i överensstämmelse

med vad som gäller för militär-, marin- och flygattachéema

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Före
draganden.

vid beskickningen i London föreslås till 20 000 kronor för år, dels ock barnoch

bostadstillägg, som emellertid bliva beroende av vederbörandes personliga

förhållanden och därför icke kunna beräknas. För resekostnader beräknar

styrelsen 10 000 kronor. Styrelsen anser lämpligt, att för samtliga ersättningar

till civilförsvarsattachén beräknas ett belopp av förslagsvis 50 000

kronor och hemställer därför, att till Civilförsvaret: Civilförsvarsattaché för

budgetåret 1946/47 beviljas ett förslagsanslag av samma belopp.

Civil förvar sutredningen anför härom:

Även örn inhämtande av erfarenheter från utlandet under den närmaste

tiden torde vara en angelägenhet av vikt, synes det icke välbetänkt att i det

nuvarande läget tillskapa en befattning av här avsedda slag. Den rådande

ovissheten om såväl vid vilken tidpunkt som i vad omfattning studiemateriel

blir tillgängligt bör enligt utredningens mening föranleda, att civilförsvarsstyrelsen

tillsvidare söker på annat sätt tillgodose sitt behov av utländskt

erfarenhetsmateriel.

Såsom jag förut anfört, bör civilförsvarets administrativa organisation i

avvaktan på civilförsvarsutredningens slutliga förslag lämnas i allt väsentligt

oförändrad. Detta bör gälla även civilförsvarsstyrelsen, och något annat

förutsättes icke heller från styrelsens sida. Med hänsyn till att efter krigets

upphörande styrelsens arbetsuppgifter minskats, bör en viss reducering av

personalen redan nu kunna äga rum. Styrelsens förslag innebär ock, såsom

framgår av bilagan till detta protokoll, att 10 tjänster äro avsedda att indragas

från och med nästa budgetår. Det bör dock anmärkas, att för styrelsens

del kvarstå åtskilliga organisatoriska uppgifter av betydande omfattning.

Den omfattande verksamhet för omhändertagande av flyktingar, som

till den senaste tiden åvilat styrelsen, har medfört, att vissa andra arbetsuppgifter,

särskilt på styrelsens sociala byrå, måst skjutas åt sidan. Dessa

och liknande förhållanden göra, att personalreduceringen ännu icke fått den

omfattning, som måhända eljest kunnat väntas.

Innan jag går att närmare beräkna storleken av de särskilda anslagsposterna

under förevarande anslag, måste vissa spörsmål beröras.

Frågan örn lönegradsplacering. Civilförsvarsstyrelsen föreslår,

att vissa arvodesavlönade befattningshavare hos styrelsen skola få placering

i extra ordinarie lönegrad. Styrelsen har ifrågasatt sådan anordning

beträffande följande befattningshavare, nämligen dels två byråchefer, vilka

föreslås skola placeras i lönegrad Eo 30, dels en byråintendent, en förste

byråsekreterare (båda tillika sektionschefer), en förste byråinspektör och en

förste byråingenjör, för vilka föreslås placering i lönegrad Eo 26, dels en

förste byråingenjör, som skulle placeras i lönegraden Eo 24, dels en assistent

och tre byråingenjörer, för vilka föreslås placering i lönegraden Eo 21,

dels en amanuens, som skulle placeras i lönegraden Eo 18, dels ock en ritare,

som skulle placeras i lönegraden Eo 14. Därjämte skulle en registrator, som

för närvarande har avlöning i lönegraden Ex 11, enligt styrelsens förslag

sättas i lönegraden Eo 11. Härutöver säger sig styrelsen ha för avsikt att i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

29

den mån detta styrelsens förslag om inrättande av extra ordinarie befattningar

skulle vinna statsmakternas gillande, i ungefär motsvarande omfattning

antaga extra ordinarie befattningshavare i lönegrad Eo 7 och lägre.

I en senare framställning framhåller styrelsen, att även örn dess förslag om

inrättande av extra ordinarie tjänster i högre lönegrader än lönegraden Eo 20

icke bifalles, möjlighet dock bör beredas styrelsen att inrätta ett begränsat

antal dylika tjänster i lägre lönegrader.

Såväl statskontoret som civilförsvarsutredningen ha avstyrkt civilförsvarsstyrelsens

förslag i förevarande hänseende.

Även om jag är principiellt ense med styrelsen i dess uppfattning om det

otillfredsställande i att arvodessystemet inom ett statligt verk av icke utpräglad

kriskaraktär användes i den omfattning som nu är fallet beträffande

civilförsvarsstyrelsen, anser jag mig icke kunna tillstyrka styrelsens förslag

örn inrättande av extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än Eo 11. Orsaken

härtill är, att med ett inrättande av dylika tjänster bör anstå, tills frågan örn

styrelsens slutliga organisation blir prövad. Däremot finner jag hinder icke

böra möta mot att ett begränsat antal extra ordinarie tjänster inrättas i lägre

lönegrader. Så bör dock icke ske i vidare mån än att hela antalet extra ordinarie

tjänster vid styrelsen kommer att uppgå till högst 20, innebärande en

ökning med 9 tjänster. Svårighet torde icke möta att, därest någon av dessa

befattningar efter en eventuell omorganisation av civilförsvarsstyrelsen skulle

visa sig icke erforderlig, överflytta befattningshavaren till annat statligt verk.

Frågan örn storleken av vissa arvoden. Civilförsvarsstyrelsens

framställningar i förevarande del innebära överlag en höjning av nu utgående

arvoden. Till en del motsvara dessa arvodesförhöjningar den provisoriska

avlöningsförbättring örn 660 kronor för år, som enligt riksdagens innevarande

år meddelade beslut skall utgå till vissa befattningshavare vid statsförvaltningen.

Då samtliga här ifrågavarande befattningshavare fått sina arvoden

fastställda med belopp, som nära ansluta sig till dem, vilka utgå till befattningshavare

som lyda under det civila avlöningsreglementet, finner jag

dylik arvodeshöjning böra bifallas.

Därutöver har höjning av vissa arvoden föreslagits på den grund att vederbörande

fullgjort tjänstgöring i civilförvarsstyrelsen under så lång tid att han

bör vara berättigad till ålderstillägg. Detta gäller för hela budgetåret beträffande

två förste byråinspektörer, en assistent och en kansliskrivare samt från

och med den 1 oktober 1946 en amanuens på sociala byrån och en bokhållare

på administrativ-kamerala byrån. Jag har intet att erinra mot styrelsens

förslag i denna del.

Slutligen begär civilförsvarsstyrelsen vissa direkta arvodesförhöjningar.

Främst gäller detta vissa av de befattningshavare, vilka enligt styrelsens ursprungliga

förslag skulle placeras i extra ordinarie lönegrad. Sålunda föreslås,

att på tekniska byrån arvodet för förste byråingenjörsbefattningen skall

höjas från 11 880 kronor lill 18 800 kronor, arvodet för två byråingenjörsbefattningar

å sektion 1 skall höjas från 9 000 respektive 7 200 kronor till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

10 800 kronor samt att arvodet för en byråingenjörsbefattning å sektion 3

skall höjas från 8 400 kronor till 10 800 kronor, i vilken höjning dock ingår

ett ålderstillägg å 540 kronor. Ifrågavarande löner äro beräknade efter bruttolönen

i löneklasserna 26 respektive 21. Från byråchefen för byrån föreligger

dessutom framställning om höjning av arvodet å den av honom innehavda

befattningen till 18 000 kronor, vilken framställning emellertid icke upptagits

av styrelsen.

Å tekniska byrån vila arbetsuppgifter, som i nuvarande läge äro ytterst

betydelsefulla för att civilförsvarets effektivitet skall kunna upprätthållas.

Hit hör sålunda — förutom frågor örn byggande av skyddsrum och vidtagande

av andra civilförsvarsanordningar av teknisk natur -—- den tekniska

forsknings- och försöksverksamheten, vilken efter den senare tidens utveckling

nu framstår såsom särskilt betydelsefull. Det är därför av synnerlig vikt,

att på denna byrå god tillgång finnes på tekniskt utbildade, väl kvalificerade

befattningshavare. Å andra sidan är konkurrensen med det enskilda näringslivet

just beträffande dylika befattningshavare så stark, att det med de nuvarande

lönerna möter mycket stora svårigheter att förvärva kvalificerade innehavare

till sådana befattningar, som blivit vakanta, eller ens att behålla de

nuvarande innehavarna. Ledigblivna befattningar lia ledigförklarats — i något

fall två gånger -— utan att befattningarna kunnat besättas med tillräckligt

kvalificerade innehavare.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag det nödvändigt att genomföra

en höjning av vissa arvoden på ifrågavarande byrå. Jag finner därvid,

att byråchefen å byrån lämpligen bör erhålla ett arvode av 16 000 kronor

för år. Jag har vidare funnit mig böra tillstyrka arvodesförhöjningar till

en förste byråingenjör och till tre byråingenjörer till 13 200 resp. 10 260 kronor,

inberäknat provisoriskt lönetillägg. Slutligen har jag övervägt, huruvida

möjligheter skulle finnas att i besparingssyfte ytterligare reducera antalet å

byrån anställda ingenjörer. Att märka är, att civilförvarsstyrelsen redan i sitt

förslag utgått från att fyra ingenjörsbefattningar under nästkommande budgetår

skola helt indragas samt att en byråingenjörsbefattning skall erfordras

endast intill årsskiftet. Senare har från styrelsen uppgivits, att den å byrån

placerade ritarbefattningen skulle kunna indragas. Därutöver anser jag mig

icke nu böra ifrågasätta ytterligare indragningar.

Såsom styrelsen föreslagit bör ur förevarande anslagspost utgå jämväl

arvode till en montör med 6 060 kronor, inberäknat provisoriskt lönetillägg.

Viad administrativ-kamerala byrån angår föreslås, att byråintendenten,

som tillika är chef för kamerala sektionen, skulle erhålla en förhöjd lön av

12 540 kronor, inklusive provisoriskt lönetillägg, i stället för nuvarande 10 800

kronor. Denna lön skulle i stort sett motsvara nettolönen i lägsta lönekiassen

i lönegraden Eo 26. Ifrågavarande tjänsteman bör ha teknisk utbildning. I

hans uppgifter ingår ansvaret för den statliga förrådshållningen för civilförsvarets

räkning och den i samband därmed bedrivna försäljningsverksam
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

heten. Anskaffningsvärdet av dessa förråd uppgår, enligt vad som upplysts,

till omkring 45 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och de övriga ansvarsfulla

uppgifter som åvila byråintendenten anser jag en viss ökning av

arvodet befogad. Jag vill dock icke förorda större förhöjning än till 11 880

kronor.

\ad slutligen angår brandtekniska avdelningen föreslås dels att den därstädes

placerade byråingenjörstjänsten skall omvandlas till en förste byråmgenjörsbefattning

med arvode av 11 460 kronor, i stort sett motsvarande

nettolönen i lägsta löneklassen av lönegraden Eo 24, dels att arvodet å assistenttjänsten

skall höjas från 7 500 kronor till 9 660 kronor, dels ock att en

därstädes befintlig amanuenstjänst med nuvarande arvode av 7 320 kronor

skall omvandlas till en byråsekreterartjänst med arvode av 9 660 kronor. Då

arbetet på denna avdelning övervägande är av rent fredsmässig karaktär och

till väsentlig del består i åtgärder för genomförande av den nya brandlagen

och i övrigt för tillsyn av brandväsendet i riket, finner jag det angeläget, att

löneförhållandena för ifrågavarande befattningshavare förbättras. Jag anser

sålunda, att arvodet till byråingenjören bör höjas till 11 400 kronor, inberäknat

provisoriskt lönetillägg. Vidare vill jag förorda, att arvodena till assistenten

och amanuensen, vilka arvoden synas vara lägre än å motsvarande övriga

befattningar inom styrelsen, höjas till vartdera 8 460 kronor för år, provisoriskt

lönetillägg däri inberäknat.

I övrigt har jag ansett mig icke kunna biträda styrelsens förslag örn arvodesökningar.

Av civilförsvarsstyrelsen framställt förslag att dess arvodesanställda personal

skulle erhålla förmån av fri sjukvård och begravningshjälp finner jag

mig i likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden av principiella

skäl icke kunna tillstyrka.

Jag övergår härefter till beräkning av de särskilda posterna

under ifrågavarande anslag.

Mot det av civilförsvarsstyrelsen till avlöningar till ordinarie tjänstemän

beräknade beloppet, 46 500 kronor, har jag intet att erinra.

Beträffande anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj.t, beräknar jag de särskilda arvoden till befattningshavare vid

civilförsvarsstyrelsen, vilka utgå från denna anslagspost, med de justeringar,

som i det föregående angivits, till sammanlagt 463 390 kronor. Från denna

anslagspost utgå därjämte arvoden och ersättningar för mistad arbetsinkomst

till inkvarteringschefer och representanter i militärbefälsstaberna. Då

under nästkommande budgetår arvoden icke synas böra beräknas till de biträdande

inkvarteringscheferna, finner jag det av civilförsvarsstyrelsen upptagna

beloppet 35 100 kronor kunna minskas med 13 200 kronor till 21 900

kronor. Därutöver böra under ifrågavarande anslagspost upptagas dels ersättningar

åt personer, som av styrelsen anlitas för uppehållande av kontakt

med press, film och radio, dels ock arvoden till ledamöter, suppleanter

Dch sekreterare i krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar med samma l>e
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

lopp som under innevarande budgetår eller 5 000 respektive 3 000 kronor.

Hela anslagsposten skulle härigenom komma att uppgå till (463 390 + 21 900

+ 5 000 + 3 000) 493 290 kronor eller i runt tal 493 000 kronor. Med hänsyn

till att ytterligare personalindragningar efter hand torde kunna göras under

loppet av nästa budgetår anser jag dock beloppet kunna minskas till 470 000

kronor. Anslagsposten synes böra utgöra ett högsta belopp.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal, vilken

av civilförsvarsstyrelsen beräknats till 300 000 kronor, kan densamma

väsentligen minskas, örn såsom jag här föreslagit civilförsvarsstyrelsens förslag

örn inrättande av vissa extra ordinarie befattningar icke bifalles. Denna

minskning kan uppskattas till i runt tal 109 000 kronor. 1 betraktande härav

och då även den personal, som avlönas från förevarande anslagspost, torde

kunna efter hand inskränkas under loppet av nästa budgetår, föreslår jag,

att posten bestämmes till 182 000 kronor.

Vidkommande slutligen anslagsposten till rörligt tillägg bör jämväl denna

under förutsättning som nyss sagts bestämmas till väsentligt mindre belopp

än det av civilförsvarsstyrelsen föreslagna. Minskningen har beräknats till

i runt tal 16 500 kronor, varigenom anslagsposten skulle komma att utgöra

26 500 kronor.

Ifrågavarande anslags hela belopp skulle alltså härigenom komma att

uppgå till (46 500 + 470 000 + 182 000 + 26 500) 725 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsens förslag örn särskilt anslag å 50 000 kronor till en

civilförsvarsattaché anser jag mig icke böra tillstyrka men jag förutsätter, att

militärattachéerna erhålla instruktioner att inhämta upplysningar jämväl i

civilförsvarsfrågor.

2. Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader.

Till ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46

upptaget ett förslagsanslag å 236 000 kronor.

Kungl. Majit har den 29 juni 1945 fastställt följande omkostnadsstat för

civilförsvarsstyrelsen att tillämpas under budgetåret 1945/46.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......................... kronor

2. Reseersättningar, förslagsvis ........................ »

3. Expenser, förslagsvis................................ »

4. Publikationstryck, förslagsvis........................ »

5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber, för
slagsvis

......................................... *

6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanlägg
ningar,

förslagsvis........................ *

2 000

72 000

95 000

60 000

5 000

2 000

Summa kronor 236 000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

33

Kungl. Majit har vidare i nämnda brev föreskrivit,

att anslagsposterna till reseersättningar, publikationstryck och omkostnader

för representanter i militärbefälsstaber icke må utan Kungl. Maj :ts medgivande

överskridas,

samt att av anslagsposten till expenser må för nedan angivna ändamål tagas

i anspråk följande belopp, nämligen

1. Expenser för eget behov:

a) Lyse, förslagsvis ................................ kronor 2 500

b) övriga expenser, högst............................ » 67 500

2. Expenser för annat än eget behov, förslagsvis.......... » 25 000.

I sin skrivelse den 15 november 1945 framhåller civilförsvar sstyr elsen till

en början, att ifrågavarande anslagsposter med undantag av anslagsposten till

expenser bomme att förslå för innevarande budgetår. Att expenskostnaderna

komme att överstiga anvisade belopp berodde främst på att från anslagsposten

bestredes jämväl expenskostnaderna för styrelsens flyktingverksamhet.

Vidare torde det till expenser för annat än eget behov beräknade beloppet

icke komma att förslå till bestridande av kostnaderna för sådana blanketter,

som styrelsen har att kostnadsfritt tillhandahålla kommunerna för upprättande

av planer, inskrivning av personal m. m.

I sammanhang härmed anmäler styrelsen, att styrelsen i fråga örn vissa

blanketter, vilka icke ansetts vara av den beskaffenheten, att de borde av slaten

kostnadsfritt tillhandahållas kommunerna, funnit sig böra föranstalta örn

tryckning av blanketterna, vilka därefter av styrelsen mot betalning tillhandahållits

kommunerna. Syftet härmed hade varit främst att förbilliga kostnaderna

för kommunerna. Kostnaderna för tryckningen hade innevarande budgetår

bestritts från delposten till expenser för annat än eget behov, vilken

post även tillgodofördes de av kommunerna inbetalade ersättningarna. Möjlighet

att förfara på angivet sätt syntes böra stå styrelsen öppen även i framtiden.

För nästkommande budgetår räknar styrelsen med att en nedsättning av

flertalet belopp i omkostnadsstaten kan vidtagas. Styrelsen beräknar för sin

del medelsbehovet på följande sätt.

1. Sjukvård m. m..................................... kronor 1 500

2. Reseersättningar .................................. » 60 000

3. Expenser:

a) Lyse ........................................... » 2 000

b) övriga expenser för eget behov.................... » 67 000

c) Expenser för annat än eget behov.................. » 25 000

4. Publikationstryck .................................. » 50 000

5. Omkostnader för representanter i militärbefälsstaber .... » 2 500

6. Omkostnader för krigsskyddsnämnden för kraftanlägg
ningar

.......................................... » 2 000

kronor 210 000

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 294. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

Före
draganden.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår sålunda, att till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisas ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

Civil!örsvarsutredningen har i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens

framställning inskränkt sig till att framhålla önskvärdheten av att sparsamhet

iakttages i fråga om kostnader för resor och publikationstryck.

Mot civilförsvarsstyrelsens beräkning av ifrågavarande anslag, som innebär

en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 26 000 kronor, har

jag i stort sett intet att erinra. Då emellertid det vill synas som örn ytterligare

någon besparing synes kunna göras beträffande posterna reseersättningar och

publikationstryck, finner jag mig böra föreslå, att anslaget beräknas något

lägre än civilförsvarsstyrelsen föreslagit eller till 200 000 kronor.

övriga anslag för civilförsvaret.

1) Civilförsvaret: Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,

anordnade av länsstyrelserna.

För budgetåret 1945/46 har under ifrågavarande rubrik anvisats ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 februari 1946 skall civilförsvarschef

och ställföreträdare för civilförsvarschef, som icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent,

vid resa för på honom såsom civilförsvarschef eller ställföreträdare

för civilförsvarschef ankommande åtgärd eller för deltagande

i utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden anordnas av civilförsvarsstyrelsen

eller länsstyrelsen eller på dessa myndigheters föranstaltande,

åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglemente!,

varvid han skall hänföras till rese- och traktamentsklassen II D

eller, där han är polismästare, till rese- och traktamentsklassen II C. I stället

för vad i 17 § 2 mom. första och andra styckena resereglementet är

stadgat om traktamentsersättning för dag skall gälla, att dylik ersättning

icke må åtnjutas för dag, varav högst sex. timmar tagits i anspråk för resa

eller förrättning. Vid resa för förrättning inom det egna civilförsvarsområdet

skall traktamentsersättningen utgöra tio kronor för dag och sex kronor

för natt eller tillhopa sexton kronor för dygn.

Annan än civilförsvarschef eller ställföreträdare för civilförsvarschef skall,

såframt han icke är landsfiskal eller landsfiskalsassistent, vid resa för deltagande

i sådan utbildningskurs, som för flera civilförsvarsområden anordnas

av civilförsvarsstyrelsen, åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet, varvid han skall hänföras till rese- och

traktamentsklassen II D. Jämväl vid resa för deltagande i utbildningskurs,

som för flera civilförsvarsområden anordnas av länsstyrelsen eller på länsstyrelsens

föranstaltande, skall innehavare av eller ersättare å befattning,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

35

som nu sagts, åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt allmänna

resereglemente!, varvid han skall hänföras till rese- och traktamentsklassen

lil E.

I sin framställning den 15 november 1945 framhåller civilförsvarsstyrelsen

till en början, att den här ifrågavarande utbildningsverksamheten under budgetåret

1944/45 varit starkt begränsad, då styrelsen icke funnit det lämpligt

att föranstalta om sådan utbildning, innan vissa grundläggande organisatoriska

spörsmål hunnit genomarbetas varför av det för budgetåret beviljade

anslagsbeloppet, 100 000 kronor, endast 58 000 kronor tagits i anspråk. För

första hälften av budgetåret 1945/46 hade vid statens civilförsvarsskola planlagts

10 kurser, av vilka 8 vid tidpunkten för skrivelsens avlämnande avhållits.

Kostnaderna för dessa kurser hade uppgått till ca 43 500 kronor. För

.senare hälften av budgetåret 1945/46 förelåge behov av en kursverksamhet

vid civilförsvarsskolan av ungefär samma omfattning som under budgetårets

första hälft. Till länsstyrelserna hade anslagits ett sammanlagt belopp

av 18 500 kronor till kostnader för kurser vid länsstyrelserna. Civilförsvarsstyrelsen

kunde redan nu förutsäga, att det tillgängliga anslaget å 100 000

kronor icke vore tillräckligt för genomförande av den utbildning av befäl

och vissa specialister, som enligt styrelsens uppfattning borde anordnas vid

statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1946/47 anför civilförsvarsstyrelsen:
Civilförsvarsstyrelsen

anser den centrala utbildningen av befälspersonal

och viss specialistpersonal inom det allmänna civilförsvaret vara en för upprätthållandet

av civilförsvarsorganisationen synnerligen betydelsefull angelägenhet.

Styrelsen räknar med att övningsverksamheten i framtiden kommer

att bli relativt begränsad. Bevistande av de i den centrala utbildningen

ingående kurserna torde därför komma att —- jämte deltagande i krigsspel,

studier av anvisningar m. m. i andra sammanhang —- bliva av desto större

vikt för civilförsvarschefer, tjänstegrenschefer m. fl. Styrelsen är på grund

härav av den uppfattningen, att under nästkommande budgetår utbildning

bör anordnas vid civilförsvarsskolan och av länsstyrelserna i minst samma

omfattning som under innevarande budgetår.

Civilförsvarsstyrelsen har från länsstyrelserna begärt uppgift på de av

dem beräknade kostnaderna för utbildningskurser, som anses böra anordnas

av länsstyrelserna under nästa budgetår. En sammanställning av uppgifterna

ger vid handen, att länsstyrelserna beräkna kostnaderna för resekostnads-

och traktamentsersättningar till deltagare i kurserna till sammanlagt

121 170 kronor samt övriga kostnader till sammanlagt 32 860 kronor. Härtill

kommer ett belopp av 6 500 kronor, vilket icke uppdelats på nämnda

båda kostnadsgrupper. Tillhopa utgöra sålunda de av länsstyrelserna beräknade

kostnaderna 160 530 kronor.

Såsom torde framgå av det ovan sagda föreligger eli mycket betydande

utbildningsbehov. Civilförsvarsstyrelsen anser sig emellertid av kostnadshänsyn

böra begränsa sig till att för nästa budgetår räkna med samma utbildningsplan

för den centrala utbildningen i dess helhet, som låg til] grund för

styrelsens medelsäskanden i denna del för innevarande budgetår. Kostnaderna

beräknades därvid av styrelsen till 125 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

Härutöver hemställer civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1946/47 om ett

belopp av 25 000 kronor till inspelning av undervisningsfilm för civilförsvaret.

Styrelsen anför härom:

För att höja intresset för och underlätta ett enhetligt genomförande av utbildningen

anser styrelsen det vara av synnerligt värde att utnyttja filmen

i högre grad än hittills. Erfarenheterna på detta område inom försvarsväsendet

äro synnerligen goda. Den film, som hittills använts inom civilförsvaret,

har mest utgjorts av propagandafilm, som inspelats genom riksluftskyddsförbundets

försorg. Härutöver anser styrelsen i hög grad önskvärt, att

i första hand inspelas dels sådana filmer, som avse att giva viss befäls- och

specialistpersonal inom civilförsvaret kompletterande undervisning i särskilda

detaljer av deras tjänst, dels ock filmer för den grundläggande civilförsvarsutbildningen.

Av de olika filmerna är erforderligt att framställa ett antal

kopior för att tillhandahållas länsstyrelserna för central och lokal utbildning

inom länen.

Civilförsvarsstyrelsen finner alltså sammanlagda medelsbehovet för budgetåret

1946/47 under nu ifrågavarande anslag utgöra (125 000 + 25 000)

150 000 kronor.

Civilförsvar sutredningen framhåller i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens

framställning, att utredningen i sin framställning av den 14 januari

1946 föreslagit, att särskild utbildning av inskriven personal skulle i viss

angiven omfattning fortgå. Sådan särskild utbildning borde enligt utredningens

mening i hittills tillämpad omfattning anordnas centralt. För detta ändamål

torde emellertid ett anslag motsvarande det för innevarande budgetår

anvisade beloppet, 100 000 kronor, vara tillräckligt, särskilt som behovet av

vissa kurser, exempelvis för civilförsvarschefer och skyddsrumskontroilanter,

icke torde bliva av samma omfattning. Då med inspelning av instruktionsfilm

syntes tills vidare böra anstå, torde särskilda medel härför icke böra beräknas.

I detta sammanhang anser jag mig böra upptaga fråga om ersättning för

mistad inkomst till civilförsvarspersonal, som bevistar kurs anordnad av statens

civilförsvarsskola eller länsstyrelse. Vissa för sådant fall tillämpliga bestämmelser

finnas för närvarande dels i 3 § kungörelsen den 22 december 1944

(nr 817) med bestämmelser örn arvode m. lii. åt vissa civilförsvarschefer och

ställföreträdare för civilförsvarschef, dels ock i 3 och 4 §§ avlöningsreglementet

den 15 juli 1944 (nr 546) för personal i det allmänna civilförsvaret.

Enligt förstnämnda stadgande äger sådana civilförsvarschef eller sådan ställföreträdare

för dylik, som icke är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,

om han på grund av honom åvilande civilförsvarsuppgifter gått

miste örn arbetsinkomst, därför erhålla ersättning örn och i den mån inkomstminskningen

överstiger civilförsvarschefen (ställföreträdaren) tillkommande

arvode för den tid inkomstminskningen avser, dock att ersättningen i

intet fall må vare sig utgå med högre belopp än efter 12 000 kronor för år

eller överstiga de sammanlagda löneförmåner, som för den tid inkomst
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

37

minskningen avser uppbäres av den högst avlönade befattningshavaren vid

polisväsendet inom civilförsvarsområdet. Enligt berörda bestämmelse i avlöningsreglementet

äger den som till följd av sådan tjänstgöring i allmänna

civilförsvaret, som berättigar till daglön, under en avlöningsperiod gått miste

om inkomst till belopp, som överstiger den honom tillkommande lönen, rätt

till ersättning för den av tjänstgöringen föranledda inkomstminskningen med

det belopp, vartill civilförsvarschefen finner minskning lia uppgått, dock

med högst hälften av lönen. Därjämte kan han under vissa förutsättningar

erhålla bostadsbidrag.

1 skrivelse den 14 mars 1945 har civilförsvarsstyrelsen gjort framställning

om resekostnads- och traktamentsersättning till viss personal inom civilförsvaret

m. m. I denna framställning, vilken föranlett Kungl. Maj:ts förut

omnämnda beslut av den 15 februari 1946, har civilförsvarsstyrelsen hemställt

om föreskrift, att ersättning skall utgå för arbetsinkomst, som deltagare

i vid statens civilförsvarsskola eller av länsstyrelse anordnad utbildningskurs

på grund härav går förlustig, varvid ersättningen dock icke må

utgå med högre belopp än efter 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda

löneförmåner, sorn, för den tid inkomstminskningen avser, uppbäras

av den högst avlönade befattningshavaren vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.

Förevarande ersättningsregler föreslås dock icke skola

gälla civilförsvarschef eller ställföreträdare för dylik eller statsavlönad befattningshavare

vid polisväsendet, som är befattningshavare inom allmänna

civilförsvarets ordningstjänst eller distriktschef, civilförsvarsfogde eller ersättare

för dem, ej heller i fall, där deltagande jämlikt 20 § civilförsvarslagen

skall anses ske i kommunal anställning. I motiveringen framhåiles, att de i

avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna syntes mindre lämpliga för

detta fall och att det finge ankomma på civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna

att tillse, att urvalet av kursdeltagare skedde på sådant sätt, att beloppen

av ersättning för mistad arbetsinkomst begränsades.

Civilförsvarsstyrelsen anför vidare i sin framställning:

Resekostnads- och traktamentsersättningar för deltagande i central utbildning

skola enligt civilförsvarsutredningens förslag (SOU 1944: 5, s. 198 f.)

förskottsvis utgivas av vederbörlig kommun, som därefter enligt förslaget

skall söka statsbidrag för kostnaderna. Härvid synes lia åsyftats, att statsbidrag

skall sökas hos länsstyrelsen i samma ordning som statsbidrag till

andra av kommun gjorda utbetalningar för civilförsvarets upprätthållande. I

propositionen den 12 maj 1944, nr 270, angående anslag till civilförsvaret för

budgetåret 1944/45 har föredragande statsrådet (s. 52 f.) anslutit sig till civil

försvärja! t redningens förslag i vad angår gäldande och fördelning av kostnaderna

för den centrala utbildningen. Emellertid har för budgetåret 1944/45

tdl kostnader för den centrala utbildningen upptagits en lill 100 000 kronor

maximerad delpost, ingående i det under förslagsanslaget till civilförsvaret

upptagna delanslaget till utbildnings- och försöksverksamhet. Denna delpost

skall av statskontoret disponeras för utbetalning endast till civilförsvarsstvrelsen.

Vid beräknande av delposten synes man lia räknat med att resekostnadsoch

traktamentsersättningar skola bestridas från densamma. Med hänsyn

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Före
draganden,

härtill utgår civilförsvarsstyrelsen ifrån att angivna ersättningar liksom de

härovan föreslagna ersättningarna för mistad inkomst skola — oaktat vad

härom anförts i propositionen — bestridas direkt av civilförsvarsstvielsen

respektive länsstyrelserna.

Statskontoret har i avgivet yttrande lämnat civilförsvarsstyrelsens framställning

utan erinran.

Såsom jag förut anfört har civilförsvarsplikten för utbildnings- och övningsändamål

för år 1946 — i vad angår i civilförsvaret inskriven perkal

— inskränkts till att omfatta dem, som äro inskrivna för befälsbefattning.

Detta medför att den lokala utbildningsverksamheten under nämnda

år kommer att hava väsentligt reducerad omfattning. I detta läge synes

det för upprätthållande av civilförsvarets effektivitet nödvändigt, att ökad

vikt lägges vid den vid statens civilförsvarsskola och av länsstyrelserna bedrivna

centrala utbildningsverksamheten. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra tillstyrka det av civilförsvarsstyrelsen för detta ändamål föreslagna beloppet,

125 000 kronor.

Vid anslagsbeloppets beräknande har jag förutsatt, att ur anslaget skola

utgå resekostnads- och traktamentsersättningar enligt de av Kungl. Maj:t

genom beslutet den 15 februari 1946 fastställda grunderna till civilförsvarsehef,

ställföreträdare för sådan eller i allmänna civilförsvaret inskriven person,

som deltager i utbildningskurs som nu sagts, dock med undantag för

Jet fall att vederbörande är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet.

Visserligen torde ursprungligen hava avsetts, att dylika ersättningar

skulle förskotteras av vederbörande kommun med rätt för kommunen att

därför erhålla statsbidrag enligt reglerna i 47 § civilförsvarslagen. Då detta

statsbidrag så länge civilförsvarsberedskap var rådande, jämlikt 3 mom. i

nämnda paragraf skulle utgå med kostnadernas hela belopp, ha under den

gångna tiden dessa ersättningar av praktiska skäl i allmänhet utbetalats direkt

av civilförsvarsstyrelsen eller vederbörande länsstyrelse och bestritts

från förevarande anslag. Rätteligen borde, sedan civilförsvarsberedskapen

upphävts, ersättningarna i fråga — såvitt avser personal i allmänna civilförsvaret

— förskotteras av kommunerna, som därvid skulle ha rätt till statsbidrag

med 2A ur anslaget till Bidrag till kommuner till kostnaderna för vissa

arvoden m. m. Med hänsyn till den ökade vikt, som, enligt vad nyss framhållits,

måste tillmätas ifrågavarande utbildningsverksamhet, anser jag det

emellertid lämpligare, att ersättningarna alltfort helt utgå av statsmedel och

bestridas från förevarande anslag.

Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit, att ersättning för mistad arbetsinkomst

skall kunna utgå till viss personal i allmänna civilförsvaret, som deltager

i central utbildning. Jag finner delta skäligt och anser även, liksom

civilförsvarsstyrelsen, de regler om dylik ersättning, som äro givna i gällande

avlöningsreglemente för det allmänna civilförsvaret, icke lämpade för

dessa fall. De av civilförsvarsstyrelsen föreslagna normerna för ersättningen

ansluta sig nära till motsvarande regler för civilförsvarschef och ställföre
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294. 39

trädare för dylik. Ersättningarna föreslås sålunda icke skola få utgå efter

högre belopp än 12 000 kronor för år eller överstiga de sammanlagda löneförmåner,

som för den tid inkomstminskningen avser uppbäras av den högst

avlönade befattningshavaren vid polisväsendet inom civilförsvarsområdet.

Denna maximeringsregel finner jag böra godtagas. Dessutom finner jag — i

likhet med vad fallet är beträffande civilförsvarscheferna — att ersättning

skall utgå endast örn och i den mån den mistade arbetsinkomsten överstiger

den lön, vartill vederbörande jämlikt avlöningsreglementets bestämmelser är

berättigad.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår slutligen, att under ifrågavarande anslag bör

beräknas ett belopp av 25 000 kronor för inspelning av undervisningsfilm för

civilförsvaret. Jag finner visserligen uppslaget vara av värde, men är för

närvarande icke beredd att tillstyrka, att anslag begäres för ändamålet. Med

hänsyn härtill avstyrker jag för närvarande civilförsvarsstyrelsens framställning

i denna del.

Förevarande anslag finner jag alltså böra beräknas till 125 000 kronor.

2) Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet.

Å riksstaten för budgetåret 1945/46 har till bidrag till riksluftskyddsförbundet

anvisats ett anslag av 126 500 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, att detta anslag

skulle disponeras på följande sätt.

Ändamål.

å. Riksförbundets verksamhet.

Bidrag till kanslipersonalens avlöningar (därav till generalsekreterarens

avlöning högst 12 000 kronor), högst ............

Bidrag till lokalhyra, högst................................

Bidrag till skrivmaterialier, högst ..........................

Bidrag till centrala instruktionskurser, högst ................

Ersättning till en av Kungl. Majit utsedd revisor ............

B. Länsförbundens verksamhet.

Bidrag till avlöning av chefsinstruktörer och sekreterare (kassaförvaltare)

, högst ......................................

Bidrag till expenser, högst ................................

Bidrag till utbildnings- och repetitionskurser för instruktörer,

högst ....................... ............................

Bidrag till resekostnadsersättningar och traktamenten till chefsinstruktörer,

högst ....................................

Kronor

25 000

5 000

4 400

15 000

600

30 000

6 500

15 000

25 000

Summa kronor 126 500

Riksluftskyddsförbundet har i skrivelse den 14 september 1945, vilken av

:ivilförsvarsstyrelsen överlämnats till Kungl. Majit, anhållit om fortsatt statsbidrag

för budgetåret 1946/47 med 126 500 kronor, varav 50 000 kronor för

riksförbundets verksamhet och 76 500 kronor för länsförbundens verksamhet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

I fråga om riksförbundets verksamhet framhåller förbundet,

att dess kostnader för budgetåret 1944/45 utgjort tillhopa 160 385 kronor

4 öre, varav för avlöningar 63 068 kronor 58 öre, rese- och traktamentsersättningar

15 759 kronor 52 öre, upplysning och propaganda 24 692

kronor 16 öre, broschyren »Hjälpreda för civilförsvarspliktiga» 9 000 kronor,

kursverksamhet 18 952 kronor 21 öre, lokalhvra 5 383 kronor 75 öre,

för skriv- och kontorsmateriel 6 593 kronor 17 öre samt övriga expenser

16 935 kronor 65 öre. Statsbidraget till riksförbundets kostnader uppginge

således ej till en tredjedel av de verkliga kostnaderna. Ett nedbringande av

förvaltningskostnaderna hade hittills icke varit möjligt utan eftersättande av

den centrala verksamhetens effektivitet, men kostnaderna vore föremål för

särskild utredning inom förbundet. Den fredstida verksamheten borde icke

utan vidare förutsättas bliva av nämnvärt mindre omfattning beträffande

kansliuppgifterna än den verksamhet, som varit rådande under kriget. Förbundet

fortsätter:

Den centralt bedrivna utbildningen av instruktörer har tilldragit sig ett

uppmärksammat intresse från länsförbundens och luftskyddsföreningarnas

sida även efter det fredstillstånd inträtt. Detta intresse har bland annat visat

sig genom ett ökat deltagareantal vid den sista av sommarens lägerkurser

jämfört med de närmast dessförinnan hållna kurserna.

Riksförbundet anser sig därav kunna sluta att en kommande instruktörsutbildning

under hänsynstagande till de utbildningsbehov, som även under

fred böra knyta allmänhetens intresse till civilförsvaret, skall kunna redovisa

stark anslutning.

Beträffande länsförbundens verksamhet anför riksförbundet:
Länsförbundens

kansli- och utbildningsverksamhet som mellanlänk mellan

riksförbundet och de med kommunerna avtalsslutande luftskyddsföreningarna

måste anses ofrånkomlig för att giva verksamheten stadga och möjliggöra

ett nära samarbete med länsstyrelserna och lokalmyndigheterna ävensom

med närstående organisationer och militära myndigheter. I flera län har

länsförbundet jämväl i stor utsträckning trätt i luftskyddsförenings ställe då

det gällt slutande av avtal med kommunerna om genomförande av kommunerna

ålagd civilförsvarsutbildning inom den frivilliga luftskyddsorganisationens

stadgeenliga verksamhetsram.

Därest civilförsvarsutbildning i en omfattning i huvudsak motsvarande

den som gäller år 1945 även kommer att fastställas att gälla åren närmast

därefter, torde nyutbildningsbehovet av instruktörer såväl för att ersätta avgång

som för att tillgodose lokala behov bliva oförändrat. Om däremot en betydande

nedskärning av civilförsvarsutbiidningen med visshet kan förutses

under motsvarande period, torde behovet av nyutbildning av instruktörer för

tillgodoseendet av lokala behov minskas. För ersättning vid avgång måste

dock fortsättningsvis räknas med nyutbildning. I den mån nyutbildningen

minskas bör allt större omsorg nedläggas kring repetitionsutbildningen av

instruktörer. Krigserfarenheterna och dessas inverkan på vårt civilförsvar bör

genom sådan repetitionsutbildning — lämpad efter de lokala förhållandena

— fortlöpande bekantgöras inom instruktörskadern. Värt beaktande i detta

sammanhang är att ett länsförbund — Kronobergs — beslutat örn nybild
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

41

ning av 13 luftskyddsföreningar till redan befintliga 14. Som en följd härav

torde uppkomma behov av nyutbildning av instruktörer bosatta på respektive

orter.

Av ovan anförda skäl är det riksförbundets bestämda uppfattning att en

minskning av anslag till länsförbunden skulle hava menlig inverkan på hela

den frivilliga organisationen.

Ytterligare anför förbundet:

I samma mån som av myndigheterna föreskriven utbildning kan väntas

av ekonomiska eller andra skäl inskränkas, träder behovet av frivillig verksamhet

i förgrunden. Intill dess ovan berört utredningsresultat föreligger,

åvilar det den frivilliga civilförsvarsorganisationen att arbeta vidare enligt

hittills gällande normer med uppmärksamheten fästad på sannolika utvecklingsriktningar.

Bedrivande av erforderlig propaganda för civilförsvaret i allmänhet har

av chefen för kungl, civilförsvarsstyrelsen ansetts böra i huvudsak och efter

givna direktiv anförtros riksluftskyddsförbundet. Frågan om statsbidrag härför,

varom även underdånig framställning gjordes för budgetåret 1945/46,

har emellertid av förbundet icke ansetts böra ånyo framföras i det läge, som

för närvarande råder.

Sven örn ovan angiven utredning skulle komma att föranleda till viss kostnadsbesparing,

är med tidigare framförda motiveringar att förutse, att verksamheten

inom riksluftskyddsförbundet icke under närmaste förestående period

kan komma att minska i omfattning utan snarare utvidgas.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att enligt direktiven för 1945 års civilförsvarsutredning

denna skall överväga riksluftskyddsförbundets framtida

ställning och uppgifter. Civilförsvarsstyrelsen anser sannolikt, att förbundets

uppgifter med avseende å civilförsvarsutbildningen jämväl i framtiden

komme att bli betydelsefulla. Då det emellertid är omöjligt att innan resultatet

i denna del av civilförsvarsutredningens arbete föreligger taga ställning

till frågan örn eventuella ändringar beträffande riksluftskyddsförbundets

verksamhet, föreslår civilförsvarsstyrelsen, att för nästkommande budgetår

beviljas anslag till riksluftskyddsförbundet med samma belopp som för budgetåret

1945/46 eller med 126 500 kronor.

1945 års civiltörsvarsutredning tillstyrker det begärda beloppet dock under

framhållande av att denna tillstyrkan icke innefattade något ståndpunktstagande

beträffande riksluftskyddsförbundets framtida ställning och uppgifter.

Utredningen ifrågasätter dock, huruvida icke i nuvarande läge större

andel av anslaget än som syntes vara förutsatt borde på bekostnad av administrations-

och övriga utgifter tillgodoföras den verksamhet för utbildning

av instruktörer, som bedreves centralt av riksförbundet eller lokalt av länsförbunden.

Statskontoret finner liksom civilförsvarsutredningen, alt en minskning av

bidraget lill administrations- och vissa andra kostnader borde kunna ske,

men säger sig icke lia blivit övertygat örn behovet och lämpligheten av en

utökning i nuvarande läge av förbundets utbildningsverksamhet. Statskontoret

förordar i stället, att anslaget nedsättes med det belopp, varmed bidraget

lill administrations- m. fl. kostnader må kunna nedbringas.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

Före- Riksluftskyddsförbundets verksamhet har under de gångna åren i olika

draganden. avseen(]en varit till stort gagn för civilförsvaret. Alltjämt finnas väsentliga

arbetsuppgifter för förbundet. Det är synnerligen önskvärt, att en organisation

upprätthålles, som har till uppgift att befordra förståelsen för civilförsvaret

och dess verksamhet och därigenom även främja medborgarnas vilja

att göra en frivillig insats i civilförsvarets utbildningsverksamhet. Den av

riksluftskyddsförbundet bedrivna instruktönsutbildningsverksamheten är särskilt

under nuvarande förhållanden av stor vikt. Såsom förut framhållits,

har utbildningsplikten numera inskränkts högst väsentligt. Ju mer man begränsar

den på civilförsvarsplikt grundade utbildningen i fredstid, desto viktigare

är det att man har tillgång till erforderligt antal tillräckligt utbildade

och kunniga instruktörer, vilka vid behov kunna biträda vid en snabbutbildning.

Härmed har jag emellertid icke velat göra något uttalande beträffande

riksluftskyddsförbundets ställning och uppgifter efter en framtida omorganisation

av civilförsvaret.

Av sålunda angivna skäl tillstyrker jag fortsatt bidrag till riksluftskyddsförbundets

verksamhet. Mot det begärda beloppet, 126 500 kronor, har jag

intet att erinra. 1 likhet med civilförsvarsutredningen anser jag dock det böra

övervägas, huruvida icke större del av anslaget än som förutsatts i riksförbundets

framställning, bör tillgodoföras riksförbundets och länsförbundens

verksamhet för utbildning av instruktörer på bekostnad av administrationsoch

övriga utgifter.

3) Civilförsvaret: övnings- och försöksverksamhet.

Till ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget

ett förslagsanslag å 165 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t för samma budgetår fastställt

följande stat för användning av anslaget.

Stat.

1. Vissa kostnader för av civilförsvarsstyrelsen eller av läns
styrelserna

enligt civilförsvarsstyrelsens anvisningar

anordnade övningar, högst ........................ kronor 90 000

2. Försöksverksamhet:

a) Kostnader för civilförsvarsstyrelsens egen försöksverksamhet,

högst ............................ » 20 000

b) Kostnader för försöksverksamhet, som bedrives av

försvarets forskningsanstalt, högst ................ » 50 000

3. Kostnader för gasskyddslaboratorier (arvoden och mate
riel)

högst .............................. »_5 000

Summa kronor 165 000. I

I civilförsvarsstyrelsens framställning av den 15 november 1945 framhålles

beträffande civilförsvarsövningarna, att några övningar av

ifrågavarande slag hittills icke hållits och knappast heller komme att hållas

innevarande budgetår. Styrelsen anser emellertid det oaktat för nästkomman
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

43

de budgetår visst anslagsbelopp, förslagsvis 30 000 kronor, böra anvisas för

ändamålet. Styrelsen anför härom:

Anordnandet av övningar är likväl det enda tillförlitliga sättet att pröva

användbarheten i praktiken av nya organisationsformer m. m. Civilförsvarsslyrelsen

anser det därför berättigat att för nästkommande budgetår föreslå

anvisande av vissa medel till övningar. Allmänhetens medverkan synes dock

därvid knappast böra påfordras. I regel torde övningarna kunna begränsas

till att avse befälspersonal. I stor utsträckning torde de böra ges karaktären

av krigsspel. För undvikande av att det fåtal kommuner, där övningar anordnas,

bli hårdare betungade än övriga kommuner, anser styrelsen, att kostnaderna

för övningarna böra till allra största delen bestridas av statsmedel.

Beträffande den tekniska försöksverksamheten framhåller

civilförsvarsstyrelsen, att denna verksamhet borde under fredstid fullföljas

och intensifieras, i den mån erfarenheterna från de tidigare krigförande länderna

bleve tillgängliga samt fortsätter:

Under nästkommande budgetår torde sådana erfarenheter bli tillgängliga i

betydande utsträckning. Möjligheter måste då finnas att kontrollera desamma

samt omsätta dem efter svenska förhållanden. Medelsbehovet för försöksverksamhet

torde därför bli större än under innevarande budgetår. Härvid

inverkar också den omständigheten, att vissa militära organ, som förut utfört

försöksverksamhet av betydelse även för civilförsvaret, numera upphört

med denna verksamhet.

Civilförsvarsstyrelsen förslår därför, att anslaget till styrelsens egen försöksverksamhet

under budgetåret ökas från 20 000 till 40 000 kronor. Anslaget

till sådan försöksverksamhet av betydelse för civilförsvaret, som utföres

av försvarets forskningsanstalt, bör utgå med oförändrat belopp.

I fråga om gasskyddslaboratorierna .föreslår civilförsvarsstyrelsen

— under framhållande av önskvärdheten att den värdefulla tillgång för

gasskyddet, som laboratorierna utgjorde, även för framtiden bibehölles — att

anslagsposten beräknas till samma belopp som för innevarande budgetår.

Civilförsvarsstyrelsen uppskattar alltså sammanlagda medelsbehovet under

nu förevarande anslag lill (30 000 + 40 000 + 50 000 + 5 000) 125 000

kronor.

1945 års civilförsvarsutredning anför beträffande ifrågavarande anslag:

Utredningen tillstyrker ett anslag av tillhopa 95 000 kronor, varav en delpost

å 90 000 kronor för försöksverksamhet att efter civilförsvarsstyrelsens

närmare prövning användas till dylik verksamhet antingen i egen regi eller

genom försvarets forskningsanstalt samt en delpost å 5 000 kronor till gasskyddslaboratorier.

Beträffande övningsverksamheten har utredningen i sin skrivelse den 14

januari 1946 uttalat, att det icke bör ifrågakomma alt i nuvarande läge återupptaga

övningar av sådan större omfattning, som med förevarande anslag

regelmässigt avses. Särskilda medel härför synas därför icke böra beräknas.

Därest emellertid skulle ifrågakomma att anordna exempelvis krigsspel av

större omfattning, torde härför erforderligt belopp böra få disponeras från

förenämilda delpost å 90 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

Före
draganden.

Under ifrågavarande anslag äro för närvarande anvisade medel dels till

vissa kostnader för civilförsvarsövningar, dels till försöksverksamhet på civilförsvarets

område, såväl civilförsvarsstyrelsens egen som den, vilken bedrives

av försvarets forskningsanstalt, dels ock till kostnader för gasskvddslaboratorier.

Försöksverksamheten är uppenbarligen av mycket stor vikt för civilförsvaret,

särskilt då det nu gäller att tillgodogöra sig erfarenheterna från krigstiden.

Medel synas böra ställas till disposition härför. Jag finner civilförsvarsutredningens

förslag, att för ändamålet under förevarande anslag anvisas

ett belopp av 90 000 kronor att efter civilförsvarsstyrelsens beprövande användas

till försöksverksamhet antingen i styrelsens egen regi eller genom

försvarets forskningsanstalt, lämpligt.

Beträffande civilförsvarsövningama har Kungl. Maj:!, såsom jag redan

framhållit, beslutat, att skyldighet att deltaga i sådana övningar icke skall

föreligga under år 1946. Såvitt nu kan bedömas, komma dylika övningar

knappast att föreskrivas för år 1947. Det oaktat bör möjlighet finnas att

hålla dylika övningar med personal, som frivilligt anmäler sig därtill. Allmänhetens

medverkan bör dock icke påkallas. Medel att bestrida kostnaderna

för dylika övningar torde, såsom civilförsvarsutredningen föreslagit, böra

få disponeras från nyssnämnda anslagsbelopp å 90 000 kronor. Dessa övningar

ha numera till huvudsakligt ändamål att pröva organisationen.

Till kostnader för gasskyddslaboratorier synes böra upptagas det av civilförsvarsstyrelsen

förslagna beloppet, 5 000 kronor.

Anslaget för övnings- och försöksverksamhet bör alltså beräknas till (90 000

+ 5 000) 95 000 kronor.

4) Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m.

För innevarande budgetår finnes för ifrågavarande ändamål å riksstaten

upptaget ett reservationsanslag av 100 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, att av de vid

utgången av budgetåret 1944/45 förefintliga reservationerna å vissa äldre reservationsanslag

ett belopp av 518 000 kronor skulle överföras till nu ifrågavarande

anslag. Samtidigt har Kungl. Majit ställt anslaget till civilförsvarsstyrelsens

förfogande att av styrelsen disponeras intill ett belopp av 190 000

kronor för alarmeringsanläggningar, 53 000 kronor för gasskyddsmateriel,

75 000 kronor för projektilröjningsmateriel samt 200 000 kronor för kostnader

för tillhandahållande i enlighet med fastställda organisationsplaner av

viss materiel m. m.

Genom luftskyddsinspektionen, statens utrymningskommission och civilförsvarsstyrelsen

har under de gångna budgetåren anskaffats materiel för

omkring 50 miljoner kronor, huvudsakligen tillhörande följande grupper,

nämligen alarmeringsanläggningar, gasskyddsmateriel, stålhjälmar, sjukvårdsmateriel,

transportmateriel, förläggningsmateriel och utspisningsmateriel.

Tidigare har även röjningsmateriel inköpts för statsmedel, men enligt uttalande

i proposition 1945: 320 anskaffas numera sådan materiel — med un
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

45

dantag av materiel för projektilröjning — av kommunerna med rätt till statsbidrag

i den utsträckning civilförsvarslagen medgiver. Slutligen har för

statsmedel viss materiel anskaffats genom att länsstyrelserna med stöd av

lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov tagit i anspråk materiel av

olika slag.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 31 augusti 1945 bemyndigat styrelsen

att försälja två såsom beredskapslager anskaffade partier koks och träull örn

respektive 2 300 och 2 500 ton. Sedan styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 10 oktober 1945 dels anmält att styrelsen föranstaltat om försäljning av

viss materiel, dels hemställt om bemyndigande att företaga vissa ytterligare

försäljningar, har Kungl. Majit genom beslut den 26 oktober 1945 godkänt

av styrelsen företagna försäljningar och lämnat begärt bemyndigande till ytterligare

försäljningar. Genom beslut den 5 oktober 1945 har Kungl. Majit

förordnat, att viss förläggnings- och utspisningsmateriel skulle försäljas till

Danmark. Slutligen har Kungl. Majit på framställningar av civilförsvarsstyrelsen

medgivit dels den 23 november 1945 ytterligare försäljning av gummistövlar,

dels den 21 december 1945 försäljning av vissa baracker. Enligt av

Kungl. Majit i beslutet den 26 oktober 1945 meddelade bestämmelser skola

de medel, som inflyta vid försäljningarna, tillföras nu ifrågavarande anslag

såsom inkomst.

I en den 3 maj 1946 dagtecknad, inom civilförsvarsstyrelsen upprättad

promemoria har lämnats en översikt över de viktigare av de av civilförsvarsstyrelsen

med stöd av Kungl. Majits bemyndigande!! verkställda försäljningarna.

Sålunda hade av tillgängliga cirka 2 000 ton klorkalk försålts cirka

1 700 ton. Vidare hade försålts omkring 60 000 par gummistövlar, 1 800 ton

koks, 78 500 liter bensin, 800 bilbatterier samt större eller mindre delar av

förråden av virke, träull, gummihandskar, gasskyddsförkläden, saneringssprit,

medikamenter m. m.

I detta sammanhang kan nämnas, att Kungl. Majit genom flera olika beslut

medgivit användning eller utlåning av civilförsvarsmateriel för fredsmässigt

bruk.

Beträffande nyanskaffning av materiel framhåller civilförsvarsstyrelsen

i sin skrivelse av den 15 november 1945, att dylik anskaffning

under budgetåret 1946/47 borde begränsas i avbidan på resultatet av civilförsvarsutredningen

samt inhämtande av erfarenheter från utlandet. Dock borde

medel anvisas, så att tidigare med stöd av statsmedel verkställd materielanskaffning

kunde fortsättas i fråga örn alarmeringsanläggningar.

Efter att lia erinrat örn ett uttalande i sina anslagsäskanden till innevarande

budgetår av innehåll att nya alarmeringsanläggningar borde komma till

stånd å vissa större orter, där särskilt civilförsvar organiserats eller kunde

komma alt organiseras, uppger civilförsvarsstyrelsen, att av de för samma

budgetår anvisade medlen omkring 100 000 kronor kornme att tagas i anspråk

för nyanläggningar å cirka 30 orter. En fortsatt utbyggnad funne styrelsen

påkallad, ehuru i långsammare takt än hittills, och beräknade härför

ett belopp av 50 000 kronor för budgetåret 1946/47. Belopp av samma stor
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

lek funné styrelsen erforderligt för komplettering av alarmeringsanläggningama

å vissa orter på grund av nybebyggelse, till bestridande av kostnader

för flyttning av larmaggregat och för utbyte av skadade aggregat. Vidare borde

utrustning för telefonalarmering införas a följande automatiserade telefonstationer,

nämligen Krylbo, Skellefteå och Söderhamn. Kostnaderna härför

beräknades till ,16 700 kronor. Då telefonstationerna i Enköping, Katrineholm,

Värnamo, Lidköping och Östersund torde komma att automatiseras,

borde telefonalarmering samtidigt införas för undvikande av onödiga^ kostnader.

Härför skulle sammanlagt erfordras omkring 39 700 kronor. Då telefonstationerna

i Stockholm, Aspudden, Råsunda, Spånga, Storängen, Lppsala,

Eskilstuna, Malmö och Göteborg komme att utökas under nästa budgetår,

vore det angeläget att även systemet för telefonalarmering utökades.

Härför beräknades en kostnad av 13 750 kronor. Slutligen erfordrades 900

kronor för komplettering av telefonalarmeringssystemet vid Mälarhöjdens

telefonstation. Medel härför hade beräknats vid beviljande av anslag för budgetåret

1944/45 men anordningen hade uppskjuta och medlen i stället med

Kungl. Maj :ts medgivande den 23 augusti 1945 använts för komplettering av

utrustningen vid Örby telefonstation. Sammanlagt skulle alltså för alarmeringsanläggningar

erfordras (50 000 + 50 000 + 16 700 + 39 700 + 13 750

+ 900) 171 050 kronor eller avrundat 172 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller vidare, att da försäljningarna av materiel

icke i något fall helt avslutats någon närmare beräkning av de inflytande

medlen icke kunde göras men att det vore uppenbart, att medlen komme att

uppgå till högre belopp än nyssnämnda 172 000 kronor. Styrelsen ansåge

det lämpligt, att behovet av medel för alarmeringsanläggningar täcktes med

dessa försäljningsmedel.

Civilförsvarsstyrelsen gör slutligen gällande att möjligheter till omsättmngsköp

av viss materiel under budgetåret 1946/47 borde hållas öppen och att

härför de vid försäljning av motsvarande äldre materiel inflytande medlen

borde komma till användning. Då emellertid behov kunde uppstå att kunna

disponera ytterligare medel för inköp av ifrågavarande slag, syntes det civilförsvarsstyrelsen

lämpligt att Kungl. Maj:t ägde befogenhet att av behållningen

å anslaget disponera visst belopp, förslagsvis högst 100 000 kronor, till bestridande

av sådana särskilda kostnader för omsättningsköp.

Statskontoret har i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning

under denna punkt framhållit, att bemyndigandet att för alarmeringsanläggningar

och omsättningsinköp anlita försäljningsmedel uttryckligen borde begränsas

till de belopp, som kunde befinnas erforderliga för respektive anda
m&Civilförsvarsutredningen

tillstyrker i sitt yttrande framställningen i vad den

avser begärd rätt att för alarmeringsanläggningar disponera 1/2 000 kronor

under framhållande av att behovet av alarmeringsanordningar syntes bliva

bestående, även om civilförsvarets verksamhetsformer eljest underkastades

förändring. Beträffande åtgärderna för telefonalarmering talade därjämte eko
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 47

nomiska skäl för anordningarnas vidtagande i samband nied planerad automatisering

av telefonnätet.

I sin förut omnämnda framställning av den 14 januari 1946 har dvilförsvarsutredningen

beträffande försäljningarna av civilförsvarsmateriel —- efter

framhållande av att vid de hittills medgivna försäljningarna den principen

torde ha följts, att materiel, som vid fortsatt förvaring löpte risk att förstöras

eller försämras eller som blivit omodern, ansetts skola försäljas —

uttalat sig för att dessa riktlinjer även i fortsättningen borde gälla, varjämte

eventuellt befintlig materiel, varav god tillgång funnes inom landet, borde

kunna avvecklas. Utredningen föreslår, att civilförsvarsstyrelsen erhåller

uppdrag att beträffande all statlig materiel utreda lämpligheten av försäljning,

omsättning eller utlåning samt underställa Kungl. Maj:! förslag i ämnet.

Utredningen anser, att vid försäljningarna inflytande medel jämväl fortsättningsvis

böra tillgodoföras nu ifrågavarande anslag. Åleranskaffning av materiel

i stället för den försålda syntes i nuvarande läge böra ske endast i

särskilda fall och efter Kungl. Maj:ts efter framställning av civilförsvarsstyrelsen

härtill lämnade medgivande.

Jag vill i detta sammanhang anmäla fråga örn inköp av viss skyddsrumsmateriel.

Med anledning av en av civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 29 september

1945 gjord framställning förklarade Kungl. Majit genom beslut den 8 februari

1946, att hinder icke mötte att i avvaktan på resultatet av civilförsvarsutredningens

arbete låta anstå med vissa i skrivelsen angivna åtgärder

av teknisk art vid anordnande av allmänna och enskilda skyddsrum. I skrivelsen

framhöll civilförsvarsstyrelsen bland annat, att ett medgivande att med

vissa åtgärder av teknisk art finge anstå skulle hava till följd, att tillverkningen

av vissa skyddsrumsdörrar och -luckor m. m. samt luftrenare komme

att inställas. Ett återupptagande av sådan tillverkning skulle komma att

kräva tidsödande förberedelser, varför en fabrikation i större skala av nämnda

materiel icke omedelbart vid behov kunde igångsättas. Enligt av styrelsen

från tillverkarna inhämtade och i en skrivelsen vidfogad promemoria sammanställda

uppgifter utgjorde värdet av hos dem lagerhållen skyddsrumsmateriel

per den 15 december 1945 ca 435 000 kronor, vilken summa till

största delen belöpte på luftrenare och tillbehör till sådana. Därest ifrågasatt

uppskov tills vidare medgåves, syntes staten böra inköpa denna materiel

för central lagerhållning. Härigenom skulle tillverkare av sådan materiel

hållas skadeslösa, varjämte det ur beredskapssynpunkt bleve förmånligt, att

staten ägde viss tillgång till sådan materiel, vilken omedelbart komme att

erfordras vid ändrat beredskapsläge.

I skrivelse den 9 maj 1946 framhåller nu civilförsvarsstyrelsen, alt enligt

verkställd utredning omfattningen av lagerhållen skyddsrumsmateriel undergått

en icke obetydlig minskning och alt huvuddelen av den återstående

materielen utgjordes av luftreningsaggregat — dels kompletta aggregat, dels

halvfabrikat och råmateriel — hos aktiebolaget svenska fläktfabriken. Bolaget

hade i samråd med civilförsvarsstyrelsen preliminärt beräknat kost
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

Föredraganden

.

naderna för den lagerhållna materielen enligt två alternativ, av vilka det

ena, alternativ /, som slutade å 247 000 kronor, innebure, alt civiliörsvarsstyrelsen

övertoge de aggregat (270 stycken) och detaljer, som bolaget nu

hade fullt färdiga, jämte halvfabrikat m. m., samt det andra, alternativ II.

som slutade å 345 000 kronor, innebure, att bolaget skulle färdigställa kompletta

luftreningsaggregat av de tillgängliga detaljerna och att styrelsen skulle

övertaga sammanlagt 720 luftreningsaggregat jämte vissa färdiga detaljer.

Civilförsvarsstyrelsen förordade trots den högre kostnaden alternativ II, då

man enligt detta alternativ komme att kunna disponera betydligt större beredskapslager

av luftrenare, vilket ur beredskapssynpunkt väl syntes motivera

den högre kostnaden.

Civilförsvarsstyrelsen anför härefter:

Styrelsen anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att de luftrenare,

varom här är fråga, äro avsedda för tillförsel av friskluft till gastätt tillslutna

skyddsrum. Kapaciteten på aggregaten har beräknats med utgångspunkt från

att dessa, trots att de äro försedda med elektrisk motor, jämväl skola kunna

manövreras för hand. Denna synpunkt har varit bestämmande för dimensioneringen

av filteranordningama och därigenom även på de elektriska motorerna.

Skulle framdeles uppställas krav på andra filterkonstruktioner —

detta får icke anses uteslutet, då nuvarande filter t. ex. icke skydda mot

koloxid — kommer, såvitt kan bedömas, en dylik ändring i konstruktionen

icke att medföra ändring av aggregaten i övrigt. Möjligen får man räkna

med en något mindre kapacitet. Med hänsyn härtill synes icke behöva resas

farhågor mot att den avbrutna tillverkningen fullföljes enligt ovannämnda

alternativ II. , ,, , .....

Det torde böra få ankomma på civilförsvarsstyrelsen att tratta närmare

uppgörelse angående omfattningen i detalj av den materiel, som skall inlösas,

samt det pris, vartill inlösen skall ske. Vid beräkningen av medelsbehovet

synes man emellertid böra utgå fran ovan angivna priser samt räkna

med att ytterligare vissa mindre partier materiel möjligen kunna komma att

inlösas. Med hänsyn härtill synas de totala kostnaderna böra beräknas till

i runt tal 250 000 kronor enligt alternativ I och 350 000 kronor enligt alter
Civilförsvarsstvrelsen

hemställer på grund härav, att ur förevarande anslag

ett belopp av 350 000 kronor måtte få användas för inköp av ifrågavarande

skyddsrumsmateriel.

Civilförsvarsstyrelsens förevarande framställningar örn engångsanskaffning

av materiel hänför sig väsentligen till två grupper, nämligen dels alarmeringsanordningar,

dels ock viss skyddsrumsmateriel.

Vad alarmeringsanordningarna beträffar innebär civilförsvarsstyrelsens

förslag viss fortsatt utbyggnad å orter, som tidigare icke haft

dylika anläggningar, samt komplettering av alarmeringsanläggningama å

vissa andra orter. Därutöver föreslås telefonalarmeringssystemet å vissa orter

böra utbyggas eller kompletteras i samband med automatisering av telefonstationer

inom orterna i fråga. I likhet med civilförsvarsutredningen finnér jag

de föreslagna åtgärderna lämpliga och har intet att erinra mot det föreslagna

beloppet 172 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

49

I delta sammanhang vill jag för riksdagen anmäla följande förhållande.

Enligt ett i propositionen den 12 maj 1944, nr 270, förordat förslag, mot

vilket riksdagen icke framställt någon erinran, skulle bl. a. alarmeringsanläggningar

i Kramfors, bestående av 5 siemens-sirener, utbytas mot tyfoner,

varefter sirenerna skulle installeras i Göteborg. Kostnaderna härför hade beräknats

till 21 000 kronor. Genom beslut den 1 mars 1946 har emellertid

Kungl. Majit i anledning av därom gjord framställning bemyndigat civilförsvarsstyrelsen

att — i stället för utbytet av sirene!- mot tyfonaggregat i Kramfors

— verkställa sådant utbyte av civilförsvarets alarmeringsanläggning i

Härnösand samt att för nämnda ändamål ävensom för installation av fem

av dessa sirener i alarmeringsanläggningar i Göteborg använda högst 25 000

kronor från förevarande anslag.

Beträffande skyddsrumsmaterielen har civilförsvarsstyrelsen begärt

att få från aktiebolaget svenska fläklfabriken övertaga vissa luftreningsaggregat

och delar därtill. Med hänsyn till förhållandena finner jag mig böra

förorda detta förslag, varvid jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen finner alternativ

II böra komma i fråga, trots att detta alternativ är något dyrare.

Härvid bör dock såsom villkor stipuleras, att fläktfabriken bibehåller för tillverkningen

av ifrågavarande aggregat erforderliga specialverktyg och specialmaskiner.

Mot det beräknade beloppet, 350 000 kronor, har jag intet att erinra.

Vidkommande civilförsvarsstyrelsens begäran örn rätt att disponera visst

belopp, högst 100 000 kronor, till bestridande av särskilda kostnader för omsättningsköp

finner jag, att såvitt nu kan bedömas någon återanskaffning av

materiel näppeligen kommer att vara erforderlig under nästa budgetår. Några

medel härför synas därför icke höra för närvarande beräknas. Jag förutsätter,

att, därest riksdagen intet bär att däremot erinra, Kungl. Majit må

inom ramen för tillgängliga medel medgiva civilförsvarsstyrelsen rätt till återanskaffning,

som nu sagts, därest särskilda förhållanden skulle föranleda

därtill.

Inkomsten å den försäljning av civilförsvarsmateriel, som enligt Kungl.

Majits bemyndigande må komma att ske, bör såsom hittills skett tillföras nu

förevarande anslag. Enligt vad jag erfarit från civilförsvarsstyrelsen torde inkomsterna

av de försäljningar, vartill bemyndigande nu erhållits, komma att

uppgå till omkring 1 600 000 kronor. Dessa inkomster komme alltså att väsentligt

överstiga de belopp, örn tillhopa (172 000 + 350 000) 522 000 kronor,

som enligt vad förut angivits erfordras för alarmeringsanläggningar och

skyddsrumsmateriel. Med hänsyn härtill behöver anslag icke anvisas ä riksstaten

för budgetåret 1946/47.

5) Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel.

För detta ändamål bär för budgetåret 1945/46 anvisats ett förslagsanslag

av 220 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen anför i skrivelsen den 15 november 1945, att anslaget

vore avsett för anskaffning av viss materiel, huvudsakligen för den lokala

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 291.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Före
draganden.

utbildningen ävensom för övningar. Med hänsyn till ovissheten om omfattningen

av utbildnings- och övningsverksamheten under budgetåret 1946/47

förelåge svårigheter att beräkna medelsbehovet, men styrelsen räknade med

att under alla förhållanden en avsevärd nedsättning av anslaget kunde äga

rum. Styrelsen föresloge, att anslag för ändamålet anvisades med 150 000

kronor.

Civilförsvarsutredningen har i sitt yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning

— efter att ha hänvisat till att utredningen för år 1946 föreslagit

betydande inskränkningar i såväl utbildnings- som övningsverksamheten —

framhållit, att utredningen från civilförsvarsstyrelsen inhämtat, att anslaget

beräknats icke med utgångspunkt från utbildning av vissa årsklasser utan

närmast med ledning av antalet på senare tid inkomna rekvisitioner av materiel

samt nu gällande priser. Svårighet förelåge därför att i direkt anslutning till

den av utredningen föreslagna begränsningen av utbildnings- och övningsverksamheten

nedräkna anslaget. Emellertid ansåge utredningen, att ett till

100 000 kronor begränsat belopp borde vara tillfyllest för här avsett ändamål.

Då enligt Kungl. Maj:ts beslut civilförsvarets lokala utbildningsverksamhet

ävensom civilförsvarsövningarna under år 1946 begränsats mera än civilförsvarsutredningen

föreslagit, finner jag förevarande anslag kunna ytterligare

något reduceras, förslagsvis till 75 000 kronor.

6) Civilförsvaret: Förvaring och underhåll av viss materiel m. m.

För budgetåret 1945/46 har till ifrågavarande ändamål anvisats ett förslagsanslag

av 150 000 kronor. Av Kungl. Maj-.ts beslut den 29 juni 1945

angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1945/46 jämfört med propositionen

nr 320/1945 framgår, att anslaget skall användas i huvudsak till

följande ändamål:

Hyror för förvaringslokaler för skyddsrumsdörrar och luft- I

renare „. . kronor 3 550

Verksamheten vid centralförrådet i Stockholm m. m....... » 20 000

Kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel genom

försvarets forskningsanstalt .......................... * 20 000

Förvaring av materiel för internatförläggningar .......... » 75 000

Transporter av materiel................................ * 30 000

I sin framställning den 15 november 1945 anför civilförsvarsstyrelsen:

Det är uppenbarligen ett oavvisligt krav, att civilförsvarsmaterielen förvaras

och underhålles på sådant sätt, att dess användbarhet och ekonomiska

värde icke minskas snabbare, än som är oundgängligen nödvändigt. Det kan

icke undvikas, att förvaringen och underhållet av den omfattande och dyrbara

samt delvis svårskötta materielen kommer att draga avsevärda kostnader.

Enligt gällande lagstiftning är kommun skyldig att utan rätt till statsbidrag

svara för förvaring, underhåll och kontroll av civilförsvarets materiel,

utrustning och annan egendom. Denna skyldighet torde väl i bland

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 294.

51

komma att te sig betungande för kommunerna. Viss materiel skulle sannolikt

också kunna bättre och mera ekonomiskt förvaras och underhållas i

centrala statliga förråd. Likväl synes det för närvarande knappast vara att

räkna med annat, än att huvuddelen av materielen tills vidare skall förvaras

och underhållas av kommunerna på egen bekostnad. Civilförsvarsstyrelsen

finner det härvid vara sin skyldighet att tillse, att materielen blir tillfredsställande

bevarad.

En viss statlig förrådsverksamhet äger emellertid i begränsad omfattning

för närvarande rum genom civilförsvarsstyrelsen. Detta sker dels i centrala

reservförråd (huvudsakligen i Stockholm), där viss gasskyddsmateriel och

annan materiel förvaras, dels ock i läns- och kommunförråd, där materiel

för internatförläggningar förvaras.

En utvidgning av verksamheten vid de centrala förråden torde vara nödvändig

att vidtaga under den närmaste tiden. Sålunda lär förvaringen av viss

gasskydds- och annan materiel, som under beredskapstiden tilldelats centrala

ämbetsverk, handelsfartyg m. fl., icke lämpligen kunna ordnas på annat sätt.

Styrelsen utgår ifrån, att utvidgning av denna statliga förrådsverksamhet

skall kunna äga rum jämväl därest så eljest, t. ex. i samband med omsättning

av icke lagringsbeständig materiel eller reparationer av skadad materiel,

skulle visa sig erforderligt.

Hyrorna för styrelsens centrala förråd bestridas för närvarande i huvudsak

av byggnadsstyrelsen. Styrelsen räknar med att så kommer att bli fallet

jämväl i fortsättningen, även om en utökning av förrådslokalerna — vilket

synes sannolikt -— kommer att påkallas.

Efter att ha framhållit, att till förvaring av skyddsrumsdörrar och luftrenare

icke behövde beräknas något belopp, eftersom skyddsrumsdörrarna

Lomme att försäljas och luftrenama komme att förflyttas till centralt, av

byggnadsstyrelsen upplåtet förråd i Stockholm, uppgiver styrelsen att för

verksamhet vid det centrala förrådet i Stockholm m. m.

beräknades oförändrat belopp 20 000 kronor, vilket belopp skulle användas

huvudsakligen till underhåll av materiel i de centrala förråden samt till förbrukningsmateriel

för den genom styrelsens montör utövade tillsynen å de lokala

alarmeringsanläggningarna. — Beträffande kostnaden för förvaring

och underhåll av materiel för internatförläggningar finner

styrelsen — med hänsyn till att dels viss materiel komme att försäljas,

dels återstående materiel torde komma att sammanföras till större länsförråd

— för ändamålet icke erfordras högre belopp än 60 000 kronor, vari inginge

även kostnader för lokal tillsyn å förråden. — För kontroll och

efterbesiktning av gasskyddsmateriel, vilken kontroll och efterbesiktning

utföres av försvarets forskningsanstalt, avser styrelsen oförändrat

belopp, 20 000 kronor. Jämväl kostnaderna för transport av

materiel linner styrelsen böra beräknas till oförändrat belopp, 30 000

kronor. För underhåll och reparation av viss materiel föreslår

styrelsen, att ett belopp av 150 000 kronor skall beräknas för budgetåret

1946/47, Styrelsen anför härom:

Förutom de härovan avsedda beloppen till verksamheten vid civilförsvarsstyrelsens

centrala förråd, till förvaring och underhåll av materiel för internatförläggningar

samt till kontroll och efterbesiktning av gasskyddsmateriel

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Före
draganden.

har statsanslag till underhåll av materiel icke anvisats för innevarande budgetår.

Underhållet, inberäknat reparationer, av den för statsmedel anskaffade

civilförsvarsmaterielen ankommer i övrigt i enlighet med vad tidigare sagts,

på kommunerna utan rätt till statsbidrag. Pa sätt förut framhållits, anser

sig civilförsvarsstyrelsen tills vidare böra räkna med vidblivandet av denna

princip. Civilförsvarsstyrelsen är dock av den uppfattningen, att det för erforderligt

bevarande av materielen är önskvärt, att staten åtager sig vissa

kostnader för underhållet. Styrelsen har funnit, att avsevärda skador på

många håll uppkommit å materielen. Tidigare har tillämpats den regeln, att

skador, som genom olyckshändelse uppkommit å den av staten för luftskyddet

tillhandahållna materielen, reparerats på statens bekostnad. Motsvarande

regel synes böra vinna tillämpning även i framtiden. Medelsbehovet

för dylika reparationer är för närvarande svårt att uppskatta.

Styrelsen föreslår alltså för budgetåret 1946/47 ett förslagsanslag till förevarande

ändamål av (20 000 ~T 60 000 ~r 20 000 t 30 000 150 000)

280 000 kronor.

Civilförsvar sutredning en finner, att de av civilförsvarsstyrelsen till 150 000

kronor beräknade kostnaderna för reparation av genom olyckshändelser uppkomna

skador å statlig civilförsvarsmateriel borde täckas med medel, som

inflöte vid försäljning av statlig civilförsvarsmateriel. I övrigt tillstyrkte utredningen

det begärda anslaget örn tillhopa 130 000 kronor.

I sin framställning av den 14 januari 1946 har civiltörsvarsutiedningen

ytterligare berört frågan örn civilförsvarets förradshallning. Uticdningen förordar

här en viss centralisering av den statliga civilförsvarsmateriel, som utlämnats

till kommunerna, till statliga förråd och förordar, att utredning härom

verkställes genom civilförsvarsstyrelsens försorg.

Civilförsvarsstyrelsen framlialler i sitt yttrande över civilförsvaisutiedningens

skrivelse, att sådan utredning, som utredningen ifrågasatt, redan påginge

inom styrelsen och snarast möjligt komme att framläggas för Kungl.

Maj :t.

Under förevarande anslag sammanfattas sådana förvarings- och underhållskostnader,

vilka skola helt bestridas av staten utan att förskotteras av

kommunerna.

Mot den av civilförsvarsstyrelsen verkställda beräkningen av medeisbehovet

för ifrågavarande ändamål har jag intet att erinra. Beträffande kostnaderna

för reparationer av genom olyckshändelser uppkomna skador å statlig

civilförsvarsmateriel anser jag i likhet med civilförsvarsstyrelsen men i motsats

till civilförsvarsutredningen, att kostnaderna böra bestridas från nu ifrågavarande

anslag, icke från influtna försäljningsmedel. Anslaget synes därför

i enlighet med vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit böra upptagas till 280 000

kronor.

Såsom framgår av vad i det föregående anförts pågar inom civilföl svarsstyrelsen

utredning angående möjligheterna att centralisera förrådshållningen

av sådan statlig civilförsvarsmateriel, som nu är utlämnad till det lokala civil
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

53

försvaret och för vars förvaring kommunerna alltså äro ansvariga. Denna

utredning är ännu icke avslutad, och jag är därför icke för närvarande beredd

att framlägga något förslag i detta hänseende. Sannolikt är emellertid att

härigenom kommer att föranledas ökat behov av statsmedel.

7) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna

skyddsrum in. m.

Under rubriken Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av

allmänna skyddsrum m. m. har för budgetåret 1945/46 anvisats ett reservationsanslag

å 600 000 kronor. Anslaget är avsett för utbetalning av statsbidrag

i enlighet med dels den 24 november 1944 meddelade bestämmelser örn statsbidrag

till kommuner till kostnader för anordnande av skyddsrum, dels ock

av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelade beslut om statsbidrag till

kommuner för anordnande av radio för civilförsvarsändamål.

Vidare har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisats

ett reservationsanslag av 500 000 kronor till Civilt luftskydd: Planläggning

för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse.

Till och med budgetåret 1945/46 ha till statsbidrag till kommuner för anordnandet

av vissa skyddsrum m. m. anvisats anslag å tillhopa 24 300 000

kronor. Civilförsvarsstyrelsen upplyser i sin framställning den 15 november

1945, att intill den 1 september 1945 av anslagsbeloppen disponerats något

över 19 000 000 kronor, och att vid samma tidpunkt förelågo icke avgjorda

ansökningar örn statsbidrag å sammanlagt cirka 3 000 000 kronor.

Angående behovet av en fortsatt utbyggnad av allmänna skyddsrum under

nästa budgetår anför civilförsvarsstyrelsen.

Styrelsen anser sig böra framhålla, att framtida utbyggnad av allmänna

skyddsrum med hänsyn till krigsteknikens utveckling bör syfta till allt starkare

skyddskonstruktioner. En konsekvens härav får anses vara, att den

utbyggnad, som kan ifrågakomma inom den närmaste tiden — intill dess

mera detaljerade uppgifter om verkningarna av senaste tidens anfallsmedel

och därav föranledda ökade krav på skyddsrumskonstruktionerna framkomma

— i större utsträckning än tidigare inriktas på fullträffsäkra anläggningar.

Samtidigt bör självfallet en viss återhållsamhet i utbyggnaden iakttagas.

En ytterligare konsekvens synes vara, att redan tidigare färdigställda

tullträffsäkra skyddsrum böra i tillfredsställande utsträckning underhållas

och i mån av behov förbättras. Ett dylikt behov föreligger bland annat beträffande

ett flertal bergskyddsrum, vilka inrättats vid krigets början och

därvid med hänsyn till rådande brådska i viss utsträckning utformats så, att

kompletteringar, såsom i form av förstärkning underifrån av bergtäckningen,

numera måste anses ofrånkomliga. Detta är t. ex. fallet i några av rikets största

städer varjämte behov föreligger av utbyggnad av fullträffsäkra distriktscentraler

i några större städer.

Kostnaderna för nu angivna åtgärder uppskattar civilförsvarsstyrelsen till

ungefär 700 000 kronor. Av detta belopp skulle 2/r, falla på staten.

Enligt gällande statsbidragsbestämmelser utgår statsbidrag automatiskt till

kostnader för anordnande av skyddsrum i undervisningsanstalter. Jämlikt de

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av allmänna skyddsrum, vilka uppdrag^

i propositionen nr 320/1945, böra emellertid allmänna skyddsrum i

allmänhet anordnas endast i nybyggnader. På grund av svårigheterna att förutse

i vilken utsträckning undervisningsanstalter komma att nyinrättas under

nästa budgetår har civilförsvarsstyrelsen icke ansett sig kunna mera exakt

fixera medelsbehovet för detta ändamål.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att för samtliga här ifrågavarande skyddsrum

för budgetåret 1946/47 beräknas lika stort belopp som för innevarande

budgetår eller 500 000 kronor.

Rörande användningen av det å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret

1943/44 anvisade reservationsanslaget till planläggning för källar mursgenombrott

upplyser civilförsvarsstyrelsen, att cirka 290 000 kronor disponerats

intill den 1 september 1945. Styrelsen beräknade, att ytterligare

60 000 kronor skulle komma att tagas i anspråk under innevarande budgetår.

Därmed skulle planläggningen av för nu befintlig bebyggelse erforderliga

källarmursgenombrott vara avslutad. Statsbidrag för detta ändamål hade utgått

med belopp motsvarande liela kostnaden.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller, att under nästa budgetår medel erfordrades

för planläggning av källarmursgenombrott i samband med nyuppförande

av byggnader. I den mån planläggningen avsåge ny byggnad skulle

kostnaderna åvila byggnadens ägare. Till den del genombrottet berörde befintlig

byggnad skulle åter planläggningen ske genom kommunens försorg.

Vidare fordrades, att kommunerna beträffande den verkställda planläggningen

företoge viss årlig översyn, betingad av eventuella ombyggnader av befintliga

fastigheter m. m. Kostnaderna för nu nämnda på kommun ankommande

åtgärder syntes bliva av jämförelsevis ringa storlek. De borde alltjämt

i viss utsträckning bestridas av statsmedel. I överensstämmelse med de i

civilförsvarslagen fastställda normerna för statsbidrag borde dock bidrag utgå

med endast 2/s av kostnaderna.

För radioanläggningar anser sig civilförsvarsstyrelsen icke böra

hemställa om medel för nästa budgetår.

Angående sättet för tillgodoseende av erforderligt medelsbehov under ifrågavarande

anslag uttalar civilförsvarsstyrelsen, att behållningenå anslaget till

planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse,

vilken behållning beräknades uppgå till (500 000 — 290 000 — 60 000)

150 000 kronor, syntes böra överföras till anslaget till bidrag till kommuner

för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Därefter borde i mån av behov

sistnämnda anslag få tagas i anspråk jämväl för sådana ytterligare utgifter

för planläggning av källarmursgenombrott, om vilka förut talats. Genom överföringen

syntes nyanvisningen av medel under anslaget kunna begränsas

till 350 000 kronor.

Civiltörsvarsutredningen anför beträffande ifrågavarande anslag:

I sin framställning den 14 januari 1946 har utredningen föreslagit, att allmänna

skyddsrum tillsvidare icke skola byggas, dock att hinder icke bör

resas, därest kommun frivilligt vill anordna dylikt skyddsrum.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

55

Med hänsyn till den ringa omfattning, vari nya ansökningar om statsbidrag

till allmänna skyddsrum tillsvidare kunna förväntas, därest utredningens

förslag vinner beaktande, ävensom de beräknade reservationerna,

torde nyanvisning av medel för ifrågavarande ändamål icke böra ske.

Emot föreslaget överförande till anslaget av den vid utgången av innevarande

budgetår befintliga behållningen å reservationsanslaget till Civilt luftskydd:

Planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse

har utredningen ingen invändning.

Från förevarande anslag böra liksom hittills bestridas kostnaderna för

statsbidrag till kommuner för inrättande av allmänna skyddsrum och för

anordnande av radio för civilförsvarsändamål. I likhet med civilförsvarsstyrelsen

finner jag lämpligt, att anslaget tages i anspråk även för bidrag till

kommuner till kostnader för planläggning av källarmursgenombrott enligt

av styrelsen föreslagna grunder. I samband därmed bör till anslaget överföras

vid utgången av innevarande budgetår förefintlig behållning å reservationsanslaget

till planläggning för källarmursgenombrott i sammanhängande

kvartersbebyggelse.

Ä anslaget förefanns den 1 september 1945 en odisponerad behållning av

(24 300 000 — 19 000 000 — 3 000 000) 2 300 000 kronor. Vidare skulle, såsom

anförts, till anslaget överföras vid utgången av innevarande budgetår förefintlig

behållning å anslaget Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott

i sammanhängande kvartersbebyggelse. Då sålunda förefintliga

reservationer synas tillräckliga för bestridandet av de statsbidrag för ifrågavarande

ändamål, vilka skola utgå under nästa budgetår, finner jag nyanvisning

av medel å anslaget icke behövlig.

8) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel

m. m.

För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget

ett reservationsanslag å 100 kronor.

Till anslaget har överförts, bland annat, ett belopp av 1 000 000 kronor

av de vid utgången av budgetåret 1944/45 kvarstående behållningarna å reservationsanslagen

till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning, Förberedande

åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning m. m. och Anskaffande

av utrustning till luftskyddshärbärgen och rörliga utspisningsenheter m. m.

Anslaget är avsett för utgivande av statsbidrag till kommuner för kostnader

för anordnande av källarmursgenombrott ävensom för anskaffande av materiel

för blockorganisationen samt för viss materielanskaffning m. m. i enlighet

med fastställda organisationsplaner.

I framställningen den 15 november 1945 uttalar civilförsvarsstyrelsen beträffande

källar mursgenom b Totten, att, innan läget på arbetsmarknaden

förbättrats och erfarenheterna från utlandet hunnit bearbetas, anledning

icke funnes att ändra den återhållsamma inställning i fråga om dessa

företag, som på senaste tiden intagits. Ytterligare medel för ändamålet erfordrades

icke.

Av beloppet å 1 0 00 000 kronor har hälften avsetts till materielanskaffning

för blockorganisationen och hälften till materielanskaffning

Före
draganden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majda proposition nr 294.

Före
draganden.

m. m. i samband med organisationsplanernas fastställande. Civilförsvarsstyrelsen

upplyser, att beloppet — bortsett från vissa smärre kostnader — ännu icke

tagits i anspråk, enär några organisationsplaner hittills icke fastställts. Styrelsen

anser, att även sedan sådana planer utfärdats särskilt övervägande

borde föregå materielanskaffning, vartill statsbidrag skulle utgå. Kungl. Maj:t

borde äga befogenhet föreskriva, att för materiel till blockorganisationen finge

användas mer än 500 000 kronor. Likaså syntes lämpligt, att medlen i den

mån de därtill försloge finge tagas i anspråk jämväl för statsbidrag — jämlikt

punkten 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen •— till egendom

som anskaffats före lagens ikraftträdande den 1 december 1944. Ej heller

för nu nämnda ändamål har civilförsvarsstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel för nästa budgetår.

Civilförsvarsutredningen hänvisar i utlåtande över framställningen till sin

skrivelse den 14 januari 1946. I skrivelsen anföres, att kostnadskrävande anskaffningar

och andra materiella anordningar icke för närvarande borde ske.

Såsom föredraganden anförde vid behandlingen av frågan om anvisande

av medel för innevarande budgetår till kostnader för anordnande av källarmursgenombrott,

bör man framgå med stor försiktighet vid verkställande

av sådana åtgärder och intaga en avvaktande hållning, där så anses kunna

ske. Medel för ifrågavarande ändamål behöva icke beräknas för nästa budgetår.

Liksom civilförsvarsutredningen finner jag, att några kostnadskrävande

anskaffningar icke för närvarande böra komma i fråga. Däremot bör möjlighet

finnas att disponera anslaget för statsbidrag jämlikt punkten 6 i övergångsbestämmelserna

till civilförsvarslagen. Härför erforderliga belopp torde

dock kunna bestridas från förefintlig behållning å anslaget.

9) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner tili kostnaderna för vissa arvoden

m. m.

Under denna rubrik är för budgetåret 1945/46 anvisat ett förslagsanslag

av 300 000 kronor. Anslaget är avsett till statsbidrag åt kommuner för arvoden

och annan ersättning dels till civilförsvarschefer och ställföreträdare för

dessa dels ock till (ivrig personal inom civilförsvaret. Statsbidrag utgår jämlikt

47 § 3 mom. a) civilförsvarslagen med kostnadens hela belopp, i vad avser

avlöning och annan ersättning till civilförsvarschef och ställföreträdare

ävensom under civilförsvarsberedskap till annan civilförsvarspliktig personal

än sådan, vars tjänstgöring skall enligt 20 § civilförsvarslagen anses fullgjord

i den kommunala anställningen. Under tid, då civilförsvarsberedskap

icke räder, utgår på grund av stadgandet i 47 § 1 mom. nämnda lag statsbidraget

till ersättning åt annan personal än civilförsvarschef och ställföreträdare

endast med 2lz av kostnaden.

Föreskrifter angående arvoden och annan ersättning till sådan civilförsvarschef

och sådan ställföreträdare för dylik, vilken icke är stalsavlönad

befattningshavare vid polisväsendet, äro givna i kungörelsen den 22 december

1944, nr 817. Här stadgas bl. a. att civilförsvarsstyrelsen skall indela civil
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

57

försvarsområdena i fem grupper. I var och en av dessa grupper skall arvode

till civilförsvarschef utgå med ett för gruppen bestämt belopp, som stiger

från 360 kronor för år i lägsta gruppen till 1 800 kronor för år i högsta

gruppen. Under civilförsvarsberedskap skola arvodena för varje grupp höjas

med 50 procent. Sedan genom kungörelse den 11 maj 1945, nr 186,

förordnats, att civilförsvarsberedskap från och med den 1 juni 1945 skall

råda allenast beträffande sådan verksamhet för omhändertagande av flyktingar

och med dem jämförliga personer, som åligger eller kan komma

att åläggas civilförsvaret, har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945

föreskrivit, att bestämmelsen örn tillägg med 50 procent å arvodena icke

skall äga tillämpning efter utgången av juni månad 1945.

I förutnämnda kungörelse finnas därjämte bestämmelser örn arvode till

ställföreträdare för civilförsvarschef samt örn ersättning för mistad arbetsinkomst

till civilförsvarschef och ställföreträdare.

Genom beslut den 8 februari 1946 har Kungl. Maj:t beträffande arvode

till civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,

förordnat, att arvodet skall utgå dels för tid då allmän civilförsvarsberedskap

råder, eller från den 1 december 1944 till den 1 juni 1945,

högst efter den grupp, vartill civilförsvarsområdet hänförts vid den jämlikt

1944 års kungörelse verkställda gruppindelningen, därvid förhöjning med

50 procent dock icke skall ifrågakomma, dels ock för tiden därefter intill

dess arbetet med organisationsplanernas upprättande inom civilförsvarsområdena

i det väsentliga slutförts, dock högst till den 1 juli 1946, för fullgörande

av dylikt arbete med högst hälften av nettoarvodet enligt vederbörande

grupp.

Beträffande Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden gälla

i förevarande hänseende särskilda bestämmelser, som fastställts av Kungl.

Maj:t genom beslut den 22 december 1944 och den 18 januari 1946. Enligt

dessa bestämmelser skola arvoden utgå till civilförsvarschefen i Stockholms

civilförsvarsområde och förste ställföreträdaren för honom med 12 000 respektive

3 900 kronor för år, till förste ställföreträdande civilförsvarschefen i

Göteborgs civilförsvarsområde med 9 120 kronor för år samt till civilförvarschefen

i Malmö civilförsvarsområde med 8 000 kronor för år.

Vad angår avlöning och annan ersättning till övrig personal inom allmänna

civilförsvaret gäller avlöningsreglementet den 15 juli 1944, nr 546. Enligt

reglementets bestämmelser utgår — med undantag för vissa personalgrupper

— vid tjänstgöring inom allmänna civilförsvaret daglön, därest tjänstgöringen

är av viss längre varaktighet, och eljest timlön. Ersättning för mistad inkomst

ävensom bostadsbidrag kunna jämväl utgå enligt vissa grunder. I mån

av behov erhåller personalen även fria resor och fri inkvartering. För tjänstgöring,

som avser egen utbildning eller övning, ulgår dock timlön allenast

i den mån sådan tjänstgöring under ett kalenderår uppgår till mera än 60

timmar eller vederbörande på grund av sådan tjänstgöring går miste örn

arbetsinkomst lill motsvarande belopp. För sådan personal i befälsställning,

vars tjänstgöring icke kan hänföras lill vissa dagar eller timmar, äger Ko
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

nungen eller den myndighet Konungen förordnar fastställa arvoden, beräknade

för år eller månad. Genom beslut den 18 januari 1946 har Kungl. Majit

fastställt bestämmelser angående arvoden av sistnämnda slag att gälla från

och med den 1 december 1944 tills vidare till och med den 30 juni 1946.

Enligt dessa bestämmelser må års- och månadsarvode tillerkännas följande

befattningshavare i det allmänna civilförsvaret, som icke är statsavlönad

befattningshavare vid polisväsendet, nämligen tjänstegrenschef, verkskyddsoch

hemskyddsinspektör, inkvarteringsledare, distriktschef, distriktstjänstegrenschef

och civilförsvarsfogde ävensom ersättare för dylik befattningshavare.

Arvodet utgår med hänsyn till den enligt lagen om folkpensionering verkställda

indelningen i ortsgrupper och må — därest civilförsvarsstyrelsen ej

annorlunda bestämmer — för år utgöra högst 375 kronor i ortsgrupp I,

högst 450 kronor i ortsgrupp II och högst 525 kronor i ortsgrupp III för

tiden till och med den 30 juni 1945 samt högst 250 kronor i ortsgrupp I,

högst 300 kronor i ortsgrupp II och högst 350 kronor i ortsgrupp III för

tiden efter sistnämnda dag.

I sin framställning den 15 november 1945 har civilförsvarsstyrelsen beräknat

den årliga kostnaden för samtliga civilförsvarschefer jämte ställföreträdare

till 300 000 kronor, varav 30 000 kronor för civilförsvarschefer och ställföreträdare

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt 270 000 kronor för övriga

civilförsvarschefer och ställföreträdare. Ersättning för mistad arbetsinkomst

anser styrelsen under nästa budgetår endast undantagsvis behöva utgå och

styrelsen har därför icke beräknat särskilt belopp för ändamålet. Icke heller

för rese- och traktamentsersättningar har civilförsvarsstyrelsen upptagit särskilt

belopp.

I fråga örn kostnaderna för avlöning och annan ersättning till personal

i det allmänna civilförsvaret under budgetåret 1946/47, har civilförsvarsstyrelsen

från länsstyrelserna infordrat uppgifter, som sluta på sammanlagt

126 775 kronor. Styrelsen framhåller, att det vore förenat med stora svårigheter

att beräkna medelsbehovet till nu ifrågavarande kostnader. Härvid

inverkade även den omständigheten, att jämlikt huvudregeln i 48 § civilförsvarslagen

statsbidrag skulle fastställas för varje kalenderår av länsstyrelsen,

varvid ansökan om statsbidrag för visst kalenderår skulle göras före

utgången av därpå följande kalenderår. Det kunde sålunda icke närmare

bedömas, i vilken omfattning statsbidragen bomme att belasta nästa budgetårs

anslag. Med reservation för dessa bedömningssvårigheter uppskattade

civilförsvarsstyrelsen medelsbehovet för statsbidrag till här ifrågavarande ersättningar

under budgetåret 1946/47 till omkring 80 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsens beräkningar i förevarande framställning utmynna

i att medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle utgöra (270 000 +

30 000 + 80 000) 380 000 kronor. Med hänsyn till ovissheten i beräkningarna

föreslår civilförsvarsstyrelsen emellertid — trots att i beloppet ej ingå särskilda

kostnadsbelopp för samtliga utgiftsändamål — att för budgetåret

1946/47 upptages ett förslagsanslag å blott enahanda belopp, som beviljats

för innevarande budgetår, eller således 300 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294. 59

Civilförsvarsutredningen anför i sitt yttrande beträffande nu ifrågavarande

anslag bl. a. följande.

Utredningen anser tveksamt, huruvida arvoden åt civilförsvarscliefer och

ställföreträdare, som äro statsavlönade befattningshavare vid polisväsendet,

böra utgå under budgetåret 1946/47. Arbetet med planläggningen i civilförsvarsområdena

torde i allmänhet vara färdigställt vid ingången av nämnda

budgetår, varjämte den av krisförhållandena föranledda extra arbetsbördan

för landsfiskalerna torde hava lättats.

I övrigt föranleder civilförsvarsstyrelsens medelsberäkning ej annat uttalande

från utredningens sida än att beräkning av statsverkets kostnader

för civilförsvarslöner, vilka kunna komma att utgå i form av års- eller

månadsarvoden, ej skett. Sagda kostnad synes kunna beräknas till 100 000

kronor men torde ej böra föranleda uppräkning av anslaget.

Civilförsvarsstyreisen har sedermera i en den 10 maj 1946 dagtecknad

promemoria framlagt vissa ändrade beräkningar rörande ifrågavarande anslag,

varvid styrelsen tagit hänsyn till förut omförmälda, av Kungl. Maj:t

den 18 januari och den 8 februari 1946 meddelade beslut. För arvoden till

civilförsvarschefer och ställföreträdare, som icke äro statsavlönade befattningshavare

vid polisväsendet beräknas kostnaden — frånsett Stockholms,

Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden -—- till 100 000 kronor. Arvodena

åt civilförsvarseheferna och ställföreträdarna i Stockholms, Göteborgs

och Malmö civilförsvarsområden beräknas till 33 020 kronor och

arvoden till civilförsvarschefer och ställföreträdare, som äro statsavlönade

befattningshavare vid polisväsendet till i runt tal 65 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för arvoden till samtliga civilförsvarschefer och

ställföreträdare för budgetåret 1946/47 beräknas till i runt tal 200 000 kronor,

varjämte styrelsen beräknar reseersättningar m. m. till 20 000 kronor. Styrelsen

anför vidare:

Ben faktiska belastningen å anslaget blir emellertid en annan, beroende

på dels att tidpunkten för utbetalningen av statsbidrag till arvodena ej kan

för närvarande beräknas, dels ock att bestämmelserna i ovanberörda ämbetsskrivelse

den 8 februari 1946 medföra, att arvoden åt civilförsvarschefer

och ställföreträdare för civilförsvarschef, som äro statsavlönade befattningshavare

vid polisväsendet, nu komma att utbetalas för tiden ända från och

med den 1 december 1944, vilket sålunda medför »eftersläpning» av kostnaderna

i förhållande till de beviljade anslagsmedlen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 4 maj 1946 angående frågan örn arvode

åt civilförsvarschef och ställföreträdare för civilförsvarschef, som äro statsavlönade

befattningshavare vid polisväsendet m. m., har styrelsen föreslagit,

bland annat, att länsstyrelse bör direkt, d. v. s. utan förmedling av vederbörande

kommun, kunna utbetala arvoden till nyssnämnda kategori civilförsvarschefer

och ställföreträdare. Därest nämnda förslag bifalles, torde nyss

omförmälda »eftersläpning» av dithörande arvodeskostnader minskas.

Beträffande arvoden och annan ersättning till övrig personal inom allmänna

civilförsvaret har civilförsvarsstvrelsen med ledning av från länsstyrelserna

inkomna uppgifter beräknat kostnaderna för års- och månadsarvoden

till 200 000 kronor samt för timlön m. m. till 100 000 kronor eller till
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Före
draganden.

hopa 300 000 kronor, varå statsbidrag skall utgå med 200 000 kronor. Styrelsen

framhåller dock, att den faktiska belastningen å anslaget även i fråga

om dessa ersättningar kunde förväntas bliva avsevärt större än beräkningarna

av utbetalningar till personal under budgetåret 1946/47 angåve.

På grund av dessa beräkningar finner civilförsvarsstyrelsen, att ifrågavarande

anslag för budgetåret 1946/47 bör beräknas till 420 000 kronor.

Såsom framgår av det anförda möta stora vanskligheter att beräkna förevarande

anslagsbehov för nästkommande budgetår framförallt med hänsyn

till ovissheten beträffande tidpunkten för statsbidragens utbetalande. Ovisshet

föreligger även beträffande vissa andra omständigheter, som inverka på

anslagsbehovet. Dock finner jag anslaget böra upptagas med samma belopp

som för innevarande budgetår, eller med 300 000 kronor.

10) Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för utbildning m. m.

För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46 upptaget

ett förslagsanslag å 1 050 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit för samma budgetår

fastställt följande stat för användning av anslaget.

Stat.

1. Bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande

lokal utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål,

förslagsvis ........................ kronor 500 000

2. Bidrag till administrationskostnader för inkvartering

och därmed sammanhängande sociala åtgärder, förslagsvis

...................................... » 100 000

3. Bidrag till övriga löpande kostnader för civilförsvarets

verksamhet inom civilförsvarsområdena med undantag

av ersättningar till civilförsvarspersonal, förslagsvis

.......................................... » 450 000

Summa kronor 1 050 000.

Den kommunerna åvilande lokala utbildningen av personal

för civilförsvarsändamål omfattar grundläggande utbildning

och särskild utbildning, den senare avsedd för personal, som inskrivits

för viss tjänstgöring i civilförsvaret. I samband med utbildningen anordnas

övningar.

I sin framställning den 15 november 1945 har civilförsvarsstyrelsen ansett

sig icke böra närmare ingå på frågan om omfattningen av den grundläggande

utbildningen under år 1946. Beträffande den särskilda utbildningen har

civilförsvarsstyrelsen funnit, att den första utbildningen av personal, som nyinskrives

i allmänna civilförsvaret, borde utan begränsning fullföljas under

år 1946. Vidare framhålles, att det icke vore uteslutet, att utbildningen under

de sista åren inom ett eller annat civilförsvarsområde av skilda anledningar

blivit i högre grad eftersatt. Möjlighet borde därför finnas för länsstyrelse

att, därest i särskilt fall för beredskapens upprätthållande så oundgängligen

erfordrades, under år 1946 genomföra viss repetitionsutbildning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

61

Rörande kostnaderna för utbildning och övningar tiar civilförsvarsstyrelsen

från länsstyrelserna inhämtat uppgift angående av dessa myndigheter

beräknade kostnader. Länsstyrelsernas beräkningar sluta på sammanlagt

1 648 000 kronor, därav 268 000 kronor till övningar. Statsbidraget till dessa

kostnader skulle i stort sett utgå med 2/a.

Civilförsvarsstyrelsen anför, att länsstyrelserna förutsatt, att utbildningsoch

övningsverksamheten skulle få avsevärt större omfattning än vad styrelsen

räknat med. Vidare borde, såsom styrelsen i annat sammanhang anfört,

under förevarande anslag icke för nästa budgetår upptagas särskilt belopp

för anordnande av civilförsvarsövningar. Omfattningen av den grundläggande

eller däremot svarande utbildningen under nästa budgetår kunde ännu

icke bedömas. Erfarenhet rörande kostnaderna för den lokala utbildningen

förelåge heller icke. Det syntes därför styrelsen lämpligt, att delposten för

hudgetåret 1946/47 anvisades med samma belopp som för innevarande budgetår.

Beträffande bidraget till administrationskostnader för

inkvartering och därmed sammanhängande sociala åtgärder

omförmäler civilförsvarsstyrelsen, att länsstyrelserna uppskattat

medelsbehovet för nästa budgetår till 365 000 kronor. Styrelsen föreslår —

med hänsyn till att även i detta fall erfarenhet rörande de faktiska kostnaderna

saknas — att samma belopp beräknas som för innevarande budgetår.

Från delposten till bidrag till övriga löpande kostnader

för civil fö rsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena

med undantag av ersättningar till civilförsvars

person al bör enligt vad civilförsvarsstyrelsen anför utgå ersättning

i vissa fall till ägare eller innehavare av fastighet, i vilken allmänt

skyddsrum anordnats. Ersättning skulle utgivas, då allmänt skyddsrum antingen

på grund av byggnadstekniska anordningar av stadigvarande natur

icke kunde utnyttjas för fredsbruk eller ock tjänstgjorde såsom central. Kostnaderna

under nästa budgetår hade av länsstyrelserna uppskattats till 195 000

kronor. Under delposten borde medel vidare beräknas för statsbidrag, som

utbetalades enligt 70 § civilförsvarslagen eller utginge på grund av åtgärd

enligt 76 § (61 §) samma lag. Ytterligare skulle från delposten utgå statsbidrag

— med 2/a — för abonnemang av telefoner uppsatta i centraler, gruppstationer,

rapportställen eller å andra platser. Abonnemangsavgifterna för

innevarande kalenderår uppskattade styrelsen till 190 000 kronor, vilket belopp

likväl framdeles —• vid utnyttjande av ledningar m. m. för fredsbruk —

skulle kunna minskas. Slutligen angives, att delposten borde belastas med

driftkostnaderna för alarmeringsanläggningar. Dessa kostnader uppskattades

av styrelsen till 70 000 kronor, därav 2/s skulle utgå såsom statsbidrag. Denna

beräkning förutsatte, alt alarmeringsanläggningarna icke skulle hållas i sådan

beredskap, att beredskapslarm medelst desamma alltid kunde ges. Därest

en dylik beredskap skulle upprätthållas, skulle kostnaderna icke oväsentligt

ökas.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att till nu angivna samt övriga under denna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

Föredraganden

.

punkt avsedda löpande kostnader för civilförsvaret inom civilförsvarsområdena

beräknas 300 000 kronor.

Sammanlagda medelsbehovet under nu förevarande anslag uppskattas alltså

av civilförsvarsstyrelsen till (500 000 + 100 000 + 300 000) 900 000

kronor.

Civilförsvcirsutredningen har icke funnit anledning till erinran mot beräkningen

av delposterna till administrationskostnader för inkvartering och därmed

sammanhängande sociala åtgärder och till bidrag till övriga löpande

kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena med

undantag av ersättningar till civilförsvarspersonal. Däremot anser utredningen,

att delposten till bidrag till kostnader för viss kommunerna åvilande

lokal utbildning och övning av personal för civilförsvarsändamål kan bestämmas

till lägre belopp än styrelsen föreslagit. Utredningen erinrar, att

den i sin förutberörda skrivelse den 14 januari 1946 för kalenderåret 1946

föreslagit icke obetydliga inskränkningar av utbildnings- och övningsverksamheten

i förhållande till den under år 1945 bedrivna. Det syntes därför

få förutsättas, att jämväl statsverkets kostnader för statsbidrag bleve mindre.

Utredningen ansåge sig därför böra förorda, att delposten begränsades till

300 000 kronor.

I likhet med 1945 års civilförsvarsutredning anser jag, att till bidrag lill

kostnader för kommunerna åvilande lokal utbildning och övning av personal

för civilförsvarsändamål icke bör räknas med högre belopp än 300 000 kronor.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot civilförsvarsstyrelsens

anslagsberäkningar, bör alltså anslaget för nästa budgetar uppföras med

(300 000 + 100 000 + 300 000) 700 000 kronor.

11) Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare ni. fl. för anordningar

och materiel m. m.

Under rubriken Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för

anordningar och materiel m. m. hav a riksstaten för budgetaret 194o/46 uppförts

ett förslagsanslag å 200 000 kronor. Anslaget är avsett för utbetalning

av dels statsbidrag, i enlighet med av Kungl. Maj:t den 24 november

1944 meddelade bestämmelser, till enskilda till kostnader för anordnande av

sådana skyddsrum för undervisningsanstalter, för hamnar eller för andra

trafikföretag av vikt för den allmänna samfärdseln än järnväg eller flyglinje,

vilka icke äro allmänna skyddsrum, dels sådan gottgörelse av staten,

som jämlikt bestämmelserna i 7 kapitlet civilförsvarslagen utgår till ägare

eller innehavare av egendom eller den som driver industiiell eller annan

verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen, dels

ock gottgörelse, varom Kungl. Maj:t kan komma att i särskilt fall besluta.

Civilförsvarsstyrelsen upplyser i sin framställning den 15 november 1945,

att länsstyrelserna uppskattat behovet av medel under nästa budgetår för

gottgörelse jämlikt bestämmelserna i 7 kap. civilförsvarslagen till 41 000

kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 294.

63

Civilförsvarsstyrelsen föreslår, att anslaget bestämmes till 50 000 kronor.

Förslaget har lämnats utan erinran av civilförsvarsutredningen.

Ej heller jag har något att erinra mot vad civilförsvarsstyrelsen under denna

punkt föreslagit.

12) Civilförsvaret: Kostnader för avveckling av civilförsvarsbcredskapen.

För ifrågavarande ändamål finnes å riksstaten för budgetåret 1945/46

upptaget ett förslagsanslag å 50 000 kronor.

Såsom framgår av propositionen nr 320/1945, är anslaget avsett för bestridande

av vissa kostnader i samband med civilförsvarsberedskapens avveckling,

för vilka särskilda medel icke anvisats. Hit höra exempelvis kostnader

för återställande i deras tidigare skick av motorfordon, vilka tagits i

anspråk för civilförsvarets räkning och blivit föremål för ändringsåtgärder.

Med anledning av en av civilförsvarsstyrelsen den 1 februari 1946 gjord

framställning medgav Kungl. Maj:t genom beslut den 29 mars 1946, att

statsbidrag finge beviljas kommun med två tredjedelar av kommunens kostnader

för reparation i samband med avvecklingen av tidigare rådande civilförsvarsberedskap

av motorfordon, som tagits i anspråk med förfoganderätt

eller förhyrts av civilförsvaret. Tillika föreskrevs, att statsbidrag till kostnader

för iordningställande i samband med avvecklingen av sagda beredskap

av nyssnämnda motorfordon skulle fastställas jämlikt 48 § civilförsvarslagen

och bestridas från förslagsanslaget till Civilförsvaret: Kostnader

för avveckling av civilförsvarsberedskapen.

I nyssnämnda framställning anförde civilförsvarsstyrelsen, att styrelsen

tidigare räknat med att arbetet med avveckling av civilförsvarsberedskapen

inom kommunerna skulle slutföras under loppet av år 1945. Styrelsen hade

därför i sin anslagsframställning beträffande budgetåret 1946/47 icke upptagit

något särskilt avvecklingsanslag. Numera syntes emellertid klart, att

vissa kostnader, som borde bestridas från sådant anslag, komme att förorsakas

kommunerna även under år 1946. I anledning härav föreslår styrelsen,

att för budgetåret 1946/47 beviljas ett förslagsanslag för ändamålet

å 50 000 kronor.

Jag biträder vad civilförsvarsstyrelsen i förevarande sammanhang anfört

och förordar alltså, att under rubriken Civilförsvaret: Kostnader för avveckling

av civilförsvarsberedskapen äskas ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

I. godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Föredrag

anden.

Före
draganden.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majlis proposition nr 294.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 46 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t............ ’ » 470 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.......................... * 182 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis »_____26 500

Summa kronor 725 000;

II. för budgetåret 1946/47 anvisa

dels till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar

ett förslagsanslag av ................ kronor 725 000

dels till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av ............ » 200 000

dels till Civilförsvaret: Utbildning vid statens

civilförsvarsskola samt vid kurser

anordnade av länsstyrelserna ett förslagsanslag

av .............. » 125 000

dels till Civilförsvaret: Bidrag till riksluft
skyddsförbundet

ett anslag av ........ » 126 500

dels till Civilförsvaret: Övnings- och förförsöksverksamhet

ett förslagsanslag av » 95 000

dels till Civilförsvaret: Anskaffning av viss

förbrukningsmateriel ett förslagsanslag

av ................................ » 75 000

dels till Civilförsvaret: Förvaring och underhåll

av viss materiel m. m. ett för
-

slagsanslag av ......................

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

till kostnaderna för vissa arvoden

m. m. ett förslagsanslag av ..........

dels till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner

för utbildning m. m. ett förslagsanslag

av .................... .......

dels till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare

m. fl. för anordningar och

materiel m. m. ett förslagsanslag av . .

dels ock till Civilförsvaret: Kostnader för

avveckling av civilförsvarsberedskapen

ett förslagsanslag av ................

280 000

300 000

700 000

50 000

50 000

Summa kronor 2 726 500.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 294.

65

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen:

Ur protokollet:

Stig Hammar.

Bihang tili riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 294.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

Bilaga.

Civilförsvarsstyrelsens personalbehov (utom skriv-,

expeditions vakts- och förrådspersonal).

Budgetåret 1946/47

Budgetåret '' 945/46

Enligt civilförsvars-

Enligt civilförsvars-

Byrå eller

styrelsens framställ-

styrelsens

promemo-

ning 15/

i 1945

ria 18/i 1946

avdelning

Beteckning

Arvode

eller

Beteck-

ning

Arvode

eller

Beteck-

ning

Arvode

eller

lönegrad

lönegrad

lönegrad

Generaldirek-

Civilförsvarsin-

A 26

—

=

=

=

törens avdelning

spektor

7 320

=

7 200

_

7 860

1 pressombuds-

5 000

=

5 000

=

5 000

man

Administrativ-

14 040

_

Eo 30

—

14 700

kamerala byrån

Administrativa

1 lie byråsekre-

11880

_

Eo 26

—

12 540

sektionen

terare

2 amanuenser....

Eo 18

—

Eo 18

=

Eo 18

7 800

—

—

—

—

1 registrator.....

Ex 11

=

Eo 11

=

Eo 11

Kamerala sek-

1 byråintendent..

10 800

=

Eo 26

=

12 540

tionen

8 400

Eo 21

=

9 660

2 assistenter.....

å 8 400

=

å 8 400

=

å 9 060

7 200

—

—

—

—

6 300

_

7 800

—

8 460

(kassörska)

2 bokhållare.....

å 6 6601

å 6 000

=

å 6 000

=

2 bokhållare.....

å 5 040

—

—

—

—

Organisationsbyrån

14 040

_

Eo 30

=

14 700

7 800

7 800

8 460

2 l:e byråingen-

å 10 800

1 l:e byrå-

10 800

11460

jörer

ingenjör

å 10800

11460

1 lie byråinspek-

10 800

2 l:e byrå-

=

tor

inspektörer

6 600

—

—

—

—

1 l:e byråsekre-

11000

=

11880

=

12 540

terare

7 800

överflyttas till

tekniska byrån

—

—

Utbildnings- och

övningsbyrån

14 040

__

14 040

=

14 700

9 000

1 l:e byrå- inspektör

10 800

12 060

10 860

1 byråinspektör

10 200

=

9 600

=

Sociala byrån

14 040

_

14 040

—

14 700

Eo 26

12 540

1 lie byråinspektöi

10 800

=

=

1 amanuens.....

7 800

—

Eo 18

=

8 4601 2

7 800

—

7 800

=

8 4602

7 200

7 200

=

7 860

1 kansliskrivare .

6000

=

6 000

=

6 960

1 För en av befattningarna 6 960 kronor från och med den 1 oktober 1946.

2 För en av dessa befattningar 8 940 kronor från och med den 1 oktober 1946.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 294.

67

Budgetåret 1946/47

Byrå eller

avdelning

Budgetåret 1945/46

Enligt civilförsvars- styrelsens framställ- ning 16/n 1945

Enligt civilförsvars- styrelsens promemo- ria ,8/i 1946

Beteckning

Arvode

eller

lönegrad

Beteck-

ning

Arvode

eller

lönegrad

Beteck-

ning

Arvode

eller

lönegrad

1 kansliskrivare..

4 920

1 byråinspektör ..

uppehåller

=

=

=

=

Tekniska byrån

1 byråchef.......

civilför-

svarsin-

spektörsbe-

fattning

14 040

14 040

14 700

1 lie byråingenjör

11880

=

Eo 26

=

13 800

1 byråsekreterare

9 000

=

9 000

=

9 660

] Sektion 1

1 byråingenjör ...

9 000

=

Eo 21

—;

10 800

1 ingenjör.......

7 200

1 byråin-

Eo 21

=

10 800

_

_

genjör

1 assistent

7 800

_

8 460

1 ritare..........

6 000

(överfly

ttad från o

Eo 14

rganisations

byrån)

6 660

Sektion 2

1 byråingenjör ...

10 200

=

5100

—

5 430

4 byråingenjörer

å 8400

(endast h

alva året)

å 8400

_

å 9 060

1 ingenjör.......

6 600

—

—

—

—

3 ingenjörer.....

å 7 200

—

—

—

—

Sektion 3

1 byråingenjör ..

8 400

—

Eo 21

=

10800

1 ingenjör ......

7 800

=

7 800

8 460

(assistent)

1 montör........

5 4001

—

5 400

_

6 060

Brandtekniska av-

1 byråingenjör ..

9 000

1 lie byrå-

Eo 24

—

11460

delningen

1 assistent ......

7 500

ingenjör

9 000

9 660

1 amanuens......

7 320

1 byrå-

9 000

=

9 660

Bevakningsavdel-

1 l:e assistent....

11880

sekreterare

11880

12 540

ningen

1 assistent ......

7 800

=

7 800

=

8 460

Anm.: Civil försvarsstyrelsens förslag innebär, att två av byråcheferna skola placeras i Eo 30;

däremot har icke angivits å vilka byråer de extra ordinarie byråchefstjänsterna skola

vara placerade.

1 Utgår ur anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:429 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1946/47 till understöd åt fol s. 5 i texten
  2. SU 1946:226 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till civilförsvaret. s. 19 i texten