Sök i Ratio Lex

Angående tillämpningen av det svensk-engelska betalning savtalet av den 6 mars 1945

1946-05-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:295, Angående tillämpningen av det svensk-engelska betalning savtalet av den 6 mars 1945

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 295.

1

]\r 295.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillämpningen

av det svensk-engelska betalning savtalet av den 6 mars

1945; given Stockholms slott den 17 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, bereda riksdagen tillfälle att

yttra sig angående den i nämnda protokoll behandlade frågan om tillämpningen

under tiden 1 maj 1946—30 april 1947 av det svensk-engelska betalningsavtalet

av den 6 mars 1945.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen

för handelsdepartementet anför chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss, följande.

Formerna för verkställandet av betalningar mellan Sverige och det s. k.

sterlingområdet ( i huvudsak motsvarande det brittiska imperiet med undanlag

för Canada) ha reglerats genom det betalningsavtal sorn ingicks mellan

Sverige och Storbritannien den 6 mars 1945. Enligt detta avtal skall Bank

of England äga rätt att i Sveriges riksbank mot pund sterling inköpa de belopp

i kronor, som må erfordras för fullgörande av betalningar till Sverige.

En motsvarande rätt alt fövärva pund mot kronor tillkommer enligt avtalet

riksbanken i förhållande till Bank of England. Avtalet bereder alltså i och för

bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 295.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 295.

sig utrymme för en fri utveckling av betalningsbalansen, där överskott i denna

automatiskt ge upphov till motsvarande behållningar i det andra landets

valuta. De båda centralbankernas rätt att förvärva betalningsmedel är icke i

avtalstexten på något sätt begränsad.

Mellan betalningsavtalet och ett kreditavtal föreligger bl. a. den skillnaden,

att en överskottsexport enligt betalningsavtalet leder till skapandet av motsvarande

likvida tillgångar i det andra landets valuta, medan däremot ett

kreditavtal innebär uppkomsten av en för längre eller kortare tid bestående

fordringsrätt, som i särskild ordning måste regleras. I vad mån valutatillgångarna

i praktiken bli att .jämställa med en vanlig kredit, beror på möjligheterna

att utnyttja dessa tillgångar för varuinköp etc. För den händelse

användningsområdet för valutatillgångarna är obegränsat, utgöra dessa i sin

helhet en likvid reserv av den art som en centralbank normalt bör hålla. I

viss utsträckning kan detta gälla, även om användningsområdet är begränsat.

De pundbehållningar för Sverige, som kunna uppkomma inom det svenskengelska

betalningsavtalets ram, framstå sålunda på grund av pundets ställning

som en internationell valuta, trots nu föreliggande begränsning i pundets

användningsområde, i viss utsträckning såsom en nödvändig centralbanksreserv

och äro i motsvarande mån icke att jämföra med en kredit. Av

det sagda följer också, att kreditkaraktären hos ifrågavarande pundbehållningar

helt försvinner, för den händelse begränsningarna i pundets användningsområde

bortfalla eller om sådana inköpsmöjligheter av andra skäl

komma att stå till buds, att de genom överskottsexport skapade pundfordringama

förbli utestående endast på grund av att några aktuella importbehov

av tillräcklig omfattning icke föreligga.

Det svensk-engelska betalningsavtalet är ett i en serie tekniskt i huvudsak

likartade avtal som Storbritannien träffat med de olika västeuropeiska staterna.

Tillsammans äro dessa avtal av väsentlig betydelse för rekonstruktionen

av ett internationellt valutasystem.

Ehuru utvecklingen av betalningarna inom det svensk-engelska betalningsavtalets

ram icke reglerats i själva avtalet, ha dock vid sidan av detta träffats

vissa överenskommelser, enligt vilka denna utveckling underkastas kontroll.

Det har i samband med att avtalet ingicks konstaterats, att betalningarna till

Sverige under de första åren sannolikt skulle avsevärt överstiga betalningarna

från Sverige och att Sverige alltså under denna tid skulle få ett fordringsöverskott

mot sterlingområdet. Utvecklingen av detta fordringsöverskott skulle

emellertid ömsesidigt regleras genom speciella handelsarrangemang.

Betalningsavtalet ingicks för en tid av 5 år. Det kan av vardera parten

uppsägas med 3 månaders uppsägningstid. Nyssnämnda särskilda handelsarrangemang

ha förutsatts bliva fastställda för kortare tidsavsnitt. De skola

sålunda möjliggöra en successiv reglering av betalningsutvecklingen i anslutning

till lägets förändringar och de ökade erfarenheter som kunna vinnas.

Under en första tolvmånadersperiod, som utgick med april i år, ha de

kommersiella specialanordningar, som enligt avtalets konstruktion skulle ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 295.

3

göra ersättningen för en direkt reglering av betalningsutvecklingen, tagit formen

av ett utbyte av informationer rörande handeln med olika varor. Dessa

informationer ha sammanfattats i särskilda, oförbindliga varulistor, vilka utgjort

underlaget för fortlöpande förhandlingskontakter i syfte att följa handels-

och betalningsutvecklingen. Listorna, som på basis väsentligen av äldre

statistiskt material upprättades i samband med att avtalet ingicks, reviderades

sedermera i september 1945 med stöd av då vunna erfarenheter rörande

produktions- och handelsläget.

På basis av de reviderade varulistoma beräknades Sverige under den

första tolvmånadersperioden komma att erhålla ett tillskott till sina sterlingbehållningar,

vars motvärde i kronor uppginge till 350 å 375 miljoner. Därav

beräknades ungefär 100 miljoner kronor falla på frakter. De faktiska betalningarna

vid utgången av april 1946 äro i stort sett av den sålunda beräknade

storleksordningen.

Med hänsyn till nödvändigheten att spara på utländska valutor ha olika

länder inom sterlingområdet under rekonstruktionsperioden sett sig nödsakade

att fullfölja en restriktiv importpolitik. Denna politik har medfört avsevärda

svårigheter för vissa svenska exportindustrier, när det gällt att hålla

uppe leveranserna till gamla marknader.

linder våren ha dels i London, dels i Stockholm förts överläggningar mellan

representanter för de brittiska och svenska regeringarna rörande de särskilda

anordningar, som för tolvmånadersperioden 1 maj 1946—30 april 1947

skulle tillämpas i syfte att kontrollera betalningsutvecklingen. Dessa överläggningar

ha från engelsk sida letts av mr Hugh Ellis-Rees och från svensk

sida av envoyén Dag Hammarskjöld.

Resultaten av de förda överläggningarna ha sammanfattats i ett protokoll

nied tillhörande skriftväxling. De ha numera godkänts av engelska regeringen.

Jag vill för min del tillstyrka, att de godkännas även från svensk sida. En

redogörelse för den huvudsakliga innebörden av förhandlingsresultaten torde

genom proposition böra underställas riksdagen för yttrande. Ärendet bär tidigare

föredragits inför utrikesnämnden och i bankofullmäktige.

För den kommande tolvmånadersperioden lägges tyngdpunkten icke längre

på den ömsesidiga kontrollen av betalningsutvecklingen på basis av fortlöpande

liandelsinformationer. I stället införes en maximering av det belopp i

pund sterling som under året kan komma att övertagas av riksbanken. Från

svensk sida förklarar nian sig sålunda villig alt godtaga en ökning under

perioden av de svenska pundtillgångarna med 15 miljoner pund sterling.

Man förklarar sig emellertid beredd att öka sterlingbeliållningen med ytterligare

en miljon pund, för den händelse avsättningsmöjligheterna för den

svenska exporten skulle utveckla sig gynnsammare än som antagits vid verkställandet

av de beräkningar, som Ingis till grund för den nu föreslagna limileringen.

Samförstånd råder därom, att ifrågavarande anordningar icke skola

få hindra en tillfredsställande utveckling av handeln mellan Sverige och sterlingområdet

eller på något sätt inskränka utrymmet för handelsöverenskomrnelser

mellan den svenska regeringen och regeringarna i Doininions.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 295.

Begränsningen till 15 miljoner pund av det möjliga tillskottet till de svenska

pundtillgångama är baserad på en ömsesidig uppskattning av den sannolika

utvecklingen av betalningsbalansen under tolvmånadersperioden. Vid denna

beräkning har hänsyn tagits till önskvärdheten av en utvidgning av den

svenska exporten till sterlingområdet utöver de omedelbara importbehoven

och av en användning av svenskt tonnage för fraktfart mellan länder inom

sterlingområdet. Vid uppskattningen av den finansiella ramen för utvecklingen

har det ansetts möjligt att räkna med en mycket väsentlig ökning

av exporten från sterlingområdet till Sverige.

Den sannolika utvecklingen av deri svensk-engelska handeln med olika

varor har varit föremål för diskussion i samband med de finansiella överläggningarna.

Representanterna för den brittiska regeringen ha därvid lämnat

ingående upplysningar angående utsikterna till export från Storbritannien

av olika varor av särskilt intresse för Sverige. Motsvarande upplysningar ha

från svensk sida lämnats Storbritannien, särskilt i vad avser den svenska exporten

av skogsprodukter, på vilka tillgången är knapp. En närmare redogörelse

för de upplysningar, som sålunda utväxlats, torde få lämnas vederbörande

riksdagsutskott.

Med åberopande av vad sålunda antoris får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte besluta, att riksdagen skall genom

proposition beredas tillfälle att yttra sig över den här lämnade

redogörelsen för de principer som äro avsedda att gälla

för tillämpningen av det svensk-engelska betalningsavtalet av

den 6 mars 1945 för tiden 1 maj 1946—30 april 1947.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

467894. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:302 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 31 januari 1932 a1 i texten
  2. UU 1946:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillämpningen av det svensk-engelska betalning savtalet av den 6 mars 1945. s. 1 i texten