Sök i Ratio Lex

Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m

1946-05-10 · 35 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:297, Angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

1

Nr 297.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående slutlig reglering

av riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m.; given

Stockholms slott den 10 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Vid den slutliga regleringen av riksstaten för budgetåret 1945/46 bör, såvitt

möjligt, lämnas en samlad överblick över utfallet av budgetens inkomsttitlar

och utvecklingen av statsutgifterna under nämnda budgetår. Översikten bör

omfatta såväl den ursprungliga riksstaten, sådan denna fastställdes i juni

1945, som tilläggsstat I och tilläggsstat II, å vilka uppförts de medelsanvisningar

avseende löpande budgetår som beslutats av fjolårets riksdag under

dess höstsession och av den nu samlade riksdagen.

Äskandena å tilläggsstat II lia till väsentliga delar sammanförts i tilläggsstatspropositioner,

en vid riksdagens början (nr 2) och en vid den ordinarie

propositionstidens utgång (nr 163). Vid sidan av dessa propositioner och även

lii hany lill riksdagens protokoll ISAC. 1 sami. Nr 297.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

efter anmälan av sistnämnda proposition har emellertid ett antal propositioner

avseende anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Majit. På

hemställan av vederbörande departementschefer bär Kungl. Majit vidare enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—4.) fattat

beslut om äskande av ytterligare tilläggs statsanslag. De nu framlagda anslagsäskandena

avse huvudsakligen avskrivning av investeringar å tilläggsstat II.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som Kungl. Majit utöver de i propositionerna

nr 2 och 163 upptagna till och med denna dag beslutat eller, i förekommande

fall, de av riksdagen å nämnda tilläggsstat anvisade anslagen ha

sammanfattats i en förteckning, vilken torde få fogas vid statsrådsprotokollet

i detta ärende (bihang).

Sammanställningen visar att, efter det proposition nr 163 anmäldes, å

tilläggsstat äskats anslag å tillhopa 93 miljoner kronor å driftbudgeten, varav

11,3 miljoner kronor för avskrivningsändamål, och 69,5 miljoner kronor å

kapitalbudgeten.

Utgifterna å driftbudgeten utom avskrivningarna uppgå till 81,7 miljoner

kronor. Härav faller nära hälften eller 39 miljoner kronor å ett anslag under

sjunde huvudtiteln till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. I övrigt

hänföra sig utgifterna huvudsakligen till jordbruksdepartementets huvudtitel

eller med 42,3 miljoner kronor, varav 22 miljoner kronor avse kostnader

i samband med sockerregleringen och 20 miljoner kronor prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område.

Utgifterna på kapitalbudgeten fördela sig med 57 miljoner kronor till reglering

av vissa exportkreditgarantiåtaganden, 9 miljoner kronor till förlagskrediter

för hästexportberedningen och 3,5 miljoner kronor till lån till fiskprisregleringsf

öreningar.

En sammanfattande översikt över dels driftbudgetens inkomster

och utgifter enligt den ursprungliga riksstaten, dels samtliga utgifter å tilliäggsstat

lämnas i följande tabell (s. 4—5), där även det nu motsedda utfallet

av riksstaten för budgetåret 1945/46 angives. Utfallssiffroma grunda

sig på beräkningar, vilka av riksräkenskapsverket överlämnats med skrivelse

den 30 april 1946. Dessa utfallsberäkningar ha kompletterats med beloppet

av denna dag äskade anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å

tilläggsstat II samt med övriga anslagsäskanden, vilka icke varit kända för

riksräkenskapsverket vid beräkningens utarbetande.

Av tabellen framgår, att medelsanvisningama och anslagsäskandena å tillläggsstat

II uppgå till ett sammanlagt belopp av 136,5 miljoner kronor, varav

125,2 miljoner kronor avse egentliga statsutgifter och 11,3 miljoner kronor

avskrivningar. Den totala anslagssumman på driftbudgeten skulle vid bifall

till nämnda äskanden uppgå till 3 522,4 miljoner kronor. Till jämförelse har i

tabellen angivits summan av anslagsanvisningama å den ursprungliga riksstaten,

vilken summa utgör 3 168,9 miljoner kronor. Sammanlagda beloppet

av redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag uppgår sålunda till 353,5

miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

9

o

I sin nyssnämnda skrivelse har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstutfallet

skall visa en sammanlagd merinkomst av 279,3 miljoner kronor;

i statsverkspropositionen beräknades detta överskott till 234 miljoner

kronor. Inkomsterna av de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna

förutsättas komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

31,5 miljoner kronor, och för de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst

av 247,8 miljoner kronor.

Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten framkommer

såsom ett saldo mellan överskott respektive brist för olika inkomsttitlar.

Av de direkta skatterna förutses överskott för inkomst- och förmögenhetsskatten

och värnskatten med vardera 15 och för krigskonjunkturskatten med

11.m!.lj°ner kronor. Bland övriga bevillningar, för vilka redovisas överskott,

må namnas stämpelmedel med 30 miljoner kronor, tullmedel med 50 miljoner

kronor, allmän omsättningsskatt med 20 miljoner kronor, tobaksskatt med

25 miljoner kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

och vin med tillhopa 39 miljoner kronor. Å inkomsttiteln tilläggsskatter å

bensin förutses en brist å 25 miljoner kronor. För uppbörd i statens verksamhet

beräknas ett nettoöverskott av 15 miljoner kronor. Även statens kapitalfonder

utvisa i förhållande till riksstatens beräkningar ett sammanlagt

nettoöverskott å 8 miljoner kronor.

Med ledning av riksräkenskapsverkets i förutnämnda skrivelse lämnade

uppgifter kan utfallet av driftbudgetens utgiftssida beräknas komma att utvisa

en nettomerutgift å tillhopa 15,5 miljoner kronor. Utfallet under de olika

huvudtitlarna framgår av förenämnda tabell över statsregleringen för det

löpande budgetåret. De största avvikelserna utgöras av en beräknad nettomerutgift

om 27 miljoner kronor å socialdepartementets huvudtitel samt en

beräknad nettobesparing om 18,9 miljoner kronor å folkhushållningsdepartementets

huvudtitel. Riksräkenskapsverket har i fråga örn utfallsberäkningen

i huvudsak anfört följande.

För försvarsdepartementets huvudtitel, i fråga örn vilken huvudtitel beräkningen

dock innefattar ej obetydande osäkerhetsmoment, skulle utfallet såvitt

nu är fråga, icke i mera väsentlig grad påverka budgetutjämningsfondens

stallning. Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å

socialdepartementets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till sjukförsäkring,

till Överståthållarämbetet och landsstaten, lill polisväsendet och till

statens utlänningskommission beräknas komma att överskridas med tillhopa

(7,06 + 3,31 + 5,77 + 2,28 =) 18,42 miljoner kronor, samt att det för budgetaret

1944/45 anvisade förslagsanslaget till civilförsvaret genom omföring

till reservationsanslag för budgetåret 1945/46 belastats med ett sammanlagt

belopp av 5,00 miljoner kronor. Av den nettobesparing, sorn beräknas för

folkhushållningsdepartementets huvudtitel, hänföra sig 4,20 miljoner kronor

till anslaget till omkostnader för statlig lagerhållning, 7,00 miljoner kronor

till anslaget till prisrabattering å vissa livsmedel och 6,00 miljoner kronor

till anslaget till förmalningsersättningar.

Billigt föregående redogörelse har summan

det löpande budgetåret beräknats till 3 522,4

av anslagsanvisningarna under

miljoner kronor. Det motsedda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

Statsregleringen för

Riksstaten

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ................................

II. Uppbörd i statens verksamhet ............

lil. Folkpensionsavgifter .....................

IV. Diverse inkomster.......................

Milj. kr.

Utfall

Milj. kr.

2 692-4

55''ö

65-0

59''0

2 938-8

70-6

66-0

68''0

Säger

2 871-9

3 143-4

B. Inkomster av statens kapital/onder:

I. Statens affärsverksfonder .................

224-0

232-0

II. Riksbanksfonden ........................

10-o

7-0

III. Statens allmänna fastighetsfond ...........

12-2

12-3

IV. Försvarets fonder .......................

17-3

16-8

V. Statens utlåningsfonder ..................

19-7

20-o

VI. Fonden för låneunderstöd ................

10-2

8-8

VII. Fonden för statens aktier ................

3-6

4-1

VIII. Statens pensionsfonder ...................

34-g

33''s

IX. Diverse kapitalfonder ....................

5-5

10-1

Säger

337 i

344 9

Summa

3 209-o

3 488-3

Underskott för budgetåret 1945/46 ................

—

49-6

utfallet av driftbudgetens utgifter utvisar en nettomerutgift å 15,5 miljoner

kronor, varför den totala belastningen av utgiftssidan bortsett från förändringar

av anslagsreservationer skulle uppgå till 3 537,9 miljoner kronor Då

utfallet av inkomstsidan uppskattats till 3 4^8,3 miljoner kronor, uppkommer

alltså ett underskott för löpande budgetår av (3 537,9 — 3 488,3 =) i runt

tal 50 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetalningarna

å driftbudgetens anslag skall det angivna underskottet korrigeras med

hänsyn till inträffade förändringar i behållningen av reservationer å driftbudgeten.

Örn man bortser från en reservationsminskning å 100 miljoner kronor,

som beräknas uppstå genom överföring till budgetutjämningsfonden av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 297.

5

budgetåret 1945/46.

Beräknat

Riks-

staten

Tilläggs-

stat

I

Tilläggs-

stat

II

Summa

utfall

Bespa- ring(-)Mer- utgift (+)

Tillsam-

mans

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I.

Kungl, hov- och slottsstaterna

2''3

_

_

2-3

__

2-3

II.

Justitiedepartementet........

26-3

14‘3

954‘1

704-2

161-2

0-6

2-1

2-7

o-i

0-c

0-6

lii

8- o

9- 4

27-5

17-0

970-9

714-3

172-9

+ 1*5

+ 2-8

— 1''0

+ 27’ o

+ 7-1

290

19-S

969-9

741-3

180-0

III.

Utrikesdepartementet........

IV.

Försvarsdepartementet ......

V.

Socialdepartementet .........

VI.

Kommunikationsdepartementet

2-3

VII.

Finansdepartementet ........

681

337-2

01

0-3

40-7

2-6

108-9

340-1

+ 1-2

- 3-3

110-1

336-8

VIII.

Ecklesiastikdepartementet ....

IX.

Jordbruksdepartementet .....

199-9

34-8

186-2

3-4

0-1

0-7

45''4

0-9

2''8

248-7

35" 8

189-7

+ 1-6

250-3

36-8

170-s

X.

Handelsdepartementet .......

XI.

Folkhushållningsdepartementet

— 18-9

XII,

Pensionsväsendet ...........

90-o

1 * 0

90-o

l-o

9-o

+ 3-3

+ 1-6

4- 0*4

93-3

2-6

9-4

XIII.

Oförutsedda utgifter ........

XIV.

Riksdagen och dess verk.....

8-9

—

o-i

Säger

2 788-5

14-4

125-2

2 928-1

+ 24-3

2 952-4

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I.

Luftfartsfonden .............

2-4

281-0

2-4

281o

+ 0-2

— 9-0

2-6

272-0

II.

Riksgäldsfonden ............

III.

Avskrivning av nya kapitalin-

vesteringar ..............

93-7

2-6

11-3

107-6

107-6

IV.

Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsförluster..........

3-3

200-0

203-3

203’3

Säger

380-4

202-6

11-3

594-3

— 8-8

585-s

Summa

3 168-9

217-0

136"5

3 522-4

■+* 15*5 j

3 537 9

I riksslalen beräknat överskott.......

40-1

—

—

_

_

_

uppkomna besparingar och som salunda ej påverkar det faktiska utgiftsläget,

är enligt riksräkenskapsverkets beräkningar någon nämnvärd förändring

under löpande budgetår av kvarstående reservationsbehållningar

icke att förvänta. Minskningar, som förutses under finansdepartementets huvudtitel

och under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar å 25

respektive 10 miljoner kronor, motvägas nämligen av emotsedda ökningar

under övriga huvudtitlar med 35 miljoner kronor, varav å social- och kommunikationsdepartementens

huvudtitlar falla 20 respektive 10 miljoner

kronor.

De sammanlagda utbetalningarna skulle alltså under de angivna förutsätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

Kapitalbudgeten

Fond

I n v e s t e-

Riksstat

Milj. kr.

Tilläggsstat I

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond..........................

5-2

1‘3

Telegrafverkets fond.......................

90-1

0-3

Statens järnvägars fond....................

160-8

—

Statens vattenfallsverks fond................

48''0

—

Domänverkets fond........................

0-5

OS

Ia. Riksbanksfonden............................

—

—

II. Luftfartsfonden..............................

5-5

—

III. Statens allmänna fastighetsfond...............

29-2

2-6

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond ...................

102-3

3-2

Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

2-0

—

Försvarets fabriksfond.....................

1-4

—

V. Statens utlåningsfonder.......................

89-5

—

VI. Fonden för låneunderstöd ....................

185-7

—

VII. Fonden för statens aktier.....................

5-o

—

VIII. Fonden för förlag till statsverket..............

128-e

0*5

IX. Diverse kapitalfonder.........................

264-6

65o

Summa

1 118-4

73-4

Avgår avsättning till fonden för oreglerade kapital- medelsförluster.................................

—

—

ningama under innevarande budgetår överstiga summan av de inflytande inkomsterna

med det i tabellen framräknade beloppet, i runt tal 50 miljoner

kronor.

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att ej heller det nu beräknade

underskottet är identiskt med de anspråk på utbetalningar utöver inflytande

inkomster, som under budgetåret 1945/46 ställas på statsverkets kassa. Bland

annat förekomma olika transaktioner vid sidan av budgeten, vilka medföra,

att nettoutbetalningama avvika från underskottet sådant det här beräknats.

För innebörden av dessa transaktioner får jag hänvisa till tidigare i olika

sammanhang lämnade redogörelser.

I förevarande sammanhang må framhållas, att förenämnda reservationsminskning

å 100 miljoner kronor, vilken innebär en besparing med samma

belopp å äldre reservationsanslag, kommer att i riksbokslutet medföra ett for
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

7

budgetåret 1945/46.

ringsanslag

Avskrivningsmedel m. m.

Investe-

rings-

j Tilläggsstat I

bemyn-

Summa

Riksstat

Tilläggsstat

Tilläggsstat II

Summa

digande

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

0''3

6*8

1-4

1-4

5-4

5-0

95-4

47-7

—

—

47-7

47-7

—

160-8

880

—

04

88-4

72-4

7-5

55-5

24-4

—

—

24-4

31''1

0''3

1-3

0-4

—

—

0-4

0-9

10-0

10-0

—

—

—

—

10o

8-1

13-6

5-3

—

—

5-3

8-3

4*1

35*9

15-7

1-0

3i

19-8

16i

1-9

107-4

50-o

1*6

o-i

51-7

55-7

—

2-o

0-o

—

—

0-0

2-o

0-1

1-5

1''3

—

—

1''3

0''2

20-o

109-5

19-5

—

5-5

25-0

84-5

41-5

227-2

5-1

—

1-3

6-4

220-8

—

5-o

—

—

—

—

5-o

—

129i

0-o

—

—

0-o

129-1

62-0

391-6

4''7

—

—

4-7

386-9

160-8

1 352-6

263-5

2-6

10-4

276-5

1 076 i

—

—

3-3

200-o

—

203-3

203-3

872-8

mellt överskott att tillföras statens budgetutjämningsfond å 50 miljoner

kronor.

Kapitalbudgeten i den ursprungligen fastställda riksstaten omfattade

investeringsanslag å 1 118 miljoner kronor. Å tilläggsstat ha sedermera

äskats tillhopa 234 miljoner kronor, varför anslagen till investeringar å den

slutliga riksstaten uppgå till sammanlagt 1 352 miljoner kronor med den fördelning

på de olika fonderna som framgår av föregående sammanställning.

Investeringsbemyndigandena å den av fjolårets riksdag fastställda riksstaten

uppgingo sammanlagt till 851 miljoner kronor. De äskade tilläggsanslagen lia

medfört en höjning av investeringsbemyndigandenas slutsumma till 873 miljoner

kronor, vilket således är det nytillskott av lånemedel, som erfordras för

kapitalbudgetens realiserande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit på hemställan

av vederbörande departementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag (bil. 1—4) fattat beslut

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj.ts proposition nr 297.

9

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggstat II till riksstalen för budgetåret 1945/46

samt anför därvid följande.

G. Skolöverstyrelsen.

[1.] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för skolöverstyrelsen

är upptagen bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal å 280 200 kronor.

I skrivelse den 9 maj 1946 har skolöverstyrelsen hemställt om bemyndigande

att överskrida ifrågavarande anslagspost med, såvitt nu är i fråga, i

runt tal 19 000 kronor. Överstyrelsen har därvid i sin framställning hänvisat

till att nya och starkt utvidgade uppgifter för överstyrelsen nödvändiggjort

anställande av ytterligare personal. Dessa arbetsuppgifter sammanhängde

huvudsakligen med en betydande ansvällning av antalet skolbyggnadsärenden

samt med anordnandet från och med innevarande termin av

en särskild utbildningskurs för folkskollärare. Till följd av den ökade arbetsbördan

i fråga om byggnadsärenden hade särskild föredragande måst

förordnas och kanslipersonal nyanställas i viss utsträckning.

.lag erinrar, att jag vid anmälan av frågan om ändrade bestämmelser an -Departementsgående

statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet (proposition 1945: c}lefen
367)

ansåg mig böra understryka behovet av en förstärkning av skolöverstyrelsens

arbetskrafter för prövningen av byggnadsärendena, såväl de bygg
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

nadstekniska som de administrativa. Detta vore, framhöll jag även, en förutsättning

för ernåendet av önskvärd snabbhet och effektivitet vid handläggningen.

I anslutning härtill har riksdagen bifallit vissa av mig i årets åttonde

huvudtitel föreslagna åtgärder i angivet syfte för budgetåret 1946/47.

Emellertid har redan innevarande budgetår en väsentlig förstärkning av skolöverstyrelsens

arbetskrafter för handläggningen av byggnadsärendena visat

sig erforderlig. Därigenom ha vissa särskilda kostnader uppstått, vartill hänsyn

icke tagits vid icke-ordinariepostens beräkning. Därjämte ha vissa kostnader

för anställande av extra arbetshjälp föranletts, bland annat, av anordnandet

av den särskilda utbildningskurs för folkskollärare, varom 1945 års

höstriksdag fattat beslut. Nu berörda förhållanden synas nödvändiggöra ett

överskridande av icke-ordinarieposten med sammanlagt i runt tal 19 000

kronor, vartill riksdagens medgivande torde böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för av mig i det föregående angivna ändamål för budgetåret

1945/46 överskridas med högst 19 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

11

Bilaga. 2.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

10 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter

under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

och anför därvid följande.

J. Skogsväsendet.

[1.] 20 a. Skogsvård m, m.: Ytterligare medel till skogsvårdens befrämjande.

Under förevarande anslagstitel anvisade 1945 års riksdag å riksstaten

för innevarande budgetår (IX H. T. 1945 p. 200; r. skr. nr 9) ett anslag av

560 000 kronor. Sedermera har 1946 års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 57) under

denna anslagstitel anvisat ytterligare 50 000 kronor för att möjliggöra utbetalande

av löneförbättring till skogsvårdsstyrelsemas personal under innevarande

budgetår i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg.

I proposition nr 3 till årets riksdag bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen

besluta, bland annat, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1945/46 och

provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 finge i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare

i statens tjänst. Riksdagen har i skrivelse den 5 mars 1946, nr

43, anmält, att riksdagen beslutat i överensstämmelse med vad Kungl. Majit

sålunda föreslagit. Bestämmelser rörande utbetalandet av det tillfälliga lönetillägget

lia meddelats i kungörelse den 15 mars 1946, nr 74.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts preposition nr 297.

I skrivelse den 22 februari 1946 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund

hemställt, bland annat, att viss personal hos skogsvårdsstyrelsema

måtte få komma i åtnjutande av sådant tillfälligt lönetillägg, som kunde

komma att fastställas för de i propositionen 3/1946 avsedda befattningshavarna.

Vidare har Läns jägmästareföreningen i skrivelse den 28 februari 1946

gjort enahanda framställning i avseende å befattningshavare hos skogsvårdsstyrelserna

med högre skoglig utbildning.

Över framställningarna ha remissutlåtanden avgivits av skogsstyrelsen den

8 och den 12 mars 1946, statskontoret den 13 mars 1946 och allmänna lönenämnden

den 27 mars 1946.

Skogsstyrelsen har i huvudsak anfört följande.

Styrelsen vill erinra, att befattningshavare vid skogsvårdsstyrelsema tidigare

ansetts böra komma i åtnjutande av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt

barntillägg i enlighet med de grunder, som fastställts för utbetalande

av dylika tillägg till vissa statliga befattningshavare. Alla skäl synas skogsstyrelsen

därför tala för att skogsvårdsstyrelsepersonalen bör jämställas med

befattningshavare i statens tjänst även i vad det gäller det tillfälliga lönetillägg

om 300 kronor, avsett att utbetalas innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen finner skäligt, att all årsanställd skogsvårdsstyrelsepersonal,

som kan finnas därtill berättigad, måtte komma i åtnjutande av en mot

sistnämnda tillägg svarande löneförstärkning. Härför erfordras, liksom tidigare,

medel av statsanslag. För att beräkna kostnaderna för en dylik löneförbättring

för skogsvårdsstyrelsepersonalen har skogsstyrelsen genom cirkulärskrivelse

till skogsvårdsstyrelsema infordrat uppgift å vid varje skogsvårdsstyrelse

den 1 mars 1946, årsanställda befattningshavare, deras anställningstid

efter den 1 juli 1945, efter detta datum avgången personal m. m.

Enligt skogsstyrelsens mening'' bör, i likhet med vad som tidigare gällt beträffande

provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg, endast årsanställd

personal komma i åtnjutande av nu ifrågavarande löneförstärkning. De inkomna

uppgifterna giva vid handen, att antalet tilläggsberättigade befattningshavare

torde komma att uppgå till 630. Skogsvårdsstyrelsemas sammanlagda

kostnader för utbetalande av dessa tillägg synas böra beräknas till

omkring 190 000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig att i propositionen

3/1946 avsett tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 tillerkändes ifrågavarande

personal. Statskontoret har därvid utgått ifrån att sådant tillägg

komme att beviljas allenast i den mån nu utgående löneförmåner understege

summan av den efter den 1 juli 1946 reglerade lönen och det provisoriska

lönetillägget. Särskilt anslag för ändamålet borde emellertid äskas av

riksdagen.

Allmänna lönenämnden har anfört, att frågan örn tillfälligt lönetillägg till

skogsvårdsstyrelsemas personal under innevarande budgetår enligt lönenämndens

mening borde upptagas till avgörande i samband med den allmänna

prövning av spörsmålet om tillfälligt lönetillägg för i kungörelsen

den 15 mars 1946, nr 74, icke inbegripna statliga befattningshavare som

påginge inom finansdepartementet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

13

Såsom av det anförda framgår äger sltogsvårdsstyrelsernas personal under Departementsinnevarande

budgetår uppbära provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barn- Mejeri.

tillägg efter samma grunder som gälla för vissa statliga befattningshavare.

I proposition till årets riksdag, nr 126, har Kungl. Maj:t vidare föreslagit att

skogsvårdsstyrelsernas ordinarie och extra befattningshavare i samband med

att de med ingången av nästa budgetår inplaceras å löneplan skola få åtnjuta

provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 enligt motsvarande

grunder som för statstjänstemän föreslagits i propositionen nr 3/1946. Med

hänsyn härtill bar jag intet att erinra mot att årsanställd personal hos skogsvårdsstyrelserna,

som enligt grunderna för sistnämnda proposition befinnes

därtill berättigad, tillerkännes sådant tillfälligt lönetillägg under innevarande

budgetår, som avses i förenämnda kungörelse den 15 mars 1946. Sådant

tillägg torde emellertid endast böra beviljas i den mån vederbörande befattningshavares

nu utgående löneförmåner understiga summan av den efter den

1 juli 1946 reglerade lönen och det provisoriska lönetillägget.

Då de under förevarande anslag å riksstaten och tilläggsstat II för innevarande

budgetår anvisade medlen, tillhopa 610 000 kronor, icke torde förslå

för utdelande av erforderligt bidrag till de med ifrågavarande lönetillägg

förenade kostnaderna, synes en förstärkning av anslaget böra ske genom

anvisande av ytterligare medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken

av det härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen

anfört kunna bestämmas till 190 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Ytterligare medel till skogsvårdens

befrämjande å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett anslag av ........ kronor 190 000.

K. Lantmäteriväsendet.

[2.] Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.

Under förevarande anslagstitel är å riksstaten för innevarande budgetår

(IX H. T. p. 219; r. skr. nr 9) anvisat ett förslagsanslag av 1 554 900

kronor. Av nämnda anslag är ett belopp av 380 000 kronor avsett att utgå

såsom tillskott till dvrtidstillägg till vissa lantmätare.

Enligt kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 192) angående tillskott till dyrtidstillägg

för vissa lantmätare, ändrad genom kungörelse den 21 oktober

1932 (nr 470) och med nuvarande lydelse enligt kungörelse den 28 maj 1937

(nr 316) äger aspirant vid lantmäteristaten, som icke åtnjuter arvode, erhålla

tillskott till dyr tidst illägg på grund av inkomster för arbete enligt gällande

lantmäteritaxa, vilka inkomster därvid skola beräknas till 2 400 kronor för

år. Aspirant med arvode örn 1 000 kronor kommer däremot icke i åtnjutande

av nämnda tillskott lill dyrtidstillägg. För aspirant, som uppbär arvode, be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

räknas vidare kristillägg på månadsinkomsten av arvodet, medan aspirant

utan arvode enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1945 till statskontoret åtnjuter

kristillägg å den beräknade taxeinkomsten av 200 kronor per månad.

Förhållandet åskådliggöres med följande exempel.

Månadsinkomst av statsmedel för aspirant över 25 dr:

Med arvode orri

1 000 kronor

Arvode.............. kronor 83: 33

Dyrtidstillägg ........ » 36: —

Tillskott till d:o...... » —

Kristillägg............ » 16:95

Summa kronor 136: 28

Utan arvode

kronor —

» —

» 88: —

__»__40: 95

kronor 128: 95

Såsom villkor för att konstitueras till extra lantmätare föreskrives i gällande

lantmäteriinstruktion, bland annat, att aspirant skall ha fullgjort minst

två års tjänstgöring hos lantmätare.

I skrivelse den 28 februari 1946 har Sektionen för lantmäteri vid tekniska

högskolans studentkår hemställt, att Kungl. Maj:t — utan att avvakta resultatet

av pågående utredning örn lantmäteriets omorganisation och lönereglering

— måtte vidtaga skyndsamma åtgärder för att förbättra lantmäteriaspirantemas

inkomstförhållanden. Såsom motivering för framställningen har

anförts bland annat.

För att giva en klar bild av de yngsta lantmätarnas inkomstförhållanden

har sektionen genom utsända frågeformulär införskaffat uppgifter från sammanlagt

55 lantmätare, vilka anställts som aspiranter år 1941 och senare. Av

dessa framgår att aspirants medelinkomst per månad under de två aspirantåren

utgör cirka 380 kronor, att vederbörandes studiekostnader i medeltal

utgöra 12 565 kronor samt att kostnaderna för anskaffande av instrument

m. m. i medeltal utgöra 2 200 kronor.

Sektionen har varit i tillfälle att under hand taga del av den statistik, som

de yngre ingenjörsföreningarna uppgjort beträffande andra högskoleutbildade

ingenjörers inkomster. En jämförelse visar att dessas begynnelselöner

äro 60 procent högre än medeltalet för aspiranterna under tvenne aspirantår.

Under de senaste åren har en tendens bland lantmätare att söka anställning

utom lantmäteristaten gjort sig alltmera märkbar. Den omfattande kommunaltekniska

utbildning, som meddelas vid avdelningen för lantmäteri vid

tekniska högskolan, har gjort lantmätarna speciellt användbara inom städernas

fastighetsbildningsväsende. Även rikets allmänna kartverk, statens byggnadslånebyrå

samt flera enskilda företag ha anställt lantmätare. Av den

sista utexaminerade årskursen sökte sig sålunda sex av de sexton anställning

utanför lantmäteristaten. Den begynnelselön per månad dessa erhöllo

utgör i medeltal 676 kronor, d. v. s. 78 procent mer än vad aspiranter på lantmäteristaten

erhålla.

De försämrade inkomstförhållandena ha medfört, att ett minskat antal studenter

sökt inträde vid avdelningen för lantmäteri. Jämfört med åren 1933—

1939 har antalet sökande åren 1940—1945 sjunkit med 25 procent. En för

lantmäteristaten betänklig tendens är, att de ur betygssynpunkt bäst kvalificerade

lantmätarna ägna sig åt andra yrken än det statliga lantmäteriet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

15

Av de refererade utredningarna torde tydligt framgå, att det är fullt förklarligt

att det bland lantmäteriteknologerna råder stor tvekan, om man med

hänsyn till de ekonomiska utsikterna bör söka anställning inom lantmäteristaten,

även örn yrket som sådant utövar stor dragningskraft.

över framställningen ha remissutlåtanden avgivits den 7 mars 1946 av

lantmäteristyrelsen, den 15 i samma månad av 1945 års lantmäteriutredning

och den 1 april 1946 av statskontoret.

Lantmäteristyrelsen, som vitsordat, att lantmätare i viss utsträckning överginge

till verksamhet utom lantmäteristaten ävensom att de utexaminerade

lantmätare, som sökte sig från lantmäteriet, i betygshänseende vore de bästa,

har i huvudsak anfört följande.

Den nu föreliggande framställningen lärer visa, att inkomstförhållandena

för aspiranterna vid lantmäteristaten äro synnerligen otillfredsställande i

jämförelse med de begynnelselöner, som tillkomma övriga från tekniska högskolan

utexaminerade.

Såsom lantmäteristyrelsen vid upprepade tillfällen framhållit är, för att

lantmätarkårens lämpliga rekrytering ej skall äventyras, ofrånkomligt att

löneställningen för aspiranterna vid lantmäteristaten snarast förbättras och

detta utan avvaktande av den slutliga lösning, som 1945 års lantmäteriutredning

kan förväntas föreslå. En någorlunda tillfredsställande provisorisk lösning

skulle erhållas genom ett tidigare av Sveriges lantmäteriförening framlagt

förslag att tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å beräknad taxeinkomst

måtte tillerkännas aspiranter. Därest detta förslag genomföres, skulle

aspirant, som uppbär 1 000 kronors arvode, per månad erhålla: arvode 83 kronor

33 öre, dyrtidstillägg 36 kronor, tillskott till dyrtidstillägg 88 kronor samt

kristillägg 57 kronor 90 öre eller tillhopa en månadsinkomst av statsmedel

av 265 kronor 23 öre. Ur det vid förevarande framställning fogade utredningsmaterialet

rörande aspiranternas inkomstförhållanden har framgått, att

dessa från principalerna i medeltal erhålla omkring 273 kronor per månad.

Efter avdrag för omkostnaderna i tjänsten med beräknade 46 kronor per

månad skulle alltså aspiranter sammanlagda inkomst per månad komma

att uppgå till i medeltal omkring 492 kronor. Ehuru den löneställning för

aspiranterna, som därigenom skulle uppnås, synes avsevärt lägre än för övriga

från tekniska högskolan utexaminerade, torde den dock provisoriskt böra

kunna komma i tillämpning för tid varom här är fråga.

Antalet aspiranter, som åtnjuta arvode, uppgår för närvarande till 36

medan endast en å två aspiranter icke uppbära arvode.

Lantmäteristyrelsen finner sig alltså böra på det sätt tillstyrka föreliggande

framställning, att aspirant — vare sig med eller utan arvode — må från

och med den 1 januari 1946 komma i åtnjutande av tillskott till dyrtidstillägg

och kristillägg å det i kungörelserna rörande samma tillskott — nr

192/1925, 470/1932 och 316/1937 — angivna taxebeloppet om 2 400 kronor

för år.

1945 års lantmäteriutredning har erinrat, alt aspiranter tidigare, oavsett

örn de uppburit arvode eller icke, genom den numera upphävda kungörelsen

nr 470/1932 ägt åtnjuta tillskott till dyrtidstillägg. Utredningen har därefter

anfört.

Enligt vad utredningen kunnat finna, synes borttagandet av den räll för

lanlmäteriaspirant med arvode att erhålla tillskott till dyrtidstillägg, som skeft

genom kungörelsen 316/1937, lia berott på ett förbiseende. Rätt att uppbära

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

tillskott till dyrtidstillägg samt senare tillkommet kristillägg å den beräknade

taxeinkomsten skulle för aspirant innebära en avsevärd inkomstförbättring.

Ehuru de sakkunniga ännu icke tagit definitiv ståndpunkt till lönefrågorna,

må framhållas att de sakkunniga med hänsyn till den långvariga och

kostsamma utbildning, som kräves för inträde å lantmäteribanan, kommit

till den uppfattningen att en betydande förbättring av aspiranter och yngre

lantmätares löneförmåner är erforderlig. Vad som i lantmäteristyrelsens utlåtande

föreslagits kommer icke, såvitt nu kan bedömas, att föregripa det

förslag till lönereglering för ifrågavarande tjänstemän, som de sakkunniga

komma att framlägga.

Med hänsyn härtill och då det torde vara ställt utom tvivel, att med nuvarande

otillfredsställande avlöningsförhållanden för aspiranter nyrekryteringen

av lantmäterikåren allvarligt äventyras, vilja de sakkunniga instämma i

det förslag lantmäteristyrelsen i sitt utlåtande framfört.

Statskontoret har yttrat.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att åt ifrågavarande aspiranter i avbidan

på en reglering av anställningsförhållandena må utgå viss provisorisk

avlöningsförstärkning. Rörande dennas storlek kunna givetvis skilda meningar

råda. Statskontoret finner det för sin del tveksamt, örn ett tillägg av

sådan storleksordning, som lantmäteristyrelsen föreslagit, för närvarande bör

ifrågakomma. Med hänsyn till vad styrelsen och 1945 års lantmäteriutredning

anfört anser ämbetsverket sig dock icke böra framställa erinran mot att

tillägg tillerkännes aspiranterna efter förordade grunder. Frågan härom

lärer dock böra underställas riksdagens prövning.

Departements- Såsom framgår av den i'' ärendet förebragta utredningen äro inkomstförchefen.

hållandena för aspiranter vid lantmäteristaten mindre tillfredsställande.

Ehuru 1945 års lantmäteriutredning i sitt betänkande torde komma att upptaga

frågan om aspiranternas löneställning till behandling, synes emellertid

önskvärt att en viss förbättring av lönerna för ifrågavarande kategori med

det snaraste kommer till stånd. Denna synes i anslutning till vad lantmäteristyrelsen

föreslagit böra ske på så sätt att aspiranter med arvoden må komma

i åtnjutande av tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å det beräknade

taxebeloppet av 2 400 kronor för år. Härigenom skulle så gott som samtliga

lantmäteriaspiranter komma att erhålla en löneförstärkning av statsmedel

med 128 kronor 95 öre per månad. Såsom framgår av vad förut anförts

äger aspirant utan arvode redan uppbära tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg.

Den nu föreslagna löneförbättringen, som torde komma att draga

en kostnad av omkring 56 000 kronor för år och som synes böra utgå från den

1 januari 1946, kan genomföras utan att därför avsedda anslag, nämligen

förevarande anslag och anslaget till kristillägg, behöva förstärkas.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad jag sålunda förordat,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser

i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att aspiranter vid lantmäteristaten, som uppbära arvode,

må komma i åtnjutande av tillskott å dyrtidstillägg och kristillägg

å beräknad taxeinkomst.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mattts proposition nr 297.

[3.] Understöd åt jorddelningsväscndet m. m.: Bidrag till jorddclningsförrättningar,

förslagsanslag. Sedan enligt stadgandena i lagen den 17 juni

1932 (nr 223) med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet

inom vissa delar av Kopparbergs län avgjorts, att laga skifte skulle äga

rum å Näsets skifteslag, Östansjö och östanviks skifteslag samt Dalbyns skifteslag,

alla i öre socken, framlade lantmäteristyrelsen i skrivelse den 6 maj

1939 — med förmälan att distriktslantmätaren i Orsa distrikt Erik Bengtsson

förordnats att enligt nämnda lag verkställa skiftena — vissa förslag angående

lantmäteripersonalens organisation och avlöningsförhållanden vid handläggning

av samma skiften. Enligt förslaget skulle kostnaderna för dessa anordningar

bestridas från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till jorddelningsförrättningar.

Förslaget anmäldes under nämnda anslagspunkt i 1940 års

statsverksproposition (IX H. T. 1940, p. 203) för riksdagen, som icke hade

något att erinra mot förslagets genomförande (r. skr. nr 9/1940).

Genom beslut den 15 mars 1940 meddelade Kungl..Maj:t — efter det att lantmäteristyrelsen

anmält att åt Bengtsson uppdragits jämväl laga skifte enligt

nyssnämnda lag å Sunnanheds skifteslag i öre socken samt att åt honom

borde uppdragas ytterligare dylika skiften, däribland det redan påbörjade

laga skiftet å Östnors skifteslag i Mora socken —- särskilda bestämmelser att

gälla med avseende å de enligt lagen den 17 juni 1932 (nr 223) beslutade

laga skiften å Näsets skifteslag, Östansjö och Östanviks skifteslag, Dalbyns

skifteslag och Sunnanheds skifteslag i öre socken samt östnors skifteslag i

Mora socken ävensom de i övrigt till handläggning jämsides därmed ifrågakommande

andra dylika skiften. Jag torde här få redogöra för vissa av dessa

bestämmelser.

Förrättningsmannen vid ifrågavarande laga skiften har att tills vidare uteslutande

ägna sig åt skiftenas utförande och äger därvid icke att, med visst

undantag, handlägga andra till distriktslantmätartjänsten hörande göromål. I

stället för bestämmelserna i Kungl. Maj:ts förordning den 25 november 1927

(nr 416) angående den gottgörelse, lantmätare äger uppbära av sakägare,

gäller, att i ersättning för år räknat utgår av statsmedel till förrättningsmannen

6 000 kronor, till hos förrättningsmannen förordnad och vid skiftena

sysselsatt extra lantmätare 3 600 kronor, till aspirant 2 700 kronor, till tekniskt

biträde 3 000 kronor samt till rit- och skrivbiträde 2 400 kronor, att lantmäteristyrelsen

i övrigt äger närmare besluta om biträdenas ersättningar, därvid

årsersättningen må höjas för extra lantmätare med högst 500 kronor, där

till främjande av skiftenas fortgång så finnes böra ske, samt till tekniskt

biträde ävensom till rit- och skrivbiträde med högst 600 kronor, där så

finnes erforderligt för att kunna förvärva särskilt kvalificerade biträden,

att förrättningsmannen av statsmedel gottgöres för utgifter till instrument och

dylikt jämte reparationer därav samt förbrukningsartiklar på kontoret med

tillhopa 1 000 kronor för år räknat, samt alt statsverket bestrider kostnader

för hyra av tjänstelokal oell möbelanskaffning, i den män lantmäteristyrelsen

finner att behov utöver det å ett lantmäteridistrikt normalt erforder
Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 297. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

liga föreligger, bekostar skriv- och ritpapper samt blanketter jämte erforderliga

arbetsexemplar av förrättningskartorna ävensom genom lantmäteristyrelsens

försorg till en kostnad av högst 10 000 kronor anskaffar och tillhandahåller

förrättningsmannen sådana dyrbarare instrument och kontorsmaskiner,

vilka lantmäteristyrelsen finner icke böra åligga förrättningsmannen

att själv anskaffa. Genom beslut den 2 november 1944 har ersättningen

till förrättningsmannen höjts till 7 000 kronor. Ifrågavarande bestämmelser

skola gälla tills vidare till tiden för respektive skiftes avslutande eller den tidigare

tidpunkt Kungl. Maj:t efter framställning av lantmäteristyrelsen fastställer.

Sedermera har genom särskilda beslut den 17 januari 1941, den 8 januari

och 2 november 1944 samt den 15 februari 1946 föreskrivits, att distriktslantmätaren

Bengtsson utan hinder av bestämmelserna i förut omförmälda beslut

den 15 mars 1940 må med biträde i erforderlig utsträckning av den personal

i övrigt, som beröres av beslutet, verkställa dels de förrättningsåtgärder inberäknat

likvidförrättningar, som erfordras för fullgörande av det av Bengtsson

den 23 maj 1939 avslutade provskiftet å Vika och Vinäs byars skifteslag i

Mora socken, dels särskild förrättning enligt lagen den 4 juni 1943 (nr 302)

beträffande envar av byarna Dalbyn, Sunnanhed och Sörboda i Ore socken

för utredning av äganderättsförhållandena inom byn och sammanläggning av

fastigheter, dels förrättning enligt sistnämnda lag inom envar av Tibergets,

Stutts, Västbygge och Knås byars skifteslag i Venjans socken och dels laga

skifte enligt lagen nr 223/1932 å Sollerö sockens skifteslag.

I skrivelse den 22 mars 1946 har lantmäteristyrelsen framlagt förslag om

ändring i vissa delar av bestämmelserna för lantmäteripersonalens organisation

och avlöningsförhållanden vid handläggning av ifrågavarande laga

skiften. Förslaget innebär i huvudsak en utökning av personalen samt förbättring

av dess avlöningsförhållanden. Härjämte ha E. Berg med flera vid

förevarande organisation förordnade tekniska biträden den 13 april 1946 inkommit

med en skrift i ämnet. I ärendet ha utlåtanden avgivits den 8 april

av statskontoret och den 27 i samma månad av Sveriges lantmätareförening.

Lantmäteristyrelsen har i sin framställning till en början berört organisationens

hittillsvarande verksamhet och därom anfört

i huvudsak följande.

Avslutade äro provskiftet å Vika och Vinäs byars skifteslag i Mora socken

och laga skiftet enligt dalalagen å Östnors by i samma socken. Även likvidförrättningarna

till dessa skiften äro slutförda.

Följande laga skiften, samtliga enligt lagen nr 223/1932, äro påbörjade men

icke avslutade:

Näsets.................

i

Ore

socken om cirka

7 000

hektar

Östansjö och Östanviks

»

»

»

»

»

13 000

»

Dalbyns...............

»

»

»

»

»

20 000

»

Sunnanheds ...........

»

»

»

»

»

10 000

»

Sörboda ...............

»

»

»

»

»

4 000

»

Norrboda..............

»

»

»

»

»

4 000

»

Vika och Vinäs byars...

»

Mora

»

»

»

15 000

»

Bergkarlås, Vattnäs och

Risa »

»

»

»

5 500

»

Öna...................

»

»

»

»

5 200

»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

19

Laga skiftet å Sollerö sockens skifteslag påbörjades den 8 april 1946.

Vad angår utredningsförrättningar enligt lagen nr 302/1943 lia i Dalbyn,

Sunnanhed och Sörboda redogörelser för äganderättsutredningar upprättats

men ännu ej föredragits å sammanträde med delägarna, medan i de fyra

byarna i Venjans socken, Tiberget, Stutt, Västbygge och Knås, äganderättsutredningen

påbörjats.

I fråga örn hittillsvarande personal vid organisationen

samt kostnaderna härför har lantmäteristyrelsen yttrat.

Då den egentliga handläggningen av laga skiftena började våren 1939,

ställde lantmäteristyrelsen till distriktslantmätaren Bengtssons förfogande 3

extra lantmätare, efter hand 3 aspiranter och 7 tekniska biträden. Antalet

av dessa kategorier biträden har sedan icke ökats med undantag av den

första tiden om ungefär 1 V2 år, sedan Bengtsson från annan förrättningsman

övertagit östnors laga skifte, då ytterligare 1 extra lantmätare och 1 tekniskt

biträde voro förordnade. Viel utgången av år 1945 voro hos Bengtsson

förordnade 3 extra lantmätare, 1 aspirant och 7 tekniska biträden.

Antalet hos Bengtsson förordnade rit- och skrivbiträden har varierat mellan

2 och 10 med en sammanlagd tjänstgöringstid intill utgången av år 1945

av 21 år 3 månader. Vid utgången av år 1945 voro 4 biträden förordnade.

Statsverkets kostnader för verksamheten ha intill utgången av 1945 utgjort

cirka 375 000 kronor, däri ej inberäknat kostnader för sådana instrument

och kontorsmaskiner, som lantmäteristyrelsen anskaffat.

Till allmän motivering av sitt nu framlagda förslag har lantmäteristyrelsen

anfört följande.

Organisationen har under de gångna åren fungerat bra. Biträdenas militära

inkallelser under krigsåren ha visserligen vållat avsevärda svårigheter

i handläggningen. Vidare ha rättegångar vållat tidsutdräkt av oberäknelig

längd. Slutligen har bristen på biträdespersonal av olika kategorier

inom lantmäteriet omöjliggjort tillförandet av arbetskraft till organisationen

i önskvärd utsträckning. Ehuru arbetsmängden flerdubblats har ingen personalökning

kunnat ske.

Emellertid äro arbetsuppgifterna nu så omfattande vad angår skiftenas

antal och storlek, att distriktslantmätaren Bengtsson icke längre har möjlighet

att överblicka de särskilda förrättningarna i alla de detaljer, som böra

åligga honom i egenskap av förrättningsman. Lantmäteristyrelsen anser därför

utvecklingen kräva vissa justeringar av bestämmelserna, därest den synnerligen

betydelsefulla verksamhet, varom här är fråga, skall kunna i fortsättningen

bedrivas med tillbörlig skyndsamhet och på mest ändamålsenliga

sätt. Dessa justeringar äro enligt lantmäteristyrelsens mening så angelägna

att de böra komma i tillämpning omedelbart. I första hand gäller att möjliggöra

att personalen kan hållas kvar vid organisationen och beträffande olika

kategorier kan utökas till erforderligt antal. Svårigheten härvidlag sammanhänger

närmast med personalens löneställning, som beträffande nu fastställda

årsersättningar ej följt med den allmänna löneutvecklingen utan —

frånsett viss förhöjning för förrättningsmannen — alltjämt hänför sig till

löneförhållandena i maj 1939, då lantmäteristyrelsens beräkningar gjordes.

Tillräcklig arbetskraft vid organisationen kan därför icke påräknas utan att

dessa ersättningar i skälig mån regleras.

I anslutning till det anförda har lantmäteristyrelsen beträffande verksamhet

e n s f o r t s a 11 a bedrivande föreslagit föl jande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

I fråga om verksamhetens bedrivande blir hädanefter nödvändigt, att

distriktslantmätaren Bengtsson vid utövandet av ledarskapet och såsom styresman

för organisationen i största utsträckning befrias från den närmare

handläggningen av laga skiftena. Dessa böra efter förslag från honom uppdragas

åt särskilda distriktslantmätare eller därtill kompetenta extra lantmätare

-— i regel de, som tidigare utfört de huvudsakliga åtgärderna vid

skifte som är i fråga — att handlägga i egenskap av ställföreträdare för

Bengtsson. Lantmäteristyrelsen har efter samråd med Bengtsson funnit, att

för närvarande skulle behöva förordnas fyra dylika förrättningsmän och sedermera

— då arbetena med Solleröskiftet kommit i gång — ytterligare en.

Dessa förrättningsmän skulle erhålla så krävande och ansvarsfulla uppgifter

att självständigt utföra att de, även örn icke distriktslantmätare, i vart fall

böra i lönehänseende jämställas med sådan. All övrig personal, eller tjänstemedhjälpare,

tekniska biträden samt rit- och skrivbiträden, bör, liksom nu

sker, förordnas hos distriktslantmätaren Bengtsson, vilken skall som. nu

äga på lämpligaste sätt fördela biträdespersonalen a de olika förrättningarna.

Rörande avlöningen till den vid organisationen anställda

personalen har lantmäteristyrelsen föreslagit.

Distriktslantmätaren Bengtsson. Med hänsyn till det ansvarsfulla och krävande

arbete, som åvilar Bengtsson i egenskap av ledare för ifrågavarande

organisation måste den för närvarande till honom utgående ersättningen anses

för låg. Styrelsen finner sig därför icke kunna undgå att föreslå att den

Bengtsson tillerkända årsersättningen höjes från 7 000 till minst 8 000 kronor.

De särskilda förrättningsmånnen. Lantmäteristyrelsen har beräkna! att,

där förrättningsmän är distriktslantmätare, han i stället för den gottgörejse,

som enligt lantmäteritaxan utgår för utfört arbete, bör tillerkännas en årsersättning

av statsmedel med 4 500 kronor. Är förrättningsmånnen extra

lantmätare har lantmäteristyrelsen räknat med en årsersättning av 6 000

kronor såsom skälig för den, som åtnjuter 2 000-kronorsarvode, och 7 000

kronor för extra lantmätare, som åtnjuter 1 500-kronorsarvode. De totala

avlöningsförmånerna för ifrågavarande förrättningsmän skulle härigenom

komma att per år uppgå till:

för distriktslantmätare........................ (7 504 + 4 500) 12 004 kronor,

» extra lantmätare med 2 000-kronorsarvode (5 344 + 6 000) 11 344 »

» extra lantmätare med 1 500-kronorsarvode (4 015 + 7 000) 11 015 »

Hos förrättningsmånnen förordnade extra lantmätare. Lantmäteristyrelsen

räknar med en höjning från nu högst 4 100 till 5 000 kronor såsom den

minsta möjliga under rådande förhållanden, varigenom de totala avlöningsförmånerna

per år skulle bliva:

för extra lantmätare med 2 000-kronorsarvode kronor 10 344

» » > » 1 500 » » 9 015

» » * » 1 000 » » 8183.

Dessa inkomster motsvara för befattningshavare å reglerad stat i ortsgrupp

D, dit Orsa hör, lön i 24, 22 respektive 20 löneklasserna. s o

Aspiranter. Den nu till aspiranter utgående avlöningen är så lag, att dessa

endast med största motvilja antagit anställning vid ifrågavarande organisation.

Lantmäteristyrelsen finner sig därför böra föreslå att den särskilda

ersättningen till dem höjes till 4 300 kronor, vilket innebär en totalavlöning

om 5 935 kronor och motsvarar i reglerad befattning 15 löneklassen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

21

0 Lantmäteristyrelsen har emellertid i remissutlåtande den 7 mars 1946 angående

förbättring av aspiranternas i kåren inkomstförhållanden framlagt

förslag till provisorisk lösning av dessas lönefråga, innebärande att aspirant

skulle från och med den 1 januari 1946 komma i åtnjutande av tillskott till

dyrtidstillägg och kristillägg å taxeinkomst, vilket för aspirant med 1 000- kronorsarvode skulle medföra en sammanlagd månadsinkomst av statsmedel

med 265 kronor 23 öre, eller 3 183 kronor för år.

Vinner detta förslag bifall lärer ej böra ifrågasättas ändring av den särskilda

ersättningen, 2 700 kronor. Totala årsinkomsten skulle nämligen då

bli 5 883 kronor för aspiranterna vid bär ifrågavarande organisation.

Tekniska biträden. Distriktslantmätaren Bengtsson har meddelat, att de

tekniska biträdena kunna fullgöra flera och mera krävande arbetsuppgifter

än vid organisationens tillkomst räknades med, ävensom att det visat sig att

de kunna erhålla bättre villkor å andra anställningar och därför i några fall

lämnat sin tjänst. Med hänsyn härtill samt främst till nödvändigheten av att

ifrågavarande lantmäteriverksamhet i görligaste mån effektiviseras, anser

styrelsen, att den särskilda ersättningen till dessa biträden i någon mån bör

höjas, eller till 3 600 kronor för år nied förhöjning om högst 600 kronor under

samma villkor, som nu gälla. Härvid har styrelsen utgått från att den i

årets statsverksproposition föreslagna provisoriska avlöningsförbättringen åt

tekniskt biträde fastställes.

Rit- och skrivbiträden. I rådande läge är ersättningen till dessa uppenbarligen

alldeles för låg. Även med hänsynstagande till att i årets statsverksproposition

föreslagen statlig löneförbättring å 300 kronor för år tillerkännes

av styrelsen förordnade biträden, måste en höjning till 3 000 kronor med

ytterligare ökning av 600 kronor för år under nu gällande villkor anses väl

motiverad och oundgängligen nödig för att i konkurrensen med andra statliga

verk, kommuner och bolag erhålla arbetskraft. Detta skulle gälla endast

stadigvarande biträden. Till biträde, sorn tillfälligt anlitas, bör överlåtas åt

styrelsen att bestämma belopp, som i förekommande fall finnes skäligt, dock

högst efter 2 700 kronor för år räknat.

Emellertid har erfarenheten visat, att de av styrelsen förordnade biträdenas

arbete stundom lämpligen bör förläggas till vederbörande förrättningsställe.

När så sker böra de i likhet med andra vid organisationen förordnade

komma i åtnjutande av resekostnads- och traktamentsersättning efter de

grunder, som gälla för distriktslantmätare m. fl. I fråga örn berörda ersättningar

böra ifrågavarande rit- och skrivbiträden hänföras till rese- och traktamentsklass

III F. Då här endast torde vara fråga örn ett kortvarigt provisorium

och utgifterna för ändamålet bli relativt obetydliga, lärer någon tidsbegränsning

beträffande rätten till förevarande ersättning, motsvarande vad

som gäller för tekniskt biträde, icke vara påkallad. Utgifterna böra bestridas

från förslagsanslaget till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar,

som till sitt belopp givetvis icke märkbart påverkas härav.

1 fråga örn kostnaderna för ifrågavarande verksamhet

bär lantmäteristyrelsen med hänsyn till dennas betydligt ökade omfattning

föreslagit, att dels förrättningsmannens gottgörelse för förbrukningsartiklar

m. m. örn 1 000 kronor höjdes till 1 500 kronor för år räknat, dels ock den

till 10 000 kronor beräknade engångskostnaden för dyrbarare instrument och

kontorsmaskiner, som genom lantmäteristyrelsens försorg skola anskaffas

och tillhandahållas förrättningsmannen, av vilket belopp hittills förbrukats

närmast 6 800 kronor, höjdes till 15 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

E. Berg med flera vid ifrågavarande organisation förordnade tekniska biträden

lia i sin skrift anfört i huvudsak följande.

Även om den nu av lan tmäteris tyre Isen föreslagna höjningen av till tekniska

biträden utgående arvoden med 600 kronor för år beviljas, komma dessa arvoden

att vara avsevärt lägre än de ersättningar, som kunna påräknas på andra

håll såväl inom lantmäteriet som i kommunal eller enskild tjänst. Det skulle

även komma att bliva betydligt mindre än de ersättningar, som äro förenade

med statliga tjänster av motsvarande slag. Sålunda äro exempelvis de vid rikets

allmänna, kartverk anställda tekniska biträdena placerade i lönegrad All,

varjämte i proposition nr 106 till 1946 års riksdag föreslagits, att sagda befattningshavare

skulle uppflyttas till lönegrad A 12. Det synes icke motiverat

med så väsentliga skillnader i fråga örn avlöningsförmånerna för likartade

statliga tjänster som det enligt lantmäteristyrelsens förslag här skulle komma

att bliva. Härvid är ytterligare att märka att kartverkets tjänster äro ordinarie

och förenade med bland annat pensionsrätt, medan de tjänster, som de tekniska

biträdena inom lantmäteriet innehava, åtminstone tills vidare icke ens

äro att anse såsom arvodesbefattningar. Då ett lantmäteritekniskt biträde

alltså själv måste sörja för sin pensionering, torde det vara befogat, att vid

beräkning av den skäliga lönenivån för de mera kvalificerade tekniska biträdena

räkna med något högre ersättningar än de, som på D-ort motsvara

kartassistenternas löner. Ett tillägg till sistnämnda löner örn 300 kronor för

år synes av denna anledning skäligen minst böra ifrågakomma.

På grund av vad sålunda anförts hemställes att ersättningarna till de tekniska

biträdena vid förevarande organisation höjas till samma nivå, som de

löner kartassistenterna vid kartverket äro föreslagna att erhålla. Arvodena

böra sålunda förslagsvis uppgå till för nyanställt tekniskt biträde med hittills

vanlig utbildning 3 600 kronor för år, för tekniskt biträde med särskild

utbildning och därjämte erforderlig praktik 4 500 kronor för år samt för

tekniskt biträde med kompletteringskurs och särskilda kvalifikationer 5 300

kronor för år, allt oberäknat de ålderstillägg och tillfälliga avlöningsförbättringar,

som utgå eller kunna komma att utgå av statsmedel till alla lantmäteritekniska

biträden.

Sökandena ha slutligen framhållit, att därest de i skriften ifrågasatta avlöningsförbättringarna

icke kunde genomföras, sökandena hade för avsikt att

anmäla sig till de vid kartverket föreslagna kartassistentbefattningarna.

Sveriges lantmätareförening har i sitt remissutlåtande yttrat väsentligen följande.

Vad angår distriktslantmätaren Bengtsson synes den av lantmäteristyrelsen

föreslagna löneförhöjningen för denne av 1 000 kronor under alla förhållanden

icke för hög. I fråga om den lantmäteriutbildade personalen anser sig föreningsstyrelsen

böra förorda, att lönesättningen för denna personal bestämmes

med hänsynstagande till att lönerna till väsentlig del utgöras av arvoden

och att vederbörande själva få utbetala sjukersättningar och pensionsavgifter.

Lönerna böra således sättas högre än vad som framkommer vid en sådan

direkt jämförelse med en antagen lämplig lönegrad, som lantmäteristyrelsen

i sitt förslag anställt. De tekniska biträdena ha i sin framställning förklarat,

att i avvaktan på definitiv lönereglering ersättning bör utgå med minst

5 300 kronor oberäknat de ålderstillägg och tillfälliga avlöningsförbättringar

som nu utgå eller komma att utgå till alla lantmäteritekniska biträden. Föreningsstyrelsen

finner den av de tekniska biträdena sålunda framställda begäran

vara fullt befogad. Rit- och skrivbiträdena vid organisationen böra med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

23

hänsyn till arbetets art helt jämföras med de kvinnliga tjänster, som förekomma

å lantmäterikontor, vilka tjänster äro placerade i lönegraderna A 10,

A 7 och A 4. Föreningsstyrelsen får därför förorda höjning av den av lantmäteristyrelsen

föreslagna ersättningen till skriv- och kontorsbiträde!! så att

denna kommer i paritet med vad som framkommer vid jämförelse med angivna

lönegrader.

Slutligen får föreningsstyrelsen erinra om att semestertiden bör för samtliga

vid organisationen anställda extra lantmätare och tekniska biträden

bringas i överensstämmelse med motsvarande regler för övriga statstjänstemän.

Statskontoret har yttrat följande.

Enligt vad lantmäteristyrelsens framställning utvisar åtnjuter distriktslantmätaren

Bengtsson för närvarande väl så stora kontanta löneförmåner som

en å samma dyrort som Orsa placerad överlantmätare. Med hänsyn härtill

kan statskontoret icke förorda, att Bengtssons arvode, som höjdes i slutet av

år 1944, nu skulle ökas med ytterligare 1 000 kronor för år. Vad lantmäteristyrelsen

i övrigt föreslagit rörande löneställningen för personalen vid ifrågavarande

skiften samt rese- och traktamentsersättning till vissa rit- och skrivbiträden

föranleder icke någon erinran från ämbetsverkets sida. Ärendet synes

emellertid böra underställas riksdagens prövning.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen uppdrogs ursprungligenDeparfementeåt

den till ifrågavarande organisation knutna lanlmäteripersonalen blott ett chefenfåtal

förrättningar. Sedermera lia emellertid organisationens arbetsuppgifter

högst väsentligt utökats genom att åt densamma anförtrotts ytterligare förrättningar

av både stor omfattning och betydande svårighetsgrad. Någon

motsvarande förstärkning av personalen har däremot icke kommit till stånd,

främst beroende av bristen på biträdespersonal av olika kategorier inom

lantmäteriet. En följd av nämnda förhållanden har blivit, att flertalet av de

ifrågavarande organisation åvilande förrättningarna ännu icke kunnat slutföras.

Emellertid torde vikten av att den av organisationen bedrivna verksamheten

i fortsättningen kan fullföljas med tillbörlig skyndsamhet och på

mest ändamålsenliga sätt vara uppenbar. I likhet med lantmäteristyrelsen

anser därför även jag önskvärt, att de erforderliga förutsättningarna härför

skapas. För ernående av detta syfte torde det, såsom styrelsen framhållit,

i första hand vara nödvändigt, att personalen vid organisationen kan

hållas kvar vid denna och vid behov utökas till erforderligt antal. Ett ofrånkomligt

villkor härför synes emellertid vara, att en viss förbättring av förevarande

personals löneställning kommer till stånd, då eljest svårigheter att

erhålla tillräcklig arbetskraft uppstå.

Vid övervägande av spörsmålet örn den närmare utformningen av organisationens

sammansättning och personalens avlöningsförhållanden har jag

i stort sett kunnat giva min anslutning till lantmäteristyrelsens föreliggande

förslag. Det synes mig sålunda ändamålsenligt, att hos distriktslantmätaren

Bengtsson förordnas erforderligt antal särskilda förrättningsmän, åt vilka

kail uppdragas handläggningen av vissa förrättningar. Vad beträffar avlöningsförmånerna

till ifrågavarande personal torde dessa böra höjas på sätt

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

och till belopp, som lantmäteristyrelsen föreslagit. Frågan om en uppräkning

av den särskilda ersättningen till distriktslantmätaren Bengtsson synes emellertid

icke böra upptagas till prövning i förevarande sammanhang, utan torde

jag sedermera få ånyo anmäla detta spörsmål för Kungl. Majit. Jag torde

här vidare få erinra, att jag i annat sammanhang denna dag förordar, att

aspirant i lantmäteiikåren med arvode från och med den 1 januari 1946

må åtnjuta tillskott till dyrtidstillägg och kristillägg å taxeinkomst. Därest

riksdagen godkänner nämnda förslag, torde, såsom lantmäteristyrelsen anfört,

någon höjning av den särskilda ersättningen till vid organisationen

tjänstgörande aspirant med arvode icke böra ifrågakomma. Mot styrelsens

förslag örn en höjning av jämväl de för gottgörelse åt förrättningsmannen

för förbrukningsartiklar samt för anskaffande av instrument och kontorsmaskiner

avsedda beloppen har jag icke heller något att erinra.

I enlighet med vad lantmäteristyrelsen uttalat torde det vara lämpligt, att

de vid organisationen anställda kontorsbiträdenas verksamhet vid behov kan

förläggas till vederbörande förrättningsställe. Därest riksdagen icke har något

att däremot erinra, torde dessa biträden härvid böra komma i åtnjutande av

resekostnads- och traktamentsersättning enligt de för distriktslantmätare med

flera gällande grunder, att utgå från nionde huvudtitelns förslagsanslag till

Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar.

Då bestämmelserna för ifrågavarande verksamhet tidigare underställts

riksdagens prövning, torde de av mig nu förordade ändringarna däri jämväl

böra anmälas för riksdagen. De ändrade föreskrifterna synas böra vinna tillämpning

omedelbart. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest

riksdagen bifaller vad jag i det föregående förordat, utfärda de närmare föreskrifter,

som må finnas erforderliga i anledning av förslagets genomförande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad av mig i det föregående förordats meddela

ändrade föreskrifter angående lantmäteripersonalens organisation

och avlöningsförhållanden vid handläggning av vissa

laga skiften inom Ore och Mora m. fl. socknar inom Kopparbergs

län.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

25

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter

under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 18 a. Kostnader för handelssjöfartens dirigering, reservationsanslag.

Efter krigshandlingarnas upphörande i Europa i maj 1945 hänvände sig

brittiska amiralitetet på de allierades vägnar till de marina myndigheterna i

en del europeiska länder, däribland Sverige, med förslag om internationellt

samarbete i syfte att säkerställa handelssjöfarten mot minor och andra navigatoriska

risker ävensom att underlätta en lämplig fördelning av bränsle för

sjöfartens behov. Samarbetet skulle ske i enlighet med direktiv från brittiska

amiralitetet och avse lämnande av anvisningar om framkomliga vägar för

sjöfarten och av underrättelser för tillgodoseende av fartygs bränslebehov.

Förslaget antogs av de svenska marinmyndigheterna. För Sveriges vidkommande

handhades därefter ifrågavarande verksamhet till en början av marinstabens

sjöfartsdetalj i samverkan med en vid brittiska legationen i Stockholm

tjänstgörande brittisk sjöofficer. Till sjöfartsdetaljens förfogande ställdes

ett för ändamålet inrättat sjöfartskontor i Göteborg. Vidare tjänstgjorde

efter anmodan av brittiska amiralitetet en svensk sjöofficer från början av juli

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

till mitten av december 1945 vid ett brittiskt-danskt organ, som upprättats i

Köpenhamn för handläggning av hithörande ärenden.

Brittiska amiralitetets befattning med sjöfarten i nu förevarande avseenden

övertogs i juli 1945 av en internationell organisation, »International Routeing

and Reporting Authority» (IRRA) med säte i London. Denna organisation

bildades därstädes efter konstituerande sammanträde med representanter från

Amerikas förenta stater, Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Holland,

Norge, Storbritannien och Sverige. Senare anslöto sig till organisationen Jugoslavien

och Sovjetunionen.

IRRA:s uppgift är att insamla och sammanställa från olika håll inkommande

uppgifter om minfält och andra av kriget orsakade sjöfartshinder samt att

på grundval härav bestämma de sjövägar, som kunna användas inom olika

områden. IRRA utgiver vidare kursanvisningar och kartor innehållande uppgifter

om dessa sjövägar jämte de upplysningar i övrigt, som behövas för

handelssjöfartens vägledande. Dessa anvisningar och kartor m. m. översändas

till vederbörande organ i andra länder och utlämnas där till de sjöfarande

och övriga, som kunna ha behov därav.

I samband med IRRA:s bildande upphörde den brittiske sjöofficerens tjänstgöring

vid brittiska legationen i Stockholm. Hans åligganden övertogos av

marinstabens sjöfartsdetalj, som därefter ensamt är centralorgan för verksamheten

i Sverige. För ändamålet har sjöfartsdetaljen till sitt förfogande

förutom det nyss omnämnda sjöfartskontoret i Göteborg ännu ett dylikt kontor,

som inrättats i Trelleborg. Dessa kontor vidarebefordra IRRAS anvisningar

och upplysningar till fartyg i svenska farvatten. Sjöfartsdetaljen utgiver

därjämte i form av s. k. sjöfartsmeddelanden erforderliga upplysningar

angående Sveriges och närliggande länders farvatten. Dessa upplysningar

meddelas även IRRA för att införas i dess publikationer.

Sverige representerades vid det konstituerande sammanträdet i London av

en svensk sjöofficer. I mitten av september 1945 deltog denne i ytterligare

ett sammanträde med IRRA i London. Samtidigt därmed utsändes en annan

svensk sjöofficer för att tjänstgöra vid IRRA:s sekretariat i London. Denna

tjänstgöring har därefter pågått till och med den 22 mars 1946. Ifrågavarande

båda officerare besökte i samband med resan till London även Köpenhamn

för samråd med därvarande brittisk-danska organ. Förstnämnda sjöofficer

har sedermera ånyo besökt Köpenhamn för samma ändamål.

Kostnaderna för IRRA:s sekretariat och publikationer m. m. bestridas av

Storbritannien. För Sveriges del ha kostnaderna för verksamheten hittills —

bortsett från utgifterna för tidigare omnämnda sjöofficerares resor och tjänstgöring

i Köpenhamn och London — betingats dels av en utökning av arbetskraften

inom marinstabens sjöfartsdetalj, dels av inrättandet av sjöfartskontoren

i Göteborg och Trelleborg, och dels av erforderlig in- och utländsk

telegram- och telefontrafik.

Kostnaderna för den svenske sjöofficerens tjänstgöring i Köpenhamn från

början av juli till mitten av december 1945 ha enligt beslut av Kungl. Maj:t

den 14 september 1945 bestritts från marinens anslag till avveckling av be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

27

redskapen m. m. Utgifterna för Sveriges representation vid IRRA:s bildande

ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 20 juli 1945 bekostats från tionde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter. Beträffande kostnaderna för

övriga förut nämnda resor och tjänstgöringsuppdrag för svenska sjöofficerare

i samband med ifrågavarande verksamhet bär Kungl. Majit i beslut den 2

november 1945 och den 3 maj 1946 föreskrivit, att de tills vidare skola bestridas

av medel, som omhänderhavas av försvarets civilförvaltning, varvid

Kungl. Majit tillika förklarat sig vilja framdeles meddela beslut rörande

dessa kostnaders slutliga bestridande nied anlitande av medel under tionde

huvudtiteln. Utgifterna i övrigt för verksamheten lia med stöd av föreskrifterna

i allmän instruktion vid neutralitet och generalorder nr 2742 för år

1945 bestritts av marinens medel.

I skrivelse den 2 mars 1946 har chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen

och kommerskollegium hemställt, att Kungl. Majit måtte

för täckande av havda och för bestridande av kommande kostnader i samband

med handelssjöfartens dirigering utverka anvisande under tionde huvudtiteln

av dels ett förslagsanslag av 150 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret

1945/46 och dels ett förslagsanslag av 40 000 kronor å riksstaten för

hudgetåret 1946/47. Till stöd härför har chefen för marinen anfört bl. a.

följande.

Den för ifrågavarande dirigeringsverksamhet genomförda organisationen

av marinstabens sjöfartsdetalj samt sjöfartskontoren i Göteborg och Trelleborg

synes bliva behövlig till någon tidpunkt under sommaren 1946, som

äger samband med i vilken utsträckning det lyckats att då genomföra planerade

minsvepningsarbeten i vad avser såväl vårt eget land som övriga

nordeuropeiska länder. Ett flertal f. n. obestämbara faktorer inverka därför

på frågan örn sjöfartskontorens fortbestånd efter instundande sommar. Sannolikheten

synes dock tala för att sjöfartskontoren komma att erfordras även

senare ehuru personalen bör kunna avsevärt reduceras, varför försiktigheten

bjuder att räkna med vissa kostnader även under budgetåret 1946/47. Den

nämnda personalreduktionen jämte upphörande av vissa officerares tjänst

utomlands samt det förhållande, att t. o. m. 1945 års utgång tillämpat rapporteringssystem

dragit avsevärda telegramkostnader, som numera bortfallit,

kommer att under budgetåret 1946/47 minska utgifterna. Ä andra sidan

tillkomma kostnader för viss personal och båtmateriel vid sjöfartskontoret i

Göteborg, som under 1945 tjänat även vissa avvecklingssyften, men numera

nyttjas enbart för sjöfartskontorets behov samt även vissa tryckningskostnader,

som äga samband nied att erfarenheten visat nödvändigheten av att i

sjöfartssäkerhetens intresse genom särskilda åtgärder giva stor spridning åt

från marinstabens sjöfartsdetalj utgående anvisningar och upplysningar.

I en vid framställningen fogad bilaga lia de verkliga kostnaderna under

tiden den 1 juli—den 31 december 1945 uppgivits till 66 370 kronor 73 öre

samt de beräknade kostnaderna under tiden därefter lill och med den 30

juni 1946 till 78 300 kronor och under budgetåret 1946/47 lill 33 400 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet intill utgången av budgetåret Departements.

1945/46 lia av chefen för marinen beräknats till omkring 145 000 kronor. Då chefenverksamheten

väntas efter hand minska i omfattning, lia kostnaderna för

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

nästkommande budgetår uppskattats till endast omkring 33 000 kronor. För

täckande av kostnaderna för såväl innevarande som nästa budgetår torde

böra å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår under tionde huvudtiteln

anvisas ett särskilt reservationsanslag med rubriken Kostnader för

handelssjöfartens dirigering. Anslaget synes lämpligen kunna upptagas till

190 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för handelssjöfartens dirigering å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 190 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Söderqvist.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

29

Bilaga 4.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats

anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet

med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för

de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag

föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma

eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande

förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas

av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar

avskrivning är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfonder. Från statens järnvägars dispositionsanslag

lia enligt särskilda Kungl. Maj:ts beslut den 27 april 1945 och den 12

april 1946 (jfr prop. 1945/245 och 1946/243) bestritts vissa kostnader för

anordningar för lastning och lossning av sockerbetor å tillhopa 823 800 kronor.

Tidigare för samma ändamål särskilt anvisade investeringsanslag ha avskrivits

med 50 procent. Då samma grunder för avskrivning fortfarande

böra tillämpas, bör ett särskilt avskrivningsanslag av 411 900 kronor uppföras

under rubriken Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens allmänna fastig hetsfond. Anslagen lill inredningsarbeten

för länsstyrelsen i Uppsala län å 250 000 kronor och till nybyggnad

för länsstyrelsen i Jönköpings län å 600 000 kronor torde i enlighet med hit
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

tills tillämpade principer böra avskrivas med 25 procent. Det till anordnande

av häradsskrivarkontor äskade anslaget å 2,5 miljoner kronor, varifrån avsetts

skola bestridas vissa ombyggnads- och inredningsarbeten i statens fastigheter

samt uppförande av baracker eller andra provisoriska byggnader för

att tillgodose lokalbehovet i samband med omläggningen av uppbördsorganisationen,

torde i sin helhet böra avskrivas. Övriga anslag, som avse byggnader

för olika vetenskapliga institutioner, böra enligt sedvanliga grunder avskrivas

med 50 procent.

Försvarets fastig hetsfond. För nu löpande budgetår beräknas

avskrivningsbehovet för investeringar i försvarets fastighetsfond schablonmässigt

till 50 procent av den totala investeringen i vederbörande delfond med

undantag för kostnader dels för markförvärv, dels ock för vissa byggnader,

vilka avskrivas med medel utom budgeten. För avskrivningsändamål anvisas

under varje delfond för arbeten inom försvarsbeslutets ram ett särskilt anslag

under rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m., svarande mot ett under

samma rubrik uppfört investeringsanslag, medan avskrivning av övriga investeringar

i delfonderna sker över ett gemensamt anslag under rubriken

Övriga arbeten. Med tillämpning härav böra särskilda avskrivningsanslag

uppföras för de under varje delfond å tilläggsstat II äskade investeringsanslagen

till Vissa byggnadsarbeten m. m. å 1 230 000, 400 000 respektive 250 000

kronor. Av de återstående å tilläggsstat II äskade investeringsanslagen till

täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands dragonregementes

skolskjutningsbana å 56 000 kronor och till täckning av utgift för utvidgning

av infanteriskjutskolans övningsområde å 5 100 kronor bör det förra avskrivas

genom ett anslag under samlingsrubriken Övriga arbeten, medan det

senare, som avser markförvärv, icke skall avskrivas.

Statens utlåningsfonder. Till lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer har äskats ett ytterligare investeringsanslag

å 20 miljoner kronor. Enligt den hittills för denna lånefond tilllämpade

procentsatsen, 27,8 procent, bör ett belopp av 5 560 000 kronor upptagas

för avskrivning av denna investering.

Fonden för låneunderstöd. Det till lån till uppförande och förbättring

av lantarbetarbostäder å tilläggsstat II äskade ytterligare investeringsanslaget

å 3 miljoner kronor bör enligt tidigare tillämpade grunder avskrivas

med 27 procent, eller med 810 000 kronor. Anslaget till lån till uppförande

i Stockholm av en byggnad för blinda bör, med hänsyn till att lånet

föreslagits löpa utan ränta och amortering, avskrivas helt, eller med 500 000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

31

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

Statens järnvägars dispositionsanslag .. kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Kommunikationsdepartementet:

Inredningsarbeten för länsstyrelsen i

Uppsala län ...................... »

Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings

län ........................ »

Anordnande av häradsskrivarkontor . . »

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska

och farmakologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala . . »

örn- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets

lokaler .................... »

Handelsdepartementet:

Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet

........................ »

Försvarets fastighetsfond:

F örsvarsdepartementet:

Arméns del fond:

Vissa byggnadsarbeten m. m....... »

Övriga arbeten.................... »

Marinens delfoncl:

Vissa byggnadsarbeten m. m....... »

Flygvapnets delfond:

Vissa byggnadsarbeten ari. m....... »

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer »

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. »

Lån till uppförande i Stockholm av en

byggnad för blinda................ »

411 900

62 500

150 000

2 500 000

75 000

38 000

250 000

015 000

28 000

200 000

125 000

5 560 000

810 000

500 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 297.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Folke Lyberg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 297.

33

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Majit hos riksdagen år 1946 äskade, eller, i förekommande

fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 utöver de i propositionerna nr 2

och 163 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Kronor

C: 62 a Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens

gruvaktiebolags smältverk i Rönnskär, reservationsanslag 55 000

G: 17 aa Ytterligare medel för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, reservationsanslag......................... 200 000

255 000

VII. Finansdepartementet.

E: 6 a Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, reservationsanslag

.......................................... 39 000 000

IX. Jordbruksdepartementet.

G: 32 a Kostnader i samband med sockerregleringen, reservationsanslag

.............................................. 22 000 000

G: 37 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag

.............................................. 20 000 000

Skogsvård m. m.:

J: 20 a Ytterligare medel till skogsvårdens befrämjande....... 190 000

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag...................100 000

42 290 000

X. Handelsdepartementet.

D: 18 a Kostnader för handelssjöfartens dirigering, reservationsanslag 190 000

Säger för egentliga statsutgifter 81 735 000

Hiliana till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 297. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

10 a Statens järnvägars dispositionsanslag (I: C: 63), reservationsanslag

........................................

C. Statens allmänna fastighets fond.

Kommunikationsdepartementet:

15 e Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län (III: 16 f),

reservationsanslag...................................

15 f Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län (III: 16 g),

reservationsanslag...................................

15 g Anordnande av häradsskrivarkontor (III: 16 h), reservationsanslag

........................................

Ecklesiastikdepartementet:

19 a Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Uppsala

(III: 20 a), reservationsanslag........................

27 a Örn- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler (III:

28 a), reservationsanslag.............................

Handelsdepartementet:

46 Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet, (III: 48),

reservationsanslag...................................

D. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond:

1 Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 1), reservationsanslag

........................................

3 övriga arbeten (IV: A: 11 c), reservationsanslag......

Marinens delfond:

4 Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 12), reservations
anslag

........................................

Flygvapnets delfond:

7 Vissa byggnadsarbeten m. m. (IV: A: 15), reservationsanslag

........................................

E. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer (V: 2), reservationsanslag............

Kronor

411 900

62 500

150 000

2 500 000

75 000

38 000

250 000

3 075 500

615 000

28 000

200 000

125 000

968000

5 560 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 297.

F. Fonden för låneunderstöd.

35

2

5 a

Kronor

Socialdepartementet:

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder

(VI: 3), reservationsanslag...........................

Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda

(VI: 6 a), reservationsanslag..........................

810 000

500 000

1 310 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 11 325 400

Summa för driftbudgeten 93 060400

7 a

8 a

2 b

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Jordbruksdepartementet:

Förlagskrediter för hästexportberedningen.............. 9 000 000

Lån till fiskprisregleringsföreningar...................... 3 500 000

12 500 000

IX. Diverse kapitalfonder.

Finansdepartementet:

Fonden för kreditgivning till utlandet:

Reglering av vissa exportkreditgarantiåtaganden...... 57 000 000

Summa för kapitalbudgeten 69 500 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (10)

10 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:462 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till fornminnesinventering. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1946:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1945/46 m. m., i vad propositionen avse a1 i texten
  3. Rskr. 1946:468 Skrivelse till Konungen angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46. a1 i texten
  4. SU 1946:253 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46. s. 1 i texten
  5. Rskr. 1946:400 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn statsbidrag till Svenska fiskarenas studieförbund. a1 i texten

Visa alla 10