Sök i Ratio Lex

Med förslag till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 194-6/47, m. m

1946-05-24 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:306, Med förslag till beräkning av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 194-6/47, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

1

Nr 306.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till beräkning

av inkomsterna å riksstaten för budgetåret 194-6/47,

m. m.; given Stockholms slott den 24 maj 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen alt bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans MajU

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om beräkningen

av statsverkets inkomster för budgetåret 1946/47 m. m. och anför

därvid följande.

I årets statsverksproposition framlades icke något definitivt förslag i fråga

örn beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår. Sedan riksräkenskapsverket

numera avgivit förnyad beräkning av intäkterna och förutsättningarna

för utformningen av statsbudgeten för nästa år jämväl i övrigt

klarlagts, bör för riksdagen framläggas förslag om den slutliga utformningen

av riksstatens inkomstsida. Jag torde därvid till en början få lämna en översikt

över de förändringar å driftbudgetens utgiftssida, som efter framläggandet

av statsverkspropositionen förordats eller beslutats.

Bihang till riksdagens protokoll 19-iS. 1 sami. Nr SOS.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1946/47 upptogos utgifter å sammanlagt 3 258 miljoner kronor. Härav

folio 2 776 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 482 miljoner kronor

på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa avsåg ett

belopp av 75 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning till fonden

för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Majit framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse femte och nionde huvudtitlarna sami

huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. För försvarshuvudtiteln

motvägas anslagshöjningar under ett stort antal anslag av vissa

anslagssänkningar, däribland en minskning med 20 miljoner kronor för kostnaderna

för beredskapens avveckling, varefter huvudtiteln redovisar en nettominskning

med 1,1 miljoner kronor. — Femte huvudtiteln visar en

ökning med 35 miljoner kronor. Härav faller ett belopp av 15 miljoner kronor

på ett anslag till kostnader för överflyttning av arbetskraft. Den återstående

utgiftsökningen fördelar sig på ett stort antal anslag under huvudtiteln.

— Sjätte huvudtiteln företer en ökning med 2 miljoner kronor,

föranledd av ökad medelsanvisning till bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp. — Sjunde huvudtiteln uppvisar en

ökning av 2,6 miljoner kronor, varav huvuddelen faller på utgifter i anledning

av folkbokföringsreformen. — Åttonde huvudtitelns slutsumma

har ökat med över 10 miljoner kronor. Härav utgör större delen en utgiftsstegring

för universiteten, den medicinska undervisningen m. fl. vetenskapliga

ändamål. — Nionde huvudtiteln företer en ökning med över

38 miljoner kronor. Härav faller icke mindre än 34 miljoner kronor a anslagen

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till kostnader

i samband med Svenska spannmålsaktiebolagels verksamhet. Folkhushällningsdepartementets

huvudtitel utvisar en ökning å nära

5 miljoner kronor, som huvudsakligen fördelar sig a anslagen till omkostnader

för lagring m. m. av gengaskol och till tillverkning av syntetiskt gummi.

_ Under pensionshuvu dtiteln föreligger en utgiftsstegring å 3,3

miljoner kronor, hänförlig till de på riksstaten fallande kostnaderna för omreglering

av vissa familjepensioner. — Riksgäldsfondens stat kommer

enligt uppgifter, som av riksgäldskontoret överlämnats till riksdagens statsutskott,

att belastas med ytterligare 6 miljoner kronor och föranleda en

utgiftsökning å denna huvudtitel med samma belopp. Under huvudtiteln

avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilken i statsverkspropositionen

beräknades till 97,3 miljoner kronor, aro ett flertal andringar

påkallade av under riksdagssessionen framlagda förslag örn nya kapitalinvesteringar.

Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman med

40 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor falla på de nya statliga tertiarlånen.

— Under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapital
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

3

medelsförluster har utöver statsverkspropositionens förslag för avskrivning

å anläggningskapital för Norrbottens järnverk äskats 12 miljoner

kronor. Beträffande det i statsverkspropositionen beräknade anslaget för avsättning

till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster har definitivt äskande

ännu icke framlagts.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat

beslut. Anslagsgranskningen har icke medfört någon större förändring av

siffrorna, om man bortser från ovannämnda höjning av bidragsanslaget tili

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp under sjätte huvudtiteln.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken

man nu har att räkna, uppgår sammanlagt till 155 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen

utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 3 257 miljoner kronor,

varav 2 937 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och 320

miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Med hänsyn till den beslutade omläggningen av uppbördsförfarandet från

och med den 1 januari 1947 beräknades i statsverkspropositionen de hittills

för de direkta skatterna uppförda olika inkomsttitlarna endast med de belopp

som enligt nuvarande skattesystem kunna väntas inflyta under förra hälften

av budgetåret. Sålunda upptogs titeln inkomst- och förmögenhetsskatt till

400 miljoner kronor, värnskatt till 30 miljoner kronor samt särskild skatt å

förmögenhet till 20 miljoner kronor. Den mot nämnda inkomsttitlar svarande,

för senare budgethalvåret beräknade inkomstposten för preliminär skatt

uppfördes med 500 miljoner kronor. Krigskonjunkturskatten beräknades till

100 miljoner kronor och stämpelmedlen till 90 miljoner kronor. I automobilskattemedel

beräknades inflyta 180 miljoner kronor. Tullar och acciser upptogos

till sammanlagt 1 424 miljoner kronor, varav tullmedlen beräknades

giva 150 miljoner kronor, allmän omsättningsskatt 360 miljoner kronor, varuskatt

75 miljoner kronor, skatt å kaffe 32 miljoner kronor, tobaksskatt 300

miljoner kronor och skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 429 miljoner

kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 180 miljoner kronor, varav för postverket 25 miljoner

kronor, för telegrafverket 45 miljoner kronor, för statens järnvägar 40 miljoner

kronor, för statens vattenlallsverk 45 miljoner kronor och för domänverket

25 miljoner kronor.

1 skrivelse den 30 april 1946 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande instruktion

avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1946/47. Beträffande sättet för

beräkningens verkställande har verket i likhet med tidigare år från vederbö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mctj.ts proposition nr 306.

rande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

samt vissa andra speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter ävensom

folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket

icke i detta sammanhang framlagt förslag till revision av dea

tidigare beräkningen, emedan underlag för en översyn ännu ej föreligger. Verket

har dock gått i författning om införskaffande från taxeringsmyndigheterna

av erforderligt material för bedömande av utfallet av pågående taxering.

Resultaten av taxeringsundersökningen torde, så snart de bliva tillgängliga, få

meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som av riksräkenskapsverket

och vederbörande myndigheter ifrågasatts, framgå av det följande.

Stämpelmedel, som i statsverkspropositionen beräknades till 90 miljoner

kronor, förutses för innevarande budgetår inflyta med 110 miljoner kronor,

vilket innebär en betydande ökning i förhållande till föregående budgetår.

För budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsten av

stämpelmedel till 98 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket för sin del

förordat, att inkomsten upptages till i avrundat tal 100 miljoner kronor.

Automobilskattemedel. Enligt statsverkspropositionen beräknas

fordonskatten inflyta med 60 miljoner kronor och bensinskatten med 120 miljoner

kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har — under framhållande

av de svårigheter, som för närvarande vore förknippade med en beräkning

av statsverkets inkomster av motorfordonstrafiken —- nu beräknat dessa skattetitlar

till 55 respektive 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har vid

angivna förhållande icke funnit anledning föreslå någon ändring av de i statsverkspropositionen

beräknade inkomstbeloppen.

Inkomsttiteln tullmedel upptogs i statsverkspropositionen till 150 miljoner

kronor. Generaltullstyrelsen har nu förordat, att tullmedlen för nästa

budgetår upptagas till 160 miljoner kronor. Vid beräkningen har hänsyn tagits

dels till att uppbörden under de månader av innevarande budgetår, som

förlupit sedan den tidigare beräkningen, blivit större än som förmodats, dets

också till att efter hand som omställningen till fredsproduktion fortskrede och

som följd härav tillgången på varor i åtskilliga av de tidigare krigförande

länderna ökades och samtidigt transportmöjligheterna förbättrades, importen

även syntes stiga. Huru snabbt en sådan ökning kunde ske vore enligt styrelsen

för närvarande svårt att förutsäga. Riksräkenskapsverket, som med hänsyn

till importsituationen i dess helhet funnit generaltullstyielsens beräkning

väl försiktig, har för sin del förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget tullmedlen

beräknas till 170 miljoner kronor.

Allmän omsättningsskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

beräknats till 360 miljoner kronor. Uppbörden för innevarande

budgetår, som tidigare beräknades till 345 miljoner kronor, uppskattas nu till

350 miljoner kronor eller 6 procent högre än uppbörden under budgetåret

1944/45. Då riksräkenskapsverket antagit, att den stegring som framträtt under

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

innevarande budgetår skall komma att fortsätta även under budgetåret

1946/47, har inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget föreslagits till 370

miljoner kronor.

Inkomsttiteln accis å silke, som i statsverkspropositionen beräknades

till 4,5 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket, sedan generaltullstyi

elsen nu uppskattat den motsedda uppbörden till 4,9 miljoner kronor, förordat

böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas till 5 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fett v åror. I statsverkspropositionen

har denna inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor.

Vid meddelande av den till grund härför liggande beräkningen antog livsmedelskommissionen,

att en i förhållande till hittillsvarande konsumtion

ökad förbrukning av margarin och matolja skulle möjliggöras genom antingen

tilldelning av större ransoner eller avveckling av konsumtionsregleringen.

Då emellertid utsikterna för vårt land att under det närmaste året

erhålla fettråvaror från de fettproducerande områdena icke äro så goda som

tidigare antagits, har kommissionen ansett sig nu böra uppskatta inkomsterna

å denna titel under budgetåret 1946/47 till i runt tal 9 miljoner kronor. I

anslutning härtill har riksräkenskapsverket förordat, att margarinaccisen i

det slutliga riksstatsförslaget upptages till 9 miljoner kronor.

Skatt å kaffe har i riksstatsförslaget uppförts med 32 miljoner kronor.

Vid nu verkställda förnyade beräkningar ha inkomsterna å denna titel

beräknats av generaltullstyrelsen till 30 och av livsmedelskommissionen till

32,5 miljoner kronor eller samma belopp som vid tidigare beräkningar. Riksräkenskapsverket

har därför ej funnit anledning föreslå någon ändring av

det belopp, varmed inkomsttiteln uppförts i riksstatsförslaget.

Inkomsttiteln tobaksskatt har i riksstatsförslaget upptagits till 300

miljoner kronor. För innevarande budgetår bär tobaksmonopolet nu beräknat

skatten till 315 miljoner kronor. Under förutsättning bl. a. att den procentuella

ökningen av försäljningen under månaderna januari—mars 1946

gentemot försäljningen under motsvarande månader år 1945 i stort sett

komme att bestå under nästa budgetår, har tobaksmonopolet uppskattat tobaksskatten

för samma budgetår till 320 miljoner kronor. Denna beräkning

har riksräkenskapsverket biträtt.

I statsverkspropositionen beräknades brännvinstillverkning sskatten

till 19 miljoner kronor. I överensstämmelse med förslag av kontrollstyrelsen

har riksräkenskapsverket förordat, att i det slutliga riksstatsförslaget

inkomsttiteln upptages till 20 miljoner kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Denna inkomsttitel, som är

uppdelad på två inkomstposter, avseende partihandelsbolag och detaljhandelsbolag,

beräknades i riksstatsförslaget till 20 respektive 25 miljoner kronor.

Den förra inkomstposten har av riksräkenskapsverket i enlighet med

kontrollstyrelsens förslag ansetts böra i det slutliga riksstatsförslaget upptagas

till 22 miljoner kronor. Vad angår den senare inkomstposten har riksräkenskapsverket

med godtagande av kontrollstyrelsens beräkning förordat,

att den i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 45 miljoner kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 306-

ökningen torde till ett belopp av 17 å 18 miljoner kronor hänföra sig till i

samband med uppbördsreformen frigjorda skattereserver.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

har i statsverkspropositionen upptagits till 300 miljoner kronor. Uppbörden

under innevarande budgetår har beräknats till 320 miljoner kronor. För nästa

budgetår har kontrollstyrelsen i en förnyad beräkning föreslagit, att inkomsttiteln

skulle upptagas till 310 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit

denna beräkning även med hänsyn till väntad nedgång i inköpspriserna väl

låg och för sin del förordat, att inkomsttiteln upptages i det slutliga riksstatsförslaget

till 320 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin beräknades

i slutet av föregående år av kontrollstyrelsen till 20 miljoner kronor, vilken

beräkning i statsverkspropositionen på riksräkenskapsverkets förslag höjdes

till 25 miljoner kronor. För löpande budgetår har beräknats en uppbörd av

24 miljoner kronor. Även nu föreslår kontrollstyrelsen, att skatten för nästa

budgetår beräknas till 20 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har ej funnit

tillräcklig anledning föreligga att frångå statsverkspropositionens beräkning

på denna punkt.

Maltdrycksskatten har i riksstatsförslaget upptagits till 40 miljoner

kronor och beräknas för innevarande budgetår inflyta med 42 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har uppskattat denna inkomsttitel för nästa budgetår

till 44 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del förordat,

att inkomsttiteln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 42 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i riksstatsförslaget upptagits med 14

miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknas inkomsten till samma

belopp. Kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket ha nu uppskattat inkomsten

å denna titel till 15 miljoner kronor.

Inkomsttiteln avgifter för besiktning av motorfordon

har av riksräkenskapsverket enligt förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

nu beräknats till 2,5 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen

upptaget belopp av 1,8 miljoner kronor.

Inkomst av myntning och justering har i riksstatsförslaget

upptagits till 5 miljoner kronor, varvid man ulgått från att efterfrågan å

skiljemynt komme att efter hand sjunka. Mynt- och justeringsverket beräknar

inkomsten i fråga för löpande budgetår till 12 miljoner kronor, innebärande

viss ytterligare stegring i förhållande till tidigare beräkningar. Med

hänsyn härtill har verket nu föreslagit, att inkomsttiteln för nästa budgetår

i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har biträtt detta förslag.

Lotterimedel, som i statsverkspropositionen upptagits till 39 miljoner

kronor, beräknas nu av lotteribolaget för löpande budgetår till 39,4 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket bär förordat, att inkomsttiteln uppföres

med 40 miljoner kronor.

Beträffande inkomsterna av statens affärsverksfonder har

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

7

riksräkenskapsverket i överensstämmelse med förslag Irån vederbörande verk

förordat, att inkomsttitlarna för postverket och domänverket, vilka i statsverkspropositionen

upptogos med vardera 25 miljoner kronor, i det slutliga

riksstatsförslaget upptagas till 29 respektive 20 miljoner kronor. För de övriga

affärsverken har någon justering av statsverkspropositionens beräkningar

icke av riksräkenskapsverket ansetts erforderlig.

I överensstämmelse med vad pensionsstyrelsen föreslagit har riksräkenskapsverket

förordat, att inkomsten av folkpensioneringsfonden,

i statsverkspropositionen upptagen till 29 miljoner kronor, sänkes till 28

miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets nya förslag innefattar en höjning av inkomsterna

med sammanlagt 103,2 miljoner kronor.

Ändringar a driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag

till riksdagen. I propositionen nr 126 bär förordats, att de år 1946 för avverkningarna

under år 1945 debiterade skogsvårdsavgifterna, vilka i sin helhet

skola uppbäras i samband med kronouppbörden i november 1946, tillföras

statsverket under budgetåret 1946/47. Vidare har framhållits, att storleken

av de skogsvårdsavgifter, som komma att inflyta under innevarande år,

ännu icke är känd och icke kan med någon större säkerhet bedömas förrän

i mitten av juni 1946. Skogsvårdsavgifterna ha emellertid antagits kunna

inbringa ungefär samma belopp som år 1945 eller 4 miljoner kronor. Vidare

har i propositionen nr 142 framlagts förslag om begränsning av avgiftsskyldigheten

i samband med student- och realexamina medförande en inkomstminskning

under inkomsttiteln avgifter vid läroverken m. m. med 217 OCH)

kronor i förhållande till i statsverkspropositionen beräknat belopp. Slutligen

bör under rubriken Statens utlåningsfonder upptagas en särskild inkomsttitel

för lånefonden för bostadsbyggande, om vars inrättande förslag framlagts i

propositionen nr 279. Med hänsyn till den eftersläpning för de inflytande

ränteintäkterna, som är förbunden med dylik utlåningsrörelse, torde inkomsttiteln

icke böra upptagas med högre belopp än 1 miljon kronor, ehuru för

ändamålet äskats 220 miljoner kronor och lånen skola förräntas efter 3 procent.

Förändringarna på driftbudgetens inkomstsida enligt riksräkenskapsverkets

nyss redovisade uppskattningar samt vad här anförts skulle sålunda

medföra en sammanlagd inkomstökning i förhållande till riksstatsförslaget

av (103,2 + 4 — 0,2 + 1 =) 108 miljoner kronor.

Läget med avseende å skatterna å inkomst oeh förmögenhet. Jag torde

i detta sammanhang till slut få erinra örn vissa med uppbördsreformen sammanhängande

förhållanden och dessas betydelse för inkomstberäkningen

m. m.

Enligt de av riksdagen år 1945 beslutade övergångsbestämmelserna till

uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896) skall bl. a. statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1946 års taxering efterskänkas,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

i den mån nämnda skatt enligt äldre bestämmelser skolat erläggas under år

1947. Detta innebär, att de skattskyldiga ha att gälda den del av skatten,

som förfaller till betalning vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman

i november innevarande år.

Genom proposition nr 261 har Kungl. Majit för innevarande års riksdag

framlagt förslag till sådan ändring av nyssnämnda övergångsbestämmelser,

att bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt på grund av 1946 års taxering

skall efterskänkas till halva beloppet; den återstående hälften skall erläggas

vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november innevarande

år. Den föreslagna ändringen innebär i huvudsak, att skattebefrielse avses

skola åtnjutas även beträffande sådana mindre utskyldsbelopp, som enligt

bestämmelserna i uppbördsreglementet den 14 december 1917 i sin helhet

förfalla till betalning vid uppbördsterminen eller uppbördsstämman i november

1946 och således jämlikt övergångsbestämmelserna lill uppbördsförordningen

i deras tidigare beslutade lydelse icke efterskänkas.

I fråga om den statliga inkomst- och förmögenhetsskatt, som sålunda skall

erläggas på grund av innevarande års taxering, har riksdagen, enligt 20 §

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i dess lydelse före

1945 års författningsändring, att bestämma med vilka procenttal av de i

18 § 2 mom. a), b) och c) samma förordning omförmälda grundbeloppen

bottenskatt skall utgå.

Från och med ingången av år 1947 skall enligt bestämmelserna i uppbördsförordningen

bl. a. statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uttagas preliminärt

för den inkomst, som uppbäres under berörda år, och den förmögenhet,

som då äges. Enligt 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

i dess lydelse jämlikt förordningen den 31 december 1945

(nr 898) skall varje år bestämmas med vilka procenttal av de i 18 § 2 mom.

a), b) och c) omförmälda grundbeloppen bottenskatt skall ingå i preliminär

skatt dels för nästkommande budgetårs förra hälft dels ock för detta budgetårs

senare hälft; därvid skall iakttagas att procenttalen för nästkommande

budgetårs förra hälft skola vara lika med procenttalen för det löpande budgetårets

senare hälft. I fråga örn skatt, som påföres pa grund av 1946 ars

taxering, skall dock såsom förut angivits 20 § i dess äldre lydelse fortfarande

gälla. Enligt nyssnämnda stadganden har riksdagen sålunda att bestämma

med vilka procenttal av ifrågavarande grundbelopp bottenskatt skall ingå i

preliminär skatt för senare hälften av budgetaret 1946/47.

Departementschefen.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1946/47 som framlades i statsverkspropositionen

uppgingo utgifterna å driftbudgeten till 3 258 miljoner kronor

och de beräknade inkomsterna till ett en miljon kronor lägre belopp. Enligt

förslaget var alltså driftbudgeten praktiskt taget jämnt balanserad. Å driftbudgetens

utgiftssida upptogs emellertid preliminärt en balanspost, i det att det

föreslogs, att för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster skulle be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

9

räknas ett anslag av 75 miljoner kronor, avsett att i den utsträckning som

det finansiella läget kunde medgiva bidraga tili en reglering av de förluster

som vore att motse å olika under senare år verkställda investeringar, men

som ännu icke vore fullt utredda eller kända till sitt exakta belopp. En definitiv

beräkning av anslaget borde anstå i avvaktan på den fullständigare

överblick över bl. a. det statsfinansieHa läget som borde kunna vinnas under

vårens lopp.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen lia, genom förslag till riksdagen,

vilka delvis redan föranlett beslut av denna, anslag tillkommit å driftbudgetens

utgiftssida å sammanlagt 155 miljoner kronor. Huvudparten därav

hänför sig till jordbruksregleringarna och utgifter för sociala ändamål

varav särskilt märkes anslag till arbetspremier m. m. samt avskrivning å

anslaget till de nya tertiärlånen under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

De förut refererade beräkningar över inkomstutvecklingen som framlagts

av riksräkenskapsverket utmynna i förslag om uppräkningar av de olika inkomsttitlarna

å sammanlagt 103,2 miljoner kronor. Härav hänföra sig 20 miljoner

kronor till inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag.

Inkomstökningen i fråga skulle i huvudsak erhållas genom indragning

till statsverket av i detaljhandelsbolagen fonderade skattereserver. Då

en sådan indragning icke synes mig lämplig, bör inkomstposten i förhållande

till riksräkenskapsverkets beräkning justeras ned med mot dessa reserver

svarande belopp, eller i runt tal 18 miljoner kronor. Den möjliga uppräkningen

av inkomsttitlarna i förhållande till statsverkspropositionen kommer

då på basis av verkets kalkyler att uppgå till 85,2 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har icke berört frågan om omsättningsskattens bibehållande.

Jag utgår från att denna i detta sammanhang i enlighet med vad som

föreslagits i propositionen nr 222 skall förutsättas utgå jämväl under hela

nästa budgetår. Ämbetsverket har icke heller framlagt några nya beräkningar

rörande avkastningen av de direkta skatterna. Under hand har emellertid

verket meddelat, att den i propositionen nr 261 föreslagna eftergiften

i fråga om landstingsmedel kan väntas medföra ett inkomstbortfall av i runt

tal 90 miljoner kronor. Med hänsyn till den stora osäkerhet som detta år

vidlåder kalkylen av intäkten av inkomst- och förmögenhetsskatten och då

det icke är osannolikt, att en eventuell överskatlning av denna intäkt kommer

att motvägas av större inkomster av krigskonjunkturskatten än som

beräknats i statsverkspropositionen, synes mig det nu tillgängliga siffermaterialet

icke tillräckligt omfattande för att motivera en ändring av de i

statsverkspropositionen förordade beräkningarna av inkomsterna av de direkta

skatterna, örn dessa beslutas skola utgå enligt där samt i propositionen

nr 261 förutsatta grunder. .lag vill för min del tillstyrka, att dessa grunder,

som i princip motsvara de för 1945 tillämpade, nu fastställas att gälla

för 1946. Med den jämkning av riksräkenskapsverkets nu framlagda uppskattningar

som nyss angivits förordar jag sålunda att inkomstberäkningen i

statsverkspropositionen justeras i anslutning till dessa. Vidare bör upptagas en

ny inkomsttitel under benämningen sko g svärds a vgifter å 4 miljö
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

ner kronor. Inkomsttiteln avgifter vid läroverken bör därjämte

nedräknas med 217 000 kronor och upptagas med 1 658 000 kronor. Under

rubriken Statens utlåningsfonder bör slutligen upptagas en ny inkomsttitel å

1 000 000 kronor för lånefonden för bostadsbyggande. .lag framlägger

i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i riksstaten

uppföras i enlighet med vad jag här anfört. Samtidigt därmed föreslår jag,

att inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1946, till den del nämnda skatt

icke enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skall efterskänkas,

skall uttagas efter samma grunder som för år 1945. Då förslag till

ändrad utformning av skatteskalorna vid den statliga beskattningen icke

hinner föreläggas den nu församlade riksdagen, torde jämväl den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatt, som skall ingå i den preliminära skatten

för senare hälften av nästkommande budgetår, böra utgöras efter nyssnämnda

grunder. Av samma skäl torde värnskatt för ifrågavarande tid böra utgå

preliminärt efter i huvudsak de grunder, som gällt vid uttagande av värnskatt

för innevarande budgetår. Någon värnskatt på grund av 1946 års taxering

torde däremot icke böra uttagas. — Förslag om preliminärt uttagande

av värnskatt för senare hälften av budgetåret 1946/47 torde jag få anmäla i

annat sammanhang.

I enlighet med vad som anförts skulle merinkomsterna utöver de i riksstaten

beräknade uppgå till (85,2 + 4 — 0,2 + 1 =) 90 miljoner kronor och

utgiftsstegringen till det i det föregående angivna beloppet 155 miljoner

kronor. Om nyssnämnda anslag på 75 miljoner kronor för extraordinära avskrivningar

skulle anvisas i enlighet med den ursprungliga beräkningen, skulle

driftbudgeten i enlighet med det anförda komma att visa ett underskott av

(155 — 90 =) 65 miljoner kronor. Med de förutsättningar som uppställts

för beräkningen av anslaget till extraordinära avskrivningar, bör detta under

angivna förhållanden i huvudsak bortfalla. Jag förordar likväl, att anslaget,

som med ett mindre belopp regelmässigt brukat anvisas å riksstaterna under

senare år, upptages med 10 miljoner kronor. Eljest föreliggande budgetunderskott

kommer då att praktiskt taget utjämnas och driftbudgeten att trots

inträdda förskjutningar bliva i huvudsak balanserad.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1946/47

utformad i överensstämmelse med vad här förordats, torde såsom bilaga få

fogas vid protokollet i detta ärende.

I propositionen nr 222 ha framlagts vissa beräkningar rörande finansutvecklingen

för de följande fem åren. Därvid har ett försök gjorts att bestämma

det ungefärliga utrymme för olika utgifter, som kunde väntas komma

att föreligga under dessa år under förutsättning att driftbudgeten bibehölles

i huvudsak balanserad. Vid beräkningarna har balans mellan driftbudgetens

inkomster och utgifter förutsatts föreligga i utgångsläget. Man

har därefter i prognosen rörande den statsfinansiella utvecklingen byggt dels

på sannolikheten av en viss under längre tid fortgående allmän inkomstökning,

dels bl. a. också på att det i årets statsverksproposition beräknade, särskilda

anslaget till extraordinära avskrivningar senare skulle kunna bort
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

11

falla. Den beräkning av inkomsterna, som jag i huvudsaklig anslutning till

riksräkenskapsverkets förslag tillstyrker, innebär att man kunnat tillgodoräkna

sig en del av den i framtidskalkylerna förutsatta inkomsttillväxten för

balansering av redan nu inträdda och alltså i utgångsläget för kalkylerna

föreliggande utgiftsökningar. På samma sätt innebär reduktionen av det

extraordinära avskrivningsanslaget, att man för att balansera sådana utgiftsökningar

tillgodogjort sig en utgiftsminskning som enligt de tidigare

framlagda planerna skulle bidragit till att kompensera senare motsedda utgiftsstegringar.

Den totala utgiftsökningen i förhållande till riksstatsförslaget

av 155 miljoner kronor täckes alltså visserligen inom ramen av bibehållen

balans, men det sätt på vilket balansen återställts innebär, att utgiftsökningen

likväl måste anses i huvudsak kvarstå såsom en försämring av utgångsläget

för den fortsatta utvecklingen i jämförelse med vad som förutsatts

i propositionen nr 222.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av kronor 10 000 000;

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande

av vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas

och under beaktande tillika av vad om efterskänkande av

skatt är i övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen

stadgat — för år 1946 utgå med 150 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c)

nämnda förordning, samt med 200 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i samma moment b);

dels besluta, att bottenskatt enligt 18 § förstnämnda förordning

skall — med iakttagande av vad i 20 § andra stycket

samma förordning stadgas — ingå i preliminär skatt för

senare hälften av budgetåret 1946/47 med 150 procent av

grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom.

a) och c) nämnda förordning, samt med 200 procent avgrundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i samma moment

b);

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1946/47 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang

fogade specifikationen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Bihang.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a.

Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning...................

400 000 000

b.

Värnskatt, bevillning.........

30 000 000

C.

Särskild skatt å förmögenhet,

bevillning...................

20 000 000

d.

Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning.........

1 000 000

e.

Preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet, m. m., bevillning.

500 000 000

t.

Skogsvårdsavgifter...........

4 000 000

g-

Krigskonjunkturskatt, bevillning

100 000 000

h.

Bevillningsavgifter för särskilda

1

förmåner och rättigheter, bevill-

ning.......................

200 000

i.

Stämpelmedel, bevillning......

100 000 000

1 155 200 000

2.

Automobilskattemedel:

a.

Fordonsskatt, bevillning.......

60 000 000

b.

Bensinskatt, bevillning........

120 000 000

180 000 000

3.

Tullar och acciser:

a.

Tullmedel, bevillning.........

170 000 000

b.

Allmän omsättningsskatt, bevill-

ning.......................

370 000 000

C.

Varuskatt, bevillning.........

75 000 000

d.

Trafikskatt, bevillning........

28 000 000

e.

Accis å silke, bevillning.......

5 000 000

f.

Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning..........

9 000 000

g-

Skatt å kaffe, bevillning......

32 000 000

h.

Tobaksskatt, bevillning.......

320 000 000

i.

Brännvinstillverkningsskatt, be-

vulning.....................

20 000 000

j-

Rusdrycksförsäljningsmedel, be-

vulning:

a. Partihandelsbolag.........

22 000 000

(3. Detaljhandelsbolag.........

27 000 000

k.

Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning

320 000 000

1.

Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning........

25 000 000

m.

Maltdrycksskatt, bevillning....

42 000 000

n.

Skatt å läskedrycker, bevillning

15 000 000

0.

Statlig nöjesskatt, bevillning...

17 000 000

1 497 000 000

2 832 200 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306-

13

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården...................

3. Inkomster vid statens uppfostringsanstalt å Bona

4. Inkomster vid sjökarteverket................

5. Inkomster vid garnisonssjukhusen............

6. Inkomster vid militärapoteket...............

7. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.

.............................

8. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

9. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko
holistanstalter

...........................

10. Inkomster vid statens skyddshem............

11. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium

.................................

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

13. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

14. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

15. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

16. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

17. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

18. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

19. Avgifter för besiktning av motorfordon.......

20. Avgifter för registrering av motorfordon......

21. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska

institut........................

22. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk
samhet

.................................

23. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

24. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

25. Inkomst av myntning och justering..........

26. Kontrollstämpelmedel......................

27. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

28. Bidrag till sparbanksinspektionen............

29. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet............

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

32. Inkomster vid serafimerlasarettet............

33. Avgifter vid läroverken m. m...............

34. Avgifter för granskning av biograf bilder......

35. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen

36. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an
stalt

...................................

37. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

38. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll
anstalt

.................................

39. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

40. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk
ningen

................................

Kronor

Kronor

50 000

800 000

50 000

130 000

1 700 000

800 000

2 180 000

42 000

280 000

460 000

1 200 000

30 000

55 000

17 100 000

90 000

260 000

230 000

200 000

2 500 000

1 000 000

200 000

18 000

850 000

41 000

8 000 000

500 000

155 000

135 000

225 000

325 000

5 100 000

2 500 000

1 658 000

250 000

500 000

350 000

650 000

150 000

110 000

15 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Kronor

Kronor

41. Inkomster vid statens provningsanstalt......

600 000

42. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten...

225 000

43. Fyr- och båkmedel.......................

3 500 000

44. Lotspenningar............................

3 000 000

45. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

225 000

46. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter...............................

2 600 000

47. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

280 000

48. Bidrag till försäkringsinspektionen..........

290 000

49. Vissa licensavgifter m. m..................

200 000

61 809 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

66 000 000

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel..............................

4 000 000

2. Totalisatormedel..........................

5 000 000

3. Tipsmedel................................

12 000 000

4. Lotterimedel.............................

40 000 000

5. Övriga diverse inkomster..................

7 000 000

68 000 000

3 028 009 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.....................

29 000 000

2. Telegrafverket............................

45 000 000

3. Statens järnvägar.........................

40 000 000

4. Statens vattenfallsverk....................

45 000 000

5. Domänverket............................

20 000 000

179 000 000

II. Riksbanksfonden...............................

10 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » ................

350 000

3. Utrikesdepartementets » ................

245 000

4. Medicinalstyrelsens » ................

1 765 000

5. Byggnadsstyrelsens » ................

8 736 000

6. Generaltullstyrelsens > ................

35 000

7. Uppsala universitets > ................

165 000

8. Lunds universitets » ................

160 000

9. Karolinska sjukhusets » ................

320 000

10. Lotsstyrelsens » ................

40 000

11 817 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond:

a. Arméns delfond .......... 8 000 000

b. Marinens » .......... 3 625 000

c. Flygvapnets » .......... 5 700 000

17 325 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond..........

400 000

3. Försvarets fabriksfond.....................

900 000

18 625 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

15

Kronor

Kronor

V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden.......................

100

2. Statens bostadslånefond....................

175 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

22 000

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-

medlade, barnrika familjer................

5 900 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen..................

370 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden .........................

690 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande ............

1 000 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder..........

2 500

9. Statens bosättningslånefond.................

1 550 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar....................

21 000

11. Vattenkraftslånefonden ....................

150 000

12. Luftfartslånefonden........................

130 000

13. Tullverkets båtlånefond ....................

9 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier.......

2 000

t

15. Allmänna studielånefonden..................

50 000

16. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......

100

17. Lånefonden för inköp av avelshingstar av ar-

dennerras ..............................

100

1

18. Lånefonden för inköp av avelsston av nord-

svensk ras .............................

100

19. Statens kaninavelslånefond..................

100

20. Statens fjäderfälånefond....................

100

21. Gödselvårdslånefonden......................

25 000

22. Statens kalkbrukslånefond..................

7 000

23. Statens fruktodlingslånefond.................

100

24. Frukt- och potatislagerhusfonden............

100

25. Statens mejerilånefond.....................

35 000

26. Jordbrukets maskinlånefond.................

235 000

27. Spannmålslagerhusfonden...................

135 000

28. Spannmålskreditfonden.....................

100

29. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.....

660 000

30. Statens slakterilånefond....................

5 000

31. Kraftledningslånefonden.....................

110 000

32. Elektrifieringslånefonden....................

2 000

33. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift ................................

10 000

34. Egnahemslånefonden.......................

9 200 000

35. Jordförmedlingsfonden......................

100

36. Arrendelånefonden.........................

100

37. Arbetarsmåbrukslånefonden.................

100

38. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond................

3 000

39. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond..

1 000

40. Statens avdikningslånefond..................

1 480 000

41. Täckdikningslånefonden ....................

160 000

42. Bevattningslånefonden......................

3 000

1

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Kronor

Kronor

43. Allmänna nyodlingsfonden .................

1000

44. Norrländska nyodlingsfonden................

100

45. Fiskerilånefonden..........................

100 000

46. Statens fiskredskapslånefond.................

100

47. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar...............................

100

48. Kommunskogslånefonden....................

1 000

49. Virkesmätningslånefonden ..................

100

50. Skogsväglånefonden........................

4 000

51. Kronotorparnas inventarielånefond ..........

100

52. Hemslöjdslånefonden.......................

10 000

53. Industrilånefonden.........................

40 000

54. Statens hantverkslånefond..................

23 000

55. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

5 000

56. Rederilånefonden..........................

100

57. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten..

12 000

58. Statens sekundärlånefond för rederinäringen...

49 000

59. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

förer för vissa fartyg.....................

1 000

60. Lotsverkets båtlånefond....................

50 000

22 440 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond......................

8 700 000

2. Egnahemsstyrelsens delfond.................

640 000

3. Riksbankens delfond.......................

25 000

4. Riksgäldskontorets delfond..................

2 160 000

11 525 000

VII. Fonden för statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.........

5 000 000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.......

1 595 000

3. Aktiebolaget Jordbrukarbanken..............

1 000 000

4. Övriga aktiebolag..........................

250 000

7 845 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.....................

28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden.................

1 170 000

3. Militära tjänstepensionsfonden...............

145 000

4. Allmänna familj epensionsfonden..............

3 475 000

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk......

21 000

32 811 000

IX. Diverse kapitalfonder ...........................

25 000 000

319 063 300

Summa

3 347 072 300

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Driftbudgeten för

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

II. Uppbörd i statens verksamhet........

III. Folkpensionsavgifter................

IV. Diverse inkomster..................

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

2 745-7

58-3

66- o

67- 0

+ 86"5

-f- 3*5

+ 1-0

2 832-2

61-8

66-0

68-0

Säger

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

II. Riksbanksfonden ..................

III. Statens allmänna fastighetsfond......

IV. Försvarets fonder ..................

V. Statens utlåningsfonder..............

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

VII. Fonden för statens aktier............

VIII. Statens pensionsfonder..............

IX. Diverse kapitalfonder ..............

2 937 0

180-0

10- o

11- 8

18-6

21-4

11-5

7-9

33-8

25-o

+ 91-0

— l-o

+ lo

— 1-0

3 028-o

179-0

10- o

11- 8

18-6

22-4

11-5

7-9

32-8

25-o

Säger

320-o

- 1‘0

319-0

Säger för inkomster å driftbudgeten

3 257-0

+ 90-o

3 347-0

Beräknat underskott d slatsregleringen all av-

föras d statens budgetutjämningsfond ____

l-o

0‘7

Summa

3 258-0 |

3 347-7

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

19

budgetåret 1946/47.

Bilaga.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

Simuna

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl, hov- och slottsstaterna ......

24

—

24

II. Justitiedepartementet ..............

28-4

+

0‘7

291

III. Utrikesdepartementet ..............

134

+

0-1

13s

IV. Försvarsdepartementet..............

899-6

—

1-1

898-5

V. Socialdepartementet................

680-8

+

351

715-9

VI. Kommunikationsdepartementet.......

222-8

+

2-0

224-8

VII. Finansdepartementet ...............

70-o

+

2-6

72-6

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

371-7

+

10-3

382-0

IX. Jordbruksdepartementet ............

308-3

38-4

346-7

X. Handelsdepartementet..............

37-2

+

0-1

37-3

XI. Folkhushållningsdepartementet.......

26-8

+

4-8

31-6

XII. Pensionsväsendet ..................

104-6

+

3-3

107-9

XIII. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

l-o

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....

8-9

—

8-9

Säger

2 775-9

+

96-3

2 872-2

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

3-0

—

3-0

II. Riksgäldsfonden....................

305 o

+

6-o

311-0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

97-3

+

40-3

137-6

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

delsförluster.....................

76-8

—

52-9

23-9

Säger

482 1

—

66

475-5

Summa utgifter å driftbudgeten

3 258-0

+

89-7

3 347 7

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (7)

7 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:465 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för hudgetåret 1946/47 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. a1 i texten
  2. Rskr. 1946:469 Skrivelse till Konungen angående statsregleringen för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
  3. SU 1946:254 Memorial angående statsreglering en för budgetåret 1946/47. s. 1 i texten
  4. Rskr. 1946:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående avsättning till statens automobilskattemedelsfond. a1 i texten
  5. SU 1946:251 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för budgetåret 19461-17 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. s. 1 i texten

Visa alla 7