Sök i Ratio Lex

Angående inköp av Stenstugu gård i Endre med flera socknar, Gotlands lös

1946-09-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:316, Angående inköp av Stenstugu gård i Endre med flera socknar, Gotlands lös

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

1

Nr 316.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inköp av Stenstugu

gård i Endre med flera socknar, Gotlands lösgiven

Stockholms slott den 27 september 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 september 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet.

I skrivelse den 15 september 1940 har Gotlands läns hushållningssällskap

hemställt att Kungl. Majit måtte uppdraga åt Sveriges utsädesförening att i

samråd nied lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalt utarbeta och avgiva

förslag till inrättande av en efter de gotländska förhållandena avpassad

försöks- och växtförädlingsverksamhet.

Sedan över framställningen avgivits yttrande av styrelsen för högskolan

saint styrelsen för Sveriges utsädesförening, har Kungl. Majit den 25 april

1941 uppdragit dels åt högskolestyrelsen att genom jordbruksförsöksanstalten

vid högskolan verkställa utredning rörande behovet av och lämpligaste

sättet för anordnande av en dylik försöksverksamhet, och dels åt styrelsen

Bihang till riksdagens protokoll lote. 1 sami. Nr 316.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Mctj:ts proposition nr 316.

för utsädesföreningen att verkställa utredning i fråga om behovet av och

lämpligaste sättet för anordnande av en växtförädlingsverksamhet, som vöre

anpassad efter de gotländska förhållandena, ävensom för anordnande av i

sammanhang därmed stående försök.

Sedermera har Kungl. Maj:t i anledning av en av styrelsen för Alnarps

lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i skrivelse den 10 november 1941

gjord framställning, varöver lantbruksstyrelsen avgivit infordrat utlåtande,

den 30 december 1941 uppdragit åt högskolestyrelsen att vid den ifrågavarande

utredningen jämväl taga i betraktande behovet av trädgårdsförsök på

Gotland.

Med skrivelse den 26 mars 1943 har högskolans styrelse till Kungl. Maj:t

överlämnat en på uppdrag av styrelsen verkställd utredning, däri bland annat

anförts att behovet av en försöksgård på Gotland vore starkt motiverad

men att det trots avsevärda ansträngningar icke visat sig vara möjligt att

på Gotland finna en för ändamålet fullt lämplig gård, som för skäliga kostnader

skulle kunna inrättas till försöksgård. Högskolestyrelsen har därför

funnit sig böra förorda att Gotlands behov av försöksverksamhet tills vidare

måtte tillgodoses genom inrättande av ett fast försöksfält.

Emellertid har därefter hushållningssällskapet i Gotlands län i skrivelse den

5 oktober 1944 — under förmälan att ägaren till Stenstugu gård i Endre

m. fl. socknar, förre riksdagsmannen Arvid Gardell erbjudit sig försälja

gården för att användas såsom försöksgård — hemställt att Kungl. Majit

måtte uppdraga åt högskolestyrelsen, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

samt utsädesföreningen att till förnyad prövning upptaga frågan

örn ordnande av en försöks- och växtförädlingsverksamhet på Gotland.

Sällskapets skrivelse har av Kungl. Majit remitterats till högskolestyrelsen,

institutet och föreningen för yttrande. Högskolestyrelsen, som uppdragit

åt en kommitté, bestående av generaldirektören H. Sylvan, professorn K.

G. U. Sundelin och försöksgårdsföreståndaren J. H. Winkler att verkställa

ytterligare utredning rörande inrättande på Gotland av en försöksgård, har

med skrivelse den 31 januari 1946 till Kungl. Majit överlämnat en av kommitterade

upprättad promemoria samt ett från högskolans försöksnämnd

infordrat yttrande i ärendet. I skrivelsen har styrelsen förklarat sig tillstyrka

ett av kommitterade i promemorian framlagt förslag om inköp av Stenstugu

gård ävensom ett av dem uppgjort program för gårdens utbyggande till försöksgård.

Yttranden i ärendet Ira därefter inhämtats av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, 1945 års jordbruksförsöksutredning, Gotlands läns

hushållningssällskaps förvaltningsutskott, styrelsen för Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut, Sveriges utsädesförening och Svenska naturskyddsföreningen.

I den av högskolestyrelsen överlämnande promemorian har inledningsvis

lämnats följande uppgifter beträffande jordbruksförhållandena på Gotland.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 316-

Ar 1944 uppgick åkerarealen på Gotland till 83 812 hektar, arealen slåtterang

till 2 694 hektar, arealen kultiverad betesäng till 1 673 hektar, arealen

annan betesang till 17 909 hektar, arealen skogsmark till 130 806 hektar samt

SÄ ^r^1!.77 116 hektar‘ Den sammanlagda landsarealen utgör

14 framgår av nedanstående sam
-

Åkerjordens användning i

procent år

manstallning.

Höstvete ...........

7-2

Vårvete...........

Höstråg............

. 10-0

Korn ...............

5-7

Havre.................

18

Blandsäd ..........

. 12-4

Ärter..............

0-5

Potatis ...............

. 2-5

Skörden per hektar inom Gotlands

utgjorde i kilogram år 1944.

Gotland

Hela riket

Höstvete............ 1 700

2 180

Vårvete ............ 1 110

Höstråg............ 1 430

Korn .............. 1 290

Havre.............. 1030

Blandsäd .......... 1 180

1 480

1780

1 840

1310

1 690

Sockerbetor ............ 3 i

Foderrotfrukter ........ 4-1

Grönfoder av säd ...... 0''9

Vall till slåtter.......... 27-1

Vall till fröskörd........ 0 5

Annan vall ............ n o

Andra växtslag.......... 5-3

Träda och obrukad jord 7-7

Summa 1000

läns hushållningssällskaps område

Gotland Hela riket

Arter............. 890 1 070

Potatis............ 7 060 10 340

Sockerbetor ...... 23190 32 790

Foderrotfrukter____ 23160 29 660

Hö från odlad jord 4 240 3 770

Antalet husdjur av olika

område utgjorde år 1944.

Hästar................

Nötkreatur............

Får och lamm ........

Getter och killingar ....

slag inom Gotlands läns hushållningssällskaps

14 041 Svin och grisar ...... 20 303

40 871 Kaniner.............. 4 702

38 421 Fjäderfä............. 283 028

57 Bisamhällen.......... 3 601

Antalet brukningsdelar 1 Gotlands län uppgick vid 1937 års jordbruksräkmng

till 7 212, varav 872 med en åkerareal under 1 hektar, 789 med en

akerareal om 1—2 hektar, 1 339 nied en åkerareal om 2—5 hektar, 1 422 med

en akerareal 0111 5—10 hektar, 1 613 med en åkerareal örn 10—20 hektar

654 med en akerareal om 20—30 hektar, 401 med en åkerareal om 30—50

hektar, 101 med en åkerareal om 50—100 hektar samt 21 med en åkerareal

med mer än 100 hektar åkerjord. Nämnda år hade 1 471 brukningsdelar

gödselstad av cement, 82 brukningsdelar gödselstad av annat material

samt 1019 brukningsdelar cementerad urinbrunn. Av åkerarealen 83 622

hektar var vid denna tidpunkt sammanlagt 30 316 hektar täckdikad.

I promemorian lia även lämnats vissa uppgifter angående Gotlands klimat.

Är 1944 uppgick medeltemperaturen i Visby till + 6,9° och under månaderna

aprd—augusti till respektive +4,0°, +8,6°, +12,9°, + 16,2° och

1 15,6°.

Antalet frostdagar i Visby under vegetationsperioden uppgick åren 1940_-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

1940 1941 1942 1943

april ................ 23 18 17 5

maj ................. 4 7 3 1

juni ................. 0 O O O

juli.................. O O O O

augusti .............. 0 0 0 0

september .......... 0 0 0 0

oktober.............. 0 O O 0

Årsnederbörden i Visby (medeltalet för åren 1901—1930) utgör ol3 mm.

Motsvarande värde för Kalmar är 464 mm, för Linköping 511 mm, för Lund

616 mm, för Halmstad 746 mm och för Uppsala 544 mm.

Kommitterade lia beträffande nederbördsförhållandena vidare framhållit

att Gotland vore utsatt för besvärande försommartorka, vilket framginge av

följande sammanställning, däri upptagits dels den normala nederbörden i

Visby under månaderna maj—juli, och dels nederbörden under dessa månader

åren 1940—1943. (För jämförelse hade medtagits motsvarande uppgifter

för Kalmar, Lund och Halmstad.)

Visby

Kalmar

Lund

Halmstad

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

Års-

nederbörd

Normal-

nederbörd

1940

8-0

27-0

25-8

32-5

253

40-4

26-7

51-6

0''6

35-0

8-5

40-6

15-6

56-1

75-C

62-0

313

50-0

48-6

46-9

75-9

67-5

169-8

78-4

1941

5''7

27-0

22-9

325

6-4

40-4

13-7

51-6

32-8

350

38-8

40-6

46-0

56-1

44-2

62-0

26-2

50-0

24-9

46-9

136-0

67-5

133-2

78-4

1942

79-2

27-0

63-7

32-5

29-2

40-4

53-9

51-6

9-6

35-0

21-0

40-6

93-5

56-1

51-4

62-0

Juli........

108-0

50-0

43-6

46-9

47-8

675

87-6

78-4

1943

Maj........

13-8

27-0

9-9

32-5

15-8

40-4

350

51-6

23-7

350

330

406

63-8

56''1

78-4

620

Juli........

15-5

50-5

17-7

46-9

77-1

67-5

143-7

78-4

För att få belyst jordartsförhållandena på Gotland har statsgeologen G. Ekström

verkställt jordartsundersökningar på vissa gårdar på Gotland. I ett den

3 november 1942 avgivet, i promemorian åberopat utlåtande har statsgeologen

Ekström framhållit att de vanligaste jordarterna på Gotland vore kalkhaltiga

moränleror och av dem uppkomna sandiga lättleror, torvjordar

(myrjord), sand och styva sjöleror. I utlåtandet har ytterligare anförts följande.

Den gotländska moränen är kalkhaltig, enär den till stor del är bildad av

öns berggrund, som utgöres av kalksten och märgelsten. Den är dessutom

ganska starkt lerig, vanligen moränmellanlera eller styv moränlera, och av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

5

blomaktig färg (»rödlera» eller »pinnlera»). Moränen bär i regel en mindre

mäktighet, varigenom berggrunden ofta kommer nära markytan. Såväl i

avseende på lerinnehåll som kalkhult och sammansättning i övrigt, t. ex. i

fråga om stenighet (i allmänhet tämligen låg stenprocent), erinrar den gotländska

moränleran i hög grad örn sydvästra Skånes morän, den baltiska

moränen. Liksom denna är den också otta omsvallad eller omlagrad i ytan.

Gotland låg efter inlandsisens avsmältning under havets yta, och moränen

blev därigenom påverkad av havets vågor och bränningar. Man paträffar

sålunda ofta ovanpå den orörda och relativt hårda, styva moränleran ett i

allmänhet omkring 0,5 meter mäktigt lager av osorterad, d. v. s. grusig och

sandig lättlera — en omsvällningsprodukt av moränleran. Lättleran övergår

nedåt stundom i ren sand. Lättlerlagret tinnes visserligen ej utbildat överallt

men finnes dock här och var och stundom inom ganska stora områden.

Dessutom varierar lagrets tjocklek och är ofta mindre än 0,5 meter, eller

lättleran ingår endast i matjorden. Denna blir salunda mera lättskött och

lättbrukad i jämförelse med matjorden på de ställen, där moränleran även

bildar själva ytlagret.

Torvmarker förekomma allmänt på Gotland, cirka 10 procent av totalarealen,

och äro ofta odlade. Såväl lyckade som misslyckade torrläggningar

av myrar ha utförts. Orsaken till de misslyckade företagen bär i regel berott

på att torvlagret varit alltför tunt, varvid det inom kort bortodlats, varigenom

underlaget, bleket eller kalkgyttjan, kommit i dagen. Långt gående

utdikningar lia också gjort att icke blott myren genom uppkomna grövre

torksprickor i alven och därigenom ökad vattengenomsläpplighet blivit för

torr, utan grundvattnet har också i en del lall sänkts alltför mycket inom

angränsande fastmarksområde därigenom att den s prickiga berggrunden

dränerats. På senare år har nian emellertid flerstädes genom dämning i

kanalerna höjt grundvattenståndet under vegetationstiden.

Gotlands kalkhaltiga jordmån har frambragt torvjordar av annan beskaffenhet

än urbergsområdenas torvmarker, varför försöksresultaten från fastlandets

torvjordar liksom för övrigt från ett flertal av tastmarksjordarna ej

utan vidare kunna tillämpas på Gotland.

Sandjordar förekomma i stor utsträckning på Gotland. Vanligtvis ligga

sandfälten i anslutning till isälvsavlagringarna, från vilka de äro utsväm
made.

.

I dalgångar och sänkor förekomma otta mycket styva leror av gtaciat

eller postglacial ålder. Men dessa sjöleror intaga i regel inga större områden.

De förekomma dock spridda här och var på Gotland.

En försöksgård på Gotland bör även bli representativ för Oland. De bada

öarna ha nämligen i stort sett samma jordarter och samma klimat. De

jordarts typer, som böra finnas på den blivande törsöksgarden, äro i ordning

efter deras betydelse och utbredning följande: moränlera och dess omlagringsprodukt

sandig lättlera, torvjord, sand och styv sjölera. Såsom en allmän

regel kan framhållas att jordarna på Gotland växla mycket även inom

mindre områden, varför det hör vara ganska svart att erhålla en försöksgnid

med tillräckligt jämn jord.

I fråga örn uppgifterna för en försöksverksamhet pa Gotland a växtodlingens

område ha yttranden avgivits till de av högskolestyrelsen tillsatta kommitterade

dels den l april 1942 av föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten

professor Sundelin, dels den 9 augusti 1945 av föreståndaren för statens

trädgårdsförsök professor F. Nilsson, dels ock den 11 juli 1945 av föreståndaren

för Sveriges ut sä des loren ing professor A. Åkerman.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

Professor Sundelin har i sitt yttrande till en början anmärkt att de för en

försöksgård på Gotland viktigaste arbetsuppgifterna kunde sammanföras under

följande punkter.

1. Växtföljdsförsök.

2. Jordbearbetningsförsök.

3. Fasta sortförsök i olika grödor.

4. Odlingstekniska försök med oljeväxter och hampa.

5. Fröodlingsförsök med lucern och andra vallväxter.

6. Undersökningar rörande beteskulturens anpassning till på ön rådande

väderleksförhållanden.

7. Bevattningsförsök och andra undersökningar på den agronomiska

hydroteknikens område.

8. Försök och undersökningar rörande stallgödselns tillvaratagande och

användning.

9. Utfodringsförsök, speciellt inriktade på bekämpningen av på Gotland

vanliga bristsjukdomar.

10. Trädgårdsförsök (i samarbete nied statens trädgårdsförsök).

11. Växtförädlingsverksamhet med stråsäd, oljeväxter och vallväxter (i

samarbete med Sveriges utsädesförening).

Om dessa uppgifter har professor Sundelin vidare anfört.

Den största svårigheten för en rationell växtodling på Gotland erbjuder den

ofta återkommande svåra försommartorkan. Dessa svårigheter torde i viss

mån kunna elimineras genom att i första hand inrikta odlingen på mot torkan

resistenta växtslag. Växtföljdsförsök kunna anvisa framkomliga vägar

lör en sadan omläggning av växtodlingens inriktning. Bea rb e t n i n gs f ö r s ö k enis

uppgift blir att undersöka möjligheten för en sådan omläggning av vårbruket,

att markens fuktighet bevaras bättre än vid nu brukliga metoder.

Oljeväxtodlingen har, enligt redan föreliggande erfarenheter, visat sig äga

goda förutsättningar på Gotland. En hel del odlingstekniska problem återstår

emellertid ännu att lösa.

Fröodling är ett område, som hittills i mycket ringa grad fångat de gotländska

lantmännens uppmärksamhet. Det kommer att bliva en viktig uppgift

för försöksgården att undersöka förutsättningarna för sådan odling samt

att studera de° modifikationer i odlingstekniken, som kunna vara påkallade

av de på ön rådande väderleksförhållandena.

Betesskörden i nederbördsfattiga trakter erbjuder många betydelsefulla

problem,. som vänta pa sin lösning. Man bör pröva olika fröblandningar,

stallgödsling, halmning och andra åtgärder, som kunna tänkas motverka

torkans skördesänkande verkan. Uppmärksamheten torde även riktas på

möjligheten för odling av foderväxter, som kunna ersätta betet under den

kritiska tiden.

De bydrotekniska undersökningarna kommer väl i första hand att inriktas

på försök med dämning. I den mån möjligheter för bevattning föreligger,

får man även tänka sig att försöksgården kommer att anlitas för försök med

bevattning inom ramen av den försöksverksamhet på detta område, som utföres

under ledning av lantbrukshögskolans hydrotekniska institution.

Stallgödselfrågans betydelse gör det nödvändigt, att även den upptages

till behandling vid försöksgården.

Trädgårdsförsöken synes i första hand böra inriktas på fruktodling, då

denna odling bör ha goda förutsättningar på Gotland. Vidare är sparrisodlingen

inom vissa trakter av ön av betydande omfattning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

7

Växtförädlingsverksamheten bör inriktas ej blott på de vanliga sädesslagen

utan även på de specialodlingar, som äro eller kunna bliva av betydelse

för Gotlands jordbruk.

Professor Nilsson har framhållit att vid en trädgårdsförsöksstation å Gotland

borde utföras försök med olika slag av trädgårdsväxter under gotländska

odlingsbetingelser. Verksamheten avsåges omfatta försök med alla de viktigaste

köksväxtslagen, varvid särskilt sparris borde uppmärksammas såsom

en betydelsefull växt för Gotland. Vidare borde fröodlingsförsök utföras med

sådana köksväxter som morot, persilja, kål m. m. Med fruktträd och bärbuskar

syntes böra planeras sort- och gödslingsförsök med i första hand

appie, päron och plommon samt vinbär, krusbär och jordgubbar. Därjämte

torde det vara anledning planlägga särskilda bcvattningsförsök.

Enligt professor Åkerman gåve de i många avseenden egenartade betingelser,

som Gotland erbjöde såväl i klimatiskt hänseende som beträffande

markbeskaffenheten, växtligheten och jordbruket, anledning förmoda att de

sorter av de olika växtslagen, som odlades på fastlandet, ej vore lika lämpliga

och lika väl anpassade för gotländska förhållanden eller att rent av delvis

andra växtslag vore att förorda till odling på Gotland. Sveriges utsädesförening

hade även länge haft sin uppmärksamhet riktad på Gotland och de

speciella betingelser för jordbruket, som där vore rådande.

Professor Åkerman har i detta sammanhang vidare anfört följande.

Det har från utsädesföreningens sida sedan lång tid tillbaka varit ett önskemål

att erhålla möjligheter bedriva en särskild försöks- och förädlingsverksamhet

på Gotland för att därigenom kunna bliva i stånd att uppdraga för

förhållandena därstädes lämpade sorter och växtslag. En dylik verksamhet

har emellertid hittills ej kunnat komma till stånd, då erforderliga medel härför

saknats. För att dock i någon mån tillmötesgå det gotländska jordbrukets

krav på ett till öns säregna klimat och jordmånsförhållanden anpassat

odlingsmaterial har från föreningens filial i Kalmar län, numera förlagd

till Ekerums gård på Öland, vissa jämförande försök med nya sorter varit

utlagda på Gotland. Försöken lia omhänderhafts av länets jordbrukskonsulent.

Dessa försök få dock anses allt för otillräckliga för tillgodoseende av

Gotlands behov av lämpliga sorter. Efter överläggningar mellan föreningens

tjänstemän om gotländska växtförädlingsfrågor har följande preliminära

arbetsplan för en till Gotland förlagd växtförädlingsanstalt uppgjorts.

I fråga örn höstvete gäller det att i första hand få prövat en del nytt material

ur korsningar dels med sorten Hansavete, som visat sig relativt torkresistent,

dels ur korsningarmed svenska lantveten samt med vissa torkresistenta

sorter från sydöstra Europa och Nordamerika. Även vissa andra nya sorter,

erhållna ur korsningar mellan syd- och mellansvenska sorter böra prövas.

Därjämte böra korsningspopulationer utsås för naturlig selektion.

Vårvete har vanligen icke förutsättningar på Gotland, då det lider alltför

mycket av försommartorka och ger cirka 20 procent lägre skörd än kornet.

Dock finnes möjlighet alt på vissa jordar odla vårvete. Selektion bör företagas

i redan förefintliga korsningar mellan torkresistenta sorter.

Rågen är eli på Gotland i viss mån försummat sädesslag, som sannolikt i

alltför hög grad ersatts med höstvete. Den gamla lindrågen visar god anpassning

och hör utnyttjas i växtförädlingen på samma sätt sorn nu sker i Norr
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

land. Sålunda föreslås bearbetning av korsning mellan lantråg och Ivungsråg

II för förenande av anpassning med högre avkastning och styvare strå.

Komet har stora förutsättningar på Gotland, men ingen av de förädlade

sorterna passar lika bra som lantkornet under rådande torka. Bäst synes

Majakornet vara, vilket får sin förklaring därav, att det härstammar ur

korsning med Gullkorn, vilket senare härstammar från gotländskt lantkom.

Vissa nya sorter från Kalmarfilialen böra prövas i stor omfattning. Vidare

böra korsningar med gotländskt lantkorn upptagas till bearbetning. På grund

av Gotlands relativt milda klimat böra även arbeten med höstkorn (vinterkorn)

igångsättas.

Havre synes ga bra på vissa jordar, men mellan olika sorter förefinnas

mycket stora skillnader. Omfattande sortprövning av de vid Svalöv redan

uppdragna nya linjerna synes mycket önskvärd. Därjämte böra korsningar

utföras med torkresistenta havresorter. På Svalöv redan förefintligt korsningsmaterial

med sådana sorter överlämnas till fortsatt bearbetning vid

Gotlandsstationen.

Av vallväxter går lucemen bäst på Gotland. Ett omfattande försöksarbete

är erforderligt för utrönande av lämplig stam, blandning, såningstid m. m.

F modling av blålucem prövas redan i viss omfattning, men försöken borde

örn möjligt utökas för att eventuellt kunna medföra en förläggning av en

blålucernproduktion till denna ö nied rätt goda förutsättningar för en lucernodling.

Även försök nied tidig klöver böra igångsättas. Vid den nya filialstationen

böra dessutom prövningar företagas nied mera torkresistenta vall\axter,

dana, som lämpa sig för odling på Gotlands myrjordar, t. ex. rörflen, ängskavle,

ängsvingel, sengröe. I och för uppdragande av för Gotland lämpade

sorter av vallväxter bör utrymme finnas tillgängligt för utplanterande av

urvalsmaterial av de olika arterna och härför erfordras arealer dels på fastmarks-

och dels på myrjord,

Med de för Gotland säregna jordmånsförhållandena är det att vänta, att

andia krav ställas^ pa för landskapet lämpliga sorter av matpotatis än de,

som i stort sett rada på fastlandet. Det bör vara av största intresse att i

törsta hand mera ingående pröva det nu tillgängliga sortimentet. Sedan på

detta satt erfarenheter vunnits, bör en speciellt för Gotland avsedd förädlingsverksamhet

kunna igångsättas nied utsikter till framgång.

D.et synas som om av till foder odlade rotfruktsväxter betorna och

da i ali synnerhet fodersockerbelorna gå bra till under de växtbetingelser,

erbjudas deni på Gotland. Eli utvidgad försöks- och därtill ansluten

iörädlingsverksamhet nied detta foderrotfruktsslag är därför ett önskemål.

De nya växterna majs, soja och sötlupin samt raps, hampa och lin synas

na ratt stora förutsättningar på Gotland. Försöken därmed ha hittills givit

ganska goda resultat. I synnerhet tilldrager sig hampa intresse, emedan

hampa tidigare odlats på de gotländska myrarna i stor omfattning.

I anslutning till de återgivna yttrandena har i promemorian framhållits,

att en försöksverksamhet å växtodlingens område, särskilt inriktad på att få

fram soitei nied stor motståndskraft gentemot torka och i övrigt lämpade

föi Gotlands klimat och jordman, framträtt som en mycket angelägen statsutgift.

I detta sammanhang har påpekats att under krigsåren på Gotland

igångsatts av avspärrningen särskilt betingade nya odlingar. Anförda synpunkter

utgjorde starka motiv för behovet av en särskild försöksgård på

Gotland, vilken samtidigt finge tjäna som trädgårdsförsöksstation och filial

till utsädesföreningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

9

Beträffande arealbehovet för försöksgården må nämnas att den för jordbruksförsöksverksamheten

erforderliga försöksarealen uppskattats till cirka

20 hektar. Professor Nilsson har framhållit att det för trädgårdsförsökens

utförande och planläggning torde vara lämpligast att avskilja vissa områden

från egendomen, till att börja med cirka 13 hektar, vilka områden framdeles

kunde disponeras för dylika ändamål. Enligt ett av utsädesföreningen

uppgjort program för verksamheten vid en försöksstation på Gotland, vilket

program upptoge årlig prövning av cirka 190 sorter, skulle erfordras en jordareal

örn cirka 2 hektar. Härtill komme för småparceller en areal om cirka

2 hektar samt för utjämnande grödor en areal om cirka 4 hektar. Utsädesföreningen

behövde sålunda disponera sammanlagt omkring 8 hektar åkerjord.

De tre ifrågavarande institutionerna ansåge sig följaktligen tillsammans

behöva en åkerareal om cirka 41 hektar.

I promemorian har framhållits att det visat sig svårt att på Gotland få inköpa

en till försöksgård lämplig gård till skäligt pris. Av länets hushållningssällskap

hade föreslagits sex gårdar. Sällskapet hade dessutom verkställt

preliminär undersökning av åtskilliga andra gårdar. Av de föreslagna

sex gårdarna hade emellertid samtliga utom Stenstugu gård befunnits icke

vara lämpliga som försöksgård.

I promemorian har beträffande Stenstugu gård lämnats bland annat följande

uppgifter.

Gården består av jordregisterfastighetema Stenstugu 2\ Fjälls Stora l11

och Hulte Lilla l11 i Endre socken samt Digeråkra l5 i Barlingbo socken.

Gården är belägen 13 km öster örn Visby och 1,5 km från Sylfaste järnvägsstation.

Totalarealen uppgår till omkring 260 hektar, därav 82,5 hektar

åker med myr, 26 hektar ängsmark (betesmark) med lövskog, 131 hektar

skogsmark, 1,5 hektar tomt och trädgård samt 20 hektar övrig areal. Taxeringsvärdet

utgör 123 600 kronor, därav jordsbruks värde 93 300 kronor samt

skogsvärde 30 300 kronor.

Å gården finnes mangårdsbyggnad, innehållande 14 rum och 2 kök, samt

flygelbyggnad, magasin, ladugårdsbyggnad, vagnslider, häststall, smedja, foderlada,

två hönshus och fyra arbetarbostäder. Byggnaderna äro delvis i gott

och delvis i mindre gott eller dåligt skick. Gården är elektrifierad. Å gården

finnas två 21 meter djupa borrbrunnar.

Värdet av den årliga avkastningen av skogen har beräknats till omkring

3 500 kronor för år. De priser, som vid värderingen kommit till användning,

motsvara de under 1943 gällande normalpriser och i den fria marknaden

under jämförliga förhållanden uppnådda marknadspriser. Bruttovärdet utgör

efter en kapitalisering efter 4,5 procent cirka 79 000 kronor. Kapitaliserade

värdet av beräknade avgående poster uppgår till ungefär 19 000 kronor,

varför nettovärdet utgör cirka 60 000 kronor eller per hektar produktiv skogsmark

461 kronor.

I promemorian har framhållits att efter den företagna värderingen lia endast

mycket obetydliga avverkningar skett, varför skogen finge anses lia ett

värde av minst 60 000 kronor.

Med hänsyn tagen till att skogens värde enligt vad i promemorian uttalats

vore omkring 30 000 kronor högre än taxeringsvärdet samt till svårigheten

Bihang till riksdagens protokoll 19M. Isala/. Nr 316. 3

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

att anskaffa lämplig gård för ändamålet tillstyrktes i promemorian att gården

inköptes för 175 000 kronor. Preliminärt köpeavtal har upprättats med

ägaren. Enligt detta säl.jes fastigheten i befintligt skick samt skall tillträdas

den 14 mars 1947.

I fråga örn jordförhållandena har uppgivits i huvudsak följande.

På Stenstugu gård finnas de typiska gotlandsjordarna representerade Huvuddelen

av egendomen utgöres emellertid av lättare jordslag, sand, svagt

lerig sand och sandig lättlera, varför gården endast kommer inom klassen

medelgod egendom. Med hänsyn till gödsling o. d. kan gården anses vara i

ungefär medelgod kultur och ej alltför uppgödslad.

Styv lerjord förekommer ej. Visserligen finnas ett par områden med mycket

styv lera i alven, men matjorden är mindre lerig eller en mellanlera

Myren är jämförelsevis grund, men då den har odlats länge och den egentliga

sättningen för länge sedan är avslutad, torde det dröja ännu en del århondén,

innan kalkgyttjan eller bleket plöjes upp i synnerhet om området

iar ligga såsom vall eller betesmark. Sanden och den svagt leriga sanden ha

något för stor utbredning på de övriga jordslagens bekostnad. Den areal,

inom vilken moränlera förekommer, cirka 8 hektar, torde dock vara tillräcklig

ur försökssynpunkt.

Gården ligger centralt på ön och ungefär på gränsen mellan vad man

brukar beteckna såsom norra och södra Gotland och härtill kommer närheten

till Visby och Roma. Egendomen har en väl samlad och tilltalande

ägofigur. Stora naturliga betesmarker i form av lövängar finnas. Dessa böra

nog i framtiden i stor utsträckning bibehållas relativt orörda men kunna

möjligen till en mindre del uppodlas, ifall det skulle bli erforderligt att ur

försökssynpunkt utvidga åkerarealen.

I promemorian har vidare upptagits ett förslag i fråga örn gårdens utbyggande

till försöksgård, därvid verkställts beräkningar beträffande engångskostnader

för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten och för inköp

av inventarier samt beträffande årliga utgifter. Engångskostnaderna lia

beräknats för försöksgården till 554 300 kronor, varav köpeskillingen utgör

175 000 kronor, för trädgårdsförsöksstationen till 115 100 kronor och för utsädesföreningens

filial till 66 800 kronor. De årliga utgifterna lia beräknals

för försöksgården till 21 700 kronor, för trädgårdsförsöksstationen till 21 800

kronor och för utsädesföreningens filial till 17 800 kronor. För budgetåret

1946/47 skulle enligt kommitterade erfordras 40 000 kronor till inköp av inventarier,

5 000 kronor till vissa dräneringsarbeten samt 30 000 kronor till

arvode åt försöksföreståndare och till driftskostnader.

I de avgivna yttrandena lia de nu ifrågavarande förslagen i allmänhet

tillstyrkts.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i sitt yttrande förklarat sig livligt

förorda det framlagda förslaget om inköp av Stenstugu gård. Styrelsen har

likaledes tillstyrkt det uppgjorda programmet för gårdens utbyggande till

försöksgård, därvid styrelsen dock framhållit att detaljer i programmet kunde

bliva föremål för närmare överväganden. Styrelsen har i anslutning härtill

hemställt att för budgetåret 1946/47 anvisades för inköp av Stenstugu gård

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 316.

11

ett anslag av 175 000 kronor och för inventarier m. m. för försöksgården ett

anslag av 7 5 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har framhållit att förhållandena på Gotland syntes vara

så speciella att inrättande av en särskild försöksgård på ön skulle vara fullt

motiverad. Det föreliggande förslaget till definitiv lösning av frågan om försöksgård

på Gotland funne sig styrelsen i princip kunna godtaga. Styrelsen

förordade därför att förslag i ämnet förelädes riksdagen i enlighet med högskolestyrelsens

förslag.

Även 1945 års jordbruks!örsöksutredning har uttalat att den särställning i

avseende på klimat och jordbeskaffenhet, som Gotland intoge, motiverade att

en försöksgård inrättades på ön. Ett tillskapande av en försöksgård på Gotland

syntes icke behöva komma att stå hindrande i vägen för ett genomförande

av eventuella förslag från utredningens sida.

Statskontoret bär i sitt yttrande starkt ifrågasatt örn tillräckliga skäl kunde

föreligga att — åtminstone i nuvarande statsfinansiella läge — inrätta en

försöksgård på Gotland, vilken i kostnad för inköp och iordningställande

skulle draga ett belopp icke obetydligt överstigande 500 000 kronor.

För den vetenskapliga forskningen på jordbrukets område är det med hän- Departement*- syn till de stora skiljaktigheter som beträffande klimat och jordförhållanden chefenråda

inom olika delar av vårt land nödvändigt att fältmässigt få fullfölja

och pröva sina undersökningar och rön. Försöksgårdssystemet har därför under

årens lopp undan för undan byggts ut genom att försöksgårdar kommit

till stånd inom olika odlingsområden. Frågan örn anskaffande av en försöksgård

för Gotlands län har såsom framgår av vad inledningsvis anförts sedan

länge varit under övervägande. De ganska säregna förhållanden med avseende

å klimat och jordarter, som förefinnas inom detta län, synas starkt

påkalla att en försöksverksamhet där kommer till stånd, som inriktar sig på

att lösa de problem, vilka uppkomma för jordbruket och trädgårdsodlingen

på grund av nyss berörda förhållanden. Det torde därvid framför allt gälla

att få fram sådana sorter av utsäde och fruktträd, som kunna uthärda den

förhållandevis svårartade torka vilken under vissa årstider merendels rader

på Gotland och som tillika passa för de där vanligen förekommande jordarterna.

De hörda myndigheterna och korporationerna lia under hänvisning

till nu berörda synpunkter även så gott som undantagslöst varmt tillstyrkt

att en försöksgård snarast inrättas på Gotland.

Såsom framgår av vad i ärendet förekommit lia stora svårigheter förelegat

att finna en för ändamålet lämplig gård på Gotland. Först efter långvariga

undersökningar och förhandlingar har det nu föreliggande förslaget örn inköp

av egendomen Stenstugu gård kunnat framläggas av myndigheterna. Av

utredningen framgår att gården ur de skilda synpunkter sorn böra beaktas

synes i stort sett vä 1 motsvara de krav, sorn måste ställas pa en törsöksgård

på Gotland. Den för gården begärda köpeskillingen torde kunna anses godtagbar.

Det kan måhända med hänsyn till den pågående utredningen rörande

jordbruk sförsök sverk samhet en med visst fog ifrågasättas huruvida icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 316.

resultatet av denna utrednings arbeten bör avvaktas, innan slutlig ståndpunkt

tages till spörsmålet om inköp av ifrågavarande egendom. Emellertid har utredningen

för sin del icke ansett så vara förhållandet utan tvärtom funnit

det önskvärt att en försöksgård inrättades på Gotland. I betraktande äv

att det sålunda synes synnerligen påkallat med en försöksgård inom länet

och då stora svårigheter att anskaffa en för ändamålet lämplig sådan uppenbarligen

äro för handen, finner jag mig böra tillstyrka att inköp av ifrågavarande

gård, beträffande vilken preliminärt köpeavtal med giltighet till den

14 mars 1947 träffats, nu kommer till stånd. Det för ändamålet erforderliga

beloppet, 175 000 kronor, torde böra äskas å tilläggsstat I å kapitalbudgeten

för budgetåret 1946/47 under rubriken Statens affärsverksfonder: Domänverket.

Anvisandet av medel för verkställande av erforderliga ombyggnader

av gården för att den skall kunna bliva användbar för sitt ändamål, liksom

ock för avlöning av personal vid försöksgården torde däremot få anstå till

dess 1945 års jordbruksförsöksutredning framlagt sina förslag rörande försöksverksamhetens

organisation. Tills vidare synes gården kunna omhänderhavas

efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Inköp av Stenstugu gård i Gotlands län å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under Statens affärsverksfonder: Domänverket anvisa ett investeringsanslag

av..................... kronor 175 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

468499. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1946:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Monts proposition angående inköp av Stenstugu gård i Endre med flera socknar, Gotlands län. s. 1 i texten