Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

1946-01-25 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:32, Med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

1

Sr 32.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

tillfällig ökning av regeringsrådens antal; given Stockholms

slott den 25 januari 1946.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens

antal.

GUSTAR

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 32.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

Förslag
till
-

Lag

om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Härigenom förordnas, att i stället för vad som stadgas i 1 § lagen den 26

maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall från och med

den 1 oktober 1946 och intill dess regeringsrådens antal efter vad i denna

lag sägs nedbragts till sju gälla följande.

1 §•

Kungl. Maj:ts regeringsrätt skall till och med den 30 september 1949 eller,

örn särskilda förhållanden föranleda därtill, den tidigare dag som Kungl.

Majit bestämmer utgöras av tio regeringsråd. Därefter skall antalet regeringsråd,

i den mån så till följd av inträffade ledigheter kan ske, nedbringas till

sju. En av regeringsrättens lagfarna ledamöter skall, enligt vad därom är särskilt

stadgat, tjänstgöra i lagrådet.

2 §.

Regeringsrättens arbete skall fortgå minst fyrtio veckor om året.

3 §.

I den mån så med hänsyn till regeringsrådens antal lämpligen kan ske,

skall regeringsrätten arbeta på avdelningar.

Regeringsrättens avdelningar äro lika behöriga att upptaga de till regeringsrättens

handläggning hörande ärenden, vilkas fördelning endast beror

av den ordning, vari de enligt gällande föreskrifter anmälas.

4 §•

Med iakttagande av vad ovan är föreskrivet äga de i regeringsrätten tjänstgörande

regeringsråden sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

5 §•

Vad örn måls handläggning i vissa fall av Kungl. Maj:ts högsta domstol i

dess helhet finnes föreskrivet skall i tillämpliga delar gälla i fråga örn regeringsrätten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den A januari 19A6.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om en tillfällig

ökning av antalet ledamöter i regeringsrätten.

Regeringsrättens organisation och arbetssätt.

Gällande föreskrifter angående regeringsrättens sammansättning och verksamhet

återfinnas i §§ 17, 18, 22, 23 och 25 regeringsformen samt i lagen

den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Konungens rätt att pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna

må hos Konungen fullföljas i statsdepartementen, skall enligt § 17 regeringsformen

i den omfattning, som bestämmes i särskild lag, uppdragas minst

sju av Konungen utnämnda män, som förvaltat civil beställning samt däruti

ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. Dessa kallas regeringsråd och

utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd

skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva för dem som

må nyttjas i domarämbeten. En av regeringsrättens lagfarna ledamöter skall

enligt § 21 regeringsformen tjänstgöra i lagrådet. I § 22 regeringsformen

stadgas, att mål i regeringsrätten prövas och avgöras av fem ledamöter, så

ock av fyra, där tre av dem äro ense om slutet. 1 § regeringsrättslagen föreskriver,

att regeringsrätten skall utgöras av sju regeringsråd, av vilka en i

regel tjänstgör i lagrådet, att regeringsrättens arbete skall fortgå minst fyrtio

veckor örn året samt att de i regeringsrätten tjänstgörande ledamöterna äga

sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten.

Jämlikt stadgande i § 25 regeringsformen skola ärendena beredas till föredragning

och avgörande i regeringsrätten i det departement, vartill de höra

enligt Kungl. Maj:ts stadga den 21 februari 1941 (nr 139) angående statsdepartementen.

Förordnande att inom vederbörande departement bereda och

inför regeringsrätten föredraga ärende meddelas enligt 5 § regeringsrättslagen

av Konungen. Närmare föreskrifter i nu berörda hänseenden och angående

behandlingen i (ivrigt inom statsdepartementen av ärenden, som till
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

höra regeringsrätten, meddelas i en av Kungl. Maj:t den 18 juni 1926 (nr

227) utfärdad stadga.

Sedan flera år tillbaka har — frånsett viss utsträckning av föredragningstiden

under september 1944 — tillämpats följande schema för tjänstgöringen

i regeringsrätten.

Antal timmar

Närvarande

Lediga

för föredragning

ledamöter

ledamöter

Måndag

........... 1

5

1

Tisdag .

........... 4

5

1

Onsdag

.......... 4

4

2

Torsdag

........... 4

5

1

Fredag .

........... 4

4

2

Lördagen är fri

från föredragning.

Antalet föredragningstimmar i veckan uppgår alltså till 17. Mål som föredragits

under veckan justeras nästföljande måndag. Varje ledamot har ledigt

för hemarbete — utom lördagar — en veckodag och dessutom 1 timme var

sjätte måndag och bevistar alltså föredragning i genomsnitt 125/c timmar i

veckan.

Tidigare åtgärder i anledning av arbetsbalans.

Förra världskriget förorsakade en mycket kraftig ökning i tillströmningen

av mål till regeringsrätten. För att nedbringa uppkommen arbetsbalans förordnades

genom kungörelse den 12 december 1924 (nr 528), att besvär i

vissa mål om avlöningsförmåner, mål om resekostnads- och traktamentsersättning

samt vissa mål örn delaktighet i eller avgift till pensionsinrättning

eller annan sådan anstalt eller kassa och om rätt till pension eller dylik

förmån, som dittills prövats av regeringsrätten, skulle i stället fullföljas till

och avgöras i kammarrätten. Vidare förordnades, att dylika mål ävensom

vissa på kammarrättens prövning beroende anmärkningsmål, mål örn avkortning

och avskrivning av allmänna medel eller av persedlar samt reskontreringsmål

i allmänhet icke skulle få fullföljas från kammarrätten. Ytterligare

föreskrevs genom kungörelse samma dag (nr 533), att mål om familjeunderstöd

åt värnpliktiga skulle, där besvär i dylika mål dittills prövats av

regeringsrätten, i stället avgöras i kammarrätten. Tillräcklig minskning i tillströmningen

av mål till regeringsrätten inträdde emellertid icke genom nu

berörda föreskrifter. Ytterligare åtgärder blevo därför erforderliga. Genom

lag den 5 mars 1926 (nr 37) föreskrevs, att regeringsrättens obligatoriska

hörande över ansökningar i fideikommissärenden skulle upphöra. I syfte att

befordra en snabbare handläggning av målen i regeringsrätten genomfördes

vidare samma år vissa bestämmelser för åstadkommande av en förbättrad

föredragning. En icke oväsentlig avlastning av regeringsrättens arbetsbörda

skedde sedermera därigenom att enligt särskilda föreskrifter i förordningen

den 27 maj 1927 (nr 311) om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

allmän fastighetstaxering år 1928 samt i taxeringsförordningen den 28 sep
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

5

tember 1928 (nr 379) talan mot kammarrättens utslag icke vidare finge föras

beträffande huvudparten av mål rörande fastighetstaxering för år 1928 eller

senare år eller beträffande mål om virkestaxering för år 1929 eller senare år.

Emellertid ansågs icke tillfyllest med dessa åtgärder till lättande av regeringsrättens

arbetsbörda, utan nya åtgärder i detta syfte beslötos år 1928.

Genom lag den 14 juni 1928 (nr 181) ändrades regeringsrättslagen så, att

ytterligare vissa grupper av mål överflyttades från regeringsrätten till annan

myndighets prövning. Regeringsrätten befriades från handläggning av vissa

fattigvårdsmål, mål om antagande av släktnamn samt vissa underställningsmål.

Vidare vidtogs genom kungörelse den 24 augusti 1928 (nr 342) sådan

ändring av den förut omnämnda kungörelsen den 12 december 1924 (nr 528),

att regeringsrätten jämväl befriades från handläggning av mål om ersättning

för vissa utgifter i tjänsten m. m.

Härjämte genomfördes en lag den 14 juni 1928 (nr 182) angående tillfällig

ökning av regeringsrådens antal, enligt vilken antalet regeringsråd för tiden

från och med den 1 januari 1929 intill utgången av år 1931 skulle utgöra elva

och därefter, i den mån sådant i följd av inträffade ledigheter kunde ske,

skulle nedbringas till sju. 1 den utsträckning så med hänsyn till regeringsrådens

antal lämpligen kunde ske skulle regeringsrätten arbeta å avdelningar.

Det beräknades, att arbetsbalansen genom vad sålunda föreslagits skulle kunna

avarbetas inom ca tre och ett halvt år.

I samband med behandlingen vid 1928 års riksdag av nu berörda frågor

hemställde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 maj 1928 (nr 320)

om föranstaltande av en allsidig utredning rörande regeringsrättens organisation

och arbetssätt. Riksdagen anförde härvid, bland annat, att en ändring

av reglerna för regeringsrättens domförhet därhän, att regeringsrätten i allmänhet

bleve domför med ett mindre antal ledamöter än vad för närvarande

vore fallet, borde kunna genomföras utan risk för rättssäkerheten på detta

område, samt att det kunde ifrågasättas, huruvida icke, därest regeringsrätten

organiserades i närmare anslutning till Kungl. Maj:ts kansli, en avsevärd

förenkling skulle vara möjlig beträffande såväl föredragningen inom regeringsrätten

som själva regeringsrättens arbetssätt.

Med anledning av riksdagens skrivelse verkställde regeringsrätten på uppdrag

av Kungl. Maj:t utredning i berörda hänseende. Ytterligare utredning

verkställdes sedermera av statens organisationsnämnd. Närmare redogörelse

för utredningarna lämnades av dåvarande chefen för justitiedepartementet i

samband med anmälan i statsrådet den 16 mars 1932 av ett utav lagrådet

avgivet utlåtande över bland annat förslag till lag angående ändring i 6 §

lagen örn tjänstgöringen i Kungl. Maj:ts lagråd (se propositionen nr 192 vid

1932 års riksdag, s. 19 f.)

Av nämnda redogörelse framgår bland annat, att regeringsrättens ledamöter

bestämt avstyrkte rubbning i den av riksdagen ifrågasatta riktningen av

gällande bestämmelser örn regeringsrättens domförhet. Under hänvisning till

vissa beräkningar rörande regeringsrättens arbetsbörda och arbetskapacitet i

fortsättningen föreslogo ledamöterna, att med avvecklingen av den genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

1928 års provisoriska lag bestämda organisationen skulle så till vida anstå, att

antalet i regeringsrätten ständigt tjänstgörande ledamöter någon tid framåt

bestämdes till åtta. Med detta ledamotsantal skulle möjlighet föreligga att i

viss utsträckning arbeta på avdelningar. Enligt organisationsnämndens mening

åter förelågo starka skäl för att regeringsrätten så oTganiserades, att den

komme att bestå av sju i domstolen tjänstgörande ledamöter, samt att genom

ändring av domförhetsreglerna regeringsrätten sattes i tillfälle att vid behov

arbeta på två avdelningar med tre ledamöter på var och en.

Regeringsrättens ledamöter funno regeringsrättens arbetssätt i övrigt vara

ordnat på ändamålsenligt och tillfredsställande sätt. Mot vad ledamöterna sålunda

anfört hade organisationsnämnden intet att erinra.

Departementschefen yttrade, att det funnes grundad anledning till antagande,

att regeringsrätten, sedan den då kvarvarande balansen avarbetats,

skulle med sex tjänstgörande ledamöter kunna avgöra målen efter hand som

de inkomme och att således ny balans icke skulle behöva uppstå. Anledning

syntes saknas att framlägga förslag örn ändring i reglerna angående domförhet

i regeringsrätten. Med hänsyn härtill och då arbetssättet i regeringsrätten

syntes vara tillfredsställande ordnat ansåg sig departementschefen icke

böra framlägga förslag till ändrade bestämmelser i fråga om regeringsrättens

organisation och arbetssätt.

Regeringsrättens arbetsbörda m. m.

Den 1 januari 1929, då den år 1928 beslutade ökningen av ledamotsantalet

med fyra nya regeringsråd trädde i tillämpning, förelågo i regeringsrätten

sammanlagt 4 164 mål. Motsvarande tal utgjorde vid ingången av år 1930

2 649 samt vid samma tid år 1931 2 062 och år 1932 1 096. Ledamotsantalet

i regeringsrätten minskades år 1932 med en och år 1933 med tre.

Huru förhållandena för tiden efter år 1932 tett sig med avseende å antalet

inkomna, avgjorda och balanserade mål, framgår av följande sammanställning.

I antalet avgjorda mål inbegripas återkallade, till annan myndighet

överlämnade eller eljest avförda mål.

Under året

Under året

Vid årets utgån:

inkomna

avgjorda

balanserade

1933 .....

... 2 385

2 210

1 261

1934 .....

... 2 602

2 658

1 205

1935 .....

... 2 259

2 465

999

1936 .....

... 2 033

2 078

954

1937 .....

... 1 928

1 963

919

1938 .....

... 2 252

2 098

1 073

1939 .....

... 2174

2 262

986

1940 .....

... 1 888

2 081

792

1941.....

... 2 206

2 068

933

1942 .....

... 2 283

2 207

1 009

1943 .....

... 2 664

2 592

1 082

1944 .....

... 3 009

2 473

1 618

1945 .....

... 3 027

2 368

2 281

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

7

Antalet för varje månad under åren 1944 och 1945 inkomna och avgjorda

mål samt balansen för varje månadsskifte under dessa år framgår av följande

tabeller.

År 1944.

Under månaden

inkomna

Under månaden

avgjorda

Vid månadens utgång

balanserade

januari ....

..... 250

202

1 130

februari ....

..... 258

239

1 149

mars......

..... 266

295

1 120

april.......

..... 211

167

1 164

maj.......

..... 238

231

1 171

juni.......

..... 309

233

1 247

juli........

..... 318

1

1 564

augusti.....

..... 259

103

1 720

september . .

..... 237

269

1 688

oktober .. . .

..... 206

270

1 624

november ..

..... 198

279

1 543

december. ..

..... 259

184

1 618

År 1945.

januari.....

..... 256

202

1 676

februari....

..... 246

237

1 685

mars......

..... 260

228

1 717

april.......

..... 338

212

1 843

maj.......

..... 253

258

1 838

juni.......

..... 279

254

1 863

juli........

..... 299

—

2 162

augusti.....

..... 253

67

2 348

september ..

..... 218

226

2 340

oktober ... .

..... 177

229

2 288

november ..

..... 202

247

2 243

december...

..... 246

208

2 281

Utvecklingen under de närmaste åren är i väsentlig mån beroende på i vilken

omfattning mål fullföljas från kammarrätten. Med anledning härav ha

vissa uppgifter om kammarrättens arbetsbörda inhämtats. Följande sammanställningar

av dessa uppgifter må lämnas.

Antal till kammarrätten inkomna mål.

Värnskattemål

1939 ..........

—

1940 ..........

........ 1 310

1941..........

........ 121

1942 .........

........ 52

1943 .........

........ 5

1944 ..........

........ 1

Andra

Krigskonjunktur- beskattningsmål,

skattemål ej tillhörande

fastighetsavd.

6188 618S

5 576 6886

371 5 212 5 704

2 033 6 936 9 021

2 092 7 924 10 021

2 916 7 505 10 452

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Antal i kammarrätten avgjorda mål.

Värnskattemål

Krigskonjunktur-

skattemål

Andra mål

Summa

1939 .........

—

—

6 318

6 318

1940 .........

......... 1 250

—

5 744

6 994

1941.........

......... 177

152

5 419

5 748

1942 .........

......... 54

595

6 232

6 881

1943 .........

......... 7

1 561

5.562

7 130

1944 .........

......... 1

1 888

6 515

8 404

Balans i kammarrätten den 31 december.

Värnskattemål

Krigskonjunktur-

skattemål

Andra mål

Summa

1939 .........

—

—

4 231

4 231

1940 .........

......... 60

—

4 063

4 123

1941.........

......... 4

219

3 856

4 079

1942 .........

2

1 657

4 560

6 219

1943 .........

—

2 188

6 922

9 110

1944 .........

—

3 246

7 912

11 158

Under de åtta första månaderna år 1945 inkommo till kammarrätten 8

värnskattemål, 2 254 krigskonjunkturskattemål och 5 377 andra beskattningsmål

ej tillhörande fastighetsavdelningen. Motsvarande tal voro för samma

tidsperiod 1944 1 respektive 2 814 och 6 327.

Även hos kammarrätten föreligger sålunda en påtaglig ökning av antalet

inkommande mål under innevarande kristid. I

I en inom regeringsrätten utarbetad promemoria angående tjänstgöringen

därstädes har efter en redogörelse för den arbetsordning som vanligen brukat

tillämpas närmare behandlats frågan, vilken inverkan en utökning av

antalet ledamöter enligt olika alternativ skulle ha å tjänstgöringsförhållandena

i domstolen. Beträffande det schema enligt vilket föredragning i regeringsrätten

skulle äga rum och det antal mål som skulle kunna medhinnas

anföres:

Här nedan angivas olika schema under förutsättning att antalet i regeringsrätten

tjänstgörande ledamöter uppgår till 10, 9, 8 eller 7 samt att varje

ledamots tjänstgöring å sessionsrummet — utom för justering — skall omfatta

ungefär samma antal timmar som för närvarande. Den dagliga tjänstgöringstiden

å sessionsrummet har ansetts böra örn möjligt icke utsträckas

utöver 4 timmar. Denna föredragningstid är den i överrättema vanligen förekommande.

I vissa fall har dock tjänstgöringen måst sättas till 4 V2 timme

örn dagen. Längre daglig tjänstgöringstid verkar tröttande och inskränker

tiden för målens kontrolläsning. Ombyte av ledamöter under en och samma

föredragningsdag antages icke skola förekomma. Sådant ombyte skulle medföra

tidsförlust vid färd till och från sessionsrummet, särskilt för de ledamöter,

som bo utanför den egentliga staden, f. n. 3 ledamöter. Även andra

olägenheter anses förknippade med ombyte av ledamöter under sessionsdagen.

I övrigt förutsättes att lördagen såsom hittills hålles fri för hemarbete

och att justering äger rum varje måndag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

A. 10 ledamöter.

Antal timmar

för föredragning

Måndag........... 1

Tisdag............ 4

Onsdag........... 4

Torsdag........... 4

Fredag............ 4

Närvarande

ledamöter

Avd. 1 Avd. 2

5 4

5 4

4 4

5 —

4 4

Lediga

ledamöter

1

1

2

5

2

Antalet föredragningstimmar i veckan kommer att uppgå till 30. Varje

ledamot får ledigt för hemarbete — utom lördagar — 1 dag i veckan och

dessutom 1 timme var tionde måndag och bevistar alltså föredragning i genomsnitt

12 9/io timmar i veckan.

B. 9 ledamöter.

Antal timmar

Närvarande

ledamöter

Avd. 1 Avd. 2

Lediga

för föredragning

ledamöter

Måndag

........ 1

4 4

1

Tisdag.....

........ 4

5 4

—

Onsdag

........ 4

4 4

1

Torsdag ...

........ 4

5 —

4

Fredag . ...

........ 4

5 —

4

Antalet föredragningstimmar i veckan kommer att uppgå till 26. Varje

ledamot får ledigt för hemarbete — utom lördagar — 1 dag i veckan och

dessutom 1 timme var nionde måndag och bevistar alltså föredragning i genomsnitt

12 8/9 timmar i veckan.

8 ledamöter.

Antal timmar

för föredragning

Närvarande

ledamöter

Avd. 1 Avd. 2

Lediga

ledamöter

Måndag

........ 1

4

4

—

Tisdag ....

........ 4

4

4

•—

Onsdag . . .

........ 4

5

—

3

Torsdag

........ 4

5

—

3

Fredag ....

........ 4,5

5

—

3

Antalet föredragningstimmar i veckan kommer att uppgå till 22,5. Varje

ledamot får ledigt för hemarbete — utom lördagar — 1 dag i veckan och

dessutom 1 dag var åttonde vecka. För 5 ledamöter utsträckes tjänstgöringstiden

på sessionsrummet 1/2 timme i veckan. Varje ledamot kommer alltså

att bevista föredragning i genomsnitt 12 13/16 timmar i veckan.

D. 1 ledamöter.

Antal timmar

Närvarande

Lediga

för föredragning

ledamöter

ledamöter

Måndag ....

......... 1

5

2

Tisdag.....

......... 4,5

5

2

Onsdag ....

......... 4

5

2

Torsdag ....

......... 4

5

2

Fredag .....

......... 4,5

5

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

Antalet föredragningstimmar i veckan kommer att uppgå till 18. Varje

ledamot får ledigt för hemarbete — utom lördagar — 1 dag i veckan och

dessutom 1 dag och 2 måndagstimmar under en sjuveckorsperiod. Den dagliga

föredragningstiden utökas 2 veckodagar med en halv timme. Varje ledamot

kommer alltså att bevista föredragning 12 6/7 timmar i veckan.

Anses arbetseffekten vid sistnämnda indelning bliva väl ringa, kan antalet

å sessionsrummet tjänstgörande ledamöter vissa dagar nedbringas till 4 och

en häremot svarande utökning av den dagliga föredragningstiden ske. Härvid

måste dock ombyte av några ledamöter under dagen förekomma. I det följande

räknas icke med denna möjlighet.

Syftet med ifrågasatt ökning av antalet ledamöter i regeringsrätten är att

möjliggöra föredragning av flera mål än som för närvarande kan medhinnas.

Med ett större antal ledamöter kan nämligen föredragningstiden utsträckas.

De föredragningstimmar, som härigenom tillkomma, avses skola användas

i främsta rummet till föredragning av mål från finansdepartementet,

men även till föredragning av mål från andra departement, som kunna behöva

ökad föredragnings tid, närmast social- och kommunikationsdepartementen.

Under de senaste åren, innan ännu nämnvärt antal krigskonjunkturskattemål

inkommit, hava i genomsnitt 3,7 finansmål plägat föredragas på

en timme. Emellertid har det visat sig, att mål örn taxering till krigskonjunkturskatt

i allmänhet fordra längre föredragningstid än övriga skattemål.

För de närmaste åren torde därför antalet på en timme föredragna mål, tillhörande

finansdepartementet, genomsnittligt taget komma att nedgå åtminstone

till 3,5. Social- och kommunikationsdepartementens mål kräva i allmänhet

icke fullt lika lång föredragningstid som finansmålen. Emellertid

har den genomsnittliga föredragningstiden för samtliga mål hittills varit i det

närmaste densamma som enbart för finansmålen. Med hänsyn till nu anförda

förhållanden synes vara berättigat att vid beräkning av antalet av de mål,

som efter genomförd ökning av ledamöternas antal kunna antagas bliva föredragna

i regeringsrätten under ett år, utgå från att 3,5 mål i genomsnitt föredragas

under en timme. I enlighet härmed har följande beräkning av antalet

föredragna mål enligt nuvarande indelning och här ovan ifrågasatta

nya indelningar upprättats. I

I veckan

Om året

(40 veckor)

Ökning

för

helt år

Nuv. antal

( 6 ledamöter) . . . .

2 380

_

Alt. A

(10 » ) . . . .

.... 105

4 200

1 820

Alt. B

(9 » i . . . .

____ 91

3 640

3 150

1 260

770

Alt. C

(8 »> ) . . . .

.... 78.75

Alt. D

(7 » ) . . . .

. . .. 63

2 520

140

I promemorian beröres vidare frågan örn ändrad indelning vid sjukdomsfall.

Härom anföres följande.

Med nuvarande antal ledamöter (6) kan föredragningen fortgå oförändrat

antal timmar i veckan, även örn två ledamöter samtidigt äro hindrade att

tjänstgöra. Övriga ledamöter övertaga nämligen de lediga ledamöternas arbetsbörda

med avstående av viss del av tiden för hemarbete. Att de tjänstgörande

ledamöternas arbetsbörda härigenom ökas ligger i öppen dag, och

denna ökning av arbetsbördan för de enskilda ledamöterna måste vid längre

sjukdomsfall bliva avsevärd, särskilt örn två ledamöter samtidigt äro hindrade

att tjänstgöra. När sådana längre ledigheter på grund av sjukdom inträffa,

tränger sig den reflektionen på, att regeringsrättens nuvarande ledamotsantal

är satt i lägsta laget. Ju flera ledamöterna äro, desto mindre äro

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32. 11

de olägenheter för arbetets jämna gång, som vållas av sjukdomsfall inom

regeringsrätten.

Departementschefen.

I statsverkspropositionen till 1945 års riksdag berörde min företrädare i

ämbetet även frågan örn åtgärder i anledning av den ökade arbetsbalansen

1 regeringsrätten. Han antydde därvid möjligheten att, såsom skedde år 1928,

tillfälligt öka regeringsrådens antal. Tillräcklig anledning att framlägga förslag

härom syntes honom emellertid ännu ej föreligga utan den fortsatta

utvecklingen borde avvaktas. Då regeringsrättens arbetsbalans jämväl under

år 1945 undergått en betydande stegring, har jag ansett det vara nödvändigt,

att frågan nu upptages till närmare övervägande.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen uppgick under

1930-talet antalet till regeringsrätten inkommande mål i medeltal till omkring

2 100 om året. Från och med år 1941 har antalet inkommande mål stadigt

ökat. Nämnda år inkommo 2 206 mål. Motsvarande antal utgjorde år 1942

2 283, år 1943 2 664, år 1944 3 009 och 1945 3 027. Antalet årligen i regeringsrätten

avgjorda mål — däri inbegripna återkallade, till annan myndighet

överlämnade eller eljest avförda mål — har under tidsperioden 1941—

1945 utgjort respektive 2 068, 2 207, 2 592, 2 473 och 2 368. Såsom en följd

av den ökade arbetsbördan har antalet balanserade mål ökat från 792 den

7i 1941 lill 2 281 den 7i 1946.

Ökningen av antalet mål i regeringsrätten beror i viss mån på tillkomsten

av lagstiftning, som tillfört regeringsrätten nya grupper av mål. Ökningen

faller dock i väsentlig utsträckning på skattemålen, i främsta rummet krigskonjunktur-

och omsättningsskattemålen, och utvecklingen under de närmaste

åren torde i hög grad vara beroende på den omfattning i vilken mål

fullföljas från kammarrätten. Av den lämnade redogörelsen framgår, att antalet

av kammarrätten avgjorda beskattningsmål ökat avsevärt under kristiden.

Den ökade tillströmningen av mål till kammarrätten har föranlett,

att kammarrätten måst utökas med två extra divisioner, vilka trätt i

verksamhet den ena från och med den 1 mars 1943 och den andra från och

med den 1 juli 1945. Inrättandet av den sistnämnda divisionen torde komma

att en tid framåt påverka antalet till regeringsrätten inkommande beskattningsmål

i stegrande riktning. På grund härav och då en ökad benägenhet

att överklaga kammarrättens utslag framträtt lärer antalet mål i vilka besvär

anföres över kammarrättens utslag komma att under flera år framåt bli icke

oväsentligt större än fallet varit före kriget.

Vad beskattningsmålen angår synes sålunda ökningen av antalet till regeringsrätten

inkommande mål vara en företeelse som kan förväntas fortsätta

en icke alltför kort tid framåt. Huruvida även andra mål komma att ytterligare

öka, är icke möjligt att med någon större säkerhet bedöma. Sannolikt

bör dock räknas med att körkortsmål och byggnadsmål öka, i den mån de

av kriget betingade restriktionerna upphöra.

Vid bedömandet av den kommande utvecklingen bör även beaktas, att den

under senare år högt uppdrivna arbetstakten i regeringsrätten svårligen torde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 32.

kunna hållas under flera år i följd. Det nuvarande antalet av omkring 2 500

avgjorda mål per år torde ligga vid gränsen för regeringsrättens arbetsförmåga

med nuvarande arbetskrafter och får anses vara högre än som under

en följd av år kan påräknas såsom genomsnittligt. Antalet årligen avgjorda

mål kan därför komma att minska.

För arbetets jämna gång måste alltid finnas en viss icke alltför ringa balans.

Helst torde denna böra hållas vid omkring 1 000 mål. Av vad förut anförts

framgår emellertid, att balansen vid senaste årsskiftet varit avsevärt mer

än dubbelt så stor samt att den, örn åtgärder för dess nedbringande ej vidtagas,

med all säkerhet kommer att ytterligare stiga.

Redan den nu föreliggande arbetsbalansen utgör otvivelaktigt en olägenhet

för den rättssökande allmänheten. I fråga örn exempelvis den största gruppen

av målen i regeringsrätten, nämligen beskattmngsmålen, ligger det i öppen

dag vilka avsevärda nackdelar som följa av dröjsmål med avgörandet.

Beskattningsmålen gälla ofta för den skattskyldige betydande belopp. Beträffande

åtskilliga kommunala mål gäller, att ett snabbt avgörande ofta kan

vara av stor betydelse för kommunen. Även i fråga om ett flertal andra mål

gör sig kravet på skyndsamhet i handläggningen starkt gällande. Ett nedbringande

av arbetsbalansen i regeringsrätten får sålunda anses vara ett betydande

allmänt intresse.

Jag övergår härefter till frågan på vad sätt balansen bör nedbringas.

Att utöver vad som skedde på 1920-talet minska tillströmningen av mål till

regeringsrätten genom att avskära vissa grupper av mål från fullföljdsrätt

synes icke vara tillrådligt. Ej heller synes möjlighet förefinnas att till annan

myndighet överlämna avgörandet av vissa grupper av mål, i varje fall ej i

nämnvärd omfattning. En undersökning, huruvida ändringar i regeringsrättens

arbetssätt skulle kunna åstadkomma ökat arbetsresultat med oförändrade

arbetskrafter, torde likaså leda till negativt resultat. Någon minskning av antalet

i målens handläggning deltagande ledamöter synes mig icke kunna tillrådas

och förlängning av föredragningstiden utöver den nu vanligen tillämpade

om fyra timmar torde svårligen kunna genomföras utan olägenheter.

Tiden överensstämmer med den som tillämpas såväl i de judiciella överinstanserna

som i kammarrätten. Särskilt vid längre sjukdomsfall, då de tjänstgörande

ledamöterna fullgöra även den frånvarandes arbete, är en arbetstid

över fyra timmar på sessionsrummet besvärande, och tiden för det dagliga

hemarbetet blir längre än rimligen bör ifrågakomma. Att föreskriva tjänstgöring

å sessionsrummet även å lördagar torde vara uteslutet. Därest såsom nu

tillämpas utslag i de under en vecka föredragna målen skall kunna justeras

påföljande måndag, måste ledamöterna disponera lördagen för läsning av

handlingarna, för avfattande av förslag till utslag m. m.

Vid nu angivna förhållanden torde en ökning av antalet i regeringsrätten

tjänstgörande ledamöter vara den enda praktiska utväg som står till buds.

Fråga uppkommer då med huru många ledamöter utökningen bör ske och

i vad mån den nya organisationen bör vara begränsad till sin giltighetstid.

Otvivelaktigt är det mycket vanskligt att beräkna den framtida tillströmningen

av mål till regeringsrätten. Emellertid synes det såsom förut antytts

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

13

vara antagligt, att antalet inkommande mål under de närmaste åren kommer

att vara högre än de sist förflutna åren. Vidare synes det föreligga viss

anledning att förmoda att efter några år tillströmningen kommer att minska.

Med hänsyn härtill kräver försiktigheten, att den förstärkning av regeringsrätten

som nu bedömes vara erforderlig erhåller allenast provisorisk karaktär.

Vid den undersökning som verkställts inom regeringsrätten har beräknats,

att — under förutsättning att hittills under de senaste åren tillämpad arbetstakt

kan upprätthållas — en förstärkning av regeringsrätten med en, två, tre

eller fyra ledamöter kommer att medföra en ökning av antalet årligen avgjorda

mål med respektive 140, 770, 1 260 och 1 820. Därest ökningen komme

att bestå av endast en ledamot, skulle regeringsrätten alltfort komma att

kunna arbeta allenast på en avdelning. Enligt de tre övriga alternativen

bomme domstolen däremot vissa dagar att kumla arbeta på två avdelningar.

Så skulle bli fallet, örn ökning sker med två ledamöter, under två dagar i

veckan, örn de nya ledamöterna bli tre till antalet, under tre dagar i veckan

samt, örn fyra nya ledamöter utses, under fyra dagar i veckan, därav enligt

samtliga alternativen en av dagarna med föredragning under en timme.

Vid bestämmandet av antalet ledamöter bör givetvis beaktas, att nedbringandet

av arbetsbalansen till normal omfattning bör ske inom rimlig tid. Från

denna synpunkt synes möjligheten att utöka regeringsrätten med endast en

ledamot genast kunna avvisas. Balansen skulle komma att avarbetas alldeles

för långsamt, och kostnaden för detta alternativ skulle i längden bli större

än enligt något av de övriga.

En jämförelse mellan övriga förslag ur kostnadssynpunkt giver följande

resultat. Vid en ökning av ledamotsantalet med två kan den ökade årliga avverkning

som faller å varje ny ledamot beräknas till 385 mål. Motsvarande

antal utgör, örn ökning sker med tre ledamöter, 420 mål samt, om fyra nya

ledamöter tillkomma, 455 mål. Skillnaden mellan dessa olika alternativ är ur nu

berörda synpunkt ej så stor. Vid valet bör också tagas hänsyn till vad förut

framhållits örn att ökningen av ledamotsantalet bör gälla allenast såsom ett

provisorium. När den tidpunkt nalkas, då balansen nedbringats till normal

omfattning, bör, därest tillströmningen av mål i fortsättningen icke kan antagas

bli större än att arbetsbördan kan bemästras med det ledamotsantal

som för närvarande finnes, antalet ledamöter minskas till det nuvarande.

Detta kan lättare ske, om den provisoriska ökningen avser ett mindre antal

ledamöter. Vid bedömandet av ökningens omfattning får även slutligen tagas

i beräkning, i vilken utsträckning behovet av föredragande i regeringsrätten

kan tillgodoses.

Efter närmare övervägande av det nu föreliggande spörsmålet har jag

kommit till den uppfattningen, att förstärkningen av regeringsrätten bör ske

med tre nya ledamöter och gälla under en tid av tre år. Ur synpunkten att

balansen bör nedbringas lill normal omfattning inom rimlig lid synes mig

någon befogad anmärkning icke kunna riktas mot denna anordning. Det

torde icke heller finnas någon anledning till antagande, att ett antal av nio

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kungl. Alaj.ts proposition nr 32.

i regeringsrätten tjänstgörande ledamöter under ifrågavarande tidrymd kommer

att överstiga vad som erfordras med hänsyn till arbetsbördans storlek.

Då utökningen lämpligen synes böra träda i tillämpning den 1 oktober 1946,

kommer, när provisoriet gällt i tre år, det icke att dröja så länge innan de

två äldsta av regeringsrättens nuvarande ledamöter äro skyldiga att avgå av

åldersskäl.

Den av mig förordade anordningen innebär sålunda, att regeringsrätten under

tiden från och med den 1 oktober 1946 till och med den 30 september

1949 skall utgöras av tio regeringsråd, av vilka en skall tjänstgöra i lagrådet.

Emellertid lärer det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest någon oförmodad

avgång ur regeringsrätten skulle inträffa under den tid provisoriet

varar, med hänsyn till föreliggande omständigheter avgöra, huruvida det ledigblivna

regeringsrådsämbetet bör återbesättas eller ej. Efter den 30 september

1949 skall antalet regeringsråd, i den mån sådant i följd av inträffade

ledigheter kan ske, nedbringas till sju.

Regeringsrättens ledamöter ha under hänvisning till erfarenheterna från

de år, då regeringsrätten tidigare arbetade på två avdelningar, framhållit,

att överläggningarna till utslag och justeringen av utslagen efter regeringsrättens

uppdelning på två avdelningar måste antagas kräva längre tid än för

närvarande genomsnittligt åtgår därtill. Med hänsyn till detta förhållande kan

det komma att visa sig nödvändigt att inställa den föredragning örn en timme,

som plägar äga rum på måndagarna. I anledning härav får jag uttala,

att det arbetsschema som här förut berörts, icke bör vara bindande för framtiden.

I samband med den indelning till föredragning hos regeringsrätten,

som enligt stadgan den 18 juni 1926 (nr 227) årligen fastställes av Kungl.

Majit, lärer Kungl. Majit vilja taga under omprövning, huruvida efter regeringsrättens

uppdelning på två avdelningar måndagsföredragningen med hänsyn

till nämnda förhållande må bibehållas eller ej.

I enlighet med nu anförda grunder har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal. Förslaget

har utformats i anslutning till motsvarande lag den 14 juni 1928 (nr 182) angående

tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Frågan om det ökade anslag som erfordras för förstärkningen av regeringsrätten

under budgetåret 1946/47 har av mig anmälts i statsverkspropositionen

under andra huvudtiteln.

Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande

lagförslag, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Stefan Stiernstedt.

1 Denna bilaga, vilken frånsett smärre redaktionella jämkningar är likalydande med det vid

propositionen fogade förslaget, har bär uteslutits.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 32.

15

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 25 januari

1946.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 23 januari 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 4 januari 1946, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag örn tillfällig ökning av regeringsrådens

antal.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

tingssekreteraren K. W. Modigh.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 32.

Utdrag ao protokollet över jnstitiedepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stokholms

slott den 25 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets denna dag

avgivna utlåtande över det till lagrådet den 4 januari 1946 remitterade förslaget

till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal.

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslaget, sedan däri vidtagits vissa smärre redaktionella

jämkningar, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Hillding.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

480096

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående upphävande av 20 § femte stycket lagen den 16 oktober 1914 s. 4 i texten
  2. SU 1946:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till Regeringsrätten: Avlöningar m. m. för budgetåret 1956/47. s. 2 i texten
  3. 1LU 1946:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal. s. 1 i texten