Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering

1946-09-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:321, Med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

1

Nr 321.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om uppskov med allmän fastighetstaxering; given

Stockholms slott den 27 september 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finamsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Förslag

ti!)

förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering.

Härigenom förordnas, att den allmänna fastighetstaxering, som jämlikt

bestämmelserna i 2 § 1 mom. taxeringsförordningen och 12 § 1 mom. kommunalskattelagen

skall verkställas år 1948, i stället skall äga rum år 1949.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 321.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 321.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 september

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

uppskov med allmän fastighetstaxering samt anför därvid.

Sedan fråga uppkommit om eventuellt uppskov med den allmänna fastighetstaxering

som enligt gällande bestämmelser skall äga rum år 1948, har

inom finansdepartementets skatteberedning upprättats en den 1 juli 1946

dagtecknad promemoria i ämnet. Promemorian är av följande lydelse:

Allmän fastighetstaxering skall jämlikt 2 § 1 mom. taxeringsförordningen

och 12 § 1 mom. kommunalskattelagen verkställas år 1933 och därefter vart

femte år. Nästa allmänna fastighetstaxering skulle alltså enligt gällande bestämmelser

verkställas år 1948. Detta skulle innebära, att vissa bestämmelser,

särskilt rörande skogstaxeringen, måste antagas vid 1947 års vårriksdag

samt att arbetet med taxeringen skulle påbörjas under hösten 1947.

Emellertid synas skäl föreligga att uppskjuta nästkommande allmänna

fastighetstaxering. Härom må följande anföras.

Den senaste allmänna fastighetstaxeringen, som egentligen skulle ha ägt

rum år 1943, uppsköts i två år genom beslut vid höstriksdagen 1941 (SFS

1941:945) samt vårriksdagen 1943 (SFS 1943:81). I enlighet härmed ägde

taxeringen rum först år 1945, Tidrymden mellan taxeringarna skulle alltså

bliva två år kortare än normalt, om nästa allmänna fastighetstaxering komme

till stånd redan år 1948.

I och för sig torde något skäl att förkorta ifrågavarande femårsperiod icke

föreligga. Att icke redan i samband med förenämnda uppskovsbeslut eller

i samband med beslutet om de författningsändringar, som föranleddes av

1945 års taxering, föreskrift meddelades örn framflyttande även av kommande

taxeringar betingades av särskilda skäl. Man hade nämligen anledning

räkna med, att priserna på vissa slag av fastigheter, vilka priser under kriget

stigit betydligt, efter krigskonjunkturens upphörande åter komme att falla.

Vid sådant förhållande ansågs möjlighet böra hållas öppen att redan år 1948

nedbringa taxeringsvärdena för dessa fastigheter till den väntade efterkrigsnivån.

Huruvida nästa allmänna fastighetstaxering skulle företagas år 1948

eller vid någon annan tidpunkt borde därför — såsom finansministern anförde

vid framläggande av förslag till nyssnämnda författningsändringar

(prop. nr 240/1944 s. 32) —■ bestämmas först då bättre möjligheter att bedöma

konjunkturutvecklingen under de närmaste åren förelåge.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

3

Emellertid Ilar någon sänkning av fastighetspriserna ännu icke kunnat förmärkas.

Tvärtom synas priserna på alla slag av fastigheter efter krigets upphörande

närmast ha visat en tendens att ytterligare stiga. Någon anledning

att till följd av inträffat prisfall företaga en omtaxering av fastigheterna år

1948 föreligger därför såvitt nu kan bedömas icke.

Ä andra sidan torde icke kunna sägas att priserna på någon typ av fastigheter

efter kriget stigit så mycket att av sådan orsak en ny allmän fastighetstaxering

är påkallad redan år 1948. För övrigt synes den nu rådande prisnivån

icke vara av den stabilitet att den utgör en lämplig grundval för en

allmän fastighetstaxering. Att detta förhållande, som i och för sig utgör ytterligare

ett skäl att uppskjuta taxeringen, skall hinna ändra sig på den korta

tid som återstår innan taxeringsarbetet måste börja, örn fastighetstaxeringen

skall genomföras redan år 1948, lärer icke vara att antaga.

Till vad ovan anförts kommer, att en allmän fastighetstaxering år 1948 är

olämplig även ur den synpunkten att den skulle åsamka taxeringsmyndigheterna

ett avsevärt arbete just vid en tidpunkt, då dessa kunna antagas vara

starkt betungade av andra uppgifter. Särskilt kan övergången till det nya

uppbördssystemet väntas föranleda en betydande merbelastning för myndigheterna

under de båda närmaste åren.

Vad angår den tidpunkt, till vilken taxeringen bör uppskjutas, synes det

ur flera synpunkter lämpligt att uppskovet göres så långt att en normal period

av fem år kommer att förflyta mellan den senaste och den nästkommande

taxeringen. Därvid torde lämpligen även efterföljande taxeringar böra

framflyttas i motsvarande grad så att den ursprungliga periodiciteten med

femåriga mellanrum återställes. De hithörande bestämmelserna i taxeringsförordningen

och kommunalskattelagen borde i enlighet härmed ändras så

att nästa allmänna fastighetstaxering angives skola äga rum år 1950 och

därefter vart femte år.

Emellertid lärer det icke kunna uteslutas att under år 1947 en sådan ändring

av förhållandena kan inträffa, att trots det nyss anförda en allmän fastighetstaxering

kan komma att anses påkallad år 1949. Vid sådant förhållande

synes det lämpligt att frågan om vidtagande av de föreslagna ändringarna

i taxeringsförordningen och kommunalskattelagen icke prövas förrän

vid 1948 års riksdag, medan vid höstriksdagen innevarande år förslag

allenast framlägges om ett års uppskov med taxeringen d. v. s. till år 1949.

Det nu förordade uppskovet med taxeringen bör föranleda utfärdandet av

en förordning av motsvarande innehåll som de ovan nämnda förordningarna

rörande uppskov med 1943 års taxering. Förordningen synes sålunda böra

innehålla, att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt skulle

ha verkställts år 1948, i stället skall äga rum år 1949 samt att den i 12 §

2 mom. kommunalskattelagen såsom förutsättning för omtaxering angivna

förändringen i en fastighets värde skall, såvitt angår örn taxering under år

1948, minskas från en femtedel till en tiondel. Förslag till dylik förordning

fogas såsom bilaga vid denna promemor a.1

över promemorian lia efter remiss yttranden avgivits av domänstyrelsen,

statistiska centralbyrån, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Uppsala,

Östergötlands, Kristianstads, Älvsborgs, Kopparbergs och Västernorrlands län

samt Sveriges fastighetsägareförbund. Sveriges lantbruksförbund, som jäm
1

Förslaget överensstämmer med det vid propositionen fogade författningsförslaget utom såtillvida

att den särskilda föreskriften angående omtaxering av fastighet under år 1948 uteslutits i

det senare förslaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunql. Maj:ts proposition nr 321.

väl beretts tillfälle att yttra sig över promemorian, har icke inkommit med

yttrande i ämnet.

Förslaget om uppskov med nästa allmänna fastighetstaxering till år 1949

har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i samtliga yttranden. Förslaget om

tillfällig uppmjukning av villkoren för omtaxering av fastighet under år

1948 har likaledes lämnats utan erinran, dock alt Överståthållarämbetet ifrågasatt

behovet av en sådan uppmjukning.

Ur yttrandena må här återgivas följande.

Statistiska centralbyrån framhåller, att centralbyrån haft möjlighet att i

viss utsträckning följa prisutvecklingen beträffande jordbruksfastigheter,

vilka lyda under häradsrätt och beträffande vilka lagfart sökts på grund av

köp vid frivillig försäljning för pris överstigande 2 000 kronor, samt anför

vidare:

I den mån det föreligger fullt jämförbara uppgifter örn förhållandet under

olika år mellan saluvärden och taxeringsvärden ävensom uppgifter örn

förhållandet mellan dessa olika års taxeringsvärden, är det möjligt att framställa

talserier, som ange prisutvecklingen under ifrågavarande år. Nu angivna

förutsättningar för åvägabringande av en prisindex äro väsentligen

för handen, så vitt angår tiden Vi 1938—3% 1946. De tillgängliga uppgifterna

örn förhållandet under denna tid mellan saluvärden och taxeringsvärden

äro nämligen alla ensartade i avseende å beräkningssättet, och av den

officiella, av E. Höijer och E. Lindeberg den 23 maj 1945 till Konungen avlämnade

redogörelsen för taxeringsutfallet vid 1945 års allmänna fastighetstaxering

framgår förhållandet mellan det värde, som åsattes jordbruksfastigheterna

vid sistnämnda taxering, och 1938 års motsvarande värde. Beräkningen

av sistnämnda förhållande omfattar visserligen alla landsbygdens

taxerade jordbruksfastigheter, men resultatet torde kunna antagas ha blivit

ungefär detsamma, örn beräkningen hade utförts beträffande allenast de fastigheter

vilkas saluvärden göras till föremål för undersökning i statistiska

centralbyrån.

I genomsnitt för hela rikets landsbygd utgjorde enligt Höijer och Lindeberg

jordbruksfastigheternas taxeringsvärde år 1945 (T45) 128,5 %> av 1938 års

motsvarande värde (T38); alltså

T38j= 100 x T45

128,5

Man har ait utgå ifrån,

att taxeringsvärdenas nivå under en viss taxeringsperiod är konstant. De

ändringar i fastigheternas taxeringsvärden, som under perioden vidtagas genom

särskilda fastighetstaxeringar jämlikt 12 § 2 mom. kommunalskattelagen,

böra enligt sista stycket av sagda lagrum ske efter de uppskattningsgrunder,

som tillämpats vid närmast föregående allmänna fastighetstaxering,

och kunna således principiellt icke medföra ändring i taxeringsvärdenas nivå.

De vid tiden för köpet gällande taxeringsvärdena å jordbruksfastigheter,

som till statistiska centralbyrån redovisats såsom sålda efter ingången av år

1945, ha med hjälp av förenämnda formel omräknats till 1938 års nivå.

Därefter har undersökts i vad mån de under vart och ett av åren 1938—1944

samt halvåren Vi—30/(i 1945, 1/7—31/12 1945 och V,—30/6 1 946 överenskomna

köpeskillingarna avvika från denna nivå. Genom jämförelse mellan dessa

avvikelser inbördes erhållas sifferserier, som visa prisutvecklingen beträffande

jordbruksfastigheter under perioden Vi 1938—30/g 1946; se nedanstående

tablå. Uppgifterna för år 1945 och första halvåret 1946 äro preliminära;

primärmaterialet för sistnämnda halvår har hittills endast till en mindre del,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

5

kanske ungefär en tiondel, inkommit till centralbyrån. Måhända kan man

likväl antaga, att tablån på ett väsentligen riktigt sätt återger utvecklingsgången

jämväl under tiden efter krigets slut.

Antal

Saluvärden

i % av

Ökning i %

År

redovisade

1938 års

1938 års

från år

köp

tax. värde

saluvärde

till år

1938 ...........

..... 624

114-4

ioo-o

—

1939 ............

..... 3 781

121-8

106-5

6*5

1940 ............

..... 5 046

127-8

111-7

4-9

1941 ...........

..... 5 723

134-0

117-1

4-8

1942 ............

..... 6 469

145-8

127-4

8-8

1943 ............

..... 6 142

154-3

134-9

59

1944 ............

..... 6 583

153-7

134-4

-0-4

i/i—so/g 1945 ...

..... 4 695

171-8

150-2

11-8

1h—S1/i2 1945 ....

..... 2 604

186-7

163-2

8-7

lå—so/e 1946 .. .

..... 530

189-7

165-8

1-6

I ögonen fallande är den starka stegringen i saluvärdena från år 1944 till

år 1945 vilken sedan följdes av ytterligare om än mindre stark stegring. Det

ter sig närmast som örn höjningen av taxeringsvärdena vid 1945 års allmänna

fastighetstaxering drivit saluprisen i höjden. Sålunda utgjorde dessa pris

under vart och ett av första och andra halvåren 1945 samt första halvåret

1946 resp. 133,7, 145,3 och 147,6 % av 1945 års taxeringsvärden, medan såsom

framgår av tablån 1943 och 1944 års saluvärden utgjorde resp. 154,3

och 153,7 % av 1938 års taxeringsvärden.

Huruvida lagen 21/i2 1945 (nr 805) örn inskränkning i rätten att förvärva

jordbruksfastighet, vilken lag trädde i kraft Vi 1946, haft någon inverkan

på prisbildningen, undandrager sig åtminstone för närvarande statistiska

centralbyråns bedömande.

De här lämnade sifferuppgifterna bekräfta den remitterade promemorians

uttalande därom att priserna på alla slag av fastigheter efter krigets upphörande

ha visat en tendens att ytterligare stiga, ehuru icke så mycket att en ny

allmän fastighetstaxering på grund därav vore påkallad redan år 1948,

Under åberopande av vad sålunda anförts får statistiska centralbyrån tillstyrka

förslaget att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt

skulle verkställas år 1948, i stället skall äga rum år 1949. Mot vad i den remitterade

promemorian med tillhörande bilaga i övrigt föreslås bär statistiska

centralbyrån intet att erinra.

Överståthållarämbetet yttrar:

De i remitterade promemorian anförda skälen för uppskov nied 1948 års

allmänna fastighetstaxering synas Överståthållarämbetet tungt vägande. Under

år 1948 kommer för första gången att utfärdas debetsedlar å kvarstående

skatt och arbetet härmed kommer med största säkerhet att innebära en

allvarlig arbetsbelastning av vederbörande myndigheter. Att samtidigt verkställa

allmän fastighetstaxering .skulle innebära en ytterligare ökning av

arbetsbördan utav sådana mått, att ett äventyrande kan befaras av de åliggande

uppgifternas riktiga fullgörande.

Överståthållarämbetet vilt emellertid ifrågasätta, huruvida i samband med

ett dylikt uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen även behöver

verkställas sådan uppmjukning av reglerna i 12 § 2 morn. kommunalskattelagen,

som verkställdes åren 1941 och 1943 och som nu föreslås i remitterade

promemorian. Afl en sådan uppmjukning ansågs erforderlig, då tidsinter
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

Departements
chefen.

vallen förlängdes utöver de normalt föreskrivna fem åren, är naturligt. Däremot

synes tveksamt, om motsvarande åtgärd skall anses påkallad, då uppskovet

endast innebär att en tillfälligtvis till tre år förkortad intervall nu

förlänges till fyra år eller eventuellt till de fem år, lagen normalt förutsätter.

Det föreslagna uppskovet med nästkommande allmänna fastighetstaxering

har tillstyrkts i samtliga remissyttranden. Även jag anser övervägande skäl

lala för ett dylikt uppskov.

Vad angår uppskovets längd ansluter jag mig till den i promemorian uttalade

meningen, att det ur flera synpunkter synes lämpligt att uppskjuta

taxeringen till år 1950 och att i samband härmed företaga sådan ändring i

vederbörliga författningar att även kommande taxeringar automatiskt komma

att ske med fem års mellanrum. Då det emellertid icke kan anses uteslutet,

att under det närmaste året en sådan ändring av förhållandena kan

inträffa att ny allmän fastighetstaxering likväl finnes böra verkställas redan

år 1949, kan jag godtaga förslaget att uppskov nu endast beslutas för ett år

och att frågan huruvida den förut angivna omläggningen i övrigt skall genomföras

får anstå till 1948 års riksdag.

Vad angår den föreslagna uppmjukningen av de i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen

stadgade villkoren för omtaxering av fastighet, såvitt angår

omtaxering under år 1948, har Överståthållarämbetet ifrågasatt huruvida en

dylik uppmjukning vöre behövlig. Denna anmärkning synes befogad. En

bestämmelse av denna art — som vid meddelande av de tidigare uppskovsbesluten

ansetts erforderlig med hänsyn till ali taxeringen då uppskjutits

utöver den sedvanliga femårsperioden — synes nämligen knappast motiverad

då fråga allenast är örn en utsträckning av tiden mellan två allmänna fastighetstaxeringar

från tre till fyra år. Jag vill därför förorda att de för omtaxering

eljest gällande bestämmelserna få tillämpas även under uppskovstiden.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att ett i enlighet

med det nyss anförda inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning

om uppskov med allmän fastighetstaxering måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

468486. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:484 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ris proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 16 § förordningen den 19 november 1914 a1 i texten
  2. BevU 1946:52 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering. a1 i texten