Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål

1946-09-20 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:328, Med förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

S? Kungl. May.ts proposition nr 328.

1

Nr 328.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med

vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål;

given Stockholms slott den 20 september 1946.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Majit härigenom jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången

i tryckfrihetsmål.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 328.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Mål angående brott som avses i § 3 tryckfrihetsförordningen upptages,

om den skrift som föranlett åtalet är tryckt i stad i vars rådhusrätt enligt

gällande bestämmelser jämte borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter,

vid den rådhusrätten men i annat fall vid rådhusrätten i stad som

är säte för länsstyrelsen i det län där skriften är tryckt eller, om den staden

hör till domsaga, vid den rådhusrätt i länet med angiven sammansättning

som är närmast tryckningsorten.

Beträffande sådan utom riket på svenska språket tryckt skrift, å vilken

huvuddistributören finnes angiven, vare dennes boningsort ansedd som tryckningsort.

Är vid talans väckande tryckningsorten eller, i fall som avses i andra

stycket, huvuddistributörens boningsort ej känd eller är fråga om annan utom

riket tryckt skrift än i andra stycket sägs, vare som tryckningsort ansedd

ort där skriften anträffas.

2 §.

I mål varom i 1 § förmäles skall rätten vid förberedande behandling så

snart ske kan utreda vem som är ansvarig för skriftens innehåll; och må

rätten därvid meddela beslut i sådan fråga. Tillika skall bestämmas, huruvida

frågan om skriftens innehåll är brottsligt skall prövas av jury.

Vid målets beredande må rätten, även då fråga är om allmänt åtal, höra

part eller annan så ock meddela beslut i fråga örn målets avvisande.

Om särskild talan mot beslut, varigenom rätten ogillat invändning av den

tilltalade, att han icke är ansvarig för skriftens innehåll, gäde vad i rättegångsbalken

är stadgat angående invändning örn rättegångshinder.

3 §.

Då jury skall medverka, skola i samband med målets beredande vid sammanträde

med parterna inför rätten de åtgärder för juryns bildande vidtagas

som i tryckfrihetsförordningen stadgas. Sedan målets beredande slutförts,

skall rätten utsätta tid för huvudförhandling inför juryn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 328.

3

Skall jury ej medverka, varde målet, sedan beredandet slutförts, utsatt

till huvudförhandling i den för brottmål i allmänhet gällande ordningen.

4 §.

Angående rättens sammansättning vid huvudförhandling inför jury gäde

vad i rättegångsbalken är i allmänhet föreskrivet örn domförhet vid huvudförhandling.

De till tjänstgöring i juryn utsedda skola genom rättens försorg

skriftligen kallas till förhandlingen; och skall kallelsen innehålla såväl uppgift

å den tid inom vilken anmälan örn laga förfall eller begäran om befrielse

från jurymannauppdraget på annan grund senast bör vara till rätten

inkommen som ock erinran om påföljd för försummelse att hörsamma kallelsen.

Visar juryman laga förfall eller beviljas honom befrielse från jurymannauppdraget,

inkallas suppleant till tjänstgöring. Finner rätten att juryman

icke styrkt laga förfall eller avslås begäran om befrielse från uppdraget,

varde jurymannen underrättad därom. De av rätten uttagna suppleanterna

skola inkallas i den ordning vari de utlottats och de av part utsedda suppleanterna

i den ordning de nämnts.

Uteblir juryman å tid till vilken förhandlingen inför juryn utsatts, skall

suppleant för den uteblivne inkallas, om uppskov med målet därigenom kan

undvikas. Äger den uteblivne ej laga förfall och vållas av utevaron uppskov

med målet, vare han skyldig att ersätta statsverket och parterna den kostnad

som genom försummelsen uppkommer; dock må ersättningsskyldigheten

jämkas efter vad rätten finner skäligt.

5 §.

Då fulltalig jury tillstädeskommit inför rätten, skola juryns medlemmar

avlägga denna försäkran: »Jag N. N. lovar och försäkrar på heder och samvete,

att jag såsom ledamot i denna jury efter bästa förstånd skall besvara

de frågor som av rätten framställas och i obrottslig tystnad hålla såväl vad

under juryns överläggningar yttras som huru de särskilda medlemmarna

rösta. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.»

6 §•

Vid huvudförhandlingen äger juryman att med rättens tillstånd framställa

fråga till part, vittne, sakkunnig eller annan.

Fortsatt huvudförhandling må ej hållas, med mindre juryns sammansättning

är oförändrad.

7 §•

Sedan förhandlingen inför juryn blivit förd till slut, skall rätten ulan

uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta frågan huruvida skriftens

innehåll är brottsligt efter det eller de lagrum som åklagaren eller målsäganden

funnit tillämpliga. Avser åtalet flera brott eller föranleder målets

beskaffenhet i övrigt flera frågor, skola de framställas var för sig. Innan

frågorna till juryn slutligen avfattas, skall närvarande part beredas tillfälle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

att yttra sig över desamma. Därefter överlägge juryn i enrum under en av

juryn utsedd ordförande. Framställd fråga skall av juryn besvaras med ja

eller nej. Ej må juryn åtskiljas innan samtliga frågor blivit besvarade.

8 §.

Vid juryns överläggning skola handlingarna i målet jämte rättens protokoll

vara tillgängliga för juryn.

Juryns beslut skall grundas å vad vid huvudförhandlingen inför juryn

förekommit. Har ny huvudförhandling ägt rum, skall beslutet grundas å vad

därvid förekommit.

Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillställas rätten, varefter dom skall

meddelas senast påföljande söckendag.

9 §.

Juryman åtnjuter av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt

de grunder som gälla för landstingsmän.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gälle i tillämpliga

delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Genom lagen upphäves lagen den 9 april 1937 (nr 118) med vissa bestämmelser

om rättegången i tryckfrihetsmål.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 328.

5

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 31 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga örn

ändrad lagstiftning angående rättegången i tryckfrihetsmål samt anför följande.

Enligt lagen den 9 april 1937 (nr 118) med vissa bestämmelser om rättegången

i tryckfrihetsmål skall åtal för innehållet i tryckt skrift upptagas, örn

skriften är tryckt i stad i vars rådhusrätt enligt gällande bestämmelser jämte

borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter, vid den rådhusrätten men

i annat fall vid rådhusrätten i stad som är säte för länsstyrelsen i det län

där skriften är tryckt. I nya RB förutsättes, att rådhusrätter som icke ha

minst tre lagfarna ledamöter skola indragas. Detta föranleder, att fråga kan

uppkomma örn förläggande även av vissa residensstäder under landsrätt. Möjlighet

därtill har också numera beretts genom en år 1945 vidtagen ändring i

lagen den 17 juni 1932 (nr 263) om stads och landsbygds förenande i judiciellt

avseende. På grund härav böra de nyssnämnda forumreglema för tryckfrihetsmål

fullständigas med stadganden om laga domstol för det fall att

både tryckningsorten och residensstaden lyda under häradsrätt.

Även i ett annat avseende uppkommer genom processreformen behov av

tillägg till de nuvarande bestämmelserna om rättegången i tryckfrihetsmål.

Enligt 1 kap. 11 § nya RB skall rådhusrätt i grövre brottmål bestå av en lagfaren

domare och nämnd. I tryckfrihetsmål där jury medverkar skulle det

emellertid knappast vara lämpligt att samtidigt låta nämnd deltaga i handläggningen.

Särskilda föreskrifter torde därför böra givas angående rättens

sammansättning i dylika mål.

Slutligen må framhållas att åtskilliga av de stadganden som meddelas i

1937 års lag numera blivit överflödiga, enär enahanda regler enligt nya RB

gälla för rättegång överhuvud. De bestämmelser som sålunda erhållit motsvarighet

i nya RB böra tydligen icke vidare bibehållas.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden har processlagberedningen i sitt

den 17 mars 1944 avgivna betänkande angående nya RB:s införande m. in.

(SOU 1944: 9 och 10) framlagt förslag till ny lag i förevarande ämne.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

I forumfrågan förordar beredningen, att vid landsrättsförläggning av residensstad

häradsrätten skall vara tryckfrihetsdomstol i rådhusrättens ställe.

Detta har medfört, att ökad betydelse kommit att tillmätas spörsmålet om

rättens sammansättning i jurymål. I sådant avseende föreslås, att rätten skall

bestå av en lagfaren domare samt att juryn skall, sedan den ensam avgjort

frågan om den åtalade skriftens brottslighet, sammanträda med domaren och

fungera som nämnd vid målets slutliga avdömande.

För genomförande av dessa beredningens förslag förutsättes ändring i

tryckfrihetsförordningen. I betänkandet har också upptagits utkast till bestämmelser

därom. Dessa medtogos dock icke bland de förslag till grundlagsändringar

i anledning av processreformen som genom proposition (nr

246) framlades för 1944 års riksdag. I propositionen framhöll dåvarande departementschefen,

statsrådet Bergquist, att särskilt förslaget om utvidgning

av juryns befogenhet borde bliva föremål för förnyade överväganden i sammanhang

med en tillämnad allsidig utredning angående revision av tryckfrihetsförordningen.

Numera ha särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa

en sådan utredning. Förslag som dessa sakkunniga kunna komma att

framlägga beträffande tryckfrihetsprocessens utformning kunna emellertid ej

leda till grundlagsändring förrän efter utgången av innevarande andrakammarperiod

eller således tidigast år 1949. Med hänsyn härtill och då nya RB

avses skola träda i kraft redan den 1 januari 1948 måste i avvaktan på utredningens

resultat en provisorisk reglering ske av ifrågavarande spörsmål. Jag

anhåller att nu få upptaga till behandling frågan om en dylik provisorisk

reglering.

Vad först angår reglerna örn forum föreskrives i tryckfrihetsförordningen,

att mål rörande innehållet i tryckt skrift skall upptagas vid rådhusrätt enligt

vad därom stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning § 87 regeringsformen

föreskriver. Härav följer, att om residensstad lägges under landsrätt, tryckfrihetsmål

som bort upptagas vid den indragna rådhusrätten i stället måste

hänvisas till annan rådhusrätt. Därvid torde endast rådhusrätt i stad inom

länet böra ifrågakomma. Såsom processlagberedningen framhållit skulle nämligen

anlitande av domstol utom länet medföra åtskilliga svårigheter bland

annat i fråga örn juryns sammansättning. Något oundgängligt behov av att

kunna anvisa forum i annat län torde ej heller föreligga. På sätt anförts i

propositionen 1944: 246 synes man åtminstone tills vidare ej ha anledning att

räkna med att rådhusrätten i någon residensstad skall komma att indragas

utan att i länet fortfarande finnes någon stad med rådhusrätt. I övrigt bör

som villkor för behörighet uppställas, att rådhusrätten har minst tre lagfarna

ledamöter. Därest flera rådhusrätter med sådan sammansättning finnas inom

länet, synes företräde böra givas åt den som är närmast tryckningsorten.

I fråga om rättens sammansättning i jurymål vill jag framhålla, att nya

RB:s bestämmelser örn medverkan av nämnd i rådhusrätt vid handläggningen

av grövre brottmål främst motiverats därmed, alt det i dessa mål vore av särskild

vikt att allmänheten genom sina målsmän toge del i dömandets ansvar

och därigenom erhölle förtroende för det sätt varpå domstolen fullgjorde sin

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

7

uppgift. I de tryckfrihetsmål om vilka nu är fråga blir denna synpunkt i väsentlig

mån tillgodosedd redan genom juryns deltagande. Den omständigheten

att straffmätningen sker utan medverkan av lekmän synes mig ej böra

tillmätas alltför stor betydelse. I tryckfrihetsmål kommer det nämligen mera

sällan i fråga att tillgripa straff jämförliga med dem som ådömas i vanliga

svårare brottmål. 1 avbidan på en slutlig reglering av den föreliggande frågan

torde därför den nuvarande organisationen av domstolen utan olägenhet kunna

bibehållas även i de jurymål där brottet är av grövre beskaffenhet. Rådhusrätten

hör således då jury medverkar alltid lia den sammansättning som

i nya RB är i allmänhet föreskriven för domförliet vid huvudförhandling.

I rätten böra alltså liksom för närvarande sitta tre ledamöter.

Genom att förutsättningar saknas att nu genomföra förslaget om befogenhet

för juryn att vid målets avdömande fungera såsom nämnd bortfaller anledningen

till en av beredningen föreslagen ändring i jurymannaförsäkrans

lydelse. Det är vidare icke utan grundlagsändring möjligt att, såsom beredningen

förordat, låta rätten i juryn insätta en person med uppgift att vara

juryns ordförande. På grund härav erfordras vissa jämkningar i beredningens

förslag. Dessutom torde ändring böra ske även på en annan punkt i

förslaget.

Beträffande domstolens sammansättning i mål som enligt lag eller överenskommelse

mellan parterna skola handläggas utan jury har beredningen

förordat, att rätten alltid skall bestå av en lagfaren domare och nämnd. Förslaget

härom sammanhänger nära med beredningens ståndpunktstagande i

fråga örn domstolsorganisationen i jurymål. Såsom redan framhållits förutsätter

jag, att i sistnämnda avseende tills vidare skall gälla detsamma som för

närvarande samt att frågan om medverkan av lekmän även vid det slutliga

avdömandet framdeles skall upptagas till förnyat övervägande. I avvaktan

därpå torde i tryckfrihetsmål som ej handläggas med jury rätten lämpligen

böra sammansättas efter de grunder som enligt nya RB skola tillämpas i vanliga

brottmål. Detta betyder, att rätten i regel skall vara domför med tre lagfarna

ledamöter men i mål örn grövre brott bestå av lagfaren domare med

nämnd.

Vad beredningen eljest föreslagit synes mig lämpligt och torde böra genomföras.

Från de utgångspunkter för vilka sålunda redogjorts har jag låtit inom departementet

utarbeta nytt förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången

i tryckfrihetsmål. I den mån skälen för de ändringar departementsförslaget

innefattar i förhållande till gällande lag ej framgå redan av det förut

anförda, ber jag att få hänvisa till beredningens betänkande.

Både tryckfrihetsförordningen och den nuvarande rättegångslagen för

tryckfrihetsmål utgå från att alla dylika mål äro alt betrakta såsom brottmål.

Enligt nya RB anses som brottmål endast mål, i vilka talan föres örn ansvar.

Rör mål vari talan grundas på brottslig gärning uteslutande skadestånd eller

annat enskilt anspråk, skall målet handläggas i den för tvistemål stadgade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

ordningen. Vad tryckfrihetsmål beträffar torde emellertid grundlagsstadgandena

om juryprövning få anses innebära, att — frånsett mål om inbjudning

till deltagande i lotteri — rätt att påkalla medverkan av jury skall finnas i

alla fall då frågan om tryckt skrifts brottslighet göres till föremål för rättslig

prövning. Jag förutsätter därför, att tryckfrihetsmål fortfarande i regel skola

behandlas i enlighet med föreskrifterna i den särskilda rättegångslagen, även

om något ansvarsyrkande icke framställts. Örn skadeståndstalan föres särskilt,

sedan frågan örn skriftens brottslighet redan avgjorts i annan rättegång

mot svaranden, lär emellertid handläggning enligt reglerna för tvistemål

kunna ifrågakomma.

Den föreslagna lagen bör uppenbarligen träda i kraft samtidigt med nya

RB, d. v. s. den 1 januari 1948. I mål vari stämning utfärdats eller rättegång

eljest inletts före nämnda dag bör dock den nuvarande lagen alltjämt

äga tillämpning.

Härefter hemställer föredraganden, att lagrådets utlåtande över förenämnda

inom departementet upprättade förslag till lag med vissa bestämmelser

örn rättegången i tryckfrihetsmål, av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 328■

9

Förslag

till

Lag ''

med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Mål angående brott som avses i § 3 tryckfrihetsförordningen upptages,

om den skrift som föranlett åtalet är tryckt i stad i vars rådhusrätt enligt

gällande bestämmelser jämte borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter,

vid den rådhusrätten men i annai fall vid rådhusrätten i stad som

är säte för länsstyrelsen i det län där skriften är tryckt eller, om den staden

lyder under häradsrätt, vid den rådhusrätt i länet med angiven sammansättning

som är närmast tryckningsorten.

Beträffande sådan utom riket på svenska språket tryckt skrift, å vilken

huvuddistributören finnes angiven, vare dennes boningsort ansedd som tryckningsort.

Är tryckningsorten eller, i fall som avses i andra stycket, huvuddistributörens

boningsort ej känd, när talan väckes, eller är fråga örn annan utom

riket tryckt skrift än i andra stycket sägs, vare som tryckningsort ansedd

ort där skriften anträffas.

2 §•

Mål varom i 1 § fönnäles skall av rätten företagas till förberedande behandling

så snart ske kan. Finnes part eller annan böra höras, förordne rätten

därom.

Vid målets beredande skall utredas vem som är ansvarig för skriftens

innehåll; beslut i sådan fråga så ock i fråga om måls avvisande må meddelas

under målets beredande. Om särskild talan mot beslut, varigenom rätten

ogillat invändning av den tilltalade, att han icke är ansvarig för skriftens

innehåll, gällö vad i rättegångsbalken är stadgat angående invändning om

rättegångshinder.

Vid målets beredande skall tillika bestämmas, huruvida frågan om skriftens

innehåll är brottsligt skall prövas av jury.

Skall jury ej medverka, varde målet, sedan beredandet slutförts, utsatt till

huvudförhandling i den för brottmål i allmänhet gällande ordningen.

3 §•

Då jury skall medverka, skola i samband med målets beredande vid sammanträde

med parterna inför rätten de åtgärder för juryns bildande vid
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 328.

tagas som i tryckfrihetsförordningen stadgas. Åklagaren eller målsäganden

skall närmare angiva i vilket hänseende han påstår skriften vara brottslig

jämte det eller de lagrum som han finner tillämpliga.

4 §•

Sedan målets beredande slutförts, skall rätten utsätta tid för huvudförhandling

inför juryn. Angående rättens sammansättning vid huvudförhandlingen

gäde vad i rättegångsbalken är i allmänhet föreskrivet om domförhet

vid sådan förhandling. De till tjänstgöring i jury utsedda skola genom rättens

försorg skriftligen kallas till förhandlingen; och skall kallelsen innehålla

såväl uppgift å den tid inom vilken anmälan om laga förfall eller begäran

örn befrielse från jurymannauppdraget på annan grand senast bör vara till

rätten inkommen som ock erinran om påföljd för försummelse att hörsamma

kallelsen.

Visar juryman laga förfall eller beviljas honom befrielse från jurymannauppdraget,

inkallas suppleant till tjänstgöring. Finner rätten att juryman

icke styrkt laga förfall eller avslås begäran om befrielse från uppdraget,

varde jurymannen underrättad därom. De av rätten uttagna suppleanterna

skola inkallas i den ordning vari de utlottats och de av part utsedda suppleanterna

i den ordning de nämnts.

Uteblir juryman å tid till vilken förhandlingen inför juryn utsatts, skall

suppleant för den uteblivne inkallas, örn uppskov med målet därigenom kan

undvikas. Äger den uteblivne ej laga förfall och vållas av utevaron uppskov

med målet, vare han skyldig att ersätta statsverket och parterna den kostnad

som genom försummelsen uppkommer; dock må ersättningsskyldigheten

jämkas efter vad rätten finner skäligt.

5 §•

Då fulltalig jury tillstädeskommit inför rätten, skola juryns medlemmar

avlägga denna försäkran: »Jag N. N. lovar och försäkrar på heder och samvete,

att jag såsom ledamot i denna jury efter bästa förstånd skall besvara

de frågor som av rätten framställas och i obrottslig tystnad hålla såväl vad

under juryns överläggningar yttras som huru de särskilda medlemmarna

rösta. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.»

6 §•

Målet liandlägges vid huvudförhandlingen i juryns närvaro. Juryman äger

att med rättens tillstånd framställa fråga till part, vittne, sakkunnig eller

annan.

7 §■

Sedan förhandlingen inför juryn blivit förd till slut, skall rätten utan

uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta frågan huruvida skriftens

innehåll är brottsligt efter det eller de lagrum som åklagaren eller målsäganden

funnit tillämpliga. Avser åtalet flera brott eller föranleder målets

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

11

beskaffenhet i övrigt flera frågor, skola de framställas var för sig. Innan

frågorna till juryn slutligen avfattas, skall närvarande part beredas tillfälle

att yttra sig över desamma. Därefter överlägge juryn i enrum under en av

juryn utsedd ordförande. Framställd fråga skall av juryn besvaras med ja

eller nej. Ej må juryn åtskiljas innan samtliga frågor blivit besvarade.

8 §•

Vid juryns överläggning skola handlingarna i målet jämte rättens protokoll

vara tillgängliga för juryn.

Juryns beslut skall grundas på vad vid huvudförhandlingen inför juryn

förekommit. I beslutet må ej deltaga juryman som ej övervarit hela huvudförhandlingen.

Har ny huvudförhandling ägt rum, skall beslutet grundas

på vad därvid förekommit.

Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillställas rättens ordförande, varefter

dom skall meddelas senast påföljande söckendag.

9 §•

över alla mål som omförmälas i 1 § skall genom rättens försorg föras

särskild dagbok.

10 §.

Juryman åtnjuter av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt

de grunder som gälla för landstingsmän.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; den skall dock ej äga

tillämpning i mål vari stämning utfärdats eller rättegång eljest inletts före

nämnda dag.

Genom lagen upphäves lagen den 9 april 1937 (nr 118) med vissa bestämmelser

om rättegången i tryckfrihetsmål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl, Maj:ts lagråd den 6 september

19i6.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,

justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 14 juni 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 31 maj 1946, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av hovrättsassessorn Sven Strömberg.

Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

1 §•

I förevarande paragraf stadgas, att tryckfrihetsmål skall upptagas, örn den

skrift som föranlett åtalet är tryckt i stad, i vars rådhusrätt enligt gällande

bestämmelser jämte borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter, vid

den rådhusrätten men i annat fall vid rådhusrätten i stad, som är säte för

länsstyrelsen i det län där skriften är tryckt, eller, om den staden lyder under

häradsrätt, vid den rådhusrätt i länet med angiven sammansättning, som

är närmast tryckningsorten.

Enligt nya RB skall rådhusrätt alltid bestå av, jämte borgmästare, minst

två lagfarna ledamöter. Skulle den nu föreslagna lagen ha varit avsedd att

slutligt reglera rättegången i tryckfrihetsmål, borde ifrågavarande stadgande

ha erhållit en avfattning, som bättre överensstämmer med reglerna i nya RB.

Såsom föredragande departementschefen anfört, innebär förslaget emellertid

allenast en provisorisk reglering av omförmälda spörsmål, avsedd att gälla

för tiden intill slutförandet av den nu pågående utredningen angående revision

av tryckfrihetsförordningen. Under denna tid komma på grund av

stadgandet i 26 § i det av riksdagen antagna förslaget till lag örn införande

av nya RB att i flera städer bibehållas rådhusrätter, i vilka icke finnas, förutom

borgmästaren, minst två lagfarna ledamöter. Vid sådant förhållande

synes avfattningen av förevarande stadgande kunna godtagas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kanal. Maj:ts proposition nr 32b.

2 och 3 §§.

Innan tryckfrihetsmål utsattes till huvudförhandling, bör av rätten utredas

vem som är ansvarig för skriftens innehåll, och på förhand skall tillika

bestämmas, huruvida jury skall medverka. Medför tillämpningen av de allmänna

processreglerna, att förberedelse äger rum, bör denna uppenbarligen

omfatta nyss nämnda förberedande åtgärder. Nya RB innehåller emellertid

icke några bestämmelser om förberedelse i mål om allmänt åtal, och

med avseende å tryckfrihetsmål av detta slag erfordras närmare reglering av

de förberedande åtgärder, som enligt vad förut sagts böra vidtagas. De

föreskrifter, som i ämnet lämnats under 2 §, kunna emellertid tänkas orsaka

den missuppfattningen, att rätten i tryckfrihetsmål ej skulle ingå i annan

förberedande behandling än som omtalas i sagda paragraf. Även örn faran för

dylikt missförstånd ej tages i beräkning, synes det mindre tillfredsställande,

att förevarande lag beträffande mål, i vilka förberedelse sker enligt nya RB,

upprepar där meddelade stadganden om handläggningen. Genom ändrad

formulering och omgruppering av innehållet i 2 § första, andra och tredje

styckena torde vad nu anmärkts kunna avhjälpas, på samma gång som viss

fördel uppnås i systematiskt avseende. Sålunda kan 2 § inledas med föreskrift

om att i mål, varom i 1 § förmäles, rätten skall vid förberedande behandling

så snart ske kan utreda vem som är ansvarig för skriftens innehåll

samt att rätten därvid må meddela beslut i sådan fråga; i anslutning

härtill angives, att tillika skall bestämmas, huruvida frågan örn skriftens

innehåll är brottsligt skall prövas av jury. Såsom andra stycke kan lämpligen

givas bestämmelse örn att rätten vid målets beredande må, även då

fråga är örn allmänt åtal, höra part eller annan så ock meddela beslut i

fråga örn målets avvisande, varefter det fullföljdsstadgande, som i förslaget

återfinnes i andra styckets andra punkt, upptages såsom paragrafens tredje

stycke.

Lagrådet vill därjämte förorda, att det föreslagna sista stycket i 2 § överföres

till 3 §. Med hänsyn till att stadgandet behandlar det mindre vanliga

fallet, då jury ej skall medverka, synes det böra insättas såsom andra stycke

i sistnämnda paragraf.

Enligt 3 § i förslaget skall åklagaren eller målsäganden närmare angiva,

i vilket hänseende han påstår skriften vara brottslig, jämte det eller de lagrum,

som han finner tillämpliga. Emellertid följer av vanliga processuella

regler, att stämningen i målet skall innehålla erforderliga uppgifter i detta

avseende. Med hänsyn härtill och till de föreskrifter, som eljest gälla angående

talans preciserande vid måls beredande och vid huvudförhandling,

torde anledning saknas att meddela särskild bestämmelse i ämnet. Utgår

stadgandet, kan här i stället lämpligen intagas den i 4 § givna föreskriften

om att rätten, sedan målets beredande slutförts, skall utsätta tid för huvudförhandling

inför juryn.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

1 §•

Vid bifall till lagrådets under 2 och 3 §§ sist gjorda hemställan utgår

första punkten i förevarande paragrafs första stycke.

6 och 8 §§.

Gällande lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål

innehåller i 9 § andra stycket, att därest påbörjad förhandling inför juryn

uppskjutes, förhandlingen skall fortsättas, örn den tid, inom vilken målet

återupptages till slutlig handläggning, ej överstiger fjorton dagar samt rättens

och juryns sammansättning är oförändrad vid målets senare handläggning,

ävensom att i annat fall ny förhandling skall äga rum. Förslaget upptager

icke några motsvarande bestämmelser. I nya RB stadgas emellertid såsom

villkor för fortsättning av uppskjuten huvudförhandling, att målet återupptages

till slutlig handläggning inom två veckor från dagen för första förhandlingens

avslutande samt att de domare, som då sitta i rätten, övervarit

den tidigare handläggningen. Äro dessa villkor ej uppfyllda, skall ny huvudförhandling

hållas. Då sagda bestämmelser bli tillämpliga jämväl i tryckfrihetsmål,

erfordras icke i dessa delar särskilda föreskrifter i förevarande

lag. Beträffande juryn stadgas i 8 § av förslaget, att juryman, som icke övervarit

hela huvudförhandlingen, ej må deltaga i juryns beslut. Förslaget överensstämmer

härutinnan med vad processlagberedningen föreslagit. I sin motivering

har beredningen framhållit, att av sistnämnda stadgande skulle bland

annat följa, att om uppskov blir nödvändigt, ny fullständig huvudförhandling

måste äga rum, så snart juryns sammansättning icke är oförändrad.

En sådan slutsats synes dock ej oomtvistlig, och i varje fall måste det med

hänsyn till betydelsen av denna regel anses mindre tillfredsställande, att den

ej kommit till direkt uttryck i lagtexten. Lagrådet vill därför hemställa, antili

stadgandet i 6 § fogas ett andra stycke av innehåll, att fortsatt huvudförhandling

ej må hållas, med mindre juryns sammansättning är oförändrad. Vidtages

sådan ändring i förslaget, blir omförmälda föreskrift i 8 § överflödig.

9 §•

Det i denna paragraf upptagna stadgandet om förande av särskild dagbok

i tryckfrihetsmål torde med hänsyn till den i 6 kap. 11 § nya RB givna

regeln, att vid rätten skall över alla mål föras dagbok, icke vara erforderligt.

Därest det anses påkallat att i tryckfrihetsmål föres särskild dagbok,

må enligt 13 § nämnda kapitel föreskrift härom meddelas i administrativ

ordning.

Nu förevarande paragraf bör alltså utgå ur förslaget.

övergångsbestämmelserna.

Enligt vad här stadgas skall den föreslagna lagen ej äga tillämpning

i mål, vari stämning utfärdats eller rättegång eljest inletts före den 1

januari 1948. Föreskriften överensstämmer ej helt med reglerna i 12 §

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

15

förslaget till lag om införande av nya RB. I detta förslag uppställas nämligen

vissa undantag från den angivna huvudregeln. En följd av olikheten mellan

förslagen skulle bli, att därest ett tryckfrihetsmål, som anhängiggjorts före

den 1 januari 1948, därefter på grund av återförvisning ånyo upptages av

underrätten, målet såvitt angår rättegången i allmänhet skall handläggas enligt

nya RB, under det att beträffande de delar av förfarandet, som regleras

av den särskilda lagen om tryckfrihetsmål, äldre lag skall tillämpas. Det

synes lämpligare, att i förevarande förslag, liksom i flera andra följdförfattningar

till nya RB, stadgas, att i tillämpliga delar skall gälla vad i lagen örn

införande av nämnda balk finnes föreskrivet.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

Utdrag au protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 september 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Quensel, Erlander, Danielson, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Erigsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets

den 6 september 1946 avgivna utlåtande över det den 31 maj 1946 till lagrådet

remitterade förslaget till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i

tryckfrihetsmål.

Med förmälan, att de av lagrådet framställda erinringarna beaktats samt

att ytterligare ett par redaktionella jämkningar vidtagits, hemställer föredraganden,

att det sålunda jämkade förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

40229S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:493 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål. a1 i texten
  2. 1LU 1946:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål. s. 3 i texten