Angående anordnande av lokaler för Överståthållarämbetet
1946-10-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:352, Angående anordnande av lokaler för Överståthållarämbetet
Dokumentets text
Kungl. Majds proposition nr 352.
1
Nr 352.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande av
lokaler för Överståthållarämbetet; given Stockholms
slott den il oktober 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 11 oktober 1946.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:
Frågan örn anskaffande av nya och utökade lokaler åt Överståthållarämbetet
har sedan länge varit aktuell. På uppdrag av Kungl. Majit den 24 oktober
1941 verkställde byggnadsstyrelsen i samråd med Överståthållarämbetet
vissa utredningar i ärendet. Av dessa framgick att gamla garnisonssjukhuset
å Kungsholmen vore den enda kronan tillhöriga byggnad, som lämpligen
kunde komma i fråga att användas såsom ämbetshus för Överståthållarämbetet.
Enär emellertid denna byggnad då icke kunde bliva disponibel för ändamålet,
inköptes den i hörnet av Brunkebergs- och Beridarbansgatorna belägna
fastigheten nr 17 i kvarteret Skansen och inreddes i denna lokaler åt
vissa delar av Överståthållarämbetet. Såsom framgår av propositionen 1942:
281 avsågs emellertid icke, att denna anordning skulle utgöra en slutlig lösning
av lokalfrågan.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 352. 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 352.
Med anledning av förnyad framställning av Överståthållarämbetet bemyndigade
Kungl. Majit den 7 december 1945 byggnadsstyrelsen att för utredning
av ämbetets lokalfråga taga i anspråk ett belopp av 6 000 kronor av
i-eservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag.
I skrivelse den 23 februari 1946 erinrar Överståthållarämbetet om, att
Kungl. Majit anbefallt ämbetet att utreda frågan om överförande till en statlig
avdelning inom ämbetet av de bestyr med taxeringsarbetet och därmed
sammanhängande uppgifter, vilka i länen i vad gäller vissa magistratsstäder
ankomma å länsstyrelserna. Ämbetet hade med anledning av detta utredningsuppdrag
rådgjort med byggnadsstyrelsen och därvid funnit, att erforderliga
utrymmen för en förstatligad taxeringsavdelning icke kunde beredas
inom fastigheten vid Beridarbansgatan.
I detta läge, fortsätter Överståthållarämbetet, syntes böra till förnyat övervägande
upptagas frågan, huruvida icke den av garnisonssjukhuset disponerade
fastigheten skulle kunna ställas till ämbetets förfogande i så god tid,
att densamma, efter erforderliga reparationer, kunde tagas i anspråk redan
från och med den 1 januari 1948. Då Södersjukhuset under år 1946 eller
närmast följande år avsåges bliva fullständigt utbyggt, torde måhända möjlighet
föreligga att för garnisonssjukhuset ställa erforderligt utrymme till
förfogande vid Karolinska sjukhuset. Beläggningen vid garnisonssjukhuset
borde ju även hava icke oväsentligt nedgått efter upphörandet av den militära
beredskapen.
I skrivelse den 19 september 1946 har byggnadsstyrelsen framlagt resultatet
av den anbefallda utredningen. Denna hade, meddelar styrelsen, givit vid
handen, att garnisonssjukhuset med tillhörande markområde jämväl med
hänsyn till belägenheten inom staden vore väl ägnat till förläggning av
Överståthållarämbetet.
Byggnadsstyrelsen framhåller vidare i detta sammanhang, att en utflyttning
av Överståthållarämbetet från dess nuvarande ämbetslokaler i kvarteret
Skansen 17, blivit alltmer önskvärd även med hänsyn till de otillfredsställande
lokalförhållandena för länsstyrelsen i Stockholms län. Utredningar i frågan
om avhjälpande av länsstyrelsens trängande lokalbehov hade nämligen visat,
att ett tillgodoseende av detta i direkt anslutning till länsstyrelsens nuvarande
lokaler endast torde kunna vinnas genom att fastigheten Skansen
nr 17, såsom vid inköpet av densamma ursprungligen också var tänkt, toges
i anspråk för länsstyrelsens räkning.
Beträffande den planerade omorganisationen av Överståthållarämbetet anför
byggnadsstyrelsen i förevarande sammanhang:
Enligt Kungl. Majits beslut skall den pågående utredningen rörande skatteverkets
omorganisation avse inrättandet av dels en statlig, i Överståthållarämbetet
inordnad avdelning med i huvudsak de uppgifter, vilka i länen ankomma
på länsstyrelserna, och dels ett eller flera av kommunen bekostade
verk, vilka skola övertaga de skatteverkets uppgifter, som i andra magistratsstäder
ombesörjas av magistraten elier densamma underställda organ
eller av kommunala myndigheter. I anledning härav har överståthållaräm
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 352.
3
betet den 9 augusti 194G framlagt betänkande med förslag till inrättande av
en statlig skatteavdelning vid ämbetet. Härmed blir den år 1942 av statsmakterna
påbörjade omorganisationen av Överståthållarämbetet i riktning
mot ett särskiljande av ämbetets statliga uppgifter, å ena, och dess »magistrala»
och kommunala ärenden, å andra sidan, i huvudsak slutförd. Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har sedermera chefen för socialdepartementet
tillkallat särskild sakkunnig att verkställa utredning angående dels
den slutliga uppdelningen av Överståthållarämbetet efter länsstyrelse- och
magistratsuppgifter, dels poliskammarens ställning efter en sådan uppdelning.
Vid utredningen av överståthållarämbetets lokalfråga har styrelsen, efter
samråd med ämbetet, utgått från att ämbetet skulle erhålla en slutlig organisation
i huvudsak enligt nu antydda linjer. De frågor rörande ämbetets
organisation, som fortfarande vore föremål för utredning, vore icke av den
omfattning, att den bomme att påverka planläggningen i stort vid bearbetningen
av ämbetets lokalfråga.
Överståthållarämbetet hade, fortsätter byggnadsstyrelsen, med avseende
å tjänsterummens storlek framhållit, att åtskilliga av dessa mäste beräknas
ej oväsentligt större än för de centrala ämbetsverken i allmänhet och även
större än för länsstyrelserna, detta beroende på det mycket stora antalet besökande.
Styrelsen anför härom vidare:
Besöksfrekvensen har sin förklaring dels i ärendenas art — härvidlag föreligger
visserligen ingen skillnad i förhållande till länsstyrelserna men väl till
den centrala förvaltningen — och dels däri att huvudstadens invånare pa
grund av de kortare avstånden och goda kommunikationerna ha bättre möjligheter
till personliga besök än befolkningen i de vidsträckta länen. Vidare
bör beaktas, att icke blott besöksfrekvensen utan även det mycket stora antalet
telefonsamtal, som äger rum i vissa ärenden, gör det olämpligt att placera
två eller flera kvalificerade befattningshavare i samma rum. Då såväl
assessorerna som samtliga byråsekreterare äro direkt föredragande för övereller
underståthållaren, torde samtliga dessa befattningshavare böra såvitt
möjligt beredas enskilda rum. Allenast e. o. notarierna, vilka biträda andra
föredragande med utredningar, kunna placeras två i samma rum. Beträffande
skatteavdelningen, inom vilken arbetet till väsentlig del omfattar utredningar
och beredande av mål till föredragning, kan man däremot i viss utsträckning
utan större olägenhet för arbetet räkna med placering i samma
rum av två eller tre befattningshavare.
Den verkställda utredningen gåve enligt byggnadsstyrelsens mening vid
banden, att garnisonssjukhuset icke ensamt erbjöde tillräckliga lokaler för
överståthållarämbetets behov. Omkring hälften av utrymmesbehovet måste
tillgodoses på annat sätt. Den klyvning i lokalt hänseende, som detta förutsatte,
syntes kunna ske utan olägenhet, örn skatteavdelningen inom ämbetet,
vilken hade sina avgränsade arbetsuppgifter, bereddes utrymme i en nybyggnad
i omedelbart grannskap av garnisonssjukhuset.
Till garnisonssjukhusets huvudbyggnad borde, anför byggnadsstyrelsen,
lämpligen förläggas tjänsterum för överståthållaren och underståthållaren,
erforderliga sessionsrum samt överståthållarämbetets nuvarande kansliavdelningar
med tillhörande expeditioner. Därjämte tillkomme den del av skatte
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 352.
avdelningen, som motsvarade landskamrerare^ avdelning vid länsstyrelse
samt den del av poliskammarens trafikexpedition, som handlade sådana ärenden,
vilka vid en planerad omorganisation skulle tillföras Överståthållarämbetet.
Med denna disposition hade även kunnat utvinnas ett antal reservrum,
vilket framdeles kunde vara av stort värde. Samtliga expeditioner, som tillhörde
nämnda avdelningar och som i stor omfattning besöktes av allmänheten,
skulle enligt styrelsens förslag bliva förlagda till byggnadens nedersta
våningar och grupperade kring de i de bägge flygelpartierna belägna trapporna.
Dessa trappor vore tillgängliga såväl från Pil- och Agnegatorna som
från huvudingången vid Hantverkargatan. Nuvarande huvudentrén till garnisonssjukhuset
skulle närmast bliva avsedd för sådan allmänhet, som sökte
någon särskild befattningshavare eller som skulle deltaga i sammanträden
och dylikt, samt för de tjänstemän, vilka icke tjänstgjorde å nyssnämnda expeditioner.
Byggnadsstyrelsen uttalar vidare, att den gamla byggnaden läte sig väl
anpassa för dessa nya uppgifter. De föreslagna ombyggnadsarbetena samt
iståndsättandet av byggnaden för sitt nya ändamål i enlighet med styrelsens
skrivelse bifogade ritningar hade av styrelsen kostnadsberäknats till 925 000
kronor. För att göra byggnaden lämplig som ämbetshus erfordrades ombyggnadsarbeten
av endast jämförelsevis ringa omfattning, vilket ytterligare underströke
lämpligheten av den sålunda föreslagna användningen av densamma.
Storleken av den angivna summan hade bland annat sin grund i den omständigheten,
att byggnadens underhåll delvis vore eftersatt till följd av att
densamma sedan länge varit avsedd att övergå till annan användning.
Enligt föreliggande förslag till överståthållarämbetets organisation tänktes
skatteavdelningen uppdelad på fem lokala taxeringskontor jämte bolagstaxerings-
och bokgranskningskontor samt en särskild avdelning för kupongskatten.
Härtill komme en expeditionsavdelning för den förste taxeringsintendent,
som bleve chef för samtliga taxeringsavdelningar, jämte en för taxeringskontoren
gemensam skrivcentral.
Vid utformningen och placeringen av den särskilda nybyggnad, som erfordrades
för skatteavdelningen, hade byggnadsstyrelsen hållit möjligheten
öppen för ett framtida bevarande av ett antal äldre byggnader belägna i parken
mellan garnisonssjukhuset och Norr Mälarstrand, av vilka en del vore
kulturhistoriskt värdefulla. Dessa skulle i så fall antingen utgöra framtida
reservutrymmen eller också, vid en förestående nybyggnad för skatteavdelningen,
efter erforderlig omändring tagas i anspråk för kupongskatte- och
bokgranskningskontoren. De fem lokala taxeringskontoren jämte bolagstaxeringskontoret
tänktes inrymda i en sex våningar hög byggnad. Denna vore
planlagd så, att ett taxeringskontor vore inrymt i varje våning med samtliga
tjänsterum förlagda kring ett centralt arkiv för deklarationer. En till denna
högre byggnad ansluten tvåvånings flygel skulle i bottenvåningen inrymma
lunchrum för samtliga avdelningar av Överståthållarämbetet samt i våningen
1 trappa upp förutom vissa reservutrymmen den för taxeringskontoren gemensamma
skrivcentralen,
Kungl. Majlis proposition nr 352.
5
Den för skatteavdelningen avsedda nybyggnaden jämte behövliga ändringsarbeten
å de befintliga byggnader, som förslagsvis skulle inrymma lokaler för
kupongskatte- och bokgranskningskontoren, har byggnadsstyrelsen kostnadsberäknat
till 2 600 000 kronor. Förslaget åskådliggöres närmare å till styrelsens
skrivelse fogade ritningar. Därest vid senare överväganden under pågående
ritningsarbete det skulle befinnas mest ändamålsenligt att tillgodose
lokalbehovet för samtliga skatteavdelningens underavdelningar genom nybyggnader,
syntes, uttalar styrelsen, en sådan lösning möjlig att genomföra
inom ramen för den uppgivna kostnaden. Härvid skulle lämpligen lokaler
för kupongskattekontoret kunna utvinnas genom ett ianspråktagande för
detta ändamål av reservutrymmet invid skrivcentralen samt lokaler för bokgranskningskontoret
erhållas genom att den nu enligt utredningsförslaget
i två våningar tänkta flygelbyggnaden påbyggdes med ytterligare en våning.
Det vore givet, fortsätter styrelsen, att en byggnadsfråga av förevarande
slag krävde ett synnerligen noggrant och omfattande ritningsarbete, varför
det under detta arbetes fortsatta bedrivande kunde komma att visa sig önskvärt
med vissa jämkningar i det nu framlagda utredningsförslaget. Styrelsen
förutsatte dock, att dessa kunde genomföras inom den uppgivna kostnadsramen
av (925 000 + 2 600 000) 3 525 000 kronor.
Av överståthållarämbetets förutnämnda betänkande den 9 augusti 1946
framginge, att Stockholms stad genom en av stadskollegiet tillsatt kommitté
ställt i utsikt ett årligt bidrag på högst 200 000 kronor för en del av skatteavdelningens
arbetsuppgifter. En förutsättning för en sådan överenskommelse
skulle emellertid vara, att den planerade uppdelningen av skatteverket kunde
genomföras den 1 juli 1948. Då en nybyggnad för skatteavdelningen måste
påbörjas redan i början av år 1947 för att kunna vara färdig till angivna tidpunkt,
borde, framhåller styrelsen, medel för ändamålet anvisas av innevarande
års höstriksdag.
Med anledning av det anförda och övrig i ärendet verkställd utredning
hemställer byggnadsstyrelsen, att gamla garnisonssjukhuset måtte ställas till
överståthållarämbetets disposition såsom ämbetshus, när detsamma kunde
frigöras från sin nuvarande uppgift för den militära sjukvården, att en särskild
byggnad för överståthållarämbetets skatteavdelning uppfördes därintill
å sjukhustomten samt slutligen att ett belopp av 1 000 000 kronor måtte av
innevarande års höstriksdag anvisas för uppgörande av ritningar och påbörjande
av ifrågavarande byggnadsföretag. Skulle garnisonssjukhuset icke
omedelbart kunna ställas till förfogande, vore det likväl önskvärt att arbetena
med uppförandet av nybyggnaden för skatteavdelningen igångsattes. Den del
av nämnda avdelning, som tänkts förlagd till det nuvarande garnisonssjukhuset,
skulle då tillfälligt kunna inrymmas i de reservrum, som planerats i
den för skatteavdelningen i övrigt avsedda särskilda nybyggnaden.
överståthållarämbetets lokalfråga erhöll en provisorisk lösning år 1942, då Departement»- riksdagen (skrivelsen nr 331) med bifall lill Kungl. Maj:ts därom framlagda chelenförslag
anvisade medel lill inköp av den i närheten av Brunkebergstorg be
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 352.
lägna fastigheten nr 17 i kvarteret Skansen för ämbetets räkning. Det står
redan nu klart, att detta provisorium inom en snar framtid måste avlösas av
permanenta anordningar. Dels synes nämligen länsstyrelsen i Stockholms
län, som även har sina lokaler i kvarteret Skansen, böra få sitt ytterligare
ufrymmesbehov täckt genom ianspråktagande av fastigheten nr 17 och dels
erfordras större utrymmen för överståthållarämbetets räkning i samband
med den förestående omorganisationen av ämbetet.
En förläggning av Överståthållarämbetet till garnisonssjukhusets nuvarande
byggnad på Kungsholmen har länge varit på tal. Redan år 1930 uttalades
— i samband med statsmakternas principbeslut om uppförande av Karolinska
sjukhuset och gamisonssjukhusets sammanslagning med detta — att sjukhustomten
på Kungsholmen, som vore synnerligen värdefull, torde kunna
utnyttjas bättre för annat ändamål än för tillgodoseende av garnisonens sjukhusbehov.
I likhet med byggnadsstyrelsen och Överståthållarämbetet anser
jag, att en lämplig lösning av ämbetets lokalfråga skulle vinnas genom ianspråktagande
av garnisonssjukhusets fastighet för ändamålet. Jag förordar
alltså, att sjukhusbyggnaden får undergå en härför erforderlig omändring,
så snart den kan frigöras från sin nuvarande uppgift. Med behandlingen av
frågan om medelsanvisning för ombyggnadsarbetena torde emellertid för närvarande
böra anstå.
Däremot synas redan nu åtgärder böra vidtagas för att åt den planerade
statliga taxeringsavdelningen, som i arbetshänseende blir ganska fristående,
måtte beredas särskilda lokaler å garnisonssjukhusets tomt. Byggnadsstyrelsen
har härutinnan föreslagit, att å tomtens västra del mellan sjukhuset och
Norr Mälarstrand uppföres en byggnad i sex våningar med en till densamma
ansluten tvåvånings flygel, samt har förutsatt, att även vissa å tomten befintliga
äldre byggnader eventuellt skulle kunna disponeras för ändamålet.
Enligt vad jag inhämtat har emellertid inom byggnadsstyrelsen tillika övervägts
en lösning av denna lokalfråga genom uppförandet av två lägre byggnader,
förlagda den ena till tomtens västra och den andra till dess östra del.
Då en sådan lösning synes äga betydande förtjänster ur estetisk synpunkt,
anser jag densamma böra närmare övervägas innan slutlig ställning tages till
frågan om dessa ämbetslokalers utformning.
Då det emellertid av flera anledningar är angeläget, att den planerade
skatteavdelningen snarast möjligt erhåller tillfredsställande lokaler, torde
redan nu anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen, och torde det sedermera
få ankomma på Kungl. Majit att närmare besluta i byggnadsfrågan. En
i enlighet med byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag uppförd sexvånings
byggnad jämte flygel har beräknats kosta 2 600 000 kronor, och enligt vad
för mig uppgivits skulle en lösning av frågan enligt alternativet med två lägre
byggnader troligen icke medföra någon mera betydande kostnadsökning. För
uppgörande av ritningar och byggnadsföretagets påbörjande torde å tilläggsstat
för innevarande budgetår böra anvisas 1 000 000 kronor.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit matte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 352.
7
att till Anordnande av lokaler för Överståthållarämbetet å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 1 000 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven G. Karlson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1946:266 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av lokaler för Överståthållarämbetet. a1 i texten