Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av en särskild utbildning skurs för sinnesslölärare våren 1947

1946-11-01 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:363, Angående anordnande av en särskild utbildning skurs för sinnesslölärare våren 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

1

Nr 363.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående anordnande

av en särskild utbildning skurs för sinnesslölärare

våren 1947; given Stockholms slott den 1

november 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet, inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen

anmäler statsrådet Mossberg uppkommen fråga örn anordnande av

en särskild utbildningskurs för sinnes slölär are våren 1947 samt anför därvid

följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 363.

BOUS 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 11 § reglementet den 22 december 1944 (nr 822; andr. nr 460/1946)

för statsunderstödda skolor för bildbara sinnesslöa skall vid varje sådan skola

finnas anställda, utom föreståndare, ordinarie lärare för såväl teoretisk som

praktisk undervisning till det antal, som kan anses motsvara det stadigvarande

behovet av lärarkrafter, ävensom extra ordinarie lärare, extra lärare

och timlärare i den mån undervisningens upprätthållande så påfordrar.

Utbildningen av lärare i teoretiska ämnen äger för närvarande rum endast

vid det seminarium, som föreningen för sinnesslöa barns vård upprätthåller

vid sin anstalt å Slagsta. Vid detta seminarium, som är tvåårigt, ha tidigare

varje höst i första årskursen intagits 8 elever. Hösten 1946 har dock antalet

intagna elever i seminariets första årskurs tillfälligt utökats till 18. För uppehållande

av verksamheten vid seminariet åtnjuter föreningen statsbidrag, vilket

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1946 för år 1946 utgår med 50 000

kronor och bestrides från det under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa.

För lärare för den praktiska undervisningen finnes icke för närvarande

anordnad någon utbildning, speciellt tillrättalagd för dem som skola omkänderha

ifrågavarande klientel.

I detta sammanhang må vidare omnämnas, att sedan ett antal år tillbaka i

Stockholm och Göteborg anordnas särskilda kurser för utbildande av hjälpklasslärare.

Genom beslut den 18 oktober 1946 har Kungl. Majit meddelat

närmare bestämmelser beträffande ifrågavarande kursverksamhet under innevarande

budgetår. Därvid har föreskrivits, bland annat, att en utbildningskurs

för hj älpklasslärare skall anordnas vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever

i Stockholm under 18 veckor av vårterminen 1947. Föreståndare för kursen

skall vara rektorn vid seminariet, där ej skolöverstyrelsen finner skäl utse

annan föreståndare. Plan för kursen skall fastställas av skolöverstyrelsen

efter förslag av föreståndaren. Kursen skall vara avsedd för högst 14 deltagare.

Till kursdeltagare, som icke är bosatt på kursorten, skall utgå dagtraktamente

med 3 kronor. Till föreståndare och lärare må utgå följande

arvoden, nämligen till föreståndaren 600 kronor, för föreläsningar högst 30

kronor för föreläsning, för ledning av seminarieövningar, konferenser och dylikt

högst 20 kronor för sammanträde örn 45 minuter samt för lektioner i

övningsämnen högst 10 kronor för lektion örn 45 minuter. Vidare må mellan

handledarna vid undervisningsövningarna fördelas ett belopp av högst 1 050

kronor (beräknat efter 75 kronor för deltagare). Ordinarie och extra ordinarie

lärare må under tjänstledighet för genomgående av kursen uppbära lön med

B-avdrag under hela den tid, högst 18 veckor, som kursen kommer att omfatta.

Kostnaderna för de nu ifrågavarande kurserna bestridas dels från en i gällande

avlöningsstat för folkskoleseminarierna under anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagen delpost å

12 100 kronor till arvoden vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare, dels

ock från en i gällande omkostnadsstat för samma seminarier uppförd anslagspost

å 7 800 kronor till dagtraktamenten åt deltagare i sådana kurser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

förslag av 1946 års hjälp- oell särklasslärarutredning.

Genom beslut den 10 maj 1946 bemyndigade Kungl. Majit chefen för socialdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga att inom departementet biträda

med utredning rörande organisationen av utbildningen av lärare för sinnesslö-

och hjälpklassundervisningen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades

den 25 maj 1946 såsom sakkunniga rektorn A. J. Isaacsson, inspektören

för sinnesslövården Anna-Lisa Annell, inspektören för sinnesslöundervisningen

Ragnhild Jungner, chefen tillika läkaren vid Lövstahemmet O. B. Sjödén

samt ledamoten av riksdagens första kammare Anna Sjöström-Bengtsson,

varjämte åt Isaacsson uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas

arbete.

I skrivelse den 26 september 1946 ha de sakkunniga, vilka antagit namnet

1946 års hjälp- och särklasslärarutredning, framlagt förslag örn anordnande

under våren 1947 av en särskild utbildningskurs för sinnesslölärare.

Utredningen meddelar till att börja med, att utredningen, som beräknade

ha slutfört sitt utredningsuppdrag tidigast under senare delen av år 1947,

verkställt en undersökning rörande lär ar behovet vid sinnesslöskolorna

under femårsperioden 1947/52. Utredningen hade därvid

funnit, att den vidtagna tillfälliga utökningen av slagstaseminariet icke vore

tillräcklig. Det preliminära resultatet av undersökningen visade nämligen, att

redan höstterminen 1947 minst 20 nya lärare komme att behövas. Detta förhållande

belystes närmare av följande sammanställning av de vid undersökningen

från sinnesslöskolorna infordrade uppgifterna.

Antal erforderliga nya lärare.

Läsåret

Summa för hela

femårsperioden

1947/52

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

21

28

18

12

14

93

I anslutning härtill anför utredningen vidare följande:

Av de lämnade uppgifterna framgår, att läsåret 1946/47 inom sinnesslöskolan

tjänstgöra som klasslärare icke mindre än 18 lärare, vilka ej ha avlagt

slagstaexamen eller erhållit skolöverstyrelsens behörighet. Dessa böra givetvis

efter hand utbytas mot kompetenta lärare. Av de nya lärarna skola 18

ersätta lärare, vilka under perioden avgå med pension; 75 beräknas sålunda

tillkomma på grund av skolornas utvidgning. Dessutom torde man, enligt vad

erfarenheten visar, nödgas räkna med att ett antal lärarinnor under denna tidsperiod

på grund av giftermål eller andra orsaker komma att sluta sin anställning

före pensionsålderns inträde.

Utredningen framhåller härefter, att från Slagsta seminarium vårterminen 1947

komme att utexamineras 8 lärare jämte ytterligare en, vilken som extra elev deltoge

i utbildningen. Enligt de nyss lämnade uppgifterna skulle utöver dessa 9

lärare behöva nyanställas ytterligare 12 lärare från och med läsåret 1947/48.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 363.

Härtill komme de 18 lärartjänster, som för närvarande uppehölles av ickekompetenta

vikarier. Utredningen, som funne det synnerligen angeläget, att

dessa nya lärarplatser tillsattes med lärare, vilka specialutbildats för sinnesslöundervisning,

hade övervägt olika möjligheter att fylla det föreliggande

lärarbehovet och hade därvid kommit till det resultatet, att den lämpligaste

utvägen vore att för ändamålet anordna en särskild utbildningskurs,

tillgänglig endast för sådana personer, som redan erhållit en viss grundläggande

pedagogisk utbildning. Utredningen hade därvid i främsta rummet

tänkt på dem, som nyligen utexaminerats från småskolseminarium. Även

sökande med annan jämförlig utbildning, exempelvis kindergartenlärarinnor,

borde dock kunna intagas vid kursen, särskilt örn antalet sökande skulle bli

alltför ringa. Möjlighet borde också finnas för sökande, manlig eller kvinnlig,

som aspirerade på föreståndare anst, att vinna inträde, under förutsättning att

sökanden hade lämplig förutbildning.

Utredningen hade — fortsätter utredningen — icke förbisett, att brist på

småskollärarinnor för närvarande förelåge. I den planerade kursen kunde

emellertid med hänsyn framför allt till de praktiska undervisningsövningarna

icke lämpligen mottagas flera än 10 elever. I betraktande av småskollärarkårens

storlek syntes det icke spela någon egentlig roll för folkskolan, örn 10

småskollärarinnor överginge till annan lärarverksamhet. Utredningen ville i

detta sammanhang betona den synnerliga vikten av att genomförandet av de

nya bestämmelserna örn undervisning av bildbara sinnesslöa barn icke äventyrades

genom brist på kompetenta lärare.

Yad angår planläggningen av utbildningskursen föreslår utredningen,

att som ett första försök till en samordning i viss utsträckning av

hjälpklasslärarutbildningen och utbildningen av sinnesslölärare för kursen

delvis skulle utnyttjas undervisningen vid den hjälpklasslärarkurs, som skulle

äga rum i Stockholm under vårterminen 1947. Kurstiden, som för sistnämnda

kurs utgjorde 18 veckor, borde dock enligt utredningens mening för sinnesslölärarkursen

fastställas till minst 20 veckor, särskilt med tanke på att i

utbildningen även borde ingå en tids hospitering vid internatskola.

Utredningen framlägger härefter följande förslag till preliminär kursplan

för sinnes slölär arhur sen, vilken plan dock icke av utredningen avsetts att vara

bindande för kursledningen.

Ungefärligt

Undervisningsämnen. antal timmar
1.

Psykologi .............................................................................. 20

2. Psykiatri och psykopatologi ...................................................... 40

3. Psykiska mätningar, teori och praktiska övningar ........................ 70

4. Talrubbningar och deras behandling ......................................... 30

5. Tal- och röstvård ..................................................................... 10

6. Hörselsvaga och synsvaga barn ................................................ 10

7. Sinnesslövårdens historia och organisation ................................. 10

8. Anstaltspedagogik m. m.......................................................... 10

9. Sociala frågor berörande bärna- och ungdomsvården .................. 10

10. Yrkesvägledning och kuratorsarbete bland psykiskt efterblivna...... 4

11. Arbetssättet i sinnesslöskolan inklusive speciell metodik ............ 20

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

12. Sång och sånglekar, rytmik och gymnastik ................................. 30

13. Modellering och teckning ......................................................... 10

14. Småslöjd, träslöjd och kindergartenarbete ................................. 50

15. Hospitering ................................................................;.......... 120

16. Undervisningsövningar ............................................................ 80

17. Ledning av praktiskt arbete ................................................... 12

18. Specialstudier, personalakter och sociala utredningar .................. 34

570

Yad beträffar ledningen för bursen upplyser utredningen, att rektor vid

folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm på grund av det omfattande

arbete, som vore förenat med ledningen av hjälpklasslärarkursen därstädes,

under de senaste åren avböjt att leda denna kurs. De senaste kurserna

hade därför i stället letts av lektorn i pedagogik vid seminariet, vilken dock

önskade draga sig tillbaka. För att belysa omfattningen av det arbete, som

ålåge kursledaren, erinrar utredningen örn att kursen omfattade 280 å 300

föreläsningar och övningar av ett mycket stort antal föreläsare och lärare. För

denna undervisning måste för varje vecka ett särskilt schema uppgöras, vilket

skulle anpassas efter lokaltillgång och föreläsarnas personliga önskemål.

Vidare måste kursledaren åhöra ett flertal lektioner av varje kursdeltagare,

då ansvaret för betygssättningen åvilade kursledaren. Dessutom gällde det

att hålla konferenser med kursdeltagarna, att sköta kursens räkenskaper och

utbetala ersättning till föreläsare och kursdeltagare. Kursledaren hade vidare

att avgiva yttrande och förslag beträffande deltagare i kursen, vilket vore

mycket tidsödande, då utbildningskursen brukade sökas av omkring 200

lärare. I själva verket vore arbetet med kursen så pass omfattande, att det

skulle kunna ge full sysselsättning åt en person. Den utgående ersättningen, 600

kronor, stöde icke på något sätt i rimligt förhållande till det arbete och ansvar,

som ålåge kursledaren.

Vad anginge ledningen av den planerade sinnesslölärarkursen bleve denna

— fortsätter utredningen — i det hela analog med ledningen av utbildningskursen

för hjälpklasslärare. Det vore givetvis önskvärt, att en person helt

kunde ägna sig åt att leda kursen, men det syntes för närvarande vara omöjligt

att få någon för ändamålet lämplig och kompetent person. Under sådana

förhållanden hade utredningen tänkt sig en annan anordning. Utredningen

ville i detta sammanhang erinra bland annat örn att seminarierektorerna

erhållit större frihet att disponera sin tid, sedan numera ett kontorsbiträde

anställts å rektorsexpeditionerna och skolöverstyrelsen erhållit vidgad fullmakt

att bestämma rektorernas undervisningsskyldighet eller helt befria dem

från undervisning. Det syntes sålunda numera icke vara uteslutet, att rektor vid

folkskolseminariet för kvinnliga elever i Stockholm skulle kunna åtaga sig ledningen

av kursen, under förutsättning att han vid sin sida finge tvenne biträden

vid bedömandet av lektionerna och att kursledningen utrustades med tillräckligt

kvalificerad sekreterarhjälp.

Utredningen föreslår alltså, att kursen skulle ledas av en bestyrelse

bestående av rektor vid folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stock
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

holm som ordförande samt som ledamöter hjälpskolekonsulanten tillika

inspektören för sinnesslöundervisningen och lektorn i psykologi och pedagogik

vid samma seminarium, vilken lett de sista utbildningskursema för

hjälpklasslärare. Ifrågavarande befattningshavare hade förklarat sig intet ha

att erinra mot en dylik anordning. Såsom sekreterare vid kursen borde engageras

en sinnesslölärarinna och en hjälpklasslärarinna, vilka samtidigt skulle

biträda som handledare. Denna bestyrelse skulle då fungera såsom ledning

såväl för hjälpklasslärarkursen som för sinnesslölärarkursen.

Vad angår kostnaderna för den föreslagna sinnesslölärarkursen

har utredningen till en början uppehållit sig vid frågan örn förmånerna

för kursdeltagarna. Utredningen framhåller härutinnan, att då småskollärarinnorna

vore placerade i lönegrad 9 och sinnesslölärarna i lönegiad

11, skillnaden i löneställning knappast vöre tillräcklig för att man skulle

kunna räkna med att småskollärarinnorna skulle söka sig till kursen i tillräckligt

antal för att medge ett lämpligt urval, om de måste avstå från sin

lön under kurstiden och dessutom bekosta uppehället i Stockholm. Med hänsyn

härtill syntes det för kursens rekrytering nödvändigt att tillförsäkra kursdeltagarna

en tämligen god ekonomisk gottgörelse under utbildningen. Utredningen

erinrar örn att för deltagare i hjälpklasslärarkursen gällde, att ordinarie

och extra ordinarie lärare under tjänstledighet för genomgående av

kursen ägde uppbära lön med B-avdrag under hela den tid, som kursen omfattade,

ävensom att deltagare i nämnda kurser, vilka icke vore bosatta å kursorten,

finge ett dagtraktamente av 3 kronor, samt föreslår, att enahanda förmån

skulle tillerkännas deltagarna i sinnesslölärarkursen.

Utredningen framhåller emellertid vidare, att det syntes ovisst, örn kuisen

skulle kunna fyllas med lärare, som vunnit ordinarie eller extra ordinarie anställning.

Utredningen föreslår därför, att stipendier av statsmedel skulle

beviljas sådana kursdeltagare, som icke kunde få uppbära lön under kurstiden.

Vad beträffar stipendiernas storlek anser utredningen lämpligt, att

kursdeltagarna beviljades ungefär samma ersättning som för närvarande utginge

till lärarkandidater under provåret eller 250 kronor per månad. Beloppet

borde dock av praktiska skäl utgå med bestämt belopp per dag och

avjämnas uppåt till helt krontal eller 9 kronor per dag. Det vore givetvis

icke möjligt att på förhand avgöra, hur många deltagare som kunde komma

att hänvisas till kursen av den ena och den andra kategorien. Utredningen

hade vid kostnadsberäkningen utgått från det antagandet, att halva antalet

deltagare skulle komma att dels uppbära lön med B-avdrag, dels ock vid

sidan av denna förmån erhålla dagtraktamente med 3 kronor per dag, d. v. s.

420 kronor för hela kursen, samt att halva antalet skulle erhålla stipendium

med 9 kronor per dag, d. v. s. 1 260 kronor för hela kursen. Under dessa förutsättningar

skulle till dagtraktamenten erfordras ett belopp av 2 100 kronor

och till stipendier 6 300 kronor.

Under de två veckor, som översköte hjälpklasslärarkursen, skulle — fortsätter

utredningen — deltagarna i sinnesslölärarkursen hospitera vid internatskolor.

Utredningen hade därvid närmast tänkt på Johannesbergs sinnes
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

slöanstalt vid Mariestad. Dessutom syntes det vara lämpligt, att kursdeltagarna

avlade kortare besök vid ett par andra internatskolor. Dessa besök

bleve givetvis förenade med vissa extra kostnader-för eleverna, särskilt för

resor. Det syntes därför skäligt, att ett visst bidrag till kursdeltagarnas resor

utginge av statsmedel. Utredningen hade räknat med ett belopp av 100 kronor

per elev eller alltså tillhopa 1 000 kronor.

Vad beträffar arvodena till föreläsare erinrar utredningen örn att till arvoden

för föreläsningar, konferenser och lektioner vid hjälpklasslärarkursen

utgått ett belopp av omkring 7 500 kronor. Då ett stort antal av dessa föreläsningar

enligt planen skulle vara gemensamma för de två kurserna, borde

medelsbehovet för arvoden till föreläsare vid sinnesslölärarkursen kunna begränsas

till 4 500 kronor.

Utredningen framhåller vidare, att de lärare vid Stockholms stads externat

för sinnesslöa och vid andra läroanstalter, som utnyttjades såsom handledare,

borde erhålla ersättning härför. Denna ersättning syntes icke kunna

beräknas till lägre belopp än 100 kronor per kursdeltagare att efter kursledningens

bedömande fördelas bland handledarna. I enlighet härmed borde

för arvoden till handledare avses ett belopp av 1 000 kronor.

Som ersättning till kursens ledare föreslår utredningen, utöver det till ledaren

för hjälpklasslärarkursen avsedda beloppet å 600 kronor, ett belopp av 2 400

kronor. Sistnämnda belopp syntes böra fördelas mellan de olika ledarna på

sätt skolöverstyrelsen bestämde.

För arvoden till kursledningens båda sekreterare har utredningen vidare

beräknat ett belopp av (2 X 400) 800 kronor.

Slutligen har utredningen för expenser och materiel upptagit 1 700 kronor,

varav för annonsering 500 kronor, samt för oförutsedda utgifter 700

kronor.

Utredningen framhåller slutligen, att vid beräkningen av anslagsbehovet

ingen lokalhyra upptagits, då enligt vad rektor vid folkskoleseminariet för

kvinnliga elever i Stockholm meddelat möjlighet syntes finnas att genom

samarbete med seminariets ledning utnyttja de till seminariet upplåtna lokalerna,

ävensom att utredningen utgått från att utnyttjandet av Stockholms

stads externatskola för sinnesslöa icke skulle medföra extra kostnader.

Utredningen har alltså uppskattat de sammanlagda kostnaderna för kursen

till (2 100 + 6 300 + 1 000 + 4 500 + 1 000 + 2 400 + 800 + 1 700 + 700)

20 500 kronor.

Under åberopande av det anförda har utredningen föreslagit, att för anordnande

av kursen måtte anvisas ett anslag å 20 500 kronor.

Yttranden över utredningens förslag.

Över utredningens förslag ha yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrelsen,

skolöverstyrelsen och skolutskottet inom föreningen för sinnesslöa

barns vård.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket för sin del funne tveksamt örn

vid rådande brist å småskollärarinnor den nu föreslagna utbildningskursen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

borde komma till stånd. Mot en samordning av kursverksamheten med hjälpklasslärarutbildningen

hade statskontoret emellertid i och för sig icke något

att erinra. Förslaget att- ordinarie och extra ordinarie lärarinnor skulle erhålla

samma förmåner under utbildningstiden som vid genomgång av hjälpklasskurs

föranledde icke heller erinran från statskontorets sida. Däremot

kunde ämbetsverket icke förorda, att övriga kursdeltagare tillerkändes en ersättning

av 9 kronor örn dagen under kurstiden. Den av utredningen gjorda

jämförelsen med pro vårskandidater, vilka avlagt akademiska examina och

ofta redan tjänstgjort som lärare ett flertal år, kunde statskontoret icke

finna bärande. Ämbetsverket erinrar örn att i propositionen nr 319 till 1946

års riksdag föreslagits, att stipendierna till deltagare i utbildningskurser för

kuratorer i abortförebyggande verksamhet skulle behovsprövas, samt att stipendiebelopp

av 250 kronor för månad endast skulle ifrågakomma i undantagsfall.

Ämbetsverket ansåge för sin del, att även stipendierna vid den nu

ifrågavarande kursen borde utgå efter behovsprövning, varvid maximibeloppen

normalt borde begränsas till ett väsentligt lägre belopp än 250 kronor

för månad. Statskontoret framhåller i detta sammanhang, att vid folkoch

småskolseminarierna stipendier av statsmedel icke regelmässigt stöde till

förfogande.

Statskontoret anför slutligen, att arvoden till föreläsare, enligt vad ämbetsverket

under hand inhämtat, beräknats efter samma normer som vid hjälpklasskurserna.

Beträffande expensbeloppet ville statskontoret endast framhålla,

att annonskostnaderna förefölle högt beräknade, då annonseringen

syntes kunna begränsas till vederbörande facktidningar.

Skolöverstyrelsen framhåller, att för att kunna fylla den för varje år allt

större bristen på sinnesslölärare enligt överstyrelsens mening olika provisoriska

möjligheter måste utnyttjas i avvaktan på utredningens slutliga förslag.

Genom den tillfälliga utökningen av slagstaseminariet täcktes endast

en del av det ökade lärarbehovet vid sinnesslöskolorna, och någon verkan

komme denna provisoriska åtgärd ej att få förrän vid början av höstterminen

1948, då dessa elever efter tvåårig utbildning vore utexaminerade. Då

det gällde att så snabbt som möjligt få lärare utbildade för sinnesslöundervisningen,

ansåge överstyrelsen det lämpligt att även utnyttja den möjlighet,

som utredningen föreslagit, nämligen att anordna en särskild kurs för sådana,

som redan hade viss pedagogisk förutbildning, närmast småskollärarinnor

och kindergartenlärarinnor men även en och annan med folkskollärarexamen.

Avsikten vore, att sökande med sistnämnda examen skulle få

möjlighet att genom en sådan fortbildningskurs meritera sig för föreståndartjänst

vid sinnesslöskola. Ehuru det även rådde brist på lärarkrafter för

folkskolans egen del, vore dock det antal, som utredningen förutsatte skulle

komma att utbildas till sinnesslölärare, så ringa, att detta knappast syntes

vara av någon nämnvärd betydelse för folkskoleväsendet i det hela.

Emot den föreslagna kursplanen har överstyrelsen i stort sett intet haft

att erinra. Överstyrelsen framhåller dock, att det syntes böra ankomma på

kursbestyrelsen att underställa överstyrelsen den slutliga timplanen för fastställelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 363.

överstyrelsen anför vidare, att det arvode av 600 kronor, som hittills utgått

till föreståndaren för enbart hjälpklasslärarkursen, enligt överstyrelsens

mening vore lågt. Då arbetet med ledningen av den kombinerade kursen

komme att bli betydligt mera betungande, bade överstyrelsen intet emot att

detta anförtroddes åt en bestyrelse, bestående av 2 å 3 personer, och att

dessa tillförsäkrades skälig gottgörelse. överstyrelsen ansåge dock, att den

föreslagna böjningen av arvodet åt ledningen vore något för rundligt tilltagen.

Vad slutligen beträffar kursdeltagarna har överstyrelsen ansett det nödvändigt,

att dessa bereddes sådana ekonomiska villkor, att ett tillräckligt antal

lämpliga sökande kunde påräknas, överstyrelsen bar därför förordat förslaget,

att deltagare med ordinarie eller extra ordinarie anställning inom folkskolväsendet

beviljades rätt att uppbära lön med B-avdrag under kurstiden

ävensom att elever utan sådan anställning beviljades det av utredningen föreslagna

understödet av 9 kronor per dag.

I fråga örn det resebidrag å 100 kronor, som därutöver skulle utgå till varje

elev, framhåller överstyrelsen, att det ej framginge av utredningens framställning,

huruvida detta skulle utgå oavkortat eller endast med det belopp,

som inom den sålunda angivna ramen motsvarade styrkta verkliga resekostnader.

Överstyrelsen ansåge sig ej kunna förorda annat än att resebidrag utginge

med belopp motsvarande styrkta verkliga resekostnader, dock högst 100

kronor per elev.

Emot utredningens förslag i övrigt bar överstyrelsen intet baft att invända.

Medicinalstyrelsen bar tillstyrkt bifall till utredningens förslag.

Även slcolutslcottet inom föreningen för sinnesslöa barns vård har tillstyrkt

förslaget.

Föredraganden.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är frågan örn organisationen

av utbildningen av lärare för sinnesslö- och hjälpklassundervisningen för

närvarande föremål för utredning genom särskilda inom socialdepartementet

tillkallade sakkunniga. Den närmaste anledningen till igångsättandet av

nämnda utredning var, att den nuvarande organisationen för utbildning av

sinnesslölärare befunnits otillräcklig för att tillgodose det ökade behov av

lärare, som beräknats uppkomma som en följd av den av 1944 års riksdag

antagna lagen örn undervisning och vård av bildbara sinnesslöa. Det har

därför visat sig nödvändigt att få till stånd en utökning av utbildningsresurserna

på ifrågavarande område. I samband härmed har sinnesslölärarutbildningen

ansetts böra göras till föremål för en allmän omprövning, varvid

bland annat ifrågasatts, huruvida icke denna utbildning skulle kunna

kombineras med utbildningen av lärare för hjälpklassundervisningen.

Förenämnda sakkunniga, vilka antagit namnet 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning,

ha nu i syfte att möta den brist på utbildade sinnesslölärare,

som beräknats föreligga vid början av läsåret 1947/48, föreslagit, att en sär
Eihang

till riksdagens protokoll 1946. I sami. Nr 363.

«>39 40 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Marits proposition nr 363.

skild kurs för utbildning av dylika lärare skulle anordnas under vårterminen

1947. Kursen skulle omfatta 10 elever och vara tillgänglig endast för

sådana personer, som redan erhållit viss grundläggande utbildning, varvid

i främsta rummet skulle ifrågakomma personer, som nyligen utexaminerats

från småskoleseminarium. Från statskontorets sida har uttalats viss tveksamhet,

huruvida vid rådande brist på småskollärarinnor en dylik kurs borde

komma till stånd. I likhet med utredningen, vars uppfattning i detta hänseende

delas av skolöverstyrelsen, finner jag emellertid för egen del det

knappast vara av någon större betydelse för folkskoleväsendet, örn 10 småskollärarinnor

överginge därifrån till sinnesslöundervisningen. Med hänsyn

härtill och då jag i likhet med utredningen anser det vara av största vikt,

att genomförandet av 1944 års lagstiftning örn undervisning och vård av

bildbara sinnesslöa icke äventyras på grund av brist på specialutbildad personal,

vill jag tillstyrka, att kursen kommer till stånd.

Utredningens förslag, att kursen skulle samordnas med den kurs för utbildning

av hjälpklasslärare, som är avsedd att hållas i Stockholm under

våren 1947, finner jag lämpligt. Härigenom bör kunna vinnas värdefull erfarenhet

rörande frågan, huruvida utbildningen av lärare för sinnesslöundervisningen

och för hjälpklassundervisningen lämpligen bör kombineras för framtiden.

Vidare bliva genom en sådan anordning kostnaderna lägre än vad

fallet skulle ha blivit, därest kursen varit fristående.

Ej heller vad utredningen anfört rörande kurstiden, kursplanen och ledningen

av kursen föranleder någon erinran från min sida. Vad beträffar

kursplanen förutsätter jag, att det definitiva fastställandet av denna bör ankomma

på skolöverstyrelsen.

Vad härefter angår de förmåner, som skulle tillkomma deltagarna i kursen,

har jag intet att erinra mot att sådana deltagare, som inneha ordinarie eller

extra ordinarie anställning inom folkskoleväsendet, erhålla rätt att uppbära

lön med B-avdrag under kurstiden samt, därest de icke äro bosatta i Stockholm,

ett dagtraktamente av 3 kronor. Vad beträffar övriga deltagare förutsätter

jag, att de av utredningen föreslagna stipendierna böra utgå efter behovsprövning

och att det ifrågasatta beloppet av 9 kronor för dag betraktas

som ett maximibelopp. I likhet med skolöverstyrelsen utgår jag vidare från att

det ifrågasatta resebidraget å 100 kronor för elev bör anses som ett högsta

belopp och att inom ramen härav bidrag till varje elev icke bör utgå med högre

belopp, än som motsvarar styrkta verkliga resekostnader.

Vad slutligen beträffar de av utredningen framlagda kostnadsberäkningarna

föranleda dessa ingen annan erinran från min sida än att det

för expenser och materiel avsedda beloppet synes kunna nedsättas med

500 kronor till 1 200 kronor. De sammanlagda kostnaderna för kursen

skulle därigenom nedgå till 20 000 kronor. Ifrågavarande belopp synes,

i likhet med det för närvarande utgående statsbidraget för uppehållande

av verksamheten vid seminariet i Slagsta, lämpligen böra bestridas från

det för löpande budgetår anvisade förslagsanslaget till bidrag till driften

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 363. 11

av anstalter för bildbara sinnesslöa. Härtill torde riksdagens medgivande

böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:! måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att av det å riksstaten för budgetåret 1946/47 under femte

huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till bidrag till driften av

anstalter för bildbara sinnesslöa må disponeras ett belopp av

högst 20 000 kronor för anordnande av en särskild utbildningskurs

för sinnesslölärare våren 1947.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll ut.

visar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Ihrfelt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:527 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts •,i;iproposition angående anordnande av en särskild utbildningskurs för sinnesslölärare våren 1947. a1 i texten
  2. SU 1946:286 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnande av en särskild utbildning skurs för sinnesslölärare våren 1947. s. 11 i texten