Angående anslag till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
1946-10-25 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:373, Angående anslag till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 373.
1
Nr 373.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till bidrag
till internationellt återuppbyggnadsarbete; given
Stockholms slott den 25 oktober 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 oktober
1946.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.
För humanitär hjälpverksamhet i av kriget berörda länder ha hittills anvisats
sammanlagt 129 miljoner kronor, varav 20 miljoner å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1943/44, 70 miljoner å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 samt 39 miljoner å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 lProp. nr 275/1944, 139/1945 och 215/1946 r skr
nr 427/1944, 431/1945 och 294/1946). Anslagen ha anvisats såsom reservationsanslag
under sjunde huvudtiteln. Beredningen av frågor rörande statens
åtgärder på bär berörda område har närmast ankommit å svenska kommittén
för internationell hjälpverksamhet.
bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. 373. i
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 373-
I skrivelse den 26 september 1946 har kommittén för internationell hjälpverksamhet
anmodats att inkomma med översikt över eventuella ytterligare
medelsbehov för redan slutiörda hjälpåtgärder, vilka ännu ej reglerats, samt
för nya hjälpåtgärder, som kunde vara av behovet påkallade. Kommittén
har i anledning av nyssnämnda skrivelse inkommit med en den 19 oktober
1946 dagtecknad promemoria.
I promemorian har kommittén till en början erinrat om att 15 miljoner kronor
av det av Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 215 äskade beloppet
å 39 miljoner kronor avsetts för olika, av kommittén föreslagna ändamål. Det
konstateras att kostnaderna för de av kommittén tidigare föreslagna hjälpåtgärdema
i huvudsak väl rymmas inom denna anslagsram. Dels för alltjämt
pågående hjälpåtgärder inom Sverige m. m., dels ock för nya hjälpåtgärder
äro emellertid enligt kommitténs mening nya medel erforderliga.
Jag torde här få referera vad kommittén anför härom.
I. Pågående hjälpåtgärder inom Sverige.
A. Sjukvård för finska barn.
Med anledning av framställning från medicinalstyrelsen, anmäld i Kungl.
Maj:ts av riksdagen bifallna proposition nr 215, har Kungl. Majit till styrelsens
förfogande ställt ett belopp av 2 milj. kronor för sjukvård för finska
barn.
Styrelsen har sedermera i skrivelse till Kungl. Majit den 6 september 1946
anmält att behovet av sjukvård för finska barn fortfarande vore mycket
stort. Ungefärligen 2 000 barn vore i särskilt stort behov av vård i Sverige.
Kostnaderna för deras omhändertagande å sjukhem beräknades för ett år
till 2 milj. kronor. Därtill komme ett belopp av cirka 300 000 kronor för
sjukhusvård, sjukvårdsmaterial och andra särskilda kostnader. Då av tidigare
anslag 577 633 kronor funnes disponibla, skulle det ytterligare^ medelsbehovet
uppgå till omkring 1,8 milj. kronor för innevarande budgetår.
Kommittén, som icke tidigare bereus tillfälle att taga ställning till denna
hjälpaktion, har, med hänsyn till det föreliggande stora behovet, intet att
invända mot ett bifall till styrelsens framställning. Åtgärder böra dock vidtagas
för att förbereda en avveckling av verksamheten, och ytterligare överföring
av sjuka barn från Finland till Sverige synes icke böra förekomma.
B. Repatriantverksamhet.
Flyktings- och repatriantverksamheten handhaves numera, utom vad beträffar
sjukhusvård, helt av statens utlänningskommission.
Kommissionen har tidigare till socialdepartementet ingivit uppgift om kostnaden
för denna verksamhet under budgetåret 1945—1946. Dessa kostnader,
som uppgåvos till 15,99 milj. kronor, hade förskotterats ur det s. k. flyktingsanslaget.
Genom Kungl. Majus beslut den 29 juni 1946 hade till detta anslag
från återuppbyggnadsanslaget överförts 10 milj. kronor. Om samtliga
kostnader för ifrågavarande verksamhet intill utgången av sistlidna budgetår
skola redovisas på återuppbyggnadsanslaget, återstå alltså att täcka
5,99 milj. kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 373.
3
På grund av genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1946 företagna omregleringar
komma, enligt uppgift från vederbörande myndigheter, vissa anvisningar
från återuppbyggnadsanslaget icke att utnyttjas. En besparing
på omkring 2,5 milj. kronor å tidigare anvisade medel torde därför kunna
göras. Örn denna till 2 milj. kronor disponeras för täckning av ännu oreglerade
repatriantkostnader, återstår att till flyktingsanslaget överföra ersättning
med 3,99 milj. kronor. Kommittén föreslår, att detta belopp anvisas för ändamålet.
Blir besparingen på detta sätt i huvudsak disponerad för täckning av
repatriantkostnaderna, fordras att medel anvisas också för två särskilda
hjälpåtgärder, yrkesutbildning för norrmän och översändande av baracker
till Nordfinland, vilka dragit större kostnader än tidigare uppgivits. Förslag
härom framlägges i det följande.
Utlänningskommissionens totalkostnader för flyktings- och repatriantverksamhet
under budgetåret 1946/47 ha beräknats till 14,5 milj. kronor.
Kommissionen har meddelat att av detta belopp högst 7 milj. kronor torde
belöpa på repatriantverksamheten och följaktligen böra belasta återuppbyggnadsanslaget.
Sjukhusvård för repatrianter handlägges av medicinalstyrelsen. Enligt
uppgift av styrelsen ha kostnaderna härför reglerats inom befintliga anslag
intill den 1 oktober detta år. För närvarande vårdas på sjukhus omkring
250 repatrianter. För återstoden av budgetåret erfordras enligt styrelsen ett
belopp av 750 000 kronor.
I ovannämnda kostnadsberäkningar ha icke medtagits oguldna utgifter
för järnvägsresor, vilka företagits av flyktingar, repatrianter och utländska
barn. Sådana utgifter tillkomma även för civilförsvarsstyrelsen, varjämte
järnvägsstyrelsen bemyndigats att för vissa resor direkt rekvirera likvid hos
statskontoret. Enligt uppgift från järnvägsstyrelsen uppgå de oguldna kostnaderna
under år 1945 till cirka 1 milj. kronor, varav cirka 150 000 kronor
belöper på civilförsvarsstyrelsen. Detta senare belopp torde rymmas inom
civilförsvarsstyrelsens tillgängliga anslag, varför 850 000 kronor återstå att
täcka. Under år 1946 har transportverksamheten haft betydligt mindre omfattning,
varför järnvägsstyrelsen för första halvåret beräknar ett medelsbehov
av 200 000 kronor. Då därtill vissa kostnader under löpande budgetåret
icke beröra repatrianter utan andra flyktingkategorier och därför höra
belasta flyktingsanslaget, torde ytterligare besparingar kunna göras. För tiden
1 januari 1946—30 juni 1947 synes därför ett belopp av 500 000 kronor
vara tillräckligt. Tillhopa skulle således för transportkostnader erfordras
1 350 000 kronor.
De hittills oreglerade repatriantkostnaderna, inklusive kostnaderna för
sjukvård och transporter, uppgå sålunda till sammanlagt (3 990 000 +
7 000 000 + 750 000 + 1 350 000 =) i runt tal 13,1 milj. kronor.
II. Reglering av vissa merkostnader för redan genomförda hjälpåtgärder.
Såsom ovan under I B anförts lia utöver tidigare beräkningar merkostnader
uppstått vid genomförandet av vissa hjälpaktioner. Sålunda uppskattar
statens arbetsmarknadskommission kostnaderna för yrkesutbildning i Sverige
av norsk ungdom till 1,0 milj. kronor mot tidigare beräknade 0,6 milj.
kronor. Leverans av baracker till Nordfinland har fått betydligt större omfattning
än vad som tidigare antagits, och slutkostnaderna uppgå enligt meddelande
från civilförsvarsstyrelsen lill 1 074 533: 25 kronor mot tidigare anmälda
86 000 kronor. Medel för dessa utgiftsökningar, tillhopa omkring 2
milj. kronor synas nu höra äskas.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 373.
III. Nya hjälpåtgärder.
A. Barnbespisningar i Tyskland.
I januari 1946 påbörjades, efter anhållan av brittiska Röda korset, genom
försorg av svenska Röda korset och föreningen Rädda barnen bespisningar
i Västtyskland och Berlin för sammanlagt 120 000 barn. Kostnaderna för
denna verksamhet täcktes dels av ifrågavarande organisationer, dels genom
statsbidrag ur för livsmedelshjälp tillgängliga medel. Bespisningen upphörde
vad beträffar den brittiska zonen (100 000 barn) den 1 juli. I Berlin kunde
verksamheten fortsätta tack vare ekonomiskt stöd från Europahjälpen.
Med hänsyn till det försämrade livsmedelsläget i Tyskland har Storbritanniens
regering därefter anhållit att utspisningama i den brittiska zonen måtte
återupptagas. Med anledning härav har Europahjälpen beviljat 1 milj.
kronor för återupptagande av bespisningarna den 1 oktober 1946. Några
ytterligare bidrag av enskilda medel torde för närvarande icke stå att erhålla.
För fortsättande av bespisningarna under den önskade tiden, åtta månader,
erfordras enligt beräkningar av statens livsmedelskommission och
svenska Röda korset, under förutsättning av att administrations- (inklusive
transport-) kostnaderna per portion förbli oförändrade, ytterligare ett belopp
av 4,5 milj. kronor.
Genom företagna personalreduceringar och andra rationaliseringsåtgärder
finnas förutsättningar för att en besparing örn högst 400 000 kronor kan vinnas,
varvid således anslagsbehovet skulle reduceras till 4,1 milj. kronor. Med
hänsyn till att vid genomförandet av en hjälpaktion av denna art vissa oförutsedda
kostnader kunna komma att uppstå upptages dock här 4,5 milj.
kronor.
B. Barnsjukhuset i Polen.
Som ovan omtalats, synes av nu verkställda undersökningar att döma det
svenska barnsjukhuset i Otwock kunna emottaga ytterligare 100 patienter
utöver de 300, för vilka anläggningen från början avsetts. Med hänsyn till
det utomordentligt stora behovet av vårdmöjligheter för tuberkulösa barn i
Polen synes det synnerligen önskvärt, att en sådan utvidgning företages. Utrustningskostnaden
för ytterligare 100 platser torde uppgå till omkring
160 000 kronor. För uppförandet av en ligghall åtgår omkring 30 000 kronor
samt för vissa planerings- och jordarbeten på sjukhusområdet ytterligare
30 000 kronor, eller tillhopa 220 000 kronor.
IV, Kulturell hjälp.
Från svensk sida har hittills — både från statligt och enskilt håll — endast
i relativt obetydlig utsträckning upptagits frågor rörande kulturell hjälpverksamhet.
Man har i första hand önskat genomföra sådana primära materiella
hjälpåtgärder, som tjänat till att uppehålla livet på särskilt utsatta
befolkningsgrupper i de krigshärjade länderna, främst barnen.
Det synes dock på längre sikt vara mycket betydelsefullt att betingelser
skapas för utbildning inom vissa för återuppbyggnadsarbetet viktiga yrkesområden;
särskilt gäller det här läkare, ingenjörer och lärare. Anordnande
av skolgång för barnen i de krigshärjade länderna är även en viktig angelägenhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 373.
5
Från statens sida lia insatserna på detta område hittills i huvudsak begränsats
till vissa åtgärder beträffande medicinsk utbildning i Polen samt
tryck av akademiska läroböcker på polska, varjämte möjligheter bereus för
norsk ungdom att erhålla yrkesutbildning i Sverige och för vissa kategorier
norska och finska studenter att vinna akademisk utbildning härstädes. De
intresserade enskilda organisationernas insatser ha på grund av bristande
ekonomiska resurser icke kunnat erhålla önskvärd omfattning. Det torde
böra nämnas att andra länder, t. ex. Danmark, i betydligt större utsträckning
bedrivit kulturell hjälpverksamhet.
Tidpunkten synes nu vara kommen att dryfta möjligheterna för en ökad
svensk kulturell hjälpverksamhet. I första hand torde härvid böra upptagas
frågan örn beredande av bättre levnadsbetingelser för elever och lärare vid
vissa högre läroanstalter i krigshärjade länder. I vissa fall äro livsmedelsresurserna
så små, att något produktivt arbete icke kan utföras. Det skulle
därför vara av största värde, om man från svensk sida kunde ställa livsmedel
till förfogande för bespisningar på samma sätt som redan sker för barn.
Med hänsyn till önskvärdheten av samordnad transport och utdelning samt
kontroll av svensk personal synes det vara lämpligt att sådana utspisningar
anordnades på orter, där svensk hjälpverksamhet redan bedrives. Kommittén
vill förslagsvis nämna Warszawa, Gdansk, Hamburg, Berlin och Wien.
En begränsning till dessa orter skulle medföra att någon särskild transportoch
organisationsapparat icke bleve erforderlig.
Omfattningen av sådana utspisningar torde böra bero dels på för ändamålet
tillgängliga svenska livsmedelsresurser och dels på förberedande undersökningar
på platsen, varför några mer preciserade förslag för närvarande
icke kunna angivas.
Undervisningen vid universitet, högskolor och andra läroanstalter hämmas
enligt samstämmiga uppgifter i högsta grad av bristen på olika slag av
studiematerial. En viss svensk hjälpinsats har redan ägt rum i form av statlig
hjälp till Polen (se ovan) samt genom de frivilliga organisationernas verksamhet.
Denna hjälp torde emellertid böra utvidgas, främst genom leveranser
av skolmaterial och laboratorieutrustning samt av litteratur som kan
anskaffas eller inom rimlig tid tryckas i Sverige. Omfattningen av en sådan
hjälpaktion kan icke angivas utan närmare samråd med vederbörande försörjningsmyndigheter.
Slutligen torde det vara synnerligen önskvärt att möjligheter beredas för
utländska specialister inom ovannämnda områden att under en kortare tid
besöka Sverige för att genom särskilt anordnade kurser och konferenser ytterligare
förbereda sig för sina arbetsuppgifter i hemlandet.
Någon detaljerad uppskattning av kostnaderna för här föreslagna kulturella
hjälpåtgärder kan för närvarande icke framställas. Vissa bidrag från
enskilt håll, främst svenska Europahjälpen, synes kunna påräknas beträffande
livsmedelsleveranser för utspisningar. Kommittén upptager förslagsvis
för innevarande budgetår ett belopp av 3 milj. kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer kommittén att medel
måtte äskas för följande ändamål:
1. Vård av finska barn ............................ kronor 1 800 000
2. Kostnader för repatrianter, inberäknat sjukhus- och
transportkostnader, tillhopa .................... » 13 100 000
3. Ytterligare medel för yrkesutbildning av norsk ung
dom
-
1 000 000
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 373.
Departements
chefen.
4. Ytterligare medel för baracker till Nordfinland .... kronor
5. Barnbespisningar i Tyskland ..................... »
6. Utvidgning av sjukhus i Polen.................... *
7. Kulturell hjälpverksamhet ....................... 8
1 000 000
4 500 000
220 000
3 000 000
Kronor 24 620 000.
Vid anmälan av proposition nr 215 till innevarande års riksdag framhöll
jag, att därest ytterligare medel skulle erfordras för internationell hjälpverksamhet,
framställningen härom borde avse konkret utformade förslag.
Svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet har nu, med iakttagande
härav, anmält de regleringsbehov och nya medelsbehov som aktualiserats
efter framläggandet av nyssnämnda proposition.
Vad angår de i kommitténs promemoria under rubriken Pågående hjälpåtgärder
inom Sverige gjorda framställningarna vill jag tillstyrka, att förtiden
intill utgången av innevarande budgetår anvisas 1,8 miljoner kronor till sjukvård
för finska barn. I likhet med kommittén anser jag, att avveckling av
ifrågavarande hjälpaktion nu bör förberedas. Under sådana förhallanden
synes någon ytterligare medelsanvisning för detta ändamål icke nödvändig.
Å de belopp som hittills disponerats för bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete
har, såsom framgår av promemorian, uppkommit en besparing
av 2,5 miljoner kronor. Kommittén föreslår, att 2 miljoner kronor härav
användas till täckning av ännu icke reglerade kostnader för repatriantverksamheten
under budgetåret 1945/46. För att detta skall kunna ske, fordras
att särskilda medel anvisas för reglering av vissa merkostnader för yrkesutbildning
av norsk ungdom i Sverige och för leveranser av baracker till Nordfinland.
Jag tillstyrker kommitténs förslag, att två anslag å vartdera 1 miljon
kronor äskas för dessa ändamål.
Sedan 2 miljoner kronor sålunda avräknats å de tidigare, ännu icke reglerade
kostnaderna för repatriantverksamheten, skulle enligt promemorian
3 990 000 kronor återstå att täcka. Kostnaderna för samma verksamhet för
innevarande budgetår beräknas till 7 miljoner kronor, varjämte 750 000 kronor
avses för sjukhusvård åt repatrianter för tiden 1 oktober 1946—30 juni
1947 samt 1 350 000 kronor för transportkostnader för tiden 1 januari 1945
—30 juni 1947, eller tillhopa (3 990 000 + 7 000 000 + 750 000 + 1 350 000
=) avrundat 13 100 000 kronor. Mot kommitténs beräkningar har jag intet
att erinra.
I fråga om nya hjälpåtgärder förordar jag, att 4,5 miljoner kronor anvisas
för barnbespisning i Tyskland. Det synes vidare ändamålsenligt, att det
svenska barnsjukhuset i Otwock i Polen utvidgas, så att det kan mottaga
ytterligare 100 patienter. Enligt kommitténs beräkningar skulle detta kunna
ske för en kostnad av 220 000 kronor. Jag tillstyrker, att detta belopp äskas
för ändamålet.
De hittillsvarande svenska hjälpåtgärderna i krigshärjade länder lia avsett
materiell hjälp främst i form av livsmedel, läkemedel och kläder. Det
torde böra prövas att på sätt kommittén föreslagit i viss utsträckning koni
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 373.
7
binera denna hjälp med kulturell hjälp i form av leveranser av skolmaterial
och laboratorieutrustning samt litteratur. Vidare bör undersökas möjligheterna
av att här i riket anordna kurser för utländska studerande. Jag får tillstyrka
att ett i förhållande till kommitténs förslag till 2 miljoner kronor
reducerat belopp anvisas för ändamålet.
Med de här förordade medelsanvisningarna beräknas en odisponerad reserv
å 1,5 miljoner kronor komma att föreligga å det äldre, allmänna anslaget.
En sådan reserv torde böra hållas för helt oförutsedda behov.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att under sjunde huvudtiteln å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisa följande anslag, med härefter
angivna belopp, nämligen:
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete: Sjukvård
för finska barn ett reservationsanslag
av ................................... kronor 1 800 000;
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete: Repatriantverksamhet
ett reservationsanslag av .. kronor 13 100 000;
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete: Yrkesutbildning
i Sverige av norsk ungdom ett
reservationsanslag av .................. kronor 1 000 000;
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete: Leverans
av baracker till Finland ett reservationsanslag
av ............................ kronor 1000 000;
Bidrag lill internationellt återuppbyggnadsarbete: Barnbespisningar
i Tyskland ett reservationsanslag
av .............................. kronor 4 500 000;
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete: Utbyggnad
av det svenska barnsjukhuset i Polen ett
reservationsanslag av .................. kronor 220 000;
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete: Kulturell
hjälp ett reservationsanslag av..........kronor 2 000 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:547 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. a1 i texten
- SU 1946:292 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angånde anslag till bidrag tilt internationellt återuppbyggnadsarbete. s. 1 i texten