Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse rörande det svensk-norska varuutbytet under år 1947

1946-11-22 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:384, Angående godkännande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse rörande det svensk-norska varuutbytet under år 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

1

Nr 384.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse

rörande det svensk-norska varuutbytet under

år 1947; given Stockholms slott den 23 november

1946.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsoch

utrikesdepartementsärenden för den 15 november 1946 och över handelsärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed begära riksdagens godkännande

av en den 22 november 1946 mellan Sverige och Norge träffad

överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 384.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Överenskommelse

angående det svensk-norska varuutbytet

under år 1947.

I syfte att främja varuutbytet mellan

Sverige och Norge har följande

överenskommelse träffats:

Art. 1.

Svenska Regeringen kommer att

lämna erforderliga tillstånd till utförsel

till Norge av varor inom ramen

för de kontingenter, som angivas

i bifogade förteckning I.

Norska Regeringen kommer att

lämna erforderliga tillstånd till införsel

från Sverige av varor inom ramen

för samma kontingenter.

Art. 2.

Norska Regeringen kommer att

lämna erforderliga tillstånd till utförsel

till Sverige av varor inom ramen

för de kontingenter, som angivas

i bifogade förteckning II.

Svenska Regeringen kommer att

lämna erforderliga tillstånd till införsel

från Norge av varor inom ramen

för samma kontingenter.

Art. 3.

De båda regeringarna komma att

i möjligaste mån underlätta utförseln

respektive införseln jämväl av

varor utöver de i förteckningarna I

och II upptagna kvantiteterna och

varuslagen.

Overenskomst

angående det norsk-svenske varebytte

i året 1947.

Med henblikk på å fremme varebyttet

mellom Norge og Sverige er

det truffet fölgende overenskomst:

Art. 1.

Den svenske Regjering vil gi de

nödvendige tillåtelser til utförsel til

Norge av varer innenfor rämmen av

de kontingenter som er angitt i vedlagte

Uste I.

Den norske Regjering vil gi de nödvendige

tillåtelser til innförsel fra

Sverige av varer innenfor rämmen av

de samme kontingenter.

Art. 2.

Den norske Regjering vil gi de nödvendige

tillåtelser til utförsel til Sverige

av varer innenfor rämmen av de

kontingenter som er angitt i vedlagte

bste II.

Den svenske Regjering vil gi de

nödvendige tillåtelser til innförsel fra

Norge av varer innenfor rämmen av

de samme kontingenter.

Art. 3.

Begge regjeringer vil i störst mulig

utstrekning lette utförselen respektive

innförselen også av varer utöver de i

listene I og II oppförte mengder og

vareslag.

Art. A.

Därest det visar sig, att varuutbytet

mellan de båda länderna icke kan

upprätthållas på sätt, som förutsatts

vid uppgörandet av kontingentförteckningarna,

eller därest svårigheter

eljest skulle uppstå för fullgörandet

av bestämmelserna i denna överens
-

Art. A.

Hvis det skulle vise seg at varebyttet

mellom de to land ikke kan

oppi*ettholdes på den mäte som bie

forutsatt ved oppsettelsen av kontingentlistene,

eller hvis det forövrig

skulle oppstå vanskeligheter med

hensyn til gjennomföringen av be
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

3

kommelse, förbehålla sig båda parter

rätt att påkalla underhandlingar

i ämnet.

Art. 5.

Denna överenskommelse skall sättas

i kraft efter särskild noteväxling

mellan den svenska och den norska

regeringen samt förbliva gällande

från och med den 1 januari 1947 till

och med den 31 december 1947. Därest

sådan noteväxling icke verkställts

före den 1 januari 1947, skall överenskommelsen

provisoriskt tillämpas

från och med sistnämnda dag.

Som skedde i Stockholm i två

exemplar på svenska och norska språken,

varvid båda texterna skola äga

lika vitsord,

den 22 november 1946.

Tage Erlander

stemmelsene i denne overenskomst,

forbeholder begge parter seg rett til

å begjaere forhandlinger om spörsmålet.

Art. 5.

Denne overenskomst skal settes i

kraft etter saerskilt noteveksling mellom

den norske og den svenske regjering

og gjelde fra og med den 1. januar

1947 til og med den 31. desember

1947. Dersom en slik noteveksling

ikke har funnet sted för den 1.

januar 1947, skall overenskomsten

gjelde midlertidig fra og med sistnevnte

dag.

Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer

på norsk og svensk, idet begge

tekster skal ha samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Förteckning I.

Norsk införsel av svenska varor.

Fisk, fiskprodukter och skaldjur ..........

Svenskfångad nordsjösill ..................

Tarmar ................................

Mjölkprodukter, inkl. kasein m. m.........

Fröer och utsäden........................

Kemiska produkter, färger samt färg- och

garvämnen (enligt specifikation) ........

LäkcniGdcl ............. .................

Dentalvaror, andra än kirurgiska instrument

Rundvirke ..............................

Sågade trävaror..........................

Slipers ................................

Fanér av lövträ...........................

Skoläster ...............................

Rullgardinskäppar ......................

Ämnen till rullgardinskäppar..............

Penslar ................................

Vulkanfiber .............................

Cellulosa ..............................

Textilvaror (enligt specifikation) ..........

Mineralier, obearbetade och halvfabrikat . .

Mineralier, färdigprodukter (enligt specifikation)

................................

Järnmalm ..............................

Zinkmalm ..............................

Järn och stål samt arbeten därav (enligt specifikation)

.......................■■■ ■ ■

Metaller och arbeten därav (enligt specifikation)

.................................

Kirurgiska instrument, även för dentala ändamål

............................. ''

Medicinska apparater, därunder rontgenmate
riel

(även för dentala ändamål) ...........

Maskiner, transportmedel och elektrisk materiel

(enligt specifikation) ................

Grafitelektroder ........................

Diverse varuslag ........................

Förädlingstransaktioner:

Löngarvning ..........................

Lönförädling av bly....................

Löntillverkning av skjortor m. m.........

Löntillverkning av trålarutrustmng ......

Lönvalsning av tråd och stångstål ........

Färdiga trähus, kompletta ................

Kvantitet

Värde

i ton

i 1000 nkr

1200

3 600—6 000

300

PM

PM

c:a 11 500

1 500

200

120 000 m3

PM

PM

200

350

100

50

100

150

20 000

c:a 3 700

400

3 750

35000

20 000

c:a 18 000

c:a 2 500

350

800

68 750

350

15 000

400

PM

PM

PM

PM

PM

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 384. 5

Specifikationer.

Kemiska produkter, färger samt färg- och garvämnen.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

A. I. V.-vätska ................................... 1 500

Kaliumhydroxid (varav 700 ton kalilut [46 °/oKOH]).. 800

Saltsyra ......................................... 1 500

Aluminiumsulfat.................................. 6 000

Kromalun ....................................... 300

Formalin........................................ 50

Aceton .......................................... 100

Hud- och benlim ................................ 70

yegetabiliskt lim, inkl. cellulosaklister .............. 200

Ättiksyra ........................................ 200

Rå tallolja (flytande harts) ........................ 50

Natriumhydroxid (kvantiteten räknad som 100 °/o-ig

vara) ......................................... 850

Lösningsmedel (inkl. etyleter) ...................... 1 000

Diverse konsthartser för lackframställning........... 675

Kolsvavla ....................................... 200

Sackarin ........................................ 4

Furfurol ........................................ 150

Diverse kemikalier, färger, färg- och garvämnen samt

barkextrakt .................................... 4 400

Beräknat totalvärde 11 500

Textilvaror.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

Hampgam till fiskredskap ........................ 180

Hampsygam ..................................... 12

Lintråd för skodon .............................. 10

Maskinfilt av ull.................................. 1 000

Damkonfektion (enligt tidigare kontrakt).......... 2 000

Lump för shoddy ................................ 100

Beräknat totalvärde 3 700

Mineralier, färdigprodukter.

Värde

i 1 000 nkr

Syrafast tegel och stengods.................................... 300

Eldfast tegel (formsten och normalsten samt lera) .............. 1 250

Glaserat ler- och stengods.................................... 600

Golvplattor ................................................. 100

Slipmaterial, slipstenar, slipskivor, slippapper m m............. 200

Glasvaror ................................................. 800

Diverse varor ............................................... 500

Totalvärde 3 750

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Järn och stål samt arbeten därav.

Kvantitet Värde

i ton i 1000 nkr

Träkolstackjärn ................................... 200

Ferrolegeringar och legeringsmetaller (väsentligen fer
romolybden)

...............................

Varmvalsat och smitt material, huvudsakligen kvalitetsstål

(varav högst 100 ton bandstål) ..............

Specialplåt ......................................

Valstråd (sur kvalitet) ............................ 000

Dragen tråd, inkl. linor (sur kvalitet) .............. 850

Kallvalsat och kalldraget stål (härav högst 250 ton kalldraget

stål) ....................................

Rostfritt och syrafast stål..........................

Snabbsvarvstål och toolbits ........................

Hårdmetall ......................................

Aducergods ......................................

Fittings .........................................

Stålrör .......................................... 250

Verktygsstål .....................................

Kätting, även aducerad (ej cykelkedjor) ............

Sågar och sågblad................................

Filar och raspar..................................

Andra verktyg...................................

Diverse järn- och stålvaror .........................

200

1 500

PM

1350

3 500

200

300

200

100

400

350

1 200

560

2 300

3 230

Beräknat totalvärde 18 000

Metaller och arbeten därav.

Kvantitet Värde

i ton i 1000 nkr.

Koppar och mässingsmateriel, inkl. tråd, bult, profiler

m. ..........................................

Fosforbronsduk och -viror ........................

Kokapparater, blås- och lödlampor jämte delar......

Brännare och stormlyktor.........................

Hårdzink ........................................

Diverse arbeten av metaller .......................

500

850

500

200

400

Beräknat totalvärde 2 500

Maskiner, apparater m. m. jämte delar.

Förbränningsmotorer jämte delar ............................

Metallbearbetningsmaskiner jämte delar ......................

Träbearbetningsmaskiner jämte delar ........................

Mejerimaskiner och centrifuger jämte delar ....................

Lantbruksmaskiner och -redskap jämte delar, härunder traktorer

och delar ..................................... • • .........

Specialcentrifuger för industriella och marina ändamål jämte delar

Kvarnmaskiner jämte delar ..............................

Fläktar, kompressorer, bergborrmaskiner, krossar, anläggnings
maskiner,

pressluftverktyg m. m. jämte delar ................

Pumpar jämte delar ........................................

Värde

1 000 nkr

6 000

3 000

1 500

2 000

2 500

2 500

1000

3 200

1 200

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

7

Värde

i 1 000 nkr

Kylskåp, dammsugare, golvbonare jämte delar.................. 900

Andra kyl- och frysmaskiner jämte delar .................... 150

Symaskiner jämte delar .................................... 400

Räknemaskiner jämte delar .................................. 600

Skrivmaskiner jämte delar .................................. 100

Kassaregister jämte delar .................................... 300

Köttkvarnar jämte delar .................................... 350

Rävfoder k varnar jämte delar ................................ 150

Kul- och rullager .......................................... 2 500

Diverse maskiner, apparater jämte delar ...................... 20 000

48 350

Transportmedel jämte delar.

Lastbils- och busschassier jämte delar ........................ 4 000

Automobilmotorer och delar samt automobildelar .............. 1 600

Cykeldelar ................................................ 600

6 200

Elektriska motorer, maskiner, apparater m. m. jämte delar.

Motståndsmateriel .......................................... 200

Installations- och belysningsmateriel .......................... 1 000

Elektriska motorer, generatorer, transformatorer jämte delar .... 3 500

Andra elektriska apparater och instrument jämte delar, inkl. ackumulatorer

................................................ 5 000

Telefon- och telegrafmateriel.................................. 3 000

Radiomateriel inkl. elektronrör jämte radioapparater för den norska

handelsflottan .............................. 1500

Elektrisk järnvägsmateriel.................................... PM

14 200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Förteckning II.

Svensk införsel av norska varor.

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

Färsk sill och fisk................

Frusen fisk och fiskfilet .........

Skaldjur .......................

Sättfisk .......................

Torrfisk .......................

Saltad stor- och vårsill...........

Saltad fetsill ...................

Saltad islandssill ...............

Saltad, svenskfångad nordsjösill .

Rökt sill och sillfilet.............

Fiskkonserver (vissa kvaliteter) . ..

Sockersaltad rom ...............

Fisk- och sillmjöl ...............

Kontrollerad medicintran.........

Annan medicintran .............

Veterinärtran .................

Industritran ...................

Rå valolja .....................

Härdad valolja .................

Härdat tekniskt fett och fettsyra .

Titan- och ilmenitpigment .......

Kalksalpeter ...................

Kalkkväve .....................

Tekniska kväveprodukter .......

Ädelgaser .....................

Kalcinerad soda.................

Fettalkoholer och produkter därav

Diverse kemiska produkter.......

Drivremmar ...................

Hudar och skinn ...............

Pälskappor m. m. av sälskinn . ..

Rundvirke .....................

Täljsten, fältspat, kvarts, glimmer, skiffer
-

plattor, stenhällar ...................... 500

Talk och andra mikromineralier .......... 1 000

Magnesit (bränd och tegel) ................ 210

Grafit .................................. 250

Siliciumkarbid, slipstenar och brynstenar .. 850

Syrafast murmassa ...................... 150

Silvervaror .............................. 500

Molybdenslig ............................ 400

Elektrolytkoppar ........................ 5 000

Blisterkoppar och kopparslig .............. PM

Svavel .................................. 50 000

2 000

1 000

2 000

800

4 000

40 000 tunnor

15 000— 20 000 »

80 000—125 000 »

30 000— 50 000 »

300

600

10 000 »

2 000

400

2 000

500

500

6 000

4 000

PM

1 000

15 850 N

PM

700 N

400

4 000

2 800

1000

1 500

1000

200

200 000 ms

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

9

Kvantitet Värde

i ton i 1 000 nkr

Svavelkis .............................. 125 000

Tackjärn .............................. 13 000

Ferrolegeringar .......................... 1 000

Aluminium, i tackor...................... 200

Aluminium, halvfabrikat.................. 300

Zink .................................. 12 000

F örädlingstransaktioner:

Lönförädling av nickel.................. 600

Lönvalsning av platiner ................ PM

Stållinor .............................. 100

Andra arbeten av järn och stål samt maskiner 6 000

Metkrokar m. m......................... 150

Elektrodmassa .......................... 5 000

Is ...................................... 200

Diverse varuslag ........................ 15 000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Utdrag ao protokollet över handelsärenden rörande främmande

makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam

beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander,

samt chefen för finansdepartementet, t. f. chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet Sträng, och t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet,

statsrådet Ericsson.

Utmärkande för Sveriges varuutbyte med de nordiska grannländerna under

mellankrigsperioden var det förhållandet, att dessa kunde utvinna betydande

export- respektive betalningsöverskott i sina handels- och sjöfartsförbindelser

med vissa icke-nordiska länder samt att dessa överskott kunde disponeras

för finansiering av betydande importöverskott i varuutbytet med Sverige.

Sistnämnda förhållande gällde särskilt Norge, som ur exportsynpunkt var

Sveriges främsta handelspartner inom den nordiska kretsen. Det svensknorska

varuutbytet uppvisade sålunda under nämnda period regelbundet ett

betydande norskt importöverskott.

Omfattningen av varuomsättningen mellan Sverige och Norge under perioden

1936—1939 uppgick enligt vår officiella statistik till följande ungefärliga

värden i miljoner kronor:

Sveriges export Sveriges import Hela varuomsättningen

till Norge från Norge mellan Sverige och Norge

1936 ............. 102-6 52 6 155 2

1937 ............. 140-3 64-2 204-5

1938 ............. 122-8 65-4 188-2

1939 ............. 138-5 87-8 226-3

Importen från Norge bestod i främsta rummet av salt sill, torrfisk samt

färsk saltvattensfisk, vartill kommo medicin-, foder- och garveritran samt

härdat animaliskt fett. Sverige importerade även betydande kvantiteter norskt

rundvirke, som flottades in huvudsakligen till Värmland och Dalsland på

i Norge upprinnande vattendrag. Vidare spelade importen av kemiska produkter,

särskilt gödningsämnen såsom kalksalpeter och kalkkväve, en av
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

11

sevärd roll. Slutligen må även erinras om importen av mineraliska ämnen,

oädla metaller och arbeten därav, maskiner, textilier samt hudar och pälsvaror

m. m.

De ur svensk exportsynpunkt viktigaste varorna i handeln med Norge

under denna period utgjordes av trävaror, textilier, järn och stål, verktyg,

maskiner samt transportmedel.

Det tyska angreppet mot Norge 1940 och den därpå följande ockupationen

av landet samt avspärrningen av Sveriges handel västerut lingö givetvis

vittgående återverkningar på de svensk-norska handelsförbindelserna. Det

blev erforderligt att reglera dessa genom bilaterala uppgörelser på clearingbasis.

Avgörande för omfattningen och sammansättningen av vårt varuutbyte

med Norge under krigsåren var å ena sidan de båda ländernas faktiska leveransmöjligheter

och å andra sidan det handelspolitiska förhållandet till

de båda krigförande lägren. En betydande minskning av den totala varuomsättningen,

liksom givetvis en ändring av varuutbytets struktur, inträdde

till följd av de förändrade förutsättningarna. Sveriges varuutbyte med Norge

vilar emellertid på starka naturliga grundvalar. Det faktum, att Norge även

under denna period var i tillfälle leverera sina för det svenska folkhushållet

värdefulla stapelprodukter fisk — framför allt sill — gödningsämnen,

svavel, svavelkis, metaller, rundvirke m. m., möjliggjorde också i den

nya situationen ett avsevärt varuutbyte, vars omfattning enligt den officiella

svenska statistiken uppgick till följande ungefärliga värden i miljoner kronor:
Sveriges

export Sveriges import Hela varuomsättningen

till Norge från Norge mellan Sverige och Norge

1940 ............. 111-9 76-0 188-5

1941 ............. 83-6 42-6 126-2

1942 ............. 69-5 36-4 105-9

1943 ............. 59-2 41''5 100 7

1944 ............. 27-7 21-1 48-8

Under tiden 1940—1944 ägde den svensk-norska handeln rum inom ramen

för export- och importplaner, vilka i regel avsågo en ettårsperiod.

I fråga om betalningsförhållandena träffades den 1 juli 1941 mellan Sveriges

riksbank och Norges bank en clearingöverenskommelse, vilken var i

kraft till i början av innevarande år.

Redan före Norges befrielse ställdes till Norges förfogande betydande

svenska statskrediter huvudsakligen för möjliggörande av inköp i Sverige av

varor av väsentlig betydelse för återuppbyggnaden i Norge. Avtal rörande

dessa krediter träffades den 13 april och den 2 december 1944 samt den 14

juni 1945; härom torde få hänvisas lill redogörelse i propositionerna nr

139, nr 295 och nr 366 för år 1945. Den första överenskommelsen rörande

det svensk-norska varuutbytet efter ockupationens slut undertecknades

i Stockholm den 31 juli 1945 och avsåg perioden 1 juli—31 december 1945.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

Det svensk-norska varuutbytet under år 1946 regleras genom en i Oslo

den 21 december 1945 undertecknad överenskommelse, vilken godkänts av

Kungl. Majit samma dag. överenskommelsen följer principiellt sett samma

riktlinjer som det för andra halvåret 1945 gällande avtalet. Enligt densamma

utfäste sig de båda ländernas regeringar att lämna erforderliga utförselrespektive

införseltillstånd i enlighet med vid överenskommelsen fogade kontingentlistor.

I överenskommelsen förutses ett varuutbyte i vardera riktningen

av omkring 100 miljoner kronor. De svensk-norska betalningsförbindelserna

under innevarande år regleras i sin tur av en den 14 februari 1946 i

Stockholm undertecknad överenskommelse. Detta nya betalningsarrangemang

innebar såtillvida en modifikation av dittills gällande ordning, som

därigenom clearingavtalets form övergavs, och ett avtal av friare typ kom

till stånd. Något verkligt frigörande av de svensk-norska betalningsförbindelserna

kunde däremot icke åvägabringas, då de erforderliga förutsättningarna

därför ännu icke ansågos föreligga.

Rörande regleringen av de svensk-norska handels- och betalningsförbindelserna

under år 1947 ha förhandlingar under innevarande november månad

förts i Stockholm mellan svenska och norska vederbörande. Till grund

för dessa överläggningar ha å svensk sida legat yttranden från bland annat

statens industri-, livsmedels-, bränsle- och handelskommissioner. Förhandlingarna

ha numera slutförts och resulterat i förslag till dels överenskommelse

angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947 med därtill

hörande förteckningar jämte specifikationer, dels överenskommelse angående

betalningarna mellan Sverige och Norge år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar,

1 dels slutligen avtal om vissa fiskerifrågor. Förslagen till betalningsöverenskommelse

och till avtal om vissa fiskerifrågor ha denna dag i

annat sammanhang anmälts av chefen för finansdepartementet respektive av

statsrådet Sträng. Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning

förslaget till varuutbytesöverenskommelse med tillhörande förteckningar

jämte specifikationer. De handlingar som innefattas i sistnämnda förslag

torde såsom bilagor (Bilaga A—C)2 få fogas till statsrådsprotokollet.

Varuutbytesöverenskommelsen innehåller i huvudsak följande. Enligt artikel

1 förpliktar sig svenska regeringen att medgiva utförsel och norska regeringen

att medgiva införsel av de varor, som angivas i till överenskommelsen

fogad förteckning I. Enligt artikel 2 förpliktar sig norska regeringen

att medgiva utförsel och svenska regeringen att medgiva införsel av de

varor, som angivas i till överenskommelsen fogad förteckning II. Artikel

3 stadgar, att de båda regeringarna skola i möjligaste mån underlätta utförseln

respektive införseln jämväl av varor utöver de i förteckningarna I och

II upptagna kvantiteterna och varuslagen. Enligt artikel 4 förbehålla sig båda

1 Betalningsöverenskommelsén jämte protokoll och viss därtill hörande skriftväxling är intagen

å sid. 17—24 i denna proposition.

2 Här uteslutna. Bilaga A är frånsett dateringen och underskrifterna likalydande med den

vid propositionen fogade avtalstexten. Bilaga B upptager den till varuutbytesöverenskommelsen

hörande förteckningen I jämte specifikationer. Bilaga C upptager den till överenskommelsen

hörande förteckningen II. Båda dessa bilagor ha likaledes fogats till propositionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

13

parterna rätt att påkalla nya underhandlingar, därest det skulle visa sig

att varuutbytet mellan de båda länderna icke kan upprätthållas på det sätt

som förutsatts vid uppgörandet av kontingentförteckningarna, eller därest

svårigheter eljest skulle uppstå för fullgörandet av bestämmelserna i överenskommelsen.

Artikel 5 innehåller bestämmelser angående överenskommelsens

ikraftträdande samt giltighetstid, varvid stadgas, att ikraftträdandet

skall äga rum först efter särskild noteväxling mellan svenska och norska

regeringarna. Skulle sådan noteväxling icke ha verkställts före den 1 januari

1947, skall överenskommelsen provisoriskt tillämpas från och med sistnämnda

dag. överenskommelsen skall gälla till utgången av december månad 1947.

Såsom förut nämnts, hänvisar artikel 1 i varuutbytesöverenskommelsen

till en särskild förteckning, i vilken finnas angivna värde- och i vissa fall

kvantitetsuppgifter rörande sådana svenska varor, som skola utföras till

Norge. Häribland märkas kemiska produkter, rundvirke, cellulosa, textilvaror,

mineralier, järn- och zinkmalm, järn och stål samt arbeten därav, andra

oädla metaller och arbeten därav, maskiner, transportmedel m. m. Beträffande

vissa vid förhandlingarna från norsk sida framförda önskemål örn

import av sågade trävaror samt slipers har man på svensk sida förklarat sig

skola till prövning upptaga denna fråga vid en senare tidpunkt under avtalsperioden,

då överblick vunnits rörande den totalkvantitet av sådana trävaror,

som under nästa skeppningssäsong kan bliva tillgänglig för export.

Från svensk sida skola vidare närmare undersökas föreliggande exportmöjligheter

med avseende på bland annat fröer och utsäden samt trähus med

inredning. Till här ifrågavarande förteckning ha fogats specifikationer, avseende

den svenska exporten av kemiska produkter, textilvaror, mineralier

(färdigprodukter), järn och stål samt arbeten därav, andra oädla metaller

och arbeten därav samt maskiner, transportmedel, elektrisk materiel m. m.

Vid vissa i förteckningen respektive specifikationerna angivna varuslag ha

icke angivits kvantiteter eller värden utan intagits anmärkningen PM. Detta

innebär, att förhandlingsdelegationerna enats örn att frågan rörande exporten

av dessa varuslag senare under avtalsåret skall upptagas till förnyad

behandling. Slutligen förutses även vissa förädlingstransaktioner av innebörd,

att norska varor förädlas i Sverige för att därefter återsändas till

Norge.

Den i artikel 2 avsedda förteckningen över varuslag, som skola införas

från Norge, upptager bland annat medicin-, veterinär- och industritran, rå

och härdad valolja, kvävegödningsämnen samt andra tekniska kväveprodukter,

kalcinerad soda, rundvirke, molybdenslig, metaller, däribland zink,

aluminium och koppar, vidare svavel och svavelkis, arbeten av järn och

stål, maskiner m. m. Även i denna förteckning äro vissa varuposter endast

utmärkta med PM.

Slutligen lia i de båda förteckningarna upptagits kontingenter för import

från respektive export till Norge av fisk och fiskvaror. Importen från Norge

avser huvudsakligen färsk sill och fisk, skaldjur, saltfisk och torrfisk samt

frusen fisk och fiskfilet, saltad sill och sockersallad rom. I anslutning härtill

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 384.

har från svensk sida gjorts vissa förbehåll av innebörd att importlicensgivningen

i avräkning på nyssnämnda kontingenter för norsk färsk sill och fisk

samt frusen fisk och fiskfilet skall ske under hänsynstagande till de svenska

fångstförhållandena. I samband med förhandlingarna om den nya varuutbytesöverenskommelsen

ha även särskilda överläggningar ägt rum rörande

vissa frågor beträffande svenska fiskares rätt att i Norge ilandföra och sälja

fisk samt därmed sammanhängande spörsmål. Dessa överläggningar ha, såsom

tidigare angivits, resulterat i förslag till särskilt avtal, som denna dag i

annat sammanhang underställts Kungl. Majit för godkännande.

Det sammanlagda värdet av den svenska exporten enligt förslaget till

varuutbytesöverenskommelse har beräknats uppgå till omkring 115 miljoner

svenska kronor och motsvarande värde för importen till Sverige till omkring

120 miljoner svenska kronor.

Det förut nämnda förslaget till betalningsöverenskommelse följer samma

principer som nu gällande överenskommelse av den 14 februari 1946. Större

rörelsefrihet i betalningsförbindelserna har emellertid skapats därigenom att

de ömsesidiga krediter, som Sveriges riksbank och Norges bank skola åtnjuta

hos varandra, ökats från 5 miljoner svenska kronor respektive motvärdet

därtill i norska kronor till 30 miljoner svenska kronor respektive motvärdet

därtill i norska kronor. Dessa krediter äro avsedda för utjämning av

tillfälliga fluktuationer i betalningarna. Dock skall en jämn belastning i båda

riktningarna eftersträvas. Enligt en till förslaget ansluten skriftväxling skola

eventuella överskridanden av ifrågavarande ömsesidiga krediter månadsvis

regleras i guld eller sådan fritt konvertibel valuta, varom bankerna kunna

överenskomma.

Då det föreliggande förslaget till varuutbytesöverenskommelse synes mig

vara ägnat att främja handelsförbindelserna mellan Sverige och Norge, får

jag förorda förslagets godkännande.

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till överenskommelse

angående det svensk-norska varuutbytet under år 1947, för vilket

han i det föregående redogjort, samt hemställer — under erinran att det

torde ankomma på t. f. ministern för utrikes ärendena att göra framställning

rörande undertecknandet — att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna

nämnda förslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans

Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

15

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Under erinran att Kungl. Maj :t denna dag på föredragning av cheferna för

handels- och finansdepartementen samt av statsrådet Sträng godkänt förslag

till dels överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år

1947, dels överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och Norge

år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar, dels slutligen avtal mellan

Sverige och Norge örn vissa fiskerifrågor, varom enighet nåtts vid i Stockholm

förda förhandlingar,

hemställer statsministern, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga honom att för

Sveriges del underteckna ifrågavarande överenskommelser, protokoll och avtal

ävensom utväxla skrivelser i enlighet med förenämnda förslag.

Till vad statsministern sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Majit Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Jan Killander.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

23 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam

beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander,

samt cheferna för finans- och jordbruksdepartementen och t. f. chefen

för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1946 bemyndigat statsministern att

för Sveriges del underteckna bland annat ett av Kungl. Majit godkänt förslag

till överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under år

1947, har sagda överenskommelse den 22 november 1946 blivit vederbörligen

undertecknad.

Jag hemställer nu, under åberopande av vad jag den 15 november 1946

anfört vid anmälan inför Kungl. Majit av ifrågavarande förslag till varuutbytesöverenskommelse,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna

överenskommelsen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

17

Bihang.

Överenskommelse angående betalningarna

mellan Sverige och

Norge år 1947.

Svenska och norska regeringarna

ha träffat följande överenskommelse

angående sättet för genomförandet av

betalningarna mellan de båda länderna

linder år 1947.

Ari. 1.

1. Växelkursen mellan svenska och

norska kronor skall vara 72,426 svenska

kronor för 100 norska kronor.

2. Denna kurs (här nedan kallad

»den officiella kursen») skall icke

ändras av någondera av de fördragsslu

tande regeringarna utan att den

andra regeringen lämnats meddelande

därom så långt i förväg som ske

kan.

3. De fördragsslutande regeringarna

skola gå i författning örn att den

officiella kursen lägges till grund för

alla sådana transaktioner, som beröra

värdeförhållandet mellan de båda valutorna

och varöver regeringarna hava

kontroll.

4. Sveriges Riksbank och Norges

Bank skola såsom ombud för sina regeringar

genom ömsesidig överenskommelse

fastställa den största marginal

över eller under den officiella

kursen, som kan godkännas vid köp

och försäljning i de båda länderna.

Art. 2.

1. Sveriges Riksbank (såsom ombud

för svenska regeringen) skall,

med iakttagande av bestämmelserna i

artikel 4 nedan, till Norges Bank (såsom

ombud för norska regeringen)

mot norska kronor, vilka på grundval

av den officiella kursen gottskrivas

Sveriges Riksbanks konto Nr 1

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami.

Overenskomst angående betalingene

mellom Norge og

Sverige i året 1947.

Den norske og den svenske regjering

har inngått fölgende overenskomst

angående den mäte hvorpå betalningene

mellom de to land skal

gjennomföres i 1947.

Art. 1.

1. Kursen mellom svenske og

norske kroner er 72,425 svenske kroner

= 100 norske kroner.

2. Denne kurs (nedenfor kalt den

offisielle kurs) skal ikke endres av

noén av regjeringene uten at den annen

regering har fått meddelelse örn

dette så lang tid i forveien som mulig.

3. De to regjeringer skal garantere

at den offisielle kurs legges til grunn

för alle de transaksjoner som berörer

verdiforholdet mellom de to valutaer

og som regjeringene har kontroll

över.

4. Sveriges Riksbank og Norges

Bank skal som representanter for sine

regjeringer gjennom avtale fastsette

den höyeste grense över eller under

den offisielle kurs som kan godkjennes

ved kjöp og sälg i de to land.

Art. 2.

1. Sveriges Riksbank (som representant

for den svenske regjering)

skal, i overensstemmelse med bestemmelsene

i artikkel 4 nedenfor,

selge de belöp i svenske kroner som

er nödvendige for betalinger, som

personer i Norge har rett til å företa

lil personer i Sverige ifölge de valuNr

384. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

hos Norges Bank, sälja sådana belopp

i svenska kronor, som kunna erfordras

för betalningar, vilka personer

i Norge enligt i Norge gällande

valutabestämmelser äga verkställa till

personer i Sverige.

2. Norges Bank (såsom ombud för

norska regeringen) skall, med iakttagande

av bestämmelserna i artikel 4

nedan, till Sveriges Riksbank (såsom

ombud för svenska regeringen) mot

svenska kronor, vilka på grundval av

den officiella kursen gottskrivas

Norges Banks konto Nr 1 hos Sveriges

Riksbank, sälja sådana belopp i

norska kronor, som kunna erfordras

för betalningar, vilka personer i Sverige

enligt i Sverige gällande valutabestämmelser

äga verkställa till personer

i Norge.

Art. 3.

1. Sveriges Riksbank skall äga rätt

att till Norges Bank mot hela eller del

av sistnämnda banks tillgodohavande

i .svenska kronor när som helst sälja

antingen norska kronor enligt den officiella

kursen eller guld, som skall

avskiljas hos Sveriges Riksbank i

Stockholm.

2. Norges Bank skall äga rätt att

lill Sveriges Riksbank mot hela eller

del av sistnämnda banks tillgodohavande

i norska kronor när som helst

sälja antingen svenska kronor enligt

den officiella kursen eller guld, som

skall avskiljas hos Norges Bank i

Oslo.

3. Sådant guld, som avskdts i

Stockholm i enlighet med bestämmelserna

i denna artikel, skall stå till

Norges Banks fria förfogande och

får utföras.

4. Sådant guld, som avskilts i Oslo

i enlighet med bestämmelserna i denna

artikel, skall stå till Sveriges

Riksbanks fria förfogande och får utföras.

Art. 4.

Devi i artikel 2 stadgade rätten till

förvärv av det andra landets valuta

må göras gällande så länge Norges

tabestemmelser som gjelder i Norge.

Disse svenske kroner selges mot norske

kroner, som etter den offisielle

kurs krediteres Sveriges Riksbanks

konto nr. 1 i Norges Bank.

2. Norges Bank (som representant

for den norske regjering) skal, i overensstemmelse

med bestemmelsene i

artikkel 4 nedenfor, selge de belöp i

norske kroner som er nödvendige för

belalinger, som personer i Sverige har

rett til å företa til personer i Norge

ifölge de valutabestemmelser som gjelder

i Sverige. Disse norske kroner selges

mot svenske kroner, som etter den

offisielle kurs krediteres Norges Banks

konto nr. 1 i Sveriges Riksbank.

Art. 3.

1. Sveriges Riksbank har rett til

mot hele eller en del av Norges Banks

tilgodehavende i svenske kroner når

som helst å selge til Norges Bank

eiden norske kroner etter den offisielle

kurs, eller guld som skal avsettes

separat i Sveriges Riksbank i

Stockholm.

2. Norges Bank har rett til mot

hele eller en del av Sveriges Riksbanks

tilgodehavende i norske kroner

når som helst å selge til Sveriges

Riksbank enten svenske kroner etter

den offisielle kurs, eller guld som

skal avsettes separat i Norges Bank i

Oslo.

3. Det guld som avsettes separat i

Stockholm i henhold til bestemmelsene

i naervaerende artikkel, skal stå

til Norges Banks frie disposisjon og

kan utföres.

4. Det guld som avsettes separat i

Oslo i henhold til bestemmelsene i

nrervserende artikkel, skal stå til Sveriges

Riksbanks frie disposisjon og

kan utföres.

Art. i.

Den i artikkel 2 fastsatte rett til

kjöp av det annet lands valuta kan

gjöres gjeldende sålenge Norges Banks

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

19

Banks respektive Sveriges Riksbanks

nettotillgodohavande enligt denna

överenskommelse icke överstiger

30 000 000 svenska kronor respektive

41 400 000 norska kronor.

Överstiger tillgodohavande på i artikel

2 nämnda konton en tredjedel

av nyss angivna belopp skall ränta

utgå efter en räntesats av två (2) procent

per annum, att erläggas halvårsvis

den 30 juni och den 31 december.

Art. 5.

1. Svenska regeringen skall icke inskränka

möjligheterna att använda

sådana belopp i svenska kronor, som

genom denna överenskommelse ställts

till förfogande för personer i Norge,

för verkställande av överföringar till

andra personer i Norge eller betalningar

till personer i Sverige.

2. Norska regeringen skall icke inskränka

möjligheterna att använda

sådana belopp i norska kronor, som

genom denna överenskommelse ställts

till förfogande för personer i Sverige,

för verkställande av överföringar till

andra personer i Sverige eller betalningar

till personer i Norge.

Art. 6.

örn växelkursen mellan svenska och

norska kronor ändras, skall dagen för

kursändringen tillgodohavandena utjämnas

till den före kursändringen

gällande kursen. Efter utjämningen

kvarstående behållning till förmån för

endera parten skall därefter omräknas

så, att dess motvärde i denna

paris valuta blir detsamma som före

kursändringen.

respektive Sveriges Riksbanks neltotilgodehavende

ilölge denne overenskomst

ikke överstiger et belöp av 30

mill. svenske kroner, respektive 41,4

mill. norske kroner.

överstiger tilgodehavendet på den

i artikkel 2 nevntc konto en tredjedel

av det nevnte belöp, skal det bctales

reute etter en renlesats av 2 % — to

prosén t — p. a. halvårsvis den 30.

juni og den 31. desember.

Art. 5.

1. Den svenske regjering skal ikke

begrense muhghetcne for å benytte

belöp i svenske kroner som i benböld

til denne overenskomst er stillet til

disposisjon for personer i Norge, til

overförsler til andre personer i Norge

eller betalinger til personer i Sverige.

2. Den norske regjering skal ikke

begrense mulighctene for å benytte belöp

i norske kroner som i benböld til

denne overenskomst er stillet lil disposisjon

for personer i Sverige, til

overförsler til andre personer i Sverige

eller betalinger til personer i Norge.

Art. 6.

Dersom kursen mellom svenske og

norske kroner forandres, skal lilgodeliavendene

dagen for kursförändringen

avregnes etter den kurs som

gjaldt för kursförändringen. Det tilgodehavende

som etter avregningen

står til disposisjon for en av partene,

skal deretter omregnes slik at dets

motverdi i vedkommende parts valuta

blir den samme som för kursförändringen.

Art. 7. Art. 7.

Tillämpningen av denna överens- Sveriges Riksbank (som represenkommelse

skall omhänderhavas av tant for den svenske regjering) og

Sveriges Riksbank (såsom ombud för Norges Bank (som representant for

svenska regeringen) och Norges Bank den norske regjering) skal förestå

(såsom ombud för norska regeringen), gjennomföringen av denne overenssoin

skola utöva den kontroll över be- komst og utöve den kontroll över ullalningarnas

utveckling, som må vara viklingen av betalingene som måne

erforderlig för överenskommelsens ge- vane nödvendig for gjennomföringen

nomförandc. Bankerna skola samul*- av overenskomsten. Bankdin skal sam
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

beta i syfte att anpassa överenskommelsens

tillämpning efter förhållandena

och i övrigt hålla kontakt beträffande

alla tekniska frågor, som

kunna uppstå på grund av överenskommelsen.

Oaktat vartdera landet

skall vara ensamt ansvarigt för sina

ekonomiska förbindelser med tredje

part, skola bankerna hålla varandra

underrättade i de avseenden, i vilka

ettdera landets betalningsförbindelser

med tredje part beröra det andra landets

intressen.

I händelse förutsättningarna för

denna överenskommelse ändras, skola

Sveriges Riksbank och Norges Bank

äga träffa uppgörelse angående de

modifikationer i eller tillägg till överenskommelsen,

som omständigheterna

må nödvändiggöra.

Art. 8.

De båda partenia skola vid denna

överenskommelses upphörande träffa

uppgörelse örn avvecklingen av då

eventuellt utestående nettobehållning

till förmån för endera parten.

Ari. 9.

Denna överenskommelse träder i

kraft den 1 januari 1947.

Som skedde i Stockholm i två exemplar

på svenska och norska språken,

varvid båda texterna skola äga

lika vitsord,

den 22 november 1946.

Tage Erlander

arbeide for å tilpasse overenskomstens

gjennomföring etter forholdene, og

forövrig v gere i kontakt med hverandre

angående alle de tekniske spörsmål

som kan oppstå på grunn av overenskomsten.

Selv om hvert land alene skal

vsere ansvarlig for sine ökonomiskc

förbindelser med tredje part, skal

bankene holde hverandre underrettet

i den utstickning som det ene lands

betalingsforbindelser med tredje part

berörer det annet lands interesser.

Dersom forutsctningene for overenskomsten

forandres, skal Sveriges

Riksbank og Norges Bank kommc

overens om de justeringer i eller tillägg

til overenskornsten som omstendighetene

måtte nödvendiggjöre.

Art. 8.

De to parter skal ved oppliöret av

denne overenskomst heffe saerlig avtale

om avviklingen av da eventuelle

utestående netto-tilgodehavender til

fordel for en av partene.

Art. 9.

Denne overenskomst trer i kraft den

1. jalmar 1947.

Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer

på norsk og svensk, idet begge

tekster har samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 384.

21

Protokoll.

I samband med avslutandet av överenskommelsen

angående betalningarna

mellan Sverige och Norge år 1947

har enighet rått mellan svenska och

norska regeringarna, att överenskommelsen

skall äga tillämpning på följande

betalningar oberoende av om

betalningarna förfallit före eller efter

överenskommelsens ikraftträdande:

I.

1. Betalningar härrörande ur införseln

av norska varor till Sverige

och av svenska varor till Norge i enlighet

med överenskommelser mellan

de svenska och norska regeringarna.

2. Betalningar för alla omkostnader,

vilka uppstå i samband med det

svensk-norska varuutbytet.

3. Betalningar för studie- och reseutgifter,

patentavgifter, licenser och

andra immateriella prestationer.

4. Betalningar för sjöfrakter, charterkostnader,

svenska och norska fartygs

omkostnader i svenska och norska

hamnar samt frakter och övriga

kostnader i samband med den svensknorska

lufttrafiken.

5. Betalningar av de saldon, som

uppstå vid avräkningarna mellan de

svenska och norska järnvägs-, postoch

telegrafförvaltningarna.

6. Försäkringsbetalningar samt betalningar

av understöd, pensioner, arv,

agenlprovisioner (även vid transileringsaffärer)

och dylikt, såväl som

andra löpande betalningar, allt enligt

mellan Sveriges Riksbank och Norges

Bank avtalade riktlinjer.

II.

t. Räntor och amorteringar på

stals- och statsgaranterado obligationer

och skuldebrev enligt mellan Sveriges

Riksbank och Norges Rank avtalade

riktlinjer.

2. Räntor å andra än under 1. ovan

angivna obligationer ävensom uldel
-

Protokoll.

I förbindelse med avslutningen av

betalingsovcrenskomsten mellom Norge

og Sverige for 1947 er der mellom

den norske regjering og den svenske

regjering enighet örn at overenskomsten

skal anvendes på fölgende betalinger

uavhengig av om de er förfall

til betalning för eller etter overenskomstens

ikrafttreden

I.

1. Betalinger som skriver seg fia

olliförsel av norske varec til Sverige

og av svenske varer til Norge i henhold

til avtaler mellom den norske og

den svenske regjering.

2. Betalinger for alle omkostninger

som opostår i förbindelse nied det

norsk/svenske varebytte.

3. Betalinger for studie- og reiscidgifter,

patentgebyrer, lisenser samt

andre immaterielle ytelser.

4. Betalinger for sjöfrakter, charteromkostninger,

svenske og norske

skips omkostninger i svenske og norske

hayner, samt frakter og andre

omkostninger i förbindelse med den

norsk/svenske lufttrafikk.

5. Betalinger av saidi som oppstår

i mellomregnskap mellom norske og

svenske jernbane-, post- og telegrafstyrer.

6. Forsikringsbetalinger, samt betalinger

av understöttelser, pensjoner,

arv, agentprovisjoner (også ved transittforretninger)

o. I., såvel som andre

löpende betalinger, alt etter retningslinjer

sorn Norges Bank og Sveriges

Riksbank blir enige örn.

II.

1. Renter og avdrag på stats- og

stalsgaranterte obligasjoner og gjeldsbrev

ifölge retningslinjer som avtales

mellom Norges Bank og Sveriges

Riksbank.

2. Renter pä andre elin de under

punkt 1 angille obligasjoner, tillike- ,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 384.

».ingar och annan avkastning på kapitalinvesteringar.

3. Räntor å tillgodohavanden hos

banker ävensom å andra finansiella

tillgodohavanden.

4. Hyror och arrendeavgifter saint

andra liknande återkommande betalningar.

5. Skatter.

lil.

Betalningar avseende skeppsbyggnadskontrakt,

köp av fartyg och fartygsreparationer.

IV.

Övriga betalningar, som de två regeringarna

eller Sveriges Riksbank

och Norges Bank må träffa speciell

överenskommelse om.

Som skedde i Stockholm i två exemplar

på svenska och norska språken,

varvid båda texterna skola äga

lika vitsord,

den 22. november 1946.

Tage Erlander

med dividender og anneli avkastning

av kapitalinvesteringer.

3. Renter av tilgodeliavender i

banker og av andre finansielle tilgodehavender.

4. Leie og forpaktningsavgifter

samt andre lignende tilbakevendende

betalinger.

5. Skatter.

lil.

Utgifter til skipsbygningskontrakter,

kjöp av skip og skipsreparasjoner.

IV.

övrige betalinger som de to regjeringer

eller Norges Bank og Sveriges

Riksbank måtte treffe sserlig avtale

örn.

Utferdiget i Stockholm i to ckseinplarer

på norsk og svensk, idet begge

tekster har samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 384.

23

Skrivelse Ifrån t. f. ministern för utrikes ärendena, statsministern

Erlander, till Norges t. f. chargé d’affaires i Stockholm.

Stockholm den 22 november 1946.

Herr Chargé dAlfaires,

I den denna dag undertecknade överenskommelsen mellan svenska och

norska regeringarna angående sättet för genomförandet av betalningarna mellan

Sverige och Norge under år 1947 stadgas i artikel 4, att vartdera landets

centralbank må i den andra banken åtnjuta rätt till en kredit på 30 miljoner

svenska kronor eller mögärdet därtill i norska kronor. Dessa kreditmöjligheter

äro avsedda att lämna utrymme för de avvikelser från jämn balans

i betalningarna, som under kortare perioder kunna framträda, och att

sålunda i lika mån komma båda länderna till godo.

Vid förhandlingarna örn avtalet har enighet rått örn att bankerna böra

eftersträva att så reglera betalningarna, att ifrågavarande kreditmöjligheter

icke onödigtvis eller ensidigt utnyttjas. Därest under avtalets giltighetstid

gränsen för i artikel 4 angivna kreditlimiter å endera sidan överskrides, skola

överskjutande belopp senast vid nästkommande månadsskifte regleras i guld

eller sådan fritt konvertibel valuta, varom de båda centralbankerna kunna

komma överens. Skulle ett saldo i endera riktningen utestå vid avtalsårets

slut, skall detta — därest ej annat överenskommes — gå i avräkning på de

betalningsmöjligheter av motsvarande art, som må skapas inom ramen av ett

nytt avtal.

Mottag, Herr Chargé d’Affaires, försäkran örn min fullkomligaste högaktning.

Tage Erlander

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majlis proposition nr 384.

Skrivelse från Norges t. f. chargé ^affaires i Stockholm till t. f.

ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander.

Herr Statsminister,

Stockholm den 22. november 1946.

Jeg har den gere å erk.jenne mottagelsen av Deres skrivelse av idag av fölgende

innhold:

Jeg har den sere å bekrefte at den norske Regjering er enig i ovenstående.

* Motla, herr Statsminister, forsikringen om min mest utmerkede höyaktelse.

Henr. A. Broch

468836. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:557 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse rörande det svensk- a1 i texten
  2. UU 1946:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse rörande det svensknorska varuutby a1 i texten