Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa fiskerifrågor

1946-11-23 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:385, Angående godkännande av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa fiskerifrågor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 385.

1

Kr 385.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa

fiskerifrågor; given Stockholms slott den 23 november

1946.

Under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollen över jordbruks-

och utrikesdepartemensärenden för den 15 november 1946 och över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed begära riksdagens

godkännande av ett den 22 november 1946 mellan Sverige och Norge träffat

avtal om vissa fiskerifrågor.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 sami. Nr 385.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ls proposition nr 385.

Avtal

mellan Sverige och Norge om

vissa fiskerifrågor.

Kungl. Svenska Regeringen och

Kungl. Norska Regeringen, vilka önska

träffa avtal om vissa fiskerifrågor,

hava överenskommit om följande be
cttJmrnplspr''
1.

Svenska fiskefartyg av alla slag

äga i Norge ilandföra och försälja

fisk, som fångats av vederbörande fartyg,

då detta till följd av haveri är

förhindrat föra fisken till den egentliga

bestämmelseorten. Med haveri

skall likställas fall, då fortsatt resa på

grund av sådana omständigheter som

storm e. d. kan anses medföra uppenbar

risk för haveri. Vad beträffar Rälare,

skall gälla vad som stadgas i § 2,

sisla stycket, i den norska lagen den

17 mars 1939 om fiske med bottensläpnot

(trål). Såsom trålare skola anses

alla fartyg, som hava trål ombord

— dock icke räktrålare — oavsett om

de använda även andra redskap.

2. Det är tillåtet att från svenska

fiskefartyg med undantag för Rälare

(andra än räktrålare) i Norge ilandföra

och försälja ävensom att till Norge

från Sverige införa fisk (med undantag

för ilandföring av sill, som

icke fångats under fiske efter annan

fisk) och skaldjur i väsentligen samma

kvantitativa omfattning som tidigare

varit vanligt. Svenska makrillfiskare,

räkfiskare och backefiskare

skola äga samma rättigheter som tidigare,

i vad avser leverans av fisk till

Norge. Från norsk sida göres förbehåll

av innebörd, att nu nämnda ilandföring

och försäljning icke må få karaktären

av svenskt fiske från baser i

Norge och att den skall ske på sådant

sätt, att den norska lokala eller totala

marknaden i minsta möjliga mån störes.

I sådant syfte skall bland annat

från vederbörande svenska fiskefartyg

i den utsträckning, som är möjlig,

Avtale

mellom Norge og Sverige om

visse fiskerispörsmål.

Den Kgl. norske Regjering og den

Kgl. svenske Regjering, som önsker

å inngå en avtale om visse fiskerispörsmål,

er blitt enige örn fölgende

bestemmelser:

1. Svenske fiskefartöyer av alle

slag gis adgang til å ilandföre og selge

i Norge fisk som er fanget på vedkonnnende

fartöy når dede som folge

av havari er forhindret fra å före

fisken til det egentlige bestemmelsessted.

Med havari skal likestilles slike

timelle hvor fortsatt reise på grunn

av omstendigheter som storm o. 1. kan

anses å medföre åpenbar risiko for

havari. Forsåvidt angår trålere henvises

til § 2, siste ledd, i norsk lov av

17. mars 1939 om fiske med bunnslepenot

(trål). Som trålere regnes alle

fartöyer som har trål ombord — dog

ikke reketrålere — uansett om de

også bruker andre redskaper.

2. Det gis adgang til ilandföring og

sälg i Norge fra svenske fiskefartöyer

unntatt trålere (dog slik at ilandföring

tillätes fra reketrålere) og innförsel

til Norge fra Sverige av fisk

(unntatt ilandföring av sild som ikke

er fanget under fångst etter amien

fisk) og skalldyr i vesentlig samme

kvantitetsmessige omfång som tidligere

var vanlig. Svenske makrellfiskere,

rekefiskere og linefiskere skal

ha den samme adgang som tidligere

med hensyn til levering av fisk i Norge.

Det tas forbehold fra norsk side

om at ilandföring og sälg som nevnt

ikke må få noén karakter av svensk

fiske fra baser i Norge og skal skje

på en slik mäte at det voldes minst

mulig forstyrrelse på det norske lokale

eller totale marked, bl. a. ved

at det fra vedkommende svenske

fiskefartöyer i den utstrekning det er

mulig undersökes på forhånd om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

3

i förväg undersökas, om fångsten kan

emottaga» och försäljas på ett ekonomiskt

ändamålsenligt sätt på den

plats, där den är avsedd att ilandföras.

3. Ilandföring och införsel enligt

punkterna 1. och 2. skall ske inom

ramen för en värdekontingent, som

fastställes i den årliga svensk-norska

varuu tby lesöverenskommelsen, dock

att frän norsk sida medgives fortsatt

ilandföring vid haveritillfällen enligt

punkt 1., även sedan denna kontingent

blivit utnyttjad. I den utsträckning

svenskfångad fisk och svenskfångade

skaldjur, som ilandföras och

säljas i Norge, exporteras till Sverige,

skola såväl ovannämnda kontingent

som den kontingent, vilken i den årliga

svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen

fastställes för import

till Sverige av färsk fisk från Norge,

ökas i motsvarande mån.

4. För ilandföring och införsel av

fisk och skaldjur enligt punkterna 1.,

2. och 3. skela de bestämmelser och

regler med avseende på försäljning,

minimimått och kvalitetskontroll

m. m. äga tillämpning, som gälla för

motsvarande norskfångad fisk och

norskfångade skaldjur.

5. I avräkning på den i den årliga

svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen

fastställda kontingenten

för införsel till Sverige av färsk

fisk från Norge må införas färsk

långa för beredning till spillånga, i

den mån avsättningsmöjligheter i Sverige

finnas inom ramen för den produktions-

och försäljningsplan, som

fastställts eller må komma att fastställas

av vederbörande svenska fiskareorganisation.

6. Märkning och packning m. m.

av svenskfångad fisk, som ilandlöres

i eller införes till Norge, skall ske i

överensstämmelse med de regler, som

äro utfärdade eller må komma att utfärdas

av det norska fiskeridirektoratet.

7. För vidare försäljning till Sverige

såsom saltad vara må under tiden

från den 1 augusti till den 30 .september,

i anslutning lill godkända kon
-

fangsten kan mottas og omsettes på

ekonomisk hensiktsmessig mäte på

det sted hvor den tenkes ilandfört.

3. Ilandföring og innförsel i henhold

til pkt. 1 og 2 skal skje innenfor

rämmen av en verdikvote som

fastsettes i den årlige norsk-svenske

varebytteavtale, dog slik at en fra

norsk side vil tilläte fortsatt ilandföring

i havaritilfelle som nevnt under

pkt. 1 også etter at denne kvote måtte

vrere utnyttet. I den utstakning

svenskfanget fisk og skalldyr som

ilandföres og selges i Norge, eksporteres

til Sverige, skal både ovennevnte

kvote og den kvote som fastsettes i

den årlige norsk-svenske varebytteavtale

for import til Sverige av fersk

fisk fra Norge, ökes tilsvarende.

4. For ilandföring og innförsel av

fisk og skalldyr i henhold til punkten

1, 2 og 3 gjelder de bestemmelser

og regler med hensyn til omsetning,

minstemål og kontroll med kvalitet

m. v. som gjelder for tilsvarende

norskfanget fisk og skalldyr.

5. Det gis adgang til under kvoten

for innförsel til Sverige av fersk fisk

fra Norge i den årlige norsk-svenske

varebytteavtale å innföre fersk lange

for fremstilling av spillange i den utstrekning

det finnes avsetningsmuligheter

i Sverige innenfor rämmen av

den produksjons- og omsetningsordning

som er eller måtte bli truffet av

vedkommende svenske fiskerorganisasjon.

6. Merkning og pakning m. v. av

svenskfanget fisk som ilandföres i

eller innföres til Norge skal skje i

samsvae med de regler som er eller

måtte bli utferdiget av det norske

fiskeridirektorat.

7. Det gis adgang til fra svenske

sildetrålere i tiden fra 1. august lil 30.

september i henhold til godkjente

kontrakter mellom svenske importö
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

trakt mellan svenska importörer och

norska salterier, från svenska silltrålare

i Norge ilandföras och till

norska salterier iörsäljas i Nordsjön

fångad sill inom ramen för en kvantitetskontingent,

som i den årliga

svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen

fastställes för införsel till

Norge av sådan sill. Samtidigt skall i

varuutby tesöverenskommelsen fastställas

en motsvarande kontingent för

införsel till Sverige från Norge av saltad

svenskfångad Nordsjö-sill. Licenser

för införsel till Sverige från Norge

av dylik sill skola utställas i enlighet

nied ovannämnda godkända kontrakt.

Nu nämnda anordning skall icke få

till följd, att den norska andelen i täckandet

av den svenska marknadens

behov av fetsill och Islands-sill minskas.

8. Från svenska silltrålare må i

Norge ilandföras och till norska silloljefabriker

försäljas sill under tiden

från den 1 maj till den 30 november.

Sådana leveranser skola ske till samma

priser och på samma leveransvillkor

i övrigt, som gälla för norska fiskares

leveranser av samma slags sill

till norska silloljefabriker. Därest

från norsk sida så begäres, skall i Sverige

lämnas medgivande till införsel

från Norge av de kvantiteter sillolja

och sillmjöl, som svara mot den kvantitet

svenskfångad sill, vilken sålunda

må hava levererats till norska silloljefabriker.

Nämnda kvantiteter sillolja

och sillmjöl skola i så fall utgöra tilllägg

till de kontingenter, som må vara

fastställda för dessa varuslag i den årliga

svensk-norska varuutbytesöverenskommelsen.

9. llandföring och försäljning av

svenskfångad sill i enlighet med punkterna

7. och 8. skal! icke vara underkastad

mera betungande bestämmelser

med hänsyn till försäljning och

kvalitetskontroll m. m., än som gälla

för motsvarande norskfångad sill.

10. Svenska fiskefartyg behöva

vid anlöpande av norsk hamn icke

förete andra dokument än dem, som

föreskrivas i svensk lag. Norska fiskefartyg

behöva vid anlöpande av

rer og norske salterier å ilandföre i

Norge og selge til norske salterier for

videre sälg til Sverige som saltet vare,

sild fanget i Nordsjöen innenfor rämmen

av en mengdekvote som fastsettes

i den årlige norsk-svenske varebytteavtale

for innförsel til Norge av

slik sild. Samtidig skal det i varebytteavtalen

fastsettes en tilsvarende

kvote for innförsel til Sverige fra

Norge av saltet svenskfanget Nordsjösild.

Lisenser for innförsel fra Norge

til Sverige for slik sild skal gis i henhold

til de ovenfor nevnte godkjente

kontrakter. Denne ordning skal ikke

få tilfölge at den norske andel i dekningen

av det svenske markeds behov

för fetsild og Islands-sild reduseres.

8. Det gis adgang til fra svenske

sildetrålere å ilandföre i Norge og selge

til norske sildoljefabrikker sild i

tiden fra 1. mai lil 30. november.

Slike leveranser skal skje til samme

priser og på de samme leveringsvilkår

forövrig som gjelder for norske

fiskeres levering av samme sorter sild

til norske sildoljefabrikker. Dersom

en fra norsk side ber om det, skal det

i Sverige gis tillåtelse til innförsel fra

Norge av de mengder sildolje og sildemel

som motsvarer den mengde

svenskfanget sild som således måtte

vaere levert til norske sildoljefabrikker.

De nevnte mengder sildolje og

sildemel skal i så fall komme i tillegg

til de kvoter som måtte vaere fastsatt

i den årlige norsk-svenske varebytteavtale

for disse varén

9. llandföring og sälg av svenskfanget

sild i henhold til plit. 7 og 8

skal ikke undergis mere byrdefulle

bestemmelser med hensyn til omsetning

og kontroll med kvalitet m. v.

enn dem som gjelder for tilsvarende

norskfanget sild.

10. Svenske fiskefar föyer trenger

ved anlöp av norsk havn ikke å fremvise

andre dokumenter enn dem som

er påbudt ved svensk lov. Norske

fiskefartöyer trenger ved anlöp av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 385.

5

svensk hamn icke förete andra dokument

än dem, som föreskrivas i norsk

lag.

11. Svenska fiskare äga inom

norskt hamnområde företaga erforderliga

reparationer av fartyg och redskap

samt efterse och torka sina redskap.

12. Detta avtal träder i stället för

den svensk-norska överenskommelse,

som kommit till stånd genom utväxling

av memoranda den 21 december

1933 och genom noteväxling den 15

maj 1936.

13. Detta avtal skall sättas i kraft

efter särskild noteväxling mellan den

svenska och den norska regeringen

samt förbliva gällande från och med

den 1 januari 1947 lill och med den

31 december 1947, varefter det automatiskt

förlänges för ett kalenderår i

sänder, såvida det icke av endera parten

bringas att upphöra genom uppsägning

minst en månad före nytt kalenderårs

början. Därest sådan noteväxling

icke verkställts före den 1 januari

1947, skall avtalet provisoriskt

tillämpas från och med sistnämnda

dag.

Som skedde i Stockholm i två exemplar

på svenska och norska språken,

varvid båda texterna skola äga

lika vitsord,

den 22 november 1946.

Tage Erlander.

svensk havn ikke å fremvise andre

dokumenter enn dem som er påbudt

ved norsk lov.

11. Svenske fiskere kan innen norsk

havneområde företa nödvendige reparasjoner

av fartöy og redskap, samt

etterse og torke sine redskaper.

12. Denne avtale trer i stedet for

det norsk-svenske arrangement som

bie inngått ved utvexling av memoranda

21. desember 1933 og ved noteveksling

15. mai 1936.

13. Denne avtale skal settes i kraft

etter serskilt noteveksling mellom

den norske og den svenske regjering

og gjelde fra og med den 1. januar

1947 til og med den 31. desember

1947, hvoretter den stilltiende skal

forlenges för ett kalenderår ad gången,

med mindre den av en av partene

bringes til opphör ved oppsigelse

minst en måned för nytt kalenderårs

begynnelse. Dersom en slik noteveksling

ikke har funnet sted för den

1. januar 1947, skal avtalen gjelde

midlertidig fra og med sistnevnte dag.

Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer

på norsk og svensk, idet begge

tekster skal ha samme gyldighet,

den 22. november 1946.

Henr. A. Broch.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden rörande främmande

makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Sträng anför efter gemensam beredning med t. f. ministern för

utrikes ärendena, statsministern Erlander, och chefen för handelsdepartement

tet samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Ericsson:

Det svensk-norska varuutbytet i vad gäller fisk var vid krigsutbrottet 1939

reglerat genom två den 21 december 1933 mellan svenska och norska regeringarna

utväxlade memoranda samt genom en noteväxling av den 15 maj

1936. I berörda norska memorandum förklarade man sig å norsk sida beredd

utfärda vissa bestämmelser om dispens från de förbud mot införsel till och

ilandföring i Norge av utländsk fisk och utländska kräftdjur, vilka föreskrivits

i en norsk lag av den 6 juli 1933. Å svensk sida förklarade man sig i

förutnämnda svenska memorandum beredd att modifiera sedan den 19 maj

1933 gällande begränsningar rörande införsel av färsk långa för beredning

till spillånga. Genom noteväxlingen den 15 maj 1936 åtog sig svenska regeringen

att medverka till att årligen 300 ton färsk långa funne avsättning i

Sverige för beredning till spillånga.

Innebörden av nämnda reglering var, vad beträffar export av fisk från

Sverige till Norge, att utförsel av fisk på reguljär kommersiell väg kunde

ske i stort sett fritt, medan däremot rätt till ilandföring var medgiven blott

vissa grupper av fiskare. Importen till Sverige åter var icke föremål för

några restriktioner utom i fråga om långa, beträffande vilket fiskslag nyss

anförda arrangement hade träffats.

Inom ramen för de under kriget i båda länderna införda statliga regleringarna,

innebärande en vidgad kontroll av in- och utförseln, begränsades

efter hand det svensk-norska varuutbytet i vad avser fisk till ett minimum.

Då efter krigets slut frågan om det fortsatta varuutbytet i vad avser fisk blev

föremål för överläggningar i samband med de förhandlingar om en allmän

varuutbytesöverenskommelse för år 1946, vilka i december 1945 ägde rum

i Oslo, fann man sig å svensk sida med hänsyn till ovissheten i fråga om de

svenska exportmöjligheterna böra i viss mån anpassa fiskimporten till det

inhemska fångstläget. Samtidigt begärdes å svensk sida dels ett fastställande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 385.

7

av att svenska intressenter enligt nämnda norska memorandum av 1933

tillkommande rättigheter beträffande försäljning av fisk till Norge alltjämt

bestode, ehuru inom ramen för en vid förhandlingarna om det allmänna

varuutbytet överenskommen kontingent, dels att förhandlingar angående

önskemål från svenska fiskares sida örn vissa ytterligare rättigheter i Norge

skulle upptagas. Å norsk sida förklarade man sig beredd att bekräfta giltigheten

av tidigare medgivna rättigheter och att förhandla om de ytterligare

önskemål, som från svensk sida kunde framföras.

Dylika förhandlingar ha sedermera förts under innevarande år, senast i

samband med de överläggningar örn det svensk-norska varuutbytet under år

1947, vilka i början av denna månad ägde rum i Stockholm. Vid förhandlingarna

har frågan örn de svenska fiskarenas rätt till försäljning av fisk

m. m. i norska hamnar dryftats i hela dess vidd. Förhandlingarna ha resulterat

i ett förslag till avtal i ämnet. Detta förslag berör icke allenast

ilandföringen av svenskfångad fisk i Norge utan även vissa i samband därmed

stående frågor, vilkas lösande synts vara av betydelse för de svenska

fiskarena. Avtalet, som är avsett att träda i stället för det arrangement, vilket

kom till stånd genom utväxlingen av memoranda den 21 december 1933

och genom noteväxlingen den 15 maj 1936, innebär en viss utvidgning av de

rättigheter, som enligt dessa överenskommelser tillerkänts de svenska fiskarena

i Norge. Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning förutnämnda

förslag till avtal. Förslaget torde såsom bilaga1 få tagas till statsrådsprotokollet.

Avtalet innehåller i huvudsak följande. Enligt punkt 1 må fisk, som

fångats av svenskt fiskefartyg, ilandföras och säljas i Norge, då fartyget till

följd av haveri, eller emedan fortsatt resa kan anses medföra uppenbar

risk för haveri, är förhindrat att föra fisken lill den egentliga bestämmelseorten.

I punkt 2 stadgas, att fisk och skaldjur må ilandföras och säljas i

Norge från svenska fiskefartyg — med undanlag för andra trålare än räktrålare

-— ävensom införas från Sverige till Norge i väsentligen samma kvantitativa

omfattning som tidigare varit vanlig. Undantag göres dock beträffande

ilandföring av sill, som icke fångats under fiske efter annan fisk.

Svenska makrillfiskare, räkfiskare och backefiskare skola äga samma rättigheter

som tidigare i fråga om leverans av fisk till Norge. Det har från

norsk sida gjorts förbehåll för att ilandföring och försäljning enligt punkt

2 icke skall få karaktären av svenskt fiske från baser i Norge samt för att

den norska marknaden i minsta möjliga mån utsättes för störningar. Enligt

punkt 3 skall ilandföring och införsel enligt punkterna 1 och 2 ske inom

ramen för en värdekontingent, som fastställes i den årliga svensk-norska

varuutbytesöverenskommelsen, dock att ilandföring vid haveritillfällen får

ske även efter det kontingenten är utnyttjad. Svenskfångad lisk och svensklangade

skaldjur, som ilandföres i Norge och exporteras till Sverige, inräknas

ej heller i kontingenten. I punkt J föreskrives, att för ilandföring och

1 Här utesluten. Bilagan är frånsett dateringen och underskrifterna likalydande med den vid

propositionen fogade avtalstexten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

försäljning i Norge enligt förut nämnda punkter skola gälla samma bestämmelser

i fråga om försäljning, minimimått och kvalitetskontroll m. m., som

gälla för motsvarande norskfångade fisk och skaldjur. Punkt 5 stadgar, att i

den mån avsättningsmöjligheter i Sverige finnas inom ramen för av vederbörande

svenska fiskareorganisation fastställd produktions- och försäljningsplan

färsk långa må införas till Sverige från Norge för beredning till spillånga.

Punkt 6 innehåller bestämmelser örn märkning och packning m. m. av svenskfångad

fisk, som ilandföres i eller införes till Norge. Enligt punkt 7 må under

tiden 1 augusti—30 september i Norge från svenska silltrålare ilandföras och

till norska salterier säljas i Nordsjön fångad sill för vidare försäljning till

Sverige såsom saltad vara. Vidare må enligt punkt 8 från svenska silltrålare i

Norge ilandföras och till norska silloljefabriker säljas sill under tiden 1 maj—

30 november. I samma punkt ha intagits närmare föreskrifter angående villkoren

för dylika leveranser av sill samt rörande införsel till Sverige av sillolja

och sillmjöl i motsvarande omfattning. Punkt 9 stadgar, att i de båda närmast

föregående punkterna avsedd svenskfångad sill icke skall vara underkastad

mera betungande bestämmelser i fråga örn försäljning och kvalitetskontroll

m. m., än som gälla för motsvarande norskfångad sill. Enligt punkt

10 behöva svenska fiskefartyg vid anlöpande av norsk hamn icke förete

andra dokument än dem, som föreskrivas av svensk lag. Motsvarande gäller

norska fiskefartyg vid anlöpande av svensk hamn. Svenska fiskare äga enligt

punkt 11 inom norskt hamnområde företaga erforderliga reparationer av

fartyg och redskap samt efterse och torka sina redskap. I punkt 12 fastställes,

att det nya avtalet träder i stället för de svensk-norska fiskeriöverenskommelsema

av 1933 och 1936. Punkt 13 innehåller bestämmelser örn ikraftträdande

och giltighetstid. Avtalet skall gälla för tiden 1 januari—31 december

1947 och förlänges därefter automatiskt för ett kalenderår i sänder, såvida

icke uppsägning sker minst en månad före nytt kalenderårs början.

Då det föreliggande förslaget till avtal synes mig vara ägnat att främja

förbindelserna mellan Sverige och Norge på fiskets område, får jag förorda

förslagets godkännande.

Föredragande statsrådet uppläser härefter det förslag till avtal mellan

Sverige och Norge om vissa fiskerifrågor, för vilket han i det föregående

redogjort, samt hemställer — under erinran att det torde ankomma på t. f.

ministern för utrikes ärendena, statsministern Erlander, att göra framställning

rörande undertecknandet — att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna

nämnda förslag.

Vad föredragande statsrådet sålunda hemställt, däri statsrådets

övriga ledamöter instämma, behagar Hans Majit KoKonungen

bifalla.

Ur protokollet:

C. W. Rhedin.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 385.

9

Utdrag av protokollet över ulrikesdeparlementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Under erinran att Kungl. Majit denna dag på föredragning av cheferna

för handels- och finansdepartementen samt av statsrådet Sträng godkänt förslag

till dels överenskommelse angående det svensk-norska varuutbytet under

år 1947, dels överenskommelse angående betalningarna mellan Sverige och

Norge år 1947 jämte protokoll och skriftväxlingar, dels slutligen avtal mellan

Sverige och Norge örn vissa fiskerifrågor, varom enighet nåtts vid i Stockholm

förda förhandlingar,

hemställer statsministern, att Kungl. Majit måtte bemyndiga honom att

för Sveriges del underteckna ifrågavarande överenskommelser, protokoll och

avtal ävensom utväxla skrivelser i enlighet med förenämnda förslag.

Till vad statsministern sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Majit Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Jan Killander.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 384.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 385.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam

beredning med t. f. ministern för utrikes ärendena, statsminister Erlander,

och chefen för handelsdepartementet samt t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet,

statsrådet Danielson:

Sedan Kungl. Maj:t den 15 november 1946 bemyndigat statsministern Erlander

att för Sveriges del underteckna bland annat ett av Kungl. Maj:t godkänt

förslag till avtal mellan Sverige och Norge om vissa fiskerifrågor, har

sagda avtal den 22 november 1946 blivit vederbörligen undertecknat.

Jag hemställer nu, under åberopande av vad den 15 november 1946 anförts

vid anmälan inför Kungl. Maj:t av ifrågavarande förslag till avtal, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna avtalet.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund.

468867. Stockholm, Isaac Marcus Boktrvckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:558 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa fiskerifrågor. a1 i texten
  2. UU 1946:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Norge träffat avtal om vissa fiskerifrågor. a1 i texten