Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av ytterligare medel till tertiärlän till viss bostadsbyggnadsverksamhet

1946-11-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:387, Angående anvisande av ytterligare medel till tertiärlän till viss bostadsbyggnadsverksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 387.

1

Nr 387.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande

av ytterligare medel till tertiärlän till viss

bostadsbyggnadsverksamhet; given Stockholms slott

den 29 november 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet ove)'' socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 29 november'' 1946.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Myrdal, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Mossberg, följande.

Bestämmelser angående tertiärlån och tilläggslån innefattades tidigare

vad avser såväl enfamiljshus som flerfamiljshus i kungörelsen den 30 juni

1942 (nr 569) örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag.

Med stöd av beslut av 1946 års riksdag (skrivelse nr 369) ha emellertid —

med upphävande av berörda bestämmelser i vad avser flerfamiljehus — nya

bestämmelser i ämnet meddelats i kungörelsen den 29 juni 1946 (nr 551)

örn tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus.

Enligt övergångsbestämmelserna till sistnämnda kungörelse skall denna

tillämpas beträffande alla till statens byggnadslånebyrå från och med den

1 juli 1946 inkomna preliminära ansökningar örn tertiärlån och tilläggslån

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 387.

idis 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 387.

till flerfamiljshus samt vidare å ansökningar, som anhängig]orts hos byrån

före nämnda dag och i fråga örn vilka preliminärt beslut ej dessförinnan meddelats.

Företagare, vilkens ansökan om lån icke slutligt avgjorts vid angivna

tidpunkt har möjlighet att efter framställning få sm ansökan avgjord enligt

de nya bestämmelserna. Undantagsvis kan, om byggnadslånebyrån anser

synnerliga skäl tala därför, även den företagare, som erhållit slutligt

besked enligt hittills gällande författning, få sitt ärende omprovat efter de

nya bestämmelserna, förutsatt dock att beviljat lån icke utbetalats av statskontoret.

Å andra sidan kan byggnadslånebyrån på darom gjord framställning

medgiva, att äldre bestämmelser tillämpas å ansökning, som inkommit till

byrån före den 1 juli 1946 men icke föranlett preliminärt beslut före

nämnda dag.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 279/1946 framlagda förslag

har riksdagen (berörda skrivelse nr 369) för budgetåret 1946/47 a kapitalbudgeten

anvisat dels under statens utlåningsfonder till Lånefonden för

bostadsbyggande ett investeringsanslag av 220 000 000^ kronor för utlämnande

av tertiärlån enligt omförmälda kungörelse nr 551/1946, dels under

fonden för låneunderstöd till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ett investeringsanslag av 50 000 000 kronor för utlämnande av tertiärlån enligt

kungörelsen nr 569/1942 med däri gjorda ändringar.

Vid anmälan av frågan om nämnda anslag anförde chefen för socialdepartementet,

statsrådet Möller (propositionen nr 279/1946, s. 85 och 87) i huvudsak

I skrivelse den 25 november 1946 har statens bijggnadslånebyrå anmält, att

efterfrågan på tertiärlån från det under statens utlåningsfonder upptagna anslaget,

fortsättningsvis benämnt det nya tertiärlåneanslaget, hittills varit synnerligen

ringa, vilket medfört bland annat, att endast obetydliga belopp tillförts

det under fonden för låneunderstöd upptagna tertiärlåneanslaget, i

det följande kallat det gamla tertiärlåneanslaget.

Körande skälen till nämnda förhållande har byggnadslånebyrån anfört

följande.

oesLaiiiiiieiseiiiii, »augouuiu ^ — —........, - ... *■ + ,, -i__

att återgå till det »äldre» anslaget. Härav föranledd ökning av detta anslag

komme sannolikt att överstiga behovet av medel till tackande av nyss^namnda

vore förenad med mycket stora svarigneier — uu

hänsyn härtill torde det för beviljande av tertiärlån. forén fann lilius för budgetåret

1946/47 avsedda beloppet kunna upptagas till allenast 50 000 000 kronor

mot ett eljest erforderligt belopp av 65 000 000 kronor.

följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 387.

Flertalet kommuner synes ännu icke ha fattat beslut rörande förmedlingsverksamhet

i enlighet med bestämmelserna i elen nya kungörelsen. Sagda

förhållande torde vara föranlett därav, att kommunerna, innan de fatta beslut

om förmedlingsverksamhet, ansett sig böra överväga innebörden för deras

del av de villkor, som äro förknippade med de olika i författningen förekommande

låneformerna. Kommunernas ställningstagande i angivna hänseende

har försvårats på grund av vissa tolkningsspörsmål i avseende å särskilt stadgandet

i 33 § rörande den kommunala ansvarigheten för vissa förluster, uppkomna

vid förvaltningen av flerfamiljshus, tillhörigt kommun eller allmännyttigt

företag. Därjämte har tveksamhet rått rörande de allmänna villkoren

för att företag skall'' betraktas som kooperativt organiserat företag utan enskilt

vinstsyfte enligt 9 § första stycket b) kungörelsen. I anledning härav

har byggnadslånebyrån numera i syfte att klarlägga innebörden av angivna

författningsrum utfärdat meddelanden till förmedlingsorganen.

Jämlikt 13 § i kungörelsen ina tilläggslån utgå för uppförande av byggnad

å ort, som Kungl. Majit efter förslag av byggnadslånebyrån förklarat höra till

sådan grupp av orter, där dylikt lån utgår. Självfallet måste de lånsökande,

vars ansökningar den 1 juli 1946 voro beroende på byggnadslånebyråns prövning,

äga kännedom om till vilken subventionsgrupp den ort vore att hänföra

å vilken deras företag uppfördes, innan de kunde avgöra vilka lånebestäm

meisel'', de äldre eller de nya, som vore för dem fördelaktigast. Med hänsyn

till att byrån, innan förslag i berörda hänseende kunde framläggas för Kungl.

Majit, måste verkställa synnerligen omfattande och ingående undersökningar

rörande tilläggslånebehovet vid tillämpning av de nya grunderna för den statliga

kreditgivningen, kunde byrån först den 21 augusti 1946 avgiva sitt första

förslag i ämnet.

Slutligen må här erinras örn att bestämmelserna i fråga örn de nya tertiär - lånen i vissa hänseenden avvika från vad härutinnan tidigare gällt bland

annat i vad avser amorteringsvillkoren. Det vill synas som örn bestämmelserna

på vissa håll vållat tvekan hos dem, som haft för avsikt att anlita den

statliga tertiärlåneverksamheten. Härtill kommer, att kostnadsutvecklingen

under innevarande år varit ogynnsammare än som torde lia förväntats. I sitt

slutbetänkande del I förutsatte bostadssociala utredningen, att i sådant fall

vissa finansieringsvillkor skulle kunna tagas under omprövning. Det är svårt

att avgöra, huruvida den återhållsamhet som hittills synes lia präglat de

presumtiva lånsökandena kommer att kvarstå. I detta hänseende torde erfarenhet

från låneverksamheten under den närmaste tiden få avvaktas. För

den händelse denna erfarenhet giver skäl för förslag till modifikationer i de

gällande bestämmelserna, torde byggnadslånebyrån få återkomma till frågan

härom.

En rad samverkande omständigheter har sålunda orsakat, att kungörelsen

nr 551/1946 icke kunnat träda i effektiv tillämpning å sådan tid, som i förarbetena

till kungörelsen förutsatts. Byrån är emellertid angelägen framhålla,

att sagda förhållande icke synes ha fördröjt den under innevarande halvår

planerade produktionen av flerfamiljshus; antalet ansökningar örn byggnadstillstånd

för ifrågavarande företag har under den hittills tilländalupna delen

av budgetåret icke företett någon avtagande tendens.

Efterfrågan på tertiärlån från det gamla tertiärlåneanslaget har — fortsätter

byrån — varit större än väntat. Belastningen å anslaget under tiden

juli—oktober 1946 uppgick sålunda till i runt tal 36,3 miljoner kronor, varför

medelsreservationen per den 1 november 1946 uppgick till blott 13,7

miljoner kronor. Detta belopp torde icke förslå till att upprätthålla den där

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 387.

med avsedda låneverksamheten längre än till slutet av december 1946. Då

byrån bär anledning förmoda, att till anslaget icke kommer att återföras

medel i någon större utsträckning förrän under våren 1947, hemställer byrån,

att ytterligare medel äskas å det gamla tertiärlåneanslaget. Med utgångspunkt

från att medelsefterfrågan icke kommer att bliva mindre än under deli

hittills gångna delen av budgetåret skulle det erforderliga beloppet kunna

uppskattas till 50 miljoner kronor. Då emellertid en återföring till anslaget

av omkring 15 miljoner kronor kan beräknas ske fram till den 1 juli 1947,

torde en förstärkning av 35 miljoner kronor vara tillräcklig. Det erforderliga

beloppet föreslås överfört från det nya tertiärlåneanslaget.

De nya bestämmelserna örn tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus äro

meddelade i kungörelsen den 29 juni 1946 (nr 551) och äga tillämpning på

låneansökningar, som ingivas till statens byggnadslånebyrå från och med

den 1 juli 1946. För sådana låneärenden, som anhängiggjorts hos byggnadslånebyrån

före den 1 juli 1946 men icke före denna dag blivit föremål för

preliminärt beslut, och sådana, beträffande vilka allenast preliminärt beslut

meddelats före nämnda dag, gälla övergångsbestämmelser. Dessa möjliggöra

viss valfrihet för den lånesökande att efter byråns prövning antingen erhålla

lånet enligt de äldre i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 569) meddelade bestämmelserna

eller enligt de nya.

För tertiärlån till flerfamiljshus enligt de nya bestämmelserna har för

budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten anvisats ett anslag under beteckningen

lånefonden för bostadsbyggande. Tertiärlånen till flerfamiljshus enligt de

äldre bestämmelserna bestridas från det å kapitalbudgeten anvisade anslaget

till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, vilket dock under innevarande

budgetår huvudsakligen tages i anspråk för lån till enfamiljshus.

Vid beräkningen av dessa anslag togs hänsyn till de möjligheter att välja

lånevillkor, som öppnats genom övergångsbestämmelserna till 1946 års kungörelse.

Härvid förutsattes, att det övervägande antalet låntagare med valfrihet

mellan äldre och nya lånebestämmelser skulle föredraga de nya bestämmelserna.

Dessa överväganden föranledde å ena sidan, att under det

nya anslaget till lånefonden för bostadsbyggande beräknades ett belopp av

65 miljoner kronor för tertiärlåneärenden, som ingivits före den 1 juli 1946

och beträffande vilka intet beslut eller allenast preliminärt beslut meddelats

före nämnda dag men där lånesökanden önskade bliva delaktig av villkoren

enligt de nya bestämmelserna. Å andra sidan kunde man vid beräkningen

av anslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet utgå från att

genom berörda omprövning enligt de nya bestämmelserna av redan preliminärt

enligt de äldre bestämmelserna beviljade lån medel skulle återföras

till detta anslag. Det beräknades, att denna anslagsökning skulle överstiga det

medelsbehov, som skulle uppstå örn vissa av de före den 1 juli 1946 anhängiggjorda

men ej preliminärt avgjorda ansökningarna om tertiärlån till flerfamiljshus

övergångsvis skulle behandlas enligt de äldre bestämmelserna.

Det nettoöverskott, som härigenom skulle uppstå, beräknades till 15 miljoner

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 387.

kronor, varför anslaget, från vilket även som nämnts tillgodoses medelsbehovet

för lån till enfamiljshus -— uppskattat till 65 miljoner kronor — ansågs

kunna bestämmas till 50 miljoner kronor.

Byggnadslånebyrån har nu anmält, att de gjorda beräkningarna i fråga

örn övergångsbestämmelsernas verkningar ur anslagssynpunkt icke visat sig

hålla. De lånesökande, som enligt övergångsbestämmelserna medgivits valfrihet

mellan de nya lånen och de äldre, ha icke hittills i den omfattning,

som beräknats, anhållit att få övergå till de nya. Härvid synas olika — av

byggnadslånebyrån i dess skrivelse berörda — omständigheter lia spelat in.

Såsom en följd härav har anslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

kommit att belastas i betydligt större utsträckning än tidigare

förutsatts. Byggnadslånebyrån har beräknat det ytterligare medelsbehovet

under anslaget till 35 miljoner kronor och föreslagit, att detta belopp skulle

tillföras anslaget från anslaget till lånefonden för bostadsbyggande.

En förstärkning av anslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

synes ofrånkomlig för att kunna möta under återstoden av innevarande

budgetår uppkommande krav på anslaget. Mot byggnacblånebyråns beräkning

av det ytterligare medelsbehovet, 35 miljoner kronor, har jag icke

något att erinra. Ur budgetteknisk synpunkt finner jag lämpligt, att detta

belopp anvisas på tilläggsstat under rubriken Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Därvid bör dispositionsrätten till det för innevarande budgetår

anvisade investeringsanslaget till lånefonden för bostadsbyggande i motsvarande

mån inskränkas.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att å kapitälbudgeten, fonden för låneunderstöd, till Tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av .......................................... kronor 35 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Ihrfelt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:562 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av ytterligare medel till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsvensamhet. a1 i texten
  2. SU 1946:302 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående anvisande av ytterligare medel till tertiärlän till viss bostadsbyggnadsverJcsamhet. s. 1 i texten