Sök i Ratio Lex

Kanyl. Majlis proposition nr 4

1946-01-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:4, Kanyl. Majlis proposition nr 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majlis proposition nr 4.

1

Nr 4.

Kanyl. Maj:ts proposition till riksdayen anyåeiule ylander för

kristilläyy åt statliya befattningshavare m. fl.; yiven

Stockholms slott den 4 januari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen afl bitalia

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wiyforss.

Utdray av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

N ii r v a r a n de:

Statsministern Hansson, ministern lör utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, (Höres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Eller gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till grunder för kris11

Hägg åt statliga befattningshavare m. fl. under budgetåret 1946/47 samt antur

därvid följande.

Med bifall lill Kungl. Majlis proposition nr ISO beslöt 1944 års riksdag

(skr. nr 188), alt kristillägg lill statliga befattningshavare och pensionärer

m. fl. under tiden från och med andra kvartalet 1944 lill och med första kvarlalet

1945 skulle utgå med 16 procent, så länge levnadskostnadsindex uppgick

lill talet 152 eller däröver men understeg 160. Vid en stegring av index till

eller över 160 skulle eli ytterligare tillägg på 5 procent utgå. Detta skulle

sedermera kvarstå, så länge index höll sig över 152. Till skillnad från krisllilwng

lill riksdagens protokoll 19M. I sami. Nr 4.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kunni. Maj:ts proposition nr 4.

tillägget i övrigt — vilket, liksom tidigare, skulle beräknas pä samma under

lag som det rörliga tillägget, alltså på ett lönebelopp av högst 900 kronor och

eli pensionsbelopp av högst 500 kronor för månad — skulle tillägget å 5

procent icke utgå i förhållande till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.

Vid en nedgång av levnadskostnaderna under 152 skulle det 16-procen

tiga kristillägget kvarstå oförändrat, tills index sjunkit till talet 140, då en

omprövning av kristilläggen skulle äga rum. Uen ändring av kristilläggen,

som omprövningen kunde föranleda, förutsattes skola vinna tillämpning från

det kvartalsskifte, då index nådde denna gräns.

För att tillgodose önskemålet örn full indexmässig överensstämmelse med

de regler, som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden, där de rörliga

tilläggen reglerats med utgångspunkt från 1914 års levnadskostnadsserie,

skulle tillika följande kompletterande föreskrifter gälla. Om vid stegring av

levnadskostnaderna talet 249 i nämnda serie komme att noteras före indextalet

160 i 1935 års serie, skulle de statsanställdas kristillägg i vart fall höjas

från och med den månad, då lönehöjningen på den allmänna arbetsmarknaden

skedde. Vid därefter inträdande nedgång i levnadskostnaderna skulle

i fråga om 5-procentstilläggets bortfallande motsvarande hänsyn tagas till tidpunkten

för inträffandet av indextalet 237 i 1914 års serie. Örn vid fortsatl

nedgång av levnadskostnaderna talet 220 i samma serie komme att noteras

före indextalet 140 i 1935 års serie, skulle omprövningen av kristiliäggen äga

rum redan då så skett, dock med iakttagande av att den eventuella ändringen

av kristilläggen skulle vinna tillämpning först från och med andra månaden

efter det kvartalsskifte, då indextalet 220 noterats.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 252 beslöt 1945 års riksdag

(skr. nr 165), att de av 1944 års riksdag beslutade kristilläggsgrunderna

skulle vinna tillämpning även under tiden från och med andra kvartalet 1945

till och med andra kvartalet 1946.

Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april—31 december 1945 ha

med stöd av 1945 års riksdags beslut utfärdats genom kungörelserna den 27

april 1945, nr 137, den 20 juli 1945, nr 563, och den 19 oktober 1945, nr 676.

Under den nyss angivna delen av nu gällande regleringsperiod ha levnadskostnaderna

hållit sig praktiskt taget oförändrade; indextalet i 1935 års serie

stod i periodens början vid talet 155, sjönk den 1 juli 1945 till 154 och

steg sedan den 1 oktober samma år till 155. Kristilläggen ha sålunda under

perioden utgått oförändrade efter 16 procent.

Jag har tidigare denna dag framlagt förslag lill proposition angående provisorisk

förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens

tjänst m. fl. I detta förslag förutsättes, bland annat, att kristillägg under budgetåret

1946/47 skall utgå enligt oförändrade grunder. Jag förordar nu, att

förslag avlåtes till riksdagen, att gällande kristilläggsgrunder skola vinna

fortsatt tillämpning under nämnda budgetår beträffande såväl befattningshavare

som pensionärer.

I fråga örn kristilläggens bestridande torde följande böra gälla. För affärsverken

torde kristilläggen liksom under innevarande budgetår få bestridas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

3

från de medel, av vilka dessas utgifter i övrigt bestridas. Vid bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen och statens

pensionsanstalt samt för stuteriväsendet och luftfartsfonden torde kristillläggskostnaderna

böra bestridas från särskilda poster i respektive verks och

inrättningars stater. För präster samt prästerliga tjänste- och familjepensionärer

torde vederbörliga kristillägg utgå ur kyrkofonden jämlikt lagen den

23 november 1934 (nr 544) om dyrtidstillägg åt präster. Beträffande lärare

vid folkhögskola åligger det vederbörande huvudman att bestrida utgifterna

för kristillägg mot åtnjutande av statsbidrag enligt kungörelsen den 5 september

1942, nr 801. I övrigt torde kristilläggen liksom hittills böra utgå från

särskilt anvisade anslag under de olika huvudtitlarna. Förslag örn dessa anslag

framställas av vederbörande departementschefer vid anmälan av huvudtitlarna

i årets statsverksproposition.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att kristillägg må under budgetåret 1946/47

utgå enligt av mig i det föregående angivna grunder,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser

i ämnet,

dels ock besluta, att utgifterna för kristillägg, i den mån

de icke skola utgå ur kyrkofonden eller avse befattningshavare

hos bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen

samt därest annat ej föranledes av fastställda statsbidragsgrunder,

skola för budgetåret 1946/47 bestridas: beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller

inrättningar samt befattningshavare hos försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt ävensom befattningshavare

med avlöning från luftfartsfonden från de medel, av vilka

verkets eller institutionens utgifter i övrigt bestridas, beträffande

befattningshavare vid statens hingstdepåer och stuteri

samt å lantbruksstyrelsens stuteribyrå från det anslag,

varav vederbörandes lön utgår, samt i fråga örn andra befattningshavare

och pensionärer från de anslag å riksstaten,

som äro avsedda för kristillägg.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen all

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. s. 8 i texten