Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av högre tekniska läroverk i Gävle och Karlskrona

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:45, Angående inrättande av högre tekniska läroverk i Gävle och Karlskrona

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr Jf5.

1

Nr 45.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående inrättande av

högre tekniska läroverk i Gävle och Karlskrona;

given Stockholms slott den 1 februari 191^6.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 februari 19^6.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, följande.

A. Inledning.

Antalet i verksamhet varande tekniska läroverk är nu elva. De senast

inrättade av dessa äro tekniska läroverket i Stockholm, som tillkom år 1938,

samt tekniska gymnasierna i Luleå och Skellefteå, vilkas upprättande beslöts

av 1943 års riksdag. Jämlikt beslut vid 1945 års riksdag kommer därjämte

ett tekniskt gymnasium att upprättas i Hälsingborg. Undervisningen vid

detta gymnasium beräknas kunna påbörjas hösten 1947.

Förslag har nu väckts örn inrättande av två nya tekniska läroverk, ett i

Gävle och ett i Karlskrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 45.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf5.

Stadsfullmäktige i Gävle gjorde i skrivelse den 21 april 1942 — under

åberopande av en av särskilda kommitterade verkställd utredning — hos

Kungl. Majit framställning om inrättande därstädes av ett tekniskt gymnasium.

Magistraten i Gävle, länsstyrelsen därstädes, statens arbetsmarknadskommission

och skolöverstyrelsen förordade bifall till framställningen,

medan statskontoret avstyrkte densamma. Vid anmälan den 5 mars 1943

av fragan om anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk fann sig

chefen för ecklesiastikdepartementet icke kunna för det dåvarande tillstyrka,

att ett nytt tekniskt gymnasium inrättades i Gävle (se propositionen 1943:

149, sid. 33).

Sedermera har drätselkammaren i Gävle i en den 3 november 1945 dagtecknad

skrivelse lämnat vissa kompletterande uppgifter i anledning av

stadsfullmäktiges nyssnämnda framställning samt därvid överlämnat yttranden

av handelskammaren i Gävle och tekniska föreningen i Gävle.

Stadsfullmäktige i Karlskrona ha i skrivelse den 17 augusti 1945 hemställt

om inrättande av ett tekniskt läroverk i Karlskrona. Stadsfullmäktige

ha därvid åberopat en av särskilda kommitterade verkställd utredning i

ämnet ävensom av tekniska föreningen i Karlskrona, flottans ingenjörsförening

och lokalstyrelsen för högre allmänna läroverket i Karlskrona gjorda

uttalanden i ämnet. Över stadsfullmäktiges framställning har länsstyrelsen

i Karlskrona den 5 september 1945 avgivit utlåtande.

I anledning av nu föreliggande förslag om inrättande av nya tekniska läroverk

i Gävle och Karlskrona ha utlåtanden avgivits den 7 december 1945

av överstyrelsen för yrkesutbildning och den 29 december 1945 av statskontoret.

B. Behovet av ytterligare tekniska läroverk.

Följande sammanställning visar elevantalet vid de tekniska läroverken

och dess fördelning på landets tre huvuddelar.

De av stadsfullmäktige i Gävle och Karlskrona tillsatta särskilda kommitterade

för utredning av frågan örn förläggande av ett tekniskt läroverk

till envar av dessa städer ha förebragt viss utredning angående behovet

av en utvidgning av den tekniska läroverksorganisation

e n. De av kommitterade härutinnan framlagda synpunkterna ha närmare

utvecklats av överstyrelsen för yrkesutbildning, som därvid anfört huvudsakligen

följande.

Behovet av möjligheter till teknisk läroverksutbildning finner överstyrelsen

ännu långt ifrån täckt. Höstterminen 1945 voro 2 788 inträdessökande

anmälda till första klassen av de nuvarande 11 tekniska läroverken, därav

2 064 till de tekniska gymnasierna och 724 till de tekniska fackskolorna.

Av dessa inträdessökande godkändes 2 086 stycken (1 652 till tekniskt gymnasium

och 434 till teknisk fackskola). Av dessa kunde emellertid endast

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 45.

3

Huvuddel av landet

Tekniska läroverk

Elevantal

cirka

Folkmängd

i milj.

Elever

per miljon

invånare

Norrland:

Tekniska gymnasiet i Härnösand..........

170

)

» > i Luleå.............

180 1

\ 1.14

386

» »i Skellefteå..........

90 1

J

Svealand:

Elektrotekniska fackskolan i Västerås.......

200

Maskinfackskolan i Eskilstuna...........

180

2.20

536

Tekniska läroverket i Stockholm..........

430

» gymnasiet i Örebro............

370

Götaland:

Tekniska läroverket i Malmö............

300

> gymnasiet i Borås.............

170

» » i Göteborg...........

240

3.18

374

» > i Norrköping..........

300

» » i Hälsingborg .....

O

CO

t—<

Summa

2 810

6.52

431

1 Efter fullbordad uppbyggnad.

977 beredas plats (670 vid tekniskt gymnasium och 307 vid teknisk fackskola).

Man kan således konstatera, att endast cirka 41 procent av de till

tekniskt gymnasium godkända inträdessökande kunde beredas plats under

det att cirka 59 procent måste avvisas på grund av den för knappa organisationen.

Beträffande de tekniska fackskolorna utgjorde antalet intagna

cirka 71 procent medan antalet avvisade utgjorde cirka 29 procent av de

godkända inträdessökande. Vid denna beräkning har dock en viss dubbelräkning

av inträdessökande förekommit, då i vissa fall inträdessökande anmäla

sig till inträde i mera än ett läroverk. Behovet av ökade utbildningsmöjligheter

är särskilt starkt framträdande beträffande tekniska gymnasielinjer.

Beträffande fackskolelinjerna föreligger även ett behov, ehuru det är

mindre starkt framträdande.

En viss utvidgning av organisationen kommer att genomföras i och med

inrättande av det beslutade tekniska gymnasiet i Hälsingborg samt vidare

vid ett eventuellt genomförande av de utvidgningar, som överstyrelsen föreslagit

i sin framställning angående anslagsbehov för yrkesundervisningen

för budgetåret 1946/47. Sistnämnda förslag innebär en utökning av tekniska

läroverkets i Stockholm kapacitet med två nya parallellavdelningar

av tekniska gymnasiets första klass samt upprättande av en första klass av

vardera^ en maskinteknisk fackskolelinje och en elektroteknisk fackskolelinje,

båda med dagundervisning. Ifrågavarande utökning skulle äga rum

från och med läsåret 1946/47, medan tekniska gymnasiet i Hälsingborg beräknas

träda i verksamhet med 2 avdelningar av första klassen först från

och med läsåret 1947/48. Genom tillkomsten av ytterligare två tekniska

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition nr l+ö.

läroverk skulle de tekniska läroverkens organisation erhålla en omfattning,

som bättre skulle motsvara tillströmningen av inträdessökande.

Såsom framgår av en av sakkunniga för den högre tekniska undervisningen

verkställd utredning (stat. off. utr. 1943: 34—37. Betänkande med

utredning och förslag angående den högre tekniska undervisningen), måste

man i framtiden räkna med ett betydande ersättningsbehov bland ingenjörer

med examen från tekniskt läroverk (»teknister»). Dessutom bör räknas

med ett betydande »utvidgningsbehov». Överstyrelsen hyser icke heller

någon tvekan om att behovet av ingenjörsutbildad personal med ingenjörsexamen

från tekniskt läroverk är så stort, att under normala konjunkturförhållanden

någon risk för överproduktion av läroverksingenjörer ej skulle inträda

vid genomförande av den planerade utvidgningen av organisationen.

Överstyrelsen har härvid även beaktat den omständigheten, att genom privat

initiativ uppkommit ett antal läroanstalter, vilka vanligen under benämningen

»tekniska institut» meddela en undervisning av varierande halt.

Från dylika privata skolor utexaminerade ingenjörer utgöra en betydande

andel av hela ingenjörsbeståndet. Det vore otvivelaktigt en fördel, örn en

del av den ungdom, som nu på grund av platsbrist vid de statliga tekniska

läroanstalterna måste söka sig till utbildningsanstalter, vilka meddela sin

undervisning utan någon offentlig kontroll — varvid det enskilda förviirvsintresset

kan föranleda, att fordringarna på nödiga kunskaper avtrubbas —

kunde erhålla utbildning vid tekniska läroverk. Ur dessa synpunkter är det

i hög grad önskvärt, att utbildningsmöjligheterna vid de tekniska läroverken

ytterligare väsentligt utvidgas.

När det gäller att bedöma frågan om en sådan utvidgning av de tekniska

läroverkens organisation, inställer sig spörsmålet, om utvidgningen bör ske

genom en utbyggnad av redan befintliga tekniska läroverk eller genom upprättande

av nya läroverk. Överstyrelsen vill härutinnan hänvisa till vad

överstyrelsen anfört i samband med avgivande av yttrande över framställningen

från Hälsingborg angående inrättande av ett tekniskt gymnasium i

sistnämnda stad. Överstyrelsen underströk härvid, att möjligheterna att leda

den tekniskt begåvade ungdomen över till praktiska yrken bli större, om

utbildningsmöjligheterna för dessa yrken fördelas på ett flertal orter i stället

för att sammanföras till ett fåtal. Överstyrelsen framhöll vidare, att detta

alldeles särskilt torde vara fallet, då ett nytt tekniskt läroverk förlägges till

en ort med utpräglad industriell karaktär.

Resultatet av en undersökning angående fördelningen av eleverna i de

nuvarande tekniska läroverken på hemortslän visar följande. Från Kronobergs

län, Kalmar län, Blekinge län samt Kristianstads län voro vårterminen

1945 inskrivna respektive 25, 43, 47 och 44 elever eller sammanlagt 159

elever, ett antal, som säkerligen skulle komma att avsevärt ökas, örn ett

tekniskt läroverk inrättades inom området. Antalet elever från Uppsala län,

Kopparbergs län och Gävleborgs län utgjorde samma termin respektive 27,

108 och 97 eller sammanlagt 232 elever. Från samtliga dessa län fördela sig

eleverna på ett flertal läroverk, ehuru beträffande de tre sistnämnda länen

tekniska gymnasiet i Örebro kommer före de övriga läroverken. Åtskilliga

av eleverna i Västerås och Norrköping komma även från Kopparbergs län,

under det att ett flertal från Gävleborgs län sökt sig till Härnösand och

Norrköping. Över huvud visar undersökningen, att intresset för teknisk läroverksutbildning

är särskilt starkt framträdande inom de län, där tekniskt

läroverk finnes upprättat. Från Stockholms stad och län återfinnas i de tek
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 45.

5

niska läroverken 461 elever, de flesta vid tekniska läroverket i Stockholm.

Från vart och ett av Södermanlands, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs, Örebro, Kopparbergs och Västernorrlands län komma

över 100 elever. I samtliga dessa län finnas tekniska läroverk utom i Kopparbergs

län. Man återfinner således samtliga län, inom vilka finnas upprättade

tekniska läroverk, med undantag av Västmanlands län, som dock

är representerat med 96 elever vid de tekniska läroverken, samt Västerbottens

och Norrbottens län. Inom de två sistnämnda länen voro de tekniska

läroverken emellertid icke fullt utbyggda, i det att endast första och andra

klasserna vårterminen 1945 voro upprättade vid tekniska gymnasierna i

Skellefteå och Luleå. Av undersökningen kan man således draga slutsatsen,

att förekomsten av ett tekniskt läroverk inom ett län eller i dess omedelbara

närhet utövar en lockelse på ungdomen att välja den mera praktiskt

betonade utbildningen vid ett tekniskt läroverk i stället för den teoretiska

utbildningen vid ett allmänt gymnasium.

Vid ett inrättande av nya tekniska läroverk har överstyrelsen funnit dem

i första hand böra förses med utbildningslinjer inom de maskintekniska och

byggnadstekniska facken.

Av de sakkunnigas rörande den högre tekniska utbildningen utredningsmaterial

framgår, att i runt tal en tredjedel av de vid utredningen redovisade

ingenjörerna utgöres av ingenjörer, som genomgått tekniskt läroverk,

varvid emellertid är att märka, att endast något mer än hälften av det beräknade

antalet kvarlevande läroverksingenjörer redovisats. Betraktar man

landet i dess helhet, finner man, att av hela antalet ingenjörer med avgångsexamen

från tekniskt läroverk drygt hälften funnit sysselsättning inom

verksamhetsområdet »malmbrytning och metallindustri». Bland övriga industriella

områden komma därefter »pappers- och grafisk industri» samt

»byggnadsfirmor och arkitektkontor» främst. Av hela antalet inom industrien

sysselsatta ingenjörer utgjordes över en tredjedel av läroverksingenjörer.

Mest framträdande är dessas antal inom industrigrupperna »malmbrytning

och metallindustri», »jord- och stenindustri», »pappers- och grafisk

industri», »läder-, hår- och gummivaruindustri» samt »byggnadsfirmor och

arkitektkontor».

Undersöker man från vilka fackavdelningar de inom olika verksamhetsområden

sysselsatta läroverksingenjörerna utexaminerats, finner man, att

huvudparten har maskinteknisk utbildning; framför allt gäller detta ingenjörerna

inom »malmbrytning och metallindustri». Behovet av läroverksingenjörer

med maskinteknisk utbildning är emellertid icke endast avhängigt

av behovet inom sistnämnda verksamhetsområde, ty antalet »maskintekniker»

är även inom andra verksamhetsområden procentuellt sett

mycket avsevärt. Betraktar man industrien i dess helhet, finner man, att

nära 58 procent av de inom industrien utnyttjade läroverksingenjörerna ha

maskinteknisk utbildning. I fråga örn antalet inom industrien verksamma

läroverksingenjörer komma efter »maskinteknikerna» närmast »elektrotekniker»,

»byggnadstekniker» och »kemister». Inom dessa områden kan man

sålunda räkna med ett avsevärt rekryteringsbehov. För närvarande (höstterminen

1945) täckes rekryteringsbehovet av läroverksingenjörer från följande

gymnasie och fackskolelinjer vid de nuvarande 11 tekniska läroverken:
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Jf5.

Samtliga gymnasier

7 maskintekniska linjer

4 byggnadstekniska linjer

3 elektra tekniska linjer

1 teleteknisk linje

4 kemiskt tekniska linjer

1 färgeriteknisk linje

2 textiltekniska linjer

1 merkantilt teknisk linje

1 cellulosateknisk linje

1 flygteknisk linje

1 skeppsbyggnadslinje

1 ej differentierad linje

Samtliga fackskolor

3 maskinfackskolor

3 husbyggnadsfackskolor

2 elektrotekniska fackskolor

1 kemisk fackskola.

Beträffande tekniska läroverket i Stockholm föreligger förslag om utvidgning

med en elektroteknisk och en kemiskt teknisk gymnasielinje samt med

en maskinteknisk och en elektroteknisk fackskolelinje. Det blivande tekniska

gymnasiet i Hälsingborg är avsett att omfatta en maskinteknisk och en

kemiskt teknisk linje.

Tages hänsyn till den relativt starka ökningen av utbildningsmöjligheterna

inom elektrotekniska och kemiskt tekniska facken i och med tillkomsten

av tekniska gymnasiet i Hälsingborg och vid realiserande av den planerade

utvidgningen av tekniska läroverket i Stockholm, synes i första hand ytterligare

nyupprättade tekniska läroverk böra förses med utbildningslinjer inom

maskintekniska och byggnadsfacken. En ökad möjlighet till bland.annat

teleteknisk utbildning torde framdeles även böra övervägas. En ökning av

antalet elektrotekniska och kemiskt tekniska linjer torde däremot böra avvaktas,

tills erfarenhet vunnits om tillströmningen till dessa linjer vid läroverken

i Stockholm respektive Hälsingborg. Man bör även beakta, att nyligen

inrättats en elektroteknisk linje vid tekniska gymnasiet i Härnösand.

C. Nu föreliggande förslag om inrättande

av nya tekniska läroverk.

1. Tekniskt gymnasium i Gävle.

Stadsfullmäktige i Gävle gjorde i sin förutnämnda skrivelse den 21 april

1942 framställning om inrättande av ett tekniskt gymnasium i Gävle, uppdelat

på en byggnadsteknisk och en maskinteknisk linje. Av stadsfullmäktige

utsedda kommitterade hade verkställt utredning av frågan och därvid

anfört bland annat följande.

Ett tekniskt gymnasium i Gävle skulle ha en stor uppgift att fylla, såväl

för den uppväxande ungdomen inom stora delar av Gävleborgs och angränsande

län som för industrien och samhället i övrigt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Jt5. 7

Gymnasiet bör lämpligen beräknas för två linjer, som med hänsyn till

det lokala behovet böra utformas såsom en byggnadsteknisk och en maskinteknisk.

Vardera linjen bör beräknas för en avdelning (den maskintekniska

eventuellt två) om 30 elever första året, men byggnaden så dimensioneras,

att den kan medgiva en fördubbling av antalet elever på några år. Det anses

tillrådligt att inrätta en värmecentral, som jämväl kunde användas som

värmetekniskt laboratorium.

Vad beträffar platsen för en blivande gymnasiebyggnad ha kommitterade

haft sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten, att byggnaden kunde

givas sådant läge och sådan utformning, att den jämväl kunde tillgodose

trängande lokalbehov för en eller flera redan existerande undervisningsanstalter

i staden och då i första hand för Borgarskolan och yrkesskolorna.

I fråga örn Borgarskolan har inhämtats, att lokalerna för undervisning i

fysik och kemi äro trånga och utrustningen otidsenlig, att för undervisning

i fysik och geografi får anlitas samma lokal och att motsvarande gäller i

fråga om undervisning i kemi och biologi. Den nuvarande teckningssalen

behöver ersättas med en ny, då den dels är otillräcklig och dels behöver

disponeras för annat ändamål. Därjämte är värmesystemet i behov av ombyggnad

och modernisering.

Även stadens skolor för yrkesundervisning äro i flera avseenden trångbodda

och ett ömsesidigt intresse torde föreligga hos yrkesskolorna och gymnasiet

av sådan förläggning, att gemensamt nyttjande av vissa lokaler underlättas.

I valet mellan de båda alternativen, anslutning närmast till Borgarskolan

eller till yrkesskolorna, finna kommitterade det förra förtjäna övervägande

i första hand. Borgarskolan disponerar sålunda en mycket rymlig och i

avsevärd utsträckning outnyttjad tomt, som, under förutsättning av samförstånd

med skolans ledning, kunde förhyras av staden för ifrågavarande

ändamål. Med detta såsom utgångspunkt framlägga kommitterade förslag till

ny byggnad på tomten.

Stadsfullmäktige förklarade i förenämnda skrivelse, att stadsfullmäktige

icke tagit ställning till frågan örn gymnasiebyggnadens placering inom staden

eller byggnadens närmare utformning.

I en den 3 november 1945 dagtecknad skrivelse har drätselkammaren i

Gävle preciserat de skyldigheter, staden iklädde sig för inrättande av ett

tekniskt gymnasium. Drätselkammaren har därvid förklarat, att staden förbunde

sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning åt denne ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal.

Staden åtoge sig vidare att framdeles vid behov komplettera nyssnämnda

inredning och möbelutrustning.

Handelskammaren i Gävle har tillstyrkt upprättandet av ett tekniskt

gymnasium i Gävle. Handelskammaren har därvid anfört bland annat följande.

Att ett nytt tekniskt gymnasium föreslås förlagt till Gävle är icke uteslutande

ett lokalt önskemål. Handelskammaren, som utgör ett språkrör för

näringsidkare inom så gott som alla branscher inom Gävleborgs län, Uppland

och Dalarne, har genom en omfattande rundfråga bland sina till örn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 45.

kring ett halvt tusental uppgående medlemmar utrönt, att frågan omfattas

med största intresse även inom avlägsna delar av det vidsträckta distriktet.

För detta område utgör Gävle en naturlig replipunkt, framför allt genom

sina goda kommunikationsförhållanden men också på grund av sin rikt

förgrenade, industri. Möjligheter finnas sålunda i staden för givande studiebesök

speciellt i fråga om eleverna vid den föreslagna maskintekniska linjen.

Det kan i detta avseende hänvisas till att staden är säte för betydande företag

inom gjuteribranschen, varvsverksamheten och annan järn- och metallförädlande

industri, inom sågverks- och massaindustrien, textil- och läderbranscherna,

konfektyr- och den kemisk-tekniska industrien. På kort avstånd

från Gävle ligga dessutom ett pär av landets mest betydande järnoch

kvalitetsstålverk samt några av rikets största anläggningar inom trävaruindustrien.

Vid sidan av att eleverna på ort och ställe kunna erhålla

en praktisk inblick i de maskinella konstruktionernas sätt att verka, kan

sålunda tillfälle lämnas dem till en orientering i företagens merkantila problem

av initierade fackmän.

För elever på den föreslagna byggnadstekniska linjen stå rika tillfällen

till buds i Gävle att erhålla sakkunniga demonstrationer i modern byggnadsteknik.

Sedan byggnadsverksamheten i staden under ett par årtionden befunnit

sig i stagnation, har nämligen en synnerligen livlig byggnadsverksamhet

kommit till stånd, och någon avmattning däri torde icke vara att vänta

inom den närmaste framtiden, snarare motsatsen.

De lokala förutsättningarna för en effektiv undervisning inom de främst

föreslagna maskintekniska och byggnadstekniska linjerna få sålunda bedömas

som goda. Ett angeläget önskemål är att senare kunna utbygga dessa

undervisningslinjer med en kombinerad cellulosateknisk och kemisk-teknisk

linje. Mycket betydande företag finnas i Gävle och dess närhet, representerande

båda dessa branscher, varav några med egna laboratorier. Tillfälle

till givande praktiskt studium och arbete torde sålunda erbjuda sig.

Utom de ovan anförda fördelarna med förläggandet till Gävle av ett nytt

tekniskt gymnasium för Norrland böra vissa andra förmåner icke förbises.

Inom staden äro sålunda inackorderingsmöjligheter att påräkna i större utsträckning

än i ett mindre samhälle. Täta kommunikationer göra. det möjligt

för elever, boende utanför staden, att upprätthålla kontakten med sina

hem. Slutligen finnas rika tillfällen till bildande förströelser genom stadsbibliotek,

föreläsningar, studiecirklar, teater, konserter etc.

Tekniska föreningen i Gävle, som förordat bifall till framställningen, har

därvid anfört bland annat följande.

_ Inrättandet av ett. nytt tekniskt gymnasium, i första hand avsett för nedre

Norrland, är enligt föreningens mening ett mycket angeläget önskemål. Föreningen

hyser den bestämda uppfattningen, att Gävle ur flertalet synpunkter

vöre den lämpligaste förläggningsorten härför. Staden har ju en omfattande

och mångsidigt utvecklad industri och är dessutom centrum i ett

industridistrikt av mycket betydande omfattning. Genom sina. synnerligen

goda kommunikationer med angränsande, respektive närbelägna stora industrisamhällen

äger staden i övrigt väsentliga förutsättningar som säte fölen

läroanstalt av detta slag.

Beträffande de av stadsfullmäktige i Gävle föreslagna utbildningslinjerna,

nämligen en byggnadsteknisk och en maskinteknisk, får föreningen för sin

del livligt tillstyrka bådadera.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Marits proposition nr 1^5.

Stadsfullmäktige i Sa?idviken ha i skrivelse den 9 november 1945 till överstyrelsen

för yrkesutbildning — under framhållande av behovet av ett nytt

tekniskt gymnasium för nedre Norrland — tillstyrkt Gävle stads framställning

örn inrättande av ett sådant gymnasium i Gävle.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt Gävle stads framställning.

Statsanslag för det nya tekniska gymnasiet torde enligt överstyrelsens mening

behöva anvisas tidigast för budgetåret 1947/48. Överstyrelsen har

anfört i huvudsak följande.

Verkställd undersökning beträffande det område, som omfattar Uppsala

län, Kopparbergs län och Gävleborgs län, ger vid handen, att, enligt

1940 års folkräkning, 109 547 personer av den yrkesverksamma befolkningen

tillhöra industrien och hantverket, vilket motsvarar 37 procent av

områdets hela yrkesverksamma befolkning. Ett tekniskt läroverk inom detta

område bör lia en viktig uppgift att fylla. Tages vidare hänsyn till att

tekniska läroverk finnas i Örebro, Stockholm och Härnösand samt en bergsskola

i Filipstad, finner man, att en placering i den östra delen av området

synes ändamålsenlig. Härvid torde Gävle med hänsyn till dess speciella

karaktär av industristad med betydande industrier i grannskapet vara särskilt

lämplig såsom förläggningsort.

Vid en närmare undersökning av den yrkesverksamma befolkningens fördelning

på olika industrigrupper finner man, att grupperna »malmbrytning

och metallindustri», »träindustri» samt »byggnadsverksamhet» äro rikligast

företrädda, nämligen med 37 943, 14 906 och 18 683 personer. Antalet ingenjörer

inom dessa fackområden utgjorde 793, 28 och 152, motsvarande 61,

2 och 12 procent av hela ingenjörsbeståndet inom industrien i området

(1 303). Pappers- och grafisk industri omfattade 106 ingenjörer, motsvarande

cirka 8 procent av ingenjörsbeståndet. I första hand synes således

detta läroverk böra omfatta, en maskinteknisk linje och i andra hand en

byggnadsteknisk linje. Med hänsyn till att vid tekniska gymnasiet i Härnösand

finnes en cellulosateknisk linje torde tills vidare trä- respektive pappersindustrien

icke böra företrädas vid läroverket i Gävle.

Då tillströmningen till de tekniska gymnasielinjerna är avsevärt mycket

större än till fackskolelinjerna, finner överstyrelsen lämpligt, att i överensstämmelse

med stadsfullmäktiges i Gävle förslag tekniska läroverket i Gävle

tills vidare endast omfattar tekniska gymnasielinjer, nämligen en maskinteknisk

och en byggnadsteknisk linje, varvid torde böra tagas under övervägande,

huruvida den sistnämnda bör få huvudsakligen husbyggnadsteknisk

inriktning eller mera allmänt byggnadsteknisk i analogi med byggnadstekniska

linjen vid gymnasiet i Norrköping. Det torde böra ankomma på

överstyrelsen att taga denna fråga under närmare övervägande i samband

med fastställande av undervisningsplan för gymnasiet.

Man torde böra räkna med att — därest 1946 års riksdag beslutar inrättandet

av gymnasiet — undervisningen bör kunna påbörjas hösten 1947.

För budgetåret 1946/47 torde sålunda icke böra beräknas något anslagsbehov.

Statens kostnader för gymnasiet under det första verksamhetsåret

torde kunna uppskattas till omkring 50 000 kronor, häri icke inräknat kostnader

för erforderlig laboratorieutrustning. Under tredje verksamhetsåret,

då läroverket skulle vara fullt utbyggt till sex klassavdelningar, kunna årskostnaderna

uppskattas lill i ruut tal 120 000 kronor. Kostnaderna för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr Jf5.

laboratorieutrustiling torde böra beräknas till ungefär samma belopp, som

beräknats för de tekniska läroverken i Skellefteå, Luleå och Hälsingborg

eller omkring 200 000 kronor. Detta belopp torde böra fördelas på förslagsvis

tre å fyra år.

Statskontoret, som samtidigt yttrat sig över föreliggande förslag örn upprättande

av ett tekniskt läroverk i Karlskrona, har tillstyrkt att tekniska läroverk

upprättas i Karlskrona och Gävle. Statskontoret har härvid anfört följande.

Såsom statskontoret framhöll i sitt utlåtande angående inrättande av ett

tekniskt gymnasium i Hälsingborg (se propositionen 1945: 103, sid. 7) måste

det tillses, att tekniska läroverk och utbildningslinjer icke nyinrättas uteslutande

på grundval av den för närvarande uppskruvade efterfrågan på tekniker

och den som följd härav starkt ökade tillströmningen till den tekniska

undervisningen i landet.

Den i föreliggande ärende förebragta utredningen synes emellertid giva vid

handen, att en viss ytterligare utbyggnad av den tekniska läroverksorganisationen

kan vara motiverad. Då behovet härav lämpligast torde tillgodoses

genom inrättande av nya läroverk, vill statskontoret icke motsätta sig ett tillmötesgående

av framställningen. De föreslagna förläggningsorterna för de nya

tekniska läroverken synas väl valda.

2. Tekniskt läroverk i Karlskrona.

Stadsfullmäktige i Karlskrona ha i sin förut omnämnda skrivelse den

17 augusti 1945 gjort framställning om inrättande av ett tekniskt läroverk

i staden, omfattande dels en teknisk fackskola med en maskinteknisk linje

och dels ett tekniskt gymnasium med en linje i väg- och vattenbyggnadsteknik.

Stadsfullmäktige ha förklarat, att staden vore villig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad åt gymnasiets rektor och vaktmästarpersonal eller

motsvarande kontant ersättning åt dessa. Av stadsfullmäktige utsedda kommitterade

ha verkställt utredning av frågan. Av denna utredning inhämtas

bland annat följande.

I sydöstra Sverige finnes en betydande industriell verksamhet på skilda

områden. Det torde vara tillfyllest att i detta sammanhang nämna de större

företagen, nämligen svenska stålpressningsbolaget i Olofström, oljefabriken

i Karlshamn, Kockums järnverk, porslinsfabriken och hattfabriken i Karlskrona,

Lessebo pappersbruk, Kalmar verkstäder samt slutligen det största

industriella företaget i sydöstra Sverige, örlogsvarvet i Karlskrona.

Trots att betydande storindustrier sålunda äro placerade i sydöstra Sverige

saknar denna landsända ett tekniskt läroverk. Då Karlskrona är den

största och på grund av sitt läge ur kommunikationssynpunkt den mest

centralt belägna orten synes ett sådant läroverk böra förläggas till denna

stad. Härför talar även verkstadsskolornas i Karlskrona stora omfattning

och önskvärdheten av att från dessa skolor avgångna elever kunna fortsätta

sin tekniska utbildning. Ytterligare skäl äro den goda tillgången på

kvalificerade tekniker och läroverkslärare, bland vilka timlärare böra kunna

förvärvas, och det stora antalet teknisk personal i Karlskrona samt det in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 1+5.

flytande de till Karlskrona förlagda militära anstalterna nied sin tekniska

inriktning utöva på ungdomen. Vid de tekniska läroverken finnas för närvarande

omkring 65 elever från sydöstra Sverige, av vilka 30 äro hemmahörande

i Karlskrona med omnejd. Detta antal är icke stort men torde ett

till Karlskrona förlagt tekniskt läroverk få betydelse för personer, bosatta

i Blekinge och södra Småland, och omkring 100 000 invånare bo inom ett

sådant område, att elever från detta område skulle kunna begagna sig av

undervisningen i Karlskronaläroverket utan att bo utom sina hem.

Kommitterade anse, att läroverket bör organiseras dels såsom teknisk

fackskola med maskinteknisk linje, dels såsom tekniskt gymnasium med en

linje i väg- och vattenbyggnadsteknik. Teknisk fackskola föreslås, emedan

den kan bygga mera direkt på verkstadsskoleutbildningen, medan förslaget

om tekniskt gymnasium huvudsakligen motiveras med önskvärdheten av

att ynglingar, som avlagt realexamen och som visa fallenhet för tekniska

studier, beredas möjlighet till ingenjörsutbildning. Valet av facklinjer motiveras

i fråga örn föreslagen maskinteknisk linje med tanke på karaktären av

de storindustrier, som ligga i sydöstra Sverige. I fråga om väg- och vattenby

ggnadslinjen har genom en undersökning utrönts, att behov föreligger

i sydöstra Sverige av personal inom detta fack.

Vid starten av det nya läroverket bör man börja med en klass i gymnasiet,

provisoriskt inhyst i verkstadsskollokalerna. Undervisningen i den

tekniska fackskolan bör börja först under andra året.

Kommitterade ha undersökt möjligheten av att anlägga tekniska läroverket

i anslutning till yrkes- och verkstadsskolornas lokaler. Nackdelen

med detta förslag är, att den nya byggnadens läge blir ganska inklämt, varför

möjligheterna till framtida utveckling synas små.

Enligt ett annat alternativ skulle den nya byggnaden förläggas till en plats

nära yrkes- och verkstadsskolorna och högre allmänna läroverket. Här måste

man räkna med mycket större utrymmen än enligt förra alternativet bland

annat för samlingssal, varför detta förslag ställer sig ganska mycket dyrare.

Kommitterade anse sig emellertid på grund av de betydligt större möjligheterna

till utveckling samt det ökade lokalutrymmet böra förorda detta senare

alternativ.

I uttalanden i ämnet, gjorda av tekniska föreningen i Karlskrona, flottans

ingenjörsförening och lokalstyrelsen för högre allmänna läroverket i Karlskrona

vitsordas likaledes behovet av ett tekniskt läroverk, förlagt till Karlskrona.

Styrelsen för högre allmänna läroverket har därvid understrukit, att ett tekniskt

läroverk i Karlskrona skulle vara till fördel även ur den synpunkten, att

det från det överbefolkade högre allmänna läroverket skulle avlasta en del

inträdessökande.

Länsstyrelsen i Karlskrona har tillstyrkt ifrågavarande framställning.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som likaledes tillstyrkt framställningen,

har anfört huvudsakligen följande.

Inom området Kronobergs Ilin, Kalmar län, Blekinge län och Kristianstads

län, tillhörande sydöstra Sverige och inom vilket område för närvarande icke

finnes något tekniskt läroverk, funnos, enligt 1040 års folkräkning, tillhopa

081 ingenjörer, av vilka 751 tillhörde verksamhetsområdet hantverk och industri.

Inom samina område utgjorde den inom industri och hantverk yrkesverksamma

befolkningen 107 104 personer; flir Blekinge län utgjorde den inom

sistnämnda verksamhetsområde sysselsatta befolkningen 34,8 procent av hela

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr .ficlen

inom länet yrkesverksamma befolkningen. För de övriga länen inom området

voro motsvarande procenttal 29,9, 31,7 och 30,7. Bland de olika industrigrupperna

kommer gruppen »malmbrytning oell metallindustri» främst med

21 927 personer, motsvarande 20 procent av hela den yrkesverksamma industribefolkningen

inom ifrågavarande område. I gruppen »jord- och stenindustri»

är antalet 12 200, i gruppen »träindustri» 15 983, i gruppen »livsmedelsindustri»

10 334, i »textil- och beklädnadsindustri» 11 618 och inom »byggnadsverksamhet»

19 770. Av de olika industrigrupperna med en yrkesverksam

befolkning om minst 10 000 personer äro således »malmbrytning och metallindustri»

och »byggnadsverksamhet» rikligast företrädda. Antalet ingenjörer

inom dessa grupper utgjorde 266 respektive 147, motsvarande cirka 35 respektive

20 procent av hela ingenjörsbeståndet inom industri och hantverk för detta

område. Möjligheter till teknisk läroverksutbildning inom maskintekniska och

byggnadstekniska facken böra sålunda kunna påräkna ett avsevärt intresse

bland den yrkesverksamma befolkningen. Åled hänsyn till de särskilda förhållandena

i Karlskrona stad, vilka framhållits av kommitterade för utredning av

frågan om ett tekniskt läroverk i Karlskrona, synes det överstyrelsen lämpligt

att placera ett särskilt för sydöstra Sverige avsett tekniskt läroverk med utbildningslinjer

för maskintdenik och byggnadsteknik i Karlskrona.

I fråga om vilka facklinjer som böra anordnas vid läroverket i Karlskrona

ha kommitterade föreslagit en organisation, innefattande en maskinteknisk

fackskola och en gymnasielinje med väg- och vattenbyggnadsteknisk inriktning.

Kommitterades förslag, att en maskinteknisk fackskolelinje i stället för

gymnasielinje inrättas i Karlskrona, finner överstyrelsen väl motiverat. Även

med hänsyn till önskvärdheten av att bereda de inom industrien och marinens

verkstäder anställda möjlighet till en fortsatt utbildning vid fackskola efter

genomgång av lärlings- och yrkesskola, vilka skolformer ha en omfattande representation

vid Karlskrona stads skolor för yrkesundervisning, finner överstyrelsen

ytterligare skäl tala för lämpligheten av en maskinteknisk fackskolelinje

vid tekniska läroverket i Karlskrona. Beträffande den föreslagna väg- och

vattenbyggnadstekniska gymnasidinjen finner överstyrelsen det tills vidare

lämpligast, att den betecknas såsom byggnadsteknisk linje men att den får en

viss inriktning även åt det väg- och vattenbyggnadstekniska området såsom

fallet är med den byggnadstekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Norrköping.

Det torde böra ankomma på överstyrelsen, att i samband med fastställande

av undervisningsplan för läroverket taga under övervägande, huru de

olika grenarna av byggnadstekniken böra avvägas inom ramen för undervisningsplanen.

Alan torde böra räkna med att — därest 1946 års riksdag beslutar inrättandet

av läroverket — undervisningen bör kunna påbörjas hösten 1947. För

budgetåret 1946/47 torde sålunda icke böra beräknas något anslagsbehov.

Kostnaderna kunna, om redan från början en klass av vardera fackskolan och

gymnasiet inrättas, beräknas till ungefär samma belopp som vid gymnasiet i

Gävle under dess första verksamhetsår eller omkring 50 000 kronor. Under

tredje verksamhetsåret, då fem klasser beräknas vara i verksamhet, kunna

kostnaderna beräknas till omkring 110 000 kronor. Kostnaderna för laboratorieutrustningen

torde böra beräknas till samma belopp, som beräknats för

gymnasiet i Gävle, eller omkring 200 000 kronor, att fördelas på förslagsvis

tre å fyra år.

Statskontoret har, såsom förut nämnts, tillstyrkt, att ett tekniskt läroverk

upprättas i Karlskrona.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr J+5.

13

D. Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är tillströmningen av sökande

till de tekniska läroverken mycket stor, varför ett betydande antal kompetenta

sökande, särskilt till de tekniska gymnasierna, måste avvisas. Samtidigt gör

sig behovet av tekniker med den utbildning, som de tekniska läroverken avse

att meddela, starkt gällande inom åtskilliga industriella verksamhetsområden.

Av de allmänna industriella utvecklingstendenserna att döma torde man även

på lång sikt ha att räkna med stor efterfrågan på dylik arbetskraft. De senare

åren ha de tekniska läroverkens organisation utvidgats väsentligt dels genom

anordnande av nya parallellavdelningar vid ett flertal läroanstalter, dels ock

genom tillkomsten år 1943 av de tekniska gymnasierna i Luleå och Skellefteå

samt år 1945 av tekniska gymnasiet i Hälsingborg. I årets åttonde

huvudtitel har jag vidare under punkten 226 förordat en fortsatt utbyggnad

från och med nästa läsår av tekniska läroverket i Stockholm i enlighet

med de riktlinjer, som godkänts vid läroverkets upprättande år 1938. En

ytterligare utbyggnad av det tekniska läroverksväsendet anser jag emellertid

vara motiverad. Behovet härav torde lämpligast böra tillgodoses genom inrättande

av nya läroverk.

I likhet med i ärendet hörda myndigheter och organisationer finner jag nu

föreliggande förslag om inrättande av ett tekniskt gymnasium i Gävle och ett

tekniskt läroverk i Karlskrona vara ur olika synpunkter lämpliga. Båda städerna

äro sålunda centra för en omfattande industri, ett förhållande, som har

betydelse bland annat för möjligheterna att erhålla väl kvalificerade timlärare

och bereda eleverna tillfälle till praktik. Det synes även naturligt, att

arten av industrien inom respektive område får sätta sin prägel på vederbörande

läroverks organisation. Jag har därför icke något att erinra mot att

det tekniska gymnasiet i Gävle till en början anordnas med en maskinteknisk

och en byggnadsteknisk linje, varvid differentieringen bör inträda från och

med andra klassen. Högre tekniska läroverket i Karlskrona synes, såsom i

ärendet föreslagits, böra omfatta en maskinteknisk fackskola och en byggnadsteknisk

gymnasielinje.

Undervisningen vid båda läroverken är avsedd att påbörjas hösten 1947.

Förslag om de nya läroverkens inrättande torde emellertid böra föreläggas

1946 års riksdag, så att lokalfrågan för vartdera läroverket kan ordnas före

undervisningens början. De båda läroverken torde böra successivt upprättas

från och med budgetåret 1947/48 eller den senare tidpunkt, som Kungl.

Majit bestämmer, under förutsättning att Gävle stad respektive Karlskrona

stad tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt vederbörande läroverks rektor och erforderlig

vaktmästarpersonal eller motsvarande kontant ersättning. Övriga kostnader

för läroverken, däribland även kostnader för laboratorieutrnstning, för vartdera

läroverket beräknade till 200 000 kronor, torde böra gäldas av statsmedel.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr Jj5.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att besluta

dels att i Gävle skall från och med budgetåret 1947/48

eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,

successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, under förutsättning

att Gävle stad för nämnda gymnasium tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal

eller motsvarande kontant ersättning;

dels ock att i Karlskrona skall från och med budgetåret

1947/48 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit

bestämmes, successivt upprättas ett högre tekniskt läroverk,

omfattande fackskola och gymnasium, under förutsättning

att Karlskrona stad för nämnda läroverk tillhandahåller erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal

eller motsvarande kontant ersättning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Stockholm 1946 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

460404

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.