Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och 4 mom. samt 10 § 1 och 5 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom

1946-02-08 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:54, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och 4 mom. samt 10 § 1 och 5 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts propositiön nr 54.

1

Nr 54.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 9 § 1 och 4 mom. samt

10 § 1 och 5 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr

320) angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom;

given Stockholms slott den 8 februari

1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och

4 mom. samt 10 § 1 och 5 mom. förordningen den 22 juni 1934 (nr 320) angående

grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 54.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och 4 mom. samt 10 § 1

och 5 mom. förordningen den 22 juni 1S34 (nr 220) angående

grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

Härigenom förordnas, att 9 § 1 och 4 mom. samt 10 § 1 och 5 mom. förordningen

den 22 juni 1934 angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

9 §•

1 morn. Är arrendator av jordbruksegendom på grund av kontrakt optionsberättigad

eller har han eljest innehaft arrende av egendomen så lång

tid, att denna tillsammans med återstående delen av arrendetiden uppgår till

fem år, skall vid förnyad utarrendering av egendomen arrendet på de fastställda

arrendevillkoren hembjudas honom eller, i händelse han avlidit, hans

änka och barn; dock att domänstyrelsen må, om arrendatorn påtagligen eftersatt

sina förpliktelser enligt arrendeavtalet, besluta, att hembud icke skall

äga rum. Har arrendatorn ej innehaft arrendet så länge som nyss sagts, må

domänstyrelsen ändock, när skäl därtill äro, medgiva att hembud skall göras.

Därest arrendatorn avlidit samt efterlämnat änka och barn eller flera

barn, skall föreläggande givas dem att, om de vilja gemensamt behålla arrendet,

till handhavande för deras räkning av egendomens skötsel anmäla någon

av nämnda dödsbodelägare eller annan lämplig person.

4 mom. Göres ej inom en månad efter erhållen del av gjort hembud anmälan

till domänstyrelsen, att hembudet godtages, anses rätten till nytt arrende

förfallen. Detsamma gälle ock, där, enligt vad i 1 och 3 mom. stadgas,

viss person skall anmälas såsom handhavare av arrendet och sådan anmälan

underlåtes inom tid, som domänstyrelsen bestämmer.

10 §.

1 mom. Äger optionsrätt icke rum eller har rätt till nytt arrende förfallit,

skall arrendet mot de fastställda arrendevillkoren efter ty domänstyrelsen

finner lämpligt utbjudas antingen under hand eller ock å offentlig auktion.

5 mom. Har jordbruksegendom, då den första gången skall utarrenderas

för kronans räkning, förut varit utarrenderad, äger domänstyrelsen, om anledning

därtill anses föreligga, utarrendera egendomen på de fastställda arrendevillkoren

till den förre arrendatorn utan iakttagande av här ovan upp
-

1 Senaste lydelse av 9 § 1 morn., se 1944: 69.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

3

tagna bestämmelser. Vad sålunda sagts skall äga motsvarande tillämpning,

då torp eller lägenhet, varom förmäies i 4 § 2 morn., skall utarrenderas särskilt

för sig första gången.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slött den

8 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet fråga om ändring i grunderna

för förvaltning av viss kronoegendom samt anför därvid följande.

Genom förordning den 22 juni 1934 (nr 320) ha fastställts grunder för förvaltningen

av sådan kronan tillhörig jordbruksegendom m. m., som förvaltas

av domänstyrelsen. Bestämmelserna ha undergått vissa ändringar genom

förordningar den 10 mars 1944 (nr 69) och den 25 maj 1945 (nr 359).

Enligt 2 § i förordningen skall däri avsedd egendom, därest den icke på

grund av särskilda stadganden eller beslut skall disponeras på annat sätt,

upplåtas på arrende i enlighet med bestämmelserna i förordningen.

Om arrendetiden gäller enligt 7 §, att jordbruksegendom i allmänhet skall

upplåtas på minst tio och högst tjugo år. Enligt 8 § skall, då utarrendering

av jordbruksegendom förestår, arrendeuppskattning företagas, därvid beskrivning

skall upprättas över egendomen och förslag uppgöras till sättet för

dess utarrendering samt till arrendeavgift och villkor i övrigt, emot vilka

egendomen bör upplåtas. Sker ny utarrendering inom fem år, skall dock ny

arrendeuppskattning i regel icke göras. Arrendevillkoren fastställas av domänstyrelsen.

I 9 § 1 mom. föreskrives, att vid förnyad utarrendering hembud

av arrendet på de fastställda arrendevillkoren under vissa förhållanden

skall göras arrendator som redan innehar egendomen. Delta skall ske om

arrendatorn på grund av kontrakt är optionsberättigad eller om han eljest

innehaft arrendet så lång tid, att denna tillsammans med den återstående

delen av arrendetiden uppgår till fem år. Om arrendatorn avlidit, skall hembudet

göras hans änka och barn. Har arrendatorn påtagligen eftersatt sina

förpliktelser enligt arrendeavtalet, kan domänstyrelsen besluta, att hembud

icke skall äga rum. Enligt 9 § 4 mom. skall optionsrätten anses förfallen, om

ej inom en månad efter erhållen del av hembud anmälan göres till domänstyrelsen,

att hembudet godtages.

I 10 § 1 mom. föreskrives, att, om optionsrätt icke äger rum eller har förfallit,

arrendet skall mot de fastställda arrendevillkoren efter ty domänsty
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54.

5

reisen finner lämpligt utbjudas antingen under hand eller å offentlig auktion.

Därvid skall, enligt 2 och 3 mom. samma paragraf, i regel antagas det högsta

avgivna anbudet, vilket dock icke får understiga det åsätta arrendevärdet.

Har jordbruksegendom, då den första gången skall utarrenderas för kronans

räkning, förut rädt utarrenderad och har arrendatorn innehaft arrendet

minst fem år, äger domänstyrelsen jämlikt bestämmelserna i 5 mom. av 10 §,

om anledning därtill anses föreligga, utarrendera egendomen på de fastställda

arrendevillkoren till den förre arrendatorn utan iakttagande av anbudseller

auktionsförfarandet.

Riksförbundet landsbygdens folk (RLF) bär i skrivelse den 26 november

1945 hemställt bland annat, att grunderna för förvaltning av sådan kronoegendom

som avses i nämnda förordning måtte så omarbetas, att den normala

arrendeperioden bleve femårig och optionsrätt tillkomme varje arrendator

samt att i arrendekontrakten infördes bestämmelse om att arrendeuppskattning

skulle ske, när endera parten det påfordrade.

Förbundet har framhållit, att de nuvarande bestämmelserna örn arrendators

företrädesrätt till nytt arrende icke vore tillfredsställande. Detta gällde

särskilt för det fall att överlåtelse av arrendet t. ex. på grund av dödsfall

skett under pågående arrendetid och den nye arrendatorn vid utgången av

denna tid ej innehaft arrendet så länge att han åtnjöte optionsrätt. När

arrendet under sådana förhållanden utbjödes under hand eller å offentlig

auktion, komme den som innehade arrendet i en betydligt sämre ställning

än övriga spekulanter. Dessa hade nämligen endast att räkna med hur högt

de kunde bjuda och finge de icke sitt anbud godtaget, lede de ingen ekonomisk

förlust. Den på gården sittande arrendatorn däremot riskerade att, om

han icke lämnade högsta anbudet, bliva tvungen att flytta, vilket för honom

medförde betydande kostnader. Detta innebure, att den sittande arrendatorn

pressades till att lämna ett orimligt högt anbud. Ur allmän jordpolitisk synpunkt

medförde förfaringssättet också en icke önskvärd förhöjning av i

första hand arrendevärdena och i andra hand jordvärdena. Erfarenheten

visade nämligen att om i en bygd en kronogård upplåtits mot en exceptionellt

hög arrendesumma, detta hade till följd att de enskilda jordägarna bleve benägna

att höja sina krav på arrenden. Enligt förbundets mening borde möjlighet

öppnas att giva arrendator företrädesrätt till nytt arrende även om

han icke innehaft arrendet så lång lid som nu vore föreskriven. Häremot

kunde, enligt vad förbundet framhållit, erinras att svårigheter mötte att efter

endast en kortare arrendetid bedöma örn arrendatorn vore kompetent att

handhava arrendet. Det vore emellertid att märka, att osäkerheten härom

bleve än större beträffande en ny arrendator, som måste antagas utan någon

som helst kompetensprövning.

Förbundet har ansett det mest tillfredsställande, att vid utarrendering av

kronoegendomar tillämpades samma regler som gällde enligt den s. k. sociala

arrendelagstiftningen, d. v. s. i allmänhet femårig arrendetid med optionsrätt

för arrendatorn. För att undgå onödiga arrendeuppskattningar borde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 54.

Departements
chefen.

föreskrivas, att båda parterna ägde rätt att vid arrendeperiods utgång påkalla

omvärdering samt att, om framställning därom icke gjordes, arrendet

skulle förlängas på oförändrade villkor för ytterligare fem år.

Domänstyrelsen har i yttrande den 16 januari 1946 uttalat, att enligt styrelsens

mening kunde övervägas, huruvida icke lämpligen en jämkning borde

medgivas i den nu uppställda fordringen på fem års arrendeinnehav för

erhållande av optionsrätt. Sålunda syntes det lämpligt, att styrelsen bemyndigades

att, när skäl därtill förelåge, utarrendera egendom till förutvarande

arrendator, även örn brukningstiden icke uppginge till fem år. Därigenom

skulle ernås större smidighet vid handläggningen av spörsmål om optionsrätt

i syfte att bereda en arrendator, som väl skött en egendom, möjlighet

att utan omgång erhålla nytt arrende. I fråga om arrendetidens längd och

arrendeuppskattningen har domänstyrelsen däremot icke funnit någon ändring

i gällande bestämmelser påkallad.

Såsom domänstyrelsen framhållit torde det vara önskvärt, att bestämmelserna

örn arrendators rätt till nytt arrende vid förnyad utarrendering av

kronoegendom i vissa fall icke äro så restriktiva som nu är fallet. Det synes

nämligen understundom innebära en opåkallad stränghet mot arrendatorn

att undantagslöst upprätthålla kravet på minst femårigt innehav av arrendet

såsom villkor för åtnjutande av företrädesrätt framför annan till nytt arrende,

särskilt om denna ordning leder till att arrendatorn för att få behålla

egendomen drives att betala ett arrendebelopp som väsentligt överstiger vad

som med hänsyn till fastighetens avkastningsförmåga är skäligt. Det torde

icke så sällan ha förekommit att utbudsförfarandet lett till att arrendesumman

betydligt stegrats och blivit avsevärt högre än det vid uppskattningen

åsätta arrendevärdet. En sådan utveckling synes i det långa loppet icke vara

önskvärd med hänsyn till den inverkan den kan få på det allmänna prisläget

för jordbruksarrenden och på jordbruksdriftens lönsamhet å arrendegårdarna.

I betraktande härav torde det vara lämpligt, att arrendatorn —

oaktat tiden för hans innehav av arrendet understiger den för optionsrätt

fastställda — kan få åtnjuta den förmån som ett hembud av arrendet på de

av domänstyrelsen fastställda villkoren innebär. Bedömandet härav synes

emellertid böra ske från fall till fall under hänsynstagande till såväl det

allmännas som arrendatorns berättigade intressen.

På grund av vad sålunda anförts vill jag förorda, att de nu gällande, i 9 §

1 mom. ifrågavarande förordning intagna bestämmelserna örn optionsrätt

för arrendator vid arrende av kronoegendom kompletteras med en föreskrift

att domänstyrelsen, när skäl därtill äro, äger medgiva att hembud skall ske,

oaktat arrendatorn ej innehaft arrendet så länge att optionsrätt föreligger.

Den sålunda föreslagna förmånen synes, om arrendatorn avlidit, böra tillkomma

hans änka och barn. Däremot torde tillräckliga skäl icke föreligga

att utsträcka densamma till de övriga rättssubjekt, som under vissa förhållanden

kunna bliva optionsberättigade, nämligen arrendatorns löftesmän

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 54. •

för arrendet, hans konkursbo eller den som förvärvat arrenderätten av konkursboet.

Av den sålunda föreslagna författningsändringen föranledas vissa mindre

jämkningar i 9 § 4 mom. och 10 § 1 mom.

I detta sammanhang synes även böra beaktas det fall, att kronan förvärvat

en jordbruksegendom, som förut varit utarrenderad, och domänstyrelsen avser

att upplåta denna på nytt arrende. Enligt nu gällande föreskrifter, intagna

i 10 § 5 morn., äger domänstyrelsen härvid, om anledning därtill anses

föreligga, utan iakttagande av eljest gällande regler på de fastställda arrendevillkoren

utarrendera egendomen till den förre arrendatorn, därest denne

innehaft arrendet under minst fem år. I överensstämmelse med vad förut

anförts torde det få anses skäligt, att sistnämnda villkor icke längre bibehålies

utan att domänstyrelsen får frihet att i fall som nu avses, när skäl

därtill föreligga, besluta att arrendet skall hembjudas arrendatorn, oavsett

örn denne innehaft egendomen längre eller kortare tid än fem år.

De ändrade bestämmelserna torde böra träda i kraft omedelbart efter utfärdandet.

De förslag som Riksförbundet landsbygdens folk i övrigt framfört i sin

förenämnda skrivelse har jag icke funnit mig böra utan ytterligare utredning

och övervägande upptaga till avgörande.

I överensstämmelse med det anförda bär inom jordbruksdepartementet

upprättats förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och 4 mom.

samt 10 § 1 och 5 mom. förordningen den 22 juni 193A (nr 320) angående

grunder för förvaltningen av viss kronoegendom.

Föredraganden hemställer härefter, att förenämnda förslag till förordning

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och 4 mom. samt 10 § 1 och 5 mom. förord a1 i texten
  2. JoU 1946:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § 1 och A mom. samt 10 § 1 och 5 mom. förordningen den 22 s. 3 i texten