Angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyreise
1946-02-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:61, Angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyreise
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
1
Nr 61.
Kungl. Majda proposition till riksdagen angående rörlig
kredit för försvarets fabriksstyreise; given Stockholms
slott den 1 februari 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ällan Vougt.
Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjökes, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet.
Frågan örn anlitande av försvarets fabriker och större verkstäder för civil
tillverkning m. m. har aktualiserats i samband med den förstärkta försvarsberedskapens
hävande. Härutinnan må erinras örn följande.
I utlåtande den 26 april 1944 framhöll försvarets fabriksstyrelse, att omställningen
till krigsdrift skulle underlättas i den mån den fast anställda
yrkesskickliga personalen vid de statliga krigsmaterielfabrikerna ökades och
under fredsförhållanden sysselsattes med kvalificerade tillverkningsuppgifter.
Det vore därjämte ur ekonomisk synpunkt ett önskemål, att de i företagen
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 61.
240 4G
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
nedlagda kapitaltillgångarna i möjligaste mån utnyttjades liksom ock att
den ''vid företagen ur beredskapssynpunkt anställda personalen i största
möjliga utsträckning användes i produktiv drift, då statens beredskapskostnader
därigenom minskades.
Fabriksstyrelsen angav vidare sin uppfattning rörande i vad mån sådana
tillverkningar ur allmänna synpunkter lämpligen borde ske vid dessa fabriker.
Styrelsen anförde därvid i huvudsak följande.
I sistnämnda hänseende ville styrelsen göra skillnad mellan två huvudgrupper,
nämligen tillverkning på beställning av statliga organ och annan
tillverkning.
Vad beträffade tillverkning på beställning av statliga organ ansåge styrelsen,
att den kapacitet, som funnes tillgänglig vid statens egna fabriker, i
möjligaste mån borde utnyttjas för att täcka statens behov av sådana förnödenheter,
vilka kunde tillverkas vid dessa fabriker. Styrelsen åsyftade
exempelvis statlig uniformstillverkning samt viss verktygstillverkning förandra
statliga verkstäder.
Vad anginge tillverkning på beställning av andra än statliga organ finge
styrelsen framhålla, att under rådande beredskapsförhållanden statsverket i
betydande utsträckning anlitat den svenska privatindustrien för tillverkningar
för” försvarsändamål. Sedan en omläggning av denna industri i samband
med ett fredsslut ägt rum från krigs- till fredstillverkning, vore det naturligt,
örn de statliga fabrikerna finge tjäna såsom underleverantörer åt sådana
privata industrier, vilka tidigare anlitats för stora statliga beställningar, i
den mån dessa industriers egen tillverkningskapacitet icke försloge. Överenskommelser
av denna innebörd borde träffas med vederbörande industriföretag.
Vidare kunde till denna grupp hänföras bland annat tillverkningar
för tillgodoseende av kommunala behov, såsom uniformstillverkning, något
som redan för närvarande i viss utsträckning förekomme.
Verkställd undersökning hade givit vid handen, att vissa tillverkningsobjekt
kunde upptagas vid de styrelsen underställda fabrikerna utan mera
genomgripande omdispositioner. I andra fall måste emellertid för en mera
omfattande produktion företagas omläggningar av fabrikerna, vilka krävde
investeringar av statsmedel. Sådana nyinvesteringar syntes styrelsen i första
hand vara motiverade, i den mån fråga vore örn upptagande av tillverkningar,
vilka icke förekomme inom landet, eller sådana tillverkningar, dälden
inom landet tillgängliga kapaciteten icke vore tillräcklig eller där statsmakterna
av andra skäl ansåge sådan investering lämplig. Det kunde vidare
nämnas att, innan nya tillverkningsobjekt upptoges, i vissa fall erfordrades
mer eller mindre omfattande forsknings-, konstruktions- och experimentarbeten.
För utrönande av vilka nya tillverkningsobjekt, som kunde ifrågakomma,
erfordrades undersökningar, vilka styrelsen icke ansett ligga inom
ramen för remissen.
En gemensam nödvändig förutsättning för att styrelsen skulle kunna
upptaga tillverkningar för andra än försvarsändamål måste vara, att driften
vid en skärpning av landets försvarsläge snabbt kunde omställas för det
ändamål, varför fabrikerna inrättats. Med hänsyn därtill måste fredstillverkningarna
huvudsakligen avse objekt, vilka icke vore oundgängligen nödvändiga
för folkhushållningen.
Slutligen finge i detta sammanhang erinras örn fabriksstyrelsens instruktionsenligt
åliggande skyldighet att tillse, att i största möjliga män rättvisande
och enhetliga principer tillämpades vid prissättningen av inom
fabriksverket tillverkade produkter. Betydelsen av denna bestämmelse ökades
i den mån tillverkningen inriktades på försäljning till enskilda.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde försvarets fabriksstyrelse,
att Kungl. Maj:t måtte godkänna de angivna riktlinjerna för fabriksstyrelsens
verksamhet, dock att i den mån behov av kapitalmedel förelåge
för upptagande av vissa tillverkningar styrelsen skulle lia att inkomma med
särskilda förslag i ämnet till Kungl. Majit.
Genom beslut den 30 december 1944 förklarade Kungl. Majit, att de av
fabriksstyrelsen angivna riktlinjerna skulle läggas till grund vid planeringen
av verksamheten efter återgång till fredsförliållanden vid dels försvarets
fabriksstyrelse underställda fabriker och anstalter, dels ock signalverkstäderna
i Sundbyberg och andra till försvarsväsendet hörande verkstäder med
för nytillverkning lämpad reservkapacitet.
Kungl. Majit Ilar sedermera den 9 februari 1945 uppdragit åt krigsmatenelverket
att efter samråd med vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter
inom försvaret samt övriga berörda myndigheter ävensom kommissionen föi
ekonomisk efterkrigsplanering verkställa och till Kungl. Majit inkomma med
utredning rörande sysselsättningen vid försvarets fabriker och större ver
städer efter återgång till fredsförhållanden under beaktande av kraven på
erforderlig beredskap. Denna utredning syftar till att åstadkomma överblick
över de möjligheter till civil produktion, som försvarets fabriker och
verkstäder kunna erbjuda.
I skrivelse 1945: 523, i anledning av väckt motion angående fredsplanermg
vid försvarets arbetsplatser, anförde riksdagen, att i motionen berörd fråga
örn utnyttjandet under fredsförhållanden av försvarets industriella företag
för tillverkning m. m. för civila behov synts riksdagen böra tillmatas stor
betydelse. Med hänsyn såväl till kraven på industriell krigsberedskap som
till arbetsmarknadspolitiska synpunkter vore det angeläget, att fran statsmakternas
sida snara åtgärder vidtoges på området. Riksdagen begränsade
sig till att uttala en förväntan att berörda utredning bedreves med all
skyndsamhet. . ,
Genom beslut den 13 juli 1945 har Kungl. Majit bringat till kngsmatenelverkets,
försvarets fabrikstyrelses och de centrala förvaltningsmyndigheteinas
inom försvaret kännedom vad riksdagen sålunda yttrat samt anbefallt krigsmaterielverket
att vidtaga erforderliga åtgärder för påskyndande av det utredningsarbete,
som avses i beslutet den 9 februari 1945. Vidare har
Kungl. Majit förklarat, att vad i beslutet den 30 december 1944 sagts örn
till försvarsväsendet hörande verkstäder med för nytillverkning lämpad
reservkapacitet skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande i försvarets
fredsorganisation ingående verkstäder för översyn och reparation av motorfordon
och annan materiel. Kungl. Majit har även anbefallt försvarets centrala
förvaltningsmyndigheter att, envar på sitt område, dels i enlighet med
de i beslutet den 30 december 1944 angivna riktlinjerna vidtaga åtgärder
— där så icke redan skett — i syfte att tillföra i nämnda beslut och i förevarande
beslut avsedda fabriker, varv och övriga verkstäder arbetsuppgifter
i den mån så erfordrades för att, där så befunnes möjligt, tills vidare bibehålla
nuvarande personalstyrka i sysselsättning, dels som ett led i dessa
4
Kungl. Marits proposition nr 61.
åtgärder giva övriga ifrågakommande statsmyndigheter anvisning på arbeten
som lämpligen kunde utföras vid dessa anstalter. Slutligen har Kungl.
Maj.t i samma beslut fäst statsmyndigheternas uppmärksamhet på de resurser
för tillverkning, översyn och reparation av materiel, som äro tillfinnandes
vid försvarets fabriker, varv och övriga verkstäder, samt uppdragit åt nämnda
myndigheter att före utläggande av beställningar å materiel m. m., varav
myndigheterna äro i behov, i den mån så prövas lämpligt införskaffa kostnadsanbud
jämväl från nämnda fabriker och verkstäder.
Från krigsmaterielverket, som för utförande av förutnämnda utredning tillkallat
särskilda sakkunniga, har inhämtats, att de sakkunniga inom närmaste
tiden torde kunna avgiva utlåtande i ämnet.
Fråga har nu uppkommit örn beredande av rörelsekapital åt försvarets
fabriksstyrelse för den i beslutet den 30 december 1944 avsedda tillverkningen.
Härutinnan må anföras följande.
Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 344 (bilaga 12, punkten
11) beslöt riksdagen (skrivelse nr 500, punkten 26) bland annat att dels
under fonden för förlag till statsverket anvisa ett investeringsanslag av
20 miljoner kronor till Rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse, dels
ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande, på sätt
av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 8 oktober 1943 förordats, av ytterligare rörelsekapital åt
fabriksstyrelsen tillhandahålla styrelsen en rörlig kredit av 20 miljoner kronor.
Genom beslut den 26 november 1943 bemyndigade Kungl. Majit fabriksstyrelsen,
att, sa länge förskottsstat för försvarsväsendet vore satt i kraft,
för tillgodoseende av sitt behov av rörelsemedel utöver rörelsekapitalet utnyttja
ifrågavarande rörliga kredit. Fabriksstyrelsen ålades därvid att av
ianspraktagna medel gälda den ränta som av fullmäktige i riksgäldskontoret
efter samråd med styrelsen bestämdes med hänsyn till förhållandena å
penningmarknaden.
I anledning av den förstärkta försvarsberedskapens upphörande lia föreskrifter
meddelats rörande avveckling av den av riksdagen medgivna rörliga
krediten. Sålunda medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945,
att fabriksstyrelsen finge av krediten disponera de belopp, som den 1 juli
1945 vore utnyttjade, till dess krediten kunde under budgetåret 1945/46
avvecklas. Efter framställning från fabriksstyrelsen har Kungl. Majit sedermera
den 19 oktober 1945 medgivit, att styrelsen finge av den rörliga krediten
under budgetåret 1945/46 disponera tillhopa 15 miljoner kronor.
I skrivelse den 9 januari 1946 har försvarets fabriksstyrelse gjort framställning
om rörlig kredit för styrelsen jämväl för tid efter innevarande budgetårs
utgång för finansiering av den civila produktion som skulle ankomma
på fabriksverket.
I fråga om behovet av ytterligare rörelsemedel har styrelsen anfört i huvudsak
följande.
Det^ syntes fabriksstyrelsen sannolikt att, örn produktionen för försvarsändamål
minskades till fredsmässig tillverkning och denna minskning icke
kompenserades genom civila tillverkningar, det till fabriksstyrelsens förfo
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
gande ställda rörelsekapitalet å 20 miljoner kronor skulle vara tillfyllest för
att tillgodose verkets behov av rörelsemedel. Fabriksstyrelsens behov av
ytterligare rörelsemedel skulle då helt sammanhänga med omfattningen av
den civila tillverkning, som på grund av Kungl. Maj:ts beslut upptagits inom
verket. Fabriksstyrelsen förutsatte, att en ökning av denna civiltillverkning
inom fabriksverket komme att äga rum men kunde ännu icke bedöma, hur
stor omfattning tillverkningen komme att erhålla. Ehuru styrelsen sålunda
saknade en säker bedömningsgrund för att kunna avgöra storleken av de
för sistnämnda tillverkning erforderliga rörelsemedlen, hade styrelsen dock
kommit till den uppfattningen, att ett belopp av 10 miljoner kronor tills
vidare skulle vara tillfyllest. Såvitt styrelsen nu kunde bedöma skulle
krediten regelmässigt endast behöva tagas i anspråk i begränsad utsträckning.
Ett utnyttjande i större omfattning kunde förväntas vara erforderligt
endast i sammanhang med de tillfällen, då vinstinbetalningar ägde rum.
Fabriksstyrelsen ansåge sig i detta sammanhang även böra framhålla, att
det alltid lage i styrelsens intresse att icke utnyttja den rörliga krediten
i större omfattning än vad som vore oundgängligen nödvändigt med hänsyn
till _ den förräntningsskyldighet, som åvilade fabriksstyrelsen för utnyttjat
kapital.
Under åberopande av vad sålunda anförts har försvarets fabriksstyrelse
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att bemyndiga fullmäktige
i riksgäldskontoret att för beredande av rörelsekapital åt försvarets
fabriksstyrelse tills vidare tillhandahålla styrelsen en rörlig kredit av 10 miljoner
kronor från och med ingången av budgetåret 1946/47.
Riksräkenskapsverket har i utlåtande i ärendet den 25 januari 1946 anfört,
att i detta fall vore fråga om ett nytt medelsbehov. Därest avsikten vore,
att fabriksstyrelsen skulle i framtiden även driva civil tillverkning, hade
riksräkenskapsverket icke funnit anledning till erinran mot fabriksstyrelsens
hemställan. Riksräkenskapsverket har även framhållit, att ett beviljande av
deli nu begärda krediten icke rubbade förutsättningarna för användning av
den tidigare beviljade krediten under de tider, då beredskapsstaten vore
satt i kraft.
Den rörliga kredit, som fabriksstyrelsen i enlighet med riksdagens med- Departementsgivande
disponerat sedan den 1 januari 1944, har varit avsedd att tillgodose chefen''
det behov av rörelsemedel för fabriksstyrelsen utöver anvisat rörelsekapital,
som förelegat för att driften vid fabriksverkets anläggningar skulle kunna
under särskilda förhallanden upprätthållas. I enlighet med vad sorn förutsatts
i riksdagens i ämnet fattade beslut har också rätten för fabriksstyrelsen
att utnyttja nämnda kredit av Kungl. Majit begränsats i första
hand till den tid förskottsstat för försvarsväsendet varit satt i kraft och
därefter övergångsvis till tiden för den förstärkta försvarsberedskapens avveckling.
Såsom fabriksstyrelsen framhållit torde styrelsens behov av rörelsemedel
för fredsmässig produktion för försvarets räkning vara tillgodosett
med det anvisade rörelsekapitalet, vilket beräknats för normala förhållanden.
Sedan detta rörelsekapital anvisades, har emellertid, såsom framgår av
redogörelsen i det föregående, föreskrifter meddelats rörande upptagande
i viss utsträckning j.ämväl av tillverkning för civila behov vid bland
andra försvarets fabriksverks anläggningar. Dessa föreskrifter lia haft
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
ett trefaldigt syfte, nämligen dels att för civil produktion nyttiggöra de
resurser som i dessa anläggningar äro tillfinnandes, dels att bibehålla personalens
yrkesskicklighet även under fredsförhållanden, då tillverkningen för
militära ändamål icke är tillräcklig härför, dels att nedbringa statsverkets
utgifter för anläggningarnas hållande i beredskap. Denna produktion, som
redan i viss utsträckning kommit i gång, medför för fabriksstyrelsens del
behov av rörelsemedel utöver det anvisade rörelsekapitalet. Fabriksstyrelsen
har beräknat detta medelsbehov till 10 miljoner kronor. Denna beräkning
synes kunna godtagas. För tillgodoseende av detta ytterligare behov av
rörelsemedel torde rörlig kredit lämpligen böra även fortsättningsvis komma
till användning. Ett utnyttjande av den av 1943 års riksdag medgivna krediten
är emellertid av riksdagen bundet till förutsättningen att beredskapsstaten
för försvarsväsendet är satt i kraft. Riksdagens medgivande torde
därför böra inhämtas till utnyttjande av krediten, begränsad till 10 miljoner
kronor, jämväl under tid, då nämnda förutsättning icke föreligger, för tillgodoseende
av fabriksstyrelsens ökade behov av rörelsemedel främst för
civil tillverkning inom försvarets fabriksverk.
Den utredning rörande sysselsättningen vid försvarets fabriker och större
verkstäder efter återgång till fredsförhållanden som enligt det föregående
pågår och snart torde vara slutförd lärer kunna framkalla behov av motsvarande
åtgärder även i fråga örn andra anläggningar inom försvaret. I
den mån så blir fallet torde de ytterligare spörsmål av denna art som
bliva aktuella få upptagas efter den förutnämnda utredningens slutförande.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, som
jämlikt riksdagens skrivelse den 24 november 1943, nr 500,
tillhandahålles försvarets fabriksstyrelse, må intill ett belopp
av 10 000 000 kronor utnyttjas under tid, då beredskapsstaten
för försvarsväsendet icke är satt i kraft.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lennart Österholm.
Stockholm line. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyrelse. a1 i texten
- SU 1946:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyrelse. s. 1 i texten