Sök i Ratio Lex

Angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyreise

1946-02-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:61, Angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyreise

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Majda proposition till riksdagen angående rörlig

kredit för försvarets fabriksstyreise; given Stockholms

slott den 1 februari 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ällan Vougt.

Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjökes, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet.

Frågan örn anlitande av försvarets fabriker och större verkstäder för civil

tillverkning m. m. har aktualiserats i samband med den förstärkta försvarsberedskapens

hävande. Härutinnan må erinras örn följande.

I utlåtande den 26 april 1944 framhöll försvarets fabriksstyrelse, att omställningen

till krigsdrift skulle underlättas i den mån den fast anställda

yrkesskickliga personalen vid de statliga krigsmaterielfabrikerna ökades och

under fredsförhållanden sysselsattes med kvalificerade tillverkningsuppgifter.

Det vore därjämte ur ekonomisk synpunkt ett önskemål, att de i företagen

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 61.

240 4G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

nedlagda kapitaltillgångarna i möjligaste mån utnyttjades liksom ock att

den ''vid företagen ur beredskapssynpunkt anställda personalen i största

möjliga utsträckning användes i produktiv drift, då statens beredskapskostnader

därigenom minskades.

Fabriksstyrelsen angav vidare sin uppfattning rörande i vad mån sådana

tillverkningar ur allmänna synpunkter lämpligen borde ske vid dessa fabriker.

Styrelsen anförde därvid i huvudsak följande.

I sistnämnda hänseende ville styrelsen göra skillnad mellan två huvudgrupper,

nämligen tillverkning på beställning av statliga organ och annan

tillverkning.

Vad beträffade tillverkning på beställning av statliga organ ansåge styrelsen,

att den kapacitet, som funnes tillgänglig vid statens egna fabriker, i

möjligaste mån borde utnyttjas för att täcka statens behov av sådana förnödenheter,

vilka kunde tillverkas vid dessa fabriker. Styrelsen åsyftade

exempelvis statlig uniformstillverkning samt viss verktygstillverkning förandra

statliga verkstäder.

Vad anginge tillverkning på beställning av andra än statliga organ finge

styrelsen framhålla, att under rådande beredskapsförhållanden statsverket i

betydande utsträckning anlitat den svenska privatindustrien för tillverkningar

för” försvarsändamål. Sedan en omläggning av denna industri i samband

med ett fredsslut ägt rum från krigs- till fredstillverkning, vore det naturligt,

örn de statliga fabrikerna finge tjäna såsom underleverantörer åt sådana

privata industrier, vilka tidigare anlitats för stora statliga beställningar, i

den mån dessa industriers egen tillverkningskapacitet icke försloge. Överenskommelser

av denna innebörd borde träffas med vederbörande industriföretag.

Vidare kunde till denna grupp hänföras bland annat tillverkningar

för tillgodoseende av kommunala behov, såsom uniformstillverkning, något

som redan för närvarande i viss utsträckning förekomme.

Verkställd undersökning hade givit vid handen, att vissa tillverkningsobjekt

kunde upptagas vid de styrelsen underställda fabrikerna utan mera

genomgripande omdispositioner. I andra fall måste emellertid för en mera

omfattande produktion företagas omläggningar av fabrikerna, vilka krävde

investeringar av statsmedel. Sådana nyinvesteringar syntes styrelsen i första

hand vara motiverade, i den mån fråga vore örn upptagande av tillverkningar,

vilka icke förekomme inom landet, eller sådana tillverkningar, dälden

inom landet tillgängliga kapaciteten icke vore tillräcklig eller där statsmakterna

av andra skäl ansåge sådan investering lämplig. Det kunde vidare

nämnas att, innan nya tillverkningsobjekt upptoges, i vissa fall erfordrades

mer eller mindre omfattande forsknings-, konstruktions- och experimentarbeten.

För utrönande av vilka nya tillverkningsobjekt, som kunde ifrågakomma,

erfordrades undersökningar, vilka styrelsen icke ansett ligga inom

ramen för remissen.

En gemensam nödvändig förutsättning för att styrelsen skulle kunna

upptaga tillverkningar för andra än försvarsändamål måste vara, att driften

vid en skärpning av landets försvarsläge snabbt kunde omställas för det

ändamål, varför fabrikerna inrättats. Med hänsyn därtill måste fredstillverkningarna

huvudsakligen avse objekt, vilka icke vore oundgängligen nödvändiga

för folkhushållningen.

Slutligen finge i detta sammanhang erinras örn fabriksstyrelsens instruktionsenligt

åliggande skyldighet att tillse, att i största möjliga män rättvisande

och enhetliga principer tillämpades vid prissättningen av inom

fabriksverket tillverkade produkter. Betydelsen av denna bestämmelse ökades

i den mån tillverkningen inriktades på försäljning till enskilda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde försvarets fabriksstyrelse,

att Kungl. Maj:t måtte godkänna de angivna riktlinjerna för fabriksstyrelsens

verksamhet, dock att i den mån behov av kapitalmedel förelåge

för upptagande av vissa tillverkningar styrelsen skulle lia att inkomma med

särskilda förslag i ämnet till Kungl. Majit.

Genom beslut den 30 december 1944 förklarade Kungl. Majit, att de av

fabriksstyrelsen angivna riktlinjerna skulle läggas till grund vid planeringen

av verksamheten efter återgång till fredsförliållanden vid dels försvarets

fabriksstyrelse underställda fabriker och anstalter, dels ock signalverkstäderna

i Sundbyberg och andra till försvarsväsendet hörande verkstäder med

för nytillverkning lämpad reservkapacitet.

Kungl. Majit Ilar sedermera den 9 februari 1945 uppdragit åt krigsmatenelverket

att efter samråd med vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter

inom försvaret samt övriga berörda myndigheter ävensom kommissionen föi

ekonomisk efterkrigsplanering verkställa och till Kungl. Majit inkomma med

utredning rörande sysselsättningen vid försvarets fabriker och större ver

städer efter återgång till fredsförhållanden under beaktande av kraven på

erforderlig beredskap. Denna utredning syftar till att åstadkomma överblick

över de möjligheter till civil produktion, som försvarets fabriker och

verkstäder kunna erbjuda.

I skrivelse 1945: 523, i anledning av väckt motion angående fredsplanermg

vid försvarets arbetsplatser, anförde riksdagen, att i motionen berörd fråga

örn utnyttjandet under fredsförhållanden av försvarets industriella företag

för tillverkning m. m. för civila behov synts riksdagen böra tillmatas stor

betydelse. Med hänsyn såväl till kraven på industriell krigsberedskap som

till arbetsmarknadspolitiska synpunkter vore det angeläget, att fran statsmakternas

sida snara åtgärder vidtoges på området. Riksdagen begränsade

sig till att uttala en förväntan att berörda utredning bedreves med all

skyndsamhet. . ,

Genom beslut den 13 juli 1945 har Kungl. Majit bringat till kngsmatenelverkets,

försvarets fabrikstyrelses och de centrala förvaltningsmyndigheteinas

inom försvaret kännedom vad riksdagen sålunda yttrat samt anbefallt krigsmaterielverket

att vidtaga erforderliga åtgärder för påskyndande av det utredningsarbete,

som avses i beslutet den 9 februari 1945. Vidare har

Kungl. Majit förklarat, att vad i beslutet den 30 december 1944 sagts örn

till försvarsväsendet hörande verkstäder med för nytillverkning lämpad

reservkapacitet skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande i försvarets

fredsorganisation ingående verkstäder för översyn och reparation av motorfordon

och annan materiel. Kungl. Majit har även anbefallt försvarets centrala

förvaltningsmyndigheter att, envar på sitt område, dels i enlighet med

de i beslutet den 30 december 1944 angivna riktlinjerna vidtaga åtgärder

— där så icke redan skett — i syfte att tillföra i nämnda beslut och i förevarande

beslut avsedda fabriker, varv och övriga verkstäder arbetsuppgifter

i den mån så erfordrades för att, där så befunnes möjligt, tills vidare bibehålla

nuvarande personalstyrka i sysselsättning, dels som ett led i dessa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition nr 61.

åtgärder giva övriga ifrågakommande statsmyndigheter anvisning på arbeten

som lämpligen kunde utföras vid dessa anstalter. Slutligen har Kungl.

Maj.t i samma beslut fäst statsmyndigheternas uppmärksamhet på de resurser

för tillverkning, översyn och reparation av materiel, som äro tillfinnandes

vid försvarets fabriker, varv och övriga verkstäder, samt uppdragit åt nämnda

myndigheter att före utläggande av beställningar å materiel m. m., varav

myndigheterna äro i behov, i den mån så prövas lämpligt införskaffa kostnadsanbud

jämväl från nämnda fabriker och verkstäder.

Från krigsmaterielverket, som för utförande av förutnämnda utredning tillkallat

särskilda sakkunniga, har inhämtats, att de sakkunniga inom närmaste

tiden torde kunna avgiva utlåtande i ämnet.

Fråga har nu uppkommit örn beredande av rörelsekapital åt försvarets

fabriksstyrelse för den i beslutet den 30 december 1944 avsedda tillverkningen.

Härutinnan må anföras följande.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 344 (bilaga 12, punkten

11) beslöt riksdagen (skrivelse nr 500, punkten 26) bland annat att dels

under fonden för förlag till statsverket anvisa ett investeringsanslag av

20 miljoner kronor till Rörelsekapital för försvarets fabriksstyrelse, dels

ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande, på sätt

av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 8 oktober 1943 förordats, av ytterligare rörelsekapital åt

fabriksstyrelsen tillhandahålla styrelsen en rörlig kredit av 20 miljoner kronor.

Genom beslut den 26 november 1943 bemyndigade Kungl. Majit fabriksstyrelsen,

att, sa länge förskottsstat för försvarsväsendet vore satt i kraft,

för tillgodoseende av sitt behov av rörelsemedel utöver rörelsekapitalet utnyttja

ifrågavarande rörliga kredit. Fabriksstyrelsen ålades därvid att av

ianspraktagna medel gälda den ränta som av fullmäktige i riksgäldskontoret

efter samråd med styrelsen bestämdes med hänsyn till förhållandena å

penningmarknaden.

I anledning av den förstärkta försvarsberedskapens upphörande lia föreskrifter

meddelats rörande avveckling av den av riksdagen medgivna rörliga

krediten. Sålunda medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945,

att fabriksstyrelsen finge av krediten disponera de belopp, som den 1 juli

1945 vore utnyttjade, till dess krediten kunde under budgetåret 1945/46

avvecklas. Efter framställning från fabriksstyrelsen har Kungl. Majit sedermera

den 19 oktober 1945 medgivit, att styrelsen finge av den rörliga krediten

under budgetåret 1945/46 disponera tillhopa 15 miljoner kronor.

I skrivelse den 9 januari 1946 har försvarets fabriksstyrelse gjort framställning

om rörlig kredit för styrelsen jämväl för tid efter innevarande budgetårs

utgång för finansiering av den civila produktion som skulle ankomma

på fabriksverket.

I fråga om behovet av ytterligare rörelsemedel har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Det^ syntes fabriksstyrelsen sannolikt att, örn produktionen för försvarsändamål

minskades till fredsmässig tillverkning och denna minskning icke

kompenserades genom civila tillverkningar, det till fabriksstyrelsens förfo
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

gande ställda rörelsekapitalet å 20 miljoner kronor skulle vara tillfyllest för

att tillgodose verkets behov av rörelsemedel. Fabriksstyrelsens behov av

ytterligare rörelsemedel skulle då helt sammanhänga med omfattningen av

den civila tillverkning, som på grund av Kungl. Maj:ts beslut upptagits inom

verket. Fabriksstyrelsen förutsatte, att en ökning av denna civiltillverkning

inom fabriksverket komme att äga rum men kunde ännu icke bedöma, hur

stor omfattning tillverkningen komme att erhålla. Ehuru styrelsen sålunda

saknade en säker bedömningsgrund för att kunna avgöra storleken av de

för sistnämnda tillverkning erforderliga rörelsemedlen, hade styrelsen dock

kommit till den uppfattningen, att ett belopp av 10 miljoner kronor tills

vidare skulle vara tillfyllest. Såvitt styrelsen nu kunde bedöma skulle

krediten regelmässigt endast behöva tagas i anspråk i begränsad utsträckning.

Ett utnyttjande i större omfattning kunde förväntas vara erforderligt

endast i sammanhang med de tillfällen, då vinstinbetalningar ägde rum.

Fabriksstyrelsen ansåge sig i detta sammanhang även böra framhålla, att

det alltid lage i styrelsens intresse att icke utnyttja den rörliga krediten

i större omfattning än vad som vore oundgängligen nödvändigt med hänsyn

till _ den förräntningsskyldighet, som åvilade fabriksstyrelsen för utnyttjat

kapital.

Under åberopande av vad sålunda anförts har försvarets fabriksstyrelse

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att bemyndiga fullmäktige

i riksgäldskontoret att för beredande av rörelsekapital åt försvarets

fabriksstyrelse tills vidare tillhandahålla styrelsen en rörlig kredit av 10 miljoner

kronor från och med ingången av budgetåret 1946/47.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande i ärendet den 25 januari 1946 anfört,

att i detta fall vore fråga om ett nytt medelsbehov. Därest avsikten vore,

att fabriksstyrelsen skulle i framtiden även driva civil tillverkning, hade

riksräkenskapsverket icke funnit anledning till erinran mot fabriksstyrelsens

hemställan. Riksräkenskapsverket har även framhållit, att ett beviljande av

deli nu begärda krediten icke rubbade förutsättningarna för användning av

den tidigare beviljade krediten under de tider, då beredskapsstaten vore

satt i kraft.

Den rörliga kredit, som fabriksstyrelsen i enlighet med riksdagens med- Departementsgivande

disponerat sedan den 1 januari 1944, har varit avsedd att tillgodose chefen''

det behov av rörelsemedel för fabriksstyrelsen utöver anvisat rörelsekapital,

som förelegat för att driften vid fabriksverkets anläggningar skulle kunna

under särskilda förhallanden upprätthållas. I enlighet med vad sorn förutsatts

i riksdagens i ämnet fattade beslut har också rätten för fabriksstyrelsen

att utnyttja nämnda kredit av Kungl. Majit begränsats i första

hand till den tid förskottsstat för försvarsväsendet varit satt i kraft och

därefter övergångsvis till tiden för den förstärkta försvarsberedskapens avveckling.

Såsom fabriksstyrelsen framhållit torde styrelsens behov av rörelsemedel

för fredsmässig produktion för försvarets räkning vara tillgodosett

med det anvisade rörelsekapitalet, vilket beräknats för normala förhållanden.

Sedan detta rörelsekapital anvisades, har emellertid, såsom framgår av

redogörelsen i det föregående, föreskrifter meddelats rörande upptagande

i viss utsträckning j.ämväl av tillverkning för civila behov vid bland

andra försvarets fabriksverks anläggningar. Dessa föreskrifter lia haft

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

ett trefaldigt syfte, nämligen dels att för civil produktion nyttiggöra de

resurser som i dessa anläggningar äro tillfinnandes, dels att bibehålla personalens

yrkesskicklighet även under fredsförhållanden, då tillverkningen för

militära ändamål icke är tillräcklig härför, dels att nedbringa statsverkets

utgifter för anläggningarnas hållande i beredskap. Denna produktion, som

redan i viss utsträckning kommit i gång, medför för fabriksstyrelsens del

behov av rörelsemedel utöver det anvisade rörelsekapitalet. Fabriksstyrelsen

har beräknat detta medelsbehov till 10 miljoner kronor. Denna beräkning

synes kunna godtagas. För tillgodoseende av detta ytterligare behov av

rörelsemedel torde rörlig kredit lämpligen böra även fortsättningsvis komma

till användning. Ett utnyttjande av den av 1943 års riksdag medgivna krediten

är emellertid av riksdagen bundet till förutsättningen att beredskapsstaten

för försvarsväsendet är satt i kraft. Riksdagens medgivande torde

därför böra inhämtas till utnyttjande av krediten, begränsad till 10 miljoner

kronor, jämväl under tid, då nämnda förutsättning icke föreligger, för tillgodoseende

av fabriksstyrelsens ökade behov av rörelsemedel främst för

civil tillverkning inom försvarets fabriksverk.

Den utredning rörande sysselsättningen vid försvarets fabriker och större

verkstäder efter återgång till fredsförhållanden som enligt det föregående

pågår och snart torde vara slutförd lärer kunna framkalla behov av motsvarande

åtgärder även i fråga örn andra anläggningar inom försvaret. I

den mån så blir fallet torde de ytterligare spörsmål av denna art som

bliva aktuella få upptagas efter den förutnämnda utredningens slutförande.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, som

jämlikt riksdagens skrivelse den 24 november 1943, nr 500,

tillhandahålles försvarets fabriksstyrelse, må intill ett belopp

av 10 000 000 kronor utnyttjas under tid, då beredskapsstaten

för försvarsväsendet icke är satt i kraft.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Österholm.

Stockholm line. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyrelse. a1 i texten
  2. SU 1946:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rörlig kredit för försvarets fabriksstyrelse. s. 1 i texten