Angående anslag för budgetåret 1946/^7 till småskoleseminariema
1946-02-08 · 24 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 23 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:77, Angående anslag för budgetåret 1946/^7 till småskoleseminariema
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
1
Nr 77.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1946/^7 till småskoleseminariema; given Stockholms
slott den 8 februari 1946.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om
vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Tage Erlander.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
8 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför härefter
chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander:
Under åttonde huvudtiteln, punkten 164, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, beräkna för budgetåret 1946/47
dels till Småskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 450 000
kronor;
dels till Småskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 160 000
kronor;
dels till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 45 000 kronor;
dels ock till Småskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av
250 000 kronor.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma.
Bihang till riksdagens protokoll 191)6. 1 sami. Nr 77.
1
2
Kungl. Majlis -proposition nr 77.
Inledning.
Verksamheten vid småskoleseminarierna var under 1930-talet och början
av 1940-talet betydligt inskränkt med anledning av den inom småskollärarinnekåren
under nämnda tid rådande arbetslösheten. Sedan denna arbetslöshet
i det närmaste avvecklats och då den stegrade nativiteten ställde krav på ett
ökat antal läraravdelningar i småskolan och den starka avgången inom lärarkåren
skapade ett större ersättningsbehov, ansågs tiden vara inne att från
och med läsåret 1944/45 låta seminarierna träda i full verksamhet. Nämnda
läsår intogos 13 klassavdelningar i de befintliga småskoleseminarierna, varjämte
på grund av det stora examinationsbehovet enligt riksdagens medgivande
jämväl 8 klassavdelningar intogos på vid vissa folkskoleseminarier
tillfälligt upprättade småskollärarinnelinjer. Eleverna vid dessa senare linjer
komma att utexamineras våren 1946. Ifrågavarande anordning är att betrakta
som ett provisorium, möjliggjort genom folkskoleseminariernas tillfälligt
minskade elevantal, och kan icke upprepas.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framhöll skolöverstyrelsen,
att lärarbehovet under återstoden av 1940-talet och under hela 1950-talet
bomme att bli så stort, att man icke, utom för de allra närmaste åren, kunde
reda sig med provisoriska anordningar utan måste söka finna en mera varaktig
lösning av frågan. Överstyrelsen funne det nödvändigt, att en utredning i
denna fråga bomme till stånd under den närmaste tiden.
Sedan Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att verkställa sådan utredning,
överlämnade överstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden för
budgetåret 1945/46 utredning rörande lärarbehovet vid småskolorna under
de närmaste åren samt avgav förslag till organisatoriska åtgärder i anledning
därav. Utredningen angående lärarbehovet, beträffande vars detaljer torde
få hänvisas till 1945 års åttonde huvudtitel, sid. 348 f., gav sammanfattningsvis
vid handen, att behovet av småskollärare under tiden till och med
början av 1950-talet kunde uppskattas till omkring 650 årligen, att behovet
därefter till och med början av 1960-talet måhända kunde beräknas minska
till omkring 400 per år, samt att under återstoden av 1960-talet lärarbehovet
sannolikt komme att sjunka starkt.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit föreslog överstyrelsen, att seminarieorganisationen
skulle utvidgas till en examinationskapacitet av 28 klassavdelningar
årligen mot 13 dessförinnan, varvid räknades med högst 24 elever
i varje klass. Av dessa avdelningar avsågos 21 vinnas genom utvidgning
av de redan befintliga seminarierna i Landskrona, Skara och Växjö med
vartdera 2 parallellavdelningar och av seminarierna i Härnösand och Strängnäs
med vartdera 1 parallellavdelning. De återstående 7 avdelningarna skulle
erhållas genom inrättandet av provisoriska seminarier i Falun, Stockholm och
3
Kungl. Marits ''proposition nr 77.
Norrköping, varav de båda förstnämnda döbbelseminarier och det sistnämnda
med 3 parallellavdelningar av varje klass.
Föredragande departementschefen ansåg emellertid, att utbyggnaden av
de redan befintliga seminarierna icke borde göras större än vad'' som kunde
beräknas svara mot ett på längre sikt uppskattat examinationsbehov. Då
detta av skolöverstyrelsen angivits till 18 klassavdelningar, biträdde departementschefen
icke förslaget om utvidgning av seminarierna i Härnösand och
Landskrona, varjämte för det provisoriska seminariet i Norrköping beräknades
en examinationskapacitet av endast två klassavdelningar. Den erforderliga
examinationskapaciteten avsågs i stället vinnas genom höjning av högsta
elevantalet i klasserna från 24 till 28. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag.
Enligt den sålunda för närvarande gällande organisationen skola finnas följande
tio seminarier, nämligen:
i Haparanda treårigt seminarium med en avdelning av varje klass;
i Härnösand, Landskrona och Lycksele samt Falun, Norrköping och Stockholm
tvååriga seminarier med två avdelningar av varje klass; de tre sistnämnda
seminarierna äro provisoriska;
i Strängnäs tvåårigt seminarium med tre avdelningar av varje klass; samt
i Skara och Växjö tvååriga seminarier med fyra avdelningar av varje klass.
Organisationen är ännu icke fullt utbyggd. Sålunda ha de provisoriska seminarierna
i Falun, Norrköping och Stockholm innevarande läsår icke någon
andra klass, varjämte seminarierna i Strängnäs, Skara och Växjö endast ha
två avdelningar av nämnda klass. Från och med läsåret 1946/47 beräknas
emellertid organisationen i sin helhet kunna tagas i bruk.
Fullt utbyggd kommer seminarieorganisationen sålunda att kunna utexaminera
24 klassavdelningar eller sammanlagt (24 X 28 =:) 672 småskollärarinnor
årligen. Skolöverstyrelsen har, med utgångspunkt från denna siffra,
i det följande räknat med en intagning årligen av — till följd av bristande
utrymmen på vissa håll — högst 650 elever och med en utexamination årligen
av — till följd av att en del elever ej fullfölja sina studier — högst
640 småskollärarinnor.
I skrivelse den 10 november 1945 har skolöverstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden
beträffande småskoleseminarierna för budgetåret 1946/47. I
ärendet har statskontoret avgivit utlåtande. Av handlingarna inhämtas i
huvudsak följande.
Småskollärarinnebehovet.
Skolöverstyrelsen har hösten 1945 företagit vissa nya beräkningar rörande
småskollärarinnebehovet och funnit, att dessa beräkningar i huvudsak överensstämma
med resultatet av den grundliga utredning, överstyrelsen framlagt
i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Det senaste årets erfarenheter
ha endast, framhåller överstyrelsen, givit anledning till vissa detalj
-
4
Kungl. Martts proposition nr 77.
ändringar, vilka framgå av det följande. Rörande lärarinnebehovet anför överstyrelsen
huvudsakligen följande.
Läraravgången. Överstyrelsens tidigare undersökningar rörande läraravgången
ha kompletterats, varvid undersökningen dels förts längre fram i tiden,
dels tagit hänsyn till nya erfarenheter rörande dödstal, avgång utan pension
m. m. De nya siffrorna äro för de närmaste åren något lägre än de tidigare
men rubba icke i nämnvärd grad överstyrelsens tidigare beräkningar. De
äro följande:
1945 ..........
........... 409
1951 ..........
........... 514
1946 ..........
........... 423
1952 ...........
........... 517
1947 ..........
........... 439
1953 ..........
........... 512
1948 ..........
........... 451
1954 ..........
........... 517
1949 ..........
........... 461
1955 ...........
........... 520
1950 ..........
........... 472
1956 ..........
........... 514
Antalet lärartjänster. I de prognoser, som folkskolinspektörerna lämnat
överstyrelsen höstterminen 1945, förutses behovet av följande antal småskollärartjänster:
-
1945/46 .........
.......... 10 956
1946/47 .........
76)
1947/48 .........
.......... 11 121 ( »
89)
1948/49 ..........
.......... 11 277 ( »
156)
1949/50 .........
.......... 11 649 ( »
372)
Dessa uppgifter stämma ganska väl överens med dem, som inspektörerna
lämnat ett år tidigare, men det visar sig här, liksom i regel tidigare, att inspektörernas
prognoser varit väl försiktiga. Skillnaden är emellertid icke så stor.
Så uppskattades år 1944 lärarbehovet för 1948/49 till 11 216, år 1945 till
11 277. ■ i **
Inspektörerna ha icke lämnat några prognoser rörande lärarbehovet under
tiden efter 1949/50. För att få en uppfattning av utvecklingen på detta område
efter nämnda tidpunkt har överstyrelsen tagit del av vissa undersökningar
rörande barnantalet och det därav beroende lärarbehovet, utförda av professor
Wahlund för 1945 års seminariesakkunnigas räkning.
Därav framgår, att lärarbehovet efter den relativt lugna uppgången under
1940-talets senare hälft (från och med läsåret 1943/44) kommer att starkt
öka under 1950-talets första år och nå sitt maximum läsåret 1952/53 för att
därefter ganska jämnt sjunka. Denna sänkning kommer förmodligen att fortsätta,
ända tills de nuvarande stora födelseårgångarna blivit föräldrar och
deras barn nått skolåldern.
Överstyrelsen är icke nu beredd att framlägga några prognoser rörande
den väntade ökningen av antalet småskollärartjänster under 1950-talets början.
Skulle emellertid lärarbehovet stiga i samma proportion som barnantalet
i småskolan, komme ökningen att omfatta åtskilligt över ettusen tjänster årligen
under läsåren 1950/51 och 1951/52.
Lärarinneöverskottet. Skolöverstyrelsen beräknade för ett år sedan, att det
överskott av småskollärarinnor, som länge förelegat, skulle komma att absorberas
under läsåret 1944/45 men att det alltjämt skulle finnas en rätt stor
reserv av i regel gifta lärarinnor, vilka vanligen kunna påräknas för tjänstgöring
endast på de platser, där de äro bosatta. Överstyrelsen påpekade där
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 77. 5
jämte, att vissa svårigheter att anskaffa vikarier på småskollärarinna]änster
kunnat konstateras redan under vårterminen 1944.
En undersökning rörande vikariebehovet vid början av höstterminen 1945
visade, att av de 1 164 vikariat, som funnos den 15 september 1945, uppehöllos
982 av icke-pensionerade småskollärarinnor och 103 av pensionerade
sådana, under det att 73 vikarier icke innehade kompetens för befattningen
och 6 vikariat vore obesatta. Samtidigt tjänstgjorde emellertid 213 småskollärarinnor
som vikarier för folkskollärare. Detta tyder på att ovan nämnda
reserv ännu synes vara något så när tillräcklig, i den män det endast gäller
småskolans behov. Därvid är dock att märka, att vikariebehovet i början av
höstterminen brukar vara åtskilligt lägre än under läsåret i övrigt. Då emellertid
ett icke ringa antal småskollärarinnor även under resten av läsåret
säkerligen kommer att anlitas som vikarier för folkskollärare, torde tillgången
bliva otillräcklig.
Sammanfattning. Med användande av ovanstående siffror för uträkning
av behovet av nya småskollärarinnor (examinationsbehovet) har skolöverstyrelsen
gjort upp följande tabell:
Ökning ( + ) av
antalet små- skollärar- in änster
Läraravgång
''skall ersättas
väsentligen
vid läsårets
börj an)
Behov av
nya lärare
1946/47 .........
+ 76
423
499
1947/48 .........
+ 89
439
528
1948/49 .........
+ 156
451
607
1949/50 .........
+ 372
461
833
Härvid har emellertid icke, framhåller överstyrelsen, hänsyn tagits till den
ökning av vikariebehovet, som blir en följd av ökningen av antalet tjänster.
Därest så skedde, skulle minst nedanstående tal erhållas:
1946/47 .................................. 504
1947/48 .................................. 534
1948/49 .................................. 617
1949/50 .................................. 856
Därest ökningen av lärarbehovet under de första åren av 1950-talet skulle
uppgå till så stora tal, som förut antytts, skulle enligt överstyrelsens uppfattning
examinationsbehovet under dessa år stiga till över 1 500 per år.
Överstyrelsen framhåller, att ovanstående beräkningar rörande examinationsbehovet
för tiden till och med början av 1950-talet stämma ganska väl
överens med motsvarande beräkningar föregående år (se inledningen). För
de närmaste åren därefter hade överstyrelsen emellertid icke räknat med en
sådan ansvällning av behovet, som enligt de nu gjorda beräkningarna eventuellt
komme att ske.
6
Kungl. Majlis proposition nr 77.
Seminarieorganisationen.
Den erforderliga examinationskapaciteten. Efterföljande sammanställning
utvisar, i vad mån den nuvarande seminarieorganisationens examinationskapacitet
svarar mot det examinationsbehov, som enligt den föregående framställningen
föreligger under åren intill 1950.
Behov av nya
lärare enligt det
föregående
Antal utexaminerade lärare
(vid föregående läsårs slut)
enligt nuvarande organisation
1946/47 .....
504
530 (intogos på sem. 1944) ^
1947/48 .....
534
640 (intogos på sem. 1945) *)
1948/49 .....
617
640 (intagas på sem. 1946)1)
1949/50 .....
856
640 (intagas på sem. 1947) *)
Summa
2 511
2 450
*) i Haparanda 1 år tidigare.
Skolöverstyrelsen har i anslutning härtill anfört följande.
Som synes kommer examinationen under denna fyraårsperiod att i sin helhet
något understiga behovet. Under de första åren kommer den visserligen
att vara något för stor, under det sista året däremot mycket för liten. Något
överskott under de första åren torde inte komma att uppstå, eftersom tillgången
för närvarande är alltför knapp.
Man bör därför göra sig beredd på att vid periodens slut öka examinationen
åtskilligt utöver de 640 (måhända ända till 850). Detta blir nödvändigt
även med hänsyn till lärarbehovets väntade starka ökning 1950/51 och
1951/52. Det synes under sådana förhållanden vara välbetänkt att utvidga
organisationen redan ett eller ett par år i förväg. Eftersom en stor del av
småskollärarinnorna komma att anlitas som vikarier å folkskollärartjänster,
behöver man ej riskera något läraröverskott på grund av denna åtgärd.
Ytterligare utvidgning av seminarieorganisationen. I anslutning till vad
sålunda anförts har skolöverstyrelsen upprepat sin framställning från föregående
år, att de med endast två parallella linjer utrustade seminarierna i
Härnösand och Landskrona måtte utvidgas till att omfatta, det förra tre och
det senare fyra parallellavdelningar. Härigenom skulle tre nya examinationsavdelningar,
d. v. s. ett 80-tal lärarinnor per år, vinnas och examinationskapaciteten
i sin helhet ökas till omkring 720 per år. I enlighet med
sina beräkningar föregående år har överstyrelsen vidare föreslagit, att det
provisoriska seminariet i Norrköping måtte utvidgas med en avdelning
och examinationen därigenom höjas till omkring 750 per år. Om dessa anordningar
vidtoges redan från och med hösten 1946, skulle, framhåller överstyrelsen,
den väntade stora examinationen under 1950-talets första år kunna
minskas med ett par hundra lärarinnor, vilket skulle avsevärt underlätta möjligheten
att möta det stora behovet under dessa år. Överstyrelsen har icke
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
ansett det vara behövligt eller ens möjligt att redan nu diskutera de ytterligare
åtgärder, som kunna komma att befinnas påkallade i sistnämnda hänseende.
Förslag härom syntes icke behöva avlämnas förrän till 1948 eller
möjligen 1947 års riksdag.
Elevintagningen år 1946. Skolöverstyrelsens förslag innebär alltså sammanfattningsvis,
att 28 klassavdelningar böra intagas vid småskoleseminarierna
år 1946 med följande fördelning, nämligen fyra vid ett vart av seminarierna
i Landskrona, Skara och Växjö, tre vid ett vart av seminarierna i
Härnösand, Norrköping och Strängnäs, två vid ett vart av seminarierna i
Falun, Lycksele och Stockholm samt en vid seminariet i Haparanda.
Statskontoret har tillstyrkt den föreslagna utvidgningen av det provisoriska
seminariet i Norrköping men avstyrkt den förordade utbyggnaden av
seminarierna i Härnösand och Landskrona. Statskontoret har närmare anfört
följande.
Den av skolöverstyrelsen nu förebragta utredningen angående behovet av
småskollärarinnor under de närmaste fyra budgetåren synes giva vid handen,
att småskoleseminariernas nuvarande organisation möjliggör en examinationskapacitet,
som i stort sett skulle täcka behovet. Beräkningarna kunna dock
långt ifrån anses exakta, och särskilt bör uppmärksammas osäkerheten av
folkskolinspektörernas prognoser. Dessa sägas innevarande år stämma ganska
väl överens med dem, som lämnades föregående år. De synas dock innebära
högre siffror för lärarbehovet, vilket kan förefalla överraskande med tanke
på att numera — efter krigets avslutande — helt andra och bättre möjligheter
till rationaliseringar genom utnyttjande av skolskjutsar måste förefinnas.
I detta sammanhang må även beaktas, att en eventuellt ändrad kommunindelning
kan ytterligare aktualisera rationaliseringssträvandena. I vad
mån dessa omständigheter kunna påverka behovet av lärare undandrar sig
givetvis statskontorets säkra bedömande. Ämbetsverket håller dock före, att
viss hänsyn härtill bör tagas vid prövningen av överstyrelsens förslag om en
utbyggnad redan under nästkommande budgetår av den av 1945 års riksdag
beslutade organisationen av småskoleseminarierna. I all synnerhet förefaller
det betänkligt att för tillgodoseende av behovet av en under ett begränsat
antal år utökad examinationskapacitet nedlägga ett så avsevärt belopp som
omkring 1 1/4 miljon kronor i byggnadskostnader. Den större examinationskapacitet,
som efter närmare utredningar kan visa sig erforderlig under de
4 å 5 första åren på 1950-talet, bör i första hand vinnas genom provisoriska
åtgärder antingen i form av nya provisoriska seminarier eller också genom
utbildning av småskollärarinnor efter liknande grunder, som nyligen beslutats
för utbildning av folkskollärare.
För att möta det större behov av småskollärarinnor, som den sedan mitten
av 1930-talet kraftigt stegrade nativiteten medfört, har de båda senaste läsåren
en väsentligt ökad intagning av småskollärarinneelever ägt rum. Sålunda
intogos läsåret 1944/45 21 avdelningar, varav vid småskoleseminarierna 13
avdelningar eller det högsta antal, dessa seminarier då kunde mottaga, och 8
Departe
mentschefen.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
avdelningar på en tillfälligt inrättad linje vid vissa folkskoleseminariet För
innevarande läsår har intagningen ökats till 24 avdelningar, vilket möjliggjorts
dels genom inrättande av tre provisoriska dubbelseminarier i Falun,
Norrköping och Stockholm och dels genom utvidgning av de befintliga
seminarierna i Strängnäs, Skara och Växjö med sammanlagt fem parallellavdelningar.
Sedan tillika en höjning av maximiantalet elever per klass från
24 till 28 genomförts, uppgår således den årliga examinationskapaciteten
hos den nuvarande organisationen i fullt utbyggt skick till (24 X 28 =) 672
småskollärarinnor. Det torde emellertid, såsom skolöverstyrelsen framhållit,
vara lämpligt att räkna med ett något lägre antal eller omkring 640 lärarinnor
årligen.
Skolöverstyrelsen har beräknat examinationsbehovet för ett vart av läsåren
1946/47—1949/50 till 504, 534, 617 respektive 856 småskollärarinnor. För
tiden därefter ha några exaktare beräkningar icke kunnat göras, men överstyrelsen
har, med utgångspunkt från tillgängliga uppgifter rörande barnantalet,
för åren 1950/53 förutsatt en stegring av examinationsbehovet till omkring
1 500 småskollärarinnor årligen. Från och med läsåret 1953/54 torde
enligt överstyrelsens uppfattning en successiv minskning av behovet av antalet
nyexaminerade lärare kunna påräknas, vilken skulle pågå till dess att de nuvarande
stora födelseårgångarnas egna barn kommit i skolåldern, d. v. s.
approximativt intill mitten av 1960-talet. Jag har icke funnit anledning till
erinran beträffande dessa överstyrelsens beräkningar.
Av de 2 511 nya småskollärarinnor, som enligt vad nyss anförts komma att
behövas under fyraårsperioden 1946/50, kommer den nuvarande seminarieorganisationen
att kunna utexaminera i runt tal 2 450. Rent siffermässigt skulle
de tre första åren ett mindre överskott uppstå, medan det fjärde året skulle
medföra ett underskott av sådan omfattning, att de tre föregående årens relativt
obetydliga överskott helt skulle absorberas och förbytas i en rätt avsevärd
brist. Därtill kan erinras, att man, såsom skolöverstyrelsen framhållit, i verkligheten,
med hänsyn till den för närvarande relativt ringa lärartillgången, icke
torde behöva räkna med att ifrågavarande överskottsexamination gör sig gällande
i form av brist på arbetstillfällen. En viss ökning av utexaminationen
torde därför vara erforderlig för mötande redan av det behov, som för de närmaste
fyra åren kan förutses. Därtill kommer emellertid nödvändigheten av
att åtgärder snarast vidtagas för att möta den ytterst kraftiga stegring av
lärarbehovet, som på grund av nativitetsökningen kommer att göra sig gällande
för tiden närmast därefter. Ett tillgodoseende i sista stund av detta behov
genom extra ordinära åtgärder skulle nämligen med säkerhet medföra så
avsevärda pedagogiska och organisatoriska svårigheter, att en avvaktande
hållning icke kan försvaras. Med hänsyn härtill finner jag i likhet med skolöverstyrelsen
nödvändigt, att redan från och med nästa budgetår sådana åtgärder
vidtagas för en ökad examination, att icke blott behovet för de närmaste
åren fylles utan även det stora behovet för åren därefter till en del till
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
godoses. Överstyrelsens förslag härutinnan tager sikte på en utvidgning av
seminariet i Landskrona med två avdelningar samt av seminariet i Härnösand
och det provisoriska seminariet i Norrköping med vartdera en avdelning
av varje klass, varigenom alltså en utexamination av ytterligare fyra klassavdelningar
eller i runt tal 100 småskollärarinnor årligen skulle vinnas.
Jag har i den föregående redogörelsen erinrat, att överstyrelsen redan i sina
anslagsäskanden för innevarande budgetår förordat dessa åtgärder, men att
min företrädare i ämbetet icke ansåg sig kunna biträda förslaget i denna del.
Det skäl varpå min företrädare främst grundade sitt ställningstagande, nämligen
att den permanenta seminarieorganisationen icke borde göras vidare än
som svarade mot ett på längre sikt uppskattat examinationsbehov, synes i
ljuset av senare gjorda beräkningar rörande lärarbehovet icke längre ha samma
aktualitet. Såvitt nu kan bedömas, torde nämligen under större delen av
1950-talet behov komma att föreligga av en utexamination årligen, motsvarande
21 klassavdelningar eller samma antal, som de permanenta seminarierna
efter den nu ifrågasatta utvidgningen skulle medgiva. Jag tvekar därför
icke att förorda en sådan utvidgning. Därigenom skulle även möjligheter erbjuda
sig att måhända tidigare än eljest skulle vara fallet återgå till det förut
gällande maximiantalet av 24 elever per klass.
Till frågan om de örn- och tillbyggnadsarbeten vid seminarierna i Härnösand
och Landskrona, som bliva erforderliga vid en utvidgning av verksamheten
vid dessa seminarier, torde jag få återkomma i annat sammanhang.
Jag vill även ansluta mig till förslaget om utvidgning av det provisoriska
seminariet i Norrköping, vilken åtgärd icke kommer att ställa krav på några
byggnadsarbeten.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle nästa läsår vid småskoleseminarierna
intagas sammanlagt 28 klassavdelningar, varav vid de permanenta
seminarierna en vid seminariet i Haparanda, två vid seminariet i Lycksele, tre
vid vartdera seminariet i Härnösand och Strängnäs och fyra vid ett vart av
seminarierna i Landskrona, Skara och Växjö samt vid de provisoriska seminarierna
tre vid seminariet i Norrköping och två vid vartdera seminariet i
Falun och Stockholm.
Personalfrågor.
Rektorernas lönefråga. I 1945 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln,
förordade departementschefen, att rektorerna vid seminarierna i Skara,
Strängnäs och Växjö skulle från och med budgetåret 1946/47 hänföras till
avlöningsgrupp I (lönegraden E 9). Under innevarande budgetår ha rektorerna
i Skara och Växjö övergångsvis erhållit en arvodesförhöjning med 510
kronor, motsvarande skillnaden mellan lönegraderna E 8 och E 9.
Skolöverstyrelsen, som förutsatt, att omplaceringen till avlöningsgrupp I
av ifrågavarande seminarier kommer till stånd från och med nästa budgetår,
har föreslagit en motsvarande anordning från och med budgetåret 1947/48
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
beträffande seminarierna i Härnösand, Landskrona och Norrköping, därest
den av överstyrelsen föreslagna utvidgningen av dessa seminarier kommer till
stånd. Under budgetåret 1946/47 syntes rektor vid seminariet i Landskrona
böra åtnjuta en arvodesförhöjning av 510 kronor.
Seminarielärare. Enligt överstyrelsens beräkningar i föregående års utredning
rörande småskoleseminariernas organisation är följande antal lärare
behövligt vid de olika storleksformerna av seminarier. (Haparandaseminariet
är här icke medtaget.) I
S e m
inar
i u ra
m e c
två examinations- avdelningar
tre examinations- avdelningar
fyra examinations- avdelningar
ordinarie
lärare
extra
ordinarie
lärare
ordinarie
lärare
extra
ordinarie
lärare
ordinarie
lärare
extra
ordinarie
lärare
Rektor...........
1
4
1
1
7
1
Adjunkt ........
1
1
1
Lärare i teckning......
i
—
i
Lärare i musik........
i
—
i
1
1
1
Lärare i gymnastik med lek
och idrott .........
i
i
1
1
Lärare i kvinnlig slöjd . . .
i
—
i
1
1
1
Lärare i hushållsgöromål . .
—
1
i
—
1
—
Övningsskollärare......
4
1
5
2
7
2
I anslutning härtill har skolöverstyrelsen nu anfört följande.
Dessutom erfordras timlärare i vissa ämnen. Till ovanstående bör anmärkas,
dels att lärarinnan i hushållsgöromål vid seminariet i Lycksele på grund av
de särskilda förhållanden, som där äro rådande, har ordinarie anställning, dels
att de provisoriska seminarierna ha ett mindre antal ordinarie och extra ordinarie
lärare. Vid dessa seminarier böra nämligen givetvis ordinarie tjänster
inrättas endast med stor försiktighet. Två ordinarie adjunkter äro dock erforderliga
vid varje sådant seminarium. 1945 års riksdag beviljade en ordinarie
adjunktstjänst till ett vart av seminarierna. För närvarande erfordras
således ytterligare tre ordinarie adjunktstjänster. Den övriga undervisningen
i läroämnena torde icke kunna läggas helt på timlärare. Så viktigt som det är
att vid seminarierna erhålla erfarna lärare, är det nödvändigt att disponera
ett antal extra ordinarie adjunktstjänster. Åtminstone en sådan bör finnas
vid varje dubbelseminarium. Därjämte erfordras extra ordinarie tjänster i
teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål.
Då den av 1945 års riksdag beslutade organisationen ej är fullt genomförd
under innevarande läsår, ha samtliga ovan angivna lärartjänster ännu icke
inrättats. De resterande böra nu beviljas av 1946 års riksdag. Därjämte till
-
11
Kungl. May.ts proposition nr 77.
kommer ett visst antal tjänster, därest den av skolöverstyrelsen nu föreslagna
utvidgningen av seminarierna i Landskrona, Härnösand och Norrköping
kommer till stånd.
De av skolöverstyrelsen föreslagna nya seminarielärartjänsterna framgå av
följande sammanställning:
Seminarium
Adjunkt
Teckning
Musik
Gymnastik
med lek
och idrott
Kvinnlig
slöjd
Hushålls-
göromål
Övnings-
skollärare
Ord.
Ko
Ord.
Eo
Ord.
Eo
Ord.
Eo
Ord.
Eo
Ord.
Eo
Ord.
Eo
Härnösand . .
_
1
1
Landskrona .
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
Skara ....
2
—
—
1
—
1
—
1
—
1
I1)
—
2
—
Strängnäs . .
i
—
—
—
—
1
—
—
—
1
l1)
—
1
—
Växjö ....
2
—
—
1
—
1
—
1
—
1
1‘)
—
2
—
Falun ....
1
1
—
1
—
1
—
1
—
1
—
1
—
—
| Norrköping .
1
2
—
1
—
1
—
1
—
1
—
1
—
—
i Stockholm . .
1
1
—
1
—
1
—
1
—
1
—
1
—
—
Summa
9
6
—
5
—
G
—
5
—
6
3
3
6
2
'') i stället för befintlig extra ordinarie tjänst.
Statskontoret har beträffande den av överstyrelsen föreslagna planen för
personalorganisationen vid småskoleseminarierna framhållit, att antalet ordinarie
isåväl adjunkts- som övningsskollärartjänster vid seminarier med fyra
examinationsavdelningar syntes böra minskas från 7 till 6, samt att ordinarie
tjänster i ämnet hushållsgöromål icke borde inrättas förrän i samband med
ståndpunktstagandet till nu pågående utredning om övningsläramas ställning
och avlöningsförhållanden. Antalet nya ordinarie befattningar borde således
vid bifall till statskontorets förslag utgöra 6 adjunktstjänster och 4 övningsskollärartjänster.
Handledare bland folkskolans lärare. För att bereda möjligheter att utnyttja
seminarieortens folkskolor för elevernas praktiska utbildning har riksdagen
för innevarande budgetår anvisat ett belopp av 800 kronor till vart
och ett av de permanenta småskoleseminarierna. Vid de provisoriska seminarierna
liro inga övningsskollärare anställda, varför hela den praktiska utbildningen
där måste förläggas till seminarieortens folkskolor. Ersättningen är
beräknad till 800 kronor per läsår för varje folk- eller småskollärare, vilkens
handledarverksamhet är av ungefär samma omfattning som en övningsskollärares.
Beloppet kan emellertid fördelas på flera lärare, därest det visar sig
lämpligt, att övningslektionerna förläggas till flera av folkskolans klassavdelningar.
För närvarande utgå 2 400 kronor till vart och ett av de provisoriska
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
seminarierna, vilket motsvarar ett behov av tre övningsskollärare per seminarium.
Skolöverstyrelsen har beträffande de permanenta seminarierna icke ifrågasatt
någon ändring av medelsbehovet för nästa budgetår. För de provisoriska
seminariernas vidkommande ha med hänsyn till dessas fortsatta utbyggnad
ytterligare lärarkrafter ansetts erforderliga, motsvarande två övningsskollärare
vid validera seminariet i Falun och Stockholm och tre vid seminariet i
Norrköping.
Vaktmästare. För närvarande finnas vid samtliga permanenta småskoleseminarier
utom seminariet i Haparanda dels en ordinarie vaktmästar^ änst i
lönegraden A 6, dels ock en extra ordinarie vaktmästartjänst (värmeledningsskötare-trädgårdsbiträde)
i lönegraden Eo 5. Vid Haparanda-seminariet finnes
en ordinarie tjänst i lönegraden A 6. I fråga om de provisoriska seminarierna
har för Stockholms-seminariet anvisats ett belopp av 1 600 kronor
från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal till avlönande
av en halvtidsanställd vaktmästare, medan vid seminarierna i Falun
och Norrköping kostnaderna för vaktmäst argöromålen bestridas av expensmedel.
I sina petita för innevarande budgetår framhöll skolöverstyrelsen, att de
utvidgade småskoleseminarierna borde förses med vaktmästarpersonal i samma
utsträckning som folkskoleseminarierna, eftersom de förra komme att bli av
minst samma storlek som de senare. Under innevarande budgetår, då utvidgningen
ännu icke fullbordats, har det emellertid ansetts tillräckligt med en utökning
av denna personal med en extra vaktmästare (Ex 5) vid seminarierna
i Skara och Växjö.
Vid de flesta folkskoleseminarier finnas två ordinarie vaktmästare, den ene
i lönegraden A 7, den andre i lönegraden A 6 samt en extra ordinarie vaktmästare
(vanligen trädgårdsbiträde) i lönegraden Eo 6 eller Eo 5. Undantag
utgöra seminarierna i Kalmar och Stockholm. Vid det förra finnas två vaktmästare
i lönegraden A 6 och en i Eo 5, vid det senare endast två i lönegraden
A 6.
Skolöverstyrelsen har anfört bland annat följande.
Seminarierna i Skara och Växjö komma från och med läsåret 1946/47 att
vara av större omfattning än de dubbla folkskoleseminarierna. Personalen bör
därför vid dessa seminarier utökas med en vaktmästare i lönegraden A 7, varemot
den ovan nämnde extra vaktmästaren icke synes bli behövlig. Seminariet
i Strängnäs blir ungefär lika stort som ett dubbelt folkskoleseminarium.
Vaktmästarpersonalen synes där böra utökas med en vaktmästare i lönegraden
A 6. Därest seminarierna i Härnösand och Landskrona utvidgas på det
sätt överstyrelsen föreslagit, måste personalen utökas även där. Under första
året synes det dock vara tillräckligt med tillskott av en extra vaktmästare i
lönegraden Ex 5 vid det sistnämnda seminariet.
Att seminariet i Haparanda haft endast en vaktmästartjänst beror på de
13
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 77.
hittills rådande otillfredsställande lokalförhållandena. När seminariet nu inflyttar
i sina nya lokaler (inflyttningen har redan delvis skett), erfordras här
ytterligare en tjänst, lämpligen i lönegraden Eo 5.
Genom beslut den 17 augusti 1945 anvisade Kungl. Majit ett belopp av
högst 1 600 kronor för anställande vid småskoleseminariet i Stockholm av en
extra vaktmästare med halvtidstjänstgöring under läsåret 1945/46. Minst
samma summa erfordras för sådant ändamål under läsåret 1946/47 vid samtliga
tre provisoriska småskoleseminarier.
I anslutning härtill har skolöverstyrelsen föreslagit inrättande av följande
befattningar, nämligen
tre ordinarie vaktmästar^ änster, varav två i lönegraden A 7 vid ett vart
av seminarierna i Skara och Växjö samt en i lönegraden A 6 vid seminariet i
Strängnäs,
en extra ordinarie vaktmästar^ änst i lönegraden Eo 5 vid seminariet i
Haparanda, samt
en extra vaktmästartjänst i lönegraden Ex 5 vid seminariet i Landskrona.
Därtill komma erforderliga medel för avlönande av extra vaktmästare vid
seminarierna i Falun, Norrköping och Stockholm.
Statskontoret har icke funnit annan anledning till erinran beträffande överstyrelsens
förslag i denna del än att det för seminariet i Haparanda synts ämbetsverket
tillräckligt med inrättande av en ny befattning i lönegraden Ex 5.
I enlighet med vad min företrädare i ämbetet i 1945 års åttonde huvudtitel
(sid. 370) förordat, torde från och med budgetåret 1946/47 rektorerna
vid småskoleseminarierna i Skara, Strängnäs och Växjö böra hänföras till avlöningsgrupp
I (lönegraden E 9). Med tillämpning av samma principer, som
av riksdagen lämnats utan erinran för ifrågavarande seminariers del, torde
även rektorerna vid seminarierna i Härnösand, Landskrona och Norrköping
böra hänföras till ifrågavarande avlöningsgrupp, dock först från och med
budgetåret 1947/48, då dessa seminariers utbyggnad fullbordats. I avvaktan
härpå torde emellertid under nästa budgetår rektor vid seminariet i Landskrona,
vilket då erhåller tre parallellavdelningar, böra erhålla en arvodesförhöjning
med 510 kronor, motsvarande skillnaden mellan lönegraderna E 8
och E 9.
Den ytterligare utvidgning av seminarieverksamheten, som jag förordat,
torde nödvändiggöra en ökning av antalet lärartj änster. Skolöverstyrelsen
har föreslagit inrättandet av sammanlagt följande antal nya tjänster,
nämligen 9 ordinarie och 6 extra ordinarie adjunktstjänster, 3 ordinarie lärartjänster
i hushållsgöromål, 25 extra ordinarie övningslärartjänster, varav 5 i
teckning, 6 i musik, 5 i gymnastik med lek och idrott, 6 i kvinnlig slöjd och
3 i hushållsgöromål, samt 6 ordinarie och 2 extra ordinarie övningsskollärartjänster.
Förslaget ansluter till den plan för personalorganisationen vid de olika
Departe
mentschefen.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
seminarierna, som framlades redan i förra årets åttonde huvudtitel och som
min företrädare i ämbetet ansåg sig i huvudsak kunna biträda. Jag har för
egen del icke funnit anledning till annan erinran mot att ifrågavarande plan
genomföres än att, såsom statskontoret framhållit, viss försiktighet synes böra
iakttagas vid inrättandet av de föreslagna ordinarie lärartjänsterna i hushållsgöromål
med hänsyn till den inom 1941 års lärarlönesakkunniga pågående
utredningen rörande övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.
Efter samråd med nämnda sakkunniga är jag beredd att föreslå inrättandet
av tjänst av nu förevarande slag endast i det fall, att innehavaren av densamma
avses skola bestrida en undervisning av minst 30 veckotimmar. Enligt vad
jag under hand inhämtat kan detta beräknas bli fallet endast vid seminarierna
i Skara och Växjö. Huvuddelen av de föreslagna tjänsterna — eller 8 ordinarie
och 3 extra ordinarie adjunktstjänster, samtliga övningslärartjänster, ävensom
5 ordinarie övningsskollärartjänster — hänför sig till den fortsatta och
slutliga utbyggnaden av de seminarier, vilkas utvidgning respektive provisoriska
inrättande beslutats föregående år. Återstoden avses för de seminarier,
vilka jag i det föregående föreslagit till utbyggnad från och med nästa budgetår.
Sedan denna utbyggnad från och med budgetåret 1947/48 fullbordats,
torde vid seminarierna i Härnösand och Landskrona ytterligare ett antal
lärartjänster bli erforderliga. Förslag härom torde få underställas nästa års
riksdag.
Jag våll alltså förorda inrättandet från och med budgetåret 1946/47 av nya
ordinarie och extra ordinarie seminarielärartjänster i enlighet med den å sid. 11
intagna sammanställningen, dock att jag med hänsyn till vad nyss anförts
icke anser mig böra biträda förslaget om inrättande av en ordinarie lärartjänst
i hushållsgöromål vid seminariet i Strängnäs.
I enlighet med överstyrelsens förslag torde medel böra anvisas till arvoden
åt ytterligare 7 handledare vid övningsundervisningen, varav 3 vid seminariet
i Norrköping och 2 vid vartdera seminariet i Falun och Stockholm.
Utvidgningen av seminarieorganisationen torde motivera en förstärkning
även av vaktmästarpersonalen vid vissa seminarier. Jag biträder
skolöverstyrelsens förslag härutinnan och förordar alltså inrättandet av en
vaktmästartjänst i lönegraden A 7 vid vartdera seminariet i Skara och
Växjö, en vaktmästartjänst i lönegraden A 6 vid seminariet i Strängnäs samt
en extra ordinarie vaktmästartjänst i 5 lönegraden vid seminariet i Haparanda.
Vidare torde medel böra anvisas för anställande av en extra vaktmästare i 5
lönegraden vid seminariet i Landskrona, ävensom för anställande av erforderlig
extra vaktmästarpersonal vid seminarierna i Falun, Norrköping och Stockholm
i huvudsakligen samma omfattning, som för innevarande budgetår skett
beträffande Stockholms-seminariet.
Till de nu framlagda förslagens inverkan på anslagsberäkningarna återkommer
jag i det följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
15
Anslagsberäkningar m. m.
1. Småskoleseminarierna: Avlöningar.
Detta anslag är nu uppfört med 1 256 300 kronor. Personalförteckning och
avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser finnas intagna i statsliggaren
sid. 636 ff.
Skolöverstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till
1 462 700 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 206 400 kronor. Av
överstyrelsens framställning inhämtas i huvudsak följande.
Avlöningar till ordinarie t j ä n s t e m ä n. Överstyrelsen har
beräknat anslagsposten till 872 500 kronor, innebärande en ökning med
105 000 kronor, vilken hänför sig till av överstyrelsen föreslagna nya ordinarie
tjänster. I posten är också inräknat ett tilläggsarvode av 510 kronor till rektor
vid seminariet i Landskrona.
Den i anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, ingående delposten till arvoden åtseminarieläkarem. m.,
som för närvarande är uppförd med 16 900 kronor, har av skolöverstyrelsen
med tillämpning av de genom Kungl. Majits beslut den 15 juli 1944 meddelade
bestämmelserna rörande arvoden till läkare och sköterskor vid, bland annat,
småskoleseminarierna, föreslagits höjd till 18 800 kronor.
Arvoden åt seminariebibliotekarier. Arvoden åt
biträden på rektorsexpeditionerna. Skolöverstyrelsen har
föreslagit, att dessa delposter, nu uppförda med 5 900 respektive 5 100 kronor,
skola höjas till 7 900 kronor respektive 6 300 kronor. Överstyrelsen har anfört:
Det ökade arbetet på rektorsexpeditionerna motiverar en ganska avsevärd
höjning av arvodena till rektorernas biträden. Överstyrelsen kommer att upptaga
denna fråga till diskussion i samband med anslagsäskandena för folkskoleseminarierna.
Då dessa emellertid icke kunna ingivas till Kungl. Majit,
förrän 1945 års seminariesakkunniga avgivit sitt betänkande rörande nämnda
seminariers organisation, har överstyrelsen nu beräknat arvodena å här ifrågavarande
delposter efter samma grunder som tidigare. Anslagsbehovet blir då
för arvoden åt seminariebibliotekarier 7 300 kronor och åt biträden på rektorsexpeditionema
6 300 kronor.
Härtill bör emellertid läggas ett tilläggsarvode för läsåret 1946/47 till bibliotekarierna
vid seminarierna i Haparanda och Skara på grund av det merarbete,
som uppstår för döm i samband med bibliotekets överflyttning till den nya
byggnaden. Arvodet bör beräknas till åtminstone 300 kronor, och anslagsbehovet
till arvoden åt bibliotekarierna blir således (7 300 + 600 =) 7 900
kronor.
Delposterna till tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
och till arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele ha föreslagits upptagna med
oförändrade belopp, 1 400 respektive 1 800 kronor.
16
Departe
mentschefen.
Kungl. Majlis proposition nr 77.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Skolöverstyrelsen
har beräknat denna anslagspost till 374 000 kronor, innebärande
en ökning med 73 900 kronor. Överstyrelsen har anfört följande.
Då en stor del av undervisningen, särskilt vid de provisoriska seminarierna,
kommer att bestridas av icke-ordinarie lärare, blir medelsbehovet på här ifrågavarande
post ganska stort. En del av de icke-ordinarie lärarna måste ha extra
ordinarie anställning. Överstyrelsen räknar här med det antal sådana lärare,
som överstyrelsen i det föregående föreslagit.
Från denna anslagspost bestridas utgifter för renskrivning. För detta ändamål
utgår nu 2 000 kronor. Beloppet bör med hänsyn till verksamhetens utvidgning
höjas till minst 2 500 kronor.
Vidare utgår från denna post ersättning till de lärare i folkskolan, som tjänstgöra
som handledare i praktisk utbildning för seminarieeleverna. Härför erfordras
enligt vad överstyrelsen ovan anfört 18 400 kronor.
Anslaget i sin helhet har beräknats sålunda:
till extra ordinarie och extra befattningshavare efter avdrag
av de förras pensionsavdrag...................... kronor 232 900
» timlärare........................................ » 73 200
» kallortstillägg.................................... » 1 000
» tjänstledighetsvikarier ............................ » 46 000
» renskrivning .................................... » 2 500
» ersättning åt lärare vid folkskola för handledning av
seminarieelever ................................. » 18 400
Summa kronor 374 000
Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås av överstyrelsen höjd med
22 400 kronor till 180 000 kronor.
Statskontoret har icke funnit anledning till annan erinran beträffande beräkningarna
av avlöningsanslaget än vad som följer av ämbetsverkets i det
föregående återgivna uppfattning i fråga om inrättandet av vissa nya tjänster. I
I det föregående har jag biträtt skolöverstyrelsens förslag rörande personalorganisationen
vid småskoleseminarierna under nästa läsår i alla avseenden
utom beträffande ordinariesättningen av den extra ordinarie lärartjänsten i
hushållsgöromål vid seminariet i Strängnäs. Då jag i övrigt icke funnit anledning
till erinran beträffande de av överstyrelsen verkställda anslagsberäkningarna,
synes endast den ändringen däri behöva vidtagas, att ordinarieposten
minskas med i runt tal 4 500 kronor och icke-ordinarieposten ökas med samma
belopp. Anslaget i sin helhet bör alltså i enlighet med överstyrelsens förslag för
nästa budgetår uppföras med 1 462 700 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med (1 462 700 — 1 256 300 =) 206 400 kronor. Beträffande anslagets
fördelning på olika poster hänvisar jag till i det följande föreslagen avlöningsstat.
. „ ^ l t
Kungl. Maj:ts proposition nr 77. 17
2. Småskoleseminarierna: Omkostnader.
Detta anslag är nu uppfört med 144 400 kronor. Skolöverstyrelsen har beräknat
anslagsbehovet för nästa budgetår till 167 800 kronor, innebärande en
ökning med 23 400 kronor, enligt följande sammanställning (nuvarande belopp
angivas inom parentes).
Utgifter:
Sjukvård m. m., förslagsvis................
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis...........
Övriga expenser......................
Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis . . . .
Särskilda kurser och föreläsningar m. m.........
Reseersättningar, förslagsvis...............
.....kronor 4 000 ( 3 000)
..... » 67 000 ( 57 000)
..... » 70 000 ( 55 000)
..... > 16 800 ( 21 300)
..... » 23 900 ( 18 300)
..... » 500 ( 500)
Summa kronor 182 200 (155 100)
Särskilda uppbördsmedel:
Upplåtelse av lokaler m. .........................kronor 4 600 ( 1 400)
Inkomster av trädgårdarna......................... *_9 800 ( 9 300)
Summa kronor 14 400 ( 10 700)
Nettoutgift kronor 167 800 (144 400).
Beträffande de föreslagna höjningarna av vissa utgiftsposter framgår av
handlingarna i ärendet bland annat följande.
Sjukvård m. m. Med hänsyn till att belastningen å denna anslagspost
för budgetåret 1944/45 utgjorde 3 800 kronor har skolöverstyrelsen ansett en
höjning av posten med 1 000 kronor erforderlig.
Bränsle, lyse och vatten. Rektorerna hade föreslagit en höjning
med 22 000 kronor, men överstyrelsen har ansett den kunna begränsas till
10 000 kronor.
Övriga expenser. En höjning av posten har ansetts nödvändig på
grund av dels verksamhetens utvidgning och dels de ökade städningskostnaderna.
Rektorerna hade begärt en ökning med sammanlagt 27 600 kronor, men
överstyrelsen har ansett höjningen kunna stanna vid 15 000 kronor.
Trädgårdarnas underhåll och skötsel. Skolöverstyrelsen
har anfört följande.
Bruttoanslaget till trädgårdarnas underhåll och skötsel är för innevarande
budgetår upptaget till 21 300 kronor och inkomsterna från trädgårdarna till
9 300 kronor, varför nettoutgifterna utgöra 12 000 kronor. Häri ingår emellertid
ett engångsbelopp å 6 000 kronor för iordningställande av skolträdgård
vid seminariet i Lycksele.
Rektorerna begära nu ett bruttoanslag av 19 000 kronor. Då inkomsterna
beräknas till 9 500 kronor, blir det begärda nettoanslaget 9 500 kronor. Så vitt
överstyrelsen kan finna, torde bruttokostnaden kunna inskränkas till 16 800
kronor och inkomsterna beräknas till 9 800 kronor, varför nettoanslaget torde
kunna uppskattas till 7 000 kronor.
Bihang till rilcsdagens protokoll 19lt6. 1 sami. Nr 77.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
Särskilda kurser och föreläsningar. Skolöverstyrelsen har
upprepat sin framställning från föregående år om anvisande av medel till särskilda
kurser i tal- och röstvård. Överstyrelsen anför i huvudsak följande.
I samband med genomförande av 1936 års seminarieorganisation ställdes till
folkskoleseminariernas förfogande under några år ett anslag för anordnande
av kurser i tal- och röstvård. Till småskoleseminarierna utgick sådant anslag
endast under ett läsår. Under de senaste åren har emellertid intet anslag för
ändamålet erhållits. Olägenheterna härav ha varit uppenbara. Eleverna utexamineras
från seminarierna med alltför otillräckliga kunskaper och erfarenheter
rörande det riktiga användandet och vården av sina egna röstorgan. Än
mindre äga de tillräcklig utbildning för att hjälpa sina lärjungar, därest dessa
lida av talrubbningar. Det vore därför i hög grad önskvärt, att anslag för ändamålet
åter beviljades, helst i större omfattning än vad tidigare skett.
Från olika håll har hos skolöverstyrelsen framställningar gjorts i denna fråga.
Så har svenska semina lie l ä ra ref öre nili gens styrelse anhållit, att skolöverstyrelsen
ville vidtaga åtgärder för att eleverna vid folk- och småskoleseminarierna
snarast möjligt måtte erhålla utbildning ej blott i röstvård för egen räkning
utan även i behandling av lättare röst- och tabel hos barn.
I skrivelsen framhålles, att behovet och värdet av en effektiv röstvård numera
blivit erkänt och att på våra dagars folkskollärare också ställes det kravet,
att de skola kunna icke blott vårda sina egna röster utan även hos sina
lärjungar lägga grunden till en god röstbehandling samt avhjälpa olika slag av
lättare tabel, såsom läspning, lindrig stamning, nasalering och otydligt tal av
många slag. Även en lärare utan en omfattande specialutbildning skulle kunna
vinna goda resultat på detta område, förutsatt att han fått en allmän talteknisk
skolning jämte några praktiska anvisningar om avhjälpandet av de enklaste
talfelen. Då det nyligen vid en undersökning i ett av landets skoldistrikt
av en folkskolinspektör konstaterats, att ungefär vart tionde barn led av
större eller mindre tal-, läs- och skrivsvårigheter, inses lätt vikten av att åtgärder
snarast möjligt vidtagas för att hjälpa barnen i våra skolor till en bättre
röstvård. Det mest rationella vore, att de blivande lärarna redan under sin
utbildning finge en god undervisning icke blott i den egna röstens vård utan
även praktiska anvisningar för behandling av sådana lättare tabel hos barn,
som icke nödvändigt kräva direkt läkarbehandling. De svårare talfelen måste
naturligtvis alltid hänvisas till läkare och talfelskliniker.
Föreningens styrelse säger sig också med viss oro iakttagit, att den i gällande
seminariestadga föreskrivna undervisningen i talteknik under senare år till
följd av anslagsindragningen fått en alltmer undanskymd plats, ja rent av hotat
att försvinna.
Framställningar i enahanda syfte ha även gjorts dels av centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärarförening dels ock av Sveriges folkskollärarförbund,
Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges småskollärarinneförbund
gemensamt. I sistnämnda framställning har bland annat anförts följande.
Vid en undersökning av nybörjare vid Stockholms folkskolor höstterminen
1944, företagen av doktor Bertil Ivågén, föreståndare för karolinska sjukhusets
foniatriska poliklinik, visade det sig, att av 6 000 barn inte mindre än 500
vore behäftade med talrubbningar, alltså mer än 8 procent av samtliga nybörjare.
Mångå defekter äro av den art, att de inte fordra klinisk behandling
utan skulle kunna avhjälpas i skolan, om lärarna hade lämplig utbildning här
-
19
Kungl. Marits proposition nr 77.
för. Alltför få lärare ha dock varit i tillfälle att skaffa sig sådan utbildning.
Varje lärare borde vara i stånd att ställa en förstahandsdiagnos och att bedöma,
om ett fall bör hänvisas till specialist, samt att avhjälpa enklare
uttalsfel. . ... TT
I skrivelsen erinras vidare örn att forna elever vid folkskoleseminariet i Uppsala
i en enkät, som seminariets rektor R. Ljunggren anordnat, uttalat det
önskemålet, att talfelsbehandling samt tal- och röstvård borde som. obligatoriskt
ämne införas i seminarierna. Vidare omtalas, att från samtliga lokalföreningar
tillhörande Sveriges småskollärarinneförbund bestämda önskemål i
samma riktning uttalats. . 0
I skrivelsen framhålles även, att, intill dess att undervisningen i fråga blivit
tillfredsställande ordnad vid seminarierna, kurser borde anordnas för redan
examinerade lärare. _
Sistnämnda förslag har skolöverstyrelsen icke velat upptaga i detta sammanhang.
Däremot vill överstyrelsen med styrka hävda, att kurser i tal- och
röstvård åter böra anordnas för seminarieeleverna. Då ökade krav numera
ställas på sådan undervisning, är en utvidgning av kurserna erforderlig. Därvid
tänker överstyrelsen särskilt på att eleverna böra erhålla utbildning i behandling
av lättare takel hos barnen. _ .
Överstyrelsen erinrar att, då anslag senast beviljades för detta ändamål, detsamma
utgick med 2 500 kronor vid folkskoleseminarierna och 1 500 kronor
vid småskoleseminarierna. Med hänsyn till att de sistnämnda seminarierna
numera äro i full verksamhet och i regel av samma omfattning som folkskoleseminarierna
bör enligt överstyrelsens uppfattning anslaget vara av samma
storlek vid båda slagen av seminarier. I vart fall synas småskoleseminarierna
icke böra ha ett lägre anslag enär erfarenheter pa ifrågavarande område fa
anses vara av särskild betydelse för lågstadiets lärare med. hänsyn till önskvärdheten
av att barnens svårigheter avhjälpas på ett så tidigt stadium som
möjligt. .
Skolöverstyrelsen beräknar anslagsbehovet till minst 500 kronor vid varje
seminarium och således sammanlagt till (10 X 500 —) 5 000 kronor.
I övrigt har skolöverstyrelsen beträffande förevarande anslagspost anfört
följande.
Ur anslagsposten utgå för innevarande budgetår — förutom medel till anordnande
av preparandkurs och kurser i hushållsgöromål vid seminariet i Haparanda
— dels 300 kronor vid varje seminarium för anordnande av föreläsningar
i slcolhygien, dels 200 kronor per seminarium för anordnande av andra
föreläsningar och kurser. Därjämte utgå ur anslaget sammanlagt 2 500 kronor
för anordnande av simundervisning och bad för eleverna. För sistnämnda ändamål
bör nu beräknas 2 800 kronor, varjämte 100 kronor bör utgå till förhyrande
av idrottsplan för seminariet i Haparanda. Anslaget synes sålunda för dessa
ändamål böra höjas med 400 kronor.
Anslaget till preparandbursen i Haparanda kan uppföras med 6 750 kronor
och anslaget till hushållskurser med 4 250 kronor, vilket innebär en höjning
med 200 kronor för dessa ändamål.
Härtill bör läggas det av överstyrelsen i det föregående föreslagna anslaget
till kurser i tal- och röstvård, 5 000 kronor.
Anslagsposten bör sålunda uppföras med (18 300 + 400 + 200 -f- 5 000 =)
23 900 kronor.
Statskontoret har icke framställt erinran mot skolöverstyrelsens förslag
beträffande omkostnadsanslaget.
20
Departe
mentschefen.
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
Vad i ärendet förekommit bär övertygat mig om angelägenheten av att särskilda
kurser i tal- och röstvård för seminarieeleverna snarast komma till stånd.
Mot de beräknade kostnaderna därför, 5 000 kronor, har jag icke funnit anledning
till erinran. Då jag även i övrigt ansluter mig till vad överstyrelsen i
förevarande sammanhang föreslagit och anfört, torde omkostnadsanslaget i
enlighet med överstyrelsens beräkningar för nästa budgetår böra uppföras med
167 800 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med (167 800 — 144 400 =)
23 400 kronor.
3. Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 36 500 kronor. Skolöverstyrelsen
har med hänsyn till seminarieverksamhetens utvidgning föreslagit
en höjning av anslaget till 46 600 kronor.
Statskontoret har funnit anslaget böra kunna begränsas till 40 000 kronor.
En höjning av förevarande anslag synes erforderlig med hänsyn till den
utvidgade seminarieverksamheten. Höjningen synes dock kunna begränsas
till 8 500 kronor. Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med
(36 500 -|- 8 500 =) 45 000 kronor.
4. Småskoleseminarierna: Utrustning.
Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av
90 000 kronor. I sina anslagsäskanden föregående år framhöll skolöverstyrelsen,
att när de ifrågasatta örn- och tillbyggnadsarbetena vid vissa av de permanenta
seminarierna fullbordats och de provisoriska seminarierna fått fullt
antal elever, ett väsentligt större anslag komme att erfordras.
Skolöverstyrelsen har nu hemställt, att anslaget måtte uppföras med ett
belopp av 273 000 kronor, varav 240 000 kronor belöpa på utrustning av nya
lokaler vid seminarierna i Haparanda, Skara, Strängnäs och Växjö och återstoden
hänför sig till övriga seminarier. Överstyrelsen har anfört i huvudsak
följande.
De lokaler, som enligt 1945 års riksdags beslut skola örn- och tillbyggas vid
seminarierna i Haparanda, Skara, Strängnäs och Växjö, torde bli färdiga för
inflyttning senast sommaren 1947. I Haparanda har flyttning delvis redan
skett, i det att seminarieklassema nu inrymts i det gamla läroverkshuset, innan
detta renoverats. Övningsskolan kan däremot icke inflytta, förrän den för
detta ändamål avsedda byggnaden uppförts.
Anslag för utrustning av dessa seminarier måste således anvisas av 1946
års riksdag. Rektorerna ha lämnat beräkningar1) rörande kostnaderna för
ändamålet.
Haparanda. Frågan om anskaffande av nya lokaler för seminariet har varit
aktuell under mycket lång tid. I avvaktan härpå har yttersta sparsamhet iakttagits
vid nyanskaffning. Rektor påvisar, att man fått reda sig med skolmöb
-
‘) Rörande detaljerna i dessa beräkningar torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 77.
ler av delvis museal karaktär. Då nu rummens antal kommer att flerdubblas
och specialsalar, som ej förut funnits, tillkomma, blir behovet av nyanskaffning
betydande. Rektor har uppskattat medelsbehovet för utrustning till 142 363
kronor. Häri ingår emellertid viss inredning, som kommer att bekostas medelst
byggnadsanslaget, varför behovet med utgångspunkt från rektors beräkningar
skulle bli 122 123 kronor eller i runt tal 122 000 kronor.
Därest rektors förslag genomföres, skulle standarden för seminariet bli ungefär
densamma som för det högre allmänna läroverket i staden. Då detta är
rimligt, får överstyrelsen tillstyrka förslaget.
Skara. Vid detta seminarium skall nu uppföras en nybyggnad, vilken kommer
att draga avsevärda kostnader för inredning. Rektor har beräknat anslagsbehovet
till 148 600 kronor.
Överstyrelsen vill föreslå ett anslag på 140 000 kronor.
Strängnäs. Den föreslagna tillbyggnaden blir ganska omfattande, och den
av rektor föreslagna summan, 40 000 kronor, synes icke vara för drygt tilltagen.
Växjö. Även här blir ombyggnaden betydande. Rektor begär medel för anskaffande
av skolmöbler, instrument, möbler för läkarrum, bokhyllor, gardiner,
radio, armatur m. m. För närvarande saknas skolkök, varför helt ny utrustning
av skolkökslokaler och hemvårdsrum erfordras. Medel behövas även
för komplettering av gymnastikredskap, fysikmateriel och bibliotek. Slutsumman
är 59 000 kronor.
Den sammanlagda summan för dessa fyra seminarier blir således
(122 000+ 140 000 + 40 000 + 59 000 = ) 361 000 kronor.
Summan torde kunna fördelas på tvenne år, eftersom en del av kostnaderna
torde kunna bestridas med anslag, som anvisas för budgetåret 1947/48. Överstyrelsen
föreslår, att % av det behövliga anslaget anvisas år 1946 och % år
1947. För budgetåret 1946/47 blir anslagsbehovet således (% av 361 000 =
i runt tal) 240 000 kronor.
Överstyrelsen har i det föregående föreslagit viss utvidgning av seminarierna
i Härnösand och Landskrona. De erforderliga byggnadsarbetena bli icke färdiga
i så god tid, att anslaget för utrustning av de nya lokalerna behöver anvisas
av 1946 års riksdag. För att kunna taga emot de nya klasserna erfordras
emellertid omedelbart nyanskaffning av vissa inventarier. I Härnösand begäres
för detta ändamål 5 850 kronor, i Landskrona 5 000 kronor. Vid det förra
seminariet erfordras dessutom för komplettering av gymnastiklokalernas utrustning
870 kronor och för anskaffande av ny armatur till teckningssalen
1 500 kronor. Belysningen i nämnda sal är nämligen mycket dålig, och förbättring
har påfordrats av seminarieläkaren. Sammanlagda anslagsbehovet
för dessa båda seminarier blir sålunda (5 850 + 5 000 + 870 + 1 500 =)
13 220 kronor.
För komplettering av utrustningen vid seminariet i Lycksele begäres 2 000
kronor. De provisoriska seminarierna i Falun, Norrköping och Stockholm,
som nu få sin elevuppsättning mer än fördubblad, begära till utrustning sammanlagt
18 000 kronor, vilket synes vara försiktigt räknat.
Det sammanlagda anslagsbehovet på här ifrågavarande post blir sålunda
(240 000 + 13 220 + 2 000 + 18 000 =) 273 220 kronor eller i runt tal
273 000 kronor.
Överstyrelsen, som finner det synnerligen angeläget, att seminariernas utrustning
icke eftersättes, tillstyrker, att ovannämnda summa anvisas för ändamålet.
22
Departe
mentschefen.
Kungl. Marits proposition nr 77.
Statskontoret har förklarat sig icke ha funnit anledning till erinran mot vad
sålunda anförts och föreslagits.
Den pågående utvidgningen av seminarierna i Skara, Strängnäs och Växjö
och de därav föranledda om- och nybyggnadsarbetena vid dessa seminarier
ävensom ianspråktagandet av nya lokaler vid seminariet i Haparanda nödvändiggöra,
som skolöverstyrelsen redan i sina anslagsäskanden för innevarande
budgetår förutskickat, anvisande av särskilda medel för utrustning vid
ifrågavarande seminarier. Jag har icke funnit anledning till erinran beträffande
rektorernas av skolöverstyrelsen tillstyrkta framställningar härom. Den erforderliga
anslagssumman, 361 000 kronor, synes i enlighet med överstyrelsens
förslag böra fördelas på två budgetår, varvid förslagsvis två tredjedelar eller
i runt tal 240 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår. Då jag även anser
mig kunna biträda överstyrelsens övriga anslagsäskanden under denna punkt,
avseende anskaffande av viss utrustning vid seminarierna i Härnösand, Landskrona
och Lycksele samt de provisoriska seminarierna i Falun, Norrköping
och Stockholm till en sammanlagd kostnad av i runt tal 33 000 kronor, torde
förevarande anslag för nästa budgetår böra uppföras med (240 000 -f- 33 000
—) 273 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl Majit
måtte föreslå riksdagen att
dels besluta, att småskoleseminarierna i Härnösand, Landskrona
och Norrköping utvidgas på sådant sätt, att vartdera
seminariet i Härnösand och Norrköping kommer att omfatta
3 och seminariet i Landskrona 4 parallella avdelningar av
varje klass;
dels godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
3 rektorer, avlöningsgrupp I .................... E9
6 rektorer, avlöningsgrupp II.................... E 8
1 rektor, avlöningsgrupp III.................... E 7
39 adjunkter .................................. A 23
6 lärare i teckning ............................ A21
7 » i musik .............................. A 21
7 » i gymnastik med lek och idrott.......... A 21
Kungl. Maj:ts proposition nr 77. 23
Befattning Lönegrad
35 övningsskollärare ............................ A 20
6 lärarinnor i kvinnlig slöjd .................... A18
3 lärarinnor i hushållsgöromål .................. A16
2 vaktmästare ................................ A 7
8 vaktmästare ................................ A 6
Tjänstemän å övergångsstat.
4 ämneslärare ................................ A 20
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
9 adjunkter ................................. Eo21;
dels godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tilis vidare från och med budgetåret
1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis........................ kronor 868 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl Maj:t:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m. förslagsvis
.......... kronor 18 800
b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier
.... » 7 900
c. Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio
nerna.
........... » 6 300
d. Tilläggsarvoden åt
lärare i trädgårdsskötsel
.......... » 1 400
e. Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid seminariet i
Lycksele ....... » 1 800 kronor 36 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 378 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 180 000
Summa kronor 1 462 700;
dels till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av
kronor 1 462 700.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts -proposition nr 77.
dels till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 167 800;
dels till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av....................................kronor 45 000;
dels ock till Småskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 273 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Gösta Bäck.
Stockholm 1946 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till småsko leseminarierna. s. 1 i texten
- SU 1946:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till småskoleseminarierna. s. 1 i texten