Sök i Ratio Lex

Angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet

1946-02-15 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:82, Angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

frågor om befrielse från ersättningsskyldighet; given

Stockholms slott den 15 februari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, linder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 15 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

härefter chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor örn

befrielse från ersättningsskyldighet samt anför härutinnan följande.

l:o.

Vid anmälan av propositionen 1945:87 (punkt 1 av utdraget av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 16 februari 1945) framhöll

min företrädare i ämbetet önskvärdheten att åstadkomma en förenklad handBihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 82.

311 16

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

läggning av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan och

förordade, att Kungl. Majit måtte utverka riksdagens bemyndigande att i viss

utsträckning avgöra dylika frågor. Enär frågan om Kungl. Majits rätt att

avstå statsverkets fordringar mot enskilda samt formerna härför vore föremål

för övervägande, syntes emellertid vid bemyndigandets utformning viss försiktighet

böra iakttagas. Bemyndigandet borde sålunda utverkas endast för

tiden till utgången av budgetåret 1945/46 samt avse ersättningsanspråk där

fråga vore örn kapitalbelopp — eventuella räntefordringar icke medräknade

— icke överstigande 10 000 kronor. Bemyndigandet syntes böra preciseras

att med denna begränsning avse dels frågor örn befrielse från i judiciell ordning

ålagd ersättningsskyldighet till kronan på grund av förlust av eller skada

å egendom tillhörande krigsmakten, dels ock frågor örn efterskänkande av

fordran som grundar sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon,

luftfartyg etc. enligt de i ämnet gällande ansvarsreglerna. I propositionen

framlades förslag i överensstämmelse härmed.

Riksdagen uttalade i skrivelse 1945: 155 att, även om riksdagen ur principiell

synpunkt hyste betänkligheter mot ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

riksdagen å andra sidan ansåge, att under nuvarande förhållanden vissa lämplighetsskäl

onekligen talade för tillmötesgående av detsamma i viss utsträckning.

Riksdagen hade därför icke velat motsätta sig förslaget, särskilt som

bemyndigandet endast avsåge tiden intill den 1 juli 1946, men hade begränsat

det kapitalbelopp, intill vilket Kungl. Majit sålunda skulle äga att besluta

örn avstående av kronans skadeståndsanspråk, till 5 000 kronor. Såsom förutsättning

för bemyndigandet skulle gälla, att i fråga örn grunderna för prövningen

av hithörande ärenden av riksdagen hittills godkänd praxis i möjligaste

mån följdes. Vidare borde Kungl. Majit lämna 1946 års riksdag en redogörelse

över av Kungl. Majit meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet,

varom här vore fråga.

Med stöd av nämnda bemyndigande har Kungl. Majit under innevarande

budgetår intill den 15 februari 1946 medgivit befrielse från ersättningsskyldighet

i enlighet med vad som framgår av en redogörelse vilken

torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll. Vid dessa ärendens

behandling har beaktats vad riksdagen i förenämnda skrivelse framhållit. De

erfarenheter, som härvid vunnits, synas utvisa, att bemyndigandet varit ägnat

att medföra fördelar. Sålunda har handläggningen av ärendena förenklats och

påskyndats. Detta har varit till fördel för de enskilda personer, som dessa

ärenden avse. En viss lättnad i arbetsbelastningen har även inträtt. Med

hänsyn härtill och då jämväl i fortsättningen ett betydande antal ärenden av

här avsedd art torde påkalla beslut, synes det i hög grad önskvärt, att enahanda

bemyndigande utverkas även för nästa budgetår. Enär frågan örn

omarbetning av de allmänna bestämmelserna rörande avskrivning av statsverkets

fordringar och därmed sammanhängande spörsmål alltjämt är under

övervägande samt utvecklingen efter beredskapens avveckling beträffande antalet

hithörande ärenden är oviss, synes bemyndigandet böra begränsas att

avse allenast budgetåret 1946/47.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 3

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1946/47 avgöra

frågor örn avstående av fordringsrätt m. m. i den utsträckning

som av mig i det föregående angivits.

I det följande anmäler jag vissa frågor om avstående av fordringsrätt

m. m., som icke täckas av det av 1945 års riksdag lämnade bemyndigandet

och därför böra underställas riksdagens prövning.

2:o.

Värnpliktige nr 62—7—1944 O. B. S. Svensson inryckte i september 1944

till militärtjänstgöring vid Svea flygflottilj och placerades på skoldivision.

Med hänsyn till föregående motorutbildning fick han biträda som mekaniker

och bland annat varmköra motorer på flygplan. Efter en månads tjänstgöring

överfördes han till Skånska flygflottiljen. Även här fick han biträda som

mekaniker och erhöll praktisk och teoretisk utbildning som mekaniker. Härunder

fick han vid olika tillfällen varmköra motorer.

Svensson, som kommenderats som förste mekaniker, varmkörde den 12

januari 1945 enligt order motorn på ett å parkeringslinje uppställt flygplan.

Trots att bromsklotsar anbringats, började planet rulla framåt. I stället för

att minska gastillförseln och stoppa planet gav Svensson mera gas och förde

planet på marken i en vid båge för att ånyo ställa in det på parkeringslinjen

mellan två uppställda plan. Under denna manöver kom planet alltför nära

ett av nämnda plan. Härvid fastnade planens vänster- och högervingar i

varandra, varvid det av Svensson förda planet svängde runt och propellrarna

stötte samman. Vid sammanstötningen uppkommo avsevärda skador på båda

planen.

Regementskrigsrätten vid Skånska flygflottiljen fann enligt utslag den 27

januari 1945, att Svensson genom att framföra planet utan att ha varit därtill

berättigad samt genom att under körningen icke iakttaga erforderlig omsorg

och varsamhet gjort sig förfallen till ansvar för oförstånd och vårdslöshet

i tjänsten samt ådragit sig skyldighet att gottgöra kronan den uppkomna

skadan. På grund härav dömde krigsrätten Svensson att jämligt 130 § strafflagen

för krigsmakten för oförstånd och vårdslöshet i tjänsten undergå vaktarrest

i femton dagar. Härjämte förpliktades Svensson, som vitsordat skäligheten

av det fordrade skadeståndet, 44 000 kronor, att till kronan utgiva

nämnda belopp. Ett samtidigt framställt ansvarsyrkande mot två befattningshavare

för att Svensson kommenderats till förste mekaniker oaktat han ej

varit kompetent att sköta denna syssla ogillades av krigsrätten, enär det ej

vore tillförlitligen utrett, att Svensson saknat dylik kompetens.

Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en den 5 mars 1945 dagtecknad skrift har Svensson anhållit att bli befriad

från den ådömda skadeståndsskyldigheten. Han framhåller, att han så
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.

vitt nu kunde förutses, saknade varje möjlighet att erlägga det stora skadeståndet.

Tvånget att utge skadestånd fördelat i amorteringar under återstående

livstid skulle omöjliggöra en rimlig ekonomisk livsföring oell medföra

svår psykisk belastning.

Försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen framhålla:

Såsom av straffet framginge finge förseelsen anses förhållandevis allvarlig.

Emellertid hade värnpliktiga och underbefäl vid flygvapnet som mot gällande

bestämmelser startat flygplan utan att någon befunnit sig i förarsätet i flera

fall erhållit väsentlig nedsättning av ådömd ersättningsskyldighet. Ärenden

av förevarande slag torde regelmässigt böra bedömas under beaktande att

avhjälpandet av skador å den dyrbara materiel varom här vore fråga ofta medförde

kostnader av den storleksordning, att deras gäldande av enskild person

tedde sig som en orimlig påföljd av den ådagalagda försumligheten. På

grund härav och då vissa yttre olyckliga omständigheter syntes ha medverkat

till det inträffade, hade ämbetsverken intet att erinra mot att ersättningsskyldigheten

nedsattes till förslagsvis 300 kronor.

Statskontoret har i utlåtande anslutit sig till vad civilförvaltningen och

flygförvaltningen hemställt.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande.

Svensson, som är född år 1924, är gift. Enligt intyg den 3 mars 1945 av

Aktiebolaget aerotransport hade Svensson sedan juni 1943 — med avbrott för

militärinkallelse — varit anställd vid bolagets verkstäder i Bulltofta som motormontörelev.

Årslönen för 1944 hade uppgått till 1 807 kronor. För närvarande

åtnjöte han en timlön av 1 krona med 30,5 % indextillägg. Svensson lomme

att medfölja vid flyttning av verkstaden till Stockholm. Enligt nu gällande

beräkningar komme hans timlön att uppgå till vid 22 års ålder 1 krona 22

öre samt vid 35 års ålder 1 krona 88 öre, jämte 30,5 % index. Arbetstiden

beräknades till omkring 2 400 timmar per år.

Departements- Det torde vara uppenbart, att de ekonomiska följderna för Svensson ej

chefen. j rimlig proportion till hans vållande. Det får även, såvitt nu kan för
utses,

anses i det närmaste helt uteslutet, att han skall kunna gälda det stora

skadeståndet ens till någon mera avsevärd del. Förseelsen har emellertid, som

av straffet framgår, bedömts såsom relativt allvarlig. Jag anser mig dock

böra i likhet med myndigheterna förorda, att det belopp, Svensson bör inbetala,

bestämmes till 300 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att O. B. S. Svensson må, därest han inom tid som av Kungl.

Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett

belopp av 300 kronor befrias från återstående skadeståndsskyldighet

till kronan jämlikt regementskrigsrättens vid Skånska

flygflottiljen utslag den 27 januari 1945.

3:o.

Furiren vid Södermanlands flygflottilj nr 8007—10—1942 G. L. M. Nilsson

förde den 14 september 1944 vid Roma ett flygplan för egen motor på marken

från dess uppställningsplats i ett flygplansvärn fram till flygplatsen. Han

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82. 5

påkörde därvid ett på flygplatsen stående flygplan, varvid ett av planen tillfogades

vissa skador.

Enär Nilsson icke var utbildad förare eller erhållit särskilt tillstånd att

framföra planet på marken för egen motor, prövade regementskrigsrätten vid

Södermanlands flygflottilj genom utslag den 2 februari 1945 jämlikt 130 § strafflagen

för krigsmakten rättvist döma Nilsson att för oförstånd i fullgörande av

tjänsteplikt undergå disciplinstraff av vaktarrest i tio dagar. Härjämte förpliktades

Nilsson att för skadan å planet till kronan utgiva ersättning med

5 559 kronor 95 öre. Krigsrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en den 22 februari 1945 dagtecknad skrift har Nilsson anhållit att bliva

befriad från skadeståndsskyldigheten. Han har som skäl härför åberopat, att

han ej ägde annan inkomst än sin lön som furir. Örn han måste gälda skadeståndet,

skulle därför hans ekonomi förstöras och hans framtida utbildning

äventyras.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande beträffande skadans uppkomst:
Nilsson

tjänstgjorde som förste mekaniker på flygplanet. Enligt order

skulle planet vid skymningen ställas upp å flygfältet. Övriga plan i flygplansvärnet

hämtades av förarna omkring kl. 18. Då någon förare däremot ej

infann sig för att hämta ifrågavarande plan, befarade Nilsson, enär planet

någon tid varit ur tjänst för översyn, att man glömt bort att avdela förare

att hämta planet. Sedan han väntat omkring en kvart, körde han därför själv

ut planet ur värnet och körde långsamt mot uppställningsplatsen i tanke att

han på vägen skulle möta någon förare. Han befarade nämligen, att det

eljest skulle bli mörkt innan planet hämtades, och ville med tanke på tidigare

haverier under körning nattetid från värnen till fältet komma förbi den

svåraste passagen medan det ännu var ljust. Enär Nilsson ej mötte någon

flygförare, förde han planet ända till uppställningsplatsen. Då planets plats

längst ut på ena flygeln var tillfälligt upptagen, beslöt Nilsson att tills

vidare ställa in planet i en lucka på omkring 50 meter mellan två plan. Vid

denna manöver togo bromsarna ej tillfredsställande i en lutning och då undanmanöver

icke medhanns, rullade planet emot det uppställda planet.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha framhållit, att skadan syntes

ha uppkommit mera till följd av omtanke örn kronans materiel än på grund

av bristande nit. Med hänsyn härtill och då Nilsson ej utan allvarligt men

för sin ekonomi syntes kunna fullgöra skadeståndsskyldigheten hemställdes,

att Nilsson mot inbetalande av 100 kronor måtte befrias från skadeståndsskyldigheten.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret ha anslutit sig härtill.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Nilsson, som är ogift men ämnar

ingå äktenskap, åtnjuter en kontant lön av 267 kronor 20 öre per månad

jämte fri kost och logi samt beklädnad. Han har inga skulder och ingen försörjningsplikt.

Hans tillgångar utgöras av ett tillgodohavande på omkring

400 kronor i postsparbanken.

Mot myndigheternas förslag har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departement#•

chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

att G. L. M. Nilsson må, därest han inom tid som av Kungl.

Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett

belopp av 100 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet

till kronan jämlikt regementskrigsrättens vid Södermanlands

flygflottilj utslag den 2 februari 1945.

4:o.

Värnpliktige furiren nr 198—10—1922 T. W. Carlsson, som var vaktchef

vid ett förråd i Balsby, medförde en dag i juli 1944, då han skulle

uträtta ett ärende i en affärslokal belägen omkring 150 meter från vaktmanskapets

förläggning, en kronan tillhörig bevakningshund utan koppling. Vid

återkomsten överföll hunden omedelbart utanför förläggningsområdet en hund,

som tillhörde civil ägare, och skadade denna hund så svårt, att den måste

avlivas.

Krigsrätten vid Norra skånska infanteriregementet fann enligt utslag den

11 december 1944, enär det enligt gällande instruktion måste anses ha ålegat

Carlsson att vid tillfället ha bevakningshunden kopplad, rättvist döma honom

att för försummelse av tjänsteplikt hållas i vaktarrest tre dagar. Enär kronan

såsom ägare till bevakningshunden utgivit 150 kronor för skadan och Carlsson

genom sin försummelse vållat denna, förpliktade krigsrätten Carlsson att

genast till kronan utgiva 150 kronor jämte 5 % ränta från den 11 december

1944 tills betalning skedde. Krigshovrätten, varest Carlsson anförde besvär,

fann genom utslag den 27 april 1945, mot vilket talan ej må föras, icke skäl

att göra ändring i krigsrättens utslag.

I en den 29 maj 1945 dagtecknad skrift har Carlsson anhållit örn befrielse

från den ådömda ersättningsskyldigheten och därvid framhållit, att han ej

tidigare varit tilltalad samt att skadeståndet på grund av hans ekonomiska

förhållanden vore mycket kännbart.

Av handlingarna framgår att Carlsson, som är gift och i äktenskapet har två

minderåriga barn, sedan november 1940 fullgjort frivillig militärtjänstgöring

och därvid uppburit en månadslön av omkring 345 kronor. Carlsson har

tidigare varit föreståndare för en bensinstation, som emellertid sålts. Carlsson

anser, att hans civila anställningsmöjligheter inom branschen efter militärtjänstens

upphörande äro mycket ovissa. Ett av barnen, en flicka på 16

år, lider av hjärtfel och är av läkare förbjuden att arbeta. Carlssons hustru

har ej något förvärvsarbete. Enligt uttalande av poliskommissarie synes Carlssons

inkomst utgöra ett minimum för familjens försörjning.

Försvarets civilförvaltning och arméförvaltningens intendenturavdelning

ha framhållit följande.

Enligt vad regementets hundofficer framhållit, syntes frågan huruvida

hunden under rastning kunde gå lös eller skulle vara kopplad bero på hundens

dressyr. I omedelbar närhet av förläggningen borde hunden dock ej få vara

lös. Medförandet av hunden i förevarande fall syntes knappast falla under

begreppet rastning. Då enligt ämbetsverkens åsikt Carlsson bort inse de

risker, som vore förenade med att hunden ej hölles kopplad, talade principiella

skäl mot bifall till ansökningen. Med hänsyn till Carlssons svaga ekonomi

och försörjningsplikt samt hans långvariga beredskapstjänstgöring ville ämbetsverken

likväl ej motsätta sig bifall till ansökningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 82.

Statskontoret har i utlåtande funnit, att Carlsson av principiella skäl icke

helt borde befrias från ersättningsskyldighet, samt tillstyrkt befrielse mot

inbetalande av 25 kronor.

I detta fall är ej fråga örn avstående av kronans fordringsrätt m. m. på Departementsgrund

av förlust av eller skada å egendom tillhörande krigsmakten. Ersätt- ^

ningsfrågan faller därför ej under riksdagens förutnämnda bemyndigande för

Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande intill den 1 juli 1946 avgöra vissa

ersättningsfrågor.

Med hänsyn till Carlssons svaga ekonomiska ställning och de omständigheter

under vilka skadan uppkommit tillstyrker jag, att Carlsson befrias från

ersättningsskyldighet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att T. W. Carlsson må befrias från honom jämlikt krigshovrättens

utslag den 27 april 1945 åliggande ersättningsskyldighet

till kronan.

5:o.

Den 20 juli 1944 företogs flygning med ett flygplan (typ S 12 nr 40) tillhörigt

Roslagens flygflottilj. Då flygplanet nått en höjd av 15 meter, underlät

föraren, som märkt att skevningsrodren voro låsta, att lossa dessa roder

med påföljd att flygplanet totalhavererade, då han ansatte landning.

Vid utredning befanns, att numera f. d. furiren vid flygflottiljen nr

8246_1_1941 S. F. Sjöblom, som det ålegat att i egenskap av förste meka
niker

å flygplanet iordningställa detsamma för flygning, underlåtit att tillse

att skevningsrodren voro olåsta. Han hade haft bråttom, enär föraren stått

och väntat på flygplanet. Även föraren hade underlåtit att före starten undersöka,

örn skevningsrodren voro olåsta.

Efter åtal vid flygflottiljens krigsrätt prövade krigsrätten genom utslag

den 18 december 1944 rättvist döma Sjöblom och föraren jämlikt 130 § strafflagen

för krigsmakten för tjänsteförsummelse att undergå vaktarrest tre dagar.

Därjämte förpliktades Sjöblom, som genom sin underlåtenhet bidragit till

skadans uppkomst, att till kronan utgiva 78 596 kronor jämte 5 % årlig

ränta därå från den 18 november 1944 till dess betalning skedde. Krigsrättens

utslag har vunnit laga kraft.

I en den 28 februari 1945 dagtecknad skrift har Sjöblom framhållit, att

han måste upptaga lån till sin vidare utbildning, vilket bleve omöjligt med

en skuld på över 78 000 kronor, samt att han varit i tjänst vid flygvapnet

omkring 4V2 år och därvid erhållit utmärkta vitsord. Han har anhållit om befrielse

från skadeståndsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att Sjöblom uppbar i lön 135

kronor per månad jämte vissa naturaförmåner samt saknade förmögenhet. Enligt

utdrag av inkomstlängd taxerades han för år 1944 till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt med 2 350 kronor. Under tiden den 1 november 1940 -

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

den 31 oktober 1944 har han i kontanta löneförmåner uppburit sammanlagt

5 744 kronor 5 öre.

Flottilj chef en har tillstyrkt bifall till ansökningen med hänsyn till att Sjöblom

saknade tillgångar och en avbetalning på ersättningsbeloppet skulle sätta

honom ur stånd att erhålla erforderlig vidare utbildning i civil tjänst.

Försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen ha i gemensamt utlåtande

den 26 juni 1945 anfört.

Gäldandet av det utdömda skadeståndet måste — frånsett att detsamma

läge helt utom ramen för Sjöbloms ekonomiska resurser — anses utgöra en

orimlig påföljd av den förhållandevis ringa oaktsamhet, vartill Sjöblom gjort

sig skyldig genom att i samband med flygplanets iordningställande för flygning

underlåta tillse, att skevningsrodren varit olåsta. Härtill kom me att

vederbörande flygförare, vilken undgått skadeståndsskyldighet på grund av

den särskilda lagstiftning, som i detta hänseende gällde beträffande förare

av krigsmaktens flygplan, finge anses ha minst lika stor andel som Sjöblom i

skulden till det inträffade haveriet. På grund av vad sålunda anförts och

med hänsyn jämväl till vad som upplysts angående Sjöbloms ekonomiska

omständigheter och hans förhållanden i övrigt i tjänsten tillstyrkte civilförvaltningen

och flygförvaltningen att Sjöblom — i överensstämmelse med flera

tidigare beslut i liknande ärenden — befriades från sin ifrågavarande ersättningsskyldighet,

därest han före viss tidpunkt, förslagsvis den 1 juli 1946, till

civilförvaltningens kassa inbetalade ett mindre belopp, vilket med hänsyn till

föreliggande omständigheter skäligen syntes böra stanna vid högst 100

kronor.

Statskontoret har i utlåtande den 1 augusti 1945 framhållit följande.

Statskontoret kunde icke undgå att finna det för rättskänslan stötande,

att, då ett flyghaveri berodde på underlåtenhet både av flygföraren och mekanikern,

mekanikern ensam skulle vara skadeståndsskyldig gentemot kronan

för hela skadan. Statskontoret tillstyrkte därför att Sjöblom befriades från

ersättningsskyldighet, därest han inom viss tid inbetalade 100 kronor. Härtill

torde dock riksdagens medverkan vara erforderlig.

Departements- För bedömande av ersättningsfrågan får jag hänvisa till lagen den 7 mars

chefen. \ 929 om befrielse i visst fall för befälhavare eller förare å luftfartyg, hörande

till krigsmakten, från skyldighet att gälda skadestånd. I denna lag stadgas,

att befälhavare eller förare å flygplan skall vara befriad från skyldighet att

ersätta skada som uppstått till följd av förseelse vid planets navigering eller

manövrering under förutsättning att han icke för förseelsen förskyller svårare

straff än disciplinstraff. Skälen för befrielse äro hänsyn till den enskildes

ekonomiska ställning samt kravet på snabb beslutsamhet och djärvhet.

Ifrågavarande lagstiftning gäller allenast flygförare (befälhavare), däremot

icke markpersonal (t. ex. mekaniker). Orsaken härtill torde vara att av markpersonal

icke lärer fordras framförallt beslutsamhet och djärvhet men väl den

största noggrannhet och omtanke till tryggande av flygförares säkerhet. Det

förhållandet att skadeståndsskyldighet på denna grund ålagts markpersonal

men icke flygförare kommer emellertid att i en del fall leda till resultat som

för rättskänslan framstå såsom obilliga, t. ex. såsom i förevarande fall då både

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

förare och mekaniker gjort sig skyldiga till förseelse och straffats därför men

endast mekanikern ålägges skadestånd. I detta fall har tydligen markpersonalen

varit utsatt för pressen att snabbt få flygplanet i ordning och därför

underlåtit en eller annan kontrollerande åtgärd som åligger personalen

enligt instruktionen. I detta sammanhang bör nämnas, att frågan om ändring

av lagen den 7 mars 1929 i syfte att jämväl markpersonal fritages från skadeståndsskyldighet

är under utredning.

Med hänsyn till föreliggande uppgifter örn Sjöbloms ekonomiska förhållanden

torde det få anses i det närmaste uteslutet, att han skall kunna gälda

ifrågavarande mycket stora skadestånd. Såsom av domstolsutslaget framgår

har Sjöbloms förseelse i straffhänseende bedömts milt. Med hänsyn till det

anförda och med beaktande av föreliggande fördelaktiga upplysningar örn

Sjöblom, anser jag starka skäl tala för att kronan avstår från sitt skadeståndsanspråk

i enlighet med myndigheternas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att S. P. Sjöblom må, därest han inom tid som av Kungl.

Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett

belopp av 100 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet

till kronan på grund av krigsrättens vid Roslagens

flygflottilj utslag den 18 december 1944.

6:o.

Den 5 december 1944 avlämnade furiren vid Skaraborgs flygflottilj nr

8068—9—1942 B. G. Farestam, i egenskap av förste mekaniker, ett flottiljen

tillhörigt flygplan till planets förare med uppgift att bensintankarna voro

fulla. Vid senare samma dag företagen flygning måste flygplanet på grund

av motorstömingar föranledda av bränslebrist nödlanda på vatten, varefter

det sjönk. Efter bärgning av flygplanet konstaterades, att tankarna vid starten

innehållit blott omkring 160 liter bensin (tankarna rymde 660 liter).

Enligt speciell mekanikerinstruktion för flygplan av ifrågavarande typ

åligger det förste mekaniker att före flygning bland annat kontrollera att

beordrade mängder bränsle och olja av föreskrivna typer påfyllts flygplanets

tankar. Vidare skall förste mekaniker kontrollera, att bränslemätaren fungerar

för samtliga tankar. I anslutning till sistnämnda föreskrift anges

parentetiskt, att bränslemätaren visar riktiga värden endast med flygplanet

i flygläge.

Vederbörande krigsfiskal förde med anledning av haveriet talan mot Farestam

vid flygflottiljens krigsrätt samt yrkade •— under framhållande att Farestam

i egenskap av förste mekaniker avlämnat flygplanet med uppgift att

det vore fulltankat, ehuru han icke på tillförlitligt sätt kontrollerat detta —

ansvar å Farestam för oförstånd i tjänsten jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten.

Då Farestam icke innehade den ställning som enligt bestämmelserna

j förutnämnda lag den 7 mars 1929 medförde befrielse från nämnda skyldig
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

het, yrkade krigsfiskalen härjämte, att Farestam måtte åläggas att ersätta

kronan kostnaderna lör flygplanets bärgning och reparation med sammanlagt

25 000 kronor.

Farestam framhöll vid krigsrätten, att han före avlämnandet kontrollerat

bränslemängden genom att avläsa bränslemätaren, som därvid visat fulla

tankar. Farestam hade däremot vid kontrollen icke använt mätsticka eller

sett ner i tankarna.

Krigsrätten har genom utslag den 18 december 1944 utlåtit sig sålunda.

I målet vore utrett, att Farestam i egenskap av förste mekaniker å flygplanet

för planets förare anmält, att planet vore fulltankat, ehuru han icke

förvissat sig därom på tillfredsställande sätt. Med hänsyn till vad som upplysts

angående bränslemätarens funktion funne rätten Farestams invändning

att mätaren visat fulla tankar icke förtjäna avseende. Krigsrätten, som funne

omständigheterna för Farestam mildrande, prövade därför rättvist döma denne

jämlikt 130 § strafflagen för krigsmakten att hållas i vaktarrest tio dagar,

varjämte Farestam förpliktades att ersätta kronan kostnaderna för planets

reparation och bärgning med sammanlagt 25 000 kronor.

Krigshovrätten, varest Farestam anfört besvär över krigsrättens utslag,

fann genom utslag den 15 maj 1945 ej skäl att göra ändring i krigsrättens

utslag. Krigshovrättens utslag har vunnit laga kraft.

I en av chefen för flygvapnet, jämte såväl eget yttrande som yttrande av

chefen för Skaraborgs flygflottilj, den 21 juni 1945 överlämnad skrift har

Farestam åberopat dels att ersättningsskyldigheten icke syntes stå i rimlig

proportion till den begångna förseelsen, som haft sin orsak i den vid tillfället

rådande brådskan med avlämnandet av flygplanet och de pressande

arbetsförhållandena i övrigt, dels ock att det skulle medföra rent av oöverstigliga

ekonomiska svårigheter för Farestam att gälda det ådömda skadeståndet,

samt anhållit örn befrielse från skadeståndsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare, att Farestam saknade förmögenhet

och i sin furirsbeställning uppbar, jämte naturaförmåner, 211

kronor per månad. Han hade icke underhållsskyldighet. Den 31 juli 1945

lämnade han den militära tjänsten för att under 2—3 år bedriva studier vid

teknisk skola. Studierna ämnade han finansiera genom lån.

Flottilj chef en har med hänsyn till att Farestam skött sin tjänst väl samt

varit skötsam och noggrann tillstyrkt bifall till ansökningen.

Chefen för flygvapnet har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Försvarets civilförvaltning och flygförvaltningen ha i gemensamt utlåtande

den 9 oktober 1945 anfört.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande den av Farestam begångna

förseelsen torde densamma få anses såsom förhållandevis allvarlig.

Civilförvaltningen och flygförvaltningen finge emellertid erinra därom, att

ämbetsverken i ett flertal tidigare utlåtanden i ärenden, som i viss mån

kunde anses jämförbara med det föreliggande, framhållit, att ansökningar av

förevarande slag regelmässigt torde böra bedömas under hänsynstagande till

att avhjälpandet av skador å den dyrbara materiel, varom här vore fråga, ofta

droge kostnader av en sådan storleksordning, att deras gäldande av enskild

person tedde sig som en orimlig påföljd av ådagalagd försumlighet. Med

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

hänsyn härtill hade ämbetsverken intet att erinra emot att Farestams ersättningsskyldighet

nedsattes till ett belopp av förslagsvis 600 kronor under

förutsättning dock att nämnda belopp före den 1 januari 1947 inbetalades till

civilförvaltningens kassa.

Statskontoret har i utlåtande den 27 oktober 1945 uttalat, att ämbetsverket

icke ville motsätta sig bifall till vad civilförvaltningen och flygförvaltningen

föreslagit.

Beträffande förevarande skadeståndsskyldighet hänvisar jag till vad i näst- DeP

föregående punkt anförts.

Enligt vad nu kan förutses torde Farestam knappast kunna gälda ifrågavarande

stora skadestånd. Oaktat Farestam åsidosatt honom åliggande kontrollskyldighet

förordar jag, med beaktande att domstolarna funnit omständigheterna

i målet mildrande, att Farestam mot inbetalande av 300 kronor

befrias från återstående skadeståndsskyldighet till kronan.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att B. G. Farestam må, därest han inom tid som av Kungl.

Majit bestämmes, till försvarets civilförvaltning inbetalar ett

belopp av 300 kronor, befrias från återstående skadeståndsskyldighet

till kronan på grund av krigshovrättens utslag den

15 maj 1945.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna Ilo—6:o hemställt förordnar Hans Majit

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Bilaga.

Förteckning över av Kungl. Majit under budgetåret 1945/46 intill den

15 februari 1946 avgjorda, helt eller delvis bifallna ärenden

angående befrielse från ersättningsskyldighet.

Sökande

1

Grund för ersätt-

Av domstol

Kungl. Majda beslut

ningsskyldighet

utdömt belopp

Dag

Beslutets innebörd

1

2

3

4

5

Löjtnanten vid Hälsinge

regemente H.T.H.Nedin

Tältbrand

299 kr.

s7/b 1945

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

Löjtnanten vid Svea ar- tilleriregemente A. H. A.

Tältbrand

2 248 kr. 14 öre

”

Befrielse mot inbe- talning av 300 kr.

Bredberg

Löjtnanten vid Svea ar- tilleriregemente U. J.

Brand

576 kr. 75 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

Markman

Furirerna B. O. Lönn och

O. E. Nilsson

Tältbrand

717 kr. 95 öre

(solidariskt an- svar)

»)

Befrielse mot inbe- talning av var- dera 50 kr.

Värnpliktiga B. S. Svens- son och N.H. S. Persson

Tältbrand

2 218 kr. 90 öre

(solidariskt an- svar)

»

Hel befrielse

V är npliktige L. E. Larsson

Tältbrand

898 kr. 15 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

VärnpliktigeN. G.Nilsson

Tältbrand

1 565 kr. 25 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige G. E. Eklöf

Tältbrand

746 kr. 14 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 150 kr.

Värnpliktige E. E. F.

Nilsson

Tältbrand

2 557 kr. (jämte

viss ersättnings- skyldighet till

enskild person)

»»

Hel befrielse från

ersättningsskyl- dighet till kronan

Krigsfrivilliga S. H. Ny- gren och A. G. Blom- qvist

Eldskada

1 030 kr. jämte 5

% ränta (solida- riskt ansvar)

»

Hel befrielse

Värnpliktige furgren F.

Jartell

Skada ä bilmotor

(sönderfruset mo- torblock m. m.)

400 kr.

26/io 1945

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige C. A. Anders- son

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

250 kr.

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige K. V. V.

Dahlgren

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

900 kr.

»

Hel befrielse

Värnpliktige G. A. L.

Nilsson-N orbäeker

Skada & bilmotor

(sönderfruset cy- linderblock)

1 004 kr.

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

V ärnpliktige A. A. Anders- son

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

216 kr. 25 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige L. Norström

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

666 kr. 89 öre

n

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Förrådsarbetaren P. G.

Söderström

Skada å traktor- motorer (sönder- frusna motor- block)

330 kr. 71 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

13

Sökande

Grund för ersätt-

Av domstol

Kungl. Maj:ts beslut

ningsskyldighet

utdömt belopp

Dag

Beslutets innebörd

1

2

8

4

5

V ärnpliktige R. T. Gustafs- son

Skada ä bilmotorer

(sönderfrusna

motorblock)

1 235 kr. 40 öre

26/io 1945

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige T. Karlsson

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

700 kr.

»

Hel befrielse

Värnpliktige K. L. Nick- lasson

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

572 kr. 93 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige E. J. Hult- berg

Motorskada (ned- smälta remlager

m. m.)

990 kr. 63 öre

”

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

Furiren vid Östgöta flyg- flottilj J. E.K.G. Ljunge

Skada å bilmotor

(sönderfruset mo- torblock)

663 kr. 10 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige S. K. Abra- hamsson

Skada å bilmotor

(sönderfruset cy- linderblock)

1 244 kr. 63 öre

y>

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige L. V. Cleve

Motorskada (ihop- skurna lager)

195 kr. 90 öre

»

Hel befrielse

Värnpliktige T. B. Uhlin

Genom vårdslöshet

vid framförande

av en kronans bil

uppkommen ska- da

1 566 kr. 50 öre

is/u 1945

Hel befrielse

Värnpliktige A. G. Johns- son

Genom vårdslöshet

vid framförande

av en kronans bil

uppkommen ska- da

2 067 kr. 25 öre

Hel befrielse

Värnpliktige G. 0- Linn- hammar

Genom ovarsamhet

vid framförande

av en kronans bil

uppkommen ska- da

733 kr. 95 öre

Hel befrielse

Värnpliktige korpralen

A. G. B. Strömquist

Genom ovarsamhet

vid framförande

av en bil upp- kommen skada

1 346 kr. 5 öre

»>

Hel befrielse

Värnpliktige N. G. H.

Olander

Genom ovarsamhet

uppkommen eld- skada å en kro- nans bil

3 897 kr. 30 öre

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

Värnpliktige E. I. Åberg

Genom ovarsamhet

vid framförande

av en kronans bil

uppkommen ska- da

Genom försummel- se uppkommen

skada å en kro- nans bil (sönder- fruset motor- block)

1 862 kr. 71 öre

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

Löjtnanten i luftvärnets

reserv K. E. T. Rydberg

860 kr. 87 öre

Befrielse mot inbe- talning av 100 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

Sökande

Grund för ersätt-

Ay domstol

Kungl. Maj:ts beslut

ningsskyldighet

utdömt belopp

Dag

Beslutets innebörd

1

2

3

4

5

Värnpliktige H. V. L. Jo-

Genom försummel-

634

kr. 42 öre

15/n 1945

Befrielse mot inbe-

hansson

se uppkommen

skada å en kro- nans bil (sönder- fruset motor- block)

talning av 50 kr.

Befrielse mot inbe- talning av 500 kr.

Värnpliktige T.V.Nilsson

Genom ovarsamhet

uppkommen ska-

963

kr. 89 öre

))

da å en kronans

bil (överhettning

av motorn)

14/i2 1945

Befrielse mot inbe-

Värnpliktige furiren P.K.

Förkommen inten-

300

kr.

Nilsson

denturmateriel

talning av 50 kr.

Löjtnanten i armén, fan-

Förkommen inten-

147

kr. 27 Öre

»

Befrielse mot inbe-

junkaren i Jönköpings- Kalmar regementes re- serv I. G. H. Berg

denturmateriel

talning av 50 kr.

Hel befrielse

Fänriken i Västernorr-

Förkommen tält-

218

kr. 40 öre

»

lands regementes reserv

E. G. H. Håkansson

materiel

Fanjunkaren i kavalleri-

Förkommen inten-

1 974 kr. 49 öre

»

Befrielse mot inbe-

ets reserv N. G. Jacobs-

dentur- och sjuk-

talning av 100 kr.

son

vårdsmateriel

Fanjunkaren vid trängen

Förkommen inten-

1 115 kr. 66 öre

»

Befrielse från åter-

A. J. E. Ekblad

denturmateriel

(inbetalat 500

kr.)

500 kr.

stoden

Flaggunderofficeren i

Förkommen mate-

»

Befrielse mot inbe-

kustartilleriets reserv

V. Pettersson

riel

talning av 250 kr.

Värnpliktige fänriken N.

Förkommen inten-

769

kr. 45 öre

»>

Befrielse mot inbe-

E. Almér

denturmateriel

talning av 200 kr.

Värnpliktige sergeanten

Förkommen inten-

401

kr. 87 öre

»

Befrielse från åter-

S. G. Sjöstedt

denturmateriel

(inbetalat 63 kr

49 öre)

stoden

Styckjunkaren i Göta ar-

Förkommen mate-

1 551 kr. 27 öre

»

Befrielse mot inbe-

tilleriregementes reserv

Tiel

(solidariskt med

talning av 150 kr.

F. W. Olsson

annan person)

Värnpliktige fänriken C.

Förkommen tyg-

168

kr. 16 öre

»

Hel befrielse

A. Lundblad

Värnpliktige N. Svensson

materiel

Förkomna persed-

163

kr. 15 öre

»

Befrielse mot inbe-

lar

talning av 50 kr.

Värnpliktige sergeanten

Förkommen inten-

355

kr. 50 öre

»

Hel befrielse

G. H. Gustavsson

denturmateriel

Overfuriren vidSveaflvg-

Förkommen kikare

250

kr. (inbeta-

»

Befrielse från åter-

flottilj O. A. Persson

lat 100 kr.)

stoden

Fanjunkaren vid ingen-

Förkommen mate-

1 000 kr.

2l/ia 1945

Befrielse mot inbe-

jörtrupperna L. 0. H.

Olsson

riel

talning av 100 kr.

Sergeanten vid Upplands

regemente K.H. Anders-

Pistol

194

kr. 25 öre

»

Befrielse mot inbe- talning av 50 kr.

son

Landstormsfuriren A. S.

Persedlar

301

kr. 89 öre

»

Hel befrielse

Karlsson

Värnpliktige furiren T.H.

Förkommen inten-

180

kr. 85 öre

»

Befrielse mot inbe-

Dahllöv

denturmateriel

talning av 50 kr.

Löjtnanten vid luftvär-

Förkommen tyg-

411

kr. 60 öre

»

Befrielse mot inbe-

net T. A. H. Ljunggren

materiel

(inbetalat 250

talning av ytter-

kr.)

ligare 50 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

15

Sökande

Grund för ersätt- ningsskyldighet

Av domstol

utdömt belopp

Kungl. Maj:ts beslut

Dag

Beslutets innebörd

1

2

3

4 | 5

Värnpliktige furirenE.H.

Bylin

Värnpliktige furgren T. H.

Lund

Vid Jämtlands flygflottilj

civilanställde omnibusföraren

H. H. Jönsson

Värnpliktige sergeanten

J. I. Wallin

Värnpliktige sergeanten

S. H. Carlsson

Chauffören vid Stockholms

örlogsvarv A. F.

Engelbrektsson

Landstormskorpralen E.

A. . dlund

Värnpliktige korpralen O.

F. W. Bolin

Löjtnanten i Kronobergs

regementes reserv K- A.

Lundbeck

Värnpliktige underofficeren

av 2:a graden vid

Vaxholms kustartilleriregemente

S. E. A.

Lindström

Värnpliktige J. G. Lyck

Löjtnanten vid luftvärnet

T. A. H. Ljunggren

Kaptenen vid Jämtlands

fältjägarregemente P. J.

Östberg

Värnpliktige fänriken vid

Bohusläns regemente S.

J. Berggren

Intendenturmate
riel
Skador

å flygplan

och en kraftledning
-

Eldskada ä en kro

nan tillhörig omnibus
Förskingring

av

kronan tillhörig:

medel

Förkommet reservbilhjul
Skada

å en kronan

tillhörig visarvåg

Bedrägeri

Stöld av kronan

tillhöriga bildäck

Tältbrand

Skada å ett kronan

tillhörigt ambulansflygplan
-

Skada å en kronan

tillhörig värmeanläggning

Förkomna hylsor

Förkommen pistol

Intenden turpersedlar
-

299 kr. 25 öre

200 kr. för skador

& flygplanet,

345 kr. för

skador å kraftledningen

1 677 kr. 18 öre

3 108 kr. 78 öre

175 kr.

386 kr.

1 657 kr. (solidariskt

med annan

person; inbetalat

225 kr.)

1 357 kr. (solida

riskt med två

andrapersoner)

807 kr. 46 öre för

skador å kro

nan tillhörig

materiel; 697

kr. för förstörda

civila persedlar
1

546 kr. 37 öre

ai/ia 1945

u/i 1946

605 kr.

324 kr.

185 kr.

652 kr. 31 öre

(solidariskt

med annan person)
-

Hel befrielse

Hel befrielse för

skadorna å flygplanet,

i övrigt

utan bifall

Befrielse mot inbetalning

av 100

kr.

Helbefrielse(straflflös

enl. 5 kap. 5 §

strafflagen)

Befrielse mot inbe

tätning av 50 kr.

Hel befrielse

Befrielse mot inbetalning

av ytterligare

605 kr.

Befrielse mot inbetalning

av 455 kr.

Hel befrielse för

skadorna å kronans

materiel;

befrielse från ersättning

av civila

persedlar mot inbetalning

av 350

kr.

Befrielse mot inbetalning

av 100 kr

Befrielse mot inbetalning

av 100 kr.

Hel befrielse

Hel befrielse

Befrielse mot inbetalning

av 100 kr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag under fjärde huvudtiteln. s. 13 i texten
  2. SU 1946:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet. s. 3 i texten