Sök i Ratio Lex

Angående anslag till barnavdelningar vid lasarett m. rn

1946-02-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:84, Angående anslag till barnavdelningar vid lasarett m. rn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

1

Xr 84.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till barnavdelningar vid lasarett m. rn.; given

Stockholms slott den 22 februari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet avel'' socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 22 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn anslag till barnavdelningar

vid lasarett m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 143 och 144, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Bidrag till uppförande eller inrättande av barn avdelningar vid

lasarett m. m. ett reservationsanslag av 300 000 kronor,

dels ock till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. ett

förslagsanslag av 400 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 84.

alfi Bi

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 8d.

Jag omnämnde därvid, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 november

1945 framlagt förslag örn viss ändring av hithörande statsbidragsgrunder.

Sedan remissbehandlingen av berörda förslag numera avslutats, får jag anmäla

ärendet för slutlig prövning.

Gällande bestämmelser.

Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 20 juli

1939, den ena (nr 537; ändrad 271/1942) avseende byggnadsbolag och den

andra (nr 538; ändrad 385/1940 och 272/1942) avseende driftbidrag.

Byggnadsbidrag utgår till landsting eller stad utanför landsting för uppförande

eller inrättande av medicinska barnavdelningar vid eller i anslutning

till lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning. Bidraget utgår som

regel med högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst 2 500 kronor

för plats, som avdelningen med normal beläggning beräknas inrymma. Då

kvoten av antalet barn under femton år i visst sjukvårdsområde samt folkmängden

i området enligt senast tillgängliga officiella siffror överstiger motsvarande

kvot för hela riket, må, därest med hänsyn till sjukvårdsområdets

skatteunderlag, skattebörda eller andra särskilda omständigheter så prövas

skäligt, förhöjt statsbidrag kunna utgå. Denna förhöjning må, där den för

sjukvårdsområdet uträknade kvoten med högst 30 % överstiger motsvarande

kvot för hela riket, utgå med högst 500 kronor för vårdplats samt eljest med

högst 1 000 kronor för vårdplats, dock att statsbidraget i intet fall må överstiga

verkliga kostnaden för platsernas inrättande, dan ej inräknade utgifter

för anskaffande av tomt och inventarier. Statsbidrag må sammanlagt utgå för

högst 2 vårdplatser på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdets invånare.

Driftbidrag utgår till landsting eiler stad, som ej deltager i landsting, för

samma avdelningar, som kunna komma i åtnjutande av byggnadsbidrag, samt

dessutom till landsting, kommun, kommunalförbund, förening eller stiftelse

för driften av medicinsk avdelning vid redan befintligt fristående barnsjuk

hus. Bidrag utgår allenast för avdelning, som förestås av läkare med behörighet

till lasarettsläkarbefattning vid medicinsk barnavdelning och där

vårdavgift å allmän sal eller därmed likställt rum icke uttages med högre

belopp för dag och barn än 1 krona 50 öre. Där avdelningen i första hand

är avsedd för barn, tillhörande visst landstingsområde eller viss eller vissa

kommuner, må dock hinder för statsbidrags åtnjutande ej föranledas av den

omständigheten, att vårdavgift för barn från annan ort uttages med högre belopp.

Bidraget utgår med 2 kronor för dag och barn under 15 år, som vårdas

å allmän sal eller därmed likställt runi, dock att för barn, som tillhöra Stockholms

stad och intagits för vård å motsvarande platser å den vid Norrtulls

sjukhus i Stockholm anordnade pediatriska kliniken, bidraget utgår med 1

krona för dag. Under enahanda betingelser, som gälla beträffande förhöjt

byggnadsbidrag, må Kungl. Majit bevilja förhöjt driftbidrag nied respektive

25 och 50 öre för dag och vårdat barn. Statsbidrag må icke samtidigt utgå

för flera vårdplatser än 2 på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdets invånare,

dock att, där avdelning regelmässigt mottager barn från annat sjuk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

vårdsområde än det, inom vilket avdelningen är belägen, statsbidrag må utgå

för det ytterligare antal vårdplatser, som Kungl. Majit på därom gjord framställning

kan finna skäl medgiva.

Utan hinder av att det nyss omnämnda villkoret i fråga om läkarbehörigheten

icke är uppfyllt må under en tid av högst 10 år från kungörelsens

ikraftträdande den i januari 1940 bidrag utgå för sådana vårdplatser för barn,

vilka anordnats å eller i anslutning till medicinsk avdelning vid lasarett eller

därmed jämställd sjukvårdsinrättning och stå under tillsyn och ledning av

lasarettsläkaren vid avdelningen.

Medicinalstyrelsens förslag.

I sin förenämnda skrivelse den 29 november 194o har medicinalstyrelsen

framlagt förslag örn sådan ändring av förenämnda bidragsgrunder, att såväl

byggnads- som driftbidraget skulle utgå för högst en vårdplats på varje tal

av 2 500 av ett sjukvårdsområdes invånare. Körande tillkomsten av den

nu gällande kvotbegränsningen — bidrag utgår för högst 2 vårdplatser

på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdes invånare — erinrar styrelsen

inledningsvis örn följande.

I skrivelse till befolkningskommissionen den 30 oktober 1935 rörande den

medicinska barnsjukvårdens utbyggnad m. m. förordade styrelsen, att statsbidrag

skulle utgå för två vårdplatser på varje tal av 10 000 av vederbörande

landstingsområdes eller stads, som ej deltager i landsting, invånare. Samtidigt

framhöll dock styrelsen, att ett närmare angivande av antalet erforderliga

vårdplatser för barnsjukdomar vore förenat med betydande svårigheter.

Detta styrelsens förslag blev också föremål för kritik i ett flertal av de däröver

avgivna yttrandena. Därvid uttalades att det verkliga vårdplatsbehovet

vore större och att en dylik begränsning av statsbidraget därför innebure en

fara för att ett faktiskt föreliggande vårdbehov ej bleve tillgodosett. Ej

heller förelåge någon anledning att av statsfinansiella skäl begränsa antalet

statsbidragsberättigade vårdplatser, enär det knappast kunde antagas, att

sjukvårdsområdena, som själva skulle bidraga till en betydande del av kostnaden

för ifrågavarande vård, skulle anordna flera vårdplatser än verkliga

behovet krävde.

I propositionen i ämnet den 10 februari 1939 (nr 84) uttalade föredragande

departementschefen, att han ej vore övertygad om att kvoten 2: 10 000 gåve

ett fullt tillfredsställande uttryck för vårdplatsbehovet inom landet. _ Någon

närmare utredning på denna punkt förelåge icke och torde för övrigt ej kunna

förebringas. Sannolikt torde emellertid för åtskillig tid framåt kvoten ifråga

te sig som ett svåruppnåeligt mål för de barnrikaste och ekonomiskt fattigaste

länen, samtidigt som den för övriga län torde lämna tillräckligt utrymme för

en första utbyggnad av barnsjukhusvården. Medicinalstyrelsens förslag i

denna del biträddes därför såsom avseende en första utbyggnadsetapp, i avbidan

på att ytterligare erfarenhet vunnes om platsbehovet. Hinder borde

dock icke föreligga för Kungl. Majit att bevilja driftbidrag til] vårdplatser,

som överstege den bestämda kvoten, i den mån dessa vore belagda med

patienter från främmande sjukvårdsområde. Riksdagen godkände de i förenämnda

proposition förordade statsbidragsgrunderna.

I skrivelse till 1941 års befolkningsutredning den 16 september 1942 —

fortsätter medicinalstyrelsen — avgav styrelsen förslag till åtgärder för ytterligare

befrämjande av förlossningsvården och barnavården. Styrelsens för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

slag angående barnavården innebar bland annat, att föreskriften om statsbidragets

begränsning till högst två vårdplatser på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdes

invånare — vilken spärr avsetts som en första utbyggnadsetapp

— borde hävas i fråga örn både byggnads- och driftbidragen.

Medicinalstyrelsen erinrar därefter, att styrelsen i samband med anslagsäskanden

till barnsjukvården för budgetåret 1946/47 framhållit, att en av

styrelsen uppgjord sammanställning över de ansökningar om byggnadsbidrag

till medicinska barnavdelningar vid lasarett, som kunde förväntas bliva ingivna

före den 1 juli 1947, utvisade, att inom fyra landstingsområden — nämligen

Östergötlands, Älvsborgs, örebro och Kopparbergs — så stort antal

vårdplatser å dylika avdelningar vore avsett att inrättas, att detta antal skulle

komma att överstiga två på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdets invånare.

Vidare hade städerna Stockholm och Norrköping, där ifrågavarande

kvot redan avsevärt överskridits och där antalet dylika vårdplatser för det

dåvarande uppginge till 266 respektive 33, förklarat sig hava för avsikt att

ytterligare utbygga ifrågavarande vårdgren, nämligen Stockholm med 179 och

Norrköping med 8 vårdplatser.

Medicinalstyrelsen hade vidare i nyssnämnda sammanhang framhållit, att

en följd av kungörelsen den 22 juni 1945 (nr 489) angående statsbidrag till

psykisk bärna- och ungdomsvård, vilken trätt i kraft den 1 juli 1945, torde

bliva, att de medicinska barnavdelningarna i större utsträckning än hittills

komme att användas för vård av barn, som lede av psykiska rubbningar.

Den av styrelsen slutligt företagna omprövningen av ifrågavarande spörsmål

hade — fortsätter styrelsen — bibragt styrelsen den uppfattningen, att

kvotbestämmelsen tills vidare borde bibehållas i avvaktan på den fortsatta

utvecklingen på området men att en ändring av densamma borde komma till

stånd i sådan riktning, att såväl byggnads- som driftbidragen till barnsjukvården

kunde utgå för ett större antal vårdplatser än 2 på varje tal av 10 000

av sjukvårdsområdes invånare. Styrelsen hade därför ansett sig böra förorda,

att sådan ändring vidtoges av bestämmelserna i såväl byggnads- som driftbidragskungörelserna,

att statsbidrag finge utgå för högst en vårdplats på

varje tal av 2 500 av sjukvårdsområdes invånare, ävensom att, örn ett proportionsvis

stort antal barn under 15 år funnes inom ett sjukvårdsområde eller

annan omständighet av betydelse därför förelåge, byggnads- och driftbidrag

kunde utgå för det ytterligare antal vårdplatser, som Kungl. Majit prövade

skäligt. Yidtoges dylik ändring, skulle med stöd av den nya kvotbestämmelsen

driftbidrag kunna utgå för samtliga redan befintliga eller — enligt under

hösten 1945 lämnade uppgifter — tillämnade vårdplatser med undantag av

följande antal dylika platser, nämligen 135 i Stockholm, 6 i Göteborg, 7 i

Norrköping samt 22 i Hälsingborg. Därjämte skulle byggnadsbidrag kunna

utgå för samtliga sålunda tillämnade vårdplatser med undantag av nyssnämnda

135 platser i Stockholm och 7 i Norrköping.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att i befolkningsutredningens betänkande

örn förlossningsvården (SOU 1945: 50) föreslagits, att under vissa

förutsättningar statsbidrag skulle utgå för transport av ofullgångna barn till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

5

medicinska barnavdelningar vid lasarett samt att, örn detta förslag vunne

bifall, den av styrelsen nu föreslagna spärren kunde komma att bliva allt

för snäv.

Yttranden över medicinalstyrelsens förslag.

Över medicinalstyrelsens förslag ha statskontoret samt svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet avgivit yttranden.

Statskontoret avstyrker förslaget och anför till stöd därför bland annat

följande.

Då frågan om i vilken utsträckning statsbidrag skäligen borde utgå den

10 februari 1939 anmäldes i statsrådet framhöll föredragande departementschefen,

att kvoten ifråga sannolikt »för åtskillig tid framåt» skulle »te sig

som ett svåruppnåeligt mål för våra barnrikaste och ekonomiskt fattigaste

län, samtidigt som den för övriga län torde lämna tillräckligt utrymme för en

första utbyggnad av barnsjukvården» (prop. 84/1939, s. 25). Hittills hade

kvoten överskridits endast av ett fåtal bidragstagare. Icke något av de norrländska

länen, där ett ökat platsantal ur skilda synpunkter ansetts önskvärt,

hade ännu uppnått ifrågavarande platsantal. Vederbörande departementschefs

förut angivna förmodanden hade sålunda visat sig riktiga. Hedan med

hänsyn till angivna förhållanden förefölle det statskontoret, som örn tiden

ännu icke vore inne för medgivande av statsbidrag i ökad utsträckning till

barnavdelningar vid lasarett.

Svenska landstingsförbundet erinrar inledningsvis, att 1941 års reumatikervårdssakkunniga

i sitt år 1945 avgivna betänkande med utredning örn

reumatikervårdens utbyggande m. m. föreslagit, att den nu gällande kvotbegränsningen

av statsbidragen till medicinska barnavdelningar måtte helt

slopas. I ett den 15 december 1945 avgivet yttrande över sagda betänkande

hade förbundsstyrelsen tillstyrkt detta förslag. Förbundet fortsätter.

Även medicinalstyrelsen hade tidigare varit av den uppfattningen, att

ifrågavarande kvotbegränsning lämpligen borde slopas men hade nu nöjt sig

med att föreslå en uppmjukning, innebärande att statsbidrag skulle kunna utgå

för dubbelt så många barnplatser som tidigare. Något egentligt skäl för denna

ändrade inställning anfördes icke av ämbetsverket. Även örn med den av

medicinalstyrelsen föreslagna uppmjukningen statsbidrag syntes kunna utgå

för landstingens samtliga förefintliga eller nu planerade barnplatser, ansåge

dock förbundet att sagda begränsning borde helt slopas. När staten genom

bidrag gått in för att stödja en viss sjuk vårdsgren, syntes det enligt förbundets

mening riktigast, att detta stöd finge omfatta samtliga behövliga vårdplatser.

Någon risk för att huvudmännen skulle anskaffa flera vårdplatser för

barn än som vore av behovet påkallat förefunnes nämligen ej.

Under åberopande av vad sålunda anförts har förbundet hemställt om

slopande av den nu gällande kvotbegränsningen i fråga örn statsbidragen till

barnavdelningar.

Svenska stadsförbundet åberopar ett av förbundets sjukvårdsdelegation

i ärendet avgivet yttrande, vari yrkas, att bestämmelser om kvotbestämda statsbidrag

måtte utgå ur ifrågavarande statsbidragskungörelser. Till stöd härför

anför delegationen bland annat följande.

Skulle en kvotregel överhuvudtaget ha en funktion att fylla såsom spärr

mot att huvudmännen — mot ali förmodan — skulle anordna flera vårdplatser

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

för barn än som svarade mot det verkliga behovet, borde kvotregeln på något

sätt anknyta till platsbehovet. De bidragsgilla platserna borde sålunda sättas

i relation såväl till platsbehov som till folkmängd. I Stockholm gjorda undersökningar

hade givit till resultat, att behovet av barnplatser därstädes utgjorde

ungefär 0,4 5 % av antalet barn under 15 år. För år 1942, det sista

året med fullständiga siffror, skulle Stockholms stad enligt denna norm ha

behövt 404 platser. Staden förfogade över 266 vårdplatser men planerade en

utbyggnad för 179 barn. Enligt gällande statsbidragskungörelser vore blott

122 platser bidragsberättigade. Antalet skulle höjas till det dubbla enligt

medicinalstyrelsens förslag. Men även vid denna justering skulle kvoten vara

alltför knappt tilltagen och på intet sätt täcka det verkliga vårdbehovet.

Av medicinalstyrelsens utredning framginge, att förutom de större städerna

utanför landsting blott ett fåtal landstingsområden läge över den nuvarande

kvoten. Sjukvårdsdelegationen ville emellertid icke acceptera detta som ett

kriterium på att en ytterligare utbyggnad av barnsjukvården ej vore erforderlig.

Blott den slutsatsen kunde därav dragas, att vårdbehovet och platstillgången

de facto uppvisade betydande variationer.

Medelsbehovet för budgetåret 1946/47.

I skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen

avgivit förslag rörande beräkningen för nästa budgetår av anslaget till bidrag

till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett

m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget till 300 000

kronor.

Styrelsen har därvid upplyst, att ett belopp av 493 883 kronor vore disponibelt

för tillgodoseende av andra ansökningar för ifrågavarande ändamål än

sådana, som redan beviljats. Hos styrelsen innelåge en ansökning örn statsbidrag

med 150 000 kronor. Enligt vad styrelsen genom förfrågningar hos

landstingens förvaltningsutskott och de städer, som ej deltaga i landsting, inhämtat

kunde i anledning av framställningar örn statsbidrag, vilka enligt av

1945 års landsting eller av stadsfullmäktige fattade beslut vore att förvänta

före den 1 juli 1947, statsbidrag enligt gällande grunder komma att utgå med

ett sammanlagt belopp av 794 000 kronor. I enlighet härmed uppskattade

styrelsen vid oförändrade statsbidragsgrunder medelsbehovet för nästa budgetår

till (150 000 + 794 000-—493 883) 450 117 kronor eller i avrundat tal

450 000 kronor.

Sedermera har styrelsen i sin skrivelse den 29 november 1945 med framläggande

av förslaget till ändring av nu gällande bidragsgrunder för byggnads-

och driftbidragen till barnsjukvården angivit, att ett bifall till styrelsens

förslag skulle beträffande byggnadsbidragsanslaget medföra en kostnadsökning

av 257 500 kronor. Därvid hade dock styrelsen bortsett från möjligheten,

att en ändring av bestämmelserna i föreslagen riktning kunde komma att medföra,

att antalet vårdplatser å några av de tillämnade nya avdelningarna kunde

bli högre än vad som föreslagits. Styrelsen framhåller i detta sammanhang

att, därest den ifrågasatta ändringen för byggnadsbidragskungörelsens del

komme att beslutas, det vore angeläget, att detta beslut trädde i kraft snarast

möjligt eller ock erhölle retroaktiv verkan; i annat fall skulle nämligen en

viss och ingalunda önskvärd stagnation av dylika byggnadsföretag kunna befaras

uppkomma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Då styrelsen tidigare beräknat medelsbehovet till 450 000 kronor, skulle sålunda

anslaget böra uppskattas till (450 000 + 257 500) 707 500 kronor.

Emellertid torde ett uppskov till nästkommande budgetår med fattande av

beslut i något statsbidragsärende enligt styrelsens mening icke medföra någon

större olägenhet, varför styrelsen funnit ett anslag av i runt tal 650 000 kronor

böra vara för ändamålet tillfyllest under nästa budgetår.

I sin skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen även framlagt

förslag rörande medelsbehovet för bidrag till driften av barnavdelningar

vid lasarett m. m. under nästa budgetår, för vilket ändamål för

innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 400 000 kronor. Styrelsen

har därvid upplyst, att enligt av styrelsen dittills fattade beslut statsbidrag

till driften av hithörande avdelningar kunde beräknas utgå för 670 vårdplatser

under år 1946, motsvarande ett sammanlagt statsbidragsbelopp av

443 355 kronor. Vidare har styrelsen räknat med att driftbidrag kunde komma

att utgå dels under hela nästa budgetår för 57 vårdplatser vid två avdelningar,

till vilkas inrättande statsbidrag beviljats men som ännu icke tillerkänts

driftbidrag, samt 46 vårdplatser vid två avdelningar, beträffande vilka

ansökningar örn driftbidrag ingivits till styrelsen, dels ock under halva nästa

budgetår för 50 vårdplatser vid en avdelning, beträffande vilken ansökan örn

byggnadsbidrag förelåge men ej slutligt prövats. Kostnaden för dessa avdelningar

har upptagits till respektive 37 620, 32 175 och 18 560 kronor. Slutligen

har styrelsen räknat med ett belopp av 2 640 kronor för ytterligare 4

vårdplatser till följd av inträffad ökning av invånarantalet i Stockholms stad.

I enlighet härmed har styrelsen under förutsättning av oförändrade statsbidragsgrunder

uppskattat det totala anslagsbehovet för nästa budgetår till

(443 355 + 37 620 + 32 175 + 18 560 + 2 640) 534 350 kronor, vilket belopp

styrelsen ansett kunna avrundas till 500 000 kronor.

Därest styrelsens förenämnda förslag till ändring av bidragsgrunderna

bifölles, räknat från och med den 1 juli 1946, föranledes enligt av styrelsen

i skrivelsen den 29 november 1945 gjord beräkning ett behov av statsbidrag

till ytterligare 185 vårdplatser för senare halvåret 1946, motsvarande ett belopp

av (185 X 2 X 165) 61 050 kronor. Styrelsen har emellertid icke ansett

det vara nödvändigt att med anledning härav föreslå någon ökning av det för

ändamålet tidigare äskade anslagsbeloppet å 500 000 kronor för nästa

budgetår.

Departementschefen.

Statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid eller i

anslutning till lasarett må för närvarande sammanlagt utgå för högst två

vårdplatser på varje 10 000-tal av sjukvårdsområdes invånare. I fråga om

statsbidrag till driften av dylika barnavdelningar finnes en liknande kvotföreskrift.

Där barnavdelning regelmässigt mottager barn från annat sjukvårdsområde

än det inom vilket den är belägen, må dock driftbidrag utgå

för det ytterligare antal vårdplatser, som Kungl. Maj:t på därom gjord framställning

kan finna skäl medgiva.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 84.

Dessa statsbidragsbestämmelser, vilka tillkommo genom beslut vid 1939

års lagtima riksdag, vilade på en av medicinalstyrelsen vid nämnda tidpunkt

gjord uppskattning av vårdplatsbehovet på medicinska barnavdelningar. Redan

vid förslagets framläggande för riksdagen uttalade föredragande departementschefen

tvivel örn att kvotbegränsningen gåve ett fullt tillfredsställande

uttryck för vårdplatsbehovet inom landet. Enligt hans mening innebure förslaget

en första utbyggnadsetapp i avbidan på att ytterligare erfarenhet vunnits

örn platsbehovet. Från medicinalstyrelsen föreligger nu förslag örn en

sådan uppmjukning av ifrågavarande spärr, att statsbidraget för såväl uppförande

som drift av barnavdelningar skall kunna utgå för en plats på 2 500

invånare, d. v. s. för dubbelt så många platser som för närvarande. Vidare ha

1941 års reumatikervårdssakkunniga i sitt i fjol avgivna betänkande örn

reumatikervårdens utbyggnad föreslagit, att kvotbegränsningen helt slopas.

En ändring i sistnämnda riktning har tidigare ifrågasatts av medicinalstyrelsen,

som dock numera funnit sig icke böra förorda en dylik åtgärd, innan

ytterligare erfarenheter inhämtats.

Jag delar medicinalstyrelsens och nämnda sakkunnigas uppfattning, att den

nuvarande relativt snäva kvotbegränsningen icke längre bör bibehållas. Redan

den under tiden efter de nuvarande bidragsreglernas tillkomst starkt stegrade

nativiteten giver vid handen, att behovet av vårdplatser väsentligt ökat. Såsom

medicinalstyrelsen framhållit lärer vidare tillämpningen av bestämmelserna

örn statsbidrag till psykisk bärna- och ungdomsvård komma att medföra, att

de medicinska barnavdelningarna i större utsträckning än som för närvarande

är fallet komma att anlitas för vård av barn, som lida av psykiska rubbningar.

Även en mera intensifierad vård av för tidigt födda barn — befolkningsutredningen

har framlagt förslag därom, vilket mött allmänt gillande i remissyttrandena

över förslaget — kräver utrymmen på barnavdelningarna. Såsom

framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen är läget i fyra landstingsområden

redan sådantj att behov av en omedelbar utbyggnad av barnavdelningar

utöver den fastställda kvoten föreligger.

För egen del anser jag i likhet med medicinalstyrelsen försiktigheten bjuda

att man icke nu helt släpper kvotregeln. För en avbidande hållning talar även

den omständigheten, att i flertalet landstingsområden, däribland samtliga i

Norrland, en större eller mindre marginal finnes, innan de nu gällande kvottalen

uppnås.

På grund av vad sålunda anförts är jag beredd att förorda en sådan ändring

i bestämmelserna örn byggnads- och driftbidrag, att statsbidrag må

utgå för högst en vårdplats på varje tal av 2 500 av sjukvårdsområdes invånare.

Av medicinalstyrelsen i övrigt ifrågasatt ändring av grunderna för

dessa statsbidrag torde icke för närvarande böra vidtagas.

De nya statsbidragsgrunderna torde böra vinna tilllämpning från och med

den 1 juli 1946. Det synes dock böra föreskrivas, att landsting eller stad

utanför landsting må för byggnads- eller ändringsarbeten, som påbörjats före

nämnda dag men efter 1945 års utgång, erhålla bidrag enligt de nya grunderna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 84.

Såsom förut nämnts har medicinalstyrelsen under förutsättning av bifall

till sitt förevarande förslag uppskattat anslagsbehovet för bidrag till

uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett

m. m. för nästa budgetår till i runt tal 650 000 kronor. Mot denna uppskattning

synes i och för sig intet vara att erinra. Man torde emellertid få

räkna med att ännu rådande brist på byggnadsmateriel och andra omständigheter

kan komma att medföra, att vissa av de planerade byggnadsföretagen

icke komma till utförande under nästa budgetår. Jag anser mig därför kunna

förorda, att anslaget för nästa budgetår begränsas till ett belopp av 300 000

kronor. Det är min avsikt att vid sidan härav äska medel för hithörande

ändamål å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Anslagsbehovet för bidrag till driften av barnavdelningar vid

lasarett m. m. har av medicinalstyrelsen — under nyss angiven förutsättning

— för nästa budgetår ansetts kunna beräknas till i runt tal 500 000

kronor. Denna uppskattning, som i förhållande till innevarande budgetårs

anslag innebär en höjning med 100 000 kronor, synes mig kunna godtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till ifrågavarande

barnavdelningar, som av mig i det föregående förordats,

att tillämpas från och med den 1 juli 1946;

dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 anvisa

a) till Bidrag till uppförande eller inrättande

av barnavdelningar vid lasarett m. m. ett reserva
-

tionsanslag av ............................................. kronor 300 000;

b) till Bidrag till driften av barnavdelningar

vid lasarett m. ra. ett förslagsanslag av ............ » 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 84.

340 l(i 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag för hudgetåret 1946/47 till barnavdelningar vid lasarett m. m. a1 i texten
  2. SU 1946:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till barnavdelningar vid lasarett m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 4 i texten