Angående anslag till barnavdelningar vid lasarett m. rn
1946-02-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1946:84, Angående anslag till barnavdelningar vid lasarett m. rn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
1
Xr 84.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till barnavdelningar vid lasarett m. rn.; given
Stockholms slott den 22 februari 1946.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet avel'' socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 22 februari 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga örn anslag till barnavdelningar
vid lasarett m. m. och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 143 och 144, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna
dels till Bidrag till uppförande eller inrättande av barn avdelningar vid
lasarett m. m. ett reservationsanslag av 300 000 kronor,
dels ock till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m. ett
förslagsanslag av 400 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 84.
alfi Bi
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 8d.
Jag omnämnde därvid, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 november
1945 framlagt förslag örn viss ändring av hithörande statsbidragsgrunder.
Sedan remissbehandlingen av berörda förslag numera avslutats, får jag anmäla
ärendet för slutlig prövning.
Gällande bestämmelser.
Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 20 juli
1939, den ena (nr 537; ändrad 271/1942) avseende byggnadsbolag och den
andra (nr 538; ändrad 385/1940 och 272/1942) avseende driftbidrag.
Byggnadsbidrag utgår till landsting eller stad utanför landsting för uppförande
eller inrättande av medicinska barnavdelningar vid eller i anslutning
till lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning. Bidraget utgår som
regel med högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst 2 500 kronor
för plats, som avdelningen med normal beläggning beräknas inrymma. Då
kvoten av antalet barn under femton år i visst sjukvårdsområde samt folkmängden
i området enligt senast tillgängliga officiella siffror överstiger motsvarande
kvot för hela riket, må, därest med hänsyn till sjukvårdsområdets
skatteunderlag, skattebörda eller andra särskilda omständigheter så prövas
skäligt, förhöjt statsbidrag kunna utgå. Denna förhöjning må, där den för
sjukvårdsområdet uträknade kvoten med högst 30 % överstiger motsvarande
kvot för hela riket, utgå med högst 500 kronor för vårdplats samt eljest med
högst 1 000 kronor för vårdplats, dock att statsbidraget i intet fall må överstiga
verkliga kostnaden för platsernas inrättande, dan ej inräknade utgifter
för anskaffande av tomt och inventarier. Statsbidrag må sammanlagt utgå för
högst 2 vårdplatser på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdets invånare.
Driftbidrag utgår till landsting eiler stad, som ej deltager i landsting, för
samma avdelningar, som kunna komma i åtnjutande av byggnadsbidrag, samt
dessutom till landsting, kommun, kommunalförbund, förening eller stiftelse
för driften av medicinsk avdelning vid redan befintligt fristående barnsjuk
hus. Bidrag utgår allenast för avdelning, som förestås av läkare med behörighet
till lasarettsläkarbefattning vid medicinsk barnavdelning och där
vårdavgift å allmän sal eller därmed likställt rum icke uttages med högre
belopp för dag och barn än 1 krona 50 öre. Där avdelningen i första hand
är avsedd för barn, tillhörande visst landstingsområde eller viss eller vissa
kommuner, må dock hinder för statsbidrags åtnjutande ej föranledas av den
omständigheten, att vårdavgift för barn från annan ort uttages med högre belopp.
Bidraget utgår med 2 kronor för dag och barn under 15 år, som vårdas
å allmän sal eller därmed likställt runi, dock att för barn, som tillhöra Stockholms
stad och intagits för vård å motsvarande platser å den vid Norrtulls
sjukhus i Stockholm anordnade pediatriska kliniken, bidraget utgår med 1
krona för dag. Under enahanda betingelser, som gälla beträffande förhöjt
byggnadsbidrag, må Kungl. Majit bevilja förhöjt driftbidrag nied respektive
25 och 50 öre för dag och vårdat barn. Statsbidrag må icke samtidigt utgå
för flera vårdplatser än 2 på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdets invånare,
dock att, där avdelning regelmässigt mottager barn från annat sjuk
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
vårdsområde än det, inom vilket avdelningen är belägen, statsbidrag må utgå
för det ytterligare antal vårdplatser, som Kungl. Majit på därom gjord framställning
kan finna skäl medgiva.
Utan hinder av att det nyss omnämnda villkoret i fråga om läkarbehörigheten
icke är uppfyllt må under en tid av högst 10 år från kungörelsens
ikraftträdande den i januari 1940 bidrag utgå för sådana vårdplatser för barn,
vilka anordnats å eller i anslutning till medicinsk avdelning vid lasarett eller
därmed jämställd sjukvårdsinrättning och stå under tillsyn och ledning av
lasarettsläkaren vid avdelningen.
Medicinalstyrelsens förslag.
I sin förenämnda skrivelse den 29 november 194o har medicinalstyrelsen
framlagt förslag örn sådan ändring av förenämnda bidragsgrunder, att såväl
byggnads- som driftbidraget skulle utgå för högst en vårdplats på varje tal
av 2 500 av ett sjukvårdsområdes invånare. Körande tillkomsten av den
nu gällande kvotbegränsningen — bidrag utgår för högst 2 vårdplatser
på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdes invånare — erinrar styrelsen
inledningsvis örn följande.
I skrivelse till befolkningskommissionen den 30 oktober 1935 rörande den
medicinska barnsjukvårdens utbyggnad m. m. förordade styrelsen, att statsbidrag
skulle utgå för två vårdplatser på varje tal av 10 000 av vederbörande
landstingsområdes eller stads, som ej deltager i landsting, invånare. Samtidigt
framhöll dock styrelsen, att ett närmare angivande av antalet erforderliga
vårdplatser för barnsjukdomar vore förenat med betydande svårigheter.
Detta styrelsens förslag blev också föremål för kritik i ett flertal av de däröver
avgivna yttrandena. Därvid uttalades att det verkliga vårdplatsbehovet
vore större och att en dylik begränsning av statsbidraget därför innebure en
fara för att ett faktiskt föreliggande vårdbehov ej bleve tillgodosett. Ej
heller förelåge någon anledning att av statsfinansiella skäl begränsa antalet
statsbidragsberättigade vårdplatser, enär det knappast kunde antagas, att
sjukvårdsområdena, som själva skulle bidraga till en betydande del av kostnaden
för ifrågavarande vård, skulle anordna flera vårdplatser än verkliga
behovet krävde.
I propositionen i ämnet den 10 februari 1939 (nr 84) uttalade föredragande
departementschefen, att han ej vore övertygad om att kvoten 2: 10 000 gåve
ett fullt tillfredsställande uttryck för vårdplatsbehovet inom landet. _ Någon
närmare utredning på denna punkt förelåge icke och torde för övrigt ej kunna
förebringas. Sannolikt torde emellertid för åtskillig tid framåt kvoten ifråga
te sig som ett svåruppnåeligt mål för de barnrikaste och ekonomiskt fattigaste
länen, samtidigt som den för övriga län torde lämna tillräckligt utrymme för
en första utbyggnad av barnsjukhusvården. Medicinalstyrelsens förslag i
denna del biträddes därför såsom avseende en första utbyggnadsetapp, i avbidan
på att ytterligare erfarenhet vunnes om platsbehovet. Hinder borde
dock icke föreligga för Kungl. Majit att bevilja driftbidrag til] vårdplatser,
som överstege den bestämda kvoten, i den mån dessa vore belagda med
patienter från främmande sjukvårdsområde. Riksdagen godkände de i förenämnda
proposition förordade statsbidragsgrunderna.
I skrivelse till 1941 års befolkningsutredning den 16 september 1942 —
fortsätter medicinalstyrelsen — avgav styrelsen förslag till åtgärder för ytterligare
befrämjande av förlossningsvården och barnavården. Styrelsens för
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
slag angående barnavården innebar bland annat, att föreskriften om statsbidragets
begränsning till högst två vårdplatser på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdes
invånare — vilken spärr avsetts som en första utbyggnadsetapp
— borde hävas i fråga örn både byggnads- och driftbidragen.
Medicinalstyrelsen erinrar därefter, att styrelsen i samband med anslagsäskanden
till barnsjukvården för budgetåret 1946/47 framhållit, att en av
styrelsen uppgjord sammanställning över de ansökningar om byggnadsbidrag
till medicinska barnavdelningar vid lasarett, som kunde förväntas bliva ingivna
före den 1 juli 1947, utvisade, att inom fyra landstingsområden — nämligen
Östergötlands, Älvsborgs, örebro och Kopparbergs — så stort antal
vårdplatser å dylika avdelningar vore avsett att inrättas, att detta antal skulle
komma att överstiga två på varje tal av 10 000 av sjukvårdsområdets invånare.
Vidare hade städerna Stockholm och Norrköping, där ifrågavarande
kvot redan avsevärt överskridits och där antalet dylika vårdplatser för det
dåvarande uppginge till 266 respektive 33, förklarat sig hava för avsikt att
ytterligare utbygga ifrågavarande vårdgren, nämligen Stockholm med 179 och
Norrköping med 8 vårdplatser.
Medicinalstyrelsen hade vidare i nyssnämnda sammanhang framhållit, att
en följd av kungörelsen den 22 juni 1945 (nr 489) angående statsbidrag till
psykisk bärna- och ungdomsvård, vilken trätt i kraft den 1 juli 1945, torde
bliva, att de medicinska barnavdelningarna i större utsträckning än hittills
komme att användas för vård av barn, som lede av psykiska rubbningar.
Den av styrelsen slutligt företagna omprövningen av ifrågavarande spörsmål
hade — fortsätter styrelsen — bibragt styrelsen den uppfattningen, att
kvotbestämmelsen tills vidare borde bibehållas i avvaktan på den fortsatta
utvecklingen på området men att en ändring av densamma borde komma till
stånd i sådan riktning, att såväl byggnads- som driftbidragen till barnsjukvården
kunde utgå för ett större antal vårdplatser än 2 på varje tal av 10 000
av sjukvårdsområdes invånare. Styrelsen hade därför ansett sig böra förorda,
att sådan ändring vidtoges av bestämmelserna i såväl byggnads- som driftbidragskungörelserna,
att statsbidrag finge utgå för högst en vårdplats på
varje tal av 2 500 av sjukvårdsområdes invånare, ävensom att, örn ett proportionsvis
stort antal barn under 15 år funnes inom ett sjukvårdsområde eller
annan omständighet av betydelse därför förelåge, byggnads- och driftbidrag
kunde utgå för det ytterligare antal vårdplatser, som Kungl. Majit prövade
skäligt. Yidtoges dylik ändring, skulle med stöd av den nya kvotbestämmelsen
driftbidrag kunna utgå för samtliga redan befintliga eller — enligt under
hösten 1945 lämnade uppgifter — tillämnade vårdplatser med undantag av
följande antal dylika platser, nämligen 135 i Stockholm, 6 i Göteborg, 7 i
Norrköping samt 22 i Hälsingborg. Därjämte skulle byggnadsbidrag kunna
utgå för samtliga sålunda tillämnade vårdplatser med undantag av nyssnämnda
135 platser i Stockholm och 7 i Norrköping.
I anslutning härtill framhåller styrelsen, att i befolkningsutredningens betänkande
örn förlossningsvården (SOU 1945: 50) föreslagits, att under vissa
förutsättningar statsbidrag skulle utgå för transport av ofullgångna barn till
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
5
medicinska barnavdelningar vid lasarett samt att, örn detta förslag vunne
bifall, den av styrelsen nu föreslagna spärren kunde komma att bliva allt
för snäv.
Yttranden över medicinalstyrelsens förslag.
Över medicinalstyrelsens förslag ha statskontoret samt svenska landstingsförbundet
och svenska stadsförbundet avgivit yttranden.
Statskontoret avstyrker förslaget och anför till stöd därför bland annat
följande.
Då frågan om i vilken utsträckning statsbidrag skäligen borde utgå den
10 februari 1939 anmäldes i statsrådet framhöll föredragande departementschefen,
att kvoten ifråga sannolikt »för åtskillig tid framåt» skulle »te sig
som ett svåruppnåeligt mål för våra barnrikaste och ekonomiskt fattigaste
län, samtidigt som den för övriga län torde lämna tillräckligt utrymme för en
första utbyggnad av barnsjukvården» (prop. 84/1939, s. 25). Hittills hade
kvoten överskridits endast av ett fåtal bidragstagare. Icke något av de norrländska
länen, där ett ökat platsantal ur skilda synpunkter ansetts önskvärt,
hade ännu uppnått ifrågavarande platsantal. Vederbörande departementschefs
förut angivna förmodanden hade sålunda visat sig riktiga. Hedan med
hänsyn till angivna förhållanden förefölle det statskontoret, som örn tiden
ännu icke vore inne för medgivande av statsbidrag i ökad utsträckning till
barnavdelningar vid lasarett.
Svenska landstingsförbundet erinrar inledningsvis, att 1941 års reumatikervårdssakkunniga
i sitt år 1945 avgivna betänkande med utredning örn
reumatikervårdens utbyggande m. m. föreslagit, att den nu gällande kvotbegränsningen
av statsbidragen till medicinska barnavdelningar måtte helt
slopas. I ett den 15 december 1945 avgivet yttrande över sagda betänkande
hade förbundsstyrelsen tillstyrkt detta förslag. Förbundet fortsätter.
Även medicinalstyrelsen hade tidigare varit av den uppfattningen, att
ifrågavarande kvotbegränsning lämpligen borde slopas men hade nu nöjt sig
med att föreslå en uppmjukning, innebärande att statsbidrag skulle kunna utgå
för dubbelt så många barnplatser som tidigare. Något egentligt skäl för denna
ändrade inställning anfördes icke av ämbetsverket. Även örn med den av
medicinalstyrelsen föreslagna uppmjukningen statsbidrag syntes kunna utgå
för landstingens samtliga förefintliga eller nu planerade barnplatser, ansåge
dock förbundet att sagda begränsning borde helt slopas. När staten genom
bidrag gått in för att stödja en viss sjuk vårdsgren, syntes det enligt förbundets
mening riktigast, att detta stöd finge omfatta samtliga behövliga vårdplatser.
Någon risk för att huvudmännen skulle anskaffa flera vårdplatser för
barn än som vore av behovet påkallat förefunnes nämligen ej.
Under åberopande av vad sålunda anförts har förbundet hemställt om
slopande av den nu gällande kvotbegränsningen i fråga örn statsbidragen till
barnavdelningar.
Svenska stadsförbundet åberopar ett av förbundets sjukvårdsdelegation
i ärendet avgivet yttrande, vari yrkas, att bestämmelser om kvotbestämda statsbidrag
måtte utgå ur ifrågavarande statsbidragskungörelser. Till stöd härför
anför delegationen bland annat följande.
Skulle en kvotregel överhuvudtaget ha en funktion att fylla såsom spärr
mot att huvudmännen — mot ali förmodan — skulle anordna flera vårdplatser
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
för barn än som svarade mot det verkliga behovet, borde kvotregeln på något
sätt anknyta till platsbehovet. De bidragsgilla platserna borde sålunda sättas
i relation såväl till platsbehov som till folkmängd. I Stockholm gjorda undersökningar
hade givit till resultat, att behovet av barnplatser därstädes utgjorde
ungefär 0,4 5 % av antalet barn under 15 år. För år 1942, det sista
året med fullständiga siffror, skulle Stockholms stad enligt denna norm ha
behövt 404 platser. Staden förfogade över 266 vårdplatser men planerade en
utbyggnad för 179 barn. Enligt gällande statsbidragskungörelser vore blott
122 platser bidragsberättigade. Antalet skulle höjas till det dubbla enligt
medicinalstyrelsens förslag. Men även vid denna justering skulle kvoten vara
alltför knappt tilltagen och på intet sätt täcka det verkliga vårdbehovet.
Av medicinalstyrelsens utredning framginge, att förutom de större städerna
utanför landsting blott ett fåtal landstingsområden läge över den nuvarande
kvoten. Sjukvårdsdelegationen ville emellertid icke acceptera detta som ett
kriterium på att en ytterligare utbyggnad av barnsjukvården ej vore erforderlig.
Blott den slutsatsen kunde därav dragas, att vårdbehovet och platstillgången
de facto uppvisade betydande variationer.
Medelsbehovet för budgetåret 1946/47.
I skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen
avgivit förslag rörande beräkningen för nästa budgetår av anslaget till bidrag
till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett
m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget till 300 000
kronor.
Styrelsen har därvid upplyst, att ett belopp av 493 883 kronor vore disponibelt
för tillgodoseende av andra ansökningar för ifrågavarande ändamål än
sådana, som redan beviljats. Hos styrelsen innelåge en ansökning örn statsbidrag
med 150 000 kronor. Enligt vad styrelsen genom förfrågningar hos
landstingens förvaltningsutskott och de städer, som ej deltaga i landsting, inhämtat
kunde i anledning av framställningar örn statsbidrag, vilka enligt av
1945 års landsting eller av stadsfullmäktige fattade beslut vore att förvänta
före den 1 juli 1947, statsbidrag enligt gällande grunder komma att utgå med
ett sammanlagt belopp av 794 000 kronor. I enlighet härmed uppskattade
styrelsen vid oförändrade statsbidragsgrunder medelsbehovet för nästa budgetår
till (150 000 + 794 000-—493 883) 450 117 kronor eller i avrundat tal
450 000 kronor.
Sedermera har styrelsen i sin skrivelse den 29 november 1945 med framläggande
av förslaget till ändring av nu gällande bidragsgrunder för byggnads-
och driftbidragen till barnsjukvården angivit, att ett bifall till styrelsens
förslag skulle beträffande byggnadsbidragsanslaget medföra en kostnadsökning
av 257 500 kronor. Därvid hade dock styrelsen bortsett från möjligheten,
att en ändring av bestämmelserna i föreslagen riktning kunde komma att medföra,
att antalet vårdplatser å några av de tillämnade nya avdelningarna kunde
bli högre än vad som föreslagits. Styrelsen framhåller i detta sammanhang
att, därest den ifrågasatta ändringen för byggnadsbidragskungörelsens del
komme att beslutas, det vore angeläget, att detta beslut trädde i kraft snarast
möjligt eller ock erhölle retroaktiv verkan; i annat fall skulle nämligen en
viss och ingalunda önskvärd stagnation av dylika byggnadsföretag kunna befaras
uppkomma.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
Då styrelsen tidigare beräknat medelsbehovet till 450 000 kronor, skulle sålunda
anslaget böra uppskattas till (450 000 + 257 500) 707 500 kronor.
Emellertid torde ett uppskov till nästkommande budgetår med fattande av
beslut i något statsbidragsärende enligt styrelsens mening icke medföra någon
större olägenhet, varför styrelsen funnit ett anslag av i runt tal 650 000 kronor
böra vara för ändamålet tillfyllest under nästa budgetår.
I sin skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen även framlagt
förslag rörande medelsbehovet för bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. m. under nästa budgetår, för vilket ändamål för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 400 000 kronor. Styrelsen
har därvid upplyst, att enligt av styrelsen dittills fattade beslut statsbidrag
till driften av hithörande avdelningar kunde beräknas utgå för 670 vårdplatser
under år 1946, motsvarande ett sammanlagt statsbidragsbelopp av
443 355 kronor. Vidare har styrelsen räknat med att driftbidrag kunde komma
att utgå dels under hela nästa budgetår för 57 vårdplatser vid två avdelningar,
till vilkas inrättande statsbidrag beviljats men som ännu icke tillerkänts
driftbidrag, samt 46 vårdplatser vid två avdelningar, beträffande vilka
ansökningar örn driftbidrag ingivits till styrelsen, dels ock under halva nästa
budgetår för 50 vårdplatser vid en avdelning, beträffande vilken ansökan örn
byggnadsbidrag förelåge men ej slutligt prövats. Kostnaden för dessa avdelningar
har upptagits till respektive 37 620, 32 175 och 18 560 kronor. Slutligen
har styrelsen räknat med ett belopp av 2 640 kronor för ytterligare 4
vårdplatser till följd av inträffad ökning av invånarantalet i Stockholms stad.
I enlighet härmed har styrelsen under förutsättning av oförändrade statsbidragsgrunder
uppskattat det totala anslagsbehovet för nästa budgetår till
(443 355 + 37 620 + 32 175 + 18 560 + 2 640) 534 350 kronor, vilket belopp
styrelsen ansett kunna avrundas till 500 000 kronor.
Därest styrelsens förenämnda förslag till ändring av bidragsgrunderna
bifölles, räknat från och med den 1 juli 1946, föranledes enligt av styrelsen
i skrivelsen den 29 november 1945 gjord beräkning ett behov av statsbidrag
till ytterligare 185 vårdplatser för senare halvåret 1946, motsvarande ett belopp
av (185 X 2 X 165) 61 050 kronor. Styrelsen har emellertid icke ansett
det vara nödvändigt att med anledning härav föreslå någon ökning av det för
ändamålet tidigare äskade anslagsbeloppet å 500 000 kronor för nästa
budgetår.
Departementschefen.
Statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid eller i
anslutning till lasarett må för närvarande sammanlagt utgå för högst två
vårdplatser på varje 10 000-tal av sjukvårdsområdes invånare. I fråga om
statsbidrag till driften av dylika barnavdelningar finnes en liknande kvotföreskrift.
Där barnavdelning regelmässigt mottager barn från annat sjukvårdsområde
än det inom vilket den är belägen, må dock driftbidrag utgå
för det ytterligare antal vårdplatser, som Kungl. Maj:t på därom gjord framställning
kan finna skäl medgiva.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 84.
Dessa statsbidragsbestämmelser, vilka tillkommo genom beslut vid 1939
års lagtima riksdag, vilade på en av medicinalstyrelsen vid nämnda tidpunkt
gjord uppskattning av vårdplatsbehovet på medicinska barnavdelningar. Redan
vid förslagets framläggande för riksdagen uttalade föredragande departementschefen
tvivel örn att kvotbegränsningen gåve ett fullt tillfredsställande
uttryck för vårdplatsbehovet inom landet. Enligt hans mening innebure förslaget
en första utbyggnadsetapp i avbidan på att ytterligare erfarenhet vunnits
örn platsbehovet. Från medicinalstyrelsen föreligger nu förslag örn en
sådan uppmjukning av ifrågavarande spärr, att statsbidraget för såväl uppförande
som drift av barnavdelningar skall kunna utgå för en plats på 2 500
invånare, d. v. s. för dubbelt så många platser som för närvarande. Vidare ha
1941 års reumatikervårdssakkunniga i sitt i fjol avgivna betänkande örn
reumatikervårdens utbyggnad föreslagit, att kvotbegränsningen helt slopas.
En ändring i sistnämnda riktning har tidigare ifrågasatts av medicinalstyrelsen,
som dock numera funnit sig icke böra förorda en dylik åtgärd, innan
ytterligare erfarenheter inhämtats.
Jag delar medicinalstyrelsens och nämnda sakkunnigas uppfattning, att den
nuvarande relativt snäva kvotbegränsningen icke längre bör bibehållas. Redan
den under tiden efter de nuvarande bidragsreglernas tillkomst starkt stegrade
nativiteten giver vid handen, att behovet av vårdplatser väsentligt ökat. Såsom
medicinalstyrelsen framhållit lärer vidare tillämpningen av bestämmelserna
örn statsbidrag till psykisk bärna- och ungdomsvård komma att medföra, att
de medicinska barnavdelningarna i större utsträckning än som för närvarande
är fallet komma att anlitas för vård av barn, som lida av psykiska rubbningar.
Även en mera intensifierad vård av för tidigt födda barn — befolkningsutredningen
har framlagt förslag därom, vilket mött allmänt gillande i remissyttrandena
över förslaget — kräver utrymmen på barnavdelningarna. Såsom
framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen är läget i fyra landstingsområden
redan sådantj att behov av en omedelbar utbyggnad av barnavdelningar
utöver den fastställda kvoten föreligger.
För egen del anser jag i likhet med medicinalstyrelsen försiktigheten bjuda
att man icke nu helt släpper kvotregeln. För en avbidande hållning talar även
den omständigheten, att i flertalet landstingsområden, däribland samtliga i
Norrland, en större eller mindre marginal finnes, innan de nu gällande kvottalen
uppnås.
På grund av vad sålunda anförts är jag beredd att förorda en sådan ändring
i bestämmelserna örn byggnads- och driftbidrag, att statsbidrag må
utgå för högst en vårdplats på varje tal av 2 500 av sjukvårdsområdes invånare.
Av medicinalstyrelsen i övrigt ifrågasatt ändring av grunderna för
dessa statsbidrag torde icke för närvarande böra vidtagas.
De nya statsbidragsgrunderna torde böra vinna tilllämpning från och med
den 1 juli 1946. Det synes dock böra föreskrivas, att landsting eller stad
utanför landsting må för byggnads- eller ändringsarbeten, som påbörjats före
nämnda dag men efter 1945 års utgång, erhålla bidrag enligt de nya grunderna.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 84.
Såsom förut nämnts har medicinalstyrelsen under förutsättning av bifall
till sitt förevarande förslag uppskattat anslagsbehovet för bidrag till
uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett
m. m. för nästa budgetår till i runt tal 650 000 kronor. Mot denna uppskattning
synes i och för sig intet vara att erinra. Man torde emellertid få
räkna med att ännu rådande brist på byggnadsmateriel och andra omständigheter
kan komma att medföra, att vissa av de planerade byggnadsföretagen
icke komma till utförande under nästa budgetår. Jag anser mig därför kunna
förorda, att anslaget för nästa budgetår begränsas till ett belopp av 300 000
kronor. Det är min avsikt att vid sidan härav äska medel för hithörande
ändamål å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.
Anslagsbehovet för bidrag till driften av barnavdelningar vid
lasarett m. m. har av medicinalstyrelsen — under nyss angiven förutsättning
— för nästa budgetår ansetts kunna beräknas till i runt tal 500 000
kronor. Denna uppskattning, som i förhållande till innevarande budgetårs
anslag innebär en höjning med 100 000 kronor, synes mig kunna godtagas.
Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till ifrågavarande
barnavdelningar, som av mig i det föregående förordats,
att tillämpas från och med den 1 juli 1946;
dels ock å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret
1946/47 anvisa
a) till Bidrag till uppförande eller inrättande
av barnavdelningar vid lasarett m. m. ett reserva
-
tionsanslag av ............................................. kronor 300 000;
b) till Bidrag till driften av barnavdelningar
vid lasarett m. ra. ett förslagsanslag av ............ » 500 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hedfors.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 84.
340 l(i 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1946:199 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag för hudgetåret 1946/47 till barnavdelningar vid lasarett m. m. a1 i texten
- SU 1946:85 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till barnavdelningar vid lasarett m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 4 i texten