Sök i Ratio Lex

Angående nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm

1946-02-15 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:91, Angående nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad

för vissa militära institutioner i Stockholm;

given Stockholms slott den 15 februari 1946.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikationsoch

finansdepartementen anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad

föredragande fråga örn nybyggnad för vissa militära institutioner i

Stockholm samt anför därvid följande.

Enligt planerna för utflyttning från Stockholm av vissa i Stockholms garnison

ingående truppförband skall Svea livgarde förläggas till Sörentorp å

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 91.

261 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 91.

Järvafältet. Sedan några år pågår vid Sörentorp utbyggnad av det för regementet

erforderliga etablissementet. Delar av regementet ha redan erhållit

plats i den nya förläggningen. Återstående delar beräknas kunna överflyttas

sommaren 1946. I samband därmed frigöres helt det av regementet hittills

disponerade kasernetablissementet i Stockholm.

Intill Svea livgardes kasernetablissement belägna kaserner — förutvarande

Göta livgardes kasernetablissement — disponeras nu av Stockholms luftvärnsregemente.

Riksdagen har emellertid beslutat, att luftvärnsregementet skall

förläggas till Norrtälje, samt anvisat medel för påbörjande av nytt etablissement.

Frågan örn det framtida utnyttjandet av nu nämnda i Stockholm belägna

kasernetablissement (markområden) har tidigare anmälts för riksdagen i propositionen

1944: 174. Jag anförde därvid, att — sedan nya lokaler utan allt

för långt dröjsmål blivit iordningställda för luftvärnsregementet, vilket ur

olika synpunkter vore lämpligt — den mark, å vilken luftvärnsregmentets nuvarande

etablissement är beläget, i fortsättningen borde utnyttjas för bostadsoch

liknande ändamål. Däremot syntes efter Svea livgardes utflyttning hinder

icke föreligga att även i fortsättningen under överblickbar tid disponera detta

förbands kaserner för militära ändamål, under förutsättning dock att militär

trupp icke förlädes till lokalerna. Beträffande sistnämnda etablissement ansåg

jag mig i princip kunna ansluta mig dels till ett av arméns fortifikationsförvaltning

framlagt förslag, enligt vilket etablissementet efter erforderliga

ombyggnader och moderniseringar skulle tagas i anspråk för vissa till Stockholm

förlagda staber — fjärde militärbefälsstaben och kommendantsstaben i

Stockholm — för rådfrågningsbyrå för Stockholms inskrivningsområde, för

försvarsstabens fotoanstalt samt, eventuellt, för arméns officersskolor, dels

ock till ett av 1940 års militära byggnadsordning framställt förslag, enligt

vilket i sistnämnda etablissement skulle beredas plats jämväl för centralt bokoch

blankettförråd. Framlagt förslag örn koncentrering till etablissementet av

arméns officersskolor fann jag vara i behov av överarbetning.

Kostnaderna för erforderliga ombyggnads- och iståndsättningsarbeten å

Svea livgardes etablissement hade av militära byggnadsutredningen uppskattats

till 1 900 000 kronor. Motsvarande kostnader för förutvarande Göta

livgardes etablissement hade av utredningen — förutsatt att Stockholms luftvärnsregemente

skulle komma att kvarligga i Stockholm relativt lång tid —

uppskattats till 400 000 kronor.

För egen del beräknade jag kostnaderna för anordnande av nämnda lokaler

för försvarsstabens fotoanstalt och för centralt bok- och blankettförråd till

415 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket belopp borde ställas till

förfogande. Med hänsyn till osäkerheten rörande vid vilken tidpunkt nya

lokaler kunde beräknas för Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente,

av vilken anledning det icke syntes tillrådligt att helt bortse från förefintliga

brister i de nuvarande lokalerna, borde vidare 600 000 kronor disponeras för

avhjälpande av de allvarligaste olägenheterna. Förekommande iståndsättningsarbeten

borde emellertid bedrivas så att de i största möjliga mån bleve

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

3

till nytta även efter genomförandet av den ändrade dispositionen av Svea livgardes

kasernetablissement. Kostnaderna för ifrågavarande iståndsättningsoch

ombyggnadsarbeten (415 000 + 600 000 =) 1 015 000 kronor borde utgå

från vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram uppfört kvotanslag till

Vissa byggnadsarbeten m. m. I övrigt ansåg jag mig icke kunna vid detta tillfälle

ingå på en bedömning av medelsbehovet i övrigt.

Riksdagen fann (skrivelse nr 383), att ett utnyttjande av Svea livgardes

kaserner för militärt ändamål jämväl efter utflyttningen av förbandet kunde

anses erbjuda påtagliga fördelar. Enligt riksdagens mening hade det varit

önskvärt, att frågan kunnat bedömas med utgångspunkt från ett fullständigt

program rörande etablissementets utnyttjande. Riksdagen fann sig emellertid

icke vilja motsätta sig att i princip godkänna förslag, som för överskådlig tid

syntes innebära ett disponerande av Svea livgardes kaserner för militära

ändamål. Därest tvingande skäl icke förelåge att omedelbart vidtaga åtgärder

som medförde denna konsekvens, vore det emellertid önskvärt, att frågan örn

det framtida utnyttjandet av etablissementet ånyo underställdes riksdagen i

samband med definitiva förslag i fråga örn det lämpligaste sättet för kasernernas

disponerande. Riksdagen medgav, att vederbörligt kvotanslag fick

anlitas för de föreslagna iståndsättnings- och ombyggnadsarbetena.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att principbeslut föreligger av

huvudsaklig innebörd, att förutvarande Göta livgardes kasernetablissement

efter Stockholms luftvämsregementes utflyttning till Norrtälje icke längre

skall utnyttjas för militära ändamål samt att Svea livgardes etablissement

skall efter gardets utflyttning till Järvafältet efter erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten

i fortsättningen utnyttjas för huvudsakligen vissa till Stockholm

förlagda staber m. m. Härvid har förutsatts, att av förutvarande Göta

livgarde disponerade markområden skola frigöras för civila behov.

Någon ändring härutinnan har under den fortsatta utredningen av hithörande

spörsmål icke ifrågasatts. Däremot har under utredningen ifrågasatts,

huruvida icke föreliggande behov av lokaler för de militära institutionerna

borde tillgodoses genom uppförande av erforderliga nybyggnader å platsen

för Svea livgardes nuvarande etablissement, vilket sålunda skulle helt rivas.

I detta hänseende må följande framhållas.

I skrivelse den 20 december 1944 framlade arméns fortifikationsförvaltning

förslag till anordnande av lokaler inom Svea livgardes kasernetablissement

för försvarsstabens fotoanstalt samt centralt bok- och blankettförråd. Kostnaderna

för erforderliga ombyggnadsarbeten beräknades till 570 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941, innebärande en merkostnad av 155 000 kronor i

förhållande till i projiositionen 1944: 174 för ändamålet beräknat belopp. Härjämte

anmäldes avsikten vara att i samband med ombyggnadsarbetena med

anlitande av underhållsmedel utföra vissa iståndsättningsarbeten.

I syfte att nedbringa kostnaderna anbefalldes fortifikationsförvaltningen

att verkställa överarbetning av förslaget. I skrivelse den 19 februari 1945

framlade ämbetsverket resultatet av denna överarbetning. Ämbetsverket före
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition nr 91.

slog vissa begränsningar i ombyggnadsprogrammet och uppskattade kostnaderna

för detsamma till 415 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna

för iståndsättningsarbetena beräknades emellertid till högre belopp

än tidigare eller till inemot 200 000 kronor. Samtidigt härmed framlade fortifikationsförvaltningen

en preliminär plan för det framtida utnyttjandet av

övriga delar av etablissementet, innebärande bland annat, att dit skulle förläggas

lokaler jämväl för centrala värnpliktsbyrån, östra flygbasområdets

stab och de militära högskolorna. Kostnaderna för erforderliga arbeten uppskattades

till, bortsett från de militära högskolorna, inemot 2 300 000 kronor,

därav inemot 850 000 kronor för iståndsättningsarbeten. Inalles skulle

således för iordningställande av etablissementet erfordras, bortsett från högskolorna,

(415 000 + 200 000 + 2 300 000 =) 2 915 000 kronor enligt prisläget

den 1 juni 1941. Förslaget innebar, att hela det för Svea livgarde nu disponerade

kasernområdet skulle för framtiden tagas i anspråk för militära

ändamål.

Efter besök på platsen fann jag angeläget låta undersöka, huruvida icke

möjligheter kunde föreligga att åstadkomma en sådan lösning av aktuella

lokalbehov på längre sikt som förutsatte ianspråktagande av byggnader

och uppförande av eventuella nybyggnader inom en begränsad del av

kasemområdet. Åt fortifikationsförvaltningen uppdrogs att verkställa utredning

härutinnan, varvid en utbyggnad etappvis borde övervägas och planerna

utarbetas med tanke på att lokalbehovet för de militära högskolorna

skulle tillgodoses i anslutning till etablissementet.

Till efterkommande härav har fortifikationsförvaltningen verkställt ytterligare

utredning i ärendet. Resultatet av utredningen har överlämnats med

skrivelse den 15 september 1945. Samtidigt har ämbetsverket anmält resultatet

av verkställd utredning rörande möjligheterna att tillgodose det aktuella

lokalbehovet genom nybyggnader i erforderlig omfattning. Ämbetsverket

har anfört i huvudsak följande.

Den fortsatta utredningen av detta ärende hade, med beaktande av vad som

anförts i en inom försvarsdepartementet upprättad, den 18 maj 1945 dagtecknad

promemoria, inriktats på ett ianspråktagande för ifrågavarande ändamål

av allenast södra delen av Svea livgardes nuvarande kasernområde, varvid det

utrymmesbehov, som icke kunnat täckas genom utnyttjande av därå befintliga

byggnader —- kanslihuset och kasernflyglarna — avsetts skola tillgodoses

genom nybyggnader inom den ianspråktagna delen av kaserngården.

Jämsides med den sålunda verkställda utredningen hade vidare genom ämbetsverkets

försorg utarbetats ett förslag för tillgodoseende av samtliga förevarande

lokalbehov genom nybyggnad. Detta förslag hade ursprungligen varit

avsett att tjäna såsom jämförelseobjekt till ombyggnadsförslaget. Emellertid

hade nybyggnadsförslaget i sin slutliga utformning befunnits erbjuda beaktansvärda

fördelar i jämförelse med ombyggnadsförslaget, varför fortifikationsförvaltningen

funnit sig böra framlägga detsamma såsom alternativt

förslag.

I båda alternativen inginge, i överensstämmelse med vad i förutnämnda

promemoria angivits, lokaler för de militära högskolorna. Däremot hade en

tidigare föreslagen stallbyggnad funnits böra förläggas till annan plats, och

hade ämbetsverket i sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 anmält behov

av medel härför.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ta proposition nr 91.

Beträffande lokalbehovet för högskolorna hade samråd skett med cheferna

för armén, marinen och flygvapnet samt arméns officersutbildningskommitté.

Däremot hade samråd med byggnadsstyrelsen och 1945 års markkommission

icke medhunnits.

Beträffande de olika alternativen — örn- och tillbyggnad eller nybyggnad

— inhämtas av fortifikationsförvaltningens skrivelse i huvudsak följande.

Alternativ I. Örn- och tillbyggnad. Detta förslag bygger i allt

väsentligt på de principer, som angivits i ämbetsverkets yttrande den

19 februari 1945 samt förutnämnda promemoria den 18 maj 1945. De militära

högskolorna ha inrymts i en kasernlänga och en därmed sammanhängande

nybyggnad på kaserngårdens östra del. I en motsvarande nybyggnad

på kaserngårdens västra del ha inrymts tjänstebostäder för

maskinist, eldare och vaktmästare, lunchlokaler för kvinnlig personal och

värnpliktiga vid staberna och centrala värnpliktsbyrån, värmecentral, pjäshall

och gymnastiksal. Genom detta förslag tillgodoses lokalbehovet för fjärde

militärbefälsstaben, kommendantsstaben (tillika Stockholms försvarsområdesstab),

centrala värnpliktsbyrån, östra flygbasområdets stab, de militära högskolorna,

arméns truppslagsofficersskolor, centrala bok- och blankettförrådet

och försvarsstabens fotoanstalt.

Detaljerna i förslaget framgå av en vid fortifikationsförvaltningens skrivelse

den 15 september 1945 fogad beskrivning till skissförslag för disponering

av Svea livgardes etablissement.

Kostnaderna för erforderliga örn- och nybyggnadsarbeten lia av ämbetsverket

uppskattats till 5 280 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, därav

780 000 kronor beräknats belöpa å iståndsättningsarbeten.

Alternativ II. Nybyggnad. Vid nybyggnadsförslagets uppgörande

har fortifikationsförvaltningen utgått ifrån att Svea livgardes kasernområde

även i detta fall skulle tagas i anspråk. Detta område, som i den år

1931 fastställda stadsplanen för Stockholms stad upptagits som A-område,

d. v. s. reserverats för allmänna byggnader, har ansetts vara det lämpligaste

som i detta sammanhang kan komma i fråga med hänsyn till önskvärdheten av

att ifrågavarande lokaler förläggas i närheten av såväl militärstabsbyggnaden

vid östermalmsgatan som militärförvaltningarnas ämbetshus å Ladugårdsgärde

men likväl, av luftskyddshänsyn, på något avstånd från nämnda byggnader.

Då tomtmarken vid nybyggnad kan bättre utnyttjas än vid ombyggnad

är möjligt, har den ianspråktagna delen av kasernområdet kunnat avsevärt

minskas i jämförelse med ombyggnadsalternativet.

Förslaget innebär i korthet, att lokaler för högskolorna och truppslagsskolorna

sammanförts till en högre och centralt liggande byggnad samt tvenne

i vinkel mot denna ställda flygelbyggnader. Kring denna byggnadsgrupp som

kärna förläggas vid Linnégatan två byggnader, den östra innehållande lokaler

för militärbefäls- och kommendantsstaberna samt lunchrum för stabernas offi
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

cerare, elen västra innehållande lokaler för värnpliktsbyrån och flygbasområdesstaben.

Bok- och blankettförrådet, centraltryckeriet och fotoanstalten

förläggas i en särskild byggnad vid Banérgatan. Lunchrum för kvinnlig personal

och värnpliktiga samt bostäder inrymmas i en särskild mindre byggnad.

Kostnaderna för nybyggnadsalternativet ha av fortifikationsförvaltningen

uppskattats till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945.

Jämförelse mellan de båda alternativen. I skrivelsen den 15 september

1945 har fortifikationsförvaltningen anställt en jämförelse mellan

ifrågavarande båda alternativ och därvid anfört följande.

En jämförelse mellan de båda alternativen utfölle i flera hänseenden avgjort

till nybyggnadsförslagets förmån. Vid detta alternativ hade det varit

möjligt att helt dimensionera de särskilda byggnaderna med hänsyn till föreliggande

lokalbehov. Vid ombyggnadsaltemativet hade tvånget att anpassa

planlösningen till befintliga byggnader medfört, att en viss ej önskvärd splittring

av lokalgrupperna icke alltid kunnat undvikas. Den största olägenheten

vid ombyggnadsförslaget läge emellertid däri, att de gamla byggnaderna till

större delen utgjordes av logementsrum örn 60 kvadratmeters golvareal och

10 meters rumsdjup och i svårigheten att effektivt utnyttja och lämpligt belysa

denna rumsvolym för det nya behovet av ett stort antal mindre tjänsterum

med golvytor mellan 9 och 25 kvadratmeter. Förhållandet belystes av en

jämförelse mellan de båda alternativens byggnadsvolym, som för ombyggnadsförslaget

uppginge till 135 000 kubikmeter under aet att nybyggnadsförslaget

upptoge allenast 85 000 kubikmeter. Ombyggnadsförslaget tillskapade

såsom lagerlokaler lämpliga källare av allenast 2 000 kvadratmeter golvyta

under det att nybyggnadsförslaget innehölle en golvyta av 4 700 kvadratmeter.

Byggnadskostnaderna för nybyggnadsförslaget vore (6780000—5280000=)

1 500 000 kronor högre än motsvarande kostnader för om- och tillbyggnad.

Emellertid frigjordes vid nybyggnad tomtmark, utöver den vid örn- och tillbyggnadsaltemativet

frigjorda, för ett beräknat värde, med tillämpning av ett

försiktigt beräkningssätt, av 850 000 kronor, varför skillnaden skulle uppgå

till högst (1 500 000 — 850 000 =) 650 000 kronor. Härtill komme, att de årliga

uppvärmningskostnaderna för ombyggnadsaltemativet beräknades bliva

21 000 kronor högre än för nybyggnadsförslaget, varjämte de årliga underhållskostnaderna

beräknats bliva 10 000 kronor högre. Med hänsyn härtill

syntes den högre byggnadskostnaden för nybyggnad kunna beräknas bliva

utjämnad efter omkring 20 år.

Ur arkitektonisk synpunkt kunde anföras, att gardeskasernen och i synnerhet

dess effektfullt artikulerade mittparti mot söder onekligen ägde ett visst

värde i estetiskt hänseende och i egenskap av tidstypisk kasernarkitektur men

att å andra sidan just dess karaktär av kasern torde mindre väl förena sig

med dess ifrågasatta nya användning.

Beträffande arbetstiden för de olika alternativen vore slutligen att märka,

att uppförandet av de för staberna och värnpliktsbyrån avsedda nybyggnaderna

kunde påbörjas utan avvaktande av kasernbyggnadernas rivning.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen

uttalat, att ämbetsverket av de framlagda förslagen funnit det som avser nybyggnad

vara att obetingat föredraga. Fortifikationsförvaltningen har hemställt,

att detta förslag måtte komma till utförande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 91.

7

I ärendet ha utlåtanden avgivits av 1945 års markkommission den 20

oktober och av byggnadsstyrelsen den 23 oktober 1945.

1945 års markkommission har anfört följande.

Under kommissionens förhandlingar hade statens representanter meddelat,

att Svea livgardes kasernområde efter gardets utflyttning till Järvafältet fortfarande

komme att vara behövligt för statliga ändamål. Till följd härav hade

stadens representanter i kommissionen, som framställt önskemål att staden

måtte få förvärva kasernområdet, frånfallit detta önskemål. Vid detta förhållande

hade markkommissionen — örn det ansåges nödvändigt att fortfarande

utnyttja kasernområdet för militära ändamål —- för sin del ingen erinran mot

att kasernområdet disponerades på föreslaget sätt. Med erinran örn den rådande

bristen på mark för såväl statliga som kommunala ändamål ville kommissionen

emellertid understryka vikten av att tillgänglig mark utnyttjades

så effektivt som möjligt.

Byggnadsstyrelsen har anfört följande.

Genom planerade nybyggnader för krigsarkivet och i form av tillbyggnader

till ämbetshuset å Ladugårdsgärde komme åtskilliga lokaler att frigöras,

vilka för närvarande disponerades för militära ändamål och utgjordes av dels

förhyrningar, vilka vid avflyttning syntes böra avvecklas, dels utrymmen inom

statens historiska museum och Artillerigården, vilka lämpligen borde utnyttjas

för andra ändamål, och dels hela ämbetsbyggnaden vid Bödbodtorget,

Jakobsgatan 30, innehållande 190 rum med en sammanlagd nettoyta av 3 500

kvadratmeter. Genom uppförandet av krigsarkivets nybyggnad frigjordes

dessutom inom militärbefälsstabsbyggnaden, Östermalmsgatan 87, 16 rum

med en sammanlagd golvyta av 667 kvadratmeter, vilka lokaler borde kunna

utnyttjas för andra militära ändamål.

I betraktande härav och då genom krigsorganisationens avveckling ytterligare

ett stort antal lokaler kunde förväntas bliva lediga samt försvarets

framtida organisation för närvarande övervägdes syntes vissa svårigheter för

närvarande möta att med full säkerhet överblicka det lokalbehov för försvarets

räkning, som under den närmaste tiden komme att göra sig gällande.

I fråga örn de nu föreliggande förslagen hade styrelsen intet att i och för

sig erinra mot att Svea livgardes tomtområde toges i anspråk för avsedda

ändamål. På grund av kronans brist på välbelägen bvggnadsmark i Stockholm

ville styrelsen samtidigt framhålla vikten av att icke någon del av det

för närvarande av Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente disponerade

området avyttrades, utan att detta i sin helhet reserverades för statliga

ändamål.

De båda alternativa förslagen hade av fortifikationsförvaltningen beräknats

draga en kostnad av, till- och ombyggnadsförslaget 5 280 000 kronor och nybyggnadsförslaget

6 780 000 kronor. Genom till- och ombyggnad skulle, trots

de höga kostnaderna, på grund av de befintliga byggnadernas art och måttförhållanden

icke kunna erhållas rationella planlösningar och fullgoda lokaler.

I betraktande härav syntes det vara mera ekonomiskt förtänksamt att lägga

nybyggnadsalternativet till grund för ett eventuellt utförande.

Styrelsen önskade även framhålla, att de företedda förslagen icke kunde

anses vara annat än en preliminär utredning, ägnad att klarlägga företagets

och kostnadernas ungefärliga omfattning. På grund härav och då en mera ingående

prövning av föreliggande lokalbehov m. m. icke kunnat ske, hade styrelsen

icke kunnat ingå på en detaljgranskning av förslagen. Styrelsen förutsatte,

att slutgiltigt förslag komme att utarbetas genom styrelsens försorg

på samma sätt som skett nied övriga militära ämbetsbyggnader i Stockholm.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

8 Kungl. May.ts proposition nr 91.

För närvarande ville styrelsen endast nämna, att tomtutrymmet i nybyggnadsalternativet

förefölle väl knappt tillmätt, varför erforderliga jämkningar

borde övervägas vid ett slutligt utarbetande.

Yad kostnaderna beträffade kunde dessa på utredningens nuvarande stadium

ej av styrelsen med säkerhet bedömas, men syntes de angivna totalbeloppen

vara väl lågt beräknade, för det fall förslagen skulle komma till utförande

i föreliggande skick. Enligt hos styrelsen överslagsvis gjorda beräkningar

skulle sålunda till- och ombyggnadsförslaget komma att draga en kostnad

av omkring 6 000 000 kronor och nybyggnadsförslaget omkring 7 250 000

kronor.

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört rörande svårigheten att

för närvarande bedöma behovet av lokaler för de militära organen har jag

anmodat chefen för försvarsstaben att förebringa utredning rörande den framtida

dispositionen av militärstabsbyggnaden under förutsättning att de militära

högskolorna, krigsarkivet och försvarsstabens krigshistoriska avdelning

samt försvarsstabens fotoanstalt utflyttas till under uppförande varande eller

planerade byggnader. I angivna hänseende verkställd utredning utvisar, att

inom militärstabsbyggnaden — som, bortsett från tjänstebostäder och bibliotek,

innehåller 327 rum — skulle för överbefälhavaren med personlig stab,

försvarsstaben och arméledningen erfordras 319 rum. Såsom utgångspunkt

för beräkningarna har därvid tagits det av den s. k. högkvarterskommittén i

september 1945 framlagda organisationsförslaget för försvarsstaben och arméledningen.

Genom utflyttningen ledigblivna utrymmen ha tänkts skola disponeras

av de avdelningar av försvarsstaben och arméledningen, vilka för närvarande

disponera lokaler (omkring 50 rum) i kronans fastighet Jakobsgatan

30 eller för vilka lokaler förhyras i öppna marknaden (hyreskostnad omkring

65 000 kronor för år).

Under de senaste åren ha betydande svårigheter förelegat att tillgodose lokalbehovet

för de till Stockholm förlagda militära förvaltnings- och stabsorganen.

För förvaltningsorganens del ha åtgärder vidtagits för behovets tillgodoseende

på längre sikt genom uppförande av nya förvaltningsbyggnader å Ladugårdsgärde.

För stabsorganens del ha hittills tillgängliga utrymmen i statliga byggnader

icke varit tillräckliga; omfattande förhyrningar av kontors- och bostadslägenheter

ha måst ske. Till en del ha dessa förhyrningar varit en följd av

den ansvällning av verksamheten som betingats av beredskapsförhållandena,

till en del ha de motiverats av den utökade organisation som 1942 års försvarsbeslut

inneburit. Härtill kommer att vissa av försvarsstabens fotoanstalt

nu inom militärstabsbyggnaden i Stockholm utnyttjade lokaler befunnits ur

olika synpunkter otillfredsställande samt att behov uppstått att bereda lokaler

för ett för försvaret gemensamt, till Stockholm förlagt centralt bok- och

blankettförråd, vilket enligt riksdagens beslut skall inrättas i rationaliseringssyfte.

Under år 1943 anmäldes behov av omfattande och kostnadskrävande iståndsättningsarbeten

å de kasernetablissement som utnyttjades av Svea livgarde

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 91.

9

och Stockholms luftvärnsregemente. Då enligt statsmakternas beslut det

förra förbandet inom en snar framtid skulle utflytta till Järvafältet och även

frågan örn utflyttande av luftvärnsregementet från Stockholm var aktuell

fann jag vid bedömandet av ändamålsenligheten av berörda förslag till iståndsättningsarbeten

nödvändigt taga under övervägande frågan örn det framtida

utnyttjandet av etablissementen. Tanken låg då nära till hands att för tillgodoseende

av det lokalbehov, som enligt vad nyss anförts förelåg, utnyttja

det utrymme, som frigjordes efter beslutad eller ifrågasatt utflyttning av

förenämnda truppförband. Av arméns fortifikationsförvaltning i sådant

hänseende verkställd utredning visade, att förutsättningar förelågo att efter

erforderliga om- och tillbyggnader samt iståndsättningsarbeten använda det

av Svea livgarde disponerade etablissementet för dessa ändamål. Vid

anmälan av proposition i ämnet till 1944 års riksdag (1944: 174) förordade

jag också i princip, att Svea livgardes etablissement skulle efter erforderliga

ombyggnadsarbeten utnyttjas för tillgodoseendet av ifrågakommande militära

lokalbehov och att det av luftvärnsregementet disponerade etablissementet

skulle, därest förbandet bomme att erhålla lokaler utom Stockholm, frigöras

för civila ändamål. Riksdagen fann (skrivelse nr 383) icke anledning till

erinran häremot.

Av berörda proposition framgår, att jag fann det möjligt att vid detta tillfälle

taga ställning till frågan örn detaljdispositionen av Svea livgardes

etablissement endast såtillvida, att jag förordade anvisande av medel för

iordningställande av lokaler för försvarsstabens fotoanstalt och det centrala

bok- och blankettförrådet. Härjämte förordade jag, att medel skulle anvisas

för vissa iståndsättningsarbeten å ifrågavarande etablissement; jag

förutsatte emellertid att dessa arbeten skulle så utföras, att de bomme till

nytta för framtiden. Med bifall till Kungl. Majlis i berörda proposition framlagda

förslag medgav riksdagen, att av vederbörligt inom 1942 års försvarsbeslut

anvisat kvotanslag till byggnadsarbeten finge disponeras dels 415 000

kronor för iordningställande av lokaler för försvarsstabens fotoanstalt samt

centralt bok- och blankettförråd, dels ock 600 000 kronor för erforderliga

iståndsättningsarbeten å etablissementen. Riksdagen uttalade emellertid, att

det vore önskvärt, att frågan om det framtida utnyttjandet av Svea livgardes

etablissement örn möjligt i dess helhet underställdes riksdagen.

Av redogörelsen i det föregående har framgått, att kostnaderna för iordningställande

av avsedda lokaler för fotoanstalten och bok- och blankettförrådet

visat sig bliva högre än för ändamålet räknats med vid anmälan av

propositionen 1944: 174. Med hänsyn härtill och med beaktande jämväl av

riksdagens uttalande om angelägenheten av att en generalplan utarbetas

rörande det framtida utnyttjandet av Svea livgardes etablissement har jag föranstaltat

örn ytterligare utredning i syfte att dels minska de angivna

kostnaderna dels klarlägga frågan om utnyttjandet av återstående lokalutrymmen

inom etablissementet. Den utredning som i dessa hänseenden

numera föreligger synes möjliggöra en god överblick över dessa lokalfrågor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

Det i propositionen 1944:174 framlagda oell av riksdagen utan erinran

lämnade förslaget innebar i princip, att förutvarande Göta livgardes etablissement

(av etablissementet disponerat markområde) efter Stockholms

luftvärnsregementes utflyttning från huvudstaden icke längre skulle utnyttjas

för militära ändamål. Härutinnan ifrågasättes nu icke någon ändring. Sedan

av statsmakterna numera beslutad utflyttning av regementet till ett i trakten

av Norrtälje iordningställt etablissement genomförts, böra således de av förbandet

nu disponerade områdena för framtiden utnyttjas för civila behov.

I fråga örn utnyttjandet av Svea livgardes etablissement åter synes

den numera föreliggande utredningen giva anledning till förnyade överväganden

jämväl rörande principerna för etablissementets framtida utnyttjande.

Utgångspunkten för det år 1944 fattade principbeslutet var det trängande

lokalbehovet inom huvudstaden för vissa militära staber och institutioner.

Beträffande frågan huruvida förändringar med avseende å detta behov numera

inträtt och örn av denna anledning grunderna för berörda beslut kunna

sägas vara undanryckta må till en början framhållas följande.

Biksdagen har fattat beslut örn uppförande av nybyggnader för de militära

högskolorna och för krigsarkivet. Förstnämnda byggnad har, med hänsyn

till pågående utredning rörande skolornas organisation, ännu icke igångsatts;

medel för dess påbörjande ha emellertid anvisats av riksdagen. Den

för krigsarkivet avsedda nybyggnaden åter har nyligen påbörjats. Högskolorna

och vissa delar av krigsarkivet äro för närvarande inrymda i militärstabsbyggnaden

å Östermalm. Genom utflyttningen av dessa institutioner

och försvarsstabens fotoanstalt kunna vissa utrymmen inom militärstabsbyggnaden

frigöras för andra ändamål. Den utredning rörande utnyttjandet

av dessa utrymmen som chefen för försvarsstaben verkställt visar, att det

frigjorda utrymmet erfordras för beredande av lokaler för de delar av försvarsstaben

och arméledningen — enligt fredsorganisation — som nu äro

förlagda annorstädes i huvudstaden men som av organisatoriska skäl och även

i syfte att avveckla i allmänna marknaden verkställda förhyrningar böra inrymmas

i militärstabsbyggnaden. Berörda utflyttningar giva däremot icke utrymme

för vissa andra staber (institutioner), för vilka lokaler nu förhyras. Jag

syftar här närmast på fjärde militärbefälsstaben, kommendantsstaben i Stockholm

och centrala värnpliktsbyrån, för vilka även i fredstid erfordras betydande

utrymmen. Angelägenheten att avveckla dessa förhyrningar, vilka

draga avsevärda kostnader — i februari 1945 inemot 125 000 kronor för år

— kvarstår således.

Vid anmälan av propositionen 1944: 174 fann jag en koncentration av

arméns officersskolor med förläggning till Svea livgardes etablissement erbjuda

beaktansvärda fördelar, varför jag förordade åtgärder i sådan riktning.

Enligt de för dessa skolor preliminärt uppgjorda planerna skulle artilleri-,

luftvärns- och ingenjörskolorna, som nu äro anslutna till artilleri- och ingenjörhögskolan,

inrymmas i en ny militär högskolebyggnad, medan infanteri-,

kavalleri- och pansarofficersskolorna skulle förläggas i anslutning till krigsskolan

på Karlberg samt trängofficersskolan kvarbliva i Skövde. Svång
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

heten att för det dåvarande bedöma i vad mån Karlbergs slott bomme att

bliva rationellt utnyttjat vid en förläggning av nämnda officersskolor till

Svea livgardes etablissement föranledde mig att förorda en överarbetning av

projektet örn centralisering av officersskolorna. Ytterligare överväganden

rörande utnyttjandet av Karlbergs slott ha numera ägt rum. Det har därvid

visat sig vara lämpligt att fullfölja de i propositionen 1944: 174 angivna planerna.

Vid sådant förhållande finner jag mig böra räkna med att nämnda

skolor i huvudsak förläggas till Svea livgardes etablissement.

Behovet av nya lokaler för försvarsstabens fotoanstalt och för centralt

bok- och blankettförråd kvarstår oförändrat. Härjämte har behov befunnits

föreligga av lokaler för östra flygbasområdesstaben. Denna stab hade ursprungligen

avsetts skola inrymmas i flygvapnets ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.

Emellertid har det visat sig, att plats inom byggnaden icke finnes för

staben.

Av vad nu sagts torde framgå, att det lokalbehov som inom den närmaste

framtiden blir aktuellt — antingen för att frigöra förhyrda lokaler, för att

täcka nytillkommet behov eller för att ersätta mindre ändamålsenliga lokaler

— såvitt nu kan bedömas snarast överstiger vad som vid tidpunkten för

framläggandet av propositionen 1944:174 beräknades föreligga. Återstår då att

belysa i vad mån lokaler därefter blivit tillgängliga, som kunna tänkas ifrågakomma

som alternativ till den i berörda proposition angivna lösningen.

Först må då erinras, att 1945 års riksdag anvisat medel för fortsatt tillbyggnad

av den militära administrationsbyggnaden å Ladugårdsgärde, vilken tillbyggnad

är avsedd för försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning och

arméförvaltningens tygavdelning. Genom ianspråktagande av denna tillbyggnad

beräknas frigöras — förutom åtskilliga förhyrda lokaler — ämbetsbyggnaden

vid Jakobsgatan 30 i huvudstaden örn sammanlagt 3 500 kvadratmeter

nettoyta. Tänkbart vore att tillgodose förut berört lokalbehov genom

att utnyttja sistnämnda ämbetsbyggnad. Emellertid måste till en början beaktas,

att byggnaden icke förslår för tillgodoseende av alla de aktuella lokalbehoven.

Vidare må framhållas att den centralisering av de militära organen

till övre Östermalm-Ladugårdsgärde, som ett fullföljande av projektet örn

ianspråktagande av Svea livgardes etablissement skulle innebära, icke ernås

vid en förläggning av vissa av här ifrågavarande organ till centrum av staden.

Att berörda ämbetsbyggnad kommer att finna användning för andra statliga

ändamål torde vara ställt utom allt tvivel. I vart fall synes det mig mer

ändamålsenligt att utnyttja ifrågavarande centralt belägna ämbetsbyggnad

för den centrala statsförvaltningen mera närliggande organ än de militära

institutioner, som nu äro i fråga. Några andra i statens ägo befintliga lokaler,

som skulle kunna disponeras för ifrågavarande militära institutioner, torde

icke vara eller inom överskådlig tid bliva tillgängliga.

Vad nu sagts ger vid handen, att det i propositionen 1944: 174 anmälda

lokalbehovet kvarstår, att därutöver vissa behov tillkommit samt att dessa

behov icke kunna lämpligen och i vart fall icke i full utsträckning tillgodoses

genom ianspråktagande av förefintliga eller inom överblickbar tid frigjorda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

statliga byggnader. Förutsättningen för 1944 års principbeslut i fråga om

det framtida utnyttjandet av Svea livgardes kasernetablissement — tillgodoseendet

av lokalbehovet för vissa militära organ — föreligger således

alltjämt.

Som förut nämnts har riksdagen fattat beslut örn uppförande norr om

Valhallavägens förlängning mot öster av en för de militära högskolorna avsedd

nybyggnad. På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1939: 154

anvisade sålunda riksdagen (skrivelse nr 175) för budgetåret 1939/40 för

ändamålet ett reservationsanslag av 2 200 000 kronor. Totalkostnaderna för

byggnaden beräknades till 4 300 000 kronor. Då redan för budgetåret 1938/39

anvisats 50 000 kronor för vissa förberedande åtgärder, beräknades återstående

medelsbehov till 2 050 000 kronor. Framhållas må, att förslag i

början av år 1943 avgivits örn uppförande av en nybyggnad, kostnadsberäknad

till 3 300 000 kronor. Byggnadsfrågan har emellertid hittills fått anstå

med hänsyn till förhållandena på byggnadsmarknaden och i avvaktan på resultatet

av pågående utredning rörande officersutbildningen inom armén.

Med hänsyn till inträffad prisstegring och delvis ändrade utgångspunkter för

beräkningen av utrynnnesbehovet torde det vara att förvänta, att en nybyggnad

icke nu skall kunna uppföras inom ramen för angivna kostnad av

3 300 000 kronor. Riksdagen har (skrivelse 1945: 217) medgivit, att anslaget

å 2 200 000 kronor må disponeras jämväl under innevarande budgetår.

Det lokalbehov som anmäldes i propositionen 1944: 174 var ej av den omfattningen

att för dess tillgodoseende skulle behöva tagas i anspråk samtliga

till Svea livgardes etablissement hörande byggnader. Den fortsatta utredningen

rörande etablissementets utnyttjande har tagit sikte på att undersöka

möjligheterna att taga dessa utrymmen i anspråk även för de militära högskolorna,

varigenom den för skolorna beslutade nybyggnaden icke skulle behöva

uppföras och det markområde vid Valhallavägen som reserverats för dessa

skolor skulle kunna disponeras för andra ändamål. Utredningen har utvisat,

att förutsättningar härför föreligga.

Förslag har nu framlagts av arméns fortifikationsförvaltning rörande tillgodoseende

inom ramen för Svea livgardes etablissement av här berörda lokalbehov

för fjärde militärbefälsstaben, kommendantsstaben, östra flygbasområdets

stab, centrala värnpliktsbyrån, centralt bok- och blankettförråd, försvarsstabens

fotoanstalt, arméns officersskolor och de militära högskolorna.

I förhållande till 1944 års förslag innebär detta förslag — i det

föregående betecknat alternativ I — i princip den nyheten, att endast örn

kring 27 000 kvadratmeter av den till 45 000 kvadratmeter uppgående kaserntomten

behöver tagas i anspråk men att såsom ersättning för vissa byggnader

å den frigjorda delen av området — bland annat en matinrättning och en

gymnastiksal — skola uppföras vissa tillbyggnader i omedelbar anslutning till

de egentliga kasernbyggnaderna. Kostnaderna för förslagets genomförande

Ira av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 5 280 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1945. Någon direkt jämförelse med de i propositionen 1944: 174

framlagda kostnadsberäkningarna för etablissementets ombyggnad — inemot

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majda proposition nr 91.

2 000 000 kronor — kan icke åstadkommas, då det nu aktuella byggnadsprogrammet

är ett annat, mer omfattande än det tidigare diskuterade. Det torde

dock stå klart, att erforderliga om- och tillbyggnader inom etablissementet i

och för sig komma att draga betydligt större kostnader än man tidigare räknat

med. Tages hänsyn till att i och med byggnadsprojektets genomförande inbesparas

medel, 4 300 000 kronor, som enligt prisläget 1939 beräknats erforderliga

endast för uppförande av nybyggnad för de militära högskolorna och

officersskolorna, synes emellertid detta alternativ ekonomiskt försvarbart;

merkostnaden för tillgodoseendet av lokalbehovet för de militära staberna,

värnpliktsbyrån, bok- och blankettförråd och fotoanstalten skulle — bortsett

från prisstegringar — uppgå till allenast omkring en miljon kronor. Tages hänsyn

jämväl till värdet av den tomtmark som vid genomförande av det nu framlagda

programmet frigöres, måste enligt min mening detta rent ekonomiskt

anses det i propositionen 1944: 174 överlägset. De med det fortsatta ianspråktagandet

av Svea livgardes kasernetablissement förenade högre kostnaderna

enligt nu föreliggande beräkningar synas mig således icke behöva i och för

sig medföra ett frångående av det principbeslut, som statsmakterna år 1944

fattade.

Fortifikationsförvaltningen har emellertid jämsides med den fortsatta utredningen

rörande ianspråktagandet av ifrågavarande etablissement utarbetat

förslag, syftande till ett tillgodoseende av det förefintliga lokalbehovet enbart

genom uppförande av nybyggnader på det av Svea livgarde nu disponerade

området. Förslaget -— betecknat som alternativ II — innebär i likhet med det

såsom alternativ I betecknade, att endast en del (den sydligaste) av kaserntomten

tages i anspråk. Sålunda erfordras endast omkring 18 000 kvadratmeter

av tomten för ändamålet mot 27 000 kvadratmeter enligt alternativ I. Samtliga.

å kasernområdet nu belägna byggnader förutsättas skola rivas. Kostnaderna

för förslagets realiserande ha av fortifikationsförvaltningen uppskattats

till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945. I förhållande

till örn- och tillbyggnadsalternativet innebär således nybyggnadsförslaget

en merkostnad av 1500 000 kronor. Att merkostnaden kunnat

bliva så förhållandevis liten torde delvis förklaras därav att de till ombyggnad

ifrågakommande byggnaderna ha en massiv byggnadsstomme och

att relativt omfattande och kostnadskrävande ändrings- och iståndsättningsarbeten

bliva nödvändiga för att giva byggnaderna en till deras nya användning

anpassad form.

Nybyggnadsalternativet har av fortifikationsförvaltningen förordats till

genomförande framför örn- och tillbyggnadsalternativet. Även byggnadsstyrelsen

har givit företräde åt nybyggnadsalternativet.

För egen del finner jag nybyggnadsalternativet innebära så avsevärda fördelar,

att jag icke tvekar att förorda detsamma. Till en början må framhållas,

att endast genom nybyggnad en fullt rationell och för de till inflyttning

ifrågakommande institutionernas behov anpassad planlösning är möjlig. Vid

ombyggnadsalternativet åter måste man med hänsyn till de nuvarande kasernbyggnadernas

form räkna med att såväl planlösning som de särskilda tjänste
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

rummens form i många fall bli mindre tillfredsställande. Vidare må framhållas,

att enligt nybyggnadsalternativet endast en mindre del av kasernetablissementets

område behöver tagas i anspråk. Med hänsyn till den av 1945

års markkommission särskilt påtalade bristen på mark för allmänna ändamål

synes mig angeläget, att nu ifrågavarande byggnadsfråga så löses, att minsta

möjliga mark därför behöver tagas i anspråk. Vid ett genomförande av detta

alternativ är det möjligt att disponera icke mindre än 60 % — omkring 27 000

kvadratmeter — av den nuvarande tomten för andra ändamål, vartill kommer,

liksom enligt alternativ I, den tomt som reserverats för de militära högskolorna

men i fortsättningen kan avses för andra ändamål. Slutligen må erinras att de

årliga uppvärmnings- och underhållskostnaderna enligt nybyggnadsalternativet

beräknats bliva omkring 30 000 kronor lägre än vid örn- och tillbyggnadsalternativet.

Vad som kan framkalla betänkligheter mot detta alternativ synes vara,

att den pågående översynen av försvarsorganisationen kan komma att leda till

ett minskat behov av utrymme för de militära organen, varför nybyggnad icke

borde nu komma till utförande. Denna invändning träffar emellertid även

alternativ I liksom varje annat alternativ som förutsätter mer avsevärda kapitalinvesteringar.

Vid bedömandet av invändningens tyngd måste hänsyn tagas

till att de lokaler som här avses i största utsträckning bliva användbara även

för andra administrativa ändamål m. m. Då jag utgår från att byggnaderna

komma att utföras på sådant sätt att de lätt kunna användas för andra institutioner,

finner jag nyss anförda betänkligheter icke kunna bliva utslagsgivande.

Jag anser sålunda den i ämnet verkställda fortsatta utredningen rörande

det lämpligaste sättet att tillgodose förefintligt lokalbehov för de avsedda

militära institutionerna giva vid handen, att en nybyggnad förlagd till Svea

livgardes nuvarande kasernområde är att föredraga framför den i propositionen

1944: 174 avsedda ombyggnaden av förbandets etablissement. Någon i och

för sig lämpligare eller mindre kostnadskrävande förläggning av nybyggnaden

torde icke kunna anvisas, örn hänsyn tages till önskemålet att ifrågavarande

lokaler böra förläggas i närheten av såväl militärstabsbyggnaden som den

militära förvaltningsbyggnaden å Ladugårdsgärde.

Vad härefter angår den närmare utformningen av det framlagda byggnadsprogrammet,

har byggnadsstyrelsen framhållit, att de företedda förslagen icke

finge betraktas annat än som preliminära och ägnade att klarlägga företagets

och kostnadernas ungefärliga omfattning. Jag delar i viss mån denna byggnadsstyrelsens

uppfattning. Särskilt finner jag önskvärt, att mera detaljerade

beräkningar framläggas rörande lokalbehovet för de olika institutionerna, och

jag förutsätter, att ytterligare undersökningar verkställas örn möjligheterna att

åstadkomma begränsningar härutinnan. Vid byggnadsprojektets närmare utformning

torde jämväl kunna ifrågakomma att vidtaga vissa ändringar såväl

av lämplighets- som arkitektoniska skäl. I stort anser jag emellertid förslaget

kunna läggas till grund för en mer definitiv utformning; det torde fa ankomma

på Kungl. Maj:t att inom ramen för de medel som kunna komma att anvisas

för företaget besluta örn dess slutliga utformning.

Kostnaderna för det av mig förordade nybyggnadsprogrammet ha av forti
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 91.

fikationsförvaltningen beräknats till 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1945. Byggnadsstyrelsen har ansett dessa beräkningar hållna i underkant

och uppskattat kostnaderna till ett med 470 000 kronor ökat belopp.

För egen del anser jag icke uteslutet, att kostnaderna skola kunna hållas

inom den av fortifikationsförvaltningen angivna ramen, helst som det är min

förhoppning, att den av mig förordade utredningen rörande lokalbehovet skall

utvisa möjligheter att något begränsa byggnadsprogrammet. Jag finner mig

därför böra lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar till grund för ett

medelsäskande i ämnet.

Vad slutligen angår finansieringen av de med byggnadsföretaget förenade

kostnaderna — 6 780 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande

omkring 6 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 — må här framhållas

följande. Med den sammankoppling av byggnadsfrågan för de militära

högskolorna (arméns officersskolor) med övriga byggnadsfrågor, som i det

föregående förordats, kommer det av 1939 års riksdag anvisade anslaget av

2 200 000 kronor — varå enligt budgetredovisningen för budgetåret 1944/45

den 30 juni 1945 inemot 2 125 000 kronor kvarstå outnyttjade — icke att erfordras

för det med anslaget ursprungligen avsedda ändamålet. Realiserandet

av projektet med en fristående byggnad för de nämnda skolorna beräknades,

såsom förut framhållits, erfordra en ytterligare anvisning av 2 050 000 kronor,

varför totalkostnaderna kunna beräknas ha uppgått till (2 200 000 +

2 050 000 =) 4 250 000 kronor. Kostnaderna för ifrågavarande skolbyggnad

ha såsom avseende ett före 1942 års försvarsbeslut liggande byggnadsföretag

icke förutsatts skola belasta den för försvarsbeslutet uppgjorda kostnadsramen.

Det synes mig vara principiellt riktigt, att kostnaden för ett

till Svea livgardes nuvarande område förlagt byggnadskomplex till den

del, som motsvaras av vad som inbesparas genom att den fristående

skolbyggnaden icke kommer till utförande, anvisas såsom ett särskilt, utom

berörda kostnadsram fallande anslag. Återstående kostnad (6 780 000 —

4 250 000 =) 2 530 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945, motsvarande

omkring 2 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, skulle då belasta

berörda kostnadsram eller — i fråga örn merkostnader till följd av prisstegring

(2 530 000 —- 2 250 000 =) 280 000 kronor — därför anvisat prisstegringsanslag.

Tidigare har räknats med en belastning av ramen med 1 015 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Merbelastningen i förevarande sammanhang

skulle då bliva (2 250 000 — 1 015 000 =) 1 235 000 kronor.

Jag förordar således, att av vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram

anvisat kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. må för ifrågavarande

ändamål anlitas — utöver vad som förutsatts i propositionen 1944: 174 —

ytterligare 1 235 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 ävensom att ett

särskilt investeringsanslag utom kostnadsramen å 4 250 000 kronor anvisas

under arméns delfond av försvarets fastighetsfond till bestridande av de med

här avsedda byggnadsprojekt förenade kostnaderna.

Jag förutsätter härvid, att outnyttjat belopp å det av 1939 års riksdag anvisade

reservationsanslaget givetvis icke skall få tagas i anspråk ävensom atti

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

vederbörligt kvotanslag icke må tagas i anspråk för iståndsättningsarbeten å

förutvarande Göta livgardes etablissement; därest dylika arbeten skulle visa

sig ofrånkomliga under den tid som återstår innan Stockholms luftvärnsregemente

utflyttat till sitt nya etablissement torde härför få anlitas vederbörlig

underhållspost å staten för försvarets fastighetsfond.

Här må slutligen framhållas, att samtliga till Svea livgardes etablissement

hörande byggnader äro att betrakta såsom i sin helhet indirekt avskrivna

bortsett dock från vissa mindre ändringsarbeten, vilka sannolikt torde kunna

regleras över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm

under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 250 000 kronor,

dels ock medgiva, att för bestridande av i det föregående angiven

delkostnad för ifrågavarande nybyggnad må anlitas det i

årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: Bil. 3) under

nämnda fond och delfond för budgetåret 1946/47 äskade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:414 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm. s. 6 i texten
  2. SU 1946:212 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för vissa militära institutioner i Stockholm. s. 1 i texten