Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag, m. m

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:10, Angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

1

Nr 10.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsbidrag

för undersökning rörande visst torrläggningsföretag,

m. m.; given Stockholms slott den 30 december

1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

december 1946.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,

Weijne.

Statsrådet Sträng anför:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:t frågor om dels statsbidrag för

undersökning rörande förbättrad torrläggning av Mosjöbotten i Örebro län,

dels ock avskrivning av kronans fordran på grund av lån för utdikning och

odling av Mästermyr med mera i Gotlands län.

l:o

Mosjöbotten i Örebro län.

I skrivelse den 28 december 1945 har E. Alkman såsom ordförande i styrelsen

för Mosjöbottens torrläggningsföretag, Örebro län, anhållit att Kungl.

Maj:t måtte anvisa ett statsbidrag å 10 000 kronor till undersökning angåenBihang

till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 10—11. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 10.

de vilka åtgärder, som böra vidtagas för ernående av ändamålsenlig torrläggning

av den forna Mosjöns botten. Vid skrivelsen fanns fogad en av statens

lantbruksingenjör G. Kindblom verkställd utredning.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits den 16 mars 1946 av lantbruksstyrelsen

och den 8 maj 1946 av statskontoret. Lantbruksstyrelsen har

i sitt utlåtande hemställt att det begärda beloppet måtte från statens avdikningsanslag

ställas till styrelsens förfogande för verkställande av den ifrågasatta

undersökningen.

Ur de ingivna handlingarna i ärendet må återgivas följande uppgifter.

Under förra hälften av 1800-talet utgjorde Mosjön en relativt stor insjö,

som genom en grusås delades i Lilla och Stora Mosjön. Sjöarna sänktes första

gången under åren 1855—1858. Sänkningen avsåg huvudsakligen torrläggning

av Lilla Mosjön och Stora Mosjöns strandmarker. Redan på 1860- talet väcktes fråga om ytterligare sänkning av Mosjön — efter den föregående

sänkningen benämndes den återstående sjön endast Mosjön -— men först

på 1870-talet kom arbetet till utförande. Arbetet blev fullbordat år 1881.

I och med denna andra sänkning hade sjöbotten förvandlats till gräsbärande

äng, vilken dock vid ganska måttliga flöden översvämmades.

Sedan behovet av fullständigare torrläggning av Mosjöbotten under många

år varit under diskussion, verkställdes efter vederbörligt förordnande år 1911

syneförrättning enligt lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning

av vatten. Förrättningen avslutades den 7 maj 1913. Mot förrättningen

anmäldes emellertid missnöje, och saken instämdes till domstol. Målet fullföljdes

till Kungl. Maj:t, som genom dom den 26 februari 1919 i huvudsakliga

delar fastställde synemännens utlåtande.

Den 31 december 1920 fastställde Kungl. Maj:t arbetsplan för företaget.

Arbetet utfördes i huvudsak under åren 1920 och 1921 samt godkändes av

lantbruksstyrelsen år 1923.

Företaget avsåg torrläggning av vattensjuk mark, tillhörande Herminge,

Attersta, Södra Bro och Kvrkebol samt Gällersta i Gällersta socken, Frommesta

i Ekeby socken, Törsjö, Krutbruket och Kyrkeby i Mosjö socken samt

Norra Mos, Säbylund, Ekenäs och Sättra i Kumla socken. Ifrågavarande

mark utgjorde omkring 160 hektar åker samt cirka 940 hektar äng och annan

duglig mark eller tillsammans ungefär 1 100 hektar. Av den sammanlagda

arealen belöpte närmare hälften å Säbylunds fideikommiss. I övrigt berörde

företaget omkring 150 huvudsakligen mindre fastigheter. Efter av innehavaren

av fideikommisset år 1919 gjord båtnadsavsägelse utbröts genom en år

1925 verkställd lantmäteriförrättning ur fideikommisset den s. k. båtnadsjorden.

Synemännen beräknade förbättringsvärdet genom torrläggningen till nära

380 000 kronor och kostnaden för företaget till 300 000 kronor. Vid arbetsplanens

fastställelse beräknades emellertid båtnaden av företaget till 683 900

kronor och kostnaden för företagets utförande till 682 900 kronor. Den slutliga

kostnaden uppgick dock till nära 775 000 kronor.

Till företaget beviljade Kungl. Maj:t den 31 december 1920 statsbidrag

från allmänna avdikningsanslaget med 218 530 kronor och lån från odlingslånefonden

med 437 070 kronor, den 23 februari 1923 statsbidrag med 1 730

kronor och lån med 3 470 kronor samt den 31 december 1924 lån med

22 670 kronor. Därjämte har Kungt. Maj:t, efter medgivande av 1932 års

riksdag (prop. nr 224; r. skr. nr 153), den 20 maj 1932 dels från statens avdikningsanslag

beviljat företaget ytterligare statsbidrag med 90 500 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

3

därav 50 000 kronor till nedskrivning av det till företaget den 31 december

1920 beviljade lånet, dels ock medgivit att amorteringstiden för sistnämnda

lån, vilken tid skulle utgå år 1953, finge utsträckas till år 1970, samt efter

medgivande av 1934 års riksdag (prop. nr 88; r. skr. nr 94) den 6 april 1934

dels beviljat företaget ett bidrag från statens avdikningsanslag av 400 kronor

att användas till nedskrivning av det den 23 februari 1923 beviljade

lånet, dels ock medgivit att amorteringstiden för nämnda lån, vilken tid skulle

utgå år 1955, finge utsträckas till år 1972. Till företaget har sålunda med iakttagande

av de nämnda nedskrivningarna av lånen beviljats dels statsbidrag

med (218 530 + 1 730 + 90 500 + 400 =) 311 160 kronor, dels ock lån med

(437 070 + 3 470 + 22 670 — 50 000 — 400 =) 412 810 kronor.

I den fastställda arbetsplanen ingick upptagande av de från väster och

sydväst framrinnande större vattendragen, benämnda Täbykanalen respektive

Säbylundskanalen, och kanalen från dessas föreningspunkt ned till Attersta

eller Atterstakanalen. Dessa kanalsträckor omfatta en längd av 8 000

meter. Därjämte ingå i företaget mindre avloppskanaler med en sammanlagd

längd av 15 000 meter. På grund av de svaga fallförhållandena inom den forna

sjöbotten har bottenlinjen i huvudkanalerna icke kunnat erhålla starkare

lutning än 0,15—0,20: 1 000. Atterstakanalen har eu bottenbredd av 11 meter

å de första 1 050 meterna och av 16 meter å återstående sträckan, 1 400 meter.

Å lång sträcka ligger kanalens botten 8 till 10 meter lägre än omgivande

mark. Samtliga i företaget ingående huvudavlopp äro underhållna till föreskrivet

bottenläge och föreskriven tvärdimension. I Täby- och Säbylundskanalerna

ligger botten för närvarande 0,2 till 0,5 meter djupare än fastställt

bottenläge.

Nederbördsområdet för Atterstaån utgör 460 kvadratkilometer och flodvattenmängden

har ansetts utgöra 36 kubikmeter per sekund, motsvarande en

avrinning av 78 liter per sekund och kvadratkilometer.

Vid syneförrättningsförslagets upprättande räknades med att högvattenståndet

skulle ligga endast 0,25 till 0,30 meter lägre än stora delar av den

frilagda plana sjöbotten. Denna marginal ansågs snäv men godtogs med hänsyn

till de höga kostnaderna för en djupare sänkning.

Sedan förslaget upprättats och företaget genomförts, har emellertid omfattande

torrläggningsverksamhet ägt rum inom nederbördsområdets slättlandsdel.

Sänkning har sålunda skett av vissa sjöar, som var för sig utgjort för

jämnare vattenföring betydelsefulla vattenmagasin. Flodvattenföringen har

därigenom avsevärt ökat i företagets huvudavlopp.

Av verkställda undersökningar framgår, att större delen av torrläggningsområdet

undergått eu sammansjunkning, som i allmänhet uppgår till 0,5—

0.7 meter. Denna avsevärda sammansjunkning har i viss mån varit överraskande,

enär marken enligt den vid syneförrättningen upprättade värderingslängden

i allmänhet utgjordes av mylla — sannolikt mulljord och kärrtorvsjord

— till 0,3—0,5 meters djup. Alven inom Mosjöbotten utgöres emellertid

i huvudsak av lergyttja, som till omkring eu meters djup är permanent

sprickbildad. Enligt uppgift var denna sprickbildning vid tiden för markens

odling mycket starkt utvecklad med tält belägna, ända till fem centimeter

breda sprickor. Dessa ha numera krympt till några millimeters bredd,

och man kan förmoda, att de tidigare stora sprickorna till stor del lyllts med

den lösa ytjorden, vilken därigenom sjunkit.

Även vid måttliga flöden översvämmas numera stora delar av torrläggningsområdet.

På grund av den forna sjöbottens plana läge och likartade

sammansjunkning inträder hastigt, sedan vattenytan överskridit avloppens

bräddar, översvämning av stora områden. Ofta inträffar, att under eu natt,

ibland endast under fyra till fem timmar, större delen av torrläggningsområdet

får ett sjöliknande utseende.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

År 1944 inträffade ej mindre än tre flöden, samtliga medförande betydande

översvämningar. Av dessa flöden inträffade ett omkring den 20 april, ett

under tiden den 8—den 17 juni och ett under tiden den 20—den 25 november.

Genom dessa flöden gick cirka 80 procent av årets skörd till spillo, i

värde ej understigande 400 000 kronor.

Enligt uppgift föranleda de så gott som årligen återkommande översvämningarna

alltid skador och den ständigt överhängande faran för översvämningar

medför, att större delen av torrläggningsområdet ej kan utnyttjas för

exempelvis höstsädesodling, oaktat jorden är av synnerligen god beskaffenhet

och genom den permanenta sprickbildningen lättdränerad under^ förutsättning

att vattenståndet i huvudavloppen kan hållas på lämplig nivå. Därtill

kommer att, stora delar av området, vilka många år efter uppodlingen

praktiskt taget var ogräsfritt, numera på grund av översvämningarna äro i

hög grad besvärade av ogräs.

Det har vidare framhållits att syneförrättningar för eventuell torrläggning

av betydande områden längre upp inom nederbördsområdet äro påbörjade

och att, därest dessa företag komma till utförande, förhållandena inom Mosjöbotten

måste bliva ytterligare förvärrade.

Ändamålsenliga torrläggningsförhållanden inom Mosjöbotten torde kunna

åvägabringas endast genom ytterligare fördjupning och sannolikt även utvidgning

av i första hand Atterstaån. Denna har emellertid sträckvis ett djup

av åtta till tio meter och en slänt med en lutning av 1: 1,0, varför ytterligare

fördjupning måste föregås av bland annat en geoteknisk undersökning för

utrönande av eventuell fara för ras. Förutom detaljerad undersökning av

samtliga huvudavlopp måste ny nivåkarta upprättas samt sprickbildningens

omfattning och beskaffenhet närmare undersökas.

De nuvarande förhållandena i Mosjöbotten medföra vid flöden i viss mån

en utjämning av vattenföringen i nedanförliggande avlopp, d. v. s. Kvismare

kanal. Det kan därför befaras, att ytterligare sänkning av högvattenståndet

inom Mosjöbotten kommer att mötas av kraftiga erinringar från ägare av

nedanförliggande mark. För närvarande pågå omfattande undersökningar rörande

åtgärder för vinnande av bättre torrläggning vid Kvismare kanal. Kostnaden

för dessa undersökningar bestridas helt av statsverket.

Enligt lantbruksingenjör Kindblom torde den föreslagna undersökningen

av förhållandena inom Mosjöbotten komma att draga en kostnad av 10 000

kronor. Lantbruksingenjör Kindblom har med hänsyn dels till beloppets storlek,

dels till undersökningarnas betydelse icke endast för ägare av mark inom

Mosjöbotten utan även för ägare av ovan- och nedanförliggande mark tillstyrkt

att ifrågavarande kostnad måtte bestridas av statsmedel.

Lantbruksstyrelsen har ansett att åtgärder för åstadkommande av ändamålsenlig

torrläggning av ifrågavarande område snarast måste vidtagas. För

bedömande av vilka åtgärder, som kunde bliva nödvändiga för avvärjande

av fortsatt skadegörelse, erfordrades emellertid särskilda undersökningar.

Dessa måste förutsättas bliva jämförelsevis omfattande och tidsödande, varför

de knappast kunde beräknas komma till stand pa jordägarnas bekostnad.

Styrelsen hade därför funnit sig böra förorda anvisande av statsmedel

för sagda ändamål.

Styrelsen har vidare anfört i huvudsak följande.

Såsom tidigare skett i liknande fall synes det böra uppdragas åt en lantbruksingenjör

att med biträde av sakkunnig i eventuellt förekommande frå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 10.

5

gor, beträffande vilka särskild sakkunskap är erforderlig, ävensom av gode

män verkställa undersökningarna. Dessa torde böra göras så fullständiga, att

därav kan framgå huruvida sådana förhållanden föreligga, som enligt vattenlagen

kunna utgöra hinder för projektens genomförande. Förrättningsmannen

skall sålunda förutom utövandet av närmaste tillsynen och ledningen

av undersökningarna ha att bearbeta det genom dessa framkomna

materialet samt upprätta sådana fullständiga båtnads- och kostnadskalkyler,

att torrläggningsåtgärdemas ekonomiska förutsättningar kunna med tillförlitlighet

bedömas.

Vad beträffar de erforderliga fältundersökningarna synes, liksom fallet

varit i fråga om tidigare utredningar av liknande slag, lantbruksstyrelsen

böra bemyndigas att anlita särskilt anställda extra ingenjörskrafter. Angående

ersättningen till dylik extra arbetskraft samt övriga omkostnader torde

styrelsen beredas tillfälle att senare inkomma med förslag. Huru stort belopp,

som kan bliva erforderligt, kan icke i förväg tillförlitligt beräknas.

Mot det i ansökningen nämnda beloppet, 10 000 kronor, finner sig styrelsen

emellertid icke ha något att erinra.

Medlen synas lämpligen böra utgå från statens avdikningsanslag. Beloppet

torde emellertid icke böra inräknas i det belopp, som Kungl. Maj:t eller

lantbruksstyrelsen enligt riksdagens medgivande äger för visst budgetår bevilja

jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användning.

Vad beträffar resekostnads- och traktamentsersättningar, som kunna bliva

erforderliga, så synas dessa lämpligen böra bestridas från den å lantbruksingenjörsorganisationens

omkostnadsstat uppförda anslagsposten till reseersättningar.

Såväl lantbruksstyrelsen som statskontoret har anmärkt att, därest undersökningarna

ledde till utförande av torrläggningsåtgärder med understöd av

statsmedel i vanlig ordning, statens utgifter för undersökningarna torde i

likhet med vad för sådant fall hittills tillämpats avräknas å understödet.

Av vad i ärendet förekommit framgår att inom den s. k. Mosjöbotten så

gott som årligen betydande skador uppstå på grund av översvämningar samt

att med hänsyn till faran härför jorden ej kan utnyttjas på lämpligaste och

mest lönsamma sätt. Det måste anses vara av stort intresse att ernå en förbättrad

torrläggning av detta förhållandevis stora område med jord av synnerligen

god beskaffenhet. Huruvida detta är möjligt och ur ekonomisk synpunkt

utförbart kan utrönas först efter särskilda undersökningar. Dessa

kunna emellertid, såsom ock i ärendet framhållits, förväntas bliva förhållandevis

kostsamma och tidsödande, varför de knappast kunna beräknas

komma till stånd på jordägarnas bekostnad eller genom deras försorg. Undersökningarna

torde dessutom bliva av betydelse icke endast för ägare av

mark inom Mosjöbotten utan även för ägare av nedanförliggande mark. .Tåg

anser mig därför böra tillstyrka att undersökningarna verkställas på statens

bekostnad och genom lantbruksstyrelsens försorg. Mot den för ändamålet

beräknade summan 10 000 kronor har jag icke något att erinra. Beloppet

torde böra anvisas från statens avdikningsanslag. Härtill synes emellertid

riksdagens medgivande böra inhämtas. Ifrågavarande medel torde icke böra

inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande för visst år må beviljas

jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets användande.

Före
draganden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 10.

Det lärer få ankomma på Kungl. Maj:t att, därest riksdagen godkänner vad

jag nu föreslagit, meddela närmare föreskrifter rörande undersökningarnas

bedrivande och övriga därmed sammanhängande spörsmål. För den händelse

undersökningarna leda till utförande av torrläggningsåtgärder med anlitande

av statsbidrag i därför gängse ordning, böra statens utgifter för undersökningarna

avräknas å statsbidraget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för verkställande av undersökningar rörande förbättrad

torrläggning av Mosjöbotten i Örebro län må från statens

avdikningsanslag tagas i anspråk ett belopp av högst 10 000

kronor.

2:o

Mästermyr i Gotlands län.

Den 18 december 1908 beviljade Kungl. Maj:t lån från odlingslånefonden

med 302 700 kronor för utdikning och odling av Mästermyr med kringliggande

sanka marker inom Levide med flera socknar i Gotlands län.

Genom länsstyrelsens utslag den 8 juli 1916 angående fördelningen av återbetalningsskyldigheten

beträffande utbekommen andel, 218 600 kronor, av lånet

påfördes vederbörande fastigheter annuiteter för åren 1916—1941, vilka

annuiteter debiterats året efter det år, de avsett.

I skrivelse den 25 april 1944 har länsstyrelsen — med överlämnande av

en av vederbörande landsfiskal upprättad, den 9 december 1943 dagtecknad

längd över till avkorlning anmälda annuiteter om, såvitt nu är i fråga, tillhopa

9 272 kronor 9 öre — anhållit att berörda belopp måtte avskrivas. Beloppets

fördelning framgår av följande uppställning över i Hablingbo, Silte

och Sproge socknar belägna fastigheter, dessas lagfarna ägare samt de fastigheterna

påförda annuiteterna.

Fastighet

Ägare

Annuite-

tens

storlek,

kronor

År då an- nuiteten

debiterats

Summa

kronor

Hablingbo Mästermyr l10

Reinhold Mattsson......

231:94

1921—1927

1 623:58

» » l11, v-

Hans Hansson..........

158: 69

1923—1927

793: 45

Silte Mästermyr 1*

Jacob Kristoffersson.....

89:96

1923-1927

449: 80

» » l10

Karl Johansson.........

227: —

1917—1927

2 497: —

, » l14

Jakob Båtelsson.........

93: 59

1922-1927

561: 54

» » l16

Ferdinand Hemström....

32:26

1922—1927

193: 56

» , l19

J. P. Norrby och barn ..

49:12

1922—1927

294: 72

Sproge Mästermyr l8

Bernhard Larsson.......

219: 88

1921-1933

2 S58: 44

Summa kronor

9272:09

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

7

över länsstyrelsens framställning har lantbruksstyrelsen den 8 maj 1944

avgivit infordrat utlåtande.

Sedermera har länsstyrelsen med skrivelse den 2 februari 1945 överlämnat

från Reinhold Mattsson, avlidne Hans Hanssons efterlämnade hustru Selma

Hansson, Jacob Kristoffersson, Karl Johansson, avlidne Jakob Båtelssons son

Thure Jakobsson, avlidne Ferdinand Hemströms son Martin Hemström, avlidne

J. P. Norrbys svärson Karl Rangstedt och Bernhard Larsson inkomna,

den 15 december 1944 dagtecknade särskilda ansökningar, däri sökandena

anhållit att ifrågavarande annuiteter måtte avskrivas. Vid länsstyrelsens skrivelse

fanns tillika fogat av landsfiskalen över ansökningarna avgivet yttrande.

I ärendet har infordrat utlåtande den 27 februari 1945 avgivits av statskontoret.

Ämbetsverket har därjämte överlämnat dels av länsstyrelsen verkställd

ytterligare utredning, dels ock en inom statskontoret upprättad promemoria.

I sin framställning har länsstyrelsen uppgivit att ifrågavarande annuiteter

på grund av preskription icke kunnat uttagas. Ur den av länsstyrelsen förebragta

utredningen må i vad den avser preskriptionsfrågan återgivas följande.

Efter föregående utmätningar för utfående av förfallna annuiteter utlystes

så gott spm årligen under åren 1918—1926 exekutiva auktioner beträffande

ifrågavarande fastigheter. Enär emellertid fastigheterna, som bestodo av

torrlagd men ej odlad myrmark, huvudsakligen träskbotten, lämnade ingen

eller ringa avkastning, kom försäljning icke till stånd vid dessa auktioner.

Statsverket måste därför gälda de med förrättningarna förenade kostnaderna.

För undvikande av ytterligare kostnader för fortsatta exekutiva åtgärder

medgav Kungl. Maj:t i vad avsåg fastigheten Silte Mästermyr l10 den 8 september

1922 och i vad avsåg övriga nu ifrågakomna fastigheter den 1 april

1927 anstånd tills vidare med indrivning av förfallna odlingslåneannuiteter.

Samtliga landsfiskaler i Gotlands södra härad, vilka liaft hand om indrivning

av sådana annuiteter, ansågo Kungl. Maj ds medgivanden innebära,

att någon indrivningsåtgärd icke kunde vidtagas så länge Kungl. Majd ej annorlunda

föreskrev. Denna uppfattning styrktes av att anmärkning icke gjordes

mot de två gånger årligen avlämnade balansräkningarna.

Enligt den av länsstyrelsen tidigare hävdade meningen kunde det allmännas

fordringar för oguldna odlingslåneannuiteter uttagas endast ur de av

lånet besvärade fastigheterna, varför mot dessas ägare vidtagna preskriptionsavbrytande

åtgärder icke skulle ha varit av betydelse. Av Kungl. Maj ds

utslag den 14 april 1938 (N.J.A. 1938 s. 173) framgick emellertid, att fastighets

ägare svarade gentemot kronan ej endast med fastigheten utan även

personligen för annuitet, som påförts för den tid, varunder han var ägare

till fastigheten. I anledning av detta utslag meddelade länsstyrelsen den 30

april 1938 vederbörande landsfiskal, åt! anstånd med indrivningen av restförda

odlingslåneannuiteter icke vidare borde äga rum. Förnyade indrivningsåtgärder

vidtogos därefter.

Landsfiskalen har i sitt yttrande över de från Reinhold Mattsson och hans

medsökande inkomna ansökningarna förklarat alt sökandena icke medgåve

att de vore betalningsskyldiga för annuiteterna i fråga, vilka de ansåge vara

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

gentemot dem preskriberade, utan med ansökningarna endast ville instämma

i den av länsstyrelsen gjorda framställningen om annuiteternas avkortning.

I den inom statskontoret upprättade promemorian har emellertid — under

anmärkande av att fastigheten Sproge Mästermyr l8 vid en den 13 oktober

1936 hållen exekutiv auktion försålts — framhållits att, enär denna auktion

föregåtts av utmätning av fastigheten för uttagande av, bland annat, de åren

1926—1933 debiterade annuiteterna, preskriptionen gentemot fastighetens

ägare Bernhard Larsson brutits beträffande dessa annuiteter. Fastigheten åren

1921—1925 debiterade annuiteter vore däremot preskriberade. I fråga om

övriga fastigheter hade annuiteterna även blivit föremål för preskription.

I promemorian har beträffande preskriptionsfrågan vidare anförts i huvudsak

följande.

Anledningen till att preskriptionsavbrytande åtgärder icke vidtogos förrän

år 1938, synes närmast ha varit att ej förrän sistnämnda år klarhet vanns

därom, att odlingslåneannuitet var förenad med personlig fordringsrätt gentemot

vederbörande fastighetsägare. Rättsläget härutinnan blev klart fastslaget

först genom det av länsstyrelsen anförda rättsfallet. Med hänsyn till den

tidigare rådande uppfattningen, att annuiteter kunde uttagas endast ur vederbörande

fastighet och i betraktande av de många misslyckade auktionerna,

synes underlåtenheten att bryta preskriptionen i viss mån förklarlig.

Ur det av landsfiskalen över ansökningarna avgivna yttrandet, däri berörts

frågan om möjligheten att uttaga förevarande annuiteter under förutsättning

att indrivningsförsök eller andra preskriptionsavbrytande åtgärder vidtagits

före år 1938, må återgivas ytterligare följande uppgifter.

Även om utmätning av myrlotterna verkställts efter år 1926, skulle dock

försäljning icke ha kommit till stånd, enär lotterna ansågos vara värdelösa.

Först åren 1940—1941, då svår höbrist rådde på Gotland, lyckades ägarna

till de bästa myrlotterna eller Reinhold Mattsson, Hans Hansson och J. P.

Norrbys dödsbo försälja sina lotter. Den köpeskilling, de erhöllo, täckte emellertid

icke vad de fått utgiva i annuiteter. De av sökandena, som fortfarande

inneha myrlotterna, ha erlagt minst 15 års annuiteter samt kunna ej beräkna

att någonsin av lotterna erhålla däremot svarande inkomst.

Därest fordringarna icke blivit preskriberade, skulle de dock i vad avsåge

Hans Hansson, Karl Johansson, Jakob Båtelsson, J. P. Norrby och hans barn

samt Bernhard Larsson icke ha kunnat uttagas på grund av bristande tillgång.

I övrigt skulle möjligen annuiteterna ha kunnat uttagas tvångsvis, vilket

dock i dessa fall skulle ha medfört ekonomiska svårigheter. Samtliga

sökande utom Bernhard Larsson ha haft att erlägga odlingslåneannuiteter

för andra fastigheter än de varom nu är fråga. För alla ägare av fastigheter

inom myren angränsande socknar har odlingsföretaget inneburit en tung

börda och åtskilliga hemmansägare ha varit nödsakade att låta försälja sina

gårdar exekutivt.

I de avgivna utlåtandena har tillstyrkts att kronans ifrågavarande fordran

avskreves. I förenämnda promemoria har emellertid framhållits att beträffande

de preskriberade annuiteterna förutsättningar saknades för avskrivning

enligt förordningen den 11 december 1830 (nr 85) angående behandlingen

av extraordinarie avskrivningsfrågor och anmärkningsmål. Ärendet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 10. 9

syntes därför vara av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 16 mars 1945 medgivit Bernhard Larssen

befrielse från vidare betalningsansvar för de fastigheten Sproge Mästermyr

l8 åren 1926—1933 debiterade annuiteterna om tillhopa 1 759 kronor

4 öre.

Av vad i ärendet förekommit framgår att de med länsstyrelsens framställning

avsedda annuiteterna, vilka ej av Kungl. Maj:t nämnda den 16 mars

1945 avskrivits, blivit föremål för preskription. Dessa annuiteter uppgå till

sammanlagt 7 513 kronor 5 öre. Den fordran, som staten alltjämt kan äga i

anledning av ifrågavarande oguldna annuiteter, synes med hänsyn till vad

i ärendet upplysts skäligen böra få avskrivas. Jag biträder därför förevarande

av de hörda myndigheterna tillstyrkta framställning i vad den avser dessa

annuiteter. Emellertid torde, såsom i statskontorets promemoria framhållits,

ärendet härutinnan böra underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att kronans ifrågavarande fordran å 7 513 kronor 5 öre,

avseende annuiteter för återbetalning av lån för utdikning

och odling av Mästermyr med mera i Gotlands län, må avskrivas.

Vad föredragande statsrådet ovan under punkterna 1 :o

och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Före
draganden*
-

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:25 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag, m. m. a1 i texten
  2. JoU 1947:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag, m. m. a1 i texten