Sök i Ratio Lex

Angående bestridande av vissa kostnader från anslaget till oförutsedda utgifter

1947-02-21 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:106, Angående bestridande av vissa kostnader från anslaget till oförutsedda utgifter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition nr 106.

1

Xr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bestridande

av vissa kostnader från anslaget till oförutsedda

utgifter; given Stockholms slott den 21 februari

1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Altan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1947.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och — såvitt

angår punkt 2:o — med statsrådet Sköld anmäler chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Vougt, följande ärenden angående bestridande av

vissa kostnader från anslaget till oförutsedda utgifter samt anför härutinnan

följande.

Bihang till riksdagens protokoll 194-7. 1 saml. Nr 106.

436 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

l:o.

Bestridande av vissa kostnader i samband med bärgandet av tre jagare m. m.

Vid jagarolyckan å Hårsfjärden den 17 september 1941 sjönko jagarna Göteborg,

Klas Uggla och Klas Horn.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna 1941: 336 och 1942: 266 anvisade

riksdagen (skrivelserna 1941: 510 och 1942: 375) ett belopp av tillhopa

(16 000 000 + 17 100 000=) 33 100 000 kronor till ersättningsbyggnad av

jagare, varav 9 100 000 kronor för iståndsättning av jagaren Göteborg och

24 000 000 kronor för nybyggnad av jagarna Visby och Sundsvall.

Sedermera har riksdagen (skrivelserna 1942: 393 och 1943: 339) efter förslag

av Kungl. Maj:t i propositionerna 1942:345 och 1943:319 medgivit, dels

att till gäldande av vissa ersättningar för vid jagarolyckan å Hårsfjärden förlorade

enskilda tillhörigheter finge från det å riksstaten uppförda förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter utbetalas ett belopp av 75 300 kronor, dels

ock att från samma anslag finge tagas i anspråk ett belopp av 1 500 000 kronor

till bestridande av bärgarlön för jagarna Göteborg, Klas Uggla och

Klas Horn.

Genom beslut den 30 juni 1943 förordnade Kungl. Maj:t, bland annat, att

beloppet av 1 500 000 kronor finge tagas i anspråk för bestridande av bärgarlön

för berörda jagare samt förklarade sig vilja framdeles, efter framställning

av marinförvaltningen, till prövning upptaga frågan om ersättande av övriga

kostnader, som förorsakats vid ifrågavarande jagares förolyckande.

I skrivelse den 22 februari 1946 har marinförvaltningen anfört bland annat

följande.

Enligt uppgift från försvarets civilförvaltning uppginge av jagarolyckan

föranledda kostnader, vilka förskottsvis bestritts och för vilka täckning icke

ägt rum, till 962 881 kronor 99 öre. Dessa kostnader fördelade sig i huvudsak

på arbeten i samband med bärgningen, torrsättning av jagarna efter bärgningen,

provisoriska tätningar, ilandtagning av ammunition, tillvaratagande

av artilleri-, min- och torpedmateriel, besiktning och värdering av jagarna efter

olyckan, omhändertagande av skadade inventarier, revidering av ammunition,

begravnings- och transportkostnader för vid olyckan omkomna personer, vissa

sprängningsförsök i samband med krigsrättsutredningen samt resor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att för täckande av ifrågavarande av marinförvaltningen förskjutna kostnader

i samband med jagarolyckan å Hårsfjärden ett belopp av 962 881 kronor 99

öre måtte ställas till ämbetsverkets förfogande från anslaget till oförutsedda

utgifter.

Statskontoret har i utlåtande den 11 mars 1946 anfört, att marinförvaltningens

framställning icke lämnade tillräcklig ledning för bedömande av

frågan om icke vissa av de i framställningen omförmälda utgifterna vore av

beskaffenhet att kunna bestridas av anslag under fjärde huvudtiteln. Endast

i den mån förskotten icke kunde täckas från sådana anslag, syntes anslaget

till oförutsedda utgifter kunna tagas i anspråk utan riksdagens hörande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Marinförvaltningen har i förnyat utlåtande den 4 maj 1946 anfört i huvudsak

följande.

Nära nog samtliga de i marinförvaltningens skrivelse den 22 februari 1946

angivna utgiftsposterna vore av den natur, att de enligt marinförvaltningens

uppfattning borde inräknas under s. k. haveriskador. Medel till bestridande

av dylika kostnader hade marinförvaltningen sedan en lång följd av år icke

inräknat bland sina framställningar om medel vare sig inom anslaget till underhåll

av flottans fartyg m. m. eller i annat sammanhang under fjärde huvudtiteln.

Såsom framginge av Kungl. Maj:ts proposition nr 49 till 1945 års riksdag

hade dessa kostnader i enlighet med tillämpad praxis bestritts från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter. Endast de i marinförvaltningens förenämnda

skrivelse angivna poster, som avsåge begravnings- och transportkostnader

för vid olyckan omkomna personer, cirka 4 950 kronor, ävensom kostnaderna

för vissa sprängningsförsök i samband med krigsrättsutredningen,

cirka 23 300 kronor, syntes vara sådana, att de eventuellt icke borde hänföras

till haveriskador. Medel för bestridande av dessa kostnader syntes kunna utgå

från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Emellertid hade försvarets

civilförvaltning under hand förklarat, att detta anslag icke lämnade tillgång

till bestridande av ifrågavarande utgifter. Yid dylikt förhållande syntes aven

dessa kostnader böra belasta förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Marinförvaltningen har vidare lämnat en redogörelse för, bland annat, de

anslag, som anvisats för ersättningsanskaffning av jagare samt i anslutning

härtill anfört, att vissa besparingar å berörda anslag visserligen uppstått, varför

det kunde ifrågasättas att täcka de i ämbetsverkets förenämnda skrivelse angivna

kostnaderna från dessa besparingar. Övervägande skäl talade emellertid

för att ifrågavarande kostnader, i likhet med vad som eljest tillämpats i fråga

om haverikostnader, borde belasta anslaget till oförutsedda utgifter.

I förnyat utlåtande den 13 maj 1946 har statskontoret anfört, att av den

av marinförvaltningen gjorda utredningen visserligen syntes framgå, att samtliga

ifrågavarande utgifter, med undantag för begravnings- och transportkostnader

för vid olyckan omkomna personer samt kostnaderna för vissa sprängningsförsök,

kunde hänföras till haverikostnader. Enligt ämbetsverkets mening

syntes det dock påkallat, att för klarläggande av frågor, huruvida förevarande

utgifter till någon del bort belasta anslag under fjärde huvudtiteln, utlåtande i

ärendet införskaffades från försvarets civilförvaltning.

I utlåtande den 24 september 1946 har försvarets civilförvaltning anfört följande.

Marinens ordinarie underhålls- eller nybyggnadsanslag lämnade icke tillgång

till medel för mera avsevärda haverikostnader. Marinförvaltningen plägade

fördenskull förskottera sådana kostnader i särskild ordning och — vanligen

en gång om året — anmäla desamma för Kungl. Maj:t. Täckning för

kostnaderna anvisades därefter från anslaget till oförutsedda utgifter.

Med anledning av jagarolyckan hade emellertid vissa särskilda medel ställts

till förfogande, vilka i detta sammanhang kunde bli aktuella. Sålunda hade

riksdagen anvisat särskilda anslag för ersättningsbyggnad och iståndsättning

av jagare å tillhopa 33 100 000 kronor. Vidare hade Kungl. Maj: t anvisat

8 000 000 kronor för iståndsättning av jagaren Klas Horn från förskottsanslag.

Slutligen hade genom att vid bärgningen omhändertagen materiel kunnat användas

vid annan nybyggnad, besparingar kunnat ernås å vissa nybyggnads
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

anslag. Härigenom hade 791 000 kronor kunnat inbesparas å de för nybyggnad

av jagarna Hälsingborg och Kalmar under anslaget till fartygsbyggnader för

flottan anvisade medlen.

Vad anginge den å anslaget till fartygsbyggnader för flottan uppkomna besparingen

å 791 000 kronor, hade Kungl. Maj:t genom beslut den 24 maj 1940

föreskrivit, att medlen i fråga järnte vissa andra besparingar skulle tillgodoföras

den i staten för anslaget till fartygsbyggnader för flottan för budgetåret

1946/47 uppförda anslagsposten till fortsatt byggande av jagaren Uppland.

Med hänsyn till att kostnaderna för tillvaratagande av den materiel, som lett

till besparingar vid byggandet av jagarna Hälsingborg och Kalmar, inginge

i det belopp å 962 881 kronor 99 öre, för vilket täckning nu begärts, kunde

det ifrågasättas att i viss mån taga den uppkomna besparingen i anspråk för

ändamålet. Hur stort belopp, som i så fall borde tagas i anspråk, syntes emellertid

icke med tillförlitlighet kunna klarläggas.

De för iståndsättning av jagaren Klas Horn avsedda medlen hade anvisats

från förskottsanslag. Återstoden av dessa medel hade jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut den 21 december 1945 överförts till budgetutjämningsfonden så när som

på ett belopp av 460 000 kronor, vilket av marinförvaltningen finge disponeras

för anskaffning av vissa eldrör m. m. I den mån jämväl sistnämnda belopp

till någon del bleve obehövligt, skulle det jämlikt samma beslut tillgodoföras

budgetutjämningsfonden.

Av ovanberörda särskilda anslagsmedel återstode efter vad sålunda anförts

allenast anslagen till ersättningsbyggnad av jagare å tillhopa 33 100 000 kronor.

varav 9 100 000 kronor avsetts för iståndsättning av jagaren Göteborg och

24 000 000 kronor för nybyggnad av jagarna Visby och Sundsvall. I detta

sammanhang syntes allenast de för iståndsättning av jagaren Göteborg anvisade

medlen vara av betydelse. Av nämnda medel hade för utgifter disponerats

6 362 756 kronor 99 öre. Huvudparten av återstoden, 2 375 421 kronor

38 öre, hade överförts till det under anslaget till fartygsbyggnader för flottan

upplagda särskilda kontot Besparingar å äldre anvisningar, under det att

361 821 kronor 63 öre fortfarande redovisades såsom behållning å anslaget till

ersättningsbyggnad av jagare.

De kostnader, för vilka marinförvaltningen begärt täckning, avsåge bland

annat omhändertagande och iståndsättning av viss materiel. Det syntes fördenskull

antagligt, att dessa till en del kunde vara av natur att böra bestridas

av sistnämnda anslagsmedel. I första hand borde fördenskull utredas, hur stor

del av ifrågavarande kostnader, som avsåge arbeten på jagaren Göteborg.

Marinförvaltningen hade anmält, att en fullständig uppdelning av kostnaderna

på respektive jagare numera icke kunde åvägabringas. Marinförvaltmngen

hade emellertid framhållit, att ämbetsverket med utgångspunkt från vissa

närmare angivna bedömanden funnit skäligt att antaga, att kostnaderna fördelade

sig fika på samtliga tre jagare eller med omkring 320 000 kronor per

jagare. Civilförvaltningen hade för sin del intet att erinra mot den antagna

kostnadsfördelningen. En undersökning av tillgängligt räkenskapsmateriel

hade givit vid handen, att för klarläggande av den berörda frågan skulle krävas

ett synnerligen tidsödande arbete, innefattande, bland annat, genomgång av

samtliga räkenskaper för budgetåren 1941/46 vid marinförvaltningen, Stockholms,

Karlskrona och Göteborgs örlogsvarv m. fl. myndigheter. Icke ens en

sådan undersökning skulle för övrigt fullständigt klarlägga kostnadsfördelningen,

då vissa kostnader, t. ex. för dykeriarbeten, vore gemensamma för

samtliga jagare. Med hänsyn härtill syntes det rimligt att utgå från marinförvaltningens

antagande, att av förevarande kostnader 320 000 kronor belöpte

sig på jagaren Göteborg. Härnäst syntes böra klarläggas, huruvida samtliga

berörda kostnader avsåge sådana iståndsättningsarbeten, för vilka ifrågava
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

rande riksstatsanslag anvisats. Enligt civilförvaltningens mening kunde det

härvid icke anses befogat att göra åtskillnad mellan tillvaratagande och reparation

av materiel. Båda dessa arbetsmoment måste anses utgöra led i iståndsättningen

av jagaren Göteborg. Civilförvaltningen hade emellertid efterhört

hos marinförvaltningen, hur kostnaderna fördelade sig på arbeten å jagaren

före, respektive efter det datum, då densamma omhändertogs på varv. Marinförvaltningen

hade härutinnan allenast framhållit, att inga anslagsdispositioner

gjorts efter den 11 maj 1942, då jagaren intogs på varv för reparation, och att

samtliga kostnader sålunda hänförde sig till uppdrag eller arbeten, som utlagts

före nämnda datum. Detta förhållande syntes emellertid icke vara av betydelse

för bedömandet av gränsdragningen mellan bärgnings- respektive reparationskostnader.

Av samma skäl syntes det icke heller böra tillmätas betydelse,

huruvida arbetena på jagaren hänförde sig till tiden före eller efter det datum,

då nu ifrågavarande ersättningsbyggnadsanslag ställts till marinförvaltningens

förfogande.

Yissa nu ifrågavarande kostnader vore emellertid av sådan natur, att de

icke kunde anses sammanhänga med istånSsättningen. Så vore fallet med

exempelvis begravnings- och transportkostnader för vid olyckan omkomna personer

samt sprängningsförsök i samband med krigsrättsutredningen. Fördelade

på envar av de tre jagarna syntes dessa kostnader emellertid vara av

så ringa storlek, att från desamma kunde i detta sammanhang bortses.

Även om de förebragta beräkningarna i många hänseenden vore synnerligen

schematiska och grundats på osäkra antaganden, syntes på grundval av det

anförda kunna antagas, att av ifrågavarande kostnader i runt tal 320 000 kronor

avsåge iståndsättning av jagaren Göteborg. Det syntes riktigast, att dessa

kostnader bestredes från återstående medel under förenämnda anslag till ersättningsbyggnad

av jagare, å vilket anslag en för ändamålet tillräcklig behållning

förefunnes.

Övriga nu ifrågavarande kostnader borde bestridas från anslaget till oförutsedda

utgifter. Att, på sätt marinförvaltningen och statskontoret antytt, för

viss del därav taga i anspråk fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter

syntes icke befogat.

För täckande av vissa ytterligare av jagarolyckan å Hårsfjärden föranledda Departement«

kostnader har marinförvaltningen hemställt, att ett belopp av 962 881 kronor chefen.

99 öre måtte ställas till förfogande från anslaget till oförutsedda utgifter. I

anslutning till statskontorets uppfattning och i överensstämmelse med försvarets

civilförvaltnings förslag finner jag mig böra förorda, att av ifrågavarande

kostnader ett belopp av 320 000 kronor, vilka hänföra sig till iståndsättningen

av jagaren Göteborg, bestrides med anlitande av återstående medel å de för

ersättningsbyggnad av jagare anvisade anslagsmedlen. Återstående kostnader,

(962 881:99 — 320 000=) 642 881 kronor 99 öre, böra bestridas från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter.

Sistnämnda anslag kan jämlikt av riksdagen lämnat bemyndigande (jfr propositionen

nr 24 till årets riksdag) av Kungl. Maj:t tagas i anspråk för täckande

av uppkommande haverikostnader, avseende marinens fartyg. De kostnader,

som i det föreliggande ämnet avses, äro att anse som haverikostnader.

Då emellertid viss tvekan förelegat rörande kostnadernas fördelning mellan

olika anslag, torde berörda bemyndigande ej böra i detta särskilda ärende utnyttjas

utan ärendet underställas riksdagens prövning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 106''.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva, att för gäldandet av angivna kostnader må av det i

riksstaten för budgetåret 1946/47 uppförda förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter tagas i anspråk ett belopp av 642 881 kronor

99 öre.

2:o.

Bestridande av ytterligare kostnader för vissa byggnadsföretag vid Svea flygflottilj.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1937 och 1938 års statsverkspropositioner

samt i propositionerna 1938: 8 och 76 anvisade riksdagen (skrivelserna 1937: 26

samt 1938: 54 och 55) såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket

till vissa engångskostnader för försvarsväsendets byggnader särskilda

reservationsanslag, av vilka anslag ett belopp av tillhopa (6 000 000 + 1 983 500

+ 7 200 000 =) 15 183 500 kronor avsetts för byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet.

Genom särskilda beslut den 13, den 20 och den 27 maj 1938 fastställde

Kungl. Maj:t ritningar till bland annat följande byggnader vid Svea flygflottilj,

nämligen en verkstadsbyggnad med monteringshall, en intendentur- och

sjukhusbyggnad samt en gymnastik- och skolsalsbyggnad, samt bemyndigade

flygförvaltningen att för uppförande av ifrågavarande och vissa andra byggnader

vid flottiljen disponera ett belopp av tillhopa (348 000 + 358 000 +

260 000 =) 966 000 kronor av förenämnda reservationsanslag till vissa engångskostnader

för försvarsväsendets byggnader.

I skrivelse den 21 november 1946 har flygförvaltningen anfört följande.

Enligt två särskilda mellan flygförvaltningen, å ena, samt aktiebolaget Asa

och byggnadsingenjören J. E. Liljegren, å andra sidan, den 13 och den 27 maj

1938 dagtecknade entreprenadkontrakt hade bolaget och Liljegren åtagit sig

att uppföra förenämnda gymnastik- och skolsalsbyggnad för ett pris av 197 700

kronor samt ovan berörda verkstadsbyggnad med monteringshall för ett pris

av 161 000 kronor. Vidare hade enligt ett mellan ämbetsverket, å ena, och ovan

omförmälda bolag, å andra sidan, den 21 maj 1938 dagtecknat entreprenadkontrakt

bolaget åtagit sig att uppföra förenämnda intendentur- och sjukhusbyggnad

för ett pris av 173 700 kronor. Sedan bolaget och Liljegren härefter

mot kronan anhängiggjort rättegång med yrkande om utbekommande av

— utöver kontrakterade belopp — ytterligare 126 595 kronor 94 öre jämte ränta

för vissa utöver kontrakten utförda arbeten m. m., förpliktades kronan genom

Kungl. Maj:ts dom den 11 november 1946 att till bolaget och Liljegren gemensamt

utgiva 13 501 kronor 33 öre samt till bolaget ensamt 6 331 kronor 25

öre jämte i båda fallen ränta med 5 % från och med stämningsdagen. I syfte att

undvika vidare ränteutgifter hade ämbetsverket den 21 november 1946 förskottsvis

utbetalat det utdömda kapitalbeloppet jämte ränta, tillhopa

(13 501: 33 + 6 331: 25 + 5 426: 42 =) 25 259 kronor. Härjämte hade ämbetsverket

från särskilt för ändamålet tillgängligt anslag utbetalat i målet utdömt

rättegångskostnadsbelopp.

Då de genom förenämnda brev till flygförvaltningens förfogande ställda

medlen för ifrågavarande byggnadsföretag icke längre stode till ämbetsverkets

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

förfogande, hemställde ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte ställa för bestridande

av ifrågavarande kostnader erforderligt belopp till förfogande från anslaget

till oförutsedda utgifter.

Statskontoret har i avgivet yttrande tillstyrkt flygförvaltningens framställning.

I likhet med flygförvaltningen och statskontoret anser jag, att ifrågavarande

genom Kungl. Majrts dom utdömda belopp jämte ränta, tillhopa

25 259 kronor, bör bestridas med anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva, att för gäldandet av angivna kostnader må av det

i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppförda förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter tagas i anspråk ett belopp av 25 259

kronor.

3:o.

Bestridande av hyreskostnader för vissa bostäder i Arboga. Efter förslag av

Kungl. Maj:t i propositionen 1942:322 beslutade riksdagen (skrivelse nr

409), att ny central flygverkstad skulle förläggas till Arboga, samt anvisade

medel för markförvärv och för påbörjande av byggnadsarbeten m. m.

Genom brev den 7 augusti 1942 godkände Kungl. Maj:t ett mellan flygförvaltningen,

å ena, och Arboga stads drätselkammare, å andra sidan, slutet

avtal, dagtecknat den 10 juli 1942 rörande upplåtelse av för flygverkstaden erforderlig

mark m. m. Enligt avtalet åtog sig staden bland annat att i närheten

av verkstadsområdet till den 1 juli 1943 eller den senare tidpunkt, varom

överenskommelse kunde träffas, ha uppfört bostadshus inrymmande 30 lägenheter.

I annat sammanhang har Arboga stad åtagit sig att för de anställda vid flygvapnets

centrala materielförråd i staden uppföra bostadshus med tillhopa 15

lägenheter.

I skrivelse den 11 juli 1946 har flygförvaltningen anfört följande.

Med staden hade sedermera överenskommelse träffats, att en del av ifrågavarande

bostäder skulle vara färdigställda senast den 1 oktober och återstoden

senast den 1 december 1944. Emellertid hade verkstadsanläggningens

fullbordande fördröjts, vilket haft till följd, att bostäderna icke kunnat uthyras

på avsedd tid till verkstadens personal. Vid förhandlingar under hösten

1944 mellan staden och flygförvaltningen hade från stadens sida ifrågasatts,

att för undvikande av hyresförluster bostäderna skulle uthyras i allmänna

marknaden. Då detta skulle ha äventyrat tillgodoseendet av bostadsbehovet för

verkstadens personal, hade ämbetsverket påfordrat, att bostäderna skulle

reserveras för ifrågavarande personal. Från stadens sida hade gjorts det förbehållet,

att flygförvaltningen skulle, räknat från och med den 1 december 1944

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

hålla staden skadeslös för hyresförlust. Sedermera hade staden begärt ersättning

för sålunda uppkommen hyresförlust under tiden december 1944—

juli 1945 med tillhopa 16 324 kronor 52 öre.

För att så vitt möjligt programenligt kunna igångsätta verkstadens arbete

hade flygförvaltningen funnit det nödvändigt att påfordra, att lägenheterna

hölles lediga. Den ersättning som staden på grund härav gjorde anspråk på

vore synnerligen ringa i förhållande till de kostnader, som vid ett uppskov

med verkstadens flyttning från Stockholm skulle ha uppstått för fortsatt förhyrning

av verkstadslokaler, högre löner m. m. Under åberopande av det anförda

hemställde flygförvaltningen, som icke hade något att erinra mot stadens

beräkning av ersättningsbeloppet, att Kungl. Maj:t måtte för bestridande av

ifrågavarande hyreskostnader ställa ett belopp av 16 324 kronor 52 öre till

förfogande.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret ha i avgivna utlåtanden tillstyrkt,

att erforderliga medel anvisas för ifrågavarande ändamål, samt förordat,

att för bestridande av kostnaderna disponeras förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter.

I likhet med flygförvaltningen och de hörda myndigheterna anser jag, att

Arboga stad bör beredas ersättning för ifrågavarande hyresförluster, 16 324

kronor 52 öre. Kostnaderna synas böra bestridas från anslaget till oförutsedda

utgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva, att för gäldandet av angivna kostnader må av det i

riksstaten för budgetåret 1946/47 uppförda förslagsanslaget till

oförutsedda utgifter tagas i anspråk ett belopp av 16 324 kronor

52 öre.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

under punkterna l:o—3:o hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:180 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-As proposition angående bestridande av vissa kostnader från anslaget till oförutsedda utgifter. a1 i texten
  2. SU 1947:61 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bestridande av vissa kostnader från anslaget till oförutsedda utgifter. s. 1 i texten