Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1947/48

1947-02-28 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:108, Med förslag till stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret 1947/48

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1

Nr 108.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret

1947/48; given Stockholms slott den 28 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,

Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1947/48 samt anför därvid följande.

Inledning.

Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets fastigheter

å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera benämnd

försvarets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar dock icke beIlihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 108.

273 47 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

fästningsanläggningar, ej heller fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde.

Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker

organiserats såsom statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder

från och med budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å en särskild

kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade

fastigheterna från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden

till fabriksfonden.

Försvarets fastighetsfond består av tre delfonder, nämligen arméns delfond,

marinens delfond och flygvapnets delfond.

I årets statsverksproposition, bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å

riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1947/48. Till grund för detta statförslag ligga framställningar

från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen och flygförvaltningen,

över vilka framställningar riksräkenskapsverket avgivit utlåtande.

I överensstämmelse med statförslaget ha å driftbudgeten i förslaget till riksstat

bland »Inkomster av statens kapitalfonder» upptagits de i statförslaget

för respektive delfonder angivna överskotten och bland »Egentliga statsutgifter»

å fjärde huvudtiteln under rubriken »C. Försvarskrafterna» med tills

vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till envar

av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltningsmyndigheternas rätt att

nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna. Nämnda

anslag ha beräknats till för arméns delfond 18 962 000 kronor, för marinens

delfond 7 465 000 kronor och för flygvapnets delfond 11 599 000 kronor.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1945/46

samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsfonds

fastighets- och värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår framgår,

att fondens ställning per den 30 juni 1946 var följande.

Arméns delfond.

Tillgångar:

Markvärde .............

Byggnadsvärde .......

Fordringar hos andra

Skulder:

Värdeminskningskonto

Diverse medel ..........

Kapitalbehållning .......

Marinens delfond.

Tillgångar:

Markvärde .............

Byggnadsvärde .......

Fordringar hos andra

Kronor Kronor

............................. 76 715 244: 08

............................. 530 306 596:29

fonder .............. 2 301 715:78 609 323 556:15

........................... 415 337 548:49

......................... 2 301 715:78 417 639 264:27

.................................................. 191 684 291:88

............................. 58 247 476: 12

............................. 154 720 907:64

fonder .................. 1 081 638: 54 214 050 022: 30

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

3

Skulder:

Värdeminskningskonto ........................... 117 714 299: 01

Diverse medel ................................... 1 081 638:54 118 795 937: 55

Kapitalbehållning .........................

Flygvapnets delfond.

Tillgångar:

Markvärde ..............................

18 234 416- 08

95 254 084: 75

Byggnadsvärde ...........................

Fordringar hos andra fonder .........

......... 262 942 306:36

......... 925 398: 22

282 102 120: 66

Skulder:

Värdeminskningskonto ...............

Diverse medel .............................

......... 148 703 523:13

.......... 925 398: 25

149 628 921:35

Kapitalbehållning ......................................................... 132 473 199: 31

I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1945/46 fastställda

staten för fastighetsfonden balanserade på 32,268 miljoner kronor. Inkomsterna

beräknades till detta belopp och utgifterna och överskottet till respektive

16,768 och 15,500 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i

budgetredovisningen för budgetåret 1945/46 (s. 182 och 183) intagen sammanställning.

Enligt denna har fondens överskott uppgått till 15 167 335 kronor

31 öre, som tillförts statsregleringen.

Stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1946/47 har fastställts den

24 maj 1946.

Jag övergår härefter till behandling av frågan om fondens stat för budgetåret

1947/48. Staten upptager följande titlar, nämligen inkomstsidan A.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden

för till enskilda upplåtna lokaler och markområden samt C. Diverse inkomster

ävensom å utgiftssidan A. Beparations- och underhållskostnader

m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto, C. Hyres- och arrendeutgifter

m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden

samt överskott att tillföras rik sstaten. Under envar av dessa titlar

å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna

särskilt för varje delfond.

A id beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945: 180 med förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 har riksdagen (skrivelsen

1945: 202) uttalat sin anslutning till vissa av dåvarande chefen för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet för den 23 februari 1945 förordade

ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparation och underhåll

av försvarets fastigheter. Dessa beräkningsgrunder, vilka i huvudsak

överensstämma med ett av 1943 års militära fastighetsutredning i utlåtande

den 1 november 1944 framlagt förslag, innebära i huvudsak följande.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd,

med undantag av vissa anläggningar av speciell karaktär, beräknas principiellt

till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild

fastighet. Med hjälp av en byggnadskostnadsindex omräknas byggnadskostnaden

till 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet uppdelas i tre grupper, varav första

gruppen — äldre byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts före

den 1 juli 1938 och som invärderats på grund av särskild värdering, under det

att andra och tredje grupperna — nyare byggnader — omfatta byggnader,

som färdigställts efter nyssnämnda datum och som varit i bruk längre, respektive

kortare tid än nio år samt redovisas med sitt anskaffningsvärde.

Underhållsmedel beräknas första gången för andra budgetåret efter det budgetår,

under vilket byggnaden färdigställts. Underhållskostnaden i procent

räknat utgör enligt 1935 års prisnivå i första gruppen 1, i % för arméns och

flygvapnets delfond och 1,5 % för marinens delfond samt i andra och tredje

grupperna 0,8 % respektive 0,4 % för samtliga delfonder. Denna underhållsprocent

omräknas med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex

till prisnivån det år, då beräkningen göres. De procentuellt beräknade

underhållsmedlen uppdelas på dels en delpost för löpande reparation och

underhåll m. m., dels ock en delpost för smärre förbättringsarbeten. Dessutom

anvisas en delpost för iståndsättningsarbeten. Underhållskostnaderna

för övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks- och

skogsfastigheter beräknas med ledning av vunnen erfarenhet, medan underhållskostnaderna

för kajer, dockor, broar m. fl. likartade anläggningar beräknas

på grundval av årligen efter företagen besiktning upprättat förslag.

Då erforderligt underlag för de nya beräkningsgrundernas tillämpning

ännu icke stå till förfogande, har vid beräkning av anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. från och med budgetåret 1945/46 tilllämpats

ett på fastighetsutredningens förslag grundat förenklat beräkningssätt.

Arméns delfond. För budgetåret 1946/47 beräknades reparations- och underhållskostnaderna

för arméns delfond enligt följande sammanställning. I sammanställningen

ha angivits jämväl de belopp, som av arméns fortifikationsförvaltning

för motsvarande ändamål beräknats för budgetåret 1947/48.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

5

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.. .

b) » » » » ii i berg insprängda

anläggningar ..........................................

c) Smärre förbättringsarbeten ............................

d) Underhåll av övningsfält m. m.........................

e) Skatter m. m...........................................

f) Iståndsättningsarbeten ................................

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or
ganisationsundersökningar.

.............................

Summa

Budgetåret

1946/47

Kronor

Av arméns

fortifikaiions- förvaltning

beräknat

för budgetåret

1947/48

Kronor

5 047 000

5 935 900

125 000

171 000

550 000

659 000

1 375 000

1 456 400

151 000

145 000

950 000

1000 000

200 000

200 000

8 398 000

9 567 300

Arméns fortifikationsförvaltning har vid beräkning av underhållskostnaderna

efter byggnadsstyrelsens hörande utgått från ett byggnadsunderhållsindex

av 162, vilket gåve ett procenttal för äldre byggnader av 1,78 (l,i vid

1935 års prisnivå) och för nyare byggnader av 0,65 (0,4 vid 1935 års prisnivå).

Härutöver ha särskilda underhållsmedel beräknats för underhåll av

baracker (178 000 kronor), underhåll av vissa elektriska ledningar i övre

Norrland (30 300 kronor) och underhåll av byggnader å Järvafältet och Revingehed

(32 000 kronor). Beträffande delposten »Löpande reparation och

underhåll av i berg insprängda anläggningar» har ämbetsverket beräknat

underhållskostnaderna till 0,6 5 % å det till 1935 års prisnivå reducerade anläggningsvärdet.

Underhållskostnaden kunde, yttrar ämbetsverket, icke beräknas

lägre med hänsyn till de risker, som ett eftersättande av underhållet

skulle medföra såväl för den i anläggningarna sysselsatta personalen som för

den därstädes förvarade, synnerligen värdefulla materielen.

Såsom motivering för förslaget om beräknande av särskilda medel till

underhåll av baracker och vissa elektriska ledningar i övre Norrland har

fortifikationsförvaltningen anfört följande.

Do baracker, som enligt av Kungl. Maj:t i brev den 28 juni 1946 meddelade

direktiv skulle kvarstå i framtiden såsom permanenta förråd, komme att av

fortifikationsförvaltningen, så snart pågående utredning slutförts, föreslås

till invärdering i försvarets fastighetsfond. Dessa baracker beräknades ha

ett byggnadsvärde av i runt tal 10 000 000 kronor. De procentuella underhållskostnaderna

för dessa baracker borde beräknas i likhet med för äldre byggnader

och komme sålunda att uppgå till (1,78 % x 10 000 000 =) 178 000

kronor.

I övre Norrland funnes vissa elektriska anläggningar, vilka arméns fortifikationsförvaltning

jämväl avsåge att, sodan pågående utredning slutförts,

föreslå till invärdering i fastighetsfonden. Värdet av dessa anläggningar beräknades

uppgå till 1 700 000 kronor. Med hänsyn till hittills vunna erfarenheter

borde de procentuella underhållskostnaderna beräknas liksom för äldre

byggnader och komme sålunda att uppgå till (1,78 % X 1 700 000=) 30 300

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Beträffande behovet av medel för underhåll av övningsfält m. m. har fortifikationsförvaltningen

anfört följande.

Truppförbanden hade i avgivna statförslag anmält utgifter för budgetåret

1947/48 med ett sammanlagt belopp av 2 047 968 kronor. Efter granskning

hade förvaltningen funnit möjligt att nedskära dessa utgifter till 1 440 000

kronor, därvid icke blott posterna för större reparationer samt nybyggnadsoch

förändringsarbeten beskurits utan även sådana poster i det ordinarie

underhållet nedprutats, varav fältens avkastning icke vore direkt beroende.

Det sålunda erforderliga beloppet för underhåll av övningsfält m. m. borde

fördelas med 1 005 000 kronor på ordinarie underhåll, 137 000 kronor på större

reparationer och 298 000 kronor på nybyggnads- och förändringsarbeten, vari

inginge vissa elektrifieringsarbeten. Fortifikationsförvaltningen ansåge det

icke möjligt att i större omfattning än som redan skett nedpressa de beräknade

utgifterna.

Behovet av medel för underhåll av nämnda fält hade under de senaste

åren ökats genom tillkomsten av nya truppförband, framför allt pansar- och

luftvärnsförband, genom den skedda motoriseringen av vissa förband samt

icke minst genom de betydande markförvärv, som ägt rum. Arealen av övnings-

och skjutfält, som år 1939 utgjorde cirka 26 000 hektar, uppginge numera

till cirka 46 000 hektar. Vissa utvidgningar av förefintliga fält påginge

alltjämt. Markvärdet hade genom nya investeringar stigit från cirka 50 000 000

kronor år 1939 till cirka 75 000 000 kronor den 1 juli 1946. Vissa av de nyinköpta

fälten hade ännu icke hunnit iordningställas. Ganska höga belopp

komme sålunda att erfordras för vägar, isåning för markförbättring, byggnaders

reparerande m. m. De motoriserade förbanden, särskilt dessas stridsvagnar,

slete mycket hårt på vägar och fält. Enbart för väg- och markunderhåll

utom dikning hade utgifterna under de senaste åren uppgått till cirka

180 000 kronor per år. Den förslitning av vissa övningsfält, som uppstått till

följd av den ökade övningsfrekvensen under beredskapstiden, kunde ännu

icke anses helt botad. En annan orsak till stegrade omkostnader vore det

förhållandet, att numera civil arbetskraft i stället för militär handräckning

i allt större utsträckning måste anlitas. Genom det nya lantarbetaravtalet

hade naturaförmånerna avvecklats och ersatts med kontantavlöning. Dessa

ökade arbetslöner drabbade övningsfältens utgiftstitel. Sålunda uppginge

avlöningarna för grov- och diversearbetare till cirka 60 600 kronor och lantarbetarlönerna

till cirka 65 000 kronor. Byggnadsbeståndet befunne sig

mångenstädes i dåligt skick, beroende på att medel i erforderlig omfattning

för underhåll av detsamma under de senaste tio åren icke kunnat erhållas.

1 en del fall vore bostadsbyggnaderna i så dåligt stånd, att vederbörande

hälsovårdsmyndigheter funnit skäl ingripa. De för underhåll av övningsfälten

m. m. av ämbetsverket äskade medlen hade ofta reducerats så att i

huvudsak endast det ordinarie underhållet kunnat något så när tillgodoses,

medan större reparationer samt nybyggnads- och förändringsarbeten i hög

grad måst eftersättas.

Enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning talade ekonomiska skäl för

att byggnaderna iståndsattes och underhölles på ett sådant sätt, att arrendegårdarna

beträffande bonings- och uthus fyllde rimliga krav och kunde utarrenderas

samt därigenom skapa inkomster för kronan. Vidare vore att märka

att arrendatorerna i viss utsträckning botade genom övningarna förorsakade

skador å fälten. Därest gårdarna icke utarrenderades skulle husen få rivas.

Häremot talade dels den nuvarande bostadsbristen, dels ock det förhållandet,

att själva stommen i byggnaderna ofta vore av god kvalitet medan brister

förefunnes beträffande tak, inredning m. m., vilka brister emellertid för rim
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

liga kostnader kunde avhjälpas. De pågående arbetena med iståndsättning

av vissa arbetarbostäder för att dessa skulle uppfylla i lag stadgade fordringar

på sådana bostäder avsåges att fortsättas under nästkommande budgetår.

Den i propositionen 1946: 62 omförmälda utredningen rörande arrendegårdarna

å Järvafältet vore ännu icke slutförd, och hade därför beträffande

dessa gårdar beräknats underhållsmedel blott för sådana byggnader, som

oavsett utredningens resultat avsåges att bibehållas, och endast för de allra

nödvändigaste åtgärderna.

Det föreslagna beloppet av 1 440 000 kronor vore sålunda oundgängligen

nödvändigt för underhållet av övnings- och skjutfälten. Till detta belopp

borde läggas en summa av i runt tal 16 400 kronor, som av förvaltningen innevarande

budgetår förskjutits. Söderbygdens vattendomstol hade nämligen

efter avvisande av de utav dåvarande arméförvaltningens fortifikationsdepartement

anförda besvären rörande kronans deltagande i Nedre Helgeåns

reglering ålagt kronan att utgiva ersättning för regleringsföretaget med 16 357

kronor 20 öre. Detta belopp syntes böra täckas av medel för övnings- och

skjutfältens underhåll för budgetåret 1947/48. Det erforderliga beloppet för

underhåll av nämnda fält uppginge sålunda till sammanlagt i runt tal

1 456 400 kronor.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 30 november 1946 — med användning

av numera tillämpade provisoriska beräkningsgrunder (se s. 4) — för

löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. räknat med ett belopp

av 5 602 000 kronor för budgetåret 1947/48. Härvid har förutsatts, att underhållskostnader

borde beräknas jämväl å värdena å vissa byggnader å Järvafältet

och Rcvingehed, vilka föreslagits skola överföras till kasernfastigheter från

jordbruks- och skogsfastigheter under arméns delfond, samt att kostnaderna

för underhåll av baracker och elektriska ledningar beräknades med anlitande

av underhållskvoten för nyare byggnader i stället för — såsom fortifikationsförvaltningen

förutsatt — underhållskvoten för äldre byggnader.

Beträffande posten till löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar har riksräkenskapsverket framhållit, att ifrågavarande

anläggningar på arméns delfond redovisades såsom särskilda enheter, varför

det varit möjligt att fastställa den del av den procentuellt beräknade underhållskostnaden,

som hänförde sig till sådana anläggningar. Det procentuellt

beräknade beloppet, 171 000 kronor, borde emellertid i likhet med vad som

skett för budgetåret 1946/47 reduceras till 125 000 kronor.

För smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket räknat med ett

belopp av 550 000 kronor, utgörande i runt tal 10 % av posten för underhåll av

byggnader m. m.

Riksräkenskapsverket har med beaktande av de skäl för ökad medelsanvisning,

som anförts i fortifikationsförvaltningens skrivelse, förordat, att för

nästa budgetår till underhåll av övningsfält m. m. anvisas 1 440 000 kronor (nu

1 375 000 kronor). Därvid borde dock de kronan åvilande kostnaderna för nedre

Helgeåns reglering gäldas av dessa medel.

För iståndsättningsarbeten har riksräkenskapsverket liksom för budgetåret

1946/47 räknat med 950 000 kronor, innebärande en minskning med 50 000

kronor av det av fortifikationsförvaltningen äskade beloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket

beräknat posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. för budgetåret 1947/48 sålunda:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader ......... kronor 5 602 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda anläggningar

............................................................... » 125 000

c) Smärre förbättringsarbeten ....................................... » 550 000

d) Underhåll av övningsfält m. m.................................. » 1 440 000

e) Skatter m. m.......................................................... » 145 000

f) Iståndsättningsarbeten .............................''................ » 950 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa orga
nisationsundersökningar.

............................................ » 200 000

Summa kronor 9 012 000

I sina medelsäskanden under kapitalbudgeten för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen

äskat medel för bland annat följande speciella iståndsättningsarbeten,

nämligen modernisering av förläggningen å Karlberg, iståndsättning

av elektriska installationer m. m. samt vägarbeten.

Beträffande de olika arbetena har fortifikationsförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Modernisering av förläggningen å Karlberg. Frågan om en modernisering

av krigsskolans förläggningslokaler å Karlberg hade länge varit aktuell men

hade under femårsperioden 1942/47 fått stå tillbaka för problem, som mera

direkt sammanhängde med försvarets utbyggnad och förstärkande. Sedan

emellertid numera såväl marinens som flygvapnets motsvarande anstalter inflyttat

i moderna lokaler, syntes moderniseringen av krigsskolans förläggning

icke böra längre uppskjutas.

Genom fortifikationsförvaltningens försorg hade utarbetats förslag till modernisering

av kadettflygeln, innebärande uppdelning av logementen i tvåmansrum,

anordnande av dagrum, ofrånkomlig modernisering av de sanitära

anordningarna samt ordnande av avloppsfrågan. Kostnaderna härför hade beräknats

till 192 000 kronor.

Iståndsättning av elektriska installationer m. m. Yid arméns truppförbands

huvuddepåer förelåge behov av omfattande iståndsättningsarbeten på det

elektriska ledningsnätet samt ändringsarbeten i samband med pågående spänningsomläggning.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 hade fortifikationsförvaltningen

angivit de beräknade kostnaderna för erforderliga arbeten av ifrågavarande

slag till 1 461 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Efter förslag i

1945 års statsverksproposition hade riksdagen för iståndsättning av elektriska

installationer vid sex truppförband för budgetåret 1945/46 anvisat ett belopp av

235 000 kronor enligt ovannämnda prisläge. Under samma budgetår hade

fortifikationsförvaltningen vidare för arbeten av detta slag förbrukat ett belopp

av 215 000 kronor av underhållsmedel.

Numera hade emellertid ytterligare iståndsättningsarbeten och spänningshöjningar

befunnits erforderliga. De sammanlagda kostnaderna för hithörande

arbeten — inklusive prisstegring — beräknades till omkring 2 500 000 kronor.

Liksom hittills skett borde även i fortsättningen endast viss del av detta

belopp utgå av underhållsmedel, då de föreslagna iståndsättningsarbetena ej

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

enbart vore att hänföra till rena reparationsarbeten utan till avsevärd del

betingades av teknikens utveckling på ifrågavarande område. På grund av den

alltmera ökade användningen av elektrisk energi samt omöjligheten att utbygga

befintliga anläggningar i samma takt som energiförbrukningen ökat

vore dessa anläggningar för närvarande till avsevärd del överbelastade. Härtill

komme slutligen att de av statsmakterna fastställda säkerhetsbestämmelserna

beträffande elektriska anläggningar under senare tid skärpts.

Enligt företagen utredning borde under budgetåret 1947/48 iståndsättningsarbeten

— utöver sådana som bekostas av underhållsmedel — komma till utförande

vid följande förband och till nedan angivna beräknade kostnader.

Värmlands regemente ........................ kronor 32 000

Upplands regemente ........................ » 80 000

Hallands regemente ........................... » 63 000

Arméns underofficersskola ............... » 25 000

Summa kronor 200 000

Sedan större delen av arméns etablissement uppförts, hade behov uppkommit

av helt nya anläggningar, speciellt svagströmsanläggningar av olika

slag. Totalkostnaden för ifrågavarande anläggningar hade av ämbetsverket

beräknats till omkring 4 500 000 kronor. Anläggningarna borde dock utbyggas

successivt under en relativt lång tidsperiod. Under budgetåret 1947/48 borde

endast ifrågakomma att, för gemensamt utnyttjande av kabelgravar, svagströmskablar

nedlades på de sträckor, där starkströmskablar i samband med

iståndsättningsarbeten skulle nedläggas. Kostnaderna för nu angivna arbeten

vid dels ovan angivna fyra etablissement, dels ock de förband, där motsvarande

iståndsättningsarbeten avsåges skola utföras med anlitande av underhållsmedel,

hade beräknats till 100 000 kronor.

För ändamålet erfordrades alltså tillhopa (200 000 + 100 000 =) 300 000

kronor.

Vägarbeten. I samband med under senare år genomförda organisationsförändringar

inom armén hade ett flertal av arméns truppförband helt eller

delvis motoriserats eller omorganiserats till pansarregementen och hade jämväl

övriga förband tilldelats motorfordon i alltmera ökad omfattning. Den sålunda

ändrade verksamheten vid truppförbanden hade bland annat medfört, att

förbandens vägar, körplaner och övningsfält utsattes för trafik av en intensitet

och tyngd, som icke kunnat från början förutses. Yägar och körplaner

befunne sig därför vid åtskilliga förband i hårt nedslitet tillstånd och krävde

årligen omfattande och kostsamma iståndsättnings- och lagningsarbeten. För

vinnande av varaktiga förbättringar erfordrades emellertid i många fall arbeten

av sådan omfattning, att de icke kunde utföras inom det ordinarie underhållets

kostnadsram.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bilaga 2) hade riksdagen för budgetåret 1943/44 för förstärkning av

körplaner vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen anvisat ett

belopp av 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Sedermera hade särskilda

medel för vägarbeten icke av riksdagen anvisats.

Det förslag, som fortifikationsförvaltningen nu framlade, avsåge allenast

avhjälpande av de mest svårartade missförhållandena vid de truppförband, där

sådana gjorde sig mest märkbara, d. v. s. vid motoriserade förband och pansarregementen.

De föreslagna arbetenas omfattning och de därför beräknade kostnaderna

framginge närmare av följande uppställning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Södra skånska infanteriregementet, Revingehed.

Lagning och hårdgöring av planer och vägar inom gamla

lägerområdet m. in....................................................... kronor 115 000

Södermanlands pansarregemente.

Lagning och permanentbeläggning av vägar inom regementets

område samt av väg till skjutplatsen å Tosterön m. m....... kronor 241 000

Skaraborgs pansarregemente.

Lagning och stensättning av vägen kasernområdet—Claesborg,

infartsvägen till kasernområdet samt infartsvägen till det

nya garageområdet m. m.............................................. » 95 000

Smålands artilleriregemente.

Stensättning av planer vid varmgarage .............................. » 62 000

Karlsborgs luftvärnsregemente.

Planering och hårdgöring av uppställnings- och pjäsexercisplats » 20 000

Östgöta luftvärnsregemente.

Stensättning av uppfartsväg till kasernområdet, ny väg till

regementets förråd vid Stattute, ny väg till materielbod

vid regementets skolskjutningsbana, lagning av vissa sönderköra

vägsträckor samt planering av ett för pjäsexercis

avsett område ............................................................ » 140 000

Summa kronor 663 000

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för ifrågavarande iståndsättningsarbeten

för nästa budgetår måtte anvisas ett belopp av tillhopa (192 000

+ 300 000 + 663 000 =) 1 155 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1946.

Krigsmaterielverket har i skrivelse den 16 januari 1947 angående särskilt

anslag för rensnings- och förstärkningsarbeten av i berg insprängda centrala

ammunitionsförråd m. m. anfört bland annat följande.

Vid de under verket lydande, i berg insprängda centrala ammunitionsförråden

ävensom vid vissa andra av verket disponerade, i berg belägna lokaler

hade hitintills periodisk besiktning av lokalerna ägt rum minst en gång varje

kvartal. I samband härmed hade erforderlig bergrensning, d. v. s. borttagande

av lossnande stenpartier och stenar, skett för att förhindra uppkomsten av personal-

eller materielskador. En numera verkställd mer genomgripande översyn

hade givit vid handen, att omfattande rensnings- och förstärkningsarbeten vore

erforderliga. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats till 3 000 000

kronor. De sålunda beräknade kostnaderna för utförande av förstärkningsarbeten

måste dock betraktas som mycket ungefärliga. Kostnader för omflyttning

av den materiel, som icke kunde kvarligga i berörda lokaler under arbetenas

utförande, hade icke medräknats. De erforderliga arbetena hade sammanförts

till två grupper, »förstahandsbehov» och »andrahandsbehov». Till den

förra gruppen hade hänförts sådana arbeten, som enligt besiktningsmännens

åsikt icke syntes tåla uppskov ur säkerhetssynpunkt. Beträffande dessa arbeten

hade framhållits, att vid de anläggningar, där ett förstahandsbehov angivits,

förelåge omedelbar fara för ras samt att det måste anses som ett oeftergivligt

säkerhetskrav, att arbetena vid dessa anläggningar ofördröjligen igångsattes.

Yerket hade inhämtat yttrande i ärendet från såväl byggnadsstyrelsen, som

handhaft utförandet av anläggningarna, som arméns fortifikationsförvaltning.

Byggnadsstyrelsen hade i sitt yttrande förklarat sig icke ha något att erinra

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

mot de föreslagna åtgärderna. Fortifikations förvaltningen hade i sitt yttrande

helt anslutit sig till besiktningsmännens synpunkter angående behovet av

ifrågavarande arbeten samt framhållit, att kostnader för arbeten av den art,

varom här vore fråga, icke kunde beräknas exakt, då en mängd oberäkneliga

omständigheter kunde tillstöta under arbetets gång. Ur beredskapssynpunkt

vore det nödvändigt, att dessa tidskrävande arbeten påbörjades snarast.

Av det anförda framginge, att bergrensnings- och förstärkningsarbeten av

stor omfattning vore nödvändiga vid berörda berganläggningar samt att dessa

arbeten borde påbörjas snarast. Verket hade i samråd med fortifikationsförvaltningen

beräknat, att kostnaderna för de arbeten, som borde komma till utförande

under innevarande budgetår respektive under budgetåret 1947/48,

uppginge till 100 000 kronor respektive 900 000 kronor. Kostnaderna för de

arbeten, som kunde anstå till en senare tidpunkt, avsåge verket upptaga i sina

medelsäskanden för budgetåret 1948/49.

De kostnader, som komme att föranledas av förflyttning av sådan i berglokalerna

lagrad materiel, som icke borde kvarligga i respektive bergrum

under pågående rensnings- och förstärkningsarbeten, kunde för närvarande

icke närmare angivas på grund av svårigheten att nu bedöma, i vilken omfattning

dylika arbeten komme att bliva erforderliga. För budgetåren 1946/47 och

1947/48 borde emellertid för ändamålet räknas med ett belopp av omkring

100 000 kronor.

Krigsmaterielverket har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av ifrågavarande bergrensnings- och förstärkningsarbeten å

tilläggsstat för budgetåret 1946/47 samt för budgetåret 1947/48 anvisa anslag

— inklusive medel för omflyttning av förrådsmateriel — av 110 000 kronor

respektive 990 000 kronor.

Föreliggande beräkningar av medelsbehovet för reparations- och under- Departementshållskostnader

m. m. ha baserats på de grunder, som i anslutning till ut- chefen.

talande av 1945 års riksdag under senare år tillämpats. Mot beräkningarna är

därför icke något att i princip invända. De av riksräkenskapsverket föreslagna

jämkningarna i förvaltningsmyndigheternas kalkyler -— avseende i

huvudsak de fastighetsvärden, som av ämbetsverken lagts till grund för beräkningen

av de procentuella underhållskostnaderna — synas vara att förorda

med följande avvikelser.

De av riksräkenskapsverket beräknade kostnaderna för löpande reparation

och underhåll av arméns byggnader — 5 602 000 kronor — böra minskas med de

beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 150 000 kronor, vilka kostnader

enligt förslag i årets statsverksproposition från och med nästa budgetår skola

bestridas från vederbörligt anslag till bränsle m. m. Jag beräknar sålunda

för löpande reparation och underhåll av byggnader för nästa budgetår ett

belopp av (5 602 000 —150 000=) i avrundat tal 5 450 000 kronor.

Beträffande delposten till löpande reparation och underhåll av i

berg insprängda anläggningar har riksräkenskapsverket föreslagit, att

det procentuellt beräknade beloppet, 171 000 kronor, skulle, i likhet med vad

som skett för budgetåret 1946/47, reduceras till 125 000 kronor. Krigsmaterielverket

har sedermera gjort framställning om anvisande av medel för bergrensnings-

och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd ävensom i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

vissa andra i berg belägna lokaler. Kostnaderna för dessa arbeten ha beräknats

till 3 000 000 kronor. Enligt verkets förslag böra arbeten för en kostnad

av 1 000 000 kronor omedelbart komma till utförande. Härav hänför sig ett

belopp av 975 000 kronor till rensnings- och förstärkningsarbeten i anläggningar

tillhörande arméns delfond av försvarets fastighetsfond samt återstoden,

25 000 kronor, till dylika arbeten å anläggningar, tillhörande försvarets

fabriksfond. Byggnadsstyrelsen, som utfört anläggningarna, och

arméns fortifikationsförvaltning ha ansett, att de föreslagna åtgärderna böra

vidtagas. För bestridande av kostnader för förflyttning av sådan i berglokalerna

lagrad materiel, som icke bör kvarligga i bergrummen under pågående

rensningsarbeten, har krigsmaterielverket räknat med ett belopp av

100 000 kronor.

För egen del finner jag det oundvikligt, att ifrågavarande arbeten komma

till stånd för undvikande av risker för människor och materiel. Ehuru arbetena

få anses vara av engångsnatur, synas kostnaderna lämpligen böra belasta

delposten till reparation och underhåll av i berg insprängda anläggningar.

Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå, att delposten för

nästa budgetår —- inberäknat utgifter för ordinarie underhåll — upptages med

ett belopp av 1 000 000 kronor, varvid jag förutsätter, att beloppet — om så

erfordras -—- förstärkes genom ianspråktagande av tillgängliga medel under

andra i förevarande anslagspost ingående delposter. Anslag för ändamålet

å tilläggsstat för innevarande budgetår finner jag mig icke böra förorda.

Kostnaderna, 25 000 kronor, för rensnings- och förstärkningsarbeten i de till

försvarets fabriksfond hörande berganläggningarna kunna, enligt vad jag

under hand inhämtat från krigsmaterielverket, bestridas från till verkets

förfogande stående medel.

För iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår

äskat ett belopp av 1000 000 kronor. Kiksräkenskapsverket har

räknat med ett belopp av 950 000 kronor eller samma belopp som anvisades

för ändamålet för budgetåret 1946/47. Då förutsättningarna för denna minskning

numera bortfallit (jfr prop. 1945: 180, s. 31, samt 1946: 62, s. 13, och 1946: 91),

borde posten för nästa budgetår rätteligen upptagas med det av fortifikationsförvaltningen

angivna beloppet. Emellertid har ämbetsverket i annat sammanhang

äskat medel å kapitalbudgeten för vissa speciella iståndsättningsarbeten,

vilka närmast synas vara av natur att böra bekostas från förevarande delpost.

Då dessa arbeten — modernisering av förläggningen å Karlberg, iståndsättning

av elektriska installationer samt vägarbeten — äro i och för sig angelägna,

finner jag mig böra förorda, att medel i viss utsträckning ställas till

förfogande genom tillfällig höjning av denna post. För arbetena ha kostnaderna

beräknats till 1 155 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1946. Med

beaktande av läget på byggnadsmarknaden förordar jag, att för påbörjande av

de mest angelägna av dessa arbeten under ifrågavarande delpost beräknas ett

belopp av 400 000 kronor. Det sammanlagda beloppet under delposten till

iståndsättningsarbeten uppskattar jag sålunda till (1 000 000 + 400 000 =)

1 400 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

13

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beräknas förevarande

post till reparations- och underhållskostnader m. m. för arméns delfond för

nästa budgetår på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ... kronor 5 450 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar ............................................................ » 1 000 000

c) Smärre förbättringsarbeten ....................................... » 550 000

d) Underhåll av övningsfält m. m.................................. » 1 440 000

e) Skatter m. m.......................................................... » 145 000

f) Iståndsättningsarbéten ............................................. » 1 400 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar ....................................... » 200 000

Summa kronor 10 185 000

innebärande en höjning med 1 787 000 kronor i förhållande till den för innevarande

budgetår anvisade posten.

I vad mån de sålunda beräknade anslagsmedlen kunna tagas i anspråk blir

beroende av i vilken utsträckning byggnadstillstånd kan i rådande läge beviljas

för sådana arbeten, vilkas utförande förutsätter sådant tillstånd. Att härvidlag

verkställa någon säkrare uppskattning är svårt redan av den anledningen

att åtskilliga arbeten kunna utföras av inom försvaret anställd arbetskraft,

utan byggnadstillstånd. Det synes därför icke möjligt att i vidare mån

än i det föregående skett vid anslagsberäkningarna beakta berörda omständighet.

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den

jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram som kan finnas

erforderlig.

Marinens delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades för

budgetåret 1946/47 enligt följande sammanställning, i vilken även införts

marinförvaltningens förslag för budgetåret 1947/48.

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.. .

b) » » » » n i berg insprängda

anläggningar samt hamnanläggningar m. m.............

c) Smärre förbättringsarbeten ............................

d) Underhåll av övningsfält m. m.........................

e) Underhåll av ej invärderade anläggningar .............

f) Skatter................................................

g) Iståndsättningsarbéten ................................

h) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisationsundersökningar

..............................

Summa

Budgetåret

194G/47

Kronor

Ay niarin- förvaltningen

beräknat

för budgetåret

1947/48

Kronor

1 381 000

1 430 000

560 000

600 000

150 000

225 000

225 000

45 000

—

288 000

130 000

100 000

400 000

600 000

25 000

75 000

2 871 000

3 363 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Beträffande posten h) har marinförvaltningen anfört, att statens organisationsnämnd

i skrivelse till marinförvaltningen meddelat, att organisationsundersökningarna

vid marinen numera utsträckts att omfatta jämväl Karlskrona

och Stockholms örlogsstationer ävensom Stockholms kustartilleri försvar,

samt att ett genomförande av organisationsundersökningarna och därpå

grundade försök enbart vid sistnämnda förband beräknades påkalla ändringsoch

inredningsarbeten för en kostnad av omkring 50 000 kronor. Härutöver

beräknades 25 000 kronor erforderliga för organisationsundersökningarnas genomförande

vid marinen i övrigt. Bör ändamålet erfordrades sålunda ett belopp

av tillhopa (50 000 + 25 000 =) 75 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har för löpande reparation och underhåll av byggnader

räknat med ett belopp av 1 522 000 kronor och för löpande reparation

och underhåll av i berg insprängda anläggningar samt för smärre förbättringsarbeten

med samma belopp som för budgetåret 1946/47 eller 560 000 kronor

respektive 150 000 kronor.

Med anledning av marinförvaltningens förslag om beräknande av 45 000

kronor för underhåll av övningsfält m. m. samt 288 000 kronor för underhåll

av i fastighetsfonden ej invärderade anläggningar har riksräkenskapsverket,

under erinran att för budgetåret 1946/47 för underhåll av övningsfält m. m.

anvisats 225 000 kronor, förordat, att denna post för budgetåret 1947/48 upptages

med 250 000 kronor.

För skatter samt för ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar har riksräkenskapsverket räknat med samma belopp

som förvaltningsmyndigheten eller 100 000 kronor respektive 75 000

kronor.

Beträffande delposten till iståndsättningsarbeten, vilken av marinförvaltningen

för nästa budgetår beräknats till 600 000 kronor, har riksräkenskapsverket

liksom för innevarande budgetår räknat med ett belopp av 400 000

kronor.

Riksräkenskapsverket har således beräknat posten till reparations- och

underhållskostnader m. m. för marinens delfond för budgetåret 1947/48 till

3 057 000 kronor.

I sina medelsäskanden under kapitalbudgeten för budgetåret 1947/48 har

marinförvaltningen äskat medel för bland annat följande arbeten, nämligen

iståndsättning av kajer vid Gustavsviks örlogsdepå, omläggning av vattenoch

avloppsledningar samt ombyggnad av kajer m. m. vid Stockholms örlogsstation

och örlogsvarv, ombyggnad av fartygsslip inom Stockholms kustartilleriförsvar

samt omläggning av elektriska ledningar inom Göteborgs kustartilleriförsvar.

Beträffande de olika arbetena har marinförvaltningen anfört följande.

Iståndsättning av kajer vid Gustavsviks örlogsdepå. Ifrågavarande kajer

vore belägna på ömse sidor om Gustavsviks torrdocka. Hen västra kajen användes

i huvudsak såsom tilläggsplats för båtar till de marina förråden på

platsen (kol, olja, vatten m. m.). Hen östra kajen, som vore belägen framför

verkstadsbyggnaden, användes i anslutning till verkstadsdriften. Båda kajerna

vore helt utförda av träkonstruktion. För ordinarie underhållsmedel hade

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

smärre reparationer, såsom utbyte av däcksplank, betongkringgjutning av vissa

särskilt angripna pålar och liknande kunnat utföras. Genom fortgående förstöring

speciellt av träpålarna befunne sig kajerna för närvarande i sådant

skick, att genomgripande arbeten måste utföras, enär risk eljest förelåge att

kajerna helt raserades. På uppdrag av marinförvaltningen hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppgjort förslag till genomgripande iståndsättning av

kajerna. Kostnaderna beräknades till 96 000 kronor.

Omläggning av vatten- och avloppsledningar å Skeppsholmen i Stockholm.

Yissa vatten- och avloppsledningar på Skeppsholmen befunne sig för närvarande

i sådant skick, att omläggning av ledningar inom den närmaste tiden

måste ske. I samband med omläggningen måste vissa ökningar av ledningarnas

dimensioner göras till följd av nytillkomna byggnader. Bland ledningarna inginge

vattenledning i Kastellholmsbron, vattenledning mellan exercisskolan

och Långa Baden samt avloppsledningar vid Sjöreserven, kasern II och hantverkskasernen.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknades till 22 000 kronor.

Ombyggnad av vissa kajer å Skeppsholmen och Galärvarvet i Stockholm.

Kajerna vid årboden och utanför Stora slupskjulet å Skeppsholmen samt

kajen utanför fartygsslipen på Galärvarvet vore utförda av träkonstruktion.

I)e ordinäre underhållsmedlen hade ej varit tillräckliga för underhåll av

kajernas underbyggnader, varför hel ombyggnad av kajerna måste verkställas

för att möjliggöra desammas fortsatta utnyttjande. Beträffande kajen vid

årboden användes densamma såsom tilläggsplats för sjöreservens bogserbåtar.

Ombyggnaden omfattade en sträcka av cirka 80 m. Kostnaderna

beräknades till 75 000 kronor. Kajen utanför Stora slupskjulet användes

bland annat vid lossning och lastning av material till och från allmänna

materialförrådet. En genomgripande ombyggnad hade under senare år utförts

av viss del av kajen. Kostnaderna för ombyggnad av resterande del av kajen,

vilken del för närvarande med hänsyn till kajens dåliga tillstånd måst avstängas

för trafik, beräknades till 32 000 kronor. Kajen utanför fartygsslipen

på Galärvarvet vore belägen utefter fartygsslipens södra sida. Området innanför

kajen användes för uppläggning och förvaring av fartyg. På kajen vore

den nya minsveparhallen uppförd. Kajen vore utförd av trä samt starkt angripen

av röta, varav följde risk för ras och sättningar. Kostnaderna för ombyggnad

beräknades till 53 000 kronor. Kostnaderna för dessa arbeten uppgmge

sålunda till (75 000 + 32 000 + 53 000 =) 160 000 kronor.

Ombyggnad av fartygsslip på Galärvarvet. Inom varvet funnes en slip

för torrsättning av fartyg på upp till 120 ton. Under senare år hade vissa

mindre reparationsarbeten å ifrågavarande slip utförts med underhållsmedel.

Genom successiv försämring av slipens tillstånd vore det dock nödvändigt att

företaga ytterligare reparationsarbeten. Kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten

beräknades till 60 000 kronor.

Ombyggnad av fartygsslipen vid tygverkstäderna vid Storvass. Slipen både

under senare år varit föremål för vissa provisoriska förstärkningsåtgärder.

Ytterligare och mera genomgripande åtgärder måste dock vidtagas för att

slipen i fortsättningen skulle kunna användas utan risk för olyckstillbud. Med

hänsyn till önskvärdheten att hålla jämn sysselsättning vid tygverkstäderna

samt då kustartilleriförsvaret numera tillförts vissa nya fartygstyper, borde

den tillåtna belastningen på slipen dessutom ökas från 70 tons till 150 tons

fartyg. Kostnaden för ombyggnad och utökning av slipen beräknades till

70 000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Departements*

chefen.

Omläggning av elektriska ledningar inom Oscar 11 fort. Inom Oscar II

fort borde det elektriska ledningsnätet, vilket för närvarande befunne sig i

synnerligen bristfälligt skick, omläggas. Kostnaderna härför beräknades till

10 000 kronor.

Marinförvaltningen har sålunda för ifrågavarande iståndsättningsarbeten

för nästa budgetår äskat ett belopp av tillhopa (96 000 + 22 000 + 160 000 +

60 000 + 70 000 -f 10 000 =) 418 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945.

Riksräkenskapsverket har beräknat delposten till löpande reparation och

underhåll av byggnader till 1 522 000 kronor. Häremot har jag intet annat att

erinra än att beloppet, i enlighet med vad som anförts i fråga om arméns motsvarande

delpost, bör minskas med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning,

150 000 kronor, till i avrundat tal 1 370 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt anser jag mig kunna godtaga,

dock med undantag för posten till iståndsättningsarbeten. Marinförvaltningen

har för detta ändamål räknat med ett belopp av 600 000 kronor, medan riksräkenskapsverket

förordat, att posten upptages med samma belopp som innevarande

budgetår, 400 000 kronor. Såsom av redogörelsen i det föregående

framgår har marinförvaltningen i annat sammanhang äskat medel under kapitalbudgeten

till vissa arbeten av typisk underhållskaraktär. Kostnaderna för

dessa arbeten ha beräknats till 418 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945,

motsvarande i runt tal 425 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1946. På sätt

förordats beträffande armén, anser jag mig böra tillstyrka, att förevarande

post tillfälligtvis höjes för att möjliggöra utförandet av de mest angelägna

av dessa arbeten. Med beaktande av läget på byggnadsmarknaden förordar jag,

att höjningen begränsas till 150 000 kronor och att delposten för nästa budgetår

sålunda uppföres med 550 000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att den del

av kostnaderna för ombyggnad av fartygsslipen vid tygverkstäderna i Storvass,

som belöper på utökning av slipen, skall — såsom avseende kapitalinvestering

— bestridas av till marinförvaltningens förfogande stående investeringsanslag

för utförande av smärre byggnadsarbeten.

Anslagsposten i sin helhet bör således i enlighet med det anförda beräknas

på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1370 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar samt hamnanläggningar m. m............... » 560 000

c) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 150 000

d) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 250 000

e) Skatter........................................................ » 100 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 550 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or
ganisationsundersökningar.

................................. » 75 000

Summa kronor 3 055 000

innebärande en ökning med 184 000 kronor i förhållande till motsvarande för

innevarande budgetår anvisade anslagspost.

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande

anslagspost.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr LOS.

Flygvapnets delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades för

budgetåret 1946/47, såvitt angår flygvapnet, på sätt framgår av följande sammanställning,

i vilken även införts flygförvaltningens äskanden för nästa

budgetår.

I

Budgetåret

1946/47

Kronor

Av flyg- förvaltningen i

beräknat

'' för budgetåret

1947/48

Kronor

; a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.. .

i b) » » » » » i berg insprängda

1 066 000

1 308 000

anläggningar ..........................................

52 000

52 000

i c) Smärre förbättringsarbeten ............................

100 000

115 000

i d) Underhåll av flygfält m. m. ............................

030 000

930 000

e) Skatter................................................

30 000

40 000

i f) Iståndsättningsarbeten ................................

i g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or-

250 000

750 000

ganisationsundersökningar..............................

25 000

25 000

h) Administrationskostnader ..............................

—

190 000 i

Summa

2 453 000

3 410 000

Flygförvaltningen har anfört, att för underhåll av flygfält m. m. borde, utöver

den procentuellt beräknade underhållskostnaden, 325 000 kronor, anvisas

ett belopp av 605 000 kronor. Totalbeloppet, (325 000 + 605 000 =) 930 000

kronor, motsvarande 2,2 2% å anläggningskostnaden för flygfält, 32 500 000

kronor, och 1 % å anläggningskostnaden för rullbanor, 21 700 000 kronor.

Ökningen av posten till iståndsättningsarbeten motiveras med behovet av

att ersätta krismateriel, som under de senare åren använts vid byggnadsarbetena,

med fullgod materiel, så snart sådan kunde uppbringas.

Beträffande posten till administrationskostnader har flygförvaltningen

anfört följande.

Vid flygvapnets fastighetsförvaltning tjänstgörande personal hade till en

början huvudsakligen utgjorts av officerare och underofficerare, vilka avlönats

från flygvapnets avlöningsanslag. Numera utgjordes större delen av den fastighetsförvaltande

personalen å underhållsbyrån samt all personal å flygfältsbyrån

av civilanställd i löneplan MEx och kontraktsanställd personal Avlönings-

och resekostnader hade hittills till övervägande delen bestritts av

administrationsmedol. Enär anslagen till nybyggnadsverksamhet i och med

femårsplanens avslutande numera avsevärt minskats, och därigenom administrationsmedel

automatiskt upphörde att tillföras flygförvaltningen, vore det

nödvändigt, att särskilt anslag anvisades å fastighetsfonden för gäldande av

ifrågavarande administrationskostnader. Under budgetåret 1947/48 beräknas

administrationskostnaderna för underhållsverksamhetens del belöpa sig till

110 000 kronor för underhållsbyrån, 40 000 kronor för flygfältsbyrån samt

40 000 kronor för vissa för underhållsverksamheten gemensamma organ såsom

expedition, bokföring m. m. eller tillhopa (110 000 + 40 000 + 40 000=)

19Ö 000 kronor, vilket belopp sålunda borde upptagas såsom en särskild delpost

under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. I samt. Nr 10S.

273 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Riksräkenskapsverket liar beräknat delposten till löpande reparation och

underhåll av byggnader till 1 272 000 kronor.

Kostnaderna för löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar, för skatter samt för ändrings- och inredningsarbeten föranledda

av vissa organisationsundersökningar har riksräkenskapsverket beräknat till

samma belopp som flygförvaltningen eller 52 000 kronor, 40 000 kronor respektive

25 000 kronor.

Posten till smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket beräknat

till 125 000 kronor mot av flygförvaltningen föreslagna 115 000 kronor.

För underhåll av flygfält har riksräkenskapsverket, då kostnaderna för

underhåll av dessa anläggningar syntes väsentligt överstiga kostnaderna för

fastighetsbeståndet i övrigt, förutom den del av det procentuellt beräknade

beloppet, som beräknades hänföra sig till ifrågavarande anläggningar, upptagit

ett belopp av ytterligare 578 000 kronor. För underhåll av flygfält borde

sålunda beräknas (352 000 + 578 000=) 930 000 kronor, eller samma belopp

som av flygförvaltningen beräknats för innevarande budgetår.

Frågan om anvisande av särskilda medel för utbyte av krismateriel bör

enligt riksräkenskapsverkets mening bringas under utredning av sakkunnig

person, exempelvis genom statens sakrevisions försorg. I avvaktan på resultatet

av denna utredning borde delposten till iståndsättningsarbeten upptagas

med samma belopp som innevarande budgetår, 250 000 kronor.

Beträffande slutligen den av flygförvaltningen föreslagna medelsanvisningen

av 190 000 kronor för administrationskostnader har riksräkenskapsverket

anfört, att dylika kostnader icke borde bestridas av medel anvisade å

fastighetsfonden. I den mån till nybyggnadsverksamhet icke hänförliga administrationskostnader

för fastighetsfonden belastat investeringsanslag hade

detta varit felaktigt och borde nu icke föranleda, att medel härför anvisades å

fastighetsfondens stat.

I enlighet med vad sålunda anförts har posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. för flygvapnets delfond för budgetåret 1947/48 av riksräkenskapsverket

beräknats till 2 694 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat delposten till löpande reparation och

underhåll av byggnader till 1 272 000 kronor, vari ingår ett belopp av 180 000

kronor för ersättningsanskaffning och underhåll av eldsläckningsmateriel. I

enlighet med vad som anförts i fråga om arméns och marinens motsvarande

delposter bör det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet minskas med

de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 40 000 kronor. Med godtagande

i övrigt av riksräkenskapsverkets kalkyl beräknar jag sålunda medelsbehovet

under delposten till (1 272 000 — 40 000=) i avrundat tal 1 230 000

kronor.

För iståndsättningsarbeten har flygförvaltningen beräknat ett belopp av

750 000 kronor, varav 500 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad använd

krismateriel. Då denna fråga bör i ett vidare sammanhang upptagas till bedömande,

förordar jag i likhet med riksräkenskapsverket, att posten upptages

med oförändrat belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

19

För bestridande av administrationskostnader har flygförvaltningen för

nästa budgetår beräknat ett belopp av 190 000 kronor. I likhet med riksräkenskapsverket

anser jag, att dylika kostnader icke böra bestridas av medel

anvisade å fastighetsfonden. Jag avser att i annat sammanhang återkomma

till frågan om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål.

Beträffande beräkningen av övriga i anslagsposten ingående delposter

synes riksräkenskapsverkets förslag böra biträdas.

I detta sammanhang torde få anmälas, att flygförvaltningen i skrivelse den

29 juni 1946 gjort framställning om anvisande av ett belopp av 250 000 kronor

för bestridande av kostnaderna för vissa av ämbetsverket vidtagna bränslekostnadsbesparande

åtgärder. I sin skrivelse erinrade flygförvaltningen till

en början, att ämbetsverket i skrivelse den 19 juli 1945 med anledning av en

cirkulärskrivelse från statens bränslekommission gjort framställning till

Kungl. Maj:t om anvisande av medel för utförande av vissa oundgängligen

erforderliga bränslebesparande åtgärder vid flygvapnets kasernetablissement

samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 augusti 1945 uppdragit åt ämbetsverket

att med anlitande av den å staten för försvarets fastighetsfond upptagna

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. gå i författning

om utförande av de föreslagna åtgärderna inom en kostnadsram av

250 000 kronor. Flygförvaltningen anförde vidare, att ämbetsverket numera

låtit utföra ifrågavarande åtgärder samt att kostnaderna härför, inklusive

administrationskostnader, uppgått till 250 000 kronor, vilka kostnader avförts

å den under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m.

upptagna delposten till löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.

Då emellertid ifrågavarande anslagspost icke utan eftersättande av det normala

underhållet lämnade utrymme för bestridande av ifrågavarande kostnader,

borde ett belopp av 250 000 kronor ställas till flygförvaltningens förfogande.

I yttrande över framställningen har riksräkenskapsverket förordat att, i

den mån den under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader

m. m. upptagna delposten till löpande reparation och underhåll av byggnader

icke lämnade tillgång till bestridande av ifrågavarande kostnader, den under

anslagsposten upptagna delposten till iståndsättningsarbeten borde tagas i

anspråk för ändamålet.

Sedermera har flygförvaltningen i särskilda promemorior framhållit, bland

annat, att den 30 september 1946 å delposten till löpande reparation och

underhåll av byggnader m. m. förelåge en brist av i runt tal 165 000 kronor,

föranledd av berörda bränslebesparande åtgärder, samt att vid samma tidpunkt

å delposten till iståndsättningsarbeten endast återstode odisponerat ett

belopp av i runt tal 86 0Ö0 kronor, vilket belopp emellertid erfordrades för

utförande av vissa smärre iståndsättningsarbeten vid flygvapnets olika etablissement.

För utförande av sedvanliga reparationsarbeten under återstoden av

budgetåret 1946/47 erfordrades vidare ett belopp av cirka 85 000 kronor. Det

sammanlagda medelsbehovet under delposten till löpande reparation och

underhåll av byggnader uppginge sålunda till (165 000 + 85 000=) 250 000

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departement tschrfen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Såsom av det anförda framgår kunna kostnaderna för de av flygförvaltningen

vidtagna bränslebesparande åtgärderna icke i större utsträckning belasta

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader. Detta skulle

nämligen medföra, att det ordinarie underhållet bleve i motsvarande mån

eftersatt. Jag finner mig därför böra förorda en tillfällig förstärkning av

ifrågavarande anslagspost. Då en viss del av kostnaderna slutligt bör kunna

bestridas av ordinarie underhållsmedel, förordar jag, att förstärkningen begränsas

till 200 000 kronor, vilket belopp torde böra uppföras såsom en särskild

delpost, benämnd »Bestridande av utgifter för vidtagna bränslebesparande

åtgärder».

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. för flygvapnets

delfond bör således för nästa budgetår beräknas på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1230 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar.................................................. » 52000

c) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 125 000

d) Underhåll av flygfält m. m................................. » 930 000

e) Skatter........................................................ » 40 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 250 000

g) Bestridande av utgifter för vidtagna bränslebesparande

åtgärder ...................................................... » 200 000

h) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar................................ » 25 000

Summa kronor 2 852 000

innebärande en ökning med 399 000 kronor i förhållande till motsvarande för

innevarande budgetår beräknade anslagspost.

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande

anslagspost.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen

och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto

å respektive delfonder upptagit respektive 2 280 000 kronor, 951 000 kronor

och 2 700 000 kronor, eller tillhopa 5 931 000 kronor.

På anförda skäl har riksräkenskapsverket beräknat ifrågavarande poster till

respektive 2 680 000 kronor, 950 000 kronor och 3 230 000 kronor.

Med biträdande av riksräkenskapsverkets beräkningar förordar jag, att för

avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméns delfond förslagsvis

2 680 000 kronor, för marinens delfond förslagsvis 950 000 kronor

och för flygvapnets delfond förslagsvis 3 230 000 kronor, sammanlagt

6 860 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

21

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

Arméns delfond. För budgetåret 1946/47 beräknades under denna rubrik

för arméns del ett belopp av förslagsvis 1 000 000 kronor, varav i runt tal

970 000 kronor för bestridande av hyres- och arrendeutgifter samt 30 000 kronor

för vissa kostnader i samband med förhyrning.

Arméns fortifikationsförvältning har beräknat utgiftsbehovet under rubriken

för budgetåret 1947/48 till 1244 000 kronor, varav cirka 1054 000 kronor

för bestridande av hyres- och arrendeutgifter, 100 000 kronor för bränsletilllägg,

motsvarande omkring 10 % av hyreskostnaden, 60 000 kronor för kostnader

i samband med förhyrning samt 30 000 kronor för kostnader för underhåll

av arrenderade markområden samt av vissa vägar utanför de områden,

som lan tf örs varet förvaltar eller eljest disponerar.

Börande behovet av sistnämnda delpost har fortifikationsförvaltningen anfört

följande.

Åtskilliga av de markområden, som arrenderades för arméns räkning, användes

för övningsändamål och utsattes därvid för skador, vilka måste avhjälpas

genom kronans försorg. Vidare måste vissa enskilda vägar utanför

övningsfälten utnyttjas för militära förflyttningar så ofta och i sådan utsträckning,

att kronan icke kunde undandraga sig att deltaga i det ordinarie

vägunderhållet. Kostnaderna härför hade hitintills icke bestritts på enhetligt

sätt. I vissa fall hade medel tagits från anslaget för underhåll av de av kronan

ägda fälten och i andra fall från anslaget till övningar. För att undanröja

denna oklarhet och överhuvudtaget fixera grunderna för fördelning

mellan olika anslag av kostnaderna för skador, som uppkomme vid arméns

utnyttjande av kronan icke tillhöriga markområden och vägar, hade överläggningar

upptagits mellan fortifikationsförvaltningen och arméförvaltningens

intendenturavdelning. Härvid hade enighet uppnåtts därom, att till fortifikationsförvaltningens

ämbetsområde borde hänföras kostnader för avhjälpande

av skador å mark, som arrenderades å fastighetsfonden, samt för deltagande

i ordinarie underhåll av enskilda vägar. Övriga kostnader för skador å mark

och vägar, som icke tillhörde kronan, borde gäldas av övningsanslag. De till

fortifikationsförvaltningens ämbetsområde hänförliga kostnaderna borde belasta

fastighetsfondens stat och syntes jämlikt gällande bestämmelser angående

förvaltningen av fonden böra utgå från posten »Hyres- och arrendeutgifter

för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden». Vidkommande

frågan om storleken av den för ändamålet erforderliga delposten

hade fortifikationsförvaltningen icke kunnat från underlydande myndigheter

infordra specificerade uppgifter för nästkommande budgetår, enär överläggningarna

med intendenturavdelningen ännu icke helt slutförts. För budgetåret

1947/48 ansåge sig ämbetsverket böra för ändamålet beräkna ett i underkant

uppskattat belopp om förslagsvis 30 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har anfört, att ämbetsverket delade fortifikationsförvaltningens

uppfattning, att kostnaderna för avhjälpande av skador, som uppstode

på arrenderade markområden, borde bestridas med medel från fastighetsfondens

stat. Fortifikationsförvaltningen hade emellertid icke kunnat

mera noggrant beräkna storleken av dessa utgifter utan endast uppskattningsvis

angivit dessa till 30 000 kronor. 1 avvaktan på utredning i ärendet ansåge

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Departementschef

e7i.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

sig riksräkenskapsverket icke i förevarande statförslag böra upptaga någon

post för detta ändamål. Kostnaderna i samband med förhyrning m. m. borde

i likhet med innevarande budgetår beräknas till 30 000 kronor. För arméns

delfond beräknade riksräkenskapsverket sålunda medelsbehovet under anslagsposten

till i runt tal 1 185 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningens beräkning av hyres- och arrendeutgifterna för

nästa budgetår synes kunna godtagas. I detta sammanhang bör dock erinras

att, därest den av 1946 års riksdag (skrivelse nr 516) efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen 1946:311 (s. 141) beslutade ändrade förläggningen

av tygkompanierna kan genomföras under budgetåret, en ej oväsentlig besparing

å anslagsposten kommer att uppstå.

För bestridande av kostnader i samband med förhyrning räknar jag med

det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 30 000 kronor.

I likhet med riksräkenskapsverket förordar jag fortifikationsförvaltningens

förslag till bestridande av kostnader för underhåll av arrenderade markområden

m. m. Ehuru någon anslagsberäkning icke framlagts, anser jag att —

i avbidan på närmare erfarenheter — ett begränsat belopp, förslagsvis 15 000

kronor, bör beräknas för detta ändamål.

Under anslagsposten till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknar jag

sålunda för nästa budgetår förslagsvis (1054 000 + 100 000 + 30 000 +

15 000 =) i runt tal 1 200 000 kronor.

Marinens del fond. För budgetåret 1946/47 beräknades förevarande an
slagspost

för marinens del till förslagsvis 150 000 kronor.

Marinförvaltningen har för budgetåret 1947/48 beräknat medelsbehovet

för hyres- och arrendeutgifter till 100 000 kronor, varav omkring 32 000 kronor

för bestridande av emotsedda och oförutsedda utgifter.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot marinförvaltningens

beräkning av ifrågavarande anslagspost.

I enlighet med marinförvaltningens förslag synes för ifrågavarande ändamål

böra beräknas ett belopp av förslagsvis 100 000 kronor, innebärande i

jämförelse med motsvarande anslagspost för innevarande budgetår en minsk

ning med 50 000 kronor.

Flygvapnets delfond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret

1946/47 för flygvapnets del till förslagsvis 263 000 kronor.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1947/48 beräknat medelsbehovet för

hyres- och arrendeutgifter till förslagsvis 225 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens

beräkning.

För bestridande av ifrågavarande hyres- och arrendeutgifter m. m. synes

böra beräknas ett belopp av förslagsvis 225 000 kronor, innebärande en minskning

med 38 000 kronor i jämförelse med motsvarande anslagspost för innevarande

budgetår.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 10S.

Enligt det anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter böra betecknas

förslagsvis, att tillhopa utgöra (1 200 000 -f 100 000 + 225 000 =)

1 525 000 kronor.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive

fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning

efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade

statskapitalet. I statsverkspropositionen ha under ifrågavarande titel

beräknats följande belopp.

Ersättning till arméns delfond .............................. kronor 18 962 000

» » marinens delfond ............................ » 7 465 000

» » flygvapnets delfond.......................... » 11599 000

Summa kronor 38 026 000

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika

poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till

20150 000 kronor, för marinens delfond till 6 763 000 kronor och för

flygvapnets delfond till 11 757 000 kronor. De i riksstaten under fjärde

huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i överensstämmelse

härmed.

B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Arméns delfond. Arméns fortifikations förr ältning har beräknat ifrågavarande

hyror och arrenden sålunda:

Inkomst av tjänstebostäder.................................... kronor 900 000

» » uthyrningsfastigheter ............................ » 195 000

» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-

och skogsfastiglieter)................................ » 650 000

Övriga hyror och arrenden.................................... » 50 000

Summa kronor 1 795 000

Rilcsräkenskapsverket har ansett, att beloppet borde avjämnas till 1 800 000

kronor.

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag beräknar jag ifråga- Departement»

varande inkomstpost till i avrundat tal 1 800 000 kronor (nu 1 700 000 kronor). rhefen.

Marinens delfond Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande inkomster

på följande sätt:

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Departements

chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 10S.

Inkomst av tjänstebostäder...................................... kronor 261 000

» » uthyrningsfastigheter .............................. * 336 000

Övriga hyror och arrenden........................... 8__45 000

Summa kronor 648 000

Riksräkenskapsverlcet har ansett, att beloppet borde avjämnas till 650 000

kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde förevarande inkomstpost

böra beräknas till i avrundat tal 650 000 kronor (nu 600 000 kronor).

Flygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och arrendeinkomsterna

till sammanlagt 400 000 kronor, därav för tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter 315 000 kronor samt för jordbruksfastigheter

och flygfält 85 000 kronor.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde förevarande inkomstpost

böra beräknas till 400 000 kronor (nu 380 000 kronor).

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna

lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till

(1 800 000 + 650 000 + 400 000 =) 2 850 000 kronor.

C. Diverse inkomster.

För arméns delfond har arméns fortifikationsförvaltning under denna

inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters

vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters underhåll,

dels 300 000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och skogsfastigheter,

dels ock 65 000 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller

tillhopa 415 000 kronor (nu 415 000 kronor).

Marinförvaltningen har för marinens delfond beräknat inkomstposten

till 42 000 kronor (nu 42 000 kronor), varav 40 000 kronor utgjorde hyra

för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona samt 2 000 kronor

dockavgifter m. m.

Beträffande flygvapnets delfond har flygförvaltningen beräknat

posten för diverse inkomster till 50 000 kronor (nu 20 000 kronor).

I annat sammanhang denna dag förordar jag — vid anmälan av fråga om

proposition till riksdagen angående redovisning av tillgångar och skulder m. m.

vid örlogsvarvens marinverkstäder — att marinverkstäderna i Stockholm och

Karlskrona skola erlägga hyra till försvarets fastighetsfond för den å fonden

redovisade fasta egendom, som disponeras av verkstäderna. På sätt i berörda

sammanhang anföres kunna de inkomster, som härigenom komma att inflyta

till förevarande delpost under nästa budgetår, beräknas till 700 000 kronor.

Med beaktande härav beräknar jag, med biträdande i övrigt av föreliggande

förslag, inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder till respektive

415 000 kronor, 742 000 kronor och 50 000 kronor, eller sålunda till sammanlagt

1 207 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

25

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande

såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs början

i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

för budgetåret 1947/48 har överskottet å försvarets fastighetsfond

i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 8 300 000 kronor, för

marinens delfond till 4 050 000 kronor och för flygvapnets delfond till 5 900 000

kronor. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget beräknar jag således

i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag till 18 250 000 kronor. Denna

uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut förordade beräkningen

av ersättningsanslagen.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till

stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1947/48 (bilaga).

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

dels godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1947/48 (bilaga);

dels ock för budgetåret 1947/48 under riksstatens fjärde huvudtitel

anvisa följande anslag, nämligen

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond,

förslagsanslag ................................ kronor 20 150 000

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens

delfond, förslagsanslag........................ kronor 6 763 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Flygvapnets

delfond, förslagsanslag........................ kronor 11 757 000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokolletStig

Roswall.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. I sand. Nr 108.

273 47 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Bilaga.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret

1946/47 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1947/48.

Inkomster. 1946/47

1947/48

A.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler:

1.

Arméns delfond.......................

............... 17 163 000

20150 000

2.

Marinens delfond.....................

......... ..... 6 814 000

6 763 000

3.

Flygvapnets delfond .................

............... 10 506 000

11 757 000

Säger 34 483 000

38 670 000

B.

Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna

lokaler och markområden:

1.

Arméns delfond.......................

............... 1 700 000

1 800 000

2.

Marinens delfond .....................

............... 600 000

650 000

3.

Flygvapnets delfond .................

............... 380 000

400 000

Säger 2 680 000

2 850 000

C.

Diverse inkomster*:

1.

Arméns delfond.......................

.......... 415 000

415 000

2

Marinens delfond .....................

............... 42 000

742 000

3.

Flygvapnets delfond .................

............... 20 000

50 000

Säger 477 000

1207 000

Summa 37 640 000

42 727 000

Utgifter.

A.

Reparations- och underhållskostnader

m. m.:

1.

Arméns delfond ......................

.............. 8 398 000

10 185 000

2.

Marinens delfond ....................

.............. 2 871 000

3 055 000

3.

Flygvapnets delfond..................

.............. 2 453 000

2 852 000

Säger 13 722 000

16 092 000

B.

Avsättning till värdeminskningskonto

1.

Arméns delfond, förslagsvis...........

............. 1 880 000

2 680 000

2.

Marinens delfond, förslagsvis.........

.............. 810000

950 000

3.

Flygvapnets delfond. förslagsvis.....

............... 2 490 IM Ht

3 230 000

Säger 5180 000

6 860 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

27

1946/47

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fondm förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis ........................ 1 000 000

2. Marinens delfond, förslagsvis........................ 150 000

3. Flygvapnets delfond, förslagsvis.................... 263 000

Säger 1 413 000

Överskott att tillföras riksstaten:

1. Arméns delfond...................................... 8 000 000

2. Marinens delfond .................................... 3 625 000

3. Flygvapnets delfond ................................ 5 700 000

Säger 17 325 000

Summa 37 640 000

1947/48

1 200 000

100 000

225 000

1 525 000

8 300 000

4 050 000

5 900 000

18 250 000

42 727 000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 12 december 1941 s. 7 i texten
  2. Rskr. 1947:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1947/48. s. 8 i texten
  3. SU 1947:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för försvarets fastighets fond för hudgetåret 1947148. s. 10 i texten