Sök i Ratio Lex

Angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m

1947-02-03 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:114, Angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11b.

1

Nrlii.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa byggnadsarbeten

för försvaret m. m.; given Stockholms slott

den 28 februari 19b7.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari

19b7.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsrådenWiGFonss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anmäler statsrådet Sköld, i egenskap av särskilt förordnad föredragande,

frågor angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m. samt anför

därvid följande.

1 :o.

Ytterligare medel till om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset

i Boden.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:64 anmälde riksdagen

(skrivelse nr 337), alt riksdagen dels beslulat, att garnisonssjukhuset i Boden

Bihang till riksdagens protokoll 1947, 1 sand. Nr 114.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition nr 11 A.

skulle utbyggas i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 5 februari 1943 angivna riktlinjer inom

ramen för en kostnad, såvitt anginge statsverket, av 1 585 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1942 — motsvarande 1 465 000 kronor enligt prisläget

den 1 juli 1941 — dels bemyndigat Kung!. Maj:t att med Norrbottens läns

landsting träffa erforderligt avtal rörande de ekonomiska och rättsliga frågorna

mellan landstinget och staten i samband med om- och tillbyggnaden

av ifrågavarande garnisonssjukhus, dels ock medgivit, att nämnda kostnad

finge bestridas från det under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget å

24 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Av nämnda statsrådsprotokoll framgår, bland annat, att de totala kostnaderna

för om- och tillbyggnaden av ifrågavarande garnisonssjukhus beräknats

till 4 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, av vilket belopp

1 585 000 kronor skulle gäldas av statsverket och 2 415 000 kronor av Norrbottens

läns landsting. Härav har för omändring av sjukhusets köksbyggnad

beräknats ett belopp av 340 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande

317 700 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav 40 %> eller

127 100 kronor skulle gäldas av statsverket, medan återstoden skulle gäldas

av landstinget.

Genom särskilda beslut den 6 oktober 1944 och den 23 november 1945 har

Kungl. Maj:t sedermera anvisat medel, tillhopa (102 100 + 1 001 000 =)

1 103 100 kronor, för om- och tillbyggnad av sjukhusbyggnaden m. m. vid

garnisonssjukhuset i Boden. Av det av riksdagen för om- och tillbyggnad av

garnisonssjukhuset anvisade beloppet återstår sålunda odisponerat ett belopp

av (1 465 000 —- 1 103 100 =) 361 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Av en vid propositionen 1946: 121 (s. 88) fogad sammanställning av byggnadsprogrammet

för armén för femårsperioden 1942/47 framgår, att en reserv

av 358 300 kronor kvarstår under de för armén anvisade investeringsanslagen

(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda

Vissa byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 23 december 1946 ha försvarets sjukvårdsförvaltning och

arméns fortifikationsförvaltning efter samråd med Norrbottens läns landsting

framlagt förslag till ombyggnad av köksbyggnaden vid garnisonssjukhuset i

Boden samt i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

I skrivelse till sjukvårdsförvaltningen hade Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott

framhållit, att vissa framlagda förslag rörande utbyggnad av

landets centrallasarett måste beaktas vid de fortsatta arbetena med garnisonssjukhusets

om- och tillbyggnad. Ett förverkligande av dessa förslag —

vilka även av statsmakterna i vissa delar numera godkänts — komme nämligen,

enligt förvaltningsutskottets mening, att medföra oavvisliga krav på

en ytterligare utökning av antalet vårdplatser vid garnisonssjukhuset i

Boden. Det vore därför nödvändigt att i samband med den redan beslutade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 1 l ''t.

3

uIbyggnaden av sjukhuset vidtaga vissa åtgärder till tryggande av den fortsatta

expansionen.

på det ansetts angeläget att få dessa av förvaltningsutskottet framförda

frågors inverkan på de nu pågående ombyggnadsarbetena ingående behandlade,

hade åt en särskild samarbetskommitté, bestående av representanter

för vederbörliga statliga myndigheter och landstinget, uppdragits att närmare

utreda desamma.

1 vad anginge sjukhusets köks- och matsalsbyggnad hade kommittén undersökt

möjligheterna av en nybyggnad i stället för den föreslagna ombyggnaden.

Då enighet icke kunnat uppnås i fråga om fördelningen av merkostnaderna

för nybyggnaden, vilken kostnad beräknats uppgå till närmare en

halv miljon kronor, hade kommittén emellertid beslutat att ej framlägga

förslag rörande ny köksbyggnad. Sedermera hade vid sammanträde med representanter

för av frågan berörda myndigheter, landstingets representanter

förklarat sig icke vidbliva kravet på nybyggnad.

Fortifikationsförvaltningen både verkställt fortsatt utredning rörande omocn

tillbyggnad av ifrågavarande köksbyggnad. Denna utredning både givit

vid handen, att den befintliga matinrättningen genom ombyggnad kunde

erhålla en kapacitet motsvarande intill 1 300 personer, vilken kapacitet beräknades

bli tillräcklig även om sjukhuset skulle utbyggas på sätt av landstingsrepresentanterna

ifrågasatts. Utredningen hade emellertid tillika givit

vid handen, att även ett genomförande av ombyggnad av köksbyggnaden

enligt det av militära byggnadsutredningen förordade förslaget komme att

draga högre kostnader än de tidigare förutsatta. Sålunda hade, bland annat,

befintlig köksutrustning, kylanläggning, elektriska installationer samt värmeoeh

ventilationstekniska anläggningar befunnits vara i sämre skick än som

forutsatts. Vidare både en omarbetning av planlösningen av byggnadens övre

våning medfört \ issa ökade kostnader, varjämte under utredningens fortslcridande

från olika hall framförts önskemål angående utökning av vissa

lokaler, bland annat matsalsutrymmena för personalen. Slutligen iillkomme

tvenne utgiftsposter, vilka icke vid tidigare utredning beaktats, nämligen

ombyggnad av gångkulvert samt

provisoriska åtgärder för mathållningen

under ombyggnadstiden. Det nu föreliggande ombyggnadsförslaget beräknades

draga en kostnad av 619 200 kronor, motsvarande 561 400 kronor enligt

{)] isläget den 1 juli 1942 och 525400 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Uppkomsten av denna merkostnad gåve anledning till prövning även för

kronans del av alternativen ombyggnad eller nybyggnad. Den mindre goda

planlösningen av den nuvarande byggnadens olika våningar nödvändiggjorde

vid ombyggnadsalternativet omfattande lokalförändringar inom bygrmaden.

Ln avvägning mellan de båda alternativen bleve därför beroende av huruvida

byggnadsstommen kunde anses befinna sig i sådant skick, att dess kvarstående

livslängd icke understege den som rimligen kunde beräknas för den

nya lokalinredningen, samt dessutom lämnade möjlighet till en lokaldisnosiiion,

som ur driflsteknisk synpunkt kunde godtagas. Vad då först angår bylundens

allmänna beskaffenhet, finge denna betecknas såsom god. Byggnads
-

av betong

1925 och

stommen vore uppförd av tegel. Källare

hela huset. Byggnaden, som uppförts år

gammal, kunde beräknas ha en kvarstående Ii

Livslängden hos den in

mulen, vore visserligen v

rande inredningens ålder och beskaffenhet syntes den''*ined"stor''»rad

funnes anordnad

således vore cirka

ivslängd av lågt räknat

edning, som nu avsåges skola anordnas inom

ansklig att beräkna men med ledning av den

under

20 år

40 år.

•>yh’g
nuva
-

av san
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 114.

nolikhet icke komma att överstiga den för byggnadsstommen angivna. För

belysande av frågan, huruvida en nybyggnad skulle medgiva sådana fördelar

ur driftssynpunkt, att därför nybyggnad skulle vara motiverad, hade genom

förvaltningens försorg utarbetats förslagsritningar till en ny köksbyggnad

av samma kapacitet som den ombyggda. Av en jämförelse mellan de båda

alternativen framginge, alt en nybyggnad icke skulle erbjuda möjlighet till

en avsevärt fördelaktigare planlösning än den som innefattades i ombyggnadsförslaget.

Även andra skäl talade mot en nybyggnad. Sålunda kunde

endast två platser lämpligen komma i fråga härför, nämligen dels den som

upptoges av den nuvarande köksbyggnaden, dels en plats som delvis upptoges

av en befintlig byggnad för personalbostäder. Därest den förstnämnda platsen

skulle tagas i anspråk, måste den nuvarande köksbyggnaden först rivas,

vilket skulle medföra såväl viss merkostnad för rivningen som även svårigheter

och kostnader beträffande ordnande av mathållningen under byggnadstiden

av betydligt större omfattning än vad som skulle bliva erforderligt

vid ombyggnad. Ett utnyttjande av den sistnämnda platsen åter komme

säkerligen att nödvändiggöra uppförandet av en ny personalbostadsbyggnad

som ersättning för den nu å platsen befintliga, kostnaderna härför hade

överslagsvis beräknats till 110 000 kronor.

Kostnaderna för en nybyggnad hade av fortifikationsförvaltningen beräknats

till 903 000 kronor, motsvarande 836 000 kronor enligt prisläget den

1 juli 1942, vilket sålunda skulle innebära en kostnadsökning av (836 000 —

561 400 =) 274 600 kronor i förhållande til! ombyggnadsförslaget. Härtill

komme antingen ovanberörda rivningskostnader och kostnader för provisoriska

åtgärder under byggnadstiden eller ock ovan angivna kostnad för ny

personalbostadsbyggnad.

Sammanställdes de synpunkter, som ovan anförts beträffande de båda alternativen,

syntes avgörande skäl tala för ombyggnadsalternativet. På grund

härav funne sig ämbetsverken höra föreslå, att sjukhusets matinrättningsfråga

löstes genom ombyggnad av den nuvarande köksbyggnaden.

Genom fortifikationsförvaltningens försorg hade i samråd med sjukvårdsförvaltningen

utarbetats förslagsritningar till en ombyggnad av köksbyggnaden.

Utökningen av matsalsutrymmena hade nödvändiggjort en mindre

utbyggnad å byggnadens ena långsida, inrymmande i övre våningen ett —

även i det ursprungliga förslaget ingående — samlingsrum för personalen.

Utbyggnadens nedre våning hade avsetts för utökning av kökslokalerna,

vilket möjliggjort anordnande av särskild matsal för kökspersonalen och i

övrigt en något rymligare planlösning, Landstingets förvaltningsutskott hade

för sin del godkänt det sålunda utarbetade förslaget.

Under ärendets fortsatta utredning hade vidare uppkommit förslag om anordnande

av en sopförbränningsanläggning för sjukhuset i anslutning til!

panncentralen. Härigenom skulle vinnas avsevärda fördelar ur hygienisk

synpunkt ävensom viss besparing beträffande bränslekostnaderna och kostnaderna

för sopornas bortskaffande från sjukhusområdet. Med hänsyn till

nu angivna fördelar borde byggnadsprogrammet för garnisonssjukhuset utökas

med anordnande av sopförbränningsanläggning i anslutning till panncentralen,

vilken anläggning kostnadsberäknats till 42 600 kronor enligt nuprisläge,

motsvarande 35 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Landstingets

förvaltningsutskott hade för sin del godkänt nämnda utökning samt

åtagit sig alt deltaga i kostnaderna härför i enlighet med bestämmelserna i

gällande avtal.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

5

De nu föreslagna byggnadsarbetena beräknades sålunda draga en kostnad

enligt nuprisläge av (619 200 + 42 600 =) 661 800 kronor, motsvarande

(525 400 + 35 900 =) 561 300 kronor enligt pirisläget den 1 juli 1941. För

ombyggnad av köksbyggnaden hade tidigare beräknats ett belopp av 340 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1942, motsvarande 317 700 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Enligt nu föreliggande förslag erfordrades för

ändamålet sålunda ett ytterligare belopp av (525 400 — 317 700 =) 207 700

kronor enligt 1941 års prisläge. Härtill komme kostnaden för den föreslagna

sopförbränningsanläggningen, för vilken några medel icke tidigare beräknats.

Sammanlagt erfordrades sålunda ytterligare ett belopp av (207 700 + 35 900 = )

243 600 kronor enligt 1941 års prisläge. På kronan belöpande del härav,

40 %>, uppginge till 97 400 kronor eller avrundat 100 000 kronor. För täckande

av detta medelsbehov kunde tagas i anspråk den reserv av 358 300

kronor, som kvarstode inom femårsplanens kostnadsram för arméns byggnadsarbeten.

I likhet med försvarets sjukvårdsförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning

förordar jag, att det nu framlagda reviderade förslaget till omändring

av köksbyggnaden vid garnisonssjukhuset i Boden kommer till utförande.

Likaledes anser jag mig kunna tillstyrka, att en särskild sopförbränningsanläggning

i anslutning till befintlig panncentral anordnas. De sammanlagda

merkostnaderna för det nu framlagda förslaget uppgå till 243 600

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, varav, med tillämpning av tidigare

använda principer för fördelning av kostnaderna för garnisonssjukhusets

om- och tillbyggnad mellan statsverket och landstinget, ett belopp av 97 400

kronor belöper å statsverket. Då beräkningen av merkostnaderna och den

föreslagna fördelningen av kostnaderna icke givit mig anledning till erinran,

beräknar jag för gäldande av nu ifrågavarande merkostnad ett belopp av i

avrundat tal 100 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna

synas, på sätt föreslagits, böra bestridas med anlitande av den reserv å 358 300

kronor, som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram för arméns byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten må

komma till utförande med anlitande av det för budgetåret

1946/47 för armén anvisade investeringsanslaget till Vissa

byggnadsarbeten m. m. av 32 000 000 kronor.

2:o.

Förvärv av fastigheten Tåmeå 41# i Byske socken.

I skrivelse den 19 december 1944 angående vissa arbeten å Luleå luflvärnskårs

skjutplats vid Tame anförde arméns fortifikationsförvaltning bland

annat följande.

Före
draganden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition nr 11 A.

Med hänsyn till att skjutplatsen avsåges bliva periodvis utnyttjad under

nio månader av året måste skjutplatsunderofficeren, vilken det ålåge att ha

närmaste uppsikten över skjutplatsen med därvarande anläggningar samt

omhänderhava vården och uppbörden av övningsmaterielen, för utövandet

av sin tjänst vara stadigvarande bosatt i närheten av skjutplatsen. Då emellertid

befintlig bebyggelse inom rimligt avstånd från skjulplatsen icke med

säkerhet kunde erbjuda möjligheter till förhyrning av familjebostad för

nämnde underofficer, sjmtes sådan bostad böra anordnas genom kronans

försorg. Förvaltningen ansåge sig därför böra föreslå inredande av en inom

skjutplatsområdet befintlig bostadsbyggnad till bostad för skjutplatsunderofficeren.

Kostnaderna för nämnda inredningsarbeten beräknades till 19 500

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I sin skrivelse den 19 augusti 1946 angående medelsäskanden för budgetåret

1947/48 anförde fortifikationsförvaltningen, bland annat, att frågan om

anordnande av bostad för skjutplatsunderofficeren efter ingivandet av skrivelsen

den 19 december 1944 kommit i nytt läge. Den byggnad, som avsetts

för ändamålet, hade nämligen vid närmare undersökning befunnits vara i

så dåligt skick, att en ombyggnad icke syntes böra ifrågakomma. Utredning

rörande denna fråga påginge genom ämbetsverkets försorg.

I skrivelse den 13 februari 1947 har arméns fortifikationsförvaltning anfört

följande.

Kostnaderna för nybyggnad inom skjutplatsområdet av bostad för skjutplatsofficeren

hade av ämbetsverket beräknats till cirka 40 000 kronor, inklusive

kostnader för väg- och planeringsarbeten samt utvändiga ledningsarbeten

och administration. Förhyrning av för ändamålet lämplig bostad

hade fortfarande visat sig icke vara att påräkna. Däremot hade kronan erbjudits

att förvärva elt antal bostadsfastigheter i orten. Nämnda fastigheter

hade genom förvaltningens försorg värderats och hade tillika beräkningar

utförts i fråga om kostnaderna för iordningställande av desamma. Därvid

hade framkommit, att endast en av de erbjudna fastigheterna, nämligen

fastigheten Tårneå 410 i Byske socken, ur ekonomisk synpunkt borde ifrågakomma

till förvärv. Ägaren till denna fastighet hade med tanke på tillämnad

flyttning från orten förklarat sig villig avyttra fastigheten för 9 000 kronor.

Mot skäligheten av den sålunda begärda köpeskillingen syntes intet vara att

erinra. Genom ämbetsverkets försorg hade förslag utarbetats till erforderlig

modernisering och förbättring av byggnaden. Byggnadens nuvarande disposition

medförde emellertid, att moderniseringsarbetena måste begränsas till

en något lägre standard än den, som regelmässigt tillämpades vid nybyggnader

för motsvarande ändamål. Sålunda måste exempelvis värmeledningssystemet

utföras efter ett något förenklat program. Dock bedömdes byggnaden

genom de föreslagna arbetena bli fullt godtagbar för sitt ändamål.

Genom arbetenas förenklade utförande vunnes å andra sidan en avsevärd

besparing, vilken i sin tur möjliggjorde en lägre hyressäitning än den som

skulle blivit nödvändig exempelvis vid nybyggnad. Härtill komme viss besparing

i fråga om för närvarande svåranskafflig byggnadsmaterial. Kostnaderna

för de sålunda föreslagna arbetena hade av ämbetsverket beräknats

till 16 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för ordnande av ifråga
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

7

varande bostad enligt ovannämnda förslag skulle således komma att uppgå

till (9 000 + 10 000 =) 25 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för ordnande av bostad för

ifrågavarande skjutfältsunderofficer måtte anvisas ett anslag av 25 000

kronor.

I likhet med fortifikationsförvaltningen anser jag, att ifrågavarande fastighet

bör förvärvas för beredande av bostad åt skjutfältsunderofficeren vid

Tåme skjutplats. Mot den föreslagna köpeskillingen för fastigheten, 9 000

kronor, har jag intet att erinra. Däremot anser jag mig icke i detta sammanhang

böra beräkna medel för moderniserings- och förbättringsarbeten å bostadshuset.

Kostnaderna för oundgängligen nödvändiga dylika arbeten synas

kunna bestridas från det för nästa budgetår anvisade investeringsanslaget

till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. eller från medel till

iståndsättningsarbeten. Med hänsyn härtill beräknar jag för förvärv av förenämnda

fastighet, inberäknat lagfarts- m. fl. kostnader, ett belopp av i runt

tal 10 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Förvärv av fastigheten Tåmeå 4-10 i By ske socken för

budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av 10 000

kronor.

3:o.

Inlösen av en bostadsbyggnad vid Ostgöta flygflottilj.

Av en i propositionen 1946: 121 (s. 91) intagen sammanställning av byggnadsprogrammet

för flygvapnet för femårsperioden 1942/47 framgår, att en

reserv av 716 000 kronor kvarstår under de för flygvapnet anvisade investeringsanslagen

(kvotanslagen) för byggnadsprogrammets genomförande, benämnda

Vissa byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 7 februari 1947 har flygförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Verkmästaren G. Hinnerson, vilken vore anställd vid Östgöta flygflottilj,

hade till flygförvaltningen avgivit anbud å försäljning för ett pris av 17 000

kronor av en honom tillhörig, å kronans mark inom nämnda flygflottiljs område

belägen bostadslägenhet, benämnd Ulricedahl, innehållande bostadshus

jämte två uthus och en trädgårdsanläggning. Värdering av lägenheten hade

verkställts av byggnadsingenjören D. Hodin, Linköping, vilken förklarat, att

fastigheten vore i gott skick och motsvarade i värde det begärda priset. Enligt

gällande arrendekontrakt utginge tomthyra med 15 kronor per år. Arrendetiden

omfattade ett halvt år i sänder och förlängdes på ytlerligai''e ett halvt år,

därest kontraktet icke senast sex månader före arrendetidens utgång blivit

uppsagt. Det ålåge arrendatorn att sex månader efter arrendekontraktets

slut ha borlflyttat byggnaderna från platsen. Att nu uppsäga kontraktet

Före
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 11 A.

Före
draganden.

syntes icke böra komma i fråga. På grund härav och då stort behov förelåge

av tjänstebostäder för Östgöta flygflottiljs personal, borde ifrågavarande

lägenhet förvärvas av kronan för den erbjudna köpeskillingen, 17 000 kronor.

För täckande av detta medelsbehov kunde tagas i anspråk förevarande reserv

av 716 000 kronor, som kvarstode inom femårsplanens kostnadsram för

flygvapnets byggnadsarbeten m. m.

Den till förvärv föreslagna bostadslägenheten är belägen inom Östgöta

flygflottiljs inhägnade område. Lägenheten bör skäligen inlösas av kronan.

Den härför beräknade kostnaden, som icke givit mig anledning till erinran,

synes, på sätt flygförvaltningen föreslagit, böra bestridas med anlitande

av den reserv å 716 000 kronor, som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram

för flygvapnets byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att för förvärv av i det föregående angiven bostadslägenhet

må tagas i anspråk det för budgetåret 1946/47

för flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten

m. m. av 28 500 000 kronor.

4:o.

Avlösning av torparrenden m. m. vid Jämtlands flygflottilj.

Genom beslut den 13 november 1925 och den 12 mars 1926 förordnade

Kungl. Maj:t, att vissa av domänverket och lantförsvaret disponerade markområden

å Frösön skulle överlämnas till flygvapnets vård och förvaltning.

Dessa markområden omfattade, bland annat, fastigheterna Glasett l1, Kungsgården

l1, inägor till kronoparkerna Västerhus och Västbyn samt 13 torplägenheter,

upplåtna mot arrende till enskilda personer.

I skrivelse den 12 december 1946 har flygförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Chefen för Jämtlands flygflottilj hade i skrivelse den 7 februari 1945 hemställt,

att åtgärder måtte vidtagas för inlösen av förenämnda torparrenden.

Torpen vore mestadels belägna norr och söder om flottiljens förläggningsområde.

Kronan vore skyldig hålla torpen med utfartsvägar, vilka, med

något undantag, inmynnade inom flottiljens område. Dessa utfartsvägar

medförde avsevärda olägenheter i bevakningshänseende. Flottiljens förläggningsområde

med hangarer, verkstad och förråd kunde icke effektivt bevakas

utan att beredskapspersonal eller extra personal toges i anspråk. För

samtliga utfartsvägars bevakning erfordrades mer vaktmanskap än vad som

normalt disponerades. Effektiv kontroll vore ej möjlig att ordna med tillgängligt

vaktmanskap. En förutsättning för en effektiv bevakning av flottiljens

anläggningar samt kontroll av in- och utpassering vore att samtliga

torparrenden inlöstes och stängsel anordnades på visst sätt. Inkomsterna

från torpen uppginge årligen till cirka 2 100 kronor, medan underhållskostnaderna

för de närmaste åren kunde beräknas komma att uppgå till cirka

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 11 A.

9

188 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för reparation av torpen

under åren 1940—1945 hade uppgått till cirka 74 000 kronor. Proportionerna

mellan inkomster och utgifter för torpen vore icke rimliga. Genom ett utnyttjande

av användbara bostadsbyggnader som bostäder för flottiljens arbetare,

gift underbefäl eller underofficerare skulle förhållandet mellan inkomster

och utgifter bli betydligt förmånligare för kronan, samtidigt som bostadsbristen

vid flottiljen kunde lindras. Avsevärda svårigheter förelåge nämligen

att erhålla civil personal, då bostad icke kunde anskaffas å eller vid flottiljen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts borde samtliga torparrenden inlösas.

Kostnaderna för expropriation skulle icke på långt när komma att uppgå till

det belopp, som under de närmaste åren måste beräknas för att iordningställa

byggnaderna enligt arrendelagens föreskrifter. Vid en expropriation

borde ail odlad jord läggas under en arrendator och åtgärder vidtagas för ett

rationellt utnyttjande av all åkerjord. Härigenom skulle ett lönande jordbruk

kunna skapas samtidigt som jorden kunde tillvaratagas betydligt bättre än

nu vore fallet. Av byggnader borde de bästa bibehållas till tjänstebostäder.

Chefen för flygstaben hade i yttrande den 18 april 1945 tillstyrkt flottiljchefens

förslag.

Den 18 september 1945 hade ett sammanträde hållits mellan flygförvaltningen

och berörda torpare, varvid enighet vunnits om lämpligheten att söka

få till stånd en opartisk utredning rörande de ersättningar, som skäligen

borde ifrågakomma vid inlösen av ifrågavarande torplägenheter, vilken utredning

borde anförtros åt en av länsstyrelsen i Jämtlands län tillsatt nämnd.

Sedan länsstyrelsen på framställning av flygförvaltningen tillsatt en dylik

nämnd, bestående av f. d. landssekreteraren E. Montell, Östersund, hemmansägaren

A. Palmqvist, Ope, och ingenjören S. Fredriksson, Östersund, hade

nämnden den 28 november 1945 till flygförvaltningen inkommit med förslag

rörande ifrågavarande ersättningar. Nämnden hade för de 13 torplägenheter,

varom fråga vore, beräknat ett sammanlagt ersättningsbelopp av 92 925

kronor.

I skrivelse den 23 januari 1946 hade flottiljchefen meddelat, att arrendatorerna

till fem torplägenheter godkänt nämndens förslag men att övriga

arrendatorer ansett de av nämnden föreslagna ersättningsbeloppen för låga.

Lämpligaste lösningen vore likväl, att samtliga arrenden inlöstes och att

härefter fastställdes vilka byggnader, som med hänsyn till behov och ekonomiska

synpunkter borde kvarstå.

I syfte att utreda frågan, hur jorden efter avlösningen borde användas,

hade flygförvaltningen den 4 juli 1946 uppdragit åt sekreteraren i Jämtlands

läns hushållningssällskap, agronomen N. Agerberg och egnahemsdirektören

O. Ericsson, Östersund, att verkställa utredning och avgiva förslag rörande

dispositionen av ifrågavarande torp.

Utredningsmännen hade den 4 november 1946 avgivit sitt förslag, vilket

innebure i huvudsak följande.

1. Åtgärder borde vidtagas för avlösande av nuvarande arrenden å torplägenbeterna

på flottiljens område.

2. Fastigheten Glasett l1 jämte vissa andra områden borde utbjudas till

arrende från och med den 14 mars 1947.

3. Dränering enligt av Jämtlands läns hushållningssällskap upprättad plan

borde verkställas å fastigheten Kungsgården och å Västbyområdet.

4. Förhandlingar borde upptagas med Jämtlands bins hushållningssäll
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

Före
draganden.

skap angående arrende av Kungsgården och vissa delar av Västbyn jämte

intilliggande torplägenheter för anläggande av hästbeten.

5. Därest överenskommelse enligt punkt 4 kunde träffas, borde åtgärder

vidtagas för erforderlig avröjning samt uppsättande av stängsel omkring

betesområdena.

Flygförvaltningen hade härefter uppdragit åt flottiljchefen att med Jämtlands

läns hushållningssällskap upptaga förhandlingar i syfte att åvägabringa

ett arrendeavtal från och med den 1 juli 1948. För att ett sådant avtal

skulle kunna genomföras, vore det emellertid nödvändigt, att berörda torparrenden

avlöstes före den 1 juli 1948. Härför beräknades ett belopp av

100 000 kronor vara till fyllest. Ett förverkligande av det av utredningsmännen

föreslagna programmet förutsatte emellertid även vissa andra åtgärder,

nämligen röjning av skog, dränering samt beteshägnad, kostnadsberäknade

till 1 000 kronor, 23 000 kronor respektive 5 500 kronor. Härutöver

erfordrades för oförutsedda utgifter och administration ett belopp av

5 500 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet uppginge sålunda till

(100 000 + 1 000 + 23 000 + 5 500 + 5 500 =) 135 000 kronor.

Under åberopande av det anförda har flygförvaltningen hemställt, att för

avlösning av torparrenden samt för skogsröjning m. m. vid Jämtlands flygflottilj

måtte anvisas ett anslag av 135 000 kronor.

Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott har i utlåtande

den 20 december 1946 anfört följande.

Stora delar av nu ifrågavarande områden vid Jämtlands flygflottilj kunde

för närvarande icke anses rationellt utnyttjade. Även om goda naturliga

förutsättningar förelåge för anläggande och drivande av ett större jordbruk

på området, vilket skulle kunna bli en tillgång för länet såsom mönsterjordbruk,

syntes engångskostnaderna för jordbrukets iståndsättande under nuvarande

förhållanden bli så stora, att tveksamhet måste råda beträffande företagets

ekonomiska bärighet. Då mycket goda förutsättningar emellertid även

förelåge för utnyttjande av vissa delar av området för hästbete, ville förvaltningsutskottet

helt biträda utredningsmännens förslag i fråga om markområdenas

disposition. Utskottet vore även villigt att, därest överenskommelse

om skäliga villkor kunde träffas, för hushållningssällskapets räkning

arrendera det till bete föreslagna området. Frågan om avlösning av torparrendena

syntes ha stor betydelse av militära skäl. Även ur jordbruksekonomisk

synpunkt syntes emellertid en dylik åtgärd vara välbetänkt, då inkomsterna

av de nuvarande arrendeupplåtelserna icke ens motsvarade kostnaderna

för byggnader m. m. På grund av vad sålunda anförts finge förvaltningsutskottet

tillstyrka bifall till flygförvaltningens föreliggande framställning.

Jämväl lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 27 december 1946 tillstyrkt

bifall till berörda framställning.

Det av flygförvaltningen framlagda, av vederbörande hushållningssällskap

och av lantbruksstyrelsen förordade programmet för utnyttjande av vissa

Jämtlands flygflottilj tillhöriga, för militärt ändamål icke erforderliga markområden

anser jag mig böra tillstyrka. De av flygförvaltningen beräknade

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 114.

11

kostnaderna för avlösning av torparrenden, skogsröjning, dränering och beteshägnad

ha icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Avlösning av torparrenden m. m. vid Jämtlands flygflottilj

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag av

135 000 kronor.

5:o.

Ny högvattenreservoar m. m. vid Jämtlands flygflottilj.

I skrivelse den 20 augusti 1946 angående flygvapnets medelsbehov för

budgetåret 1947/48 äskade flygförvaltningen medel för bland annat ny högvattenreservoar

m. m. vid Jämtlands flygflottiljs etablissement å Frösön

samt anförde i anslutning härtill följande.

Flottiljen hade för närvarande en högreservoar på 100 in3. Denna hade

visat sig vara för liten för flottiljens behov samt dessutom av så dålig beskaffenhet,

att den tarvade ständiga tätningar och reparationer. Vid de tider

på dygnet, då vattenförbrukningen vore störst, hade flottiljen på grund av

reservoarens otillräckliga rymd icke tillräcklig reserv av vatten. Flottiljens

stora vattenförbrukning berodde till stor del på reservoarens samt rörnätets

otäthet. Stora mängder vatten läckte bort denna väg. En ny reservoar borde

givas en storlek av 250 m3. Kostnaderna för en ny reservoar samt reparation

av rörnätet beräknades till 45 000 kronor.

I skrivelse den 7 februari 1947 har fiygförvaltningen anfört i huvudsak

följande.

Den onormalt stora vattenförbrukningen vid Jämtlands flygflottilj hade

föranlett flygförvaltningen att låta verkställa en allmän undersökning av

vatten- och avloppsförhållandena vid flottiljen, vilken vore förlagd till Frösö

läger, som före 1925 års försvarsordning disponerats av Jämtlands fältjägarregemente.

Undersökningen hade företagits med biträde av civilingenjören

E. Nordenståhl och verkmästaren E. Karlsson, båda anställda vid

Stockholms vattenledningsverk. Av undersökningen framginge, att vissa delar

av rörnätet vore av äldre datum, medan huvuddelen anlagts omkring år

1928. Sedermera hade viss utökning av rörnätet förekommit i samband med

etablissementets utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. Vattnet intoges

från Västbyviken till ett vattenverk, varifrån det genom en huvudledning

fördes til! flottiljområdets västra del, där nätet grenade sig till de olika tappställena.

Längst österut på nätets högsta punkt vore högvattenreservoaren

belägen. Avloppsledningarna samlades från byggnader m. m. till en huvudledning,

som utmynnade i Kungsgårdsviken. Högvattenreservoaren hade uppförts

år 1929. Vid besiktning av densamma i början av januari månad 1947

både konstaterats sprickor i botten, varigenom en vattenmängd av cirka 30 kubikmeter

per dygn läckte bort. Betongen vore icke av sådan beskaffenhet,

alt lagning kunde bliva effektiv. Vid hastig tömning av reservoaren hade det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 11 A.

Före
draganden.

befunnits att vatten, som kunde befaras vara infekterat, från omgivande

marklager flödade in i reservoaren. De äldre vattenledningarna läge, där

deras sträckning sammanfölle med avloppsledningarna, rakt över desamma.

Vid reparation av avloppsledningarna, vilka i viss utsträckning vore uttjänta

och i behov av förnyelse, måste sålunda jämväl vattenledningarna avlägsnas.

Om brott uppstode å avloppsledning, infekterades kringliggande jordmassor

och fara för infektion av vattenledningsvattnet uppkomme. Till följd av ofta

upprepade stopp i avloppsledningarna hade behovet av ökade rensningsmöjligheter

framtvingat ett flertal nya nedstigningsbrunnar. Vid utförande av

dessa hade vattenledningarna icke flyttats utan kommit att oskyddade gå

genom brunnarna. Vid avloppsledningens utlopp i Kungsgårdsviken hade

utlagts en 60 meter lång ståltub. Av isen hade emellertid denna tub brutits

loss och sedermera spolats bort. Genom vågbildningen slammades mynningen

igen av sand och grus, med påföljd att stopp uppstode i ledningen. På grund

av etablissementets successiva utbyggnad hade slutligen vissa delar av rörnätet

kommit att få en mindre ändamålsenlig utformning. Undersökningen

hade således givit vid handen, att rörnätet vid Jämtlands flygflottilj i vissa

delar vore uttjänt och att risk för allvarliga hygieniska olägenheter härigenom

uppstått.

Försvarets sjukvårdsförvaltning, som på begäran av flygförvaltningen

yttrat sig i ärendet, hade med skrivelse den 3 februari 1947 överlämnat en

av chefen för sjukvårdsförvaltningens hygien- och epidemisektion, förste

byråläkaren professor G. Rundberg avgiven rapport, av vilken framginge,

bland annat, att vattnet vid flottiljen visserligen fortfarande, trots förefintliga

tekniska brister, finge anses vara av tillfredsställande beskaffenhet, men

att situationen måste betecknas såsom osäker, varför snara åtgärder i syfte

att för framtiden säkerställa flottiljens vatten- och avloppsfråga måste förordas.

Enligt flygförvaltningens förmenande måste vissa åtgärder med det snaraste

vidtagas för att minska de tidigare angivna hygieniska vådorna. Sålunda

borde ny högreservoar anordnas, vatten- och avloppsledningarna i viss utsträckning

ny- eller omläggas samt en ny utloppstrumma anläggas vid huvudavloppsledningens

mynning i Kungsgårdsviken. De totala kostnaderna härför

uppginge till 154 000 kronor, varav 30 000 kronor för den nya högreservoaren,

70 000 kronor för omläggning av vatten- och avloppsledningen, 20 000

kronor för nyanläggning av vattenledningar, 25 000 kronor för den nya

utloppstrumman samt 9 000 kronor för administration m. m.

Flygförvaltningen har hemställt, att för utförande av de föreslagna arbetena

vid Jämtlands flygflottilj måtte anvisas ett investeringsanslag av 154 000

kronor.

Ur hygienisk synpunkt synes det vara av vikt, att de av flygförvaltningen

angivna arbetena utföras. Enligt det av ämbetsverket senast framlagda förslaget

erfordras för ändamålet ett belopp av 154 000 kronor. Vissa av dessa

kostnader synas emellertid närmast avse underhållsarbeten och böra följaktligen

bestridas av medel, som stå till ämbetsverkets förfogande för sådant

ändamål. Återstoden av kostnaderna, beräknad till 90 000 kronor, synes,

i likhet med i det föregående omförmälda kostnader för inlösen av en

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 114.

13

bostadsbyggnad vid Östgöta flygflottilj, böra bestridas med anlitande av den

reserv å 716 000 kronor, som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram för

flygvapnets byggnadsarbeten.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten må

komma till utförande med anlitande av det för budgetåret

1946/47 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget till Vissa

byggnadsarbeten m. m. av 28 500 000 kronor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, under punkterna

l:o—5:o hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Roswall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m. a1 i texten
  2. SU 1947:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa byggnadsarbeten för försvaret m. m. s. 1 i texten