Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. in

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:12, Angående försäljning av vissa kronoegendomar m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

1

Nr 12.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar m. in., given Stockholms slott

den 30 december 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o—3:o hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 december 1946.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,

Weijne.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler vissa ärenden

angående försäljning av kronoegendomar in. in., vilka ärenden synts

böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.

l:o.

Råberga nr 5 i Linköpings stad.

Kronoegendomen 48/100 mantal Råberga nr 5, motsvarande stadsägan nr

983 + (984+) 993 + 994 + 995 i S:t Lars församling, Linköpings stad, är

enligt ett den 29 mars och den 3 april 1940 dagtecknat arrendekontrakt utarrenderad

för tiden den 14 mars 1940—den 14 mars 1950.

Diliang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt Nr 12.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 12.

Under punkten 5:o i en den 26 februari 1943 dagtecknad proposition, nr

155, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att de egendomen tillhörande

stadsägorna nr 984 A och 995 A om tillhopa 63 462,5 kvadratmeter finge försäljas

till Svenska aeroplanaktiebolaget mot en köpeskilling, motsvarande 40

öre för kvadratmeter, samt under villkor i övrigt, hland andra, att försäljningen

skulle ske med kronan förbehållen återköpsrätt, därest de försålda

stadsägorna icke skulle komma att användas såsom flygfält. Kungl. Maj:ts

förslag bifölls av riksdagen (jordbr. utsk. uti. nr 52; r. skr. nr 307).

I skrivelse den 15 augusti 1944 till domänstyrelsen har bolaget anhållit att

få förvärva ytterligare ett område av egendomen, vilket område närmare angivits

på en ansökningen hilagd skiss. Till stöd för sin anhållan har bolaget

anfört i huvudsak följande.

Det flygfält, som bolaget förfogar över i Linköping och som användes för

provflygningar och leveransprov, har visat sig vara otillräckligt för sitt ändamål

och synes därför böra i möjligaste mån utvidgas. De moderna flygplan,

som numera konstrueras, ställa genom sin ökade hastighet allt större anspråk

på start- och landningsbanornas längd och på frånvaron av hinder i omgivande

terräng. Vid prov med dylika plan har bolaget därför på sistone nödgats

anlita andra flygfält med längre start- och landningsbanor, vilket medfört

olägenheter och extra kostnader. En väsentlig lättnad skulle uppstå, om bolaget

finge förvärva ifrågavarande område, som med sin största del gränsar intill

bolagets nuvarande områden och skulle komma att bilda en direkt förlängning

av den hittills längsta och mest användbara start- och landningsbanan

i väst—östlig riktning.

Vid besiktning den 31 augusti 1944 har uppskattningsnämnden funnit det

av bolaget avsedda området utgöra omkring 46 900 kvadratmeter åker och

cirka 52 200 kvadratmeter betesmark samt har åsatt åkermarken ett värde av

40 öre för kvadratmeter och betesmarken ett värde av 15 öre för kvadratmeter.

Nämnden har tillika anmärkt, att vid värderingen hänsyn tagits till

den skada, som förorsakades kronoegendomen därigenom, att ekonomibyggnaderna

efter den ifrågasatta försäljningens genomförande bleve för stora i

förhållande till egendomens kvarvarande areal.

I skrivelse den 22 september 1944 har domänstyrelsen meddelat bolaget,

att styrelsen vore villig söka utverka försäljning till bolaget av erforderlig

mark för utvidgning av bolagets flygfält i huvudsaklig överensstämmelse med

bolagets ansökan mot en köpeskilling, motsvarande de av uppskattningsnämnden

angivna värdena, och med rätt för bolaget att omedelbart tillträda

området samt under villkor i övrigt, att bolaget överenskomme med arrendatorn

att få disponera området före arrendetidens utgång, därvid någon nedsättning

i den mellan kronan och arrendatom avtalade arrendeavgälden icke

skulle ske, att även denna försäljning skedde med kronan förbehållen återköpsrätt,

därest försäljningsområdet icke skulle komma att användas såsom

flygfält, samt att bolaget ansvarade för kostnaderna för områdets avstyckning

jämte övriga med köpet förenade utgifter. Bolaget har i skrivelse den 12 november

1944 förklarat sig godkänna de uppställda villkoren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 12.

3

Vid en därefter på bolagets bekostnad verkställd förrättning för avstyckning

av det till försäljning ifrågasatta området har av förrättningsmannen

distriktslantmätaren T. Holm antecknats, att en närmare planläggning av

flygfältsarbetena givit vid handen, att för åstadkommande av lämplig släntlutning

viss del av styckningslottens södra gräns borde förflyttas omkring 40

meter åt söder. Styckningslotten skulle därigenom utvidgas med omkring

9 000 kvadratmeter.

Efter av domänintendenten gjord hemställan har styckningslotten utlagts i

överensstämmelse med angivna förslag om gränsändring.

Avstyckningsförrättningen har i vederbörlig ordning den 21 februari 1946

fastställts. Styckningslotten har åsatts registerbeteckningen stadsägan nr

995 B.

Enligt den vid avstyckningsförrättningen upprättade ägobeskrivningen utgör

stadsägans areal 108 517 kvadratmeter, därav i åker 52 930 kvadratmeter,

i äng 485 kvadratmeter och i avrösningsjord 55 102 kvadratmeter.

I skrivelse den 16 april 1946 till domänstyrelsen har domänintendenten

med tillämpning av uppskattningsnämndens av bolaget godkända prissättning

beräknat värdet av åkermarken till 21 173 kronor och värdet av övrig

mark till 8 338 kronor 5 öre, varför köpeskillingen för stadsägan skulle utgöra

29 510 kronor 5 öre eller i avrundat tal 29 500 kronor.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 10 maj 1946 underställt ärendet

Kungl. Maj ds prövning. Styrelsen har funnit bolagets framställning böra tillmötesgås

i enlighet med det uppgjorda försäljningsförslaget. Styrelsen har

tillika anmält, att bolaget anhållit att omedelbart få påbörja för flygfältets

utvidgning erforderliga planerings- och täckdikningsarbeten å den till försäljning

ifrågasatta stadsägan samt att styrelsen i skrivelse till bolaget förklarat

sig — under förutsättning att överenskommelse rörande fastighetens ianspråktagande

träffades mellan bolaget och arrendatorn — icke ha något att

erinra mot att bolaget i avvaktan på beslut i försäljningsfrågan på egen risk

vidtoge angivna arbeten.

Med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag, att DepartementsKungl.

Majd måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att till Svenska aeroplanaktiebolaget må mot en köpeskilling

av 29 500 kronor försäljas stadsägan nr 995 B om 108 517

kvadratmeter, tillhörande kronoegendomen 48/100 mantal Råberga

nr 5 i Linköpings stad, samt under villkor i övrigt,

att stadsägan försäljes med tillträde vid köpekontraktets

underskrivande i då befintligt skick,

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet,

att senast vid köpekontraktets underskrivande till kronan

överlämnas av kronoegendomens arrendator undertecknad,

vederbörligen bevittnad handling, däri arrendatorn dels medgivit

att bolaget utan hinder av det mellan kronan och arren
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts proposition nr 12.

datorn gällande arrendekontraktet må disponera över stadsägan

och dels förklarat att den bolaget medgivna rätten icke

skall föranleda nedsättning i den mellan kronan och arrendatorn

avtalade arrendeavgälden.

att försäljningen sker med kronan förbehållen återköpsrätt,

därest stadsägan icke skulle komma att användas såsom

flygfält,

att i köpekontraktet intages erinran om att bolaget har att

i lagstadgad ordning söka tillstånd att förvärva stadsägan,

samt

att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj

1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2:o.

Anderslöv nr 14 i Malmöhus län.

Kronoegendomen J/4 mantal Anderslöv nr 14 (141) i Anderslövs socken.

Malmöhus län, är intill den 14 mars 1950 utarrenderad mot en avgäld, som

under arrendeåret den 14 mars 1945—den 14 mars 1946 utgått med 3 808

kronor 40 öre.

Sedan nuvarande arrendatorn Ivan Larsson, vilken brukat egendomen sedan

den 14 mars 1930, i skrivelse den 4 mars 1946 anhållit om upplysning om

villkoren för förvärv av egendomen, har denna på föranstaltande av domänstyrelsen

saluvärderats den 9 juli 1946. Av det vid förrättningen förda protokollet

samt övriga till ärendet hörande handlingar ävensom en år 1927 av

extra lantmätaren H. Persson upprättad karta inhämtas bland annat följande.

Å egendomen, som är belägen 16 kilometer från Trälleborg och 3 kilometer

från Anderslövs järnvägsstation, finnas boningshus och ekonomibyggnader

med ett brandförsäkringsvärde av tillhopa 64 600 kronor samt dessutom

en Larsson tillhörig mindre garagebyggnad. Byggnaderna äro väl underhållna.

Å gården finnes vidare brunn med pump. Vattentillgången är god.

Egendomen omfattar en areal av 30,0600 hektar, varav 29,4270 hektar tomt,

trädgård och åker samt 0,6330 hektar impediment. Den vid boningshuset belägna

trädgården är välskött. Åkerjorden utgöres av ett skifte med byggnaderna

mitt i planen och består i huvudsak av god och djup lermylla på

leralv. Endast fläckvis och utan större omfattning förekommer grundare mylla

på grusbotten. Hävden är mycket god.

Å egendomen vinter- och sommarfödas 4 arbetshästar, 10 mjölkkor, 12

ungdjur och 30 svin, vilket kreatursantal får anses vara normalt.

Jakträtten å egendomen innehaves av arrendator Larsson. Egendomen har

icke andel i samfällighet. Torv- eller grustäkt finnes icke, ej heller fornminnen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

Över egendomen, som är elektrifierad på Larssons bekostnad, är icke framdragen

annan ledning än den, som förser gården med ljus och kraft.

Ej heller besväras egendomen av odlings- eller avdikningslån.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 76 400 kronor.

Framställning om förvärv av mark till ofullständiga jordbruk har icke

gjorts.

Under arrendetiden har arrendatorn på egen bekostnad låtit borra ny

brunn för en kostnad av ungefär 500 kronor, elektrifierat egendomen för en

kostnad av i runt tal 1 500 kronor och anordnat vattenledning med hydroforanläggning

för närmare 1 100 kronor eller salunda utfört förbättringsarbeten

för en sammanlagd kostnad av omkring 3 050 kronor.

Uppskattningsnämnclen har ansett, att egendomen i sitt nuvarande skick

borde försäljas för en summa av 3 000 kronor för hektar eller sålunda för

88 281 kronor, samt har tillstyrkt hembudsrätt för Larsson. Med hänsyn till

den nytta, Larsson dragit av de gjorda förbättringsarbetena, har nämnden

föreslagit, att han skulle erhålla ersättning för brunnen med 290 kronor, för

den elektriska anläggningen med 1 000 kronor och för vattenledningen jämte

hydroforanläggningen med 1 090 kronor eller sålunda tillhopa med 2 380

kronor. Då egendomen värderats med hänsyn tagen till det förbättrade skicket,

borde vid hembud till Larsson det beräknade saluvärdet nedsättas med

2 380 kronor eller sålunda till (88 281 — 2 380 =) i avrundat tal 85 900

kronor.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens

användning eller återköpsrätt. Tillträde borde få äga rum den 14 mars

1947.

Arrendator Larsson har sedermera i särskild handling förklarat sig villig

erlägga den föreslagna köpeskillingen.

Med skrivelse den 18 oktober 1946 har domänstgrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj ds prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Egendomen utgör ett bondejordbruk av lämplig omfattning och har en

samlad och välarronderad ägofigur. Den motsvarar den typ av fastigheter,

som i 1942 års jordbrukskommittés betänkande angående riktlinjer för den

framtida jordbrukspolitiken benämnes normjordbruk och vilken anses representera

en i nuvarande läge fullt tillfredsställande rationaliseringsgrad och

även ur andra synpunkter måste betraktas som lämplig och önskvärd. Egendomen

erfordras icke för något statligt eller annat ändamål, varför anledning

till erinran mot uppskattningsnämndens förslag till egendomens försäljning

icke synes föreligga.

Styrelsen har tillika överlämnat sådan förklaring och sådant intyg angående

arrendator Larssons ifrågasatta förvärv av egendomen, som avses i 2 §

kungörelsen den 21 december 1945 (nr 806) rörande tillämpning av lagen

den 21 december 1945 (nr 805) om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet.

Med biträdande av det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget Departementsfår

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, che/en■

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 12.

att kronoegendomen J/4 mantal Anderslöv nr 14 (141) i Anderslövs

socken, Malmöhus län, må försäljas till arrendatorn

Ivan Larsson för en köpeskilling av 85 900 kronor samt under

villkor i övrigt,

att egendomen försäljes i befintligt skick med tillträde

omedelbart,

att försäljningen icke omfattar andra å egendomen befintliga

byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,

att arrendator Larsson skall av arrendeavgälden erlägga

vad som belöper på tiden från den 14 mars det år, då tillträdet

äger rum, till dagen för köpebrevs utfärdande,

att mellan arrendator Larsson och kronan upprättat arrendekontrakt

skal1, upphöra att gälla och samtliga å kontraktet

grundade fordringsanspråk med undantag av till äventyrs

förefintliga anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter

skola anses vara reglerade i och genom försäljningen,

att innehavare av elektrisk ledning, som med vederbörligt

tillstånd framdragits över egendomen, förbehålles rätt att

bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köparen till annan

ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för

skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, samt

att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945

(nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. in. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3:o.

Hällevadsholm nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

I skrivelse den 15 juni 1946 har egnahemsstyrelsen — med överlämnande

av ett den 1 juni 1946 upprättat köpekontrakt, varigenom styrelsen för en

köpeskilling av 47 000 kronor till arrendatorn Folke Wallmark i Hällevadsholm

försålt fastigheten Hällevadsholm l39 i Svarteborgs socken, Göteborgs

och Bohus län — anfört följande.

Egnahemsnämnden i länet hade föreslagit, att styrelsen skulle förvärva vissa

områden av Hällevadsholms gård, omfattande bland annat 1 mantal Hällevadsholm

nr 1, för att därefter försälja dessa till ägare av angränsande,

ofullständiga och från denna gård tidigare avstyckade jordbruk. Huvudgården

skulle fortfarande innehavas av dess ägare Ernst Wallmark eller dennes

son Folke Wallmark. Då emellertid denna ägolott icke utgjorde självständig

fastighet och erforderliga lantmäteriförrättningar komme att taga avsevärd

tid, överenskoms att styrelsen skulle inköpa hela gården för 120 000 kronor

med tillträde den 1 april 1943 och att styrelsen skulle utarrendera huvudgården

till Folke Wallmark till dess lantmäteriförrättningarna slutförts. Härigenom

kunde styrelsen erhålla lagfart och företaga erforderlig relaxering av

inteckningarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 12.

7

Beträffande de numera slutförda lantmäteriförrättningarna har styrelsen i

sin skrivelse lämnat följande uppgifter.

Gården har uppdelats i elva lotter, varav en huvudgårdslott och en industrilott.

Övriga nio lotter äro försålda. Åtta av dessa lotter ha sammanlagts

med angränsande mindre jordbruk och den nionde med en bostadsfastighet.

De nio frånsålda lotternas areal utgör sammanlagt 145,33 hektar.

Huvudgårdslotten och industrilotten ha för närvarande ett bokfört värde av

48 409 kronor 22 öre. Den genom förevarande köpekontrakt försålda fastigheten

eller huvudgårdslotten innehåller i areal 78,7651 hektar, varav 36,7660

hektar tomt och åker, 0,9420 hektar äng och 41,0571 hektar avrösningsjord.

Köpeskillingen, 47 000 kronor, synes fördelaktig för kronan.

Industrilotten, som utgöres av en torvmosse, innehåller 12,9900 hektar. Styrelsen

avser att tills vidare behålla denna fastighet. Rätten till torvtäkt är

upplåten till personer i orten. Årliga inkomsten härav uppgår för närvarande

till omkring 2 000 kronor.

Köpekontraktet innehåller i övrigt följande villkor.

Fastigheten försäljes i befintligt skick. Endast egnahemsstyrelsen tillhöriga

anläggningar ingå i köpet.

Tillträdesdagen är bestämd till den 1 april 1946.

Av köpeskillingen, 47 000 kronor, skola 24 967 kronor 80 öre gäldas genom

övertagande av i fastigheten intecknat hypotekslån och återstoden, 22 032

kronor 20 öre, kontant å tillträdesdagen. Ogulden köpeskilling förräntas efter

en räntefot av 3,6 procent.

Skatter och onera, som belöpa å fastigheten efter tillträdesdagen, gäldas av

köparen.

Den rätt till stentäkt, som genom kontrakt den 7 maj 1932 överlåtits å

Aktiebolaget Lysekils stenindustri, skall respekteras av köparen. Nyttjanderätten

till den mosse, i vilken fastigheten äger andel, tillfaller köparen först

den 1 maj 1947.

Mot den av egnahemsstyrelsen föreslagna försäljningen har jag icke något Departementsatt

erinra. Emellertid erfordras riksdagens medgivande till försäljningen. Jag chefenfår

därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att fastigheten Hällevadsholm l39 i Svarteborgs socken, Göteborgs

och Bohus län, må försäljas för en köpeskilling av

47 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som innehållas

i förenämnda köpekontrakt.

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o

—3:o hemställt, däi''i statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:17 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. 3Iaj:ts proposition angående överlåtelse av visst område till Dorotea kommun i Västerbottens län. a1 i texten
  2. JoU 1947:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angåendt försäljning av vissa kronoegendomar m. m. a1 i texten