Sök i Ratio Lex

Angående lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m

1947-03-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:132, Angående lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lån till

svenska lastbilaktiebolaget m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Yougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om lån

till svenska lastbilaktiebolaget m. m. samt anför därvid följande.

Genom det vid 1945 års riksdag beslutade statsförvärvet av Stockholm—

Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolags järnvägar m. m. överfördes i

statens järnvägars ägo även ett bolagets dotterföretag, svenska lastbilaktiebolaget,

vilket omhänderhaft järnvägsbolagets lastbilstrafik.

I skrivelse den 31 januari 1947 har järnvägsstyrelsen äskat anslag för

nästa budgetår till utvidgning av svenska lastbilaktiebolagets verksamhet.

Styrelsen har inledningsvis meddelat, att lastbilaktiebolaget bildades år 1937

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 132.

405 47 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

med ett aktiekapital av 25 000 kronor, som i sin helhet tecknades av järnvägsbolaget.

Företagets verksamhet skulle omfatta dels utkörning och avhämtning

av järnvägsgods å större orter, dels direkt biltransport där så

befanns erforderligt, dels ock linjetrafik å vissa sträckor, allt i syfte att utvidga,

komplettera eller ersätta järnvägens godstransportturer. Bolaget förvärvade

därefter lastbilsrörelser i Enköping, Västerås, Hallstahammar, Sörstafors

och Dala-Järna samt igångsatte å dessa orter biltrafik efter nyss angivna

riktlinjer. Verksamheten visade sig motsvara de förväntningar, som

av järnvägsbolaget ställts på densamma. Sålunda kunde i Hallstahammar

sådant gods, som tidigare befordrats landsvägsledes direkt till Stockholm,

efter inköp av de härvid använda bilarna återföras till järnvägen och bilarna

i stället sysselsättas med lokala transporter och sporadiska linjetransporter.

I Västerås användes de inköpta bilarna dels för utkörning och avhämtning

av järnvägsgods och dels för sådana körningar, som bilarna tidigare haft att

ombesörja. Distributionen av järnvägsgods ökade successivt, främst till följd

av den goda service, som genom bolagets verksamhet lämnades trafikanterna,

och behov uppstod därför av nya trafiktillstånd, vilka även beviljades bolaget.

Genom förvärvet av bilrörelsen i Enköping fick bolaget övertaga en

huvudsakligen mellan Enköping och Stockholm bedriven beställningstrafik

för gods, vilken trafik senare utvidgats därhän att den blivit ett komplement

till järnvägens godstransportturer å berörda sträcka mot att tidigare ha utgjort

ren konkurrenstrafik.

Ifrågavarande, successivt utvidgade verksamhet kunde, fortsätter styrelsen,

givetvis icke finansieras av bolagets eget blygsamma aktiekapital eller med

den uppkomna vinsten å rörelsen utan måste i viss utsträckning bekostas

av järnvägsbolaget såsom reell ägare av företaget. Järnvägsbolaget hade med

andra ord icke blott varit ägare utan även förlagsgivare till svenska lastbilaktiebolaget.

Järnvägsstyrelsen uttalar härefter såsom sin mening, att lastbilaktiebolaget

även i fortsättningen borde bibehållas som ett i bolagsform drivet, av statens

järnvägar ägt företag med i huvudsak liknande arbetsuppgifter som dem

bolaget hittills haft att ombesörja. Bolagets verksamhetsområde borde dock

utvidgas till att så småningom omfatta hela statens järnvägar. Nödvändigheten

för järnvägen att i större utsträckning än hittills taga lastbilen i sin

tjänst för att därigenom kunna bjuda trafikanterna en bättre service framstode

nämligen som uppenbar, och det syntes järnvägsstyrelsen under sådana

förhållanden lämpligt, att då styrelsen redan nu förfogade över ett

särskilt bilföretag, detta företag finge övertaga den utvidgade verksamheten.

Järnvägsstyrelsen förklarar i detta sammanhang, att styrelsen icke vore

ensam i sin uppfattning om nödvändigheten av en utvidgad bilrörelse i

järnvägens tjänst. Sålunda hade trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—

Gävle redan planerat och även igångsatt en omfattande biltrafik för bland

annat utförande av godstransporter till och från ett antal större järnvägsstationer

vid sina linjer i syfte att i större utsträckning än hittills kunna

fullgöra transporter från dörr till dörr och minska transporttiden ävensom

att ernå viss besparing i utgifterna för järnvägsrörelsen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1H2. 3

Beträffande fördelarna av en utvidgad bilrörelse i järnvägens tjänst har

styrelsen anfört följande.

Genom att i ökad utsträckning taga bilen i järnyägens tjänst kan exempelvis

utkörning och avhämtning av järnvägsgods anordnas å många orter,

där dylik service nu icke erbjudes trafikanterna, och i viss omfattning torde

bilen även med fördel kunna ersätta järn vägsbefordran, framförallt å kortare

sträckor där järnvägens godsturer av transportekonomiska skäl icke kunna

läggas så att ens tillnärmelsevis samma korta transporttid kan ernås som

med direkt biltransport. Aven i fråga om längre transporter kan i vissa fall

en väsentlig tidsbesparing ernås genom en kombination av järnvägs- och

bilbefordran på så sätt att gods till ett visst område sändes med järnväg

till en centralpunkt inom området (kretsstation) för att därifrån spridas med

bil direkt till trafikanterna vid småstationerna i närheten. Därigenom möjliggöres

således även utkörning av godset å orter, där dylik utkörning eljest

vore av ekonomiska skäl otänkbar. För järnvägens del torde som tidigare

nämnts i många fall en dylik kombinerad transport kunna medföra icke

obetydliga kostnadsbesparingar.

Den planerade utvidgningen av svenska lastbilaktiebolagets verksamhet

vore, fortsätter järnvägsstyrelsen, avsedd att ske successivt allt efter som behovet

därav framträdde. I första hand skulle utvidgningen ske genom förvärv

av redan existerande trafikföretag, som hade tillstånd till yrkesmässig

trafik; därjämte skulle privata lastbilsåkare anlitas för vissa köruppdrag.

Lastbilaktiebolaget saknade emellertid för egen del möjligheter att finansiera

den sålunda planerade utvidgningen. För att denna skulle kunna

komma till stånd erfordrades därför, att statens järnvägar i sin egenskap av

ägare av ifrågavarande bilföretag tillhandahölle de för en sådan utvidgning

erforderliga medlen. Enligt järnvägsstyrelsens mening syntes detta böra ske

i form av dels lån till bolaget, dels ökad aktieteckning. Att i fortsättningen

driva företaget med ett så litet aktiekapital som 25 000 kronor ansåge styrelsen

av praktiska skäl i längden icke möjligt. Det borde få ankomma på

styrelsen att närmare bestämma fördelningen mellan lån och aktieteckning,

varvid givetvis komme att tillses, att en skälig proportion mellan bolagets

låneskuld och aktiekapital bleve rådande. Enligt styrelsens mening syntes

för nyss angivna ändamål erfordras ett sammanlagt belopp av 1 000 000 kronor.

I anslutning härtill framhåller emellertid styrelsen, att styrelsen efter

den omläggning av kapitalredovisningen, som ägde rum från och med den

1 juli 1944, icke längre förfogade över några egna likvida medel, som skulle

kunna ställas till lastbilaktiebolagets förfogande. Därest statens järnvägar

skulle kunna på avsett sätt finansiera utvidgningen av lastbilaktiebolagets

verksamhet, erfordrades därför att å riksstatens kapitalbudget anvisades ett

anslag till ändamålet och att styrelsen erhölle rätt att med anlitande av

detta anslag bevilja lån till eller teckna aktier i bolaget i den mån och på

det sätt som befunnes av förhållandena påkallat. Enligt styrelsens mening

borde anslaget benämnas »Förlag för lån m. m. till svenska lastbilaktiebolaget».

Den sålunda tänkta formen för finansieringen överensstämde ur budgetsynpunkt

helt med det sätt, på vilket kostnaderna för elektrifiering av

linjen Stockholm—Tillberga—Köping bestridits under det första anslagsåret,

efter det staten förvärvat samtliga aktier i Stockholm—Västerås—Bergslagens

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 132.

nya järnvägsaktiebolag men bolaget i formellt hänseende alltjämt ägt fortbestånd.

På grund av det anförda hemställer järnvägsstyrelsen, att ett anslag å

1 000 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår till Förlag för lån m. m.

till svenska lastbilaktiebolaget.

Över järnvägsstyrelsens framställning har utlåtande avgivits av riksräkensTcapsverket

den 18 februari 1947.

Riksräkenskapsverket tillstyrker, att i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag såsom kapitalinvestering i statens järnvägars fond anvisas ett anslag

å 1 000 000 kronor till förevarande ändamål, dock att detta anslag bör benämnas

»Lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m.» Riksräkenskapsverket

framhåller nämligen, att enligt de ändrade grunderna för kapitalbudgetens

uppställning borde det lån, som lämnades bolaget, liksom betalningen för

nytecknade aktier i detsamma avföras direkt å ifrågavarande anslag. Anslagsbeloppet

borde därför icke överföras till särskild redovisningstitel, varigenom

det, i den mån det ej toges i anspråk för aktieteckning, skulle kunna användas

för ett slags rörlig kredit till bolaget.

För statens järnvägar föreligger behov att i större utsträckning än hittills

taga lastbilen i sin tjänst för att bjuda kunderna en bättre service. Med

hänsyn härtill finner jag, i likhet med järnvägsstyrelsen, önskvärt att medel

för här avsedda ändamål ställas till styrelsens förfogande under nästkommande

budgetår. I avvaktan på att närmare erfarenheter vinnas rörande

statens järnvägars lastbilstrafik har jag intet att erinra mot att det bilföretag,

som jänvägsstyrelsen redan förfogar över, får övertaga den utvidgade

verksamheten. Mot storleken av det av styrelsen föreslagna anslagsbeloppe t

har jag intet att erinra. Anslaget torde böra erhålla den av riksräkenskapsverket

föreslagna benämningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m. å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av........................................ 1 000 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

495 47

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m. a1 i texten
  2. SU 1947:57 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till svenska lastbilaktiebolaget m. m. s. 1 i texten