Sök i Ratio Lex

Angående löneklassplacering av viss personal, som övergått i statens järnvägars tjänst vid statsförvärv av enskild järnväg, m. råd

1947-03-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:134, Angående löneklassplacering av viss personal, som övergått i statens järnvägars tjänst vid statsförvärv av enskild järnväg, m. råd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunnl. Maj:ts proposition nr 134.

1

Nr 134.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löneklassplacering

av viss personal, som övergått i statens järnvägars

tjänst vid statsförvärv av enskild järnväg, m. rådgiven

Stockholms slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.-t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet

Wigforss, frågor angående dels löneklassplacering av viss personal, som övergått

i statens järnvägars tjänst vid statsförvärv av enskild järnväg, dels ock

ersättning åt vissa lärare under deltagande i utbildningskurs i slöjd. Departementschefen

antör därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 134. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 134-

1 :o.

Löneklassplaeering av viss personal, som övergått i statens järnvägars

tjänst vid statsförvärv av enskild järnväg. Lönesystemen vid statens järnvägar

och vid de enskilda järnvägarna åro varandra väsentligt olika. Till

följd härav måste inplacering å den statliga löneplanen av personal, som

övergått i statens järnvägars tjänst i samband med statsförvärv av enskild

bana, verkställas individuellt med hänsynstagande till vid den enskilda banan

utgående förmåner. Vad angår de befattningshavare, som vid den enskilda

järnvägen haft högre avlöning än som motsvarar lägsta löneklassen i tillämplig

lönegrad, har inplaceringen tidigare alltid skett så, att vederbörande befattningshavare

placeras i den löneklass, vars avlöningsbelopp inberäknat

rörligt tillägg och kristillägg — ligger närmast under den sammanlagda

lönen vid den enskilda järnvägen. Det belopp, med vilket avlöningen enligt

denna löneklass understiger lönen vid den enskilda järnvägen, utgar sasom

personligt lönetillägg. Detta tillägg bortfaller sedermera, när befattningshavaren

genom löneklassuppflyttning når ett lönebelopp uppgående till eller

överstigande vad han skulle ha uppburit vid fortsatt anställning hos den

enskilda järnvägen på de före övertagandet gällande villkoren.

Med stöd av beslut vid 1943 och 1945 års riksdagar (prop. nr 168/1943,

p. 12, och nr 218/1945, p. 3; r. skr. nr 331/1943 och 494/1945) har Kungl. Maj:t

den 30 juni 1943 och den 29 juni 1945 meddelat bestämmelser som innebära

en fördelaktigare löneklassplaeering av de befattningshavare, vilka med anledning

av statens övertagande av enskild järnväg övergått i statens järnvägars

tjänst efter ingången av år 1940. Enligt nämnda bestämmelser har löneklassplaceringen

för de ifrågavarande befattningshavarna omreglerats pa

grundval av en omräkning enligt den principen, att vederbörande beräknas

vid uppförandet på statens järnvägars aktiva personalstat ha placerats i den

löneklass inom tillämplig lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas summa,

rörligt tillägg och kristillägg inräknade, närmast överstiger sammanlagda avlöningen

vid den enskilda järnvägen. Finnes ej sådan löneklass inom lönegraden,

skall befattningshavaren beräknas ha blivit placerad i lönegradens

högsta löneklass.

Genom beslut den 31 januari 1947 bär Kungl. Maj:t meddelat viss kompletterande

bestämmelse, avseende beräkningen av dyrtidstillägget å lönen vid

den enskilda järnvägen.

Såväl 1943 som 1945 års beslut bär föranletts av en framställning i ämnet

av svenska järnvägsmannaförbundets styrelse. Till grund för riksdagsbeslutet

har i båda fallen i överensstämmelse med Kungl. Maj ds förslag legat det

av järnvägsstyrelsen i respektive ärende avgivna utlåtandet, vilket biträtts

av förbundsstyrelsen. Beträffande de förhållanden, som föranlett de angivna

riksdagsbesluten, torde jag få hänvisa till de förenämnda propositionerna nr

168/1943, p. 12, och nr 218/1945, p. 3.

I samband med en framställning från svenska järnvägsmannaförbundets

styrelse, vilken bl. a. föranlett Kungl. Maj ds förenämnda beslut den 31 ja
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

3

nuari 1947, gjorde förbundsstyrelsen även en hemställan om att de fördelaktigare

löneklassplaceringsbestämmelsema måtte få tillämpas jämväl beträffande

sådana befattningshavare, som i samband med statsförvärv av enskilda

järnvägar övergått till anställning vid statens järnvägar före den 1

januari 1940 och fortfarande uppbure personliga lönetillägg utöver lönen i

vederbörliga löneklasser.

I infordrat utlåtande över denna hemställan förklarade järnvägsstyrelsen

sig icke ha något att erinra mot bifall till densamma.

Genom det omförmälda beslutet den 31 januari 1947 fann Kungl. Maj:t

denna förbundsstyrelsens hemställan icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en den 10 februari 1947 dagtecknad skrift har svenska järnvägsmannaförbundets

styrelse gjort förnyad framställning om förbättrad löneklassplacering

för de befattningshavare, som före den 1 januari 1940 i samband med

statsförvärv övertagits från enskilda järnvägar och som alltfort uppbära personliga

lönetillägg.

Järnvägsstyrelsen har i infordrat yttrande över den förnyade framställningen

förklarat sig intet ha att erinra mot bifall till densamma.

1943 och 1945 års riksdagsbeslut i förevarande fråga, vilka grunda sig på Departementsjärnvägsstyrelsens

av järnvägsmannaförbundet biträdda förslag, avse uttryck- cheknligen

endast sådana befattningshavare, som efter ingången av år 1940 övergått

i statens järnvägars tjänst i samband med statsförvärv av enskild järnväg.

Med hänsyn till att de befattningshavare, som omfattas av den nu gjorda

framställningen, enligt vad i ärendet blivit upplyst kommit att intaga en

oförmånligare ställning i lönehänseende än senare övertagna befattningshavare,

vill jag ej motsätta mig att åtgärder nu vidtagas för en förbättring

jämväl av de förstnämndas löneklassplacering. Jag får sålunda förorda, att

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter

rörande omreglering enligt de i 1943 och 1945 års riksdagsbeslut angivna

grunderna av löneklassplaceringen för sådana befattningshavare, som före

den 1 januari 1940 övertagits i statens järnvägars tjänst i samband med

statsförvärv av enskild järnväg och som fortfarande uppbära personliga lönetillägg

utöver lön enligt löneplan. Omregleringen torde i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag böra ske med verkan från och med den 1 juli 1946.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig i det föregående förordade grunder, utfärda

bestämmelser angående löneklassplacering av sådana befattningshavare,

som före den 1 januari 1940 övergått i statens

järnvägars tjänst i samband med statsförvärv av enskild

järnväg och som fortfarande uppbära personliga lönetillägg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ris proposition nr 134.

2:o.

Avlöning åt vissa lärare under deltagande i utbildningskurs i slöjd. På

förslag av Kungl. Maj:t i 1946 års statsverksproposition (åttonde huvudtiteln,

s. 286—287) har riksdagen för budgetåret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 10 000 kronor till kurser för lärare vid de allmänna läroverken

in. fl. läroanstalter (r. skr. nr 8/1946, p. 155). I brev den 14 juni 1946 har

Kungl. Maj:t föreskrivit, att anslaget skulle disponeras för anordnande av

en kurs för utbildande av lärare i manlig slöjd, samt meddelat bland annat

följande bestämmelser rörande denna. Kursen skulle avse att bereda kompletterande

yrkespedagogisk utbildning åt personer, vilka vore anställda såsom

lärare i manlig slöjd vid allmänna läroverk eller därmed jämförliga,

under skolöverstyrelsens inseende stående läroanstalter eller vilka önskade

förbereda sig för erhållande av sådan anställning. Kursen skulle omfatta sex

veckor och kursdeltagarna utses av skolöverstyrelsen. Under tiden för kursen

kunde till kursdeltagare, som ej vore bosatt å kursorten, utgå traktamente

med högst sju kronor om dagen. Dessutom finge utgå vissa resebidrag.

överstyrelsen skulle äga bestämma, vilka kursdeltagare, som skulle åtnjuta

traktamenten och resebidrag.

I skrivelse den 2 oktober 1946 har skolöverstyrelsen — med förmälan att

den ifrågavarande kursen skulle hållas under tiden från och med den 21

oktober till och med den 30 november 1946 — hemställt att Kungl. Maj:t

måtte medgiva, att ordinarie, extra ordinarie och extra lärare vid statliga

och högre kommunala läroanstalter finge under tjänstledighet för genomgående

av kursen uppbära lön med B-avdrag samt biträdande lärare eller

timlärare, vilken vore ålagd en undervisningsskyldighet av minst 20 veckotimmar,

hälften av honom eljest tillkommande avlöningsförmåner. Vore

lärarens undervisningsskyldighet av mindre omfattning än 20 veckotimmar,

hemställdes att överstyrelsen bemyndigades föreskriva att, där så prövades

skäligt, läraren skulle å lärarbefattningen uppbära viss del, dock högst hälften

av den honom eljest tillkommande ersättningen.

över skolöverstyrelsens framställning ha infordrade utlåtanden avgivits

av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Statskontoret har först uttalat, att frågan om rätt för ordinarie och extra

ordinarie lärare att under tjänstledighet för genomgående av den avsedda

kursen åtnjuta avlöning med B-avdrag vore av beskaffenhet alt böra prövas

och avgöras av skolöverstyrelsen med tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser.

I denna del borde framställningen därför ej föranleda någon

Kungl. Maj ds vidare åtgärd. Beträffande frågan om rätt för extra lärare och

timlärare att åtnjuta viss avlöning under den avsedda ledigheten anfördes

att, även om lärarna i manlig slöjd vid de allmänna läroverken kommit i en

något sämre ställning än andra lärarkategorier på grund av obenägenheten

att i nuvarande läge inrätta pensionsberättigande tjänster för övningslärare,

statskontoret med hänsyn till ersättningsfrågans principiella räckvidd icke

vore berett förorda bifall till detta yrkande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

5

Allmänna lönenämnden har — under förutsättning alt Kungl. Maj:t skulle

finna tillräckliga skäl föreligga för en dylik åtgärd — tillstyrkt att genom

framställning till riksdagen medgivande i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag utverkas beträffande extra lärare och timlärare.

I allmänna lönenämndens utlåtande lämnas följande uppgifter rörande de

i kursen deltagande elevernas anställningsförhållanden.

I kursen deltogo efter vad allmänna lönenämnden inhämtat 20 elever, av

vilka icke någon var ordinarie eller extra ordinarie lärare vid det statliga

eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Flertalet voro extra

lärare eller timlärare vid allmänt läroverk. Av dessa statsanställda lärare

tjänstgjorde några dessutom såsom timlärare vid folkskola eller kommunal

mellanskola. Två av deltagarna voro enbart kommunalt anställda, varav en

vid kommunal mellanskola och en huvudsakligen vid folkskola. En av deltagarna

var icke lärare utan ordinarie vaktmästare vid samrealskola. Denne

vaktmästare har dock enligt uppgift tagits i anspråk såsom lärare i slöjd

vid skolan.

Med hänsyn framför allt till att den kategori av lärare, varom nu är fråga, Departementsgenom

flera samverkande omständigheter blivit sämre ställd än andra lärar- chelengrupper

i fråga om möjligheterna att vinna befordran till ordinarie och

extra ordinarie befattningar, anser jag skäligt att de extra lärare och timlärare,

som genomgått den nu ifrågavarande kursen, medgivas uppbära viss

del av sin lön under tjänstledighet för kursens genomgående. Skolöverstyrelsens

förslag i detta hänseende, vilket tillstyrkts av allmänna lönenämnden,

finner jag lämpligt avvägt.

Kungl. Maj:t torde äga formell möjlighet att utan riksdagens medverkan

medgiva de av mig förordade förmånerna till extra lärare och timlärare vid

det statliga undervisningsväsendet. I vad frågan rör motsvarande lärargrupper

vid det statsunderstödda undervisningsväsendet torde den däremot böra

underställas riksdagen.

På grund av det anförda förordar jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med i det föregående angivna grunder, meddela föreskrifter

i fråga om avlöning åt extra lärare och timlärare vid

tjänstledighet för deltagande i den av skolöverstyrelsen anordnade

utbildningskursen för lärare i manlig slöjd.

Vad föredragande departementschefen under punkterna

l:o och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Ingmar Edstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:473 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering av viss personal, som övergått i statens järnvägars tjänst vid stat s. 1 i texten
  2. SU 1947:243 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneklassplacering av viss personal, som övergått i statens järnvägars tjänst vid statsförvärv av en s. 1 i texten