Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947148 till statens avtalsnämnd

1947-02-28 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:138, Angående anslag för budgetåret 1947148 till statens avtalsnämnd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138-

1

Nr 138.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1947148 till statens avtalsnämnd; given Stockholms

slott den 28 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

anslag för budgetåret 1947/48 till statens avtalsnämnd samt anför därvid

följande.

I propositionen nr 311 till 1946 års riksdag, bilaga 5, framlade Kungl.

Maj:t förslag om utbyggnad av organisationen för handläggning av kollektivavtalsfrågor

inom statsförvaltningen. Med bifall till detta förslag anvisade

riksdagen i skrivelse den 19 november 1946, nr 501, till statens avtalsnämnder

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 ett förslagsanslag av

40 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 13S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

I årets statsverksproposition, sjunde huvudtiteln (s. 45), har i avbidan på

ytterligare utredning i fråga om institutionens konstruktion, verksamhetsområde

m. m. preliminärt beräknats ett förslagsanslag under rubriken Statens

avtalsnämnder till ett belopp av 80 000 kronor. Jag torde nu få återkomma

till denna anslagsfråga.

Kungl. Maj ds förslag till 1946 års riksdag avsåg en utbyggnad av den

nuvarande provisoriska organisationen för handläggning av kolleklivavtalsfrågor

inom statsförvaltningen. Det var därvid avsett att dels åstadkomma

en utvidgning av organisationen, vilken dittills omfattat vissa större förvaltningsgrenar,

huvudsakligen inom försvaret och kommunikationsverken,

dels tillskapa ett centralt samarbetsorgan med ett för hela förhandlingsverksamheten

gemensamt kansli. Slutlig ställning hade icke tagits till frågan om

avtalsnämndernas befogenheter i förhållande till de närmast berörda myndigheterna.

Inrättandet av en förhandlingsinstitution även för de statliga bolagen

hade ansetts böra bero på överenskommelse mellan bolagen. Denna

fråga behandlades ej i propositionen i vidare mån, än att där uttalades principen,

att om den statliga institutionens ledare och kansli anlitades även för

bolagens avtalsinstitution, härav betingade kostnader borde bestridas av

bolagen.

Riksdagens beslut i ämnet innebar ett godkännande av de huvudsakliga

riktlinjer för den statliga avtalsorganisationens utbyggnad, som uppdragits i

propositionen. Riksdagen erinrade om vikten av samarbete mellan avtalsnämnderna

och de närmast berörda myndigheterna och framhöll vidare, att

kontakt även borde upprätthållas med de statliga bolagen och deras eventuellt

blivande avtalsinstitution liksom med organisationerna på den öppna arbetsmarknaden.

Riksdagen uttalade slutligen, att i samband med äskande framdeles

av anslag för avtalsnämndernas fortsatta verksamhet en redogörelse

borde lämnas riksdagen för lösningen av de organisationsfrågor, vilka lämnats

öppna i propositionen.

Genom beslut den 3 januari 1947 har Kungl. Maj:t förordnat om inrättande

av en särskild nämnd, betecknad statens avtalsnämnd, för handläggning

av kollektivavtalsfrågor berörande statsanställd arbetarpersonal. Kungl.

Maj:t har samma dag förordnat ordförande i statens avtalsnämnd samt uppdragit

åt denne att samtidigt vara ordförande i kommunikationsverkens och

försvarets avtalsnämnder, vilka tills vidare under arbetet med planeringen av

organisationens utbyggnad fortsätta sin verksamhet i enlighet med tidigare

meddelade föreskrifter.

Vid den fortsatta organisationsutredningen har det visat sig nödvändigt

att ännu någon tid pröva sig fram, innan mera definitiva riktlinjer för verksamheten

fastslås. Avsikten är att till en början organisera den centrala förhandlingsinstitutionen,

statens avtalsnämnd, med det antal ledamöter som

erfordras för att inom nämnden skall finnas erforderligt antal förhandlingsledare

att vid sidan av ordföranden fungera inom olika förvaltningsområden

samt erforderlig sakkunskap angående avtalsfrågor i allmänhet och angåen
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

3

de administrativa förhållanden. Vidare pågår en upporganisation av institutionens

sekretariat, vilket under sin hittillsvarande anslutning till kommunikationsverkens

och försvarets avtalsnämnder arbetat under provisoriska

former och med resurser avsevärt understigande vad som erfordras för att

tillgodose behovet på längre sikt för hela det statliga avtalsområdet.

Såsom närmare framgår av redogörelsen i 1946 års proposition, äro de

hittillsvarande nämndernas befogenheter olika, i det att försvarets avtalsnämnd

har att i viss utsträckning fatta avgöranden för myndigheternas räkning,

varemot kommunikationsverkens avtalsnämnd mera är att betrakta

som ett rådgivande organ, vars verksamhet icke innebär att myndigheterna

avkopplas från ansvaret för avgörandena. Under organisationsarbetet har

det funnits tillrådligt att ännu så länge bibehålla denna principiella skiljaktighet

i handläggningen av försvarets och kommunikationsverkens avtalsfrågor

och att i detta avseende likställa den övriga civilförvaltningen med

kommunikationsverken. Avtalsförhållandena inom försvaret synas vidare

motivera, att man för detta förvaltningsområde bibehåller ett speciellt avtalsorgan,

förslagsvis benämnt försvarets avtalsdelegation, vilket torde kunna

konstrueras i stort sett liksom försvarets avtalsnämnd. Som ordförande

i denna delegation bör anlitas ordföranden eller annan ledamot i avtalsnämnden.

Delegationens övriga ledamöter böra utses av försvarsmyndighetema.

Förhandlingar om slutande av kollektivavtal böra föras av den sålunda

fungerande ordföranden i delegationen — eventuellt biträdd av annan

nämndledamot — under medverkan av en eller flera av delegationens

ledamöter. Utlåtanden till myndigheterna i frågor om tolkning av gällande

kollektivavtal inom försvaret torde lämpligen böra avgivas av delegationen,

som dock bör hänskjuta fall av större räckvidd till avtalsnämnden för avgivande

av utlåtande.

Vad åter angår avtalsverksamheten inom civilförvaltningen har det visat

sig knappast vara behövligt att behålla kommunikationsverkens avtalsnämnd

eller att bilda en däremot svarande nämnd för civilförvaltningen i övrigt.

Oavsett hur denna fråga löses böra sådana avtalsförhandlingar inom civilförvaltningen

som med hänsyn till sin vikt kräva avtalsinstitutionens medverkan

ledas av ordföranden eller annan ledamot i den centrala nämnden,

eventuellt biträdd av någon av nämndens övriga ledamöter. Liksom förut

böra även verksrepresentanter deltaga. Huruvida dessa utses av verken

enbart såsom deltagare i särskilda förhandlingar eller såsom ledamöter av

ett stående förhandlingskollegium torde vara utan större betydelse för själva

avtalsförhandlingarna. I tolkningsfrågor, där verksmyndigheterna böra ha

det formella avgörandet, torde den centrala nämnden lämpligen kunna fungera

som konsulterande organ. Nämnden torde ofta behöva konferera med

verken i både tolkningsfrågor och andra avtalsärcnden; om speciella nämnder

icke anordnas, torde sådana konferenser utan olägenhet kunna anordnas i

fria former.

Vad angår personalstaten för förhandlingsinstitutionen får jag till en början

beträffande anställningsförhållandena för ordföranden i statens avtalsnämnd

erinra, att i propositionen 1946:311 gjordes en jämförelse med an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

ställningsvillkoren för befattningarna såsom ordförande och chef för statens

sakrevision och för statens organisationsnämnd, vilken jämförelse ansågs

böra tagas till utgångspunkt vid fastställandet av anställningsvillkoren

för ordföranden i avtalsnämnden. Det genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut

den 3 januari 1947 fastställda arvodet till ordföranden motsvarar avlöningen

till verkschef i lönegraden C 12. Jag förordar, att för avtalsnämnden

från och med nästa budgetår uppföres en befattning på ordinarie stat i samma

löneställning som enligt de blivande avlöningsbestämmelsema skall tillkomma

tjänst i nämnda lönegrad. Befattningen bör tillsättas medelst förordnande

på viss tid, högst 6 år.

Antalet övriga ledamöter i avtalsnämnden torde få bestämmas av Kungl.

Maj:t. Tills vidare torde antalet kunna beräknas till fyra. Till dessa ledamöter

böra utgå arvoden, fördelade på årsarvoden samt arvoden för deltagande

i sammanträden vid avtalsförhandlingar eller eljest. Årsarvodena torde

böra enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande utgå med högst 5 000 kronor

och sammanträdesarvodena med högst 30 kronor.

Till de av försvarsmyndigheterna utsedda ledamöterna i försvarets avtalsdelegation

böra, liksom för närvarande gäller för myndigheternas representanter

i försvarets avtalsnämnd, utgå arvoden för deltagande i sammanträden

vid förhandlingar om slutande av kollektivavtal. Dessa arvoden torde i

fortsättningen såsom hittills böra utgå enligt kommittékungörelsen. Det har

vidare framhållits såsom önskvärt, att sammanträdesarvoden även tillerkännas

de befattningshavare, som av verksmyndigheterna ntses att såsom förhandlingsrepresentanter

eller sakkunniga närvara vid sådana sammanträden

som nyss nämnts. Jag anser för min del skäligt, att även i dessa fall får

utgå sammanträdesarvode enligt kommittékungörelsen. Sådant arvode bör bestridas

av vederbörande verk.

Såsom i det föregående blivit antytt är en upporganisation av kansliet en

viktig förutsättning för vinnande av effektivitet i ledningen och samordnandet

av förhandlingsverksamheten. Bland kansliets uppgifter må här

nämnas

att biträda vid uppläggning och samordning av lönestatistik inom det statliga

avtalsområdet;

att insamla, bearbeta och sammanställa lönestatistik rörande likartade avtalsområden;
att

biträda vid kollektivavtalsförhandlingar och i anslutning därtill granska

förslag till nya avtal;

att medverka vid utarbetande av förslag till enhetliga kollektivavtalsbestämmelser

för likartade avtalsområden;

att utreda till avtalsnämnden hänskjutna ärenden;

att följa lagstiftning och praxis inom det arbetsrättsliga området samt biträda

vederbörande verk och företag med utredningar i frågor av arbetsrättslig

natur;

att då så påkallas biträda vederbörande verk och företag vid lokala och

centrala förhandlingar rörande avtals tolkning samt vid rättegång inför arbetsdomstolen,

vid skiljeförfaranden i arbetsrättsliga tvister m. m.;

att upprätta förslag till utlåtanden över remisser o. d.; samt

att ombesörja protokollföring och korrespondens.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

5

Att på nuvarande stadium upprätta en detaljerad personalstat för kansliet

är förenat med vissa svårigheter. Det kan förutsättas, att den stat som här

föreslås ganska snart kan behöva jämkas med ledning av vunna erfarenheter.

Försiktighet bör därför iakttagas i fråga om uppförandet av tjänster i

personalförteckningen för nästa budgetår; i stället böra medel stå till förfogande

för den förstärkning av organisationen, som under budgetåret kan visa

sig påkallad. Personalförteckningen bör till en början, utom ordförandebefattningen,

endast upptaga extra ordinarie befattningar.

Med hänsyn till vikten och omfattningen av de göromål, som handhavas

av kansliet, bör som dess ledare närmast under ordföranden anlitas en erfaren

och i övrigt väl kvalificerad arbetskraft. Jag förordar, att härför avses

en byrådirektörsbefattning i nuvarande lönegraden Eo 28. Vid planeringen

av organisationen har framhållits behovet av två befattningshavare i förste

byråsekreterarställning, av vilka den ene skulle företrädesvis ha att svara för

statistiska arbeten, medan den andre företrädesvis skulle biträda vid handläggningen

av frågor av arbetsrättslig och administrativ natur. För egen

del vill jag förorda, att i personalförteckningen upptages en förste byråsekreterartjänst

i nuvarande lönegraden Eo 24 samt att medel beräknas för anställande

i mån av behov av en arvodesavlönad befattningshavare i ungefärligen

motsvarande löneställning.

Härjämte erfordras medel till avlönande av amanuens- och biträdespersonal

samt till kostnader för tillfälligtvis anlitade sakkunniga, tillfällig skrivhjälp

m. m. Vidare böra medel stå till förfogande för bestridande av statens

andel i kostnaden för anlitande av opartisk ordförande vid förhandlingar

som föras genom nämnden eller delegationen. Under icke-ordinarieposten i

den blivande avlöningsstaten bör för dessa ändamål avses ett belopp vilket

bortsett från de nya lönebestämmelserna synes kunna beräknas till 25 000

kronor. Jag förutsätter, att vederbörande verksmyndigheter skola ställa den

ytterligare biträdespersonal till förfogande, som kan bli behövlig vid brådskande

förhandlingslägen, då nämndens personal är otillräcklig.

Såväl byrådirektören som de honom underställda befattningshavarna böra

utöver kansliarbetet ha till åliggande att, i den mån det påkallas, deltaga i

eller biträda vid de sammanträden som förekomma i samband med förhandlingar

mellan avtalsnämnden, försvarets avtalsdelegation eller vederbörande

verksmyndighet å ena och arbetarorganisation å andra sidan. Detta

åliggande kan medföra en stark ojämnhet i arbetsbelastningen och tidvis

bli påtagligt betungande. Då det är vanskligt all låta åliggandet påverka

löneplaceringen — vilket i princip hade varit att föredraga — tillstyrker

jag, att särskild ersättning för ifrågavarande uppdrag må, såvida fråga ej är

om befattningshavare med författningsenlig rätt till övertidsersättning, enligt

Kungl. Maj ds närmare bestämmande utgå vid sådana sammanträden

som utanför vanlig tjänstgöringstid äga rum i samband med förhandlingar

om slutande av kollektivavtal. Även den nu ifrågavarande särskilda ersättningen

synes böra beräknas enligt kommittékungörelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

För nästa budgetår bör personalförteckning för statens avtalsnämnd fastställas

och medelsanvisning ske under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag.

Personalförteckningen bör i enlighet med vad i det föregående anförts

upptaga dels en befattning såsom ordförande och chef i lönegrad motsvarande

nuvarande lönegraden C 12, dels följande extra ordinarie befattningar,

nämligen en befattning såsom byrådirektör i lönegrad motsvarande

Eo 28 och en befattning såsom förste byråsekreterare i lönegrad motsvarande

Eo 24.

Under avlöningsanslaget bör upptagas en ordinariepost, som enligt de blivande

avlöningsbestämmelserna kan beräknas till 23 700 kronor.

Under en post till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, vilken för nästa budgetår torde få upptagas såsom förslagspost, böra

beräknas års- och sammanträdesarvoden till övriga ledamöter i avtalsnämnden.

Under förutsättning att fyra ledamöter tillsättas beräknar jag det härför

erforderliga beloppet till 20 000 kronor. Vidare böra beräknas förslagsvis

3 000 kronor till de i det föregående berörda sammanträdesarvoden, beräknade

i enlighet med kommittékungörelsen, som skola utgå till ledamöter i

försvarets avtalsdelegation och till vissa befattningshavare i avtalsnämnden.

Anslagsposten bör i enlighet härmed upptagas till 23 000 kronor.

Även icke-ordinarieposten torde med hänsyn till ovissheten om personalbehovet

under den närmaste tiden få upptagas förslagsvis. I enlighet med

vad förut tillstyrkts skulle enligt nuvarande avlöningsbestämmelser för befattningshavare

i lönegraderna Eo 28 och 24 och för en befattningshavare

med arvode ungefär motsvarande Eo 24 beräknas 30 000 kronor samt till

amanuens- och biträdespersonal, tillfälliga sakkunniga m. m. 25 000 kronor,

eller sålunda tillhopa 55 000 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder

emellertid en uppräkning av posten med 20 000 kronor till 75 000 kronor.

För rörligt tillägg bör enligt de nya avlöningsbestämmelserna beräknas ett

belopp av 5 300 kronor.

Avlöningsanslaget bör således upptagas till (23 700 + 23 000 + 75 000 +

5 300 =) 127 000 kronor.

Omkos tnadsanslaget torde böra beräknas till 15 000 kronor, därav 300 kronor

till sjukvård m. m., 1 000 kronor till reseersättningar och återstoden till

expenser.

Vad slutligen angår de statliga bolagens förhandlingsverksamhet har samarbete

organiserats mellan följande bolag, nämligen Svenska skifferolje-aktiebolaget,

aktiebolaget Svensk torvförädling, Norrbottens järnverk aktiebolag,

aktiebolaget Ceaverken och aktiebolaget Tipstjänst. Den av dessa företag

bildade organisationen fungerar under samråd med ordföranden i statens

avtalsnämnd. Avsikten är att, sedan förhandlingsinstitutionen inom

själva statsförvaltningen fått fastare former, fullfölja organisationsarbetet på

de statliga bolagens område. I avvaktan på att så sker torde vissa former för

samarbetet mellan statens avtalsnämnd och bolagen böra försöksvis prövas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

1

Därvid torde böra åläggas avtalsnämnden att på begäran av vederbörande

statliga företag eller särskild förhandlingsorganisation för dylika företag

dels i möjligaste mån tillhandahålla biträde vid avtalsförhandlingar, för vilket

ändamål bör kunna anlitas ordföranden eller annan ledamot eller befattningshavare

hos nämnden, dels avge utlåtanden i tolkningsfrågor, dels tillhandahålla

statistiska uppgifter och andra upplysningar från nämndens

kansli. I mån av överenskommelse med bolagen bör kansliet ställas till förfogande

även för bolagens förhandlingsorgan. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att bestämma, i vad mån bolagen av sådan anledning böra bidraga

till statens kostnader för nämnda institution. Eventuella dylika bidrag

torde få redovisas som uppbörd på anslagen till statens avtalsnämnd.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i det

föregående angivits fastställa personalförteckning för statens

avtalsnämnd;

dels godkänna följande avlöningsstat för statens avtalsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 23 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .... » 23 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal,

förslagsvis .................... » 75 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 5 300

Summa kronor 127 000;

dels under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1947/48 anvisa

följande förslagsanslag nämligen

till Statens avtalsnämnd: Avlöningar .... kronor 127 000

samt till Statens avtalsnämnd: Omkostnader

.................................. » 15 000.

Mäd bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

bitrådda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område. s. 8 i texten
  2. SU 1947:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetaret 1947!48 till statens avtalsnämnd. s. 8 i texten