Sök i Ratio Lex

Angående pensionsrätt för tillsgningsmannen E. H. Hansson m. m

1947-03-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:141, Angående pensionsrätt för tillsgningsmannen E. H. Hansson m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsrätt för

tillsgningsmannen E. H. Hansson m. m.; given Stockholms

slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under

punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor angående dels pensionsrätt

för tillsyningsmannen för Muddus nationalpark E. H. Hansson, dels ock förbättrade

pensionsförmåner för befattningshavarna å övergångsstat vid statens

järnvägar N. II. Sörensen och N. G. S. Strandberg samt anför därvid.

1 :o.

Tillsyningsmannen för Muddus nationalpark Ernst Henning Hansson. I

skrivelse den 27 november 1946 har vetenskapsakademien gjort framställning

om tillämpning av 1942 års tjänstepensionsreglemente för arbetare

(1942:452) och 1942 års familjepensionsreglemente för arbetare (1942:453)

å tillsyningsmannen för Muddus nationalpark Ernst Henning Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll lt)i7. 1 samt. Nr 141.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

Muddus nationalpark omfattar ett söder om vägen Gällivare—Porjus beläget

område i Gällivare och Jokkmokks socknar i Norrbottens län med en

areal av omkring 49 175 hektar. Området har jämlikt Kungl. Maj ds beslut

den 4 december 1942 såsom nationalpark ställts under vetenskapsakademiens

vård och förvaltning. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som utmärka

denna nationalpark, har akademien funnit lämpligt, att en person med tillfredsställande

kvalifikationer anställes med heltidstjänstgöring för bevakning

av nationalparken. Sedan för budgetåret 1946/47 för sagda ändamål

av Kungl. Majd och riksdagen anvisats ett anslag om 4 000 kronor, har vetenskapsakademien

förordnat förenämnde Hansson att från och med den 1

juli 1946 tills vidare vara tillsvningsman för nationalparken mot ett årligt

arvode av 4 000 kronor. Genom skrivelse den 18 oktober 1946 har länsstyrelsen

i Norrbottens län med stöd av 18 § lagen den 6 juni 1925 om polisväsendet

i riket och 21 § polisreglementet för riket den 26 september samma

år tills vidare, på bekostnad av akademiens naturskyddskommitté, förordnat

Hansson att utöva den polisverksamhet, som är erforderlig för fullgörandet

av uppdraget som tillsyningsman för nationalparken. Anställningen utgör

Hanssons huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla.

I sin förut omförmälda skrivelse den 27 november 1946 har vetenskapsakademien

meddelat, att Hansson, som är född den 23 januari 1903, i egenskap

av skogsförman i domänverkets tjänst varit underkastad förberörda

tjänste- och familjepensionsreglementen under tiden 1 april 1944—30 juni

1946, med rätt för honom att av tjänstgöring dessförinnan tillgodoräkna sig

3 år 1 månad 12 dagar som tjänstår för pension. Akademien har vidare

meddelat, att Hansson anhållit att i sin anställning vid nationalparken få

behålla rätten till tjänste- och familjepension.

Vetenskapsakademien har i anslutning härtill tillika anfört följande.

Akademien, som anser det synnerligen önskvärt, att Hansson i egenskap

av tillsyningsman vid Muddus nationalpark kan bibehållas vid sin tjänsteoch

familjepensionsrätt, har genom sin naturskyddskommitté i statskontoret

och statens pensionsanstalt efterhört förutsättningarna härför. Det har dock

därvid icke kunnat med säkerhet avgöras, huruvida ifrågavarande reglementen

äga tillämpning i detta fall och om alltså Hansson kan anses innehava

arbetaranställning i statens tjänst, då vetenskapsakademien icke är en statlig

myndighet i egentlig bemärkelse.

Statskontoret har tillstyrkt vetenskapsakademiens framställning om pension-srätt

för Hansson i hans egenskap av tillsyningsman för Muddus nationalpark

och därvid anfört följande.

Den av Hansson innehavda arvodesbefattningen såsom tillsyningsman kan

enligt statskontorets mening formellt sett icke betraktas såsom statsanställning.

Då emellertid Hanssons avlöning helt bestrides av statsmedel, synas

sakliga skäl tala för att han i nämnda befattning erhåller pensionsrätt, motsvarande

den han innehaft såsom arbetare i domänverket. Under hänvisning

till de bestämmelser, som utfärdats beträffande professorn i experimentell

fysik vid vetenskapsakademien, filosofie doktorn K. M. G. Siegbahn,

får statskontoret föreslå, att Hansson såsom tillsyningsman vid Muddus nationalpark

tillförsäkras tjänste- och familjepensionsrätt enligt grunderna för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

3

1942 års tjänstepensionsreglemente respektive familjepensionsreglemente för

arbetare samt att staten åtager sig på grund av denna anordning uppkommande

pensionskostnader. Då Hansson i enlighet därmed skulle ha att vidkännas

pensionsavdrag å honom tillkommande arvode, torde vederbörande

anslagspost böra nedräknas med ett mot dessa avdrag svarande årsbelopp.

Statens pensionsanstait har i likhet med statskontoret funnit sakliga skäl

tala för att Hansson såsom innehavare av tillsyningsmansbefattningen vid

Muddus nationalpark bibehålies vid sin pensionsrätt enligt 1942 års tjänsteoch

familjepensionsreglementen för arbetare samt tillstyrkt, att förslag förelägges

riksdagen om att Hansson jämväl efter tillträdandet av tillsyningsmansbefattningen

skall vara underkastad berörda reglementen. Härvid syntes

böra föreskrivas, att det skall tillkomma vetenskapsakademien att vidtaga

de åtgärder, som enligt reglementsbestämmelserna ankomma på vederbörande

verks styrelse.

Även jag finner mig böra förorda, att medgivande utverkas för Hansson

att såsom tillsyningsman vid Muddus nationalpark åtnjuta pensionsrätt jämlikt

1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för arbetare. Det torde

böra få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela såväl av statens pensionsanstait

avsedd föreskrift om befogenhet för vetenskapsakademien att vidtaga

enligt reglementsbestämmelserna på vederbörande verks styrelse ankommande

åtgärder som de tillämpningsföreskrifter, som i övrigt kunna bliva

erforderliga. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen för

arbetare må, räknat från och med den 1 juli 1946, äga tilllämpning

å tillsyningsmannen för Muddus nationalpark

Ernst Henning Hansson.

2:o.

Befattningshavarna å övergångsstat vid statens järnvägar Nils Hjalmar

Sörensen och Nils Gunnar Sebastian Strandberg. Av handlingarna i ärendet

inhämtas

beträffande Sörensen,

att han är född den 23 september 1885 och således 61 år gammal;

att han under tiden 1 september 1906—30 juni 1939 varit anställd först vid

Falkenbergs järnväg och från våren 1914 vid Lysekils järnväg samt från ingången

av år 1918 innehaft befattning såsom lokomotivförare;

att han övergått i statens järnvägars tjänst vid statsövertagandet av Lysekils

järnväg den 1 juli 1939;

att han på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1946 angående inplacering

å övergångsstat av personal, som i samband med statens övertagande

av enskild järnväg övergått till anställning vid statens järnvägar före

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

den 1 juli 1945, konstituerats till lokeldare å övergångsstat vid statens järnvägar

räknat från och med den 1 juli 1946;

samt att Sörensen på grund av kronisk nervsjukdom icke kunnat användas

i loktjänst, efter det han övergått i statens järnvägars tjänst; och

beträffande Strandberg,

att han är född den 8 juli 1885 och således 61 år gammal;

att han övergått i statens järnvägars tjänst vid statsövertagandet den 1 juli

1940 av Kalmar—Berga järnväg, vid vilken järnväg han innehaft anställning

såsom lokförare sedan ingången av år 1938;

att han på grund av Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 21 juni 1946

konstituerats till lokeldare å övergångsstat vid statens järnvägar räknat från

och med den 1 juli 1946;

samt att Strandberg, efter det han övergått i statens järnvägars tjänst, på

grund av höggradigt nedsatt synskärpa icke kunnat användas i loktjänst.

I en till chefen för finansdepartementet ställd skrift har styrelsen för

svenska järnvägsmannaförbundet erinrat, att 1946 års riksdag (bankoutsk.

uti. nr 31; riksd. skr. nr 145) medgivit, att befattningshavaren å övergångsstat

i lönegrad A 7 vid statens järnvägar Karl Henrik Karlsson, vilken övergått

i statens järnvägars tjänst i samband med statens övertagande av Växjö

—Aseda—Hultsfreds järnväg, skulle i pensionshänseende anses tillhöra lönegraden

A 10. Under framhållande att beträffande Sörensen och Strandberg

omständigheterna vore analoga med de i nyssnämnda, av riksdagen behandlade

ärende föreliggande förhållandena, har styrelsen hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att befattningshavare, som övertagits från enskild järnväg

och därvid vid statens järnvägar placerats i lägre lönegrad än den som

svarade mot den vid den enskilda järnvägen innehavda befattningen, måtte

i pensionshänseende hänföras till den mot sistnämnda befattning svarande

lönegraden vid statens järnvägar.

Järnvägsstyrelsen har i ärendet anfört i huvudsak följande.

Jämlikt avtalen angående statsförvärv av Lysekils och Kalmar—Berga

järnvägar (bilaga C) skola Sörensen och Strandberg, därest de erhålla befattning

på aktiv stat, komma att inplaceras i lönegrad A 7 respektive A 7 (8),

innebärande bland annat, att — i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl. —

Sörensen i pensionshänseende är att hänföra till lönegrad A 7, under det att

Strandberg i fråga om pensionsförmåner icke skall hänföras till lägre lönegrad

än A 8. Då Sörensen och Strandberg efter övertagandet icke kunnat användas

i loktjänst, torde det enligt styrelsens mening knappast vara berättigat,

att de i fråga om pensionsförmåner likställas med å aktiv stat anställda

lokförare.

Med hänsyn till 1946 års riksdags beslut om förbättrade pensionsförmåner

för befattningshavaren å övergångsstat i lönegrad A 7 vid statens järnvägar

Karl Henrik Karlsson anser sig järnvägsstyrelsen nu — under åberopande

av innehållet i bankoutskottets utlåtande i nyssnämnda ärende — icke kunna

motsätta sig, att Sörensen och Strandberg förklaras berättigade att i pen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

5

sionshänseende tillhöra lönegrad A 10. Styrelsen vill dock framhålla, att de

brister i kroppsligt hänseende, som utgöra hinder för nu ifrågavarande befattningshavares

användande i loktjänst, icke äro föranledda av olycksfall i

tjänsten, vilket däremot var förhållandet beträffande Karl Henrik Karlsson.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket med hänsyn till den ställning,

som statsmakterna tagit till frågan om pensionsbestämningen för i framställningen

avsedd lokförarpersonal, icke ville motsätta sig att Sörensen och

Strandberg i pensionshänseende hänföras till lönegraden A 10.

Även jag finner mig böra förorda, att förslag förelägges riksdagen om rätt

för Sörensen och Strandberg att i pensionshänseende hänföras till lönegrad

A 10. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att befattningshavarna å övergångsstat vid statens järnvägar

Nils Hjalmar Sörensen och Nils Gunnar Sebastian Strandberg

må i pensionshänseende anses tillhöra lönegraden A 10.

Vad föredraganden under punkterna l:o och 2:o hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-lngnuir Edstrand.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1947:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående pensionsrätt för tillsy ning smannen E. H. Hansson m. m., jämte en i ämnet väckt motion. s. 3 i texten