Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna läroverken in. m

1947-03-07 · 88 sidor, varav 86 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 86 av 88 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:151, Angående anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna läroverken in. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1

Nr 151.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna

läroverken in. m.; given Stockholms slott den 7 mars

1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om

vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1947.

N ärvar ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

Under åttonde huvudtiteln, punkterna 153, 161 och 172, har Ivungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

beräkna för budgetåret 1947/1948

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 54 000 000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 30 000 kronor;

dels ock till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma.

Bihang till riksdagens protokoll 10/^7. 1 samt. Nr 151.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken:

Avlöningar.

1. Organisationsfrågor,

a) Upprättande av nya statliga gymnasier.

1927 års riksdagsbeslut rörande de allmänna läroverkens organisation

innefattade upprättande av 49 högre allmänna läroverk. Sedermera ha

ytterligare 16 sådana tillkommit, varför hela antalet för närvarande uppgår

till 65. Av de 16 nyupprättade gymnasierna tillkommo 9 under åren

1930''—1937. De övriga 7 nya högre allmänna läroverken äro flickläroverket

å Södermalm i Stockholm (1939), läroverken i Boden och Hässleholm (1942),

statens normalskola (1943), läroverken i Ludvika och Örnsköldsvik (1944)

samt läroverket i Sollefteå (1945).

Gymnasiejrågan i landsorten.

I propositionen 1946: 142 erinrades om, att framställningar om upprättande

av statliga gymnasier förelågo beträffande Alingsås, Arvika,

Avesta, Karlshamn, Nässjö, Oskarshamn, Söderhamn, Tranås, Varberg,

Åmål och Ängelholm. Med hänsyn till att skolöverstyrelsen funnit särskilt

starka skäl tala för att statliga gymnasier upprättades i Arvika, Söderhamn

och Varberg utan att resultatet av det pågående utredningsarbetet

på skolans område avvaktades, upptogos dessa framställningar till närmare

behandling i nyssnämnda proposition. Min företrädare i ämbetet framhöll

därvid att, därest icke de inom skolans område pågående utredningarna

enligt hans förmenande tvingade till skärpt återhållsamhet i fråga om

mera betydande förändringar av läroverksorganisationen, han för sin del

icke skulle ha tvekat att med hänsyn till de skäl, som kunde anföras till

stöd för ifrågavarande framställningar, förorda bifall till desamma. I skolfrågans

dåvarande läge ansåg han sig dock icke böra medverka till den

ifrågasatta utbyggnaden av en organisation, som måhända stode inför en

omdaning, vars förverkligande skulle försvåras av en sådan utbyggnad.

Han ansåg sig därför icke i stånd att tillstyrka ifrågavarande framställningar.

Med hänsyn emellertid till de särskilda skäl, som kunde anses tala

till förmån för framställningarna från Arvika och Söderhamn på grund

av förekomsten av kommunala gymnasier därstädes, förordades såsom en

provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan

en höjning av statsunderstödet till ifrågavarande kommunala gymnasier

från 6 000 kronor till 15 000 kronor. Vad sålunda anförts och föreslagits

från departementschefens sida föranledde ingen erinran från riksdagens

sida.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

Sedan nyssnämnda proposition framlades, ha ytterligare framställningar

om inrättande av statliga gymnasier i landsorten inkommit, nämligen från

Kiruna, Malmberget, Mora och Troll h ätta n, varjämte

förnyade ansökningar gjorts från Karlshamn, Nässjö och Åmål.

Skolöverstyrelsen, som yttrat sig över samtliga ifrågavarande framställningar,

har beträffande Malmberget, Mora, Nässjö och

Trollhättan uttalat, att önskemålen om upprättande av statliga gymnasier

å dessa orter icke borde upptagas till behandling isolerade utan först i

samband med en allmän översyn av den statliga gymnasieorganisationen.

Överstyrelsen har beträffande Malmberget framhållit, att vissa skäl uppenbarligen

kunde anföras för upprättande av ett högre allmänt läroverk därstädes,

men att vid jämförelse mellan Kiruna och Malmberget det dock

syntes otvivelaktigt, att Kiruna borde ha försteg. Även för ett gymnasium

i Trollhättan kunde åtskilliga skäl andragas, men närheten till Vänersborg

utgjorde åter ett skäl, som kunde tala emot upprättande av ett statligt

gymnasium i Trollhättan.

Beträffande Karlshamn har överstyrelsen i anslutning till framlagd

utredning funnit goda skäl tala för upprättande av ett statligt gymnasium

och därvid anfört följande.

I det av statssekreteraren B. Knös år 1940 avgivna betänkandet angående

utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen framhölls, att övervägande

skäl talade mot upprättande av ett statligt gymnasium i Karlshamn.

För ett sådant talade främst stadens och samrealskolans storlek,

mot talade främst, att det beräknade lärjungeområdet hade jämförelsevis

ringa storlek, att underlaget för ett gymnasium i form av skolor av realskolekaraktär

vore begränsat, att avstånden till de närmast belägna gymnasierna

icke vore alltför stort och att någon avlastning av betydelse för dessa

läroverk icke vore att påräkna samt slutligen att länet vore mer gynnat än

de angränsande Kronobergs och Kristianstads län.

Av de skäl, som år 1940 ansågos tala emot ett statligt gymnasium, äro

numera åtminstone ett par av den art, att de i stället tala för detsamma.

Underlaget för ett gymnasium iir tillfredsställande, redan om man nöjer

sig med stadens samrealskola, och förstärkes icke oväsentligt av högre

folkskolan i Olofström, delvis samrealskolan i Ronneby samt, om förbindelserna

komma att förbättras, delvis samrealskolan i Sölvesborg. Upprättandet

av det kommunala gymnasiet i Karlshamn måste sägas ha inneburit

en icke oväsentlig avlastning av de hårt ansträngda läroverken i Karlskrona

och Kristianstad.

Överstyrelsen finner därför goda skäl tala för att ett statligt gymnasium

inrättas i Karlshamn. Emellertid far överstyrelsen erinra om att överstyrelsen

den t november 1945 föreslagit statliga gymnasier i Söderhamn och

Arvika, innebärande bland annat förstatligande av de kommunala gymnasierna

i dessa städer, vilka förslag ännu icke föranlett proposition till riksdagen.

1 a grund härav anser sig överstyrelsen icke i här förevarande

sammanhang böra föreslå upprättande av ett statligt gymnasium i Karlshamn

utan hemställa, att fragan upptages i samband med frågan om förstatligande

av de kommunala gymnasierna i Söderhamn och Arvika.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

Överstyrelsen har vidare funnit goda skäl tala för upprättande av ett

statligt gymnasium även i Åmål, men av enahanda skäl som beträffande

Karlshamn har överstyrelsen icke ansett sig nu böra hemställa därom. Överstyrelsen

har anfört bland annat följande.

I sakkunnigbetänkandet av år 1940 angående utvidgning av den statliga

gymnasieorganisationen vägde den sakkunnige mot varandra de skäl, som

talade för ett statligt gymnasium i Amål, och dem, som talade för ett sådant

i Arvika. Dessa ifrågasatta gymnasier skulle nämligen enligt den sakkunniges

mening kunna tänkas få i stort sett samma rekryteringsområde.

Redan av utredningen synes emellertid framgå, att endast ett begränsat

område torde kunna sägas höra till båda gymnasiernas rekryteringsområden.

Det synes därför tvivelaktigt, om ett statligt gymnasium i Arvika

skulle få nämnvärd betydelse för norra Dalsland, vilket också torde bekräftas

av rekryteringsområdet för det kommunala gymnasiet i Arvika.

Överstyrelsen har också betraktat de båda nämnda orternas gynmasieområden

som av varandra i det hela oberoende och hänvisar till sitt utlåtande

den 1 november 1945, där överstyrelsen föreslog förstatligande av kommunala

gymnasiet i Arvika.

Av vad ovan anförts torde framgå, att goda skäl kunna anföras för upprättande

av ett statligt gymnasium i Åmål och att några egentliga motskäl

icke förefinnas. Emellertid vill överstyrelsen erinra om att överstyrelsen

den 9 april 1945 föreslagit inrättande av ett statligt gymnasium i Varberg

och den 1 november 1945 inrättande av statliga gymnasier i Söderhamn

och Arvika, vilka förslag hittills icke föranlett proposition till riksdagen.

På grund härav anser sig överstyrelsen icke i detta sammanhang böra föreslå

upprättande av ett statligt gymnasium i Åmål, utan frågan bör upptagas

till behandling i samband med frågan om upprättande av andra statliga

gymnasier.

Däremot har överstyrelsen icke funnit något att erinra mot att ett av

kommunen upprättat gymnasium förenades med stadens samrealskola.

Dock syntes frågan om ett eventuellt statsbidrag till detta gymnasium böra

upptagas till prövning först då gymnasiet upprättats och varit i verksamhet

någon tid.

Vidkommande slutligen framställningen från Kiruna har överstyrelsen

funnit speciella skäl, nämligen de stora avstånden inom Norrbottens län

och lärjungeområdets karaktär av gränsområde, tala för att gymnasiefrågan

där löses utan avvaktan å resultatet av pågående utredningar. Överstyrelsen

har därför hemställt, att det i Kiruna befintliga kommunala 3-åriga

latin- och realgymnasiet måtte successivt förstatligas från och med budgetåret

1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer. Av handlingarna

i ärendet inhämtas följande fakta av betydelse för bedömande av

frågan.

Kiruna municipalsamhälle är den mest framträdande orten i norra Lappland.

Folkmängden (med till municipalsamhället angränsande delar av

gruvsamhället medräknade) var 1935 11 418 personer och 1945 11 702

personer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Sainrealskolan i Kiruna är relativt stor. Antalet lärjungar var höstterminen

1935 195 och höstterminen 1946 260. Sistnämnda termin intog realskolan

den 22:a platsen bland de fristående 116 realskolorna och överträffade

realskolorna vid 12 av de 64 högre allmänna läroverken med fullständig

realskola. Vid dessa jämförelser är första klassen av 5-årig realskola

frånräknad.

Realskolans lärjungeområde kan anses omfatta Jukkasjärvis och Karesuando

socknar samt norra delen av Pajala och Korpilombolo tingslag med

en befolkning av omkring 25 000 personer.

Kiruna har sedan läsåret 1939/40 ett kommunalt gymnasium med 3-årig

latin- och reallinje. Lärjungeantalet var höstterminen 1946 72 och medeltalet

för den senaste 5-årsperioden 75. Jämför man förstnämnda siffra med

lärjungeantalen vid de högre allmänna läroverkens gymnasier med frånräknande

av första ringen av 4-årigt gymnasium, finner man att Kiruna är av

samma storleksordning som de minsta av dessa och överträffar ett par

av dem.

Det kommunala gymnasiets lärjungeområde kan beräknas innesluta det

dubbla invånarantalet mot realskolans, om man medräknar Gällivare socken

och en del av Jokkmokks socken samt ytterligare en del av Pajala och

Korpilombolo socknar.

Underlaget för det kommunala gymnasiet — liksom för ett eventuellt

statligt gymnasium — utgöres främst av ortens samrealskola. Till viss del

kan också räknas sainrealskolan i Malmberget. Enligt skolans katalog för

höstterminen 1946 voro 14 av gymnasiets 72 lärjungar från Gällivare. Avståndet

från Gällivare till Kiruna är 100 km och till Boden 168 km. Lärjungeantalet

i sainrealskolan i Malmberget är höstterminen 1946 271.

Kommunens kostnader för det kommunala gymnasiet ha under de senaste

åren varit cirka 100 000 kronor årligen.

Överstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.

I sakkunnigbetänkandet av år 1940 angående utvidgning av den statliga

gymnasieorganisationen föreslogs kommunala gymnasiet i Kiruna till förstatligande.

Det främsta skälet härtill ansågs av den sakkunnige »ligga i

lärjungeområdets karaktär av gränstrakt med en befolkning av delvis icke

svensk stam och med ett annat språk än svenska som sitt modersmål samt

överhuvud i enahanda omständigheter, som gjordes gällande vid tillkomsten

av det högre allmänna läroverket i Haparanda». Den sakkunnige uttalade

likväl vissa betänkligheter med hänsyn till att han ansåg Norrbottens län

vara relativt väl tillgodosett med statliga gymnasier. Såsom framgår av

överstyrelsens yttrande den 9 oktober 1941 över betänkandet, torde denna

den sakkunniges ståndpunkt sammanhänga med att han byggt på otillfredsställande

jämförelsekvoter länen emellan. Av överstyrelsens yttrande

framgår också, att Norrbottens län i stället vore i hög grad missgynnat, i

det att endast tre län vid nämnda tidpunkt vore sämre ställda. Någon

tvekan med hänsyn till jämförelse länen emellan syntes icke kunna förelinnas.

Ett län med så enorma avstånd mellan dess olika delar kunde göra

anspråk på en fördelaktigare jämförelsekvot än län med jämförelsevis ringa

utsträckning.

Sedermera har visserligen ett nytt gymnasium tillkommit i Norrbottens

län genom riksdagens beslut år 1942 att ombilda dåvarande sainrealskolan

i Boden till högre samläroverk, men med hänsyn såväl till de allmänna skiil,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

vilka kunna anföras för ett statligt gymnasium i Kiruna, som till de speciella

skäl, vilka gälla de stora avstånden inom länet och lärjungeområdets

karaktär av gränstrakt, anser sig överstyrelsen böra tillstyrka, att det kommunala

gymnasiet i Kiruna successivt förstatligas.

Kostnaderna för ett förstatligande av gymnasiet ha beräknats till i runt

tal 104 000 kronor efter fullt genomförd organisation och till i runt tal

31 000 kronor under första året.

Statskontoret har — under erinran om statsmakternas ställningstagande

förra året till frågan om förstatligande av de kommunala gymnasierna i

Arvika och Söderhamn — anfört:

Jämväl med förstatligandet av det kommunala gymnasiet i Kiruna torde

av samma skäl böra tillsvidare anstå. Statskontoret finner emellertid för

sin del skäl tala för att ifrågavarande läroanstalt, som hittills icke synes

hava tillerkänts något statsbidrag, får komma i åtnjutande av dylikt understöd

för sin fortsatta verksamhet. I syfte att möjliggöra en medelstilldelning

för ändamålet torde anslaget till understöd åt kommunala gymnasier för

nästkommande budgetår böra uppräknas med skäligt belopp, förslagsvis

15 000 kronor.

G y mn a s i e f r å g a n i Stockholm.

Innan jag går närmare in på nu föreliggande förslag, torde en kortfattad

redogörelse böra givas över läroverksfrågans utveckling i Stockholm under

de senare åren. Såsom utgångspunkt kan därvid lämpligen tjäna 1940 års

skolutrednings år 1942 framlagda förslag i ämnet.

1940 års skolutredning m. in. Utredningens den 19 februari

1942 avgivna förslag innebar i huvudsak:

1) nedläggande av nya elementarskolan (med en 4-årig och två 5-åriga

realskollinjer, en 4-årig latingymnasielinje samt en 3-årig och två 4-åriga

realgymnasielinjer),

2) nedläggande av högre lärarinneseminariet,

3) upprättande av statens normalskola, som skulle bestå av lärarinneseminariets

övningsskola (med en linje av vardera 6-årig folkskola, 7-årig

flickskola och 4-årig realskola), en 5-årig realskollinje, en 4-årig latingymnasielinje

och en 3-årig realgymnasielinje,

4) upprättande av nya elementarskolan i Bromma, bestående av tre

5-åriga och en 4-årig realskollinje samt en 4-årig latin- och en 4-årig reab

gymnasielinje, samt

5) upprättande av högre allmämia läroverket i Enskede, bestående av

två 5-åriga realskollinjer samt en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje.

Dessa skolutredningens förslag inneburo ingen utökning av läroverksorganisationen

i Stockholm utan endast en omfördelning av redan förefintliga

linjer på de olika stadsdelarna. Utöver samtliga linjer vid nya elementarskolan

skulle för den nya organisationen utnyttjas följande linjer:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

eu 5-årig realskollinje och en 4-årig latingymnasielinje från högre allmänna

läroverket för flickor å Norrmalm, två 5-åriga realskollinjer och en 4-årig

latingymnasielinje från högre allmänna läroverket i Bromma samt en 5-årig

realskollinje från Katarina realskola.

I utlåtande den 21 mars 1942 över skolutredningens förslag tillstyrkte

skolöverstyrelsen detsamma med vissa modifikationer, nämligen att statens

normalskola borde utrustas även med 4-årigt realgymnasium, vilket skulle

möjliggöras genom indragning av en 4-årig realgymnasielinje vid högre

allmänna läroverket å Kungsholmen, att vid högre allmänna läroverket för

gossar å Norrmalm en 4-årig latinlinje skulle ombildas till reallinje samt att

flickläroverket å Södermalm skulle utrustas med en 5-årig realskollinje, vilket

skulle möjliggöras genom indragning av en sådan linje vid flickläroverket

å Norrmalm, överstyrelsen ifrågasatte därjämte, om icke den 4-åriga realskollinjen

vid nya elementarskolan i Bromma (å vilken överstyrelsen i stället

föreslog benämningen högre allmänna läroverket i Ängby) alternativt borde

läggas till det föreslagna högre allmänna läroverket i Enskede. Överstyrelsen

framhöll dessutom lämpligheten av att sammanhålla nya elementarskolans

bibliotek och övriga institutioner, fonder m. in. till en enhet, som borde övertagas

av det nya läroverket i Bromma.

1942 års riksdag. I propositionen 1942:255 framlade Kungl. Maj:t

för riksdagen förslag till förändringar i läroverksorganisationen i Stockholm

i enlighet med skolutredningens förslag och de däri av skolöverstyrelsen

förordade modifikationerna. Riksdagen (skrivelsen 1942: 406) biföll emellertid

icke förslaget i annan mån än att riksdagen beslöt dels att högre lärarinneseminariet

skulle nedläggas med utgången av budgetåret 1942/43, dels ock

att vid högre flickläroverket å Södermalm skulle från och med budgetåret

1943/44 successivt upprättas en 5-årig realskollinje, varvid förutsattes att

eu av de 5-åriga realskollinjerna vid flickläroverket å Norrmalm samtidigt

skulle nedläggas. Beträffande förslaget i övrigt anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning. Riksdagen anförde, såvitt

nu är av intresse, i huvudsak följande.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att frågan, huruvida

högre lärarinneseminariets övningsskola i någon form bör bestå även efter

seminariets nedläggande, förknippas med en översyn av Stockholms läroverksorganisation.

Riksdagen är emellertid icke beredd att på grundval av

den nu föreliggande utredningen godkänna det av departementschefen

framlagda omorganisationsförslaget. Riksdagen är visserligen ense med

departementschefen om att med hänsyn till den pågående starka befolkningsförskjutningen

från den inre staden till dess ytterområden en rationellare

fördelning av befintliga läroverkslinjer mellan de skilda stadsdelarna

synes påkallad, men har icke blivit övertygad om nödvändigheten och

lämpligheten av att för närvarande vidtaga så betydande ingrepp i (lön bestående

organisationen som av departementschefen föreslagits. Enligt departementschefens

förslag skulle i stället för nya elementarskolan och högre

lärarinneseminariets övningsskola tillkomma icke mindre än tre fullständiga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

högre allmänna läroverk. Ehuru förslaget icke för närvarande innebär annat

än en omfördelning av redan nu förefintliga linjer, skulle dess realiserande

dock otvivelaktigt medföra väsentligt ökade förutsättningar för en ansvällning

av den redan förut stora läroverksorganisationen i Stockholm. Eu

dylik utveckling synes riksdagen — i varje fall beträffande gymnasierna -—

mindre önskvärd. Riksdagen får erinra, att innevarande års riksdag i annat

sammanhang uttalat sina betänkligheter mot den fortgående ökningen av

studentproduktionen. Riksdagen anser även att den genom 1940 års skolutredning

pågående översynen av vårt lands skolväsen giver anledning till

försiktighet, när det gäller att pröva behovet av en utvidgning av den bestående

läroverksorganisationen. Med anledning av vad i motionerna I: 251

och II: 359 anförts får riksdagen framhålla, att frågan om den lämpliga

regionala fördelningen av Stockholms läroverkslinjer enligt riksdagens

mening synes böra bedömas med hänsyn tagen jämväl till behovet av

studiemöjligheter för ungdomen inom förorter, vilka visserligen i administrativt

hänseende icke tillhöra Stockholms stad, men som dock ur geografiska

och kommunikationstekniska synpunkter falla inom stockholmsortens

rayon.

Riksdagen har på sålunda anförda principiella skäl icke ansett sig kunna

för närvarande bifalla Kungl. Maj:ts förslag angående nedläggande av nya

elementarskolan och upprättande i dess ställe av tre nya fullständiga läroverk.

Även rent praktiska synpunkter synas riksdagen tala för att riksdagen

icke för närvarande bör fatta beslut om en nyorganisation av sa

betydande omfattning som den föreslagna. Det måste nämligen enligt riksdagens

uppfattning betecknas såsom osannolikt att den föreslagna omorganisationen

under nu rådande förhållanden kan genomföras med hänsyn

till de omfattande byggnadsarbeten, som förslagets realiserande skulle

komma att kräva. Riksdagen får erinra, att även departementschefen

förutsatt, att en längre eller kortare övergångstid kunde komma att visa

sig erforderlig.

I det föregående har riksdagen givit sin anslutning till tanken på en viss

utflyttning av läroverkslinjer från den inre staden till dess yttre delar.

Denna fråga torde böra bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet, varvid

jämväl bör undersökas, huruvida icke Bromma och Enskede tills vidare

skulle anses tillräckligt tillgodosedda genom utflyttning allenast av vissa

realskollinjer. I samband härmed torde även, på sätt riksdagen redan antytt,

övriga förorters behov böra beaktas. Därvid är det emellertid en öppen

fråga, huruvida detta behov lämpligast bör tillgodoses genom läroverk utanför

eller inom staden.

1943 års riksdag. Sedan i anledning av 1942 års riksdags ställningstagande

skolöverstyrelsen anbefallts att verkställa förnyad utredning

i frågan, inkom överstyrelsen den 31 oktober 1942 med ny utredning i

ämnet. Utredningen utmynnade i förslag, att Stockholms läroverksfråga

skulle lösas, antingen på sätt i propositionen 1942:253 förordats, eller på

nämnda sätt i förening med upprättande av ett högre allmänt läroverk även

i Solna, uppbyggt på samrealskolan i Sundbyberg jämte den kommunala

mellanskolan i Solna, vilken i så fall skulle förstatligas och förstärkas med

en 5-årig linje från Vasa realskola i Stockholm.

I propositionen 1943:150 upptogos endast frågorna om upprättande av

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

statens normalskola samt samrealskolorna i Enskede och Ängby. Riksdagen

(skrivelsen 1943:229) biträdde Kungl. Maj:ts förslag.

De nya läroverken erhöllo följande organisation, nämligen statens normalskola

(förutom övningsskolans G-åriga folkskola, 7-åriga flickskola och

4- åriga realskola) en 5-årig realskollinje och en 4-årig latingymnasielinje

(den planerade 3-åriga realgymnasielinjen ännu ej organiserad i avvaktan

på lösningen av läroverkets byggnadsfråga), samrealskolan i Ängby tre

5- åriga realskollinjer och samrealskolan i Enskede två 5-åriga och en 4-årig

realskollinje. Samtidigt påbörjades det successiva nedläggandet av nya

elementarskolans realskola (två 5-åriga och en 4-årig realskollinje) samt

avvecklingen av två 5-åriga realskollinjer vid högre allmänna läroverket i

Bromma, en 5-årig realskollinje vid högre allmänna läroverket för gossar ä

Södermalm, en 5-årig realskollinje vid Katarina realskola och en 4-årig

latingymnasielinje vid högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm.

Utöver dessa organisationsändringar ha följande av överstyrelsens förutnämnda

förslag också realiserats: vid högre allmänna läroverket för gossar

å Norrmalm har en 4-årig latingymnasielinje nedlagts och en 4-årig realgymnasielinje

upprättats, högre allmänna läroverket för flickor å Södermalm

har erhållit 5-årig realskola genom överflyttning av en linje från

högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm och kommunala mellanskolan

i Solna har förstatligats och samtidigt utrustats med en 5-årig realskollinje,

flyttad från Vasa realskola.

Nu föreliggande förslag. Med skrivelse den 6 december 1945

har överståthållarämbetet med egen tillstyrkan överlämnat en framställning

från Stockholms stad om upprättande av ett högre allmänt läroverk

i Brännkyrka samt anordnande av gymnasier vid samrealskolorna i Ängby

och Enskede i samband med nedläggandet av gymnasiet vid nya elementarskolan.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 14 februari 1946 över nämnda

framställning till en början anfört följande rörande behovet av förändringar

i läroverksorganisationen i Stockholm.

De förut omnämnda förslagen beträffande läroverksorganisationen i

Stockholm byggde på nödvändigheten av en omfördelning av utbildningsmöjligheterna

mellan de olika stadsdelarna. Genom den intensiva byggnadsverksamheten

under senare år på Östermalm och i de västra och södra

förstäderna, åtföljd av stark inflyttning dit, ha dessa stadsdelar kommit i

ogynnsam ställning, då det gäller högre läroanstalter. Ä andra sidan har

utflyttningen till förstadsområdena minskat motsvarande behov i stadens

inre, framför allt på Norrmalm. 1943 års omorganisation medförde viss

utjämning i fördelningen av utbildningsmöjligheterna på realskolstadiet

men lämnade frågan om motsvarande utjämning beträffande gymnasiet

olöst.

För att, få en tillförlitlig uppfattning om behovet i olika stadsdelar av

platser i de allmänna läroverkens, do kommunala mellanskolornas och de

kommunala flickskolornas begynnelseklasser har överstyrelsen på grundval

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 151.

av från nämnda skolor infordrade uppgifter sammanställt tabeller, utvisande

lärjungarnas fördelning höstterminen 1945 efter bostadsort i läroverkens

klasser 1", l4, L I4, L I3, RI4 och R I3 samt i kommunala mellanskolornas

klass 1 och statens normalskolas och kommunala flickskolornas

klasser l7 och 1° samt motsvarande klasser för enskilda läroanstalter under

överstyrelsens inseende.

Av nämnda utredning framgår de olika stadsdelarnas överskott eller

brist på platser i statsläroverken. Resultatet kan sammanfattas i följande

tabell (i l4 är inräknad även kommunala mellanskolans första klass; till

Norrmalm ha räknats även de norra förorterna och till Södermalm de södra

förorterna utom Enskede och Brännkyrka).

Stadsdel

Överskott ( + ) eller brist (—) på platser

1»

14 + Kmsk

S:a

LP + LI3

RI4 + RF

S:a

Östermalm.......

— 34

+ 11

— 23

+ 27

— 28

— i

Norrmalm.......

+ 106

— 44

+ 62

+ 77

+ 126

+ 203

Kungsholmen.....

— 39

+ 88

+ 49

— 15

+ 8

— 7

Bromma........

— 17

— 23

— 40

— 11

— 35

— 46

Södermalm......

+ 74

+ 96

+ 170

+ 13*

+ 8

+ 21

Enskede........

— 26

— 6

— 32

— 19

- 15

— 34

Brännkyrka......

— 46

— 53

— 99

— 12

- 19

— 31

1 LI1, tillfälligt nedlagd, ej medräknad.

I sitt förutnämnda utlåtande den 21 mars 1942 hade överstyrelsen sammanställt

alldeles motsvarande uppgifter för höstterminen 1941. Vid jämförelse

mellan de olika uppgifterna enligt efterföljande tablå framgår dels

att en viss utjämning ägt rum mellan olika stadsdelar i avseende på realskolans

begynnelseklasser genom de redan vidtagna organisationsförändringarna

och dels att den ojämna fördelningen i avseende å gymnasiets begynnelseklasser

kvarstår och ytterligare har accentuerats.

Stadsdel

|

I5

14 + Kmsk

S:a

LP + LI4

RF + RI4

S:a

1941

1945

1941

1945

1941

1945

1941

1945

1941

1945

1941

1945

Östermalm ....

— 97

- 34

+ 1

+ 11

— 96

— 23

— 5

+ 27

— 48

— 28

— 53

— 1

Norrmalm ....

+ 195

+ 106

— 18

— 44

+ 177

+ 62

+ 109

+ 77

+ 80

+ 126

+ 189

+ 203

Kungsholmen . .

— 32

— 39

+ 73

+ 88

+ 41

+ 49

— 7

— 15

+ 22

+ 8

+ 15

— 7

Bromma.....

— 46

— 17

- 26

— 23

— 72

— 40

— 7

— 11

— 24

— 35

- 31

- 46

Södermalm ....

+ 65

+ 74

+ 94

+ 96

+ 159

+ 170

+ 18

+ 13

+ 14

+ 8

+ 32

+ 21

Enskede .....

- 53

— 26

— 15

— 6

— 68

— 32

- 12

- 19

- 26

— 15

— 38

- 34

Brännkyrka . . .

— 28

— 46

- 52

- 53

- 80

— 99

- 4

- 12

— 8

— 19

— 12

- 31

Den kvarstående bristen på platser å realskolstadiet på Östermalm, i

Bromma och i Enskede torde i viss mån komma att avhjälpas, då de nyinrättade

läroverken i dessa stadsdelar — statens normalskola på Östermalm

och samrealskolorna i Ängby och Enskede — tagit sina planerade nya

lokaler i bruk. I Brännkyrka finns däremot en icke kompenserad brist av

46 platser i l5 och 53 i l4.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Genom 1943 års beslut löstes icke frågan om utjämning mellan olika

, stadsdelar beträffande gymnasiet. På Norrmalm finnes ett överskott i

gymnasiets begynnelseklasser av icke mindre än 203 platser, under det att

Bromma har ett underskott av 46, Enskede 34 och Brännkyrka 31 platser.

Därvid är ytterligare att märka att lärjungar från de södra förorterna

räknats till Södermalm, ehuru åtminstone en del av dem snarare torde böra

räknas till Enskede eller Brännkyrka. Det synes alltså redan av de anförda

siffrorna vara klart motiverat med en bortflyttning av vissa gymnasielinjer

från Norrmalm till Bromma, Enskede och Brännkyrka.

För en sådan omplacering tala även ändringarna i befolkningsfördelningen

mellan olika stadsdelar. Ovan berördes, hur den intensiva byggnadsverksamheten

medfört en betydande befolkningsförskjutning till förstäderna.

Denna förskjutning har fortgått även under de senaste åren, vilket belyses

av de siffror över invånarantalet i de olika stadsdelarna åren 1942

och 1946, som anföras i följande tabell.

Stadsdel

F o

1 k m ä n

g d

‘/t 1942

V* 1946

Ökning ( + )

eller

minskning (—)

Östermalm.................

99 469

100 540

+ 1071

Norrmalm..................

131065

127 709

— 3 356

(inkl. Staden mellan broarna)

Kungsholmen................

95 758

98 239

+ 2 481

(inkl. Essingeöarna)

Bromma...................

52 410

69 845

+ 17 435

Södermalm.................

146 467

146 652

+ 185

Enskede...................

33 975

53 457

+ 19 482

Brännkyrka.................

40 818

75 160

+ 34 342

Summa

599 962

671 602

+ 71 640

Överstyrelsen framhåller därefter att, då de skäl, varpå överstyrelsen år

1942 byggde sin tillstyrkan av skolutredningens förslag om, bland annat,

upprättande av högre allmänna läroverk i Ängby och Enskede, numera

vunnit ytterligare i styrka, överstyrelsen ansåge sig böra upprepa detta

förslag. Såsom tidigare framhållits, skulle denna omorganisation icke innebära

någon utökning av läroverksorganisationen i Stockholm utan endast

en omfördelning av redan befintliga linjer. För ändamålet skulle nämligen

disponeras den 4-åriga latingymnasielinjen och de båda 4-åriga realgymnasielinjerna

vid nya elementarskolan jämte en 4-årig latingymnasielinje

från högre allmänna läroverket i Bromma. Överstyrelsen framhåller vidare,

att upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Brännkyrka vore väl

motiverat både av det faktiska behovet av platser i såväl realskolans som

gymnasiets begynnelseklasser och av befolkningens nuvarande och väntade

storlek. Detta skulle visserligen innebära en utökning av läroverksorganisationen

i Stockholm, men några vägande invändningar häremot syntes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

ej kunna göras i betraktande av att Stockholms folkmängd under tiden

den 1 januari 1942—den 1 januari 1946 ökat med icke mindre än i runt*

tal 72 000 personer.

Beträffande de nya läroverkens organisation har överstyrelsen anfört

följande.

I enlighet med det av överstyrelsen den 21 mars 1942 tillstyrkta förslaget

bör såväl samrealskolan i Ängby som samrealskolan i Enskede utbyggas

med vardera en 4-årig latingymnasielinje och en 4-årig realgymnasielinje.

Det högre allmänna läroverket i Brännkyrka bör i enlighet med det styrkta

behovet utrustas med en linje av vardera 5-årig och 4-årig realskola samt

4-årigt latin- och 4-årigt realgymnasium.

Samtidigt med upprättande av ifrågavarande gymnasielinjer bör nya elementarskolans

gymnasium och en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma successivt nedläggas. Avvecklingen av realskollinjerna

vid nya elementarskolan, som påbörjades läsåret 1943/44, har

fortskridit så långt, att realskolan i sin helhet blir helt avvecklad i och med

utgången av läsåret 1946/47. Sistnämnda läsår har uppbyggandet av realskolorna

i Ängby och Enskede uppnått klass 45. Det synes därför vara ändamålsenligt,

att avvecklingen av gymnasiet vid nya elementarskolan och

uppbyggandet av de nya gymnasierna påbörjas läsåret 1947/48.

I detta sammanhang torde få upptagas en av nya elementarskolans kamratförening

gjord framställning, vari yrkas, i första hand att en förnyad

undersökning måtte göras om bibehållande av nya elementarskolan i

stadens inre delar genom sammanslagning av densamma med statens normalskola,

och i andra hand att läroverket icke måtte upphöra att existera

som ett enhetligt läroverk utan flyttas till Bromma och sammanslås med

samrealskolan i Ängby till ett högre allmänt läroverk under namnet nya

elementarskolan och att till detta måtte överföras den nuvarande nya elementarskolans

bibliotek, institutioner, fonder m. m.

Överstyrelsen har i anledning av föreningens förstnämnda förslag icke

ansett sig kunna tillstyrka, att frågan om det nya läroverket på Östermalm

tages upp till ny prövning. Överstyrelsen har anfört:

Överstyrelsen erinrar först om att överstyrelsen i sina utlåtanden den 21

mars 1942 och den 31 oktober 1942 undersökt den ifrågavarande möjligheten

men kommit till det resultatet, att den icke utan betydande olägenheter

kunde genomföras. Såsom i sistnämnda utlåtande anfördes, hade

överstyrelsen helst sett, att nya elementarskolan kunde förläggas till Östermalm,

varvid överstyrelsen framför allt fäste sig vid läroverkets historiska

traditioner och dess fasta anknytning till stadens centralare delar. Det var

främst tvenne omständigheter, som föranledde överstyrelsen att övergiva

den ursprungliga tanken på nya elementarskolans kvarvarande i stadens

inre, nämligen dels svårigheterna under övergångstiden, dels dispositionen

över nya elementarskolans och högre lärarinneseminariets bibliotek och institutioner.

Under övergångstiden skulle nya elementarskolan och normalskolan

sammanhållas under gemensam ledning. Detta innebure en läro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

anstalt med nära 1 100 lärjungar, fördelade på åtta olika skollokaler. Utöver

ledningen av denna jätteskola skulle för rektor tillkomma arbetet med

planerna för nybygget. De båda skolornas bibliotek och institutioner, båda

väl utrustade, skulle sammanslås, varvid uppsättningen skulle i viss utsträckning

bli dubblerad, samtidigt som de nya läroverken i förorterna

skulle helt nyutrustas.

Överstyrelsen fann det mer rationellt, att det nya läroverket på Östermalm

uppbyggdes kring normalskolan och högre lärarinneseminariets

bibliotek och institutioner och att nya elementarskolans bibliotek och institutioner

disponerades för det nya läroverket i Bromma. Överstyrelsen

framhöll det lämpliga i att nya elementarskolans bibliotek och institutioner

sammanhöllos till en enhet och icke uppdelades på olika läroverk, vilket

skulle äventyra deras värde. Rektor för högre lärarinneseminariet finge

då under övergångstiden svara för normalskolan och det uppväxande nya

läroverket på Östermalm, och rektor vid nya elementarskolan bibehålla

ledningen av detta läroverk under dess avveckling och av det uppväxande

nya läroverket i Bromma.

Ehuru denna av överstyrelsen föreslagna lösning endast till en del kunnat

genomföras, emedan endast en samrealskola kom till stånd i Bromma och

definitivt beslut icke fattades om nya elementarskolan, och därför nu ett

delvis annat utgångsläge föreligger, finner överstyrelsen de anförda skälen

mot en sammanslagning av nya elementarskolan med statens normalskola

fortfarande äga i det hela samma bärkraft. Endast svårigheterna under

övergångstiden ha något mildrats i och med att nya elementarskolans realskola

redan skulle vara helt avvecklad vid övergångstidens början. Dock

skulle dessa svårigheter fortfarande vara betydande. Det andra huvudskälet

kvarstår oförändrat. Överstyrelsen anser sig därför icke kunna tillstyrka,

att frågan om det nya läroverket på Östermalm tages upp till ny

prövning, vilket skulle innebära, att det om statens normalskola redan

fattade beslutet skulle omprövas.

Däremot har överstyrelsen tillstyrkt kamratföreningens i andra hand

framförda förslag om ett överflyttande av nya elementarskolans bibliotek,

institutioner, fonder in. m. å det tilltänkta högre allmänna läroverket i

Ängby. Härom har överstyrelsen anfört följande.

Detta förslag överensstämmer väsentligen med det av överstyrelsen

tidigare tillstyrkta. Överstyrelsen har icke anledning intaga någon annan

ståndpunkt vid detta tillfälle. Även beträffande läroverkets namn kan

överstyrelsen ansluta sig till förslaget. Överstyrelsen vill erinra om att

1940 års skolutredning hade föreslagit statens normalskola respektive nya

elementarskolan som namn på de föreslagna nya högre allmänna läroverken

på Östermalm respektive i Bromma. Överstyrelsen hade för sin del i stället

föreslagit statens provskola som namn för det förra och högre allmänna

läroverket i Ängby för det senare läroverket. Propositionen till 1942 års

riksdag upptog skolutredningens förslag. Genom upprättandet av det nya

läroverket på Östermalm i och med beslut av 1943 års riksdag under namnet

statens normalskola har i visst avseende namnfrågan beträffande det nya

läroverket i Bromma kommit i ett annat läge. Överstyrelsen har numera

ingen anledning vidhålla sitt tidigare förslag. Nya elementarskolan har ett

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

namn med samma goda traditioner som statens normalskola, varför namnet

är väl värt att bevara. Det kan även anses naturligt, att det läroverk, som

skulle övertaga nya elementarskolans bibliotek, institutioner, fonder m. m.,

också övertager denna läroanstalts namn.

Under tiden för nya elementarskolans successiva avveckling på dess nuvarande

plats och uppbyggande av dess arvtagare i Bromma hade överstyrelsen

i sitt utlåtande den 21 mars 1942 tänkt sig en gemensam ledning

för dessa båda skolor. Sedan samrealskolan i Ängby upprättats helt fristående

från nya elementarskolan och dess klasser 1®—4r’ redan förefinnas

vid den föreslagna tidpunkten för omorganisationen, ter det sig icke lika

naturligt med gemensam ledning under övergångstiden. Planeringen av

skollokalerna för samrealskolan i Ängby har fortskridit ganska långt under

skolans nuvarande ledning, varför det vore mindre ändamålsenligt med ny

ledning. Vidare har denna skola vuxit till en förhållandevis stor skola. Vid

tidpunkten för eventuell omorganisation skulle dess lärjungeantal uppgå

till omkring 530. Vid samma tidpunkt torde nya elementarskolans lärjungeantal

uppgå till omkring 340 lärjungar. Det sammanlagda lärjungeantalet

vid de båda skolorna skulle alltså uppgå till omkring 870 lärjungar. Redan

vid en enhetlig skola måste ett sådant lärjungeantal anses betydande. Hade

avvecklingen respektive uppbyggandet försiggått i enlighet med överstyrelsens

tidigare förslag, skulle de påtagliga olägenheterna av skolans uppdelning

på två långt från varandra belägna lokaler sannolikt kunnat någorlunda

bemästras. Däremot synas olägenheterna av en vid själva omorganisationen

etablerad gemensam ledning bli så betydande, att överstyrelsen

icke anser sig kunna ifrågasätta en sådan anordning under övergångstiden.

Överstyrelsen vill i stället föreslå, att den nuvarande nya elementarskolan

får helt avvecklas och nya elementarskolan i Bromma uppbyggas under

fristående ledning av vardera skolan för sig, varvid dock givetvis förutsättes

ett intimt samarbete mellan de båda rektorerna. För en sådan lösning

talar också det förhållandet, att nya elementarskolans nuvarande rektor

avgår med pension med utgången av läsåret 1949/50, samtidigt med att

avvecklingen skulle vara fullt genomförd.

Överstyrelsen har beräknat kostnaderna för ett genomförande av de föreslagna

organisationsändringarna sålunda:

Kostnad vid fullständigt genomförd organisation:

Omorganisation av samrealskolan i Ängby

Omorganisation av samrealskolan i Enskede

..........................

Upprättande av högre allmänt läroverk

i Brännkyrka...................

Kostnadsminskning vid avveckling av

nya elementarskolans gymnasium ....

Kostnadsminskning vid avveckling av en

4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma........

kronor 113 159

» 108 561

» 240 644 kronor 462 364

» 235 254

» 43 969 » 279 223

Nettokostnad kronor 183 141;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 151.

Kostnad under omorganisationens första år:

Omorganisation av samrealskolan i Ängby

Omorganisation av samrealskolan i Enskede

..........................

Upprättande av högre allmänt läroverk

i Brännkyrka...................

Kostnadsminskning vid avveckling av nya

elementarskolans gymnasium........

Kostnadsminskning vid avveckling av en

4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma........

kronor 2 070

» 2 070

* 58 973 kronor 63 113

» 42 409

» 10 914 » 53 323

Nettokostnad kronor 9 790.

I anslutning härtill anför överstyrelsen följande.

Till dessa siffror bör anmärkas, att en av nya elementarskolans gymnasielinjer,

nämligen den 3-åriga realgymnasielinjen, tidigare beräknats

överflyttas till statens normalskola. Då det senare läroverkets nya lokaler

ännu icke kunna tagas i bruk, måste med upprättandet av reallinjen vid

skolan ännu någon tid anstå. I ovanstående kostnadsberäkningar är dock

ifrågavarande linje vid nya elementarskolan medtagen och kan alltså sägas

med inemot 60 000 kronor minska nettokostnaden vid fullt genomförd organisation

för upprättandet av högre allmänt läroverk i Brännkyrka.

Ehuru det oundgängliga lärarbehovet vid högre allmänna läroverket i

Enskede och nya elementarskolan i Bromma icke synes motivera det, torde

redan under första året vissa lektorstjänster böra överflyttas dit från nuvarande

nya elementarskolan, varom överstyrelsen i sådant fall kommer

att göra särskild framställning.

Som villkor för de föreslagna organisationsändringarna synes som vanligt

böra föreslås, att Stockholms stad åtager sig tillhandahålla för ifrågavarande

läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning, bostad åt vederbörande rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostad åt för respektive läroverk erforderlig vaktmästarpersonal,

ävensom förbinder sig bevilja ett engångsanslag av minst 5 000

kronor till bestridande av kostnaderna för komplettering av7 undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket vid vartdera högre allmänna läroverket

i Enskede och högre allmänna läroverket i Brännkyrka. Sistnämnda

villkor torde icke behöva föreskrivas för nya elementarskolan i Bromma,

som skulle övertaga nuvarande nya elementarskolans samlingar.

19Jf0 års skolutredning har i allt väsentligt tillstyrkt överstyrelsens förslag.

Dock har utredningen framställt ett par erinringar mot detsamma.

Härom anföres följande.

Förslaget upptager beträffande de ifrågasatta läroverkens organisation

endast fyraåriga gymnasielinjer. Vad beträffar det högre allmänna läroverk,

som skulle förläggas till Ängby, föranleder förslaget ingen erinran

från skolutredningens sida. De båda övriga högre liiroverken skulle som

nämnts upprättas i Enskede och i Brännkyrka. I dessa delar av Stockholm

finnas för närvarande utom samrealskolan i Enskede kommunala inellanskollinjer

i Enskede och i Midsommarkransen, varjämte en dylik linje är

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

avsedd att. upprättas i Älvsjö. Till dessa realskollinjer skulle komma ytterligare

de linjer, som skulle upprättas vid högre allmänna läroverket i

Brännkyrka. Många av dessa skolors elever kunna väntas vilja övergå till

gymnasium, men i åtskilliga fall kan det vara svårt för dem att fatta

beslut i detta avseende, innan de avlagt realexamen. För dem skulle det

uppenbarligen vara till nytta, om vid något av de nya läroverken funnes

möjlighet till övergång direkt efter realexamen till treårigt gymnasium.

Skolutredningen vill därför föreslå, att en av de planerade nya gymnasielinjerna

organiseras som treårig. Linjen, vilken torde böra upprättas såsom

reallinje, kan lämpligen tilldelas högre allmänna läroverket i Brännkyrka.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, bland annat, att samrealskolan i Ängby

skulle omorganiseras till högre allmänt läroverk under namnet nya elementarskolan

i Bromma samt att nuvarande nya elementarskolans gymnasium

skulle successivt avvecklas och dess institutioner, bibliotek, arkiv

och — i den mån hinder icke härför mötte — fonder överflyttas till nya

elementarskolan i Bromma. Det synes vara lämpligt, att man vid beslut i

denna fråga undviker uttrycket avveckling beträffande nya elementarskolans

gymnasium och i stället använder uttrycket överflyttning. Det är

möjligt, att man härigenom skulle kunna undvika vissa komplikationer

i avseende på det nyorganiserade läroverkets rätt att disponera den nuvarande

nya elementarskolans fonder. Därjämte vill skolutredningen förorda,

att med hänsyn till nya elementarskolans traditioner dess namn

knytes till Stockholm, ej till Bromma och att skolan således får alltjämt

bära namnet nya elementarskolan i Stockholm.

En minoritet inom. skolutredningen har icke velat tillstyrka förslaget, i

vad det avser upprättande av helt nya gymnasielinjer, innan ställning tagits

till den stora frågan om gymnasiets framtida organisation.

Statskontoret har med hänsyn till den pågående utredningen angående

gymnasiets omorganisation funnit det tveksamt, huruvida för närvarande

en så genomgripande ändring av läroverksorganisationen i Stockholm som

den nu föreslagna borde vidtagas. Då emellertid i varje fall en rationellare

fördelning av gymnasielinjerna mellan de olika stadsdelarna i Stockholm

syntes vara av behovet påkallad, ville statskontoret icke motsätta sig ett

genomförande av skolöverstyrelsens föreliggande förslag i den del, detsamma

avsåge en omgruppering av redan förefintliga gymnasielinjer i Stockholm.

Däremot syntes med en utökning av dessa linjer tills vidare böra

anstå i avvaktan ä resultatet av förenämnda utredning.

b) Upprättande av en 4-årig realskollinje vid samrealskolan i Piteå.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 2 december 1946 hemställt om upprättande

successivt från och med budgetåret 1947/48 av en 4-årig realskollinje

i stället för en för närvarande ofullständig parallellinje av den 5-åriga

realskolan i Piteå. Överstyrelsen har därvid anfört följande.

Samrealskolan i Piteå är organiserad med endast 5-årig realskola, av

vilken i första klassen två fyllda parallellavdelningar finnas. 1 andra klassen

finnas innevarande läsår tre parallellavdeningar, av vilka den tredje tillkommit

vid läsårets början på grund av tillströmningen från landsbygden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Icke mindre än 15 lärjungar från landsbygden ha nämligen underkastat sig

de besvär och kostnader, som äro förbundna med tentamen till klass 2r>.

Även tidigare har sådant i viss utsträckning förekommit. För dessa lärjungar

skulle givetvis en 4-årig realskola varit av största betydelse.

Men även för andra lärjungar från landsbygden skulle 4-årig realskola

vara lämplig, då de därigenom under ett år kunna undvika inackordering

respektive dagliga skolresor. Antalet lärjungar från landsbygden utgör

något mer än 50 procent av hela lärjungeantalet.

På grund härav synes det mycket starkt motiverat att utbyta den tredje

parallellinjen av 5-årig realskola (från och med klass 2°) mot en linje av

4-årig realskola.

Kostnaden för den ifrågasatta organisationsändringen blir mycket obetydlig,

i det att vid fullt genomförd omorganisation endast 3 veckotimmars

ökning skulle uppstå i läroämnena och ingen ändring i fråga om övningsämnena.

Om dessa timmar skulle bestridas av timlärare, som äger behörighet

till extra ordinarie adjunktstjänst eller att genomgå provårskurs, skulle en

kostnadsökning av 882 kronor uppstå. Under första året av omorganisationen

skulle ökningen uppgå till en veckotimme respektive 294 kronor.

Därest ifrågavarande linje icke skulle upprättas, torde viss kostnad, överstigande

den för omorganisationen, uppstå på grund av nödvändigheten

att anordna särskild undervisning för eventuella kvarsittare i klass 2U, vilka

haft tyska som begynnelsespråk.

För omorganisationen torde böra ställas sedvanliga villkor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att staden åtagit sig dessa villkor.

Den ifrågasatta omorganisationen skulle enligt överstyrelsens förslag

tillgå så, att läsåret 1947/48 första klassen av den 4-åriga linjen upprättas

och den tredje avdelningen av andra klassen av den 5-åriga linjen avvecklas

och följande år successivt följande klasser av den 4-åriga linjen upprättas

respektive följande klasser av den tredje parallellavdelningen av den 5-åriga

linjen avvecklas.

Under senare tid har stor återhållsamhet iakttagits i fråga om inrättandet

av nya statliga gymnasier. Sålunda har sedan 1938 — trots den strävan

att göra den högre skolutbildningen tillgänglig för vidare befolkningsgrupper,

som alltmer gjort sig gällande — endast 7 nya gymnasier tillkommit.

Förutom på de under krigsåren rådande statsfinansiella förhållandena har

detta berott på en önskan att så litet som möjligt föregripa en allmän översyn

av gymnasieorganisationen i samband med en kommande skolreform.

Senast gjorde sig dessa sistnämnda synpunkter gällande förra året, då statsmakterna

hade att taga ställning till frågan om upprättandet av statliga

gymnasier i Arvika, Söderhamn och Varberg. Min företrädare i ämbetet

framhöll då, att han icke för sin del skulle ha tvekat att förorda inrättandet

av ifrågavarande gymnasier, men att han på grund av skolfrågans dåvarande

läge icke ansåg sig böra medverka till den ifrågasatta utbyggnaden

av en organisation, som måhända stode inför en omdaning, vars förverkligande

skulle försvåras av en sådan utbyggnad.

liihang till riksdagens protokoll U)It7. 1 samt. Nr 151.

Departe
mentschefen.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Ehuru situationen alltjämt manar till fortsatt återhållsamhet på detta

område, vill jag dock framhålla, att arbetet med en blivande skolreform

numera fortskridit så långt, att grundad förhoppning finnes, att spörsmålet

om ett fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen med statliga gymnasier

inom en nära framtid skall kunna upptagas till allmänt övervägande.

Vad först gymnasiefrågan i landsorten beträffar, har skolöverstyrelsen,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, med hänsyn

till av mig nu anförda förhållanden icke ansett sig kunna för närvarande

tillstyrka flertalet av de framställningar om inrättande av statliga gymnasier,

som inkommit till ecklesiastikdepartementet, sedan motsvarande spörsmål

förra året framlades för riksdagen, nämligen de först nu gjorda framställningarna

beträffande Malmberget, Mora och Trollhättan samt de förnyade

framställningarna rörande Karlshamn, Nässjö och Åmål. Jag delar

för egen del överstyrelsens uppfattning, att dessa framställningar böra

prövas i ett större sammanhang.

Endast i ett fall, nämligen Kiruna, har överstyrelsen ansett sådana speciella

omständigheter föreligga, att en lösning av gymnasiefrågan borde ske

utan avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet. Ehuru

otvivelaktigt flera skäl — såsom ortens storlek och egenskap av centrum för

en vidsträckt bygd, ett betryggande underlag i form av realskolor, de stora

avstånden till närmaste gymnasiestäder, förefintligheten sedan flera år av

ett kommunalt gymnasium, lärjungeområdets karaktär av gränstrakt m. m.

— tala till förmån för ett statligt gymnasium i Kiruna, är jag dock under

hänvisning till vad jag nyss framhållit icke beredd att för närvarande tillstyrka

ifrågavarande förslag. Under erinran om att Arvika och Söderhamn

sedan flera år åtnjutit understöd av statsmedel till upprätthållande av de

kommunala gymnasierna å dessa orter, vilka understöd enligt beslut av

1946 års riksdag ej oväsentligt höjts, finner jag emellertid skäligt, att även

Kiruna såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning

av gymnasiefrågan kommer i åtnjutande av sådant understöd. Jag anser

det vidare motiverat att Karlshamns stad tillerkännes visst statsunderstöd

för därvarande kommunala gymnasium. Av övriga befintliga kommunala

gymnasier har intet varit i verksamhet så länge, att studentexamen hunnit

förrättas vid gymnasiet. Då jag i likhet med skolöverstyrelsen är av den

uppfattningen, att viss erfarenhet bör vinnas rörande ett kommunalt gymnasiums

verksamhet, innan frågan om statsunderstöd till detsamma tages

upp till övervägande, är jag icke beredd att i vidare mån än vad nyss anförts

förorda sådana statsunderstöd. Till frågan om storleken av de föreslagna

understöden till Kiruna och Karlshamn tager jag ställning i det följande,

varvid jag även kommer att ifrågasätta en ytterligare höjning av understöden

till de kommunala gymnasierna i Arvika och Söderhamn.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151. 19

Jag övergår nu till frågan om läroverksorganisationen i

Stockholm.

Denna fråga har varit föremål för behandling senast vid 1942 och 1943

års riksdagar. Jag vill sålunda erinra om, att 1942 års riksdag beslöt nedläggande

av högre lärarinneseminariet och att 1943 års riksdag fattade

beslut om avveckling av nya elementarskolans realskola samt upprättande

av statens normalskola och samrealskolorna i Ängby och Enskede. Dessa

beslut innefattade ett realiserande delvis av den plan beträffande vissa

ändringar i läroverksorganisationen i Stockholm, som år 1942 framlagts av

1940 års skolutredning. I de delar av utredningens förslag, som ännu icke

kommit till genomförande, förordades avveckling även av nya elementarskolans

gymnasium samt upprättande av högre allmänna läroverk i Ängby

och Enskede. Förslaget innebar icke någon utvidgning av läroverksorganisationen

i huvudstaden utan endast en omfördelning av befintliga realskoloch

gymnasielinjer för att bättre svara mot det starkt ökade behovet av

högre läroanstalter å Östermalm och i de västra och södra förorterna och

det samtidigt minskade behovet i stadens inre delar, framför allt å Norrmalm.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har upprättandet av

statens normalskola samt samrealskolorna i Ängby och Enskede till en del

medfört den åsyftade utjämningen emellan olika stadsdelar av utbildningsmöjligheterna

på realskolstadiet. Sålunda har bristen på platser i realskolans

begynnelseklasser minskat för Östermalm från 96 år 1941 till 23

år 1945, för Bromma från 72 till 40 och för Enskede från 68 till 32. Samtidigt

har det tidigare överskottet å Norrmalm minskat från 177 till 62.

I Brännkyrka däremot har det tidigare starka underskottet ytterligare

accentuerats; år 1945 förelåg där en brist på 99 platser mot 80 år 1941.

Att bristen på platser å Östermalm samt i Bromma och Enskede icke i ännu

större utsträckning avhjälpts genom de redan vidtagna åtgärderna torde

till en del bero därpå, att de nyupprättade läroverkens kapacitet icke kunnat

fullt tagas i anspråk på grund av otillräckliga lokaler.

Vad gymnasiestadiet beträffar kvarstår alltjämt den ogynnsamma balansen

mellan olika stadsdelar. Visserligen har bristen på platser å Östermalm

i huvudsak eliminerats genom tillkomsten av statens normalskola, men i

Bromma, Enskede och Brännkyrka förefanns år 1945 en brist å respektive

46, 34 och 31 platser mot respektive 31, 38 och 12 platser år 1941. Mot

detta stod år 1945 ett överskott av icke mindre än 203 platser å Norrmalm.

Det är denna uppenbara disproportion mellan tillgången och efterfrågan på

gymnasieplatser i vissa stadsdelar, som överstyrelsen vill avhjälpa genom

det nu ånyo framförda förslaget om upprättande av gymnasier i Ängby

och Enskede samt genom det nya förslaget om upprättande av ett nytt

högre allmänt läroverk i Brännkyrka. Gymnasierna i Ängby och Enskede

skulle vartdera bestå av en 4-årig real- och en 4-årig latinlinje, vilka linjer

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition nr 151.

skulle överflyttas från nya elementarskolan (två 4-åriga reallinjer och en

4- årig latinlinje) och från högre allmänna läroverket i Bromma (en 4-årig

latinlinje). Förslaget i denna del skulle alltså icke innebära någon utvidgning

av gymnasieorganisationen i Stockholm. Så skulle däremot bli fallet

med det ifrågasatta läroverket i Brännkyrka, som skulle organiseras med

5- årig och 4-årig realskola samt 4-årigt latin- och realgymnasium.

Vid bedömandet av föreliggande förslag bör beaktas — förutom den nyss

berörda starkt framträdande disproportionen mellan tillgången och efterfrågan

på platser, främst å gymnasiestudiet, i vissa stadsdelar — det förhållandet,

att nya elementarskolans gymnasium kommer att stå utan underlag

av elever från egen realskola, sedan denna med utgången av innevarande

budgetår helt avvecklats. Redan av denna anledning är det därför erforderligt

att underkasta gymnasiefrågan i Stockholm en förnyad prövning.

Detta förutsattes också av 1943 års riksdag vid behandlingen av frågan om

realskolans avveckling. Något annat alternativ än en överflyttning av elementarskolans

gymnasielinjer till andra läroanstalter torde icke föreligga.

Den otvivelaktigt naturligaste lösningen synes härvid vara ett överförande

av linjerna till samrealskolorna i Ängby och Enskede, varest, som förut

nämnts, behovet av ytterligare gymnasieplatser är starkt framträdande.

Härigenom skulle med relativt små medel högst betydelsefulla förbättringar

i läroverksorganisationen i Stockholm ernås. Med hänsyn till att den nuvarande

situationen beträffande nya elementarskolans gymnasium framtvingar

en åtgärd av ena eller andra slaget och då den ifrågasatta anordningen

icke samtidigt innebär en utvidgning av gymnasieorganisationen i

huvudstaden, synes några principiella betänkligheter av den art, som i det

föregående anförts i fråga om en utbyggnad av gymnasieorganisationen i

landsorten, knappast kunna göras gällande mot förslaget i denna del. Jag

vill även framhålla, att förberedande arbeten för ordnande av lokalfrågan i

Ängby och Enskede pågå, och vissa utsikter finnas för att de nya lokalerna

skola kunna tagas i bruk inom en relativt snar framtid. Till dess torde provisoriska

lokaler kunna tagas i anspråk för de nya gymnasiernas första ringar.

Jag tillstyrker därför, att från och med nästa budgetår den 4-åriga latingymnasielinjen

och de båda 4-åriga realgymnasielinjerna vid nya elementarskolan

successivt nedläggas, medan samtidigt motsvarande linjer upprättas

vid samrealskolorna i Ängby och Enskede. För erhållande av en 4-årig latinoch

en 4-årig realgymnasielinje vid vartdera av sistnämnda läroverk bör

vidare i enlighet med överstyrelsens förslag en 4-årig latingymnasielinje vid

högre allmänna läroverket i Bromma överflyttas. Vid nya elementarskolan

skulle sedan återstå endast den 3-åriga realgymnasielinjen, vilken ursprungligen

var avsedd att överflyttas till statens normalskola men på grund av

detta läroverks lokalsvårigheter ännu icke kunnat överföras. Frågan om vart

denna linje bör flyttas torde böra avgöras först nästa år. Då linjen är 3-årig,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151. 21

kommer avvecklingen av densamma att trots detta kunna vara avslutad

samtidigt med avvecklingen av de 4-åriga linjerna.

Av vad sålunda anförts framgår, att jag icke är beredd att tillmötesgå

nya elementarskolans kamratförenings framställning om ett bibehållande

av skolan i stadens inre delar genom sammanslagning av densamma med

statens normalskola. Såsom överstyrelsen framhållit skulle detta innebära,

att det av statsmakterna beträffande sistnämnda läroverk år 1943 fattade

beslutet skulle upprivas. I likhet med överstyrelsen är jag icke beredd att

medverka härtill.

Överstyrelsens förslag om upprättande av ett nytt högre allmänt läroverk

i Brännkyrka är jag icke beredd att för närvarande tillstyrka. Då detsamma

innebär en faktisk utökning av läroverksorganisationen i Stockholm,

torde denna fråga böra upptagas först i samband med den allmänna omprövning

av denna organisation, som torde böra komma till stånd i anslutning

till en kommande skolreform. Till dess torde även böra anstå med en

prövning av den av 1940 års skolutredning väckta frågan om ytterligare

3- åriga gymnasielinjer för de södra stadsdelarna ävensom frågan om behovet

av ökade studiemöjligheter för ungdomen jämväl inom andra förorter, t. ex.

Solna.

Beträffande därefter frågan om nya elementarskolans bibliotek, institutioner,

fonder m. m., vill jag framhålla, att starka skäl synas tala för ett

sammanhållande till en enhet av elementarskolans värdefulla institutioner,

arkiv och bibliotek. Jag förordar, att dessa överflyttas till det blivande

högre allmänna läroverket i Ängby, vilket i anslutning därtill även torde

böra erhålla benämningen nya elementarskolan i Ängby. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser rörande tidpunkten

för ifrågavarande överflyttning m. m. Till frågan om fonderna är

jag icke för närvarande beredd att taga ställning. I vad mån en överflyttning

till en annan läroanstalt av dessa kan ske är givetvis beroende av

de bestämmelser och villkor, som kunna vara knutna till de olika fonderna.

En utredning härutinnan synes böra komma till stånd.

Överstyrelsens kostnadsberäkningar rörande den föreslagna omorganisationen

ha icke givit mig anledning till erinran.

Vad överstyrelsen anfört rörande ledningen av den nuvarande nya elementarskolan

och den blivande nya elementarskolan i Ängby under själva

omorganisationen samt rörande de villkor, som böra uppställas för de föreslagna

organisationsändringarna, föranleder ingen erinran från min sida.

Vad slutligen beträffar skolöverstyrelsens förslag om upprättande av en

4- årig r e a 1 s k o 1 1 i n j e vid samrealskolan i Piteå anser

jag mig med hänsyn till vad i iirendet anförts böra biträda detsamma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

2. Anslagsberäkningar,

a) Besparingsåtgärder m. m.

Antalet nybörj aravdelningar utgjorde läsåret 1939/40 533.

För budgetåren 1940/41—1943/44 föreskrevs årligen i besparingssyfte en

begränsning av antalet sådana avdelningar, till följd varav antalet sistnämnda

år icke stigit till mer än 540. Ifrågavarande restriktioner upphävdes

åter från och med budgetåret 1944/45. Nämnda år utgjorde antalet nybörj

ara vdelningar 589, vilket antal innevarande läsår ökats till 668. Den relativt

stora stegringen dessa år hänför sig i huvudsak till det från och med

budgetåret 1944/45 pågående förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Skolöverstyrelsen framhåller, att de skäl, som föranlett riksdagen att från

och med budgetåret 1944/45 slopa begränsningen av antalet nybörjaravdelningar,

alltjämt äga giltighet, varför överstyrelsen hemställer, att icke

heller för nästa budgetår någon sådan begränsning föreskrives.

Antalet nybörj aravdelningar på realskole- och gymnasiestadierna har från

och med budgetåret 1939/40 varit följande:

Antal nybörj aravdelningar

Budgetår

På realskole- stadiet

På gymnasie- stadiet

Summa

1939/40 .........

345

188

533

1940/41 .........

341

179

520

1941/42 .........

348

181

529

1942/43 .........

354

181

535

1943/44 .........

364

176

540

1944/45 .........

405

184

589

1945/46 .........

439

189

628

1946/47 .........

483

185

668

Samtidigt har antalet lärjungar undergått följande förändringar:

Totalt antal

lärjungar

Antal lärjungar i nybörj aravdelningar

Budgetår

På realskole- stadiet

På gymnasie- stadiet

Summa

1939/40.....

51 217

10 349

4 379

14 728

1940/41 .....

51 622

9 971

4 338

14 309

1941/42 .....

52 667

10 429

4 449

14 878

1942/43 .....

53 633

10 886

4 248

15134

1943/44 .....

54 649

11416

4 260

15 676

1944/45 .....

56 852

13 368

4 334

17 702

1945/46 .....

59 966

13 689

4 414

18 103

1946/47 .....

63 270

15 098

4 228

19 326

För nästa läsår beräknar skolöverstyrelsen vid ostörd utveckling och

under hänsynstagande endast till sådana för ändrade organisatoriska förhål
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

landen, som föranledas av förstatligandet av kommunala mellanskolor, antalet

lärjungar och klassavdelningar på följande sätt:

L

ä r j u n g a r

Klassavdelningar

i nybörjaravdelningar

Totalt

i nybörj aravdelningar

Totalt

realskolan

gymnasiet

antal

realskolan

gymnasiet

antal

Läsåret 1946/47.......

15 098

4 228

63 270

483

185

2 478

Ökning 1947/48:

a) Läroverk utom de kom- munala mellanskolor, som

beräknas komma under

förstatligande från och

med 1947/48 .......

532

402

3 680

15

15

142

b) Kommunala mellanskolor,

som beräknas komma un- der förstatligande från och

med 1947/48 .......

600

600

17

17

Summa

16 230

4 630

67 550

515

200

2 637

Vid dessa beräkningar har överstyrelsen utgått ifrån, dels att lärjungemaximum

i realskolans avslutningsklass alltjämt sättes till 35, dels ock att

icke heller nästa läsår lärjungeintagning skall äga rum i första kretsen av

lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och av de klassiska

försökslinjerna vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i Göteborg

och vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm, i

första ringen av det treåriga latingymnasiet vid högre allmänna läroverken

i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Västerås samt högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö och karolinska högre allmänna läroverket i

Örebro, i första ringen av den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket

i Vänersborg ävensom i första klassen av den fyraåriga realskollinjen

vid samrealskolan i Trelleborg, samt att intagning i första ringen av det treåriga

latingymnasiet vid högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm

i Stockholm skall ske, endast om motsvarande ring vid högre allmänna läroverket

för gossar å Norrmalm visar sig otillräcklig.

Överstyrelsen erinrar i fortsättningen, att de ifrågavarande klassiska linjerna

vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och vid Hvitfeldtska

högre allmänna läroverket i Göteborg äro försökslinjer. Då båda

linjerna numera vore helt avvecklade, syntes försöken med klassisk linje

nu kunna förklaras avslutade och linjerna i fråga definitivt nedläggas. Däremot

syntes det icke uteslutet, att en eller annan av de övriga linjerna

nästa år skulle kunna påräkna förbättrad elevanslutning. Härom har överstyrelsen

anfört:

Framför allt kan ett sådant antagande ha fog för sig i fråga om de

3-åriga latinlinjerna. Överstyrelsen finner det därför önskvärt, att möjlighet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

beredes för återupprättande under viss förutsättning av de temporärt nedlagda

linjerna. I alla dessa fall finnas emellertid vid vederbörande läroverk

andra linjer, som leda fram till samma studiemål, varför kraven på lärjungetillströmningen

torde kunna sättas relativt högt. Frågan om återupptagandet

av dessa linjer instundande budgetår synes i varje särskilt fall böra

prövas av Kungl. Maj:t. I regel bör ny första ring inrättas endast under

förutsättning att minst 10 lärjungar vid höstterminens början kunna intagas

i ringen. Ny första ring av det 3-åriga latingymnasiet vid högre allmänna

läroverket för gossar på Södermalm i Stockholm bör alltjämt endast kunna

upprättas på nu gällande villkor.

Eventuell indragning av vissa linjer. Liksom föregående

år har överstyrelsen ansett sig även nu böra undersöka, huruvida icke på

något håll inom läroverksorganisationen mindre välbesökta linjer finnas,

vilka utan alltför kännbara olägenheter kunna indragas. Överstyrelsen har

därvid anträffat endast två fall, där lärjungeantalet i begynnelseklassen under

två på varandra följande år understigit 10 eller eljest lärjunge tillströmningen

syntes mindre tillfredsställande. En översikt över dessa linjer lämnas i följande

tablå.

Linje

L ä r j u n

g e a n t a 1

höstterminen 1945

höstterminen 1946

Gymnasielinjer:

Nyköping: 4-årig latinlinje . .

8 + 7 + 6 + 10=31

8 + 8 + 9 + 5 = 30

Strängnäs: 4-årig latinlinje . .

7 + 8 + 2 + 10 = 27

0 + 10 + 8 + 3=21

Överstyrelsen har icke velat föreslå linjen i Nyköping till indragning.

Beträffande linjen i Strängnäs förordar överstyrelsen, att ny första ring

av denna linje icke må upprättas, såvitt ej lärjungeantalet vid höstterminens

början uppgår till minst 5. Överstyrelsen har anfört:

Såsom av översikten framgår, utgöras de enda linjer, som äro fåtaligt

besökta, av de fyraåriga latingymnasielinjerna vid högre allmänna läroverken

i Nyköping och Strängnäs. Dessa linjer äro de enda vid dessa läroverk

förekommande latinlinjerna. Då lärjungeantalet på latinlinjen vid

högre allmänna läroverket i Nyköping tidigare varit någorlunda tillfredsställande

och det med hänsyn till den under de senaste åren något ökade

anslutningen till latinlinjerna över huvud är tänkbart, att antalet anmälningar

till latingymnasiet vid detta läroverk följande läsår kan komma att

stiga, är överstyrelsen icke för närvarande beredd att föreslå linjen till indragning.

Vid högre allmänna läroverket i Strängnäs har lärjungeantalet i

ring LI4 under fyra år i följd understigit 10 (höstterminen 1943 4 lärjungar,

1944 8, 1945 7 och höstterminen 1946 0 lärjungar). Då linjen sålunda

under en följd av år fört en tynande tillvaro och innevarande hösttermin

rent av icke kommit till stånd, kan det allvarligt sättas i fråga,

huruvida den bör bibehållas. Överstyrelsen vill för sin del föreslå, att ny

första ring av denna linje icke må upprättas, med mindre lärjungeantalet

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majits proposition nr 151.

vid höstterminens början når upp till ett visst minimum. Då linjen är den

enda latinlinjen vid läroverket, föreslår överstyrelsen, att nämnda minimum

hålles relativt lågt. Lämpligen kan det fastställas till 5 lärjungar.

Delning av klassavdelning vid ny bör jarundervisning

i främmande levande språk. Enligt kungörelsen

den 17 mars 1933 angående timplaner för rikets allmänna läroverk (nr 110)

gäller, att klassavdelning med mer än 20 lärjungar må delas i två undervisningsavdelningar

under 1 veckotimme i vart och ett av ämnena modersmålet,

tyska, engelska och franska i de klasser av realskolan, där undervisningen

i dessa ämnen tager sin början. Motsvarande bestämmelser gälla

beträffande de kommunala flickskolorna och mellanskolorna, de praktiska

mellanskolorna och de högre folkskolorna. Från och med budgetåret 1940/41

har emellertid varit föreskrivet, att angiven uppdelning av klassavdelning

vid ny börj arundervisning i språk icke må äga rum, om särskilda kostnader

för statsverket därav föranledas.

I samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår har överstyrelsen

upptagit till behandling frågan om ett eventuellt slopande av nämnda besparingsåtgärd,

varjämte även diskuterats möjligheten av en sänkning

av lärjungemaximum i realskolans avslutningsklass och flickskolornas två

högsta klasser från nuvarande 35 till 30 lärjungar. Överstyrelsen, som

endast ansett sig kunna förorda ett slopande vid de allmänna läroverken,

de högre kommunala skolorna och privatläroverken av förbudet mot uppdelning

av klassavdelning vid nybörjarundervisning i tyska, engelska och

franska, har anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till 1946 års riksdags uttalande i frågan skulle överstyrelsen

icke tvekat att återupprepa de i fjolårets anslagsäskanden framförda förslagen

om sänkning av lärjungemaximum i realskolans avslutningsklass

och upphävande av restriktionerna med avseende på uppdelning av klassavdelning

vid nybörjarundervisning i språk. Innevarande år är detta

dock knappast möjligt. Vad som nu hindrar överstyrelsen från att framlägga

ett förslag av samma omfattning som i föregående års anslagsäskanden,

är den hotande bristen på lärarkrafter inom den högre skolan. Det

läraröverskott, som kunde redovisas endast för några år sedan, avtager i

snabb takt. Enligt de av överstyrelsens extralärarbyrå årligen utarbetade

statistiska översikterna över tillgång och efterfrågan på lärare med akademisk

examen eller med examen från högre lärarinneseminariet, vilka översikter

avse förhållandena den 10 september varje särskilt år, voro av nämnda

lärare följande antal icke placerade: 1944 137 lärare, 1945 133 och 1946

82 lärare. Därvid är att märka, att dessa siffror återspegla förhållandena

strax i början av höstterminen, innan ännu undervisningen vid folkhögskolor

och stamskolor tagit sin början eller behovet av tjänstledigheter av

olika slag på allvar börjat göra sig gällande, varför exempelvis den innevarande

termin förefintliga lärarreserven i verkligheten omfattar mindre

än 82 lärare. Vidare måste framhållas, att ett läraröverskott av någon betydelse

för närvarande endast föreligger inom ämnesgruppen tyska, engelska

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

och franska, medan inom så gott som samtliga övriga ämneskombinationer

reserven helt eller praktiskt taget helt förbrukats. Till och med inom ett

tidigare så talrikt företrätt ämne som modersmålet (i förening med tyska,

engelska eller historia med samhällslära) kunna endast helt enstaka vikariatsaspiranter

påträffas. Inom vissa grupper föreligger för närvarande

rentav ett betydande underskott, framför allt i fråga om ämnena matematik,

biologi med hälsolära, fysik och kemi. Då därtill kommer, att den

fortgående ansvällningen av de högre skolornas lärjungebestånd under de

närmaste åren av allt att döma kommer att kräva fler lärare än som kunna

beräknas efter avslutad akademisk utbildning övergå till lärarbanan, ser

sig överstyrelsen, med hänsyn till bristen på för ändamålet behövlig lärarkraft,

förhindrad att framställa förslag om sänkning av lärjungemaximum

i realskolans avslutningsklass och upphävande av restriktionerna med avseende

på uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning i modersmålet.

Överstyrelsen föreslår endast, att det i anmärkningar till 1933 års timplaner,

mom. 1, gjorda medgivandet, att årsklass eller avdelning av årsklass,

då antalet av de lärjungar, som deltaga i undervisningen i vederbörande

ämne, överstiger 20, må efter medgivande av skolöverstyrelsen kunna under

1 veckotimme i varje ämne uppdelas i två undervisningsavdelningar vid

undervisningen i tyska, engelska och franska i de klasser av realskolan, i

vilka undervisningen i nämnda ämne tager sin början, måtte från och med

läsåret 1947/48 åter tillämpas, och beräknar för nämnda undervisning en

ökning av lärarbehovet med 50 lärare.

Det torde böra framhållas, att detta ökade lärarbehov icke förutsätter

en nyanställning av 50 heltidstjänstgörande lärare. Vid de minsta läroverken

torde en utökning av lärarstaben för ifrågavarande ändamål icke vara

erforderlig, utan den nytillkommande undervisningen kan säkerligen i allmänhet

handhavas av redan förefintlig personal. Även vid de större läroverken

torde här ifrågavarande tjänstgöring i icke ringa utsträckning kunna

fullgöras av lärare, som redan tjänstgöra vid läroverket och som förordnas

att i egenskap av timlärare bestrida den nämnda undervisningen. Det vid

början av höstterminen 1946 befintliga läraröverskottet i främmande levande

språk, ett 40-tal lärare, skulle under sådana förhållanden utan tvivel

varit tillräckligt för att innevarande läsår vid de allmänna läroverken

bestrida en nybörjarundervisning av det slag det här gäller, men medräknas

även övriga högre skolor, är det mera osäkert, om de för närvarande hos

extra!ärarbyrån anmälda personalresurserna skulle befunnits fullt tillräckliga.

Det kan emellertid antagas, att vid ökad efterfrågan på lärarkraft

ytterligare personaltillgångar kunna komma till synes. I viss utsträckning

torde exempelvis kvinnliga lärare, som på grund av giftermål avgått från

lärarbanan, kunna befinnas villiga att åtaga sig deltids- eller timlärartjänst,

om sådan kan erbjudas på den ort, där de äro bosatta. När överstyrelsen

föreslår ett genomförande av bestämmelserna om uppdelning av klass vid

nybörjarundervisning i främmande levande språk från och med nästa budgetår,

förutsätter överstyrelsen, att sådana reserver tagas i anspråk, där så

ske kan och i den mån det kan befinnas behövligt. Om personaltillgångarna

skulle visa sig knappare än som nu kan förutses, torde det ankomma på

skolöverstyrelsen att vid fördelningen av lärarkraft tillse, att de mest trängande

behoven i första hand bliva tillgodosedda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj ds ''proposition nr 151.

Ett genomförande av ifrågavarande förslag skulle enligt överstyrelsens

beräkningar för nästa budgetår medföra en kostnadsökning med följande

belopp.

Allmänna läroverken......

Kommunala flickskolorna .

» mellanskolorna

Praktiska mellanskolorna .

Högre folkskolorna.......

Privatläroverken.........

....... kronor 275 000

....... » 39 900

....... » 11 800

....... » 20 800

....... » 1 700

....... » 5 400

Summa kronor 354 600

Statskontoret ifrågasätter beträffande sistnämnda förslag, om det med

rådande knapphet på arbetskraft kan anses lämpligt att nu generellt utgå

från en tillämpning av 1933 års timplaner i ifrågavarande hänseende. Vad

överstyrelsen i övrigt under förevarande avsnitt förordat eller anfört har

icke föranlett erinran från statskontorets sida.

Jag ansluter mig till vad överstyrelsen anfört angående ett eventuellt återupprättande

av vissa sedan en följd av år nedlagda gymnasielinjer. Jag

förutsätter således, att Kungl. Maj:t må kunna efter prövning i varje särskilt

fall besluta om återupprättande av lyceilinjen vid högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö, de 3-åriga latingymnasielinjerna vid högre

allmänna läroverken i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Västerås och

för gossar i Malmö samt karolinska högre allmänna läroverket i Örebro

ävensom den 4-åriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Vänersborg.

En sådan åtgärd synes dock i regel icke böra vidtagas, därest icke

lärjungeantalet i första kretsen respektive ringen vid höstterminens början

uppgår till minst 10. Intagning i första ringen av det 3-åriga latingymnasiet

vid gossläroverket å Södermalm i Stockholm torde alltjämt böra fa ske

endast om motsvarande ring vid gossläroverket å Norrmalm visar sig

otillräcklig.

I likhet med överstyrelsen är jag icke beredd att för närvarande förorda

indragning av den mindre besökta 4-åriga latinlinjen i Nyköping. Beträffande

motsvarande linje i Strängnäs vill jag för egen del föreslå, att ny

första ring av denna linje må upprättas först om lärjungeantalet vid höstterminens

början uppgår till minst 8, dock att Kungl. Maj:t bör äga rätt

att efter särskild framställning medgiva upprättande av sådan ring, även

om lärjungeantalet skulle understiga 8.

I besparingssyfte genomfördes från och med budgetåret 1940/41 en höjning

av lärjungemaximum i realskolans högsta klass och flickskolans två

högsta klasser från 30 till 35, varjämte föreskrevs, att uppdelning av klassavdelning

vid nybörjarundervisning i modersmålet, tyska, engelska och

franska icke finge äga rum, diirest särskilda kostnader för statsverket därav

Departe
mentschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 151.

föranleddes. Frågan om en uppmjukning eller ett upphävande av dessa

restriktioner har sedan dess flera gånger varit föremål för statsmakternas

prövning. Sedan skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för innevarande

budgetår framlagt förslag om ett upphävande av ifrågavarande bestämmelser,

framhöll min företrädare i ämbetet i propositionen 1946:142, att en

sänkning av lärjungemaximum icke syntes möjlig, enär man för en avsevärd

tid framåt hade att räkna med en sådan ansvällning av elevantalet i läroverken,

att alla tillgängliga organisatoriska resurser måste utnyttjas. Beträffande

frågan om rätten till uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning

i språk framhöll min företrädare, att han i princip ställde sig

välvillig till ett upphävande av restriktionerna på detta område, men att

han med hänsyn till de många andra trängande önskemål av kostnadskrävande

art, som stode inför realiserande, ansåge, att därmed kunde anstå

ännu någon tid.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har överstyrelsen med

hänsyn till den hotande lärarbristen icke ansett sig i år kunna upprepa förslaget

om sänkning av lärjungemaximum i realskolans högsta klass och

flickskolans två högsta klasser. Beträffande språkundervisningen har överstyrelsen

av samma skäl endast ansett sig kunna tillstyrka ett upphävande

av restriktionerna i vad gäller undervisningen i tyska, engelska och franska.

Jag anser mig nu böra biträda detta förslag, vilket avser, förutom läroverken,

även de högre kommunala läroanstalterna och privatläroverken.

Måhända kan, såsom även överstyrelsen framhållit, lärartillgången i viss

mån komma att försvåra ett fullständigt genomförande av den ifrågasatta

åtgärden. Jag förutsätter därvid att överstyrelsen fördelar den tillgängliga

lärarkraften med hänsyn till de mest trängande behoven. Kostnadsberäkningarna

för ett genomförande av förslaget, slutande på i runt tal 355 000

kronor, varav 275 000 kronor vid de allmänna läroverken, ha icke givit mig

anledning till erinran.

Någon ändring beträffande de omständigheter, som föranlett riksdagen

att för de båda senaste budgetåren icke föreskriva något maximum för antalet

nybörjaravdelningar vid de allmänna läroverken, synes icke ha skett.

Jag vill därför förorda, att icke heller för nästa budgetår någon föreskrift

i sådant hänseende meddelas. Därvid förutsätter jag givetvis alltjämt, att

medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar

inom nybörjaravdelningar skall föregås av en noggrann prövning och att

sådant medgivande icke skall lämnas annat än då särskilda omständigheter

så föranleda.

Mot skolöverstyrelsens beräkningar av antalet klassavdelningar för budgetåret

1947/48 har jag icke funnit anledning till erinran. Enligt dessa beräkningar

skulle alltså det totala antalet klassavdelningar komma att uppgå

till 2 637, varav 715 skulle utgöra nybörjaravdelningar. Vid ett bifall till

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

vad jag i det föregående förordat rörande ett återupprättande av vissa

gymnasielinjer kunna givetvis dessa siffror komma att undergå någon ringa

ökning.

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med

22 790 000 kronor.

Personalförteckningen för de allmänna läroverken har för innevarande

budgetår följande utseende:

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I . . . E 13

19 » » » » » » II ... E 12

24 » » » » » » III ... EU

3 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I............... E 9

25 » » > » II............... E 8

32 » » » » III............... E 7

56 » » » » IV............... E 6

476 lektorer......................................... A 27

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 473 uppehållas.

1 476 adjunkter...................................... A 23

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1 437.

283 ämneslärarinnor................................... A21

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat

ej överstiger sammanlagt 283.

119 lärare i teckning.................................. A 20

88 » » musik.................................... A 20

105 » » gymnastik med lek och idrott................. A 20

4 övningsskollärare.................................. A 20

33 lärarinnor i kvinnlig slöjd......................... A 16

84 vaktmästare..................................... A 7

64 » ..................................... A 6

16 » ..................................... A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

41 adjunkter....................................... A 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1 437.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

Lönegrad.

9 ämneslärarinnor.................................. A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 283.

1 lärare i teckning.................................. A 21

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

350 adjunkter....................................... Eo 21.

Ämneslärare.

Skolöverstyrelsen har till en början undersökt behovet av nya tjänster

till följd av upprättande, omorganisation eller förstatligande

av vissa läroverk. Därvid har överstyrelsen vid sådana

läroverk — utom förstatligade kommunala mellanskolor — föreslagit inrättandet

av 4 lektorstjänster och 8 adjunktstjänster enligt efterföljande tablå,

varjämte föreslagits, att av de å personalförteckningen upptagna, för statens

normalskola avsedda lektorsbefattningar, vilka nu icke må uppehållas,

ytterligare en lektorstjänst må besättas från och med nästa budgetår. Därmed

skulle sammanlagt 5 av de å personalförteckningen upptagna 7 lektorstjänsterna

komma att uppehållas.

Läroverk

Antal klassavdel- ningar 1946/47

Beräknat antal

klassavdel- ningar 1947/48

Nuvarande

antal

Föreslagna

nya

i hela

läroverket

i gymnasiet

lektors-

tjänster

adjunkts- och

ämneslärarin- netjänster

lektors-

tjänster

adjunkts-

tjänster

Högre allmänna läroverket i Ludvika . .

14

14

6

4

10

i

_

> » »i Sollefteå . .

15

17

6

3

11

i

—

it »för flickor å

Södermalm i

Stockholm .

21

24

8

6

13

i

—

» » »i Västervik

20

20

7

6

13

—

1

> » » i Örnsköldsvik

23

25

8

4

16

i

—

Samrealskolan i Enskede..........

14

17

—

—

10

—

3

> i Ängby ...........

17

21

—

—

11

—

4

Summa

4

8

Från och med budgetåren 1944/45 och 1945/46 äro 20 respektive 19

kommunala mellanskolor under förstatligande och från och med innevarande

budgetår skola ytterligare 22 sådana skolor förstatligas. För nästa budgetår

räknar överstyrelsen med ett påbörjat förstatligande av 3 kommunala

mellanskolor. Under första året av förstatligandet inrättas vid varje

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

skola en rektorstjänst och minst en adjunktstjänst, vilken senare dock tills

vidare ej skall uppehållas. Enligt överstyrelsens beräkningar böra nästa

budgetår följande nya tjänster tillföras de under förstatligande varande eller

kommande kommunala mellanskolorna.

Kommunala mellanskolor,

förstatligade från och med

Rektors-

tjänster

Adjunkts-

tjänster

Ämnes- lärarinne- tj än ster

Summ a

1944/45 ................

_

24

3

27

1945/46 ................

—

12

10

22

1946/47 ................

—

8

14

22

1947/48 ................

3

13 1

1

17

Summa

3

57 1

28

88

1 Härav skola 3 tjänster tills vidare icke uppehållas.

Flertalet av dessa adjunkts- och ämneslärarinnetjänster skola tillsättas

genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.

Liksom föregående år har överstyrelsen funnit en ökning av antalet

ordinarie lärartjänster erforderlig — förutom på grund av nyupprättande,

omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk — även med hänsyn

till angelägenheten att åstadkomma en gynnsammare proportion mellan

ordinarie och icke-ordinarie lärare ävensom en bättre lektorsrepresentation

vid vissa läroverk.

Beträffande proportionen mellan ordinarie och ickeordinarie

lärare inhämtas av överstyrelsens framställning i huvudsak

följande.

Under krigsåren förde statsmakterna en tämligen restriktiv politik, när

det gällde att inrätta nya ordinarie tjänster, särskilt adjunktstjänster. Behovet

av nya tjänster av detta slag, som varit en konsekvens ej blott av

elevantalets ökning utan även av nyinrättande, omorganisation eller förstatligande

av läroverk, har i första hand måst täckas genom överflyttning

av tjänster från läroverk med ett litet antal tjänster över stat. Härigenom

har behovet av nya ordinarie tjänster i själva verket täckts genom ökning

av antalet tjänster över stat vid de allmänna läroverken. I enlighet med

ett uttalande av chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen

1943: 150 (sid. 105) har under senare år överflyttning av tjänst till annat

läroverk företagits redan när antalet lärare över stat vid ett läroverk konstaterats

underskrida 15 procent. Tidigare brukade överstyrelsen räkna med

procenttalet 10. Endast undantagsvis var dock vid ett läroverk procenttalet

lärare över stat så lågt som 15 procent eller därunder. Vid ett stort antal

läroverk var det till och med över 20 procent. I sina petita föregående år

föreslog överstyrelsen ett så stort antal nya adjuntstjänster, att marginalen

lärare över stat vid så gott som samtliga läroverk skulle nedpressas till

eller under 20 procent. Samtliga dessa tjänster beviljades, varigenom ett

betydande behov vid läroverken blev tillgodosett. Vid en del liiroverk kom

diirigenom nämnda procent att understiga 15. På grund härav och med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kangl. Maj:ts proposition nr 151.

hänsyn till att det varit krisförhållandena, som framkallat den nyss nämnda

skärpningen beträffande marginalen lärare över stat, räknar överstyrelsen

med en återgång till procenttalet 10 för överflyttning av en tjänst från

ett läroverk.

Trots det betydande antalet nya adjunktstjänster, som inrättats från och

med budgetåret 1946/47, har den fortgående ansvällningen av läroverken

medfört, att ett icke obetydligt antal läroverk för läsåret 1946/47 har ett

antal lärare över stat, som överstiger 20 procent av samtliga. Dessa läroverk

återfinnas i en av överstyrelsen upprättad tabell.1

Av tabellen framgår att ytterligare 73 nya ordinarie tjänster behöva

inrättas utöver de i det föregående föreslagna nya tjänsterna, om antalet

icke-ordinarie lärare skall nedbringas till eller under 20 procent. Ehuru överstyrelsen

alltjämt anser, att nämnda procenttal icke bör överstiga 10, anser

sig överstyrelsen dock även detta år böra nöja sig med att räkna med ett

högre procenttal, men uttalar den förhoppningen, att krisårens restriktiva

politik vid nyinrättandet av tjänster helt måtte hävas till ett kommande

år, så att överstyrelsen då skall kunna räkna med 10 procents marginal

även då det gäller nyinrättande av tjänster.

Överstyrelsen har icke ansett sig kunna räkna med att någon ordinarie

tjänst skall kunna överflyttas från ett läroverk till ett annat. Överstyrelsen

har anfört:

Frågan uppstår då i vad mån möjlighet finnes att genom överflyttning

från andra läroverk täcka behovet. Överstyrelsen har i sina petita de sista

åren gjort liknande undersökningar med utgångspunkt från att ordinarie

tjänster borde flyttas, så snart proportionen av lärare över stat är mindre

än 15 procent. Såsom ovan anförts, anser sig överstyrelsen nu böra återgå

till den tidigare använda siffran 10 procent. Det visar sig då, att ett procenttal

lärare över stat, understigande 10 procent, uppvisas endast vid samrealskolorna

med minimiorganisation, där man sedan gammalt räknat med att

samtliga ämneslärare skola vara ordinarie, samt vid ett par något större

skolor, där inrättandet av en ny ordinarie tjänst ändrat marginalen lärare

över stat från omkring 20 procent till omkring 10 procent. Överstyrelsen

räknar därför icke med att någon ordinarie tjänst skall överflyttas från ett

läroverk till ett annat.

Beträffande frågan, av vad art de erforderliga tjänsterna lämpligen böra

vara, har överstyrelsen först framhållit, att några ytterligare ämneslärarinnetjänster

icke, med hänsyn bland annat till vad chefen för ecklesiastikdepartementet

uttalat i propositionen 1939: 211, sid. 53, borde inrättas

annat än i samband med förstatligande av kommunal mellanskola. Därefter

har överstyrelsen kommit in på frågan om lektorsrepresentationen

vid läroverken och därvid anfört bland annat följande.

Behovet av nya lektorstjänster vid vissa läroverk kan för närvarande icke

tillgodoses genom att taga i anspråk lektorstjänster vid andra läroverk. Det

förhåller sig nämligen så, att det antal lektorer, som av extralärarsakkunniga

1 Beträffande denna hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

tilltänkts varje särskilt läroverk, på intet enda ställe blivit genom följande

förskjutningar överflödigt stort. Antalet klassavdelningar på gymnasiet har

ingenstädes nedgått, men i stället på sina håll kraftigt ökat.

Det förhållandet har ofta påtalats, att ett oproportionerligt stort antal

av gymnasiets lärotimmar vid somliga läroverk måste bestridas av andra

lärare än lektorer eller lektorskompetenta. Om man fasthåller vid de beräkningar,

som skedde i samband med 1927 års riksdagsbeslut och som beträffande

lektorsrepresentationen bland annat inneburo, att läroverk, omfattande

6 ä 7 gymnasieavdelningar, erhölle 6 lektorstjänster, så finnes till att

börja med ingen anledning att nu överflytta någon lektor från något läroverk.

Men däremot synes det rimligt, att en del läroverk få en förstärkt

lektorsrepresentation.

I sitt underdåniga utlåtande den 27 maj 1935 angående 1927 års skolsakkunnigas

utredning och förslag rörande praktisk lärokurs för blivande lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter uttalade sig skolöverstyrelsen

för att med vissa undantag varje vid en provårsanstalt förekommande

ämne borde representeras av ett-ämneslektorat. I detalj kunna

ämneskombinationerna växla från fall till fall, bland annat med hänsyn till

de växlingar, som ur ämnessynpunkt kunna inträda på rektorstjänsten. Men

i stort sett skulle överstyrelsen anse följande ämnen eller ämneskombinationer

lämpliga, nämligen vid latinläroverk, dit sällan eller aldrig hänvisas

lärarkandidater i ämnena matematik, fysik och kemi: kristendomskunskap

och filosofi, modersmålet, latin och grekiska, tyska, engelska, franska, historia

med samhällslära, geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik och

kemi, således It lektorstjänster; vid realläroverk: kristendomskunskap och

filosofi, modersmålet, tyska, engelska, franska, historia med samhällslära,

geografi, matematik, biologi med hälsolära, fysik, kemi, således 11 lektorstjänster;

vid läroverk med både latin- och realgymnasium: kristendomskunskap

och filosofi, modersmålet, latin och grekiska, tyska, engelska,

franska, historia med samhällslära, geografi, matematik, biologi med hälsolära,

fysik, kemi, således 12 lektorstjänster.

I sina petita för 1945/46 och 1946/47 gjorde överstyrelsen undersökningar

rörande behovet av nya lektorstjänster. Dessa undersökningar ledde

till att överstyrelsen föreslog inrättande av 8 respektive 4 nya lektorstjänster

vid läroverk med litet antal lektorer i jämförelse med antalet klassavdelningar.

Av dessa föreslagna lektorstjänster beviljade 1945 års riksdag

6 respektive 1946 års riksdag 3.

Under hänsynstagande till nu anförda synpunkter har överstyrelsen för

varje högre allmänt läroverk beräknat antalet behövliga lektorstjänster.

Sammanfattningsvis kan resultatet av utredningen, beträffande vars detaljer

hänvisas till handlingarna i ärendet, angivas sålunda, att utöver förut

föreslagna 4 nya lektorstjänster ytterligare 39 sådana tjänster skulle behöva

inrättas. Av dessa anser sig emellertid överstyrelsen för nästa budgetår

böra föreslå nya tjänster endast vid läroverk, vid vilka ett påtagligt behov

förelåge av nya lektorstjänster i ämneskombinationer, diir brist på kompetenta

sökande beräknades icke föreligga. Med denna utgångspunkt föreslår

överstyrelsen följande 8 lektorstjänster.

Bihang till riksdagens protokoll 19^7. 1 sand. Nr 151.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Läroverk

Beräknat

antal gym- nasieav- delningar

1947/48

Nuvaran- de antal

lektors- tjänster

Antal er- forderliga

lektors- tjänster

1947/48

Föreslagna

nya lek- torstjäns- ter

Anm.

Hvitfeldtska högre allm. läroverket i

Göteborg................

15

10

12

i

Provårs-

Högre allm. läroverket för flickor i

Göteborg................

12

6

8

i

läroverk

Högre allm. läroverket för gossar i

Hälsingborg..............

10

7

8

i

Högre allm. läroverket i Kristinehamn

10

6

8

i

Katedralskolan i Lund.........

15

10

12

i

Högre allm. läroverket i Skara.....

14

8

9

i

Högre allm. läroverket i Bromma i

Stockholm...............

IG

10

12

i

»

Högre allm. läroverket i Östersund . .

11

6

8

i

Av de sålunda föreslagna nya lektor stjänsterna belöpa tre på sådana

läroverk, där enligt överstyrelsens uppfattning nya tjänster erfordras även

för ernående av en gynnsammare relation mellan antalet ordinarie och

icke-ordinarie tjänster. Efter frånräknande av dessa skulle alltså för sistnämnda

ändamål erfordras (73 — 3 =) 70 nya ordinarie tjänster. Härav

har överstyrelsen emellertid endast föreslagit inrättande av 42 tjänster,

nämligen 2 adjunktstjänster vid högre allmänna läroverket i Västerås och

vid samrealskolan i Åmål samt 1 adjunktstjänst vid vart och ett av högre

allmänna läroverken i Eksjö och Eslöv, högre allmänna läroverken för

flickor i Göteborg och Hälsingborg, högre allmänna läroverken i Kalmar,

Karlskrona, Norrköping, Skellefteå, Uddevalla, Växjö, karolinska högre allmänna

läroverket i Örebro och högre allmänna läroverket i Östersund, Vasa

realskola i Stockholm samt vid envar av samrealskoloma i Alingsås, Arboga,

Arvika, Enköping, Falköping, Hallsberg, Hedemora, Hörby, Karlshamn,

Karlskoga, Katrineholm, Klippan, Mariestad, Norrtälje, Nässjö, Oskarshamn,

Piteå, Sala, Sandviken, Säffle, Tidaholm, Trelleborg, Trollhättan,

Vimmerby och Ängelholm.

Sammanfattningsvis har alltså skolöverstyrelsen för nästa budgetår

föreslagit inrättande av följande nya ämneslärartjänster, nämligen

3 rektorstjänster, (4 + 8 =) 12 lektorstjänster, (8 + 24 + 12 + 8 + 13 +

+ 42 =) 107 adjunktstjänster, av vilka dock 3 tills vidare icke skola besättas,

och (3 + 10 + 14 + 1 =) 28 ämneslärarinnetjänster, varjämte

föreslagits återbesättande av en för närvarande på grund av riksdagsbeslut

vakant lektorstjänst vid statens normalskola.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att överstyrelsen i samband med

sina framställningar om ombildning av samrealskoloma i Ängby och

Enskede till högre allmänna läroverk, inrättande av högre allmänt läroverk

i Brännkyrka samt inrättande av statligt gymnasium i Kiruna föreslagit

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

dels ombildning av rektorstjänsterna i Ängby och Enskede från E 8 till

E 12 och i Kiruna från E 8 till EU samt inrättande av en ny rektorstjänst

i EU i Brännkyrka, dels ock inrättande av en lektorstjänst och två

adjunktstjänster i Brännkyrka samt två lektorstjänster i Kiruna.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit om inrättande nästa

budgetår av ytterligare 80 ordinarie ämneslärartjänster utöver de av överstyrelsen

föreslagna. Föreningen erinrar om sin framställning i fjol om inrättande

under en tre-årsperiod av 300 nya ordinarie lärartjänster, varigenom

antalet icke-ordinarie lärare, som då utgjorde cirka 21 procent av samtliga

lärare, skulle kunna nedbringas till omkring 10 procent. Föreningen framhåller,

att genomsnittsåldern för utnämning till ordinarie lärartjänst alltjämt

vore hög, för läsåret 1945/46 40 år, varefter föreningen anför i huvudsak

följande.

Dylika befordringsförhållanden äro icke blott ett beklagligt faktum för

de vid läroverken arbetande icke-ordinarie lärarna utan verka även hämmande

på rekryteringen av lärare. Att den av skolöverstyrelsen så starkt

framhävda bristen på yngre lärare med sina för läroverksorganisationen så

katastrofala följder i icke ringa utsträckning är beroende på de synnerligen

dåliga befordringsutsikterna, torde sålunda vara ställt utom allt tvivel.

Föreningens medlemmar, bland vilka även befinna sig ännu icke teoretiskt

färdigutbildade läraraspiranter, kunna ej finna annat än att för närvarande

få yrken erbjuda sämre och o vissare anställningsförhållanden. Föreningens

styrelse, som självfallet har att bevaka sina medlemmars intressen, kan

tyvärr i nuvarande situation ej heller överskyla svårigheterna på lärarbanan,

där fast anställning ej kan vinnas inom kortare tid än cirka 20 år efter

studentexamen. De initiativrikaste och dugligaste studenterna komma att

söka sig till andra yrken.

Procenttalet för icke-ordinarie lärare sjönk från 21,l procent budgetåret

1945/46 till 20,0 innevarande år och skulle stå kvar vid detta höga tal

nästa budgetår, om skolöverstyrelsens förslag genomfördes. Föreningen finner

en fortsatt sänkning av procenttalet nödvändigt för att åstadkomma

bättre befordringsförhållanden. Enligt föreningens framställning föregående

år, som helt följer skolöverstyrelsens beräkningsgrunder, borde 200 nya

tjänster sammanlagt inrättas för innevarande och kommande budgetår

utöver det antal tjänster, som erfordras för läroverkens utvidgning. Då av

de 103 för innevarande läsår beviljade nya tjänsterna endast 33 kunna anses

hänförliga till procenttalets sänkning från 21,i till 20,o skulle erfordras

167 nya tjänster utöver vad skolöverstyrelsen föreslagit, för att föreningens

önskemål skulle bli uppfyllda. Föreningen, som alltjämt — liksom

skolöverstyrelsen — anser, att antalet icke ordinarie rätteligen bör nedbringas

till 10 procent, vill dock nu, med hänsyn till att ett icke ringa antal

nya tjänster för läroverkens utvidgning inrättats för innevarande budgetår

och föreslås inrättade för nästa icke påyrka, att nämnda 167 tjänster inrättas

till nästa budgetår utan vill inskränka sitt, förslag till att avse 80 nya

tjänster utöver vad skolöverstyrelsen föreslagit. Därmed skulle procenttaiet

nedgå till 17,r>, en sänkning, som måste betraktas som ett minimum. Fn

fortsatt sänkning bör givetvis följa till därefter kommande budgetår.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Skolöverstyrelsen framhåller i utlåtande över föreningens framställning,

att de däri anförda skälen för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster

låge till grund även för överstyrelsens hemställan i anslagsäskandena

och kunde, även enligt överstyrelsens uppfattning, motivera ett större

antal ordinarie tjänster än vad överstyrelsen föreslagit. Överstyrelsen hade

därför intet att erinra mot ett bifall till framställningen.

Sedermera har läroverkslärarnas riksförbwid anhållit om höjning av det av

Sveriges yngre läroverkslärares förening föreslagna antalet nya ordinarie

tjänster till 125.

Statskontoret avstyrker förslaget om återbesättande av ytterligare en

lektorstjänst vid statens normalskola. Enär ökningen av klassavdelningarnas

antal hänförde sig till realskolan, syntes behovet av ytterligare lärarpersonal

böra tillgodoses med icke-ordinarie lärare. Beträffande överstyrelsens

förslag för ernående av en gynnsammare relation mellan antalet ordinarie

och icke-ordinarie lärare anför statskontoret följande.

Föreliggande framställning innefattar en sedvanlig undersökning av proportionen

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare vid de skilda läroverken.

I anslutning härtill har överstyrelsen förordat inrättandet av 8 nya lektorsoch

42 nya adjunktstjänster. Överstyrelsen har härvid utgått från, å ena

sidan, att ny ordinarie ämneslärartjänst skall inrättas så snart antalet

icke-ordinarie lärare — extra ordinarie och extra lärare samt timlärare

överstiger 20 procent av totala antalet vid vederbörande skola erforderliga

lärare, samt, å andra sidan, att ordinarie lärartjänst skall förflyttas från en

skola först då nämnda procenttal understiger 10.

I anledning härav vill statskontoret framhålla, att överstyrelsens förslag

i sistnämnda avseende innebär en jämkning av under senare år tillämpat

beräkningssätt. Vidare må erinras, att, då spörsmålet om proportionen

mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare var föremål för prövning i samband

med anslagsäskandena för innevarande budgetår, föredragande departementschefen

gjorde det uttalandet (propositionen 142/1946, sid. 34), att

han i och för sig funne motiverat, att alltjämt tillsvidare räkna med ett så

högt tal som 20 procent, varmed, av sammanhanget att döma, måste hava

avsetts det för samtliga läroverk genomsnittliga procenttalet. 1 betraktande

härav kan statskontoret icke biträda överstyrelsens föreliggande förslag till

normer för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster eller överflyttande

av ordinarie befattningar. Därest det av departementschefen angivna procenttalet

såsom statskontoret vill göra gällande skall utgöra ett genomsnittstal,

torde nya ordinarie tjänster vid de olika skolorna böra inrättas först när

procenttalet ifråga närmar sig 25. Beträffande överflyttning av tjänster kan

ämbetsverket i enlighet härmed icke tillstyrka överstyrelsens förslag om nedsättning

av den under senare år tillämpade procentuella gränsen (15 procent).

Vid en tillämpning av nyssnämnda procenttal för inrättande av tjänster borde

antalet nya adjunktsbefattningar kunna begränsas till omkring 30. Hur stort

antal av dessa tjänster, som skulle kunna vinnas genom överflyttning, därest

minimigränsen bibehålies vid 15 procent, kan icke bedömas på grundval av

föreliggande uppgifter.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Statskontoret har i detta sammanhang ånyo framfört den uppfattningen,

att en ökning av lektorernas tjänstgöringsskyldighet vore motiverad. Det

vore enligt statskontorets uppfattning ägnat att ingiva betänkligheter, att

önskat antal lektorstjänster icke kunde inrättas på grund av brist på kompetenta

sökande.

Övning slär are.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättande av dels 3 nya teckningslärartjänster,

nämligen vid högre allmänna läroverken i Karlskrona och Västerås

samt samrealskolan i Solna, dels ock 5 nya gymnastiklärartjänster, nämligen

vid högre allmänna läroverken i Halmstad, Karlskrona, för gossar å

Södermalm i Stockholm och Västerås samt samrealskolan i Enskede. Samtliga

ifrågavarande tjänster beräknas bli förenade med mer än 30 veckotimmars

tjänstgöring.

Statskontoret har icke framställt erinran mot förslaget.

V aktmästarpersonalen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit dels att den nuvarande vaktmästartjänsten

i lönegraden A 6 vid högre allmänna läroverket i Ludvika uppflyttas

till lönegraden A 7, dels ock att en extra ordinarie vaktmästarbefattning

vid högre allmänna läroverket i Örnsköldsvik samt vid envar av samrealskolorna

i Vetlanda och Hörby omändras till ordinarie tjänster, vid de båda

första läroanstalterna i lönegraden A 6 och vid det sistnämnda läroverket

i lönegraden A 5.

Statskontoret har ansett, att med ordinariesättning av den extra ordinarie

vaktmästartjänsten i Örnsköldsvik, vilken tillkommit så sent som den

1 juli 1945, kunde anstå ytterligare något år.

Anslagsberäkningen.

Beträffande denna inhämtas av skolöverstyrelsens framställningar bland

annat följande.

Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie tjänsterna beräknar överstyrelsen

med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser på följande sätt:

nettolön enligt löneplan........................... kronor 23 257 000

kallortstillägg .................................... » 47 000

vikariatsersättningar .............................. » 88 000

Summa kronor 23 392 000

För budgetåret 1947/48 tillkomma enligt överstyrelsens beräkningar följande

ökningar av utgifterna i avrundade tal (härvid ha borträknats de

kostnader för ombildning av rektorstjänster och inrättande av ytterligare

lektorstjänster, som skulle ha uppstått vid bifall till överstyrelsens förslag

om upprättande av statligt gymnasium i Kiruna och högre allmänt läroverk

i Brännkyrka):

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

1. Automatisk ökning av kostnaderna för undervisning i

övningsämnen genom ordinarie lärare............. kronor 238 000

2. Inrättande av 3 rektors-, 12 lektors-, 107 adjunkts(varav

dock 3 ej skola besättas), 28 ämneslärarinne-,

3 teckningslärar-, 5 gymnastiklärar- och 3 vaktmästartjänster,

varav 2 i A 6 och 1 i A 5, samt uppflyttning

av 1 valctmästartjänst från A 6 till A 7, ävensom besättande

av en vakant lektorstjänst .............. » 1 218 000

Summa ökning kronor 1 456 000.

Ordinarieposten skulle alltså i anslutning till överstyrelsens beräkningar

böra uppföras med (23 392 000 -j- 1 456 000 =) 24 848 000 kronor.

I samband med utbyggandet av samrealskolorna i Ängby och Enskede

till högre allmänna läroverk torde rektorst jänsterna därstädes böra

uppflyttas från lönegraden E8 till lönegraden E 12 (avlöningsgrupp II).

Vidare böra vid de kommunala mellanskolor, vilkas förstatligande är avsett

att påbörjas nästa budgetår, inrättas rektorstjänster med lönegradsplacering

enligt av 1944 års riksdag fastställda principer. Jag vill emellertid

erinra, att ställning hittills endast tagits till frågan om inplaceringen av

rektorstjänster, tillhörande avlöningsgrupperna II—V vid de kommunala

mellanskolorna, varvid beslutits, att rektorstjänst vid kommunal mellanskola

tillhörande avlöningsgrupp II skulle placeras i lönegraden E 9, III i

E 8, IV i E 7 och V i E 6. I fråga om rektorstjänst, tillhörande de kommunala

mellanskolornas första avlöningsgrupp, förklarade sig föredragande

departementschefen (propositionen 1944: 207) icke beredd att då föreslå

lönegradsplacering. Jag anser mig nu böra upptaga detta spörsmål till övervägande.

Därvid torde böra uppmärksammas, att lönegraden E 9 för närvarande

utgör den högsta löneställningen för realskolornas rektorer. Då såsom

nämnts denna lönegrad redan bestämts för rektorerna i de kommunala mellanskolornas

andra avlöningsgrupp, kunde det måhända synas motiverat,

att rektorerna i första avlöningsgruppen placerades något högre. Detta

synes emellertid knappast kunna ske utom i samband med en allmän omprövning

av lönegrupperingen för rektorerna. Jag vill erinra, att det vid

genomförandet år 1943 av den nu gällande lönegrupperingen för rektorerna

förutsattes, att en ny översyn av denna gruppering skulle vidtagas vid

slutet av den sexårsperiod, som tog sin början den 1 juli 1943. Då alltså

en allmän översyn av föreliggande spörsmål inom en relativt nära framtid

torde komma till stånd, synes till dess böra anstå med frågan om en definitiv

lösning av nu ifrågavarande rektorers löneställning. I avvaktan härpå torde

i förekommande fall dessa rektorer böra hänföras till lönegraden E 9.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättandet av sammanlagt 12 nya

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kiingl. Maj:ts proposition nr 151.

lektorstjänster jämte återbesättande av en vakant lektorstjänst vid

statens normalskola. Av dessa tjänster äro 4 nya lektorstjänster oeh tjänsten

vid statens normalskola betingade av organisatoriska skäl. Då jag finner

de 4 nya tjänsterna ofrånkomliga, vill jag förorda inrättande av dessa med

den av överstyrelsen förordade fördelningen mellan olika läroanstalter. Däremot

är jag under hänvisning till vad statskontoret anfört icke beredd att

förorda återbesättande av ytterligare en lektorstjänst vid statens normalskola.

Övriga 8 av de av överstyrelsen föreslagna nya lektor stjänsterna representera

endast en del av det relativt stora antal (39) nya lektorat, som

skulle behöva inrättas för ernående av en enligt överstyrelsens uppfattning

tillfredsställande lektorsrepresentation vid de högre allmänna läroverken.

Jag biträder överstyrelsens förslag i denna del och finner ingen anledning

till erinran mot den föreslagna placeringen av dessa tjänster. I anledning av

vad statskontoret anfört rörande en ökning av lektorernas undervisningsskyldighet

vill jag framhålla, att jag icke är beredd att framlägga något

förslag i sådan riktning.

Beträffande frågan om nya adjunktstjänster vill jag till en början

tillstyrka överstyrelsens förslag om inrättande av 1 sådan vid högre

allmänna läroverket i Västervik, 3 vid samrealskolan i Enskede och 4 vid

samrealskolan i Ängby, alltså sammanlagt 8 adjunktstjänster. Behovet av

dessa är föranlett av organisatoriska skäl.

Antalet av icke-ordinarie ämneslärare vid de allmänna läroverken bestridda

undervisningstimmar uppgår för närvarande till i genomsnitt 20

procent av det totala antalet. Därest även av vikarier bestridd undervisning

tages med i beräkningen blir procenttalet omkring 25. Jag vill erinra, att

det är av statsfinansiella skäl, som man under en följd av år ansett sig

böra räkna med ett så relativt högt procenttal icke-ordinarie lärare som 20.

Tidigare räknades i anslutning till de s. k. extralärarsakkunnigas förslag

med 10 procent. För närvarande kan i genomsnitt en lärare icke påräkna

ordinarie anställning förrän vid omkring 40 års ålder. Även om de ickeordinarie

ämneslärarnas anställningsförhållanden komma att väsentligt

förbättras genom den ökning av antalet extra ordinarie adjunktstjänster, som

jag förordar i det följande, synes det dock önskvärt, att även möjligheterna till

befordran till ordinarie tjänst förbättras. Redan den fortgående ansvällningen

av läroverken — för nästa budgetår beräknad till 159 klassavdelningar, motsvarande

ett ytterligare behov av 186 lärare med full tjänstgöring — motiverar

inrättande av ett avsevärt antal nya ordinarie tjiinster, för att icke

balansen mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare skall försämras.

Jag är därför beredd att icke blott tillstyrka inrättandet av de av

överstyrelsen i dylikt syfte förordade 42 nya adjunktstjänsterna utan även

att såtillvida tillmötesgå lärarorganisationernas framställningar, att jag därjämte

förordar inrättandet av ytterligare 50 nya ordinarie tjänster. Det

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj ds proposition nr 151.

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta

om placeringen av de sålunda förordade 92 nya adjunktstjänsterna.

Det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor kräver vidare

automatiskt inrättande av ytterligare ett antal tjänster. Vid de redan under

förstatligande varande skolorna kommer nämligen under nästa budgetår

ytterligare en klassavdelning att vara förstatligad. Jag har icke funnit anledning

till erinran beträffande överstyrelsens förslag i denna del, vilket

innebär, att sammanlagt 44 adjunktstjänster och 27 ämneslärarinnetjänster

skola besättas vid dessa skolor genom överflyttning från vederbörande kommunala

mellanskolor. Därest någon av adjunktstjänsterna skulle bli tillsatt

med icke-adjunktskompetent lärare, torde denne i enlighet med hittills tilllämpad

praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937: 469, sid. 21 —- böra placeras

i 22 lönegraden. Slutligen torde ett antal adjunkts- och ämneslärarinnetjänster

böra inrättas vid de kommunala mellanskolor, som beräknas komma

under förstatligande från och med nästa budgetår. I enlighet med tillämpade

principer torde av ifrågavarande tjänster en adjunktstjänst vid varje skola

böra avses för rektor vid den nya samrealskolan och tills vidare icke återbesättas.

Då förslag ännu ej föreligger beträffande vilka kommunala mellanskolor

som skola börja förstatligas nästa budgetår, torde de nya lärartjänsterna

liksom de i det föregående föreslagna rektor stjänsterna vid ifrågavarande

skolor tills vidare ej böra uppföras på personalförteckningen.

Jag biträder överstyrelsens förslag om inrättande av nya övningslärartjänster.

Beträffande vaktmästarpersonalen anser jag i likhet med

statskontoret, att med ordinariesättningen av den extra ordinarie vaktmästartjänsten

i Örnsköldsvik torde kunna anstå ännu någon tid. I övrigt

tillstyrker jag överstyrelsens förslag i denna del.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de

ändringar vidtagas som föranledas av vad jag i det föregående anfört. Därjämte

böra å denna uppföras de av 1946 års riksdag i princip beslutade

rektors- och adjunktstjänsterna vid de kommunala mellanskolor, som innevarande

budgetår börjat förstatligas. Sedan länge har riksdagen varje år bemyndigat

Kungl. Maj:t att, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen

skall kungöras ledig såsom adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning. Det

synes emellertid önskvärt, att detta medgivande får gälla icke endast samläroverk

utan även läroverk för enbart flickor. Jag gör därför i det följande

hemställan i enlighet härmed.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän, nu upptagen till 22 790 000 kronor, har av skolöverstystyrelsen

för nästa budgetår beräknats till 24 848 000 kronor. Mot överstyrelsens

beräkningar finner jag icke annan anledning till erinran än att det

enligt dessa beräkningar erforderliga beloppet bör å ena sidan minskas med

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

l/+000 kronor med hänsyn till att jag icke tillstyrkt återbesättande aven lektorstjänst

vid statens normalskola och ordinariesättning av en vaktmästartjänst

vid läroverket i Örnsköldsvik och å andra sidan ökas med i runt tal

330 000 kronor på grund av mitt förslag om inrättande av 50 ordinarie

adjunktstjänster utöver de av överstyrelsen föreslagna. Då jag vidare räknar

med att flertalet av de nyinrättade ordinarie befattningarna icke hinna tillsättas

förrän i medeltal halva budgetåret förflutit, torde medelsbehovet under

ordinarieposten kunna reduceras med i runt tal 700 000 kronor. Anslagsposten

borde alltså vid oförändrade avlöningsförhållanden för nästa

budgetår uppföras med (24 848 000 — 14 000 -f 330 000 — 700 000 =)

24 464 000 kronor, innebärande en ökning med 1 674 000 kronor i förhållande

till innevarande budgetår. Den allmänna löneregleringen, som tills

vidare icke kommer att beröra övningslärarna, föranleder en uppräkning av

posten med 12 086 000 kronor till 36 550 000 kronor. Det torde redan här

böra framhållas, att den oavsett den allmänna löneregleringens inverkan

avsevärda ökningen av ordinarieposten, vilken till väsentlig del hänför sig

till de föreslagna nya ordinarie ämneslärartjänsterna, med hänsyn till det

ökade lärarbehov, som, enligt vad som förut nämnts, föranledes av läroverkens

ansvällning, icke kommer att medföra någon motsvarande minskning

av icke-ordinarieposten.

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Arvoden åt kvinnliga sakkunniga. Arvoden åt tillsynslärare.

Personliga tillägg sarvoden åt första lärarinnor.

Dessa delposter äro nu uppförda med respektive 450 kronor, 10 700 kronor

och 1 200 kronor.

Beträffande dessa poster har icke ifrågasatts annan ändring än att posten

till arvoden åt tillsynslärare med hänsyn främst till det fortsatta förstatligandet

av kommunala mellanskolor bör höjas med i runt tal 1 550 kronor

till 12 250 kronor och posten till personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor

bör minskas med 600 kronor till 600 kronor.

Arvoden åt skolläkare in. rrv.

Denna delpost är för närvarande uppförd med förslagsvis 264 000 kronor,

varav 198 000 kronor för arvoden åt skolläkare och 66 000 kronor för arvoden

åt deltidsanställda skolsköterskor. Till de heltidsanställda sköterskorna

utgår lön enligt lönegraden Eo 7. Genom beslut den 15 juli 1944 har Kungl.

Maj:t meddelat bestämmelser rörande arvoden åt läkare och sköterskor vid

de allmänna läroverken (statsliggaren sid. 616 f.). Skolöverstyrelsen har för

nästa budgetår räknat med en höjning av posten till arvoden åt skolläkare

med 5 000 kronor till 203 000 kronor och av posten till arvoden åt deltidsanställda

skolsköterskor med 56 000 kronor till 122 000 kronor. Höjningen

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

av förstnämnda delpost samt 31 000 kronor av höjningen av den sistnämnda

posten hänföra sig till ökat elevantal. Återstoden av den föreslagna

höjningen av posten till sköterskearvoden, 25 000 kronor, sammanhänger

med förslag av överstyrelsen om dels höjning av veckoarvodet under heltidst

jänstgöring vid läsårets början från 75 kronor till 100 kronor (+ 10 000

kronor), dels ock utsträckning av sköterskornas tjänstgöringstid (+ 15 000

kronor). Förstnämnda förslag överensstämmer med vad överstyrelsen tidigare

förordat beträffande småskoleseminarierna (se 1947 års åttonde huvudtitel,

sid. 348). I fråga om sköterskornas tjänstgöringstid har överstyrelsen

anfört bland annat följande.

Under vårterminen 1946 företog skolöverläkaren en utredning i fråga om

de deltidsanställda läroverkssköterskornas tjänstgöringsförhållanden. Av de

inkomna enquétesvaren framgick, att vid 30 samrealskolor samt vid 24

högre allmänna läroverk den för skolsköterskan anslagna tjänstgöringstiden

var för kort, för att hon skulle medhinna de arbetsuppgifter, som enligt

gällande författning åvilade henne. På grund härav hade sköterskan antingen

utan särskild ersättning fått utföra övertidsarbete eller nödgats eftersätta

vissa arbetsuppgifter för att på den anslagna tiden medhinna de allra

nödvändigaste.

Den av skolöverläkaren företagna utredningen har visat, att den för skolsköterskan

erforderliga arbetstiden företer icke obetydliga variationer även

vid läroverk av samma storleksordning. Såsom en orsak härtill må nämnas,

att ett högt antal inackorderade lärjungar medför en betydande ökning

av sköterskans arbete vid läroverket. Likaså påverkas sköterskans arbete

i hög grad av de olikartade sociala förhållandena på läroverksorterna.

Dessa omständigheter synas likväl ej nödvändiggöra ändring av de nuvarande

bestämmelserna om läroverkssköterskornas anställningsförhållanden,

då överstyrelsen äger att medgiva undantag från dessa bestämmelser (§157

mom. 4 läroverksstadgan).

Det ställer sig givetvis ganska svårt att beräkna de merkostnader, som

skulle uppkomma vid bifall till här framlagda förslag, men med ledning av

de önskemål, som uttalats av rektorerna, kan man för budgetåret 1947/48

beräkna den för rikets samtliga allmänna läroverk erforderliga utökningen

av skolsköterskornas arbetstid till sammanlagt 26 veckors heltidstjänst i

början av läsåret samt 3 150 timmars tjänstgöring under läsåret i övrigt.

Kostnaderna för en sålunda beräknad utökning av sköterskornas arbetstid

kunna uppskattas till i runt tal 15 000 kronor.

Statskontoret, som icke vore övertygat om att vid ett planmässigt utnyttjande

av sköterskornas nyligen fastställda arbetstider en utökning av

tjänstgöringen vore motiverad, har icke funnit anledning till erinran mot

den föreslagna arvodeshöjningen för vecko t jänstgöring, under förutsättning

att sköterskas tjänstgöring under sådan vecka omfattade minst 42 timmar.

Arvoden åt bibliotekarier.

Delposten är för närvarande uppförd med 102 800 kronor. Skolöverstyrelsen

har hemställt om höjning av posten med 5 900 kronor med hänsyn

till det fortsatta förstatligandet av kommunala mellanskolor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Arvoden åt biträden på rektor sexpeditionerna.

Denna delpost är för innevarande budgetår uppförd med 146 550 kronor

och disponeras på följande sätt:

Arvoden åt biträden med deltidstjänstgöring å vissa relc
-

torsexpeditioner .................................. kronor 46 550

Arvoden åt övriga biträden .......................... » 100 000

Summa kronor 146 550.

Arvoden åt biträden med deltidstjänstgöring. Ur

denna delpost utgår efter skolöverstyrelsens prövning i varje särskilt fall

dels till 20 av de läroverk, där rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp I, ett

belopp av högst 1 500 kronor för anställande under en tid av omkring

10 månader av arvodesavlönat skrivbiträde med deltidstjänstgöring, dels

och till övriga läroverk, där rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp I, ävensom

till 10 av de läroverk, där rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp II,

ett belopp av högst 1 350 kronor för anställande under en tid av omkring

9 månader av dylikt biträde.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en förstärkning av

ifrågavarande arbetskraft, innebärande att efter överstyrelsens prövning i

varje särskilt fall skulle utgå dels till 10 av de läroverk, där rektorstjänsten

tillhör avlöningsgrupp I, ett belopp av högst 2 000 kronor för anställande

under en tid av omkring 10 månader av arvodesavlönat skrivbiträde med

omkring 3 månaders heltidstjänstgöring och omkring 7 månaders deltidstjänstgöring,

dels till 15 av de läroverk, där rektorstjänsten tillhör avlöningsgrupp

I eller II, ett belopp av 1 500 kronor för anställande under en tid

av omkring 10 månader av dylikt biträde med deltidstjänstgöring, dels ock

till 11 av övriga större läroverk ett belopp av högst 1 350 kronor för anställande

under en tid av omkring 9 månader av sådant biträde med deltidstjänstgöring.

Till stöd för förslaget har överstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

Åtgärden att på de tyngst belastade rektorsexpeditionerna anställa extra

biträden för skrivhjälp och dylikt, varigenom möjliggjorts för rektorerna en

intensifiering av deras huvuduppgift, den pedagogiska och administrativa

ledningen av läroanstalterna, har visat sig synnerligen lämplig. Det anses

allmänt, att en avsevärd lättnad i rektors arbete på expeditionen därigenom

inträtt och att rektor som följd därav kunnat ägna mera tid åt ledningen

av det egentliga skolarbetet. Samtidigt har det emellertid visat sig, att

behov av dylik hjälp i större utsträckning föreligger. Såsom överstyrelsen

i tidigare anslagsäskanden framhållit, är det av vikt, att förstärkning av

arbetskraften på rektorsexpeditionen inträder vid läsårets början och slut.

Vid tiden omkring vårterminens slut skall en stor mängd student- och

realexamensbetyg utskrivas, handlingar och betyg för inträdessökande till

första klassen skola kontrolleras och ordnas, schema för prövningen utskrivas

och delgivas alla sökande och vårterminens betyg införas på lärjunge
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

korten. Under sommaren gäller det att utarbeta statistiska bilagor till årsredogörelsen,

renskriva och avskriva läroverkets räkenskaper, uppgöra

betygstabeller för flyttnings- och inträdessökande och utskriva schemat för

flyttnings- och inträdesprövningarna. När höstterminen börjat skola förändringarna

i lärjungebeståndet registreras i intagnings- och avgångsmatriklarna,

kortregistret över lärjungarna omläggas för det nya läsåret,

omsättningstabellen utarbetas och katalogen redigeras. Härtill komma åtskilliga

göromål av annat slag, av vilka överstyrelsen särskilt vill framhålla

behandlingen av statsstipendieärendena, vilka redan visat sig kräva

en synnerligen ansenlig tid för förberedande och handläggning, samt källskatteuppbörden,

som likaså av allt att döma torde komma att förorsaka

rektorsexpeditionen ett drygt merarbete.

Det kan enligt överstyrelsens mening icke lida något tvivel, att en

förstärkning av arbetskraften på rektorsexpeditionerna vid de högre allmänna

läroverken tillhörande avlöningsgrupperna I och II är väl befogad,

men även vid vissa andra än nämnda läroverk föreligger otvivelaktigt ett

behov av förstärkning av arbetskraften på rektorsexpeditionen. Ett sådant

läroverk är Vasa realskola i Stockholm. I skrivelse till skolöverstyrelsen

har rektor vid nämnda läroverk hemställt, att överstyrelsen ville vidtaga

åtgärd i syfte att bereda rektorsexpeditionen vid Vasa realskola ett kanslibiträde

med halvtidstjänst i likhet med vad som redan är fallet vid ett

antal läroverk av motsvarande storleksordning. Rektor påpekar, att under

läsåren 1943/46 skolans lärjungeantal stigit från 587 till 639 och antalet

klassavdelningar på motsvarande sätt från 20 till 22. Arbetet på rektorsexpeditionen

har som följd härav ökats. Även andra orsaker ha bidragit

till arbetets ansvällning: uppläggandet av ett kortregister över lärjungarna,

verkställande av diverse genom olika myndigheter påkallade utredningar

rörande lärare och lärjungar, åtgärder avseende hälsovård och socialvård

inom skolan, uthyrning av skolans lokaler o. s. v. Överstyrelsen finner framställningen

i hög grad befogad och vill, med hänsyn till att även andra

läroverk torde befinna sig i ett liknande läge, föreslå att vid 5 av de större

läroverk, som ännu icke erhållit något deltidstjänstgörande kanslibiträde,

från och med budgetåret 1947/48 må anställas ett dylikt biträde under en

tid av omkring 9 månader.

Överstyrelsens ifrågavarande förslag skulle medföra en kostnadsökning av

10 800 kronor.

Arvoden åt övriga biträden. Det under denna delpost anvisade

beloppet fördelas av skolöverstyrelsen med iakttagande av följande

grunder.

a. Arvode utgår icke vid läroverk med mindre än 6 klassavdelningar.

b. Vid övriga läroverk utgår såsom grundarvode:

vid statens normalskola...........................kronor 520

» provårsläroverk utom Stockholm.................. » 410

» . » i Stockholm samt vid högre allmänna

läroverket å Kungsholmen i Stockholm............ * 310

» övriga högre allmänna läroverk utom Stockholm..... » 310

» » » » »i Stockholm........ » 220

» realskolor och samrealskolor..................... » 100

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

c. Vid läroverk med minst 7 klassavdelningar utgår härutöver tilläggsarvode,

utgörande 1 krona 25 öre för varje under höstterminen närvarande

lärjunge.

d. Arvode må kunna jämkas uppåt eller nedåt i de fall, diir sådant på

grund av särskilda förhållanden kan befinnas nödigt eller lämpligt.

Skolöverstyrelsen har — vid oförändrade arvodesgrunder — för nästa

budgetår beräknat ett medelsbehov under denna delpost av 109 400 kronor.

Statsläroverkens sekreterareförenmg har i skrivelse den 18 juni 1946 gjort

viss framställning rörande ifrågavarande biträdens arvodesförhållanden.

Efter att ha erinrat om att de nuvarande arvodesgrunderna fastställts år

1939 har föreningen anfört bland annat följande.

Sedan dess har arbetsmängden å rektorsexpeditionerna vuxit i anmärkningsvärd

grad. En nyligen gjord undersökning av förhållandena ger vid

handen, att biträdets arbete i huvudsak omfattar: arkivvård, betygsavskrifter,

betygskataloger för student- och realexamen, inträdes- och flyttningsprövningar,

anordningar av olika slag för samma prövningar liksom

för åhörardagar och föräldramöten, inventarieförteckning (utom för institutionerna),

matriklar över intagna och avgångna lärjungar, tjänstematrikel,

protokoll vid kollegiesammanträden och vid examina, schemata av olika

slag, huvudparten av årsredogörelsen, föreskriven undervisningsstatistik

jämte annan tillfällig sådan för skilda utredningar etc., terminskatalog, uträkning

av lärarnas löner, föreskriven utredning rörande lediga tjänster,

tjänstledigheter och förordnanden, deklarationer för all personal, uppgifter

till militära och andra myndigheter angående elever samt vård av blankettoch

pappersförråd. Vid realskolor bortfaller givetvis en del av dessa göromål.

Vid många läroverk utför biträdet därjämte sådana arbeten som beräkningar

för framställning om extra lärarkrafter för följande läsår (årligen

före 1 maj), lärjungekortens förande och bestyret med elevernas tillval av

ämnen vid flyttning till näst högsta ringen m. m. Tilläggas bör, att ensamt

uträkningen m. m. av lärarnas löner synes kräva omkring 15 timmar i

månaden.

För utförande av ovannämnda och andra expeditionsgöromål kräves

enligt de tidigare berörda, från läroverkens sekreterare inhämtade uppgifter

cirka 400—1 200 timmar per år vid de högre allmänna läroverken och cirka

100—700 timmar vid realskolorna eller i medeltal 634 respektive 276 timmar.

Då på arvodet icke utgår dyrtidstillägg, visar sig timpenningen på

detta sätt endast i undantagsfall uppgå till eller överstiga 2 kronor.

Nyligen har arvodesfrågan för skol läkarnas vidkommande blivit löst på

ett sätt, som synes giva eu rättvis uppskattning av deras värdefulla arbete.

Med full förståelse för att ett rationellt ordnande av rektorsexpeditionernas

uppgifter icke utan vidare kan genomföras utan möjligen måste föregås av

en utredning, omfattande bland annat frågor om biträdenas arbetsuppgifter,

om fixerad arbetstid, nedsättning i tjänstgöringstiden som lärare

in. in., på vilka spörsmål här icke kan ingås, vill föreningen framhålla, att

de nuvarande arvodena för biträdena enligt dess mening både kunna och böra

höjas till minst samma nivå som för skolläkarna, utan att denna åtgärd på

något sätt synes föregripa en eventuell utredning.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I anslutning härtill anhåller föreningen, att ifrågavarande arvoden måtte

från och med budgetåret 1947/48 utgå efter lägst de beräkningsgrunder,

som för närvarande gälla för skolläkare, ävensom att benämningen »biträde

å rektorsexpeditionen» måtte utbytas mot »sekreterare» eller »läroverkssekreterare».

I anledning av sekreterareföreningens framställning har skolöverstyrelsen

hemställt, att en utredning angående ordnandet av arbetet på läroverkens

rektorsexpeditioner måtte komma till stånd. I avvaktan på resultatet av

en sådan utredning syntes endast begränsade åtgärder för förbättrade

arvodesförhållanden för rektorsbiträdena böra vidtagas. Härom anför överstyrelsen:
Statsläroverkens

sekreterareförenings förslag, att arvodena åt sekreterarna

på rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken tills vidare från

och med budgetåret 1947/48 må utgå efter lägst de beräkningsgrunder, som

för närvarande gälla för skolläkare, anser sig överstyrelsen icke kunna utan

föregående utredning tillstyrka. Överstyrelsen är bland annat tveksam, om

de grunder, som för närvarande gälla för bestämmandet av fasta och rörliga

arvoden åt skolläkare och som återfinnas i nådiga brevet den 15 juli 1944,

i sin nuvarande utformning äro ägnade att tillämpas på rektorsbiträdena.

Sålunda tages vid bestämmandet av skolläkarnas arvoden ingen hänsyn

till om läroverket är provårsläroverk, om det är beläget i eller utom Stockholm,

om antalet klassavdelningar uppnår ett visst minimiantal etc., vilka

synpunkter hittills varit bestämmande vid beräkningen av rektorsbiträdenas

arvoden. Även i fråga om storleksordningen av den föreslagna höjningen

måste överstyrelsen hysa tvekan, så länge icke den nödvändiga utredningen

genomförts. Innevarande budgetår har av delposten till arvoden åt skolläkare

m. m. 198 000 kronor anslagits till fasta och rörliga arvoden åt skolläkare,

medan för arvodena åt de här ifrågavarande rektorsbiträdena anslagits

100 000 kronor. En så genomgripande höjning som den i detta fall

behövliga finner sig överstyrelsen icke kunna för närvarande förorda. Däremot

vill överstyrelsen, med hänsyn till vad överstyrelsen i det föregående

anfört om rektorsbiträdenas speciella arbetsförhållanden, föreslå, att sekreterarnas

arvoden uppräknas till en nivå, som enligt överstyrelsens mening

något bättre motsvarar arbetets art och omfattning. Icke minst gäller det

därvidlag att bereda rektorssekreterarna ersättning för de båda i det föregående

omnämnda nytillkomna arbetsuppgifterna, nämligen studiestipendieärendena

och källskatteuppbörden. Arbetet med dessa synnerligen omfattande

ärenden torde även vid de läroverk, där deltidstjänstgörande

kanslibiträden finnas anställda, komma att till största delen åvila rektorssekreterarna

och för dessa befattningshavare utgöra en högst väsentlig

ökning av arbetsbördan.

Överstyrelsen föreslår därefter, att grundarvodena höjas med 50 procent

och att tilläggsarvodena höjas från 1 krona 25 öre till 1 krona 75 öre för

varje under höstterminen närvarande lärjunge. I övrigt föreslås ingen

ändring av grunderna för arvodenas beräkning. Införandet av benämningen

»sekreterare» tillstyrkes av överstyrelsen. Den sålunda förordade arvodes
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151. 47

höjningen har av överstyrelsen beräknats medföra en merkostnad av 46 600

kronor.

Statskontoret har anfört:

Spörsmålet om tillgodoseendet av behovet av biträdeshjälp å rektorsexpeditionerna

kan — såsom överstyrelsen framhållit — icke närmare övervägas

på grundval av föreliggande uppgifter. Tillkomsten år 1944 av kvinnliga

deltidstjänstgörande biträden, till vilkas avlönande för nästkommande

budgetår beräknas nära nog dubbelt så stort belopp som för budgetåret

1944/45, bör ha medfört en icke obetydlig lättnad vid fullgörandet av göromålen

å de mera arbetstyngda rektorsexpeditionerna. I detta sammanhang

må beaktas, att då anslag första gången beviljades till kvinnlig biträdeshjälp,

minskning icks skedde av tidigare till rektorsbiträden anvisade medel.

Om och i vilken utsträckning rektors närmaste man likväl fått sina åligganden

utökade framgår icke av handlingarna, och möjligheter för bedömande

av förutsättningarna för en höjning av arvodena i fråga saknas fördenskull.

Under åberopande härav och då överstyrelsen äger att jämka

arvode uppåt eller nedåt »i de fall, där sådant på grund av särskilda förhållanden

kan befinnas nödigt eller lämpligt», kan statskontoret icke för

närvarande tillstyrka bifall till överstyrelsens förslag om en generell höjning

av grundarvodena med 50 procent och av tilläggsarvodena med 40 procent.

Särskilda arvoden vid provårsläroverk.

Denna delpost är för innevarande budgetår uppförd med 178 800 kronor.

Provårskurser äro för närvarande anordnade vid 11 allmänna läroverk, varjämte

provårsutbildning även äger rum vid 4 folkskoleseminarier.

Enligt § 55 mom. 9 punkten 17 d) civila avlöningsreglementet och § 52

mom. 4 punkten 13 civila icke-ordinariereglementet skall ordinarie och extra

ordinarie ämneslärare vid provårsläroverk, därest han icke förordnats att för

minst en termin vara föreståndare för provårskursen, utöver honom eljest

tillkommande avlöningsförmåner åtnjuta särskild ersättning med 360 kronor

för år. Detta belopp sänktes genom Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1941

till 300 kronor. Samtidigt sänktes ersättningarna för handledning, vilka

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 skulle utgå med 180 kronor per

termin för tvåterminskandidat och 300 kronor för enterminskandidat, till

100 kronor respektive 200 kronor.

Skolöverstyrelsen har — under hänvisning till vad överstyrelsen redan

föregående år anfört i frågan (se propositionen 1946: 142, sid. 41 f.) — ånyo

hemställt, att ifrågavarande ersättningar från och med budgetåret 1947/48

åter skola utgå enligt i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinariereglementet

samt genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1939 fastställda

grunder. Vid bifall till detta förslag har överstyrelsen beräknat anslagsbehovet

för nästa budgetår till 221 400 kronor, vilket innebär en höjning

med 42 600 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

Särskilda arvoden vid statens aftonskola.

Skolöverstyrelsen har föreslagit oförändrad medelsanvisning, 6 100 kronor,

under denna delpost.

Arvode åt biträdande föreståndarinna. Personlig

lönefyllnad åt vissa rektorer.

Dessa delposter äro nu uppförda med 1 200 kronor respektive 10 500

kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit oförändrad medelsanvisning.

Jag biträder skolöverstyrelsens förslag om uppförande av delposterna

till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, tillsynslärare

och personliga tilläggsarvoden åt första

lärarinnor med respektive jf50 kronor, 12 250 kronor och 600 kronor.

Jag har tidigare i fråga om småskoleseminarierna och de högre tekniska

läroverken förordat en höjning av det till skolsköterskorna utgående veckoarvodet

under heltidstjänstgöring från 75 kronor till 100 kronor. Jag tillstyrker

därför nu motsvarande förslag för de allmänna läroverkens vidkommande.

Jag har vidare blivit övertygad om nödvändigheten av att

möjligheter skapas för överstyrelsen att i ökad omfattning medgiva utsträckning

av den i läroverksstadgan föreskrivna normal tjänstgöringen för

sköterskorna. Då jag icke funnit anledning till erinran beträffande överstyrelsens

beräkningar av medelsbehovet vare sig för detta ändamål eller i

övrigt under delposten till arvoden åt s kolläkare m. m., torde

densamma för nästa budgetår böra uppföras med 325000 kronor, varav

203 000 kronor skulle belöpa å arvoden åt skolläkare och 122 000 kronor

å arvoden åt deltidsanställda skolsköterskor.

Jag tillstyrker en ökning av anslagsmedlen till arvoden åt bibliotekarier

med 5 900 kronor till 108 700 kronor.

Beträffande delposten till arvoden åt biträden på rektor sexpeditionerna

föreligga förslag dels om användning i ökad utsträckning

av deltidstjänstgörande kanslibiträden å de större rektorsexpeditionerna,

dels ock om höjning av arvodena till övriga biträden, vilka hädanefter

skulle erhålla benämningen sekreterare. Den förstnämnda åtgärden

utgör ett led i strävandena att befria särskilt arbetstyngda rektorer från

mera rutinmässiga expeditionsgöromål, varigenom de kunna få tillfälle att

i ökad omfattning ägna sig åt den viktiga pedagogiska sidan av sin verksamhet.

Jag biträder detta förslag, vars genomförande skulle föranleda en

ökad medelsanvisning med 10 800 kronor.

Arvodena åt övriga biträden (»rektors skrivbiträden») utgå för närvarande

vid läroverk med minst 7 klassavdelningar med dels ett fast grund
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

arvode, bestämt till olika belopp för olika slag av läroverk, och dels ett

tilläggsarvode, utgörande 1 krona 25 öre för varje under höstterminen

närvarande lärjunge. Vid läroverk med 6 klassavdelningar utgår endast

grundarvode och vid läroverk med mindre än 6 klassavdelningar utgår

icke något arvode. Statsläroverkens sekreterareförening har framhållit angelägenheten

av en förbättring av ifrågavarande personals anställningsförhållanden

och av att en utredning kommer till stånd rörande frågan om ett

rationellt ordnande av arbetet på rektorsexpeditionerna. Såsom en provisorisk

åtgärd har föreningen anhållit, att arvodena åt ifrågavarande biträden

måtte bestämmas att utgå efter lägst de för skolläkarnas arvoden gällande

grunderna. Skolöverstyrelsen, som likaledes funnit en utredning av

hithörande frågor böra komma till stånd, har i avvaktan å resultatet av

denna icke ansett sig kunna tillstyrka den av sekreterareföreningen ifrågasatta

anordningen utan i stället förordat en höjning av grundarvodena med

50 procent och av tilläggsarvodet med 50 öre till 1 krona 75 öre.

För egen del är jag övertygad om att de nuvarande arvodena icke giva

rättvisa åt det många gånger omfattande och krävande arbete, som åvila

ifrågavarande biträden. Jag delar emellertid även den framförda uppfattningen,

att ett mera definitivt ställningstagande till frågan om avvägningen

av ifrågavarande arvoden bör föregås av en utredning av hela spörsmålet

om organisationen av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner. Jag

ämnar därför föranstalta om en dylik utredning. I avvaktan på utredningens

resultat synes emellertid en provisorisk förbättring av förevarande arvoden

böra komma till stånd. Jag finner det av överstyrelsen därutinnan framlagda

förslaget utgöra en lämplig och rimlig lösning. Jag biträder därför

detsamma. Mot de beräknade merkostnaderna för ett genomförande av

förslaget, 46 600 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. För

undvikande av förväxling med de deltidstjänstgörande kanslibiträdena å

vissa rektorsexpeditioner synes lämpligt att nu ifrågavarande biträden i

fortsättningen benämnas sekreterare. I anslutning därtill bör förevarande

delpost i fortsättningen rubriceras »arvoden åt sekreterare m. in.». Vid

bifall till vad jag sålunda förordat bör denna delpost uppföras med 213 350

kronor, eller, för avrundning av anslagspostens slutsumma, med 213 400

lcronor, varav 57 400 kronor böra avses för arvoden åt biträden med deltidstjänstgöring

och 156 000 kronor för arvoden åt sekreterare.

Överstyrelsen har upprepat sitt förslag från föregående år om ett återförande

av de s ii r s k i 1 d a arvodena vid pro vårsläroverken

till de belopp, varmed de utgingo före budgetåret 1941/42. Såsom

framgår av det följande har överstyrelsen vidare föreslagit viss ökad

medelsanvisning i syfte att möjliggöra en ytterligare minskning av undervisningsskyldigheten

för lärare, vilkens tid i större utsträckning tagcs i anspråk

för lärarkandidaters handledning. Sistnämnda förslag anser jag mig

icke kunna biträda. Jag är nämligen av den uppfattningen, att i nuvarande

Hili an g till riksdagens protokoll W/f7. 1 sand. Nr 151.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

läge med bristande tillgång på lärare erforderlig kompensation för prov’årshandledarnas

merarbete främst bör givas formen av kontant ersättning.

Jag anser mig därför böra förorda, att de särskilda arvodena vid provårsläroverken

återföras till samma nivå som tidigare. Förevarande delpost

bör alltså för nästa budgetår i enlighet med överstyrelsens förslag uppföras

med 221 400 kronor.

Jag biträder slutligen överstyrelsens förslag om uppförande av delposterna

till särskilda arvoden vid statens aftonskola,

arvode åt biträdande föreståndarinna samt personlig

lönefyllnad åt vissa rektorer med oförändrade

belopp eller 6 100 kronor, 1 200 kronor respektive 10 500 kronor.

Förevarande anslagspost bör alltså vid bifall till vad jag förordat för

nästa budgetår uppföras med (450 + 12 250 -j- 600 -+- 325 000 -f- 108 700 +

+ 213 400 + 221 400 + 6 100 + 1 200 + 10 500 =) 899 600 kronor, innebärande

en ökning med 177 300 kronor.

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med förslagsvis

7 415 000 kronor.

Ämneslärare.

Såsom av det föregående framgår, beräknar skolöverstyrelsen antalet klassavdelningar

vid de allmänna läroverken under läsåret 1947/48 under förutsättning

att alltjämt inga spärråtgärder vidtagas till 2 637, vilket innebär

en ökning med 159. Härvid har hänsyn tagits till sådana organisatoriska

förändringar, som sammanhänga med förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Höjningen av antalet klassavdelningar beräknas medföra en ökning

av de erforderliga undervisningstimmarna med så mycket som svarar mot

186 ämneslärare med full tjänstgöring. Då överstyrelsen förut föreslagit inrättande

av 12 nya lektors-, 107 nya adjunkts-, varav dock endast 104 tills

vidare skulle uppehållas, och 28 nya ämneslärarinnetjänster samt tillsättande

av en vakant lektorsbefattning vid statens normalskola, skulle antalet

icke-ordinarie ämneslärare med full tjänstgöring, för närvarande 593, uppgå

till (593 + 186 — 12 — 104 — 28 — 1 =) 634.

Jag erinrar vidare om att överstyrelsens tidigare av mig tillstyrkta förslag

om uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning i tyska, engelska

och franska beräknats höja detta antal med 50 till 684. Skolöverstyrelsen

framhåller nu, att detta antal bör ytterligare ökas dels av vissa skäl, som

sammanhänga med den från och med innevarande läsår genomförda omläggningen

av språkföljden i realskolan, dels ock med hänsyn till önskvärdheten

av att skapa möjligheter till ytterligare nedsättning av undervisningsskyldigheten

för lärare vid provårsläroverk, vilka äro särskilt betungade med handledning

av provårskandidater. Överstyrelsen har i nämnda hänseenden anfört

i huvudsak följande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kiingl. Maj:ts proposition nr 151.

Den sista årsgruppen lärjungar på den femåriga realskollinjen med tyska

som begynnelsespråk tillhör innevarande läsår klass 2De läsa i denna klass

av de främmande språken endast tyska liksom i klass l5, och först i klass 3r’

skola de börja med engelska. Det kan beräknas, att en del av dessa lärjungar

vid slutet av vårterminen 1947 eller vid flyttningsprövningarna vid början

av höstterminen 1947 icke erhålla flyttning till klass 3\ Dessa kvarsittare,

som alltså icke läst någon engelska, skulle under läsåret 1947/48 i klass 25

komma att sammanföras med sådana elever, som haft engelska som begynnelsespråk

och alltså studerat detta ämne ett helt år. En sådan sammanslagning

synes överstyrelsen icke möjlig. I de allra flesta fall torde den icke

heller behöva tillgripas, enär ifrågavarande kvarsittare lämpligen kunna överflyttas

till första klassen av den fyraåriga realskollinjen, vilken linje vid de

flesta läroverk med femårig linje förekommer jämsides med denna. Endast

på ett fåtal orter med femårig linje — nämligen Strömstad, Trelleborg, Vadstena

och Piteå, på vilken senare plats överstyrelsen dock föreslagit upprättande

av en fyraårig realskollinje — saknas fyraårig linje,varför den nämnda

möjligheten till överflyttning här icke föreligger. T dessa fall torde för de

kvarsittare, det här kan komma att gälla, särskild undervisning i tyska böra

anordnas. För behovet beräknar överstyrelsen för instundande läsår (3 X 6

=) 18 timlärartimmar eller, med avrundning uppåt, 1 lärare med full tjänstgöring.

Det torde icke kunna undvikas, att specialundervisning i tyska och

engelska jämväl under de närmaste åren övergångsvis anordnas för dessa lärjungar,

så att de bli i stånd att i realskolan följa hittills gällande studiegång.

De finansiella konsekvenserna härav bli dock obetydliga.

Möjligen kunna liknande anordningar befinnas påkallade ytterligare i ett

och annat fall. I Stockholms norra stadsdelar finnas sålunda icke mindre än

5 gossläroverk med endast femårig linje. Kvarsittarna vid dessa läroverk

kunna måhända bliva tillräckligt många för att motivera upprätthållandet

vid något av läroverken av en klassavdelning av den äldre typen med tyska

som nybörjarspråk. Överstyrelsen vill senare hos Ivungl. Maj:t göra framställning

om de övergångsanordningar, som kunna visa sig erforderliga. Det synes

dock knappast nödvändigt att med tanke därpå höja kostnadsberäkningen.

Införandet av engelska som nybörjarspråk kommer även att medföra en

bestående ändring i grunderna för anslagsberäkningen. Antalet veckotimmar

för undervisning i läroämnen i klass 25, som enligt kungörelsen nr 110/1933

uppgick till 27, har nämligen genom kungörelsen nr 557/1946 i samband

med införandet av engelska som nybörjarspråk höjts till 28. Då antalet

klassavdelningar i klass 2''1 av överstyrelsen beräknats till 206, inträder en

ökning av undervisningsbehovet i läroämnen med 206 veckotimmar eller avrundat

8 heltidstjänstgörande lärare. Med eu genomsnittskostnad av 5 481

kronor per lärare (extra adjunkt på F-ort) innebär detta en kostnadsökning

av i runt tal 44 000 kronor.

Jämlikt § 133 mom. 9 gällande läroverksstadga må bland annat för lärare,

vilkens tid i större utsträckning tages i anspråk för lärarkandidaters handledning,

där förhållandena det medgiva, de stadgade lägsta timtalen för liirarcs

undervisningsskyldighet per vecka kunna minskas, dock icke utan skolöverstyrelsens

medgivande med mera än två undervisningst immar i veckan. För

att möjliggöra, eu dylik sänkning av undervisningsskyldigheten för prova rshandledare

har överstyrelsen sedan gammalt till varje provärsliirovcrk utöver

den lärarkrait, som normalt skulle kommit läroverket till godo, anslagit ett

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

mindre antal veckotimmar, uppgående till omkring J/L> veckotimme för varje

ordinarie lärare vid läroverket. För samtliga 11 pro vårsläroverk har innevarande

år för ändamålet beräknats ett behov av 180 veckotimmar. Erfarenheten

har emellertid tydligt givit vid handen, att den hittills tillämpade genomsnittliga

minskningen av provårslärarnas undervisningsskyldighet knappast

motsvarar den genomsnittliga ökningen av deras arbetsbörda. De insända

uppgifterna om den enligt provårsläroverkens rektorer behövliga mertilldelningen

av lärarkraft vid dessa läroverk sluta på ett önskemål om sammanlagt

392 veckotimmar. Överstyrelsen, som finner en höjning av denna

storleksordning väl motiverad, föreslår, att den här ifrågavarande tilldelningen

av lärarkraft till provårsläroverken för nedbringande av de mest anlitade

provårshandledarnas undervisningsskyldighet beräknas till det dubbla mot

innevarande år, således 360 veckotimmar. Därigenom skulle det bli möjligt

att genomsnittligt kompensera varje ordinarie lärare vid provårsläroverken

med omkring 1 veckotimme. För genomförande av den sålunda föreslagna

åtgärden kräves en lärarkraft av 180 veckotimmar, motsvarande omkring 7

heltidstjänstgörande lärare. Överstyrelsen vill i detta sammanhang erinra

om att 1945 års riksdag (riksdagens skrivelse 1945: 481 sid. 4) ansett det

önskvärt, att lärarkandidaterna genom timlärarförordnanden erhölle ytterligare

ekonomisk kompensation och att denna i viss omfattning tillämpade

anordning därför för framtiden borde utnyttjas i ökad utsträckning.

StntsJwntoret har i anledning av vad överstyrelsen anfört rörande önskvärdheten

av en minskning av undervisningsskyldigheten för vissa lärare vid

provårsläroverk erinrat om de till ifrågavarande lärare utgående särskilda

arvodena samt vidare anfört följande.

Statskontoret kan icke finna tillfredsställande, att provårsläroverkens lärarpersonal

på detta sätt kompenseras för den vid dessa läroverk mera arbetskrävande

tjänstgöringen eller för merarbete på grund av handledning av lärarkandidater

dels genom minskning av undervisningsskyldigheten och dels genom

särskilda ersättningar. För beredande av erforderlig kompensation bör

enligt statskontorets mening väljas antingen den ena eller den andra av berörda

kompensationsmöjligheter men icke båda. Överstyrelsens förslag gör

det därför angeläget att, innan den nya löneregleringen träder i kraft, till närmare

övervägande upptaga spörsmålet i fråga.

Vid bifall till överstyrelsens nu angivna förslag skulle alltså för nästa budgetår

erfordras sammanlagt (684 + 1 + 8 + 7 =) 700 icke-ordinarie ämneslärare

med full tjänstgöring. Kostnaderna härför ha av överstyrelsen beräk
-

nats sålunda:

Grundavlöningar åt icke-ordinarie lärare.............. kronor 6 114 200

Avlöningsförhöjningar till lärare i högre löneklass ...... » 155 000

Kallortstillägg .................................... » 15 000

Ersättning åt läraren i ryska vid nya elementarskolan » 8 928

Ersättningar åt extra lärare och timlärare för efter vårterminens

slut förrättade prövningar................ » 500

Ersättningar för föreläsningar i sexuella frågor........ »_4 200

Summa kronor 6 297 828.

Sistnämnda belopp har ansetts böra avrundas till 6 298 000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

I posten till grundavlöningar åt ieke-ordinarie lärare ingår ett belopp av

158 200 kronor till avlöningar till lärare i praktiska läroämnen

vid inbyggda praktiska realskollinjer. För närvarande

finnas 35 sådana linjer, nämligen 32 handelslinjer, 2 tekniska linjer och 1

huslig linje. Överstyrelsen beräknar, att ytterligare 4 handelslinjer komma

att upprättas under nästa budgetår. Vidare beräknar överstyrelsen, att 13

extra ordinarie adjunkter skola undervisa i såväl teoretiska som praktiska

läroämnen, varjämte för undervisning i praktiska läroämnen även 8 extra

adjunkter beräknas skola tagas i anspråk.

I detta sammanhang har överstyrelsen — under erinran om att första

årskurs av praktisk linje må anordnas vid ett minimiantal av 5 anmälda

lärjungar — framhållit, att icke alla lärjungar deltaga i vissa ämnen på

dessa linjer, t. ex. franska, manlig slöjd och hushållsgöromål, varför det

kan inträffa, att elevantalet i något ämne blir mycket obetydligt. Ehuru

därvid vanligtvis samundervisning med lärjungar i andra klassavdelningar

kunde ordnas, syntes det dock önskvärt, att överstyrelsen erhölle bemyndigande

att föreskriva, att undervisning i frivilligt ämne eller övningsämne

på praktisk linje icke skulle anordnas, om antalet deltagare vore särskilt

obetydligt.

I detta sammanhang torde jag få anmäla en av skolöverstyrelsen den

23 januari 1947 gjord framställning, vari bland annat hemställes om införande

vid de allmänna läroverken, folk- och småskoleseminarierna samt

de högre kommunala skolorna av en fast befordringsgång för de icke-ordinarie

ämneslärarna, innebärande, att extra ordinarie anställning skulle efter

fyra terminers tjänstgöring kunna vinnas dels av lärare, som avlagt för

adjunktstjänst föreskriven akademisk examen och genomgått provårsutbildning,

i lönegraden Eo 21 samt av lärare med dylik examen men utan

provårsutbildning i lönegraden Eo 20, dels ock av lärare med examen

från högre lärarinneseminarium i lönegraden Eo 18. Överstyrelsen har därvid

anfört i huvudsak följande.

Att i själva verket starka skäl kunna anföras för extra ordinarie anställning

för lärare utan avslutad lärarutbildning framgår bland annat av eu

översikt över de för läsåret 1946/47 vid de allmänna läroverken tjänstgörande

extra lärarna. Antalet extra adjunkter i teoretiska läroämnen enligt

en beräkning, grundad på läroverkslärarnas riksförbunds årsbok för

nämnda läsår, utgör 395. Av dessa hava 173 filosofisk ämbetsexamen och

provårsutbildning, varav 165 med minst fyra terminers tjänstgöring (läsåret

1946/47 i dess helhet inräknat) och 8 med mindre än denna tjänstgöringstid.

Övriga 222 hava filosofisk ämbetsexamen men icke provårsutbildning,

varav 183 med minst fyra terminers tjänstgöring och 39 med

mindre än denna tjänstgöringstid. Av dessa 395 nu tjänstgörande extra

adjunkter skulle alltså för kommande läsår enligt det framförda förslaget

165 kunna automatiskt vinna anställning såsom extra ordinarie adjunkter

i lönegrad Eo 21 och 183 i lönegrad Eo 20, under det att 47 icke oinedel
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

bart skulle kunna vinna extra ordinarie anställning. Av de 183 extra

adjunkterna med filosofisk ämbetsexamen och minst fyra terminers tjänstgöring

men utan provårsutbildning äro 57 födda 1912 eller tidigare och

av de 39 extra adjunkterna med filosofisk ämbetsexamen men utan provårsutbildning

och utan fyra terminers tjänstgöring äro 6 födda 1912 eller

tidigare. För dessa (57 + 6 =) 63 lärare är det sålunda av största betydelse

att snarast erhålla pensionsberättigande befattningar.

Härav torde framgå, att redan åldersfördelningen hos de extra lärarna

utan provår utgör ett skäl att möjliggöra extra ordinarie anställning för

denna lärarkategori. Därtill kommer nu önskvärdheten att med hänsyn

till den hotande lärarbristen locka akademiskt utbildade att ägna sig åt

läroverkslärarbanan, varvid även avses lärartjänster vid folk- och småskoleseminarierna

samt de högre kommunala skolorna.

För den under avveckling stående kategorien lärare med examen från

högre lärarinneseminarium borde då på motsvarande sätt extra ordinarie

anställning kunna automatiskt vinnas efter fyra terminers tjänstgöring

och i samma lönegrad, som nu gäller för extra ordinarie ämneslärarinna,

Eo 18.

Över skolöverstyrelsens ifrågavarande förslag ha utlåtanden inhämtats

av allmänna lönenämnden och statskontoret.

Allmänna lönenämnden har funnit önskvärt, att även lärarpersonalen

vid de högre skolorna erhåller en reglerad befordringsgång, och har även

ansett skäligt, att denna befordringsgång normalt skulle leda fram till

extra ordinarie anställning senast efter fyra terminers tjänstgöring. Den

närmare utformningen av befordringsgången bör emellertid enligt lönenämndens

mening ske efter samma grundläggande principer, som 1944

års personalutredning ansett sig böra följa vid framläggandet av sina

förslag beträffande biträdes- och amanuenspersonalen. Det syntes därför

lönenämnden önskvärt, att förevarande spörsmål kunde bli föremål för

prövning av sagda utredning.

Statskontoret har för sin del uttalat, att ämbetsverket icke ville ställa

sig principiellt avvisande till tanken att bereda lärare extra ordinarie

anställning före genomgång av provår. Emellertid kunde statskontoret icke

förorda överstyrelsens förslag, att lärarna skulle placeras i 20 lönegraden

— eller med provårsutbildning i 21 lönegraden — redan efter två års

tjänstgöring. Beaktas finge, att enligt den befordringsgång för amanuenspersonal,

varom förslag framlagts till innevarande års riksdag, 51/* års

tjänstgöring normalt beräknades för erhållande av extra ordinarie tjänst

i 20 lönegraden. För de s. k. lärda verkens amanuenser skulle visserligen

väntetiden begränsas till 3 år, men som villkor härför komme då att gälla,

att vederbörande avlagt licentiatexamen, vilken examen lärarna regelmässigt

icke torde ha avlagt på detta stadium av sin bana. Då statskontoret för sin

del hade svårt att föreställa sig, att bärande skäl kunde förebringas för att

bereda läraraspiranter en väsentligt gynnsammare befordringsgång, än som

föreslagits för aspiranter till statlig tjänst i övrigt, kunde statskontoret

opaginerad Kontrollera mot PDF

OO

Kungl. Majrts proposition nr 151.

icke tillstyrka, att förslaget om beredande av extra ordinarie anställning

upptoges utan att samtidigt befordringsgången anpassades efter vad som

kunde komma att gälla för aspiranter inom förvaltningstjänsten. Frågan

härom syntes böra bli föremål för närmare övervägande, eventuellt av''

1944 års personalutredning.

Övning slär are.

Teckning och välskrivning. För innevarande budgetår

ha medel anvisats till 5 016 veckotimmar, varav 66 veckotimmar för frivillig

teckning. 4 timmar ha icke tagits i anspråk. För nästa budgetår

räknar överstyrelsen med en automatisk ökning av 394 veckotimmar till

5 410 veckotimmar, varav alltjämt endast 66 för frivillig undervisning.

Musik. För innevarande budgetår ha medel anvisats till 2 578 veckotimmar.

För nästa budgetår räknar överstyrelsen med en automatisk

ökning av timantalet med 191, varjämte överstyrelsen funnit önskvärt, att

ytterligare 100 veckotimmar kunde ställas till förfogande, varigenom det

sammanlagda timantalet skulle uppgå till (2 578 + 191 +100 =) 2 869.

Beträffande det sistnämnda förslaget har överstyrelsen anfört följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 (jfr propositionen

1945: 232 s. 53 f.) föreslog överstyrelsen, att 1933 års undervisningsplan för

ämnet musik skulle i viss utsträckning genomföras, och beräknade för ändamålet

en ökning av antalet erforderliga veckotimmar med 614. Departementschefen

ansåg sig emellertid icke kunna biträda nämnda förslag, dels

av statsfinansiella skäl, dels av hänsyn till att frågan om musikundervisningens

anordnande och andra därmed sammanhängande spörsmål vore

föremål för övervägande inom olika sakkunnigutredningar och att det följaktligen

vore befogat att ännu någon tid ställa sig avvaktande i dessa frågor.

Överstyrelsen kan icke underlåta att ånyo framhålla, att det för ämnet

musik disponibla antalet timmar för närvarande är ytterst snävt tillmätt.

Läroverkens önskemål om tilldelning av musiktimmar kunna därför icke

tillfredsställas. Innevarande läsår skulle mer än 200 veckotimmar ytterligare

behövts för att täcka de av rektorerna anmälda behoven av musikundervisning.

För att i någon mån kunna tillmötesgå dessa önskemål, vilka

överstyrelsen finner väl befogade, föreslår överstyrelsen en måttlig höjning

av musikanslaget utöver den automatiska och beräknar för ändamålet 100

veckotimmar.

Statskontoret har icke ansett sig kunna förorda anvisande av medel till

den av överstyrelsen föreslagna förstärkningen av musikundervisningen.

G y m n a s t i k med le k och i d r o 11. För innevarande budgetår

ha medel anvisats till sammanlagt 5 144 veckotimmar, varav 200

timmar i hållningsrättande gymnastik. För nästa budgetår räknar överstyrelsen

med en automatisk ökning av timantalet med 356, varjämte överstyrelsen

föreslagit anvisande av medel dels till ytterligare 50 veckotimmars

hållningsrättande gymnastik dels ock, i syfte att möjliggöra en minskning

av gymnastikavdelningarnas storlek, till ytterligare 500 veckotim
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

mars undervisning. Sistnämnda förslag grundar sig på en av svenska gymnastiklärarsällskapet

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 september 1946

gjord framställning i ämnet, av vilken inhämtas i huvudsak följande.

I framställningen erinras inledningsvis om den undersökning av gymnastikavdelningarnas

storlek i ett flertal europeiska länder, som i slutet av

1930-talet företogs av svenska gymnastiklärarsällskapet. Det befanns då,

att i intet annat av de undersökta länderna gymnastikavdelningarna i de

allmänna läroverken och de mot dem svarande skolformerna voro så stora

som i Sverige.

Enligt en av skolöverstyrelsen hösten 1945 verkställd utredning förekommo

under läsåret 1945/46 vid de allmänna läroverken 1 231 gymnastikavdelningar,

av vilka 489, d. v. s. omkring 40 procent, bestodo av 50

lärjungar eller mera. Gymnastiklärarsällskapet betecknar situationen som

ohållbar.

Sällskapet framställer tre alternativa förslag till nedbringande av gymnastikavdelningarnas

storlek. Det längst gående förslaget, i framställningen

kallat »det pedagogiskt riktiga», syftar till största möjliga överensstämmelse

mellan klassavdelning och gymnastikavdelning och kräver för sitt

genomförande vid samtliga högre läroanstalter en ökning av gymnastikundervisningen

med omkring 2 800 undervisningstimmar, varjämte erfordras

omkring 100 nya gymnastiksalar och 50 nyinrättade lärartjänster.

Enligt det andra alternativet, kallat »det nödvändiga», skulle antalet lärjungar

i gymnastikavdelningarna icke överstiga 50. För att genomföra

detta behövas, utöver vad som nu står till förfogande, omkring 2 000

undervisningstimmar, 80 gymnastiksalar samt 30 gymnastiklärartjänster.

Det sista alternativet, benämnt »det nu genomförbara», innebär ett provisorium.

Det förutsätter icke någon nybyggnad av gymnastiklokaler utan

endast en ökning av antalet undervisningstimmar och gymnastiklärartjänster,

nämligen med något mer än 1 100 timmar och 13 lärare. För de allmänna

läroverkens vidkommande framgår den behövliga ökningen av antalet

gymnastikavdelningar, gymnastiksalar och gymnastiklärartjänster för

genomförande av de olika förslagen av följande sammanställning, vilken

bygger på de av sällskapet framlagda resultaten.

Allmänna läroverken

Antal

ht 1945

Ö k

alt. 1

ning en

alt. 2

ligt

alt. 3

Undervisningsavdelningar..............

1231

555

409

227

Gymnastiksalar....................

149 1

73

62

—

Gymnastiklärartj änster................

240

37

26

9

1 Förhyrda lokaler ej medräknade.

Skolöverstyrelsen framhåller i anslutning till gymnastiklärarsällskapets

förslag, att det för närvarande är omöjligt att framställa mer vittgående

förslag till gymnastikundervisningens befrämjande med hänsyn till den begränsade

tillgången på lokaler och lärare. Överstyrelsen anser sig därför icke

kunna biträda sällskapets båda första alternativa förslag". Det tredje alternativet,

vilket för de allmänna läroverkens vidkommande skulle medföra

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

en ökning av antalet undervisningsavdelningar med 227, motsvarande omkring

840 veckotimmar, har överstyrelsen däremot ansett sig kunna lägga

till grund för sin egen framställning i ämnet. Överstyrelsen framhåller, att

en sådan ökning av timantalet skulle medföra en välbehövlig förstärkning

av gymnastikens ställning vid våra läroverk. Därigenom skulle möjliggöras

ett avskaffande av de s. k. blandade gymnastikavdelningarna (avdelningar

med både gossar och flickor) och en nedskärning av avdelningarnas

storlek, vilket vore särskilt angeläget i fråga om nybörjarundervisningen.

Överstyrelsen föreslår därför, att antalet för gymnastikundervisningen anslagna

timmar under de närmaste tre budgetåren successivt ökas till 900

timmar utöver vad den rent automatiska ansvällningen av undervisningen

kan komma att kräva, varvid 500 timmar borde anvisas redan för nästa

budgetår och ytterligare 200 timmar för ett vart av budgetåren 1948/49

och 1949/50. Överstyrelsen framhåller såsom önskvärt, att statsmakterna

redan nu i princip godtaga treårsplanen i dess helhet. Vidare anför överstyrelsen

följande.

Överstyrelsen är icke övertygad om att de timmar, som genom en dylik

utökning av anslaget skulle tillföras läroverken, i verkligheten skulle komma

de läroverk till godo, som hade det största behovet av en förstärkning.

Det är tvärtom sannolikt, att åtskilliga av de läroverk, som bäst behövde

en nedskärning av gymnastikavdelningarnas storlek, på grund av brist på

lokaler eller lärarkraft icke skulle kunna tillgodogöra sig ett utökat anslag.

Men överstyrelsen kan icke tillmäta denna invändning avgörande vikt. Innevarande

hösttermin, då det beviljade anslaget varit av normal storlek

och läroverkens anslagsäskanden följaktligen begränsats till det oundgängligen

nödvändiga, överstiga rektorernas önskemål med icke mindre än 315

timmar den erhållna tilldelningen. Man kan därför taga för givet, att ett

betydligt antal nya gymnastiktimmar redan nu skulle kunna effektivt utnyttjas,

liksom man kan räkna med att från läroverkens sida allt kommer

att göras för att bereda utrymme för de ytterligare timmar, som kunna

ställas till läroverkens disposition för nedbringande av gymnastikavdelningarnas

storlek.

Kostnaderna för ett genomförande av förslaget ha för nästa budgetår för

läroverkens del beräknats till i runt tal 100 000 kronor.

Såsom under punkterna 102—104 och 234 i årets åttonde huvudtitel berörts,

har motsvarande förslag till gymnastikundervisningens befrämjande

framlagts även beträffande de högre kommunala läroanstalterna. Förslagets

innebörd för dessas vidkommande framgår av följande tablå.

Skolform

Ökning av an- talet gymna- stiktimmar

Kostnadsök- ning i

kronor

I)iirav

1947/48

Statsbidrag

kronor

Kommunala flickskolor........

100

21 000

12 000

9 400

» mellanskolor......

Öl'')

20 000

11 000

8 000

Praktiska mellanskolor........

10

2 000

1 200

900

Högre folkskolor...........

40

8 500

5 000

3 900

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Statskontoret har avstyrkt förslaget och därvid anfört följande.

Gymnastikövningarna åsyfta, enligt de av överstyrelsen utfärdade anvisningarna

för undervisningen, i första hand att tillgodose elevernas rörelsebehov

och kompensera de nackdelar i hygieniskt avseende, som det stillasittande

arbetet i skolan och hemmet medför. Mot bakgrunden av det

sålunda angivna väsentliga ändamålet med undervisningen har statskontoret

svårt föreställa sig, att några nämnvärda nackdelar skulle vara förenade

med det hittills tillämpade systemet att sammanföra olika klassavdelningar

till en gymnastikavdelning. Ett frångående härav, vare sig

generellt eller undantagsvis, är enligt statskontorets mening i nuvarande

läge icke motiverat. Ämbetsverket föreställer sig också, att det finnes åtskilliga

andra spörsmål av betydligt större angelägenhetsgrad, som vänta

på sin lösning. Statskontoret får därför avstyrka överstyrelsens hemställan

1 denna del.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost för undervisningen

i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott har vid

bifall till överstyrelsens förslag för nästa budgetår beräknats komma att

uppgå till 1 105 000 kronor.

Manlig slöjd. För innevarande budgetår ha medel anvisats till 1 658

veckotimmar. För nästa budgetår räknar överstyrelsen med en automatisk

ökning av timantalet med 88 till 1 746 veckotimmar. Vidare har överstyrelsen

föreslagit, att 12 extra ordinarie lärarbefattningar i manlig slöjd måtte

inrättas från och med nästa budgetår, vilket beräknats medföra en merkostnad

av i runt tal 2 000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för nästa budgetår

ha beräknats till 290 000 kronor.

Kvinnlig slöjd. För innevarande budgetår ha medel anvisats till

2 025 veckotimmar. För nästa budgetår räknar överstyrelsen med en automatisk

ökning av timantalet med 190, varjämte överstyrelsen ånyo hemställt

om anvisande av medel till 50 veckotimmars frivillig undervisning i kvinnlig

slöjd. De sammanlagda kostnaderna ha för nästa budgetår beräknats till

252 000 kronor, varav i runt tal 10 000 kronor för den frivilliga undervisningen.

Beträffande den frivilliga undervisningen i ämnet har överstyrelsen

anfört följande.

Ansökningar om medelsanvisning för frivillig undervisning i kvinnlig slöjd

ha även innevarande år ingått till överstyrelsen. En sådan ansökan från rektorsämbetet

vid högre allmänna läroverket i Kalmar har den 27 september

1946 med tillstyrkan överlämnats till Kungl. Maj:t. Vid samrealskolan i

Angby i Stockholm är intresset för den kvinnliga slöjden likaledes mycket

stort, varför frivillig undervisning i ämnet skulle ha mottagits med tacksamhet

av lärjungarna och deras föräldrar. Läroverkets rektor har med anledning

härav anhållit, att överstyrelsen ville i sina anslagsäskanden för instundande

budgetår ånyo upptaga frågan om anslag till frivillig kvinnlig slöjd vid de

allmänna läroverken. Då överstyrelsen finner det högeligen önskvärt, att

sådan undervisning åter kan komma att anordnas vid läroverken, får överstyrelsen

hemställa, att, utöver vad i det föregående beräknats, 50 timmar

anslås till frivillig undervisning i kvinnlig slöjd.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151. 59

Statskontoret har avstyrkt förslaget om frivillig undervisning i kvinnlig

slöjd.

Hushällsgöromål. För innevarande budgetår ha medel anvisats

till 612 veckotimmar. Undervisningen i hushållsgöromål är frivillig på de allmänna

linjerna och obligatorisk på handelslinjerna. För nästa budgetår räknar

överstyrelsen med en automatisk ökning av timantalet med 74. De sammanlagda

kostnaderna ha beräknats till 115 000 kronor.

övning sskollärare.

Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrat belopp för detta ändamål, 6 000

kronor.

Vaktmästarpersonalen.

För närvarande finnas vid de allmänna läroverken 43 extra ordinarie vaktmästartjänster,

varav 6 halvtidstjänster. 1 är placerad i lönegraden Eo 7 (statens

normalskola), de övriga i lönegraden Eo 5. Kostnaderna för dessa tjänster

jämte vikarier beräknar överstyrelsen till 171 700 kronor. Vid bifall till

överstyrelsens i det föregående berörda förslag om ombildning av de extra

ordinarie vaktmästartjänsterna vid högre allmänna läroverket i Örnsköldsvik

samt samrealskolorna i Hörby och Vetlanda till ordinarie tjänster i lönegraden

A 6 (Örnsköldsvik och Vetlanda) respektive A 5 (Hörby) kan beloppet

minskas med 7 400 kronor till 16J+500 kronor. I övrigt har icke ifrågasatts

någon förändring beträffande den extra ordinarie vaktmästarpersonalen.

Heltidsanställda skolsköterskor.

För närvarande finnas vid de allmänna läroverken 9 heltidsanställda skolsköterskor,

placerade i lönegraden Eo 7. Av dessa äro 5 avsedda för läroverken

i Stockholm och Lidingö, 2 för läroverken i Göteborg, 1 för läroverken

i Hälsingborg och Höganäs och 1 för läroverken i Malmö. Skolöverstyrelsen,

som icke ifrågasatt någon förändring beträffande ifrågavarande personal, har

beräknat kostnaderna till oförändrat belopp, 29 000 kronor.

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten.

För närvarande stå 1 000 kronor till förfogande för nämnda ändamål. Överstyrelsen

har för nästa budgetår räknat med ett till 2 500 kronor förhöjt belopp

eller samma belopp som utgick närmast före kriget. Överstyrelsen har

anfört:

Enligt civila avlöningsreglementet, § 28 mom. 3, kan i undantagsfall ersättning

utgå för uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens

vanliga tjänsteutövning. Enligt kungörelsen nr 534/1941 skola sådana ersättningar

bestridas ur anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal.

I främsta rummet torde under denna rubrik falla de ersättningar för utfört

institutionsarbete, som tidigare utgått ur det under allmänna läroverken uppförda

förslagsanslaget till diverse oförutsedda behov. För budgetåret 1939/40

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

60 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

beräknades för ändamålet ett belopp av 2 500 kronor. Med hänsyn till den

under en följd av år starkt inskränkta byggnadsverksamheten har posten sedermera

nedsatts. Redan innevarande läsår torde emellertid ett par läroverksbyggen

komma att fullbordas, och troligen kommer byggnadsverksamheten

på detta område att ytterligare stiga under de närmaste åren. Överstyrelsen

anser sig därför nu åter böra för ändamålet beräkna samma belopp som närmast

före kriget eller 2 500 kronor.

Sammanfattning.

Skolöverstyrelsens förslag innebär sammanfattningsvis, att till avlöningar

till icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle erfordras följande belopp,

nämligen för

Icke-ordinarie ämneslärare.......................... kronor 6 298 000

» » tecknings-, musik- och gymnastiklärare . . » 1 105 000

» » lärare i manlig slöjd .................. » 290 000

» » lärare i kvinnlig slöjd.................. » 252 000

» » lärare i hushållsgöromål................ » 115 000

» » övningsskollärare ..................... » 6 000

» » vaktmästare ......................... » 164 500

Heltidsanställda skolsköterskor....................... » 29 000

Särskilda ersättningar för vissa extra arbeten.......... » 2 500

Summa kronor 8 262 000.

Vid anslagsberäkningarna har hänsyn tagits till den ungefärliga inverkan

på läroverkens avlöningsanslag, som det fortsatta förstatligandet av kommunala

mellanskolor under nästa budgetår kan väntas medföra.

Skolöverstyrelsens beräkningar under icke-ordinarieposten utmynna i ett

anslagsbehov av 8 262 000 kronor, innebärande en ökning med 847 000 kronor.

Vad överstyrelsen i detta sammanhang förordat eller anfört har endast

givit mig anledning till följande erinringar eller uttalanden.

Jag erinrar, att jag redan under ett tidigare avsnitt förklarat mig icke

kunna biträda överstyrelsens förslag om viss medelsanvisning i syfte att möjliggöra

en ytterligare minskning av undervisningsskyldigheten för lärare, vilkens

tid i större utsträckning tages i anspråk för lärarkandidaters handledning.

Jag anser det lämpligt, att skolöverstyrelsen, såsom överstyrelsen föreslagit,

bemyndigas föreskriva, att undervisning i frivilligt ämne eller övningsämne

på praktisk linje icke skall anordnas, om antalet deltagare skulle vara

särskilt ringa.

Skolöverstyrelsen har räknat med att icke-ordinarie ämneslärare nästa budgetår

komma att bestrida en undervisning, uppgående till ett så stort timantal,

att för densamma skulle erfordras 700 lärare med full tjänstgöring.

Med hänsyn till att jag i det föregående förordat inrättande av ytterligare 50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

ordinarie adjunktstjänster utöver de av överstyrelsen föreslagna men icke

ansett mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag om återbesättande av en lektorstjänst

vid statens normalskola och om en minskning av provårshandledarnas

undervisningsskyldighet, kommer detta antal att minskas till (700 —

— 50 + 1 — 7 =) 644. Härigenom föranledes en minskning av det av överstyrelsen

beräknade anslagsbehovet med i runt tal 300 000 kronor.

Jag delar helt överstyrelsens uppfattning om den stora betydelse för en

förbättrad lärarrekrytering, som en reglerad befordringsgång för de ickeordinarie

ämneslärarna skulle äga. Särskilt angeläget synes vara att kunna

bereda extra ordinarie anställning även åt lärare, som icke genomgått provårsutbildning

men i övrigt fylla villkoren för erhållande av adjunktstjänst.

Statskontoret och allmänna lönenämnden, som i princip ställt sig välvilliga

till grundtankarna i överstyrelsens förslag, ha emellertid ansett, att frågan om

befordringsgångens närmare utformning bör hänskjutas till 1944 års personalutredning,

som har till uppgift att överväga motsvarande spörsmål för andra

yrkesgrupper. Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag för

egen del kommit till samma uppfattning som sistnämnda myndigheter. Jag

är därför icke nu beredd att upptaga överstyrelsens förslag till närmare prövning.

Jag hoppas dock, att det skall bliva möjligt att förelägga nästa års riksdag

förslag i ämnet. Såsom en provisorisk åtgärd för beredande av förbättrade

anställningsförhållanden för sådana lärare, vilka genomgått provår, torde

antalet extra ordinarie adjunktstjänster i lönegraden Eo21, för närvarande

350, böra ökas från och med nästa budgetår. Jag erinrar härvid om att i enlighet

med av innevarande års riksdag tidigare fattat beslut riksdagens medverkan

vid inrättandet av extra ordinarie tjänster från och med nästa budgetår

erfordras allenast i fråga om inrättande av dylika tjänster i högre lönegrad

än nuvarande 21 lönegraden. Vid mina beräkningar av medelsbehovet

under förevarande anslagspost för nästa budgetår räknar jag med ett från

350 till 475 ökat antal extra ordinarie adjunkter ävensom med en viss höjning

av antalet extra ordinarie ämneslärarinnetjänster.

Jag anser mig böra tillstyrka anvisande av medel till ytterligare 50 veckotimmar

undervisning i hållningsrättande gymnastik. I syfte att genom minskning

av gymnastikavdelningarnas storlek skapa bättre betingelser för gymnastikundervisningen

har överstyrelsen framlagt en plan, innebärande cn

ökning av antalet gymnastiktimmar vid de allmänna läroverken utöver den

rent automatiska ökningen på grund av högre elevantal med sammanlagt 900

veckotimmar under de närmaste tre budgetåren, varav 500 veckotimmar

skulle falla å nästa budgetår och 200 timmar å ett vart av budgetåren

1948/49 och 1949/50. överstyrelsen har emellertid samtidigt framhållit,

alt överstyrelsen icke vore övertygad om att de timmar, som därigenom tillfördes

läroverken, med hänsyn till bristen på lokaler och lärarkrafter verkligen

komme de läroverk till godo, diir en förstärkning i och för sig vore mest

önskvärd. Då jag finner dessa överstyrelsens betänkligheter berättigade, är

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj ds proposition nr 151.

jag icke beredd att nu förorda förslaget i hela dess vidd. En viss ökning av

det till läroverkens förfogande stående timantalet i gymnastik torde emellertid

under alla omständigheter vara önskvärd, varför jag vill på så sätt tillmötesgå

överstyrelsens önskemål härutinnan, att jag förordar, att medel för nästa

budgetår anvisas för ytterligare 250 veckotimmar utöver den rent automatiska

ökningen. Den sålunda förordade förstärkningen synes i första hand

böra utnyttjas för ett avskaffande av de blandade gymnastikavdelningarna

å högre åldersstadier än klass l3. Vid bifall till detta mitt förslag minskas

medelsbehovet i förhållande till överstyrelsens beräkningar med i runt tal

50 000 kronor.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har motsvarande förslag

till gymnastikundervisningens befrämjande framlagts även beträffande de

högre kommunala läroanstalterna. Av nyss anförda skäl inskränker jag mig

även i detta hänseende till att förorda viss ökning av timantalet för nästa

budgetår, nämligen för de kommunala flickskolorna med 28 timmar, för de

kommunala mellanskolorna med 25 timmar, för de praktiska mellanskolorna

med 3 timmar och för de högre folkskolorna med 12 timmar utöver

den automatiska ökningen.

Den föreslagna ökningen av anslagsmedlen till musikundervisningen,

motsvarande ytterligare 100 veckotimmar, finner jag motiverad och tillstyrker

därför densamma.

1941 års lärarlönesakkunniga ha nyligen avgivit betänkande med förslag

till lönereglering för övningslärare. I avvaktan på ställningstagandet till

detta förslag är jag icke beredd att tillstyrka det nu ånyo framförda förslaget

om inrättande av 12 extra ordinarie lärarbefattningar i manlig slöjd.

En minskning av anslagsbehovet med omkring 2 000 kronor uppkommer

härigenom.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts vill jag icke motsätta mig att medel

ånyo anvisas till undervisning i frivillig kvinnlig slöjd. Medel torde böra

beräknas för 50 veckotimmar.

I samband med anslagsberäkningarna under ordinarieposten har jag räknat

med att flertalet av de föreslagna nya ordinarie befattningarna icke

skulle kunna tillsättas förrän i medeltal halva budgetåret förflutit, varför

medelsbehovet under ordinarieposten ansetts kunna reduceras med i runt

tal 700 000 kronor. Detta medför emellertid ett ökat medelsbehov under

icke-ordinarieposten, vilket torde kunna beräknas till 500 000 kronor.

De 9 heltidsanställda skolsköterskorna, vilka för närvarande äro placerade

i lönegraden Eo 7, torde med hänsyn till riksdagens tidigare i år fattade

beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag rörande löneställningen för viss

statsanställd sjukvårds- och ekonomipersonal m. in. böra uppflyttas i lönegraden

Eo 8.

I övrigt ha överstyrelsens anslagsberäkningar icke givit mig anledning

till erinran. Icke-ordinarieposten hade sålunda vid oförändrade avlönings
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

förhållanden och med bortseende från den förordade ökningen av antalet

extra ordinarie adjunktstjänster och uppflyttningen av skolsköterskorna i

högre lönegrad bort uppföras med (8 262 000 — 300 000 — 50 000 —

— 2 000 -|- 500 000 =) 8 4-10 000 kronor, innebärande en höjning med

995 000 kronor. Den allmänna löneregleringen, vilken som förut nämnts

icke berör övningslärarna, ökningen av antalet extra ordinarie adjunktstjänster

och uppflyttningen av skolsköterskebefattningarna i högre lönegrad

föranleda en ytterligare ökning av icke-ordinarieposten med 4 463 000

lcronor till 12 873 000 kronor.

e) Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel.

Anslagsposten till rörligt tillägg är nu uppförd med 4 534 300 kronor. För

nästa budgetår torde den böra beräknas till 3 325 000 kronor (— 1 209 300

kronor).

I avlöningsstaten för de allmänna läroverken äro nu uppförda särskilda

uppbördsmedel till ett belopp av 926 600 kronor. Någon ändring av detta

belopp ifrågasätter jag icke.

f) Sammanfattning och hemställan.

Vad jag i det föregående föreslagit innebär, att anslaget till Allmänna

läroverken: Avlöningar för nästa budgetår skulle uppföras med

(36 550 000 + 899 600 + 12 873 000 + 3 325 000 — 926 600 =) 52 721 000

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 18 186 000 kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att nya elementarskolans i Stockholm gymnasium

och en 4-årig latingymnasielinje vid högre allmänna

läroverket i Bromma skola avvecklas samt att i stället

samrealskolorna i Enskede och Ängby skola utbyggas till

högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu befintliga

realskollinjer, vartdera en 4-årig latin- och en 4-årig realgymnasielinje;

skolande nämnda organisationsändringar ske

successivt från och med budgetåret 1947/48 eller den senare

tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att

Stockholms stad åtager sig ej mindre att tillhandahålla för

ifrågavarande nya läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal än även bevilja ett engångsanslag

av minst 5 000 kronor till komplettering av undervisningsmaterielen

och utvidgning av biblioteket vid högre

allmänna läroverket i Enskede;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

2. besluta att vid samrealskolan i Piteå skall från och

med budgetåret 1947/48 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, successivt inrättas en 4-årig realskollinje

i stället för den tredje, ofullständiga parallellinjen av den

5-årig realskolan;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad jag i det föregående anfört;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1947/48, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

5. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 36 550 000

2. Arvoden och särskilda örsättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinnliga

sakkunniga . . kronor 450

b) Arvoden åt tillsyns
lärare

.......... >

c) Personliga tilläggs
arvoden

åt första

lärarinnor....... »

d) Arvoden åt skollä
kare

m. m., förslagsvis

............ »

e) Arvoden åt bibliotekarier

......... »

f) Arvoden åt sekreterare

m. m...... »

g) Särskilda arvoden

vid provårsläroverk »

12 250

600

325 000

108 700

213 400

221 400

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

h) Särskilda arvoden

vid statens aftonskola

............ kronor 6100

i) Arvode åt biträdande

föreståndarinna » 1 200

j) Personlig lönefyllnad

åt vissa rekto
rer.

........... *_IQ 500 kronor 899 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 12 873 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 3 325 000

Summa kronor 53 647 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms

stad........kronor 15 000

2. Av kommuner och lärare

erlagda hyresersättningar

och hyror »

3. Avkastning av donationer

från kronan

m. m............. »

4. Av vaktmästare er
lagda

hyror samt ersättning

för bränsle

och lyse.......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning .... »

274 000

37 600

120 000

480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 52 721 000;

6. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser

från personalförteckningen och de överskridanden av

maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas av den

fortsatta ombildningen av kommunala mellanskolor till

samrealskolor;

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 52 721 000.

Bihang till riksdagens ■protokoll 1917. 1 samt Nr 151.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

II. Anslag till Kommunala läroverk: Understöd

åt vissa kommunala gymnasier m. m.

Under rubriken Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett anslag av

30 000 kronor, varav 15 000 kronor beräknats för vartdera kommunala

gymnasiet i Arvika och Söderhamn.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

om oförändrad medelsanvisning under förevarande anslag.

Stadsfullmäktige i Arvika ha i skrivelse den 8 november 1946 anhållit

om höjning av understödet till gymnasiet därstädes till 30 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har icke funnit något att erinra mot ökat statsbidrag

till Arvika-gymnasiet.

I detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om statsbidrag

till en med kommunala flickskolan i Karlstad

förenad realskollinje.

Frågan om realskolutbildning för den kvinnliga ungdomen i Karlstad

var föremål för övervägande i samband med 1927 års riksdags beslut om

upprättande av högre allmänna läroverk för flickor i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg, varvid riksdagen uttalade såsom sin åsikt, att även

i övriga städer, där högre allmänna läroverks lärjungeantal ej medgåve

deras ombildning till samläroverk, borde upprättas särskilda högre allmänna

läroverk för flickor. I propositionen 1929: 86 föreslog Kungl. Maj:t

upprättande av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad från och

med den 1 juli 1932. Framställningen avslogs av riksdagen, som samtidigt

begärde förnyad utredning rörande behovet av högre allmänt läroverk för

flickor. En sådan utredning utfördes av 1927 års skolsakkunniga, vilka i ett

den 30 november 1929 dagtecknat betänkande föreslogo upprättande i

Karlstad av en särskild enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning

till folkskolan. Skolan skulle vid behov kunna ombildas till samrealskola.

Gymnasiet i Karlstad, vilket tidigare, i den mån plats funnits, varit öppet

för flickor, skulle ombildas till samgymnasium. Kungl. Maj:t föreläde icke

1930 års riksdag något förslag i fråga om flickornas skolutbildning i Karlstad,

men riksdagen, som i anledning av motioner gjorde ett uttalande i

ämnet, fann det ingalunda uteslutet, att det såväl ur statens som stadens

synpunkt kunde te sig mest fördelaktigt att tillgodose det obestridliga behovet

av utbildningsmöjlighet till realexamen för kvinnlig ungdom i Karlstad

m. fl. städer genom högre allmänna läroverkets ombildning till samläroverk.

Riksdagen ansåg dock, att klarhet i detta avseende icke kunde

vinnas, förrän någon tids ytterligare erfarenhet förelåge. Genom Kungl.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

Maj:ts beslut den 16 april 1931 föreskrevs, att gymnasiet vid högre allmänna

läroverket i Karlstad skulle från och med läsåret 1931/32 successivt

ombildas till samgymnasium, medan alltså realskolan alltjämt skulle stå

öppen endast för gossar.

Härigenom voro flickorna för erhållande av högre skolutbildning i första

hand hänvisade till den privata statsunderstödda flickskolan i Karlstad

(Karlstads elementarläroverk för flickor). För att underlätta övergången

från denna till gymnasiet anordnades vid skolan till en början särskilda

övergångskurser i vissa ämnen, knutna till den ordinarie undervisningen i

flickskolans klasser. Denna anordning visade sig emellertid medföra så stark

arbetsbelastning för de lärjungar, som begagnade sig därav, att skolstyrelsen

fann sig föranlåten att i stället upprätta en särskild s. k. realskollinje,

byggd på flickskolans klass 27 och avsedd att efter 3 år leda till realexamen

samt så anordnad, att övergång möjliggjordes från dess näst

högsta klass till det fyraåriga gymnasiets första ring. Statsunderstöd utverkades

åt denna realskollinje år 1932; rätt att anställa realexamen åtnjuter

skolan från och med läsåret 1937/38. Genom denna anordning har

möjlighet öppnats för flickor att på 5 år efter 4-årig folkskola avlägga

realexamen. Anordningen har ansetts innebära påtagliga fördelar för den

kvinnliga ungdomen i Karlstad och tillvunnit sig sådan anslutning, att

under läsåret 1945/46 29 flickor undervisades i linjens lägsta klass. Flertalet

flickor välja dock alltjämt den utbildningsväg, som leder till s. k. normalskolekompetens.

I flickskolans klasser 37 och 3°, parallellklasserna till

förutnämnda klass å realskollinjen, undervisades sålunda 63 flickor. Totalantalet

lärjungar i flickskolan var nyssnämnda läsår 516, därav 80 på

realskollinjen.

I skrivelse den 21 december 1938 anhöllo stadsfullmäktige i Karlstad,

att Kungl. Maj:t antingen ville medgiva sådan tolkning av § 11 mom. 9

stadgan för kommunala flickskolor, att det högre elementarläroverket för

flickor kunde ombildas till kommunal flickskola, kombinerad med en statsunderstödd

3-årig realskollinje, anordnad som försökslinje tills vidare, eller,

om sådan tolkning icke vore möjlig, hos riksdagen göra framställning i

ämnet.

I § 11 mom. 9 stadgan för kommunala flickskolor föreskrives, att i syfte

att för de lärjungar vid skolan, som avse att övergå till första ringen av

4-årigt eller 3-årigt gymnasium, underlätta dylik övergång skola, på sätt i

skolans reglemente och kursplan närmare bestämmes, särskilda anordningar

vidtagas.

I utlåtande den 13 mars 1939 tillstyrkte skolöverstyrelsen elementarläroverkets

för flickor ombildning till kommunal flickskola men ansåg den

ifrågasatta tolkningen av § 11 mom. 9 stadgan för kommunala flickskolor

icke möjlig. Det syntes obestridligt, att ifrågavarande realskollinje tjänade

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

ett långt vidare syfte än i nämnda stadgande förutsatta över gångsanordningar,

vilka i regel bestode däri, att i klasserna 57 och 67 respektive 46

och 5Ö samt i något fall även i klass 47 respektive 3° inlades ett antal lektioner,

högst fem, för de flickors räkning, som ville övergå till gymnasium.

Den ifrågasatta realskollinjen syntes snarare böra jämställas med den

5-åriga realskolan, såväl vad undervisningens anordning som arbetstakten

och studiemålet beträffade. Med hänsyn härtill och under framhållande

av den kommunala flickskolans karaktär av examensfri skolform ansåg sig

överstyrelsen icke heller kunna tillstyrka det alternativa förslaget om en

framställning till riksdagen, att staden måtte erhålla rätt att med en eventuell

kommunal flickskola förena en försökslinje av här avsett slag. Överstyrelsen

erinrade, att en möjlighet att sörja för flickornas utbildning till

realexamen vore att upprätta en kommunal mellanskola för flickor och att

en viss samorganisation mellan kommunal flickskola och kommunal mellanskola

vore genomförbar och även hade genomförts i Lund. Överstyrelsen

ifrågasatte även ombildning av gossrealskolan vid högre allmänna läroverket

i Karlstad till samrealskola. Med hänsyn emellertid till det redan

förut stora elevantalet vid läroverket och de otillräckliga lokalerna syntes

tills vidare endast den 4-åriga realskolan kunna öppnas för kvinnliga lärjungar.

Överstyrelsen erinrade vidare i detta sammanhang om att övergången

till gymnasium från en kommunal flickskola ställde sig betydho-t

enklare än från den privata flickskolan.

Statskontoret fann i likhet med överstyrelsen skäl ej föreligga för den

av stadsfullmäktige föreslagna omorganisationen av Karlstads högre elementarläroverk

för flickor. Ämbetsverket förordade i stället för sin del upprättandet

av en kommunal mellanskola för flickor, samorganiserad med en

kommunal flickskola.

Sedan ärendet på stadens begäran vilat under de första krigsåren hemställde

stadsfullmäktige i skrivelse den 5 januari 1942, att frågan åter måtte

upptagas till prövning och lösas i enlighet med stadsfullmäktiges tidigare

gjorda framställning, varvid tillika framhölls, att staden på grund av dess

ansträngda ekonomiska ställning torde bli nödsakad nedlägga realskollinjen,

därest densamma icke skulle kunna kombineras med en kommunal

flickskola.

I förnyat utlåtande den 21 december 1942 hänvisade skolöverstyrelsen

till sin tidigare angivna principiella ståndpunkt. Tillika framhöll överstyrelsen,

att en från den kommunala flickskolan fristående enskild realskollinje

enligt de för statsunderstöd till privatläroverk gällande bestämmelserna

måste omfatta minst fyra årsklasser för att komma i åtnjutande av

dylikt understöd. Däremot syntes, framhöll överstyrelsen, något hinder

icke möta mot att en 3-årig realskollinje som den föreslagna och redan

befintliga dreves utan statsbidrag. Överstyrelsen erinrade om att en sådan

anordning vidtagits i Uppsala.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

Sedan stadsfullmäktige sedermera i skrivelse den 23 mars 1943 anhållit,

att Kungl. Maj:t, därest stadens framställning icke kunde i sin helhet

bifallas, i vart fall ville medgiva ombildande av flickläroverket till kommunal

flickskola med tillstånd för staden att utan särskild kostnad för

statsverket kombinera denna med en 3-årig realskollinje, erkände Kungl.

Maj:t genom beslut den 21 maj 1945 flickläroverket såsom kommunal

flickskola och fann hinder ej möta mot den föreslagna kombinationen.

Nu har styrelsen för kommunala flickskolan i Karlstad i skrivelse den 17

juni 1946 anhållit om statsbidrag med största möjliga belopp för den med

kommunala flickskolan kombinerade realskollinjen. I skrivelsen framhålles,

att stadens kostnader för realskollinjen äro ganska avsevärda. Vidare vore

ett stort antal av realskolans elever bosatta i andra kommuner (år 1945

26,2 procent av hela antalet). Det syntes därför skäligt, att statsbidrag

lämnades till realskollinjen, åtminstone tills frågan om flickornas realskolstudier

i Karlstad kunde lösas på ett tillfredsställande sätt.

Skolöverstyrelsen har under hänvisning till sina tidigare utlåtanden i

ärendet alltjämt funnit samma skäl föreligga för att avstyrka framställningen

om statsbidrag till en med kommunal flickskola förbunden enskild

realskollinje.

Statskontoret, som icke heller funnit ett ändrat ståndpunktstagande

motiverat, avstyrker bifall till framställningen.

Såsom redan i ett föregående avsnitt erinrats, beslöts av 1946 års riksdag

såsom en provisorisk anordning i avvaktan på en slutlig lösning av gymnasiefrågan

i Arvika och Söderhamn en höjning av de till därvarande

kommunala gymnasier utgående statsunderstöden från 6 000 kronor

till 15 000 kronor för vartdera gymnasiet. Då det synes sannolikt, att

statsmakterna med hänsyn till de starka skäl, som i nämnda sammanhang

ansågos tala för inrättande av statliga gymnasier i nämnda städer, skulle

fattat beslut i sådan riktning, därest ej det pågående utredningsarbetet på

skolväsendets område tvingat till skärpt återhållsamhet i fråga om mera

betydande ändringar av läroverksorganisationen, synes det skäligt, att staten

för nästa budgetår åtager sig att bestrida ytterligare en del av de kostnader,

ifrågavarande båda städer ha att vidkännas för upprätthållande av

sina kommunala gymnasier. Kommunernas bruttokostnader för avlöningar

kunna enligt vad jag under hand inhämtat beräknas till i runt tal 52 000

kronor för Arvika-gymnasiet och i runt tal 47 000 kronor för Söderhamnsgymnasiet.

Av dessa kostnader beräknas 7 000 kronor i Arvika och 12 000

kronor i Söderhamn täckas medelst terminsavgifter till kommunen. Jag förordar

att statsunderstödet till vartdera gymnasiet höjes med 15 000 kronor

till 30 000 kronor.

I det föregående har jag vidare förordat, att statsunderstöd måtte beviljas

även till de kommunala gymnasierna i Kiruna och Karls
-

Departe
mentschefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts yr o-position nr 151.

hamn. Beträffande storleken av dessa understöd vill jag erinra, att det

kommunala gymnasiet i Kiruna omfattar både latin- och reallinje, medan

gymnasiet i Karlshamn i likhet med gymnasierna i Arvika och Söderhamn

är organiserat endast med realgymnasium. Det synes därför rimligt, att

Kiruna redan från början kommer i åtnjutande av ett högre bidrag ån

Karlshamn. Enligt inhämtade uppgifter beräknas kommunernas bruttokostnader

för avlöningar nästa budgetår komma att uppgå till omkring

90 000 kronor vid gymnasiet i Kiruna och omkring 56 000 kronor vid gymnasiet

i Karlshamn. I terminsavgifter till kommunen beräknas i Karlshamn

inflyta 10 000 kronor, medan i Kiruna gymnasieeleverna äro befriade från

sådana avgifter. Jag förordar att bidraget för nästa budgetår bestämmes

till 30 000 kronor för Kiruna och 15 000 kronor för Karlshamn.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag under punkten 154 i årets

åttonde huvudtitel förordat avskaffande med utgången av innevarande budgetår

av de vid allmänna läroverken utgående terminsavgifterna till statsverket.

Det torde få förutsättas, att vid bifall till vad jag förordat de

minskade kommunala kostnaderna för vissa gymnasier även komma eleverna

till godo i form av lägre terminsavgifter.

Vid genomförandet av 1927 års läroverksreform nödgades man i vissa

större städer med hänsyn till de befintliga läroverkens redan förut stora

elevantal förbehålla realskolan endast för gossar. I den mån särskilda

högre allmänna läroverk för flickor samtidigt icke kommo till stånd

— såsom t. ex. i Norrköping, Linköping, Uppsala, Jönköping, Karlstad

och Västerås — kommo därför möjligheter att saknas för den

kvinnliga ungdomen å ifrågavarande orter att idka realskolstudier.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår, har man i Karlstad

sedan många år tillbaka sökt fylla denna lucka i utbildningsmöjligheterna

genom att vid den kommunala flickskolan (tidigare elementarläroverket för

flickor) inrättats en 3-årig realskollinje, byggd på klass 27 respektive l''; i

flickskolan och efter tre år förande fram till realexamen. Kostnaderna för

linjen ha hittills helt bekostats av staden. Vid det pågående utredningsarbetet

rörande skolväsendets framtida utformning komma givetvis luckor

i läroverksorganisationen av denna och liknande art att bli föremål för

uppmärksamhet. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet är jag helt

naturligt icke beredd att föreslå några mer genomgripande organisatoriska

förändringar i läroverksorganisationen. Jag anser emellertid med hänsyn till

de särskilda omständigheterna i nu förevarande fall skäligt, att läroverkskommunen

i någon form erhåller statsbidrag för upprätthållande av ifrågavarande

läroverkslinje.

Jag delar överstyrelsens uppfattning, att linjen ifråga icke kan anses falla

inom ramen för sådana övergångsanordningar, som avses i § 11 mom. 9

stadgan för kommunala flickskolor, och att statsbidrag fördenskull icke

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

torde kunna utgå enligt för dessa anstalter gällande grunder. Icke heller

synes, såsom överstyrelsen likaledes framhållit, bidrag kunna utgå med

tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 29 oktober 1909 angående

avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt

angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m. Under sådana förhållanden

synes det statliga understödet böra ges formen av ett visst bestämt

bidragsbelopp i likhet med vad som för närvarande är fallet beträffande

vissa kommunala gymnasier. Enligt vad jag under hand gjort mig underrättad

om, beräknas stadens kostnader för avlöningar vid den 3-åriga

realskollinjen nästa budgetår uppgå till i runt tal 30 000 kronor. Jag vill

såsom skäligt statsbidragsbelopp föreslå 20 000 kronor. Bidraget torde

lämpligen böra utgå från förevarande anslag, vilket till följd härav torde

böra erhålla den ändrade rubrik, som i det följande angives.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde alltså anslaget böra uppföras

med (30 000 + 30 000 + 30 000 + 15 000 + 20 000 =) 125 000

kronor.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla en framställning från rektor

vid Göteborgs högre samskola, vari hemställes, att statsbidrag enligt

gällande grunder för bidrag till lärarpersonalens avlöning vid enskilda läroanstalter

måtte få utgå även för det ökade antal veckotimmar, som uppstode

vid genomförandet av vissa undervisningsförsök vid läroanstalten.

Dessa försök — som syfta till att ersätta den nuvarande undervisningsmetoden

med dagliga förhör med genomgång av längre partier av kursen

och samlade förhör, varigenom eleverna givas tillfälle till ett friare studiesätt

— innebära, att under vissa lektioner i ämnen, där mer än 12 elever

deltaga i undervisningen, varje klassavdelning delas i två grupper, vilka

alternera varannan vecka. Under innevarande läsår, då försök av angivet

slag igångsatts i tredje ringarna av läroverket, har härigenom uppstått en

ökning av antalet veckotimmar med 19, motsvarande en kostnad för statsverket

av i runt tal 2 800 kronor.

Jag vill för egen del framhålla, att angivna försök kunna bli av stort

värde för de fortsatta diskussionerna rörande gymnasiets undervisningsoch

arbetssätt. Jag finner det önskvärt, att försöksverksamheten fortsättes

jämväl under nästa läsår, varvid den skulle komma att omfatta ännu eu

årsklass. Det synes skäligt, att staten bidrager till bestridandet av de merkostnader,

som ifrågavarande försök medför. Enär emellertid gällande grunder

för statsbidrag till lärarpersonalens avlöning vid enskilda läroanstalter

knappast torde medgiva, att understöd utgår för eu kostnadsökning av nu

ifrågavarande slag, synes frågan härom böra underställas riksdagens prövning.

Därest riksdagen icke framställer erinran häremot, torde alltså för

innevarande och niista budgetår statsunderstöd enligt eljest gällande grun
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

der få utgå till de merkostnader för avlönande av lärare, vilka föranledas

av försöksverksamheten. Utgifterna för statsverket komma att belasta förslagsvis

betecknade anslagsposter och anslag av förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av............................kronor 125 000.

III. Förslagsanslaget till Statens skolköksseminarium

och hushållsskola: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 98 400 kronor

och disponeras på sätt framgår av statsliggaren sid. 631 f.

Skolöverstyrelsen har vid tillämpning av nuvarande avlöningsbestämmelser

räknat med oförändrat anslagsbehov för nästa budgetår.

Jag ifrågasätter endast sådana ändringar beträffande före varande anslag,

som föranledas av nya avlöningsbestämmelser.

Ur ordinarieposten bestridas för närvarande avlöningar åt 5 lärarinnor i

hushållsgöromål i lönegraden A 19 samt 1 lärarinna i kvinnlig slöjd i lönegraden

A 16. Såsom under För flera huvudtitlar gemensamma frågor anförts,

komma vissa lärare i övningsämnen vid statliga och kommunala

skolor att kvarstå på äldre avlöningsbestämmelser även under nästa budgetår

i avvaktan på ställningstagandet till det nyligen framlagda förslaget

till lönereglering för övningslärare. Då till denna kategori torde böra hänföras

även lärarna i övningsämnen vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,

torde ordinarieposten böra uppföras med oförändrat belopp, 45 400

kronor.

Ej heller beträffande arvodesposten, nu 2 200 kronor, ifrågasätter jag

någon ändring.

Icke-ordinarieposten torde böra uppräknas med It 000 kronor till 51 000

kronor. Därvid har hänsyn tagits dels till den allmänna löneregleringens

inverkan beträffande viss icke-ordinarie personal dels ock till den höjning

av vissa timlärararvoden, som kan bli en följd av pågående utredning

rörande avlöningsförmånerna till timlärare vid de t civila undervisningsväsendet

och inom försvaret.

Anslagsposten till rörligt tillägg slutligen torde kunna minskas med 800

kronor till 10 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

Anslaget i sin helhet torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med

(45 400 -f- 2 200 -f- 51 000 + 10 000 —) 108 600 kronor, innebärande en

höjning med 10 200 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................kronor 45 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t . . » 2 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................... » 51 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ......... » 10 000

Summa kronor 108 600;

dels ock till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av........................kronor 108 600.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

IV. Förslagsanslag till centralnämnden för

skolungdomsutbytet med utlandet.

Jag kommer att i detta sammanhang upptaga till behandling, dels frågan

om skolungdomsutbytet med utlandet, dels ock frågan om lärjungebrevväxlingen

med utlandet.

Skolungdomsutbytet.

Med bifall till i propositionen 1938: 91 framlagt förslag anvisade riksdagen

för budgetåret 1938/39 för ifrågavarande ändamål ett förslagsanslag

av 1 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 10 juni 1938 inrättades

från och med den 1 juli 1938 en centralnämnd för skolungdomsutbytet

med utlandet. Till ledamöter i densamma tills vidare till och med den 30

juni 1941 förordnades nuvarande t. f. generaldirektören Karl Kärre, ordförande,

läroverksadjunkten B. J. H. Gejrot, docenten K. L. Granberg,

ledamoten av riksdagens första kammare, f. d. lektorn O. U. B. Olsson och

ämneslärarinnan Margareta Söderlund. Ifrågavarande förordnanden ha sedermera

förlängts, senast genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 juli 1944 tills

vidare till och med den 30 juni 1947. Enligt den för nämnden den 31 mars

1939 fastställda instruktionen åligger det nämnden att planlägga och organisera

Sveriges skolungdomsutbyte med utlandet samt utöva ledningen av

detsamma. Uppmärksamhet bör jämväl, i den mån så är möjligt, ägnas åt

andra former för förbindelse mellan svensk och utländsk skolungdom, särskilt

i sådana fall, då ett utbyte i egentlig mening visar sig svårt eller

omöjligt att åstadkomma. — Anslaget var även för budgetåret 1939/40

uppfört med 1 000 kronor men har därefter varit indraget.

I skrivelse den 30 augusti 1946 har centralnämnden — under framhållande

att den under kriget avbrutna utbytesverksamheten i begränsad utsträckning

redan återupptagits och under nästa år kunde väntas åter uppnå

en relativt stor omfattning — anhållit om anvisande för nästa budgetår

av ett anslag av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor vore avsedda för stipendier

åt mindre bemedlade deltagare i utbytet. Inledningsvis lämnar

nämnden vissa uppgifter rörande omfattningen av skolungdomsutbytet

före kriget (år 1939):

med Tyskland: s. k. familjeutbyte, d. v. s. gästutbyte av svensk elev

med tysk i 588 fall;

inackordering i tysk familj eller mottagande av tysk elev i svensk familj

utan utbyte i 207 fall;

med England: familjeutbyte i 35 fall;

inackordering i engelsk familj i 102 fall;

svensk-engelskt gymnastikläger för gossar i Sigtuna i 22 fall;

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

med Frankrike: placering i fransk internatskola utan utbyte i 106 fall;

inackordering i fransk familj i 51 fall;

med Belgien: inackordering i belgisk familj i 1 fall;

med Holland: familjeutbyte i 12 fall;

med Danmark: familjeutbyte i 31 fall;

med Norge: familjeutbyte i 7 fall;

med Finland: familjeutbyte i 35 fall;

inackordering i familj i 7 fall.

Sammanlagt deltogo alltså 1939 1 204 svenska skolungdomar i den ena

eller andra formen av utbyte eller genom centralnämnden förmedlad utomlandsvistelse.

I mer än 700 fall var det fråga om familjeutbyte, i omkring

370 fall om inackordering i utländska hem med jämnårig ungdom, i 106 fall

om placering i utländska (franska) internatskolor och i omkring 20 fall

om deltagande i ungdomsläger.

Efter att ha erinrat om att utbytesverksamheten under krigsåren, frånsett

ett mindre svensk-finskt utbyte sommaren 1941, av naturliga skäl helt

legat nere, har nämnden beträffande det efter kriget återupptagna

arbetet anfört i huvudsak följande.

Ett utbyte kom i begränsad utsträckning till stånd redan sommaren

1946. Ansträngningarna inriktades i främsta rummet på England och

Frankrike. Under år 1946 visade det sig icke möjligt att få något utbyte i

egentlig mening till stånd, då man utomlands av flera skäl icke fann det

lämpligt att nämnda år mottaga svensk skolungdom. Det enda land, dit

svenska skolungdomar sänts år 1946 har varit Irland, som för inackordering

i irländska familjer mottagit 14 gossar. Däremot ha läger anordnats

på svensk mark för svensk och engelsk ungdom, ett gossläger i Sigtuna

och ett flickläger i Viggbyholm, i vilka sammanlagt omkring 45 svenska

skolungdomar deltagit. Slutligen har centralnämnden placerat 27 franska

skolungdomar, därav 26 flickor och 1 gosse, i svenska hem. Genom beslut

den 16 augusti 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att centralnämnden må

av sina överskottsmedel använda högst 8 000 kronor för sin verksamhet

sommaren 1946.

Beträffande det planerade skolungdomsutbytet under år 1947 anför centralnämnden:
Centralnämnden

beräknar en avsevärd utökning av utbytesverksamheten

år 1947 jämfört med år 1946, dock utan att den på något sätt kan komma

upp till den omfattning, som den hade före kriget. Detta är uteslutet, så

länge något utbyte med Tyskland icke kan komma i fråga.

Centralnämnden inriktade sig från början mycket starkt på. att få till

stånd ett utbyte även med engelsk- och franskspråkiga länder samt jämväl

med sådana länder, där de språkliga vinsterna av utbytet blevo av mera

sekundär betydelse. Här mötte emellertid stora svårigheter av olika slag.

När det giillde länder med andra modersmål än engelska, franska och

tyska, visade sig de svenska föräldrarna mycket litet intresserade, och trots

propaganda för ett utbyte med de skandinaviska liinderna och Holland

ha endast få svenska deltagare anmält sig härtill.

Däremot har efterfrågan på utbytesmöjligheter med England och Frankrike

varit stor. Här ha svårigheterna i stället mött på den utländska sidan.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

I detta läge har centralnämnden därför i första hand måst inrikta sig på

att söka skapa intresse i länderna ifråga för skolungdomsutbyte med

Sverige. För Frankrikes vidkommande har det hittills icke gått att få till

stånd något utbyte i egentlig mening: man har på den franska sidan funnit

det för kostsamt, då språkliga vinster ej kunnat göras och då ungdomar

i skolåldern icke ansetts kunna draga den nytta i andra studieavseenden

av en vistelse i Sverige, som man ansett att t. ex. universitetsungdom skulle

kunnat göra. I stället har man där erbjudit oss möjlighet att på förmånliga

villkor få sända svenska ungdomar till franska internatskolor under de

sista fem veckorna av läsåret, vilka infalla under ferietid i Sverige. Denna

möjlighet har av centralnämnden utnyttjats och vunnit livlig anslutning

från de svenska föräldrarnas sida liksom den blivit högt uppskattad av

deltagarna. År 1946 var man dock icke beredd att mottaga utländska ungdomar

i de franska skolorna. För sommaren 1947 har centralnämnden

emellertid vissa förhoppningar om att få till stånd ett verkligt skolungdomsutbyte

med Frankrike liksom man i Belgien är intresserad av ett

svenskt utbyte. Ett sådant har tidigare förekommit.

Vad England beträffar, har centralnämnden alltifrån början gjort särskilda

ansträngningar för att hos de engelska lärarorganisationerna, vilka

där handha skolungdomsutbytet, väcka intresse för ett utbyte med Sverige,

och icke minst genom personliga förbindelser har detta också lyckats i

icke ringa utsträckning, ehuru ett utbyte av avsevärt ökad omfattning

här framstår som synnerligen önskvärt. Allteftersom engelska blir begynnelsespråk

och huvudspråk i de svenska skolorna, kan efterfrågan på utbvtesresor

till England beräknas bli större. Men här liksom i fråga om det

franska utbytet möta stora svårigheter för den av svenska föräldrar mest

önskade utbytesformen, det direkta familjeutbytet: ferietiden sammanfaller

icke, resorna äro jämförelsevis dyra och möjligheterna till gruppförläggning

å båtarna — den i kostnadsavseende enda möjliga formen — begränsade

och nödvändiggöra en mycket tidig biljettrekvisition. Ä engelsk sida ställas

vidare krav på ett sammanhållande av de engelska ungdomarna till lokala

gruppenheter.

Dessa och andra omständigheter göra ingående underhandlingar nödvändiga

med de engelska skolor och lärare, som kunna befinnas villiga att å

sin sida ordna ett svenskt utbyte. En broschyr på engelska behöver också

utarbetas och tillställas ett antal skolor i England. Centralnämnden har

dock efter senaste sommars engelska lägerverksamhet grundad anledning

hoppas på en ökad goodwill för svensk-engelskt skolungdomsutbyte och

finner det efter sina samråd med bland annat de engelska ledarna icke uteslutet

att till följande sommar kunna sammanföra svensk och engelsk skolungdom

i den utsträckning, som tillgången till gruppförläggning å båtarna

över huvud taget gör möjlig.

För år 1947 räknar centralnämnden sålunda med ett icke särskilt stort

men dock avsevärt utökat utbyte med England i olika former, vidare med

Irland och eventuellt Skottland, med Frankrike, Belgien och Holland. Centralnämnden

ämnar också ånyo undersöka möjligheterna av ett utbyte

med Schweiz, med vilket land ett utbyte av många skäl skulle ur svensk

synpunkt vara synnerligen lämpligt och önskvärt, men vågar tills vidare

icke göra något uttalande om möjligheterna därvidlag.

Däremot anser sig centralnämnden böra för sin del avstå från det nordiska

utbytet, enär detta redan nu huvudsakligen handhades av föreningen

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Norden med dess särskilda skolresetjänst under samarbete med Reso. Då

anmälningarna till deltagande i det internordiska utbytet vore mycket få,

och då detta utbyte icke under några förhållanden kunde belastas med

nämnvärda anmälningsavgifter, bleve det icke heller möjligt för centralnämnden

att utan särskilda anslag till denna gren av verksamheten organisera

ett sådant utbyte. Centralnämnden föreslår därför, att det internordiska

utbytet för framtiden hänskjutes till föreningen Norden och dess

skolresetjänst under samarbete med Reso.

Beträffande den ekonomiska sidan av centralnämndens

verksamhet framhåller nämnden, att läget blivit i grund förändrat genom

bortfallandet av utbytet med Tyskland samt anför vidare följande.

Det var detta jämförelsevis lättorganiserade och mycket omfattande utbyte,

som ekonomiskt uppbar hela den tidigare verksamheten och som åren

1938 och 1939 lämnade ett avsevärt överskott. Såväl i propositionen 1938:91

som i nämnda års riksdagsbeslut förutsättes, att verksamheten skall vara

självförsörjande och att anmälnings- och andra avgifter täcka alla omkostnader

i samband med administration och dylikt liksom för centralnämnden

och att det av riksdagen beviljade förslagsanslaget endast skall

behöva tagas i anspråk, om och i den mån inkomsterna icke äro tillräckliga

för att bestrida utgifterna för centralnämnden. Tyvärr anser sig centralnämnden

av här anförda skäl icke kunna räkna med möjligheten av full

självförsörjning under de närmaste åren. Anmälningsavgifterna, som tidigare

varit 40 kronor för det egentliga utbytet, skulle med hänsyn till

det minskade penningvärdet behöva höjas något, om de skola täcka de med

själva resorna (reseledning, extra arbetskraft å byrån, försäkring m. m.)

förbundna kostnaderna, men någon nämnvärd höjning synes dock från

socialt-ekonomiska utgångspunkter icke möjlig. De kunna i varje fall icke,

såsom under tiden för det tyska utbytet, täcka utgifterna för den permanent

fungerande centralnämnden, inklusive sekreteraren och ett sekreterarbiträde.

En myckenhet arbete, åvilande centralnämnden och dess sekreterare,

måste utföras under hösten och våren, långt innan själva utbytet

tar sin början. Det är också nödvändigt att ha svenska medhjälpare i utlandet,

som i första hand kunna kontrollera de mottagningsmöjligheter,

som där beredas, och vissa gjorda erfarenheter ha starkt visat nödvändigheten

härav. Även inom Sverige behöver centralnämnden ha lokala medhjälpare,

särskilt när det gäller det engelska utbytet och tillgodoseendet av

de engelska villkoren för ett utbyte.

Om för centralnämndens verksamhet beräknas 20 arbetsdagar, för sekreteraren

200 hela arbetsdagar samt 45 dagar, då han samtidigt kan utöva

annan tjänst, samt för ett språkkunnigt sekreterarbiträde 135 arbetsdagar

och om nuvarande grunder för ersättning skola gälla även i fortsättningen,

i vilket fall sekreterarens arvode dock bör höjas till 10 kronor per dag

samt om arvodet till biträde åt sekreteraren beräknas till sammanlagt 1 800

kronor, skulle dessa kostnader belöpa sig till för centralnämnden 960 kronor,

för sekreteraren 2 450 kronor och för biträde till sekreteraren 1 800

kronor eller sammanlagt 5 210 kronor eller i avrundat tal 5 200 kronor.

Härtill kommer emellertid ersättning till sekreteraren för under tjänstledighet

förlorad lön, vars storlek blir beroende på den tjiinst, som han kan

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

komma att inneha; centralnämnden beräknar 4 500 kronor för 200 dagar.

Sammanlagt skulle alltså erfordras 9 700 kronor eller i runt tal 10 000

kronor. Vi vilja ännu en gång bestämt framhålla, att det är alldeles uteslutet,

att anmälningsavgifterna skulle bära dessa kostnader.

Centralnämnden har för närvarande efter sommarens verksamhet en behållning,

som i runt tal uppgår till 10 000 kronor. Under hösten 1946 avser

centralnämnden bland annat att trycka en för England avsedd broschyr

och måste räkna med andra stora utgifter för utbytet, innan ett av 1947

års riksdag för budgetåret 1947/48 beviljat anslag får tagas i anspråk. En

stor del av behållningen kommer sålunda att få utnyttjas, innan ett av

1947 års riksdag beslutat statsanslag blir disponibelt. Det är för centralnämnden

nödvändigt att ha en icke för liten fond för oförutsedda utgifter

och förluster, och i instruktionen för centralnämnden stadgas också att

uppkommande överskott skall intill ett belopp av 10 000 kronor fonderas

för täckande av förluster å verksamheten. Denna fond bör alltså icke tagas

i anspråk för de löpande utgifterna för nämndens och dess byrås verksamhet,

men det kan icke undvikas, att den utnyttjas, innan medel inflyta

eller få disponeras för ett kommande års utbyte i form av statsanslag och

anmälningsavgifter.

Nämnden kommer därefter in på frågan om den föreslagna medelsanvisningen

till stipendier åt mindre bemedlade samt anför

därvid följande.

Inom centralnämnden har övervägts, huruvida icke anmälningsavgifterna

borde helt bortfalla. Då ett statsövertagande av de utgifter, som för närvarande

täckas genom anmälningsavgifterna, emellertid skulle gå till rätt

avsevärda belopp och då riksdagen uttalat den principiella uppfattningen,

att utbytet så långt som möjligt bör vara självförsörjande, samt då slutligen

ett borttagande av terminsavgifterna vid de högre skolorna, varifrån

flertalet av deltagarna kommer, ännu icke skett, har centralnämnden icke

för närvarande ansett sig böra ifrågasätta någon sådan ändring i fråga

om skolungdomsutbytets finansiering.

För att emellertid underlätta deltagandet för mindre bemedlade och begåvade

lärjungar, som önska vara med i utbytet men av ekonomiska skäl

äro hindrade därifrån, föreslår centralnämnden, att ett belopp av statsmedel

anvisas att användas dels för befrielse från eller nedsättning i anmälningsavgift,

dels för bidrag till resekostnader, lägeravgifter och dylikt. Stipendiets

storlek bör i de enskilda fallen bestämmas av centralnämnden men

synes icke i något fall böra överstiga 200 kronor, däri inberäknat befrielse

från anmälningsavgift. Centralnämnden föreslår för budgetåret 1947/48 40

stipendier om i medeltal 125 kronor eller sammanlagt 5 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt anvisande av ett anslag av 15 000 kronor

att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t finner

gott meddela.

Statskontoret, som avstyrkt centralnämndens framställning, har anfört:

Av handlingarna i ärendet framgår, att centralnämnden ombesörjt utlandsvistelse

under år 1939 för 1 204 svenska skolelever samt att under

1946 endast 14 svenska skolbarn genom nämndens försorg beretts tillfälle

till vistelse utom landet. Vidare har upplysts, att nämnden 1946 i Sverige

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

utplacerat 27 utländska skolungdomar ävensom anordnat två läger för svenska

och utländska deltagare samt att utbytet mellan de nordiska länderna

huvudsakligen handhaves av föreningen Norden.

I nu föreliggande framställning hava administrationskostnaderna för

verksamheten under budgetåret 1947/48 beräknats till 10 000 kronor. Tilllika

har ett belopp å 5 000 kronor äskats till stipendier för underlättande

för mindre bemedlade att deltaga i utbytesverksamheten. Statskontoret

anser emellertid de beräknade utgifterna för administration för höga i förhållande

till det begränsade skolungdomsutbyte, som kan förutsättas komma

till stånd under nu rådande förhållanden. Icke heller synas tillräckliga

skäl föreligga att höja dagarvodet till sekreteraren, som ansetts jämväl

skola åtnjuta ersättning för avstådda avlöningsförmåner. Med hänsyn till

det anförda och då statskontoret icke är berett förorda, att till nämndens

förfogande ställas särskilda medel till stipendier, anser ämbetsverket, att

kostnaderna för nämndens verksamhet under budgetåret 1947/48 böra

kunna gäldas med överskottsmedel från nämndens tidigare verksamhet och

att sålunda för nämnda budgetår någon medelsanvisning å riksstaten icke

bliver erforderlig.

Lärjungebrevväxlingen.

Denna verksamhet omhänderhaves sedan ett tiotal år tillbaka av läroverksadjunkten

N. Ilallbeck, ursprungligen på uppdrag av läroverkslärarnas

riksförbund. För ändamålet har Hallbeck organiserat en byrå, sorterande under

en central organisation i Paris, »Correspondance Scolaire Internationale».

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 december 1945 anhöll Ilallbeck, att

den av honom handhavda byrån måtte övertagas av staten och underställas

utrikesdepartementet. Ilallbeck framhöll därvid, att det syntes angeläget

att avsevärt öka den internationella skolungdomsbrevväxlingen, vilken

för Sveriges vidkommande årligen berört omkring 2 000 ungdomar.

En förutsättning härför vore emellertid, att den anmälningsavgift, utgörande

1 krona för varje anmälning, som nu utginge och som i hög grad

begränsade deltagarantalet, kunde slopas. Detta syntes emellertid möjligt

endast om staten övertoge verksamheten.

Över Hallbecks framställning ha yttranden avgivits av läroverkslärarnas

riksförbund, svenska institutet, centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet och skolöverstyrelsen. I samtliga ifrågavarande yttranden

gives uttryck åt uppfattningen, att det vore mindre lämpligt att för brevväxlingen

skapa ett nytt fristående organ, lydande under utrikesdepartementet.

I stället föreslås, att verksamheten uppdrages åt centralnämnden

för skolungdomsutbytet, med vars arbetsuppgifter brevväxlingen stode i

nära samband. Överstyrelsen framhåller, att genom centralnämndens sammansättning

och arbetsuppgifter säkrades också den kontakt med skolorna,

som vore en nödvändig förutsättning för verksamhetens bedrivande. För en

statlig byrå, lydande under utrikesdepartementet, komme däremot kontakten

med skolorna att erbjuda svårigheter. Såväl skolöverstyrelsen som

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

centralnämnden för skolungdomsutbytet ha visserligen funnit principiella

skäl tala för att verksamheten helt bedreves med allmänna medel men ha

dock funnit lämpligt att tills vidare, till dess närmare erfarenheter vunnits

rörande brevväxlingens omfattning och de därmed förenade kostnaderna,

en avgift av 1 krona för varje anmälan alltjämt upptoges. Centralnämnden

har vid ett beräknat deltagarantal av 2 000 ungdomar uppskattat sina

omkostnader för denna verksamhet till omkring 2 100 kronor årligen.

Nämnda myndigheter hemställa därför, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga

åt centralnämnden för skolungdomsutbytet att ombesörja brevväxlingen mellan

svensk och utländsk skolungdom samt att nämnden erhåller befogenhet

dels att upptaga en anmälningsavgift av 1 krona av lärjunge, som första

gången anmäler sig till brevväxling med lärjunge i visst land, dels ock att

i mån av behov överföra genom brevväxlingen influtna medel till respektive

från de för skolungdomsutbytet disponibla tillgångarna.

I förnyad skrivelse den 17 maj 1946 har sedermera Hallbeck i anledning

av skolöverstyrelsens yttrande framhållit, att, därest Kungl. Maj:t skulle

anse anmälningsavgift alltjämt böra utgå, anledning icke funnes att överflytta

verksamheten från den nuvarande byrån, vars kapacitet räckte även

för ett avsevärt ökat antal anmälningar. Hallbeck ville därför under sådana

omständigheter återkalla sin tidigare framställning om statens övertagande

av verksamheten och dess förläggande under utrikesdepartementet. Samtidigt

anförde emellertid Hallbeck bland annat följande.

Ur många synpunkter kan det vara lämpligt att sammanslå de nuvarande

organisationerna för skolungdomsutbyte och för skolungdomsbrevväxling

till en ny organisation, som får till uppgift att på alla sätt främja kontakten

mellan svensk och utländsk ungdom, tills vidare i främsta rummet skolungdom.

Denna organisation bör få namnet Nämnden för internationell ungdomskontakt.

Dess verkställande organ bör vara byrån för internationell

ungdomskontakt. Till föreståndare för byrån bör utses en läroverkslärare

för att säkra kontakten med skolorna. Föreståndaren bör vara självskriven

medlem av nämnden och redaktör för en eventuell av nämnden utgiven ungdomspublikation.

Han bör vara heltidsanställd och avlönad enligt lönegrad

24.

I anslutning härtill anhöll Hallbeck, att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en

nämnd för internationell ungdomskontakt och uppdraga åt denna att från

svensk sida handhava organisationen av ungdomsutbyte och ungdomsbrevväxling

samt att förordna föreståndare för byrån för internationell ungdomskontakt.

Föreningen Norden har i skrivelse den 22 maj 1946 upptagit till särskild

behandling frågan om det internordiska brevutbytet och därvid anfört

följande.

Skolöverstyrelsen har icke i sitt yttrande särskilt uppmärksammat det

nordiska brevutbytet. Med anledning därav får centralstyrelsen göra föl
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151. 81

jande påpekanden. Redan för mer än ett decennium tillbaka upptogo föreningarna

Norden genom gemensamma beslut ungdomsbrevväxling som en

av sina arbetsgrenar. Utbytet ombesörjes av föreningarnas centralexpeditioner

i samråd med de till respektive föreningar anknutna skolnämnderna.

För att underlätta utbytet erhöllo föreningarna efter framställning medgivande

till sådant undantag från posttaxan, att flera brev fingo inneslutas i

gemensamt konvolut. Brevväxlingen erhöll den utveckling, som avsågs,

visserligen med beaktande av att man ville tillgodogöra sig efter hand vunna

erfarenheter och därför önskade någon tid behålla översikten av brevväxlingens

omfattning.

Vid krigets utbrott måste verksamheten upphöra, men en av de första

samarbetsfrågor, som upptogs vid kommunikationernas återställande, var

frågan om brevutbyte mellan skolbarnen i de nordiska länderna. Under

den gångna vintern har den svenska föreningen Norden mottagit och distribuerat

omkring 10 000 brev från dansk skolungdom. Distributionen har ägt

rum efter anvisningar av föreningens skolnämnd och med anlitande av föreningens

lokalavdelningar. Denna inbjudan till brevväxling med dansk

ungdom har av de svenska barnen mottagits med stort intresse, och trots

den stora mängden av brev har man i vissa skolor önskat flera. Med Norge

och Finland har brevväxlingen detta år varit inskränkt till ett fåtal fall,

men meningen är att även dessa länder skola i fortsättningen innefattas i

verksamheten.

Centralstyrelsen har ansett angeläget lämna dessa upplysningar för att

Kungl. Maj:t måtte uppmärksamma, huruvida det kan anses lämpligt att,

som skolöverstyrelsen synes ha avsett, lägga även den internordiska brevväxlingen

under centralnämnden. Föreningen Norden har, som ovan påpekats,

icke ringa erfarenhet av nu ifrågavarande verksamhet, så vitt angår

de nordiska länderna. Genom sina organ och genom sitt system av

kollektivanslutna skolor äger föreningen goda organisatoriska förutsättningar

att ordna och leda brevväxlingen, och föreningen Norden torde i den

allmänna uppfattningen ha förvärvat sådant förtroende, att föreningen kan

anförtros ifrågavarande uppgift. Då frågan angående organ för det internationella

ungdomsutbytet nyligen reglerades, överlämnades åt föreningen

Norden och dess reseorgan att omhändertaga det nordiska utbytet. Det

synes föreligga starka skäl för motsvarande anordning beträffande den nordiska

brevväxlingen. I varje fall torde det få anses orimligt, om föreningen

Norden i Sverige skulle berövas möjlighet att vidare utöva en verksamhetsgren,

som den tidigare med framgång bedrivit och som på ett naturligt sätt

bidrager till att fylla föreningens syfte.

Det synes ur många synpunkter önskvärt, att det under krigsåren i det

närmaste helt avbrutna skolungdomsutbytet med u 11 a n<1

e t med det snaraste åter kan komma i gång. Av naturliga skäl måste

utbytet, åtminstone för de närmaste åren, få en i viss mån annan karaktär

än före kriget, i det att detsamma nu främst torde få inriktas på England

jämte Irland och Skottland samt Frankrike, Belgien och Holland. Såsom i

ärendet framhållits, kommer detta att föranleda icke oväsentligt ökade utgifter

för planläggning och administration, varför utbytesverksamheten

Ilihang till riksdagens protokoll 19.\7. 1 sand. Nr 1 ■!t (i

Departementschefen

.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 151.

icke kan tänkas bli självförsörjande på samma sätt som tidigare, då det

jämförelsevis lättorganiserade och mycket omfattande utbytet med Tyskland

till och med lämnade ett ekonomiskt överskott. Då jag icke anser mig

kunna ifrågasätta någon höjning av anmälningsavgiften, som länge utgått

med 40 kronor per deltagare, synes det därför nödvändigt, att staten ekonomiskt

engagerar sig i utbytesverksamheten i något större omfattning än

tidigare.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har centralnämnden beräknat

omkostnaderna för 1947 års skolungdomsutbyte till omkring 10 000

kronor. Med hänsyn till omfattningen av det utbyte, som under nuvarande

förhållanden skäligen kan beräknas komma till stånd, synas dessa kostnader

väl höga. Bland annat torde en höjning av det till sekreteraren utgående

dagarvodet knappast vara motiverad. En del av utgifterna torde

kunna bestridas medelst inflytande anmälningsavgifter, varjämte även befintliga

överskottsmedel från den föregående verksamheten, för närvarande

uppgående till omkring 10 000 kronor, torde kunna delvis tagas i anspråk.

Då det emellertid, såsom centralnämnden framhållit, synes önskvärt, att

nämnden alltid har en viss anslagsmarginal för mötande av oförutsedda

utgifter m. m., synes ett visst tillskott av statsmedel böra lämnas. Jag anser

mig emellertid vid anslagsavvägningen böra räkna med att detta för nästa

budgetår kan begränsas till 5 000 kronor. I avvaktan på närmare erfarenheter

rörande omfattningen av det blivande skolungdomsutbytet och behovet

av stipendier för mindre bemedlade deltagare är jag icke beredd att

för närvarande förorda anvisande av särskilda medel till sistnämnda

ändamål.

Beträffande centralnämndens förslag, att skolungdomsutbytet med de

övriga nordiska länderna helt borde omhänderhas av föreningen Norden

och dess skolresetjänst under samarbete med Reso, vill jag erinra, att jag

under punkten 327 i årets åttonde huvudtitel förordat anvisande av 5 000

kronor såsom bidrag till kostnaderna för den av sammanslutningen Nordens

skolresetjänst bedrivna utbytesverksamheten. I anslutning till detta mitt

tidigare ställningstagande finner jag nu lämpligt tillstyrka, att centralnämnden

helt befrias från bestyret med det internordiska skolungdomsutbytet.

I nära samband med det internationella skolungdomsutbytet står frågan

om den internationella 1 ärj u ngebrevväxlingen.

Denna har hittills, såsom i det föregående erinrats, i huvudsak handhafts

av läroverksadjunkten N. Hallbeck på uppdrag av läroverkslärarnas riksförbund.

I och för vinnande av erforderlig kontroll och samordning med

andra strävanden från statens sida till kontakt mellan svensk och utländsk

skolungdom finner jag i likhet med de hörda myndigheterna lämpligt, att

en verksamhet av ifrågavarande slag omhänderhaves av ett statligt organ.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Närmast till hands synes därvid ligga att åt centralnämnden för skolungdomsutbytet

uppdrages att bedriva även denna verksamhet, som ju äger

ett nära samband med centralnämndens övriga arbetsuppgifter. Jag förordar

därför att så sker. I anledning av vad föreningen Norden anfört i

ärendet, finner jag dock ändamålsenligt, att den internordiska brevväxlingen

i likhet med det internordiska skolungdomsutbytet omhänderhaves

av nämnda organisation. En viss anmälningsavgift, förslagsvis 1 krona,

synes åtminstone till en början böra utgå. Av centralnämndens beräkningar

framgar, att nämndens ökade omkostnader för brevväxlingen därigenom

skulle i stort sett täckas av de inflytande avgifterna. Någon ytterligare

medelsanvisning för nämndens verksamhet torde därför icke behöva föranledas

av detta mitt förslag. Jag förutsätter därvid, att centralnämnden

med i huvudsak nuvarande organisation skall kunna handhava även denna

nya verksamhetsgren. Anslag till centralnämndens verksamhet under nästa

budgetår torde alltså böra uppföras med förut angivet belopp, 5 000 kronor.

Anslaget bör liksom tidigare erhålla förslagsanslags natur.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av centralnämnden

meddela de ändrade bestämmelser rörande nämndens verksamhet,

som kunna föranledas av vad jag i det föregående förordat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av.................................... kronor 5 000.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts -proposition nr 151.

V. Överlåtelse å Västerås stad av Kungl. Maj:t och

kronan tillkommande rätt till viss av Västerås högre

allmänna läroverk disponerad mark m. m.

Västerås stad har genom stadsfullmäktiges beslut den 29 oktober 1931

åtagit sig att från och med den 1 juli 1932 tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

för ett högre samläroverk i Västerås ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor vid läroverket.

Drätselkammaren i Västerås har nu, med tillstyrkan av magistraten därstädes,

anhållit, att Kungl. Maj:t ville pröva, huruvida och på vilka villkor

den formella äganderätten till vissa av Västerås högre allmänna läroverk

disponerade delar (gårdarna n:ris 27 och 28) av nuvarande tomten nr 2

i kvarteret Halfdan inom Västerås stad kunde överlåtas på staden. Drätselkammaren

har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.

Högre allmänna läroverket i Västerås är med sina byggnader beläget å

nuvarande tomten nr 2 inom kvarteret Halfdan i Västerås stad. Tomten,

vilken är administrativt men ej rättsligen bildad, utgöres av gårdarna

n:ris 27, 28 och 29 inom norra kvarteret jämte den intill sistnämnda tomt

belägna s. k. domkyrkans materialgård. Av dessa äger Västerås stad lagfart

å gården nr 29 samt materialgården sedan den 16 oktober 1893. Ä

gårdarna n:ris 27 och 28 har, såvitt kunnat utrönas, fasta meddelats senast

för »Västerås stifts Consistorium» den 6 november 1848 under §§ 102—103

i protokollet. Konsistoriet har på grund av köpeavtal den 3 november 1847

inköpt gårdarna n:ris 27 och 28 av domkyrkan att användas för läroverkets

behov. Försäljningen skedde för en sammanlagd köpeskilling av 6 000

riksdaler banko med stöd av kungl. brev den 12 februari 1846.

I stadens taxeringslängder synes såsom ägare till gårdarna n:ris 27 och

28 t. o. m. år 1933 ha upptagits »läroverket». Efter år 1933 har »Västerås

stad» angivits såsom ägare. Vid en den 7 oktober 1890 företagen mätningsförrättning

å gården nr 29, å vilken enligt vad i det föregående sagts

Västerås stad erhållit lagfart, har såsom ägare till grannfastigheten, gärden

nr 28, upptagits »Vesterås högre elementarläroverk».

Av ålder synes staden ha betraktats såsom i realiteten ägare av nu ifrågavarande

tomter. I varje fall har staden utan att gensaga från något håll

däremot inlagts ansetts behörig att disponera läroverkstomterna för läroverkets

byggnadsändamål.

Vid den utredning, som föregick stadsfullmäktiges beslut den 29 augusti

1912, § 120, angående uppförande av annexbyggnaden för läroverket, har

drätselkammaren tydligen förutsatt, att staden ägde utan vidare disponera

läroverkstomterna för nyssnämnda ändamål. Från domkyrkokommissionens

sida, vilken i ärendet beretts tillfälle yttra sig, har heller icke något

annat blivit påstått.

I samband med frågan angående lösning av läroverkets lokalfrågor genom

ombyggnad har emellertid frågan om den formella äganderätten blivit

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

aktualiserad. Ur alla synpunkter måste det anses lämpligast, att staden

förskaffar sig ett sådant fång till fastigheterna att desamma kunna lagfaras.

Vid drätselkammarens skrivelse ha i avskrift fogats bland annat två utdrag

av rådhusrättens i Västerås lagfartsprotokoll den 6 november 1848,

utvisande att fasta meddelats Västerås stifts Consistorium å gårdarna n:ris

27 och 28 med tillhörigheter i stadens norra kvarter.

Domkapitlet i Västerås har, efter att ha inhämtat yttrande i ärendet av

kollegiet vid högre allmänna läroverket därstädes, tillstyrkt framställningen

under villkor, dels att garantier skapas för att marken i stadens hand varken

nu eller i en framtid användes för annat byggnadsändamål, vilket synts

domkapitlet angeläget icke blott ur läroverkets eget intresse utan även

med tanke på den omedelbara närheten till domkyrkan och därmed kulturellt

och historiskt sammanhörande byggnader, dels ock att den del av

gården nr 27, som upptages av stiftsbiblioteket med tillhörande stenmur,

undantages från överlåtelsen och tillägges ett med nr 1 betecknat, domkyrkan

tillhörigt område. Domkapitlet framhåller, att man enligt den plan

för utvidgning och restaurering av domkapitlets lokaler, som vore under

utarbetande, räknade med att biblioteksbyggnaden, uppförd för medel ur

stiftets byggnadskassa och läroverkets byggnadskassa, efter det nya läroverkets

tillkomst skulle tagas i anspråk för domkapitlets lokalbehov. Det

syntes därför domkapitlet nödvändigt, att en sådan gränsreglering komme

till stånd, att biblioteket icke komme att efter en marköverlåtelse delvis

ligga på stadens område.

Länsstyrelsen i Västerås och skolöverstyrelsen ha tillstyrkt bifall till

framställningen på av domkapitlet angivna villkor.

Drätselkammaren har i förnyad skrivelse förklarat sig icke vilja motsätta

sig de av domkapitlet ifrågasatta villkoren.

Kammarkollegiet, som funnit utrett att gårdarna n:ris 27 och 28 jämte

den därå befintliga skolbyggnaden utgör statsegendom, har anfört i huvudsak

följande.

De med ansökningen avsedda gårdstomterna n:ris 27 och 28 hava enligt

den 12 februari 1846 av Kungl. Maj:t meddelat tillstånd förvärvats till

tomt för läroverket av domkyrkans mark för medel ingående i dels den

s. k. gymnasiebyggnadskassan, vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26

april 1810 och den 4 november 1820 bildats genom inkomst från s. k. kadukår,

d. v. s. ett års behållen inkomst efter pastor, som dog eller avgick

utan att efterlämna nådårsberättigade arvingar, ävensom vissa andra medel,

dels ock stiftets byggnadskassa. För nämnda medel lärer även det å tomterna

befintliga skolhuset ha uppförts.

Med hänsyn härtill synas såväl tomterna som skolbyggnaden få anses

utgöra statsegendom.

Sedermera har staden själv bekostat uppförande av två annexbyggnader

till det gamla skolhuset, belägna å den av staden förvärvade gårdstomten

nr 29 och domkyrkans materialgård och vad beträffar den ena byggnaden,

s. 86 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

efter vad av handlingarna i ärendet synes framgå, till en mindre del å domkyrkan

tillhörig mark.

Med hänsyn till stadens åtagande i fråga om byggnadsskyldigheten vid

läroverket och då staden nu har för avsikt att helt ombygga den gamla

läroverksbyggnaden, synes det kollegiet, som om stadens underdåniga framställning

vore på sätt domkapitlet föreslagit förtjänt av bifall. Kollegiet

får i detta hänseende även hänvisa till de upplåtelser, som i liknande fall

skett i fråga om andra städer och deras allmänna läroverk.

Vid överlåtelse av gårdstomterna n:ris 27 och 28 bör såsom domkapitlet

föreslagit undantagas dels den tomt, varå stiftsbiblioteket med tillhörande

stenmur är beläget, dels ock de delar av nämnda tomter, som icke ingå i

kvarteret Halfdan.

Med hänsyn bland annat till tomternas belägenhet i omedelbart grannskap

till domkyrkan, torde vidare böra föreskrivas, att, därest de framdeles

icke skulle komma att användas för skoländamål, rätten till desamma skall

återgå till kronan.

Kollegiet hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Maj:ts och kronans rätt till de delar av gårdstomterna n:ris 27

och 28, som ingå i kvarteret Halfdan, med undantag för den del av tomt

nr 27, som disponeras för stiftsbiblioteket med tillhörande stenmur, jämte

den å tomterna befintliga läroverksbyggnaden må vederlagsfritt överlåtas

på Västerås stad, under villkor att, därest tomterna icke längre användas

för skoländamål, desamma skola i gravationsfritt skick utan ersättning

återställas till kronan, varvid staden skall äga tillgodogöra sig å desamma

uppförda byggnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Västerås stad genom

stadsfullmäktiges beslut den 29 oktober 1931 åtagit sig byggnadsskyldigheten

vid högre allmänna läroverket därstädes. Vid sådant förhållande och

med hänsyn jämväl i övrigt till vad i ärendet förekommit har jag — i

likhet med i ärendet hörda myndigheter — intet att erinra mot att framställning

avlåtes till riksdagen angående avstående utan vederlag till staden

av den rätt till här ifrågavarande mark och byggnad, som må tillkomma

Kungl. Maj:t och kronan. Vid överlåtelsen torde böra knytas vissa villkor

på sätt kammarkollegiet närmare föreslagit. Jag vill erinra, att liknande

överlåtelser tidigare upprepade gånger blivit av Kungl. Maj:t efter inhämtande

av riksdagens medgivande beviljade — så t. ex. beträffande läroverken

i Lund (1923), Härnösand (1929), Östersund (1930), Kristianstad

(1932) och Visby (1933).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till

de delar av gårdstomterna n:ris 27 och 28, som ingå i kvarteret

Halfdan — med undantag för den del av tomt nr 27,

som disponeras för stiftsbiblioteket med tillhörande stenmur

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 151. 87

— jämte den å tomterna befintliga läroverksbyggnaden må

utan vederlag till kronan överlåtas å Västerås stad, under

villkor att, därest tomterna icke längre användas för skoländamål,

desamma skola i gravationsfritt skick utan ersättning

återställas till kronan, varvid staden skall äga tillgodogöra

sig å desamma uppförda byggnader.

Vad departementschefen sålunda under punkterna I—V

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar............

1. Organisationsfrågor ......................................

a) Upprättande av nya statliga gymnasier ...................

b) Upprättande av en 4-årig realskollinje vid samrealskolan i

Piteå ................................................

Departementschefen ...................................

2. Anslagsberäkningar ......................................

a) Besparingsåtgärder m. ................................

Departementschefen ...................................

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän......................

Departementschefen ...................................

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t

Departementschefen ...................................

d) Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................

Departementschefen ...................................

e) Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel ..................

f) Sammanfattning och hemställan.........................

II. Anslag till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala

gymnasier m. .............................................

Departementschefen ........................................

III. Förslagsanslaget till statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar ................................................

IV. Förslagsanslag till centralnämnden för skolungdomsutbytet med

utlandet ..................................................

Departementschefen ........................................

V. Överlåtelse å Västerås stad av Kungl. Maj:t och kronan tillkommande

rätt till viss av Västerås högre allmänna läroverk disponerad

mark m. ..................................................

Departementschefen ........................................

Stockholm 1947 Ivar Eteggströms Boktryckeri A. B.

470681

2

2

2

16

17

22

22

27

29

38

41

48

50

60

63

63

66

69

72

74

81

84

86

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte s. 1 i texten
  2. SU 1947:128 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1946 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillst s. 60 i texten