Sök i Ratio Lex

Angående vissa anslag till de tekniska högskolorna för budgetåret 1947/48

1947-02-21 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:152, Angående vissa anslag till de tekniska högskolorna för budgetåret 1947/48

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts yr oposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag

till de tekniska högskolorna för budgetåret 1947/48;

given Stockholms slott den 21 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Myrdal, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne.

I årets statsverksproposition, bilaga 10 (åttonde huvudtiteln), har Kungl.

Maj:t under punkterna 141 och 147 föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 2 400 000 kronor;

dels ock till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 101)7. 1 samt. Nr 152.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Vidare har Kungl. Ma:jt i statsverkspropositionen, bilaga 29 (Kapitalbudgeten,

ecklesiastikdepartementet, punkterna 9 och It) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1947/48

beräkna

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor;

dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag

av 3 700 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 374 därom framställda

förslag har 1945 års riksdag dels beslutat, att tekniska högskolan i Stockholm

skall utbyggas för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya

ordinarie studerande, dels ock medgivit, att en av högskolans byggnadskommitté

framlagd generalplan i huvudsak ma pa sätt chefen för ecklesiastikdepartementet

i statsrådsprotokollet till nämnda proposition förordat

— läggas till grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

I den av statsmakterna sålunda i princip godtagna generalplanen för högskolans

utbyggnad har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper.

För de olika byggnadsföretag, som ingå i de båda utbyggnadsetapperna,

har i förenämnda proposition lämnats en närmare redogörelse, till vilken

jag tillåter mig att här hänvisa.

Här må nämnas, att till den f ö r s t a etappenha hänförts de ny- och

ombyggnader m. m., som oundgängligen erfordras för en öknmg av högskolans

examinationskapacitet, och därutöver vissa andra byggnadsföretag,

som stå i samband med kapacitetsökningen eller eljest befunnits särskilt

angelägna. Ifrågavarande byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad

bereda lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda

lägre årskurserna samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade

lokaler för de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingå i första

byggnadsetappen nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.

Kostnaderna för den första etappen av högskolans utbyggnad enligt generalplanen

ha av kommittén uppskattats till ett sammanlagt belopp av i

runt tal 15 300 000 kronor, fördelade på olika byggnader och övriga arbeten

i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar, därvid byggnaderna

upptagits under av kommittén åsatta sifferbeteckningar och med

angivande av det ändamål, för vilket de enligt generalplanen äro avsedda:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

3

Byggnad

Byggnads- kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

VIII a Byggnad för lägre årskurser...........

1448 000

135 000

1 583 000

VIII b Hörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . .

254 000

40 000

294 000

IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad . . .

1 376 000

600 000

1 976 000

» » » , kapprum, hall, prepara-

tionsrum...........

108 000

7 500

115 500

IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser.........

240 000

30 000

270 000

Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin-

element I....................

474 000

23 000

497 000

XV a Byggnad för kemiska avdelningen.....■ „ .

436 000

300 000

736 000

XV b > » livsmedelskemi m. m........

282 000

325 000

607 000

XV c Apparathall.................

350 000

600 000

950 000

XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen.....

1 100 000

550 000

1 650 000

XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) ....

2 667 000

2 253 000

4 920 000

XVII Bostadsbyggnader.............

510 000

—

510 000

Värmecentral (utökning med en ångpanna) . .

35 000

—

35 000

Utvändiga ledningar...............

589 400

—

589 400

Bergsprängning..................

266 000

—

266 000

Planering och terrassering m. m.........

289 000

—

289 000

Summa kronor

10 424 400

4 863 500

15 287 900

Här må erinras, att riksdagen i anslutning till ett av föredragande departementschefen

därom i statsrådsprotokollet till omförmälda proposition

gjort uttalande beträffande planläggningen av personalbostäderna funnit

storleken av de däri inrymda lägenheterna böra ökas utöver vad kommittén

avsett, vilket beräknas medföra en merkostnad av 60 000 kronor.

Den andra etappen har avsetts skola omfatta övriga vid ett genomförande

av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga ny- och

ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna etapp märkas tillbyggnad

av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande huvudbyggnadskomplexet,

avseende bland annat inredande av ett svagströmslaboratorium

och lokaler för lantmäteriavdelningen, ävensom uppförande av

nybyggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur

samt för institutionerna för brobyggnad och byggnadsstatik, byggnadsteknik

och förbränningsmotorteknik in. m. En värme- och kraftcentral

eller —• alternativt en värmecentral — avses enligt kommittén även skola

ingå i denna byggnadsetapp. För sistnämnda byggnadsfråga kommer jag i

det följande att lämna en närmare redogörelse.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att — därest lantmäteriunder
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

visningen skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan — den

planerade byggnaden för avdelningen för arkitektur avsetts skola utgå ur

byggnadsprogrammet och denna avdelning förläggas till den byggnad, i

vilken eljest avdelningen för lantmäteri tänkts skola inrymmas. Jag erinrar

härvid, att bland annat frågan om denna undervisnings förläggning för

närvarande är föremål för övervägande av särskilda sakkunniga, vilka tillkallats

jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 18 januari 1946 för att

inom ecklesiastikdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag

rörande utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer m. m.

Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen ha av kommittén beräknats

till sammanlagt i runt tal 10 800 000 kronor, fördelade å olika byggnader

och övriga arbeten, som hänförts till denna etapp, på sätt av följande

sammanställning närmare framgår:

Byggnad

Byggnads-

kostnader

m. m.

kronor

Kostnader

för utrust- ning och

möblering

kronor

Summa

kronor

I Administrationsbyggnad.............

210 000

84 000

294 000

II Bibliotek.....................

725 000

160 000

885 000

III a Bergsskolan ...................

220 000

210 000

430 000

III b Avdelning för elektroteknik..........

465 000

1 307 000

1 772 000

III c > > lantmäteri............

400 000

75 000

475 000

III d » » maskinteknik m. m.......

320 000

15 000

335 000

IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m. ...

—

—

—

V Värme- och kraftcentral1............

—

—

—

VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . .

611000

195 000

806 000

VII Verkstadsbyggnad................

220 000

90 000

310 000

X Avdelning för väg- och vattenbyggnad ....

800 000

75 000

875 000

XI » * arkitektur............

850 000

75 000

925 000

XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik. . .

795 000

200 000

995 000

] XIII * > byggnadsteknik............

480 000

65 000

545 000

i XIV » » flygteknik m. m............

231 000

50 000

281 000

| XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. .

807 000

760 000

1 567 000

Utvändiga ledningar..............

160 600

—

160 600

Planering och terrassering...........

136 000

—

136 000

Summa kronor

7 430 600

3 361000

10 791 600

1 Beträffande högskolans värme- och kraftförsörjning föreligga numera såsom nyss nämnts

alternativa förslag från byggnadskommittén; det ena (alternativ I) avser en kombinerad värmeoch

kraftcentral för en anläggningskostnad av i runt tal 3 000 000 kronor och det andra (alternativ

II) eu värmecentral för en anläggningskostnad av i runt tal 2 300 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 152,

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som hänförts

till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén förutsatts skola vara i

huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret 1947/48, varigenom ett

ökat antal studerande höstterminen 1948 första gången skulle kunna intagas

vid högskolan. Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats

skola vara avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Det må

här anmärkas, att etappindelningen icke innebär, att samtliga till den första

utbyggnadsetappen hörande byggnadsarbeten skola ha avslutats, innan de

till den andra etappen hänförda påbörjas. I viss utsträckning ha sålunda

till de olika etapperna hörande byggnadsföretag förutsatts skola bedrivas

samtidigt.

Kostnaderna för högskolans utbyggnad, som av kommittén i generalplanen

avsetts skola fördelas på åtta budgetår, ha sålunda av kommittén

däri uppskattats till sammanlagt i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader

omkring 17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och

möblering omkring 8 200 000 kronor, frånsett kostnaderna för den förut

omförmälda anläggningen för högskolans värme- och kraftförsörjning. Anmärkas

må vidare, att dessa kostnadskalkyler verkställts på grundval av

1942 års prisnivå. I anslutning härtill uttalade föredragande departementschefen

i sitt anförande till det vid Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

fogade statsrådsprotokollet, att den sedan dess inträffade prisstegringen —

såvitt gällde byggnadskostnader — syntes kunna uppskattas till omkring

15 procent, varför dessa för det dåvarande kunde uppskattas till i runt tal

20 000 000 kronor, samt att man jämväl beträffande kostnaderna för utrustning

och möblering hade att räkna med ökade priser, men att den

därav föranledda kostnadsökningen vore mera svårbestämbar. Sedan dess

ha priserna ytterligare stegrats. Beträffande byggnadskostnader har man

sålunda för närvarande enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen att

räkna med en ökning av 1942 års priser med 25 procent.

För innevarande budgetår har till högskolans utbyggnad anvisats ett

investeringsanlsag av 5 000 000 kronor samt till inredning och utrustning

av nya lokaler ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor, huvudsakligen

avseende dylik inredning och utrustning i samband med utbyggnaden.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t fastställt instruktion

för tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté. Jämlikt nämnda

instruktion skall kommittén i enlighet med instruktionen och övriga av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhava

de arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet

av de ny- och ombyggnader av högskolan, som Kungl. Maj:t kan komma

att uppdraga åt byggnadskommittén att verkställa. Enligt föreskrift i

instruktionen skall det vidare bland annat ankomma å kommittén att, innan

arbetet å viss byggnad påbörjas, underställa huvudritningarna till byggnaden

jämte beskrivning och kostnadsberäkningar Kungl. Maj:ts prövning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Genom beslut den 29 juni 1946 har Kungl. Maj:t vidare uppdragit åt

kommittén att i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén framlagda

förslag omhänderhava följande till den första etappen av föreliggande

generalplan för högskolans utbyggnad hörande arbeten, nämligen dels

sprängning, terrassering, planering samt anläggning av utvändiga ledningar,

dels ock uppförade av nybyggnader för personalbostäder.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 22 november 1946 uppdragit

åt kommittén att ombesörja utförandet av nybyggnader för de båda

lägre årskurserna och för laboratorium för fysik med hörsal (å generalplanen

betecknade nr VIII och IX) i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén

i ärendet företedda ritningar.

För samtliga nu angivna byggnadsföretag ha byggnadstillstånd meddelats

i därför sedvanlig ordning.

I skrivelse den 26 augusti 1946 har byggnadskommittén — med tillstyrkan

av högskolans styrelse — gjort framställning om anvisande för budgetåret

1947/48 av investeringsanslag för högskolans utbyggnad å sammanlagt

i runt tal 13 562 000 kronor. Kommittén har därvid till en början

beräknat fördelningen å olika byggnadsföretag under budgetåret 1946/47 av

det för sistnämnda budgetår anvisade investeringsanslaget av 5 000 000 kronor

i enlighet med vad följande sammanställning utvisar:

191f6/^7 års byggnadsarbeten.

Arkitektkontor, expertis, administration m. m.......kronor 337 800

Bergsprängning............................... * 305 900

Planering och terrassering...................... * 108 300

Utvändiga ledningar och kulvertar............... » 500 000

Bostadsbyggnader XVII (4 st.).................. * 655 000

Byggn. för lägre årsk. VIII a.................... * 650 000

» hörsalar VIII b.................... * 150 000

» » fysik IX a..................... 8 575 000

» » hörsal IX b med kapprum och hall...... » 222 000

» » skyddsrum, parkering, lab. för maskinelement

............................ 8 450 000

» » avd. K. XV c....................... 8 175 000

, > » K. XV d....................... » 400 000

» » » E. XVI........................ » 446 000

Värmecentral (ombyggnad).............. » 25000

Summa kronor 5 000 000.

Med avseende å anslagsbehovet för nästa budgetår har kommittén uttalat,

att detta beräknats med utgångspunkt från den i kommitténs generalplan

framlagda tids- och kostnadsfördelningsplanen, vartill komme kostnader

för påbörjandet av en anläggning av en värme- och kraftcentral i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.

enlighet med ett av kommittén därom framlagt särskilt förslag. Då kostnaderna

för här berörda arbeten ursprungligen beräknats på grundval av

1942 års prisnivå hade dessa i de nu föreliggande anslagsäskandena uppräknats

med 15 procent i anslutning till uttalandena i propositionen

1945: 374 rörande prisstegringen å byggnadskostnader. Anslagsäskandena

för nästa budgetår avsåge vidare uppförande av en nybyggnad för ett kärnfysikalislct

laboratorium enligt ett av högskolan till atomkommittén ingivet

förslag.

Den av kommittén för budgetåret 1947/48 sålunda äskade medelsanvisningen,

i runt tal 13 562 000 kronor, har av kommittén avsetts skola under

budgetåret disponeras på följande sätt:

191/7 /19/8 års byggnadsarbeten.

Arkitektkontoret.............................

kronor

368 500

Planering och terrassering......................

»

224 100

Utvändiga ledningar och kulvertar...............

»

177 800

Byggn. för

lägre årsk. VIII a...................

3»

1015 200

» »

hörsalar VIII b..................

»

142 100

» »

fysik IX a....................

»

1007 400

» »

hörsal IX b med kapprum och hall.....

178 200

y> »

skyddsrum, parkering, lab. för maskinele- ment ............................

»

95100

» »

avd. K. XV a......................

386 400

» K. XV c......................

»

227 500

> >

» K.XVd......................

865 000

» »

» E. XVI.......................

»

2 522 000

» »

värmecentral (ombyggnad)............

14 200

» »

värme- och kraftcentral (nybyggn.).....

»

1 759 300

» »

B.III a...........................

»

57 500

» »

E.III b..........................

»

149 500

M. och S. III d ....................

■»

80 500

» »

maskinlab. och vattenbyggnadslab. VI a .

»

322 000

» »

verkstad VII.....................

»

266 800

» »

avd. V. X.........................

»

575 000

» »

» A. XI........................

»

632 500

Lab. »

byggn. statik XII..................

»

569 300

» »

» teknik XIII.................

>

322 000

» »

flygteknik XIV.....................

35-

173 600

Byggn. »

förbr. motorteknik XVIII............

»

65 600

» »

kärnfysik m. m. XV f................

»

1 365 000

Summa

kronor 13 562 100.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Maj:t den 22 november 1946

förklarat Sig vilja framdeles meddela beslut över en av byggnadskommittén

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr löu2.

i skrivelse den 4 oktober 1946 gjord framställning, varigenom kommittén

underställt Kungl. Maj:ts prövning huvudritningar jämte tillhörande beskrivning

och kostnadsberäkningar över de i första etappen av generalplanen

ingående nybyggnaderna för kemisk apparathall

och kemiskt laboratorium (å generalplanen betecknade nr XV c

och d). Jag torde nu få återkomma till denna fråga.

I nyssnämnda framställning har kommittén föreslagit vissa ändringar av

den utformning ifrågavarande byggnader givits i generalplanen, vilket beräknats

medföra en kostnadsökning av 375 000 kronor. Ett utförande av

dessa byggnader enligt generalplanen kunde sålunda numera, därest kostnadsökningen

till följd av prisstegringen uppskattades till 15 procent, beräknas

draga en kostnad av 1 725 000 kronor, inräknat till ifrågavarande

byggnadsföretag hörande planeringsarbeten och kulvertanläggning, under

det att byggnadskostnaderna enligt det nu föreliggande förslaget uppskattades

till 2 100 000 kronor. Kommittén har beträffande detta förslag vidare

i huvudsak anfört följande.

De riktlinjer för planläggningen av dessa byggnader, som angavs i generalplanen,

ha i huvudsak följts. En utökning av golvytan för institutionen

för teknisk organisk kemi på cirka 100 m2 har dock visat sig nödvändig för

att i avskilt utrymme kunna bereda plats för hög apparatur för försök i

halvstor skala. Övriga laboratorieutrymmen ha ökats med tillsammans cirka

100 nr. Apparathallens (byggnad XV c) nettogolvyta i bottenplanet är

cirka 440 in2 eller i det allra närmaste densamma som angavs i generalplanen,

medan laboratoriets (byggnad XV d) nettogolvyta i enlighet med

vad ovan angivits ökats från cirka 1 900 nr till cirka 2 100 m2. 1940 års

sakkunniga för den högre tekniska undervisningen uppskattade ytbehovet

för denna byggnad till 2 290 m2. Det har emellertid visat sig ändamålsenligt

att utspränga och inreda källare under en del av laboratoriebyggnaden för

att där kunna inrymma, dels skyddsrum, gemensamt för angränsande byggnader,

dels förrådslokaler. Källaren under apparathallen har utökats för att

ge plats åt ledningskulvert och transportgång vid sidan av apparatuppställningarna.

Vidare har för fläktar och maskinrum föreslagits en indragen takvåning

av brandsäker konstruktion i stället för att såsom tidigare avsetts,

placera fläktarna på en vind under takstolskonstruktion av trä. Denna förändring,

som innebär stora såväl tekniska som brandtekniska fördelar,

medför en ökning av byggnadskuben. Byggnadskuben har sålunda för

byggnad XV c ökats från uppskattade 5 000 m3 till cirka 5 750 m3 och för

byggnad XV d från uppskattade 10 000 m3 till cirka 13 450 m3. Dessa

kubökningar bero, utom på ovan redovisade tillkommande utrymmen, även

på av konstruktionsskäl betingade ökningar av väggtjocklekar och på en

ökning av våningshöjderna i laboratoriebyggnaden från 3.50 meter till 3.60,

vilken visat sig nödvändig för att kunna bereda plats för ledningsdragningar

i tak. Vidare har erfordrats en ökning av den fria höjden i apparathallen

från 8 meter till cirka 9 meter för att få tillräcklig höjd under travers.

Här ovan redovisade förändringar ha medfört en ökning av de i generalplanen

uppskattade kostnaderna med cirka 375 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig ej ha något att erinra mot kommitténs

ifrågavarande förslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

Till utrustning och möblering för högskolans utbyggnad —

frånsett värme- och kraftcentralen samt byggnaden för kärnfysik m. m. —

har kommittén för nästa budgetår äskat en medelsanvisning av i runt tal

1 815 000 kronor i anslutning till sina i generalplanen verkställda kalkyler

rörande medelsbehovet, därvid kommittén framhållit att dessa grundade

sig på 1942 års prisnivå och hänsyn sålunda ej tagits till den sedan dess

inträffade prisstegringen.

Härefter övergår jag till frågan om högskolans värme- och kraftförsörjning.

Med skrivelse den 16 augusti 1945 överlämnade byggnadskommittén —

med förmälan att den ännu icke tagit slutlig ställning till frågan om ordnandet

av högskolans värme- och kraftförsörjning i samband med högskolans

utbyggnad — en av professorn Lage Malm härom verkställd utredning.

Sedermera har byggnadskommittén i skrivelse den 11 mars 1946 — med

överlämnande av yttranden av högskolans lärarkollegium och Elektriska

prövningsanstalten, en sammanfattande gemensam utredning av nämnda

anstalt, Hugo Theorells ingeniörsbyrå och professorn Malm samt vissa

övriga till ärendet hörande handlingar — framlagt två alternativa förslag

till frågans lösning av i huvudsak följande innebörd.

Alternativ I. Värme- och kraftcentral.

\armecentral utrustad med 2 ångpannor och sammanbyggd med kraftcentral

med en kondenseringsturbin av mottryckskaraktär och en förkopplingsturbin

för högt tryck. Den i kraftcentralen alstrade överskottskraften

försäljes till Stockholms elektricitetsverk. Värme- och kraftcentralens utrustning

utnyttjas för forsknings- och undervisningsarbete.

Alternativ 11. Värmecentral.

Värmecentral utrustad med 2 ångpannor men icke kombinerad med

kraftcentral. Den för högskolans räkning erforderliga elektriska kraften inköpes

från Stockholms elektricitetsverk på sedvanliga villkor. Därjämte utrustas

vissa laboratorier med utrustning för forsknings- och undervisningsändamål.

Enligt handlingarna i ärendet kunna anläggnings- och årskostnaderna för

de båda alternativen uppskattas sålunda:

Anläggningskostnader.

Byggnader ...............................

Utrustning i värme- och kraftcentralen resp. värmecentralen

...............................

Utrustning i laboratorier...................

Alt. i Alt. 2

Kronor Kronor

600 000 510 000

2 420 000 1510 000

— 300 000

Summa kronor 3 020 000 2 320 000.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Årskostnader.

Alt. 1

Alt. 2

Kronor

Kronor

Amorteringar och underhåll

............. 264 800

201600

Personalkostnader........

............. 34 000

31300

Bränslekostnader:

Uppvärmning.........

............ 120 000

120 000

Elkraft .............

............. 35 000

—

Diverse

............. 1000

3 000

Inköp av kraft.........

............. 19 400

75 900

Summa kronor 474 200

431 800

Avgår: Inkomst av försåld

värme .

............ 193 000

193 000

» » »

kraft . .

............. 51000

—

Total årskostnad kronor 230 200

238 800.

Det må här anmärkas att dessa kostnadskalkyler enligt vad jag under

hand inhämtat äro verkställda på grundval av 1942 års prisnivå.

Med avseende å kostnadsberäkningarna har kommittén i huvudsak anfört:

Anläggningskostnader. I den av Malm verkställda utredningen

uppskattas byggnadskostnaderna för en värme- och kraftcentral enligt alt. I

till 600 000 kronor och för en värmecentral enligt alt. II till 410 000 kronor.

I det av kommittén från högskolan överlämnade yttrandet har emellertid

framhållits, att — därest endast en värmecentral anlägges — en komplettering

erfordras av vissa institutioner vid högskolan till en sammanlagd kostnad

av cirka 400 000 kronor. Härav kunna 100 000 kronor antagas hänföra sig

till byggnadskostnader och 300 000 kronor till kostnader för utrustning. I

enlighet härmed ha byggnadskostnaderna i alt. II beräknats till (410 000 -j-f-

100 000 =) 510 000 kronor.

Enligt den Malmska utredningen ha de totala anläggningskostnaderna

i alt. I beräknats till 2 970 000 kronor. Detta belopp har emellertid ökats

med 50 000 kronor till 3 020 000 kronor för att komplettera anläggningen

med en varmvattenackumulator enligt ett av Elektriska prövningsanstalten

1 ärendet framfört förslag. Av beloppet 3 020 000 kronor ha vidare 1 650 000

kronor beräknats belöpa å ångpannecentralen, 900 000 kronor å kraftcentralen,

70 000 kronor å en fördelningscentral och 350 000 kronor å distributionsledningar.

Då byggnadskostnaderna enligt ovan uppgå till 600 000 kronor

bli kostnaderna för utrustning enligt alt. I (3 020 000 — 600 000 =)

2 420 000 kronor.

Av de sammanlagda anläggningskostnaderna för en värmecentral enligt

alt. II, 2 320 000 kronor, belöpa 1 500 000 kronor å ångpannecentral,

70 000 kronor å fördelningscentral, 350 000 kronor å distributionsledningar

och — såsom förut nämnts — 400 000 kronor å komplettering av vissa

institutioner vid högskolan. Då byggnadskostnaderna för detta alternativ

enligt ovan beräknats till 510 000 kronor kan sålunda utrustningskostnaderna

uppskattas till (2 320 000 — 510 000 =) 1 810 000 kronor.

Årskostnader. Kostnaderna för amorteringar och underhåll

ha uppskattats på följande sätt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

För byggnader beräknas en amorteringstid av 40 år, en räntefot av 3 procent

samt underhållskostnader 0.5 procent. Detta motsvarar en annuitet av

4.83 procent. Då byggnadskostnaderna enligt ovan beräknats till 600 000

kronor för alt. I och 510 000 kronor för alt. II bli amorterings- och underhållskostnaderna
4

83

för alt. I Yqq" X 600 000 eller cirka 29 000 kronor

4 8 3

för alt. II jj— X 510 000 eller cirka 24 600 kronor.

För utrustning beräknas en amorteringstid av 20 år, en räntefot av 3 procent

samt underhåll i medeltal 2.5 procent. Detta motsvarar en annuitet

av 9.22 procent.

Härtill skall läggas visst belopp från personalkontot, nämligen 12 800

kronor för alt. I och 10 000 kronor för alt. II enligt vad i det följande närmare

angives.

Det kan ifrågasättas om icke belopp av denna karaktär skulle kunna

anses ingå i ovan angivna 2.5 procent för underhållet, men de ha dock medtagits.

Då det här endast är avsikten att erhålla en jämförelse mellan alt. I

och alt. II torde deras medtagande eller uteslutande icke äga någon avgörande

betydelse.

Då kostnaderna för utrustning enligt ovan beräknats till 2 420 000 kronor

för alt. I och till 1 810 000 kronor för alt. II bli amorterings- och underhållskostnaderna

för alt. I X 2 420 000 -j- 12 800 eller j cirka 235 800

kronor och för alt. II. ( joo X 1 810 000 -j- 10 000 eller! cirka 177 000 kronor.

Sammanlagt för byggnader och utrustning erhålles

för alt. I 29 000 + 235 800 = 264 800 kronor

för alt. II 24 600 + 177 000 =v 201 600 kronor.

Personalkostnaderna ha beräknats sålunda:

I den Malmska utredningen ha ifrågavarande kostnader såvitt gäller

värmecentralen beräknats till 41 300 kronor enligt båda alternativen.

Vid alt. I bör dock avdragas 4 200 kronor för ackumulatordrift samt för

4 sommarmånaders stillestånd 9 000 kronor, vilket senare belopp bör påföras

underhållskontot i det följande, emedan personalen under sommaren

användes för reparations- och underhållsarbeten. Motsvarande avdrag för

alt. II blir 10 000 kronor.

Personalkostnaderna för värmecentralen kunna då beräknas vara för

alt. I (41 300 — 4 200 — 9 000 —) 28 100 kronor och för alt. II (41 300 —

— 10 000 =) 31 300 kronor.

Enligt Malms utredning beräknas personalkostnaderna för kraftcentralen

till 9 000 kronor. Härifrån bör avräknas 300 kronor för varmvattenackumulering

samt 2 800 kronor för underhållstjänst under sommarmånaderna.

Personalkostnaderna för kraftcentralen bliva då för alt. I (9 000 — 300 —

— 2 800 —) 5 900 kronor.

För alt. II saknas sådana kostnader.

De totala personalkostnaderna bliva således för alt. I (28 100 5 900 =)

34 000 kronor och för alt. IT 31 300 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj ds proposition nr 152.

För uppvärmning har av Malm beräknats åtgå cirka 4 020 ton stenkol

per år, vilket efter ett pris av 30 kronor per ton medför en kostnad av

cirka 120 000 kronor enligt båda alternativen.

För alt. I tillkommer enligt Malms utredning bränslekostnader för viss

elkraft, vilken beräknats till 6,02.10° kWh/år. Detta motsvarar enligt

Elektriska prövningsanstalten cirka 1 160 ton kol per år, vilket efter ett

beräknat pris av 30 kronor per ton innebär en årskostnad av 35 000 kronor.

Posten diverse utgifter avser för alt. I merkostnad för nattlcraft

under bränslesäsongen, som av nämnda anstalt beräknats till 1 000 kronor.

Å andra sidan erfordras vid en anläggning enligt alt. II för undervisningen

särskilt bränsle i samband med laborationer. Kostnaderna härför uppgå lågt

räknat till 3 000 kronor.

Vad angår kostnaderna för inköp av kraft så uppgå dessa enligt

Elektriska prövningsanstaltens utredning i alt. I för tillgodoseende av högskolans

behov sommartid till 19 400 kronor och i alt. II till 75 900 kronor.

Av sistnämnda belopp ha 59 000 kronor beräknats belöpa på kraftköp för

högskolans behov och 16 900 kronor på kraftköp för värmecentralens behov.

Därvid kraftcentral icke bygges måste nämligen erforderlig kraft för värmecentralens

hjälpmaskineri även inköpas från elektricitetsverket.

Vad inkomster av försåld värme beträffar, så blir enligt

Malms utredning värmebehovet för högskolans byggnader efter utbyggnad

11,2.10° tcal (— tonkalorier) per år och om vidliggande statliga eller statsunderstödda

institutioner medtagas blir värmebehovet 22,9.10° tcal/år. Värme

kan således försäljas till en mängd motsvarande (22,9 —11,2) X 10® eller

11,7 X 10® tcal per år. Enligt gemensam sammanfattande utredning av

Elektriska, prövningsanstalten, Hugo Theorells ingeniörsbyrå och Malm kan

kostnaden beräknas till 1,65 öre per tcal. Värme kan således försäljas

till 1,65 X 11,7 X 10® öre eller cirka 193 000 kronor per år.

Inkomst av försåld kraft ifrågakommer givetvis endast i

alt. I. Inkomstberäkningarna ha verkställts av Elektriska prövningsanstalten

på grundval av ett av elektricitetsverket framlagt förslag till 10-årigt

avtal rörande inköp av ström från högskolans planerade kraftverk till staden

under värmesäsongen. Elektricitetsverkets anbud innebär att kraften under

dagtid månaderna oktober, februari och mars betalas efter ett pris p = 0,025 X

X C + 0,5 öre/kWh och under månaderna november, december, januari

0,025 >< C + 0,7 öre/kWh; C är kolpriset per ton eif. Vid C = 25 kronor/ton

(motsvarande 30 kronor/ton vid högskolan) blir p = 1,125 öre/kWh under

oktober, februari, mars och 1,325 öre/kWh under november, december,

januari. Då vid en anläggning enligt alt. I en energimängd av 4,13 miljoner

kWh beräknats kunna försäljas till elektricitetsverket, varav 2,255 miljoner

kWh under november, december och januari samt 1,875 miljoner kWh under

oktober, februari och mars skulle alltså enligt en av Elektriska prövningsanstalten

verkställd utredning följande belopp erhållas.

2,255 X 10° kWh å 1,325 öre............................ kronor 29 850

1,875 X 10° kWh ä 1,125 öre............................ » 21 150

Summa kronor 51 000.

Byggnadskommittén har i anslutning härtill bland annat anfört:

Den nu befintliga värmecentralen blir otillräcklig redan vid en mycket

obetydlig utökning av högskolan, och utredningen i ärendet ger med stor

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

[ Knnql. Maj:ts ''proposition nr 15%.

tydlighet vid handen, att det ur ekonomisk synpunkt vore förkastligt att

enbart utbygga densamma för tillgodoseende av högskolan i utvidgat skick.

Det har sålunda visat sig, att ju större det område är, till vilket värme

och kraft skall distribueras, desto fördelaktigare ställa sig driftkostnaderna.

Kommittén har därför förutsatt, att en blivande värmecentral eller kombinerad

värme- och kraftcentral planeras så, att i första hand högskolans byggnader

skola tillgodoses, men att dessutom även närliggande statliga och statsunderstödda

institutioner kunna kopplas till värmecentralen varigenom för

dessa fördelaktigare uppvärmningskostnader skulle ernås. Av skäl, som i utredningen

i ärendet närmare angivits, skulle dock ej gymnastiska centralinstitutet

medtagas. De tre närliggande sjukhusinstitutionerna skulle ej heller

medräknas, men värme- och kraftcentralen så förläggas, att den i framtiden

kan utbyggas för leverans av värme och kraft även till sjukhusen, om så

skulle önskas. Visst intresse har visats från sjukhusens sida, men kommittén

har icke ansett det lämpligt att basera kalkylerna på deras anslutning.

Kommittén har för sin del förordat anläggandet av en kombinerad värmeoch

kraftcentral enligt alternativ I samt till stöd härför i huvudsak anfört

följande.

Stora fördelar kunna, ur undervisnings- och forskningssynpunkt vinnas i och

med utbyggandet av en kombinerad värme- och kraftcentral. Särskilt må

nämnas att man härvid skulle bli i tillfälle utföra arbeten i en på verkliga

förhållanden reproducerbar skala. Värdefulla långtidsprov kunde göras, exempelvis

rörande materialfrågor i samband med höga tryck och temperaturer.

Gasturbinernas frammarsch mot mycket höga gastemperaturer kommer sannolikt

att frammana ett mycket intensivt forskningsarbete inom ångturbintekniken

mot högre ångtemperaturer, ett område där vårt land har mycket

stort intresse att vara med i utvecklingen. Man skulle även kunna utforska

ett mycket stort område av den mångfald problem, som intresserar svensk

värmekonsumerande industri och man skulle kunna bedriva för vår framtida

värmeförsörjning inom bostadsområden värdefulla arbeten bland annat i vad

det gäller användning av vedbränsle i överensstämmelse med den vid 1945

års riksdag väckta motionen att riksdagen måtte anvisa medel för utredning

rörande småvirkesavsättning. Vidare må anföras att utvecklingen inom pumptekniken

går mot användande av allt högre tryck och temperaturer, icke

endast i vad det gäller pumpning av vatten för ångpannor utan även då det

gäller andra inom den kemiska industrien förekommande vätskor, varför det

föreligger ett stort behov att centralt kunna göra undersökningar upp mot

och helst över 100 atö, vilka undersökningar, utförda inom kraftcentralen

komma hela det svenska näringslivet tillgodo.

Som exempel på problem i detta sammanhang, vilka icke tillfredsställande

lösts, nämnas utformandet av packboxar för högtryckspumpar, ävensom val

av material härför. Kavitationsproblemet och dess inflytande på materialvalet

är även en fråga av stor betydelse i exempelvis pumphjul och ledskenor.

För undervisningen i ängteknik och värmeteknik och maskinlära iir det

av synnerligen stort värde att de studerande fä tillgång till och kännedom

om utbyggnads- och konstruktionsdetaljer även inom den elektriska delen av

en värmekraftcentral, iivensom om samarbetet mellan alla de regleringsdetaljer,

som numera i stor utsträckning användas inom industriell drift, dels

för tryck-, temperatur- och effektreglering, dels för samköming mellan olika

maskinaggregat, industriella kraftverk och större distributionsnät.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Det må i detta sammanhang nämnas, att mycket gynnsamma resultat ernåtts

vid liknande anläggning vid Eidgenössische Teehnische Hochsehule i

Zurich, ävensom att man vid Chalmers tekniska högskola har för avsikt utföra

en kombinerad värme- och kraftcentral.

Då alt. I härjämte ur årskostnadssynpunkt ställer sig fördelaktigare än

alt. II anser sig kommittén böra förorda det förra.

Byggnadskommittén får därför föreslå utförande av en kombinerad värrneoch

kraftcentral med en första utbyggnad av 2 ångpannor, 1 st för 40 atö

och 425° C och 1 st för 100 atö och 530° C, vardera pannan utförd för 13

ton ånga/h samt att i anslutning härtill utföres en kraftcentral motsvarande

en kondenseringsturbin av mottryckskaraktär för cirka 3 200 kW och förkopplingsturbin

för cirka 700 kW jämte anordning för varmvattenackumulering,

till en kostnad av cirka 600 000 kronor för byggnader och 2 420 000

kronor för utrustning eller tillsammans 3 020 000 kronor. Ångpannecentralen

föreslås utförd som en särskild byggnad, betecknad som nr V i den generalplan

som tidigare avlämnats, under det att kraftcentralen också i enlighet

med generalplanen, inrymmes i den byggnad, där nuvarande värmecentral

är belägen.

Även högskolans lärarkollegium har — under anförande av liknande synpunkter

— förordat en anläggning enligt alt. I. Detta alternativ har även av

Elektriska prövning sanstalten, Hugo Theorells ingeniörsbyrå och professorn

Lage Malm i deras förut omnämnda sammanfattande utredning befunnits

innefatta den lämpligaste lösningen av högskolans värme- och kraftförsörjning.

Byggnadsstyrelsen, som likaledes givit sitt förord åt alt. I, har i huvudsak

anfört:

De angivna årskostnaderna kunna till följd av osäkerheten hos många av

de för beräkningen gjorda antagandena endast betraktas som ungefärliga, varför

det särskilt med hänsyn till den förhållandevis måttliga skillnaden i årskostnaden

mellan de båda förslagen torde få anses tveksamt, om alt. I under

alla förhållanden ställer sig mera ekonomiskt än alt. II. Den omständigheten,

att alt. I enligt högskolans mening ger de största möjligheterna ur

forsknings- och undervisningssynpunkt, synes emellertid vara av väsentlig

betydelse vid avgörandet av vilket förslag, som bör komma till utförande,

och får styrelsen därför i likhet med byggnadskommittén förorda alt. I.

Vattenfallsstyrelsen åter har förklarat sig ej kunna tillstyrka en anläggning

enligt alt. I. Ämbetsverket har bland annat anfört:

Vattenfallsstyrelsen har icke i detalj granskat de i kalkylerna framlagda

kostnaderna. Beaktas vissa nedan angivna förhållanden beträffande kostnaden

för produktion och försäljning av den elektriska kraften, minskas emellertid

kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen. Då även osäkerhet föreligger

i fråga om andra kostnadsposter kan den relativt ringa marginal till

förmån för kombinerad värme- och kraftcentral, som den framlagda kalkylen

utvisar, genom endast mindre förändring av de olika delposterna förbytas

i en förlust.

I utredningen har i alt. I icke upptagits någon kostnad för den tillskottskraft,

som med säkerhet kommer att erfordras även under den tid, då den

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

planerade kraftcentralen är i gång. Vidare torde kostnaden i alt. II för den

inköpta kraften vara beräknad väl hög, då kostnaden för den i värmecentralen

erforderliga kraften baserats på genomsnittspriset för hela dittillsvarande

leverans till högskolan i stället för på fortsättningspriset för leveransen.

Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning torde man kunna utgå ifrån, att

den i utredningen angivna specifika kolförbrukningen om 0,19 kg per kWh

vid en anläggning av denna relativt ringa storlek endast kan uppnås under

gynnsamma driftförhållanden. I kalkylerna räknas vidare med att värme- och

kraftcentralen skall vara igång för leverans av kraft till Stockholms elektricitetsverk

under all vinterdagtid. Man får nog utgå ifrån, att så icke kommer

att bli förhållandet, om anläggningarna även skola användas för undervisnings-

och forskningsändamål. Inkomsten av försåld kraft vid alt. I torde

därför komma att bli lägre än den kalkylerade.

Vattenfallsstyrelsen anser sig icke på basis av de framlagda ekonomiska

kalkylerna kunna tillstyrka det av byggnadskommittén framlagda förslaget

om en kombinerad värme- och kraftcentral vid högskolan. Beräkningarna

äro alltför osäkra och beroende av yttre faktorer för att den framlagda rent

ekonomiska bedömningen skall kunna läggas till grund för ett beslut. Vattenfallsstyrelsen

vill framhålla det oriktiga i att så länge inhemsk vattenkraft

står till förfogande göra sig beroende av utländskt bränsle för kraftalstring.

Vattenfallsstyrelsen har tidigare intagit samma ståndpunkt beträffande ett

förslag att vid Chalmers tekniska högskola installera en liknande anläggning.

Vattenfallsstyrelsen har emellertid förståelse för de fördelar för forskning

och undervisning, vilka ernås med det av byggnadskommittén förordade förslaget.

I vad mån dessa fördelar motivera en anläggning enligt alt. I undandrager

sig dock vattenfallsstyrelsens bedömande.

Vad angår den förutnämnda byggnaden för kärnfysik m. m.,

så har förslag om uppförande av en dylik byggnad framlagts av byggnadskommittén

med en särskild skrivelse den 1 juli 1946, varvid kommittén överlämnat

tillhörande ritningar jämte yttrande av en inom lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm för frågans behandling tillsatt kommitté

ävensom ett yttrande av avdelningskollegiet för kemi och kemisk teknologi

vid högskolan. Enligt förslaget ha byggnadskostnaderna beräknats till

1 365 000 kronor och kostnaderna för utrustning -—■ förutom kostnaderna för

en s. k. betatron, vilka enligt kommittén ännu ej kunna överblickas — till

585 000 kronor. För ändamålet erforderliga laboratorielokaler ha avsetts

skola förläggas till en å generalplanen för framtida behov reserverad byggnadskropp,

betecknad XV f.

Såsom motivering för förslaget i fråga har i sistnämnda båda yttranden

bland annat anförts följande.

Kärnfysiken kommer med största sannolikhet inom kort att bli av en så

stor teknisk betydelse, att de tekniska högskolorna snarast måste ordna utbildning

av ingenjörer och forskare inom detta område. För arbeten inom

kärnfysiken och särskilt för dess tekniska tillämpningar kräves en delvis speciell

kemisk metodik, bland annat inriktad på separering av genom kärnreaktioner

framställda ämnen. Ett kärnfysikaliskt laboratorium bör därför

kombineras med ett laboratorium för radioaktiv kemi och därmed sammanhängande

problem. Till dessa båda laboratorier anslutes ett strålning.slabora
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 152.

torium, i vilket de radioaktiva ämnena produceras. Strålningslaboratoriet är

avsett i första hand för en större betatron.

Uppgifterna för den radioaktiva kemin kan uppdelas på två huvudgrupper,

som nära sammanhänga med varandra. Den ena gruppen omfattar sådana

arbeten, som komplettera kärnfysiken genom kemisk separation av de

produkter, vilka erhållas vid kärnreaktionerna, och vidare sådana arbeten

som röra rening av material och lösandet av en rad andra materialproblem

i samband med genomförandet av kärnreaktionerna. Hit hör även separation

av inaktiva isotoper med kemiska och fysikalisk-kemiska metoder. Den

andra gruppen kan karakteriseras som på kemi tillämpad kärnfysik, såsom

radioaktiva och inaktiva analytiska spårmetoder, de radioaktiva strålarnas

kemiska verkningar och på dessa strålars användning grundade fysikaliskkemiska

undersökningsmetoder. Här märkas viktiga tekniska tillämpningsområden

t. ex. mikroanalysen, strukturforskningen samt studier av de katalytiska

processerna. Analytiska förfaringssätt med »märkta atomer» har betydelse

för kemins alla grenar.

Atomkommittén har med tillstyrkande av det föreliggande byggnadsförslaget

i huvudsak anfört:

Kommittén är givetvis medveten om önskvärdheten av att kunna framlägga

en detaljerad generalplan för kärnforskningsarbetets organisation i avseende

på lokaler, tung utrustning och personal, innan speciella byggnadsförslag

framföras, men då ett laboratorium som det här föreslagna under alla

förhållanden måste ingå som en del i en dylik organisation, har kommittén

icke velat fördröja dess färdigställande genom att avvakta, tills en dylik

allmän plan kan framläggas.

Häremot har avvikande mening anmälts av två av atomkommitténs ledamöter.

I särskilt yttrande har sålunda professorn A. Tiselius — med instämmande

av professorn The Svedberg — anfört:

Det förefaller uppenbart att de tekniska högskolorna måste komma att

spela en mycket viktig roll i forskningen på atomenergiområdet och att

atomkommittén bör bidraga till att denna forskning får effektivt stöd.

Undertecknad har emellertid ej blivit helt övertygad om att byggandet av

lokaler för kärnfysik och kärnkemisk forskning vid högskolan för närvarande

är den lämpligaste formen för ett sådant stöd. Jag vill i stället ifrågasätta

om man ej tills vidare skulle bäst främja denna forskning genom rikliga

anslag för genomförande av specificerade program. Man skulle då kunna

avvakta och se vilken inriktning forskningen kommer att taga, vilka problem

och metoder som komma i förgrunden och vilka forskare som komma

att vara verksamma på området. Utrustningen av en institution av den

föreslagna typen torde bliva ytterst dyrbar och väsentligt överstiga byggnadskostnaderna.

Det torde då böra framhållas att speciellt beträffande den

tyngre apparatur som föreslagits som kärnan i det tilltänkta institutet,

nämligen en betatron, utvecklingen för närvarande går ytterst snabbt och

stor oklarhet synes råda beträffande vad som för vissa ändamål är den

lämpligaste konstruktionen. Huruvida den kärnkemiska avdelningen är bäst

betjänt av en betatron synes mig också kunna ifrågasättas.

Det har framhållits att livaktig forskning på det kärnfysikaliska området

redan är i gång på högskolan och jag vill också understryka den stora

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

betydelsen av de arbeten som där utföras bland annat just beträffande

konstruktionen av en mindre betatron.

Det synes mig i varje fall nödvändigt, att atomkommittén, innan den tar

definitiv ståndpunkt till detta förslag i dess helhet, söker infoga det i ett

större sammanhang, speciellt i den mån det gäller den tyngre utrustningen.

Någon generalplan har ännu ej uppgjorts och är kanske mycket svår att på

nuvarande stadium åstadkomma, men det synes mig svårt att fatta ståndpunkt

till föreliggande förslag utan att ha fått klarhet i de planer som

kunna komma att framläggas t. ex. av Stockholms högskola och Chalmers

tekniska högskola. Jag vill emellertid ej motsätta mig förslagets tillstyrkande

under förutsättning att nu endast principbeslut fattas om institutets

inrättande med möjligheten öppen att vidtaga de ändringar i plan, utrustning

och personalorganisation som vid behandling av frågan i ett större

sammanhang kunna bliva erforderliga.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig ej ha någon erinran mot de beräknade

kostnaderna för ifrågavarande byggnad.

Till utbyggnaden av tekniska högskolan i Stockholm har högskolans

byggnadskommitté — såsom av den förut lämnade redogörelsen framgått

— för nästa budgetår äskat byggnadsanslag å ett sammanlagt belopp av

i runt tal 13 560 000 kronor, varav omkring 1 760 000 kronor till påbörjande

av en värme- och kraftcentral vid högskolan och 1 365 000 kronor till uppförande

av en byggnad för kärnfysik m. in. Till utrustning och möblering

i anslutning till utbyggnaden har kommittén vidare hemställt om en medelsanvisning

av sammanlagt i runt tal 2 400 000 kronor. Härav har till utrustning

för sistnämnda nybyggnad beräknats ett belopp av 585 000 kronor,

vartill komma kostnader för en s. k. betatron.

Till frågan om byggande för högskolans räkning av ett särskilt kärnfysiskt

laboratorium är jag icke för närvarande beredd att taga slutlig ställning.

Vid en utbyggnad av högskolan blir dess nuvarande värmecentral otillräcklig

och byggnadskommittén har nu — efter ingående utredningar avsärskilda

av kommittén anlitade experter — framlagt två alternativa förslag

till lösning av frågan om högskolans värme- och kraftförsörjning efter

utbyggnaden. Det ena av dessa alternativ, alt. I, innebär anläggandet

av en värme- och kraftcentral, för vilken anläggningskostnaderna uppskattats

till 3 020 000 kronor, varav byggnadskostnader 600 000 kronor och

utrustningskostnader 2 420 000 kronor, samt årskostnaderna till i runt tal

230 000 kronor. Den i kraftcentralen alstrade överskottskraften har härvid

förutsatts skola försäljas till Stockholms elektricitetsverk enligt en med

detta därom träffad preliminär överenskommelse. Det andra alternativet,

alt. II, avser enbart en värmecentral för en beräknad anläggningskostnad

av 2 320 000 kronor, varav byggnadskostnader 510 000 kronor och

utrustningskostnader 1 810 000 kronor, samt en beräknad årskostnad av i

runt tal 238 000 kronor. Båda alternativen förutsätta leverans av värme

till vissa i högskolans närhet belägna forskningsinstitutioner. Enligt dessa

Bihang till riksdagens protokoll I samt. Nr 152.

Depar temen

tschefen.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

kostnadsberäkningar, som enligt vad jag under hand inhämtat äro baserade

på 1942 års prisnivå, skulle sålunda en anläggning enligt alt. II i förhållande

till alt. I medföra en besparing i anläggningskostnader av

(3 020 000 — 2 320 000 =) 700 000 kronor men å andra sidan en merutgift

i årskostnader av i runt tal (238 000 — 230 000 =) 8 000 kronor.

Byggnadskommittén har — liksom högskolans lärarkollegium — förordat

en anläggning i enlighet med alt. I under framkallande särskilt av det

stora värde en kraftcentral skulle erhålla för undervisningen och forskningen

vid högskolan. Vid ärendets remissbehandling har byggnadsstyrelsen förklarat

sig finna denna synpunkt böra tillmätas avgörande betydelse och därför

tillstyrkt alt. I. Vattenfallsstyrelsen åter har såsom sin mening uttalat,

att ämbetsverket ej kunde tillstyrka detta alternativ. De framlagda

ekonomiska kalkylerna vore nämligen enligt dess mening alltför osäkra och

det syntes vidare oriktigt att, så länge inhemsk vattenkraft stode till förfogande,

göra sig beroende av utländskt bränsle för kraftalstring.

Byggnadskommitténs uppskattning av anläggningskostnaderna för de

båda alternativen har — frånsett den kostnadsökning, som föranledes av

den sedan år 1942 inträffade prisstegringen — ej givit mig anledning till

erinran. Om man på sätt förut nämnts i fråga om byggnadskostnader beräknar

denna prisstegring till 25 procent och vidare bortser från prisstegringen

beträffande utrustning såsom mera svårbestämbar, skulle sålunda

för närvarande anläggningskostnaderna kunna uppskattas till 3 170 000

kronor enligt alt. I och till omkring 2 448 000 kronor enligt alt. II. Vad

åter angår beräkningarna av årskostnaderna, så synas mig dessa icke —

såsom ock vid remissbehandlingen framhållits med hänsyn till de varierande

faktorer, som härvidlag spela in, erbjuda en tillförlitlig grundval för

bedömande av vilket alternativ, som i detta hänseende ur ekonomisk synpunkt

kan komma att ställa sig gynnsammast. Vid min prövning av de

föreliggande alternativa förslagen har jag för egen del kommit till den

uppfattningen, att alt. I bör givas företräde i betraktande av de fördelar,

detta alternativ ansetts medföra för undervisningen och forskningen vid

högskolan. De principiella betänkligheter, som från vattenfallsstyrelsens

sida framförts mot detta alternativ, har jag sålunda icke funnit böra tillmätas

utslagsgivande betydelse med hänsyn till den relativt ringa storleken

hos den här ifrågavarande anläggningen. Jag tillåter mig i detta sammanhang

vidare erinra, att då motsvarande spörsmål vid 1945 års riksdag för

Chalmers tekniska högskolas vidkommande förelåg till bedömande, riksdagen

med ändring av Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag beslöt anläggandet

av en kombinerad värme- och kraftcentral vid nämnda högskola

(propositionen 1945:326; riksdagens skrivelse nr 485). Jag förordar alltså

anläggandet av en värme- och kraftcentral i enlighet med alt. I.

Till påbörjandet av denna anläggning torde i huvudsaklig överensstämmelse

med byggnadskommitténs äskande för nästa budgetår böra beräknas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

en medelsanvisning av 1 760 000 kronor, vilken bör avse såväl egentliga

byggnadskostnader som kostnader för utrustning. Med hänsyn till arten

av ifrågavarande anläggning förefaller det sålunda lämpligt, att — såsom

ock byggnadskommittén förutsatt — jämväl däri ingående utrustning bekostas

av medel av investeringsanslags natur.

I övrigt har byggnadskommittén till fortsättande av den första etappen

av högskolans utbyggnad och påbörjande av vissa till den andra etappen

hörande arbeten i enlighet med föreliggande generalplan för budgetåret

1947/48 till byggnadskostnader äskat en medelsanvisning av i runt tal

10 435 000 kronor. För egen del är jag ej beredd att för nästa budgetår förorda

en så betydande medelsanvisning till detta ändamål. Jag torde härvid

få erinra, att det utkast till allmän investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet

år 1947, vilket såsom bilaga fogats till årets statsverksproposition

(Bil. 1: Inkomsterna. Bih. 4: En allmän investeringsbudget, sid.

19), förutsätter en viss återhållsamhet i fråga om takten i de tekniska högskolornas

utbyggnad. Jag har sålunda funnit den här avsedda medelsanvisningen

för nästa budgetår böra begränsas till ett belopp av 4 000 000 kronor.

Enligt gällande instruktion ankommer det — såsom jag tidigare framhållit

å byggnadskommittén att, innan arbetet å viss byggnad påbörjas, underställa

huvudritningarna till byggnaden jämte beskrivning och kostnadsberäkningar

Kungl. Maj:ts prövning. Härvid har kommittén i ett fall föreslagit

ganska betydande avvikelser från byggnadsprogrammet enligt generalplanen,

vilka — frånsett inträffade prisstegringar — föranlett en icke oväsentlig

ökning av de ursprungligen beräknade kostnaderna. Med hänsyn härtill

har jag funnit frågan böra underställas riksdagen. Jag avser härvid det

förslag till nybyggnader för kemisk apparathall och kemiskt laboratorium,

för vilket jag i det föregående lämnat en närmare redogörelse. Dessa byggnader,

som tillhöra den första utbyggnadsetappen, ha enligt det nu föreliggande

förslaget beräknats draga en kostnad av 2 100 000 kronor, vilket enligt

kommittén — även vid en uppräkning av byggnadskostnaderna enligt

det ursprungliga förslaget med 15 procent med hänsyn till inträffad prisstegring

efter år 1942 — skulle innebära en kostnadsökning av 375 000 kronor.

Då denna prisstegring numera — såsom förut nämnts — torde böra beräknas

till 25 procent, stannar sålunda kostnadsökningen vid 275 000 kronor.

J * .Vff gn ad ss t yrd sen har förklarat sig mtet ha att erinra mot ifrågavarande

förslag. För egen del har jag funnit de här avsedda förändringarna ändamålsenliga

och icke heller ha de beräknade kostnaderna för byggnadernas uppförande

i enlighet med det nya förslaget givit mig anledning till erinran, varför

jag ansett mig böra tillstyrka detsamma.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30

december 1946 bemyndigat högskolans styrelse att från svenska vattenkraftföreningen

mottaga en donation av 200 000 kronor till vattenbyggnadstekrusk

forskning, att användas till utrustning av högskolans vattenbyggnads
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

laboratorium i samband med den om- och tillbyggnad därav, som avses i

generalplanen. I anledning av att vattenkraftföreningen för donationen uppställt

såsom villkor bland annat, att utbyggnaden av ifrågavarande laboratorium

skulle vara slutförd före den 1 juli 1949, erinrade Kungl. Maj.t i sitt

förenämnda beslut att frågan om utbyggnaden av laboratoriet och tidpunkten

därför komme att prövas i för dylikt ärende sedvanlig ordning. Det ter

sig i rådande läge ovisst, om detta villkor skall kunna uppfyllas. Det är emellertid

min förhoppning, att även om omständigheterna tvinga till en något

mindre snabb takt i fråga om högskolans utbyggnad än från början förutsatts,

vattenkraftföreningen likväl skall se sig i stånd att fullgöra sin utfästelse.

Enligt vad jag under hand inhämtat har byggnadskommittén också

vid sin uppskattning i generalplanen av medelsbehovet för utrustning m. m.

vid högskolans utbyggnad utgått ifrån att här berörda donation skulle komma

till stånd. I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla en gemensam

framställning från Aktiebolaget Svensk Filmindustri, Aktiebolaget Europa

Film och Aktiebolaget Sandrew-Ateljeerna, vari nämnda bolag erbjudit sig

att — under förutsättning att en professur i fotografi inrättades vid högskolan

från och med den 1 juli 1947 — överlämna ett sammanlagt engångsbelopp

av 9 000 kronor antingen till täckande av den ungefärliga skdlnaden

mellan professorslönen och det med den nuvarande speciallärartjänsten i ämnet

förenade arvodet under ett år eller ock såsom bidrag till utrustning av

vederbörande institution. Då Kungl. Maj:t redan förelagt 1947 års riksdag

förslag om inrättande av en professur i fotografi vid högskolan från och med

nämnda tidpunkt (åttonde huvudtiteln, punkten 132, sid. 244) torde den

sålunda utfästa donationen böra disponeras i enlighet med sistnämnda alternativ.

Byggnadskommittén har beräknat medelsbehovet till utrustning in. in. för

nästa budgetår till 1 815 000 kronor. Med hänsyn till de långa leveranstider,

med vilka man för närvarande i allmänhet har att räkna så vitt gäller utrustning

av här avsedd art, finner jag denna uppskattning i huvudsak godtagbar

även vid en viss återhållsamhet i utbyggnadstakten. Till ifrågavarande ändamål

torde sålunda för nästa budgetår böra anvisas ett till 1 800 000 kronor

avrundat belopp. Till främjande av en enhetlig planläggning vid anskaffande

av utrustningen för högskolans nya lokaler synes det mig lämpligt att härför

avsett anslag — efter samråd med vederbörande högskolemyndigheter —

disponeras av byggnadskommittén. Det torde vidare böra ankomma på

Kungl. Maj:t, att — efter förslag av byggnadskommittén — meddela närmare

bestämmelser rörande fördelningen av anslaget.

Vid bifall till vad jag här förordat bör alltså för nästa budgetår investeringsanslaget

till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm uppföras

med (1 760 000 + 4 000 000 =) 5 760 000 kronor och reservationsanslaget

till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya

lokaler uppföras med 1 800 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett

investeringsanslag av ................ kronor 5 760 000;

dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning

och utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag

av ................................ kronor 1 800 000.

2. Chalmers tekniska högskola.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945: 326 anvisade riksdagen

(skrivelsen nr 485) för budgetåret 1945/46 ett investeringsanslag av 2 230 000

kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.

Genom beslut den 29 juni 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att av nämnda

anslag finge tagas i anspråk högst följande belopp för påbörjande av här
-

efter angivna byggnadsföretag, nämligen

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik ........ kronor 1 000 000

tillbyggnad av fysikinstitutionen .................... » 300 000

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik.......... » 930 000

Summa kronor 2 230 000.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj:t åt Chalmerska byggnadskommittén

att omhänderhava de arbeten, som vore förenade med uppförande

av nämnda byggnader. Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att byggnadsföretagen

skulle utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för

ecklesiastikdepartementet förordat i nyssnämnda proposition med de avvikelser

därutinnan, som betingades av anordnandet av en kombinerad värmeoch

kraftcentral i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen för

Chalmers tekniska högskola i skrivelse den 24 januari 1945 framlagt förslag.

För innevarande budgetår har riksdagen (skrivelsen nr 455) med bifall till

Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 244 därom framställda förslag till här

avsedda ändamål anvisat ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor.

Genom beslut den 29 juni 1946 föreskrev Kungl. Maj:t att sistnämnda

anslag finge för nedannämnda ändamål användas i huvudsaklig överensstäm
-

melse med vad i det följande angives:

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik.......... kronor 2 200 000

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik .......... » 1 000 000

tillbyggnad av fysikinstitutionen .................... » ;joo 000

om- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemi .... » 200 000

Summa kronor 3 700 000.

Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t dels — med ändring av sitt den 29 juni

1945 i ämnet meddelade beslut — att nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik

samt om- och tillbyggnaden av fysikinstitutionen skulle utföras i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet

i propositionen 1946: 244 (sid. 323 ff.) förordat, dels ock att om- och tillbyggnaden

av institutionen för silikatkemisk forskning skulle utföras i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av styrelsen för Chalmers tekniska högskola

i skrivelse den 13 maj 1946 framlagt förslag. Härjämte uppdrog Kungl.

Maj:t åt Chalmerska byggnadskommittén att jämväl omhänderhava utförande

av med sistnämnda institutionsbyggnad förenade arbeten.

Den för olika här omförmälda byggnadsföretag hittills beviljade sammanlagda

medelsanvisningen framgår av följande sammanställning, vari tillika

angivits beräknade totala byggnadskostnader och till anvisning salunda återstående

belopp:

Byggnadsföretag

Anvisade

belopp

kronor

Beräknade

totalkostnader

kronor

Återstående

belopp

kronor

Nybyggnad för avdelningen för maskinteknik .

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik .

Tillbyggnad av fysikinstitutionen.......

3 130 000

2 000 000

600 000

4 361 000

3 390 000

600 000

1 231 000

1 390 000

Om- och tillbyggnad av institutionen för sill- katkemisk forskning..............

200 000

679 000

479 000

Summa kronor

5 930 000

9 030 000

3 100 000

Byggnadstillstånd har hittills i därför sedvanlig ordning meddelats för tillbyggnaden

av fysikinstitutionen samt om- och tillbyggnaden av institutionen

för silikatkemisk forskning.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 244 därom framlagda

förslag har riksdagen vidare till Chalmers tekniska högskola: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetaret 1946/47 anvisat ett reservationsanslag

av 785 000 kronor, vilket jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 29 juni

1946 skall disponeras för nedannämnda avdelningar och institutioner i enlighet

med vad som framgår av följande sammanställning, vari tillika angives

beräknade totalkostnader för utrustning av ifrågavarande nya lokaler och

till anvisning sålunda återstående belopp:

Anvisade

Beräknade

Återstående

Avdelning eller institution

belopp

totalkostnader

belopp

kronor

kronor

kronor

Avdelningen för maskinteknik.........

150 000

760 000

610 000

Avdelningen för elektroteknik.........

325 000

1 000 000

675 000

Institutionen för fysik..............

150 000

200 000

50 000

Institutionen för silikatkemisk forskning .

160 000

210 000

50 000

Summa kronor

785 000

2170 000

1 385 000

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Härtill må anmärkas att såvitt gäller avdelningen för elektroteknik och

fysikinstitutionen de totala utrustningskostnaderna äro beräknade på grundval

av 1942 års prisnivå.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik.

Såvitt gäller denna byggnad har högskolans styrelse för nästa budgetår hemställt

om fortsatt byggnadsanslag med 1 000 000 kronor och ytterligare anslag

till utrustning med 250 000 kronor. Till stöd härför har anförts, att

pannor m. m. till värme- och kraftcentralen vore kontraherade på sådan

tid, att en panna skulle kunna tagas i bruk den 1 januari 1948. Då högskolan

vore i trängande behov av att snart få ökat antal föreläsningssalar och ritsalar

färdiga behövde utförandet åtminstone av de delar av byggnaden, som innehölle

dylika salar samt värmecentralen, forceras så mycket som möjligt.

Den begärda medelsanvisningen för utrustning vore enligt styrelsen erforderlig

med hänsyn till de långa leveranstider, med vilka man för en del av

berörda utrustning hade att räkna.

Sedermera har högskolans styrelse med en till ecklesiastikdepartementet

ingiven skrivelse — med eget tillstyrkande — överlämnat en framställning

från den Chalmerska byggnadskommittén, vari denna föreslagit, att högskolans

nya värme- och kraftcentral skulle utrustas jämväl för oljeeldning för

en beräknad merkostnad av i runt tal 110 000 kronor. Av nämnda framställning

inhämtas i huvudsak följande.

Avsikten med leveransen av den första pannan för värme- och kraftcentralen

till den 1 januari 1948 var att centralen då skulle kunna tagas i bruk för

uppvärmning jämväl av de nytillkomna byggnaderna för högskolan, som

beräknas vara färdiga under läsåret 1947/48. Under höstterminen 1947 skulle

nämligen de redan befintliga värmecentralerna vara tillräckliga för uppvärmning

av de nytillkomna byggnadsdelarna (institutionen för fysik och institutionen

för silikatkemi). Under högvintern skulle så den nya värmecentralen

träda till för att fylla det ökade behovet av värme under denna tid. I så fall

skulle man icke behöva räkna med några särskilda kostnader för provisorisk

uppvärmning av de nytillkomna byggnadsdelarna.

Värme- och kraftcentralen planerades ursprungligen för användning av kol

som bränsle, då detta väntades bliva det billigaste bränslet efter kriget. Så

som läget har utvecklat sig, är emellertid olja nu ett billigare bränsle än

kol, samtidigt som det besitter andra fördelar. Därtill kommer att på senaste

tiden uttalanden gjorts, som tyda på, att det under de närmaste åren kan uppstå

svårigheter för vårt land att importera nödiga mängder av kol. Några

importsvårigheter i fråga om olja synas däremot icke behöva tagas med i

beräkningen.

Under dessa förhållanden får Chalmerska byggnadskommittén härmed

föreslå, att pannorna i den planerade värme- och kraftcentralen jämväl utrustas

med aggregat för användning av olja som bränsle. Kostnaderna för

oljeeldningsanläggning i ångcentralen ha beräknats till ett sammanlagt belopp

av 110 000 kronor i enlighet med vad i det följande angives:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 152.

Oljeeldningsutrustning för två pannor.................. kronor 48 500

Utrustning omfattande oljecisterner, transportpumpar och

dagtank ......................................... » 32 700

Sprängning, schaktning och gjutning för oljecisterner m. m. » 18 000

Kontroll och oförutsedda utgifter............... » 10 800

Summa kronor 110 000.

Dessa merkostnader kunna enligt byggnadskommitténs mening icke inrymmas

i de förut beräknade byggnadskostnaderna, varför ett tilläggsanslag

måste beviljas av motsvarande storlek.

Det av 1945 och 1946 års riksdagar beviljade byggnadsanslaget för byggnaden

i fråga torde tillsammans med det anslag, som äskats för budgetåret

1947/48, vara tillräckligt under nämnda budgetår, varför här ifrågavarande

tilläggsanslag icke behöver bliva tillgängligt förrän under budgetåret

1948/49.

Nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår hemställt om anvisande av ett

.ytterligare byggnadsanslag av 500 000 kronor för denna byggnad samt om

ett fortsatt utrustningsanslag av 250 000 kronor, därvid styrelsen framhållit,

att jämväl utrustningen för ifrågavarande byggnad på grund av de långa

leveranstiderna måste beställas i god tid.

Tillbyggnaden av fysikinstitutionen. Högskolans styrelse

har — under erinran att för utrustning av denna byggnad hittills anvisats

ett belopp av 150 000 kronor — för nästa budgetår hemställt om ett

slutanslag för ändamålet av 164 000 kronor. Till stöd härför har i huvudsak

anförts:

De ursprungligen överslagsvis till 200 000 kronor beräknade utrustningskostnaderna

grundade sig på 1942 års prisnivå. På grund av de prishöjningar,

som sedan dess inträffat, kan emellertid medelsbehovet för utrustning av

ifrågavarande byggnad nu uppskattas till ett sammanlagt belopp av 314 000

kronor i enlighet med en i ärendet företedd specifikation över kostnaderna

för erforderlig apparatur, varför styrelsen hemställer om ett resterande utrustningsanslag

av (314 000 — 150 000 =) 164 000 kronor.

O m- och tillbyggnad av institutionen för s i lika

t k e m i s k forskning. Högskolans styrelse har, såvitt gäller ifrågavarande

byggnadsföretag, för nästa budgetår hemställt om — förutom ett

resterande utrustningsanslag av 50 000 kronor — ett anslag av 479 000 kronor

för byggnadsarbetenas slutförande. Såsom motivering härför har bland

annat anförts:

Jämlikt beslut av statsmakterna vid 1946 års riksdag har från och med

den 1 juli 1946 inrättats en personlig professur i silikatkemi vid högskolan

för professorn x^rvid Hedvall. Denna professur bekostas av aktiebolaget

Mälardalens tegelbruk, aktiebolaget Gustafsbergs fabriker och aktiebolaget

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Surte Glasbruk, och vid professurens inrättande förutsattes en utbyggnad i

två etapper av den nuvarande silikatkemiska institutionen vid högskolan i

huvudsaklig överensstämmelse med ett därom i propositionen 1946: 244 framlagt

förslag. Med anledning av de betänkligheter, som vid frågans remissbehandling

framförts av statens tekniska forskningsråd mot den närmare utformningen

av den i första etappen ingående byggnaden har styrelsen med

skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 maj 1946 framlagt ett i vissa hänseenden

omarbetat byggnadsförslag, vilket av Kungl. Maj:t godtagits. Enligt sistnämnda

förslag ha byggnadskostnaderna för den första utbyggnadsetappen

beräknats till 679 000 kronor mot ursprungligen 683 400 kronor. Då det enligt

överenskommelse med ovan omförmälda industriföretag är angeläget att

om- och tillbyggnaden färdigställes så snart som möjligt, får styrelsen hemställa

om återstoden av byggnadsanslaget (679 000 — 200 000 =) 479 000

kronor.

Härjämte föreligga framställningar om anvisande för nästa budgetår dels

av anslag till påbörjande av en nybyggnad för högskolans bibliotek, dels av

anslag till utförande av ändrings- och reparationsarbeten inom högskolans

kemiska institutionsbyggnad, dels ock av fyllnadsanslag för färdigställande

av högskolans nybyggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt

arkitektur. Jag övergår nu till en redogörelse för dessa förslag.

Nybyggnad för biblioteket. Efter förslag av Kungl. Maj:t

i propositionen 1944: 281 (s. 270 ff.) uppförde riksdagen (skrivelsen nr 431)

å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 ett anslag av 1 000 000

kronor till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola.

Anslaget avsåg uppförande av dels en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad,

dels ock en bostadsbyggnad.

Högskolans styrelse har nu gjort framställning om anvisande för budgetåret

1947/48 av ett anslag av 1 000 000 kronor för påbörjande av uppförande

av en nybyggnad för högskolans bibliotek i enlighet med sju i ärendet

företedda, av Chalmerska byggnadskommittén under ledning av professorn

Wernstedt i september och oktober månader år 1946 uppgjorda ritningar.

Styrelsen har härvid erinrat, att styrelsen redan år 1943 i enlighet med ett

av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framfört förslag

föreslagit uppförandet av tvä fristående nybyggnader, en för biblioteket

och en för kansliet, den sistnämnda byggnaden jämväl inrymmande personalbostäder.

Biblioteksbyggnaden hade i detta förslag avsetts skola erhålla en

totalvolym av 11 000 m3 och byggnadskostnaderna hade beräknats till

990 000 kronor. 1940 års civila byggnadsutredning hade emellertid föreslagit

ett sammanförande av biblioteks- och kanslibyggnaderna till en gemensam

byggnad. Då styrelsen funnit behovet av nybyggnaden så trängande,

att ett uppskov skulle inneburit större olägenheter än denna nedskärning av

byggnaden, hade styrelsen ansett sig böra. godtaga detta förslag. Det i propositionen

1944:281 framlagda förslaget i ämnet hade också utformats i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts propositio?i nr 152.

huvudsaklig överensstämmelse härmed. Det här avsedda byggnadsföretaget

hade emellertid icke kommit till stånd.

Styrelsen har härefter i huvudsak anfört:

Under de år, som gått, har svårigheten att få plats för de ökade boksamlingarna

blivit allt mera besvärande. Den utökade personalen vid biblioteket

har visserligen kunnat beredas arbetsplatser, men platsbristen och särskilt

den omständigheten, att en del av samlingarna måste inrymmas på bibliotekets

vind, gör bibliotekets skötsel mera arbetskrävande än annars hade behövt

vara fallet.

Då tillståndet förvärras år från år, anser styrelsen att påbörjandet av nybyggnaden

för biblioteket icke kan uppskjutas längre. Styrelsen vill därvid

återgå till det äldre förslaget att uppföra särskilda byggnader för bibliotek

och kansli. Härför talar icke blott att därigenom vinnas större möjligheter

för en framtida utvidgning utan även den omständigheten att bibliotekets

rörelse under de gångna åren vuxit avsevärt, varför en nybyggnad nu måste

göras större, än tidigare föreslagits.

Till belysande av bibliotekets utveckling har styrelsen bland annat åberopat

följande siffror:

Budgetår

Antal besök

Läsesalslån

och liknande

Hemlån

Inlån från

andra bibi.

Summa

exp.dån

1939/40 ........

11 601

13 732

8148

288

22168

1940/41.........

13 365

16 030

12 040

425

28 495

1941/42 ........

18 682

22 292

16 584

478

39 354

1942/43 ........

21910

23 795

20 685

1 878

46 358

1943/44 ........

24 955

26 637

22 910

2 632

52 179

1944/45 ........

29 568

33 328

24 980

2 613

60 921

1945/46 ........

38 561

41 795

27 987

1886

71668

Styrelsen har vidare anfört:

Högskolans kansli är visserligen också i stort behov av att flyttas till nya

lokaler inom området »Nya Chalmers», men av sparsamhetsskäl vill styrelsen

icke på en gång ifrågasätta nybyggnader för både biblioteket och

kansliet. Då styrelsen anser det viktigare för högskolans undervisning och

forskning samt för landets näringsliv, som behöver anlita biblioteket, att

detta snabbt får nya lokaler, hemställer styrelsen nu endast om anslag till

biblioteksbyggnaden under nästa budgetår, men avser att nästa år återkomma

i fråga om nybyggnad för kansliet. Den föreslagna nybyggnaden

ligger på samma plats, som tidigare föreslagits för biblioteksbyggnaden,

d. v. s. omedelbart söder om entrévägen till högskolans nya område. Den

har emellertid enligt det nu föreliggande förslaget en golvyta av 3 046 m2

och har kostnadsberäknats till 1 878 500 kronor.

Kostnadsberäkningarna ha närmare specificerats sålunda:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15%.

27

Byggnadsarbeten .................................. kronor

Planering och vägar................. »

Hissar, 2 st. bokhissar + 2 transporthissar.......... »

Sanitära installationer............................. »

Värmeinstallationer................................ »

Ventilation ....................................... »

Elektriska installationer med armatur................ »

Yttre ledningar................................... »

Värmeledningskulvert ............................. »

Målning ......................................... »

Ritningar, kontroll, oförutsett 10 procent............. »

Summa kronor 1 878 500.

Vidare har styrelsen anfört:

Härtill kommer möblering och annan utrustning. I tidigare förslag uppskattades

denna post till 150 000 kronor. På grund av ökningen av byggnadsvolymen

anser styrelsen, att denna summa bör höjas. I betänkande

för främjande av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena föreslogo

de sakkunniga (stat. off. utr. 1944: 17, sid. 165) en summa av 212 000

kronor, till vilken summa styrelsen ansluter sig. Styrelsen får härmed hemställa,

att ett första byggnadsanslag av 1 000 000 kronor anvisas för budgetåret

1947/48 till påbörjande av nybyggnaden för högskolans bibliotek.

Styrelsen vill även hemställa om, att uppförandet av byggnaden anförtros

åt Chalmerska byggnadskommittén.

Byggnadsstyrelsen har — under erinran att ämbetsverket vid frågans

tidigare behandling förordat en fristående byggnad för biblioteket för säkerställande

av möjligheter till en framtida utökning — funnit kostnaderna för

ett genomförande av det föreliggande förslaget efter vissa jämkningar däri

kunna begränsas till 1 820 000 kronor. Ämbetsverket har härutinnan i

huvudsak anfört:

Föreliggande förslag överensstämmer i stort sett beträffande lokalprogram

och byggnadens gruppering med 1943 års förslag. Den totala planytan har

dock gjorts något större än i nämnda förslag. I bokmagasinet har tillkommit

en magasinsbotten, vilken emellertid efter samråd med högskolans

rektor befunnits kunnat utgå.

Den i handlingarna omnämnda avsevärda stegringen beträffande lånefrekvensen

synes motivera föreslagen ökning av lokalutrymmet för expeditionsavdelningen.

I källarvåningen förlagd reproduktionsavdelning förefaller

däremot väl knappt tilltagen, men torde dock utan svårighet kunna

utökas.

Kostnaderna för genomförande av förslaget ha av högskolans styrelse

uppskattats till 1 878 500 kronor, vilket emellertid är för högt beräknat.

Fn inom byggnadsstyrelsen verkställd kostnadsutredning har visat att kostnaderna

torde kunna anslås till 1 400 000 kronor. Borttages en botten i

bokmagasinet, såsom ovan föreslagits, torde kostnaderna kunna nedbringas

till 1 320 000 kronor.

Mot styrelsens för Chalmers tekniska högskola hemställan att uppförandet

av byggnaden måtte anförtros Chalmerska byggnadskommittén, som

handhaft tidigare byggnadsarbeten vid högskolan, har byggnadsstyrelsen

icke något att erinra.

1 316 500

21 000

40 000

23 000

60 000

63 000

90 000

8 500

6 500

80 000

170 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Ändrings- och reparationsarbeten inom kemiska i nstituti

o n sbyggnad en. Till detta ändamål uppfördes ä tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag (B) av

43 000 kronor. I anslutning härtill anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut

den 25 april 1941 byggnadsstyrelsen att vidtaga de förberedande åtgärder,

som kunde befinnas påkallade för att ifrågavarande byggnadsarbeten skulle

kunna av styrelsen utan tidsutdräkt igångsättas. Sedan i anledning därav

genom byggnadsstyrelsens försorg upprättats entreprenadhandlingar rörande

ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten samt erforderliga installationer

och ventilationsanordningar, allt avseende avdelning V inom

kemiska institutionsbyggnaden, hemställde byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 1 december 1942 att omförmälda anslag måtte ställas till styrelsens

förfogande för utförande av berörda arbeten. Denna hemställan föranledde

emellertid enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 februari 1943 icke någon åtgärd.

Sedermera har riksdagen till ändamålet med bifall till Kungl. Maj:ts

därom framlagda förslag (propositionerna 1944: 281, sid. 275 f. och 1946:211,

sid. 101) uppfört ett anslag av 63 000 kronor dels å allmän beredskapsstat III

för budgetåret 1944/45, dels å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47.

Med skrivelse den 5 november 1946 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

om anvisande å riksstaten för budgetåret 1947/48 av ett investeringsanslag

å 225 000 kronor för ändrings- och reparationsarbeten inom

ifrågavarande institutionsbyggnad. Ämbetsverket har härvid i huvudsak

anfört följande.

Från Chalmers tekniska högskolas styrelse och särskilt från professorerna

i kemi vid högskolan hava under senare år vid upprepade tillfällen klagomål

framförts till byggnadsstyrelsen rörande föråldrade och bristfälliga

laboratorieförhållanden inom den kemiska institutionen, vars byggnad blev

färdigställd 1925 och sedermera icke undergått någon avsevärdare förändring

beträffande inredning. Dessa bristfälligheter avse numera icke blott

— såsom tidigare varit fallet -— avdelning V utan förekomma jämväl i avdelningar

II, III och IV. Samma missförhållanden beträffande institutionens

dragskåp, som påtalats i skrivelse från byggnadsstyrelsen redan den

11 september 1939, förefinnas fortfarande. Särskilt hava klagomålen gällt

ventilationsförhållandena som betecknats såsom fullkomligt otillfredsställande,

helst som ordnad ventilation inom den kemiska institutionen är av

betydligt större vikt än beträffande övriga lokaler inom samma byggnad.

Vidare har den bristfälliga elektriska anläggningen inom byggnaden förklarats

icke medgiva användande av elektricitet vid undervisning och

forskning. Från högskolans styrelses sida har dessutom framhållits, att antalet

elever och forskare starkt ökat sedan byggnaden uppfördes, varför

arbetsplatsernas antal måste ökas.

På grund av nu anförda förhållanden har byggnadsstyrelsen delvis med

användande av redan föreliggande entreprenadhandlingar låtit utarbeta följande

förslag till arbeten inom kemiska institutionens byggnad, nämligen:

utökning och förändring av ventilationsanläggning, värmeledning samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts ''proposition nr 152. 29

vatten-, avlopps- och sanitära installationer av Hugo Theorells ingeniörsbyrä

75 000 kronor,

byggnads- och målningsarbeten av länsarkitektkontoret i Göteborg 60 000

kronor,

utökning av elektrisk kraft- och belysningsanläggning av byggnadsstyrelsens

elektriska avdelning 66 800 kronor.

Härtill komma kostnader för ritningar, kontroll, administration och oförutsedda

utgifter 23 200 kronor, varför den sammanlagda kostnadssumman

uppgår till 225 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts samt med hänsyn till vikten av

att utbildningen av ingenjörer inom de kemiska disciplinerna och kemiska

forskningsarbeten icke hämmas av olämpliga och bristande laboratoriemöjligheter

får byggnadsstyrelsen hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå

1947 års riksdag att till ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för

kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola i huvudsaklig överensstämmelse

med nu föreliggande förslag för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av 225 000 kronor.

Högskolans styrelse har — under framhållande av att redan år 1943 ett

förgiftningsfall inträffat bland de studerande till följd av de bristfälliga

ventilationsanordningarna inom ifrågavarande byggnad — hemställt, att

här avsedda ändrings- och reparationsarbeten snarast möjligt måtte komma

till utförande genom byggnadsstyrelsens försorg.

Färdigställande av nybyggnaden för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.

Till ifrågavarande byggnad ha hittills anvisats anslag å tillhopa

1 725 000 kronor, varav ett reservationsanslag av 300 000 kronor å riksstaten

för budgetåret 1937/38, ett reservationsanslag (B) av 700 000 kronor

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 och ett investeringsanslag

av 725 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1943/44.

Högskolans styrelse har nu hemställt om anvisande för nästa budgetår

av ett fyllnadsanslag å 30 000 kronor för byggnadsarbetenas avslutande.

Såsom motivering härför har anförts:

Byggnaden är numera praktiskt taget färdig. Vid besiktning av byggnadsstyrelsen

påpekades en del mindre omfattande kompletteringar, som av

byggnadskommittén borde utföras, innan byggnaden övertages till underhåll

genom byggnadsstyrelsens försorg.

Byggnadskommitténs räkenskaper utvisa den 30 juni 1940 en förbrukning

å byggnadsanslag av 1 749 140 kronor 21 öre, vadan byggnadsanslaget överskridits

med 24 140 kronor 21 öre. Kostnaden för de återstående kompletteringarna

beräknas icke överskrida 5 859 kronor 79 öre, varför ett tillläggsanslag

av 30 000 kronor befinnes erforderligt för byggnadens färdigställande.

Till nybyggnade n f ii r avdelningen f ii r in a s k i nteknik

ha hittills anvisats byggnadsanslag till ett sammanlagt belopp

av 3 130 000 kronor, varav 930 000 kronor fiir budgetåret 1945/46 och

2 200 000 kronor för budgetåret 1940/47. Byggnadskostnaderna för denna

Departe
mentschefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

byggnad ha senast beräknats till 4 361 000 kronor, inräknat kostnader för

anläggning av en värme- och kraftcentral. Numera föreligger — såsom förut

nämnts — en framställning från högskolans sida om en komplettering av

denna anläggning, vilken tidigare planerats för koleldning, för möjliggörande

jämväl av oljedrift. Detta har beräknats medföra en ökning av anläggningskostnaderna

med i runt tal 110 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat

från byggnadsstyrelsen kunna de sålunda uppskattade merkostnaderna

anses skäliga. Med hänsyn härtill och då jag blivit övertygad om önskvärdheten

av den här ifrågasatta kompletteringen av förevarande anläggning,

har jag funnit mig böra biträda det härom framförda förslaget. Till utrustning

av nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik, vilken byggnad beräknats

draga en total utrustningskostnad av 760 000 kronor, har vidare för

budgetåret 1946/47 anvisats ett första utrustningsanslag av 150 000 kronor.

1 enlighet med högskolestyrelsens förslag torde för nästa budgetår böra

beräknas ett fortsatt anslag med 1 000 000 kronor till byggnadskostnader

och 250 000 kronor till utrustning.

Vad härefter angår nybyggnaden för avdelningen för

elektroteknik så har till detta byggnadsföretag hittills anvisats byggnadsanslag

till ett sammanlagt belopp av 2 000 000 kronor, varav 1 000 000

kronor för ett vart av budgetåren 1945/46 och 1946/47. Byggnadskostnaderna

ha uppskattats till 3 390 000 kronor. Såsom ett första utrustningsanslag

har vidare för budgetåret 1946/47 anvisats ett belopp av 325 000

kronor. De totala utrustningskostnaderna för byggnaden i fråga ha beräknats

till 1 000 000 kronor. I enlighet med högskolestyrelsens förslag förordar

jag för nästa budgetår en ytterligare medelsanvisning till byggnadskostnader

med 500 000 kronor och till utrustningskostnader med 250 000 kronor.

Kostnaderna för utrustning och möblering av tillbyggnaden av

fysikinstitutionen ha tidigare på basis av 1942 års priser överslagsvis

beräknats till 200 000 kronor och till ändamålet har för innevarande

budgetår anvisats ett första utrustningsanslag av 150 000 kronor. Enligt

av högskolestyrelsen nu framlagda detaljerade beräkningar kunna de totala

utrustningskostnaderna för närvarande uppskattas till 314 000 kronor, varför

sålunda det återstående medelsbehovet skulle utgöra (314 000 —

— 150 000 =) 164 000 kronor. Då denna uppskattning av utrustningskostnaderna

efter nuvarande prisläge ej givit mig anledning till erinran

har jag ansett mig böra biträda högskolestyrelsens förslag om anvisande

för nästa budgetår av sålunda resterande belopp, 164 000 kronor, för utrustning

av ifrågavarande byggnad.

Byggnadskostnaderna för genomförande av den första etappen av o moch

tillbyggnaden av institutionen för silikatkemisk

forskning uppskattades ursprungligen till i runt tal 683 000 kronor.

Sedermera har — såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår —

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

vissa ändringar vidtagits i de ritningar, som lågo till grund för Kungl. Maj:ts

förslag i ämnet till 1946 års riksdag (propositionen 1946:244), vilket beräknats

medföra en begränsning av dessa kostnader till 679 000 kronor.

För innevarande budgetår har till byggnadsföretagets påbörjande anvisats

ett belopp av 200 000 kronor, ävensom ett första anslag av 160 000 kronor

till utrustning, vilken beräknats draga en totalkostnad av 210 000 kronor.

I enlighet med högskolestyrelsens förslag förordar jag, att för nästa budgetår

anvisas till byggnadsarbetenas slutförande ett belopp av 479 000

kronor och till utrustning ett resterande belopp av 50 000 kronor.

Till uppförande av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad ävensom

en bostadsbyggnad uppfördes — såsom förut nämnts — å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 ett anslag av 1 000 000 kronor. Högskolans

styrelse har nu gjort framställning om en medelsanvisning å riksstaten

för nästa budgetår av 1 000 000 kronor till påbörjande av en fristående

nybyggnad för biblioteket i enlighet med ett av styrelsen

därom framlagt förslag, vari de totala byggnadskostnaderna beräknats

till i runt tal 1 878 000 kronor. I samband därmed har styrelsen,

som jämväl tidigare föreslagit, att bibliotek och kansli skulle förläggas till

skilda byggnader, men som då för att icke fördröja byggnadsfrågans lösning

ansett sig böra godtaga 1940 års civila byggnadsutrednings till grund

för statsmakternas beslut vid 1944 års riksdag liggande förslag om uppförande

av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad, förklarat sig i anslagsäskanden

för budgetåret 1948/49 vilja återkomma till frågan om en

särskild nybyggnad för högskolans kansli. Det nu föreliggande byggnadsförslaget,

som tillkommit efter en överarbetning av det av högskolestyrelsen

ursprungligen framförda förslaget, överensstämmer i stort sett med detta.

Den totala planytan har dock i det nya förslaget beräknats något större,

varjämte detta — i motsats till tidigare förslag — innefattar en magasinsbotten

i bokmagasinet. Byggnadsstyrelsen, som erinrat att ämbetsverket

redan vid frågans tidigare behandling förordat en fristående byggnad för

biblioteket, har ansett den avsevärda stegringen av bibliotekets lånefrekvens

motivera den nu föreslagna utökningen av vissa lokalutrymmen.

Däremot har byggnadsstyrelsen funnit högskolestyrelsen ha beräknat kostnaderna

för förslagets genomförande för högt och för sin del anslagit dessa

till 1 400 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har vidare — efter samråd med

högskolans rektor — funnit den förberörda magasinsbotten kunna slopas,

varigenom de totala byggnadskostnaderna beräknats stanna vid ett belopp

av 1 320 000 kronor.

En lösning av bibliotekets byggnadsfråga kan enligt min mening nu icke

ytterligare uppskjutas. Behovet av nya lokaler för denna institution har

sålunda numera blivit alltmer framträdande genom den snabba utveckling

biblioteket undergått under senare år. Med högskolans utbyggnad lära även

större anspråk komma att ställas på utrymmen inom de planerade nya

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

lokalerna för högskolans kansli. Med hänsyn till den här berörda utvecklingen

är jag för min del beredd att förorda en fristående nybyggnad för högskolans

bibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med det föreliggande förslaget.

Kostnaderna för dess genomförande torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen

uttalat kunna uppskattas till 1 320 000 kronor. Jag förutsätter

härvid, att den ifrågasatta magasinsbotten uteslutes ur byggnadsprogrammet.

Vid denna uppskattning av byggnadskostnaderna finner jag den för nästa

budgetår till byggnadsföretagets påbörjande äskade medelsanvisningen lämpligen

böra begränsas till ett belopp av 700 000 kronor. Det torde böra ankomma

å den Chalmerska byggnadskommittén att ombesörja uppförandet

av ifrågavarande byggnad. Frågan om byggnadens utrustning och därför

erforderliga medel torde framdeles få upptagas till prövning.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår ha under senare år vid

olika tillfällen uppförts anslag till ändrings- och reparationsarbeten

inom kemiska institutionsbyggnaden, ehuru

några medel aldrig kommit att ställas till förfogande för ändamålet. Senast

har å allmän beredskapsstat för innevarande budgetår härtill uppförts ett

anslag av 63 000 kronor. Berörda arbeten ha hittills endast avsetts för avdelning

V inom nämnda byggnad.

Sedan ifrågavarande byggnad färdigställdes år 1925, har dess inredning

icke undergått någon mera avsevärd förändring, varigenom laboratorieförhållandena

kommit att bli alltmera bristfälliga och otidsenliga. Ventilationen

betecknas såsom i hög grad otillfredsställande och den elektriska

anläggningen inom byggnaden har förklarats icke medgiva användande

av elektricitet vid undervisning och forskning. De här påtalade bristerna

gälla numera icke blott avdelning V utan även avdelningarna II, III och IV

inom denna byggnad. Från högskolans sida har vidare framhållits, att

ökningen av antalet studerande och forskare medfört behov av flera arbetsplatser

vid laborationerna.

Det synes mig angeläget, att åtgärder nu vidtagas för undanröjande av

dessa missförhållanden. Byggnadsstyrelsens beräkningar av kostnaderna för

de härför erforderliga ändrings- och reparationsarbetena, 225 000 kronor, ha

ej givit mig anledning till erinran. Jag förordar sålunda en medelsanvisning

för nästa budgetår av 225 000 kronor till utförande av dessa arbeten i enlighet

med det föreliggande förslaget.

Vad slutligen beträffar nybyggnaden för avdelningarna

för väg- och vattenbyggnad samt för arkitektur så

synes det för färdigställande av denna byggnad äskade fyllnadsanslaget ofrånkomligt.

Jag biträder därför högskolestyrelsens förslag om ett slutligt byggnadsanslag

till ändamålet för nästa budgetår av 30 000 kronor.

Vid bifall till vad jag här förordat bör för nästa budgetår investeringsanslaget

till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola uppföras med

(1 000 000 + 500 000 + 479 000 + 700 000 + 225 000 + 30 000 =)

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

2 934 000 kronor och reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Inredning och utrustning av nya lokaler uppföras med (250 000 +

250 000 + 164 000 + 50 000 —) 714 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett

investeringsanslag av ................kronor 2 934 000;

dels ock till Chalmers tekniska högskola: Inredning och

utrustning av nya lokaler ett reservationsanslag

av.................................. kronor 714 000.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1 och

2 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjema.

Bihang till rikadagens protokoll 19i7.

1 samt.

Nr 152.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 194»7 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

470663

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:225 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppdelning av professuren i radioteknik vid Chalmers tekniska högskola. s. 1 i texten
  2. SU 1947:96 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till de tekniska högskolorna. s. 1 i texten